sysselsÄttning i fokus · 2020. 10. 26. · 1 sysselsÄttning i fokus 2020 2018 var drygt 540 000...
TRANSCRIPT
-
SYSSELSÄTTNINGI FOKUS
Utvecklingen i i Göteborgsregionen
-
Sysselsättning är i mångt och mycket en viktig ingrediens för att uppnå regional tillväxt. Utifrån fakta kan
man säga att den största koncentrationen av arbetstillfällen finns i och omkring Sveriges tre
storstadsregioner. 2018 fanns drygt 43 procent av Sveriges alla sysselsatta i de tre storstadsregionerna.
Om vi istället räknar på sysselsatta i storstadskommunernas arbetsmarknader utgör andelen av landets
alla sysselsatta hela 54 procent.1 Med andra ord kan man säga att mer än hälften av Sveriges alla
sysselsatta finns koncentrerade på denna geografiska yta. Hur kommer sig detta?
Empiriska studier menar att drivkraften för jobben att koncentreras mer till storstadsregionerna beror på
att dessa oftast har ett större utbud och en större efterfråga av varor och tjänster, upplevelser,
infrastruktur, utbildning och bostäder. Alltså finns större möjligheter för individer och företag att uppnå
positiva produktivitetseffekter i så kallade agglomerationer. Positiva produktivitetseffekter kan enklast
förklaras av tre mikrofundament i teorin; delning, matchning och lärande. Delning syftar på att det finns
ett ökat underlag för utveckling av gemensamma resurser för individer och företag. Matchning innebär
att sannolikheten ökar för företagen att träffa rätt i att matcha arbetskraft till följd av ett större utbud
individer med arbetskraftskompetens. Lärandet rör att storstadsregioner kan bidra till skapande,
spridning och ackumulation av kunskap vilket i sin tur stärker produktiviteten. Varför är då näringslivet,
som i denna kontext avser privat sektor, så viktigt när storstadsregionens agglomeration skapar alla
dessa möjligheter som möjliggör ett ökat utrymme för produktionseffektivitet?
I många avseenden glöms den regionala ekonomins fördelning bort då den oftast beskrivs i termer av
totaler för olika indikatorer såsom sysselsättning och lönesumma. Vad som är viktigt att veta är att cirka
70 procent av alla jobb, tex i storstadsregionen Göteborgsregionen, finns i den privata sektorn. Om vi
istället tittar på vilken sektor som skapar lönesumman är fördelningen ännu skevare då den privata
sektorn står för hela 75 procent av all lönesumma som betalas ut i Göteborgsregionen. Den
underliggande skattebasen som bygger Göteborgsregionens diverse samhällsfunktioner dras därmed
till större del från jobben som skapas inom den privata sektorn. Att förstå detta sammanhang är oerhört
viktigt för att i längden fungera som en konkurrenskraftig storstadsregion som värnar näringslivets
utveckling, både i nutid och i framtid.
Denna rapport kartlägger sysselsättningens utveckling i Göteborgsregionen. Bland annat besvaras
frågor som: Hur står sig jobbtillväxten i Göteborgsregionen över tid? Vilka branscher växer och vilka
branscher krymper? I vilka branscher finns den största och minsta koncentrationen av sysselsatta
jämfört med riket? Hur förhåller sig Göteborgsregionen gentemot målet om 120 000 nya jobb fram till
2035?2
Statistiken i rapporten avser, om inget annat medges, förvärvsarbetande dagbefolkning +16 år med
arbetsplats i regionen under referensperioden 2007-2018. Dagbefolkningen består av individer som bor
och arbetar i Göteborgsregionen, samt inpendlar för arbete i någon av Göteborgsregionens 13
kommuner. I alla avseenden avses här direkt sysselsättning inom en viss bransch. De 13 kommuner
som ingår i Göteborgsregionen är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla
Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Göteborg, juni 2020
Peter Warda Henrik Einarsson
Senior analytiker Etableringschef
Etablering & Investering Etablering & Investering
Business Region Göteborg Business Region Göteborg
1 Storstadsregionernas arbetsmarknader avser här lokala arbetsmarknader (LA) definierade av SCB enligt 2018 års analysenhet. Dessa är LA18 Stockholm-Solna, LA18 Göteborg och LA18 Malmö-Lund. 2 Avser mål som antagits i Göteborgs Stads Näringslivsstrategiska Program.
-
............................................................... 3
........................................................................................................... 4
............................... 6
......................................... 9
........................................................................................................................................................................... 9
........................................................................................................................................................................... 10
..................................................................................................................................................................... 11
........................................................................................................................................................................ 13
.............................................................................................................. 17
.............................................................................................. 18
......................................................................... 18
........................................................................................................ 20
....................................................................................................... 21
....................................................... 22
................................................................. 24
....................................................................................................................................... 25
-
1
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
2018 var drygt 540 000 personer sysselsatta i de drygt 750 branscher som finns representerade i
Göteborgsregionen. Sett till hur arbetstillfällena är utspridda i regionen ser vi att kommunernas andel av
den totala sysselsatta dagbefolkningen är ganska rigida över tid. Figur 1 visar kommunens andel av
total sysselsatt dagbefolkning 2007 och 2018. Merparten av arbetstillfällena 2018, drygt två tredjedelar
(vilket motsvarar drygt 326 000 sysselsatta) finns i Göteborgs kommun. Även Mölndal står för en
betydande del av dagbefolkning med cirka 8 procent eller drygt 42 000 sysselsatta, följt av Kungsbacka
vars andel på 5 procent innebär att kommunen har cirka 27 000 av regionens arbetstillfällen.
Jämför vi andelen av total 2007 med 2018 ser vi att Mölndals andel ökar mest. Andelen ökar också i
Göteborg och Härryda, medan den krymper som mest i Alingsås. Sedan 2007 har jobbtillväxten i
Göteborgsregionen varit mycket stark. 2018 fanns nära 89 000 fler sysselsatta i regionen jämfört med
2007. Cirka 80 procent av sysselsättningstillväxten i regionen har kommit till i Göteborg och Mölndal.
FIGUR 1 KOMMUNENS ANDEL AV GÖTEBORGSREGIONENS SYSSELSATTA DAGBEFOLKNING, 2007 OCH 2018
Källa: SCB
Det framgår tydligt i statistiken var den stora majoriteten sysselsatta finns i Göteborgsregionen.
Genomsnittet för perioden 2007-2018 visar att strax under 70 procent har sin sysselsättning i den privata
sektorn i Göteborgsregionen. Under 2018 var cirka 374 000 sysselsatta i den privata sektorn, vilket kan
jämföras med de drygt 166 000 som var sysselsatta i den offentliga sektorn (se Figur 2).
-
2
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
FIGUR 2 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, EFTER SEKTOR, 2007-2018
Källa: SCB
33
%; 1
47
72
1
32
%; 1
46
90
1
33
%; 1
46
31
1
32
%; 1
46
08
6
31
%; 1
47
08
4
31
%; 1
49
28
4
31
%; 1
51
44
8
31
%; 1
52
69
0
31
%; 1
57
41
8
31
%; 1
62
16
3
31
%; 1
64
78
6
31
%; 1
66
15
7
67
%; 3
03
74
2
68
%; 3
08
87
2
67
%; 2
95
34
9
68
%; 3
08
10
3
69
%; 3
20
53
1
69
%; 3
27
64
4
69
%; 3
31
79
9
69
%; 3
35
92
4
69
%; 3
45
19
6
69
%; 3
55
62
5
69
%; 3
65
60
0
69
%; 3
73
89
4
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Offentlig sektor
Privat sektor
Antal sysselsatta
-
3
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Hur har då utvecklingen i den årliga sysselsättningstillväxten sett ut i regionens privata sektor i samband
med olika konjunkturperioder?
Ser vi på utvecklingen under lågkonjunkturen (2007-2009) minskade sysselsättningen i den privata
sektorn med 1,4 procent per år. Sedan finanskrisens botten och fram till slutet på perioden (2009-2018)
har den årliga sysselsättningstillväxten i Göteborgsregionens privata sektor legat på 2,7 procent. Om vi
istället mäter den årliga sysselsättningstillväxten från 2011, när SAAB Automobile begärdes i konkurs,
hamnar den årliga jobbtillväxten på 2,2 procent. Under högkonjunkturåren (2014-2018) uppmäts också
en stark sysselsättningstillväxt, vilken stannar på 2,7 procent i tillväxt per år. Utvecklingen det senaste
året visar på en jobbtillväxt motsvarande 2,3 procent. Sett till hela perioden, 2007-2018, växer den
privata sektorn i Göteborgsregionen något svagare då tillväxten landar på 1,9 procent per år. Figur 3
redovisar den genomsnittliga årliga sysselsättningstillväxten under de olika konjunkturfaserna.
FIGUR 3 ÅRLIG SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (DAGBEFOLKNING +16 ÅR) I DEN PRIVATA SEKTORN I
GÖTEBORGSREGIONEN, AVSER ÅRLIG SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT UNDER REFERENSPERIODEN
Källa: SCB
Alla kommuner i Göteborgsregionen har en klar majoritet av sysselsatta arbetandes inom den privata
sektorn. Dock finns stora skillnader mellan kommunerna inom regionen. Till exempel, 2018 utgjorde den
privata sektorn 59 procent av sysselsättningen i Öckerö och kommunens privata sektor sett till andel av
total sysselsättning är därmed minst i regionen. Även kommunerna Ale, Alingsås, Kungälv och Lerum
har en något mindre privat sektor (cirka 62-63 procent av den totala sysselsättningen) jämfört med snittet
för regionen. Runt två tredjedelar av sysselsättningen kan hänföras till den privata sektorn i Tjörn,
Kungsbacka och Härryda. Den största privata sektorn, sett till andel av kommunens totala
sysselsättning, finns i Stenungsund där företagen utgör hela 75 procent av sysselsättningen. Mölndal
hamnar inte lång efter då kommunens privata sektor står för drygt 73 procent av sysselsättningen. I
Göteborg och Partille är den privata sektorns andel 70 procent (se Tabell 1).
Om vi riktar analysen till strax före finanskrisen och följer upp utvecklingen fram till 2018 så ser vi att
den privata sektorns storlek har ökat i nästintill alla kommuner i Göteborgsregionen. Endast i Lilla Edet
ses den privata sektorn krympa (-2 procentenheter), samtidigt som Stenungsunds privata sektor varken
växer eller krymper. Den privata sektorn växer som mest i Tjörn (+8 procentenheter), följt av Mölndal
(+5 procentenheter), Ale (+5 procentenheter) och Alingsås (+4 procentenheter). För Göteborgsregionen
-1,4%
2,7%
2,2%
2,7%
1,9%
2,3%
-2%
-1%
0%
1%
2%
3%
4%
2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018
Sedan finans-krisens botten
Sedan SAAB Automobiles
konkurs
Sedan hög-konjunkturens
början
Helaperioden
Senasteåret
Under låg-konjunkturen
-
4
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
i stort innebär de drygt 70 000 fler sysselsatta i den privata sektorn mellan 2007 och 2018 att sektorn
har växt med cirka 2 procentenheter.
TABELL 1 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR, PER KOMMUN OCH SEKTOR I GÖTEBORGSREGIONEN, SAMT
PRIVAT SEKTORS UTVECKLING MELLAN 2007 OCH 2018
2007 2018 Förändring 2007-2018 privat sektor
Kommun Offentlig sektor (antal)
Privat sektor (antal)
Total (antal)
Privat sektor
(%)
Offentlig sektor (antal)
Privat sektor (antal)
Total (antal)
Privat sektor
(%) Antal
sysselsatta Sektorns storlek
Ale 2 929 4 031 6 960 58% 2 945 5 079 8 024 63% 1 048 5%-enh.
Alingsås 6 200 8 511 14 711 58% 6 189 10 076 16 265 62% 1 565 4%-enh.
Göteborg 94 919 206 812 301 731 69% 108 552 253 532 362 084 70% 46 720 1%-enh.
Härryda 4 575 8 588 13 163 65% 5 264 11 330 16 594 68% 2 742 3%-enh.
Kungsbacka 8 037 14 872 22 909 65% 9 144 17 595 26 739 66% 2 723 1%-enh.
Kungälv 6 036 9 316 15 352 61% 7 028 11 440 18 468 62% 2 124 1%-enh.
Lerum 3 685 5 621 9 306 60% 3 910 6 665 10 575 63% 1 044 3%-enh.
Lilla Edet 1 249 2 844 4 093 69% 1 395 2 931 4 326 68% 87 -2%-enh.
Mölndal 10 741 23 008 33 749 68% 11 359 30 976 42 335 73% 7 968 5%-enh.
Partille 3 361 7 349 10 710 69% 3 769 8 598 12 367 70% 1 249 1%-enh.
Stenungsund 2 790 8 475 11 265 75% 3 293 9 976 13 269 75% 1 501 0%-enh.
Tjörn 1 882 2 588 4 470 58% 1 794 3 503 5 297 66% 915 8%-enh.
Öckerö 1 317 1 727 3 044 57% 1 515 2 193 3 708 59% 466 2%-enh.
Göteborgsregionen 147 721 303 742 451 463 67% 166 157 373 894 540 051 69% 70 152 2%-enh.
Källa: SCB
Not: Tabellen är sorterad i alfabetisk ordning efter kommun i Göteborgsregionen
Göteborg utgör kärnan i regionen och kommunen driver till stora delar utvecklingen på
Göteborgsregionens arbetsmarknad. 2018 hade drygt 362 000 personer arbete i Göteborg, vilket
motsvarar strax över två tredjedelar av hela dagsysselsättningen i Göteborgsregionen. Hur är då
dagbefolkningen utspridd i Göteborg och hur har den utvecklats mellan 2007 och 2018? Med hjälp av
kartor och primärområdesstatistik över Göteborgs sysselsatta dagbefolkning kan vi skapa oss en bild
av hur sysselsättningen utvecklats över tid. Notera att följande stycke rör var sysselsättningen i
Göteborg finns och var i kommunen arbetet utförs. Om den sysselsatta dagbefolkningen är liten för ett
visst primärområde behöver det inte betyda att arbetslösheten är hög. En sysselsatt kan till exempel
vara boende i Länsmansgården och arbeta i Centrum och därmed registreras som sysselsatt i Centrum.
Här tittar vi alltså på vart jobben finns i Göteborg och inte om sysselsättningsgraden inom ett visst
primärområde är låg.
Figur 4 visar att de största koncentrationerna av sysselsättningen år 2007 fanns i Kärnan3, Västra
Hisingen (bland annat i Arendal där Volvos produktionsanläggningar finns) och längs stråket upp mot
Högsbo, samt i Gamlestaden. I Göteborgs centrala kärna fanns cirka 147 000 arbetstillfällen 2007. De
områden i Göteborg med minst sysselsatt dagbefolkning ses framförallt i kommunens nordöstra och
nordvästra delar, men även i de södra delarna mot Hovås och Billdal. Dock är detta förståeligt då
områdena mestadels består av bostäder.
3 Göteborgs centrala kärna definieras här som stadsdelsnämnderna Centrum, Majorna-Linné och av huvuddelen av Lundby där primärområdena Lindholmen, Eriksberg, Rambergstaden, Kvillebäcken och Kyrkbyn ingår.
-
5
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Om vi istället tittar på hur det ser ut per område i Göteborg 12 år senare ser vi att koncentrationen av
arbetstillfällena stärkts runtikring Kärnan och även i områdena kring Västra Hisingen. I Göteborgs
centrala kärna fanns år 2018 cirka 189 000 arbetstillfällen, vilket motsvarar en ökning på 27 procent
eller drygt 40 000 arbetstillfällen jämfört med 2007. Utvecklingen i andra områden såsom Norra Hisingen
(bland annat Tuve och Kärra) samt Långedrag och Gamlestaden går också starkt framåt. Sedan 2007
har drygt 1 400 fler arbetstillfällen kommit till i bland annat Tuve.
Totalt sett har Göteborg fått ett tillskott på drygt 60 300 sysselsatta mellan 2007 och 2018. Områden
som sett en svagare tillväxt av antal arbetstillfällen finns bland annat i de norra delarna av Göteborg,
Västra Göteborg samt längst söderut i kommunen.
FIGUR 4 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORG, PER PRIMÄROMRÅDE, 2007 OCH 2018
Källa: SCB
-
6
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Historiskt sett har Göteborgsregionen setts som ett centrum för svensk industri. Produktionslandskapet
i regionens industrisektor har på senare år dock förändrats betydligt. I takt med teknikens snabba
utveckling och globaliseringens framfart har marknadens krav på industriföretagen ökat, framförallt
kopplat till kvalitét, elektrifiering och hållbarhet. Utvecklingen inom industridesign, komponenter,
mjukvarusystem och energiförbrukning sker i en mycket snabb takt. Som ett resultat av den snabba
utvecklingen kräver förädlingsprocessen ett högre kunskapsintag i varje led. Att tekniken numera kan
integreras på helt nya sätt gör att fler branscher samarbetar i symbios med varandra, vilket har bidragit
till att sysselsättningen växer starkt både inom industrisektorn och företagstjänster.
Idag är korskopplingen mellan industri och företagstjänster ett faktum i Göteborgsregionens näringsliv.
Figur 5 visar den långsiktiga trenden för de två sektorerna. I slutet på 1980-talet arbetade cirka en
femtedel av alla sysselsatta i Göteborgsregionen inom industrin. Företagstjänster har över tid sakteligen
tagit in på industrins andel och brytpunkten kom runt finanskrisens utbrott 2008, då företagstjänster
plötsligt var större än industrin i Göteborgsregionen. Under 2018 utgjorde företagstjänster en femtedel
av alla sysselsatta i Göteborgsregionen, samtidigt hade industrins andel krympt till drygt en tiondel. Att
tjänstesektorn växer i Göteborgsregionen är inga konstigheter och ligger i linje med utvecklingen i
Sverige. Det som är intressant är dock att tillväxten skett i en oerhört snabb takt inom just
företagstjänster. En anledning till den snabba tillväxten är att företag som Volvo Cars, AB Volvo,
AstraZeneca, SKF och Ericsson, som är traditionella tillverkningsföretag, har företagsenheter som
hamnar under SNI-koderna som utgör företagstjänster. Det är också ett uttryck på den branschspridning
som uppstår när tjänsteinnehållet i de traditionella storföretagen ökar då slutleveranserna till kunder blir
allt mer avancerade och allt fler krav måste tillfredsställas.
FIGUR 5 SEKTORNS ANDEL AV TOTAL SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 1989-2018
Källa: SCB
Not: Sektorandelarna för industri och tjänster avser sysselsättning i privat sektor.
Hur ser då sysselsättningens komposition ut idag? I detta avsnitt bryts sektorerna ner och vi går djupare
in på branschernas komposition i termer av sysselsatt dagbefolkning. Totalt sett är 540 051 personer i
sysselsatta i Göteborgsregionen 2018. Figur 6 redovisar branschernas andelar av den totala
sysselsättningen 2018. De flesta är sysselsatta inom vård och omsorg (14,5 procent), följt av utbildning
(10,2 procent). Den största branschen inom den privata sektorn är övriga kunskapsintensiva tjänster
19%
12%
9%
20%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
198
9
199
0
199
1
199
2
199
3
199
4
199
5
199
6
199
7
199
8
199
9
200
0
200
1
200
2
200
3
200
4
200
5
200
6
200
7
200
8
200
9
201
0
201
1
201
2
201
3
201
4
201
5
201
6
201
7
201
8
Industrisektorns andel av total sysselsättning
Tjänstesektorns andel av total sysselsättning
-
7
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
(KIT övriga) som står för 6,9 procent av dagbefolkningen. Byggverksamhet har med sina drygt 36 000
sysselsatta 6,7 procent av sysselsättningen. Även fordonsindustrin och partihandeln står för en
betydande andel med 5,4, respektive 5,2 procent av totalen. I senare delar av detta avsnitt kommer vi
titta mer specifikt på några av sektorerna där några av branscherna i Figur 6 ingår, bland annat industrin,
handeln, transport och den starkast växande delen av tjänstesektorn som här benämns som KIT.4
FIGUR 6 SYSSELSATT DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, PER FINFÖRDELAD BRANSCH 2018
Källa: SCB
Hur har utvecklingen gått sedan 2007 i ovan branscher? Figur 7 visar sysselsättningstillväxten för
branscherna under perioden 2007-2018. Då många av branscherna utgör små andelar av den totala
sysselsättningen redovisas även förändringen i antal sysselsatta under perioden.
Procentuellt sett visar e-handeln starkast sysselsättningstillväxt, följt av skogsbruk. Dock är de två
branscherna små och en mindre förändring i antal slår stort procentuellt. Ser vi istället på branscher
med något större andelar av den totala sysselsättningen så framgår de kunskapsintensiva tjänsterna
(KIT) tillsammans med hotell och restaurang, företagstjänster exkl. KIT och byggverksamhet som
starkast växande procentuellt. Fordonsindustrin som utgör en stor del av den totala sysselsättningen
har vuxit starkt och sysselsättningstillväxten under perioden stannar vid 27 procent. Större branscher
som inte återhämtat sig helt efter finanskrisen finns i industrin exkl. fordonsindustrin, samt
godstransporter och kurirverksamhet. Inom industrin är det framförallt övrig industri och avancerad
industri exkl. fordons- och kemiindustrin som inte återhämtat sig hela vägen (-18 procent, respektive
-15 procent). Inom kemiindustrin har sysselsättningen minskat med 9 procent sedan 2007. En liknande
utveckling ses för godstransporter där sysselsättningen minskat med 7 procent. Totalt sett ökar
regionens sysselsättning med 20 procent under perioden 2007-2018, vilket motsvarar cirka 89 000 fler
sysselsatta personer.
4 KIT är en förkortning för kunskapsintensiva tjänster och är en omstrukturering av den kunskapsintensiva delen av SNI-koder 69-82 (som ofta används för att grovt rama in hela sektorn ”företagstjänster”) med delar av SNI-koder 59 och 62 som tillägg.
Vård och omsorg 14,5%
Utbildning 10,2%
KIT övriga 6,9%
Byggverksamhet 6,7%
Offentlig förvaltning 5,5%
Fordonsindustri 5,4%
Partihandel 5,2%
KIT tekniska konsulter 4,2%
Personliga och kulturella tjänster 4,1%
Företagstjänster exkl. KIT 3,7%
KIT IT tjänster 3,5%Övrig industri 3,3%
Detaljhandel sällanköpsvaror3,0%
Restaurang 2,6%
Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 2,5%
Detaljhandel dagligvaror 2,1%
Fastigheter 1,8%
Persontransport 1,7%
Handel med fordon 1,6%
Service till transport 1,4%
Godstransport 1,4%
Kemiindustri 1,4%
Information och kommunikation1,2%
Hotell 0,9%
Finans 0,8%
Kurirverksamhet 0,6%
Försäkring och fonder 0,6%
Energi 0,3%
Avfall 0,3%
e-handel 0,3%
Jordbruk 0,2%
Provisionshandel 0,2%
Vatten och rening 0,2%
Övriga branscher 2%
-
8
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
I antal sysselsatta är det inom KIT övriga den största tillväxten sker för en enskild bransch sker då drygt
12 400 fler var sysselsatta 2018 jämfört med 2007. Den offentliga sektorn ser också en stor
sysselsättningstillväxt, bland annat inom vård och omsorg och utbildning som tillsammans har drygt
23 100 fler sysselsatta sedan 2007. Även resterande två KIT-branscher växer starkt i antal sysselsatta.
De tre KIT-branscherna kombinerat har drygt 26 400 fler sysselsatta år 2018 jämfört med början på
mätperioden. Inom byggverksamhet har sysselsättningen ökat med cirka 8 800 jobb. I den resterande
delen av näringslivets tjänstesektor ökar företagstjänster exkl. KIT med drygt 5 400 sysselsatta. Inom
fordonsindustrin var cirka 6 200 fler sysselsatta 2018 jämfört med 2007. De branscher som krymper
allra mest i antal sysselsatta under perioden är övrig industri (-3 847 sysselsatta), avancerad industri
exkl. fordons- och kemiindustri (-2 379 sysselsatta), kurirverksamhet (-1 287 sysselsatta) samt
kemiindustri (-741 sysselsatta) och godstransporter (-604 sysselsatta).
FIGUR 7 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, PER FINFÖRDELAD BRANSCH 2007-2018
Källa: SCB
Not: Figuren är sorterad efter störst sysselsättningstillväxt i antal sysselsatta, men visar procentuell tillväxt.
12 406; KIT övriga; 50%
11 995; Vård och omsorg; 18%
11 150; Utbildning; 25%
8 760; Byggverksamhet; 32%
7 726; Offentlig förvaltning; 35%
7 442; KIT IT tjänster; 64%
6 589; KIT tekniska konsulter; 41%
6 175; Fordonsindustri; 27%
5 403; Företagstjänster exkl. KIT; 37%
4 059; Personliga och kulturella tjänster; 22%
3 368; Restaurang; 32%
2 218; Fastigheter; 30%
1 578; Detaljhandel dagligvaror; 16%
1 451; Hotell; 41%
1 446; Partihandel; 5%
1 439; Persontransport; 18%
1 225; e-handel; 519%
1 029; Handel med fordon; 14%
413; Vatten och rening; 92%
408; Service till transport; 6%
381; Avfall; 27%
364; Skogsbruk; 114%
325; Försäkring och fonder; 9%
261; Detaljhandel sällanköpsvaror; 1%
224; Information och kommunikation; 3%
166; Övrig handel; 28%
135; Magasinering; 21%
79; Maritimt; 26%
67; Finans; 1%
33; Energi; -8%
-153; Provisionshandel; -14%
-167; Okänt; -7%
-549; Godstransport; -7%
-604; Kemiindustri; -9%
-741; Kurirverksamhet; -28%-1 287; Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri; -15%
-2 379; Övrig industri; -18%
-3 847; Totalt alla branscher; 20%
-200% -100% 0% 100% 200% 300% 400% 500% 600%
-
9
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Vi följer upp utvecklingen i Figur 7 och tittar närmare på kompositionen och utvecklingen i industrin,
handeln, transport och inom näringslivets tjänstesektor som består av företagstjänster exkl. KIT,
information och kommunikation samt KIT-branscherna.
Inom industrin arbetar cirka 68 000 personer, vilket motsvarar drygt 12 procent av alla sysselsatta i
Göteborgsregionen. Sett till hur sysselsättningen fördelas inom industrin så är merparten sysselsatta
inom fordonsindustrin (43 procent). Kemiindustrin sysselsätter cirka 11 procent av industriarbetarna
medan den avancerade industrin exkl. fordons- och kemiindustrin utgör en femtedel av industrins total
(20 procent). Cirka 17 700 personer arbetar inom övrig industri, vilket utgör 26 procent av industrins
sysselsättning i Göteborgsregionen (se Figur 8).
FIGUR 8 INDUSTRINS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, 2018
Källa: SCB
Följer vi industrins utveckling över tid så ser vi att hela sektorn minskade med cirka 8 000 sysselsatta
under perioden 2007-2009. Nettoeffekten under perioden 2007-2009 var en minskning med cirka 10 000
sysselsatta totalt sett över alla Göteborgsregionens branscher. Industrin stod därmed för cirka 80
procent av regionens minskning i sysselsatta under krisåren. Framförallt sågs en tydlig minskning i
sysselsatta inom fordonsindustrin och övrig industri, men även kemiindustrin drabbades av
nedskärningar. Hela industrin har under perioden 2007-2018 har återhämtat sig väl och har endast
minskat med 1 procent, vilket i sysselsatta personer innebär en minskning på cirka 800 (se Tabell 2).
Utvecklingen sedan 2009 visar att både fordonsindustrin och kemiindustrin återhämtat sig i termer av
sysselsatta. Likaså gäller om vi studerar utvecklingen från 2011. Sett till hela perioden är det endast
fordonsindustrin som har ett högre antal sysselsatta jämfört med 2007. Kemiindustrin har minskat
stocken sysselsatta med 9 procent sedan 2007.
För den avancerade industrin ses krisens effekter vara något eftersläpande och sprider sig inom
delbranschen under stora delar av 2009. Branschen har ännu inte återhämtat sig. Sedan 2007 har
avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri minskat med cirka 2 400 sysselsatta (-15 procent).
Även övrig industri har haft svårt att motsvara de sysselsättningsnivåer som branschen upplevde före
krisen. Oberoende av vilken mätperiod vi väljer att analysera så uppvisar branschen en minskning i
Fordonsindustri29 11543%
Kemiindustri7 55611%
Avancerad industri exkl. fordons- och
kemiindustri13 62420%
Övrig industri17 69626%
-
10
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
sysselsatta personer. 2018 var drygt 3 800 färre sysselsatta inom övrig industri jämfört med 2007.
Utvecklingen inom branschen visar därmed på en minskning på hela 18 procent över hela perioden.
TABELL 2 INDUSTRINS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, OLIKA PERIODER 2007-2018
2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018
Industribransch # % # % # % # % # % # %
Fordonsindustri -4 280 -19% 10 455 56% 9 311 47% 8 563 42% 6 175 27% 1 791 7%
Kemiindustri -1 014 -12% 273 4% 26 0,3% 374 5% -741 -9% 5 0%
Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri
56 0,3% -2 435 -15% -2 271 -14% -1 737 -11% -2 379 -15% 63 0%
Övrig industri -2 483 -12% -1 364 -7% -1 676 -9% -689 -4% -3 847 -18% -148 -1%
Industri totalt -7 721 -11% 6 929 11% 5 390 9% 6 511 11% -792 -1% 1 711 3%
Källa: SCB
Handelns komposition utgörs av fyra större och tre mindre delbranscher (se Figur 9). Den största delen
av handelns drygt 67 000 sysselsatta finns inom partihandeln som står för drygt två femtedelar av
sysselsättningen. Därefter följer sällanköpshandeln med cirka en fjärdedel av sysselsättningen inom
sektorn. Dagligvaruhandeln med drygt 11 400 sysselsatta utgör cirka en femtedel av sektorns total.
Tittar vi fordonshandeln framgår det att denna utgör 13 procent av sysselsättningen. Provisionshandeln,
e-handeln och övrig handel är ganska små och utgör omkring 1-2 procent vardera av sektorns
sysselsättning.
FIGUR 9 HANDELNS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018
Källa: SCB
Partihandel28 12842%
Handel med fordon8 59913%
Provisionshandel1 0101%
Detaljhandel dagligvaror
11 42617%
Detaljhandel sällanköpsvaror
16 11724%
e-handel1 4612%
Övrig handel6201%
-
11
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Tabell 3 visar sysselsättningstillväxten för handel under olika perioder från 2007. Under lågkonjunkturen,
2007-2009, minskade sysselsättningen inom handeln med 2 procent, vilket i antal sysselsatta motsvarar
en minskning med drygt 1 300 personer. Den största delen av den krympande sysselsättningen under
lågkonjunkturen sågs inom delbranscherna handel med fordon, partihandel och sällanköpshandel.
Om vi istället tittar på utvecklingen sedan lågkonjunkturens botten (dvs. från 2009) ses alla delbranscher
utom provisionshandel ha återhämtat sig fram till 2018. Oberoende av vilket startår vi utgår ifrån är
mönstret liknande. Mellan 2017 och 2018 minskar dock sysselsättningen marginellt inom detaljhandel
sällanköpsvaror samt inom övriga handel.
E-handel har sett en stark uppåtgående utveckling sedan 2007. Dock ska vi ha i åtanke att e-handeln
är liten sett till antal sysselsatta och motsvarar endast 2 procent av den totala handeln. Trots detta kan
vi ändå se att sysselsättningsökningen i antal sysselsatta är stor över tid. För handel i stort har sektorn
över perioden 2007-2018 sett en ökad sysselsättningstillväxt på cirka 5 500 (+9 procent). Den största
delen av jobbtillväxten i antal sysselsatta kan hänföras till dagligvaruhandel (+1 578 sysselsatta), följt
av partihandel (+1 446 sysselsatta), e-handel (+1 225 sysselsatta) och handel med fordon (+1 029
sysselsatta).
TABELL 3 HANDELNS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, OLIKA PERIODER 2007-2018
2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018
Handelsbransch # % # % # % # % # % # %
Partihandel -485 -2% 1 931 7% 1 225 5% 1 153 4% 1 446 5% 376 1%
Handel med fordon -537 -7% 1 566 22% 792 10% 940 12% 1 029 14% 512 6%
Provisionshandel -56 -5% -111 -10% -101 -9% -62 -6% -167 -14% -32 -3%
Detaljhandel dagligvaror
126 1% 1 452 15% 1 138 11% 264 2% 1 578 16% 101 1%
Detaljhandel sällanköpsvaror
-406 -3% 630 4% 182 1% 80 0% 224 1% -36 0%
e-handel 75 32% 1 150 370% 947 184% 685 88% 1 225 519% 182 17%
Övrig handel -66 -14% 201 48% 171 38% 7 1% 135 28% -167 -22%
Handel totalt -1 349 -2% 6 819 11% 4 354 7% 3 067 5% 5 470 9% 936 1%
Källa: SCB
Transportsektorn är ett viktigt fundament i näringslivet som sätter Göteborgsregionens invånare,
sysselsatta och gods i rörelse. Totalt sett var drygt 28 500 personer sysselsatta inom regionens
transportsektor under 2018. Flest var sysselsatta inom persontransport som med cirka 9 400 sysselsatta
stod för en tredjedel av sysselsättningen inom transportsektorn (se Figur 10). Godstransporter och
service till transport är någorlunda storleksmässigt lika med en sektorsandel på 27 procent vardera.
Kurirverksamhet, där tex företag som Postnord, budbilsföretag och tidningsdistributörer ingår, utgör
drygt en tiondel av sysselsättningen i Göteborgsregionens transportsektor. Magasinering hör till den
minsta delbranschen inom transport och utgör med sina drygt 400 sysselsatta endast 2 procent av
sysselsättningen.
-
12
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
FIGUR 10 TRANSPORTS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018
Källa: SCB
Sett till hur sysselsättningen utvecklats i transportsektorn över tid ses sektorn nästintill ha återhämtat
sig till sektorns sysselsättningsnivå runt 2007 och vid utgången av 2018 ses en marginell ökning i den
totala sysselsättningen inom transportsektorn (se Tabell 4). Under lågkonjunkturåren (2007-2009) var
det framförallt inom gods- och persontransporter som sysselsättningen minskade. Drygt 600 jobb,
respektive drygt 550 jobb försvann mellan 2007 och 2009, vilket motsvarar en minskning på 7 procent
av de två branschernas totala sysselsättning. Även kurirverksamhet drabbades hårt 2007-2009 med
nära 400 färre sysselsatta under perioden. I stort sett var det endast inom service till transport som det
skedde en ökning i antal sysselsatta, dock var denna ökning endast marginell. Totalt sett för
transportsektorn förvann cirka 1 600 sysselsatta under perioden 2007-2009. Om vi istället mäter
sysselsättningsutvecklingen från finanskrisens botten framstår transportbranschen som stabilt växande
och återhämtningen till nivåerna innan krisperioden uppnås om inte något bättre. Det är framförallt under
högkonjunkturåren (2014-2018) som flest jobb har tillkommit inom transportsektorn. Bland annat har
många jobb kommit till inom delbranscherna persontransport (+644 sysselsatta) och godstransport
(+219 sysselsatta), men också inom service till transport (+180 sysselsatta) och magasinering (+128
sysselsatta).
TABELL 4 TRANSPORTS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, OLIKA PERIODER 2007-2018
2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018
Transportbransch # % # % # % # % # % # %
Persontransport -558 -7% 1 997 27% 994 12% 644 7% 1 439 18% 291 3%
Godstransport -604 -7% 0 0% -424 -5% 219 3% -604 -7% -42 -1%
Service till transport 31 0% 377 5% 294 4% 181 2% 408 6% -45 -1%
Kurirverksamhet -389 -9% -898 -22% -750 -19% -303 -8% -1 287 -28% -31 -1%
Magasinering -62 -17% 141 46% 205 85% 128 40% 79 21% -17 -4%
Transport totalt -1 582 -6% 1 617 6% 319 1% 869 3% 35 0% 156 1%
Källa: SCB
Persontransport9 38333%
Godstransport7 69727%
Service till transport7 72427%
Kurirverksamhet3 26411%
Magasinering4472%
-
13
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
I detta avsnitt tittar vi på hela tjänstesektorn. Vi gör en omstrukturering av den traditionella sektorn
’företagstjänster’ och bryter ut dess kunskapsintensiva delar samt lägger till vissa andra branscher som
inte ingår i företagstjänster, men som hör till branschsegmentet kunskapsintensiva tjänster (vilken här
förkortas som KIT).
Figur 11 visar hur sysselsättningen fördelas inom näringslivets tjänstesektor år 2018. Totalt sett arbetar
drygt 105 000 personer inom näringslivets tjänstesektor, vilket motsvarar strax över 20 procent av
sysselsättningen i Göteborgsregionen. Flest sysselsatta finns inom delbranschen KIT övriga med drygt
en tredjedel av tjänstesektorns sysselsatta. Drygt en femtedel är sysselsatta inom KIT tekniska
konsulter. Företagstjänster exkl. KIT är det tredje största segmentet inom tjänstesektorn med cirka
20 000 sysselsatta och följs tätt av en starkt växande delbransch som består av KIT IT tjänster med
drygt 19 000 sysselsatta. De drygt 6 600 sysselsatta inom information och kommunikation utgör det
minsta segmentet i näringslivets tjänstesektor.
FIGUR 11 TJÄNSTERS KOMPOSITION AV SYSSELSATTA (I PROCENT, SAMT I ANTAL), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2018
Källa: SCB
Utvecklingen inom tjänstesektorn (Tabell 5) visar på en mycket kraftig jobbtillväxt över tid. Under
lågkonjunkturen 2007-2009 skedde en marginell ökning totalt sett inom sektorn. Framförallt var det
delbranscherna KIT övriga och information och kommunikation som drabbades av en minskning i antal
sysselsatta under lågkonjunkturen. Å andra sidan såg delbranscherna företagstjänster exklusive KIT,
KIT tekniska konsulter och KIT IT tjänster en växande sysselsättning mellan 2007 och 2009.
Sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn har sedan 2009 varit exceptionell. Under perioden 2009-
2018 har cirka 32 000 jobb tillförts inom tjänster. De flesta av jobben har kommit till inom KIT övriga som
står för nära hälften av tillväxten. Även KIT tekniska konsulter och KIT IT tjänster visar på en stark
sysselsättningstillväxt mellan 2009 och 2018.
Merparten av sysselsättningen inom tjänster har tillförts under högkonjunkturåren (2014-2018) då
närmare 60 procent av sysselsättningstillväxten tillförts sektorn (vilket motsvarar drygt 19 000
sysselsatta). Även här ser vi att sysselsättningstillväxten mestadels skett inom de tre KIT branscherna.
Sett till hela perioden (2007-2018) ökar sysselsättningen kraftigt i nästan alla delbranscher inom tjänster.
Undantaget är information och kommunikation som ser en svag ökning i antal sysselsatta under
perioden. I antal sysselsatta är det framförallt KIT övriga som ökat allra starkast (+ 12 406 sysselsatta).
KIT tekniska konsulter22 53721%
KIT IT tjänster19 04818%
KIT övriga37 31436%
Företagstjänster exkl. KIT19 88219%
Information och kommunikation
6 6016%
-
14
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Även de andra segmenten inom KIT växer starkt. KIT IT tjänster har växt med drygt 7 400 sysselsatta
och KIT tekniska konsulter har ökat antalet sysselsatta med cirka 6 600. Inom företagstjänster har
jobbtillväxten mellan 2007 och 2018 också varit påtaglig (+ 5 403 sysselsatta), dock inte lika kraftig som
för delbranscherna inom KIT.
Totalt sett har antal sysselsatta inom tjänster ökat med 44 procent, vilket motsvarar drygt 32 000 fler
sysselsatta år 2018 jämfört med 2007.
TABELL 5 TJÄNSTERS SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT (I ANTAL SAMT I PROCENT), DAGBEFOLKNING +16 ÅR I
GÖTEBORGSREGIONEN, OLIKA PERIODER 2007-2018
2007-2009 2009-2018 2011-2018 2014-2018 2007-2018 2017-2018
Tjänstebransch # % # % # % # % # % # %
KIT tekniska konsulter
429 3% 6 160 38% 6 531 41% 4 674 26% 6 589 41% 1 422 7%
KIT IT tjänster 273 2% 7 169 60% 5 770 43% 4 745 33% 7 442 64% 1 215 7%
KIT övriga -1 510 -6% 13 916 59% 8 985 32% 7 274 24% 12 406 50% 1 155 3%
Företagstjänster exkl. KIT
1 402 10% 4 001 25% 2 851 17% 2 056 12% 5 403 37% 770 4%
Information och kommunikation
-497 -8% 663 11% 984 18% 325 5,2% 166 3% 305 5%
Tjänster totalt 97 0% 31 909 43% 25 121 31% 19 074 22% 32 006 44% 4 867 5%
Källa: SCB
Industrin i Göteborgsregionen blir alltmer avancerad och slutprodukterna som levereras innehåller
alltmer högteknologiska komponenter som kräver ett helt nytt sätt att underhålla samt att arbeta med.
Samtidigt ser vi tydligt att regionens tjänstesektor växer sig allt större och starkare. Även
sysselsättningen inom transportsektorn och handeln har vuxit över tid. Man kan då fråga sig vilka typer
av yrken det finns mer av, men också vilka yrken det finns färre av. I nästa avsnitt riktar vi analysen till
vilka yrken som är mest vanliga och vilka yrken som är mindre vanliga bland regionens sysselsatta.
-
15
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Källa: SCB
Not: Figurerna är sorterade i alfabetisk ordning.
3814,7%
1 2907,9%
65 72518,2%
8695,2%
2 2668,5% 918
5,0%
8548,1%
1092,5%
3 8649,1%
9827,9%
1 2219,2%
2083,9%
2125,7%
Ale
Alin
gså
s
Gö
teb
org
Härry
da
Ku
ng
sb
acka
Ku
ng
älv
Le
rum
Lilla
Ed
et
Möln
da
l
Pa
rtille
Ste
nu
ng
su
nd
Tjö
rn
Öcke
rö
1 32716,5%
1 0306,3%
46 51412,8%
2 79916,9%
1 5095,6%
1 4377,8%
8377,9%
60414,0%
6 97016,5%
8727,1%
3 08223,2%
60311,4%
40711,0%
Ale
Alin
gså
s
Gö
teb
org
Härry
da
Ku
ng
sb
acka
Ku
ng
älv
Le
rum
Lilla
Ed
et
Möln
da
l
Pa
rtille
Ste
nu
ng
su
nd
Tjö
rn
Öcke
rö
6578,2%
2 50715,4% 39 701
11,0%
1 99212,0%
4 72217,7%
3 24217,6%
1 17211,1% 386
8,9%
8 11119,2%
2 74222,2%
1 2749,6%
4969,4%
3599,7%
Ale
Alin
gså
s
Gö
teb
org
Härry
da
Ku
ng
sb
acka
Ku
ng
älv
Le
rum
Lilla
Ed
et
Möln
da
l
Pa
rtille
Ste
nu
ng
su
nd
Tjö
rn
Öcke
rö
98112,2%
1 2647,8% 18 179
5,0%
1 2877,8%
2 90710,9%
2 14311,6%
1 09310,3%
65215,1%
3 9659,4%
1 1349,2%
1 65112,4%
71513,5%
3349,0%
Ale
Alin
gså
s
Gö
teb
org
Hä
rryd
a
Ku
ng
sb
acka
Ku
ng
älv
Le
rum
Lilla
Ed
et
Möln
da
l
Pa
rtille
Ste
nu
ng
su
nd
Tjö
rn
Öcke
rö
3684,6%
4863,0%
19 0015,2%
3 06018,4%
7422,8%
7984,3%
2772,6%
1102,5%
1 9874,7%
7345,9% 402
3,0%
3346,3%
2165,8%
Ale
Alin
gså
s
Gö
teb
org
Härry
da
Ku
ng
sb
acka
Ku
ng
älv
Le
rum
Lilla
Ed
et
Möln
da
l
Pa
rtille
Ste
nu
ng
su
nd
Tjö
rn
Öcke
rö
-
16
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
En stor del av yrkesklassificeringen bland sysselsatta 16-64 år har inte varit möjlig att identifiera. I
Göteborgsregionens fall rör det sig om omkring 19 000 – 29 000 sysselsatta mellan 2014 och 2018.5 Ett
motsvarande bortfall gäller även för Göteborg som utgör den större delen av sysselsättningen i regionen.
Här finns en stor risk att göra feltolkningar vad avser förändringar mellan perioder och yrkeskategorier.
Därav tolkas yrkesstatistiken enbart på senast tillgängliga år, vilket är 2018 (Tabell B2 i Bilagan
redovisar alla sysselsatta 16-64 år efter SSYK-klassificeringens6 148 yrkeskategorier för både
Göteborgsregionen och Göteborg år 2018).
För Göteborgsregionen är det vanligaste yrket ’butikspersonal’, då cirka 23 000 var verksamma inom
yrket år 2018. Civilingenjörsyrket är det andra vanligaste yrket i regionen med nära 22 000 sysselsatta.
’Kontorsassistenter och sekreterare’ samt ’grundskolelärare, fritidspedagoger och förskolelärare’ är
tredje och fjärde vanligaste yrket med omkring 20 000 yrkesverksamma. På femte plats i regionen
hamnar yrken som ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’ (se Tabell 6). Yrkesgrupperna
’terapeuter inom alternativmedicin’, ’förvaltare inom skogsbruk och lantbruk’, samt ’torg- och
marknadsförsäljare’, ’officerare’ och ’specialistofficerare’ är minst och har endast ett fåtal sysselsatta.
I Göteborg hör ’civilingenjörsyrket’ till det mest vanliga yrket bland sysselsatta med cirka 19 000
verksamma. På andra plats kommer ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’. 86 procent av alla ’IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare’ i Göteborgsregionen har sysselsättning i Göteborg, vilket
motsvarar cirka 16 000 sysselsatta. Likt regionen i stort hamnar även ’butikspersonal’ högt, för Göteborg
är det den tredje största yrkesgruppen. De yrkesgrupper som har minst yrkesverksamma i Göteborg är
snarlika de som gäller för regionen i stort, dock så finns det tre gånger fler skogsarbetare i
kranskommunerna och fler officerare i Göteborg.
TABELL 6 DE VANLIGASTE OCH MINST VANLIGA YRKENA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) I GÖTEBORGSREGIONEN
OCH I GÖTEBORG, 2018
Rank Göteborgsregionen Göteborg
Topp 5
1 Butikspersonal Civilingenjörsyrken
2 Civilingenjörsyrken IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare
3 Kontorsassistenter och sekreterare Butikspersonal
4 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Kontorsassistenter och sekreterare
5 IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
Botten 5
1 Terapeuter inom alternativmedicin Terapeuter inom alternativmedicin
2 Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk.
3 Officerare Skogsarbetare
4 Torg- och marknadsförsäljare Processoperatörer, trä- och pappersindustri
5 Specialistofficerare Chefer och ledare inom trossamfund
Källa: SCB
Historiskt sett är Göteborgsregionen förknippat med en stor industribas och många av regionens
yrkesverksamma arbetar inom industrins delbranscher. I tidigare avsnitt har vi sett en pågående
transformation i regionen där allt mer arbetstillfällen tillförts inom kunskapsintensiva tjänster. I den
avslutande biten av detta stycke tittar vi framförallt på hur de yrkesverksamma inom tillverkningsindustrin
(IND-sysselsatta) står sig mot yrkesverksamma inom yrken som kräver utbildning i informationsteknik
5 Den misslyckade identifieringen av yrkesklassificeringen rör sig om omkring 29 000 sysselsatta år 2014, 24 000 sysselsatta år 2015, 24 000 sysselsatta år 2016, 21 000 sysselsatta år 2017 och 19 000 sysselsatta år 2018. 6 SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering och är ett system för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter.
-
17
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
(IT-sysselsatta) samt naturvetenskap och teknik (NT-sysselsatta).7 Vi har i flera tidigare rapporter pekat
på hur viktiga NT-sysselsatta är för Göteborgsregionens näringsliv. Det är framförallt regionens stora
stock av NT-sysselsatta som möjliggjort för industrin i Göteborgsregionen att ligga på en helt annan nivå
jämfört med övriga riket. Den stora kunskapsbasen i Göteborgsregionens industri innebär att
produktionen är mer konkurrenskraftig i regionen jämfört med rikssnittet och när Sveriges industri fallit
tillbaka har Göteborgsregionens industri istället visat på stark tillväxt.
För industrisysselsatta ses tydliga tecken på att Göteborgsregionen och framförallt Göteborg har en hög
koncentration av yrkesverksamma inom denna kategori. Figur 12 presenterar hur många
industrisysselsatta storstadsregionen eller storstadskommunen har per 1 000 invånare i åldern 16-64.
Sett till storstadsregioner har Göteborgsregionen flest industrisysselsatta med 71 IND-sysselsatta per
1 000 invånare 16-64 år. Stockholmsregionen har minst antal IND-sysselsatta per 1 000 arbetsföra
invånare. Alla tre storstadsregioner har dock färre IND-sysselsatta än genomsnittet för Sverige. Om vi
istället tittar på storstadskommuner framstår koncentrationen av IND-sysselsatta ännu tydligare.
Göteborg har hela 82 IND-sysselsatta per 1 000 invånare i åldern 16-64. I Göteborg finns det därmed
fler IND-sysselsatta jämfört med snittet för riket. Det innebär också att Göteborg har tre gånger fler IND-
sysselsatta per 1 000 arbetsföra jämfört med Stockholm som endast har 27 IND-sysselsatta per 1 000
arbetsföra. Jämfört med Malmö har Göteborg dubbelt så många IND-sysselsatta per 1 000 arbetsföra.
FIGUR 12 ANTAL IND-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018
Källa: SCB
Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver olika kompetenser inom industriell tillverkning.
7 Här avser:
’IND-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’produktionschefer inom tillverkning’, ’arbetsledare inom tillverkning’, ’gjutare, svetsare och plåtslagare’, ’smeder och verktygsmakare’, ’fordonsmekaniker och reparatörer’, ’installations- och industrielektriker’, ’elektronikreparatörer och kommunikationselektriker’, ’slaktare, bagare och livsmedelsförädlare’, ’malmförädlingsyrken och brunnsborrare’, ’ytbehandlare, trä och möbelsnickare’, ’process- och maskinoperatörer inom industrin’, ’montörer, maskinförare, fabriksarbetare’.
’IT-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’IT-chefer’, ’IT-arkitekter’, ’systemutvecklare’, ’testledare inom IT’, ’IT-drifttekniker’, ’supporttekniker inom IT’ samt ’nätverkstekniker’.
’NT-sysselsatta’ är personer som är sysselsatta inom följande yrken: ’forsknings- och utvecklingschefer’, ’chefer inom arkitekt-och ingenjörsverksamhet’, ’fysiker och kemister’, ’civilingenjörsyrken’, ’arkitekter och lantmätare’, ’ingenjörer och tekniker’ samt ’drifttekniker och processövervakare’.
71
3745
82
27
43
73
0
20
40
60
80
100
Gö
tebo
rgsre
gio
nen
Sto
ckho
lmsre
gio
ne
n
Ma
lmö
regio
ne
n
Gö
tebo
rg
Sto
ckho
lm
Ma
lmö
Sverig
e
IND-sysselsatta per1 000 arbetsföra
-
18
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Ett motsatt scenario jämfört med regionernas komposition av industrisysselsatta ses när vi istället tittar
på yrkesverksamma inom informationsteknik. Inom denna yrkesgrupp står Stockholmsregionen och
framförallt Stockholm ut vad gäller en hög koncentration av yrkesverksamma IT-sysselsatta. Figur 13
presenterar hur många IT-sysselsatta regionen eller kommunen har per 1 000 invånare i åldern 16-64.
Stockholmsregionen flest IT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år, medan Malmöregionen har minst
antal IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra invånare. Alla tre storstadsregioner har fler IT-sysselsatta än
genomsnittet för Sverige. Om vi istället tittar på storstadskommuner framstår koncentrationen av IT-
sysselsatta ännu tydligare mot Stockholm där det finns hela 94 IT-sysselsatta per 1 000 invånare i åldern
16-64. I Stockholm finns det därmed nästan två gånger fler IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra jämfört
med Göteborg och drygt tre gånger fler jämfört med Sverige i stort. Jämfört med Malmö har Göteborg
ett tiotal fler IT-sysselsatta per 1 000 arbetsföra invånare.
FIGUR 13 ANTAL IT-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018
Källa: SCB
Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver informationsteknisk bakgrund.
Arbetskraftsutbudet i Göteborgsregionen och framförallt Göteborg har en hög koncentration av NT-
sysselsatta (se fotnot 7 för definition av vilka yrken som ingår). År 2018 hade Göteborgsregionen totalt
sett cirka 45 000 NT-sysselsatta varav drygt 35 000 med sysselsättning i Göteborg. Per 1 000 invånare
i arbetsför ålder framgår det av att Göteborgsregionen har 68 NT-sysselsatta, medan Stockholms- och
Malmöregionen ligger närmare snittet för Sverige på 42 NT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år (se
Figur 14). Det finns alltså en tydlig koncentration i arbetskraften i Göteborgsregionen med inriktning mot
naturvetenskap och teknik. Ser vi istället till storstadskommuner så stärks koncentrationen ytterligare i
Göteborg och Stockholm, medan Malmö ligger kvar på en liknande nivå som för Malmöregionen. I
Göteborg finns det dock 92 NT-sysselsatta per 1 000 invånare 16-64 år, medan motsvarande siffra för
Stockholm är 60. Därmed finns det drygt 30 fler NT-sysselsatta per var tusende arbetsför invånare i
Göteborg jämfört med Stockholm. Den höga koncentrationen av NT-sysselsatta i Göteborg och
Göteborgsregionen stärker bilden av att Västsverige är ett centrum för naturvetenskapligt och tekniskt
arbete i Sverige.
39
55
33
55
94
45
30
0
20
40
60
80
100
Gö
tebo
rgsre
gio
nen
Sto
ckho
lmsre
gio
ne
n
Ma
lmö
regio
ne
n
Gö
tebo
rg
Sto
ckho
lm
Ma
lmö
Sverig
e
IT-sysselsatta per1 000 arbetsföra
-
19
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
FIGUR 14 ANTAL NT-SYSSELSATTA (SYSSELSATT DAGBEFOLKNING) PER 1 000 INVÅNARE 16-64 ÅR, 2018
Källa: SCB
Not: Avser sysselsatt dagbefolkning med yrken som kräver naturvetenskaplig och teknisk bakgrund.
Det framgår tydligt i yrkesstatistiken att Göteborgsregionen har en hög koncentration av sysselsatta med
industriell, naturvetenskaplig och teknisk bakgrund. Att ha en övervikt av en viss yrkeskompetens på
arbetsmarknaden ska rent teoretiskt spegla de varor och tjänster som produceras i regionen. Hur ser
då specialiseringen ut i Göteborgsregionen gentemot Sverige i stort? Har Göteborgsregionen en
tendens att täcka det egna behovet och förse rikets efterfråga av varor och tjänster? I nästa avsnitt tittar
vi närmare på hur koncentrerad en viss bransch är och hur specialiseringsgraden förhåller sig relativt
till Sverige i stort.
68
43 42
92
60
44 42
0
20
40
60
80
100
Gö
tebo
rgsre
gio
nen
Sto
ckho
lmsre
gio
ne
n
Ma
lmö
regio
ne
n
Gö
tebo
rg
Sto
ckho
lm
Ma
lmö
Sverig
e
NT-sysselsatta per1 000 arbetsföra
-
20
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Specialiseringskvoten kan tolkas som ett uttryck för hur koncentrerad sysselsättningen inom en bransch
är gentemot riket som helhet.8 En specialiseringskvot större än 1 kan tolkas som att branschen har en
hög koncentration av sysselsatta. Andelen sysselsatta inom branschen i regionen är större än
motsvarande för riket. Om specialiseringskvoten är mindre än 1 kan det tolkas som att branschen har
en låg koncentration av sysselsatta. Andelen sysselsatta inom branschen i regionen är mindre än
motsvarande för riket. När specialiseringskvoten är lika med 1 för en bransch i regionen motsvarar dess
koncentration av sysselsättning Sveriges specialiseringsgrad (se Figur 15).
FIGUR 15 FÖRKLARING AV INTERVALLSKALA FÖR SPECIALISERINGSKVOTER
2018 hade personbilsindustrin den högsta specialiseringskvoten av drygt 750 branscher som finns
representerade med sysselsättning i Göteborgsregionen (se Tabell 7). Med en specialiseringskvot på
drygt 8 förser personbilsindustrin, med Volvo Cars i spetsen, varor och tjänster inte enbart till övriga
Sverige utan även globalt. Havs- och kustfartsrederier för icke-reguljär godstrafik finns också starkt
specialiserade i Göteborgsregionen och här hittar vi bland annat företag som Stena och många andra
små och medelstora rederier som dagligen skeppar gods till och från regionen. Sett till industriproduktion
av lager och kugghjul ses även här en stark specialisering, bland annat på grund av att företag som
SKF har en stark nationell position inom branschen. Nöjes- och temaparker innehar regionens fjärde
starkaste specialiseringskvot, mycket tack vare Liseberg. Studerar vi helheten av Tabell 7 får vi en
ganska klar bild över Göteborgsregionens styrkeområden i näringslivet. Framförallt är det
tillverkningsindustrin som sticker ut med stark specialisering inom alltifrån tillverkning av personbilar,
livsmedel, tobak, datorer till kemiska produkter. Även stora delar av den maritima sektorn finns
representerade och är starkt koncentrerade i Göteborgsregionen. Dock ser vi också en stark
koncentration av inkasso- och kreditupplysningsföretag.
Om vi istället blickar bakåt drygt 10 år och tittar på hur regionens starkast specialiserade branscher i
nutid var specialiserade år 2007 ser vi att det skett stora förändringar över tid. Specialiseringen inom
personbilsindustrin har stärkts ytterligare gentemot riket. Även delar av den avancerade industrin har
stärkt specialiseringen, bland annat inom branscher som industri för strålnings-, elektromedicinsk- och
elektroterapeutisk utrustning, samt industri för datorer och optiska instrument. Det är ett tecken på att
industrin i Göteborgsregionen ligger på en helt annan nivå gentemot övriga riket vars specialiserings-
8 Specialiseringskvoten är uträknad enligt följande formel:
𝑆𝑗𝑟
𝑆𝑗=
𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎 𝑖 𝑏𝑟𝑎𝑛𝑠𝑐ℎ 𝑗 𝑖 𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛 𝑟
𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎 𝑖 𝑏𝑟𝑎𝑛𝑠𝑐ℎ 𝑗 𝑖 ℎ𝑒𝑙𝑎 𝑙𝑎𝑛𝑑𝑒𝑡
-
21
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
grad minskar i motsvarande branscher. Havs- och kustfartsrederierna blir alltmer specialiserade på icke
reguljär passagerartrafik och godstrafik. Flera branscher som är med på topp-20-listan 2018 finns inte
med på topp-20-listan 2007, där branscherna inkasso- och kreditupplysningsföretag, gasformiga
bränslen via rörnät, partihandel med datoriserad utrustning samt industri för ketchup, senap och kryddor
är några uppstickande branscher utöver de segmenten i den avancerade industrin vi redan nämnt. De
branscher på topp 20 vars specialisering minskat mest är havs- och kustrederier med reguljär godstrafik,
följt av basplastindustri och tobaksindustri.
TABELL 7 GÖTEBORGSREGIONENS 20 HÖGSTA SPECIALISERINGSKVOTER I BRANSCHER MED SYSSELSATT
PERSONAL SOM FINNS I REGIONEN, 2007 OCH 2018 SAMT FÖRÄNDRING ÖVER PERIODEN
2007 2018 Förändring 2007-2018
Bransch Rank Kvot Rank Kvot i rank i kvot
Personbilsindustri 3 6,19 1 8,11 2 1,92
Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär godstrafik
5 5,71 2 6,71 3 1,00
Industri för lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring
4 5,78 3 5,98 1 0,20
Nöjes- och temaparker 6 5,09 4 5,23 2 0,14
Industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk utrustning
125 1,41 5 4,95 120 3,55
Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär passagerartrafik
134 1,36 6 4,21 128 2,85
Trålfiskare, i saltvatten 16 3,23 7 4,00 9 0,77
Inkasso- och kreditupplysningsföretag 56 1,98 8 3,73 48 1,75
Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper 20 3,05 9 3,65 11 0,60
Basplastindustri 8 4,82 10 3,54 -2 -1,28
Tobaksindustri 9 4,72 11 3,49 -2 -1,24
Industri för optiska instrument och fotoutrustning 30 2,49 12 3,48 18 0,99
Industri för andra oorganiska baskemikalier 25 2,80 13 3,31 12 0,51
Fartygsuthyrare 10 4,02 14 3,28 -4 -0,75
Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning
52 1,99 15 3,25 37 1,26
Havs- och kustsjöfartsrederier, reguljär godstrafik 7 5,06 16 3,21 -9 -1,85
Industri för senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel
64 1,85 17 3,16 47 1,30
Industri för datorer och kringutrustning 45 2,07 18 3,15 27 1,08
Fiskaffärer 19 3,09 19 3,05 0 -0,05
Distribution av gasformiga bränslen via rörnät 35 2,38 20 2,95 15 0,58
Källa: SCB, bearbetad av Business Region Göteborg
Not: Tabellen är sorterad efter de 20 högsta specialiseringskvoterna år 2018.
Bland regionens minst specialiserade branscher finner vi bland annat industrier för metaller, framförallt
järn- och stålverk, samt aluminiumverk. En låg specialiseringsgrad syns även inom pappers- och
trärelaterade branscher. Bland annat har kraftpappers- och kraftpappindustrin den näst lägsta
specialiseringskvoten i regionen och följs tätt av sågverksindustrin. Lägg därtill också en låg
specialseringsgrad inom avverkning och virkesmätning samt industri för träfönster och fanér och
träbaserade skivor. Specialiseringskvoten är också låg inom industrin för andra elektroniska och
elektriska kablar. Flertalet industrier inom jordbruk och livsmedelsindustrin som tex ostindustri,
fjäderfäslakterier, industri för lagad mat och färdigrätter samt smågrisuppfödare har låga specialiserings-
-
22
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
kvoter i Göteborgsregionen. Internationella ambassader har sin stora koncentration i Stockholm och får
därmed av förklarliga skäl en låg specialiseringskvot. Andra branscher med låg specialiseringskvot är
bland annat madrass- och köksmöbelindustri samt industri för diskbänkar. Även centrala militära
myndigheter och batteri- och ackumulatorindustri hamnar bland de minst specialiserade branscherna.
Att specialiseringskvoten ligger strax över 0 för branscherna i Tabell 8 innebär att det är mer sannolikt
att Göteborgsregionens näringsliv importerar branschens produktion från andra regioner i Sverige eller
från utlandet för att möta det egna behovet. Sett utvecklingsmässigt över tid minskar specialiseringen i
nästintill alla redovisade branscher i Tabell 8. Som mest minskar specialiseringskvoten för branschen
provisionshandel med kontorsutrustning och datorer, följt av industri för fanér och träbaserade skivor.
Fem av branscherna med lägst specialiseringskvot 2018 ökar dock, men endast marginellt. Däribland
ser köksmöbelindustrin och internationella organisationer och utländska ambassader en viss ökning i
specialiseringskvoten mellan 2007 och 2018.
TABELL 8 GÖTEBORGSREGIONENS 20 LÄGSTA SPECIALISERINGSKVOTER I BRANSCHER MED SYSSELSATT
PERSONAL SOM FINNS I REGIONEN, 2007 OCH 2018 SAMT FÖRÄNDRING ÖVER PERIODEN
2007 2018 Förändring 2007-2018
Bransch Rank Kvot Rank Kvot i rank i kvot
Järn- och stålverk 31 0,005 1 0,004 30 -0,002
Kraftpappers- och kraftpappindustri 34 0,029 2 0,006 32 -0,023
Sågverk 33 0,024 3 0,008 30 -0,016
Aluminiumverk 38 0,033 4 0,011 34 -0,023
Industri för andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar
32 0,015 5 0,011 27 -0,004
Industri för träfönster 36 0,030 6 0,013 30 -0,018
Avverkningsföretag 37 0,032 7 0,020 30 -0,013
Ostindustri 1 0,000 8 0,020 -7 0,020
Fjäderfäslakterier 2 0,000 9 0,030 -7 0,030
Internationella organisationer och utländska ambassader
3 0,000 10 0,034 -7 0,034
Madrassindustri 56 0,116 11 0,034 45 -0,082
Provisionshandel med kontorsutrustning och datorer
171 0,485 12 0,038 159 -0,447
Industri för lagad mat och färdigrätter 39 0,035 13 0,039 26 0,005
Centrala militära myndigheter 101 0,238 14 0,045 87 -0,193
Smågrisuppfödare 43 0,055 15 0,048 28 -0,007
Virkesmätningsföreningar 46 0,064 16 0,050 30 -0,014
Köksmöbelindustri 4 0,000 17 0,055 -13 0,055
Industri för fanér och träbaserade skivor 143 0,369 18 0,055 125 -0,314
Industri för diskbänkar, sanitetsgods av metall för byggändamål
78 0,185 19 0,055 59 -0,130
Batteri- och ackumulatorindustri 114 0,269 20 0,059 94 -0,211
Källa: SCB, bearbetad av Business Region Göteborg
Not: Tabellen är sorterad efter de 20 lägsta specialiseringskvoterna år 2018.
Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar vi också hur Sveriges tre storstadsregioner skiljer sig mot
varandra vad gäller branschspecialisering. Vi har i tidigare del av detta avsnitt sett hur det ser ut för
branscherna i Göteborgsregionen. Vi vill nu ställa Göteborgsregionens mest specialiserade branscher
mot de mest specialiserade branscherna i Stockholmsregionen och Malmöregionen.
-
23
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Väl uppritat (se Figur 16) ser vi att produktionsmönstret av varor och tjänster i Sveriges tre
storstadsregioner skiljer sig ganska tydligt mellan regionerna. I Malmöregionen finns en hög
specialiseringsgrad inom branscher med koppling till livsmedelstillverkning blandat med lite olika
industrier såsom industri för kontorsmaskiner och kontorsutrustning, borstbinderier och industri för
farmaceutiska basprodukter. I Stockholmsregionens fall ser vi en tydlig specialisering inom branscher
tillhörande tjänstesektorn, bland annat inom finans men även inom statlig myndighetsutövning. Inga
delbranscher inom tillverkningsindustrin hamnar på Stockholmsregionens topp-10-lista för branscher
med högst specialiseringskvot. Stockholmsregionens mångfald av branscher inom tjänster, finans och
offentlig sektor med stark specialisering bidrar till att dess topp 10 ser jämnare ut vad avser
specialiseringskvoternas fördelning gentemot Malmöregionen och Göteborgsregionen.
FIGUR 16 DE 10 HÖGSTA SPECIALISERINGSKVOTERNA I BRANSCHER MED SYSSELSATT PERSONAL SOM FINNS I
DE SVENSKA STORSTADSREGIONERNA, 2018
Källa: SCB, bearbetad av Business Region Göteborg
8,11
6,71
5,98
5,23
4,95
4,21
4,00
3,73
3,65
3,54
0 4 8 12 16
Personbilsindustri
Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär godstrafik
Industri för lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring
Nöjes- och temaparker
Industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk utrustning
Havs- och kustsjöfartsrederier, icke reguljär passagerartrafik
Trålfiskare, i saltvatten
Inkasso- och kreditupplysningsföretag
Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper
Basplastindustri Göteborgsregionen
14,63
13,04
8,78
8,19
8,06
7,77
7,60
6,63
6,41
6,18
0 4 8 12 16
Sockerindustri
Industri för andra icke-destillerade jästa drycker
Industri för färgämnen
Industri för maskiner och utrustning för kontor (utom datorer)
Sockerbetsodlare
Industri för lättmetallförpackningar
Industri för farmaceutiska basprodukter
Borstbinderier
Potatisindustri
Administration av universitets- och högskoleutbildning samt forskning Malmöregionen
3,93
3,93
3,91
3,65
3,61
3,58
3,56
3,50
3,49
3,46
0 4 8 12 16
Administrativa serviceföretag till finansiella marknader
Riksbanken
Internationella organisationer och utländska ambassader
Förvaltare av investeringsfonder
Distributionsbolag för film-, video- och tv-program
Myndigheter som handlägger utrikes ärenden och biståndsverksamhet
Andra fondförvaltare
Investeringsfonder
Telekommunikationsbolag, satellit
Handel med och förvaltning av värdepapper, för egen räkning Stockholmsregionen
-
24
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Det övergripande målet för Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är att skapa förutsättningar
för minst 120 000 ytterligare jobb fram till 2035 (se Tabell 9). Med ytterligare jobb avses minst 120 000
fler sysselsatta från 2016 till 2035 inom hela Göteborgsregionen. Det innebär att antalet sysselsatta i
genomsnitt behöver öka årligen med cirka 6 300 personer. Målet är satt utifrån förväntad
befolkningsökning i regionen samt ett antagande om att sysselsättningsgraden (dvs. den andel av
befolkningen som arbetar) är något högre 2035 än idag. Om vi når målet så har regionen en bra balans
mellan sysselsatt och icke sysselsatt befolkning år 2035. Det är med andra ord ett ganska offensivt mål.
TABELL 9 GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM - MÅLBILD AV BERÄKNINGEN FÖR REGIONEN I
STORT OCH FÖR RESPEKTIVE KOMMUN INOM GÖTEBORGSREGIONEN 2016 (BASÅR) - 2035
2016 Målbild 2035
Förändring
Kommun Antal sysselsatta Andel av region Antal sysselsatta 2016-2035
Öckerö 3 818 0,7% 4 703 885
Lilla Edet 4 250 0,8% 5 235 985
Tjörn 5 156 1,0% 6 351 1 195
Ale 7 626 1,5% 9 393 1 767
Lerum 10 623 2,1% 13 085 2 462
Partille 12 340 2,4% 15 200 2 860
Stenungsund 13 080 2,5% 16 111 3 031
Härryda 15 841 3,1% 19 512 3 671
Alingsås 15 935 3,1% 19 628 3 693
Kungälv 18 184 3,5% 22 398 4 214
Kungsbacka 26 617 5,1% 32 786 6 169
Mölndal 39 944 7,7% 49 201 9 257
Göteborg 344 374 66,5% 424 184 79 810
Göteborgsregionen 517 788 100,0% 637 788 120 000
Källa: SCB och Business Region Göteborg
Not: Tabellen är sorterad efter kommun med minst antal sysselsatta (dagbefolkning) år 2016.
-
25
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Under perioden fram till 2035 kommer regionen att gå igenom både låg och högkonjunkturer så utfallet
mätt i antal sysselsatta under perioden kommer att variera. Under senare år har regionen dock haft en
ihållande och kraftig högkonjunktur vilket resulterat i att antalet sysselsatta i regionen ökat med cirka
22 300 personer mellan 2016 och 2018. Under denna period har jobbtillväxten legat klart över den årliga
målbilden som nedbrutet per år innebär att det behövs årlig jobbtillväxt på 6 300 jobb per år, vilket för
perioden 2016 till 2018 motsvarar 12 600 jobb (se Figur 17).
FIGUR 17 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN (ACKUMULERAD), VERKLIGT UTFALL OCH MÅL,
SYSSELSATT DAGBEFOLKNING 2016-2035
Källa: SCB och Business Region Göteborg
En analys över var jobben har växt fram visar att 11 av 13 kommuner har ökat den sysselsatta
dagbefolkningen sedan 2016. Men endast i fyra kommuner ökar den sysselsatta dagbefolkningen i
snabbare takt än målbilden. Det gäller Göteborg, Mölndal, Härryda och Ale. I Härryda överskrids målet
med marginal. Likaså gäller för Göteborg och Mölndal vars sysselsättningstillväxt ligger klart över
kommunernas målbilder på 4 201, respektive 487 fler sysselsatta per år fram till 2035. Även Ale ligger
en bit över målet, detta trots att kommunens jobbtillväxt mellan 2017 och 2018 inte varit stark.
Kommunerna Öckerö, Lerum, och Partille har däremot en lägre tillväxt av sysselsatt dagbefolkning. Den
sysselsatta dagbefolkningen har till och med minskat i Öckerö och Lerum under perioden 2016-2018. I
Öckerös och Lerums fall handlar det om 110, respektive 48 färre sysselsatta inom den egna
kommungränsen. Det behöver inte innebära att fler är arbetslösa i kommunen, då personer kanske
pendlar till jobb i andra kommuner och kommunerna har blivit lite mer av ”sova kommuner”.
En grupp av kommuner i Göteborgsregionen balanserar runt dess målbild över förväntad jobbtillväxt.
Dessa är Lilla Edet, Tjörn, Stenungsund, Alingsås, Kungälv och Kungsbacka. För Tjörn och Alingsås
har sysselsättningstillväxten varit marginellt nära målbilden sedan början av perioden. I Lilla Edet,
Stenungsund och Kungsbacka ses jobbtillväxten vara starkare mellan 2016 och 2017 och svagare
mellan 2017 och 2018, vilket gör att det verkliga utfallet avviker från kommunernas målbild. Kungsbacka
ser den största avvikningen. Utvecklingen i Kungälv är lik den för Kungsbacka, men i omvänd ordning,
dvs. en svag jobbtillväxt mellan 2016-2017 och en starkare jobbtillväxt mellan 2017 och 2018. Figur 18
visar sysselsättningstillväxt, ackumulerad för respektive kommun i Göteborgsregionen, verkligt utfall
gentemot kommunens uppsatta målbild fram till 2035.
120 000
22 263
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
201
6
201
7
201
8
201
9
202
0
202
1
202
2
202
3
202
4
202
5
202
6
202
7
202
8
202
9
203
0
203
1
203
2
203
3
203
4
203
5
Mål
Verkligt utfall
-
26
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
FIGUR 18 SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT PER KOMMUN I GÖTEBORGSREGIONEN (ACKUMULERAD), VERKLIGT
UTFALL OCH MÅL, SYSSELSATT DAGBEFOLKNING 2016-2035
Öckerö Lilla Edet Tjörn
Ale Lerum Partille
Stenungsund Härryda Alingsås
Kungälv Kungsbacka Mölndal
Göteborg
Källa: SCB och Business Region Göteborg
Not: Figurmatrisen är sorterad efter målbild 2035, antal fler jobb, lägst till högst.
885
-110-200
0
200
400
600
800
1 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt ufall985
760
200
400
600
800
1 000
1 200
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
1 195
141
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
1 767
398
0
500
1 000
1 500
2 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall2 462
-48-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall2 860
270
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål Verkligt utfall
3 031
1890
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
3 671
753
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
3 693
3300
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
4 214
284
-1 000
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
6 169
1220
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
9 257
2 391
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
79 810
17 710
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
20
16
20
17
20
18
20
19
20
20
20
21
20
22
20
23
20
24
20
25
20
26
20
27
20
28
20
29
20
30
20
31
20
32
20
33
20
34
20
35
Mål
Verkligt utfall
-
27
SYSSELSÄTTNING I FOKUS 2020
Tabell B1 definierar de SNI-koder som ramar in de olika delbranscherna som använts i rapportens
ovanstående delar. Alla branschkoder utgår från Svensk Näringslivsindelning (SNI) och avser SCBs
standard framtagen år 2007.
TABELL B1 DEFINITION AV DELBRANSCHER ENLIGT SVENSK NÄRINGSGRENSINDELNING (SNI) 2007
Huvudsektor Delbransch Bransch SNI2007
Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruk 01.110 – 01.700
Jordbruk, skogsbruk och fiske Skogsbruk 02.101 – 02.409
Jordbruk, skogsbruk och fiske Maritimt 03.111 – 03.220
Tillverkning och utvinning Kemiindustri 19.100 – 22.290
Tillverkning och utvinning Övrig industri 05.100 – 18.200
Tillverkning och utvinning Övrig industri 23.110 – 25.999
Tillverkning och utvinning Övrig industri 27.310 – 27.510
Tillverkning och utvinning Övrig industri 28.140
Tillverkning och utvinning Övrig industri 31.011 – 31.090
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.110
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.120
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.130
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.300
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.400
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.910
Tillverkning och utvinning Övrig industri 32.990
Tillverkning och utvinning Övrig industri 33.110 – 33.200
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 26.110 – 26.800
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.110
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.120
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.200
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.520
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 27.900
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 28.110 – 28.130
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 28.150 – 28.990
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 30.110 – 30.990
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 32.200
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 32.501
Tillverkning och utvinning Avancerad industri exkl. fordons- och kemiindustri 32.502
Tillverkning och utvinning Fordonsindustri 29.101 – 29.320
Energi och miljö Energi 35.110 – 35.300
Energi och miljö Vatten och rening 36.001 – 37.000
Energi och miljö Avfall 38.110 – 39.000
Byggverksamhet Byggverksamhet 41.100 – 43.999
Handel Handel med fordon 45.110 – 45.400
Handel Provisionshandel 46.110 – 46.190
Handel P