Tackla klimatförändringen:

Använd trä

Tack

laklim

atfö

rändrin

gen:

Använd

trä

www.cei-bois.org

Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.

FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna

Manu DefaysBelgian Woodforum

Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung

John Fletcherwood. for good.

Eric de MunckCentrum Hout

Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois

First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007

Omslag fram vänster

Fotografi © Åke E:son Lindman

Tackla klimatförändringen:

Använd trä

Tack

laklim

atfö

rändrin

gen:

Använd

trä

www.cei-bois.org

Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.

FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna

Manu DefaysBelgian Woodforum

Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung

John Fletcherwood. for good.

Eric de MunckCentrum Hout

Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois

First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007

Omslag fram vänster

Fotografi © Åke E:son Lindman

”I mars 2000 tillkännagav EU:s ministerråd en tioårsstrategi för hur EU skulle

bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. En viktig faktor

för att omsätta strategin i praktiken är begreppet hållbar utveckling. Hållbar

utveckling kräver att initiativ för att främja tillväxt och arbetstillfällen kombineras

med hänsyn till sociala aspekter och en bättre miljö. Att komma till rätta med

klimatförändringarna är en av de frågor som är avgörande för en hållbar

utveckling.

EU arbetar aktivt för att medlemsländerna ska samarbeta i klimatfrågan. För närvarande diskuteras

stora frågor som exempelvis hållbar hantering av naturresurser och hur utarmande av den biologiska

mångfalden i Europa kan förhindras. 2006 är ett viktigt år när det gäller att skapa en global syn på

klimatförändringen, då beslutas nämligen om åtgärder för perioden efter 2012 enligt Kyotoprotokollet.

De europeiska träförädlande industrierna är villiga att arbeta för en hållbar utveckling, inte minst

eftersom deras råmaterial kommer från skogar som sköts på ett uthålligt sätt. Europakommissionen

gjorde nyligen följande uttalade: ’Skogsprodukter spelar definitivt en viktig roll för att motverka

klimatförändringarna genom att minska mängden koldioxid i atmosfären. Produkternas specifika

egenskaper, som deras förmåga att lagra kol, höga återvinningsbarhet, råmaterialets förnybarhet och

det faktum att de är mindre fossilbränsleintensiva än andra material vid tillverkningen, gör att dessa

produkter är att föredra i lagstiftning som syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att minska

utsläppen och mängden växthusgaser i atmosfären’ (DG Enterprise, Report regarding the role of

Forest Products for Climate Change Mitigation, 2004).

Med denna publikation vill vi bidra till en bättre förståelse för de miljömässiga fördelarna med ökad

användning av trä och träbaserade produkter. Utöver de naturliga positiva egenskaperna hos

träbaserade produkter vill vi även visa på de avsevärda tillskott som träförädlingsindustrin kan bidra

med i fråga om arbetstillfällen och välfärd i Europa, i synnerhet i glesbygdsområden.”

Förord

Design och produktion: Ideas

www.ideaslondon.com

Catherine GUY-QUINTMedlem i EuropaparlamentetBryssel den 18 januari 2006

Tackla klimatförändringen:Använd trä

2

Trä är ett mycket speciellt material. Det är naturligt förnybart

och mängden skog ökar stadigt i Europa.

Trä är vackert, lätt och starkt att bygga med och varmt och

skönt att leva med.

Klimatförändringen beror främst på utsläpp av koldioxid.

Användningen av trä kan minska koldioxidutsläppen genom:

• effekten av skogen som kolsänka

• träprodukternas förmåga att lagra kol

• substitution av fossilbränsleintensiva material

Syftet med den här publikationen är att påvisa de

miljömässiga fördelarna med att använda trä som ett sätt att

motverka klimatförändringen, samt att beskriva branschens

ekonomiska betydelse.

”Enligt beräkningar skulle en årlig ökning av

träkonsumtionen i Europa med 4 % fram till år 2010

bidra till att binda ytterligare 150 miljoner ton

koldioxid per år. Marknadsvärdet på denna miljöfördel

skulle uppgå till cirka 1,8 miljarder euro per år.”CEI-Bois, Roadmap 2010, Executive Summary, 2004

Den europeiska träindustrin är medveten om vikten av de tre

pelarna för en hållbar utveckling där långsiktiga ekonomiska

aspekter måste balanseras mot nödvändigheten att

respektera miljön och sociala aspekter. Men branschens

mångskiftande och fragmenterade karaktär i Europa gör det

svårt att enas om några gemensamma mål.

De viktigaste frågorna har emellertid formulerats och förts

upp på dagordningen redan i dag. Dessa, gemensamma för

de flesta industrisektorer, gäller arbetarnas hälsa,

säkerheten på arbetsplatserna, minskning av sjukfrånvaron,

flexibel arbetstid, utbildning, jämlikhet mellan könen,

företagens sociala ansvar, konsekvenser för lokalsamhället

samt ekologiska och miljömässiga konsekvenser.

Inledning

arbetstillfällenvälfärds-skapande

naturlig miljöförnybara resurser

samhällsengagemang

Ekonomi Miljö

Samhälle

hållbarutveckling

hållbarekonomi

närmiljösocialrättvisa

Nedan

Industrin är medveten om de trepelarna för hållbar utveckling

3

1 KlimatförändringenKoldioxidutsläpp är huvudorsaken 6

Minska koldioxidutsläppen 10

Trä och minskning av koldioxid 12

2 Europas skogar: en förnybar resursEuropas skogar växer 20

Europas skogar är uthålliga 24

Certifiering 28

3 Så bidrar träprodukter till att reduceraglobal uppvärmningBedömning av olika materials effekt på utsläpp

av koldioxid 32

Hur mycket kan koldioxidutsläppen minska

genom att använda trä? 38

Möjligheter att använda träprodukter som

ersättningsmaterial 40

Europeisk lagstiftning 44

4 Kretsloppet för trä och träbaseradeprodukterKolcykeln för träbaserade produkter 48

Återanvändning av trä 50

Återvinning av trä 52

Trä och energiåtervinning 54

5 Fördelarna med träBygga med trä 60

Leva med trä 64

6 Industrin: Fakta och statistikIndustrins betydelse 70

Industrins värde 72

Industrisektorer 74

Träprodukter 76

Marknadsförings- och forskningsinitiativ 80

Referenser 82

Definitioner 83

Litteraturtips 84

Innehållsförteckning

Klimatförändringen

Effekterna är redan synliga

Koldioxidutsläppen är huvudorsaken

Trä kan minska koldioxidutsläppen

Trä kan öka kolsänkorna

VäxthuseffektenMed begreppet ”växthuseffekt” menas att infraröd strålning

från jorden stannar kvar och värmer upp atmosfären.

Solstrålningen når jorden via atmosfären och värmer upp

planetens yta. Den lagrade energin skickas tillbaka ut i

rymden i form av infraröd strålning. Eftersom den infraröda

strålningen är svagare än den inkommande strålningen,

förmår den inte tränga igenom de gaser i atmosfären som

går under namnet växthusgaser.

Den viktigaste växthusgasen i det här sammanhanget är

koldioxid (CO2) men det finns även andra, som vattenånga

(H2O), metan (CH4), dikväveoxid (lustgas, N2O), klor-fluor-

kol-föreningar (freoner, CFC) och svavelhexafluorid (SF6).

Det är viktigt att inte förväxla den naturliga växthuseffekten,

utan vilken jordens medeltemperatur skulle sjunka från cirka

15°C till –18°C, med den intensifierade effekten som vi

människor åstadkommmer, främst genom snabbt ökande

koldioxidutsläpp.

Global uppvärmningSedan den industriella revolutionens födelse har det skett en

drastisk ökning av mängden utsläpp av växthusgaser i

atmosfären, framför allt genom koldioxid från fossila

bränslen, men även genom skövling av de tropiska

regnskogarna.

Till följd av detta förväntas medeltemperaturen öka med 0,1-

0,4°C per decennium under den första hälften av det här

århundradet1.

Merparten (55-70 %) av den ökande växthuseffekten

orsakas av koldioxid. Halten koldioxid i atmosfären ökar med

0,5 % per år och kommer enligt de mest optimistiska

beräkningarna enbart att ha fördubblats fram till år 21002.

6

Koldioxidutsläppen ärhuvudorsaken

Nedan

Utsläppen av koldioxid ärframför allt en följd avförbränning av fossila bränslen

Motsatt sida ovan

Koncentrationen av koldioxid iatmosfären har ökat med 30 %sedan mitten av 1800-taletSkogsindustrierna, Forests and the Climate, 2003

7

2000190018001700

360

350

340

330

320

310

300

290

280

270

ppm

Ökande koncentration av koldioxid i atmosfären

+ 30% CO2

8

De första effekternaDet råder inte längre något tvivel om att klimatet håller på

att förändras eller att förändringarna påskyndas av mänsklig

aktivitet. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel

IPCC var 1900-talet det varmaste århundradet, 1990-talet

det varmaste decenniet och 1998 det varmaste året sedan

mätningarna började.

De första effekterna finns redan tydligt dokumenterade och

pekar på väsentligt större och mer destruktiva förändringar i

framtiden:

• Isen vid Nordpolen smälter. Mellan åren 1950 och 2000

har ytan minskat med 20 %3.

• Vattennivån i världens hav har stigit med cirka 15 cm bara

under 1900-talet1.

• Snötäcket drar sig tillbaka och glaciärer smälter över hela

jorden.

• Antalet och omfattningen av naturkatastrofer som orkaner,

torka, jordbävningar och översvämningar har ökat

dramatiskt, ett faktum som tragiskt besannades i och med

händelserna i början av 2000-talet.

Förutsedda effekterEffekterna av klimatförändringen är svåra att förutse på

grund av det komplexa samspelet mellan de olika delarna i

jordens ekosystem. Flera signifikanta trender kan dock

konstateras i de studier som hittills gjorts:

• Vattennivån i haven kommer att fortsätta stiga, med

katastrofala följder för bosättningar vid kuster och

floddeltan och i låglänta områden.

• Förändringarna i de naturliga habitaten kommer att

medföra en minskning av antalet växt- och djurarter.

• Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan en

temperaturhöjning på bara 1 eller 2°C medföra att

myggarter som bär på tropiska sjukdomar, till exempel

malaria och denguefeber, sprids till nya områden norr om

nuvarande utbredningsområden.

9

Motsatt sida

Det inträffar allt flernaturkatastrofer till följd avextrem väderlek

Ovan vänster

Orkanvindar blir allt kraftigareoch vanligare

Ovan höger

Snötäcket drar sig tillbaka ochglaciärer smälter

Minst 60 % av klimatförändringarna kan hänföras till utsläpp

av koldioxid som är en följd av mänskliga aktiviteter, i första

hand förbränning av fossila bränslen som bidrar med utsläpp

av 6 miljarder ton koldioxid per år2.

Bara för att begränsa koncentrationen av koldioxid i

atmosfären till nuvarande nivå skulle det krävas en

minskning av de globala utsläppen med mer än 40 %.

Eftersom 85 % av den energi som krävs i våra samhällen

kommer från fossila bränslen, skulle en minskning av

utsläppen i den här storleksordningen kräva politiskt

oacceptabla sänkningar av vår energiförbrukning.

Kort sagt, åtgärderna som krävs för att stabilisera

koncentrationen av växthusgaser är inte i linje med den

rådande åsikten att samhällets utveckling ska bygga på en

jämn ökning av den globala konsumtionen.

KyotoprotokolletKyotoprotokollet som undertecknades 1997 var ett

betydelsefullt steg för att komma tillrätta med

klimatförändringen. Där formulerades för första gången i

historien gemensamma och juridiskt bindande mål.

I ett första steg skulle industriländerna sänka sina utsläpp av

växthusgaser till i genomsnitt 5,2 % under rådande nivåer

för år 1990.

För att protokollet skulle kunna genomföras i praktiken

måste det emellertid ratificeras av så många industriländer

att det motsvarade minst 55 % av de globala

koldioxidutsläppen 1990. USA, som själv står för 36,1 %,

vägrade skriva under avtalet och drog sig senare ur

samarbetet helt. Först när Ryssland, som står för 17,4 % av

utsläppen, blev den 141:e parten som undertecknade

protokollet, kunde avtalet träda i kraft den 16 februari 2005.

10

Minska koldioxidutsläppen

Motsatt sida

Fossila bränslen bidrar medutsläpp av 6 miljarder tonkoldioxid per år

11

Det finns två sätt att minska koldioxidnivån i atmosfären;

genom att minska mängden utsläpp och genom att eliminera

och lagra koldioxid - det vill säga genom att minska antalet

”kolkällor” och öka antalet ”kolsänkor”.

Trä har den unika förmågan att åstadkomma båda två.

Minska antalet kolkällorPrimärenergi

Energin som förbrukas vid tillverkning av byggmaterialen till

ett hus uppgår normalt till 22 % av den sammanlagda energi

som förbrukas under husets hela livslängd4. Det finns därför

anledning att lägga vikt vid såväl materialval som

byggnadens energieffektivitet.

Inga andra traditionella byggmaterial kräver så lite energi vid

framställningen som trä. Tack vare fotosyntesen kan träd

absorbera koldioxid i luften och tillsammans med vatten från

jorden bygga upp det organiska materialet trä.

Under fotosyntesen bildas även syre. Allt syre som vi andas

och som är en förutsättning för allt djurliv kommer från

fotosyntesen i växter och träd.

Från varje koldioxidmolekyl skapar fotosyntesen två

nödvändiga beståndsdelar för liv: en kolatom, som utgör

grunden för all levande materia, och en syremolekyl, som är

en förutsättning för alla levande djur.

Ersätter andra material

Framställning och bearbetning av trä sker synnerligen

energieffektivt och träprodukter resulterar i en mycket låg

andel koldioxid i atmosfären. Trä kan dessutom ofta ersätta

andra material, som stål, aluminium, betong och plast, vilka

kräver stora mängder energi vid tillverkningen.

I de flesta fall krävs det mindre energi för att bearbeta och

transportera trä än vad som lagras genom fotosyntes i träet.

Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial

minskar koldioxidutsläppen i atmosfären med i genomsnitt

1,1 ton. Lägg därtill de 0,9 ton koldioxid som lagras i träet,

så sparar varje kubikmeter trä sammanlagt 2 ton koldioxid.

Baserat på dessa siffror skulle en tioprocentig ökning av

antalet trähus i Europa bidra med så stora

koldioxidminskningar att de skulle utgöra cirka 25 % av de

rekommenderade värdena i Kyotoprotokollet5.

12

Trä och minskning avkoldioxiden

Motsatt sida, ovan

Växande träd absorberarkoldioxid och producerar syre.Genom fotosyntes absorberarett normalt träd i genomsnittmotsvarande 1 ton koldioxid perkubikmeters tillväxt, samtidigtsom det producerarmotsvarande 0,7 ton syre.Edinburgh Centre for Carbon Management

Motsatt sida, nedan

Träets värmebevarandeegenskaper medför att trähusbåde sparar energi och sänkermängden koldioxid.

13

CO2

1t

CO2

1t

0,7t

O2

1m3 tillväxt

Fotosyntesens effekter påträdens tillväxt

Värmeisolering

Det används olika typer av isolering för att spara energi vid

uppvärmning av våra hus. Materialen i väggen påverkar

energianvändningen. Trämaterialets cellstruktur ger en bra

isoleringsförmåga jämfört med andra material.

Värmeisoleringen hos 100 mm homogent trä motsvarar en

tjocklek av cirka 1300 mm betong eller cirka 25 mm

mineralull. En 28 mm tjock bräda motsvarar exempelvis en

tegelvägg på 120 mm6.

Detta har fått till följd att trä blivit ett allt mer

konkurrenskraftigt alternativ när kraven på värmeisolering i

europeiska byggregler har skärpts.

Ersättning av energi från fossila bränslen

När träet inte kan återanvändas eller materialåtervinnas kan

det fortfarande producera energi genom förbränning.

Energin som produceras är i själva verket lagrad solenergi.

Eftersom utsläppet av koldioxid vid förbränning inte är större

än den tidigare lagrade mängden, är kolbalansen neutral.

Detta är ett välkänt faktum inom träindustrin, som tillvaratar

upp till 75 % av den energi som förbrukas vid

träbearbetningen från träets biprodukter.

Öka kolsänkornaKolcykeln

Kol finns i vår miljö i en rad olika kolreservoarer: upplöst i

våra hav, i biomassan hos levande och döda växter och djur, i

atmosfären (mestadels i form av koldioxid), i sten (bland

annat kalksten och stenkol) med mera.

Kolet utväxlas kontinuerligt mellan de olika kolkällorna och

kolsänkorna i en process som kallas ”kolcykeln”. Eftersom de

flesta av dessa utväxlingar inbegriper koldioxid, är det som

vanligen går under namnet kolsänkor i själva verket

koldioxidsänkor - komponenter i cykeln som kan lagra

koldioxid och minska dess koncentration i atmosfären.

Varje år släpper vi människor ut 7 900 miljoner ton kol i

atmosfären. Av denna mängd absorberar kolsänkorna 4 600

miljoner ton, vilket ger en årlig nettoökning på 3 300

miljoner ton2.

Obalansen är så akut att det

inte räcker att minska antalet

kolkällor, vilket är ett av kraven i

Kyotoprotokollet. Antalet

kolsänkor måste dessutom

ökas och ett av de enklaste

sätten är att öka användningen

av trä.

Skogar som kolsänkor

Tack vare fotosyntesen kan träden i en skog absorbera stora

mängder koldioxid och lagra den i träet. I varje kubikmeter

trä lagras cirka 0,9 ton koldioxid.

Den sammanlagda mängden kol som lagras i Europas

skogar, undantaget Ryssland, beräknas till 9 552 miljoner

ton och ökar med 115,83 miljoner ton per år. Ytterligare

37 000 miljoner ton med en årlig ökning på 440 miljoner

ton lagras i de vidsträckta skogsområdena i Ryssland7.

Brukade skogar är mer effektiva som kolsänkor än naturliga

skogar. Yngre träd som växer fort absorberar mer koldioxid

än mogna träd, som med tiden dör och ruttnar vilket återför

den lagrade koldioxiden till atmosfären. Större delen av

koldioxiden i träd som fälls i en brukad skog förblir lagrade i

träprodukten under hela dess livslängd.

Träprodukter som kollager

Träprodukter är snarare kollager än kolsänkor, eftersom de

inte själva absorberar koldioxid från atmosfären. Produkterna

spelar emellertid en viktig roll när det gäller att öka

skogssänkornas effektivitet, både genom att koldioxiden

behålls längre i skogarna och därmed inte återförs till

atmosfären och genom att de bidrar till en ökad skogstillväxt.

14

Utsläpp Miljarder ton kol per år

Förbränning av fossila bränslen 6,3

Skövling av tropiska regnskogar 1,6

Summa 7,9

Absorption

Hav och sjöar 2,3

Skogsplantering och ökad mängd biomassa 2,3

Till atmosfären 3,3

Summa 7,9

Nedan

Varje år ökar mängden kol iatmosfären med 3,3 miljardertonFN:s klimatpanel, maj 2000

Motsatt sida vänster

Den sammanlagda mängdenkol som lagras i Europasskogar uppskattas till 9 552miljoner ton

Motsatt sida höger

Den sammanlagda mängdenkol som lagras i Europasträprodukter uppskattas till 60miljoner ton

Kolbalansen i världen

Med uppskattningsvis 60 miljoner ton kol lagrat i Europas

träprodukter spelar dessa produkter en viktig roll i

reduceringen av mängden växthusgaser5.

De 0,9 ton koldioxid som lagras i en kubikmeter trä hindras

från att komma ut i atmosfären under träproduktens hela

livslängd och efteråt, genom återanvändning och återvinning

(exempelvis som skivmaterial eller andra träfiberprodukter),

för att slutligen återföras till atmosfären genom förbränning

eller förruttnelse.

Enligt nyligen gjorda beräkningar varierar den genomsnittliga

livslängden för träprodukter mellan 2 månader för

dagstidningar till 75 år för byggmaterial. Ju längre livslängd,

desto bättre för miljön, eftersom skogsresurserna utnyttjas

bättre och det krävs mindre energi för att ersätta de aktuella

produkterna.

Oavsett hur länge koldioxiden stannar kvar i träet, medför

alla ökningar av den globala volymen av träprodukter, och

därmed lagrad koldioxid, att mängden koldioxid i atmosfären

minskar. Att öka användningen av trä är därför ett enkelt sätt

att reducera klimatförändringarna.

15

16

Träprodukternas roll för att bevara skogarnaTvärtemot den allmänt rådande åsikten att det finns en

direkt koppling mellan träanvändning och skogsskövling,

bidrar en ökad användning av trä till att bevara och utöka

skogsbeståndet.

Det är givetvis skillnad på situationen i tropiska eller

subtropiska skogar och skogar i tempererade klimat. I det

första fallet minskar skogarnas utbredning av flera skäl, som

har att göra med befolkningstillväxt, fattigdom och bristfällig

myndighetsutövning. Ökad träanvändning är dock inte en

bidragande faktor. Tvärtom ger den skogarna ett

marknadsvärde, något som är ett effektivt incitament för att

bevara och uthålligt sköta dem.

När det gäller skogar i tempererade klimat, i synnerhet i

Europa, är situationen helt annorlunda. Europas

skogsbestånd ökar med 510 000 hektar om året och bara

64 % av den årliga tillväxten avverkas8. Tillgången på virke i

Europa ökar ständigt, till följd av underutnyttjande å ena

sidan och skogsområdenas utbredning å den andra.

I Europa (Ryssland undantaget) ökar den stående volymen

skog med 346 miljoner kubikmeter per år9, vilket nästan

motsvarar virkesmängden i ett enfamiljsträhus per sekund.

Detta innebär att en mycket liten mängd trä behöver

importeras till Europa, med dess bestånd av mer än 97 %

barrträd, och att mer än 90 % av allt trä som används i

Europa kommer från europeiska skogar.

Den europeiska skogsindustrin är väl medveten om att dess

framtid hänger nära samman med skogarnas framtid. Detta

faktum, i kombination med lagar som kräver återplantering

efter avverkning och införandet av certifieringsprogram, ger

den stabilitet som är nödvändig för att skogarna ska

fortsätta leva.

Att säga att lönsamma skogar måste bevaras må vara en

förenkling, men det illustrerar en självklar sanning: Skogens

överlevnad är i princip beroende av dess betydelse för det

lokala samhället.

Som bland annat konstaterades vid FN:s konferens om miljö

och utveckling (Earth Summit) i Rio 1992, betraktas

bevarandet av de tropiska skogarna ofta som ett hinder för

ländernas utveckling, snarare än som en ekologisk

nödvändighet. När det handlar om att utvinna energi, röja

odlingsbar mark eller betesmark eller helt enkelt få mer

utrymme, ses skogsskövling ofta som en lösning snarare än

som ett problem.

Med en ökad marknad för trä får markägare och regeringar

ett nytt perspektiv på skogarna och insikt om dess bidrag till

lokal och nationell ekonomi. Så snart en tydlig koppling

mellan välfärden i ett lokalt samhälle och befintlig skog görs,

börjar också principerna för hållbar utveckling att

respekteras.

17

Motsatt sida

Europas skogar har en tillväxtmotsvarande cirka ett trähus isekunden

Ovan vänster

Användningen av trä bidrar tillatt bevara och utökaskogsområdena

Ovan höger

Mer än 90 % av allt trä somanvänds i Europa kommer fråneuropeiska skogar

18

Europas skogar:En förnybar resurs

Skogarna växer

EU täcks snart till 50% av skog

Möjligheter till ökad avverkning

Uthålligt skogsbruk

Föregångare inom certifieringsarbetet

Framgångsberättelse från Europa

20

T

Europas skogarväxer

Globalt perspektivUr ett globalt perspektiv är skogarna en ofantlig resurs som

utgör 29,6 % av jordens sammanlagda markyta8.

Även om de europeiska skogarna (Ryssland undantaget)

bara utgör 5 % av denna yta, är de världens mest effektivt

brukade och står för 12 % av världens samlade avverkning

av rundvirke och 23 % av avverkningen av industriellt

rundvirke10.

Den europeiska skogsindustrins produktion utgör cirka 25 %

av världens hela industriproduktion av skogsprodukter, varav

cirka 30 % utgörs av träbaserade skivor, papper och

kartong11. Trots en allt större efterfrågan inom Europa på

skogsresurser har EU kommit att bli en nettoexportör av

skogsprodukter, samtidigt som Europas skogar breder ut sig.

Europas skogsarealI Europa finns mer än 1 000 miljoner hektar skogar

utspridda över 44 länder12, vilket motsvarar 1,42 hektar (mer

än två fotbollsplaner) per person.

Även om Ryssland står för mer än 80 % av denna

skogsareal, uppgår andelen skogsområden i EU till 47 % per

land12, medan de 25 EU-länderna har en genomsnittlig

skogsareal på 36 % (motsvarande 149,5 miljoner hektar

skog).

Europas skogar växerEuropas skogar breder ut sig med 510 000 hektar netto per

år. Den sammanlagda stående volymen är 20 000 miljoner

kubikmeter13, vilket ger uppskattningsvis 346 miljoner

kubikmeter14 industriellt rundvirke per år.

Den årliga nettotillväxten av skogar i de 25 EU-länderna

uppskattas till 645 miljoner kubikmeter9. I praktiken avverkas

bara 64 % av den årliga nettotillväxten. Eftersom tillväxten

överstiger avverkningen med så stora marginaler, måste

uttaget av timmer öka. I annat fall kan skogarna i regionen

bli mindre livskraftiga och mindre motståndskraftiga mot

insekter, sjukdomar, stormar och skogsbränder14.

21

27,1

21,9

15,3

14,4

10,7

10

0,7

0,6

0,4

0,4

0

0 5 10 15 20 25 30

Malta

Nederländerna

Danmark

Irland

Belgien/Luxemburg

Italien

Tyskland

Spanien

Frankrike

Finland

Sverige

Skogsareal i miljoner hektar

Asien548 M ha

Afrika650 M ha

Nordamerika471 M ha

Syd- och Centralamerika

965 M ha

Övriga Europa36 M ha

EU (25)150 M ha

Ryssland851 M ha

Oceanien198 M ha

Summa Europa1 037 M ha

Motsatt sida ovan

Europas skogsarealVTT, Statens tekniska forskningscentral Finland

Ovan vänster

De mest och minst skogstäcktaav de 25 EU-ländernaFAO 2003

Ovan höger

Skogsareal per kontinent(sammanlagt 3 869 miljonerhektar)

Nedan höger

Europas skogar växer med510 000 hektar per år

Europas skogsareal Global skogsareal

Skogstyper70 % av Europas skogar är ”halvnaturliga” (naturliga men

med vissa mänskliga skötselinsatser) medan bara 8 % är

planterad skog14, i huvudsak i länder som Danmark, Irland,

Nederländerna, Portugal och Storbritannien. Dessutom finns

det mer än 8 miljoner hektar urskog, Ryssland undantaget,

vilken återfinns i Sverige, Finland, Norge och Slovakien12.

ArterBortsett från klimatskillnaderna är skogarna mångskiftande i

de olika länderna, som en följd av sociala behov och

traditioner. Österrike, Tyskland och Polen har en relativt hög

andel barrskog medan blandskog överväger i bland annat

Tjeckien.

Ett ansenligt område i Europa domineras av lövskog. Alla

lövträarter härstammar inte från (sub)tropiska skogar.

Skogarna i Norden utgörs på grund av klimatet mestadels av

barrskog.

ÄgandeCirka 63 % av skogen i de 25 EU-länderna brukas av 9,2

miljoner privata ägare med en genomsnittlig skogsfastighet

på 13 hektar, och 37 % av 5,5 miljoner olika offentliga

ägare12.

De flesta av de offentligt ägda skogarna i Europa, och flera

av de privatägda, är öppna för allmänheten. Där kan

människor njuta av naturen och dess gåvor i form av svamp,

bär, honung och medicinalväxter.

FunktionerSkogarna i Europa fyller flera funktioner, från att förbättra

landskapet och bidra till den lokala ekonomin till att bevara

naturen, biologisk mångfald, friluftsliv, lagring av koldioxid

och kommersiell träproduktion.

22

Lövskog18%

Blandskog40%

Barrskog42%

Privat ägande 63%

Offentligt ägande 37%

Ovan vänster

Sammansättningen av skogar iEU25MCPFE 2003

Ovan höger

Skogsägandet i EU25MCPFE 2003

Nedan vänster

Planterad barrskog

Nedan höger

Lövskog

23

Ovan vänster

Allmänheten har tillgång till 94 %av Europas skogsareal

Ovan höger

42 % av Europas skogsarealutgörs av barrskog

Nedan

Statistik över skogarna i EU perlandFAO, State of the World’s Forests, Rom, 2003

Markareal

(x 1000 ha)

Skogsareal

(x 1000 ha)

Skogstäcktmark

%

Befolkning(1999)

(x 1000)

Skogsarealper person

(ha)

Volym

(x M m3)

Tillväxt

(m3 per ha)

Industriellproduktionav rundvirke

(x 1 000 m3)

Avverkatrundvirke

(Genomsnittm3//ha)

Kol lagrad iträ-

biomassa

(TgC)

Österrike 8 273 3 886 46,97 8 177 0,48 1 110 286 10 416 2,7 580,36

Belgien/Luxemburg 3 282 728 22,18 10 579 0,07 159 218 4 202 5,8 47,80

Tjeckien 7 728 2 632 34,06 10 262 0,26 684 260 13 501 5,1 209,11

Danmark 4 243 455 10,72 5 282 0,09 56 123 2 768 6,1 26,80

Estland 4 227 2 060 48,73 1 412 1,46 321 156 7 270 3,5 101,25

Finland 30 459 21 935 72,01 5 165 4,25 1 945 89 50 147 2,3 662,59

Frankrike 55 010 15 341 27,89 58 886 0,26 2 927 191 43 440 2,8 838,55

Tyskland 34 927 10 740 30,75 82 178 0,13 2 880 268 51 088 4,8 920,00

Grekland 12 890 3 599 27,92 10 626 0,34 163 45 796 0,2 52,04

Ungern 9 234 1 840 19,93 10 076 0,18 320 174 3 305 1,8 132,13

Irland 6 889 659 9,57 3 705 0,18 49 74 2 600 3,9 11,74

Italen 29 406 10 003 34,02 57 343 0,17 1 450 145 3 649 0,4 409,28

Lettland 6 205 2 923 47,11 2 389 1,22 509 174 12 624 4,3 177,60

Litauen 6 258 1 994 31,86 3 682 0,54 366 184 4 050 2,0 0,51

Malta 32 0,32 1,00 386 0,00 0 0 0 0,0 0,06

Nederländerna 3 392 375 11,06 15 735 0,02 60 160 879 2,3 29,29

Norge 30 683 8 868 28,90 4 442 2,00 785 89 7 478 0,8 265,61

Polen 30 442 9 047 29,72 38 740 0,23 1 930 213 24 489 2,7 550,03

Portugal 9 150 3 666 40,07 9 873 0,37 299 82 10 231 2,8 79,21

Slovakien 4 808 2 177 45,28 5 382 0,40 552 254 5 046 2,3 181,16

Slovenien 2 112 1 107 52,41 1 989 0,56 313 283 1 721 1,6 117,46

Spanien 49 945 14 370 28,77 39 634 0,36 632 44 13 160 0,9 186,69

Sverige 41 162 27 134 65,92 8 892 3,05 2 914 107 58 920 2,2 1 077,00

Schweiz 3 955 1 199 30,32 7 344 0,16 404 337 7 612 6,3 140,14

Storbritannien 24 160 2 794 11,56 58 974 0,05 359 128 7 051 2,5 148,00

Summa 418 872 149 532 35,70 461 153 0,32 21 187 142 346 443 2,3 6 944,00Genomsnitt

24

Europas skogar är uthålligt skötta

Bara 64 % av den årligatillväxten av Europas skogaravverkas

Brukade skogarOm en skog lämnas helt åt naturens gång, når den med

tiden ett optimalt tillstånd med just så stor mängd biomassa

som bördigheten i jorden och nederbörds- och

temperaturförhållandena tillåter. I detta tillstånd växer

skogen bara i den utsträckning som träden faller till följd av

hög ålder, vind, jordras, sjukdom eller skogsbrand.

En naturlig föryngring äger visserligen rum, men döda och

döende träd ruttnar eller brinner och avger koldioxid från

kolet som lagrats i träden. Tillväxten kombineras med

nedbrytning, och utan skogsbruk sker ingen nettoökning av

mängden lagrat kol.

Om träden avverkas i takt med att de blir avverkningsmogna,

kan en stor andel av kolet lagras i de tillverkade

träprodukterna under hela deras livslängd, samtidigt som

industrin stimuleras att plantera nya träd som ersätter de

gamla.

Sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 har

skogssektorn börjat få erkännande för att den tar hänsyn till

den här miljömässigt viktiga egenskapen hos skogen.

Införandet av och handeln med utsläppsrätter medför

dessutom att skogsindustrins betydelse ökar i den globala

ekonomin.

Stigande oljepriser får till följd att skogssektorn inte bara

tillhandahåller alternativa material utan också en hållbar

(bio)energikälla. Eftersom dagens avverkningsnivåer i EU

ligger långt under gränsen för vad som är hållbart, utgör

energin från biomassan i trä en stor potential för framtidens

globala ekonomi.

Återplantering av skogDen europeiska skogsindustrin är medveten om att dess

framtid är ofrånkomligt kopplad till att skogarna bevaras och

utökas. Detta faktum, i kombination med verksam och

effektiv lagstiftning, säkerställer att det planteras fler träd än

vad som fälls.

Alla europeiska länder har infört lagar och regler för

återplantering av skog. Antalet planterade träd per hektar

varierar beroende på art, växtplats och skogsbruksmetod,

men är alltid högre än antalet avverkade träd för att

kompensera för naturligt svinn och bevara beståndet. Det

borde därför inte föreligga någon risk att förväxla

skogsskövling i tropiska områden, exempelvis på grund av

fattigdom eller omvandling av skogsmark till jordbruksmark,

med effektivt skogsbruk i Europa.

Som tidigare nämnts fälls bara 64 % av den årliga tillväxten

av europeiska skogar och skogsarealerna växer ständigt.

25

002100010080060040020

Tg C

SverigeTysklandFrankrike

Finland Österrike

PolenItalienNorge

TjeckienSpanien

SlovakienLettland

StorbritannienSchweizUngern

SlovenienEstland

Portugal Grekland

Belgien/LuxemburgNederländerna

DanmarkIrland

LitauenMalta

Kollager i träbiomassa i EU-ländernas skogar

Skogarnas livskraftLuftföroreningar, torka, försurning, skogsbränder, skador av

insekter och djur och allvarliga väderfenomen som

exempelvis stormar är faktorer som påverkar livskraften hos

Europas skogar. 1999 rapporterades närmare 10,8 miljoner

hektar skog och annan trädbevuxen mark vara skadad12.

Totalt sett orsakar stormar och insekter störst skada. I

medelhavsländerna ger skogsbränder de största skadorna.

Ett uthålligt skogsbruk i kombination med lämplig

(inter)nationell lagstiftning och instrument för dess

upprätthållande är det enda sättet att förbättra och bevara en

sund och livskraftig skog.

26

Procentandel skyddad skog

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

IrlandSchweiz

SlovenienNederländerna

DanmarkBelgien/Luxemburg

EstlandLitauenUngern

LettlandPortugalTjeckien

ÖsterrikeSlovakien

StorbritannienGrekland

PolenItalienNorge

Finland FrankrikeSpanien

TysklandMalta

Sverige

Skyddad areal (x 1 000 hektar)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

skyddad arealprocentandel skyddad areal

Motsatt sida

66 % av Europas skogarföryngras genom naturligåterväxt

Skyddad skogsareal i de 25 EU-länderna

Uthålligt skogsbrukPå grund av de mångskiftande historiska, demografiska,

ekonomiska, klimatmässiga och ekologiska förhållandena i

Europa, används olika metoder för skogsbruk och

återplantering i olika länder – från storskalig avverkning för

återplantering i homogena monokulturer med barrskog till

gallring av grupper eller enskilda träd i bland- eller lövskog.

Det europeiska skogsbruket övergår gradvis till metoder

som förstärker de naturliga förloppen och som resulterar i

autentiska skogsbestånd som är miljömässigt lämpliga,

socialt fördelaktiga och ekonomiskt livskraftiga.

Skyddade skogarI Europa är många skogar skyddade och närmare 12 % av

skogsarealen har avsatts för att bevara ekologisk och

naturlig mångfald12.

Mer än 1,6 miljoner hektar utgörs uteslutande av

skogsreservat15. I Nord- och Östeuropa finns stora områden

med skyddade skogar där skogsbruk medvetet bedrivs för att

främja den biologiska mångfalden.

85-90 % av de europeiska skogarna täcker flera behov och

bidrar dessutom till att bevara funktionerna hos mark, vatten

och andra ekosystem, till exempel biologisk mångfald,

luftkvalitet, klimatförändring och markstabilitet.

Naturlig föryngringDet finns många sätt att föryngra skogen och metoderna

varierar i olika länder, men 66 % av skogarna i Europa

förnyas på naturlig väg.

Detta är viktigt, eftersom det bidrar till mångfalden och en

sund artrikedom (genotyprik), struktur och ekologisk

dynamik. Eftersom naturlig föryngring inte alltid är möjlig

eller lämplig ur ett ekonomiskt eller ekologiskt perspektiv,

kompletteras eller ersätts den ofta med plantering.

30 % av skogsföryngringen i Europa sker genom

återplantering eller återsådd och drygt 1 % sker genom

självföryngring12.

Inhemska trädarterMånga europeiska skogar har planterats med icke inhemska

arter. I exempelvis Nederländerna producerar de

snabbväxande arterna lärk, douglasgran och amerikansk ek

stora volymer kvalitetsvirke.

I och med att det blivit allt vanligare med integrerat

skogsbruk som tar hänsyn till naturliga ekosystem, är dessa

ibland snabbväxande arter på väg att fasas ut och ersättas

av inhemska arter, till priset av en något mindre volym

kvalitetsvirke.

Europeiska riktlinjerEfter klimatkonferensen i Rio de Janeiro 1992 har

internationella och regionala sammanslutningar definierat

interna riktlinjer för hållbart skogsbruk. Det officiella organ

som hanterar frågor om hållbarhet och skydd av de

europeiska skogarna är Europeiska

skogsministerkonferensen (MCPFE).

Europa en föregångareSedan början av 1990-talet har skogscertifieringen ökat

snabbt. I mitten av 2005 utgjorde de certifierade skogarna

mer än 246 miljoner hektar i hela världen (motsvarande 36

% av världens 700 miljoner hektar skog som brukas aktivt

för trä och pappersprodukter).

Från början var certifieringen ett sätt att förhindra skövling

av de tropiska regnskogarna. Metoden har vuxit snabbast i

Europa, på grund av stränga normer och krav på skogsbruk

med hög kvalitet.

35 % av världens certifierade skogar (närmare 87 miljoner

hektar) finns i Europa. Av Europas certifierade skogar finns

92 % i de 25 EU-länderna, vilket motsvarar 80 miljoner

hektar – mer än hälften av alla skogar i EU 25.

Eftersom endast en liten del av allt rundvirke köps och säljs

på den internationella marknaden (15–20 % av den

sammanlagda avverkningsvolymen, resten förädlas inom det

egna landet), räcker det inte enbart med certifiering och

märkning för att skapa ett uthålligt skogsbruk. Effektiva

styrmedel från regeringarna och politiska beslut om hur

skogen ska utnyttjas är fortfarande avgörande för att bevara

resurserna16.

Mer än 80 % av Europas skogar omfattas redan av skriftliga

skogsbruksplaner eller riktlinjer för uthålligt skogsbruk12.

Debatten om användningen av certifierat trä och certifierade

träprodukter i Europa har kommit att fokusera på två

program, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest

Certification Schemes), vars ursprungliga syfte var att möta

de europeiska skogsägarnas behov, och FSC (Forest

Stewardship Council), som är ett samarbete med

Världsnaturfonden (WWF).

Det förtjänar att understrykas att mer än 90 % av Europas

träkonsumtion härrör från europeiska skogar som

karakteriseras som ”generellt stabila, välskötta och med

överskottsproduktion”. Konsumenten kan med andra ord vara

säker på att produkten är miljövänlig13.

28

Certifiering

Motsatt sida ovan

Certifierad skog september2005

Motsatt sida nedan

Mer än 80 % av Europas virkeförädlas inom det egna landet

0 5 10 15 20 25 30

Malta Nederländerna

DanmarkIrland

Belgien/LuxemburgSlovenien

SchweizUngernLitauenEstland

SlovakienTjeckien

StorbritannienLettland

GreklandPortugal

ÖsterrikeNorgePolenItalien

TysklandSpanien

FrankrikeFinland Sverige

Areal (x M ha)

PEFC-certifierat områdeFSC-certifierat områdeSammanlagd skogsareal

FLEGT (Forest Law and Enforcement,Governance and Trade)Problemet med olaglig avverkning och handel med olagligt

avverkat virke har hamnat i blickpunkten på både europeisk

och internationell nivå. EG:s åtgärdsplan FLEGT är en viktig

faktor i sammanhanget.

De europeiska skogs- och träindustrierna motsätter sig

kraftfullt olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat

virke. Trots att majoriteten av all industriell avverkning och

handel med virke och träprodukter inom de 25 EU-länderna

är helt laglig, uppmuntrar industrin alla effektiva och frivilliga

åtgärder som förhindrar lagbrott.

Certifierad skogsareal

Verktyg för att mäta effekterna av koldioxid

Trä och träprodukter minskar mängden koldioxid

Trähus förbrukar mindre mängd koldioxid

Regeringar minskar koldioxidutsläpp med lagstiftning

Trä kommer att bli allt viktigare

Så bidrar träproduktertill att minska global

uppvärmning

”Trä spelar en viktig roll i kampen mot

klimatförändringarna… Träd reducerar mängden

koldioxid i atmosfären, eftersom en kubikmeter trä

absorberar ett ton koldioxid… Ökad användning av

träprodukter stimulerar utbredningen av Europas

skogar och minskar utsläppen av växthusgaser

genom att de ersätter fossilbränsleintensiva

produkter. Kommissionen utreder hur en sådan

utveckling kan uppmuntras.”Europakommissionen DG Enterprise, 2003

Skogsbruk och träprodukter kan bidra till att EU-länderna

når målen i Kyotoprotokollet genom en ökning av kolsänkor i

form av träbaserade produkter och växande skogar och att

koldioxidutsläppen minskas genom att energiintensiva

produkter och fossila bränslen ersätts med träbaserade

produkter.

Tre generella aspekter bör tas i beaktande vid en bedömning

av koldioxidens relativa effekter på olika byggmaterial:

energiförbrukningen vid framställningen av materialet eller

produkten, produktens förmåga att spara energi under

byggnadens livslängd, samt återvinningen och slutödet för

materialet eller produkten.

Detta är en komplex process som förts upp på

dagordningen av regeringarna i hela Europa. Det finns i dag

speciella bedömningsverktyg som hjälper arkitekter, kunder,

uppdragsgivare och konstruktörer att formulera strategier för

hur bostadshus och kommersiella byggnader ska byggas på

ett miljömässigt hållbart sätt.

Med sådana verktyg kan arkitekten bedöma en byggnads

ursprungliga ”CO2 footprint” liksom dess påverkan på miljön

under dess livslängd och efterföljande slutöde, och

balansera dessa faktorer mot bygg- och driftkostnaderna.

Byggmaterialens kolinnehållNordic Timber Council och dess samarbetspartners arbetar

för närvarande med att ta fram ett verktyg som beräknar

koldioxidförbrukningen hos byggelementen i en byggnad

eller en konstruktion. Ett sådant verktyg kommer att bli

ovärderligt när det gäller att välja den bästa kombinationen

av material och produkter.

32

Bedömning av koldioxidenseffekter på olika material

Motsatt sida ovan

De miljömässiga effekterna frånträkonstruktionen i METLA-byggnaden i Finland är betydligtmindre än effekterna från enmotsvarande konstruktion ibetong och minskar CO2

utsläppen med 620 ton.Tarja Häkkinen och Leif Wirtanen, VTT, Statenstekniska forskningscentral i Finland, 2005METLA Skogsforskningsinstitutet

Motsatt sida nedan

Träkonstruktionen GallionsEcopark i Storbritannien har fåttutlåtandet ”Excellent” avorganisationen EcoHomes

Livscykelanalys, LCALCA (life cycle assessment) är en metod för att värdera

miljöpåverkan från ett byggmaterial genom hela dess

livscykel. Metoden har blivit allt viktigare i takt med att fler

byggföretag måste beakta miljöpåverkan i sina produkt- och

materialval och ta hänsyn till varifrån materialet kommer, hur

det används eller omvandlas till en produkt och hur det

används i byggnader, för att slutligen deponeras eller

återanvändas/återvinnas17.

Livscykelanalysen omfattar miljöpåverkan från ett material

eller en produkt under tre specifika faser:

Metoden kan emellertid inte alltid användas för att jämföra

material eller produkter från olika länder, med olika klimat,

energikällor, designtraditioner, byggregler, infrastruktur,

politisk inblandning och byggmetoder, vilka kan få

konsekvenser för LCA och informationen om

livscykelkostnaden.

33

Produktions-fasen

UtvinningProduktionTransport till

byggarbetsplats

Användnings-fasen

EnergiförbrukningVärmeisolerandeegenskaperUnderhåll

Slutfasen

Materialåtervinning

Energiåtervinning

Kvittblivning

Produktionsfas - energiförbrukning vid utvinning,

tillverkning och transport till byggarbetsplats

Energin som förbrukas vid utvinning och tillverkning av ett

material eller en produkt kallas ”embodied energy” eller

primärenergi. I allmänhet gäller att ju högre mängd

primärenergi, desto högre blir mängden koldioxidutsläpp.

Jämfört med de höga utsläppen och primärenergin i material

som stål, betong, aluminium och plast, har trä låg

primärenergi och – tack vare kolsänkeeffekten i skogen –

negativa koldioxidutsläpp18.

Också vid återvinningen av material som stål och aluminium

krävs enorma mängder energi. Som jämförelse kan nämnas,

att även om träindustrin förbrukar energi och är en av de

största användarna av bioenergi (kraftgenerering från

biomassa) är den ofta nettobidragsgivare till nationella elnät.

Påverkan under materialtransporter är inräknad i LCA-

beräkningen.

34

Ovan

Jämförelse av koldioxidutsläppfrån olika material (nettoutsläppav koldioxid inklusivekolsänkeeffekt)RTS, Environmental Reporting for BuildingMaterials, 1998-2001

Höger

LVL-balkar och lamelltak,Hounslow East Station,Storbritannien

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

Styv PVC

Stål

Återvunnet stål

Aluminium

Tegel

Lättbetongblock

Sågat virke

kg koldioxidekvivalenter /m3

-5000

Nettoutsläpp av koldioxid inklusive kolsänkeeffekt

Användningsfas

De europeiska regeringarna använder sig i allt högre grad av

lagstiftning för förbättrad värmeisolering och sänkt

energiförbrukning i nya hus. Detta påverkar i första hand

husets generella egenskaper och gäller oavsett vilka

material som används19.

Träets naturliga isolerande egenskaper innebär dock att det

kan bli mer kostnadseffektivt att bygga trähus än att

använda betongblock, tegel och andra material.

Treglasfönster är dessutom enklare att sätta in i trä än i

andra material och trägolv ger bättre isolering än betonggolv.

Trähus rekommenderas särskilt i kalla klimat, där en väl

genomtänkt arkitektur och medveten användning av

isolerande material kan ge låg energiförbrukning som sänker

uppvärmningskostnaderna. Det ger dessutom trivsammare

boendeförhållanden i klimat där utomhustemperaturen ofta

sjunker under nollstrecket.

I en svensk studie från 2001 jämfördes primärenergin och

koldioxidutsläppen för två likartade huskonstruktioner, en av

trä och en av stål och betong. Skillnaden i energianvändning

på 2 300 MJ/m2 från material och konstruktion räcker till att

värma upp ett av husen under 6 år, medan skillnaden i

koldioxidutsläpp, 370 kg/m2, motsvarar utsläppen från 27

års uppvärmning eller 13 000 mils körning med en Volvo

S80.

35

Ovan

Skillnaden i koldioxidutsläppfrån material och konstruktionav två hus är 370 kg/m2

Tratek/SCA, Materials Production and Construction

Nedan

Energiförbrukning under helalivscykeln för ett husPohlmann, 2002

Drift/användningsfas 72%

Kvittblivning/Deponering1%

Transporter1%

Materialtillverkning22% Underhåll

4%

0 100 200 300 400

Trä

Betong och stål

kg koldioxid/m2

”Två tredjedelar av energin som förbrukas i

byggnader i Europa härrör från hushållen. Hushållens

förbrukning ökar varje år eftersom den förbättrade

levnadsstandarden återspeglas i ökad användning av

luftkonditionerings- och värmesystem.”EU-kommissionen: Better Buildings: New European Legislation to Save Energy, 2003

Koldioxidutsläpp från olika huskonstruktioner

Energiförbrukning under hela livscykeln för ett hus

36

Slutöde

Trä och träbaserade produkter har unika egenskaper i slutet

av sin livslängd. Biprodukter som sågspån, flis och spillvirke

återvinns i form av spånskivor och en rad andra

skivprodukter tillverkas av återvunnet trä. Utöver detta

används trä också allt oftare för att ersätta fossila bränslen.

Trä är en förnybar energikälla som helt enkelt återför samma

mängd koldioxid till atmosfären som det hämtat därifrån. Ett

nollsummespel.

Skola i Storbritannien, fallstudie

Kingsmead Primary School i Cheshire, England, har blivit ett

mönsterprojekt och har nominerats till premiärministerns pris

för bättre offentliga byggnader.

Naturlig ventilation och naturligt dagsljus, en träkonstruktion

med hög isolering, användning av solceller och

biobränsleeldad anläggning för kombinerad värme- och

elproduktion bidrar till sänkta energi- och driftkostnader.

Pengarna som sparas in på driftkostnaderna räcker till att

avlöna en extra lärare.

LivslängdskostnaderByggprojekt måste i allt högre grad säkerställa en balans

mellan miljöpåverkan och långsiktigt ekonomiskt värde.

Whole Life Costing, WLC, är en vanligt förekommande

metod som används vid jämförande kostnadsberäkningar av

en produkt eller ett projekt under en given tidsperiod.

Metoden tar hänsyn till relevanta ekonomiska faktorer

såsom initiala kapitalkostnader och framtida driftkostnader,

sammanlagda kostnader för en byggnad eller dess

komponenter under hela dess livslängd, inklusive kostnader

för projektering, design, anskaffning, drift, underhåll och

slutöde/kvittblivning och exklusive eventuellt restvärde. I

kombination med LCA kan metoden ge en detaljerad

ekonomisk och miljömässig bedömning som sedan kan ligga

till grund för beslutsfattande och en effektiv

upphandlingsstrategi.

Något som i början kan te sig som ett billigt alternativ kan

senare visa sig bli mycket dyrare under bruksskede eller i

slutödet. 2003 utförde en konsultfirma på uppdrag av

stadsdelen Camden i London en forskningsstudie av

kostnaderna för fönster, som visade att dyrare

kvalitetsfönster av trä kostade 14 % mindre under hela sin

livslängd än PVC-fönster, med i övrigt identiska

specifikationer20.

37

Tid

Anskaffning Slutöde

DriftKostnad

Motsatt sida vänster

Kingsmead Primary School,Cheshire, Storbritannien.Arkitekter: White Design

Motsatt sida höger

Återvunnet trä kan användas iflera skivprodukter

Ovan

Driftkostnaderna är betydligthögre än kostnaderna föranskaffning och kvittblivning islutfasen

Höger

Laminerade träpersiennerminskar uppvärmning avsolinstrålning och kostnadernaför luftkonditionering

Energin som förbrukas i en konstruktion under byggandet,

inklusive tillverkning, transport och uppförandet, är betydligt

lägre med träbaserade produkter och system än med andra

byggmaterial.

”Krav på träanvändning i specifikationerna för offentlig

upphandling kan bidra till att nationella och lokala

åtaganden rörande klimatförändringarna fullföljs.

Användning av träprodukter kan vara ett ’grönare’

alternativ till fossilbränsleintensiva material. Att ersätta

en kubikmeter av ett material med med en

kubikmeter trä ger avsevärda besparingar – för

byggmaterial som betong, lättbetong eller tegel i

genomsnitt 0,75-1 ton koldioxid.”International Institute for Environment and Development, Using Wood Products to Mitigate Climate Change,2004

”Den kombinerade effekten av kollagring och

substitution innebär att en kubikmeter trä lagrar 0,9

ton koldioxid och ersätter 1,1 ton koldioxid - det vill

säga sammanlagt 2,0 ton koldioxid.”Dr A Frühwald

38

Hur mycket kankoldioxidutsläppen minskagenom att använda trä?

Sågat virke

Plywood av barrträ

Björkplywood

LVL

Spånskiva

Hård träfiberskiva

Porös Träfiberskiva

Gipsplatta

Kalkstenstegel

Rött tegel

Standardbetong

Specialbetong

Betonghålsten

Stålplåt

I-balkar av stål

Rörbalkar av stål

Fasadelement av aluminium

-2 -1 0 1 2 3 4 5 6

t CO2 per m3 of product

-2 -1 0 1 2 3 4 5 6

Ton koldioxid per m3 av produkten

metal

minerals

wood

Vänster

Nettoutsläpp av koldioxid avutvalda byggmaterial under helalivscykelnBuilding Information Foundation, RTS

Motsatt sida

Träkonstruktionen i FairmuleHouse, London, sparadenärmare 1 000 ton koldioxid

Nettoutsläpp av koldioxid under hela livscykeln

39

”Beslutet att inkludera skogarnas kolsänkor i 2001

års partskonferens i FN:s klimatkonvention jämnar

vägen för att även inkludera träprodukter under 2013-

2017 (Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod).

Eftersom träprodukter lagrar samma mängd kol som

ursprungligen lagras i träden, binds kolet från

atmosfären så länge träprodukterna används och

därefter, när produkten återanvänds eller återvinns

som material eller energi. Ju fler träprodukter som

ersätter andra material, desto mer bidrar den så

kallade ”substitutionseffekten” till en ytterligare

reducering av mängden koldioxid i atmosfären.

Minskningar av koldioxidhalten som uppnås genom

träprodukter omfattas av paragraf 3.4 i

Kyotoprotokollet. Träförädlingsindustrin kan ges

kolkrediter inom ramarna för handeln med

utsläppsrätter, på EU-nivå och internationell nivå, om

och när beslut och åtaganden finns på plats.”DG Enterprise – avsnitt 4, COMPREHENSIVE REPORT 2002–2003 regarding the role of Forest Productsfor Climate Change Mitigation8

Fallstudie

Fairmule House i London är Storbritanniens största

massivträkonstruktion. Huset är fem våningar högt och

prefabricerat, med upp till 12,5 m långa, 2,9 m breda och

170 mm tjocka massivträelement tillverkade av blandat

virkessortiment från sågverk.

Andelen lim i elementen är 2 % och huset består av 360 m3

virke, vilket i sin tur binder 300 ton koldioxid från

atmosfären.

Om betong eller stål hade använts i stället för trä, hade

koldioxidutsläppen uppgått till cirka 720 ton.

De bästa sätten dra fördel av dessa koldioxidbesparingar är

att använda fler träprodukter, att använda träprodukter med

längre livslängd och att ersätta energiintensiva material med

trä och träbaserade produkter.

Ett exempel på den potentiella omfattningen av sådana

besparingar ges i en forskningsstudie av dr A Frühwald på

Hamburgs universitet, som ger vid handen att

uppskattningsvis 12-30 ton kol kan lagras i konstruktionen

och inredningen i ett genomsnittligt trähus.

40

Möjligheter för trä somersättningsmaterial

Vänster

Lagring av kol i en bostadFrühwald, 2002

Nedan

12-30 ton kan lagras ikonstruktionen och inredningeni ett genomsnittligt trähus

Motsatt sida ovan

Balkar av trä minskar mängdenkoldioxid

Motsatt sida mitten

Miljöpåverkan från fönster ochgolv (höger) i olika material(Global Warming Potential, Acidification Potential,Eutrophication Potential, Photochemical OzoneProduction Potential) FAO, 2003

Motsatt sida nedan höger

Jämförelse av koldioxidutsläppfrån balkar av olika materialIndufor, CEI-Bois Roadmap 2010, 2004

Enhet Kolinnehåll

Hus 10-25 ton/hus

Träfönster 25 kg/fönster

Trägolv 5 kg/m2

Möbler 1 ton/hushåll

Hus och inredning 12-30 ton

Lagring av kol i en bostad

TräfönsterI produktionsfasen har träfönster lägre miljöpåverkan än

PVC-U och aluminium. De kräver mindre energi att tillverka

och förbrukar dessutom mindre energi under hela sin

livslängd, tack vare träets utmärkta isolerande egenskaper

och minimering av köldbryggor.

41

GWP

AP

EP

POCP

0 1 10 100 1000 1000

Utsläpp kg/m2

TräPVCAluminium

GWP

AP

EP

POCP

G

0 1 10 100 1000 1000

Utsläpp kg/m2

TräVinylLinoleum

T

-100 0 100 200 300 400

Aluminium

Betong

Stål

Trä

Koldioxidutsläpp kg

-200

TräbalkarEn fransk studie som jämförde träbalkar med balkar av

betong, stål och aluminium för samma funktion visar tydligt

skillnaden mellan koldioxidneutralt (absorberande) trä och

alternativa material som ger koldioxidutsläpp.

Fönsterkarm och -båge: Miljöpåverkan

Golv: Miljöpåverkan

Balkar: Koldioxidutsläpp

TrägolvTrägolv ger låg energiförbrukning, är värmeeffektivt, sunt,

hållbart och har liten miljöpåverkan.

0 1 2 3 4 5

Tegel och massiva betongblock

Tegel och trästomme

Putsade massiva betongblock och trästomme

Tegel och lättbetongblock

Putsade lättbetongblock och trästomme

Ytterpanel av barrträ och trästomme

Antal ton koldioxid/50 m2 vägg

Koldioxidutsläpp med olika väggkonstruktioner

TrästommarDet går att göra betydande

koldioxidbesparingar genom

att använda trä i

konstruktionen av

bostadshus och andra

byggnader, både när det

gäller primärenergi och energiförbrukningen under

driftfasen. En rad olika system med trästommar och

massivträkonstruktioner används över hela Europa. I

allmänhet gäller, att ju högre andel trä i konstruktionen,

desto lägre blir primärenergin.

I Storbritannien ger exempelvis ett hus med trästommar och

tegelfasad en besparing av 1,55 ton koldioxid per 50 m2

vägg i jämförelse med en konstruktion av tegel och

betongblock, och trästommar med ytterpanel av barrträ ger

besparingar på upp till 3,45 ton koldioxid21.

Det innebär att för ett vanligt brittiskt hus med trästommar

kan en besparing med närmare 5 ton koldioxid göras

(ungefär motsvarande den mängd som förbrukas vid körning

2 300 mil i en bil med 1,4 l motor), också innan

driftkostnaderna tas med i beräkningen.

Träets goda isolerande egenskaper gör det till det perfekta

materialvalet i kalla klimat. Byggnader med trästommar är

emellertid lika effektiva i varma klimat, eftersom de utnyttjar

träets naturliga förmåga att på natten avge värmen som

byggts upp under dagen. Ofta kombineras värmeeffektiva

och lätta trästommar med en fasad i betong eller tegel för

att uppnå en så effektiv isolering som möjligt med minimal

temperaturskillnad mellan dagen och natten.

42

0 2 4 6 8 10 12

Trästommar

Mursten

Träinnehåll m3

Väggar TakGolv Snickerier

Nordamerika 90%

Skottland 70%

Skandinavien 45%

Japan 45%

Europa 8-10%

Andel trä i trähus jämfört med murat hus

Andel trästommar

Ovan vänster

Trästommar är den vanligastekonstruktionsmetoden vidhusbyggen i denindustrialiserade världenFrühwald, 2002

Ovan

Jämförelse av andelen trä i ett100 m2 fristående tvåvåningshusmed bärande trästomme(regeldimension 140 mm) ochmotsvarande stenhus.TRADA and Lloyd’s Timber Frame, Storbritannien

Nedan

Jämförelse avkoldioxidutsläppen underlivscykeln hos olikaväggkonstruktioner baserat på60 års livslängdBRE Environmental Profiles-databasen

TakEtt traditionellt tyskt tak innehåller mellan 4,6 och 10,5 m3

torkat virke, vilket binder mellan 3,7 och 8,4 ton koldioxid

från atmosfären22.

43

Primärenergi

(GJ)

Global Warming Potential (GWP)

CO2 ekvivalenter (kg)

Utsläpp till luft

(index)

Utsläpp till vatten

(index)

Fast avfall

(kg)

P

TräStål

T

0 2 4 6 81 3 5 7 9 10

Primärenergi

(GJ)

Global Warming Potential (GWP)

CO2 ekvivalenter (kg)

Utsläpp till luft

(index)

Utsläpp till vatten

(index)

Fast avfall

(kg)

0 0,2 0,4 0,6 0,8 0,1 0,3 0,5 0,7 0,9 1

T

TräBetong

Fallstudie

LCA-metoder användes för att undersöka effekterna av olika

byggmaterial i hela byggnader. Olika material testades i olika

klimatförhållanden i liknande enfamiljshus i USA - trä

jämfört med stål i Minnesota och trä jämfört med betong i

Atlanta. Resultaten visade på avsevärda besparingar med

träkonstruktioner jämfört med stål eller betong i fråga om

primärenergi, GWP, koldioxidutsläpp och andra miljömässiga

effekter.

Höger

Traditionellt husbygge medträstommar i Storbritannien

Mitten

Preliminära miljöresultat förtraditionellt bostadsområde i träoch stålAthena Institute, Forintek, Kanada

Nedan

Preliminära miljöresultat förtraditionellt bostadsområde i träoch betongAthena Institute, Forintek, Kanada

Miljöpåverkan från en stålbyggnad jämförtmed ett trähusPåverkan från trähuset har givits index 1,0

Miljöpåverkan från ett betonghus jämförtmed ett trähusResultaten från betong och trähuset är relaterade til trähuset i Minnesota, index 1,0

44

Europeisk lagstiftning

Många länder i Europa har formulerat mål som syftar till att

minska mängden koldioxidutsläpp inom ramarna för

Kyotoprotokollet. Med stöd av EU-regler användes lagstiftning

för att säkerställa att byggnader och material uppfyller de

enskilda ländernas mål.

I många fall har lagstiftningen lett till en ökad användning av

trä, eller åtminstone till att det åtminstone betraktas som ett

alternativ till traditionella byggmaterial som stål och betong. I

exempelvis Frankrike förbereds en särskild förordning som

ska ”definiera villkoren för att använda en minimiandel

trämaterial i offentliga byggnader”, inom ramarna för landets

lagar kring luftkvalitet och rationell energiförbrukning.

Byggregler

Ändrade nationella byggregler uppmuntrar byggande av

flervåningshus i trä. Danmark och Finland tillåter i dag hus

med högst fyra våningar och Schweiz sex våningar. Sverige

har ingen begränsning av antalet våningar och trähus med

sex våningar är vanliga. Den största byggnaden med

trästommar i Storbritannien är sju våningar hög.

I Storbritannien, för att ta ett exempel, där 50 % av landets

koldioxidutsläpp härrör från energin som förbrukas av och i

byggnader, infördes nya byggregler 2001 enligt vilka alla

nya byggnader måste uppnå vissa U-värden för att reducera

mängden värmeenergi som går förlorad genom byggnadens

konstruktion och komponenter som fönster, dörrar och tak.

Målsättningen är en skärpning med ytterligare 20 % i de

omarbetade regler som införs 200623.

not. Nya svenska byggregler från och med juli 2006 ställer

krav på högsta tillåtna energianvändning snarare än på

U-värden.

UtmaningenBevisen talar för sig själva, men dagens politiska beslut har

ännu inte till fullo erkänt de klimatmässiga fördelarna med

en ökad användning av trä.

”Trots överväldigande bevis för motsatsen, ökar både

användningen av ersättningsmaterial för trä och åsikten att

sådana ersättningsmaterial är bättre för miljön än trä.

De utsläpp av växthusgaser som överenskommits i FN:s

klimatkonvention missgynnar trä i förhållande till andra

material genom att produkter från avverkad skog

kategoriseras som utsläpp så fort virket lämnar växtplatsen.

Bygg- och förpackningsnormer utgör andra hinder för hur

träet kan användas, trots tekniska framsteg som kan

överbrygga strukturella eller hygieniska brister.

Åtgärdsprogram för återvinning och återanvändning av trä

avfärdas ofta till förmån för förbränning och deponering, till

följd av rådande åsikter och brist på politisk vilja. De

politiska besluten får den negativa effekten att de främjar

andra mer fossilbränsleintensiva material i stället för trä. Ett

lätthanterligt system för märkning av kolintensitet, bygg- och

förpackningsstandarder som främjar trä och skärpta

återvinningsprogram skulle bidra till att maximera de

klimatmässiga fördelarna med ökad träanvändning.”

IIED, Could wood combat climate change? 2004

45

Motsatt sida

EU:s energidirektiv EPBD från2002 omfattar majoriteten avalla byggnader, såvälbostadshus som andra typer avbyggnader och såväl nybyggdasom befintliga. Eurocodesspelar en viktig roll när detgäller att skapa en gemensammarknad för träbyggande. Dettautgör basen för kontrakt förkonstruktionsarbete ochnärbesläktade ingenjörstjänsteroch riktlinjer för harmoniseradetekniska specifikationer avbyggprodukter.

”Vissa skogsbruksmetoder kan ge avsevärda vinster

och minska utsläppen av växthusgaser genom en

ökning av mängden kol som tas upp från atmosfären i

det nationella skogsbeståndet, genom förbränning av

trä för energiutvinning och genom användning av trä i

stället för energiintensiva material som stål och

betong.”Securing the Future – delivering UK sustainable development strategy

Trä är förnybart

Trä och träbaserade produkter kanha lång livslängd

De kan ofta återanvändas

De kan materialåtervinnas

De kan återvinnas som energi ochersätta fossila bränslen

Kretsloppet för trä ochträbaserade produkter

48

Kolcykeln för träbaseradeprodukter

CEI-Bois/EPF

koldioxid koldioxid

återvinning av rentträavfall

sågverk

energiåtervinning(trärester olämpligaför annan återvinning)

skivtillverkning

Trä är ett förnybart och mångsidigt råmaterial. Det kan

användas till byggnader, inredningar, möbler,

livsmedelshantering, förpackningar, lastpallar och vid

transporter. När det ursprungliga användningsområdet är till

ända kan trä och träbaserade produkter:

• Återanvändas

• Återvinnas

• Användas som kolneutral energikälla

Hänsyn till kolcykeln kräver att träanvändningen sker i ovan

nämnd ordning för att man ska vinna största möjliga

miljöfördelar, dels från en längre tids lagring av kol, dels från

den energi och de ändliga resurser som sparas i ställer för

att producera andra fossilbaserade material.

Trä ger minimalt avfallDet genereras mycket lite eller inget avfall under

tillverkningen av virke och träbaserade produkter, eftersom de

flesta biprodukter används som råmaterial till andra produkter

eller som energikälla.

Under tillverkningen av sågat virke används spillbitar, träflis

och sågspån inom industrin för att utvinna värme och energi

till virkestorkar och annat, och externt för tillverkning av

spånskivor eller inom massa- och pappersindustrin. Det finns

även ett växande intresse för att använda denna energikälla

till att driva kraftverk med biomassa som bränsle.

Återvinning ökar i popularitetEuropas årliga träförbrukning beräknas till 160 miljoner ton

(Europa, Ryssland undantaget ). Av dessa återvinns 15

miljoner ton varje år, vilket förväntas öka avsevärt när

lagstiftningen inom kort kommer att förbjuda deponering av

träavfall.

Ytterligare stimulans till träåtervinning kommer från den

väntade EU-lagstiftningen kring uttjänta förpackningar, enligt

vilken 15 % av allt träemballage måste materialåtervinnas.

Detta innebär att ett nytt flöde av återvunnet trä blir

tillgängligt för materialåtervinning, också i de nordiska

länderna där det finns ett överskott av träråvara.

Under de senaste åren har flera Internet-baserade tjänster

lanserats i syfte att underlätta denna växande handel, inte

bara e-handelstjänster utan även kompletta logistiktjänster,

som transport från dörr till dörr, administration,

kategorisering, provtagning och analys.

Alla dessa utvecklingsvägar stimulerar en hållbar användning

av träresurserna och kommer att göra denna användning

ännu mera miljövänlig.

49

20 M ton/år kollagring i produkter

(10 M ton/år kol)

15 M ton/åråtervinning

15 M ton/årdeponering

30 M ton/årenergi

110 M ton/årprimära produkter

50 M ton/årenergi

80 M ton/årkonsumentprodukter

30 M ton/årenergi

~160 M ton/år

Motsatt sida

Kolcykeln för trä

och träbaserade produkterCEI-Bois, EPF

Ovan

Träanvändningen i EuropaDr A Frühwald, 2004

Träflöden i Europa

Återvunnet trä är högt värderatDen genomsnittliga livslängden för trä i byggnader beror på

regionala användningssätt och lokala förhållanden, bland

annat klimatet. Träbalkar, flera decennier eller till och med

århundraden gamla, kan återanvändas i nya byggnader

antingen som de är eller uppsågade, i stället för nytt trä eller

mindre miljövänliga material.

Detsamma gäller träpanel, golvmaterial och

möbelkomponenter, som efterfrågas i många länder tack

vare sin karaktär och sin patina. Vissa expertföretag samlar

till och med in begagnat trä för att tillverka instrument som

exempelvis violiner, pianon och flöjter, så att de får samma

ljudkvalitet som äldre tiders instrument.

Städer tar initiativetEn förebild i sammanhanget är staden Wien. Där har gjorts

en inventering av stadens träresurser och industrier.

Arkitekter och byggmästare har aktivt engagerats för att

formulera en strategi för hur livscykeln kan optimeras för

träbyggnadsmaterial och återanvändningen och

återvinningen ökas, för att minska utsläppen av

växthusgaser.

En färsk studie har visat att av 44 000 ton konstruktions-

och rivningsvirke kunde mer än hälften återanvändas, 6 700

ton som sågat virke och 16 000 ton återvunnet i form av

träbaserade skivor24.

50

Återanvändning av trä

Nedan

Kappellbrücke i Lucerne,Schweiz, har funnits sedan1300-taletFotografi Will Pryce från boken ”Architecture inWood” © Thames and Hudson Ltd, London

Motsatt sida vänster

Primär användning av lövträ:pålar i marin miljöEDM

Motsatt sida höger

Sekundär användning: takspåntill fasad eller takEDM

Motsatt sida nedan

Lastpallar av trä kan reparerasoch återanvändas

Återanvändning av produkter med långlivslängdLövträ och träskyddsbehandlat virke från rivningsplatser är

särskilt eftertraktat tack vare sin väderbeständighet.

Materialet kan omvandlas till takbeläggning, trädgårdsskjul,

utomhusterrasser och staket. Möjligheten att återanvända

träskyddsbehandlat trä styrs av typen av behandling och på

lokal lagstiftning.

Återanvändning av lastpallar ochförpackningarTrälådor och lastpallar kan återanvändas med eller utan

reparation, som sker genom att delar från andra skadade

pallar återanvänds eller med att delar ersätts med nytt virke,

lamellträ eller pressad träspån. Ibland används

träskyddsmedel eller, vilket blir allt vanligare,

värmebehandling för att förlänga livslängden hos pallarna

och uppfylla kraven i gällande lagar.

Återanvända lastpallar och förpackningar har börjat

användas vid tillverkning av trädgårdsskjul och för andra

trädgårdsändamål, och även allt fler möbeltillverkare tar

hänsyn till eventuell återvinning redan på designstadiet.

51

Övrigt6%

Kontorsmöbler4%

Möbelindustri42%

Kök och badrum8% Byggindustri

23%

DIY-marknad6%

Golvmaterial5%

Export utanför EU6%

Träbaserade skivorDe skogsbaserade industrierna betraktar materialåtervinning

som en naturlig del av tillverkningen av hållbara produkter

och söker ständigt efter nya sätt att öka andelen återvunnet

material i produkterna som tillverkas. Andelen biprodukter

från sågverk som används vid tillverkning av spånskivor har

exempelvis ökat från 1/3 1970 till över 3/4 i dag25.

Hur stor andel råmaterial som används beror i hög grad på

den lokala tillgången på träråvara. Numera återvinns allt mer

trä från konsumentprodukter till exempelvis träbaserade

skivor. Vissa företag i Sydeuropa använder till och med upp

till 100 % av biprodukter från sågverk och återvunnet trä, till

följd av bristen på timmer.

Produktionen av träbaserade skivor, inklusive spånskivor,

förväntas växa under kommande decennier, liksom

användningen av återvunnet trä. Stapeldiagrammen visar

ökningen av återvunnet trä i ett enda land, Spanien, samt

prognoser för hela Europa.

Kvalitetsnormer som begränsar andelen föroreningar i

materialet har formulerats av European Panel Federation

(EPF) för att garantera att träbaserade skivor är säkra och

miljövänliga oavsett om de tillverkats av återvunnet

trämaterial eller nytt rundvirke. ”EPF:s branschnormer”

bygger på den europeiska säkerhetsnormen som gäller

leksaker som kan stoppas i munnen av barn26.

52

Återvinning av trä

Avverkning

WWI Träbearbetande industri

Återvunnet

0 20 40 60 10 30 50 70 80

20002010

Miljoner m3/år

Branscher som utnyttjar spånskivor i Europa, 2004

0 200 400 600 800 1000 1200

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

x 1 000 ton torrvikt

412

443

511

612

782

930

1068

Förväntade flöden av träavfall inom EU 15

Ökning av marknaden för återvunnet trä i Spanien

Nya utvecklingsmöjligheterDet pågår för närvarande stora ansträngningar i hela Europa

för att utveckla nya marknader och produkter för återvunnet

trä, bland annat som:

• Kompositmaterial av trä och plast

• Djurströ ( i t ex burar för husdjur, häststallar, ridspår)

• Täckmaterial till rabatter, stigar, lekplatser och liknande

• Fyllnadsmaterial till kompost

• Tillverkning av grillkol

I dessa tillämpningar tillåts endast återvunnet trä med hög

kvalitet, för att garantera konsumenternas hälsa och

säkerhet.

53

Flis53%

Återvunnet och annat trä15%

Sågspån7%

Rundvirke25%

Motsatt sida ovan

Branscher som använderspånskivor i Europa, 2004EPF:s årsrapport 2004/5

Motsatt sida mitten

Användningen av återvunnet träförväntas öka mycket snabbareän den sammanlagdaanvändningen av trä inomträförädlingsindustrierna, ochsnabbare än den ökadeavverkningenIndufor/UNECE-FAO

Motsatt sida nedan

Spanien använder ständigt meråtervunnet träANFTA (Spanien)

Ovan vänster

Den relativa betydelsen avbeståndsdelarna i denkombination av träråvara somanvänds vid tillverkning avspånskivor. % torrviktston iutvalda länderEPF:s årsrapport 2004/5

Ovan höger

Spånskiva

Mitten höger

Virke från självföryngrandeskog eller återvunnet trä kananvändas vid tillverkning avgrillkol© Roy KeelerBottom

Nedan

Återvunnet trä kan användas tillmarktäckning

Kombination av träråvara i spånskiva, 2004

Träenergi är koldioxidneutralDen sista länken i kretsloppet är att använda biprodukter från

tillverkningsindustrin och uttjänta träprodukter som

energikälla. I stället för att energin går förlorad genom

deponering utgör den ett kolneutralt substitut för fossila

bränslen. Eftersom samma mängd koldioxid återförs till

atmosfären som upptogs av de växande träden, bidrar inte

förbränningen av trä till växthuseffekten och den globala

uppvärmningen.

Träenergi är renEftersom träenergi innehåller låga halter av svavel och

kväve, som bidrar till surt nedfall, och dessutom producerar

små mängder aska, är denna typ av energi ren. Deponi av

avfall kostar pengar och dessutom blir deponi av biologiskt

avfall allt mera reglerat. Därför är energiåtervinning att

föredra när det gäller träavfall. Eventuella föroreningar från

förbränningsgaserna kan elimineras innan de frigörs genom

de effektiva gasreningssystem som blir allt vanligare på de

stora kraftverken.

Många källor till träenergiTräenergi kan utvinnas ur en mängd olika källor: från träflis,

bark, sågspån och hyvelspån till biprodukter från

möbeltillverkning och återvunnet trä från uttjänta

konsumentprodukter. Rester från skogsprodukter i samband

med avverkning eller gallring används i allt större

utsträckning som energikälla i form av biomassa, inte bara

till hushållsuppvärmning, vilket var vanligt tidigare, utan även

för utvinning av värme och el till industrin.

På ett modernt kombinerat el- och värmekraftverk –

kraftvärmeverk - kan träbiprodukter från tillverkningen av

1 m3 sågat virke omvandlas till 250-290 kWh elektricitet och

2 800-3 200 MJ värmeenergi. Detta är mer energi än vad

som behövs vid tillverkningen av 1 m3 sågat och torkat

virke27.

Som nämnts tidigare är träindustrierna själva stora användare

av bioenergi från trä, vilken för närvarande utgör upp till 75 %

av energin som krävs för att torka virke och tillverka

träskkivor. Tidigare genererades energin från trämaterial som

inte var lämpligt för tillverkning av slutprodukter. De statliga

ekonomiska bidragen till kraftverk som förbränner bioenergi

kan emellertid medföra orättvis konkurrens mellan

träbiomassa som används som råmaterial för tillverkning av

olika träprodukter och som energikälla.

54

Trä och energiåtervinning

Motsatt sida

Gallringsvirke kan användassom bioenergi. Exemplet ärhämtat från Surrey iStorbritannien.

55

Balans mellan användningen av trä tillprodukter eller till energi2003 tog de europeiska träbearbetande industrierna,

massa- och pappersindustrierna och Europakommissionen

gemensamt initiativ till en arbetsgrupp med uppgiften att

formulera rekommendationer för en balanserad användning

av trä för energi- och produktändamål. Arbetet resulterade i

följande rekommendationer:

I syfte att säkerställa en hållbar utveckling av träindustrin

och relaterade industrier, bevara konkurrenskraften hos

Europas träbaserade industrisektor, värna arbetstillfällena

och främja våra klimatpolitiska åtaganden, manar de

träbaserade industrierna alla beslutsfattare inom Europeiska

unionen och dess medlemsländer att:

• Erkänna de europeiska träbaserade industriernas roll som

nyckelpartners för ett urhålligt skogsbruk, maximerat

mervärde och flest möjliga arbetstillfällen från

skogsresurser

• Undvika ekonomiska bidragssystem för ”grön” elektricitet

som ger olämpliga incitament till en obalanserad

användning av biomassa uteslutande till elproduktion

• Stödja en bättre mobilisering av trä och annan biomassa, i

synnerhet genom att stödja skogsägarnas initiativ att öka

tillgängligheten på olika marknader via föreningar,

kooperativ, volymer osv, vilket leder till ökad motivation för

skogsbruk

• Formulera enhetliga strategier för att säkerställa och öka

tillgången på trä både som råmaterial och som energikälla,

med hänsyn taget till behovet av rättvisa regler för alla

aktörer enligt principerna för den fria marknaden

• Införa åtgärdsprogram som utnyttjar den stora potentialen

med hittills oanvänd biomassa på ett ekonomiskt och

hållbart sätt

56

• Gynna aktiviteter kring effektiv återvinning av restprodukter

från skogen och utvecklandet av biomassa särskilt odlad

för energiproduktion

• Främja återvinning av biprodukter och restprodukter av trä

genom att ta fram nya tekniker för effektivare insamling,

sortering och rengöring, samt genom att påverka

lagstiftningen kring avfall (”träavfall” som uppfyller vissa

kvalitetsnormer är inte avfall)

• Formulera en heltäckande definition av träbiomassa och

annan biomassa, inklusive ”sekundära” träprodukter och

bränslen

• Främja etablering av effektiva logistiksystem för transport

och distribution av biomassa

• Stödja projekt som främjar logistik och transporter från

biomassans och biprodukternas ursprung till

användningsplatsen, vilket leder till lägre ekonomisk och

miljömässig belastning

• Uppmuntra effektiv utvinning och användning av förnybara

energier genom införande av regler och administrativa

rutiner som garanterar att kraftverk med biomassa baseras

på kombinerad kraft- och värmeproduktion med hög

verkningsgrad

• Stärka FoU inom energiteknik för att utnyttja biomassa,

exempelvis för att ytterligare förbättra energieffektiviteten

och produktionen i installationer av kombinerade

kraftvärmeanläggningar (CHP), transportlogistik,

lagringsförhållanden, system för lagerplacering och nya

tekniker för dataöverföring

• Etablera informationsutbyte med FoU-resultat och stärka

nätverk där man diskuterar framgångsrika lösningar, främst

kring optimering och integrering av trä som råmaterial och

energikälla inom hela värdekedjan

• Betrakta träbaserade produkter som kolsänkor enligt

Kyotoprotokollet och därigenom erkänna kolcykeln och de

träbaserade produkternas bidrag till en mildring av

klimatförändringarna. Därtill erkänna deras överlägsna

ekologiska effektivitet jämfört med andra material och

deras överlägsna egenskaper för återvinning med minimal

energiförbrukning.

57

Motsatt sida

Lokalt småskaligtkraftvärmeverk som drivs medträavfall från bostadsområdetsbeskurna träd© BioRegional

Ovan

Träavfall lämpligt för produktionav träskivor eller bioenergi

Fördelarna med trä

Taktila egenskaper

Naturligt vackert

Lättbearbetat

Isolerande

Sunt

Säkert, lätt, starkt och hållbart

Stort antal tekniska lösningar

När dagens arkitekter och ingenjörer ritar byggnadsverk

med hög profil, som broar och offentliga byggnader, skolor

och fabriker, väljer de trä för dess moderna skönhetsuttryck

som samtidigt har sin grund i naturen och en respekt för

miljön.

Trä används allt oftare som material i bostadshus, daghem

och skolor, religiösa och administrativa byggnader, kultur-

och utställningslokaler, aulor och fabriker, liksom i

transportrelaterade konstruktioner som broar, ljudbarriärer,

konstruktioner i vatten och för skydd mot laviner.

Flexibiliteten med lättviktsmoduler i trä gör träkonstruktioner

särskilt lämpliga för hallar med flera funktioner, tack vare att

de är enkla att anpassa.

Trä är ett avancerat material med hög prestanda. Det har

hög bärförmåga i förhållande till sin vikt och goda termiska

egenskaper. Den stora tillgången på virke av olika slag och

med olika karaktär gör träet lämpligt också för de mest

varierade användningsområden.

Träkonstruktioner brukar karakteriseras av en kombination

av olika material i flera lager som tillsammans ger bästa

möjliga stabilitet, värme-, ljud- och fuktisolering,

brandsäkerhet och hållbarhet i konstruktionen.

”Träbyggande är en del av framtidens energisnåla

byggande. Trä är hållbart, koldioxidneutralt och har

mycket effektiva isolerande egenskaper, vilket skapar

utmärkta boendeförhållanden. En särskild fördel är

träets förmåga att sänka energiförbrukningen.

Träkonstruktioner ger högre värmeisolering än

traditionella byggmetoder, även med tunnare väggar.

En yttervägg i trä kan vara hälften så tjock som en

tegel- eller betongvägg men ge dubbelt så hög

värmeisolering, samtidigt som problemet med

köldbryggor minimeras; ett problem vanligt med andra

byggmetoder. Med tanke på att det blir allt viktigare

med energisnåla byggmetoder, kommer träet som

byggmaterial att spela en allt större roll i framtiden.”Dipl.-Ing. Markus Julian Mayer (Architect BDA) och Dipl.-Ing. Cathrin PetersRentschler, München, Tyskland

FlexibilitetFlexibiliteten i träbyggnadsmetoder gör det enklare att

variera byggnadens läge på platsen, dess planlösning, antal

rum, inredning och övergripande utseende. Värmeisoleringen

innebär att väggarna kan göras tunnare, vilket frigör upp till

10 % mer utrymme än med andra byggmetoder.

Ytbeklädnaden är en fråga om personlig smak. Väggar kan

täckas med träpanel, plattor, tegel eller puts. Tak kan täckas

med tegel, skiffer, betong eller metall.

60

Bygga med trä

Föregående sida

Trappa till läktaren i Petajavesi-kyrkan, FinlandFotografi Will Pryce från boken”Architecture in Wood”© Thames and Hudson Ltd, London

Motsatt sida vänster och höger

Träbyggande är en del avframtidens energisnålabyggande

BrandskyddTill skillnad från många andra material har trä ett

förutsägbart beteende när det brinner. Det bildas en

förkolnad yta som skyddar den inre kärnan. Byggelementen

kan därför dimensioneras så att de klarar erforderlig

belastning också vid brand.

De brandstoppande detaljerna i moderna träbyggnader

förhindrar brandspridning till hålrum och spridning av

förbränningsgaser.

”Vi tror på trä som byggmaterial. Det är ett sunt val,

under förutsättning att kraven på brandskydd och

andra byggregler följs. Träkonstruktioner underlättar

vårt arbete eftersom de förblir stabila längre och

brinner långsamt, jämnt och förutsägbart. Träets

beteende kan beräknas så att vi kan bedöma bärande

väggar och kritiska punkter i byggnaden. Detta gör

att vi blir säkra och kan ta oss in i byggnaden för att

släcka elden. Kollaps i en träkonstruktion till följd av

brand är förutsägbar. I en stålkonstruktion, däremot,

försvinner stabiliteten plötsligt och utan förvarning.

Därför tycker vi att moderna trähus är bra.”Wilfried Haffa, befälhavare i tyska Rietheim-Weilheims frivilliga brandkår, varsbrandstation är byggd i trä.

61

LjudisoleringModerna trähus uppfyller normerna för ljudisolering eftersom

de är byggda med olika material i flera lager. Med olika

konstruktionslösningar är det möjligt att uppfylla även

strängare krav.

BeständighetMed rätt konstruktion och noggrant detaljarbete kräver

byggvirke ingen kemisk behandling för att hålla länge. Trä är

motståndskraftigt mot värme, frost, korrosion och

föroreningar. Den enda faktor som måste tas i beaktande är

fukt.

Konstruktionsvirke torkas i virkestorkar till fastställda

fuktkvotsnivåer, vilket eliminerar behovet av kemisk

behandling vid användning inomhus.

Utvändiga arkitekturdetaljer såsom tillräckligt taksprång och

avstånd mellan trä och mark är viktiga faktorer. Träfasader

belastas inte och kräver därför ingen behandling.

Hållbarheten kan dock förlängas med värmebehandlat trä,

specialvirke och olika former av ytbehandling.

TräfasadArkitekter väljer allt oftare träfasader, både i samband med

renoveringar och vid nybyggnation, för ett modernt och

naturligt utseende med tidlös elegans och enkelhet.

Om man bortser från träfasadens estetiska fördelar har den

dessutom låg vikt, vilket underlättar hantering och transport. I

kombination med isoleringsmaterial sänker den

uppvärmningskostnaderna och ger en bekvämare

inomhusmiljö.

Träfasaden kan monteras på alla sorters ytterväggar och

passar lika bra på större industribyggnader och offentliga

byggnader med hög profil som på bostadshus.

TräfönsterNumera kan träfönster vara tekniskt mycket avancerade och

konstrueras med höga krav på värmeisolering och säkerhet.

Därtill kommer lågt underhållsbehov och lång hållbarhet.

Träfönster har flera uppenbara fördelar. De är estetiskt

tilltalande, de kan levereras i en mängd olika kulörer och

former, de är värmeisolerande, reducerar köldbryggor, kan

repareras vid skada och tillverkas av hållbara material.

62

Ovan vänster

Träfasader har blivit allt merpopulärt på bostadshus ochkommersiella byggnader. Dethär huset är klätt medvärmebehandladThermowood®.

Ovan höger

Träfönster kan uppfylla högakrav på värmeisolering ochsäkerhetKindrochet Lodge, Perthshire © Wood Awards2005

Motsatt sida ovan vänster

Trähus kan tillverkas med densenaste energibesparandetekniken

Motsatt sida nedan höger

Trä är motståndskraftigt motkemikalierSaltvattenbadhuset Solemar i Bad Dürrheim,Tyskland

Teknik i husenTrähus är inte bara det mest ekonomiska och miljövänliga

valet. De är dessutom den bästa plattformen för modern

teknik som styrd ventilation och luftutsug, värmeåtervinning

och solpaneler, vilka i många fall installeras som standard

redan i dag.

Trä vid renovering av gamla byggnaderTrä och träbaserade material har flera fördelar i samband

med renovering av gamla byggnader, också bortsett från

deras rent estetiska värde. Den viktigaste fördelen är att

materialet är flexibelt och mycket lättarbetat. Träkomponenter

kräver vanligtvis ingen utrustning för tunga lyft och de är

enkla att sätta på plats och att arbeta med. Träets

värmeisolerande och fuktreglerande egenskaper gör det

bekvämt att leva med, samtidigt som dess relativt låga

kostnad och långa hållbarhet gör det mycket

kostnadseffektivt.

63

Bra investering

Trähus är billiga att bygga, och bygga till, och ger låga drift-

och underhållskostnader under lång tid. Vid en studie av

totala livslängdskostnader som utfördes 2002 av

institutionen för stål- och träbyggande på universitetet i

Leipzig, Tyskland, konstaterades att professionellt ritade och

konstruerade trähus är en minst lika bra långsiktig

investering som byggnader i alla andra material.

I dag ligger den genomsnittliga livslängden för ett trähus på

mellan 80 och 100 år. Vissa byggföretag garanterar en

livslängd på 125 år. Trähus kan i själva verket hålla flera

hundra år, vilket de många exemplen från medeltiden är ett

tydligt bevis på.

Underhållskostnaderna för trähus är inte högre än för andra

byggmaterial. Träfasader med eller utan ytbehandling kräver

endast normalt underhåll.

64

Leva med trä

Anpassning till föränderliga behovEtt hus måste kunna anpassas till de boendes förändrade

levnadsförhållanden och till nya boendesätt på ett mer

generellt plan.

Tack vare trähusens lätta vikt och modulbaserade enheter är

det både enkelt och praktiskt att bygga vindsvåningar, lägga

till en extra våning eller utbyggnad, riva en vägg eller helt

enkelt modernisera.

I många fall är träkonstruktionen den enda lösningen när

man bygger vindsvåningar, eftersom den låga nettovikten

och överlägsna styrkan hos träelementen ger dem den

bärande funktion som är nödvändig, också vid stora

spännvidder.

Träkonstruktionen förkortar byggtiden vid utbyggnader och

byggelementens lätta vikt innebär att de kan levereras också

till platser med mycket begränsad framkomlighet.

Med lämplig planering kan inte bara fönster och dörrar, utan

även många el- och VVS-installationer förberedas redan på

fabriken.

Högre komfort, lägre kostnaderTrähus är överlägsna när det gäller värmeisolering, eftersom

cellstrukturen i träet ger det naturliga värmeisolerande

egenskaper som överträffar alla andra byggmaterial. Träet

håller kylan borta på vintern och värmen borta på sommaren.

Trähus som byggs med traditionella byggmetoder uppfyller

med lätthet reglerna för värmeisolering. Med extra isolering

är det relativt enkelt att bygga trähus med ultralåg eller till

och med ingen energiförbrukning. Mindre värmesystem

innebär betydligt lägre driftkostnader.

65

Ovan

Trä är ett perfekt material förpåbyggnader av vindsvåningar

Nedan

Termografiskt mätresultat vidanslutning mellan yttervägg ochbjälklagINFORMATIONSDIENST HOLZ hh 3 2 2 Holzbauund die Energieeinsparverordnung; Univ.-Prof. Dr.-Ing. Gerd Hauser et al

Motsatt sida

De här fiskarstugorna i Bergen,Norge, byggdes på 1800-taletFotografi Will Pryce från boken ”Architecture inWood” © Thames and Hudson Ltd, London

Träet är ett naturligt val i bostaden, både ur praktisk och

estetisk synvinkel. Inget annat material har samma tidlösa

skönhet eller ger en sådan känsla av välbefinnande.

TräpanelerTräpaneler skänker karaktär åt ett rum vare sig de är

moderna eller traditionella, målade, laserade eller helt

obehandlade. De döljer defekter, förbättrar isoleringen,

balanserar fukt och ger en tålig och underhållsfri yta. Ju

äldre panelen är, desto vackrare och mer karaktärsfull blir

den.

InnertakTräpaneler är särskilt populära till innertak. De döljer

ojämnheter, minimerar underhållsbehovet och underlättar

monteringen av belysnings- och ventilationssystem.

GolvTrägolv är vackra, praktiska, sunda, hållbara och ekonomiska.

De är tåliga men känns samtidigt varma och är följsamma

och sköna att gå på. De skyddar mot statisk elektricitet, är

därför mer lättstädat samt ger naturlig fuktreglering.

MöblerTrämöbler kombinerar tidlös skönhet med hållbarhet, både

som moderna stilmarkörer och rustika klassiker, som

handgjorda föremål av exotiskt lövträ och massproducerade

komponenter av odlat barrträ, ett material som blir allt

vanligare till ytterst hållbara komponenter i

tillverkningsindustrin.

Träets styrka, lätta vikt och stabilitet innebär att trämöbler är

oerhört hållbara och åldras vackert.

Sunt boendeTrä ger naturligt sunda boendeförhållanden. Det är enkelt att

hålla rent, bidrar till gott inneklimat, påskyndar

uppvärmningen och minimerar förekomsten av kondens.

Trä i trädgårdenTraditionen att bygga trästaket runt trädgårdar och

utomhusplatser är flera hundra år gammal. Än i dag är trä

det populäraste materialet i moderna trädgårdar.

Trä är billigt, enkelt att transportera och hantera och smälter

in naturligt i parker och trädgårdar. Möjligheterna är oändliga,

från staket till terrasser, från pergolor till lusthus, från

planteringslådor till växthus.

66

Ovan

Trä smälter in naturligt i parkeroch trädgårdar

Motsatt sida ovan

Med trä blir detta vindssovrumvarmt och stilrentFotografi © Åke E:son Lindman

Motsatt sida vänster

Eldstäderna har anpassats tillmodern teknik

67

Uppvärmning med träDe senaste decennierna har skogens tillväxt i Europa varit

betydligt större än avverkningen. Det finns dels miljömässigt

övertygande skäl att använda mer av denna rikliga förnybara

tillgång, dels allt mer lockande ekonomiska skäl, tack vare

träets relativt stabila pris. Moderna värmeverk som drivs med

träbränsle och eldstäderna i moderna bostadshus uppfyller

de flesta krav på energi- och uppvärmningsteknik.

Trä och kemikalierMetoderna för att bearbeta och ytbehandla trä kräver ofta

kemikalier i form av lim, färg och ytbeläggningar, samt

produkter som förbättrar träets biologiska hållbarhet och

fuktbeständighet.

Träskyddsmedel tillsätts under noga kontrollerade former i

slutna system och följer relevanta europeiska och nationella

lagar. Vakuumimpregnerat virke till byggande, jordbruk,

landskapsarkitektur, trädgårdsprodukter, marina miljöer,

järnvägsmiljöer och andra användningsområden håller extra

länge och är ett bra och miljövänligt alternativ till material

som inte är förnybara.

Formaldehyd är en enkel men viktig organisk kemikalie som

återfinns i de flesta livsformer, också i oss människor. Den

finns naturligt i spårbara mängder och används också i

formaldehydbaserade limmer vid tillverkning av vanliga

träprodukter. Världshälsoorganisationen WHO har fastställt

en rekommenderad gräns för koncentrationen av

formaldehyd i inomhusluft på högst 0,1 mg/m3. Omfattande

studier av inomhusluft har visat att formaldehydnivån i

europeiska bostäder bara uppgår till en tredjedel av detta

riktvärde. Gränsvärdet för den strängaste

formaldehydklassen (E1) i europeiska normer för

träbaserade produkter är direkt kopplad till WHO:s riktlinjer.

Trots att de träbaserade produkterna avger vissa mängder

formaldehyd, ligger nivån betydligt under WHO:s

rekommendationer. Användningen av formaldehyd gör det

möjligt att framställa träprodukter med hög kvalitet till rimliga

kostnader.

Industrin:fakta och statistik

Den europeiska industrin ger över 3 miljoner arbetstillfällen

Omsätter 226 000 miljoner euro per år

Byggsektorn uppvisar stark tillväxt

Nya medlemsländer ger nya möjligheter

Europa är världens största möbelproducent

Industrin samarbetar för att främja användningen av trä

Viktigaste aspekternaDrivkraft i den globala ekonomin

Den träbearbetande industrin är en stor arbetsgivare i flera

av EU:s medlemsländer och en av de tre största industrierna

i Österrike, Finland, Portugal och Sverige.

Välfärdsskapare i Europa

Den träbearbetande industrin ger arbetstillfällen till mer än 3

miljoner människor i de 25 EU-länderna. Tillsammans med

övriga traditionella industrier spelar den en viktig roll när det

gäller att nå Lissabonmålet att bli världens mest

konkurrenskraftiga region.

Bidragande faktor till utveckling av hela landet

I många europeiska länder är företagen ofta belägna i

avsides, mindre industrialiserade eller utvecklade områden

och utgör en regionalpolitiskt viktig industri.

Diversifierad industri

Industrin omfattar en rad olika typer av verksamheter, från

sågning, hyvling och impregnering till tillverkning av

träbaserade skivor och faner, från byggprodukter till

snickerier och från lastpallar och förpackningar till möbler.

Industri med små och medelstora företag

Företagen inom den träbearbetande industrin är mestadels

små och medelstora. Det finns bara ett fåtal stora koncerner,

vanligtvis inom sektorerna sågverk samt skiv - och

golvtillverkning, och verksamheten bedrivs inom Europa eller

internationellt. Det sammanlagda antalet företag inom den

träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna beräknas till

186 000 och 139 000 företag inom möbelindustrin.

Representeras av CEI-Bois

Industrin representeras på europeisk och internationell nivå

av CEI-Bois, European Confederation of Woodworking

Industries. CEI-Bois består av nationella medlemmar och

europeiska branschorganisationer som representerar de

olika sektorerna inom den träbearbetande industrin. CEI-

Bois har bland sina medlemmar 8 europeiska

sektorsorganisationer och 25 nationella organisationer från

21 europeiska länder.

70

Industrins betydelse

Nedan

De olika sektorernas betydelseinom den träbearbetandeindustrin i de 25 EU-länderna,sorterade efterproduktionsvärde – sammanlagtvärde 226 000 miljoner eurooch en årlig tillväxt medigenomsnitt 1,7 %.

Motsatt sida ovan vänster

Sysselsättning perindustrisektor i EU 15 och EU25, 2004Beräkningar av EUROSTAT och CEI-Bois

Motsatt sida ovan höger

Automatisering i industrin

Motsatt sida nedan

Tillverkning av böjd limträbalk

Sågning,hyvling,träskydd12%

Träbaserade skivor9%

Möbler51%

Byggkomponenter19%

Förpackningar4%

Övrigt 5%

Sektorerna inom den träbearbetande industrin i de25 EU-länderna

71

EU-sysselsättning per sektor

0 300 600 900 1200 1500

trämanufaktur

möbler

trämanufaktur

möbler

Sysselsättning i EU 25 (x 1 000)

Sysselsättning i EU 15 (x 1 000)

0 300 600 900 1200 1500

Omsättningen inom den träbearbetande industrin i de 25

EU-länderna uppgick till 226 000 miljoner euro.

Hälften av värdet utgjordes av möbelsektorn och den andra

hälften av övrig träbearbetande industrin, vilket motsvarar

rekordhöga 111 600 miljoner euro.

Tillverkningen i EU domineras av Italien och Tyskland, där

Italien gick om Tyskland 2002. Frankrike kommer en bit

efter på tredje plats, tätt följt av Storbritannien och Spanien.

I de nya medlemsländerna ser situationen något annorlunda

ut. Där har trä- och sågverksindustrin dominerat i många år,

men sedan 2004 har den hunnits ikapp av en starkt

växande möbelindustri som nu upptar nära 48 % av det

totala värdet.

Tillsammans representerar de sektorerna 9 %, eller 20 800

miljoner euro, av det sammanlagda produktionsvärdet i de

25 EU-länderna.

Mer än 46 % av värdet kommer från Polen, följt av Tjeckien

med 19 % och Slovenien och Ungern med strax över 6 %

vardera.

72

Nedan

Produktionsvärde perEU-medlemsland

Motsatt sida ovan höger

Omsättningen i denträbearbetande industrin i de25 EU-länderna uppgick till226 000 miljoner euro

Motsatt sida ovan vänster

Sektorernas relativa betydelse inya medlemsländer

Motsatt sida nedan

Avancerade former kan skapasmed EWP

Industrinsproduktionsvärde

Produktionsvärde per EU-medlemsland

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

Italien

Tyskland

Storbritannien

Spanien

Frankrike

Sverige

Polen

Finland

Österrike

Danmark

Portugal

Tjeckien

Belgien/Luxemburg

Nederländerna

Slovenien

Ungern

Lettland

Slovakien

Estland

Litauen

Irland

Grekland

miljoner EUR

2002 2003

De baltiska länderna rapporterade en tillväxt på mellan 42

och 101 % under perioden 2000-–2004 och höga

tillväxtsiffror förväntas även för de kommande åren.

Träförädlingsindustrin växte dessutom med över 50 % under

samma period i Slovakien, Slovenien och Tjeckien, främst

tack vare en blomstrande möbelsektor.

73

Lettland

Estland

Ungern

Tjeckien

Slovakien

Slovenien

0 20 40 60 80 100

88%

71%

70%

61%

63%

59%

0 20 40 60 80 100

Procentandel träindustri

Procentandel möbeltillverkning

Träbearbetande industri i nya medlemsländer

ByggsektornFramgångarna inom träförädlingsindustrin, möbelsektorn

inräknad, är i hög grad beroende av framgångarna inom

byggindustrin, eftersom det stora flertalet av alla produkter

som tillverkas inom den europeiska träförädlingsindustrin

letar sig fram till byggsektorn, både till ren konstruktion och

till andra användningsområden, samt till dekorativa

tillämpningar som exempelvis möbler. Industrin är därmed ett

viktigt bidrag till ett byggsegment som motsvarar i

genomsnitt 12–14 % av EU-medlemsländernas BNP.

På kort sikt förväntas ingen större tillväxt av nybyggandet i

Västeuropa. Den största delen av tillväxten kommer från

Östeuropa i form av reparation, underhåll och renovering,

vilka för närvarande står för i grova drag 50 % av de

sammanlagda byggmarknaderna för bostadsändamål och

40 % av marknaderna för övriga ändamål i Västeuropa.

Motsvarande siffror i Östeuropa är 35 respektive 25 %.

Andelen bostadshus med trästommar ökar, i synnerhet i

centrala Västeuropa och Storbritannien. I Västeuropa, där

marknadsandelen är cirka 7 %, beräknas antalet hus med

trästommar öka med 30 000-60 000 fram till år 2010.

Motsvarande ökning i Östeuropa, där marknadsandelen är

närmare 3 %, beräknas till 3 000-6 000.

Skillnaden i tillväxt mellan Väst- och Östeuropa beräknas

öka. Västeuropa förväntas bara växa med 5 % fram till 2007,

jämfört med 22 % i Östeuropa. Östeuropa kommer också

fortsättningsvis att vara attraktivt för utländska investerare,

eftersom EU-medlemskapet innebär mindre byråkrati och

positiva handelsvillkor med andra medlemsländer.

74

Industrisektorer

MöbelsektornDenna sektor är värd ca 275 miljarder euro per år. Av de

åtta största internationella möbeltillverkande länderna (USA,

Kina, Italien, Tyskland, Japan, Kanada, Storbritannien och

Frankrike) är fyra europeiska och utgör sammanlagt cirka 27

% av den totala produktionen i världen och nästan hälften av

den totala exporten.

Europa är fortfarande världens största möbeltillverkare, men

importen till EU har ökat med mer än 27 % sedan 2000, till

mer än 46 000 miljoner euro 2005. De senaste tre åren har

möbelimporten stigit kraftigt med en tvåsiffrig tillväxttakt.

Kina ökar sina marknadsandelar i snabb takt medan särskilt

USA:s möbelexport till EU har minskat.

Sektorn är en stor konsument av träbaserade skivor, men

även av sågat virke, i synnerhet lövträ. Av den anledningen

är utvecklingen inom Europas träförädlingssektor nära

kopplad till möbelsektorn.

I länder som Frankrike, Italien och Spanien består

möbelsektorn i princip av mindre företag, medan tyska

tillverkare tenderar att vara större och mer industrialiserade.

Hälften av den tyska marknaden utgörs av företag med fler

än 300 anställda. I de nya EU-medlemsländerna får

möbelindustrin snabbt större betydelse.

Ny teknikTräbearbetningsindustrierna i Västeuropa har upplevt några

av världens högsta kostnader för råmaterial och arbetskraft,

vilket har tvingat dem att införa avancerad ny teknik för att

förbli konkurrenskraftiga och lönsamma. De tekniska

framstegen är dock inte begränsade till träbearbetning.

Funktioner som logistik, transport, upphandling och annat

har alla gynnats av den tekniska utvecklingen, som har

stärkt industrins konkurrenskraft både när det gäller

kvantitet och kvalitet.

Den tekniska utvecklingen har drivits på av de största

exportländerna, som Finland och Sverige, och är i dag

utbredd inom sågverksindustrin där den påskyndar

kostnadseffektiviteten och utvecklingen av produkter och

tjänster med mervärde. Sammanslagningen av industrier

leder till större produktion från färre enheter, liksom högre

specialisering och ökad kundnytta.

Inom industrierna för tillverkning av MDF, OSB och

spånskivor har den viktigaste tekniska utvecklingen under de

senaste decennierna varit tekniken med kontinuerlig

pressning, som avsevärt har sänkt produktionskostnaderna

genom stordriftsfördelar och förbättrad processtyrning.

Eftersom arbetskraften är en betydande kostnadsfaktor

inom snickeri- och möbelföretagen har europeiska företag

infört datorstödda tekniker och arbetsrutiner, där

tyngdpunkten har flyttats från enbart sågning till

vidareförädling, ytbehandling och montering av produkter.

75

Ovan vänster

Möbelsektorn inom EU är värd115 000 miljoner euro med enårlig genomsnittlig tillväxt på1,8 %.

Ovan höger

Sågverksindustrin investerar iny teknik

Motsatt sida

Fram till 2010 förväntas33 000–66 000 nya hus medträstommar byggas i Europa

Sågade trävarorDelsektorn för sågade trävaror utgör 12 % av den totala

träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna och

producerar årligen cirka 91 miljoner m3 (27 600 miljoner

euro) från 9 000 företag med sammanlagt 268 000 anställda.

Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och

byggande, exempelvis i byggkomponenter (trästommar, golv,

utomhusterrasser, snickerier osv), och till paneler, platsbyggd

inredning, möbler och andra detaljer i bostadshus.

Sågade barrträvarorDenna sektor är på väg att konsolideras. De tio största

producenterna, vanligtvis storskaliga multinationella

tillverkare av skogsprodukter, har ökat sina marknadsandelar

från 15 % 1995 till 25 % 2004.

Sågade lövträvarorProduktionen inom de 25 EU-länderna ökade med hela 6,7

% under de senaste åren, med Frankrike i täten, medan

efterfrågan ökade med 5,2 % tack vare ökat

bostadsbyggande med ökad efterfrågan på möbler och

inredningar.

Den här delen av industrin är relativt fragmenterad och

består av flera mindre företag. Produktionen sker på lokal,

regional eller nationell nivå, inom nischer som skapats

genom lokala skogsresurser eller marknader, men med

ökande internationell försäljning. Konsolideringen inom

industrin är låg, men integreringen framåt i förädlingskedjan

är betydande och uppfyller specifika produkt- eller

marknadsbehov.

76

Träprodukter

Listverk9%

Förpackningar19%

Limfogsskivor2%

Trädgårds- och staketmaterial

5%

Övrigt8%

Byggnadskonstruktioner47%

Snickerier4%

Limträ2%

Möbler3%

Vänster

Beräknad förbrukning avsågade barrträvaror i de främstaimportländerna i Europa.Siffrorna gäller Storbritannien,Frankrike, Spanien, Italien,Tyskland och Nederländerna,men förbrukningen fördelas pålikartat sätt i flera andra länder.Jaakko Pöyry Consulting

Motsatt sida ovan vänster

Sågade trävaror utgör 12 % avträförädlingsindustrin i EU 25

Motsatt sida mitten

Tillverkningen av parkett harökat stadigt de senaste 15 åren

Motsatt sida nedan

Snickerisektorn har en årligomsättning på 12 000 miljonereuro i EU 15

Förbrukning av barrträvirke

77

ParkettMedlemsländerna i FEP (European Federation of the

Parquet Industry) producerar närmare 100 miljoner m2

parkett (massiv och flerskikt). Produktionen har ökat stadigt i

mer än 15 år och de europeiska producenterna är

föregångare för hela världen när det gäller produktutveckling

och nyskapande.

Västeuropa står för mer än 90 % av den sammanlagda

parkettkonsumtionen i Europa, med Tyskland, Spanien och

Italien som de största marknaderna. I Östeuropa utgör

Slovakien och Ungern de största marknaderna, gynnade av

den ökande tillgången på parkett från lokala industrier.

Dessutom förväntas den sammanlagda konsumtionen i

Östeuropa öka fram till 2010 och överta en större andel av

den europeiska konsumtionen, till följd av snabb ökning

inom renovering och nybyggande.

Även om parkettindustrin driver på konsolideringen av

tillverkare av sekundära träprodukter, ligger

marknadsandelen för de fem största företagen fortfarande

på cirka 35 %.

SnickerierSnickerier inbegriper allt snickeriarbete i samband med

byggande, till exempel dörrar, fönster och takstolar. Sektorn

omfattar cirka 24 000 företag i EU 15, med 250 000

anställda och en årlig omsättning på 12 000 miljoner euro.

Majoriteten av företagen är små eller medelstora, men

trenden går mot sammanslagning till större enheter.

Träbaserade skivorDetta är en viktig delsektor som utgör 9 %, motsvarande 13

miljarder euro, av den sammanlagda industriproduktionen

med cirka 80 000 anställda i EU-länderna.

Träbaserade skivor används som halvfabrikat vid en rad olika

tillämpningar i möbelindustrin, byggindustrin (inklusive

tillverkning av golvmaterial), förpackningsindustrin och inom

DIY (GDS-gör det själv) segmentet.

De viktigaste slutanvändarna av plywood och OSB är

byggmarknaden och förpackningsindustrin. Plywood säljs

även på särskilda nischmarknader inom transportsektorn, för

båtbygge och tillverkning av musikinstrument.

Möbelindustrin är den största konsumenten av spånskivor

(41 % 2004), medan laminatgolv är en blomstrande

marknad för MDF som i dag utgör mer än 40 % av

användningsområdena. Laminatgolv är i själva verket den

snabbast växande produkten inom träförädlingsindustrin just

nu.

Till följd av den höga tillväxten och sammanslagningen av

västeuropeiska tillverkare av skivor baserade på återvunnet

trä (spånskivor, MDF och OSB) har tillverkningen

koncentrerats till ett fåtal dominerande multinationella

företag. Dessa företag flyttar i allt högre utsträckning sin

produktion och utökar sina marknader till Östeuropa, där de

kan dra fördel av lågkostnadsproduktion och växande

marknader. Tillväxten kan till en del hänföras till flytten av

vidareförädlande företag från Västeuropa till Östeuropa.

Konsolidering sker när det gäller tillverkarna av plywood och

hårda fiberskivor.

78

Ovan

Delsektorerna inom sektorn förskivindustrin

Nedan

Spånskivor, MDF, lamineradeskivor, OSB

Motsatt sida ovan vänster

Mer än 350 miljoner lastpallarproduceras i Europa varje år

Motsatt sida ovan höger

LVL-pelare och balkar

Motsatt sida nedan

Limträbalkar på den nyainstitutionen för pedagogik vidCambridge University,StorbritannienFotografi med tillstånd från Wood Awards 2005

Fiberskivor(MDF, hårda fiberskivor, porösa fiberskivor osv)

24%

Spånskivor(OSB osv)

70%

Faner,plywood

och lamellträ6%

Delsektorerna inom sektorn för träbaserade skivor

79

EWP-produkterEWP-produkter (Engineered Wood Products), exempelvis

limträ, I-balkar och LVL, är en viktig konkurrent till betong-

och stålbjälkar och används allt oftare av arkitekter i

byggsammanhang, i synnerhet i samband med storskaliga

konstruktioner som broar, idrottsanläggningar och

universitetsbyggnader, medan avancerade defektfria

produkter som fingerskarvat och konditionerat virke är

populära inom snickeriindustrin. Den årliga produktionen

ligger på cirka 2,5 miljoner m3, där limträ står för 2,3 miljoner

m3.

Stora multinationella företag på den internationella

marknaden dominerar allt mer inom den här delsektorn, i

synnerhet inom tillverkning av LVL och I-balkar. Mer

småskaliga företag med nationell verksamhet står emellertid

för en stor andel av tillverkningen av limträbalkar.

Lastpallar och förpackningarCirka 20 % av all virkeskonsumtion i Europa används till

lastpallar och förpackningar. Varje år tillverkas fler än 350

miljoner träpallar i Europa. Sektorns utgör 4 % av den

träförädlande industrins värde i EU, med 3 000 företag och

cirka 50 000 anställda.

Produktionen i Europa är fortfarande fragmenterad, med ett

stort antal små och medelstora aktörer med nationell

verksamhet. Till följd av standardiseringarna och handeln

inom euroområdet har ett fåtal större koncerner börjat

bedriva verksamhet internationellt.

FTP och andra forskningsinitiativCEI-Bois (European Confederation of Woodworking

Industries), CEPF (Confederation of European Forest

Owners) och CEPI (Confederation of European Paper

Industries) har lanserat ett projekt för att etablera en

teknologiplattform för den skogsbaserade sektorn. Forest

Technology Platform, FTP, är ett branschorganiserat projekt

som syftar till att införa och verkställa sektorns FoU-plan

inför framtiden. Projektet backas upp av ett stort antal

intressenter.

För att uppnå den skogsbaserade sektorns ”Vision 2030”

kommer sju forskningsområden inom FTP:s strategiska

forskningsagenda (SRA) att prioriteras. SRA är det första

forskningsprogram som omfattar alla relevanta europeiska

nätverk och branschinitiativ, med garanterad geografisk

balans.

Arbetet inom FTP är obligatoriskt enligt EU-kommissionens

sjunde ramprogrammet (Framework Programme 7, FP7),

som kommer att löpa från 2007 till 2013.

Teknologiplattformarna är de huvudsakliga ”kanalerna” för att

ge konkreta förslag till arbetsprogrammen och för

samarbetet med EU-kommissionen inom det aktuella

området.

EFORWOODEFORWOOD är ett nyligen startat europeiskt

forskningsprojekt om hållbarhet i den skogsbaserade

sektorn. Projektets syfte är att ta fram bedömningskriterier

och dataprogram som kan användas för att utvärdera och

vidareutveckla träets bidrag till en hållbar utveckling.

Projektet kommer att omfatta hela den europeiska kedjan,

från skogsbruk till industriell tillverkning, konsumtion och

återvinning av material och produkter.

EFORWOOD har en budget på 20 miljoner euro, projektet

ska löpa i 4 år och involvera 38 organisationer från 21

länder. Det är det största projektet i hela den europeiska

skogsbaserade sektorn som finansieras av EU-

kommissionen, vilken bidrar med 13 miljoner euro av den

totala budgeten.

European Wood InitiativeNär europeiska producenter exporterar till marknader som

exempelvis Asien, konkurrerar de med starka aktörer från de

nordamerikanska träindustrierna som kan göra stora

investeringar i standardiseringsarbete och marknadsföring

tack vare stora ekonomiska bidrag.

European Wood Initiative har tillkommit som ett sätt att

hjälpa företag att konkurrera i Kina och Japan.

80

Marknadsförings- ochforskningsinitiativ

Motsatt sida ovan

Tidskriften Building Europe

Motsatt sida nedan

European Wood Initiative hartillkommit som ett sätt att hjälpaföretag att konkurrera i Kinaoch Japan

Aktiviteter inom europeiska institutioner1995 beslutade man inom DG Enterprise

(industridirektoratet) att upprätta en enhet för

skogsbaserade industrier. Enheten är nödvändig för att man

ska kunna bevaka all relevant utveckling inom sektorn och

säkerställa att aktörerna inom sektorn kan göra sig hörda i

EU-kommissionens funktioner.

COSTCOST:s (European Cooperation in the field of Scientific and

Technical Research) initiativ finansieras till stor del av EU

och inbegrep ursprungligen akademiska forskare, men

engarerar idag även partners inom industrin. Technical

Committee on Forests and Forestry Products utgör ett

effektivt forum där branschen får möjlighet att möta

akademiska forskare.

Kommunikation och initiativ för attmarknadsföra träFlera EU-länder har lanserat nationella strategier för att

främja användningen av trä. Strategierna har förstärkts med

flera pan-europeiska marknadsföringsprojekt i Europa, men

också på marknader i tredje världen, till exempel Asien.

Roadmap 2010Med CEI-Bois som paraplyorganisation är detta branschens

första strategiska projekt som syftar till att göra trä och

träbaserade produkter till det främsta materialet vid

byggande och inredning före 2010. Planen inbegriper

lobbyverksamhet, marknadsföring, forskning och utveckling

och utbildning.

81

Källa: www.europeanwood.org

82

Referenser

1 Rakonczay, Jr., Z., 2003, ”Managing forests for adaptation toclimate change”. ECE/FAO-seminarium: ”Strategies for the SoundUse of Wood”, Poiana Brasov, Rumänien. 24-27 mars 2003.

2 IPCC (UN Intergovernmental Panel on Climate Change), 2000,IPCC Assessment Report.

3 Arctic Climate Impact Assessment, 2005, ”Impacts of warmingArctic”.

4 EU-kommissionen, 2003, ”Better Buildings - New European legislationto save energy”http://europa.eu.int/comm/energy/demand/legislation/doc/leaflet_better_buildings_en.pdf.

5 Frühwald, Welling, Scharai-Rad, 2003, ”Comparison of woodproducts and major substitutes with respect to environmental andenergy balances”. ECE/FAO-seminarium: Strategies for the sounduse of wood, Poiana Brasov, Rumänien. 24-27 mars 2003.

6 TRADA (Timber Research and Development Association UK),www.trada.co.uk.

7 Skogsindustrierna, 2003, ”Forests and Climate”.

8 Nabuurs et al., 2003, ”Future wood supply from European forests– implications for the pulp and paper industry”, Alterra-rapport927, Alterra/EFI/SBH for CEPI, Wageningen, Nederländerna.

9 2003, ”State of the World’s Forests”, FAO Rom.

10 FAO, 2002, ”Forest Products 1996 – 2000”, FAO Forestry Series35, Rom.

11 Mery, G. Laaksonen-Craig, S. och Uuisvuori, J., 1999, ”Forests,societies and environments in North America and Europe”. In Palo,M. and Uusivuori, J., (red.) World Forests, Society andEnvironment, volym 1. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.

12 MCPFE, 2003, ”State of Europe’s Forests 2003 – The MCPFEreport on sustainable forest management in Europe”, Horn, Wien.

13 EFI-presentation, 2004, ”Impact of accession countries on theforest/wood industry”, www.innovawood.com.

14 Parviainen, J., 1999, ”Strict forest reserves in Europe – Efforts toenhance biodiversity and strengthen research related to naturalforests in Europe”, COST Action E4, Forest Reserves ResearchNetwork.

15 Parviainen, J. och Frank, G., 2002, ”Comparisons of protectedforest areas in Europe to be improved”, COST Action E4, EFI,Metla, EFI-News.

16 Indufor, 2004, ”CEI-Bois Roadmap 2010 - Summary of WorkingPackages”, 1.1, 1.2 och 5.1.

17 BRE (Building Research Establishment), 2004, ”BuildingSustainably with Timber”,www.woodforgood.com/bwwpdf/bswt.pdf.

18 RTS Building Information Foundation, 2001, ”EnvironmentalReporting for Building Materials” – 1998–2001 ochMiljøministeriet, Danmark, 2001, ”The Environmental Impact ofPackaging Materials”.

19 Tratek/SCA, September 2003, ”Materials Production andConstruction”.

20 Christian Thompson, WWF-UK, mars 2005, ”Window ofOpportunity – the environmental and economic benefits ofspecifying timber window frames”,www.woodforgood.com/lwwpdf/window_of_opportunity.pdf.

21 BRE (Building Research Establishment), 2004, ”EnvironmentalProfiles”.

22 Informationsdienst Holz, DGfH, www.informationsdienst-holz.de.

23 Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, 2006, ”UKBuilding Regulations, Approved Document L”, ODPM/EU-direktiv2002/91/EC, OJ L1 den 4.1.2003.

24 Adolf Merl, 25 april 2005, ”Recovered wood from residential andoffice building – assessment of GHG emissions for reuse,recycling, and energy generation”, workshop COST Action E31,Dublin, www.joanneum.ac.at/iea-bioenergy-task38/workshops/dublin05.

25 EPF (European Panel Federation), 2005, ”Annual Report 2004-2005”.

26 European Panel Federations branschregler för användning avåtervunnet trä i träbaserade skivor, 2000. European PanelFederations regler för leveransvillkor för återvunnet trä, 2002. DINEN 71-3 + A1, 2000, ”Safety of toys - Part 3: Migration of certainelements”.

27 Wegener G., Zimmer, B., Frühwald, A., Scharai-Rad, M., 1997,”Ökobilanzen Holz. Fakten lesen, verstehen und Handeln”,Informationsdienst Holz, Deutsche Gesellschaft für Holzforschung(Herausgeber), München.

83

Definition av begrepp

Sågade trävaror

Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och byggande,exempelvis i byggkomponenter (trästommar, golv, utomhusterrasser,snickerier osv), och till inomhuspaneler, platsbyggd inredning, möbleroch ytskikt i bostadshus.

Limträ

Träprodukt som tillverkas genom sammanlimning av virke underkontrollerade former. Limträ är snyggt och starkt nog för att varabärande över spännvidder, och blir allt vanligare som arkitektonisktoch strukturellt byggmaterial i pelare och balkar, samt ofta även ikomponenter som belastas med både böjning och tryckpåkänning.

I-balk

Ser ut som ett versalt "I" och tillverkas av två flänsar i homogentvirke eller LVL-material och med ett vertikalt liv av exempelvisplywood eller OSB.

LVL (laminated veneer lumber)

Tillverkas genom sammanlimning av flera fanerskikt av barrträ såatt de bildar en sammanhängande skiva. Fibrerna löper ilängdriktning i alla skikt. Beroende på användningsområdet sågasLVL till paneler, balkar eller stolpar.

MDF (medium density fibreboard)

Träbaserad skiva som tillverkas av träfibrer under värme och tryck,med tillsats av bindemedel.

OSB (oriented strand board)

Skiva där långa träspån sammanlimmas i en viss riktning, medtillsats av bindemedel.

Spånskiva

Träbaserad skiva som tillverkas under tryck och värme av träfibrer(flis, hyvelspån, sågspån och liknande) med tillsats av bindemedel.

Plywood

Träbaserat skivmaterial som kombinerar hög mekanisk styrka medlätt vikt. Den består av flera ark träfaner som limmas samman ikorslimmade skikt. Fibrerna i de olika skikten löper vinkelrätt motvarandra. I ytterskikten löper fibrerna vanligtvis parallellt med skivanslångsida. Konstruktionen medför att materialet blir starkt och stabiltoch mycket tåligt mot stötar och vibrationer, liksom mot slitage,splittring och buktning (fuktstabila).

Kompositmaterial trä-plast

Tillverkas av fina träfibrer som blandas med olika typer avplastmaterial (PP, PE, PVC). Materialet till en degliknandekonsistens och formas på önskat sätt. Tillsatser såsom färgämnen,bindemedel, konsistensgivare, fyllningsmedel, förstärkningsmedel,skummedel och smörjmedel bidrar till att anpassa slutprodukten tilldet aktuella användningsområdet. Med ett cellulosainnehåll på upptill 70 % beter sig kompositmaterialen som trä och kan formas medvanliga träbearbetningsverktyg. Deras extrema fuktbeständighet gör

dem väl lämpade till terrasser, fasadbeklädnad, parkbänkar ochliknande. Det finns även en växande marknad för användninginomhus, exempelvis i dörrkarmar, listverk och möbler. Materialet kanformas till både massiva och ihåliga profiler. Sektorn förkompositmaterial med en kombination av trä och plast är en av demest dynamiska av alla nya kompositsektorer.

Program för skogscertifiering

ATFS (American Tree Farm System), CSA (Canadian StandardsAssociation), FSC (Forest Stewardship Council), MTCC (MalaysianTimber Certification Council), PEFC (Programme for theEndorsement of Forest Certification Schemes), SFI (SustainableForestry Initiative).

Självföryngrande skog (skottskjutning)

Skog bestående av skott på stubbar efter avverkning, som växer tillnya träd.

Europa

Albanien, Andorra, Belgien/Luxemburg, Bosnien/Herzegovina,Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island,Italien, Jugoslavien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,Makedonien, Malta, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen,Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz, Slovakien,Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland,Ukraina, Ungern, Vitryssland och Österrike. (EU 25-länderna angesmed kursiv stil.)

Avverkning

Genomsnittlig (årlig) stående volym av levande eller döda träd, medbark, som avverkas under en given referensperiod, inklusive trädeller delar av träd som inte bortforslas från skogen, annanträdbevuxen mark eller avverkningsplats.

Skog

Mark med en krontäckning (eller motsvarande mätmetod) på mer än10 % och en yta på mer än 0,5 hektar. Träden ska kunna nå enminimihöjd på minst 5 m vid mognad på plats.

Naturlig återväxt

Återetablering av ett skogsbestånd på naturlig väg, det vill sägagenom naturlig sådd eller självföryngring. Kan påskyndas medmänsklig inblandning, till exempel genom utgallring eller inhägningför att skydda mot skador från vilt eller betande tamdjur.

Halvnaturlig skog

Träd som kan förekomma naturligt på en viss plats och somuppvisar likheter med urskog. Kan betraktas som återplantering avdet naturliga skogsbeståndet med hjälp av olika skogsbruksmetoder.Inkluderar plantering och sådd av inhemska arter.

84

Litteraturtips

CEI-Bois, ”Memorandum of the Woodworking Industries to theEuropean Institutions”, Brussels, november 2004

EU, ”Communication from the Commission to the Council and theEuropean Parliament. Reporting on the Implementation of the EUForestry Strategy”, COM (2005) 84 slutversion, Bryssel, mars 2005

Euroconstruct, 2005 (http://www.euroconstruct.org)

Euroconstruct, ”Eastern Europe leads recovery in Europeanconstruction”, juni 2005(http://www.euroconstruct.org/pressinfo/pressinfo.php)

European Panel Federation , ”Annual Report 2004-2005”, juni 2005

European Organisation of the Sawmill Industry, ”Annual Report2004”, maj 2005

European Wood, 2005 (http://www.europeanwood.org)

Eurostat, EU:s statistikkontor, 2005.

Jaakko Pöyry Consulting, ”Roadmap 2010, key findings andconclusions: Market, Industry & Forest Resource Analysis”, februari2004

UNECE, ”Forest Products Annual Market Review 2004-2005”,Timber Bulletin, Genève, 2005

UNECE, ”Forest Products Annual Market Review 2003-2004”,Timber Bulletin, Genève, 2004

Tack

German Timber Promotion Fund

Thames and Hudson Ltd, London för fotografier från boken”Architecture in Wood” av Will Pryce

”I mars 2000 tillkännagav EU:s ministerråd en tioårsstrategi för hur EU skulle

bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. En viktig faktor

för att omsätta strategin i praktiken är begreppet hållbar utveckling. Hållbar

utveckling kräver att initiativ för att främja tillväxt och arbetstillfällen kombineras

med hänsyn till sociala aspekter och en bättre miljö. Att komma till rätta med

klimatförändringarna är en av de frågor som är avgörande för en hållbar

utveckling.

EU arbetar aktivt för att medlemsländerna ska samarbeta i klimatfrågan. För närvarande diskuteras

stora frågor som exempelvis hållbar hantering av naturresurser och hur utarmande av den biologiska

mångfalden i Europa kan förhindras. 2006 är ett viktigt år när det gäller att skapa en global syn på

klimatförändringen, då beslutas nämligen om åtgärder för perioden efter 2012 enligt Kyotoprotokollet.

De europeiska träförädlande industrierna är villiga att arbeta för en hållbar utveckling, inte minst

eftersom deras råmaterial kommer från skogar som sköts på ett uthålligt sätt. Europakommissionen

gjorde nyligen följande uttalade: ’Skogsprodukter spelar definitivt en viktig roll för att motverka

klimatförändringarna genom att minska mängden koldioxid i atmosfären. Produkternas specifika

egenskaper, som deras förmåga att lagra kol, höga återvinningsbarhet, råmaterialets förnybarhet och

det faktum att de är mindre fossilbränsleintensiva än andra material vid tillverkningen, gör att dessa

produkter är att föredra i lagstiftning som syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att minska

utsläppen och mängden växthusgaser i atmosfären’ (DG Enterprise, Report regarding the role of

Forest Products for Climate Change Mitigation, 2004).

Med denna publikation vill vi bidra till en bättre förståelse för de miljömässiga fördelarna med ökad

användning av trä och träbaserade produkter. Utöver de naturliga positiva egenskaperna hos

träbaserade produkter vill vi även visa på de avsevärda tillskott som träförädlingsindustrin kan bidra

med i fråga om arbetstillfällen och välfärd i Europa, i synnerhet i glesbygdsområden.”

Förord

Design och produktion: Ideas

www.ideaslondon.com

Catherine GUY-QUINTMedlem i EuropaparlamentetBryssel den 18 januari 2006

Tackla klimatförändringen:

Använd trä

Tack

laklim

atfö

rändrin

gen:

Använd

trä

www.cei-bois.org

Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.

FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna

Manu DefaysBelgian Woodforum

Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung

John Fletcherwood. for good.

Eric de MunckCentrum Hout

Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois

First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007

Omslag fram vänster

Fotografi © Åke E:son Lindman

Tackla klimatförändringen:

Använd trä

Tack

laklim

atfö

rändrin

gen:

Använd

trä

www.cei-bois.org

Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.

FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna

Manu DefaysBelgian Woodforum

Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung

John Fletcherwood. for good.

Eric de MunckCentrum Hout

Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois

First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007

Omslag fram vänster

Fotografi © Åke E:son Lindman