NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING

FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN l MARS 2010

Lena Törnkvist –Årets omvårdnadsledare

Lär dig utföra Mini Mental Test

Prisade handledarepå 16 vårdcentraler

Övningar ger mersmak

Bättre kvalitet och mindre krångel med samlat placeringsuppdrag

Månsyssleri i vård

TEMAGRUND

UTBILDNING

Undervisning för framtiden!CeFAMs båda huvudmän – Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting – har en gemensam ledning med ett samlat an-svar för att driva och utveckla sjukvård, utbildning och forskning. Vi har som uppgift att utveckla dessa tre ben i primärvården. Skälet är enkelt – det är bara genom en nära samverkan mellan vård, undervisning och forskning som primärvården kan nå den kvalitet som eftersträvas. Vår ganska självklara vision är därför att primärvården ska utgöra en proportionerlig del av Stock-holms akademiska sjukvårdssystem. – I proportion till andelen sjukvård som bedrivs här – här sker en stor del av alla sjukvårdkontakter och här möter vi under en treårsperiod nära nog hela befolkningen.

– I proportion till andelen vårdgivare – här finns en stor del av alla läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster i sin kliniska vardag.

– I proportion till andelen utbildning och fortbildning som görs – här handleds alla studenter på våra stora utbildningsprogram.

– I proportion till den forskning som bedrivs – här bedrivs landets ledande primärvårdsforskning som är en nödvändighet för att säkerställa kvalitet och utveckling.

Man kan fråga sig vad som är viktigast för att bygga upp en stabil akademisk primärvård. Det uppenbara svaret är utbildning. Därför är detta nummer av AHA! fylld med inspirerande läsning kring just detta. Med grundutbildning och fortbildning som bas kan vi bygga upp bra lärandemiljöer och bra handledning där flera professioner samverkar. I sådana miljöer växer framtidens akademiska primärvård fram genom att intresse för forskning och undervisning väcks på bred front och får stöd i organisatio-nen. Framtiden finns bland våra studenter.

För att nå excellens i utbildning och lärande på våra program för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra krävs en rejäl satsning på akademiska utbildningsmiljöer i primärvården. Trevlig läsning

Gunnar NilssonProfessor och biträdande verksamhetschef CeFAMProgramdirektor för läkarprogrammet, Karolinska Institutet

3

NÄTVERKSTRÄFF OCH UTBILDNING OM HJÄRTSVIKT

SID 4

HUR TALAR MAN OM RISKBRUK?SID 5

HON VILL FLYTTA FRAM PRIMÄRVÅRDENS POSITIONER I GRUNDUTBILDNINGEN

SID 6

FIN MÖJLIGHET ATT LÄRA SIG MINI MENTAL TESTSID 8

UTVECKLAD HEMSJUKVÅRD KAN STÄRKA DOLD PATIENTGRUPP

SID 9

MÅNGSYSSLERI I VÅRDSID 10

FÖRBÄTTRA FÖR ERA PATIENTER OCH VINN PRESENTKORT

SID 12

ÖVNINGAR GER MERSMAKSID 14

PRISADE FÖR BÄSTA LÄRANDEMILJÖSID 16

MED BRA UPPBACKNING BLIR DET MINDRE NERVÖST FÖRSTA GÅNGEN MAN HANDLEDER

SID 18

HÄLSOSAMTAL FÖR 75-ÅRINGAR– VISST FUNGERAR DET!

SID 21

BÄTTRE KVALITET OCH MINDRE KRÅNGEL MED SAMLAT PLACERINGSUPPDRAG

SID 22

SVÅRA DILEMMAN I MÖTET MED UNGA FLICKOR MED HEDERSPROBLEM

SID 24

innehåll

Tävla och vinn

presentkort på

Centralbadet!

4

Kurs om hjärtsvikt för distriktsläkare – diagnos och utredning!Vill du som är distriktsläkare öka dina kunskaper om hjärt-svikt? Då kommer du att hitta mycket matnyttigt denna utbildningseftermiddag. Fokuset är diagnos och utredning – givetvis utifrån ett primärvårdsperspektiv.

Detta är den första av tre utbildningar inom området hjärtsvikt.

Datum 29 april

Tid 15.00-17.30

Plats World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 Lokal: Stockholm

Föreläsare Lars Lund, specialistläkare, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Program15.00 Inledning 15.10 Är hjärtsvikt bara sänkt ejektionsfraktion? 16.00 Bensträckare 16.10 Vilka verktyg har vi – är BNP (brain natriuretic peptide) lösningen på allt? 17.15 Gruppdiskussion 17.30 Middagsbuffé (frivilligt)

Anmälan Via e-post till ann.nikolausson@sll.se eller www.cefam.se, senast den 15 april. Kursen är kostnadsfri.

Kontakt Björn Eriksson, distriktsläkare och vårdut- vecklingsledare inom hjärtsvikt, CeFAM, e-post: bjorn.eriksson@sll.se

Nätverksträff om hjärtsvikt för sjuksköterskor!Välkommen till den första nätverksträffen för hjärt-kärlintresserade sjuksköterskor i primärvården. Den 15 april diskuterar vi hjärtsviktssjukdomen och sjuksköterskans roll.

Datum 15 april

Tid 15.00-17.30

Plats World Trade Center, Klarabergs- viadukten 70. Lokal: Atlanta

Föreläsare Björn Eriksson, distriktsläkare och vårdutvecklingsledare inom hjärtsvikt, CeFAM Görel Rasjö-Wrååk, distrikts- sköterska, Storvretens vårdcentral Program 15.00 Inledning 15.10 Vad är hjärtsvikt? 16.00 Bensträckare 16.10 Sjuksköterskans roll? 17.15 Gruppdiskussion 17.30 Middagsbuffé (frivilligt)

Anmälan Via e-post till ann.nikolausson@sll.se eller www.cefam.se Nätverksträffen är kostnadsfri.

Kontakt Suheyla Aslan, sjuksköterska och vårdutvecklingsledare hjärtsvikt, CeFAM, e-post: suheyla aslan@sll.se

DigitaltnyhetsbrevomCeFAMdirekttilldig...VillduprenumererapåCeFAMsdigitalanyhetsbrevförattfåredapåvadsomärpågång?Gåinpåwww.cefam.seochklickapålänkenomnyhetsbrevetsomduhittarpåförstasidan.

5

Forskning visar att enkla frågor och rådgivning om alkoholvanor är en av de mest effektiva insatserna hälso- och sjukvården kan genomföra för att minska alkoholkonsumtionen. Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för levnadsvanor som kommer under 2010 stödjer även detta. Du som är sjuksköterska eller distriktssköterska i primärvården inom Stockholms läns landsting har nu möjlighet att under tre dagar få veta mer om motiverande samtal och lära dig grunderna i tekniken.

Kursledare är Susanne Hellström, distriktssköterska och vårdutvecklingsledare inom riskbruk av alkohol vid CeFAM, Lene Nordstrand, distriktssköterska och ass. projektledare i tobaksuppdraget, Statens folkhälsoinstitut samt Ylva Lyander, sjuksköterska och projektledare för riskbruksprojektet, Statens folkhälsoinstitut.

Anmälan gör du till ann.nikolausson@sll.se eller via www.cefam.se. Anmälan är bindande och uteblivet del-tagande debiteras med 500 kronor. Vid frågor ring tfn 524 88 768 eller 073-96 27 627.

När blir det för mycket och hur talar man om riskbruk?

Kostnadsfri 3 dagars grundkurs i motiverande samtal

Dag 1.18 majl Teori, bakgrund, evidensl Förhållningssättet i motiverande samtall Motivationl Träna tekniken i motiverande samtall Rollspel och övningar

Dag 2. 19 majl Träna tekniken i motiverande samtall Ambivalensutforskningl Förebygga och hantera motståndl Rollspel och övningar

Dag 3.10 junil Deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuterasl Repetition av tekniken i motiverande samtall Träna på motiverande samtall Rollspel och övningar

Vidga dina vyermed globalmedicinGlobalmedicinär ett projekt som CeFAM driver med stöd av Sida.Projektet gör det möjligt för dig som ST-läkare i allmänmedicin att under 3-4 månader få praktik på sjukhus i Etiopien, Tanzania eller Indien. Intresserad? Kontakta stu-dierektor Anna Karin Karlsson på anna-karin.karlsson@sll.se, så får du veta mer.

Senaste nytt om fetma och överviktBoka redan nu in den 20 och 21 maj. Då är det Stockholms obesitasdagar där du har möjlighet att lyssna till det senaste om övervikt och fetma. Det blir både före-läsningar och workshops med fokus på kirurgi, medicin och primärvård.

Vill du veta mer? Kontaktavårdutvecklingsledare liselotte.kuehn@sll.se

6

Tillsammansmedett20-talkliniskakollegor–deflestaklinisktverksamma–jobbarHelenaSalminenhårtförattsättaallmänmedicinochprimärvårdpåkartan.

Främstauppdragetärattsamordnadenkliniskapraktikeniprimärvårdenförblivandeläkare,sjuksköterskor,barnmorskor,sjukgymnasterocharbets-terapeuter.Ipraktikenhandlardetomatttaframochfördelaplatser,rekryterahandledareochskötakon-takternamedstudenter,kursledningar,lärosätensamtcheferochpersonaliprimärvården.

Totaltsamordnadesöver10000studentveckorförraåret,därnästanallaprimärvårdsenhetervarinvolverade.

MenCeFAMgrundutbildningärmeränså.Enhetenmedverkariattkvalitetssäkrainnehålletpågrundut-bildningen,arrangerarutbildningarochundervisar.ManärocksåmedochutvecklarKliPP–ettdatorstödförattsamordnaarbetetmedattplaceraochhandledastudenter.

–Detbehövsettsamlatgreppföratthållaenhögkvalitetpåutbild-ningenochstärkayrkeskunnandeochkompetensgenomenmålmedvetenuppbyggnadavkursermedintegreringavteoriochpraktik,sägerHelena.

Närläkarstudenterfårfråganomvardebefinnersigomtioår,blirsvaretoftaalltannatänprimärvården.Helenakännerigenbilden,menserändåoptimistisktpåsaken.

Helena Salminen, distriktsläkare och chef för CeFAM grundutbildning vill att fler studenter ska tycka det är roligt och stimulerande med primärvård och kunna tänka sig en framtid där. En omöjlig uppgift? Nej, det tror inte Helena, men den kan ta lite tid och behöver gemensamma krafter.

Honvillflypositioner

Det behövs ett samlat grepp för att hålla en hög kvalitet på utbildningen och stärka yrkeskunnandet och kompetensen.

7

Vill du veta mer? Kontakta helena.salminen@ki.se

text: daphne macris

–Alltflerstudentersomviträffarupp-skattarmångfaldenmedbådelättaochsvårakliniskabedömningar,ettbrettpanoramaavsjukdomarochhälsorelateradebesvär.Detyckerintemankanfådenerfarenhetennågonannanstansivården.

DenpositivatrendentrorHelenakanhängaihopmedattstudenternaäruteiprimärvårdenmeräntidigare.

–Detärlättatthaförutfattademeningarommanknapptharnågonerfarenhetvaddetinnebär.

Närstudenternavälärpåplats,ärhandledarnadenviktigastelänkeniutbildningskedjanförattkopplaihopteoriochpraktik,tränakliniskafär-digheterochutvecklaettprofessionelltförhållningssätt.

–Degörettfantastisktjobb.Deflestatarsittuppdragpåstörstaallvarochärgenuintengagerade.Enbrahandledaresomärkunnig,intres-seradochtarsigtidattreflekteratillsammansmedstudentenochgerkonstruktivåterkopplingkangörahelaskillnadenpåenplacering,menarHelenaSalminen.

–Deflestaserocksåattmanharmycketattvinnapåatttaemotstu-denter.Deärjuvårframtid.

IdefåfalldärdetintefungerarförsökerHelenaochhenneskollegerredautproblementillsammansmedhandledareochstudent.

SedanprimärvårdenfickenstörrerollidetnyaläkarprogrammetvidKarolinskaInstitutet2007harantaletmedarbetarepåCeFAMgrundut-bildningökatbetydligt.EnpositivutvecklingsomsamtidigtvaritochärenutmaningförbådeCeFAMgrundutbildningochförpersonalenpåvårdcentralerna.

–Detvartufftattsåsnabbtställaomochutvidgauppdraget–alltfrånattutveckladetpedagogiskainnehål-lettillrekryteringochhandledarstöd.Någotsomävenkändesaviprimär-vårdeneftersommanskulletaemot

såmångaflerstudenter,sägerHelenaSalminen.

Samtidigtsomdekliniskaadjunk-ternapåläkarprogrammetblivitfler,kommerdeadjungeradekliniskaadjunkternavidCeFAM,istäl-letknytasnärmarelärosätenaochprimärvårdensenheter.Syftetärattfåenstarkarekopplingtilldeolikavårdprogrammen.CeFAMkommerdockävenifortsättningenansvaraförrekryteringavkliniskaplaceringariprimärvårdenochävenordnaolikanätverk.

Ettorosmomentframövergällerfinansieringenförattersättavårdcen-tralernaförhandledarnasuppdragprimärvårdsdelenidennyaläkarut-bildningen.CeFAMfickextramedelfrånlandstingetsomstartbidragnärprogrammetinfördes,menbeslutsak-nasommedelsomenligtbedömningbehövsförattklarauppdragetunder2010ochframåt.

–Enmerlångsiktigfinansielllös-ningmåstetillförattinteförtaallaandragodamöjligheter.ErsättningenliggerexempelvishögreiUmeåäniStockholm.SåvisstbordemanävenkunnaklaradetiStockholmsregionen,menarHelenaSalminen.

lflyttaframprimärvårdenserigrundutbildningen

8

Fin möjlighet att lära sig utföra Mini Mental Test – vi kommer ut till er! Målet för demenssjukvården i Stockholms läns lands-ting är ett effektivt omhändertagande, vilket innebär tidig utredning och insättande av adekvata insatser, för att befrämja patienters förmåga till att bibehålla en hög livskvalitet genom sjukdomen. I det arbetet kan Mini Mental Test vara en hjälp. Det är ett kogni-tivt test som också kallas MMSE (Mini Mental State Examination) där man kan skatta en persons minne, koncentrationsförmåga, spatial förmåga och oriente-ring till tid och rum.

Vill du som är distriktssköterska eller mottagnings-sköterska i primärvården veta mer om hur man utför testet kan vi komma ut till din/er arbetsplats för en demonstration. Tidsåtgången är cirka 1-1½ timme.

Kontakta, Hanna Müller på CeFAM hanna.muller@sll.se 073-9145212 för överenskommelse om dag och tidnär vi ska komma ut till din vårdcentral.

Vill du uppdatera dina kunskaper om de-mens? Då har du som arbetar i primärvården möjlighet att gå en endagsutbildning som ut-går ifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer och patientfall.

Samma utbildning körs vid fyra tillfällen. Välj det som passar dig bäst: 14/4 Stockholms sjukhem 21/4 Solna, Seniorstaden Hallen 27/4 Danderyd, geriatriken 4/5 Karolinska Institutet, Flemingsberg

Tid: 08.30-16.00. Kursen är avgiftsfri. Kaffe och lunch ingår.

Anmälan gör du till Ann Nikolausson på Cefam, ann.nikolausson@sll.se eller via www.cefam.se

Utbildningen vänder sig till dig som ärdistriktsläkare, distriktssköterska, arbets-terapeut, kurator eller sjukgymnast i pri-märvården och som möter personer med demenssjukdom eller deras närstående.

Tvärprofessionell utbildning om demens

Nu erbjuds du som är primärvårdskurator till en halvdags demensutbildning. Det bli många intressanta föreläsare och ämnen som ”Hand i hand i mörkret – en studie av de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom, tidiga tecken och demensteam i primärvården.

Vi träffas den 28 april, klockan 12-16 på Centrum för allmänmedicin, Alfreds Nobels allé 12, plan 5, rum 507. Mejla din anmälan till tiina.fredriksson@sll.se

Skräddarsytt om demens för kuratorer

9

Ungefär200000patienteriSverigefårnågonformavhemsjukvård.Trotsdetleververksamhetensittliviskym-undanochärknapptutforskad–mencentralfördesomomfattasavvården.

EnnydoktorsavhandlingfrånKarolinskaInstitutetvisarattpatien-ternaidenbasalahemsjukvårdenoftaäräldrekvinnor,ensamboendeochmultisjukamedstoravårdbehov.

Vanligastesjukdomarnaochbesvärenärnedsattrörlighet,demens,

hjärt-kärlsjukdo-marochsymtomsomsmärta,trött-hetochoro.

–Patienternaharettmerkom-plextbehovavvårdänandrapatienteridenöppnavården.Detärviktigtattlyftafram,sägerSonjaModin,distriktsläkarepåStuvstavårdcen-tralochverksampåCentrumförallmänmedicin.

Avresultatenframgårävenatthem-sjukvårdspatientenintebarafårhjälpavdistriktssjuksköterskanochhus-läkaren.Oftaärfyra,sexellerännufleraktörerfrånolikaformeravvårdochomsorginblandadesamtidigt.

–Varförsiggördeenbrainsats,mendearbetaroftainteintegrerat.Närdenmedicinskavårdenflyttatutfrånsjukhusenochalltflermedstoravård-ochomsorgsbehovväljerattbokvarhemma,ärdetintehållbart.

FörattvårdenskablitryggochsäkerbördenbasalahemsjukvårdenenligtSonjaModinfåmöjlighetattutvecklastillenegenvårdforminomprimärvården:

–Husläkarnasförutsättningarsomansvarigafördenmedicinskabehandlingenbehöverutvecklassåattdekantadenledningsomkrävs.Väsentligtärocksåattgedistrikts-sköterskanenerkändrollsomkoordinator.Villkorförattklarahemsjukvårdspatienternaskomplice-radevårdbehovbörävensesöver.

Utveckladhemsjukvårdkanstärkadoldpatientgrupp

–Deärocksåmerutsatta.Mångaharsvårtatttalaförsigpågrundavmin-nes-ochtalsvårigheterellerorkeslös-het.Därförtardesällankontaktmedsinhusläkareomdeblirsämre.

Intervjuermedhusläkarevisarattdeflestadeltaraktivtipatientersbehandling–menattrollenvarierarfrånmedicinskrådgivaretilltotalan-svarfördenmedicinskabehandling-en.Dockträffarhusläkarenhemsjuk-vårdspatienternamersällanänandrapatienterochbaratvåavtiopatienterfårhembesök

Troliganledningärattstordelavhemsjukvårdenskötsviadistriktsskö-terskan.Tidsbrist,attpatientersomkantasigtillvårdcentralenprioriterasochoklarförutsättningochansvar-fördelningärandraförklaringar.

–Detinnebärattdistriktssköter-skansövervakningochbedömningarblirettviktigtunderlagförhusläka-ren,sägerSonjaModin:

–Idenbästaavvärldarfungerardetta.Menomintehusläkarentarellerharmöjlighetatttatillräckligtansvarförattledadenmedicinskabehand-lingenläggsmeransvarpådistrikts-sköterskanänvadsomärlämpligt.

Hemsjukvården kan behöva utvecklas för att ge patienterna en trygg och säker vård. Patienterna är en dold grupp som ofta är multisjuka och har stora vårdbehov visar en färsk doktorsavhandling. Men vårdformen i primärvården är idag inte anpassad att ta emot så svårt sjuka patienter. Dessutom är roller och ansvarsfördelning otydliga, menar forskaren och distriktsläkaren Sonja Modin.

Vill du veta mer? Kontakta sonja.modin@sll.se

text: daphne macris

Mångsyssleri i

10

skestudentenJuliaNilsson,24.MedsinhandledaredistriktssköterskanIrjaBekkingsomstödharJuliasomgårsinfemteterminpåErstaSköndalhögskolafåtttaettalltstörreansvar.Ochhonärnöjd.

–Irjaärdenbästahandledaren

Distriktsköterksan Irja

Bekking och sjuksköter-

skestudenten Julia

Nilsson på väg till en

patient som får vård i

sitt hem.

– Det gillar jag. Att se

människan i hennes

rätta miljön gör det

lättare att förstå

behoven. Dessutom får

jag frisk luft och starka

ben av allt cyklande,

säger Julia Nilsson.

Telefontid,mottagningsarbete,hem-sjukvård,tastygn,läggaomsår,geinfluensavaccin,spolasubkutanavenportar,kollablodtrycket,provautstödstrumporochsamtalaomrökavvänjningochmotion.Detärmångsyssleriivårdförsjuksköter-

På Dalens vårdcentral är de måna om att studenterna ska få vara med så mycket som möjligt och lära sig göra bedömningar och genomförade åtgärder som behövs.

somjagharhaft.Honärkunnig,fårmigatttropåmigsjälvochlåtermiggöramycketsjälvständigtarbete.Detkännssomviärettriktigtteam.Mångaavminastudentkamraterkla-garpåattdebarafårgåbredvidochtitta,sägerJuliaNilsson.

11

ri i vårdJuliatyckerdetärviktigtattfåresponspådethongörochatthonsaknardetpådepraktikplaceringardärdetinteförekommerspeglingellerreflexion:

–Detärjusåmankommerunderfundmedsaker.Härharvien”spegling”eftervarjearbetspass,därvisitternerochgårigenomdagen.

InnanhonkomtillDalensvård-centralharhonhunnitprovapåbådeäldreomsorg,medicinakut,kirurgi,psykiatriochgeriatrik.Nutyckerhondetkännssomutbildningenknytsihop.

–Varjedagärfullavutmaningarochproblemlösningochvariationenärstor.Härkanjagföljapatientenpåettheltannatsättochfårenbättrehelhetsbild.Jagharocksåfåttenstörreinsiktomhurviktigtdetärmedvårdplanering,omvårdnadochattkoordinerainsatserna.

LevandegöradetmanprataromHenneshandledaredistriktssköterskanIrjaBekkingsersomsinviktigasteuppgiftattbryggaövermellanteoriochpraktik;atttänkaomvårdnads-processochlevandegöradetmanpratarom.

–Viärmånaomattdeskafåvaramedsåmycketsommöjligtochlärasigattgörabedömningarochgenom-föradeåtgärdersombehövs,mendetkräverträning.

Iblandmåstenågonavdeandraiteamet,sjukgymnast,arbetsterapeutellerläkarekonsulteras.

–Teamarbetetärocksåenviktigdelidenpraktiskautbildningen,menarIrjaBekking.

text: daphne macris

Honvillgärnapuffaliteextraförattdistriktssköterskankanvaramångsysslareochspecialistisammapersonochvisadenkompetenssomdistriktssköterskanharinomfolkhälsa.

–Viharallavissaområdensomvispecialbevakarochsomvisedanläruttillvarandra.

DiabetesärettområdesomIrjaär”specialist”på.Detandraärhälsofrämjandearbete:

–Därharvisomdistriktssköter-skorennyckelfunktion.Jagförsö-keralltidhameddetisamtalmedminapatienter.Utanförebyggandeinsatserblirdetflerattbotaochbehandla.Mångasjukdomarsomhjärt/kärlsjukdomochtyp2diabetesskullekunnaundvikasochivissafallbotasomviändradelivsstil.Dessvärreprioriterasdetpatientin-riktadearbetetmer.

Införvarjetermingörsennog-grannplaneringpåvårdcentralen.Alladistriktssköterskorhandlederstudenter.TvåharettsärskiltansvarattskötakontakternamedlärosätenaochCentrumförallmänmedicin.

–Vigillaratttaemotstudenterochhandledningstårhögtpåvårdagordning.Totaltärviåttastyckenrutineradedistriktssköterskor.Detgörattvikanställauppförvaran-draomdetkörihopsig,sägerIrja.

Dagenssjuksköterskeutbildningfåriblandkritikförattstudenternainteärtillräckligtförbereddaförpraktiken,mendethållerinteIrjamedom.

–Deärvälförberedda.Teorindeharmedsigärbra.Senärdetvåruppgiftatthittademdärdeärochhjälpademförståövergångenmellanteoriochpraktik,sägerIrjaBekking.

DetfinnsävenfleranledningartillomtankenomstudenternaInomnågraårstårdistriktssköterskornapåDalensvårdcentralinförettgene-rationsskiftesominnebärattmånganyamåsterekryteras.

–Jagäryngsthärochfyllersnart50,såvimåsteheltenkeltsetillattflerkantänkasigattjobbasomdi-striktssköterskor,sägerIrjaBekking.

Det är vår uppgift att hitta dem där de är och hjälpa dem förstå övergången mellan teori och praktik.

Vill du veta mer? Kontakta irja.bekking.dalenvc@ptj.se

12

Missa inte möjligheten att förbättra för era patienter och samtidigt kunna få lite av-koppling. Det du/ni behöver göra är att under tre månader bedöma era hemsjukvårdspa-tienter med instrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Den vårdcentral som har gjort flest bedömningar vinner presentkort på Centralbadet och en helsida om sitt arbete i den här tidningen.

Allt om instrumentet och hur du kan få till-gång till det hittar du i notisen strax intill. Tävlingsregler1. Vårdcentralen väljer själva vilka tre månader som ska räknas under pågående tävling, mars-november 2010.2. Vårdcentralen skickar in uppgifter om: l Vårdcentralens namn l Antal personer som gjort MNA- bedömningar. l Sammanlagd tjänstgöringsgrad på dessa personer. l Antal genomförda MNA för månad 1,2 och 3.3. Skicka uppgifterna till riitta-liisa. samuelsson@sll.se, senast 30/11, 2010. 4 Projektgruppen gör ett besök hos den som genomfört flest bedömningar för att kontrollera att antalet stämmer med inrapporterat resultat.5. Vinnaren koras!

Du bokar, vi kommerÄr det möjligt att med blotta ögat se vem som är undernärd?

Undernäring är vanligt förekommande bland patienter i hemsjukvården. Nu erbjuder vårt team från CeFAM dig och dina kolleger verktyg för att försöka vända den trenden. På arbetsplatsen får ni handfast hjälp av oss med att utveckla ett effektivt arbetssätt för att förebygga och behandla undernäring. Ni får bland annat tillgång till bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assess-ment (MNA) samt praktiska checklistor för behandlig av undernäring

I CeFAMs team för prevention av undernäring ingår:Sonja Modin, allmänläkare, med doktorMonica Pehrsson, leg dietistMalin Printzell, leg dietistBirgitta Flood Åsberg, distriktssköterska Liisa Samuelsson, distriktssköterska

Kontakta riitta-liisa.samuelsson@sll.se, 0707-37 43 91 om du/ni vill boka en tid eller veta mer.

Tävla och vinn

presentkort på

Centralbadet!

Många nappade på erbjudande om forskarskolaIntresset för den specialdesignade forskar- skolan i allmänmedicin är stort. 55 personer har ansökt om att få någon av de 15 åtråvärda platserna. I början av maj ges besked om man kommit in. Forskarskolan startar i november 2010.

13

Lena Törnkvist – Årets omvårdnadsledare

AHA! gratulerar Lena Törnkvist, chef för CeFAM fortbildning, som har tilldelats utmärkelsen ”Årets omvårdnadsledare” av Svensk sjuksköterskeförening. Priset på 10 000 kronor delades ut på Svensk sjuksköterskeför-enings konferens i Stockholm den 12 mars.

– Jag känner mig mycket hedrad över att bli nominerad och vald av kollegor. Det är något alldeles extra. Jag har intresserat mig för omvårdna-

dens betydelse för att åstadkomma en säker vård men också av teamarbetet. Utan detta är det svårt att åstad-komma en säker vård. Det känns fint att det arbetet uppskattas.

Juryns motivering:

Lena Törnkvist får utmärkelsen för att hon som disputerad och

ledande distriktssköterska med gedigen kompetens gör skillnad

i klinisk verksamhet. Hennes visionära, strategiska och mål-

medvetna ledarskap har bidragit till att omvårdnadsfrågornas

betydelse har lyfts inom primärvården. Genom att fortbilda,

stödja och engagera medarbetare i ett kunskapsbaserat arbets-

sätt har förutsättningar skapats för en god och säker vård.

ERBJUDANDE: Uppföljning av sjukskrivningsdataSjukskrivning är en vanlig och ofta problematisk arbetsuppgift inom primärvården, och därför ett viktigt område för uppföljning och kvalitetsutveckling. Men för att kunna bedriva kvalitetsarbete måste man utgå från kunskap om den egna verksamheten. Nu kan vi erbjuda er en sammanställning av era egna sjukskrivningsdata för perioden 2004-2009, som ni kan använda som underlag för det lokala utvecklingsarbetet. Sjukskrivningslängd och -grad, diagnoser, skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldergrupper är några exempel på information som ni kan få.

Visst låter det här spännande och viktigt! Kontakta Ylva Skånér, e-post ylva.skaner@ki.se om du vill vara med, eller per intern- eller externpost till CeFAM, Alfred Nobels allé 12,141 83 Huddinge.

Eva Håkanson tog hem psykologpris Stort grattis även till Eva Håkanson på CeFAM Kris och katastrofpsykologi som vunnit Stora Psykologpri-set på 100 000 kronor. Priset har hon fått för att hon bidragit till att öka den psykologiska kunskapen kring kriser, katastrofer och sorgereaktioner.

– Jag är jätteglad. Det är en erkänsla både för mig, mina kollegor i teamet och för området, säger Eva Håkanson.

Juryns motivering:

Årets vinnare har mer än någon annan psykolog i Sverige bi-

dragit till att förbättra samhällets psykologiska stöd till män-

niskor som drabbats av allvarliga kriser och till att föra ut

aktuell psykologisk kunskap kring kriser, sorgereaktioner och

katastrofer. Hennes erfarenheter av krisarbetet i samband

med flera stora katastrofer, tillsammans med hennes mång-

åriga insatser för att öka människors beredskap att hantera

sorgereaktioner, har gjort henne till en förgrundsgestalt inom

svensk katastrofpsykologi.

Tanken med CeFAM-dagarna är att läkarstudenterna ska bli vän med in-strumenten och träna vissa grundläg-gande färdigheter som varje läkare bör kunna. De får även diskutera etiska förhållningssätt i anslutning till den populära teaterföreställ-ningen Klädd i Vitt och introduktion i hur ett bra patientmöte går till.

Elin Cederlund och Carl Roneus är två av studenterna som deltar denna omgång. De tycker båda två att inslagen är spännande och roliga, även om det är lite ovant.

Det är kul att redan första terminen få se hur läkaryrket kan vara och att man kan knyta an till det man läser om just nu.

Övningargermers

14

– Det är kul att redan första termi-nen få se hur läkaryrket kan vara och bra att man kan knyta an till det man läser om just nu, säger Elin Cederlund.

Anders Häggmark, allmänläkare och klinisk adjunkt på CeFAM, som idag ansvarar för de praktiska mo-menten, är lika entusiastisk:

– Det är verkligen ett lyft att stu-denterna nu redan på första terminen får träffa patienter och börja träna med läkarens ”verktyg”. Det fortsätter som en progressiv utveckling i

Lyssna på hjärta och lungor, mäta reflex och blodtryck, göra enkel öronstatus och ta halsprov. Det är några moment som de blivande läkarna på termin 1 i den nya läkarutbildningen vid Karolinska Institutet får träna på under de så kallade CeFAM-dagarna.

15

rsmak

Vill du veta mer? Kontakta charlotte.leanderson@sll.se eller anders.haggmark@hotmail.com

text: daphne macris

Charlotte Leanderson, klinisk adjunkt på CeFAM och distriktsläkare på Segeltorps vårdcentral ansvarar för läkarstudenternas kliniska place-ringar i primärvården under termin 1, 2 och 8. Hon stöttar handledarna på vårdcentralerna, tar emot synpunkter från studenterna, utformar innehållet i undervisningen, ordnar CeFAM-dagar och undervisar själv. Extra viktigt har varit att få en samsyn.

– Vi har tagit fram en ämnesbeskrivning som speglar teoretiska delar, kliniska färdigheter och konsultationsteknik. Jag försöker se till att handledarna har kunskap om var studenterna befinner sig i sina studier och vad som kan förväntas på respektive stadium. Vi har också tagit fram kompendier för handledarna och studenterna.

De kliniska adjunkterna erbjuder även pedagogisk fortbildning för handledarna och träffar där aktuella ämnen tas upp och diskuteras.

– Det har hänt mycket i läkarutbildningen sedan de flesta av oss själva gick den och studenterna idag har en helt annan vana att söka information. Det är en kreativ och i många avseenden positiv utma- ning som ställer krav på oss som undervisar och handleder, säger Charlotte Leanderson.

För Charlotte är samsyn och tydlighet extra viktigt

primärvårdsdelen under de första terminerna.

Om några veckor är det dags för nästa steg i den kliniska utbildningen. Mötet med handledare och en riktig patient ute på en vårdcentral. På plats får studenterna inblick i allt från säkerhet, hygien, och tystnadsplikt. De får besöka laboratorium och öva på att ta patientstatus. Sist, men inte minst ska de intervjua en patient som spelas in på band under ett hembesök.

– Nu har vi fått öva på varandra. Det är ganska svårt att föra ett pa-tientsamtal, så vi får se hur det går i verkligheten. Det är lite nervöst att vi sedan ska presentera patientmötet för handledaren och våra gruppkamrater, säger Elin Cederlund.

Elin Cederlund hade inte läkaryrket som någon barndomsdröm. Först var hon inne på att bli dietist, sen plug-gade hon psykologi och nu har hon slutligen bestämt sig för att det är läkare hon vill bli. För Carl var valet lättare.

– Jag har vetat att jag skulle bli läkare redan som 15-åring. Det är en enorm förmån att kunna hjälpa män-niskor och jag tror att det är ett brett, varierat och roligt yrke

Både Elin och Carl är båda nöjda med sin utbildning hittills, men om det är allmänmedicin de kommer att välja i sitt framtida yrkesval är för tidigt att säga.

– Det är intressant att det finns både bredd och samtidigt möjlighet

att specialisera sig, säger Elin Ceder berg. Så visst kan jag tänka mig all- mänmedicin eller kanske endokri-nologi. Inte kirurgi i alla fall, men vem vet jag hinner säkert ändra mig.

– Allmänmedicin är kul för att det verkar så varierat, säger Carl men medger att han tycker kirurgi eller ortopedi verkar mest intressant.

– Jag gillar att utföra saker och se resultat.

Uppskattade förändringar

I den nya läkarutbildningen

på Karolinska Institutet

varvas gruppövningar och

föreläsningar med praktik

redan den första terminen.

Det uppskattas av studen-

terna Elin Cederlund och

Carl Roneus som här tränar

sig på att lyssna på lunga och

hjärta på varandra. Anders

Häggmark instruerar lugnt

och erfaret.

Det är väldigt kul. Det är en viktig uppgift att dela med sig av sin kunskap och visa att detta är ett intressant och roligt jobb. Det säger Barbro Broman Johansson, distriktsläkare och handledare på Enebyberg vårdcentral som prisats för utmärkt studentmiljö av läkarstudenterna på Karolinska Institutet. Ett pris som hon och hennes kolleger delar med 16 andra vårdcentraler i länet.

16

BarbroBromanJohanssontrorattdethögabetygetkanförklarasmeddetgodautbildningsklimatetpåvårdcentralen.

–Viharundermångaårtagitemotochutbildatmedicinstuderandeochserdetsombådesjälvklart,viktigtochnödvändigt.

Barbrosägeratthonsjälvharhaftbrahandledareochtroratthennesintresseförattsjälvhandledaväcktesunderdentiden:

–Dessutomvarmammaenduktigpedagog,sådetkanskeliggerigenerna.

Honförsökeravsättatidförhand-ledningmellanpatienternaunderpågåendemottagning,ungefär1-1½timmeiveckanperstudent.Planeringärettmåsteförattalltskafungera.Närstudenternakommertillvårdcen-tralenfårdeettschemaförvistelsen

VidförstamötetberättarBarbroomsigsjälvochomvårdcentralenochlåterävenstudentenpresentasig.Undervistelsengårmanigenomolikapatientfall.Måletärattvarjestudentskahatvåegnapatienterperdag.

Ibörjanavplaceringenpåvårdcen-tralensitterstudentenbredvidBarbro

Barbro Broman på Enebybergs vårdcentral är en

bra handledare tycker studenterna

på läkarlinjen vid Karolinska Institutet.

Enebyberg vårdcenprisad för bästa lär

text: daphne macris

videttellerflerapatientbesök,menkansedantaanamnesochstatusalltmersjälvständigt.Frågeställningendisku-terasalltidtillsammansocheftervarjemötegörsenåterkoppling.

–Detärbetydelsefulltattblitagenpåallvar,seddochuppskattadsomenmedarbetareunderettparpraktikda-gar.Detärocksåviktigtattfåfeedbackpåhurmanbetersig,starkasidorellervadmanbehövertränamerpå,sägerBarbro.

Centraltihandledningenärocksåkonsultationensdynamik–ettområdesomlängeintresseratBarbro.Honsä-

Här får studenterna får lära sig att det spelar roll hur man ställer en fråga till patienten och att lyssna på rätt sätt.

gerattdethonlärtsigunderårenloppärattomhonvetvadpatiententyckerochvill,vilkafunderingarhanellerhonhar,såblirhennesjobbmycketlättare:

–Enläkaremåstesåklartvetavadhonellerhanpratarom,menlikaviktigtärattlyssnapårättsätt.Undervistelsenhärfårstudenternalärasigattdetspelarrollhurmanställerenfråga,ochattdetärviktigtattföljauppfrå-gorochsignalerpatientengergenomkroppsspråkellerord.

–Mycketavdetvigörskiljersigfrånsjukhusen.Våruppgiftärattsålla–vadärfrisktochvadärsjukt?Dåär

17

Vill du veta mer? Kontakta barbro.boman-johansson@sll.se

central – lärandemiljö

detmycketviktigtattsnabbtkunnaetablerakontakt.

Barbropoängterarattdetgällerattintekommamednågrafärdigalösningarnärmanhandleder.

–Detärbättreattkanskegeliteledtrådar,frågaochdiskuteraochpåsåsättlåtastudentensjälvkommaframtillbästalösningen.Jagfårocksåutbyteavdetta.Dethändermycketinomdetmedicinskaområdetochviläravvarandra.

CeFAMs pris för bästa vårdcentral för läkarstudenter delades ut för första gången innan jul. Prisutdelningsceremonin hölls på en handledarträff. 16 vårdcentraler prisades för bästa lärandemiljön baserat på utvärderingar av läkarstudenterna under vårterminen 2009. Följande vårdcentraler har fått 4.6 eller högre i totalomdöme av max 5.

Trollbäckens vårdcentralNäsby Parks husläkarmottagningLäkarmottagningen RiddarfjärdenB&B HusläkareHagalunds vårdcentralGustavsbergs vårdcentralLiljans HusläkarmottagningKvalita Årsta vårdcentralCurera HornstullÄlvsjö vårdcentralBrommaplans vårdcentralRissne vårdcentral

Saxat ur studentutvärderingarna:Omvadsomvarbra:• Tydlig, klar och strukturerad handledning.• En av de bästa handledare jag haft på hela utbildningen.• Handledaren var noga förberedd och reserverade mycket tid.• Kände mig som en i gruppen.• Jag omvärderar min inställning till ämnet, det är lockande.Omvadsomkanförbättras:• Ibland för mycket ”sitta bredvid” och för lite egna patienter.• Vi saknade ett eget rum att sitta i.Vanligasteönskemålen:• Alldeles för begränsad tid.• Man borde vara på vårdcentral under fler veckor.

FLERPRISTAGARE

18

Jag måste själv tänka på vad jag gör och varför och det gör att jag utvecklas i mitt yrke. Med bra uppbackning blir det mindre nervöst första gången man handleder. Det säger Thomasine Gradén, sjukgymnast och ny som handledare på Reagerakliniken i Tullinge.

”Med bra uppbackninnervöst första gången

19

För att studenterna ska känna sig väl mottagna är det viktigt att man som handledare känner sig trygg och rustad inför uppdraget.

Det menar Thomasine Gradén, sjukgymnast och ny som handledare på Reagerakliniken i Tullinge. Där har de en slags inskolning för nya handledare med en erfaren hand- ledare vid sin sida. Dessutom har de tät kontakt med en utbildnings-samordnare centralt på Reagera- kliniken som kan man ringa till och som vid behov kommer ut på platsbesök. Samordnaren ser även till att handledarna erbjuds utbildningar, handledarträffar med mera.

Thomasines ”stödhandledare” är sjukgymnasten Sara Engsberger som väglett studenter i över fyra år.

– Det är mycket man måste tänka på. Det är allt från att gå igenom studieplaner, göra schema och boka in patienter till att gå igenom för utbildningen adekvata moment.

Momenten handlar exempelvis om journalskrivande, att göra anamnes, bedöma rörelseförmåga, styrka och känsel, träna förflyttningar, gång och styrketräning, förmedla kunskap och möta individen där hon eller han befinner sig och försöka lotsa personen till ökad autonomi.

– Att ha ett kollegialt stöd inbyggt i organisationen är en förutsättning för att allt ska fungera, menar Sara.

Henrik Hägglund, student på sjuk- gymnastikprogrammet gör sin primär-vårdsplacering hos Thomasine och Sara.

I början kände han sig lite stressad av att han fick ta för stort ansvar med egna patienter. Det har dock inte av- skräckt honom:

– Nej inte alls och nu har vi ändrat upplägget. När jag kom hit var jag helt inriktad på idrottsskador, men nu lockar nog primärvård mer. Det är fritt och patienterna finns inom alla åldersgrupper och problemen är

text: daphne macris

Bild till vänster: Sjukgymnasten använder många metoder. Här instruerar sjukgymnast Sara Engsberger studenten Henrik Hägglund en övning

som syftar till att öka styrkan och stabiliteten i axlar, bröstmuskulatur och bål. Bilder nedan från vänster; Thomasine Gradén, Sara Engsberger

och Henrik Hägglund.

varierande med allt från smärta, stelhet, muskelsvaghet och and-ningsproblem till stress och ångest.

Men man måste ha massor av tålamod och vara bra på att lyssna på andra människor och kunna samarbeta.

– En del av jobbet är också att arbeta förebyggande, bland annat genom att undervisa olika yrkes-grupper i hur man kan undvika belast-ningsskador och andra funktions-störningar genom att använda rätt teknik och arbetsställningar.

Henrik känner sig nöjd när han ser att insatserna fungerar och att patienterna gör framsteg.

– Mycket handlar om att motivera. Att patienten vågar stödja på ett opererat ben även om det gör ont i början.

ning blir det mindre gen man handleder”

Vill du veta mer? Kontakta thomasine.graden@reagera.se eller sara.engsberger@reagera.se

Angelägetochstimulerande.SåsammanfattararbetsterapeutCeciliaBragesittjobbsomsamordnarefördenverksamhetsförlagdautbildnin-genförblivandearbetsterapeuter.Enavdemestangelägnafrågornajustnuärattprimärvårdenfårmerutrymmeiutbildningen,sägerhonochkonstaterarattdetbehövsfort-sattlobbyarbete:

–Detgårframåt,men8dagaruteiprimärvårdenunderen3-årigyrkes-utbildningräckerinte.Jaghoppasvikandrivautvecklingenvidareochtrorpågodamöjligheter.

Ceciliatyckerattdenakademiskautbildningsvärldeninteriktigtanpas-satsigtillattdestorapatientström-marnaintelängrefinnspåsjukhusen:

–Alltflerpatientertasomhandiprimärvårdenochskahamöjlighetattkunnahanterasittlivhemma,iarbetetelleriskolan,trotsattdeinteärtiptopfriskaellerattdeharettfunktionshinder.Arbetsterapeutenärviktigidenprocessen.Denkun-skapenbehöverstudenternafåmeravundersinyrkesutbildning.

IsittarbetepåCeFAMhanterarhonfrågorsomrörhandledning,

innehåll,bedömningavstudenterochannatsomkanuppkommaisambandmedattstudenterärplaceradeiverk-samheten.UppdragetkombinerarhonmedarbetepåHandensvårdcentraliHaninge.Honhardärmedenbredkompetensbådeinomutbildningochsinegenprofession.

–Detärenperfektmix.Detäromväxlande,germiggodamöjligheterattutvecklasochärroligt–särskiltkontakternamedhandledarna.Yrke-sutbildningentillarbetsterapeutharförändratsenheldelsedanhonsjälvgickden,tyckerCecilia.Denutgårexempelvismerfråndenforskning,vetenskapochevidenssomfinnsinomområdet.

–Detärpositivtochgerstatustillyrket,sägerCeciliaBrage.

Ceciliapoängterarattmanbörhållasigájouromevidensbaserademetoderochbehandlingsstrategiergenomhelayrkeslivet.

–Mendetkanvarasvårtförenensamarbetsterapeutpåenvårdcen-tralattmäktamedpåegenhand.

DärkanCeFAM-nätverketförlänetscirka150distriktsarbetstera-peuterfyllaenviktigfunktion.

2020

–Detäruppskattatochbyggerfrämstpåattmantaruppfrågorsomdeltagarnasjälvaidentifieratsomproblemellervillvetameromochattutbytaidéerochkunskap.Nätverketgördetmöjligtattjobbamedförbättringarochkompetens-utvecklingochinteminstattfåträffakollegor. text: daphne macris

”Jobbet är enperfekt mix”

Ta chansen och jobba som Cecilia Centrum för Allmänmedicin söker VFU-samordnare (Verksamhets-Förlagd Utbildning) för blivande arbetsterapeuter. Vi vill att du ska vara leg. arbets-terapeut och gärna ha kandidatexamen. Mer information får du av projektledare Carola Teirfolk, tfn 073-966 04 65.

21

Fler möjligheter gå utbildningen i vår och i höstDu som är distriktssköterska i primärvården inom Stockholms län och ännu inte har gått kursen ”Hälsosamtal för 75-åringar” har nu chansen vid ytterligare ett tillfälle den 6 maj, kl. 09.00 – 17.00. Därefter erbjuds handledning i det geografiska området. Det blir fler utbildningstillfällen till hösten.

Plats: Centrum för Allmänmedicin. Alfred Nobels Allé 12, i Flemingsberg. Utbildningen är kostnadsfri. Anmälan gör du till susanne.soderhielm.blid@sll.se eller via www.cefam.se.

Succén ”Hälsosamtal för 75-åringar” fortsätter

Vissteduattflerastudierharvisatatthälsosamtalföräldreharengynnsameffektpåäldreshälsaochfunktions-förmågasamtminskarriskenattdöiförtid.Dessutomkanhälsosamtalminskabehovetavbådehemtjänstochsjukhusvårdochantaletakutaläkarbesökpåvårdcentralen,vilketavlastarprimärvården.

Detfinnsävenindikationerpåatthälsosamtalkangesamhällsekono-miskavinsterpålångsikt.

Depositivahälsoeffekternaför-stärksomhälsosamtalengenomförsavkunnigochvälutbildadpersonal,ombesöksverksamhetenäråter-kommandeochomdetfinnsettsamarbetemellanäldreomsorgochprimärvård.Detverkarsomdenhärtypenavkomplexainterventionerkanhjälpaäldremänniskorattleva

Hälsosamtalför75-åringar–visstfungerardet!

text: jeanette westman

tryggaochsjälvständigaliv,sär-skiltominterventionenanpassasföratttillgodosedenenskildesbehovochönskemål.

Hälsosamtalerbjudsidagtillalla75-åringariStockholmslän.Detövergripandemåletärattbidratillökadhälsa,godlivs-kvalitet,ochbättrefunktionblandäldre.

UndervårenerbjuderCeFAMfortbildningi”Hälsosamtalför75-åringar”tillalladistriks-sköterskorsomännuintegåttutbildningen.Seframemotengivandedagdärdistriktssköter-skanshälsofrämjandearbeteärifokus.Meromutbildningenochstödsomerbjudshittardunedan.

Vi kan komma ut till er arbetsplats...Har du redan gått tvådagarsutbildningen i hälsosamtal, men känner att du behöver mer stöd och handledning eller förbättra något. Då kan vårdutvecklare från CeFAM komma ut till din arbetsplats. Allt du behöver göra är att boka in en tid med någon av oss:Nordöstralänsdelen Lena Lund, e-post lena.k.lund@sll.seSydöstralänsdelen Susanne Söderhielm Blid, e-post: susanne.soderhielm.blid@sll.se Sydöstralänsdelen Ann Johansson, e-post ann.johansson@sll.se Nordvästralänsdelen Helena Sherman, e-post helena.sherman@sll.se

22

MaryFolkesson samordnar den verk-samhetsförlagda utbildningen för blivande sjuksköterskor, distrikts- sköterskor, barnmorskor, barnsjuk-sköterskor och undersköterskor i den södra länsdelen. Anki Berntoft tar hand om den norra. Den totala kon-taktytan är närmare 400 enheter.

– Det är en viktig uppgift att hitta enheter som svarar mot de mål som anges i olika kursplaner, och för det mesta går det bra. Många är engag-erade och intresserade. Men just nu är det stor turbulens i primärvården och många enheter som om- eller nybildas, vilket försvårar läget, säger Mary Folkesson.

MångapusselbitarskapåplatsDesto viktigare är det att ha en sammanhållen organisation för

studentplaceringarna. Satsningen har lett till mindre krångel, färre led i kontakterna, tidsvinster och bättre förutsättningar att utveckla och utnyttja platserna. Men det är många pusselbitar som ska falla på plats. Goda relationer är nyckeln till framgång.

– Vi har byggt upp ett bra kontakt-nät som är guld värt och har en god lokal kännedom om verksamheterna. Jag tycker att vårt samarbete präglas av en ömsesidig respekt, bra dialog och ett professionellt förhållnings- sätt, säger Anki.

På varje vårdenhet finns kontakt-personer/handledare. Kontaktper-sonerna är oerhört viktiga. Genom dem för de ut information som de sedan kan förmedla till sina kollegor på enheten.

Bättre kvalitet och mindmed samlat placerings

Distriktssköterskorna Anki Berntoft och Mary Folkesson på CeFAM grundutbildning sparar mycket tid, kraft och besvär åt lärosäten och primärvården när det gäller att fixa bra praktikplatser åt studenter.

23

indre krångel gsuppdrag

text: daphne macris

illustration: annika sköld lindau

Vill du veta mer? Kontakta mary.folkesson@sll.se eller ann-kristin.berntoft@sll.se

Eftersom uppdraget omfattar så många enheter sköter Mary och Anki många kontakter via e-post och telefon. För att knyta lite personligare relationer åker de ut till alla nya enheter och gör även platsbesök. Samordnarna på lärosätena och sjukhusen, utbildning-sansvariga i landstinget träffar de också regelbundet.

NyordningkringhandledarträffarBeställningarna om praktikplatser kommer från lärosätena i mars och september varje år. I april och okto-ber börjar arbetet med att ta kontakt med primärvården för att se till att studenterna får en bra placering. Som stöd används det webbaserade programmet KLIPP, (KLInisktPlacer-ingsProgram) där man kan reservera kliniska utbildningsplatser. Både lärosäte, studenten och vårdenheten kan sedan gå in i KLIPP och få samma information

– Det underlättar kommunikation-erna och förhindrar missförstånd. Men det är viktigt att se till att infor- mation som läggs in är aktuell, exempelvis om det kommer en ny kontaktperson på en vårdenhet, säger Anki Berntoft.

Från och med hösten 2009 är det lärosätena som lägger upp träffar och utbildningar för handledarna, men Mary och Anki är med på ett hörn.

– Vi håller på att finslipa formerna, men fokus kommer att ligga på att dis-kutera kursplaner och studieuppgifter.

– Vi ska vara med på alla träffar eft-ersom det är ett bra forum att träffa så många som möjligt på och lyssna in vad som är på gång, säger Mary Folkesson.

24

Personalenpåungdomsmottagningarochskolanspelarenviktigrolliarbetetmedatthjälpautsattaflickormedhedersrelateradeproblem.Därförärdetviktigtattdekännersigsäkraisinabedömningarochåtgärdersomsättsinochharbraverktyg.Menverk-lighetenserdessvärreoftaannorlundaut.DetmenarVenusAlizadeh,folkhäl-soplanerareochbiomedicnsanalytiker

påHuddingevårdcentral.Isinlicentiatavhand-

lingharhonintervjuat22barnmorskor,kura-torerochsjuksköterskorpåfemungdomsmottag-ningarochsexgymna-sieskoloriStockholmsförorter.

–Allavillegebästamöjligahjälp,mentyckteattdetvarsvåraetiskaproblematttackla.Ettvanligtsvarvar;detblirfelhurmanängör.Extrabesvärligtvarattrutinerochåtgärderförhurmannormaltsetthanterar

Svåradilemmanimötetmedungaflickormedhedersproblem

tonårsflickorsproblemsällanfung-erade.Atthitta”hemliga”utvägar,somexempelvisattgöraomschemanellerattkontaktafamiljenmotflickansviljakändesintesombralösningar,sägerVenusAlizadeh.

Mångakändesigocksåosäkrapåattbedömahurallvarligensituationvar.Utifrånintervjuernahardärförenmodellitrenivåerförattbedömariskertagitsfram.Tillvarjenivå;låg,medelochhög,ärförslagpååtgärderkopplade.Modellenharredovisatsförpersonalochfåttpositivareaktioner.

–Denkanförhoppningsvisbliettvärdefulltstödochunderlagnärperso-naldiskuterarmedvarandraochmedflickorna,sägerVenusAlizadeh.

Ipersonalensberättelserantyddesävenenosäkerhetatturskiljaheders-relateratförtryckfrån”vanligtonårs-revolt”ochattdeiblandkändeattdesaknadekunskapomhederstänkandetsmekanismer.

EnligtenkartläggningfrånStock-holmsStadlevervartionde15-årigflickaiStockholmmedhedersrelate-radeproblemsomhårtbegränsarderas

liv.Dekantillexempelvaraattdeintefårträffakompisarefterskolan,hapojkvän,gåpådiscoellerdeltaiskol-gymnastiken.VenusAlizadehmenarattdennasidaavhedersproblematikenoftaglömsbort,eftersommediernahellreskriveromgrovavåldshand-lingarochmordnärhedersproblemuppmärksammas.

Ävenomhedersproblematikenärkomplexochdetintefinnsnågraenklalösningartrorforskarnaattflerlokalaochbättresamordnadeinsatserskullebidratillenförbättring:

–Detgörsenheldel,mendeträckerinte.Framföralltsaknasdetidaggenerellariktlinjerochverktyg.Kurserochhandledningförpersonal,grupputbildningförföräldrarna,bättresamverkanochattskapadiskussionochöppendialogkringhedersfrå-ganärandraexempel,sägerVenusAlizadeh. text: daphne macris

Mötet med flickor med hedersrelaterad oro är en utmaning för personalen på ungdomsmottagningar och skola. Viljan att hjälpa de utsatta flickorna är stark. Samtidigt är det svåra etiska dilemman att brottas med och vanliga rutiner för att lösa problem sätts ofta ur spel. Det visar en licentiatavhandling av Venus Alizadeh.

Vill du veta mer? Kontakta venus.alizadeh@sll.se

25

Stoppa smitt-spridning – hygienrutiner i vården

favorit i reprisKurs i Mindfulness, medkänsla och KBT inom vård och psykoterapiCeFAM erbjuder en 8-veckors kurs om mindfulnessbaserad gruppbehandling inom primärvården. I kursen tas upp hur mindfulness, medkänslans meditation och inslag av KBT kan användas i patientarbete. Kursen riktar sig till dig i primär-vården som vill använda metoden för att behandla patienter som lider av stress, depression, ångest eller långvarig smärta. Tyngdpunkten ligger på praktiska övningar. Metoderna kan användas både individuellt och i grupp samt i ens eget arbets- och privatliv.

Kursdagar: torsdagar kl 14.00-17.00, 2/9, 16/9, 30/9, 14/10, 28/10, 11/11, 25/11 och 9/12 + återträff i januari 2011.

Kursledare: Leena Maria Johansson, docent, psykiater, psykoterapeut som även kan svara på frågor om kursen, tfn 0708 966591.

Kursavgift: 6 700 kronor.

Basala hygienrutiner, multiresistenta bak-terier, såromläggningar och små ingrepp. Det är några av programpunkterna på ett seminarium som vänder sig till dig som är undersköterska i primärvården.

Datum och tid: 4 maj kl 13.30-16.30 Plats: Jakobsberg sjukhus,Birgittavägen 4, JärfällaFöreläsningssal, plan 3 Vi vill ha din anmälan senast 2 veckor före aktuellt seminarium med namn och arbets-plats via e-post till marie.hjerpe@sll.se. Seminariet är kostnadsfritt. Uteblivet delta-gande debiteras med 500 kronor.

Till dig som är distriktssköterska och intresserad av att utveckla vården... Centrum för Allmänmedicin söker lokala vårdutvecklare. Uppdraget för den lokala vårdutvecklaren är att skapa nätverk och bjuda in till distriktssköterskemöten för att stödja utveckling och fortbildning i det hälsofrämjande arbetet. Den lokala vårdutvecklaren är en specialistutbildad distriktssköterska som har sin normala verksamhet på en vårdcentral inom det geografiska området.

Vill du veta mer kan du kontakta Lena Lund, e-post: lena.k.lund@sll.se eller gå in på www.cefam.se.

CeFAM erbjuderl Utvärderings-,forsknings-ochanalysstöd.l Vårdutvecklinginomexempelvisastma/allergi, diabetes,smärta,tobakspreventionochvårdihemmet.l Kunskapomförebyggandearbetekringstora folksjukdomar,exempelvisdiabetesochhjärt-/ kärlsjukdom.lGrundutbildning,forskarutbildningochfortbildningför mångaolikayrkesgrupper.l Handledning.l Specialistutbildningiallmänmedicin.l Samordningavverksamhetsförlagdutbildning förstudenter.l Verksamhetsstöd.

Forskning och utvecklingsarbete koncentrerade kring:l Hjärta/kärll Respirationl Mage/tarml Ämnesomsättningl Psykiskhälsal Rörelseorganl Infektionl Hälsoinformatikl Vårdvetenskapl Folkhälsovetenskapl Hälsofrämjandeinsatser

CeFAM bedriver och omvandlar forskning, utveckling och utbildning till praktisk nytta i vården för människans bästa.

Ett centrum att räl Centrumförallmänmedicin(CeFAM)ärdetstörsta utvecklings-,utbildnings-ochforskningscentrumet inomallmänmediciniSverigeochblandde störstaiEuropa.l VerksamhetenärettsamarbetemellanStockholms länslandstingochKarolinskaInstitutet.l CeFAMvändersigiförstahandtillpersonaloch studenteriprimärvårdeninomStockholmslänslandsting.l Vårfrämstauppgiftärattutvecklaochförmedla kunskapförattförbättramänniskorshälsaoch förbättraförpatienternaiprimärvården.l Denmestaverksamhetenharentydligförankring inomallmänmedicinochprimärvårdmedfråge- ställningarsomförenarhögvetenskapligklassmed patient-ochsamhällsnytta.l CeFAMharcirka200medarbetare.Engrundläggandetanke medCeFAMärattförakunskapochfrågeställningarfrån hälso-ochsjukvårdenochtillbakatillCeFAM.Förattgöradet påbästasättvarvarmångaavmedarbetarnasintidmed forskning,undervisningochvårdutvecklingmedkliniskt arbetepåvårdcentralerochandravårdenheterilänet.

Visste du att CeFAM ...l Förraåretbedrevcirka120forsknings-ochutvecklingprojekt.l Förraåretpublicerade100vetenskapligaartiklari anseddavetenskapligatidskrifter.l Totaltharpublicerat676vetenskapligaartiklar sedanstarten.l Förraåretgenomfördecirka527fortbildningsaktiviteterför över10000personerinomolikaämnesområdenochför mångayrkesgrupper.l Harmångatvärprofessionellateam,inomområdensom tobaksprevention,barnochungdomarspsykiskahälsa, vårdavpatientermeddemensiprimärvården,hjärtsvikt ochundernäringihemsjukvården.l Samordnadeöver10000studentveckorförraåretiden verksamhetsförlagdautbildningenförblivandeläkare,sjuk- sköterskor,barnmorskor,sjukgymnasterocharbetsterapeuter.l Samordnarspecialistutbildningeniallmänmedicinförom- kring400läkare.Detärnästanentredjedelavlandets blivandespecialisteriallmänmedicin.

26

tt räkna med!läs m

er på ww

w.cefam

.se

27

ANSVARIGUTGIVARE

LarsAgréus

e-post:lars.agréus@ki.se

REDAKTÖR

DaphneMacris

tfn:073-9145245

e-post:daphne.macris@sll.se

GesutavCentrumförallmänmedicinsomärStockholmslänslandstingsochKarolinskainstitutetsforsknings-,utvecklings-ochutbildningscentruminomallmänmedicin.

Hardufrågor,tipselleridéerpåvadviskatauppitidningen?Kontaktagärnaredaktionenviae-post:daphne.macris@sll.se

GRAFISKFORM

DaphneMacris

FOTOOMSLAG

AnnaMolander