EN T IDNING OM BLOMSTERFONDEN. NUMMER 23, 2008/10.POSTTIDNING B 128141801

Returadress: Box 114, 182 05 Djursholm. Blomstergårdar

I DETTANUMMER.

Ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Nya stadgar för Blomsterfonden.

Jag är stolt över Blomsterfonden . . . . . . . . . . . 3Lena Gutberg, ny ordförande efter Karl Erik Åman.

Liseberg renoveras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Snart dags för inflyttning.

Träna upp din balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Blomsterfondens sjukgymnast Alicia Vaida visar hur.

Rock ’n roll på äldreboendet för rekordgenerationen

Att 40-talisterna, the baby boo-mers, går i pension kommer hastora effekter på samhället. Detkonstaterar rapporten ”Born to bewild” som i juli utgavs avVinnova och Nutek. Arbets-marknaden kommer bland annatatt tappa en stor del erfarenarbetskraft. Kostnaderna för vårdoch omsorg kommer sakteligenatt stiga. År 2020, då rekordgene-rationen närmar sig de åttio, kom-mer vårdbehovet att öka. Då kom-mer åldersgruppen 55+ utgöracirka tjugo procent av befolkning-en. Idag är vi cirka nio miljonerinvånare i Sverige. Av dessa är 1,1 miljoner födda på 40-talet.

Med små steg kan vi redan idag se hur marknaden, om än lång-samt, anpassar sig efter generationsskiftet – att fixeringen runt ung-domen och ungdomskulturen sakta börjar kompletteras med en idéom en design för alla. Exempelvis så finns det telefonbolag somanpassar sina telefoner så att de ska vara lätthanterliga och lättförstå-eliga, så att mängden knappar och storleken på knapparna ska passa

äldre. För att hänga medmåste företagen redan nu inseatt de måste bli bättre på attmöta efterfrågan för dennastora och kapitalstarka grupp.Produkter måste helt enkeltanpassas till de behov en äldrebefolkning har.

Endast fem procent aven vanlig marknadsförings-budget riktar sig mot ålders-gruppen 55+, enligt rapporten.En väldigt liten kvot medandra ord, särskilt med tankepå att samma åldersgrupp stårför sjuttio procent av köp-kraften och femtio procent avkonsumtionen.

Slutsatsen är att mark-nadsföringen bör anpassasefter denna målgrupp, vilketförmodligen inte kommer attbli en lätt uppgift. En mål-grupp med 50 års erfarenhetav konsumtion, ja, den lurarman inte på vad som helst. Desom nu kommer in i pensions-åldern kommer ha höga krav.40-talisterna har vant sig vidatt ställa krav och att uppskat-ta valfrihet, detta kommer bliframtidens utmaning, enligt”Born to be wild”.

När rekordgenerationengör inträde i pensionsåldernoch sedermera åldras, måsteäldreomsorgen anpassas – nukommer en generation somväxt upp med rock ’n roll och

stått på barrikaderna, börja tas om hand av äldreomsorgen. Kanske börjar det bli dags att byta ut Jussi Björling på musik-

stunderna mot Rolling Stones? Det får tiden utvisa ochBlomsterfonden lovar att försöka hänga med. Men förhoppnings-vis dröjer det nog ytterligare några decennier innanBlomsterfonden får lov att börja bygga rave-lokaler nere i källarenpå Ringvägen.

KÄRT BARN HAR MÅNGA

N A M N : J Ä T T E P R O P P E N

O R V A R , K Ö T T B E R G E T,

REKORDGENERATIONEN.

Åldersgruppen 55+ är påväg in i pensionsåldern,vilket oundvikligen kom-mer att ha effekter påsamhället. Generationensom lärt sig att ställa kravoch som vant sig vid valfri-het kommer inte att sittatyst på ålderns höst.

Born to be wild!

Nu skakas värl-den av en finans-kris och befaradlågkonjunktur.Via media blir viupplysta om attdet finansiellasystemet, med

bankerna i centrum, åter håller på att brytasamman. Börsen går ner och räntorna upp.För de allra flesta med lån, aktier ellerbesparingar på banken kan det för tillfälletupplevas som om det inte finns någonansvarig för allt detta. Det finansiella sys-temet verkar endast ha indirekta ägare ochopersonliga ägare. Det verkar inte varanågon som är direkt ansvarig för vad somsker och vad som till sist kanske drabbaross personligen.

Blomsterfonden är en ideell organisa-tion med cirka 16 500 medlemmar. Sommedlem delar man föreningens övergri-pande mål och syfte och tror på idén omett tryggt boende när vi blir äldre och inteorkar lika mycket som tidigare. Som med-lem går det också att ansluta sig till vårbostadskö.

Min uppfattning är, att för ideella orga-

Sidan 2 Nummer 23

Ledare:

ULF THÖRNEVIK

VD för Blomsterfonden.

Lena Gutberg har valts till ny styrelseord-förande i Blomsterfonden. Lena har suttit istyrelsen som Domkapitlets representantsedan 1992. Efter ett år som suppleant blevhon ordinarie ledamot och har sedan desssuttit i styrelsen. Blomsterfondens frågorligger henne nära. Som präst i Oscars för-samling har hon en stor erfarenhet av attarbeta med människor och i synnerhetäldre. Men vi återkommer till Lena somperson; först vill hon prata omBlomsterfonden och hur man arbetar.

Det är det första Lena Gutberg,Blomsterfondens nya ordförande,säger när vi träffas för att samtalaen stund. Och för en person medett stort trädgårdsintresse, liggerliknelserna till trädgård, blommoroch odling nära till hands.

Stoltheter

– Jag är stolt över vår ytterst kompetenta ledning, sägerLena. Genom vår nye VD Ulf Thörnevik har vi genomgåttstora och positiva förändringar och det goda arbetet harhela ledningsgruppen del i. Vi arbetar dessutom utifrånledord som för mig som präst nästan är ”gudomliga”, detvill säga Medmänsklighet, Delaktighet, Tydlighet ochÄrlighet. Detta är det centrala och det viktigaste i helaverksamheten – vår totala fokus på de äldre och omsorgenom dem.

– Jag är också stolt över vår styrelse som representerarså många olika kompetenser och kunskapsområden.Alma Hedin som grundade Blomsterfonden tänkte helträtt när hon såg till att sammansättningen av styrelsemed-lemmarna och deras ”hemvister” skulle borga för en kun-skapsmässig rikedom som skulle göra mycket gott förmedlemmarna.

– Den tredje stoltheten, fortsätter Lena, heterKunskapskällan, Blomsterfondens egna kompetensut-vecklingscenter. Här känner man åter igen ledorden omtill exempel Medmänsklighet och Delaktighet, blandannat genom att utveckla arbetet med såväl boende somanhöriga.

Blomsterfondens nya ”trädgårdsmästare”:

stolt– Jag är över

Blomsterfonden vill tackaKarl Erik Åman för hansinsatser som styrelseord-förande. Han har varitordförande i Blomster-fonden sedan 1997.

Vi vill ta tillfället attockså gratulera Karl ErikÅman på hans 80-årsdagden 6 oktober.

Ulf Thörnevik med personal

Från BLOMSTERFONDENS STYRELSE den 24/9 2008

• Lena Gutberg ersätter Karl Erik Åman som ordförande

• Nina Rehnqvist ersätterSven Åkerstrand som vice ordförande

• Jaan Kubja ersätter Ulf Harjulin som revisor

till avgående styrelse-ordförande inom Blomster-fonden

Tack

Nya stadgar

nisationer, som saknar tydliga ägare och som tar emotgåvor och donationer, det är än viktigare med öppenhetoch demokratiska spelregler. Det måste finnas en tydlig-het med ordning och reda samt etiska regler. Jag vill påståatt Blomsterfonden har detta idag, men vi behöver själv-klart hela tiden utveckla och förbättra oss i allt vi gör, såäven i dessa delar.

För Blomsterfonden handlar det konkret om att vi seröver Blomsterfondens stadgar så att de fullt ut kan anpas-sas efter samhällets krav på öppenhet. Eftersom vi sominsamlingsorganisation också är medlem i frivilligorgani-sationernas insamlingsråd, FRII, likt många andra organi-sationer med 90-konto, så finns kravet att vi senast år 2010ska ha anpassat oss till den av FRII framtagna kvalitets-koden (jämför med bolagskod för aktiebolag).

Jag tror också att dagens värdeord i Blomsterfonden:medmänsklighet, delaktighet, tydlighet och ärlighet ärhelt i linje med hur Alma Hedin tänkte när hon på sin tidskrev ned sina tankar om hur stadgarna skulle utformasoch hur styrelsens sammansättning skulle vara för att föreningen skulle fungera optimalt.

Slutligen vill jag tacka Karl Erik Åman som avgår efterelva framgångsrika år som ordförande i Blomsterfondenoch samtidigt passa på att önska Lena Gutberg, som avstyrelsen valts till ny ordförande, lycka till med uppdraget.

Ulf ThörnevikVD Blomsterfonden

är viktigt för Blomsterfonden i framtiden

Den röda tråden

När det gäller verksamheten är trygghet denröda tråden och målet att arbeta mot. Visionen äratt man inom Blomsterfonden skakunna erbjuda ett boende som äranpassat efter de individuella beho-ven i livets olika faser, till exempelnär det gäller vård och omsorg, menockså andlig livskvalitet. Man skakunna leva på en Blomstergård i etteget boende, få hjälp av hemtjänst,och vid behov flytta till sjukhem eller särskiltboende. Allt i Blomsterfondens regi.

– Grundbulten i Almas idé kom från blommor-na, som blev tomter, fortsätter Lena, mark attbygga Blomstergårdar på. Idén håller än idag ochutvecklas ständigt – allt eftersom omvärlden för-ändras måste vi anpassa oss och helst vara ettsteg före. Det kräver kunskap och framsynthet.Fastigheterna utgör ryggraden i ekonomin ochsom civilekonom vet Lena hur viktigt det är meden stabil och solid ekonomi. Därför är det jättebra

att vi fått en fastighetschef som kan dehär frågorna!

Blomsterprakt

Lena är vald till nästa årsmöte. Framtill dess ska hon lyssna och känna in.Styrelsearbetet utifrån hennes nya rollkänns utmanande och spännande.

– Alla i styrelsen delar ansvaret ochmåste då också dela informationen,enligt ledorden Tydlighet och Ärlig-het. Det är en del av de positiva för-ändringarna på senare tid och förnyel-searbetet fortsätter, bland annat medBlomsterfondens stadgar. Jag är ocksåmycket glad för att få arbeta ihop medNina Rehnqvist som är ny vice ordfö-rande, säger Lena Gutberg.

– Som styrelseordförande ser jagmig själv ungefär som en trädgårds-mästare: Det är inte jag som ska synas.Trädgårdsmästaren ska se till att väx-terna får vad de behöver för attutvecklas, frodas och blomma. Iblandbehöver man förändra och förnya iodlingarna; det är också en del avträdgårdsmästarens värv. Men det är

glädjen av att odla och att genom resultatet skän-ka ytterligare glädje som är det centrala. Sägerträdgårdsmästare Gutberg.

Efter vårt samtal, när jag gårgenom ett regnigt Östermalm, kanjag inte låta bli att tänka på biskopNathan Söderblom, en vän till famil-jen Hedin. Han hjälpte Alma ibegynnelsen av Blomsterfonden ochvar närvarande när det första spad-taget togs för den första Blomster-

gården, på Rödabergsgatan 1924. Och jag är över-tygad om att Alma Hedin i sin himmel roat kon-staterar att tiderna förändras. Hon småler säkertoch konstaterar att den nya trädgårdsmästarennog kommer att klara uppgiften väl; hon kommeratt få odlingarna att växa och frodas.

Gabriella Signäs

2008 Sid 3

Tack!För a l la gåvor v i få t t

i samband medBlomstergårdar.

ADRESSÄNDRING.Om du flyttar:

Kom ihåg att meddela oss din nya adress. Ring 08-555 94 500 eller skicka e-post

info@blomsterfonden.se

R E D A K T I O NBlomsterfondens tidning för medlemmar och hyresgäster påBlomsterfonden och alla andrasom är intresserade av Blomster-fondens idé och verksamhet.

Adress:BlomsterfondenBox 114182 05 DjursholmTel: 08-555 94 500Fax: 08-555 94 550e-post: moniqua.lovegard@blomsterfonden.seInternet:www.blomsterfonden.seFör gåvor:pg: 902530-5 bg: 902-5305

Ansvarig utgivare:VD Ulf ThörnevikTel: 08-555 94 510ulf.thornevik@blomsterfonden.se

Produktion:Signäs InformationsidéSerrander CoTryckeri: Hallvigs Reklam AB

Alla reportage och artiklar i Blomstergårdarär skrivna av Lovisa Sandberg om inte annatanges.

Debattsugen? Synpunkter?Vi som gör Blomstergårdar välkom-nar synpunkter, debattinlägg ochandra reaktioner från våra läsare. Vivill gärna att tidningen blir ett forumför dialog. Kommentera ledare ellernågon artikel. Är det någon artikel dusaknar? Vi tar gärna emot tips ochuppslag. Välkommen att höra av digtill info@blomsterfonden.se! Allapublicerade bidrag belönas med enblomstercheck.

Jo, jag tycker absolut att…

”Att leva är intenog. Solsken, frihetoch en liten blommamåste vi ha.” H C Andersen

Namn: Lena GutbergFödd: 1948Familj: Make (”sedan 35 år”), tre vuxna söneroch två barnbarn.Bostad: Tjänstebostad i Oscars församling, som-marbostad på Värmdö.Uppväxt: i Huddinge och Danderyd.Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolani Stockholm. Teologie kandidat, präst sedan1975. I Oscars församling sedan drygt 20 år.Intresse: Golf och trädgård.Dold talang: Datorspelet Tetris (”ett spel somhandlar om att vara lite före och se hur sakeroch ting faller på sina platser”).Dricker: ”Vin i små glas och te i stora baljor”.

Blomsterfonden!r

Basar!Lördagen den 25 oktober är det dagsför höstens stora basar på Ringvägen107. Öppet mellan 10-15. Även kafé ochlotteri.

Välkomna!

Sidan 4 Nummer 23

Inflyttning i Liseberg

Renoveringen påAnnebodavägen 35kommer snart attfärdigställas ochinflyttning förbereds.

NU RENOVERAS

Blomsterfondensfastigheter ute iLiseberg. Snart ärdet dags för inflytt-ning på Anneboda-vägen 35, där 28nya lägenheter pro-ducerats med densenaste standar-den och tekniken.

Alla lägenheter i husetkommer att kunna jäm-ställas med nyproduk-tion, bland annat har deförsetts med nya stam-mar för vatten ochavlopp. Dessutom harman ersatt den gamlaelinstallationen från 50-talet med en ny. Allalägenheter är anslutnatill kabel-tv och förutomtelefonuttag kommerdet att finnas datauttag.Huset inrymmer ävensamlingslokal och bib-liotek. Inflyttning kom-mer att ske successivtunder fjärde kvartalet2008 och första kvartalet2009.

Liseberg hus C plan 3

Liseberg hus C plan 2

2008 Sid 5

Under hösten kommer en entré i Blomsterfondens fastighet på Rödabergs-gatan att byggas om. Syftet är att göra hela fastigheten tillgänglig för alla -även för dem som kan ha det svårt att ta sig fram. Det är extra angeläget efter-som det rör sig om ett boende för äldre som idag inte har en enda acceptabelentré avseende tillgängligheten. Med föreslagen åtgärd görs samtliga trapp-hus i huset tillgängliga med hjälp av den korridor som löper i hela källaren.Entrédörr samt tröskelstenen till den nya entrén kommer att sänkas till trot-toarnivå. Dörren kommer dessutom att förses med dörrautomatik och hissinstalleras.

Bertil Ekvall,fastighetschef

FÖR BLOMSTERFONDEN SOM

BOSTADSFÖRVALTARE finnsmånga områden där miljöåtgärderär viktiga och nödvändiga. Under2008 har ett antal åtgärder vid-tagits för att minska energiförbruk-ningen, utan att minska kvalitén förhyresgästerna.

Blomsterfondens fastigheter värms till stör-sta delen upp med fjärrvärme. Modern fjärr-värme släpper ut lite växthusgaser och gervärmesystem med hög verkningsgrad. Vi harunder 2008 arbetat med att effektiviserabefintliga system för energiförsörjning.

Värmesystemen i respektive fastighetregleras för att anpassas till miljöåtgärderna.Vidare installeras intelligent, digitaliseradstyrutrustning till fjärrvärmen för att undvi-ka att föreningen ”eldar för kråkorna”.

Svalnäs ligger utanför fjärrvärmeområdetoch tidigare värmdes området med olja. Härfortsätter vi att bygga ut vår nya bergvärme-anläggning, för att ytterligare minska olje-förbrukningen.

Ett annat mål är att minska användning avelenergi. Därför kommer vi under de när-maste åren installera närvarostyrd belysningi allmänna utrymmen. Här finns mycket attgöra och här kan alla hjälpa till genom att setill att lampor inte lyser i onödan.

I fastigheten som byggs om i Liseberginstalleras ett till- och frånluftssystem för attbättre tillvarata värmen i uppvärmd luft.Vidare byter vi ut fönstren och sätter in ener-giglas.

Bättre miljö är inte bara energi. Under2008 bygger vi om återvinningsrummen påRingvägen. Vi får med dessa åtgärder in allhantering av grovsopor i fastigheten till godoför de boende.

Vidare har Blomsterfonden som målsätt-ning att erbjuda sina boende ett gott inom-husklimat med godkänd OVK (obligatoriskventilationskontroll). Detta sker genombesiktning av befintliga ventilationssystemoch åtgärd av fel där sådana påträffas.

Bertil Ekvall, fastighetschef

i Blomsterfondensfastigheter

MILJÖNRödabergen

FÅR NYHANDI-KAPP-ENTRÉ

album med fotografierfrån Röda bergets alla

aktiviteter. - Nu har det precis

varit kräftskiva, då kom i alla fall 65 hyres-gäster av 100 så uppslutningen är stor. Detvar en jättetrevlig fest med en jättehärligstämning. Man hade dukat fint och bjöd påvälkomstdrink. Man mår bra och har dettrevligt!

På Röda berget är det gott om aktivite-ter. Förutom kräftskiva har man luciafest,pubaftnar, bussutflykter med mera. Underveckorna anordnas bland annat bridge, köroch gympa.

På Röda berget använder man sig av detså kallade bricksystemet (då man varje dagvänder en bricka utanför ytterdörren) föratt veta att alla mår bra och att inget hänt.Att delta i bricksystemet är helt frivilligt,och ingenting man som hyresgäst tvingaspå.

- Det är stor sammanhållning här, avslu-tar Monica, alla är mycket måna omvarandra. Och då menar jag inte nyfikna,de bryr sig verkligen om varandra.

FASTIGHETERNA

PÅ RÖDA BERGET ärBlomsterfondens äldsta. Markendonerades 1924 till den då tre årunga föreningen Blomsterfonden.Hela bygget stod klart 1926 ochsedan dess har många levnads-öden passerat.

Sidan 6 Nummer 23

RUBRIKEN LÅTER SOM EN

PARADOX men på något sättstämmer den denna gång.

Vår sedan flertalet år tillbaka uppskattadeoch omtyckta värdinna Gull-IngerRebscher sa farväl till oss för att börja ettnytt liv i sin ungdoms hemstad Lidköpingtillsammans med sin livskamrat Jan-Olof.

Gull-Inger har vid kontakt med deboende alltid på ett diskret sätt visat per-sonligt intresse för den enskilda individenoch hon har haft stor omsorg om vår boen-demiljö. Här kan man, för att nämna något,tala om det smakfulla arrangemanget igången utanför våra gemensamhetslokaleroch de många blommornas placering iträdgården.

Att Gull-Inger skulle flytta ifrån oss vardet sorgliga denna dag, då vi samlats ett70-tal personer i den fina salongen, därGull-Inger också visat stor omsorg iutformningen. Bland deltagarna fannsockså hyresgäster från Körsbärsvägen.

Men, som alltid när vi boende träffasvid dessa gemensamma tillfällen, kännsdet trevligt att ses och stämningen är lätt-sam och glad. Denna gång fick vi lyssna tillnågra roliga uppläsningar av vår nestorVera Carlsson och pianomusik av SolveigCalissendorf. Av den följande allsångenkunde man ana att här finns helt klartresurser till en sångkör. Kanske låter vihöra av oss framöver, vem vet?

- Lycka till, säjer vi till Gull-Inger, ochtack för den tid som varit!

De boende på Röda berget och Körsbärsvägengenom Eivor Fredriksson.

Idag bor cirka 105 hyresgäster påRödabergsgatan 1-3, Rödabergsbrinken 9-11 och Sätertäppan 3-5. Blomsterfondensfastigheter är närmast att betraktas somidylliska. I den charmigaste delen avVasastaden lyser husfasaderna i olika fär-ger. Mellan husen ligger små trädgårdarmed utemöbler och väl tilltagna rabatter.

- I de här lägenheterna har många avvåra hyresgäster bott i 15-20 år, berättarMonica Andersson, vårdlots. De har alla enegen historia om Blomsterfonden.

Mellan husen ryms innergård med ute-möbler för sommarkafen fet. Här hjälperde hyresgäster som vill till att påta i rabat-terna. Här porlar till och med en liten fon-tän. Och för att ge möjlighet till mer utevis-telse och samkväm rymmer husen takter-rasser inredda med blommor och möbler.

I fastigheterna finns det salong, matsaloch bibliotek. Allt är till hyresgästernas för-fogande, lokalerna är tillhåll för många fes-ter och aktiviteter. Monica visar runt i bib-liotek och salong, de gemensamma utrym-mena är alla inredda med tanke på attbehålla det gamla. I biblioteket ligger foto-

SORGLIG FESTMED GLADSTÄMNING

Inte långt mellan hjärta och hjärta påRöda berget

2008 Sid 7

Boken är en uppföljning till ”Kulla-Gulla i övergångsåldern”, publicerad1994. Den handlade om när Kulla-Gulla-generationen passerade de 50. Nu är detdags för samma generation att passera 60.

Journalisten, författaren och krönikörenCecilia Hagen menar att det finns mångapositiva effekter av att fylla 60, trots mångafördomar om hur det är att närma sig pen-sionsåldern. Hagen tar bland annat ingenskit längre. Efter att ha passerat 60 finns dethelt enkelt inte tid att krusa och tramsa ochföreställa sig. Det varken hinner eller harman lust till, skriver hon.

Däremot börjar detaljerna ta över. Den tra-siga gatulampan som hon annars inte skulleha brytt sig om, den börjar bli ett verkligt pro-blem. Efter fyra samtal till gatukontoret hållerHagen på att drabbas av vad hon kallar ettmentalt magsår och hävdar att mord skulle ha hängt i luften omlampan inte en dag plötsligt varit fixad. Och konstaterar slutligenatt hon antagligen inte skulle ha lagt märke till den om den slock-nat ett par år tidigare.

Dagens reklammakare är ett annatproblem menar Cecilia Hagen. Att teve-producenter inte inser vilken stor gruppde missar i sin marknadsföring. De riktarsig mot fel målgrupper, menar hon.

”… de verkar häpnadsväckande kor-kade, alla dessa reklammänniskor.Oförmögna att se längre än deras stubbi-ga små näsor räcker. Det är obegripligt attde inte lägger ner all kraft på att försökalocka till sig en åldersgrupp som vår, detborde vara tjänstefel att strunta i oss, detvisar att de inte är kapabla att sköta sinajobb.”

Även modeindustrin måste anpassasefter åldersgruppen 60+. Den måste inseatt denna åldersgrupp är lika intresseradav kläder som alla andra grupper: ”Men,i likhet med de yngre, är vi inte likaintresserade av alla sorters plagg.

stretarSÅ BLEV DET DAGS FÖR CECILIA HAGEN

ATT PASSERA DE 60. Plötsligt hade hon svårareatt komma ihåg handväskan, ansikten och vad det varhon överhuvudtaget skulle göra. Den mobiltelefon honringer till är oftast sin egen, för att veta var den ligger.”A Senior moment” kallar Hagen sina nyfunna minne-sluckor i den nya boken ”Kulla-Gulla stretar vidare –en lägesrapport vid 60+”.

Hagenvidare

Exempelvis är vi totalt ointresserade av små tajta trö-jor som lämnar magen bar eller jeans som hänger påhöftkammen.

Och ni behöver inte besvära er med att desig-na några stringtrosor för vår skull. I alla fall inte förmin. Tanken på att behöva gå i ett par trosor varsbakparti bara består av ett snöre som sitter fast mel-lan skinkorna tilltalar mig inte alls, då står jag hell-re ut med att underbyxkanten anas genom lång-byxorna.”

”Kulla-Gulla stretar vidare” är en underhål-lande reflektion över hur det är att närma sig ochpassera de 60. Hagens egna minnen och berättel-ser varvas med exempel från hennes intervjuermed kända personligheter som Amelia Adamo,Nils-Petter Sundgren och Victoria Silvstedt.Dessutom ger sig boken in på sidospår som ger

djupare insikter i Bloomsbury-gruppens förehavandenoch romantiska affärer (där bland annat författarinnan VirginiaWoolf ingick) samt familjen Wallenbergs familjehistoria.

Boken gavs ut den 26 augusti i år och lottas ut av Blomster-gårdar i fem exemplar.

Cecilia Hagen har tidigare skrivit en bok om enengelsk kunglighet. Vem var det?

Vad hette författarinnan till de ursprungliga Kulla-Gulla-böckerna?

När Kulla-Gulla slutligen gifter sig, vad har hondå på huvudet?

Namn

Adress

Föreningen Blomsterfonden

Svarspost

110869600

182 20 STOCKSUND

F R Å G O R B O K U T L O T T N I N G

Foto

: Jan

Düs

ing,

Pre

ssen

s bi

ld.

Sidan 8 Nummer 23

KAN DU STÅ UPPRÄTT MED FÖTTERNA TÄTT IHOP UTAN

STÖD OCH HÅLLA BALANSEN? Kan du dessutom stå på ettben utan stöd? Balans, koordination och stabilitet är förmågor somvi behöver för att fungera bra i vardagen. Ofta tar vi dem för givnaoch när de försämras tänker vi inte på att de kan förbättras ganska enkelt – genom träning. Text Alicia Vaida.

Balans

Balans eller balanssinne är enligt Svensk Ordbok det sinne som fastställer kroppensinriktning i förhållande till tyngdkraften så att en gynnsam kroppsställning kan bibe-hållas. Balans innebär att man strävar efter att behålla kroppens tyngdpunkt inomden yta man står på, den så kallade understödsytan. Om kroppens tyngdpunkt för-flyttas för långt åt ena sidan och hamnar utanför understödsytan, förlorar du balan-sen och ramlar.

Balanssystemet är komplext och omfattar synintryck, huvudrörelser, kännedomom extremiteternas lägen, impulser från receptorer i muskler, leder och senor, fotsu-lans tryckavkännare och balansorganen i innerörat.

Koordination

Koordination handlar om att samordna musklerna i olika rörelser. När du har brakoordination samspelar musklerna bra och kan till exempel lättare rädda situatio-nen när du är på väg att falla. Bra koordination kan också innebära att man kanutföra mer komplicerade rörelser där flera kroppsdelar används, såsom att ritastora cirklar i luften med händerna där den ena armen rör sig framåt medan denandra rör sig bakåt, eller koordinera både armar och ben vid mer avancerade dans-eller gymnastikövningar.

Stabilitet

Förmågan att stabilisera kroppen är nödvändig när du exempelvis bär en matkassei ena handen. Här spänns den motsatta sidans muskler för att stabilisera överkrop-pen. När du skjuter upp en tung dörr behöver du stabilisera bålen för att få kraft.Förmågan att stabilisera just bålen, det vill säga mage och ländrygg, är viktig föratt skydda ryggen från felaktig belastning. Genom att spänna magens musklerkan belastningen på ryggradens kotor och diskar minska vid tunga lyft.

Sämre förmåga

Med åren försämras vanligen balansen och koordinationen. Cellerna i balansorga-nen minskar i antal, framför allt efter 70 års ålder. Ofta blir även musklerna svagare vil-ket försämrar stabiliteten. Detta som en följd av en inaktiv livsstil och att man inte använ-der och tränar de olika förmågorna. Det som är positivt är att du enkelt kan börja träna,det behövs inga speciella redskap. Dessutom förbättras balansen och koordinationen gans-

Blomsterfondens sjukgymnast Alicia Vaida.

Hur du tränaruppdin balans och koordi-nation

Blomster-fondens sjuk-

gymnast guidar

2008 Sid 9

ka snabbt vilket ökar motivationen att träna. Det är alltid roligtnär man märker att träningen ger resultat!

Träning

Med hjälp av balansövningar tränas kroppen att finjustera ochkoordinera kroppsdelarnas inbördes position. Balans- och koordi-nationsträning handlar också till stor del om att träna kropps-kännedom och kroppskontroll. Många av övningarna som utförsär totalövningar, d v s flera muskelgrupper aktiveras samtidigt.Musklerna arbetar i samspel med varandra i flera leder. Dettaarbetssätt liknar till stor del vardagens rörelser och aktiviteter, dufår god funktionell träning och starkare muskler. Promenader på

skiftande underlag, dans, tai-chi och styrketräning är några aktivi-teter som också förbättrar balansen.

Övningar

Övningarna som visas här kräver ingen speciell utrustning, för-utom din egen kropp. Dessutom finns många redskap som tillexempel balansplatta, balansboll och stabilitetsrullar att köpa omdu vill variera träningen.

Övningarna visas för kroppens ena sida. Självklart ska du tränabåda sidor. Börja med 10 repetitioner för varje sida. Flera studierhar visat att balansträning 3ggr/vecka minskar risken för fall.

BalansövningarGrundposition

Stå upp, du kan använda en stolsryggeller liknande för att få stöd. Stå medgod hållning och lyft upp ena benetnågon centimeter från golvet. Placerahanden på höften och rikta blicken raktfram.Spänn magen lätt för att stabiliserakroppen.

Stående benlyft åt sidan

Utgå från grundpositionen och lyftdet lätt böjda benet i en mjuk rörelserakt ut i sidled. Vänd innan höfternatippas eller lyfts. Sänk benet och låtdet korsa medellinjen innan du upp-repar rörelsen.

VariationUtför övningen utan stöd för hän-derna för att träna balansen ytterli-gare.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på höftens utsida

Stående benlyft framåt

Utgå från grundpositionen och böjhöger ben och lyft upp knäet framförkroppen. Vänd innan höfterna tippaseller lyfts. Sänk benet och upprepa.

VariationUtför övningen utan stöd för händernaför att träna balansen ytterligare.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på höftens framsida

Stående benlyft bakåt

Utgå från grundpositionen och lyftvänster ben, som är rakt, i en rörelsebakåt. Vänd innan höfterna tippas ellerlyfts, här sker endast en kortare rörelse.Sänk benet och upprepa.

VariationUtför övningen utan stöd för händernaför att träna balansen ytterligare.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan i sätet

Stå på tå (ej på bild)

Stå med fötterna i höftbredd och ta lätt stöd mot ett bord eller enstolsrygg. Fixera blicken mot väggen i ögonhöjd framför dig ochspänn magen lätt.Tryck upp kroppen så att du kommer upp på tårna. Stå kvar ochförsök hålla balansen. När du känner dig stabil och säker han duta små steg.

VariationUtför övningen utan att ta stöd för balansen.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på underbenens baksida• styrkan i musklerna runt foten

Gå på hälarna (ej på bild)

Stå med fötterna i höftbredd och lyft upp tårna från underlaget.Försök hålla balansen när du nu endast står på hälarna. Ta småsteg och gå runt i din bostad ett varv.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på underbenens framsida

Koordinationsövningar

Klappa under knäetStå upp och lyft höger ben framför kroppen.Knäleden är böjd. När benet är i högsta lägeklappar du händerna under låret. Sänkbenet och gör likadant på andra sidan.

VariationÖvningen kan även utföras sittande.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på höftens framsida• balansen

Gå på fotens in- och utsida (ej på bild)

Utför denna övning utan skor. Vinkla fötterna så att du står på utsi-dan och lyft aktivt upp de inre tårna (stortår) från golvet. Gå nuförsiktigt runt i rummet. Var noggrann så att du inte trampar snett.Vinkla därefter fötterna så att du istället står på den inre sidan ochlyft aktivt upp de yttre tårna från underlaget. Gå runt med småsteg.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan kring fotleden• koordinationen, minskad risk för att trampa snett

forts nästa sida

Sidan 10 Nummer 23

Ett annat sätt att träna balan-sen är en balansbana. Man

kan bygga balansbanor bådeinomhus och utomhus.

Bygg ett mjukt underlag med tunna madrasser på varandraoch gå framlänges, baklänges och sidlänges på dem. Försökhålla blicken framåtriktad och inte ner på fötterna! På dettasätt lär sig kroppen och fotsulorna att känna underlaget ochförändringarna i det. Vi övar vår djupkänsel. Ha gärna envägg, ribbstol, barr eller något att ta stöd av i närheten. Föratt göra övningen svårare, det vill säga större utmaning förbalansen, kan man lägga dynor, ärtpåsar och annat mjuktunder madrasserna för att göra ytan mera ojämn.

Vid stigande ålder blir stegen kortare och lägre och då kandet vara bra att i en trygg miljö öva att både lyfta fötterna ochsamtidigt förlänga steget. Genom att placera käppar eftervarandra får vi en bra hinderbana.

Alicia Vaida, legitimerad sjukgymnast i Blomsterfonden

Katarina Woxnerud, Jari Ketola (2001) ” 60+ motionera somsenior”. SISU Idrottsböcker och Korpen, Svenska Motionsidrotts-förbundet. Elisabeth Rydvik (2008) ”Fysisk aktivitet och tränings-effekter för äldre”. Fysioterapi 2008; 8:38-42

Balansbanor

Knä mot armbåge

Stå upp och placera händerna på axlarna.Lyft exempelvis höger ben och tänk dig attdu ska närma knäet till vänster armbåge.Armbågen och knäet behöver dock inte vid-röra varandra. Överkroppen vrids med irörelsen. Försök hålla överkroppen upprätt,undvik att krumma och att böja ryggen allt-för mycket.

VariationÖvningen kan även utföras sittande.

Övningen förbättrar även• muskelstyrkan på höftens framsida• balansen

Skidåkarövning

Stå upp och ta ett kliv framåt med vänsterfot. Lyft upp höger arm framför kroppen. Tanu ett kliv med höger fot och sträck iställetupp vänster arm framför kroppen. Du gårnu som en skidåkare.

VariationIstället för att röra dig framåt kan du utföradenna övning på stället och hoppa för attbyta fotposition. Armarna pendlar med irörelsen som tidigare.

Övningen förbättrar även• rörlighet i skulderpartiet samt höftpartiet.• När övningen utförs med hopp tränasäven hjärtat.

Sidledes twistgång, åt höger

Stå upp med båda fötterna i höftbredd. Taett steg åt höger och korsa vänster ben fram-för kroppen. Ta nu ett steg rakt åt sidan medhöger fot. Vid nästa steg med vänster fotkorsar du istället benet bakom kroppen. Taett nytt steg med höger fot och upprepa.Växla mellan att placera vänster fot framförrespektive bakom kroppen. Gå på liknandesätt åt andra hållet. Här är det höger bensom växelvis korsar framför respektivebakom kroppen.

Övningen förbättrar även• balans, stabilitet och styrka över fotlederna

Så här kan man bygga upp enegen balansbana hemma.

2008 Sid 11

FRUKOSTEN FÖRBÄTTRAR FÖRUTSÄTT-

NINGARNA FÖR EN LYCKAD DAG. Utan fru-kost sätts varken hjärnan eller magen igång.Frukosten är dagens viktigaste mål, menar dietistenViveca Annell, då hon kommer till Liseberg för atthålla föreläsning för hyresgäster och personal omnutrition för äldre.

- Regelbundenheten mellan måltiderna är viktig, berättar hon, atthålla blodsockret på en jämn nivå och se till att det inte går för långtid mellan middag och frukost är två av grundstenarna i hur manska äta för att må bra.

- Man ska inte äta för sällan och inte för ofta och helst samma tidvarje dag. Glappet mellan middag och frukost blir ofta stort förmånga, och det är lätt att glömma bort. Att dricka te och äta skor-por senare på kvällen för att minska glappet är jättebra.

frukost – Ät

Gör så här

Vispa ägg och socker så attsmeten blir vit och pösig.Blanda bakpulver och vete-mjöl. Rör sedan ner mjöl-blandningen i äggsmeten.Smörj och bröa en långpanna(cirka 25 x 35 cm). Häll sme-ten i formen. Strö över blåbärjämnt fördelat över helaytan. Hyvla tunna smörski-vor över smeten (användosthyvel). Strö pärlsockeröver.Grädda ca 20-25 minuter i200 grader.Serveras som den är ellermed vispad grädde.

Frukosten heter ju på engelska breakfast, break fast, bryt fastan.Det är dagens viktigaste mål. Kroppen behöver mat – magen behö-ver sätta igång.

- Frukosten startas bäst med ett glas vatten, drick gärna ett innanfrukosten, det får igång magen, uppmanar Viveca.

Gröt är också en bra start, framförallt är det bra med lite varmt imagen. Fibrerna håller dessutom nere kolesterol och är bra för dia-betiker. Ett trevligt tips är att inkludera lite torkad frukt i frukosten,kanske i gröten. Torkad frukt innehåller mineraler, magnesium ochjärn, utöver att de håller magen igång.

Hjärnan behöver blodsocker för att piggna till. När vi vaknar påmorgonen är blodsockret lågt, då är det bra att äta kolhydrater, dehöjer blodsockret. En smörgås är ett utmärkt alternativ. Att väljarätt bröd är viktigt, men det är också viktigt att variera brödsorter.Grova, fiberrika brödsorter med olika fröer och surdegsbröd är braför både mage och tarmar.

Dessutom kan man variera pålägget för att få i sig olika ämnensom kroppen behöver. Ost är bra eftersom det innehåller kalcium,liksom andra mjölkprodukter. Kalcium förebygger benskörhet ochstärker skelettet. Fem deciliter mjölk och tre ostskivor ger oss vårtdagliga behov av kalcium.

- Jag tycker inte att man ska hoppa över matfettet, det är inteonyttigt med smör eller margarin i lagom mängd. Det viktigaste äratt de innehåller bra fetter. Bra fetter, bland annat, ger kroppen D-vitamin, vilket underlättar upptagningen av kalcium.

Det är extra viktigt att äta D-vitaminrik mat på vintern då D-vitamin aktiveras av dagsljus. D-vitamin finns bland annat i mar-garin, ägg, mjölkprodukter och fet fisk. Det underlättar upptag-ningen av kalcium och är således bra för skelettet.

Den kloka frukosten, enligt dietist Viveca Annell

må bättre

- Blåbär brukar kallas hjärnbär, säger Viveca Annell, dietist ochgästföreläsare på Liseberg.

De blå bären är fulla av antioxidanter. Antioxidanter skyddarbland annat mot hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och Alzheimer.Dessutom pågår det forskning som indikerar att blåbär även skul-le vara bra för minnet.

På fikapausen under Vivecas föreläsning serverades blåbärska-ka med grädde som Svalnäs Restaurang förberett. - Åh, vad den var god, utbrast en deltagare, synd att vi inte fickreceptet.

Här kommer så receptet, på begäran!

Blåbär

Blåbärskaka

5 ägg4 dl socker4 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver100 g smör (kylskåpskallt)

Till garnering:pärlsockerca 4 dl blåbär

skärperhjärnan

9

Sidan 12 Nummer 23

Korsordstävling.Lösningen på Blomsterfondens korsord ska vara hos oss senast den 24 november 2008 . Adress: Blomsterfonden, Box 114, 182 05 Djursholm.Bland de rätta lösningarna dras fyra vinnare som belönas med blomstercheckar.

NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

Förranumretsvinnare!Här är lösningen på korsordet i

Blomstergårdar nr 22. Vi har dra-

git fyra vinnare som vi skickat

matkuponger till. Grattis!

1:a pris Mari-Anne Lindh-Larnelius,Ljungskile.

2:a pris Gudrun & Bengt Ljungström, Solna.

3:e pris Ove Stern, Stockholm.

4:e pris Margit Simonsson, Hägersten.