tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter. · 2016-03-10 · resultat 2015 sveriges mest...

Tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter.

Årsredovisning Länsförsäkringar AB

LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Rörelseresultatet i Länsför säkringar AB-koncernen ökade till 2 155 (1 469) Mkr. Räntabilitet på eget kapital ökade till 9 (7) procent. Koncernens eget kapital ökade med 3 681 Mkr och uppgick till 20 538 Mkr.

Rörelseresultatet i sakförsäkringsrörelsen stärktes till 908 (791) Mkr. Ökade volymer och avvecklingsresultat förklarar det förbättrade resultatet.

Rörelseresultatet i bank kon cernen ökade med 26 procent till 1 175 (935) Mkr. Resultatförbättringen förklaras av ökat räntenetto och ökade provisionsintäkter.

Resultatet för Länsförsäkringar Fondliv ökade till 516 (373) Mkr. Högre intäkter till följd av ökat förvaltat kapital bidrog till det förbättrade resultatet.

Resultat 2015

Sveriges mest nöjda kunder och bästa mobil-app

Rörelseresultat och räntabilitet på eget kapital Länsförsäkringar AB, koncernen

Rörelseresultat, Mkr Räntabilitet, %

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

20152014201320122011

Mkr %

0

2

4

6

8

10

Det finansiella året 2015

FEMÅRSÖVERSIKTER 2015 2014 2013 2012 2011

LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB, KONCERNEN1)

Rörelseresultat, Mkr 2 155 1 469 923 819 287

Eget kapital per aktie, kr 1 858 1 675 1 557 1 479 1 403

Balansomslutning, Mkr 384 595 355 933 322 550 290 994 253 223

Räntabilitet på eget kapital, % 9 7 5 5 21) Exklusive livförsäkringsverksamhet, som drivs med vinstutdelningsförbud.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR SAK, KONCERNENPremieintäkt efter avgiven återförsäkring, Mkr 5 074 4 099 4 122 4 024 4 003

Försäkringsrörelsens tekniska resultat, Mkr 821 611 434 306 159

Rörelseresultat, Mkr 908 791 427 486 88

LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK, KONCERNENInlåning från allmänheten, Mkr 83 925 76 790 69 220 62 396 49 610

Utlåning till allmänheten, Mkr 201 964 179 424 162 003 149 942 134 011

Rörelseresultat, Mkr 1 175 935 647 555 385

Räntabilitet på eget kapital, % 9 8 7 6 5

Primärkapitalrelation bankkoncernen, % 27 16 15 14 12

LÄNSFÖRSÄKRINGAR FONDLIV ABPremieinkomst, Mkr 8 645 8 543 9 473 8 714 –

Rörelseresultat, Mkr 516 373 247 127 –

Förvaltat kapital, Mkr 102 807 93 610 77 517 62 944 –

Solvenskvot 1,8 1,6 1,7 2,2 –

LÄNSFÖRSÄKRINGAR LIV, KONCERNENPremieinkomst, Mkr 1 919 2 639 3 388 4 319 13 048

Årets resultat, Mkr 5 089 1 903 5 174 4 872 –13 063

Konsolidering, Gamla Trad % 120 120 107 111 109

Solvens, % 128 122 118 113 111

KREDITBETYGBolag Institut Långfristig rating Kortfristig rating

Länsförsäkringar AB Standard & Poor’s A–/Stable –

Länsförsäkringar AB Moody’s A3/Stable –

Länsförsäkringar Bank Standard & Poor’s A/Stable A–1(K–1)

Länsförsäkringar Bank Moody’s A1/Stable P–1

Länsförsäkringar Hypotek1) Standard & Poor’s AAA/Stable –

Länsförsäkringar Hypotek1) Moody’s Aaa –

Länsförsäkringar Sak Standard & Poor’s A/Stable –

Länsförsäkringar Sak Moody’s A2/Stable –1) Avser bolagets säkerställda obligationer.

Sveriges mest nöjda kunder inom både bank och försäkring (enligt Svenskt Kvali tetsindex) och Sve-riges bästa mobil-app (Web Service Award) är exempel på utmärkel-ser under 2015/2016.

1 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Länsförsäkringar AB är länsförsäkrings gruppens gemensamma bolag

Länsförsäkringar AB ägs till 100 pro-

cent av länsförsäkringsbolagen, till-

sammans med 16 socken- och härads-

bolag. Genom en tydlig roll i länsför-

säkringsgruppens värdekedja bidrar

Länsförsäkringar AB till att öka kon-

kurrenskraften och sänka kostnaderna.

Därigenom skapas förutsättningar för

länsförsäkringsbolagen att bli fram-

gångsrika på sina respektive markna-

der. Förutom moderbolaget Länsför-

säkringar AB omfattar koncernen

Länsförsäkringar Sak, Länsförsäk-

ringar Bank, Länsförsäkringar Fondliv

och Länsförsäkringar Liv samt dotter-

bolag till dessa. Länsförsäkringar Liv

med dotterbolag kon soli deras inte i

koncernen eftersom bolaget bedrivs

enligt ömsesidiga principer.

Innehåll

3,7 miljoner kunder

23 lokala länsförsäkringsbolag

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB

Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB*

Länsförsäkringar Bank AB

* Bolaget bedrivs enligt ömse- sidiga principer och konsolideras inte i Länsförsäkringar AB.

Inledning2 Vd har ordet

4 Om Länsförsäkringar AB

6 Ägarstyrning

Hållbarhetsredovisning8 Trygg och ansvarsfull affär

13 Långsiktigt miljöarbete

15 Attraktiv arbetsgivare

20 GRI-index

Ekonomisk redovisning24 Förvaltningsberättelse

34 Bolagsstyrningsrapport

42 Femårsöversikt

43 Finansiella rapporter och noter för koncernen

85 Finansiella rapporter och noter för moderbolaget

101 Revisionsberättelse

Övrig information102 Styrelse och revisor

104 Företagsledning

106 Definitioner

107 Länsförsäkringar Liv- koncernens resultat- och balansräkning

108 Rapportdagar 2016

109 Adresser

Länsförsäkringar består av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag och det ge-mensamt ägda Länsförsäkringar AB med dotterbolag. Genom respektive länsförsäk-ringsbolag får kunderna en helhet inom bank, försäkring, pension och fastighets-förmedling. Länsförsäkringsbolagen ägs av

försäkringskunderna; det finns inga externa aktieägare och kundernas behov och krav är alltid det primära uppdraget. Grundläg-gande är en långsiktig omsorg om kunder-nas pengar och trygghet. Länsförsäkrings-gruppen har tillsammans drygt 3,7 miljoner kunder och cirka 6 000 medarbetare.

Kort om Länsförsäkringar | Lokala bolag med kunderna som ägare och enda uppdragsgivare

VD HAR ORDeT2 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Vi ska ge bästa möjliga stöd åt länsförsäkringsbolagen i deras kund-möten, oavsett i vilken kanal de sker.

Stabilitet i instabila tiderVd har ordet | Länsförsäkringar AB-koncernen redovisar ett mycket starkt resultat 2015. Samtliga verksamhetsgrenar visar på väsentliga resultatför-bättringar, affärsvolymerna fortsätter att utvecklas positivt och utvecklingstakten har varit hög.

2015 var ett på flera sätt exceptionellt år.

Det som ligger närmast i minnet för de

flesta av oss är tyvärr det stora humanitära

lidande som drabbade så många till följd

av krig och de flyktingströmmar som följt

i dess spår. På de finansiella marknaderna

var det också ett tidvis instabilt år, med

stora rörelser och volatiliteten har för-

stärkts ytterligare under inledningen av

2016. Den globala tillväxten blev något

lägre än förväntat, men utvecklingen fort-

satte ändå åt rätt håll. Positiva signaler i

den amerikanska ekonomin resulterade

i den första räntehöjningen sedan 2006.

Europas ekonomi har fortsatt sin åter-

hämtning under året och den svenska eko-

nomin har utvecklats i mycket god takt,

samtidigt som ränteläget fortsätter att

ligga på historiskt låga nivåer. Bostadspri-

serna har fortsatt att stiga vilket ytterligare

betonat vikten av en sund amorteringskul-

tur, något vi arbetar aktivt för. Från Finans-

inspektionen kom beskedet att amorte-

ringskrav på nya lån kommer att införas.

Avsevärda resultatförbättringar och god tillväxtFör Länsförsäkringar AB-koncernen sum-

merar vi ett mycket framgångsrikt år.

Samtliga verksamhetsgrenar visar på

resultatförbättringar; rörelseresultatet blev

närmare 2,2 mdr, vilket är en kraftig resul-

tatförbättring från året innan. Sakförsäk-

ringsverksamheten visade ett kraftigt för-

bättrat resultat. Framgångarna inom Agria

fortsätter och till sommaren går startskot-

fick vi även detta år bevis på att våra kunder

uppskattar det vi gör – enligt Svenskt Kvali-

tetsindex har vi de mest nöjda kunderna

inom både bank och försäkring.

Gemensam utveckling med fokus på kundmötet En av Länsförsäkringar ABs uppgifter är

att driva länsförsäkringsgruppens gemen-

samma utvecklingsarbete för att stärka

länsförsäkringsbolagens konkurrenskraft

och öka värdet för kunderna. Fokusområ-

den under året har varit att fortsätta

utveckla de digitala tjänsterna, skapa en

enklare och förbättrad kundinformation,

göra förbättringar i våra produkter och

arbeta med de förändringar som drivs av

lagstiftning och regelverk. 2015 kunde

länsförsäkringsbolagen ta emot leveran-

ser från drygt 30 projekt. Under året bil-

dade vi också en ny enhet, Kund- och

tet för försäljning på den finska markna-

den. Därmed erbjuder Agria ett tryggt

djurägande i fyra av de nordiska länderna

och i Storbritannien. Vi får ofta kvitton på

styrkan i vårt varumärke – vår framgångs-

rika etablering av bankverksamheten för

20 år sedan är ett av många exempel. Ban-

ken summerar ett historiskt starkt år, både

mätt i resultat och i affärsvolymer. I fond-

livbolaget stärktes resultatet och det för-

valtade kapitalet ökade till 103 mdr.

Arbetet med att förbättra nyckeltalen i

tradlivbolaget fortsatte under året. Våra

höga garantiåtaganden i den gamla tradi-

tionella livprodukten skapar med dagens

ränteläge en stor skuldsida i balansräk-

ningen, därför är framtagandet av Nya

Trad avgörande och viktigt, både för den

enskilda kunden och för hela bolagets

kundkollektiv. Konverteringen till Nya

Trad har varit tillfredsställande och vid

årsskiftet hade 72 000 kunder med ett

samlat kapital på 15 mdr valt att konver-

tera till Nya Trad, vilket har påverkat

solvensen i positiv riktning.

De mest nöjda kundernaUtöver goda resultat och en stark tillväxt

kanalstöd, med ett uttalat uppdrag att

möta den snabba digitaliseringen och ge

bästa möjliga stöd åt länsförsäkringsbola-

gen i deras kundmöten, oavsett i vilken

kanal de sker.

Anpassningen till nya regelverkDe nya regelverken kräver mycket resur-

ser och verksamhetsanpassningar. Vid års-

skiftet trädde EU-regelverket Solvens II

ikraft. Grundidén om ett stärkt kundskydd

är positiv, men den långsamma svenska

lagstiftningsprocessen har försvårat

anpassningen och lett till höga omställ-

ningskostnader för branschen. Med Läns-

försäkringars breda verksamhet blir också

effekten att vi påverkas av alla regelverk

3 VD HAR ORDeTLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

inom bank, försäkring och finansiella

konglomerat. Vi anser att en harmonise-

ring av regelverken mellan bank och

försäkring är nödvändig.

Hållbarhet i fokusAtt löpande arbeta med hållbarhetsfrågor

handlar i grunden om kundernas trygghet.

För mig är det självklart för en kundägd

organisation att frågor om långsiktig håll-

barhet är en central del av verksamheten.

En hållbarhetskommitté bestående av

företagsledningen arbetar löpande med

hållbarhetsfrågor. Prioriterade områden

inkluderar bland annat vårt arbete med

ansvarsfulla investeringar, mångfald och

krav på leverantörer och partners. Vårt

arbete med att implementera processer för

ansvarsfulla investeringar har givit resultat

och har uppmärksammats av flera externa

granskare, bland annat har både Söderberg

& Partners och Max Matthiessen höjt sina

omdömen under året. I slutet av 2015

skrev vi under Montreal Pledge, där inves-

terare världen över förbinder sig att redo-

visa koldioxidavtryck för sina investeringar

och vi undertecknade FN Global Compacts

tio principer inom bland annat mänskliga

rättigheter, miljö och antikorruption.

Medarbetarnas engagemang avgörandeMöjligheterna att driva effektiv affär och

leverera de produkter och tjänster som ska-

par framgångsrika kundmöten på länsför-

säkringsbolagen står och faller med med-

arbetarnas kompetens och engagemang.

2015 kunde vi glädjas åt att vårt Nöjd med-

arbetarindex ligger kvar på samma höga

nivå som året innan. Begreppet medarbe-

tarskap är centralt och handlar om att varje

medarbetare tar ansvar för sin egen utveck-

ling vad gäller prestation, kompetens och

hälsa. Under året införde vi en nyframta-

gen medarbetarprofil med syfte att ytterli-

gare öka medarbetarnas engagemang

genom att tydliggöra det egna ansvaret.

Stabil grund för framtida utmaningarBåde Länsförsäkringar AB och våra ägare

de 23 länsförsäkringsbolagen möter fram-

tidens utmaningar från en stabil grund –

både mätt i ekonomisk styrka och mätt i

affärsmodell, värdegrund och kundnöjd-

het. Formerna för samverkan ger ett tyd-

ligt fokus för var och en – länsförsäkrings-

gruppen är en väl fungerande federation.

Förmågan att erbjuda kunderna lokal när-

varo och beslutskraft i kombination med

gemensam utvecklingskraft och effektivi-

tet är nyckeln till våra framgångar. Affärs-

modellen som byggt våra framgångar hit-

tills ska bygga våra framgångar även i

framtiden.

Utmaningarna för oss handlar mycket

om att utveckla vår affärsmodell i en förän-

derlig och digitaliserad omvärld. Det gäller

att skapa förutsättningar för länsförsäk-

Affärsmodellen som byggt våra framgångar hit-tills ska bygga våra framgångar även i framtiden.

ringsbolagen att inte välja mellan att vara

lokala eller digitala utan att vara både och.

Det är kunden som väljer hur hon eller han

vill möta oss. I utmaningen ligger också att

utveckla vårt breda erbjudande. Vi har en

stabil och diversifierad sakförsäkringsaffär

som fortsätter att skapa starka resultat.

Under året har förberedelser gjorts för att

lyfta ut olycksfallsaffären i lokal konces-

sion till länsförsäkringsbolagen. Det

senaste exemplet på Länsförsäkringar ABs

roll som växthus för affär, som när den är

mogen, blir lokal. Vi utvecklar vårt liv- och

pensionserbjudande till företagare och pri-

vatpersoner. Inom bankområdet ska vi

fortsätta göra det vi gör – vi har idag en

bank som växer stabilt, så det är tydligt att

vi gör rätt saker. Vi har ambitiösa målbil-

der för utvecklingen av våra digitala tjäns-

ter – vi ligger i framkant idag när det gäller

finansiella tjänster i appen.

Dessa utmaningar och många fler antar

vi från en styrkeposition – med starka

ägare, starka resultat och nyckeltal, enga-

gerade medarbetare och med ett starkt

varumärke i ryggen.

Stockholm i mars 2016

Sten DunérVd Länsförsäkringar AB

OM LÄnSFÖRSÄKRInGAR AB4 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

VISIONTillsammans skapar vi trygghet och möjligheter är Länsförsäkringar ABs vision.

VÄRDERINGARVärderingarna sammanfattas i fyra ord; engagemang, Tillit, Öppenhet och Professionalism.

MÅLAtt bidra till att länsförsäkringsbolagen blir framgångsrika och skapar det bästa värdet för kunden är Länsförsäkringar ABs mål.

Tillsammans skapar vi trygghet och möjligheterOm Länsförsäkringar AB | Länsförsäkringar AB med dotterbolag bedriver på länsförsäkringsbolagens uppdrag gemensamma affärer inom bank och för säkring, strategiskt utvecklingsarbete och service på områden som ger skalfördelar och effektivitet. Allt för att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att utveckla erbjudandet nära sina kunder.

Länsförsäkringar AB ägs till 100 procent av

de 23 länsförsäkringsbolagen, tillsammans

med 16 socken- och häradsbolag. Läns-

försäkringsbolagen ställer krav på effektiv

kapitalanvändning och en avkastning på

eget kapital som motsvarar 5 procent över

riskfri ränta. Under 2015 uppgick räntabili-

tet på eget kapital till 9 procent. Förutom

moderbolaget Länsförsäkringar AB omfat-

tar koncernen Länsförsäkringar Sak, Läns-

försäkringar Bank, Länsförsäkringar Fond-

liv och Länsförsäkringar Liv samt dotter-

bolag till dessa. Länsförsäkringar Liv med

dotterbolag konsolideras inte i koncernredo-

visningen eftersom resultatet i sin helhet

tillfaller försäkringstagarna.

UppdragVerksamheten inom det gemensamt ägda

bolaget Länsförsäkringar AB har i uppdrag

att bedriva lönsamma affärer inom sakför-

säkring, bank och liv- och pensionsförsäk-

ring, utveckla produkter, koncept, mötes-

platser och verktyg samt att ge affärsser-

vice till länsförsäkringsbolagen. Detta

för att länsförsäkringsbolagen ska kunna

erbjuda sina kunder rätt sortiment och ge

privatpersoner, företag och lantbrukare i

Sverige möjlighet att leva i trygghet. Läns-

försäkringsgruppens återförsäkringsskydd

hanteras genom ett antal poollösningar

och gemensamma gruppskydd av Läns-

försäkringar Sak.

SakförsäkringLänsförsäkringar Sak ansvarar för den

skadeförsäkringsrörelse, inklusive djur-

och grödaförsäkring, som enligt uppdrag

från länsförsäkringsbolagen ska bedrivas

av Länsförsäkringar AB. Uppdraget är att

Länsförsäkringar AB arbetar med en visions- och värderingsstyrd planering av verksamheten. Visionen och värdering-arna är vägledande för alla verksamheter inom koncernen. Visionen är en beskriv-ning av hur Länsförsäkringar AB vill att det ska vara i den värld vi verkar. Visionen är ”Tillsammans skapar vi trygghet och möj-ligheter”. Länsförsäkringsgruppen med närmare 6 000 anställda arbetar för att ge 3,7 miljoner kunder ekonomisk trygghet. Länsförsäkringar finns där för att skapa

Vision, värderingar och måltrygghet för kunderna oavsett vilka behov de har – allt från köp av bostad, försäk-ringar för sak och pension, banktjänster och bolån till olika typer av sparande.

Värderingarna i Länsförsäkringar AB beskriver hur medarbetarna i Länsförsäk-ringar AB-koncernen ska bemöta varandra i syfte att uppfylla visionen och nå målen. Länsförsäkringar AB-koncernens gemen-samma värderingar är tillit, engagemang, öppenhet och professionalism.

komplettera bolagens erbjudande med

specialprodukter för att möta kundernas

behov och att starta ny affär som sedan kan

föras ut till länsförsäkringsbolagen. Affä-

rerna drivs så att länsförsäkringsbolagen

kan erbjuda kunderna ett brett försäk-

ringssortiment för människor, djur och

egendom. Genom gemensamma grupp-

skydd och pool lösningar skapas ett bra

återförsäkringsskydd.

Djurförsäkringsrörelsen drivs i dotter-

bolaget Agria Djurförsäkring och läns-

försäkringsgruppens återförsäkringslös-

ningar hanteras gemensamt av Länsför-

säkringar Sak, där även internationell

mottagen återförsäkring tecknas. Av läns-

försäkringsgruppens samlade premiein-

täkter på 23 mdr utgör premieintäkten från

sakförsäkringsverksamheten i Länsför-

säkringar AB 5 mdr.

5 OM LÄnSFÖRSÄKRInGAR ABLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

BankLänsförsäkringar Bank erbjuder bank-

tjänster till privatpersoner, lantbruk och

småföretag. Försäljning, rådgivning och

service sker genom länsförsäkringsbola-

gens kontor, via internet och telefon. Inlå-

ning samt viss utlåning sker i Länsförsäk-

ringar Bank, medan merparten av utlå-

ningen och upplåningen sker i dotterbola-

get Länsförsäkringar Hypotek. Dotter-

bolaget Länsförsäkringar Fondförvaltning

tillhandahåller värdepappersfonder. Dot-

terbolaget Wasa Kredit erbjuder finansie-

ringstjänster till företag och privatperso-

ner – främst leasing, hyra och avbetalning.

Antalet kunder med Länsförsäkringar som

huvudbank ökade 8 procent till 378 000.

Affärsvolymerna i bankverksamheten

ökade med 14 procent till 404 mdr.

Liv- och pensionsförsäkringLänsförsäkringar erbjuder liv- och pen-

sionslösningar till företag och privatperso-

ner. Genom Länsförsäkringar Fondliv

erbjuds fondförvaltning, garantiförvaltning

och personförsäkringar. Länsförsäkringars

fondutbud består av 35 fonder med eget

varumärke och 46 externa fonder. Fon-

derna under eget varumärke finns inom

Länsförsäkringars eget fondbolag och för-

valtas av externa förvaltare. Fondlivbola-

get förvaltar 103 mdr åt liv- och pensions-

försäkringskunderna. I Länsförsäkringar

Liv sker ingen nyteckning, bolaget förval-

tar traditionell livförsäkring som är teck-

nad före stängningen 2011. Under 2015

har arbetet med att erbjuda kunder möj-

ligheten att villkorsändra försäkringar

till Nya Trad fortsatt. Mottagandet har

varit positivt. För de som hittills har fått

er bjudandet har 34 procent av kapitalet

villkors ändrats.

Styrning av risktagande och kapitalanvändningAffärsverksamheten ska bedrivas i vinst-

syfte så att bolaget kan lämna en konkur-

renskraftig avkastning på eget kapital på

marknadsmässig nivå. Allt kapital som

inte behövs för den verksamhet Länsför-

säkringar AB bedriver ska över tiden läm-

nas tillbaka till ägarna som utdelning.

Koncernens kapitalsituation i förhållande

till dess samlade risker utgör utgångspunkt

vid beslut om eventuell utdelning. Läns-

försäkringar AB strävar efter en balans

mellan kapitalstyrka och risktagande så

att minst kreditbetyget A kan försvaras.

Nästan två tredjedelar av länsförsäk-

ringsgruppens kapital, exklusive kapitalet

i Länsförsäkringar Liv som tillhör dess för-

säkringstagare, finns i länsförsäkringsbola-

gen. Koncernens kapitalstyrka bedöms där-

för inte enbart från dess egen situation utan

även med hänsyn till länsförsäkringsbola-

gens kapitalstyrka. Ratinginstitut och andra

intressenter har det synsättet. Länsförsäk-

ringsbolagen är mycket väl konsoliderade

och har därför betydande förmåga att till-

skjuta kapital till koncernen.

Koncernen prioriterar att utveckla

ar betet med styrning av risktagandet och

kapital användningen. Bedömningar av risk-

nivån i skilda verksamheter är en del i arbe-

tet, med hänsyn till nuvarande och framtida

krav i lagstiftningen och ratinginstitutens

syn. Ytterligare steg planeras mot att mer

systematiskt styra risktagandet i de skilda

affärsverksamheterna med utgångspunkt i

hur det påverkar koncernens kapitalutnytt-

jande. Syftet är att skydda aktie ägarnas

kapital och säkerställa en effektiv använd-

ning och intjäning på koncernens kapital.

Skalfördelar som skapar mervärde för kundernaLänsförsäkringsgruppens samverkan har

vuxit fram. De lokala bolagen har bestämt

sig för samverkan för att nå skalfördelar

och för att kunna koncentrera sig på det vik-

tigaste; mötet med kunden. Inom produkt-

och konceptutveckling, IT-drift och förvalt-

ning samt varumärkeskommunikation kan

länsförsäkringsbolagen dela på kostnaderna

istället för att bygga upp dessa resurser

lokalt. Arbetsfördelningen mellan länsför-

säkringsbolagen och Länsförsäkringar AB

ger tydligt fokus för var och en. Länsför-

säkringar AB ska skapa förutsättningar för

länsförsäkringsbolagen att vara mer effek-

tiva i sina roller. En grundläggande förut-

sättning för att detta ska fungera är ekono-

misk effektivitet. Det är orsaken till att

viss sakförsäkringsverksamhet har

bedömts lämpa sig bäst för gemensam

koncession. Dessa gränssnitt påverkar inte

kundrelationerna – de sköts av respektive

länsförsäkringsbolag som om de vore

lokala banker eller försäkringsbolag.

Detta är själva grunden i länsförsäkrings-

idén. För kunderna finns Länsförsäkringar

alltid nära med lokal närvaro och besluts-

kraft. Utgångspunkten är just den lokala

närvaron och beslutskraften – erfarenhe-

ten visar att lokal beslutskraft, kombine-

rad med gemensamma muskler, skapar

ett verkligt mervärde för kunderna.

Närhet i alla kundmötenLänsförsäkringar arbetar i alla kanaler och

i alla kundmöten med ett varumärkeslöfte

som bygger på närhet. Upplevelsen av en

ökad närhet och ett minskat avstånd i rela-

tionen med Länsförsäkringar ska vara

vägledande för allt som görs – från pro-

duktutvecklingen till det personliga kund-

mötet. För att lyckas skapa en tydlighet i

marknaden kring vad varumärket står för

krävs en förståelse och ett engagemang

från hela länsförsäkringsgruppen. Det

räcker inte med att de som möter kunderna

ute i länsförsäkringsbolagen har insikt i

hur varumärkeslöftet ser ut. Även samtliga

medarbetare inom Länsförsäkringar AB

måste ha det, eftersom uppdraget är att

skapa förutsättningar för länsförsäkrings-

bolagen att lyckas i sina lokala kundmöten.

ÄGARSTyRnInG6 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Ägarstyrning som skapar ett tydligt samspelÄgarstyrning | Inom länsförsäkringsgruppen är ägarstyrningen en del av ett mångfacet terat samspel mellan länsför säkringsbolagen. Länsförsäkringsbolagen är på en och samma gång medlemmar i federationen, beställare och nyttjare av Länsförsäkringar ABs tjänster, distributörer av Länsförsäkringar ABs produkter och ägare av Länsförsäkringar AB.

I samspelet mellan länsförsäkringsbola-

gen handlar ägarstyrningen inte bara om

styrningen av den gemensamma verksam-

heten, utan också om att säkerställa att

samtliga länsförsäkringsbolag tar sin del

av ansvaret för utvecklingen av den verk-

samhet som de gemensamt valt att inves-

tera i. Utvecklingen av de gemensamma

affärerna och de senaste årens tillväxtpla-

ner har gjort att länsförsäkringsbolagens

ägarstyrning visavi Länsförsäkringar AB

alltmer kommit att hamna i fokus. Ägar-

styrningen har kommit att bli en allt vik-

tigare del av samspelet mellan länsför-

säkrings bolagen.

Ägarstyrningens grunderLänsförsäkringar AB är ett aktiebolag,

och tillika moderbolag i en finansiell

koncern, med aktier som ägs individuellt

i olika omfattning av de 23 länsförsäk-

ringsbolagen och 16 socken- och härads-

bolag. Vart och ett av länsförsäkrings-

bolagen ansvarar som ägare för att det

finns en fungerande ägarstyrning visavi

Länsförsäkringar AB. I formell mening

är varje länsförsäkringsbolags styrelse

ansvarig för ägarstyrningen.

Mot bakgrund av den federativa organi-

sationen och avsikten med ägandet av

Länsförsäkringar AB, har länsförsäkrings-

bolagen tillsammans skapat gemensamma

former för ägarstyrning. Former som sva-

rar upp både mot de krav som normalt

ställs på ägarstyrning och som samtidigt

beaktar de federativa förutsättningarna för

samarbetet.

Ägarstyrningen i Länsförsäkringar AB har

tydliga fördelar jämfört med ägar styrning

i många större finansiella koncerner. Detta

tack vare att samtliga länsförsäkringsbo-

lag har samma tydliga syfte med ägandet,

är aktiva och att de tillsammans har till-

räckligt stor finansiell kapacitet för att

trygga långsiktigheten i ägandet.

Ägarstyrningens logikÄgarstyrningens logik handlar i huvudsak

om relationen mellan länsförsäkringsbola-

gens styrelser, Länsförsäkringar ABs

bolags stämma och länsförsäkringsbola-

gens ägarkonsortium och Länsförsäkringar

ABs styrelse. Den formella ägarstyrningen

sker genom bolagsstämman men länsför-

säkringsbolagens ägarkonsortium och

läns försäkringsbolagens representation i

styrelsen för Länsförsäkringar AB är också

viktiga delar i ägarstyrningen. Formellt

regleras bolagsstämmans uppgifter i lag

och i bolags ordningen. Konsortiets upp-

gifter regleras i länsförsäkringsbolagens

kon sortialavtal. Konsortiets ordförande

utses av länsförsäkringsbolagen.

Länsförsäkringar ABs styrelse väljs av

bolagsstämman som utgörs av företrädare

7 ÄGARSTyRnInGLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Ägarstyrning i länsförsäkringsgruppenÄgarstyrningen handlar i huvudsak om relationen mellan länsförsäkringsbolagens styrelser, Länsför-säkringar ABs bolagsstämma och länsförsäkrings-bolagens ägarkonsortium och Länsförsäkringar ABs styrelse. Ägarkonsortiet är ingen juridisk enhet men har en central roll i samspelet. Uppgiften regleras i ett

avtal mellan de 23 ägarna.

Forum för ägarstyrning och federativt samspel.

Kunder/delägare

Ägarkonsortium

23 länsförsäkringsbolagsstyrelser

Länsförsäkringar ABs styrelse

Länsförsäkringar ABs dotterbolagsstyrelser

Bolagsstämmor

drag. Länsförsäkringar ABs styrelse har

sam tidigt ett stort ansvar för att vårda det

kapital som länsförsäkringsbolagen har

placerat i Länsförsäkringar AB. Länsför-

säkringsbolagens uppdrag till Länsförsäk-

ringar ABs styrelse beslutas i konsortiet

och finns dokumen terat bland länsförsäk-

ringsgruppens styr dokument. Länsförsäk-

ringar ABs styrelse beslutar, med utgångs-

punkt från uppdraget från ägarna, om

verksamhetens inriktning och omfattning.

för samtliga aktieägare. Valet av styrelse

bereds genom en process styrd av ägarna

genom en av bolagsstämman utsedd val -

beredning. Valberedningens samman-

sättning, mandattid med mera regleras i

bolags ordningen. Konsortiets ordförande

ansvarar för processen gällande förnyelse

av val beredning.

Valberedningens huvuduppgift är att

föreslå val av ledamöter till Länsförsäk-

ringar ABs styrelse. I valberedningen läggs

därmed grunden för ägarnas styrning av

verksamheten inom Länsförsäkringar AB.

Valberedningen har i sin roll att företräda

ägarna och ägarnas intentioner med Läns-

försäkringar AB, och att säkerställa att

bästa kompetens nyttjas för bemanningen

av Länsförsäkringar ABs styrelse.

Ägarnas uppdrag till valberedningen

framgår av en särskilt dokumenterad

instruktion som fastställs av bolagsstäm-

man. Det är viktigt att det finns en tydlig

rågång mellan valberedningen och styrel-

sen. Valberedningen arbetar självständigt

från styrelsen på uppdrag av ägarna. Sam-

tidigt är det viktigt att det sker ett samspel

mellan valberedningen och styrelsens ord-

förande. Ett exempel är den årliga utvär-

dering som styrelsen gör av sitt eget

arbete. Utvärderingen dokumenteras och

tillhandahålls valberedningen och utgör

därmed också grunden för valberedning-

ens utvärdering av styrelsen.

Länsförsäkringar ABs styrelse agerar

som ägarnas företrädare inom den ram

som ges av ägarnas avsikt med verksam-

heten. Läns försäkringar ABs styrelse

driver alltså de strategier och mål som

ägarna från tid till annan kommer överens

om och verkställer därmed ägarnas upp-

HåLLBARHeT8 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Trygg och ansvarsfull affär ger ett ökat kundvärde Hållbarhet | Grundläggande för Länsförsäkringar AB, som ägs av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag, är en långsiktig omsorg om kundernas trygghet. Runt om i länsförsäkringsbolagen drivs omfattande aktiviteter med långsiktig håll-barhet som utgångspunkt. Inom Länsförsäkringar AB bedrivs ett systematiskt arbete och hållbarhet har en viktig plats i alla delar av verksamheten.

Hållbarhet handlar om att ge ett ökat värde

till kunderna och samtidigt bidra till en

långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Genom att erbjuda tjänster inom bank och

försäkring har Länsförsäkringar AB unika

möjligheter att balansera ekonomisk, mil-

jömässig och social hänsyn i affärsbeslut

och verksamhetsutveckling, vilket ska

komma kunder och övriga intressenter till-

godo. Endast genom att inkludera dessa

hänsyn kan Länsförsäkringar AB fortsätta

att vara en långsiktig partner för kunder

och affärspartners.

Hållbarhetsarbete med utgångs - punkt i affärenHållbarhetsarbetet i Länsförsäkringar AB

ska utgå från affären med målsättningen att:

�� Länsförsäkringar AB ska ta ett helhets-

ansvar för hållbarhet med en hög kvali-

tet utifrån den vedertagna samhälls-

normen.

Att löpande arbeta med hållbarhetsfrågor handlar i grunden om kun-dernas trygghet. För mig är det självklart för en kundägd organisa-tion att frågor om långsiktig hållbarhet är en central del av verksam-heten. Runt om i länsförsäkringsbolagen drivs omfattande aktiviteter med långsiktig hållbarhet som utgångspunkt. Inom Länsförsäkringar AB arbetar en hållbarhetskommitté bestående av företagsledningen löpande med hållbarhetsfrågor. Grundläggande är en långsiktig om-sorg om kundernas trygghet.

Sten Dunér, Vd Länsförsäkringar AB

�� Länsförsäkringar AB ska bli erkänt för

att inom utvalda områden bidra till en

hållbar samhällsutveckling som skapar

långsiktigt hållbara förutsättningar för

affären och varumärket.

Länsförsäkringar ABs hållbarhetsarbete

utgår från visionen ”Tillsammans skapar

vi trygghet och möjligheter”. Det innebär

att Länsförsäkringar AB i dialog med sina

intressenter ska styra mot erbjudanden

och aktiviteter som genomförs för att

stärka affären och samtidigt bidra till att

lösa globala och lokala utmaningar.

Länsförsäkringar AB värnar om ett

transparent förhållningssätt gentemot alla

intressenter, för att de ska ges möjlighet att

göra riktiga bedömningar av hur de påver-

kar och påverkas av Länsförsäkringar ABs

verksamhet. De primära intressenterna

utgörs av kunder, ägare, medarbetare, leve-

rantörer, samarbetspartners, intresseorga-

nisationer och myndigheter. Länsförsäk-

ringar AB för en kontinuerlig dialog med

dessa intressentgrupper genom vardagliga

samtal, i organiserade samarbeten, genom

undersökningar och enkäter samt genom

andra fristående initiativ och engagemang.

I dialog med intressenterna identifieras och

värderas hållbarhetsfrågor kontinuerligt.

Arbetets inriktningUnder 2015 inledde Länsförsäkringar AB

ett arbete för att tydliggöra hållbarhetsarbe-

tets inriktning. Inom de två profilområdena

Hållbara investeringar och Hållbar livsstil

kommer målsättningar och aktiviteter att

samlas för en tydligare styrning, uppfölj-

ning och kommunikation av hållbarhetsar-

betet. Profilområdet Hållbara investeringar

beskriver det systematiska arbete som

utförs inom ansvarsfulla investeringar.

Hållbar livsstil beskriver dels Länsförsäk-

ringars arbete inom förebyggande rådgiv-

9 HåLLBARHeTLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

ning, dels bolagets efterlevnad av interna-

tionella lagar och riktlinjer för hållbarhet

i hela värdekedjan.

Länsförsäkringar AB vill minska risker

och skapa trygghet och möjligheter i varje

kunderbjudande. Genom att kontinuerligt

kartlägga direkt och indirekt påverkan i

hela värdekedjan vill Länsförsäkringar AB

åstadkomma ökad styrning och proaktiv

hantering av hållbarhetsfrågor. Hållbar-

hetsrisker ska genom lämpliga förebyg-

gande åtgärder minimeras. Ett riskbaserat

förhållningssätt är särskilt relevant inom

områdena ansvarsfulla investeringar,

ansvarsfull kreditgivning, standarder för

skadeförebyggande och skadereglerande

åtgärder, inköp och egen verksamhet.

Minst lika viktigt är att identifiera var i

värdekedjan Länsförsäkringar AB har en

positiv påverkan. Denna återfinns främst

i det skadeförebyggande miljöarbetet och

i det skadeförebyggande och hälsofräm-

jande arbetet för människor och djur samt

i det omfattande forskningsarbetet.

Med utgångspunkt i ovanstående arbete

och med vägledning av redovisningsstan-

darden GRI har Länsförsäkringar identi-

fierat ett antal prioriterade aspekter som

samlas i profilområdena Hållbara investe-

ringar och Hållbar livsstil:

�� Finansiell stabilitet – en hållbar eko-

nomi för samhället och för våra kunder.

�� Ansvarsfulla investeringar– ett syste-

matiskt arbete för att skapa en god

avkastning till kunderna.

�� Kreditgivning som värnar hållbarhet – ta hänsyn till miljö- och samhällsrela-

terade risker.

�� Samhällsengagemang – skadeföre-

byggande, hälsofrämjande arbete och

forskning.

�� Begränsad klimatpåverkan – verka

för minskade klimatpåverkande

utsläpp.

��Minskad resursanvändning – hushål-

lande med samhällets och naturens

resurser.

�� Ansvarsfull arbetsgivare – med ambi-

tionen att attrahera och behålla duktiga

medarbetare.

�� Krav på leverantörer – för hållbarhet

i hela leverantörskedjan.

Klimatrisker i investeringarDen globala uppvärmningens konsekven-

ser är en stor utmaning för Länsförsäk-

ringar ABs hållbarhetsarbete. I verksam-

heten fattas beslut som både påverkar och

påverkas av klimatförändringarna och

dess följder, vilket avser exempelvis för-

valtningen av kundernas pensionskapital.

Sedan slutet av 2015 förbinder sig Läns-

försäkringar AB att mäta och redovisa

koldioxidavtryck för sina investeringar i

enlighet med det internationella initiativet

Montreal Pledge. I slutet av 2015 redovi-

sades Länsförsäkringar ABs koldioxidav-

tryck i de egna aktiefonderna och en ny

mätning kommer genomföras under 2016.

Ett arbete har inletts med att identifiera

hur investeringarnas koldioxidavtryck

kan minskas.

Länsförsäkringar AB stödjer Carbon

Disclosure Project (CDP) som samlar

miljöinformation från bolag utifrån finan-

siella aktörers och investerares krav och

behov. Genom dialog med bolag och

genom att stödja CDPs arbete vill investe-

rarna driva på bolagens transparens och

miljöredovisning samt få bolag att arbeta

aktivt för att minska sin miljöpåverkan.

Informationen som CDP samlar in

används av investerarna till att mäta kol-

dioxidavtrycket i aktiefonder samt som

underlag för investeringsbeslut och dia-

loger med bolag.

Klimatpåverkan försäkringarFör försäkringsverksamheten har den glo-

bala uppvärmningen mer svåröverblick-

bara konsekvenser. Troligt är att ett mer

oberäkneligt klimat som följs av extrem-

väder, skyfall, stormar och översväm-

ningar kommer att innebär en risk för

ökade utbetalningar för väderrelaterade

försäkringsskador. Effekterna av exempel-

vis bristen på rent vatten och andra förlo-

rade ekosystemtjänster är dock mycket

oklara och kunskap om historiska data har

inget betydande värde när prognoser ska

tas fram. Länsförsäkringar AB förhåller

sig till klimatfrågan genom att verka för

minskade utsläpp av klimatpåverkande

gaser, både i den egna verksamheten och

genom rådgivning och skadeförebyg-

gande arbete, vilket bidrar till att reducera

framtida skador och risker.


ÅterförsäkringLänsförsäkringar AB ger stöd till länsför-

säkringsbolagen avseende återförsäkring,

villkor och premier samt inte minst det

skadeförebyggande arbetet kring brand,

vatten, motor och naturskador.

Länsförsäkringar Sak är en av Europas

större köpare av återförsäkring av skog

och mark och länsförsäkringsbolagen för-

säkrar en stor del av all försäkrad skog i

Sverige. Återförsäkringsskyddet, som

avser en enskild naturskada, har höjts

under de senaste åren. Att förebygga ska-

dor i miljön samt i människors boenden

och närområden blir därmed en självklar-

het. För att stödja detta finns tillgång till

Sveriges största skadestatistikdatabaser

och samverkande insatser sker för att före-

bygga skador inom hela länsförsäkrings-

gruppen.

Ansvarsfulla investeringarLänsförsäkringar AB placerar kundernas

pensionskapital och erbjuder högt rankade

fonder genom både egna fonder och

rekommenderade externa fonder. Det

pågår ett systematiskt arbete för att skapa

en långsiktigt god avkastning till kun-

derna. Aktiv ägarstyrning, internationella

konventioner, förvaltaravtal och samarbe-

ten är grunden för arbetet inom ansvars-

fulla investeringar. Länsförsäkringar AB

eftersträvar att transparent redogöra för

arbetssätt och rutiner gällande ansvars-

fulla investeringar, med syftet att skapa

kundvärde och att värna om varumärket.

Länsförsäkringar AB investerar i bolag

över hela världen, direkt och via externa

fonder. Utgångspunkten är att välskötta,

hållbara bolag är en långsiktigt bättre

investering. Bolagen bör hantera risker

och möjligheter kring affärsetik, miljö och

sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt för att

vara långsiktigt konkurrenskraftiga. Läns-

försäkringar AB har skrivit under FN-ini-

tiativet PRI – Principer för Ansvarsfulla

investeringar – för att markera detta.

Aktiv ägarstyrningI ägarstyrningen ingår bolagsdialoger

kring hållbarhetsfrågor, ett aktivt delta-

gande i portföljbolagens valberedningar

för att påverka styrelsesammansättningen

samt röstning på bolagsstämmor. En lång-

siktig målsättning är att öka mångfalden i

portföljbolagens styrelser vad gäller kön,

ålder och bakgrund. Under stämmosä-

songen 2015 ökade andelen kvinnliga sty-

relseledamöter från 34 till 41 procent i de

bolag där Länsförsäkringar Fondförvalt-

ning deltog i valberedningen. Länsförsäk-

ringar AB röstar på bolagsstämmor

i de bolag där ett väsentligt ägande finns

eller där det av andra skäl är viktigt att

rösta. Det gäller i huvudsak bolag som

ingår i Länsförsäkringar ABs egna fonder.

Internationella konventioner grunden Arbetet med ansvarsfulla investeringar

utgår från de internationella konventioner

som Sverige har undertecknat inom miljö,

mänskliga rättigheter, arbetsrätt, korrup-

tion samt kontroversiella vapen (kärnva-

pen, klustervapen och personminor). Ett

samarbete sker med en extern etikkonsult-

firma, för att identifiera och analysera

bolag som bryter mot internationella kon-

ventioner. Med analysen som utgångs-

punkt söker Länsförsäkringar AB att

genom dialog påverka bolag som bryter

mot internationella normer. Det sker med

målet att det analyserade bolaget ska upp-

höra med kränkningen samt vidta förebyg-

gande åtgärder för att förhindra att lik-

nande incidenter upprepas. Om dialogen

inte når avsett resultat kan som en sista

utväg innehavet avyttras. Majoriteten av

noterade aktie- och kreditobligationsinne-

hav genomlyses av etikkonsulten. Genom-

lysningen görs för såväl direktinvestering-

ars som externa fonder i Länsförsäkringar

ABs investeringsportföljer och egna fon-

der samt även för Länsförsäkringars fond-

torgs rekommenderade fonder.

Samarbeten med andra investerareUnder 2015 gick Länsförsäkringar AB

med i Hållbart Värdeskapande, ett samar-

betsprojekt mellan 17 av Sveriges största

institutionella investerare och NASDAQ

Stockholm. Syftet med projektet är att

lyfta betydelsen av att bolagen arbetar

strukturerat med hållbarhetsfrågor.

Länsförsäkringar AB är aktiv medlem

i Swesif, en branschsammanslutning för

hållbara investeringar. Ett viktigt arbete

inom Swesif under 2015 var att göra Håll-

barhetsprofilen tillgänglig för fondsparare

på privata fondplattformar. Hållbarhets-

profilen är en branschstandard med infor-

mation om hur fonder tillämpar hållbar-

hetskriterier i sin förvaltning, som gör det

enklare för fondsparare att jämföra fonder.

Hållbarhetsprofilen är ett komplement till

fondfaktabladen. Länsförsäkringars fond-

torg var ett av de första i Sverige med att

tillhandahålla Hållbarhetsprofilen för

sina kunder.

Bankens egna kapitalplaceringarLänsförsäkringar Bank har enbart aktiein-

nehav i egna dotterbolag och ett par små

innehav i enheter som är verksamhetsnära,

som till exempel Swish. Ingen egen trans-

aktionshandel i aktier förekommer. Utöver

detta placeras bankens likviditetsreserv

utifrån ett konservativt ramverk vilket ger

hållbara placeringar med låg risk. Huvud-

inriktningen är svenska statsobligationer

och svenska säkerställda obligationer med

högsta kreditbetyg. Placeringar av likvidi-

Aktiviteter inom ansvarsfulla investeringar 2015 2014

Antal reaktiva1) bolagsdialoger kring hållbarhet som fördes via etikkonsult för Länsförsäkringar ABs räkning2) 105 111

Varav antal reaktiva bolagsdialoger som Länsförsäkringar AB varit engagerade i kring hållbarhet 38 26

Antal förebyggande dialoger kring hållbarhet 24 27

Antal uteslutna bolag kring hållbarhet3) 28 25

Antal bolagsstämmor där röstning skett4) 22 14

Deltagande i valberedningar 12 181) Reaktiva bolagsdialoger avser dialoger med bolag där en hållbarhetsincident har inträffat.2) Den etikkonsultfirma som Länsförsäkringar AB anlitar har dialoger med bolag som hamnar i deras etiska filter för

Länsförsäkringar ABs och övriga kunders räkning. Därtill har flera av Länsförsäkringar ABs externa förvaltare en löpande dialog med bolag kring hållbarhetsfrågor.

3) Avser uteslutningar från direktägda aktier och kreditobligationer.4) Avser ordinarie och extra bolagsstämmor.

På LAnSFORSAKRInGAR.Se FInnS MeR UTFÖRLIG InFORMATIOn OM ÄGARPOLICy, URVALSPROCeSS AV FÖRVALTARe SAMARBeTen MeD InVeSTeRARe, BOLAGSDIALOGeR, UTeSLUTnA BOLAG SAMT KOLDIOXIDAVTRyCK FÖR LÄnSFÖRSÄKRInGAR ABS eGnA FOnDeR.


tetsreserven sker även till en mindre del i

finska och tyska statsobligationer, obliga-

tioner utgivna av multinationella utveck-

lingsbanker samt obligationer garanterade

av den tyska staten.

Hållbar livsstilArbetet med att begränsa klimatpåverkan

och minska resursansvändningen är högt

prioriterat liksom samhällsengagemang

för att förebygga skador och utanförskap

och bidra till bättre hälsa hos människor

Kundernas trygghet och möjligheter

Erbjudandet inom bank, pension och för-

säkring ska vara nära kundernas behov

och ge en hög service. Det ska ge ett ökat

värde till kunderna och bidra till en hållbar

samhällsutveckling.

Digitala tjänster driver det lokala kundmötetNya tjänster, högre service och en mer

effektiv kommunikation kan erbjudas kun-

derna och omvärlden digitalt. Digitalise-

ringen minskar dessutom miljöpåverkan

tack vare färre kundutskick, brev, pappers-

utskrifter och transporter.

Andelen digitalt distribuerade kund-

utskick uppgick till 30 procent för 2015,

vilket är lägre än målet, något som har

flera förklaringar. Olika produkter i det

digitala erbjudandet utvecklas och mark-

nadsförs successivt men beteendeföränd-

ringar tar tid.

Ett flexibelt förhållningssätt och en

förmåga att anpassa vägvalen utifrån kun-

dernas behov och förändrade beteenden

är av stor betydelse för att erbjuda rätt

tjänster i rätt kanal. Det personliga kund-

mötet är fortsatt prioriterat när kunden

behöver det. Under året bildades hos

Länsförsäkringar AB en ny enhet, Kund

och kanalstöd, och i slutet av 2015 lanse-

rades länsförsäkringsgruppens digitala

målbild som är att utforma marknadens

bästa och mest uppskattade digitala tjäns-

ter för bank, försäkring, pension och fast-

ighetsförmedling.

Kreditgivning som värnar hållbarhetLänsförsäkringar Bank beaktar vid kredit-

givning miljö- och samhällsrelaterade ris-

ker eftersom de är en del av den ekono-

miska risken. Bankens affärsmodell har

låga hållbarhets- och kreditrisker:

1 Utlåning sker enbart i Sverige,

i svenska kronor och med en god

geografisk fördelning i landet. 2 Utlåningen är främst inriktad på

privatpersoners bolån, lantbruk och

ett mindre antal småföretag. Bolånen

utgör 73 procent av den totala utlå-

ningsvolymen på drygt 200 mdr.3 Merparten av utlåningen till lantbruks-

kunderna sker till familjeägda lantbruk

och det genomsnittliga lantbruksenga-

gemanget är lågt, knappt 2 Mkr per

låntagare.

Om det i kredittagarens verksamhet finns

särskilt identifierade risker avseende till

exempel miljö, mänskliga rättigheter,

arbetsrättsliga risker, korruption eller annan

kriminell verksamhet görs en bedömning av

hur stor den ekonomiska risken är och om

den risken medför avslag på kreditansökan.

Kreditgivning av bolån till privatperso-

ner sker enligt ett enhetligt och stringent

kreditregelverk. Länsförsäkringar Bank

vill vara säkra på att kunderna har balans i

sin privatekonomi och inte får problem på

grund av sina lån. Alla Länsförsäkringars

bolånerådgivare är certifierade, vilket

säkerställer en hög kvalitet i rådgivningen,

ett stärkt konsumentskydd och en trygg

och stabil privatekonomi för kunderna.

Ingen utlåning sker till stora företag

inom sektorerna vapen, gruvnäring, gas

och fossil energiproduktion.

Försäkringar som bidrar till samhällsutvecklingenFör att länsförsäkringsbolagen fortsatt ska

kunna erbjuda ett starkt och brett erbju-

dande inom sakförsäkring ska Länsförsäk-

ringar AB vara ett växthus för produktut-

veckling och innovation i affärsverksamhe-

ten, som sedan överlämnas till länsförsäk-

ringsbolagen.

Länsförsäkringsbolagen erbjuder en

återvinningsförsäkring till lantbrukskun-

derna som distribueras i samarbete med

Håll Sverige Rent och lokala entreprenörer

för att minska skrot och miljöfarligt avfall.

På uppdrag av länsförsäkringsbolagen

utvecklade Länsförsäkringar AB erbjudan-

det i samarbete med Håll Sverige Rent.

Inom motorförsäkring sker ett samarbete

mellan Länsförsäkringar AB och länsför-

säkringsbolagen för att minska antalet

olyckor, skador och incidenter i trafiken.

Länsförsäkringar AB har i samarbetet bland

annat tagit fram ett gemensamt arbetssätt

och statistikdatabas. Vid en skada inom

motor och trafik rapporterar det lokala läns-

försäkringsbolaget incidenten geografiskt

och den samlade incident- och olycksstatis-

tiken ger kunskap om var olyckor sker och

varför, samt ger förutsättningar för att före-

bygga trafikskador långsiktigt i samverkan

med väghållare och kommuner.

och djur. Länsförsäkringar Bank, som

har enbart utlåning i Sverige och främst

till privatpersoners bolån, värnar hållbar-

het i kreditgivningen för att minska den

ekonomiska risken. Länsförsäkringar ABs

ambition är att vara en ansvarsfull arbets-

givare som värnar kompetens för fortsatt

framgång. Ett tydligt arbete kring mång-

fald och jämställdhet har stor betydelse

för att nå denna ambition. Medarbetarnas

kompetens inom hållbarhet ger goda för-

utsättningar till en produkt- och teknik-

utveckling för en långsiktigt hållbar

samhällsutveckling. Kravställandet på

leverantörer bidrar till ett ansvarsfullt

agerande i affärsverksamheten.

Medarbetarna inom Länsförsäkringar

AB får ta fler och fler beslut av affärsetisk

och hållbarhetsinriktad karaktär vid ser-

vice och rådgivning och i samband med

exempelvis rekrytering, inköp, tjänstere-

sor och representation. Ett ledarskap som

tydliggör betydelsen av hållbarhet kopplat

till affärsvärdet är av största betydelse.


Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens ForskningsfondLänsförsäkringar AB och länsförsäk-

ringsbolagen stödjer vetenskaplig

forskning kring människors trygghet

genom Stiftelsen Länsförsäkringsbola-

gens Forskningsfond. Forskningen ska

bidra till ökad ekonomisk och fysisk

trygghet i samhället utifrån den verk-

samhet som länsförsäkringsgruppen

bedriver, och resultaten görs ofta all-

mänt tillgängliga. Två teman, tryggt

boende och oskyddad trafikant, har

varit prioriterade områden under 2015.

Projekt där Forskningsfonden inledde sin finansiering under 2015Institutionen för ekonomisk och indu-

striell utveckling vid Linköpings uni-

versitet beviljades 12 Mkr för det tre-

åriga forskningsprogrammet ”Nudging

my future self: beteende-ekonomiska

studier av yngres finansiella beslut”.

Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens

Forskningsfond bidrog med 500 000

kronor till projektet ”Ömsesidighet i

den svenska försäkringsmodellen” vid

Uppsala universitet. Projektet finansie-

ras med lika stora bidrag i ett samarbete

mellan Länsförsäkringar, Folksam och

Skandia.

Agrias forskning om djurAgrias Forskningsfond stödjer forsk-

ning om de djurslag som Agria försäk-

rar. Forskningsstödet, som baseras på

en del av premieintäkten, är inriktat på

djurs hälsa och på djurens betydelse

för människan och samhället. Agria

har en unikt omfattande skadestatistik,

vilket har stor betydelse för landets

djur omsorg.

Det omfattande samhällsengagemanget

hos Länsförsäkringar AB och länsförsä-

kringsbolagen har som mål att minska

riskerna och skapa trygghet och möjlig-

heter för kunderna och den lokala omgiv-

ning där kunderna lever och verkar. Detta

kommer även till uttryck i ett aktivt

arbete för mänskliga rättigheter, goda

arbetsförhållanden och jämställdhet.

Skadeförebyggande verksamhet och hälsofrämjande tjänsterLänsförsäkringar är en av Sveriges

ledande aktörer inom sjukvårds-, sjuk-

och olycksfallsförsäkring. Sjukvårds-

försäkringen bygger på följande före-

byggande hälsotjänster: rätt vård i rätt

tid och effektiv rehabilitering. De före-

byggande hälsotjänsterna syftar till att

främja god hälsa och förebygga ohälsa

genom till exempel minskad stress,

bättre sömn och en sundare livsstil.

Däri ingår bland annat hälsoprofil för

medarbetare och organisationer, web-

baserade hälsoprogram, personligt

samtalsstöd och chefsstöd. I effektiv

rehabilitering ingår inte bara medicinsk

utan även arbetslivsinriktad rehabilite-

ring, och dessutom behandling av bero-

ende och missbruk. På lansforsakringar.

se finns stöd för att åstadkomma livs-

stilsförändringar, till exempel att

minska stress och etablera sundare

levnadsvanor.

Skadeförebygg inom djurförsäkringAgria, Sveriges marknadsledare inom

djurförsäkring, har flera skadeförebyg-

gande branschsamarbeten. Kunderna

får råd och tips via hemsidan och andra

insatser. Bland dessa märks tjänsten

Telefonveterinären, en sjukvårdsupp-

lysning som är tillgänglig under kväl -

lar och helger, då veterinärkliniker ofta

är stängda.

Övriga samhällsengagemang Utöver Länsförsäkringar ABs och läns-

försäkringsbolagens mer långsiktiga

samhällssatsningar genomförs även

andra händelse- och traditionsstyrda

aktiviteter exempelvis stöd i samband

med stora naturkatastrofer, juldonatio-

ner och samarbeten med intresseorgani-

sationer vid olika kundaktiviteter.

Samhällsansvar och samhällsengagemang

Forskning

På LÄnSFORSAKRInGAR.Se FInnS MeR InFORMATIOn OM SKADeFÖReByGGAnDe OCH HÄLSOFRÄMJAnDe VeRKSAMHeT SAMT LÄnSFÖRSÄKRInGARS FORSKnInGSARBeTe.


Långsiktigt miljöarbete Miljö | Ett arbete sker kontinuerligt för att minska miljöpåverkan och driva miljöfrågan framåt. Samverkan sker för att skadeförebygga och sprida kunskap till kunder och omvärld om hur vi får en bättre miljö.

Skadeförebygga och minska miljöpåverkanLänsförsäkringar AB och länsförsäkrings-

bolagen arbetar för att förhindra skador då

de alltid har en negativ inverkan på kun-

derna såväl som miljön. Länsförsäkringar

AB tar fram och vidareutvecklar standar-

der och certifieringar inom det skadeföre-

byggande arbetet på uppdrag av länsför-

säkringsbolagen. Länsförsäkringsbolagen,

som har ansvar för kundmötet, informerar

alla försäkringstagare – vid tecknandet av

en försäkring, i löpande kommunikation

och vid skada – om skaderisker och hur

de kan undvikas och förebyggas.

Varje skada som förhindras är en vinst

för miljön – mindre avfall, energi, nya

material, transporter och andra resurser.

Både vid själva skadehändelsen men

också vid återställandet och reparationen.

Störst miljöpåverkan har natur-, vatten-,

brand- och motorskador, som är fokusom-

råden i det skadeförebyggande arbetet.

Sedan 2015 blev naturskador ett fokusom-

råde eftersom extrema väderhändelser blir

vanligare och värre och påverkar skadesta-

tistiken både i Sverige, och övriga världen.

Samarbeten för klimatanpassningI den skadeförebyggande verksamheten

samarbetar Länsförsäkringar AB och läns-

försäkringsbolagen med andra företag,

branschföreningar och myndigheter i Sve-

rige om klimatanpassningsfrågor, miljö-

främjande livsstilsförändring och ökade

krav på hållbart byggande. Kampanjer och

liknande insatser genomförs av länsför-

säkringsbolagen för att sprida kunskap om

risker och om hur skador kan förebyggas.

Certifiering av skadereglerareLänsförsäkringsbolagen är stora inköpare

av exempelvis byggnads-, rörmokar-,

snickar- och elinstallationstjänster och

höga kvalitetskrav ställs i samband med

skadereglering av fastigheter och bostä-

der. Länsförsäkringsbolagen har även en

dialog med leverantörerna om byggmeto-

der, bilreparationer, återvinning och mate-

rial som minskar negativ miljöpåverkan.

Sedan flera år tillbaka har länsförsäk-

ringsbolagen infört en så kallad LUPIN-

certifiering av bilverkstäder och byggföre-

tag, vilket säkerställer att leverantörerna

tar hänsyn till miljön i samband med ska-

dereglering. Länsförsäkringar AB, som

tagit fram standarden för LUPIN-certifie-

ring på uppdrag av länsförsäkringsbola-

gen, har under året infört ett förbättrat

söksystem för begagnade reservdelar hos

certifierade bilverkstäder. Flera länsförsäk-

ringsbolag har anslutit sig till LUPIN-cer-

tifiering av bilverkstäder och byggföretag

och förberedelser pågår för att ansluta fler.

Stora resurser går upp i rök En villabrand ger i genomsnitt ett kol-

dioxid utsläpp på 25 ton – lika mycket

som en bil släpper ut under omkring 12

500 mil, eller nästan tre varv runt jorden.

Bränder orsakar även andra kemiska

utsläpp och kemikalier rinner ut i sjöar

och vattendrag med släckvattnet. Att

brandsanera ett hus kräver mycket energi

och kvar blir stora mängder avfall. Åter-

ställandet kräver nya eller återvunna

naturresurser som tas i anspråk, förädlas,

transporteras och sätts på plats. Skade-

förebyggande råd för att undvika brand

sparar ofta även energi för kunderna.


Källa för koldioxidutsläpp CO2-utsläpp, kg

2015Förbrukning mWh

2015CO2-utsläpp, kg

2014Förbrukning mWh

2014

Fjärrvärme – fastigheter och kontor1) 70 3032) 8462) 66 0172) 8822)

Elförbrukning – verksamhet1) 3) 24 955 2 934 29 677 3 491

Elförbrukning – fastighet1) 3) 8 330 980 9 164 1 078

Pappersutskrifter 5 244 27 734 5 298 28 020

Totalt 108 832 32 494 110 156 33 471

Källa för koldioxidutsläpp CO2-utsläpp, kg

2015 Körda km

2015CO2-utsläpp, kg

2014 Körda km

2014

Flygresor4) 552 350 4 423 574 462 6065) 3 729 7715)

Bilresor – tjänstebil4) 6) 188 239 1 608 883 240 7594) 1 910 7854)

Bilresor – privatbil4) 6) 31 276 236 937 iu iu

Tåg2) 4) 2 832 394 4 824 044

Totalt 771 867 7 101 788 703 369 6 464 600

Totalt koldioxidutsläpp i verksamheten 880 699 813 525

Sorterat avfall till materialåtervinningÅtervunnet, kg

2015Återvunnet, kg

2014

Wellpapp 7 044 12 075

Kontorsblandat papper 18 712 23 400

Metall 1 171 2 912

Lysrör 1 420 520

Lågenergilampor 377 1 130

Glasförpackningar 3 581 2 430

Elektronikavfall 3 044 7 3231) Scope 2 enligt GHG-protocol.2) I början av 2015 flyttades all verksamhet till en av kontorsfastigheterna. Jämförelsesiffror 2014 har justerats. 3) Från och med 2015 mäts elförbrukning uppdelat på verksamhet och fastighet och jämförelsesiffror 2014 har justerats. 4) Scope 3 enligt GHG-protocol.5) Avseende flygresors koldioxidutsläpp och resta kilometrar har justering skett för 2014 utifrån rättade underlag från extern samar-

betspartner inom tjänsteresor. Föregående år redovisades för flyg 2 083 553 km och 253 820 kg CO2. 6) Från och med 2015 mäts bilars koldioxidutsläpp och resta kilometrar uppdelat på tjänstebilar och privatbilar. För 2014 saknas

underlag för denna uppdelning.

Dyra vattenskador En av många kostnader i samband med en

genomsnittlig vattenskada är runt 300 kilo

koldioxidutsläpp. Nytillverkning av mate-

rial är både energikrävande och orsakar

utsläpp av kemikalier och tungmetaller.

Forskning visar att upp till 90 procent av

den ohälsosamma innemiljön beror på fukt.

Vattenskador kan undvikas genom val

av rätt material och genom installation av

indikatorer som tidigt visar läckage. Att

löpande underhålla framförallt kök, bad-

rum, varmvattenberedare och andra ställen

där det finns vatten sparar både pengar och

minskar risken för vattenskador.

Internationella inititaivFör att betona åtagandet inom miljö har

Länsförsäkringar AB signerat Geneva Asso-

ciations Kyoto-uttalande1), som uppmanar

världens försäkringsbolag att i arbetet med

kunder, beslutsfattare och branschkollegor

medverka till en minskad miljöpåverkan.

Läs mer på genevaassociation.org.

I arbetet inom ansvarsfulla investeringar

har Länsförsäkringar AB både genom

internationella åtaganden och genom att

mäta koldioxidavtryck på de egna aktie-

fonderna under 2015 haft ett ökat fokus på

klimatrisker, se även sidan 9.1) Geneva Association, som funnits i 40 år, har ett globalt

samarbete i försäkringsbranschen kring ekonomiska, politiska och sociala frågor.

Minska egen miljöpåverkanMinskade koldioxidutsläppMiljöledningssystemet är certifierat enligt

ISO 14001 för att miljöarbetet ska drivas

på ett strukturerat och uthålligt sätt. Internt

i verksamheten är tjänsteresor och upp-

värmning de största koldioxidutsläpps-

källorna.

Länsförsäkringar AB har som mål att

minska koldioxidutsläppen i den egna

verksamheten. Ett flertal aktiviteter har

genomförts för att minska koldioxidut-

släppen. I början av 2016 beslutades dess-

utom om en klimatkompensation för de

totala koldioxidutsläppen i Länsförsäk-

ringar ABs verksamhet.

Tjänsteresors andel av totala koldioxid-

utsläpp i verksamheten uppgår till 88 pro-

cent och flygresors andel är 63 procent.

Ökningen i koldioxidutsläpp från resor

förklaras bland annat av outsourcing av IT-

tjänster till bolag utomlands mot tidigare

svenska bolag, vilket inneburit att fler längre

resor genomförs i affärsverksamheten.

För att minska miljöpåverkan från

resorna ställs höga miljökrav i tjänsterese-

och tjänstebilspolicyn. Tjänsteresorna

styrs genom bland annat följande rekom-

mendationer:

�� Tåg istället för flyg och bilresor för

vissa sträckor.

�� Distansmöten i verksamheten via webb,

video och telefon, istället för att resa.

�� Kollektivt resande och lånecykel, istäl-

let för taxi och bil för lokala sträckor.

Länsförsäkringar AB arbetar aktivt med

att öka nyttjandet av videomöten och

annan mötesteknik för distansmöten, vil-

ket bidrar till att resandet minskar. Under

2015 genomfördes 1 477 videokonferens-

möten i affärsverksamheten.

Miljöeffektivisering och förnyelsebara energikällorAnvändning av förnyelsebara energikällor

eftersträvas och för uppvärmning används

fjärrvärme, som till största del är helt för-

nyelsebar. Elen i fastigheterna är märkt

med Bra Miljöval. Kontorsfastigheterna

är Green Building-certifierade eftersom

de använder 25 procent mindre energi

än dagens krav för nybyggnation enligt

Boverket. En av fastigheterna har dess-

utom betyget Silver enligt Miljöbyggnad,

tack vare valet av energi, byggmaterial och

innemiljö. Kontinuerligt ses styrning och

arbetssätt över för en mer energieffektiv

Koldioxidutsläpp 2015

Flyg 63%

Fjärrvärme 8%Företagsbilar 21%

Verksamhetsel 3%Fastighetsel 1%Pappersutskrifter 1%

Privatbilar 4%

KOLDIOXIDUTSLÄPP I VERKSAMHETEN


elförbrukning och uppvärmning bland

annat genom ”Green Fingerprint” elbe-

sparingsapp. Under året genomfördes

en så kallad Green IT audit som visade

att Länsförsäkringar AB har väl funge-

rande energieffektiva energibesparings-

scheman för datorer.

Effektiv kontorsförvaltningLänsförsäkringar AB genomför ett kon-

tinuerligt effektiviseringsarbete för att

i kontorsverksamheten minska negativ

miljöpåverkan inom flera områden vad

gäller material, återvinning och avfall.

Kontorsfastigheterna har av samarbets-

partnern Coor under 2015 fått utmär-

kelsen Green Services guldnivå för sin

kontorsförvaltning och -service, vilket

visar en ökad effektivisering.

Internt i verksamheten sorteras allt

avfall och kontorsmaterial och åter-

vinns i första hand. Omhändertagandet

av matavfall från personalrestaurangen

sker i en matavfallskvarn, som är kopp-

lad till en tank som matavfallet hamnar

i för att sedan hämtas av Stockholms

Stad för att bli biogas.

Material och återvinningDatorer, datorutrustning och mobiltele-

foner som är fullt brukbara och ska upp-

graderas till nyare modeller säljs vidare

för att återanvändas. Under 2015 återan-

vändes 89 procent av utrangerade dato-

rer, 2 procent destruerades och reste-

rande 9 procent väntade på en köpare.

Under hösten 2015 byttes 1 000 av med-

arbetarnas mobiltelefoner, som återläm-

nades till leasingbolaget. Uppskatt-

ningsvis destrueras 5 procent av mobil-

telefonerna årligen på grund av skador

som gör att de inte kan repareras.

När kontorsinventarier ska utrange-

ras eller bytas ut, återanvänds de i första

hand i verksamheten och därefter skän-

ker eller säljer Länsförsäkringar AB

dessa vidare för återanvändning. Under

2015 återvanns 91 procent av kontors-

inventarierna, vilket innebar en energi-

besparing på14 ton koldioxid.

I bankverksamheten återvinns kun-

dernas bankdosor och under året upp-

gick denna andel till 11 procent av de

nya bank dosor som skickades ut till

kunderna.

Attraktiv arbetsgivare Medarbetare | Länsförsäkringar ABs uppdrag är att bedriva gemensamma affärer inom bank och för-säkring samt bedriva strategiskt utvecklingsarbete och ge service till länsförsäkringsbolagen. För upp-draget finns inom Länsförsäkringar AB det samlade resursbehovet av specialistbefattningar. Medarbe-tarna kännetecknas av en hög utbildningsnivå med ett stort engagemang och stor leveranskapacitet.

En av Sveriges mest attraktiva arbets givareLänsförsäkringar AB har som ambition

att vara en ansvarsfull arbetsgivare med

goda karriär- och utvecklingsmöjlighe-

ter för att kunna attrahera och behålla

de bästa talangerna. Vid rekrytering ska

en god affärsetik och mångfalds- och

jämställdhetsarbetet bidra till den före-

tagskultur och de värderingar som gör

att de bästa talangerna attraheras av och

söker sig till Länsförsäkringar AB. Till-

sammans med de 23 länsförsäkrings-

bolagen kommuniceras kontinuerligt

kring arbetsgivarerbjudandet – via soci-

ala och digitala medier och i möten med

kandidater på arbetsmarknadsdagar och

campus.

När yrkesverksamma yngre akade-

miker svarade på undersökningen

Karriär barometern mottog Länsförsäk-

ringar för åttonde året i rad utmärkelsen

”Försäkringsbranschens mest attraktiva

arbetsgivare”. När landets högskoleeko-

nomer svarade på Företagsbarometern

fick Länsförsäkringar samma utmär-

kelse för trettonde året i rad. Undersök-

ningarna genomförs av Universum.

Hög intern attraktivitetLänsförsäkringar ABs interna attrakti-

vitet som arbetsgivare mäts enligt Net

Promotor Score (NPS). Årets NPS i

medarbetarundersökningen var 25,

jämfört med benchmark 81). Bra ledar-

skap, engagerat medarbetarskap, gott

arbetsklimat och tydliga värderingar är

faktorer som tydliggör Länsförsäk-

ringar ABs höga arbetsgivarattraktivi-

tet. I medarbetarnas förmånspaket ingår

till exempel möjligheten att löneväxla

till tjänstepension, löneutfyllnad som är

en kompletterande ersättning till den

allmänna föräldrapenningen, möjlighet

att teckna gruppförsäkringar till ett för-

månligt pris via löneavdrag och en för-

månsportal med ett stort antal personal-

erbjudanden och rabatter.

Attrahera, rekrytera och utveckla Länsförsäkringar AB har 1 679 (1 630)

medarbetare, varav 975 (948) kvinnor

och 704 (682) män. Detta motsvarar 58

procent kvinnor och 42 procent män.

Under året rekryterades 182 (165)

nya medarbetare och 137 (98) medarbe-

tare avslutade sin anställning.

Den årliga processen för kompetens-

och bemanningsbehov säkerställer

framtida nyckelkompetenser för Läns-

försäkringar AB. För åren 2015–17 har

strategiska kompetensbehov identifie-

rats inom tjänsteområden risk, internre-

vision, juridik, liv och compliance.

Digitaliseringen skapar också nya kom-

petenskrav och behov inom IT.

1) Benchmark baserar sig på data från 2010–2015 och innehåller svar från 135 olika företag. 95 procent av medarbetarna svarade på medarbetarundersökningen.


Kompetens och prestationStor vikt läggs på medarbetarnas kompe-

tensutveckling och förmåga att utvecklas

i takt med nya och förändrade krav nära

affärsverksamheten. Kompetensöverföring

mellan kollegor, erfarenhetsutbyten, ut ökat

ansvar och intern rörlighet är exempel på

utvecklingsinsatser. Lean-arbetet, som

innebär ett strukturerat arbete med stän-

diga förbättringar, utvecklar både affärs-

verksamheten och medarbetarna. En väl

inarbetad prestationskultur finns och med-

arbetarna får kontinuerlig återkoppling på

sin prestation i dialog med närmaste chef.

Under dessa samtal diskuteras även förut-

sättningar för medarbetarens utvecklings-

behov på kort och lång sikt samt arbets-

miljö och hälsa. Prestation är att nå upp-

satta mål enligt affärsplanen och att agera

i enlighet med värderingarna.

Intern utbildningInom Länsförsäkringar AB finns en intern

utbildningsverksamhet som utvecklar och

genomför utbildningar i egen regi. Verk-

samheten erbjuder utbildningar inom liv-,

bank och sakförsäkringsområden samt

ledarskapsutbildningar för medarbetare

inom länsförsäkringsgruppen. Under året

genomfördes totalt 11 800 utbildningstill-

fällen, lärarledda och som e-utbildningar.

En samlad information om medarbetarnas

utbildningstimmar saknas.

En stor utbildningsinsats och ett stöd

för alla chefer var hur medarbetarprofilen

implementeras i verksamheten. För chefer

na i affärsenheterna bank och sak genom-

fördes en utbildning i förändringsledning.

Program för akademikerÅrligen rekryteras högskolestudenter till

programmet Sommarakademiker. Pro-

grammet syftar till att introducera Länsför-

säkringar AB som en spännande arbetsgi-

vare och ge studenterna en inblick i verk-

samheten och bredden av de yrkesroller

och arbetsuppgifter som finns. Att studen-

terna skulle tilltalas av Länsförsäkringar

ABs värderingar var ett ledord i rekryte-

ringen, så även mångfald. 50 procent av

de som rekryterades var av annan utländsk

bakgrund i enlighet med mångfaldsmålet.

Medarbetarskap och ledarskapTydliga krav och förväntningar finns på

ledare och medarbetare baserat på värde-

ringarna samt medarbetar- och ledarprofi-

len. En ny medarbetarprofil har i dialog-

form införts under året i verksamheten av

respektive chef och ledare.

Medarbetarskap innebär att varje med-

arbetare tar ansvar för sin egen utveckling

vad gäller prestation, kompetens och

hälsa. I medarbetarskapet ingår också att

aktivt driva verksamhetsförbättringar.

Ansvaret beskrivs i personalpolicyn och

arbetsmodellen för prestationsstyrning.

I samband med medarbetaravslut och upp-

sägningar följer Länsförsäkringar AB kol-

lektivavtalets regler. Samtliga medarbetare

utom företagsledningen omfattas av kol-

lektivavtal.

Höjda resultat i indexmätningarNöjd medarbetarindex (NMI) uppgår till

94, vilket är på samma höga nivå som

2014. Faktorer som påverkar NMI är bland

annat bra arbetsklimat, upplevelsen av

respekt i arbetsgrupper, information från

närmaste chef och hög kännedom om

företagets övergripande mål. Målet att

öka medarbetarnas engagemang, engage-

mangsindex, (EI) från 79 i index till 80

har uppnåtts. Det finns en stor vilja att

vara med och påverka och medarbetarna

är nöjda med sin arbetsplats.

Arbetsgrupper som har bra chefer är

mer lönsamma och ett bra ledarskap är en

viktig förutsättning för högt engagemang.

Ledarskapsindex (LSI) har ökat från 77

till 79. Hela 90 procent av medarbetarna

kan identifiera sig med värderingarna.

Benchmark är 83.

Uppförandekoden för medarbetareUppförandekoden och styrdokument för-

klarar hur chefer och medarbetare förvän-

tas uppträda och agera i det dagliga arbetet

för att styra mot Länsförsäkringar ABs

vision, värderingar, mål, strategier och

externa krav. Chefer och medarbetare för-

väntas årligen uppdatera sig och ta del av

de styrdokument som är relevanta för

anställningen.

Hälsa och arbetsmiljöI personalpolicyn beskrivs ledarskapsan-

svaret inom arbetsmiljö- och hälsofrågor

samt medarbetarens eget ansvar för sin

hälsa och att bidra till att skapa en god

arbetsmiljö. En riskbedömning sker inför

alla organisatoriska förändringar i verk-

samheten och är tillsammans med det

systematiska arbetsmiljöarbetet ett uttalat

chefsansvar.

Företagsperspektivet i arbetsmiljöarbe-

tet bedrivs inom arbetsmiljö- och jäm-

ställdhetskommittén, som årligen har ett

antal möten för att följa upp frågor om

exempelvis jämställdhet och mångfald,

prestationsstyrningsprocessen, sjukfrån-

varo och arbetsskador, medarbetarunder-

sökningar och incidenter. I kommittén

ingår representanter från HR, Säkerhet,


Skyddsombud, Kontorsförvaltningstjäns-

ter och fackliga representanter.

Alla medarbetarna har en sjukvårdsför-

säkring, som ger snabb tillgång till privat

vård. I försäkringen ingår sjukvårdsråd-

givning, personligt samtalsstöd samt före-

byggande hälsotjänster som innehåller

sjukvårdsrådgivning, hälsoprofil och web-

baserade hälsoprogram om kost, motion,

stress, rökning och alkoholkonsumtion.

En tydlig rehabiliteringsprocess finns

implementerad i verksamheten.

FriskvårdLänsförsäkringar AB subventionerar ett

friskvårdserbjudande i egen anläggning

med motionspass, konditions- och styrke-

träning, möjligheter till massage och

motion en timme i veckan på arbetstid.

Medarbetare på annan ort erbjuds istället

friskvårdsbidrag. Avtal med Företagshäl-

sovården finns för hälsokontroller samt

arbetsrelaterade sjukdomar som stres-

symptom eller ergonomiska besvär.

SjukfrånvaroSom en del i arbetsmiljö- och hälsoarbetet

sker kontinuerlig uppföljning av sjukfrån-

varon. Sjukfrånvaron som under många år

har varit på en låg nivå har under året visat

en negativ trend där sjukfrånvaron ökat

inom vissa arbetsgrupper, främst med hög

andel administrativa arbetsuppgifter och

med en ojämn könsfördelning. I syfte att

motverka ohälsa och öka välbefinnandet

hos berörda arbetsgrupper har en insats

gjorts med pilotutbildningen ”Främja

hälsa”. Utbildningen, som även är en del

i jämställdhetsarbetet, är en riktad insats

och avslutades i januari 2016.

Jämställdhet och mångfaldDrivkrafter för ett långsiktigt mångfalds-

arbete har identifierats av företagsled-

ningen. Inom medarbetarområdet tar det

sin utgångpunkt i ett par förhållningssätt:

�� Länsförsäkringar AB ska ha ett öppet

och tolerant arbetsklimat som är befriat

från alla former av diskriminering.

Olikheter är en tillgång och skapar en

arbetsplats som ger alla utrymme att

växa utifrån sina egna och Länsförsäk-

ringar ABs förutsättningar.

�� Jämställdhet och mångfald är en själv-

klarhet i företagskulturen och ett aktivt

arbete genomförs för att främja detta.

Medarbetare 2015 2014

Tillsvidareanställda, totalt 1 679 1 630

varav män 704 682

varav kvinnor 975 948

Tillsvidareanställda som rekryterats externt under året 182 165

Tillsvidareanställda som slutat och gått till annat bolag inom länsförsäkringsgruppen 7 4

Tillsvidareanställda som slutat under året 137 98

Alla anställda är heltidsanställda oavsett om de arbetar hel- eller deltid. Medarbetare som har egna barn yngre än 12 år har möjlighet att jobba deltid enligt branschens kollektivavtal.

Åldersintervall alla medarbetare 2015 2014

0–30 år 177 164

31–40 år 446 454

41–50 år 566 547

51–60 år 411 373

61– 79 92

Medelålder, kvinnor 44 44

Medelålder, män 45 45

Sjukfrånvaro i procent 2015 2014

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbets-tid 3,2 2,8

Andel av den totala sjuk-frånvaron som avser sam-manhängande sjukfrån-varo på 60 dagar eller mer, så kallad långtidsjuk-frånvaro 46,8 40,9

MEDARBETARSTATISTIK LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB-KONCERNEN INKLUSIVE LÄNSFÖRSÄKRINGAR LIV

2015 2014

Tillsvidareanställda som rekryterats externt under året Kvinnor Män Kvinnor Män

0–30 år 20 20 24 24

31–40 år 35 30 33 27

41–50 år 29 23 26 14

51–60 år 17 8 8 7

61– 0 0 – 2

Totalt 101 81 91 74

2015 2014

Åldersintervall cheferKvinnliga

chefer Manliga

cheferKvinnliga

chefer Manliga

chefer

0–30 år 2 4 2 5

31–40 år 23 23 25 25

41–50 år 47 57 44 49

51–60 år 24 32 22 32

61– 2 6 2 9

Totalt 98 122 95 120

Totalt 220 215

Medelålder chefer 2015 2014

Kvinnor 46 46

Män 47 47

2015

Könsfördelning chefer, procentuell fördelning Kvinnor Män

Företagsledning 58 42

Avdelningschefer 47 53

Gruppchefer och teamledare 45 55

Totalt chefer 47 53

2015 2014

Könsfördelning ledning och styrelse, antal Kvinnor Män Kvinnor Män

Vd 4 6 3 6

Ledningsgrupper1) 20 41 26 41

Styrelseledamöter2) 30 44 42 501) Inklusive fackliga representanter.2) Ordinarie ledamöter inklusive fackliga representanter.


Måluppföljning 2015Att bredda mångfalden och vara en jäm-

ställd arbetsplats målsattes i affärsplanen

för 2015 och uppnåddes under året:1 Jämn fördelning mellan män och kvin-

nor på chefsbefattningar inom samtliga

nivåer, i företagsledningen, på avdel-

ningschefsnivå och på gruppchefsnivå.2 80 procent av kvinnorna anser att Läns-

försäkringar AB är en jämställd arbetsplats.3 50 procent av årets sommarakademiker

var av annan etnisk bakgrund. 4 Kartläggning genomförd för att identi-

fiera obalans mellan könen i arbetsgrup-

per. Handlingsplan för åtgärder togs

fram inför 2016. 5 Kvalitetssäkra lönenivån för män och

kvinnor i lika befattningar på samtliga

nivåer. En lönekartläggning enligt lag

sker vart tredje år. Den senaste kartlägg-

ningen från 2013 visade inga skillnader

på grund av kön för lika befattnings-

havare. Nästa kartläggning sker 2016.

Utveckling av jämställdhetI syfte att identifiera utvecklingsområden

inom jämställdhet genomförs en kartlägg-

ning av Nyckeltalsinstitutet. Resultatet ger

ett jämställdhetsindex, Jämix. Länsförsäk-

ringar ABs Jämix är 124 poäng och ligger

på samma nivå som föregående år. För

samtliga deltagande finansiella bolag i

Jämix är medianen 114 poäng och högsta

poäng 135.

Jämställd ledarförsörjningProcessen för chefs- och ledarförsörjning

tillgodoser också en ökad jämställdhet

genom att det till varje befattning eftersöks

både en man och en kvinna. Nätverket

Qnet, som finns för att utveckla och coacha

framtida kvinnliga ledare inom Länsför-

säkringar AB, syftar till att förbereda del-

tagarna för en ledarroll.

Inga diskrimineringsärenden rapporte-

rades under 2015.

Hållbarhetskrav på leverantörer

Uppförandekod för leverantörerLänsförsäkringar ABs affärsmodell ställer

höga krav på ett etiskt och ansvarsfullt

agerande i hela affärsverksamheten, vilket

inkluderar krav på leverantörer. Under

hösten 2015 infördes därför en uppfö-

randekod för leverantörer, som är baserad

på FN Global Compact, och definierar

Länsförsäkringar ABs krav om mänskliga

rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och

affärsetik. Leverantörerna, och deras

underleverantörer, förväntas efterleva

principerna som beskrivs i uppförandeko-

den. Vid behov kommer Länsförsäkringar

AB be leverantörerna lämna relevant infor-

mation och genomföra revisioner och kon-

troller för att säkerställa efterlevnad.

Länder och branscher Inköp sker i huvudsak från leverantörer i

Sverige. Inom IT sker inköp från leveran-

törer med verksamhet i Sverige och i

andra länder, som främst Indien, Bulga-

rien, Tjeckien och USA. De mest bety-

dande leverantörerna finns inom IT och

telekom, hälsa och sjukvård, konsulttjäns-

ter, finansiella tjänster, kontorsförvaltning

samt kommunikation och reklam.

Länsförsäkringar AB har relativt få

men stora leverantörer faktureringsmäs-

sigt. De cirka 90 största leverantörerna

utgör 80 procent av total fakturerad

inköpsvolym.

Inom ramen för löpande leverantörs-

styrning samt vid upphandling görs en

bedömning av hållbarhetsrisker avseende

exempelvis land, bransch och bolag.

Fortsatt arbete sker genom att implemen-

tera uppförandekoden för leverantörer.

Detta innebär att se över arbetssätt och

rutiner vid inköp och avtalsstyrning för

att säkerställa efterlevnad av principerna

i uppförandekoden, till exempel att göra

riskbedömningar, använda självutvärde-

ringar, ha en löpande dialog med leveran-

törer kring hållbarhetsfrågor, och vid

behov genomföra stickprovskontroller

och revisioner hos leverantören.

Självutvärdering av leverantörerI slutet av 2014 genomfördes en självut-

värdering avseende efterlevnad av sociala,

etiska och miljömässiga principer av de

20 största leverantörerna. I slutet av 2015

genomfördes en kompletterande självut-

värdering av ytterligare tolv leverantörer.

Självutvärderingar har för åren 2014 och

2015 genomförts för sammantaget 32

leverantörer, vilket avser cirka 60 procent

av totala inköp faktureringsmässigt. Sam-

manfattningsvis kan sägas att självutvär-

deringarna för 2014 och 2015 gett ett till-

fredsställande resultat där uppföljning har

skett och kommer att ske där det är rele-

vant utifrån de svar som getts av leveran-

törerna. Inga väsentliga hållbarhetsrisker

har identifierats utifrån enkätsvaren.

Leverantörer, andel av inköpsvolym

IT och telekom 41%

Konsulttjänster 12%Hälsa och sjukvård 19%

Kontorsförvaltning 7%Kommunikation och reklam 5%

Övrigt 9%Finansiella tjänster 7%

Samhällsengagemang för medarbetareI samarbete med My Dream Now erbjuds

medarbetarna i Länsförsäkringar AB ett

klasscoachprogram som syftar till att

hjälpa ungdomar i Stockholmsområden

med hög arbetslöshet och integrationsut-

maningar till en framtidstro. Behovet av

fler vuxenförebilder, som kan berätta om

vägen till drömmar och arbete, är ofta stort

här och medarbetarna kan både bidra till

och själva få en större kompetens kring

dessa utmaningar och nästa generation

kunder. Ett 30-tal medarbetare engagerade

sig under 2015 och gick My Dream Nows

utbildningsprogram. Länsförsäkringar AB

tog även emot flera studiebesök från hög-

stadie- och gymnasieskolor och höll

expertföreläsningar inom områdena

bank och försäkring.


senter. I ägarpolicyn och uppförandekoden

för leverantörer beskrivs arbetet mot kor-

ruption som ett åtagande för bolagen res-

pektive leverantörerna. Medarbetarna kan

vända sig till närmaste chef eller chefens

chef vid misstanke om oegentligheter.

VisselblåsarfunktionUtöver i arbetet normala rapporterings-

kanaler finns en visselblåsarfunktion för de

situationer där normala rapporteringskana-

ler inte är lämpliga eller i de fall anmälaren

önskar vara anonym.

Under 2015 förekom inga visselblåsar-

eller korruptionsincidenter i verksamheten.

God klagomålshanteringSyftet med Länsförsäkringar ABs klago-

målshantering är, utöver att uppfylla lagkrav,

att ge kunderna möjlighet att få sina intres-

sen tillgodosedda och därigenom upprätt-

hålla kundernas förtroende för Länsförsäk-

ringar. En god hantering av klagomål ger

också möjlighet att fånga upp problem i

verksamheten, åtgärda dessa och förebygga

att liknande problem uppstår igen.

För en enhetlig och ändamålsenlig hante-

ring av kundklagomål finns en tydlig

ansvarsfördelning mellan Länsförsäkringar

AB och länsförsäkringsbolagen utifrån hur

olika typer av kundklagomål har definierats.

Ett gemensamt systemstöd finns och löpande

sker förbättringar i de gemensamma riktlin-

jerna för hur kundklagomål ska hanteras

inom hela länsförsäkringsgruppen.

Säkerhetsarbete och incidentrapporteringKoncernens säkerhetsarbete omfattar infor-

mationssäkerhet, IT-säkerhet, personsäker-

het, fysisk säkerhet samt förebyggande av

penningtvätt och annan brottslighet. De

förebyggande säkerhetsåtgärderna är grund-

läggande.

En stor del av säkerhetsarbetet är styrt

mot att upprätta regelverk för informations-

säkerhet, styrdokumentation, instruktioner

och anvisningar. Medarbetarna utbildas

regelbundet i säkerhet bland annat genom

riktade utbildningar och e-utbildning.

Under 2015 slutförde 632 medarbetare

samt konsulter e-säkerhetsutbildningen.

Inom området operativ risk registreras och

Policyer och internationella initiativ Länsförsäkringar ABs företagskultur och

värderingar vägleder i hållbarhetsarbetet för

att skapa trygghet för kunderna. Styrning i

en mängd policyer och riktlinjer tydliggör

arbetssätt, beteenden och affärsmässighet

som även rör hållbarhet. Ett proaktivt effek-

tiviseringsarbete sker kontinuerligt för att

minska negativ miljö- och samhällspåver-

kan, öka positiv påverkan och stärka erbju-

dandet.

I december 2015 undertecknade Läns-

försäkringar AB FN Global Compacts tio

principer inom mänskliga rättigheter,

arbetsrätt, miljö och anti-korruption, vilket

innebär ett tydligt ställningstagande för att

följa och skydda dessa principer. Ägarpoli-

cyn och uppförande koden för leverantörer

refererar bland annat till FN Global Com-

pact. Länsförsäkringar AB är bland annat

medlem i AMICE, Association of Mutual

Insurers and Insurance Cooperatives in

Europe. AMICE-samarbetet har en arbets-

grupp inom hållbarhet för ett löpande

informations- och erfarenhetsutbyte

bland medlemmarna.

Uppförandekodens syfteUppförandekoden, som är en policy, ska

vägleda medarbetarna i hur de i det dagliga

arbetet förväntas uppträda och agera i en-

lighet med Länsförsäkringar ABs vision,

Övergripande styrning

värderingar, mål, strategier och externa

krav. Den syftar till ett enhetligt och pro-

fessionellt agerande hos medarbetarna uti-

från yrkesroll, lagar och regler, etiska rikt-

linjer samt hållbarhet. Uppförandekoden

tillsammans med miljöpolicyn är grund-

dokumenten för hållbarhetsarbetet.

Medarbetarna och cheferna genomför

obligatoriska e-utbildningar i bland annat

uppförandekoden, säkerhet och miljö.

Under året genomförde cirka 1 500 med-

arbetare e-ubildning i uppförandekoden,

vilket motsvarar 90 procent av alla med-

arbetarna.

Anti-korruption Länsförsäkringar AB tar avstånd från all

form av korruption. I uppförandekoden för

medarbetare och e-utbildningen för uppfö-

randekoden tydliggörs hur medarbetarna

i sin yrkesroll kan utsättas för och beröras

av korruption och otillåtna förmåner. Detta

sker bland annat case-baserat i e-utbild-

ningen för att tydliggöra den omgivning

och de risker som finns i Länsförsäkringar

ABs verksamhet. Anti-korruptionsarbetet

ska vägleda medarbetarna i hur de undvi-

ker att ge och ta emot gåvor och represen-

tation som kan väcka misstanke om att

syftet är för privat vinning eller att främja

tredje mans intresse. Mycket restriktiva

gränser finns i relationen till många intres-

Agerande på marknadenLänsförsäkringar ABs e-utbildning i uppförandekoden omfattar bland annat regler, riktlinjer och case-baserade ställningstaganden kring följande områden:

Marknadsmissbruk och insiderregler

Finansiell rapportering

Bisysslor

Anmälningsskyldighet egna värdepapper

Marknadsförings-sed

Penningtvätt

MARKnADen

Avstånd från korruption

Affärsmässiga upphandlingar

Hantera intressekonflikter

Iaktta sekretess

Företagskultur


kostnadsbedöms inträffade incidenter samt

följs upp av ledningen. Det främsta verk-

tyget för att förebygga alla hot som kan

drabba verksamheten är en säkerhetsmed-

veten organisation. Detta arbete omfattar

även kunderna, främst genom kommunika-

tion om aktuella hot.

Inom Länsförsäkringar AB bedrivs ett

omfattande arbete för att begränsa risken

för att verksamheten ska användas eller

utsättas för finansiell brottslighet. Aktiv

övervakning av transaktioner sker för att

upptäcka exempelvis penningtvätt och

finansiering av terrorism. Även andra för-

sök till bedrägerier, exempelvis kortbe-

drägerier bevakas, och det finns ett gemen-

samt system inom länsförsäkringsgruppen

för avvikelserapportering. Under 2015

utbildades och godkändes 1 795 medarbe-

tare på Länsförsäkringar AB och länsför-

säkringsbolagen i förebyggande av pen-

ningtvätt (Anti Money Laundering, AML).

Oklara försäkringsfall och misstänkta bedrägerierFörsäkringsbedrägerier är ett problem för

hela försäkringsbranschen och är därför

angeläget att motverka. Länsförsäkringar

ABs utredningsverksamhet utreder oklara

försäkringsfall och misstänkta bedrägerier

i försäkringsärenden. Verksamhetens mål-

sättning är att kundkollektivet behandlas

korrekt och att rätt ersättning går till rätt

person. En viktig del i arbetet är utbild-

ning av skadehandläggare, samverkan

samt riktade aktiviteter. Utredningsverk-

samheten har under 2015 avböjt belopp

för cirka 46 Mkr och återkrävt felaktigt

utbetalda belopp för cirka 3 Mkr.

Samarbete med ECPATLänsförsäkringar Bank ingår i Finanskoa-

litionen mot barnsexhandel. Finanskoali-

tionen samlar en rad aktörer i finanssek-

torn som samverkar med ECPAT i Sverige

(End Child Prostitution, Child Porno-

graphy, and Trafficking of Children for

Sexual Purposes). Finanskoalitionens mål

är att förhindra att det svenska betalnings-

systemet missbrukas för köp av sexuella

övergreppsbilder på barn och sexhandel

med barn samt att skapa opinion mot

denna brottsliga verksamhet. Idag är det

praktiskt taget omöjligt att betala med kort

för att få tillgång till övergreppsmaterial

på barn på internet. Något som även gett

resultat när Finanskoalitionen vann första

pris 2015 i den svenska deltävlingen Euro-

pean Crime Prevention Award, för bästa

brottsförebyggande insatser. Men utma-

ningarna är stora med snabb teknikutveck-

ling och förövare som hittar nya betal-

ningsmöjligheter, varför samarbetet med

ECPAT fortsatt är av största betydelse.

Organisation och styrningLänsförsäkringar ABs hållbarhets-arbete drivs och samordnas av håll-barhetsfunktionen, som består av hållbarhetsansvarig och miljösam-ordnare. Hållbarhetsfunktionen är placerad i affärsenhet Affärsstöd. Arbetet inom ansvarsfulla investe-ringar drivs och samordnas av an-svariga personer för ansvarsfulla investeringar och ägarstyrnings-ansvarig inom Kapitalförvaltning-en och Fondförvaltningen. Enheter och funktionsansvariga ansvarar för sina respektive hållbarhetsfrågor. Hållbarhetskommittén, som består av företagsledningen, bereder och fattar beslut i strategiska hållbar-hetsfrågor samt vilka ärenden som styrelsen ska informeras om. Sty-relsen tar beslut kring övergripande strategi och inriktning.

Global Reporting Initiative (GRI)

Länsförsäkringar ABs hållbarhetsredovis-

ning, som upprättas årligen, har för 2015

upprättats utifrån riktlinjer i standarden

Global Reporting Initiative (GRI) G4.

Sektorsupplementet för finanssektorn har

också ingått i arbetet. Det är Länsförsäk-

ringar ABs egen bedömning att hållbar-

hetsredovisningen uppfyller kraven. Håll-

barhetsredovisningen är inte granskad av

tredje part. Såvida annat inte anges avser

informationen Länsförsäkringar ABs kon-

cern. Hållbarhetsredovisningen ska till-

sammans med årsredovisningen ge en god

bild av Länsförsäkringar ABs ekono-

miska, miljömässiga och sociala insatser

och resultat. Innehållet har definierats

baserat på en analys av verksamhetens

mest betydande frågor samt Länsförsäk-

ringar ABs förmåga att lämna upplys-

ningar. Denna rapportering utgör även en

”Communication on Progress” till FN

Global Compact. Hållbarhetsredovis-

ningen för 2014 upprättades enligt GRI

G3 och publicerades i mars 2015.

Väsentliga frågor och påverkan

Aspekter Materiell påverkan

Finansiell stabilitet Intern och extern

Ansvarsfulla investeringar Intern och extern

Ansvarsfull kreditgivning Intern och extern

Samhällsengagemang Extern

Skadeförebyggande åtgärder för människor och djur

Extern

Hälsofrämjande tjänster för människor och djur

Extern

Vetenskaplig forskning kring människors trygghet

Extern

Aspekter Materiell påverkan

Förebyggande av klimatförändringar och miljöskador

Extern

Minskad resursanvändning Intern

Minskad klimatpåverkan Intern

Ansvarsfull arbetsgivare Intern

Affärsetik, styrning och lagefterlevnad

Intern

Hållbarhetskompetens Intern

Hållbarhetskrav på leverantörer Extern


GRI innehållsindex

Standardupplysningar Beskrivning Sidhänvisning

Strategi och analys

G4-1 Vd-ord ÅR 2–3, HÅR 8

G4-2 Huvudsaklig påverkan risker och möjligheter ÅR 4–5, 57–65 HÅR 8–11

Organisation

G4-3 Organisationens namn ÅR 24

G4-4 Varumärken, produkter och tjänster ÅR 4–5, 24

G4-5 Hemort ÅR 84

G4-6 Antal länder där verksamhet finns ÅR 24, 26

G4-7 Ägarstruktur och bolagsform ÅR 6–7, 24

G4-8 Marknadsnärvaro ÅR 4–5

G4-9 Verksamhetens storlek ÅR framsidans insida, 42

G4-10 Anställda ÅR 68–69, HÅR 15–18

G4-11 Kollektivavtal HÅR 18

G4-12 Leverantörskedja HÅR 18, Upp förandekod för leverantörer

G4-13 Väsentliga skillnader i verksamheten ÅR 46

G4-14 Försiktighetsprincipen ÅR 57–65, HÅR 13–15

G4-15 Väsentliga ekonomiska, miljömässiga och sociala principer och initiativ som organisationen samarbetar med

HÅR 9–10, 12–14, 18, 20

G4-16 Strategiska samarbeten och initiativ, nationella och internationella HÅR 9–10, 19

Identifierade materiella aspekter och avgränsningar

G4-17 Dotterbolag ÅR 24

G4-18 Process för att rapportera innehåll och aspekters avgränsningar HÅR 8–11

G4-19 Väsentliga identifierade aspekter HÅR 8–11

G4-20 För varje väsentlig aspekt, visa aspektavgränsning inom verksamheten ÅR 4–7, HÅR 20

G4-21 För varje väsentlig aspekt, visa aspektavgränsning utanför verksamheten ÅR 4–7, HÅR 20

G4-22 Effekt av förändrad information som lämnats i tidigare rapporter och förklaringar till dessa förändringar

HÅR 14

G4-23 Väsentliga skillnader jämfört med tidigare rapportering i omfattning och aspektavgränsningar

HÅR 20

Intressenter

G4-24 Information om intressentgrupper HÅR 8–9

G4-25 Grunden för identifierade intressentgrupper som verksamheten engagerar sig i

ÅR 4–7, HÅR 8–9

G4-26 Beskrivning av hur verksamheten engagerar sig i intressentgrupperna ÅR 4–7, HÅR 8–9

G4-27 I dialog med prioriterade intressenter har följande frågor haft särskilt fokus

HÅR 8–9

Redovisningsprofil

G4-28 Rapportperiod HÅR 20

G4-29 Senast lämnad rapport HÅR 20

G4-30 Rapporteringscykel HÅR 20

G4-31 Kontaktuppgifter för frågor och rapportinnehåll ÅR baksidans insida

G4-32 Rapportera den ”in accordance” struktur som verksamheten har valt. Rapportera GRI innehållsindex för vald rapporteringsstruktur

HÅR 20

G4-33 Extern granskning av rapporten HÅR 20

Styrning

G4-34 Bolagsstyrning av verksamheten ÅR 6–7, 34–40

Etik och integritet

G4-56 Värderingar, principer, standarder och normer som uppförandekoder HÅR 19


GRI innehållsindex, forts.

Specifika standardupplysningar Beskrivning Sidhänvisning

Ekonomiskt resultat

Direkt ekonomisk påverkan

DMA/Upplysningar om ledning och styrning ÅR 4–5 HÅR 8–9, 19

G4-EC1 Direkt ekonomiskt värde som genererats och distribuerats ÅR 44–45, 68–70, 75 HÅR 12

G4-EC2 Finansiella implikationer och andra risker och möjligheter för verksamhetens aktiviteter till följd av klimatförändringar

HÅR 8–11, 13–15

Indirekt ekonomisk påverkan

DMA/Upplysningar om ledning och styrning

G4-EC8 Betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning

HÅR 12, 18, 20

Miljö

Utsläpp och förebyggande av klimatförändringar

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 8–11, 13–15, MIljöpolicy, Tjänsteresepolicy, Tjänstebilspolicy

G4-EN15 Direkta växthusgaser (GHG-protocol Scope 1) HÅR 13–15

G4-EN16 Indirekta växthusgaser, energi och utsläpp (GHG-protocol Scope 2) HÅR 13–15

G4-EN17 Övriga indirekta växthusgaser (GHG-protocol Scope 3) HÅR 13–15

Produkter och tjänster

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 11, 13–15, Miljöpolicy

G4-EN27 Begränsningseffekter av miljöpåverkan från produkter och tjänster HÅR 11, 13–15

G4-EN28 Andel sålda produkter och förpackningsmaterial som återvinns HÅR 15

Leverantörers miljöpåverkan

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 18, Uppförandekod för leverantörer, Miljöpolicy

G4-EN32 Andel nya leverantörer som har granskats utifrån miljökriterier HÅR 18

G4-EN33 Miljöpåverkan i leverantörskedjan HÅR 18

Socialt

Anställning, Ansvarsfull arbetsgivare

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 15–18, Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy, Jämställdhets- och mångfaldsplan

G4-LA1 Totalt antal och andel nyanställda, inhyrda och personalomsättning per åldersgrupp, kön och region

HÅR 15, 17

G4-LA2 Förmåner för heltidsanställda som inte omfattar tillfälligt anställda eller deltidsanställda

HÅR 15–17

Hälsa och säkerhet

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 16–17, Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy, Säkerhetspolicy

G4-LA5 Andel av personalstyrka representerad i formella gemensamma förvaltningsråd för arbetstagarnas hälsa och säkerhetskommittéer som bistår med mätning och rådgivning för hälsa och säkerhet

HÅR 16–17

G4-LA6 Typ av skada och antal skador och yrkessjukdomar, förlorade dagar och frånvaro

HÅR 17

Kompetens och utbildning, goda utvecklings- och karriärmöjligheter

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 15–18, Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy

G4-LA10 Program för kompetensutveckling och livslångt lärande HÅR 15–18

G4-LA11 Andelen anställda som får regelbunden återkoppling på prestation HÅR 16

Mångfald och lika rättigheter

DMA/Upplysningar om ledning och styrning ÅR 40, HÅR 17, Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy, Jämställdhets- och mångfaldsplan

G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning och uppdelning av anställda utifrån mångfaldskriterier

ÅR 69 HÅR 17

Lika lön för kvinnor och män

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 18, Uppförandekod för medar betare, Personalpolicy, Jämställdhets- och mångfaldsplan

G4-LA13 Förhållandet mellan grundlön och ersättning mellan kvinnor och män HÅR 18

Leverantörer och arbetsförhållanden

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 18, Uppförandekod för leverantörer

G4-LA14 Andel nya leverantörer som granskats utifrån arbetsförhållandekriterier HÅR 18

G4-LA15 Väsentliga faktiska och potentiella negativa effekter i leverantörskedjan HÅR 18


GRI innehållsindex, forts.

Specifika standardupplysningar Beskrivning Sidhänvisning

Investeringar

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 9–10, Ägarpolicy, Ägar styrnings rapport, Exkluderings-lista, Pågående dialoger

G4-HR1 Totala antalet eller andelen av väsentliga avtal och kontraktsinveste-ringar som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter

HÅR 9–10, Ägarpolicy, Ägarstyrnings rapport, Exkluderings-lista, Pågående dialoger

Icke-diskriminering

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 9–10, 18, Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy, Jämställdhets- och mångfaldsplan, Ägarpolicy, Ägarstyrnings rapport, Exkluderingslista, Pågående dialoger

G4-HR3 Totalt antal diskrimineringsincidenter och korrigeringsåtgärder under rapportperioden

HÅR 9–10, 18 Uppförandekod för medarbetare, Personal-policy, Jämställdhets- och mångfaldsplan, Ägarpolicy, Ägarstyrnings rapport, Exkluderingslista, Pågående dialoger

Leverantörer och mänskliga rättigheter

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 18, Uppförandekod för leverantörer

G4-HR10 Andel av nya leverantörer som granskats utifrån kriterier för mänskliga rättigheter

HÅR 18

G4-HR11 Väsentliga faktiska och potentiella negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna

HÅR 18

Tillgängliga och enkla digitala tjänster

DMA/Upplysningar om ledning och styrning ÅR 4–5, HÅR 11

G4-FS 13 Tillgänglighet i glesbefolkade eller ekonomiskt eftersatta regioner ÅR 4–5, HÅR 11

G4-FS 14 Initiativ för att förbättra tillgången till finansiella tjänster i landet ÅR 4–5, HÅR 11

Anti-korruption Beskriv verksamhetens riskbedömningsrutiner för korruption inklusive de kriterier som används

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 19, Uppförandekod för medar betare, Policy mot otill-börliga förmåner, Ägarpolicy, Uppförandekod för leverantörer

G4-SO3 Antalet och andelen verksamheter som bedömts avseende risk för korruption och de betydande risker som identifierats

HÅR 19

G4-SO4 Kommunikation och utbildning om anti-korruption, riktlinjer och rutiner HÅR 19

Produkt- och servicemärkning

DMA/Upplysningar om ledning och styrning ÅR 4–5

G4-PR5 Resultat av tjänster som mäter kundnöjdhet ÅR framsidans insida, 4–5, HÅR 8–9

Kundintegritet

DMA/Upplysningar om ledning och styrning HÅR 19, Uppförandekod för medar betare, Säkerhetspolicy

G4-PR8 Rapportera totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata

HÅR 19

Finansiella tjänster, sektorupplysningar

Produktportfölj/Revision

DMA/Upplysningar om ledning och styrning ÅR 61–65, Ägarpolicy, Kreditinstruktion

G4-FS6 Fördelning av produktportföljen geografiskt, volym, sektor med mera ÅR 61–65

G4-FS7 Värdet av produkter och tjänster som ska leverera en viss social förmån uppdelade efter ändamål

HÅR 11–13

G4-FS8 Värdet av produkter och tjänster som ska ge en särskild miljönytta uppdelade efter ändamål

HÅR 11–13

Aktiv ägarstyrning

G4-FS10 Andel företag i investeringsportföljen och som den redovisande organisationen har interagerat på i miljö- eller sociala frågor

HÅR 9–10, Ägarpolicy, Ägarstyrnings rapport, Bolagsstämma

G4-FS11 Andel tillgångar som omfattas av positiv och negativ miljömässig och social screening

HÅR 9–10, Ägarpolicy, Ägarstyrnings rapport, Bolagsstämma

FÖRVALTnInGSBeRÄTTeLSe24 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören

för Länsförsäkringar AB (publ), organisa-

tionsnummer 556549-7020, får härmed

avge årsredovisning och koncernredovis-

ning för räkenskapsåret 2015.

Ägarförhållanden och koncernens strukturLänsförsäkringar AB ägs till 100 procent

av 23 länsförsäkringsbolag och 16 socken-

och häradsbolag.

Länsförsäkringar AB är moderbolag

till Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB

(nedan Länsförsäkringar Sak) med dotter-

bolag, Länsförsäkringar Bank AB (nedan

Länsförsäkringar Bank) med dotterbolag

och Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings-

aktiebolag (nedan Länsförsäkringar Fond-

liv).

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB

(nedan Länsförsäkringar Liv) med dotter-

bolag ägs helt av Länsförsäkringar AB

men konsolideras inte i koncernredovis-

ningen eftersom bolaget drivs enligt

ömsesidiga principer och överskott i verk-

samheten tillfaller försäkrings tagarna.

Verksamhetsinriktning Länsförsäkringar AB har tre huvudsakliga

uppdrag; att bedriva affärsverksamhet

inom sakförsäkring, livförsäkring och

bank, att ge affärsservice till länsförsäk-

Länsförsäkringar ABs koncernstruktur 31 december 2015

Agria Pet Insurance Ltd

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB*

* Bolaget drivs enligt ömsesidiga principer och konsolideras inte.

Länsförsäkringar Fondförvaltning AB

Länsförsäkringar Hypotek AB

Fem fastighetsbolag

Länsförsäkringar Gruppliv-

försäkrings AB

Försäkrings- aktiebolaget

Agria

LF SakFastighets AB

Utile Dulci 2 HB

Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB

Wasa Kredit AB

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings ABLänsförsäkringar Bank AB

Filial Norge

Filial Storbritannien

Filial Danmark

ringsbolagen inom de områden där skal-

fördelar och effektivitet uppstår samt att

bedriva Länsförsäkringars gemensamma

strategiska utvecklingsverksamhet.

Affärsverksamheten bedrivs i affärs-

enheterna Sak, Bank och Liv med upp draget

att bedriva affären och ansvara för direkt

produktrelaterat stöd till länsförsäk rings-

bolagen. Den finansiella styrningen utgår

primärt från ägarnas avkastningskrav och

risktolerans. Affärsverksamheten ska bedri-

vas i vinstsyfte så att bolaget kan lämna en

konkurrenskraftig avkastning på eget kapi-

tal. Affärsservice och Läns försäkringars

gemensamma utvecklingsverksamhet

bedrivs inom enheten Affärsstöd. Redovis-

ning, kapitalplanerings- och koncerncon-

trollerfunktioner är samlade i enheten för

Ekonomi och Finans. Enheten Kapitalför-

valtning förvaltar moder bolagets och försäk-

ringsverksamheternas placeringsportföljer.

Väsentliga händelser under åretEn nyemission om 600 Mkr genomfördes i

Länsförsäkringar AB under första kvartalet.

Länsförsäkringar Bank ansökte hos

Finansinspektionen om undantag från

bestämmelsen enligt lagen om särskild

tillsyn över kreditinstitut avseende den

konsoliderade situationen. Finansinspek-

tionen meddelade den 6 juni 2015 att

undantag enligt ovan inte beviljats.

Länsförsäkringar AB med försäkringsföre-

tag har ansökt hos Finansinspektionen om

att använda en partiell intern modell för

beräkning av kapitalkrav under Solvens II,

såväl i enskilda försäkringsföretag som på

gruppnivå. Ett beslut från Finansinspektio-

nen förväntas under första kvartalet 2016.

Väsentliga händelser efter balansdagenInga väsentliga händelser efter balans dagen.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingenDen teknologiska utvecklingen skapar nya

förutsättningar, samtidigt som det krävs

stora förändringar och innovationskraft för

att utnyttja de möjligheter som ges. Digita-

liseringen till exempel, påverkar verksam-

heten på ett genomgripande sätt. Kompe-

tens, teknisk miljö och organisation måste

anpassas för att stödja snabb utveckling

för att möta kundernas förändrade behov.

Kunden ställer krav på relevans, flexi-

bilitet och tillgänglighet. Utvecklingen

framåt drivs därför bäst med hög grad av

kundinvolvering. För att skapa de kund-

möten som förväntas krävs också en aktiv

utveckling av de interna processerna och

medarbetarnas systemstöd.

Kunden har tidigare valt bolag utifrån

pris och produkt. Idag är det lika viktigt för

valet med till exempel en användbar ”app”

25 FÖRVALTnInGSBeRÄTTeLSeLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

som underlättar vardagen. I takt med digi-

taliseringen ökar våra möjligheter att pake-

tera rätt produkter och tjänster för kunden

– att förstå kundens situation och livsval

och kunna erbjuda lösningar som möter

behoven är då viktigt för att få kundens

tillit och lojalitet. Länsförsäkringar fortsät-

ter därför arbetet mot målbilden att vara

branschledande inom digitala tjänster.

De makroekonomiska förutsättningarna

har stor betydelse för den fortsatta utveck-

lingen inom bank- och försäkringsbran-

schen. Det har också politikernas ambition

att skydda konsumenterna och öka stabili-

teten i det finansiella systemet. Jakten på

transparens och stabilitet innebär fortsatt

tryck på regleringar av verksamheten,

vilket i sin tur ställer krav på oss att snabbt

kunna anpassa verksamheten och vända de

regulatoriska kraven till affärsmässiga för-

delar och ännu nöjdare kunder.

Som ett grundfundament i den framtida

utvecklingen ligger hållbarhetsfrågorna,

som finns med oss från starten av det

första länsförsäkringsbolaget för över

200 år sedan.

Resultat och ekonomisk ställningKoncernen Koncernens rörelseresultat ökade och upp-

gick till 2 155 (1 469) Mkr, ökningen för-

klaras av starkare resultat inom alla affärs-

verksamheter. Räntabiliteten uppgick till

9 (7) procent.

Rörelseresultatet inom sakförsäkrings-

verksamheten förbättrades till 908 (791)

Mkr. Ökade affärsvolymer och avvecklings-

resultat förklarar det förbättrade resultatet.

Bankkoncernens rörelseresultat ökade

till 1 175 (935) Mkr, vilket förklaras av

ett ökat räntenetto och ökade provisions-

intäkter.

Förvaltat kapital i fondförsäkringsverk-

samheten ökade till 103 (94) mdr vilket

bidrog till att rörelseresultatet stärktes till

516 (373) Mkr.

Koncernens totalavkastning uppgick till

3,4 (4,8) procent. Fastigheter, som uppgick

till cirka 21 procent av placeringstillgång-

arna, bidrog med 3,9 procentenheter och

gav störst bidrag till totalavkastningen.

Värdet på fastighetsinnehaven utvecklades

positivt på grund av högre marknadshyror

och att avkastningskraven i marknaden har

fortsatt att sjunka. Aktier på marknaden

bidrog med 0,2 procentenheter till totalav-

kastningen. Inom ränteportföljen bidrog

amerikanska krediter samt vidgade kredit-

spreadar negativt, totalt resulterade det i

ett bidrag om minus 0,3 procentenheter.

Tidigare fanns ett skuldskydd i Länsförsäk-

ringar Sak för att säkra ränterisken i den

diskonterade skadelivräntereserven. I sam-

band med bestånds överlåtelse av skadeliv-

räntereserven 2014 avvecklades merparten

av skuldskyddet, som tidigare utgjorde en

stor del av portföljen. Under 2014 var skuld-

skyddets bidrag till totalavkastningen bety-

dande, vilket förklarar den något sämre

avkastningen under 2015.

Koncernens kapitalsituationLänsförsäkringar AB-koncernen är ett

finansiellt konglomerat. Koncernens före-

tag omfattas av regler om gruppsolvens

enligt lagstiftning om finansiella konglo-

merat, lagstiftning för bankverksamhet

och lagstiftning för försäkringsverksamhet.

Koncernens eget kapital ökade under

året med 3 681 Mkr till 20 538 (16 857)

Mkr. Av ökningen förklarades 600 Mkr av

nyemission i Länsförsäkringar AB och

1 200 Mkr av emission av primärkapital-

instrument i Länsförsäkringar Bank.

Kapitalöverskottet enligt reglerna om

finansiella konglomerat uppgick till 5 651

(2 814) Mkr, en ökning med 2 837 Mkr.

Ökningen förklaras till 1 800 Mkr av ovan

nämnda emissioner och till resterande del

av att totalresultatet i den del av verksam-

heten som konsolideras översteg ökningen

av kapitalkrav för verksamheten.

Enligt regler om beräkning av kapitalbas i

finansiella konglomerat får överskott i dotter-

företag räknas in i kapitalbasen endast om

det är legalt och praktiskt möjligt att överföra

överskottet. Reglerna medger att effekter av

möjliga åtgärder för att öka överförbarheten

av kapital mellan legala enheter får beaktas.

Det krävs inte att åtgärden faktiskt genom-

förs. Från fjärde kvartalet räknas effekten av

en sådan möjlig åtgärd in vid fastställande av

konglomeratets kapitalbas. Åtgärden innebär

att kapitalstrukturen internt modifieras utan

att några externa kapitaltransaktioner

genomförs.

Kapitalöverskottet i försäkringsgruppen

uppgick till 3 364 (1 325) Mkr. Av

ökningen förklarades 800 Mkr av en för-

säljning av koncerninterna förlagslån

under första kvartalet och huvudparten av

resterande del av intjäningen i koncernens

försäkringsföretag.

Ny lagstiftning för försäkringsföretag,

Solvens II, trädde ikraft 1 januari 2016.

Reglerna för försäkringsverksamhet ändras

då i väsentlig utsträckning inom flera områ-

den, inklusive avseende hur solvenstest

genomförs. Kapitalbas och kapitalkrav

beräknas enligt nya regler. Gruppsolvens-

testet enligt försäkringsrörelsereglerna blir

till sin karaktär av samma utformning som

reglerna om finansiella konglomerat, med

en mer likformig behandling av försäk-

ringssektorn och banksektorn.

Länsförsäkringar AB med försäkrings-

företag har ansökt hos Finansinspektionen

om att använda en partiell intern modell

för beräkning av kapitalkrav under Solvens

II, såväl i enskilda försäkringsföretag som

på gruppnivå. Ett beslut från Finansinspek-

tionen förväntas under första kvartalet

2016. Enligt de interna modellerna har

Länsförsäkringar AB-koncernen betryg-

gande marginaler till de krav på kapital

som Solvens II ställer.Kärnprimärkapitalrelationen för den

grupp som omfattas av gruppregler för

bankverksamhet (konsoliderad situation),

Länsförsäkringar Bankkoncernen kon-

soliderad med Länsförsäkringar AB, var

21,4 (13,9) procent. Relationen har stärkts

kraftigt under 2015 genom de emissioner

som nämndes tidigare i detta avsnitt,

genom utdelning från koncernens försäk-

ringsföretag till Länsförsäkringar AB

och genom godkännande av ändringar

i modeller för beräkningar av bankverk-

samhetens kapitalkrav som erhölls i andra

kvartalet. Ytterligare information om

kapitalsituationen enligt gruppregler för

bankverksamhet lämnas under avsnittet

Bank på sidan 28.


Affärsenhet Sak ansvarar för den skadeför-

säkringsrörelse som enligt uppdraget från

länsförsäkringsbolagen ska bedrivas av

Länsförsäkringar AB. Uppdraget är att

komplettera länsförsäkringsbolagens erbju-

dande med specialprodukter för att möta

kundernas behov, att starta ny affär som

sedan kan föras ut till länsförsäkringsbola-

gen samt att svara för länsförsäkringsgrup-

pens samlade återförsäkringsskydd. Sak-

affären är indelad i tre affärsområden:

Agria, Hälsa samt Återförsäkring och Spe-

cial, affären bedrivs i Länsförsäkringar Sak

med dotterbolag. Länsförsäkringar Sak

tecknar sjukvårds-, sjuk- och olycksfalls-

försäkring, företag specialförsäkring och

internationell återförsäkring samt hanterar

länsförsäkringsgruppens samlade återför-

säkringsskydd. Länsförsäkringar Sak

bedriver även skadelivränterörelse. Läns-

försäkringar Saks dotterbolag Länsförsäk-

ringar Gruppliv tecknar gruppliv- och

tjänstegrupplivförsäkring. Dotterbolaget

Agria Djurförsäkring är ett specialistföre-

tag för djur- och grödaförsäkring. Speciali-

seringen innebär ett renodlat fokus och

engagemang kring djuren och dess ägare.

Agrias internationella verksamhet bedrivs

i filialer i Storbritannien, Norge och Dan-

mark samt i ett administrationsbolag i Stor-

britannien, Agria Pet Insurance Ltd. Under

2015 har etablering av Agria i Finland

påbörjats, ett samarbetsavtal med den fin-

ska kennelklubben har tecknats. Verksam-

heten beräknas starta vid halvåret 2016.

Resultat och lönsamhetRörelseresultatet uppgick till 908 (791)

Mkr och totalkostnadsprocenten uppgick

till 85 (88) procent.

Affärsverksamhet Sakförsäkring

Försäkringsrörelsens tekniska resultat

uppgick till 821 (611) Mkr. Lönsamheten

i försäkringsrörelsen är god. Affärerna

transport- och ansvarsförsäkring utvecklas

positivt och redovisade förbättrade resul-

tat. Inom Agria har skadekostnaderna haft

en stabilare utveckling än tidigare och

både premieintäkt och resultat utveckla-

des positivt. Skadekostnaderna inom sjuk-

vårdsförsäkring utvecklades negativt och

ett flertal åtgärder har vidtagits för att

bryta utvecklingen, bland annat justerade

priser och självrisker. Ett beslut har fattats

om att föra över del av affären olycksfall-

och sjukförsäkring från Länsförsäkringar

Sak till länsförsäkringsbolagen. I sam-

band med det har en genomgång skett av

affärens reserver, och ett positivt avveck-

lingsresultat på närmare 300 Mkr har rea-

liserats. Utförseln är en naturlig del i läns-

försäkringsgruppens affärsmodell, där

etablerad affär flyttas till länsförsäkrings-

bolagen.

Premieintäkterna efter avgiven återför-

säkring uppgick till 5 074 (4 099) Mkr.

Föregående års premieintäkt påverkades

negativ med 500 Mkr till följd av överlå-

telse av trafikförsäkringsbestånd till läns-

försäkringsbolagen. Exklusive engångs-

effekten 2014 ökade premieintäkten med

10 procent. Ökningen är främst en följd

av beståndstillväxt och tidigare premiehöj-

ningar i sjuk- och olycksfallsaffären samt

inom Agria. Försäkringsersättningar efter

avgiven återförsäkring ökade till 3 242

(2 670) Mkr och skadekostnadsprocenten

uppgick till 64 (65). Driftskostnadspro-

centen uppgick till 21 (23). Exklusive den

negativa effekten på premieintäkten 2014

uppgick driftskostnadsprocenten till 20.

Moderbolaget Moderbolagets resultat efter finansiella

poster uppgick till 438 (767) Mkr. Resul-

tatet påverkades av lägre utdelningar från

dotterföretag på 412 (1 066) Mkr samt

kostnader av engångskaraktär för från -

träde av hyreskontrakt för kontorslokaler.

Intäkterna uppgick till 2 653 (2 491) Mkr.

En nyemission om 600 Mkr genomfördes

under första kvartalet. Moderbolaget läm-

nade under första kvartalet aktieägartillskott

om 500 Mkr till Länsförsäkringar Bank AB.

Förslag till vinstdispositionFritt eget kapital i koncernen uppgår till

12 935 Mkr. Ingen avsättning till bundna

fonder krävs. Till årsstämmans förfogande

står enligt balansräkningen för Länsförsäk-

ringar AB fritt eget kapital på sammanlagt

10 667 322 250 kronor.

Moderbolagets fria egna kapital består av (kronor)

Överkursfond 5 470 917 955

Fond för verkligt värde –27 581 452

Balanserade vinstmedel 4 792 723 904

Årets resultat 431 261 843

Fritt eget kapital 2015-12-31 10 667 322 250

Styrelsen föreslår att av disponibla

vinstmedel i moderbolaget balansera

10 667 322 250 kronor i ny räkning, varav

5 470 917 955 kronor till överkursfond.

Totalavkastningen uppgick till 5,8 (5,1)

procent. Fastigheter som uppgick till

cirka 33 procent av placeringstillgångarna,

bidrog med 6,4 procentenheter till totalav-

kastningen. Värdet på fastighetsinnehaven

har utvecklats positivt på grund av högre

marknadshyror och av att avkastnings-

kraven i marknaden har fortsatt att sjunka.

Ränteportföljen, som har en kort duration,

påverkades av det låga ränteläget och gav

en negativ avkastning på 0,4 procentenhe-

ter. Framförallt var det amerikanska kredi-

ter och vidgade kreditspreadar som stod

för de största negativa bidragen i ränte-

portföljen.

MarknadSakförsäkringsmarknaden är en mogen

marknad och premieinkomsten har ökat

med cirka 5 procent under året. För de

produkter som erbjuds av Affärsenhet Sak

sker tillväxt i den svenska marknaden

främst inom sjuk- och olycksfallsförsäk-

ring och djurförsäkring.

Den höga försäkringsgraden för djur

i Sverige innebär en begränsad tillväxt-

potential och Agria Djurförsäkring har

därför under flera år arbetat för etable-

ringar på andra marknader. I dag finns

verksamhet i Danmark, Norge och Stor-

britannien och under året har etablering

i Finland påbörjats. Färre och större aktö-

rer påverkar inriktning på djursjukvården,

och därmed tillgänglighet och kostnader

inom veterinärvården.

Marknaden för sjuk- och olycksfalls-

försäkring ökade under året med cirka

7 procent. Den växande oron för att de

offentliga socialförsäkringarna inte räcker

till samt hushållens ökade skuldsättning


Lantbruksaffären levererade ett lägre

resultat till följd av ökade skadekostnader

för produktionsdjuren. Ett positivt tecken

är ett ökat bestånd. Försäkrad grödaareal

är fortsatt stabil och årets grödasäsong

har haft relativt få skador. Verksamheten

i Norge fortsätter att utvecklas stabilt med

både växande bestånd och tillfredsstäl-

lande ekonomiskt resultat. Danmark, som

är Agrias yngsta marknad, har en stabil

positiv utveckling. I Storbritannien har

året präglats av förbättrad varumärkes-

kännedom och en betydande beståndstill-

växt med tillfredsställande lönsamhet.

HälsaPremieintäkten inom Hälsa uppgick till

1 409 (1 284) Mkr och resultatet uppgick

till 434 (221) Mkr. Det förbättrade resulta-

tet beror främst på ett positivt avvecklings-

resultat i olycksfallsaffären. Skadekostna-

derna inom sjukvårdsförsäkring utvecklas

ogynnsamt och ett antal åtgärder har vid-

tagits för att vända utvecklingen, bland

annat premiehöjningar och en höjning av

självrisken. Under året har ett viktigt kva-

litetsarbete inletts inom sjukvårdsförsäk-

ringen. Målet är att alla operationer som

görs inom försäkringen ska omfattas av en

oberoende medicinsk granskning. Syftet

är både att säkerställa patientsäkerhet och

kundnytta samt kostnadsutvecklingen

inom försäkringslösningen.

Övriga delar inom sjuk- och olycks-

fallsaffären levererade ett stabilt positivt

resultat. Försäkringen Bo Kvar som lanse-

rades 2014 i samarbete med Länsförsäk-

ringar Bank ger ekonomiskt skydd för

bankens bolånekunder vid dödsfall, sjuk-

dom och arbetslöshet. Försäljningen ut -

vecklas starkt och cirka 10 000 personer

är nu försäkrade. Med mycket nöjda sjuk-

vårdsförsäkringskunder och en stor mark-

nadsandel inom företagsförsäkring har

Länsförsäkringar ett bra utgångsläge för

tillväxt. Utvecklingen mot ökad digitalise-

ring av verksamheten fortsätter och idag

tecknas en stor del av försäkringarna helt

digitalt.

Återförsäkring och SpecialLänsförsäkringar Sak kompletterar läns-

försäkringsbolagens erbjudande till före-

tagskunder med speciallösningar inom

ansvar, transport, motor och egendom.

Länsförsäkringsgruppens gemensamma

påverkar utvecklingen på marknaden. Allt

fler köper privata försäkringar för att öka

den ekonomiska tryggheten vid sjukdom,

olycksfall, arbetslöshet, pension och döds-

fall. Företagarna är också måna om att de

själva och deras medarbetare inte får långa

sjukskrivningsperioder och sjukvårdsför-

säkringen blir då ett sätt att öka tryggheten

och hålla företagets medarbetare friskare.

Marknaden för sjukvårdsförsäkring fort-

sätter att växa och konkurrensen på mark-

naden är hård, framför allt på marknaden

för medelstora och stora företag. Lönsam-

heten i marknaden för sjukvårdsaffär är

generellt svag och flertalet av konkurren-

terna har infört självriskalternativ och höjt

premierna.

Antalet aktörer på företagsmarknaden

fortsätter att öka vilket leder till ytterligare

prispress inom flera segment. Prispressen

inom transportförsäkring har stagnerat

något men inga tecken tyder på att pre-

mierna är på väg uppåt. Inom ansvarsför-

säkring har konkurrensen hårdnat under

flera år genom nyetableringar och att för-

säkringsbolag som tidigare enbart riktade

sig mot storföretag i större utsträckning

bearbetar samma marknadssegment som

Länsförsäkringar Sak, det vill säga små

och medelstora företag.

På den internationella återförsäkrings-

marknaden är den samlade återförsäk-

ringskapaciteten fortsatt stor. Rekordlåg

ränta och goda resultat hos återförsäkrings-

bolagen har fortsatt att locka nya investe-

rare till branschen vilket resulterar i pres-

sade priser.

Agria DjurförsäkringPremieintäkten uppgick till 2 721 (2 395)

Mkr och det försäkringstekniska resultatet

uppgick till 307 (298) Mkr.

I den svenska verksamheten visar

smådjursaffären en fortsatt stabil ökning

i affärsvolym och ett starkt resultat. De

svenska smådjursägarna fortsätter att välja

Agria som sitt försäkringsbolag. Under

hösten presenterades en ny försäkring för

hundar och katter i avel, där djuren försäk-

ras redan från födseln.

Den svenska hästnäringen har det fort-

satt bekymmersamt, med färre utövare och

färre hästar. Trots det ökade Agrias affärs-

volym. Skadekostnaderna ökade för vete-

rinärvård vilket förklarar det försämrade

resultatet inom hästförsäkring.

återförsäkringsskydd, gruppintern åter-

försäkring med ett antal poollösningar,

hanteras av Länsförsäkringar Sak. Den

interna återförsäkringen och den för läns-

försäkringsgruppen gemensamt upphand-

lade återförsäkringen är en stor tillgång för

Länsförsäkringar och kunderna. Systemet

säkerställer en stabil lösning till en låg

kostnad genom att fördela risk inom läns-

försäkringsgruppen och att upphandla

externa skydd för storskador. Länsförsäk-

ringar Sak tecknar även en väl diversifierad

portfölj inom internationellt mottagen

återförsäkring.

Premieintäkten inom Återförsäkring

och Special uppgick till 945 (921) Mkr

och resultatet uppgick till 88 (22) Mkr.

Det förbättrade resultatet berodde främst

på avvecklingsresultat inom transport

och resultatförbättring inom ansvar.

Trots en mindre beståndsminskning

fortsätter Länsförsäkringar Sak att leverera

ett stadigt positivt resultat inom Transport.

Inom Ansvarsförsäkring har del av affären

påverats av det osäkra rättsläget vad gäller

proffessionsanvarsförsäkring för livförsäk-

ringsförmedlare. Till följd av det har Läns-

försäkringar Sak redan under 2014 slutat

att nyteckna ansvarsförsäkring för livför-

säkringsförmedlare. Två ärenden har

behandlats i Hovrätten under året, och

båda har överklagats till Högsta Domsto-

len. Försäkringsbeståndet i ansvarsaffären

har därmed minskat något men affären

levererar ett fortsatt positiv resultat.

Säljaransvarsförsäkringen, som ger en

hussäljare skydd för det tioåriga ansvar för

dolda fel som jordabalken ålägger en hus-

säljare av en privatbostad, ökar i takt med

att Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

växer.

Resultatet inom mottagen återförsäk-

ring har försämrats till följd av högre skade-

kostnader inom internationellt mottagen

återförsäkringsaffär. Liksom många andra

återförsäkringsbolag drabbades Länsför-

säkringar av Tianjin-skadan i Kina. Det är

den enskilt största skadan i internationell

återförsäkringsaffär för Länsförsäkringar

under året. 2015 har varit ett bra år vad gäl-

ler storskador inom länsförsäkringsgrup-

pen. Storskador är internt återförsäkrade

inom länsförsäkringsgruppen. Stormen

Egon beräknas kosta cirka 130 Mkr totalt

för länsförsäkringsgruppen.


Bankkoncernen består av moderbolaget

Länsförsäkringar Bank och de helägda

dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek,

Länsförsäkringar Fondförvaltning och

Wasa Kredit. Länsförsäkringar Bank är

Sveriges femte största retailbank med en

affärsvolym på 404 mdr. Bankverksamhe-

ten bedrivs enbart i Sverige och affärsvoly-

men fortsätter att växa inom alla områden.

Strategin är att erbjuda banktjänster till

länsförsäkringsgruppens kunder och utgår

från Länsförsäkringars starka varumärke

och en lokal förankring via de kundägda

länsförsäkringsbolagen. Med de 3,7 mil-

joner kunder som finns i länsförsäkrings-

gruppen har bankverksamheten en stor

potentiell kundbas. Huvudmålgrupper är

3 miljoner privatkunder, varav 2,2 miljoner

är boendeförsäkringskunder. Övriga mål-

grupper är lantbruks- och småföretagskun-

der. Enligt Svenskt Kvalitetsindex under-

sökning för 2015 har Länsföräkringar Bank

återigen Sveriges mest nöjda privatkunder

vilket är ett kvitto på bankverksamhetens

höga kvalitet. Dessutom har Länsförsäk-

ringar bland de nöjdaste bolånekunderna

bland privatpersoner.

Resultat och lönsamhetRörelseresultatet ökade med 26 procent

till 1 175 (935) Mkr, vilket förklaras av ett

ökat räntenetto och ökade provisionsintäk-

ter. Räntabiliteten på eget kapital stärktes

till 8,9 (8,3) procent. Räntenettot ökade

med 16 procent till 2 994 (2 580) Mkr till

följd av ökade volymer och förbättrade

marginaler.

Nettoresultat av finansiella poster upp-

gick till 97 (98) Mkr. Provisionsnettot upp-

gick till –441 (–319) Mkr. Förändringen i

provisionsnetto förklaras av ökade ersätt-

ningar till länsförsäkringsbolagen beroende

på en god volymutveckling. Rörelsekost-

naderna uppgick till 1 566 (1 526) Mkr.

Kreditförlusterna uppgick netto till

6 (–10) Mkr, vilket motsvarar en kredit-

förlustnivå på 0,00 (0,00) procent. Osäkra

lånefordringar brutto uppgick till 241 (316)

Mkr, vilket motsvarar en andel osäkra

lånefordringar brutto om 0,12 (0,17) pro-

cent. K/I-talet före kreditförluster uppgick

till 0,57 (0,62).

Affärsverksamhet Bank

Affärsvolymerna ökade med 50 mdr till 404

(354) mdr. Inlåningen från allmän heten

ökade med 9 procent till 84 (77) mdr och

marknadsandelen uppgick till 4,7 (4,7)

procent.

Den förvaltade fondvolymen ökade med

9 procent till 109 (100) mdr. Utlåningen

till allmänheten ökade med 13 procent till

202 (179) mdr. Bostadsutlåningen i Läns-

försäkringar Hypotek ökade med 17 pro-

cent till 147 (126) mdr och marknadsande-

len för bankkoncernens hushållsutlåning

ökade till 5,5 (5,2) procent.

Marknad och affärsvolymInlåning från allmänheten ökade med

9 procent till 84 (77) mdr. Småföretags-

inlåningen uppgick till 11 (10) mdr och

antalet inlåningskonton ökade med 7 pro-

cent. Marknadsandelen uppgick till 4,7

(4,7) procent den 31 december 2015 enligt

SCBs statistik. Den förvaltade fondvoly-

men ökade med 9 procent eller 9 mdr till

109 (100) mdr.

Utlåning till allmänheten ökade med

13 procent till 202 (179) mdr. All utlåning

sker i Sverige och i svenska kronor samt

har en väl geografiskt fördelad distribution.

Utlåningen håller en god kreditkvalitet.

Marknadsandelen av hushållsutlåning

stärktes till 5,5 (5,2) procent den 31 decem-

ber 2015. Bostadsutlåningen i Länsförsäk-

ringar Hypotek ökade med 17 procent eller

21 mdr till 147 (126) mdr. Bostadsutlå-

ningens andel av den totala utlåningsport-

följen uppgick till 73 (71) procent. Mark-

nadsandelen av bostadsutlåning stärktes

till 5,5 (5,1) procent den 31 december 2015.

Lantbruksutlåningen ökade med 9 pro-

cent till 24 (22) mdr. Lantbruksutlåningen

består främst av bottenlån till familjeägda

lantbruk och det genomsnittliga engage-

manget är lågt och uppgick till 2 Mkr.

Bottenlån för lantbruksfastigheter, som

står för hela ökningen i lantbruksutlåning,

ökade till 22 (18) mdr, motsvarande 92

(89) procent av lantbruksutlåningen. Lant-

bruksutlåningen fortsätter växa i lägre takt

än övrig utlåning. Småföretagsutlåningen

uppgick till 2 (2) mdr.

UpplåningKoncernen har en låg refinansieringsrisk

och en välfördelad förfallostruktur. Emit-

terade värdepapper ökade med 9 procent

eller 11 mdr till nominellt 140 (129) mdr,

varav säkerställda obligationer uppgick

till 110 (101) mdr, icke säkerställd lång-

fristig upplåning uppgick till 29 (23) mdr

och kortfristig upplåning uppgick till 1 (4)

mdr. Genomsnittlig återstående löptid för

den långfristiga upplåningen uppgick den

31 december 2015 till 3,3 (2,8) år.

Under perioden emitterades säker-

ställda obligationer med en volym mot-

svarande nominellt 35 (24) mdr, återköpta

säkerställda obligationer uppgick till

nominellt 10 (8) mdr och förfall av säker-

ställda obligationer uppgick till nominellt

16 (17) mdr. Länsförsäkringar Bank emit-

terade under perioden icke säkerställda

obligationer om nominellt 16 (9) mdr.

LikviditetFramförhållning och god kontroll känne-

tecknar bankens hantering av likviditet

och finansiering. En betryggande likvidi-

tetsreserv finns för att säkerställa att till-

räcklig likviditet alltid finns tillgänglig.

Förvaltning och placering av likviditets-

reserven är konservativ och sker inom

de limiter som styrelsen fastställt i finans-

policyn.

Den 31 december 2015 uppgick likvi-

ditetsreserven till 43 (45) mdr enligt

Bankföreningens definition. Likviditets-

reserven är placerad i värdepapper med

mycket hög kreditkvalitet och som är belå-

ningsbara hos Riksbanken och i förekom-

mande fall i ECB. Likviditetsreserven

består till 63 procent av svenska säker-

ställda obligationer, till 7 procent av andra

svenska obligationer med kreditbetyg

AAA/Aaa, till 20 procent av svenska stats-

obligationer, till 5 procent av AAA/Aaa-

ratade obligationer emitterade eller garan-

terade av europeiska stater och multinatio-

nella utvecklingsbanker, till 2 procent av

nordiska AAA/Aaa ratade covered bonds

och till 3 procent av placeringar hos Riks-

gälden. Genom att utnyttja likviditetsre-

serven kan kontrakterade åtaganden mötas

i drygt 2 år utan ny upplåning på kapital-


Affärsverksamhet Liv- och pensionsförsäkring

Länsförsäkringar erbjuder liv- och pen-

sionslösningar till företag och privat-

personer. Genom Länsförsäkringar

Fondliv erbjuds fondförvaltning, garan-

tiförvaltning och riskförsäkring inom

personriskområdet. I Länsförsäkringar

Liv sker ingen nyteckning, bolaget för-

valtar traditionell livförsäkring som är

tecknad före stängningen 2011.

Resultat och lönsamhetRörelseresultatet för Länsförsäkringar

Fondliv uppgick till 516 (373) Mkr.

Intäkterna från avgifter från den finan-

siella komponenten i avtalen ökade med

14 procent och uppgick till 649 (570)

Mkr. Förvaltningsersättningarna ökade

med 22 procent och uppgick till 728

(598) Mkr. De förbättrade avgifterna och

förvaltningsersättningarna berodde till

största del på en volym ökning genom

högre avkastning och ett positivt nettoin-

flöde. Driftskostnaderna ökade och upp-

gick till 910 (867) Mkr, vilket främst

berodde på högre försäljnings- och per-

sonalkostnader. Total premieinkomst för

Länsförsäkringar Fondliv uppgick till

8 645 (8 543) Mkr. Ökningen berodde på

att inbetalda premier ökade. Inflyttat

kapital minskade och uppgick till 1 375

(1 704) Mkr. Försäkringskapitalet upp-

gick till 103 (94) mdr, en ökning med

10 procent. Ökningen berodde på en

positiv avkastning och ett positivt net-

toflöde. Den totala försäljningen exklu-

sive kollek tivavtalad tjänstepension upp-

gick till 9 272 (8 186) Mkr, en ökning

med 13 procent.

Marknad och affärsvolym Sveriges mest nöjda kunder inom privat

pensionsförsäkring finns även 2015 hos

Länsförsäkringar. Det framgår av kund-

mätningen Svenskt Kvalitetsindex För-

säkring. Denna uppskattning är ett

resultat av det breda erbjudandet i kom-

bination med den unika närhet Länsför-

säkringar har till kunderna. För en kund-

ägd verksamhet är det extra viktigt att

kunderna är så tydligt positiva.

Kundnöjdhetsindex i tjänstepensions-

affären, företagskunder visar att Läns-

marknaden. Bankkoncernens likviditets-

täckningsgrad (LCR) enligt Finansinspek-

tionens definition uppgick till 251 (221)

procent den 31 december 2015.

Kapitaltäckning konsoliderad situationI och med ikraftträdandet av CRR

(575/2013) omfattar den konsoliderade

situationen förutom bankgruppen även

det blandade finansiella moderholding-

företaget Länsförsäkringar AB.

Kapitalrelation

Konsoliderad situation (Mkr) 2015-12-31 2015-09-30

IRK metoden 30 317 30 448

Hushållsexponeringar 22 989 22 771

Företagsexponeringar 7 328 7 677

Schablonmetoden 11 822 9 281

REA totalt 51 724 49 401

Kärnprimärkapital 11 064 9 980

Primärkapital 12 264 11 180

Totalt kapital 14 561 13 477

Kärnprimär kapital relation, % 21,4 20,2

Primärkapitalrelation, % 23,7 22,6

Total kapitalrelation, % 28,2 27,3

försäkringar fortsatt innehar en andra-

plats i rankningen, kvalitetsindex låg på

72,6. Försprånget ned till tredjerankade

företag ökade och gapet upp till första-

platsen minskade 2015.

En stor del av Länsförsäkringars

nyförsäljning inom liv avser pensions-

lösningar till företag som inte har kol-

lektivavtal. Det är en marknad där beho-

vet av individuell rådgivning är stort.

Med utgångspunkt i kundens behov

görs en pensionsanalys, varpå kunden

får erbjudande om en lösning som nor-

malt består av både sparande till pen-

sion samt olika försäkringslösningar.

Länsförsäkringar säljer sina försäk-

ringslösningar både via egen säljkår

samt försäkringsförmedlare.

Nyförsäljningen på livförsäkrings-

marknaden ökade under året. Den

svenska livförsäkringsmarknaden inom

fondförsäkring ökade med 21 procent

och uppgick till 92 mdr. Premieinkom-

sten ökade med 11 procent och uppgick

till 80 mdr. Länsförsäkringars mark-

nadsandel för fondförsäkring, mätt i

försäljningsvärde, uppgick till 10,0

(11,5) procent. Marknadsandelen mätt

i premieinkomst uppgick till 10,1 (9,3)

procent.

Både de egna säljkanalerna och för-

medlad kanal har haft en positiv utveck-

ling jämfört med föregående år och

ökade med 12 procent respektive 15

procent.

Tjänstepensioner den största marknadenFörsäljningsvärdet på tjänstepensions-

marknaden för fondförsäkring var 62

(55) mdr vilket motsvarar en ökning

med 12 procent. Tjänstepensionsmark-

naden är den största av delmarknaderna,

den utgör 67 (73) procent av den totala

fondförsäkringsmarknaden. Länsför-

säkringar Fondlivs försäljningsvärde

inom fondförsäkring på tjänstepensions-

marknaden var 8 (8) mdr, en ökning

med 1 procent. Detta motsvaras av en

marknadsandel på 12,8 (14,2) procent.

På den för Länsförsäkringar Fondliv

strategiskt viktiga delmarknaden ej


kollektivavtalad tjänstepension uppgick

försäljningsvärdet till 8 (8) mdr. Länsför-

säkringar Fondlivs marknadsandel upp-

gick till 18,7 procent. Inom delmarknaden

ej kollektivavtalad tjänstepension uppgick

nyförsäljningen till 41 (41) mdr.

Privat- och sparmarknadFörsäljningsvärdet på delmarknaden privat

pension inom fondförsäkringsmarknaden

minskade med 53 procent. Länsförsäk-

ringar Fondlivs marknadsandel inom

fondförsäkring uppgick till 21,9 procent,

vilket är en förbättring med 8,0 procent-

enheter. Möjligheterna för privatpersoner

att spara till sin pension med särskilda

skattefördelar är på väg att fasas ut. 2015

har avdragsutrymmet sänkts till 1 800 kro-

nor och slopas helt 2016.

Delmarknaden Spar inom fondförsäk-

ringsmarknaden ökade med 59 procent.

Länsförsäkringar Fondlivs marknadsandel

uppgick till 3,5 (2,9) procent.

AffärsvolymerPremieinkomsten, enligt Svensk Försäk-

rings definition, uppgick till 8 645 (8 543)

Mkr. Minskning i inflyttat kapital, 1 375

(1 704) Mkr, förklarar att ökningen inte är

större trots en växande riskaffär jämfört

med föregående år. Delmarknaden ej

kollektivavtalad tjänstepension svarade

för 77 procent av totala premieinkomsten.

Avtalspension stod för 8 procent och

Privat- och Sparmarknaden för 15 procent

av totalt inbetalda premier.

Garantiförvaltning Garantiförvaltning inom fondlivförsäkring

är Länsförsäkringars alternativ till kunder

som efterfrågar en garanti i sitt sparande

och som har ett behov av att veta den lägsta

nivån på sina framtida utbetalningar. Prin-

cipen för garantin är att kunden får till-

baka de inbetalningar som gått till sparan-

det med möjlighet till ytterligare avkast-

ning. Full garanti, det vill säga minst

”pengarna tillbaka” gäller efter minst tio

års spartid. Vid kortare spartider gäller en

trappa, där garantin är 80 procent mellan

fem och tio år kvar till pension och som

lägst 70 procent när det är mindre än fem

år kvar till pension. Tillgångarna i garanti-

förvaltningen fördelas mellan aktie- och

ränteplaceringar där räntedelen alltid ska

vara minst 40 procent och aktiedelen kan

gå ner till noll. För Garantiförvaltning

uppgick premieinkomsten till 1 097

(1 527) Mkr. Vid årsskiftet var det för-

valtade kapitalet totalt 2,3 (1,9) mdr.

Avkastningen under året var –0,2 (6,0)

procent. Ränteportföljen utvecklades

negativt och aktieportföljen utvecklades

positivt, då främst svenska, europeiska

och japanska aktier. Det största negativa

bidraget i ränteportföljen kom från kredi-

ter av typen Non Investment Grade.

58 procent av portföljen finns i ränte-

placeringar och 42 procent i aktier. Under

inledningen av 2015 låg 50 procent i ränte-

placeringar, varav det mesta i svenska stats-

papper och bostadsobligationer, 50 pro-

cent låg i aktier som var placerade globalt.

Under slutet på sommaren minskades

andelen aktier från 50 till 43 procent sam-

tidigt som räntedelen ökade med mot-

svarande andel. Aktieandelen består till

största delen av amerikanska, europeiska

och svenska aktier.

Fondförvaltning Länsförsäkringars fondutbud består av

35 fonder med eget varumärke och 46

externa fonder, sammanlagt 81 fonder.

Fonderna med eget varumärke finns inom

Länsförsäkringars eget fondbolag och för-

valtas av noga utvalda externa förvaltare.

De externa fonderna ger ytterligare bredd

och djup åt utbudet och har valts ut för att

de presterar goda resultat jämfört med

andra liknande fonder på marknaden. Upp-

följning görs löpande för att säkerställa att

fonderna och förvaltarna fortsätter att pre-

stera bra resultat. De som av något skäl inte

lever upp till kraven byts ut. Arbetet med

att löpande utvärdera och se över utbudet

och fondernas kvalitet är prioriterat.

Genom att erbjuda ett utbud av utvalda

fonder med bra kvalitet i olika fondkatego-

rier får kunden hjälp med valet av fonder

och förvaltare. I februari 2015 lanserades

två nya temafonder i utbudet, BNP Paribas

Equity World Aqua och Deutsche Invest

Global Infrastructure. I april lanserades

fem nya fonder från Länsförsäkringar med

utgångspunkt från bekväma placeringsför-

slag med fem olika risknivåer. Under okt-

ober togs Didner & Gerge Aktiefond in i

utbudet inom kategorin svenska aktier.

Av de 81 fonderna i det rekommende-

rade fondutbudet utvecklades 65 procent

av fonderna positivt och 35 procent nega-

tivt under 2015. 16 av fonderna steg med

över 10 procent samtidigt som fem fonder

sjönk mer än 10 procent. Fonderna med

högst avkastning under 2015 var SEB

Europa Småbolag, Länsförsäkringar Små-

bolag Sverige och Lannebo Småbolag.

Svagast utveckling under 2015 hade

Blackrock World Mining, Blackrock

Latin America och JPM Africa.

Traditionell livförsäkring i Länsförsäkringar LivI Länsförsäkringar Liv bedrivs traditionell

livförsäkring fördelat på fyra bestånd,

Nya Trad, Gamla Trad, Nya Världen och

Försäkrad Pension. I bolaget sker idag

ingen nyteckning.

Resultat och lönsamhetResultatet i Länsförsäkringar Liv uppgick

till 5 089 (1 903) Mkr. Störst positiv effekt

på resultatet hade villkorsändringar till

Nya Trad och kapitalförvaltningens resul-

tat. Ändrade antaganden för försäkrings-

tekniska avsättningar samt ett positivt

risk- och administrationsresultat bidrog

även till resultatet. Resultatet påverkades

svagt positivt av stigande marknadsräntor,

genom att skulden till försäkringstagarna,

som diskonteras med marknadsräntan,

minskade. Det positiva resultatet med-

förde att solvensgraden ökade till 128

(122), solvenskvoten var 5,6 (4,2).

Premieinkomsten uppgick till 2 113

(2 932) mdr. För premiedragande försäk-

ringar fortsätter inbetalningarna men i takt

med att försäkringar slutbetalas minskar

premieinkomsten genom att ingen nyteck-

ning sker i bolaget.

Försäkringstekniska avsättningar mins-

kade med totalt 9,5 mdr till 93,5 mdr. Ett

negativt kassaflöde förklarar merparten av

minskningen. Villkorsändringar och änd-

rade antaganden för försäkringstekniska

avsättningar minskade även skulderna.

Driftskostnaderna ökade till 442 (423)

Mkr främst till följd av ökade IT-kostnader.

Nya TradNya Trad är Länsförsäkringar Livs

bestånd dit kunder med traditionella för-

säkringar erbjuds möjlighet att villkors-

ändra sina försäkringar. I stort sett alla

kunder med pensionsförsäkringar kan nu

villkorsändra sina försäkringar till Nya

Trad, med undantag för vissa mindre


delbestånd där tekniska eller avtalsmäs-

siga begränsningar finns. I dag har kunder

med sammanlagt 12 mdr i försäkrings-

kapital villkorsändrat sina försäkringar,

varav 5 mdr under 2015. De nya villkoren

innebär bland annat lägre avgifter och

lägre garantier. De lägre garantierna ger

ett ökat utrymme för placeringstillgångar

med högre förväntad avkastning och för-

bättrade möjligheter till framtida värde-

ökning på sparat kapital.

Förvaltat kapital uppgick till 15,0 (8,6)

mdr och kapitalavkastningen uppgick till

1,4 (9,4) procent. Per 31 december 2015

var fördelningen 47 procent räntebärande

värdepapper, 40 procent aktier, 8 procent

alternativa investeringar och 5 procent

fastigheter. Avkastningen var för de olika

tillgångsslagen: räntebärande värdepap-

per –0,2 (5,8) procent, aktier 1,9 (10,1)

procent, alternativa investeringar 3,0 (6,4)

procent och fastigheter 30,0 (41,5) pro-

cent. Återbäringsräntan uppgick till 10

procent. Per 1 februari 2016 sänktes åter-

bäringsräntan till 6 procent.

Gamla TradEtt lågt riskutrymme har inneburit att

andelen långa räntebärande placeringar

har varit fortsatt hög i Gamla Trad.

An delen aktier och alternativa investe-

ringar har dock kunnat ökas, vilket är

positivt då dessa placeringar har högre

förväntad avkastning. Förvaltat kapital

uppgick till 86,6 (97,6) mdr och kapital-

avkastningen till 0,5 (11,3) procent. Per

31 december 2015 var fördelningen 85

procent räntebärande värdepapper, 4 pro-

cent aktier, 9 procent alternativa investe-

ringar och 2 procent fastigheter. Avkast-

skulle ge bolaget en större flexibilitet och

möjlighet till placeringar i tillgångsslag

med högre förväntad avkastning.

Under 2015 har bolaget följt en strategi

där placeringsportföljen i stor utsträck-

ning matchas mot skuldsidan i syfte att

skydda bolagets överskott mot fallande

räntor. En del i matchningsstrategin har

varit att generera ett visst överskott vid sti-

gande räntor, solvens effekten av strategin

var svagt positivt. Under året var sväng-

ningarna på räntemarknaden stora men

den totala förändringen från årsskiftet var

relativt liten. Nya Trad var den aktivitet

som bidrog mest till att stärka solvensen.

Nya Trad förbättrar solvensen genom att

försäkringarna efter villkorsändring får

lägre garantier och därmed minskar beho-

vet av reserveringar i bolagets balansräk-

ning. De låga räntorna utgör alltjämt en

stor belastning på bolaget och innebär

fortsatta krav på riskhantering och akti-

viteter för att stärka solvensen.

Solvenskvoten uppgick till 5,6 (4,2)

och solvensgraden uppgick till 128 (122)

procent.

Konsolideringsgraden beräknas separat

för Nya och Gamla Trad och visar på

kollektivets förmåga att lämna återbäring.

Måttet beskriver marknadsvärdet på kol-

lektivets tillgångar i relation till de garan-

terade åtagandena och den preliminärt

fördelade återbäringen. Konsoliderings-

graden i Nya Trad uppgick till 114 (120)

procent och i Gamla Trad uppgick konso-

lideringsgraden till 120 (120) procent.

Skuldtäckningsgraden uppgick för

tjänste pension till 123 (117) procent och

för övrig pension till 123 (117) procent.

ningen var för de olika tillgångsslagen:

Räntebärande värdepapper –1,8 (11,1)

procent, aktier 4,1 (21,0) procent, alterna-

tiva investeringar 27,9 (6,1) procent och

fastigheter 13,6 (2,6) procent. Under 2015

har durationen i ränteportföljen varit i

princip oförändrad.

Återbäringsräntan i Gamla Trad har

under hela 2015 varit 2 procent. Den

genomsnittliga återbäringsräntan för

Gamla Trad de senaste tio åren har varit

3,4 procent.

Nya VärldenI förvaltningsformen Nya Världen placeras

kundernas kapital i cirka 30 procent obli-

gationer och i cirka 70 procent svenska

och utländska aktier. Nya Världen är en

traditionell försäkring där kunderna är

garanterade att få tillbaka minst de premier

som betalats in, med avdrag för driftskost-

nader och avkastningsskatt. Avkastningen

i Nya Världen uppgick till 0,3 (8,7) pro-

cent. Aktier i utvecklade marknader av -

kastade positivt medan aktier i tillväxt-

marknader avkastade negativt. De ränte-

bärande placeringarna avkastade svagt

positivt.

Nyckeltal i Länsförsäkringar LivSolvens är ett mått som visar bolagets

finansiella styrka i förhållande till de

garanterade åtagandena till kunderna.

Länsförsäkringar Liv har under ett antal

år arbetat aktivt med åtgärder för att stärka

solvensen. Bolaget har följt en av styrel-

sen beslutad plan för solvensstärkande

åtgärder. Planen innehåller ett antal åtgär-

der för att effektivisera bolagets verksam-

het och balansräkning. En stärkt solvens


Övrig information

Risker och riskhanteringKoncernens verksamhet inom bank och

försäkring ger upphov till olika typer av

risker, där kreditrisken inom bankkoncer-

nen samt marknadsrisker och försäkrings-

risker hänförbara till koncernens sakförsäk-

rings och fondlivförsäkringsbolag utgör

merparten av riskerna. Kreditrisken inom

banken påverkas av det makroekonomiska

läget i Sverige eftersom all utlåning sker

i Sverige. Kreditförlusterna är fortsatt

mycket låga.

Marknadsrisker uppstår framför allt

i Länsförsäkringar Fondliv genom att det

indirekt finns en exponering mot marknads-

risk då intäkterna i fondförsäkringsverk-

samheten är beroende av utvecklingen på

finansmarknaden. Länsförsäkringar Saks

marknadsrisk uppstår genom placerings-

beslut om hur placeringstillgångar förval-

tas och är mindre omfattande än Länsför-

säkringar Fondlivs marknadsrisk.

Livförsäkringsrisker hänförs framför

allt från annullationsrisken i Länsförsäk-

ringar Fondliv, det vill säga risken för

utflytt från företaget och därtill lägre

framtida avgiftsintäkter.

Sakförsäkringsriskerna hänförs från

Länsförsäkringar Sak inklusive djur- och

grödaförsäkring i dotterföretaget Agria

Djurförsäkring.

Marknads- och försäkringsriskerna i

sakförsäkrings- och fondlivförsäkrings-

verksamheten hålls på en stabil och kon-

trollerad nivå.

De risker som uppstår direkt i Läns-

försäkringar AB är primärt hänförliga till

företagets finansiering, placering av likvi-

ditet och den affärsstödjande verksamhet

som bedrivs för dotterbolagens och läns-

försäkringsbolagens räkning.

Solvens II-arbetet under 2015 har i

första hand inriktats på att slutföra imple-

mentering av regelverket. Förberedelse-

arbetet har även utförts med avseende på

att skapa så stor affärs- och kundnytta som

möjligt. Nya former för styrning, hantering

och kontroll av risker samt allokering av

kapital har bidragit till att effektivisera

arbetsprocesser och att utveckla bättre

beräkningsverktyg för avvägningar mellan

risktagande och möjligheter till avkastning.

En beskrivning av de risker koncernen är

exponerad mot, samt hur dessa risker han-

teras, finns beskrivna i koncernens not 2

Risk- och kapitalhantering.

MedarbetareLänsförsäkringar ABs uppdrag innebär

att det finns en bredd av yrkeskompetenser

och specialistbefattningar. Det finns stora

möjligheter till utveckling och karriär.

Länsförsäkringar AB-koncernen har 1 646

(1 630) medarbetare, varav 949 (948)

kvinnor och 697 (682) män. Under året

rekryterades 160 (165) nya medarbetare.

Bra ledarskap, engagerat medarbetar-

skap, gott arbetsklimat och tydliga värde-

ringar är faktorer som tydliggör Länsför-

säkringar ABs höga arbetsgivarattraktivitet,

vilket syns i medarbetarundersökningar.

Årets Net Promoter Score (NPS) i med-

arbetarundersökningen var 25, jämfört

med benchmark 8. Nöjd medarbetarindex

(NMI), är på samma höga nivå som 2014,

94. Faktorer som påverkar NMI är bland

annat bra arbetsklimat, upplevelsen av

respekt i arbetsgrupper, information från

närmaste chef och hög kännedom om

företagets övergripande mål.

Inom Länsförsäkringar AB innebär

medarbetarskap att ta ansvar för sin egen

prestation, kompetens och hälsa, vilket

återfinns i personalpolicyn och i företa-

gets arbetsmodell för prestationsstyr-

ning. Utgångspunkten för alla medarbe-

tares prestation och utveckling, både på

kort och lång sikt, är värderingarna och

därtill affärsplanen. I uppföljningssamtal

med närmaste chef får medarbetaren

återkoppling på sin prestation en gång

i månaden.

I medarbetarskapet ingår också att

aktivt driva verksamhetsförbättringar, vil-

ket bland annat sker genom Lean-arbetet.

Detta utvecklar företagets övergripande

arbete med ständiga förbättringar, som ska

leda till fler nöjda kunder, ökad effektivitet

och lönsamhet.

Inom Länsförsäkringar AB finns en

intern utbildningsverksamhet som utveck-

lar och genomför utbildningar i egen regi.

Verksamheten erbjuder utbildningar inom

sakförsäkring, bank, liv- och pensionsför-

säkringsområdet samt ledarskap på upp-

drag av länsförsäkringsgruppen.

Länsförsäkringar AB har tagit fram en

medarbetarprofil med utgångspunkt från

företagets värderingar med deltagande

från både medarbetare och chefer. Syftet

med medarbetarprofilen är att den ska

bidra till att tydliggöra medarbetaransvaret

när det gäller prestation, kompetens och

hälsa. Medarbetarprofilen infördes i verk-

samheten under 2015. En tydligt definie-

rad ledarprofil är en vägledning för ledare

inom företaget.

Att Länsförsäkringar AB ska uppfattas

som en jämställd arbetsplats av både kvin-

nor och män är en fortsatt viktig fråga som

följs upp i medarbetarundersökningen.

Målet att 80 procent av kvinnorna anser

att arbetsplatsen är jämställd har uppnåtts

under 2015.

Upplysningar om medelantal anställda,

löner och ersättningar samt uppgifter om

lön och annan ersättning till företagsled-

ningen och till styrelseledamöter samt

arvoden till revisorer lämnas i not 6 och

i not 7 för moderbolaget och i not 13 och

i not 14 för koncernen.

Miljö

Länsförsäkringar AB arbetar med miljö-

hänsyn i hela verksamheten genom att

minska miljöpåverkan från verksamheten

och att miljöanpassa erbjudandet. Miljö-

ledningssystemet är certifierat enligt ISO

14001 för att miljöarbetet ska drivas på ett

strukturerat och uthålligt sätt och samtliga

länsförsäkringsbolag är också certifierade

enligt ISO 14001.

Länsförsäkringar AB tar ansvar för den

negativa påverkan på miljön, som uppstår

på grund av verksamhet, i enlighet med

företagets miljöpolicy. Tjänsteresor ger

bland annat utsläpp av växthusgasen kol-

dioxid. För att minimera miljöpåverkan

från tjänsteresorna styrs resorna i stor

utsträckning till tåg enligt de reseriktlinjer

som finns i tjänsteresepolicyn. Teknisk

utrustning möjliggör möten via telefon,

video och i digitala kanaler som minskar

resandet. De tjänstebilar som finns upp-

fyller miljöbilsdefinitionen i tjänstebils-

policyn. För att stimulera övergången till


fordon som drivs med icke fossila bräns-

len har företaget också laddningsstationer

för elbilar. Möjligheten att låna cyklar och

SL-kort för resor under dagen ger också

incitament att resa mer miljövänligt.

I arbetet inom ansvarsfulla investeringar,

som baseras på internationella konventio-

ner inom områdena miljö, mänskliga rättig-

heter, barnarbete, arbetsrätt, korruption och

kontroversiella vapen, finns ett stort fokus

på klimatrisker. I slutet av 2015 skrev Läns-

försäkringar AB under det internationella

initiativet Montreal Pledge där investerare

världen över förbinder sig att mäta och

redovisa koldioxidavtryck för sina investe-

ringar. I slutet av 2015 redo visades Läns-

försäkringars koldioxidavtryck på de egna

aktiefonderna och en ny mätning kommer

genomföras under 2016. Ett arbete har

inletts med att identifiera hur investeringar-

nas koldioxidavtryck kan minskas. Läns-

försäkringar AB stödjer Carbon Disclosure

Project (CDP) som samlar miljöinforma-

tion från bolag utifrån finansiella aktörers

och investerares krav och behov.

Vid kreditgivning tas hänsyn till miljö-

risker främst vid utlåning till lantbruk och

småföretag. Om det i kredittagarens verk-

samhet finns särskilt identifierade risker

avseende till exempel miljö, mänskliga

rättigheter, arbetsrättsliga risker, korrup-

tion eller annan kriminell verksamhet görs

en bedömning av hur stor den ekonomiska

risken är och om den risken medför avslag

i kreditansökan.

Utvecklingen av digitala tjänster ger

stora möjligheter till att minska pappers-

utskicken till kund och samtidigt höja

service och kvalitet i informationen.

Utöver att det minskar miljöpåverkan från

papperstillverkningen och transporten av

utskicken så blir informationen mer lätt-

gänglig för kunden. I slutet av 2015 lanse-

rades länsförsäkringsgruppens digitala

målbild som är att utforma marknadens

bästa och mest uppskattade digitala tjäns-

ter för bank, försäkring, pension och fast-

ighetsförmedling. Det personliga kund-

mötet är och ska fortsatt vara prioriterat

när kunden behöver det.

Som ett led i att hela tiden förbättra

miljöprestandan och att minska elförbruk-

ningen har analys genomförts för att se när

IT-arbetsplatsen används och hur mycket

el som går åt. Resultatet av analysen

visade på en låg energiförbrukning.

En viktig funktion som har stor inver-

kan på miljön är inköp av produkter och

tjänster. Enligt inköpspolicyn och upp-

förandekod för leverantörer ska inköp

innebära en så liten miljöpåverkan som

möjligt. Ett kontinuerligt arbete sker för

att utveckla miljökraven för alla kategorier

av inköp och upphandlingar.

Länsförsäkringar AB driver ett samman-

hållande skadeförebyggande arbete inom

hela länsförsäkringsgruppen för att

minska skadorna. Varje skada som inträf-

far medför på olika sätt en miljöbelast-

ning. Länsförsäkringsbolagen genomför

årligen aktiviteter som till exempel att

besiktiga skorstenar, installera brandvar-

nare och inspektera vatteninstallationer.

Ett verktyg har utvecklats för att kartlägga

faror och risker, den så kallade Skada-på-

karta. Risker kan till exempel vara oklara

trafikregler, dålig sikt, farliga kurvor och

översvämningsrisker.

Länsförsäkringar ABs kontorsfastig-

heter är miljöklassade som lågenergiför-

brukande samt utformade för att bidra till

människors hälsa och miljö, i enlighet

med Miljöklassad byggnad samt Green

Building. Fastigheterna förvaltas av

Humlegården AB, som också är certifierat

enligt ISO 14001. Elen i fastigheterna är

märkt med Bra Miljöval El, och värmen är

fjärrvärme som till största delen produce-

ras av förnyelsebart bränsle.

Resultatet av årets verksamhet och den ekono-

miska ställningen 31 december 2015 för Länsför-

säkringar AB-koncernen och moderbolaget fram-

går av efterföljande finansiella rapporter med till-

hörande noter för koncernen och moderbolaget.

BOLAGSSTyRnInGSRAPPORT34 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Bolags styrnings rapport

InledningLänsförsäkringar AB ägs till 100 procent

av de 23 kundägda länsförsäkringsbola-

gen och 16 socken- och häradsbolag.

Länsförsäkringar AB-koncernen består av

moderbolaget Länsförsäkringar AB med

ett antal direkt och indirekt ägda dotter-

bolag. Inom Länsförsäkringar AB-kon-

cernen bedrivs den affärsverksamhet som

länsförsäkringsgruppen bedömt lämpa sig

bäst att bedriva gemensamt. Huvuddelen

av länsförsäkringsgruppens utvecklings-

och serviceverksamhet bedrivs samordnat

och gemensamt inom Länsförsäkringar

AB med gemensamma prioriteringar.

Länsförsäkringar AB är ett publikt aktie-

bolag vars obligationer sedan november

2012 är noterade på Nasdaq OMX Stock-

holm. Länsförsäkringar AB följer i till-

lämpliga delar Svensk kod för bolagsstyr-

ning (Koden) gällande från den 1 novem-

ber 2015. Avvikelser sker huvudsakligen

till följd av de begränsningar som följer

av regelverken för finansiella företag, av

länsförsäkringsgruppens federativa struk-

tur samt att Länsförsäkringar AB inte är

ett aktiemarknadsbolag. Avvikelser från

Kodens bestämmelser och förklaringar till

detta redovisas i avsnittet Avvikelser från

Koden.

Enligt Koden handlar god bolagsstyr-

ning om att säkerställa att bolag sköts på

ett för aktieägarna så effektivt sätt som

möjligt. God bolagsstyrning är dock av

betydelse även för andra av bolagets

intressenter, exempelvis kunder, obliga-

tionsinvesterare och tillsynsmyndigheter.

I det nya solvensregelverket för försäk-

ringsföretag föreslås försäkringsföretag

använda termen ”företagsstyrning” istället

för ”bolagsstyrning”. I denna rapport

används därför huvudsakligen termen

”företagsstyrning”. Innebörden av de båda

begreppen är dock densamma.

Beskrivning av företagsstyrningssystemetFör Länsförsäkringar AB-koncernen finns

ett företagsstyrningssystem som syftar till

att säkerställa en sund och ansvarsfull

styrning av koncernen, riskhantering samt

en god intern kontroll i verksamheten.

Länsförsäkringar AB-koncernen är till

följd av att det inom koncernen bedrivs

både försäkrings- och bankverksamhet, ett

finansiellt konglomerat och moderbolaget

Länsförsäkringar AB är ett blandat finan-

siellt holdingföretag. Länsförsäkringar

AB omfattas i denna egenskap utöver av

regler om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat, även av gruppregler för

bank och försäkring. Det medför att Läns-

försäkringar AB tillsammans med Läns-

försäkringar Bankkoncernen utgör en

konsoliderad situation. Länsförsäkringar

Bank ansvarar i delar i ett tillsyns- och

rapporteringsperspektiv för den konsoli-

derade situationen. Det inverkar emeller-

tid inte på det kontroll- och tillsynsansvar

som Länsförsäkringar AB har i egenskap

av moderbolag gentemot dotterbolagen

i koncernen och Länsförsäkringar ABs

styrning av koncernen som följer härav.

Anpassning av företagsstyrningssystemet

sker kontinuerligt med hänsyn till pågå-

ende förändringar i nämnda regelverk.

Företagsstyrningssystemet regleras i

den för koncernen gemensamma koncern-

instruktionen som utgör det grundläg-

gande styrdokumentet avseende styrning

och uppföljning inom Länsförsäkringar

AB-koncernen.

Länsförsäkringar ABs modell för före-

tagsstyrning kan beskrivas som det ram-

verk inom vilket Länsförsäkringsgrup-

pens strategier samt Länsförsäkringar ABs

uppdrag från aktieägarna, långsiktiga

inriktning och principer för styrning

omsätts till affärsverksamhet inom Läns-

försäkringar AB-koncernen och enligt

vilket Länsförsäkringar AB organiserar,

styr och kontrollerar verksamheten med

beaktande av gällande interna och externa

regelverk. Utgångspunkterna för företags-

styrningssystemet är

�� Länsförsäkringsgruppens strategier,

�� uppdraget från ägarna,

�� Länsförsäkringar ABs långsiktiga

inriktning, samt

�� av Länsförsäkringar ABs styrelse

beslutade principer för styrning av

Länsförsäkringar AB-koncernen.

Länsförsäkringsgruppens strategier utgörs

av ett antal strategidokument som bland

annat beskriver gruppens värdegrund och

visar inriktningen och förutsättningarna

för såväl det enskilda länsförsäkringsbola-

get som för samverkan mellan bolagen

och Länsförsäkringar AB.

Uppdraget från ägarna är länsförsäk-

ringsbolagens önskan om en sammanhål-

len leverans av verksamheterna inom

Länsförsäkringar AB och länsförsäkrings-

gruppens gemensamma strategier, beslu-

tade av Länsförsäkringar ABs aktieägar-

konsortium.

Länsförsäkringar ABs långsiktiga

inriktning beslutas av Länsförsäkringar

ABs styrelse genom fastställande av lång-

siktig plan och inom ramen för den årliga

affärsplaneringsprocessen i enlighet med

vad som anges i Riktlinjer för ekonomi-

styrning.

Styrelsen för Länsförsäkringar AB har

beslutat om fem principer för styrning av

Länsförsäkringar AB-koncernen i syfte att

åstadkomma en samlad och effektiv styr-

ning av koncernen. Principerna är följande:

�� Styrningen av koncernen ska utgå från

Länsförsäkringar ABs styrelse.

�� Styrningen ska baseras på marknad,

risk och lönsamhet.

�� Koncernens organisering ska vara

effektiv.

�� Verksamheterna inom Länsförsäkringar

AB ska, i lämpliga delar, bedrivas som

om de är tillståndspliktiga.

�� Inom ramen för styrning ska interna

regler fastställas.

Den riskbaserade verksamhetsstyrningen

utgör grunden i företagsstyrningen. Affä-

ren har sin grund i risktagande och styr-

ningen av koncernen ska baseras på risk.

Den riskbaserade verksamhetsstyrningen

ska säkerställa en sund och effektiv styr-

ning av koncernens risk. Riskbaserad

verksamhetsstyrning innebär således att

verksamheten inom Länsförsäkringar AB-

koncernen ska styras och bedrivas baserat

på ett medvetet risktagande som aldrig får

äventyra Länsförsäkringar AB-koncer-

nens långsiktiga lönsamhet och existens.

Riskmedvetenheten ska genomsyra orga-

nisationsstrukturen och styrningen av

Länsförsäkringar AB-koncernen. Risk-

baserad verksamhetsstyrning innefattar

systemet för intern kontroll med system

35 BOLAGSSTyRnInGSRAPPORTLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

för bland annat regelefterlevnad och

riskhantering.

Baserat på ovan beskrivna utgångs-

punkter för företagsstyrningssystemet och

riskbaserad verksamhetstyrning, består

företagsstyrningssystemet av följande

komponenter:

�� Organisation

�� Internt regelverk

�� System för intern kontroll,

innefattande bland annat

�� System för regelefterlevnad

�� System för riskhantering

En lämplig och överblickbar organisationsstruktur och beslutsordning och en tydlig fördelning av ansvar och arbetsuppgifterGrunden i företagsstyrningen är den av

styrelsen fastställda operativa organisa-

tionsstrukturen med en ändamålsenlig och

överblickbar organisation med en tydlig

fördelning av ansvar och uppgifter mellan

dels de olika bolagsorganen, dels de så

kallade försvarslinjerna samt en tydlig

besluts- och rapporteringsordning är cen-

trala områden (vidare under System för

intern kontroll nedan). Inom ramen för

organisationen ska bland annat säkerstäl-

las skalfördelar genom koncerngemen-

samma funktioner och utlagd verksamhet,

kontinuitetshantering och beredskapspla-

ner, effektiva system för rapportering och

överföring av information, informations-

säkerhet, hantering av intressekonflikter

samt att styrelseledamöter och medarbe-

tare är lämpliga för sina uppgifter.

Modellen för företagsstyrning omfattar

således en beskrivning av organisationen,

beslutsordningen, hur ansvaret är fördelat,

styrelsens och ledningens arbetssätt samt

centrala befattningars och funktioners

ansvar.

Koncerngemensamma funktioner och utlagd verksamhet Fördelning av arbetet inom Länsförsäk-

ringar AB-koncernen är ett viktigt verktyg

för att uppnå skalfördelar vad avser både

ekonomi och kompetens. Det är också ett

sätt att realisera en effektiv och aktiv styr-

ning inom Länsförsäkringar AB-koncer-

nen. Baserat på detta har den operativa

organisationen med affärsverksamheten i

affärsenheterna och koncerngemensamma

funktioner i moderbolaget fastställts. Även

utläggning av verksamhet till extern part

är ett viktigt verktyg för att uppnå skalför-

delar vad avser både ekonomi och kompe-

tens. Utläggning av verksamhet till extern

part förekommer både inom Länsförsäk-

ringar AB och inom dotterbolagen. Styrel-

sen för Länsförsäkringar AB har mot denna

bakgrund fastställt en koncern gemensam

policy för utläggning av verksamhet, som

anger övergripande principer för internt

och externt utlagd verksamhet.

Kontinuitetshantering och beredskapsplanerInom Länsförsäkringar AB-koncernen

finns en kontinuitetshantering som syftar

till att säkerställa att viktig information

bevaras samt att verksamheten kan upp-

rätthållas vid ett avbrott eller vid en större

verksamhetsstörning. För detta ändamål

har upprättas koncerngemensamma och

bolagsspecifika beredskapsplaner.

Effektiva system för rapportering och överföring av informationInom Länsförsäkringar AB-koncernen

finns effektiva informations- och rappor-

teringssystem som bland annat syftar till

att säkerställa att såväl extern som intern

information och rapportering om verk-

samheten är tillförlitlig, korrekt och full-

ständig samt lämnas i rätt tid.

Informationssäkerhet Inom Länsförsäkringar AB-koncernen

finns IT-system och rutiner som syftar

till att säkerställa konfidentialitet och till-

gänglighet avseende viktig information.

Hantering av intressekonflikter För samtliga bolag inom Länsförsäkringar

AB-koncernen finns interna regler om

identifiering och hantering av intresse-

konflikter.

Krav på lämplighet Samtliga anställda liksom styrelseleda-

möterna i koncernens bolag ska vara

lämpliga för de uppgifter de är avsedda att

utföra vad avser såväl kunskap och erfaren-

het, som anseende och integritet. En

bedömning härav sker inom ramen för

anställningsförfarandet och inför val av

styrelse vid bolagsstämma. Lämplighets-

bedömning av styrelseledamöter, ledande

befattningshavare och personer i andra

centrala funktioner sker i enlighet med

fastställda styrdokument.

Internt regelverkFör att vara överskådligt och lättillgängligt

ska Länsförsäkringar AB-koncernens

interna regelverk präglas av enkelhet och

tydlighet. Strävan ska vara att antalet

regeldokument ska vara så få som möjligt.

Det interna regelverket inom Länsförsäk-

ringar AB-koncernen utgörs av styrdoku-

ment enligt följande:

�� Policy – kommunicerar ett principiellt

ställningstagande.

�� Riktlinjer – översiktligt regelverk som

anger ramar.

�� Instruktion – detaljerade föreskrifter

inom ett specifikt område.

Styrdokumenten kan antingen vara

gemensamma eller bolagsspecifika, det

vill säga gälla antingen för alla bolag inom

Länsförsäkringar AB-koncernen eller bara

för ett av bolagen. De gemensamma styr-

dokumenten fastställs av Länsförsäkringar

ABs styrelse eller beslutas av Vd. De

gemensamma styrdokumenten ska även

godkännas av och införlivas i övriga bolag

i organisationen. De bolagsspecifika styr-

dokumenten fastställs antingen av respek-

tive bolags styrelse eller beslutas av Vd i

dotterbolagen.

System för intern kontrollDen interna kontrollen är en del av styr-

ningen och ledningen av Länsförsäkringar

AB-koncernen, Den interna kontrollen

syftar till att säkerställa att organisationen

är effektiv och ändamålsenlig, att verk-

samheten bedrivs enligt beslutade strate-

gier för att nå uppsatta mål, att den finan-

siella redovisningen och rapporteringen

är tillförlitlig, en effektiv drift och förvalt-

ning av informationssystem, en god för-

måga att identifiera, mäta och övervaka

och hantera risker samt en god regelefter-

levnad. Risk- och kapitalstyrning samt


kapitalplanering utgör en del av den in-

terna kontrollen. Den interna kontrollen

omfattar alla delar av organisationen

inklusive utlagd verksamhet och ska vara

en integrerad del av verksamheten. Den

interna kontrollen är baserad på ett system

med en stark risk- och regelkultur med tre

försvarslinjer. Första försvarslinjen utgörs

av verksamheten. I första försvarslinjen

finns ansvaret för verksamhetens risker

och det är verksamhetens ansvar att se

till att kontroller för uppföljning finns,

genomförs och återrapporteras. Som stöd

för den interna kontrollen har inrättats en

funktion för compliance och en funktion

för riskkontroll som utgör den andra för-

svarslinjen. Compliance ansvarar för den

oberoende övervakningen och kontrollen

av att verksamheten bedrivs med god

regelefterlevnad. Riskkontroll ansvarar

för den oberoende riskkontrollen och av

att verksamheten bedrivs med god risk-

kontroll. Internrevision, som är den tredje

försvarslinjen, utgör styrelsens stöd i kva-

litetssäkring och utvärdering av organisa-

tionens riskhantering, styrning och interna

kontroll.

System för regelefterlevnad Länsförsäkringar AB-koncernen har ett

system för regelefterlevnad som syftar till

att säkerställa efterlevnad av lagar, förord-

ningar och andra regler, bevakning och

effektiv implementering av nya och änd-

rade regelverk, att styrelser och medarbe-

tare utbildas och att koncernen kontinuer-

ligt kan identifiera, mäta, kontrollera, han-

tera och rapportera risker avseende efter-

levnad av externa och interna regler. Syste-

met ska bidra till att risker minimeras och

att målen för koncernens verksamhet kan

uppnås med en högre grad av säkerhet.

Regelefterlevnadsfunktionerna i första

linjen utgörs av juristfunktionerna samt

funktioner för Regelverksstöd i dotterbola-

gen. Vd-stab Juridik inom Länsförsäk-

ringar AB har dels ett övergripande ansvar

för hantering av juridiska frågor inom

Länsförsäkringar AB-koncernen, bland

annat innefattande enhetlig tolkning och

tillämpning av regelverk, dels ansvar för

frågor relaterade till företagsstyrning.

Regelverksstöd i dotterbolagen ska

utgöra verksamhetsnära regelverksstöd

innefattande att ge stöd och råd till verk-

samheten och ansvar för regelefterlevnad

bland annat genom säkerställande av imple-

mentering av regelverk i dotterbolagen.

En särskild Regelverksgrupp är inrättad

med uppgift är att säkerställa att regelverks-

förändringar och nya regelverk identifie-

ras i ett tidigt skede för bedömning av

konsekvenser och beslut om hantering.

I Regelverksgruppen ingår Chefsjuristen

Länsförsäkringar AB, CFO Group, CRO

Group och chefen för Compliance.

Compliance ansvarar för regelverks-

arbetet i andra linjen (se vidare avsnitt

Kontrollfunktioner nedan).

Riskhanteringssystem Riskhanteringssystemet ska bland annat

säkerställa att Länsförsäkringar AB fort-

löpande kan identifiera, värdera, övervaka,

hantera och rapportera risker och beroen-

den mellan olika risker. Systemet är inte-

grerat i Länsförsäkringar ABs organisa-

tionsstruktur och beslutsordning och är

utformat med lämplig hänsyn till fastställd

organisation och beslutsordning.

Riskhanteringssystemet innefattar de

strategier, processer och rapporterings-

rutiner som är nödvändiga för att fort-

löpande kunna identifiera, mäta, övervaka,

hantera och rapportera risker. Riskhante-

ringssystemet innefattar de risker som

företaget är, eller kan komma att bli, expo-

nerat för och deras inbördes beroenden.

Strukturen för företagsstyrningen inom

Länsförsäkringar AB illustreras översikt-

ligt genom figuren på sidan 37.

Aktieägare och bolagsstämmaAktieägarnas inflytande utövas genom

bolagsstämman som är bolagets högsta

beslutande organ. Normalt hålls en

bolagsstämma per år, årsstämman. Ingen

aktieägare innehar mer än 9,9 procent av

kapitalet och rösterna i bolaget.

Aktieägarnas beslutanderättVid bolagsstämma får inte någon för egna

och andras aktier rösta för sammanlagt

mer än 99/1 000 av de på stämman före-

trädda aktierna. Beslut på bolagsstämman

fattas genom enkel röstövervikt om inte

aktiebolagslagen föreskriver särskild röst-

majoritet. På årsstämman fattas beslut

avseende årsredovisningen, val av styrelse

och revisorer, ersättning till styrelseleda-

möter och revisorer samt andra väsentliga

frågor i enlighet med lag och bolagsord-

ningen. Förslaget om arvode till styrelse-

ledamöterna delas upp mellan ordföran-

den, vice ordföranden och övriga leda-

möter samt arvode för utskottsarbete.

Årsstämman 2015 godkände principer för

ersättning och andra anställningsvillkor

för företagsledningen.

ValberedningBolagsstämman i Länsförsäkringar AB

utser en valberedning med uppgift att

lämna förslag till styrelse och revisorer

i Länsförsäkringar AB, dess direktägda

dotterbolag och vissa ytterligare bolag,

samt arvoden och annan ersättning till

dessa. För valberedningen gäller en av

Länsförsäkringar ABs årsstämma fast-

ställd instruktion. Valberedningen ansva-

rar för att lämplighetsbedömning av leda-

möter som föreslås till styrelser genom-

förs. Rekrytering av nya styrelseledamöter

ska ske enligt valberedningens instruktion

och enligt fastställda processer och rutiner.

Vid rekrytering av nya styrelseledamöter

inför årsstämman 2016 ska valberedningen

även tillämpa fastställd mångfaldspolicy

enligt vilken åtminstone ålder, kön, geo-

grafiskt ursprung samt utbildnings- och

yrkesbakgrund ska beaktas i syfte att

främja oberoende åsikter och kritiskt ifrå-

gasättande i styrelsen. Se även avsnittet

Lämplighetsbedömning av styrelse och

Vd nedan.

Valberedning inför årsstämman 2016Valberedningen består sedan årsstämman

2014 av Otto Ramel (ordförande) (Läns-

försäkringar Skåne), Ulf W Eriksson

(Länsförsäkringar Värmland), Per-Åke

Holgersson (Länsförsäkring Kronoberg),

Conny Sandström (Länsförsäkringar

Västerbotten) och Örian Söderberg

(Länsförsäkringar Jönköping).

Valberedningen har inför årsstämman

2016:

�� Tagit del av utvärderingen av styrel-

sernas arbete.

�� Tagit del av styrelseordförandes, sty-

relseledamöters och Vds syn på verk-

samheten, styrelsens arbete samt behov

av kompetens och erfarenhet.

�� Sett över och diskuterat behovet av

kompetens och erfarenhet med hänsyn

till verksamheten och regelverkets krav.


Länsförsäkringar AB styrningsstruktur

Ersättnings-utskott

Revisions-utskott

Compliance

Internrevision

Vd/koncernchef och företags-ledning

Kapital-kommitté

Vd-staber

Affärsenhet Sak

Affärsenhet Bank

Riskkontroll

Enhet Ekonomi& Finans

Kapitalförvaltnings-enheten

Enhet Tradliv

Enhet AffärsstödAffärsenhet Liv Informerar/rapporterar

Väljer/utser

Risk- och kapitalutskott

Styrelsen

Extern revisor Aktieägare och bolagsstämma Valberedning

Valberedningen kommer inför årsstäm-

man 2016 att:

�� Ta ställning till kandidaters oberoende.

�� Nominera styrelseledamöter, inklusive

styrelseordförande och i vissa fall vice

styrelseordförande.

�� Genomföra lämplighetsbedömningar

av styrelseledamöter.

�� Föreslå arvoden och annan ersättning

till styrelseledamöter, revisorer och

andra organ.

Valberedningens förslag presenteras i

kallelsen till årsstämman. Valberedningen

ska på årsstämman presentera och moti-

vera sina förslag och lämna en redogörelse

för hur dess arbete bedrivits.

Extern revisorÅrsstämman utser den externa revisorn.

Nominering sker via valberedningen.

Enligt bolagsordningen ska Länsförsäk-

ringar AB ha 1–3 ordinarie revisorer och

0–3 revisorssuppleanter. Revisorerna

utses för en mandattid om högst fyra år.

Vid årsstämma 2015 utsågs Helene Will-

berg, KPMG AB, till ordinarie revisor och

Anders Tagde, KPMG AB, till suppleant,

båda för en mandattid om tre år.

Revisorn granskar Länsförsäkringar ABs

årsredovisning och bolagsstyrningsrapport

samt styrelsens och Vds förvaltning. Vid

årsstämman föredrar revisorn revisionsbe-

rättelsen och beskriver granskningsarbetet.

Revisorn har inför styrelsen redogjort för

sin granskning och sina iakttagelser en

gång under 2015. Revisorn deltar därutöver

vid möten inom revisionsutskottet.

StyrelsenStyrelsen för Länsförsäkringar AB utses av

årsstämman och ska enligt bolagsordningen

bestå av 8–12 bolagsstämmovalda ordinarie

ledamöter med eller utan suppleanter.

Ledamot väljs enligt bolagsordningen på

årsstämman för en mandattid om två år.

Därutöver ingår i styrelsen ledamöter och

suppleanter som utsetts av arbetstagarorga-

nisationerna. Vd ingår inte i styrelsen.

Bolaget har ingen tidsgräns för hur länge

en ledamot får sitta i styrelsen och ingen

åldersgräns för styrelseledamöterna. Sty-

relsens ordförande och vice ordförande

utses av årsstämman. Vd, styrelsens sekre-

terare, tillika chefsjurist, och kommunika-

tionsdirektören närvarar vid styrelsens

möten utom vid ärenden då jäv kan före-

ligga eller då det i övrigt är olämpligt att

de närvarar. I övrigt närvarar föredragande

under sina respektive föredragningar.

Styrelsen består för närvarande av tolv

ordinarie ledamöter och två suppleanter.

Nio av ledamöterna är utsedda av års-

stämman. Tre ledamöter och två supple-

anter är utsedda av arbetstagarorganisa-

tionerna. Styrelsens ledamöter redovisas

på sidorna 102–103.

Styrelsens ansvar och arbetsfördelningStyrelsen ansvarar för bolagets organisa-

tion och förvaltning och ska handlägga

och fatta beslut i frågor av väsentlig bety-

delse och av övergripande natur rörande

bolagets verksamhet. Styrelsen utser, ent-

ledigar och utvärderar Vd, fastställer av


ändamålsenlig operativ organisation för

Länsförsäkringar AB och Länsförsäk-

ringar AB-koncernen, verksamhetens

mål och strategier samt ser till att det finns

effektiva system för intern kontroll och

riskhantering.

Styrelsen fastställer varje år en arbets-

ordning för sitt arbete. Arbetsordningen

innehåller bland annat regler avseende

styrelsens och ordförandens uppgifter och

ansvar, antal styrelsemöten, rutiner för

verksamhets- och finansiell rapportering

och rutiner i övrigt för styrelsemöten,

kallelse, utformning av material, arbets-

fördelningen inom styrelsen, intresse-

konflikter och jäv.

Styrelsen ska kontinuerligt hålla sig

underrättad om bolagets utveckling för att

fortlöpande kunna bedöma bolagets eko-

nomiska situation och finansiella ställning.

Styrelsen har genom arbetsordningen och

en rapportinstruktion fastställt att ekono-

misk rapportering ska ske genom regel-

bundna styrelsesammanträden. Styrelsen

ska vidare regelbundet behandla och

utvärdera bolagets och koncernens risk-

utveckling och riskhantering. Under året

följer styrelsen regelbundet upp resultat-

och försäljningsutveckling, kapitalavkast-

ning, finansiell ställning, utveckling av

risker med mera i förhållande till affärs-

plan och prognoser. Styrelsen erhåller fyra

gånger per år rapporter från Compliance,

Riskkontroll och Internrevision. Styrelsen

följer löpande upp koncernens aktuella

ärenden hos myndigheter.

OrdförandenEnligt arbetsordningen ska ordföranden

leda styrelsens arbete och se till att styrel-

sen fullgör sina uppgifter. Ordföranden

ska bland annat se till att styrelsen sam-

manträder vid behov, att styrelsen ges till-

fälle att delta i sammanträden och erhåller

tillfredsställande informations- och

beslutsunderlag samt tillämpar ett ända-

målsenligt arbetssätt. Ordföranden ska

genom löpande kontakt med Vd även mel-

lan styrelsemötena hålla sig informerad

om väsentliga händelser och bolagets

utveckling samt stödja Vd i dennes arbete.

Styrelsens arbeteStyrelsen har i sin arbetsordning fastställt

standard för dagordning, årligen återkom-

mande ärenden samt standard för besluts-

och informationsmaterial. Styrelsen har i

koncerninstruktionen fastställt bolagets

och koncernens operativa organisation

och där klargjort ansvarsfördelningen

mellan bolagets och koncernens olika

organ och befattningshavare. Utöver kon-

cerninstruktionen fastställer styrelsen

minst en gång per år även om ingen änd-

ring är aktuell, styrelsens arbetsordning,

Vd-instruktion och ytterligare ett större

antal styrdokument för verksamheten.

Styrelsen har inrättat revisionsutskott,

risk- och kapitalutskott samt ersättnings-

utskott. Utskottens uppgifter fastläggs av

styrelsen i styrelsens arbetsordning och i

särskilda instruktioner. Inget av utskotten

har något generellt beslutsmandat. Varje

utskott ska regelbundet rapportera sitt

arbete till styrelsen.

Styrelsen genomför årligen strategiskt

seminarium och årligen utvärdering av

Vds arbete och anställningsvillkor. Styrel-

sen träffar bolagets revisor minst en gång

per år (se även avsnitt Revisionsutskottet

nedan).

Tidpunkter för styrelsesammanträden

fastställs vid första mötet efter årsstäm-

man för ett och ett halvt år framåt. Inför

varje möte sker kallelse med preliminär

dagordning fjorton dagar före mötet.

Handlingar till styrelsemöten distribueras

normalt en vecka före mötet. Samtliga

handlingar och föredragningsbilder

sparas elektroniskt.

Styrelsen har under 2015 genomfört

14 sammanträden. Styrelsen har ägnat

särskild uppmärksamhet åt bland annat det

nya solvensregelverket för försäkrings-

företag, Solvens II, nya regelverk för bank-

verksamheten, risk- och kapitalfrågor, det

ekonomiska läget i omvärlden och dess

effekter på verksamheten samt IT-effekti-

visering. Styrelsen har under året genom-

gått ett flertal utbildningar i Solvens II

och nya regelverk för bankverksamheten.

Antal styrelsemöten och närvaro vid

dessa redovisas i tabell på sidan 39.

Utvärdering av styrelsens arbeteStyrelseordföranden initierar varje år en

utvärdering av styrelsens arbete. Detta

skedde 2015 genom en elektronisk enkät.

En sammanställning av resultatet har redo-

visats för och diskuterats i styrelsen.

RevisionsutskottRevisionsutskottet ska svara för bered-

ningen av styrelsens arbete inom följande

områden:

�� Övervaka bolagets finansiella rappor-

tering.

��Med avseende på den finansiella rappor-

teringen övervaka effektiviteten i bola-

gets interna kontroll, internrevision och

riskhantering.

�� Hålla sig informerad om revisionen av

årsredovisning och koncernredovisning.

�� Granska och övervaka revisorns opar-

tiskhet och självständighet och därvid

särskilt uppmärksamma om revisorn

tillhandahåller bolaget andra tjänster

än revisionstjänster.

�� Biträda vid upprättande av förslag till

bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Härutöver ska revisionsutskottet svara för

beredningen av styrelsens arbete med över-

vakning av effektiviteten i bolagets

�� företagsstyrningssystem, vilket omfattar

intern styrning och kontroll, samt

�� intern kontroll av de operativa riskerna.

Vid det konstituerande styrelsemötet efter

årsstämman 2015 utsågs Göran Lindell

(ordförande), Jan Fock, Lars Hallkvist och

Jonas Rosman till ledamöter av revisions-

utskottet.

Antal möten inom revisionsutskottet

och närvaro vid dessa redovisas i tabell

på sidan 39.

Risk- och kapitalutskottRisk- och kapitalutskottet ska stödja styrel-

sen i risk- och kapitalfrågor och utgöra ett

forum för analys av och fördjupad diskus-

sion kring Länsförsäkringar ABs och Läns-

försäkringar AB koncernens risktagande

och kapitalbehov. Utskottet ska inför styrel-

sens beslut bereda och behandla frågor

rörande bland annat:

�� Riskpolicy och kapitalpolicy,

�� Koncernens interna modeller och

validering.

�� Intern risk- och kapitalplanering för

Länsförsäkringar AB-koncernen,

�� Internt fördelat riskkapital till dotter-

bolagen och mål för riskjusterad avkast-

ning samt utvärdering av resultat,

�� Uppföljning av riskernas utveckling och

eventuella avvikelser i förhållande till

risklimiter.


Vid det konstituerande styrelsemötet efter

årsstämman 2015 utsågs Jan Fock (ord-

förande), Mats Fabricius och Christer

Villard till ledamöter av Risk- och kapital-

utskottet.

Antal möten inom risk- och kapital-

utskottet och närvaro vid dessa redovisas

i tabell nedan.

ErsättningsutskottErsättningsutskottet ska bereda frågor om

ersättning till den verkställande ledningen,

ersättning till anställda som har det över-

gripande ansvaret för någon av företagets

kontrollfunktioner samt bereda beslut om

åtgärder för att följa upp tillämpningen av

ersättningspolicyn.

Vid det konstituerande styrelsemötet

efter årsstämman 2015 utsågs Jan Fock

(ordförande), Göran Lindell och Jonas

Rosman till ledamöter i ersättnings utskottet.

Antal möten inom ersättningsutskottet

och närvaro vid dessa redovisas i tabell

nedan.

Vd/koncernchef och företagsledningSten Dunér är Vd i Länsförsäkringar AB

sedan oktober 2009. Sten Dunér är född

1951 och har arbetat inom Länsförsäk-

ringar AB sedan 1982. För att säkerställa

att respektive dotterbolags verksamhet lig-

ger i linje med det övergripande målet för

Länsförsäkringar AB är Vd i Länsförsäk-

ringar AB, som huvudregel, ordförande

i styrelsen för respektive dotterbolag.

Operativt är Länsförsäkringar AB-

koncernen organiserad i de tre affärsenhe-

terna Sak, Bank och Liv samt de fyra stöd-

enheterna Affärsstöd, Kapitalförvaltning,

Ekonomi & Finans och Kund- och kanal-

stöd. Härutöver finns enheten Tradliv,

Vd-staberna HR, Juridik, Kommunikation,

Intern kontroll, Företagsutveckling och

Strategisk planering samt kontrollfunktio-

nerna Internrevision, Compliance och

Riskkontroll. För att säkerställa samord-

ning av verksamheten inom respektive

affärsenhet är chefen för affärsenheten

även Vd i moderbolaget inom affärsenhe-

ten. Dessutom är chefen för affärsenheten,

som huvudregel, ordförande i styrelserna

för de direktägda dotterbolagen.

Länsförsäkringar ABs företagsledning

utgörs av Vd och cheferna för affärs- och

stödenheterna. Chefsjuristen, HR-direktö-

ren, kommunikationsdirektören och chefen

för Kund- och kanalstöd är adjungerade

till företagsledningen. Företagsledningen

utgör ledning för hela Länsförsäkringar AB-

koncernen. Företagsledningen behandlar

och beslutar i frågor som berör koncernens

enheter, Länsförsäkringar ABs Vd-staber

och funktionerna Compliance och Risk-

kontroll.

Vd har inrättat en kapitalkommitté för

att behandla frågor om risktagande och

riskhantering samt avväga balansen mel-

lan risktagande och kapitalanvändning

StyrelsenRevisions-

utskottet Risk- och

kapitalutskottetErsättnings-

utskottet

Totalt antal möten 10 6 5 3

Christer Ekehov, suppleant1) 1 – – –

Maria Engholm 10 – – –

Mats Fabricius 9 – 5 –

Jan Fock 10 6 5 3

Lars Hallkvist 9 6 – –

Tomas Hansson2) 1 – – –

Susanne Lindberg 7 – – –

Göran Lindell 10 6 – 3

Linnéa Niklasson 9 – – –

Thomas Norrman, suppleant1) 0 – – –

Jonas Rosman 10 6 – 3

Anna Sandqvist 9 – – –

Pia Sandvik 9 – – –

Mirek Swartz2) 0 – – –

Mikael Sundquist 10 – – –

Christer Villard 9 – 5 –1) Till och med 2015-12-31.2) Från och med 2016-01-15.

Möten och närvaroTabellen utvisar antalet möten inom respektive organ som hållits från årsstämman 2015 till och med 15 februari 2016 liksom de enskilda ledamöternas närvaro.

inom Länsförsäkringar AB-koncernen.

Ledamöterna i kommittén utses av Vd

i Länsförsäkringar AB. För kommittén

gäller en särskild arbetsordning.

KontrollfunktionerInternrevisionInternrevision är en oberoende gransk-

ningsfunktion som utgör styrelsens stöd

i utvärderingen av företagsstyrningssyste-

met, inklusive organisationens riskhante-

ring, styrning och kontroller. Internrevi-

sion ska genom granskning och rådgiv-

ning utvärdera om och kvalitetssäkra att

verksamhetens övergripande interna styr-

ning och kontrollsystem bedrivs på ett

effektivt sätt, att den samlade rapporte-

ringen till styrelsen ger en korrekt och hel-

täckande bild av verksamheten, att verk-

samheten bedrivs enligt gällande interna

och externa regelverk samt att styrelsens

beslut och intentioner efterlevs. Internre-

vision rapporterar till Länsförsäkringar

ABs styrelse och till respektive dotterbo-

lags styrelse men är administrativt under-

ställd revisionsutskottets ordförande.

ComplianceCompliance är en oberoende kontroll-

funktion med ansvar för att övervaka och

kontrollera att verksamheten bedrivs med

god regelefterlevnad. Funktionen ska

övervaka och kontrollera regelefterlevna-

den i den tillståndspliktiga verksamheten

och identifiera och rapportera risker som

kan uppkomma till följd av bristande

regelefterlevnad Compliance ska även ge

stöd och råd till verksamheten och säker-

ställa att verksamheten informeras om nya

och ändrade regler samt delta i genomför-

andet av utbildningar. Rapportering av

compliancerisker och rekommendationer

till åtgärder sker regelbundet till Vd och

styrelse i Länsförsäkringar AB och dess

tillståndspliktiga dotterbolag samt till

koncernens revisionsutskott.

RiskkontrollRiskkontroll ansvarar för oberoende risk-

kontroll och ska utgöra ett stöd för Vd,

ledning och operativa enheter att fullgöra

sitt ansvar för att bedriva verksamheten

med god riskkontroll. Regelbunden rap-

portering ska ske till respektive bolags

styrelse och Vd samt till risk- och kapital-

utskott. Riskkontroll ansvarar även för


oberoende riskkontroll av Kapitalförvalt-

ningsenhetens verksamhet. Det arbetet ska

Riskkontroll rapportera till Vd och styrelse

i Länsförsäkringar AB. Inom affärsenhet

Bank finns en särskild funktion för risk-

kontroll som är underställd chefen för

affärsenhet Bank. Rapportering sker till

respektive styrelse och Vd inom affärsen-

heten. Chefen för Riskkontroll utses av

Vd för Länsförsäkringar AB. Riskkontroll

rapporterar regelbundet både till styrelsen

och Vd.

Lämplighetsbedömning av styrelse och VdI samband med att styrelseledamöter och

Vd tillsätts genomförs en lämplighets-

bedömning. En bedömning genomförs

även årligen och vid behov i syfte att säker-

ställa att personerna i ovan nämnda befatt-

ningar vid var tid är lämpliga för sina upp-

drag. Lämplighetsbedömningen genom-

förs i enlighet med fastställda riktlinjer och

görs med beaktande av personers kvalifi-

kationer, kunskaper och erfarenheter samt

anseende och integritet.

Bedömningen av styrelseledamöter

baseras på underlag från personen som

lämplighetsbedömningen avser. Med

utgångspunkt från bolagets verksamhet,

utvecklingsskede och förhållanden i övrigt,

beaktas vid bedömningen bland annat rele-

vant utbildning och erfarenhet samt yrkes-

mässig erfarenhet från ledande positioner.

Utöver de enskilda ledamöternas kvalifika-

tioner, kunskaper och erfarenhet, bedöms

även om styrelsen som helhet har den kom-

petens som krävs för att leda och styra

företaget.

Om en bedömning leder till att en per-

son inte anses lämplig, ska denne inte utses

eller anställas. Om en redan tillsatt person

vid en lämplighetsbedömning inte längre

anses lämplig för sitt uppdrag, ska bolaget

vidta åtgärder för att se till att personen i

fråga antingen uppfyller kraven på lämp-

lighet eller ersätts.

Bedömningen är att samtliga styrelse-

ledamöter och Vd väl uppfyller lämplig-

hetskraven.

Avvikelser från KodenLänsförsäkringar AB följer Koden i till-

lämpliga delar. Avvikelser sker huvudsak-

ligen till följd av de begränsningar som

följer av regelverken för finansiella före-

tag, av länsförsäkringsgruppens federativa

struktur samt att Länsförsäkringar AB inte

är ett aktiemarknadsbolag. Huvudsakliga

avvikelser från Kodens bestämmelser och

förklaringar till detta är mot denna bak-

grund följande.

Kallelse Avvikelse sker avseende kallelse till,

publicering av information om och inför

bolagsstämma. Avvikelse från Kodens

bestämmelser sker med hänsyn till att

bolaget inte är aktiemarknadsbolag och

endast har ett begränsat antal aktieägare.

ValberedningenAvvikelse sker från Kodens bestämmelser

att majoriteten av valberedningens leda-

möter ska vara oberoende i förhållande till

bolaget. Avvikelse sker vidare från Kodens

bestämmelser om publicering av informa-

tion om och från valberedningen på bola-

gets webbplats. Avvikelserna sker med

hänsyn till att bolaget inte är aktiemark-

nadsbolag och endast har ett begränsat

antal aktieägare.

Styrelsens sammansättningAvvikelse sker från Kodens bestämmelser

att en majoritet av de bolagsstämmovalda

styrelseledamöterna ska vara oberoende i

förhållande till bolaget, bolagsledningen

och att minst två av dessa ska vara obero-

ende i förhållande till bolagets större aktie-

ägare. Enligt instruktion för valbered-

ningen ska styrelsen ha en med hänsyn till

bolagets verksamhet, utvecklingsskede

och förhållanden i övrigt ändamålsenlig

sammansättning, präglad av mångsidighet

och bredd avseende ledamöternas kompe-

tens, erfarenhet och bakgrund i övrigt.

Bedömningen är att dessa krav kan till-

godoses inom ramen för Länsförsäkrings-

gruppen.

Mandattid för styrelseledamöterMandattiden för styrelsens ledamöter

uppgår till två år. Avvikelse från Kodens

bestämmelse om mandattid om högst ett

år sker mot bakgrund av att bolagsstäm-

man är suverän att när som helst avsätta

eller tillsätta styrelseledamot oavsett

mandattid. Längre mandattid än ett år

bidrar till att säkerställa kontinuitet och

uppbyggnad av kompetens i styrelsen.

Revisionsutskottets sammansättningAvvikelse från Kodens bestämmelser på

att majoriteten av utskottets ledamöter ska

vara oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen sker mot bakgrund

av länsförsäkringsgruppens federativa

struktur, styrning och arbetsformer. Se

vidare kommentaren ovan beträffande

avvikelse från Kodens bestämmelser

om styrelsens sammansättning.


Intern kontroll finansiell rapportering

(IKFR) är en process för att utvärdera den

finansiella rapporteringens tillförlitlighet.

IKFR definieras som en process utförd av

styrelsen, ledningen och verksamheten.

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

1. Utföra riskbedömningoch avgränsning

2. Validera designen hosförväntade kontroller

3. Planeraaktiviteter förövervakningoch revision

4. Övervaka och utvärdera kontroller

5. RapporteraIKFR kvar-stående risk

IKFR är en integrerad del

i dagligverksamhet

Q1

Q3

Kvar

talsv

is

Löpande

Q4

1 Utföra riskbedömningar och definiera avgränsning/omfattningårligen genomförs riskbedömningar på koncern och legal enhetsnivå för att identi-fiera väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Riskbedömningen ligger till grund för att bestämma vilka enheter, proces-ser och system som ska omfattas av IKFR-pro-cessen. Slutsatsen från riskbedömningen sam-manfattas i en årlig scopingrapport där omfattningen och målbilden för det kommande året beskrivs och presenteras för revisionsutskottet.

2 Validera designen av förväntade kontrollerIntern kontroll finansiell rapportering innefattar koncernöver gripande kontroller samt process- och IT kontroller. Syftet med kontrollerna är att reducera risken för fel i de finansiella rapporterna.

Kontrollstrukturen kommuniceras löpande till de personer som berörs inom organisationen för att tydliggöra ansvarsfördelningen.

3 Planera aktiviteter för övervakning och revisionen plan för den kvartalsvisa självrapporteringen tas fram och kom-municeras med verksamheten. I planen anges när rapportering

ska ske, vilka kontroller som ska rapporteras samt vem som ansvarar för rapporteringen. IKFR är föremål för gransk-

ning av internrevision.

4 Övervaka och utvärdera kontrollerÖvervakning utgörs bland annat av kvartalsvis självrapportering av de i verksamheten genom-förda kontrollerna. Genom övervakning kan svagheter i IKFR-processen identifieras, kom-penserade kontroller genomföras och förbätt-

ringsåtgärder vidtas. I arbetet ingår också att utvärdera och bedöma kontrollerna och dess

effektivitet. Målsättningen är att koncernen ska nå en övervakad nivå.

5 Rapportera IKFR kvarstående riskResultatet från självrapporteringen sammanställs och analyseras för att bedöma risken för fel i den finansiella rapporteringen. Detta summeras i en rapport till koncernens CFO och till revisionsutskot-tet. Av rapporten framgår den kvarstående risken efter självrapporteringen och vilka kompenserade kontroller som vidtagits av verksamheten för att hantera risken i den finansiella rapporteringen.

Utöver ovanstående process utför internrevision en oberoende granskning av utvalda risker och kontroller inom IKFR i enlighet med den plan som fastställs av revisionsutskottet. Resultatet av intern-revisions granskning rapporteras tillsammans med rekommendationer löpande till revisionsutskottet.

Arbetet med denna process påbörjades

2013 och koncernen arbetar kontinuerligt

med att utveckla metodiken. Processen

utförs i en årlig cykel vilken framgår av

bilden nedan.

FeMåRSÖVeRSIKT42 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Länsförsäkringar AB-koncernen 2015 2014 2013 2012 2011

KONCERNEN

Rörelseresultat 2 155 1 469 923 819 287

Årets resultat 1 765 1 159 682 684 208

Räntabilitet på eget kapital, %1) 9 7 5 5 2

Totala tillgångar, mdr 385 356 323 291 254

Antal aktier, tusental 10 425 10 066 9 750 9 407 9 407

Eget kapital per aktie, kronor 1 858 1 675 1 557 1 479 1 403

Konsolideringskapital

Eget kapital 20 538 16 857 15 183 13 915 13 198

Emitterat primärkapital –1 173 – – – –

Förlagslån 2 300 2 000 2 000 900 900

Uppskjuten skatt 1 109 910 848 776 701

Summa konsolideringskapital 22 774 19 767 18 031 15 590 14 800

Konsolideringsgrad, %2) 428 455 420 388 369

Kapitalbas för det finansiella konglomeratet3) 21 548 17 802 16 391 14 590 13 665

Erforderligt kapitalkrav för det finansiella konglomeratet 15 897 14 988 12 754 12 661 11 620

Medelantal anställda 1 676 1 596 1 503 1 432 1 376

FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN4)

Skadeförsäkringsrörelsen

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 4 836 3 880 3 905 3 795 3 754

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 44 130 152 162 189

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)5) –2 776 –2 251 –2 613 –2 557 –2 713

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat6) 808 604 351 263 121

Premieinkomst skadeförsäkring

Premieinkomst före avgiven återförsäkring 6 534 8 444 5 949 5 703 5 768

Premieinkomst efter avgiven återförsäkring 4 959 4 050 4 009 3 771 3 764

Livförsäkringsrörelsen

Premieinkomst efter avgiven återförsäkring 383 329 279 249 251

Avgifter avseende finansiella avtal 649 570 501 402 61

Kapitalavkastning netto –21 108 62 18 8

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) –262 –206 –91 –140 –157

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 540 621 484 378 92

Försäkringsrörelsens rörelseresultat7) 1 424 1 164 675 613 147

Nyckeltal

Omkostnadsprocent8) 27 29 28 30 30

Driftskostnadsprocent9) 21 22 21 24 23

Skadeprocent10) 63 65 73 73 79

Totalkostnadsprocent 84 87 95 97 102

Förvaltningskostnadsprocent, livförsäkringsrörelsen11) 1 1 1 1 2

Direktavkastning, %12) 0,7 2,0 0,8 1,2 2,7

Totalavkastning, %13) 3,9 4,9 –0,6 3,5 6,0

Ekonomisk ställning

Placeringstillgångar, mdr14) 12 12 17 17 15

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken, mdr 100 91 76 62 52

Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring), mdr 8 7 14 14 14

Kapitalbas försäkringsgruppen15) 9 436 7 618 – – –

Solvensmarginal försäkringsgruppen15) 6 072 6 293 – – –

Länsförsäkringar AB-koncernen 2015 2014 2013 2012 2011

BANKRÖRELSEN

Räntenetto 2 994 2 580 2 230 2 071 1 728

Rörelseresultat 1 175 935 647 555 385

Årets resultat 911 712 479 433 298

Räntabilitet på eget kapital, %16) 9 8 7 6 5

Totala tillgångar, mdr 251 232 214 197 170

Eget kapital 12 057 9 597 8 288 7 171 6 332

K/I-tal före kreditförluster17) 0,57 0,62 0,63 0,66 0,71

Placeringsmarginal, %18) 1,22 1,15 1,06 1,11 1,07

Kärnprimärkapitalrelation bankkoncernen 23,7 16,2 14,7 13,1 11,5

Primärkapitalrelation bankkoncernen, %19) 26,6 16,2 14,7 13,7 12,1

Total kapitalrelation bankkoncernen, %20) 32,0 20,6 19,1 15,6 14,0

Kärnprimärkapitalrelation konsoliderad situation, % 21,4 13,9 – – –

Primärkapitalrelation konsoliderad situation, %19) 23,7 13,9 – – –

Total kapitalrelation konsoliderad situation, %20) 28,2 17,5 – – –

Kreditförlustnivå i förhållande till utlåning, %21) 0,00 0,00 0,08 0,06 0,04

1) Rörelseresultat minus schablonskatt 22,0 procent i förhållande till genomsnittligt eget kapital justerat för kapitaltillskott och för primärkapitallån.

2) Konsolideringskapital i förhållande till premieinkomst efter avgiven återförsäkring.3) Det finansiella konglomeratet består av moderbolaget Länsförsäkringar AB, samtliga försäk-

ringsföretag i koncernen, Länsförsäkringar Bank AB, Wasa Kredit AB, Länsförsäkringar Hypotek AB och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB. I det finansiella konglomeratet ingår också Läns-försäkringar Liv Försäkrings AB trots att Länsförsäkringar Liv-koncernen inte konsolideras i Länsförsäkringar AB-koncernen. Kapitalbasen beräknas enligt sammanläggnings- och avräk-ningsmetoden. Från och med 2014 gäller en EU-förordning (342/2014) om beräkningsmeto-der för solvenstest. Denna innebär att en särskild prövning ska göras om det finns några legala eller praktiska hinder för att överskott i ett företag ska kunna överföras. I och med detta har bankkoncernens företag tagits med per företag i beräkningarna, för att stödja prövning av över-förbarhet av överskott per företag. Kapitalkravet har påverkats då övergångsreglerna från Basel I beaktas för varje företag i bankkoncernen för sig i stället för bankkoncernen.

4) Försäkringsrörelsens resultat, ekonomiska ställning och nyckeltal redovisas enligt lagen om års-redovisning i försäkringsföretag och Finansinspektionens författningssamling FFFS 2008:26.

5) Exklusive skaderegleringskostnader.6) Länsförsäkringar Sak-koncernens försäkringstekniska resultat uppgick 2015 till 821 Mkr. I

Länsförsäkringar Sak-koncernen ingår Länsförsäkringar Gruppliv Försäkrings AB som redovisas i livförsäkringsrörelsen. Länsförsäkringar Gruppliv Försäkrings ABs försäkringstekniska resultat uppgick 2015 till 13 Mkr.

7) I försäkringsrörelsens rörelseresultat ingår Länsförsäkringar Sak-koncernens och Länsförsäk-ringar Fondlivs kapitalavkastning och övriga icke-tekniska intäkter och kostnader.

8) Driftskostnader och skaderegleringskostnader i procent av premieintäkter efter avgiven återför-säkring. Avser endast skadeförsäkring.

9) Driftkostnader i procent av premieintäkter efter avgiven återförsäkring. Avser endast skadeför-säkring. Exklusive skaderegleringskostnader enligt Finansinspektionens föreskrift.

10) Försäkringsersättningar i procent av premieintäkter efter avgiven återförsäkring. Avser endast skade försäkring. Inklusive skaderegleringsringskostnader enligt Finansinspektionens föreskrift.

11) Driftskostnader och skaderegleringskostnader i förhållande till det genomsnittliga värdet på placerings tillgångar, placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisk och likvida medel.

12) Direktavkastning beräknas som summan av hyresintäkter från fastigheter, ränteintäkter, ränte-kostnader, utdelningar på aktier och andelar, förvaltningskostnader i kapitalförvaltningen samt driftskostnader i fastig heter, i förhållande till placeringstillgångarnas genomsnittliga värde under året.

13) Totalavkastning beräknas som summan av all direktavkastning och värdeförändring i placerings-portföljen, i förhållande till placeringstillgångarnas genomsnittliga verkliga värde under året.

14) Placeringstillgångar består av rörelsefastigheter, aktier och andelar i intresseföretag, förvalt-ningsfastigheter, lån till koncernföretag, aktier och andelar, obligationer och andra räntebä-rande värdepapper, derivat (tillgångar och skulder), likvida medel samt ränte bärande skulder.

15) Försäkringsgruppen består av moderbolaget Länsförsäkringar AB och samtliga försäkringsföre-tag i koncernen. I försäkringsgruppen ingår också Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB trots att Länsförsäkringar Liv-koncernen inte konsolideras i Länsförsäkringar AB-koncernen. Enligt För-säkringsrörelselag (2010:2043).

16) Rörelseresultat med avdrag för schablonskatt på 22,0 procent i relation till genomsnittligt eget kapital, justerat för värdeförändringar på finansiella tillgångar som redovisas över eget kapital och för primärkapitallån.

17) Summa kostnader före kreditförluster i förhållande till summa intäkter.18) Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.19) Utgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.20) Utgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.21) Kreditförluster netto i förhållande till redovisat värde för utlåning till allmänhet och till kredit-

institut.

Mkr om inte annat anges.

Femårsöversikt

Finansiella rapporter koncernen

Resultaträkning för koncernen ........................................... 44

Rapport över totalresultat för koncernen ............................. 44

Rapport över finansiell ställning för koncernen .................... 44

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen ......... 45

Rapport över kassaflöden för koncernen ............................. 45

Not 1 Redovisningsprinciper ........................................... 46

Not 2 Risk- och kapitalhantering ..................................... 57

Not 3 Resultat per rörelsesegment .................................. 66

Not 4 Förvärv av rörelse ................................................... 67

Not 5 Premier efter avgiven återförsäkring ....................... 67

Not 6 Ränteintäkter ........................................................ 67

Not 7 Räntekostnader .................................................... 67

Not 8 Kapitalavkastning, netto ........................................ 67

Not 9 Provisionsintäkter ................................................. 67

Not 10 Övriga rörelseintäkter ............................................ 68

Not 11 Försäkringsersättningar ......................................... 68

Not 12 Provisionskostnader .............................................. 68

Not 13 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar ............................. 68

Not 14 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer ........ 69

Not 15 Övriga administrationskostnader ............................ 69

Not 16 Kreditförluster ...................................................... 70

Not 17 Skatt ................................................................... 70

Not 18 Resultat per aktie .................................................. 70

Not 19 Goodwill ............................................................... 70

Not 20 Andra immateriella tillgångar ................................. 71

Not 21 Materiella tillgångar ............................................... 72

Not 22 Rörelsefastigheter ................................................ 72

Not 23 Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolag (publ) ............................. 72

Not 24 Aktier och andelar i intresseföretag ......................... 72

Not 25 Utlåning till allmänheten ........................................ 73

Not 26 Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken. ................................. 73

Not 27 Finansiell leasing .................................................. 73

Not 28 Aktier och andelar ................................................. 73

Not 29 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ... 74

Not 30 Belåningsbara statsskuldförbindelser ..................... 74

Not 31 Derivat ................................................................ 74

Not 32 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade

poster i säkringsportföljen ..................................... 74

Not 33 Övriga fordringar ................................................... 74

Not 34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ........ 74

Not 35 Likvida medel ....................................................... 74

Not 36 eget kapital ........................................................... 75

Not 37 efterställda skulder ............................................... 76

Not 38 Försäkringstekniska avsättningar ........................... 76

Not 39 Avsättningar för vilka försäkringstagaren bär risken .............................................................. 77

Not 40 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder ........ 77

Not 41 Övriga avsättningar................................................ 78

Not 42 emitterade värdepapper ........................................ 78

Not 43 Inlåning från allmänheten ...................................... 78

Not 44 Skulder till kreditinstitut ........................................ 78

Not 45 Övriga skulder ....................................................... 79

Not 46 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ......... 79

Not 47 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser ............ 79

Not 48 Förväntade återvinnings- och regleringstider för tillgångar och skulder ....................................... 79

Not 49 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder ... 80

Not 50 Värderingsmetoder för verkligt värde ...................... 82

Not 51 Upplysning om kvittning ....................................... 83

Not 52 Upplysningar om närstående ................................ 83

Not 53 Koncernbolag ...................................................... 84

Not 54 Tilläggsupplysningar till rapport över kassaflöden .... 84

Not 55 Händelser efter balansdagen ................................. 84

Not 56 Uppgifter om moderbolaget ................................... 84

43 FInAnSIeLLA RAPPORTeR KOnCeRnenLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Mkr Not 2015 2014

Premier före avgiven återförsäkring 6 775 8 587

Återförsäkrares andel av premier –1 583 –4 409

Premier efter avgiven återförsäkring 5 5 192 4 178

Ränteintäkter 6 7 083 8 523

Räntekostnader 7 –4 077 –5 913

Räntenetto 3 006 2 610

Värdeökning på fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 5 365 11 506

Utdelningar i placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 8 3

Kapitalavkastning, netto 8 –6 146

Provisionsintäkter 9 2 595 2 292

Övriga rörelseintäkter 10 2 104 1 937

Summa rörelseintäkter 18 263 22 673

Försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring –3 968 –8 067

Återförsäkrares andel av försäkringsersättningar 930 5 627

Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring 11 –3 038 –2 440

Förändring livförsäkringsavsättning –5 –3

Förändring avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risken –5 349 –11 608

Provisionskostnader 12 –2 663 –2 296

Personalkostnader 13 –1 826 –1 735

Övriga administrationskostnader 14, 15 –3 220 –3 132

Kreditförluster 16 –6 10

Summa kostnader –16 108 –21 204

Rörelseresultat 2 155 1 469

Skatt 17 –389 –310

Årets resultat 1 765 1 159

Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor 18 171 117

Rapport över totalresultat för koncernen

Mkr Not 2015 2014


Övrigt totalresultat 36

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Omräkningsdifferenser hänförlig till utländsk verksamhet 3 34

Kassaflödessäkringar 41 4

Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas –195 –0

Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 34 –1

Summa –117 37

Poster som inte kan omföras till årets resultat

Omvärdering av rörelsefastigheter 330 –22

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 2 –7

Skatt hänförlig till poster som inte kan återföras till årets resultat –73 6

Summa 259 –22

Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 142 15

Årets totalresultat 1 907 1 174

Mkr Not 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR

Goodwill 19 738 735

Andra immateriella tillgångar 20 3 672 3 610

Uppskjuten skattefordran 40 29 38

Materiella tillgångar 21 53 51

Rörelsefastigheter 22 2 545 2 265

Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB 23 8 8

Aktier och andelar i intresseföretag 24 74 66

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 38 10 845 11 529

Utlåning till allmänheten 25, 27 201 959 179 424

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 26 100 497 91 359

Aktier och andelar 28 1 832 1 487

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 29 40 061 43 733

Belåningsbara statsskuldförbindelser 30 8 824 5 409

Derivat 31 4 479 5 276

Värdeförändring säkringsportföljer 32 815 1 147

Övriga fordringar 33 3 678 4 516

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 3 111 3 621

Likvida medel 35 1 374 1 657

Summa tillgångar 384 595 355 933

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 36

Aktiekapital 1 042 1 007

Övrigt tillskjutet kapital 10 272 9 708

Primärkapital 1 200 –

Reserver 653 511

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 7 370 5 631

Summa eget kapital 20 538 16 857

Efterställda skulder 37 2 300 2 000

Försäkringstekniska avsättningar 38 18 376 18 664

Avsättningar för vilka försäkringstagaren bär risken 39 101 002 92 250

Uppskjuten skatteskuld 40 1 139 948

Övriga avsättningar 41 257 179

Emitterade värdepapper 42 141 269 130 514

Inlåning från allmänheten 43 82 702 75 845

Skulder till kreditinstitut 44 2 954 3 390

Derivat 31 2 455 2 756

Värdeförändring säkringsportföljer 32 2 899 3 824

Övriga skulder 45 3 955 3 640

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 46 4 749 5 066

Summa eget kapital och skulder 384 595 355 933

Information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 47.

Resultaträkning för koncernen Rapport över finansiell ställning för koncernen

FInAnSIeLLA RAPPORTeR KOnCeRnen44 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Mkr Aktiekapital

Övrigt tillskjutet

kapitalPrimär- kapital

Omräknings-reserv

Omvärderings-reserv

Verkligt- värdereserv

Säkrings-reserv

Balanserade vinstmedel

inkl årets resultat

Totalt eget kapital

Ingående eget kapital 2014-01-01 975 9 240 – –70 416 138 12 4 472 15 183

Årets totalresultat

Årets resultat – – – – – – – 1 159 1 159

Övrigt totalresultat – – – 34 –22 –0 3 – 15

Årets totalresultat – – – 34 –22 –0 3 1 159 1 174

Tillskott från ägare

Nyemission 32 468 – – – – – – 500

Utgående eget kapital 2014-12-31 1 007 9 708 – –36 394 138 15 5 631 16 857

Ingående eget kapital 2015-01-01 1 007 9 708 – –36 394 138 15 5 631 16 857


Årets resultat – – – – – – – 1 765 1 765

Övrigt totalresultat – – – 3 259 –152 32 – 142

Årets totalresultat – – – 3 259 –152 32 1 765 1 907

Emitterat primärkapital – – 1 200 – – – – –27 1 173

Tillskott från ägare

Nyemission 36 564 – – – – – – 600

Utgående eget kapital 2015-12-31 1 042 10 272 1 200 –32 653 –14 47 7 370 20 538

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Rapport över kassaflöden för koncernen

Mkr Not 2015 2014

Den löpande verksamheten

Resultat före skatt 2 155 1 469

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 54 4 617 –1 923

Betald skatt –279 –83

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 6 493 –537

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper och derivat –3 446 –4 073

Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar –22 198 –11 019

Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder 6 465 9 235

Kassaflöde från den löpande verksamheten –12 686 –6 394

Investeringsverksamheten

Förvärv av intresseföretag –3 –27

Förvärv av immateriella tillgångar –372 –209

Förvärv av materiella tillgångar –39 –20

Investering i materiella tillgångar –23 –

Avyttring av materiella tillgångar 10 5

Kassaflöde från investeringsverksamheten –426 –251

Finansieringsverksamheten

Nyemission 600 500

Förändring emitterade värdepapper 11 055 5 648

Primärkapitallån 1 200 –

Utbetald utdelning primärkapitallån –27 –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 12 828 6 148

Årets kassaflöde –284 –497

Likvida medel 1 januari 1 657 2 145

Kursdifferens i likvida medel 1 10

Likvida medel 31 december 1 374 1 657


Belopp i Mkr om inget annat anges.

Noter till koncernens finansiella rapporter

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lagKoncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Finan-

cial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting

Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Därutöver tillämpas

lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (1995:1560) samt Finansin-

spektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:26. Vidare har

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Komplette-

rande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen

utom i de fall som anges i moderbolagets not 1 Redovisningsprinciper.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporterModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap-

porteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de

finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, avrundade till miljo-

ner kronor om inte annat anges.

Rapport över finansiell ställning är upprättad i likviditetsordning. Till-

gångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde med undantag för

rörelsefastigheter och större delen av koncernens innehav av finansiella

instrument som antingen värderas till verkligt värde eller till ett justerat

upplupet anskaffningsvärde.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tilläm-

pats på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rappor-

ter, om inte annat anges.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaUpprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att

företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör anta-

ganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de

redovisade beloppen av intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och even-

tualförpliktelser som presenteras i de finansiella rapporterna. Dessa upp-

skattningar och bedömningar, som görs av ledningen, är baserade på his-

toriska erfarenheter och grundar sig på den bästa information som fanns

tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa

uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar

av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast

påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida

perioder.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciperLänsförsäkringar ABs innehav i Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktie-

bolag (publ) (Länsförsäkringar Liv) klassificeras inte som ett innehav i

dotterföretag enligt definitionen i IFRS 10 Koncernredovisning, och ska

inte heller konsolideras. Företaget ägs till 100 procent av Länsförsäk-

ringar AB. Den livförsäkringsverksamhet som bedrivs enligt ömsesidiga

principer genom Länsförsäkringar Liv och vars resultat i sin helhet tillfal-

ler försäkringstagarna, redovisas inte enligt förvärvsmetoden då Länsför-

säkringar AB inte har inflytande över företaget, rätt till rörlig avkastning

från företaget och kan inte heller påverka avkastningen. Länsförsäkringar

Liv redovisas och värderas istället som onoterade aktier i enlighet med

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

De val som görs av kategori och värderingsmetod för finansiella

instrument påverkar redovisningen och beskrivs nedan.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarViktiga källor till osäkerhet i uppskattningar utgörs främst av behovet av

nedskrivning för kreditförluster. Lån som identifierats som individuellt

osäkra och därmed nedskrivningsbara värderas till nuvärdet av framtida

kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. Som stöd

för bedömningar av de förväntade framtida kassaflödena används i första

hand information och data som samlats in inom ramen för koncernens

modell för intern riskklassificering. Denna information har justerats för

en rad faktorer för att ge neutrala estimat av de förväntade kassaflödena.

I andra hand används andra modeller baserade på historiska erfarenheter.

För de krediter som inte bedömts ha något individuellt nedskrivnings-

behov identifieras och värderas nedskrivningsbehovet på gruppvis nivå.

I första hand används en metod utifrån den information som har samlats in

och bearbetats inom ramen för kapitaltäckningsarbetet, i andra hand base-

ras uppskattningarna på historiska värden och erfarenhetsmässiga juste-

ringar av dessa till aktuell situation. Att fastställa inträffad förlusthän-

delse för grupp av fordringar medför större osäkerhet då ett flertal olika

händelser kan ha påverkan.

Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna görs en aktu-

ariell uppskattning av förväntade tillkommande kostnader för redan

inträffade skador och kostnader för skador som kan inträffa under försäk-

ringarnas återstående löptid. Ett annat område där det finns viss osäkerhet

i uppskattning är avskrivningstiden för förutbetalda anskaffningskostna-

der för fondförsäkringsavtal. Antagandet för avskrivningstiden baserar

sig på statistik av försäkringsavtalens löptid.

Ändrade redovisningsprinciperUnder 2015 har koncernen börjat tillämpa IFRIC 21 Avgifter. Tolknings-

uttalandet behandlar hur olika avgifter som är ålagda av staten ska redovi-

sas. Uttalandet har inneburit att skuld för fastighetsskatt redovisas per 1

januari då skyldigheten att betala skatten uppkommer. Hela skulden redo-

visas den 1 januari då skyldigheten att betala skatten uppkommer. Samti-

digt redovisas en förutbetald kostnad avseende fastighetsskatt.

Koncernen tillämpar inte några andra nya eller ändrade redovisnings-

regler från och med 1 januari 2015. Ändringar av eller nya IFRS med till-

lämpning från och med 2015 har inte haft någon väsentlig effekt på kon-

cernens redovisning.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte har börjat tillämpasNedanstående nya standarder träder i kraft först under kommande räken-

skapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av de finansiella

rapporterna för 2015.

IASB bedriver ett arbete med en ny version av IFRS 4 Försäkringsavtal

som ska ersätta den befintliga standarden. Standarden kommer att eliminera

motsägelser och svagheter i den befintliga metodiken genom att tillhanda-

hålla ett principbaserat regelverk för redovisning av försäkringsavtal. Den

uppdaterade standarden kommer även att ställa nya krav på upplysningar

för att öka jämförbarheten mellan olika företag.

Den slutliga standarden förväntas att publiceras under 2016. Ändringen

förväntas att träda i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019

eller senare. Länsförsäkringar AB har påbörjat ett analysarbete avseende

effekterna av den nya standarden.


IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella Instru-

ment, Redovisning och värdering. IASB har färdigställt IFRS 9 som innehål-

ler nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instru-

ment, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsätt-

ningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft 1 januari 2018 och tidi-

gare tillämpning är tillåten under förutsättning att EU antar standarden. EU

förväntas att godkänna standarden under 2016. De kategorier för finansiella

tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier där värdering antingen

sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat

eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs uti-

från företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna

på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möj-

lig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen

reducerar en missmatchning i redovisningen. För eget kapitalinstrument är

utgångpunkten att värdering ska ske till verkligt värde via resultatet med en

valmöjlighet att istället redovisa värdeförändringar för eget kapitalinstru-

ment som inte innehas för handel i övrigt totalresultat. Regler kring finan-

siella skulder överensstämmer huvudsakligen med reglerna i IAS 39 förutom

finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt Fair value

option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar

som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive till förändringar i refe-

rensränta. Nedskrivningsmodellen kräver redovisning av ett års förväntad

förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av

kreditrisken ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som för-

väntas uppkomma under den återstående löptiden. Reglerna kring säkrings-

redovisning innebär bland annat förenklingar vid bedömning av ett säk-

ringsförhållandes effektivitet samt utökar gränserna för vad som får identi-

fieras som säkringsinstrument respektive säkrad post.

Koncernen har ett pågående projekt för IFRS 9 men det är ännu för

tidigt att bedöma effekten av regelverket. Koncernen har inte heller beslu-

tat om de nya principerna ska tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte

godkänts för tillämpning.

IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers träder i kraft för

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2018 eller senare och ersätter då

samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter.

IFRS 15 innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende

kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder, till exempel IFRS 4

eller IFRS 9. Utgångspunkten i standarden är avtal om försäljning av en

vara eller tjänst mellan två parter. Inledningsvis ska ett kundavtal identi-

fieras, vilket hos säljaren genererar en tillgång (rättigheter, ett löfte om

erhållande av ersättning) och en skuld (åtagande, ett löfte om överföring

av varor/tjänster). Enligt modellen ska en intäkt redovisas då ett åtagande

att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden uppfylls. EU förväntas

godkänna standarden under andra kvartalet 2016. Koncernen har påbörjat

en analys av effekterna av IFRS 15 som ännu inte har avslutats. Den initi-

ala bedömningen är dock att standarden inte kommer ha någon väsentlig

effekt på koncernens finansiella rapporter och kapitaltäckning, dock

kommer upplysningskraven att utökas.

IFRS 16 Leases utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17

Leasingavtal. Den nya standarden träder i kraft 1 januari 2019 och tidi-

gare tillämpning är tillåten givet att IFRS 15 Revenue from Contracts with

Customers även tillämpas. IFRS 16 är ännu inte antagen av EU.

Den nya standarden innebär för redovisning hos leasetagare att i stort

sett samtliga leasingavtal ska redovisas i rapport över finansiell ställning.

Klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska inte göras.

Standarden ger vissa undantag för leasetagarens redovisning för till-

gångar till mindre värden och för leasingavtal med en leasingperiod som

är 12 månader eller kortare.

För leasegivare bibehålls i princip reglerna enligt IAS 17 och klassi-

ficering i operationell och finansiell leasing fortsatt ska göras som enligt

nuvarande leasingstandard.

Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav. Utvärdering

av effekterna i Länsförsäkringar ABs koncernredovisning av IFRS 16 är

ännu inte avslutad.

Utöver ovanstående väntas inte de nya eller reviderade IFRS och tolk-

ningar som ännu inte trätt i kraft få någon väsentlig effekt på de finansiella

rapporterna.

KoncernredovisningKonsolideringsprinciperKoncernredovisningen omfattar boksluten för moderbolaget och de före-

tag, i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Samtliga av föl-

jande kriterier måste vara uppfyllda för att bestämmande inflytande i ett

företag ska föreligga och att en konsolidering därmed ska vara aktuell.

Företaget har inflytande över investeringsobjektet, företaget exponeras

för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investe-

ringsobjektet och företaget kan använda sitt inflytande över investerings-

objektet till att påverka sin avkastning.

I koncernredovisningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten

skatteskuld och eget kapital.

DotterföretagFörvärv den 1 januari 2010 eller senareDotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att för-

värv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncer-

nen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder.

I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av

förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventu-

ella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med

undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av eget-

kapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas

direkt i årets resultat.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan

bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid

stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar

och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som

goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redo-

visas denna direkt i årets resultat.

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betal-

ningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av

regleringar redovisas i resultatet.

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstid-

punkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget-

kapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget

kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje

rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer

innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa

innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa

innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotill-

gångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till

verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har

andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav

utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.

Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestäm-

mande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt

värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Vid avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men

där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt

värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Förvärv gjorda mellan 1 januari 2006 och 31 december 2009Vid förvärv som är gjorda mellan 1 januari 2006 och 31 december 2009

där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade

tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas

separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ

redovisas denna direkt i årets resultat.


Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hän-

förliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som

uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.

Förvärv gjorda före 1 januari 2006 Vid förvärv som ägt rum före 1 januari 2006 (tidpunkt för övergång till

IFRS) har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett

anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tilläm-

pade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmäs-

siga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före 1 januari 2006 har

inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppnings-

balans enligt IFRS per 1 januari 2006.

Dotterföretags finansiella rapporter i koncernredovisningenDotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen

från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande

inflytandet upphör. I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte

överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar

gjorts till koncernens redovisningsprinciper.

Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas

även i de fall innehav utan bestämmande inflytande kommer att vara negativt.

IntresseföretagsredovisningIntresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande, men inte

ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styr-

ningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av rös-

tetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls

redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncern-

redovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovi-

sade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel

i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra

kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. Erhållna

utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade

värde. I resultatet redovisas koncernens andel i intresseföretagens netto-

resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för

avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över res-

pektive undervärden.

En skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet

och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets

identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas

i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget över-

stiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelar-

nas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga

finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska inne-

börd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fort-

satta förluster redovisas inte såvida inte något företag i koncernen har

lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget.

Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande

inflytandet upphör. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktio-

ner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar kon-

cernens ägda andel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på

samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det

inte finns något nedskrivningsbehov.

Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper

överensstämmer med koncernens.

NärståendeSom närstående juridiska personer till Länsförsäkringar AB-koncernen

räknas intresseföretag, företag inom Länsförsäkringar Liv-koncernen,

länsförsäkringsbolag samt övriga närstående. Som närstående juridiska

personer till moderbolaget Länsförsäkringar AB tillkommer dess dotter-

företag. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande

befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer.

Intresseföretag inkluderar samtliga intresseföretag som ägs av Länsför-

säkringar AB-koncernen och Länsförsäkringar Liv-koncernen. Övriga

närstående består av Länsförsäkringar Mäklarservice AB, Länsförsäk-

ringar Fastighetsförmedling AB, Humlegården Holding I AB, Humlegår-

den Holding II AB, Humlegården Holding III AB samt Humlegården

Fastigheter AB. Dessa företag ägs till 100 procent inom länsförsäkrings-

gruppen.

Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte har grun-

dats på förhållandets ekonomiska innebörd och inte enbart på ägande.

Därför ingår de 23 länsförsäkringsbolagen med dotterföretag och 16

socken- och häradsbolag, som tillsammans äger Länsförsäkringar AB till

100 procent. Länsförsäkringar AB har fått i uppdrag av länsförsäkrings-

bolagen att bedriva verksamhet inom områden där storskalighet är en

avgörande konkurrensfördel och att tillhandahålla sådan service till läns-

försäkringsbolagen, som av effektivitetsskäl ska produceras och tillhan-

dahållas gemensamt inom länsförsäkringsgruppen.

RörelsesegmentKoncernens uppdelning på rörelsesegment överensstämmer med de

interna rapporter som företagets högsta verkställande beslutsfattare

använder för att följa upp verksamheten och fördela resurser mellan rörel-

sesegmenten. Koncernen har identifierat koncernledningen som företa-

gets högsta beslutande beslutsfattare. I Länsförsäkringar AB-koncernen

är det därför de rapporter som koncernledningen får över resultatet i olika

delar av koncernen som utgör grunden för segmentsinformationen. Det

kan förekomma avvikande redovisningsprinciper i rörelsesegmenten jäm-

fört med koncernredovisningen. I Länsförsäkringar AB-koncernen har

förändring av verkligt värde för rörelsefastigheter i segmenten redovisats

i rörelseresultatet istället för i övrigt totalresultat.

Prissättningen mellan koncernens rörelsesegment är för affärsverk-

samheterna Sakförsäkring, Fondförsäkring, Bank och Moderbolag gjord

utifrån marknadsmässiga villkor. För koncerninterna transaktioner avse-

ende varor och tjänster fastställer företagsledningen i Länsförsäkringar

AB servicenivån. I samband med den årliga affärsplaneringen tas beslut

om de priser som ska gälla för nästkommande år.

Prissättningen för serviceverksamheten inom länsförsäkringsgruppen

baseras på direkta och indirekta kostnader. Totalt sett syftar prissätt-

ningen till att fördela kostnaderna rättvist inom länsförsäkringsgruppen

utifrån förbrukning. Gemensamma utvecklingsprojekt och gemensam

service är kollektivt finansierade och faktureras utifrån beslutad fördel-

ningsnyckel. Företagsledningen inom Länsförsäkringar AB bereder till-

sammans med ett serviceråd med representanter från länsförsäkringsbo-

lagen servicenivå och prislista för försäljning av varor och tjänster. Med

utgångspunkt från denna beredning tar styrelsen för Länsförsäkringar

AB beslut om de externa priserna.

Rörelsesegmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 Rörelse-

segment endast för koncernen.

Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap-

porteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. Funktionell valuta är

valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående

företagen bedriver sin verksamhet, vilket innebär att de finansiella rap-

porterna presenteras i svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta

omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som är på trans-

aktionsdagen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den

funktionella valutan till den valutakurs som är på balansdagen. Icke mone-

tära tillgångar och skulder räknas om till transaktionsdagens valutakurs.

Valutakursdifferenser som uppstår på grund av omräkning i rapport

över finansiell ställning i utländsk valuta till funktionell valuta redovisas

i resultaträkningen som Kapitalavkastning, netto.


Omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporterKoncernen har en mindre utlandsverksamhet i form av filialer i Danmark,

Norge och Finland, ett intresseföretag i Schweiz samt ett dotterföretag

och en filial i Storbritannien. Tillgångar och skulder i filialer, intresseföre-

tag och dotterföretag omräknas till svenska kronor till den valutakurs som

är på balansdagen. Intäkter och kostnader omräknas till koncernens rap-

porteringsvaluta till en genomsnittskurs som utgör en approximation av

de kurser som varit vid transaktionstidpunkten. Omräkningsdifferenser

som uppstår vid valutaomräkning av filialer och dotterföretag redovisas

i koncernen i övrigt totalresultat som omräkningsreserv.

NedskrivningarDe redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje bok-

slutsdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

IAS 36 Nedskrivningar, tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov

för andra tillgångar än finansiella tillgångar och uppskjutna skatteford-

ringar.

Nedskrivningsbehov för finansiella tillgångar prövas enligt IAS 39

Finansiella instrument: Redovisning och värdering och för uppskjutna

skattefordringar prövas nedskrivningsbehov enligt IAS 12 Inkomst-

skatter.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretagOm indikation på nedskrivningsbehov finns, enligt IAS 36 Nedskriv-

ningar beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och för

immateriella tillgångar som inte är färdiga för användning beräknas åter-

vinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen obero-

ende kassaflöden för en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av

nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identi-

fiera väsentligen oberoende kassaflöden, en så kallad kassagenererande

enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande

enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning

redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till

en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter

görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enhe-

ten.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljnings-

kostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskon-

teras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar risk-

fri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångarVid varje rapporteringstillfälle bedömer företaget om det föreligger ett

nedskrivningsbehov av någon finansiell tillgång genom att utvärdera

objektiva bevis för att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.

Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och

som har negativ påverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvär-

det. För eget kapitalinstrument klassificerade som Finansiell tillgång som

kan säljas utgörs objektiva bevis av en betydande eller utdragen minsk-

ning av det verkliga värdet på investeringen.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorin Låneford-

ringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffnings-

värde, beräknas som nuvärden av framtida kassaflöden diskonterade med

den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången.

Tillgångar med en löptid under ett år diskonteras inte. Nedskrivningar

redovisas i resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskriv-

ningsbehovet inte längre föreligger eller det har skett en förändring i de

antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

Återföring av nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretagNedskrivning av goodwill återförs inte. Andra gjorda nedskrivningar

återförs när det inte längre finns någon indikation på att nedskrivningsbe-

hovet fortfarande föreligger och då det skett en förändring i de antaganden

som legat till grund för beräkning av återvinningsvärdet. En återföring

görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter åter-

föring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med

avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar redovisas som

Övriga administrationskostnader och nedskrivning av dotterföretag och

intresseföretag redovisas som Kapitalavkastning, netto.

Återföring av nedskrivningar på finansiella tillgångarNedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas

till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvin-

ningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter

det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som

finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultat-

räkningen återförs inte via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är

det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas

i övrigt totalresultat.

Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finan-

siella tillgångar som kan säljas, återförs via resultaträkningen om det

verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse

som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas som Kapitalavkast-

ning, netto.

IntäkterEn intäkt redovisas när

�� intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

�� det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med

transaktionen kommer att tillfalla företaget

�� färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

�� de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra

tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kom-

mer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv

vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på

uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Övriga intäkterIntäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för

utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekono-

miska fördelarna tillfaller företaget (huvudsakligen löpande räkning).

Redovisning görs i resultaträkningen genom successiv vinstavräkning.

Intäkten erhålls i form av likvida medel.

Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i företagets intäkter.

Kriterierna för intäktsredovisning tillämpas på varje transaktion för sig.

Premier PremieinkomstSom premieinkomst i skadeförsäkringsrörelsen redovisas den totala brutto-

premien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som har inbe-

talats eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäk-

ringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie

menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter

avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräf-

tade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal

räknas in med de belopp som de beräknas flyta in med. Annullationer


reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier

räknas in med de belopp som de beräknas inflyta. Som premieinkomst

redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter

räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under

räkenskapsåret. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra

offentliga avgifter som belastar försäkringspremien.

I livförsäkringsrörelsen klassificeras försäkringskomponenten i de finan-

siella avtalen som försäkringsavtal. Premier för försäkringskomponenten

redovisas som premieinkomst i takt med att inbetald premie tjänas in.

PremieintäktSom premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig

till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkrings-

kontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen redovisas som Avsätt-

ning för ej intjänade premier i rapport över finansiell ställning. Beräkning

av Avsättning för ej intjänade premier sker i normalfallet genom att pre-

mieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande försäkrings-

kontraktets löptid. Även återförsäkrares andel av premieinkomsten perio-

diseras och den del som hänför sig till tiden efter balansdagen redovisas

som en fordran, Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsätt-

ningar, ej intjänade premier.

Ränteintäkter och räntekostnaderRänteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen

består av räntor i bankkoncernen på finansiella tillgångar och skulder som

värderas till upplupet anskaffningsvärde inklusive ränta på osäkra ford-

ringar samt räntor från finansiella tillgångar som klassificeras som finan-

siella tillgångar som kan säljas. För räntederivat som säkrar finansiella

tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för

räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av

räntekostnaderna. Ränteintäkter på tillgångar och räntekostnader på skul-

der beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden,

alternativt utgörs beräkningen av en rimlig uppskattning grundad på en

beräkning enligt effektivräntemetoden. Ränteintäkter och räntekostnader

inkluderar i förekommande fall periodiserade erhållna avgifter vilka

medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader, eventuella rabatter

samt andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av tillgången eller

skulden och det belopp som regleras vid förfall. Periodiserade emissions-

kostnader samt direkta transaktionskostnader som betalas vid upptagande

av lån ingår i räntekostnader.

Kapitalavkastning, nettoI Kapitalavkastning, netto redovisas realiserat och orealiserat resultat från

placeringsverksamheten, bankkoncernens nettoresultat av finansiella pos-

ter samt ränteomvärderingseffekt på skadelivräntor i försäkringsrörelsen.

Realiserat resultat beräknas som skillnaden mellan erhållen köpeskilling

och tillgångens anskaffningsvärde. Orealiserat resultat består av årets för-

ändring av skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid

försäljning återförs ackumulerade orealiserade värdeförändringar som

orealiserat resultat. I resultatet från placeringsverksamheten ingår ränte-

intäkter och räntekostnader samt valutakursvinster och valutakursförlus-

ter på placeringstillgångar, derivat som inte ingår i säkringsredovisning,

likvida medel och lån. Realiserade och orealiserade resultat på placerings-

tillgångar och derivat som inte ingår i säkringsredovisning ingår i posten

samt utdelningar, nedskrivningar av finansiella tillgångar och externa

kostnader för kapitalförvaltningen. I nettoresultat av finansiella poster

från bankkoncernen ingår ränteskillnadsersättningar, realiserade och ore-

aliserade värdeförändringar på derivat som är ekonomiska säkringsin-

strument, men där säkringsredovisning inte tillämpas. Vidare ingår orea-

liserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning

till verkligt värde tillämpas och orealiserade förändringar i verkligt värde

på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.

Här ingår även ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäk-

ringar och valutakursförändringar. I försäkringsrörelsen diskonteras

avsättning för oreglerade skador på skadelivräntor, ränteomvärderings-

effekten på skadelivräntor redovisas som Kapitalavkastning, netto.

Provisionsintäkter och provisionskostnaderProvisionsintäkter härrör från olika typer av tjänster som tillhandahålls

kunder. Hur provisionsintäkterna redovisas beror på i vilket syfte avgiften

tas ut. Avgifter intäktsredovisas antingen i takt med att tjänsterna tillhan-

dahålls eller i samband med genomförandet av en väsentlig aktivitet.

Avgifter som debiteras löpande, till exempel aviseringsavgifter och finan-

siella garantier, redovisas som intäkt i den period då tjänsten tillhanda-

hålls. Avgifter som debiteras för väsentliga aktiviteter, som värdepappers-

provisioner och kortprovisioner, intäktsredovisas när aktiviteten har slut-

förts. Avgifter från finansiella avtal och provisionsintäkter i fondförsäk-

ringsrörelsen redovisas som provisionsintäkt.

Provisionskostnader är transaktionsberoende och redovisas i den

period då tjänsterna erhålls. I provisionskostnaderna ingår ersättning till

länsförsäkringsbolagen för deras arbete med koncernens kundrelaterade

frågor inom fondförsäkring och inom bankaffären. Provisionskostnader

som härrör från finansiella tillgångar eller finansiella skulder som inte

värderas till verkligt värde via resultaträkningen består av provisioner

till länsförsäkringsbolagen.

FörsäkringsersättningarSom försäkringsersättningar redovisas periodens kostnad för inträffade

skador vare sig de är anmälda till företaget eller inte. I de totala försäk-

ringsersättningarna ingår under perioden utbetalda försäkringsersätt-

ningar och förändring i avsättning för oreglerade skador och återförsäk-

rares andel av avsättning för oreglerade skador. Återvinning av skador

redovisas som reducering av skadekostnaden.

Ersättningar till anställdaKortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och

redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Koncernen redo-

visar den förväntade kostnaden för rörliga ersättningar när det finns en rätts-

lig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att

tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Ersättningar efter avslutad anställningPensionsplanerInom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pen-

sionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskild stiftelse. Planerna finan-

sieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Koncernen

omfattas generellt av FTP-planen, som inte förutsätter några inbetal-

ningar från de anställda.

Förmånsbestämda pensionsplanerKoncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner

beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida

ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både inneva-

rande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde.

Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på förstklassiga företagso-

bligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktel-

ser. När det inte finns en väl fungerande marknad för sådana företagsobli-

gationer används istället marknadsräntan på bostadsobligationer med en

motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med

användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare

beräknas det verkliga värdet av förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på för-

valtningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa

uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidi-

gare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras.


Räntekostnaden/intäkten netto på förmånsbestämda förpliktelser redo-

visas i årets resultat. Räntenettot är baserat på den ränta som uppkommer

vid diskontering av förpliktelsen, det vill säga ränta på förpliktelsen,

förvaltningstillgångar och ränta på effekt av tillgångsbegränsningar.

Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skill-

naden mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och summan

som inkluderas i räntenettot och ändringar av effekter av tillgångsbe-

gränsningar. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat.

I rapport över finansiell ställning redovisat värde för pensioner och

liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid boksluts-

tidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den

ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under

tidigare perioder direkt som kostnad i resultaträkningen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juri-

disk person och i koncernen redovisas en avsättning eller fordran avse-

ende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller for-

dran nuvärdesberäknas inte.

Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten

avser och ingår därmed inte i skuldredovisningen. Vid fonderade planer

belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i

övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belas-

tar skatten årets resultat.

Avgiftsbestämda planerFöretaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har

inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Företagets utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas

som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som

avgiften avser.

FTP-planen är en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Planen

är förmånsbestämd för anställda födda 1971 eller tidigare och avgiftsbe-

stämd för anställda födda 1972 eller senare. Den förmånsbestämda delen

är försäkrad genom Försäkringsbranschens pensionskassa (FPK). Denna

pensionsplan innebär enligt IAS19 Ersättningar till anställda, att ett före-

tag som huvudregel redovisar sin proportionella andel av den förmånsbe-

stämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltningstillgångar och kost-

nader som är förbundna med pensionsförpliktelsen.

I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för för-

månsbestämda pensionsplaner.

För närvarande har FPK inte möjlighet att tillhandahålla erforderlig

information varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgifts-

bestämd plan enligt IAS19 punkt 34. Det finns inte heller information om

framtida överskott eller underskott i planen och om dessa i så fall skulle

påverka kommande års avgifter till den.

Ersättningar vid uppsägningEn kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal

redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk

möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en

anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett

erbjudande för frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt

att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer

att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

KreditförlusterKreditförluster utgörs av konstaterade och befarade kreditförluster. Kon-

staterad kreditförlust avser hela fordran då det inte finns någon realistisk

möjlighet till återvinning. Befarade kreditförluster avser årets nedskriv-

ning för kreditförluster utifrån beräknat återvinningsvärde då indikation

på nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningar består av återförda

belopp på kreditförluster som tidigare redovisats som konstaterade. Åter-

föringar av befarade kreditförluster sker då ett nedskrivningsbehov inte

anses föreligga längre. Enbart bankkoncernens andel av befarade och

konstaterade kreditförluster redovisas. Länsförsäkringsbolagens andel av

de befarade och konstaterade kreditförlusterna avräknas mot upparbetad

förmedlingsersättning. Avräkningsmodellen avseende det åtagande som

länsförsäkringsbolagen har när det gäller kreditförluster för förmedlad

affär, innebär att länsförsäkringsbolagen vid reserveringstillfället täcker

80 procent av reserveringsbehovet genom avräkning mot upparbetad för-

medlingsersättning.

SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskat-

ter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas

i övrigt totalresultat eller i eget kapital då tillhörande skatteeffekt redovi-

sas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Tillkommande inkomstskatt

som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när

utdelningen redovisas som en skuld.

Aktuell skattAktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år,

med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken

beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell

skatt hänförlig till tidigare år.

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mel-

lan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Tem-

porära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller

för skillnad som uppkommer vid första redovisningen av tillgångar och

skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen

inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beak-

tas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag

och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig

framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade

värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatte-

regler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjuten skattefordran avseende avdragsgilla temporära skillnader

och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att den

kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjuten skattefordran reduce-

ras när det inte längre bedöms sannolikt att den kan utnyttjas.

AvkastningsskattAvkastningsskatt är en skatt som betalas av Länsförsäkringar Fondliv

Försäkrings AB för försäkringstagarens räkning. Skatteobjektet utgörs av

marknadsvärdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagar-

nas räkning vid ingången av räkenskapsåret. Den avkastningsskatt som

hänför sig till perioden redovisas i koncernens resultaträkning i föränd-

ring avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risken.

Immateriella tillgångarGoodwillGoodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärde för ett rörelse-

förvärv och nettot av verkligt värde av förvärvade identifierbara tillgångar,

övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade ned-

skrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas

minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid för-

värv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i

intresseföretag.

Andra immateriella tillgångarAndra immateriella tillgångar består av egenutvecklade och förvärvade

immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder. Dessa


tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning påbörjas när tillgången

är tillgänglig för användning.

Koncernens egenutvecklade immateriella tillgångar redovisas endast om

tillgångens utgifter kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, den är tekniskt och

kommersiellt användbar och det finns tillräckliga resurser för att fullfölja

utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.

Det redovisade värdet för egenutvecklade immateriella tillgångar

inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter. Övriga utgifter för utveck-

ling redovisas som en kostnad när de uppkommer.

Avskrivningstiden bestäms utifrån en nyttjandeperiod. Avskrivning

sker via resultaträkningen enligt linjär metod. Nedskrivningsbehov prö-

vas årligen enligt beskrivning i avsnittet Nedskrivningar ovan.

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovi-

sas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de

framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de

hänför sig.

Materiella tillgångarInventarierInventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade

avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt

över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod med start då tillgången är

tillgänglig för användning. Avskrivningar samt utrangeringar och avytt-

ringar redovisas i resultaträkningen. Nyttjandeperioden är tre år för

datainventarier och fem år för kontorsinventarier och bilar. Avskrivnings-

metoden, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid

varje års slut.

Nedskrivningsbehov prövas årligen enligt principer beskrivna under

avsnittet Nedskrivningar ovan.

RörelsefastigheterRörelsefastigheter redovisas enligt omvärderingsmetoden.

Byggnader och mark som ägs av Länsförsäkringar AB-koncernen och

som används för administrativa syften redovisas till sina omvärderade

belopp, vilket är det verkliga värdet efter avdrag för ackumulerade

avskrivningar och justering på grund av omvärdering på omvärderingsda-

gen. Verkligt värde baseras på rådande priser på en aktiv marknad för lik-

nande fastigheter inom samma område och i samma skick kompletterad

med en kassaflödesanalys. Värdering görs två gånger om året av en extern

oberoende värderingsman. Värdeökningar redovisas i övrigt totalresultat

och ackumuleras efter skatt i omvärderingsreserven i eget kapital. Om en

ökning utgör återföring av tidigare redovisad värdenedgång avseende

samma tillgång redovisas ökningen som en minskad kostnad i resultaträk-

ningen. I de fall omvärderingen resulterar i en minskning av det redovi-

sade värdet redovisas minskningen via resultaträkningen. Dock redovisas

minskningen i övrigt totalresultat till den del det finns en omvärderingsre-

serv hänförlig till tillgången.

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nytt-

jandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskriv-

ning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obe-

gränsad. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år för

komponenterna. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats

och ligger till grund för avskrivning på byggnader.

Stomme 100 år

Tak, fasad, fönster 50 år

Stomkompletteringar 40 år

Installationer 40 år

Ytskikt 20 år

Byggnadsinventarier 10 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden samt nyttjan-

deperioder omprövas vid varje års slut.

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är san-

nolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med till-

gången kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redo-

visas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till

anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade kompo-

nenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall

en ny komponent skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

Oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar

av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.

Reparationer kostnadsförs löpande.

Finansiella tillgångar och skulderRedovisning i och borttagande från rapport över finansiell ställningEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell

ställning när företaget blir part till avtalet enligt instrumentets villkor. En

finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättig-

heterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen

över tillgången. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell

ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Affärstransaktioner på penning-, obligations- och aktiemarknaderna

redovisas i rapport över finansiell ställning per affärsdag vilket är den

t idpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergått mellan par-

terna. Inlånings- och utlåningstransaktioner redovisas per likviddag.

Lånefordringar redovisas i rapport över finansiell ställning när låne-

beloppet utbetalas till låntagaren. Lånelöften redovisas som åtaganden,

se not Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulderEn finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett

nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en

legal rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att samtidigt

realisera tillgången och reglera skulden eller att reglera posterna med ett

nettobelopp.

Redovisning av återköpstransaktionerVid en äkta återköpstransaktion, en försäljning av ett räntebärande värde-

papper med avtal om återköp till ett förutbestämt pris, redovisas till-

gången fortsatt i rapport över finansiell ställning och erhållen likvid redo-

visas som Skulder till kreditinstitut. Det sålda värdepappret redovisas som

ställd säkerhet. Vid en omvänd återköpstransaktion, ett köp av ett räntebä-

rande värdepapper med avtal om återförsäljning till ett förutbestämt pris,

redovisas inte värdepappret i rapport över finansiell ställning. Istället

redovisas den erlagda likviden i Utlåning till allmänheten.

Klassificering och värderingEtt finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningstillfället ut-

ifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades och de valmöjligheter som

finns i IAS 39. IAS 39 föreskriver att alla finansiella instrument värderas

till verkligt värde vid upptagandet i rapport över finansiell ställning. Efter

det första redovisningstillfället avgör klassificeringen hur det finansiella

instrumentet värderas. Finansiella instrument som inte är derivat redovi-

sas initialt till ett verkligt värde vilket motsvaras av anskaffningsvärde

med tillägg för transaktionskostnader, men för instrument klassificerade

som Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk-

ningen görs inget tillägg för transaktionskostnader. Värdering av finansiella

instrument sker löpande till verkligt värde, anskaffningsvärde eller upplupet

anskaffningsvärde beroende på vilken kategori instrumentet tillhör.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: Innehav för handelsändamål

och Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option. Kategorin

Innehav för handelsändamål utgörs av derivat vilka inte ingår i en säk-


ringsrelation samt har ett positivt marknadsvärde. I kategorin Finansiella

tillgångar värderade enligt Fair value option återfinns tillgångar vilka för-

valtas och utvärderas baserat på tillgångarnas verkliga värden. Det verk-

liga värdet utgör även grunden för intern uppföljning och rapportering till

ledande befattningshavare. Eftersom förvaltning och utvärdering av dessa

tillgångar sker till verkligt värde har koncernen valt att klassificera dessa

instrument som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via

resultaträkningen. I rapport för finansiell ställning utgörs Finansiella till-

gångar värderade enligt Fair value option av posterna Fondförsäkringstill-

gångar för vilka livförsäkringstagaren bär risken, Aktier och andelar samt

Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Förändringar i verkligt

värde på dessa tillgångar redovisas i resultaträkningen som Kapitalav-

kastning, netto.

Derivat som används i säkringsredovisningKoncernens derivat, som består av ränte- och valutaswappar samt köpta

räntetak, har i sin helhet ingåtts för att säkra risker för ränte- och valuta-

kursexponeringar som uppkommer i verksamheten. Samtliga derivat vär-

deras till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Redovisningen

av värdeförändringar är beroende av om derivatet är identifierat som ett

säkringsinstrument och vilken typ av säkringsrelation som derivatet ingår

i. Koncernen tillämpar både så kallade kassaflödessäkringar och verkligt

värdesäkringar. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS

39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare

krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdo-

kumentation har upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlit-

ligt sätt. Säkringsredovisning får endast tillämpas om säkringsrelationen

kan förväntas vara mycket effektiv. I de fall förutsättningarna för säk-

ringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet

till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Utvärde-

ring av säkringsrelationer sker månadsvis. Varje identifierad säkringsrela-

tion förväntas vara effektiv över hela löptiden. Effektiviteten testas dels

genom en framåtblickande (prospektiv) bedömning dels en tillbakablick-

ande (retrospektiv) utvärdering. Ineffektivitet redovisas i resultaträk-

ningen.

Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkring innebär en säkring av risken för förändrade kassaflö-

den, exempelvis risken för ändrade räntekostnader från ett lån med rörlig

ränta. Vid tillämpning av kassaflödessäkringar redovisas den effektiva

delen av derivatets (säkringsinstrumentets) värdeförändringar i Övrigt

totalresultat och ackumuleras i Eget kapital. Värdeförändringarna som har

redovisats i Eget kapital påverkar resultatet vid samma tidpunkt som den

säkrade posten påverkar resultatet. Koncernen tillämpar kassaflödessäk-

ringar för säkringar av ränterisken i Länsförsäkringar ABs emitterade vär-

depapper vilka löper med rörlig ränta och för säkringar av valutarisken i

Länsförsäkringar Banks emitterade värdepapper i utländsk valuta.

Verkligt värdesäkringar Verkligt värdesäkring innebär en säkring av risken för förändringar i

verkligt värde på en finansiell tillgång eller finansiell skuld. Vid tillämp-

ning av verkligt värdesäkringar värderas den säkrade posten till verkligt

värde med avseende på den säkrade risken. De värdeförändringar som

uppkommer redovisas i resultatet och motverkas av de värdeförändringar

som uppkommer på derivatet (säkringsinstrumentet). Länsförsäkringar

Bank tillämpar metoden för verkligt värdesäkring för specifika portföljer

av upplåning, inlåning och utlåning som löper med fast ränta. Länsförsäk-

ringar Bank tillämpar också metoden för verkligt värdesäkring för till-

gångar i likviditetsportföljen som klassificeras i kategorin Finansiella till-

gångar som kan säljas. Den portföljmetod som tillämpas innebär att den

säkrade posten och säkringsinstrumenten fördelas ut i olika tidsfickor

baserat på den kontraktuella tidpunkten för ränteomförhandling eller för-

fall. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen till-

sammans med värdeförändringen på den säkrade posten i Kapitalavkast-

ning, netto. Även orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumen-

ten redovisas i Kapitalavkastning, netto. Räntekuponger, såväl orealise-

rade som realiserade, redovisas som ränteintäkter om den säkrade posten

är en tillgång eller portfölj av tillgångar och som räntekostnader om den

säkrade posten är en skuld eller portfölj av skulder.

Ekonomiska säkringarFör ett fåtal ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte

tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte

säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som

säkringsredovisning innebär. Ekonomiska säkringar används för säkring

av valutarisk i upplåningen samt säkring av ränterisk i obligationer som

löper med fast ränta. I koncernen finns också säkring med räntetak vid

ränterisk i upplåning till rörlig ränta, lånen redovisas till upplupet anskaff-

ningsvärde och räntetaken redovisas till verkligt värde via resultaträk-

ningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som har identifierats

som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga katego-

rier. Koncernen har valt att klassificera bankkoncernens likvidöverskott

samt innehavet i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB i denna kategori.

Tillgångar i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas värderas

löpande till verkligt värde. De orealiserade värdeförändringarna redovi-

sas i övrigt totalresultat och ackumuleras i verkligtvärdereserven i eget

kapital. Redovisning över resultaträkningen sker när värdeförändringarna

realiseras och vid eventuell nedskrivning. Aktierna i Länsförsäkringar

Liv Försäkrings AB redovisas till ett verkligt värde som motsvarar

anskaffningsvärdet justerat för nedskrivningsbehov eftersom aktierna

inte tillförlitligt kan värderas till verkligt värde. Inför varje rapportperi-

ods slut görs en bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger av

aktierna i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar utgörs av finansiella tillgångar som

har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är derivat eller

noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till

upplupet anskaffningsvärde. I rapport över finansiell ställning utgörs

Lånefordringar och kundfordringar av posterna Utlåning till allmänheten,

Övriga fordringar, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt

Likvida medel.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: Innehav för handelsändamål

och Finansiella skulder värderade enligt Fair value option. En finansiell

skuld som innehas för handel klassificeras i denna kategori om den för-

värvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort, koncernen har valt att

klassificera derivat som inte används för säkringsredovisning och som har

ett negativt marknadsvärde i kategorin Innehav för handelsändamål. För-

ändringar i verkligt värde på finansiella skulder värderade till verkligt

värde via resultaträkningen redovisas som Kapitalavkastning, netto.

Andra finansiella skulderAndra finansiella skulder utgörs i rapport över finansiell ställning av

Efterställda skulder, Emitterade värdepapper, Inlåning från allmänheten,

skulder till kreditinstitut, Övriga skulder samt Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet

anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Vid tillämpning av säk-

ringsredovisning justeras värdet för förändringar med avseende på den

säkrade risken.

Metoder för bestämning av verkligt värde Koncernens innehav i finansiella instrument som värderas till verkligt

värde samt vilken nivå i värderingshierarkin som den indata som använts


för att ta fram det verkliga värdet härrör ifrån framgår i not Värderings-

metoder för verkligt värde.

Finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknadDen största delen av koncernens finansiella instrument värderas till ett

verkligt värde av priser som är noterade på en aktiv marknad. Till priset

görs inget tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) eller

framtida transaktionskostnader vid en avyttring. Ett finansiellt instru-

ment betraktas som noterat på en aktiv marknad när transaktioner äger

rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinfor-

mation. Om marknaden för tillgången eller skulden är den mest fördelak-

tiga marknaden samt om ett företag vid värderingstidpunkten kan genom-

föra en transaktion med tillgången eller skulden till detta pris på denna

marknad klassificeras innehavet som nivå 1 i värderingshierarkin för

verkligt värde.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas

verkligt värde med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av

värderingtekniker används i så stor utsträckning som möjligt observer-

bara uppgifter (nivå 2). Värderingsteknik som i allt väsentligt används är

diskonterade kassaflöden. Innehav i onoterade aktier och andelar värderas

till eget kapital per aktie utifrån senaste bolagsrapport (nivå 3).

UtlåningDessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet

anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid

anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordringar redovisas till det

belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för nedskrivningar av osäkra

fordringar.

Osäker fordranEn lånefordran eller kundfordran anses som osäker om den har en betal-

ning som är mer än 60 dagar sen eller om det finns annan anledning att

förvänta sig att motparten inte kommer att leva upp till sitt åtagande.

Den del som täcks av säkerhet anses inte vara osäker.

Nedskrivningar för kreditförlusterIndividuella nedskrivningarFör krediter där ett individuellt nedskrivningsbehov identifierats värderas

återvinningsvärdet till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden dis-

konterade med fordrans effektiva ränta enligt senaste räntejusteringsdag.

Där motparten har en oreglerad betalning som är mer än 60 dagar eller

om motparten på andra grunder, såsom konkurs, värdenedgång i säkerhe-

ten eller en försämrad återbetalningsförmåga inte kan leva upp till sitt åta-

gande, sker en individuell nedskrivning enligt antingen en individuell

bedömning eller en statistisk modell. Bedömningen av nedskrivningsbe-

hovet för dessa individuellt identifierade lån sker således utifrån historisk

erfarenhet om kassaflödena från andra låntagare med liknande kreditrisk-

egenskaper. Inom leasing och avbetalning görs en individuell bedömning

av de framtida kassaflödena för alla kundavtal som sagts upp på grund av

bristande betalningsförmåga samt för större oreglerade fordringar där det

finns indikation på nedskrivningsbehov.

Gruppvisa nedskrivningarFör de krediter som inte bedömts ha något individuellt nedskrivningsbe-

hov, men i de fall som det har inträffat en mätbar minskning av de förvän-

tade framtida kassaflödena, identifieras och värderas nedskrivningsbeho-

vet på gruppnivå. Som stöd för bedömningar av de förväntade framtida

kassaflödena och nedskrivningsbehovet på gruppvis nivå används infor-

mation inom ramen för koncernens statistiska modell samt historik kring

kreditförlustnivåer.

För lånefordringar inom leasing och avbetalning där motparten har en

oreglerad betalning som är mer än 20 dagar men där motparten bedöms ha

en förmåga att fullfölja avtalet sker en bedömning av gruppvist reserve-

ringsbehov utifrån historik över kreditförlustnivåer avseende fordringar

med liknande kreditegenskaper.

Konstaterad förlustKonstaterade kreditförluster är sådana förluster som är beloppsmässigt

slutgiltigt fastställda efter utmätning, ackord eller konkurs samt efter det

att alla säkerheter blivit realiserade och där bedömningen gjorts att möj-

ligheten till att få ytterligare betalningar är mycket liten. Fordran skrivs då

bort från rapport över finansiell ställning och redovisas som konstaterad

förlust i resultaträkningen vid denna tidpunkt.

LeasingLeasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell

eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska

riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt

är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operatio-

nell leasing.

Bankkoncernens tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal

redovisas inte som materiella tillgångar då riskerna förenade med ägandet

förts över på leasetagaren. Istället redovisas leasingavtalen som utlåning

till leasetagaren avseende de framtida leasingavgifterna. Initialt redovisas

ett belopp som motsvarar nuvärdet av alla minimileasebetalningar som

ska erläggas från leasetagaren samt eventuellt garanterat restvärde som

tillfaller leasegivaren. Erhållna betalningar från dessa avtal redovisas dels

som en amortering av leasingfordran och dels som ränteintäkter.

Koncernen är leasegivare och i liten omfattning även leasetagare i form

av externa hyresavtal som klassificeras som operationell leasing och där

kostnaderna redovisas som hyra.

Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av för-

säkringsavtal tas upp som en tillgång, förutbetalda anskaffningskostna-

der, och skrivs av under nyttjandeperioden. En förutsättning för att akti-

vering kan ske är att anskaffningskostnaderna är hänförliga till ett visst

försäkringsavtal eller homogena och uppföljningsbara grupper av avtal

samt bedöms generera en marginal som minst täcker de anskaffningskost-

nader som man vill aktivera. De försäljningskostnader som aktiveras i

skadeförsäkringsrörelsen är provisionskostnader. I fondförsäkringsrörel-

sen aktiveras provisioner och administrationskostnader.

I skadeförsäkringsrörelsen periodiseras den aktiverade kostnaden på

ett sätt som motsvarar periodisering av ej intjänad premie. Avskrivnings-

tiden överskrider inte tolv månader.

I fondförsäkringsrörelsen periodiseras den aktiverade kostnaden enligt

samma mönster som redovisning av intäkter, det vill säga i takt med till-

handahållande av tjänsten. Avskrivningstiden är tjugo år.

FörsäkringsavtalFörsäkringsavtal är avtal i vilka försäkringsföretaget åtar sig en bety-

dande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att gå med på att

kompensera försäkringstagaren om en förutbestämd försäkrad händelse

skulle inträffa. Enligt IFRS 4 Försäkringsavtal, indelas försäkringsavtal

efter försäkringsrisken mellan försäkringsavtal och andra avtal. Försäk-

ringsprodukter som inte innebär tillräckligt betydande försäkringsrisk

ska klassificeras som andra avtal än försäkringsavtal. En genomgång har

utförts av samtliga avtal i försäkringsföretagen med hänsyn till den

försäkringsrisk de innehåller samt den ekonomiska påverkan en för-

säkrings händelse har för de finansiella rapporterna. För att räknas som ett

försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan vara betydande. Skadeför-

säkringsföretagen i koncernen har klassificerat alla försäkringsavtal som

avtal med försäkringsrisk. Några försäkringsavtal av mindre ekonomisk


påverkan har identifierats där risken inte överförs till annan part. Då dessa

är av marginellt värde har samtliga avtal klassificerats som försäkringsav-

tal enligt väsentlighetsprincipen.

Inom fondförsäkringsrörelsen finns det försäkringskontrakt med sig-

nifikant försäkringsrisk och avtal med begränsad försäkringsrisk. Som

försäkringsavtal klassificeras försäkringskomponenten i de finansiella

avtalen och ren riskförsäkring. Premier för försäkringskomponenten

redovisas som premieinkomst i takt med att inbetald premie tjänas in.

Kostnader redovisas när de uppstår, utom rörliga anskaffningskostnader

som aktiveras.

Försäkringsföretagen i koncernen utför en förlustprövning av förbin-

delser på sina försäkringsavsättningar för att säkerställa att det redovisade

värdet på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på

förväntade framtida kassaflöden.

Finansiella avtalFörsäkringsavtal som innehåller begränsad försäkringsrisk klassificeras

som finansiella avtal i Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB. Dessa

avtal delas upp i redovisningen i en finansiell komponent och en försäk-

ringskomponent. Denna metod kallas unbundling. För att ge mer relevant

information särredovisas den finansiella komponenten och försäkrings-

komponenten för samtliga avtal, såväl de som klassificerats som försäk-

ringsavtal som finansiella avtal.

Premier för den finansiella komponenten redovisas som en insättning

i försäkringsrörelsen via rapport över finansiell ställning. På motsvarande

sätt redovisas utbetalningar av försäkringsersättningar för försäkrings-

kontrakt med begränsad risk som uttag ur försäkringsrörelsen över rap-

port över finansiell ställning. Som intäkt redovisas de avgifter som kun-

den betalar och som kostnad redovisas kostnaden för försäkringsrisken.

De olika typer av avgifter som debiteras kunderna för förvaltning av

finansiella avtal intäktsförs i takt med att förvaltningstjänsterna tillhan-

dahålls till innehavarna. Tjänsterna tillhandahålls jämt fördelade under

avtalens löptid.

ÅterförsäkringAvtal som ingåtts mellan koncernens försäkringsföretag och återförsäk-

rare genom vilka företaget kompenseras för förluster på avtal utfärdade

av företaget och som uppfyller klassificeringskraven för försäkringsavtal

enligt ovan, klassificeras som avgiven återförsäkring. Mottagen återför-

säkring klassificeras på samma sätt när företaget mottar risker från andra

företags försäkringsavtal.

För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som företaget har

rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäk-

ringstekniska avsättningar och depåer hos företag som avgivit återförsäk-

ring. Fordringar på och skulder till återförsäkrare värderas på samma sätt

som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet

med villkoren för varje återförsäkringsavtal. Skulder inom återförsäkring

är primärt avräkningar mot länsförsäkringsbolag samt även premier som

ska betalas för återförsäkringsavtal.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar

återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt in-

gångna avtal. Försäkringsföretagen bedömer nedskrivningsbehovet för

tillgångar avseende återförsäkringsavtal två gånger per år. Om återvin-

ningsvärdet är lägre än redovisat värde på tillgången skrivs tillgången ned

till återvinningsvärdet och nedskrivningen kostnadsförs i resultaträk-

ningen.

Försäkringstekniska avsättningarFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade

premier och kvardröjande risker, Avsättning för oreglerade skador samt

Livförsäkringsavsättningar.

Periodens förändring i försäkringstekniska avsättningar redovisas

i resultaträkningen. Förändringar som förklaras av att avsättningarna

omräknats till balansdagens valutakurs redovisas som valutakursvinst

eller valutakursförlust i Kapitalavkastning, netto.

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande riskerAvsättning för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade-

och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna

försäkringsavtal. Vid beräkning görs en uppskattning av de förväntade

kostnaderna för skador som kan komma att inträffa under dessa försäk-

ringars återstående löptid samt förvaltningskostnaderna under denna tid.

Normalt beräknas avsättningen strikt tidsproportionellt, så kallad pro

rata temporisberäkning. För vissa produkter med liten volym beräknas

ej intjänade premier som en andel av premieinkomsten.

Kostnadsuppskattningar bygger på erfarenhet, men hänsyn tas också

till såväl den observerade som den prognostiserade utvecklingen av rele-

vanta kostnader.

Med kvardröjande risker menas risken för att försäkringsavtalens

ersättningskrav och kostnader inte kommer att kunna täckas av ej intjä-

nade och förväntade premier efter räkenskapsårets utgång.

Om premienivån för redan ingångna försäkringsavtal bedöms som

otillräcklig görs en avsättning för kvardröjande risker. I resultaträkningen

redovisas periodens förändring i Förändring i avsättning för ej intjänade

premier och kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skadorAvsättningen för oreglerade skador i fondförsäkringsrörelsen omfattar

avsättning för skadeliv- och sjukräntor, fastställda skador samt icke fast-

ställda skador. Avsättning för skadeliv- och sjukräntor motsvarar det dis-

konterade kapitalvärdet av förpliktelser i enlighet med försäkringsavtalet.

Avsättning för fastställda skador motsvarar det diskonterade förväntade

kapitalvärdet av framtida utgifter med anledning av inträffade sjukfall.

Här ingår skador som är anmälda och godkända men ännu inte utbetalda

samt framtida driftskostnader. Häri ingår också förräntningsrörelsen.

Diskonteringsräntan fastställs utifrån aktuella marknadsräntor enligt

betryggande grunder.

Avsättning för icke fastställda skador avser ännu inte anmälda skador

och har gjorts enligt statistiska metoder utifrån tidigare erfarenhet för

respektive produkt. För sjukräntor med fast belopp har det nominella

ränteantagandet fastställts utifrån den räntekurva som används för liv-

försäkringsavsättningarna.

I skadeförsäkringsrörelsen ska avsättningarna täcka de förväntade

kostnaderna för skador som inte är slutreglerade inklusive de skador som

inträffat men ännu inte har anmälts till företaget. Avsättningen inkluderar

förväntad, framtida kostnadsökning plus samtliga kostnader för skade-

reglering och görs för de flesta skador med statistiska metoder. För de

större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden

görs en individuell bedömning. Med undantag för skadelivräntor diskon-

teras inte avsättning för oreglerade skador. Avsättning för skadelivräntor

beräknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder och diskonte-

ras till marknadsränta. Ränteomvärderingseffekt redovisas som en finan-

siell kostnad eller intäkt.

För trafikförsäkring görs avsättning för skaderegleringskostnader

enligt styckekostnadsprincip. Avsättning för skaderegleringskostnad för

övriga försäkringsgrenar görs proportionellt mot avsättningen för inträf-

fade skadefall.

Avsättning för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR)

omfattar kostnader för inträffade men för företaget ännu okända skador.

Beloppet är en uppskattning baserad på historiska erfarenheter och skade-

utfall.

I resultaträkningen redovisas periodens förändring i oreglerade ska-

dor. Förändringar som förklaras av att avsättningar omräknats till balans-

dagens valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust

under Kapitalavkastning, netto.


LivförsäkringsavsättningLivförsäkringsavsättning, som avser avtalade förmåner i fondförsäk-

ringsrörelsen, motsvarar det förväntade kapitalvärdet av företagets garan-

terade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal efter avdrag för det

förväntade kapitalvärdet av framtida avtalade premiebetalningar. Livför-

säkringsavsättningen är beräknad per försäkring enligt vedertagna aktua-

riella principer baserade på antaganden om ränta, dödlighet, annullatio-

ner, omkostnader och avkastningsskatt. Vid beräkningen av försäkrings-

tekniska avsättningar används ett bruttoränteantagande i enlighet med

Finansinspektionens föreskrift FFFS 2013:23. Hela räntekurvan har till-

lämpats, vilket innebär att varje framtida transaktion värderas med hän-

syn till den räntesats som svarar mot transaktionens duration i förhållande

till beräkningstidpunkten. För dödlighet har koncernens erfarenhet av

generationsdödlighet använts. Annullationsantaganden bygger på histo-

riskt utfall i koncernen. Om den beräknade livförsäkringsavsättningen för

ett avtal är negativ sätts denna avsättning till återköpsvärdet noll.

Avsättningar för vilka försäkringstagaren bär riskenFinansiella skulder fondförsäkringsrörelsen där skulden har en direkt

koppling till värdet på en finansiell tillgång som företaget inte har någon

risk i värdeförändringen på tillgångens verkliga värde. Avsättning för liv-

försäkringar vilka för säkringstagaren bär placeringsrisken motsvarar

inlösenvärdet av de fondandelar som innehas för försäkringstagarens räk-

ning.

Fondförsäkringsrörelsen har valt att hänföra fondförsäkringsåtagan-

den till värderingskategorin Finansiella skulder värderade till verkligt

värde över resultaträkningen. Detta ger en bra matchning till de kopplade

tillgångarna som värderas till verkligt värde.

Övriga avsättningarEn avsättning redovisas i rapport över finansiell ställning när koncernen

har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträf-

fad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kom-

mer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskatt-

ning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är

väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade

framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella

marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de

risker som är förknippade med skulden.

EventualförpliktelserEn eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som

härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en

eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som

inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt

att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

LånelöftenEtt lånelöfte kan vara

�� en ensidig utfästelse från ett företag att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor där låntagaren kan välja om han vill ha lånet eller inte

�� ett låneavtal där både företaget och låntagaren är bundna vid villkor för

ett lån som börjar löpa vid en viss en tidpunkt i framtiden.

Lånelöften redovisas inte i rapport över finansiell ställning. Lämnade

oåterkalleliga lånelöften har en giltighetstid på tre månader och redovisas

som ett åtagande i noten Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Finansiella garantier Koncernens utställda garantiavtal består huvudsakligen av arrende- och

kreditgarantier. Dessa innebär ett åtagande att ersätta innehavaren när

denne gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort

sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med gällande avtals-

villkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, i normal-

fallet till det belopp som företaget erhållit i ersättning för den utställda

garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den

finansiella garantin till det högre av de belopp som ska redovisas enligt

IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det

belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag för eventuella acku-

mulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18 Intäkter.

Kassaflöden Rapport över kassaflöden är upprättad enligt indirekt metod. Det redo-

visade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och

utbetalningar.


2 RISK- OCH KAPITALHANTERING

Att bedriva försäkrings- och bankverksamhet innebär ett risktagande.

Kunskaper om risker är en kärnkompetens inom bank och försäkring. En

volatil finansiell marknad och mer detaljerade regelverk ställer ökade krav

på finansiella företag och inte minst på riskhantering. Inom länsförsäk-

ringsgruppen är de slutliga ägarna desamma som kunderna och arbetet

med styrning, hantering och kontroll av risker är därför av omedelbar

betydelse för kunderna och ger otvetydig kundnytta.

Risker och riskhantering

Länsförsäkringar AB-koncernens verksamhet omfattar skadeförsäkring,

liv- och pensionsförsäkring och bank. Den traditionella livförsäkrings-

verksamheten finns i ett helägt dotterbolag, Länsförsäkringar Liv, som

bedrivs enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte i kon-

cernredovisningen och därmed inkluderas inte företagets risker i redovis-

ningen i denna not. För mer information se Länsförsäkringar Livs årsre-

dovisning. Länsförsäkringar AB-koncernens affärsverksamhet innebär

risktagande genom ett omfattande utbud av produkter inom bank och för-

säkring. Styrningen av risktagandet ska bidra till att finansiella produkter

kan tillhandahållas med god avkastning till en kontrollerad risknivå.

Riskhanteringen består av strategier, processer och rapporteringsrutiner

som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka,

hantera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med.

Det är av avgörande betydelse att det finns ett förtroende för koncer-

nens förmåga att fullgöra sina åtaganden. Detta gäller såväl allmänt som

specifikt avseende att säkerställa bankkoncernens och moderbolagets

upplåning samt försäkringsföretagens ställning som försäkringsgivare,

både för direkt affär och som mottagare av återförsäkring samt förmåga

att fullgöra sina åtaganden i Länsförsäkringar Fondliv och Länsförsäk-

ringar Grupplivförsäkring. Länsförsäkringar AB koncernens riskarbete

utgår från den av styrelsen beslutade koncerninstruktionen och riskpoli-

cyn som fastställer företagets riskstrategi och övergripande risktolerans

och riskaptit. Därutöver beslutar styrelsen om ytterligare styrdokument

som exempelvis affärsplan, policy och riktlinjer för kapital förvaltning

samt skuldtäckningspolicy.

Inom koncernen används olika analysverktyg och simuleringsmodeller

som verktyg i riskhanteringsarbetet. Den aggregerade riskbilden för kon-

cernen beräknas och rapporteras till styrelsen kvartalsvis.

För skadeförsäkringsföretagen och fondförsäkringsföretaget beräknas

riskerna enligt riskmodeller som baseras på det kommande Solvens II-

regelverket, som är kalibrerad för att visa risken för att insolvens inträffar

inom 12 månader med högst 0,5 procents sannolikhet. Länsförsäkringar

Sak och Länsförsäkringar Fondliv avser att använda partiella interna

modeller godkända för beräkningar av kapitalkrav under Solvens II, se

nedan avsnitt om Solvens II. För beräkningar av bankkoncernens risker

används en modell som baseras på kapitalkravsregler under Basel III-

regelverket (CRR och CRD IV).

Organisation av riskarbetet Styrelsen i Länsförsäkringar AB har som styrelse i koncernens moderbo-

lag ett övergripande ansvar för hantering och uppföljning av risker i kon-

cernen. På motsvarande sätt har styrelser i dotterbolagskoncerner ansvar

för riskerna i de delarna av verksamheten.

Arbetsprocessen för riskhantering består av löpande arbete och årligen

återkommande aktiviteter och kan skilja sig åt mellan olika risker. I det

löpande riskhanteringsarbetet ska ingå att hantera kända risker samt även

att identifiera nytillkommande risker. En egen risk- och solvensanalys

genomförs årligen samt vid större förändringar i verksamheten eller

omvärlden. Styrelsen fastställer utifrån gällande regler ramarna för före-

tagens riskhantering och riskkontroll genom interna regler i olika styrdo-

kument. Företagens verkställande direktör ansvarar för att alla styrdoku-

ment införlivas i verksamheten och för att fastställa, inom de ramar som

styrelsen beslutat, mer detaljerade regler för riskhanteringen. Styrdoku-

menten uppdateras och fastställs årligen. I koncernens respektive företag

finns ett risk- och kapitalutskott som ska stödja styrelsernas arbete med att

granska och bedöma risktagande och kapitalbehov.

Revisionsutskottet övervakar kvalitén i den finansiella rapporteringen

inklusive effektiviteten i den interna kontrollen med avseende på finansiell

rapportering. Vidare följs operativa risker samt företagsstyrningssyste-

met inklusive system för intern styrning och kontroll. En aggregerad risk-

bild för koncernen rapporteras till moderbolagets styrelse kvartalsvis.

För den oberoende riskkontrollen ansvarar riskkontrollfunktionen.

Riskkontrollfunktionen är fristående från den operativa verksamheten och

rapporterar till verkställande direktör och styrelse. Riskkontrollfunktionen

ansvarar för att hålla företagets verkställande direktör och styrelse konti-

nuerligt informerade om företagens samlade risksituation genom att rap-

portera risker minst fyra gångar per år. Till funktionens uppgifter hör även

att årligen genomföra riskanalyser för affärsrisker och operativa risker i

samtliga avdelningar samt på ledningsnivå inom Länsförsäkringar AB.

Compliancefunktionen utgör ett stöd för att säkerställa att verksamhe-

ten bedrivs med god regelefterlevnad. Funktionen identifierar och infor-

merar bland annat om risker som kan uppkomma till följd av bristande

regelefterlevnad.

Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion som utgör

styrelsens stöd i kvalitetssäkringen av organisationens riskhantering,

styrning och kontroller.

Hanteringen och uppföljningen av skilda risker i den operativa verk-

samheten sker inom de ramar som fastställs av respektive företags sty-

relse och som bryts ned i mer detaljerade regler om behörighet att ta risk

och skyldighet att följa upp den. Nedan redovisas de organ som finns i res-

pektive dotterbolag. För närmare beskrivning av styrningsmodell hänvi-

sas till respektive dotterbolags årsredovisning.

�� Inom koncernens sakförsäkringsverksamhet, Länsförsäkringar Sak med

dotterbolag, beslutar respektive styrelse om ramar för risktagandet bland

annat genom att fastställa placeringsriktlinjer och hur placeringsportföl-

jerna ska sättas samman av skilda slags tillgångar. Styrelserna beslutar

vidare om återförsäkringsskyddets omfattning. För Länsförsäkringar Sak

finns en kommitté på ledningsnivå som behandlar nivån på och samman-

sättningen av risktagandet.

�� Inom koncernens livförsäkringsverksamhet, i Länsförsäkringar Fondliv

och i Länsförsäkringar Grupplivförsäkring, fastställer styrelsen styrande

dokument som reglerar riskhantering och riskkontroll såsom försäkrings-

tekniska riktlinjer, instruktion avseende reservsättning, återförsäkrings-

policy och placeringsriktlinjer.

�� Inom koncernens bankverksamhet, Länsförsäkringar Bank med dotterbo-

lag, beslutar respektive styrelse bland annat kreditpolicy och finanspolicy

med riktlinjer för hantering av likviditetsrisker. På styrelsenivå finns ett

risk- och kapitalutskott med uppgift att stödja styrelsen i risk- och kapital-

frågor och utgöra ett forum för analys av och fördjupad diskussion kring

bankkoncernens risktagande och kapitalbehov. På ledningsnivå finns

Asset Liability Committee (ALCO) som har som huvuduppgift att följa

upp bankkoncernens kapital- och finansfrågor samt Riskkommittén som

har till huvuduppgift att följa upp samtliga risker, limiter och internt

bedömt kapitalbehov.

Solvens IIArbetet under 2015 har i första hand inriktats på att slutföra implementering

av regelverket. Förberedelsearbetet har även utförts med avseende på att

skapa så stor affärs- och kundnytta som möjligt. Nya former för styrning,

hantering och kontroll av risker samt allokering av kapital har bidragit till

att effektivisera arbetsprocesser och att utveckla bättre beräkningsverktyg

för avvägningar mellan risktagande och möjligheter till avkastning.


Länsförsäkringar AB har under året tillsammans med försäkringsföreta-

gen i Länsförsäkringar AB-koncernen ansökt till Finansinspektionen om

att få använda en partiell intern modell för rapportering av solvenskapital-

krav. Därigenom ska Länsförsäkringar AB kunna arbeta med mått på

kapitalbehov som stämmer bättre med riskerna i koncernens försäkrings-

företag än vad som följer av regelverkets standardformel.

RiskprofilRiskprofilen för koncernen domineras av respektive företags största ris-

ker, det vill säga bankens kreditrisk, fondlivsförsäkringsföretagets mark-

nads- och annullationsrisk samt skadeförsäkringsföretagens marknads-

och försäkringsrisk. Följande karaktäriserar koncernens risktagande:

�� Verksamheten riktar sig, direkt och genom länsförsäkringsbolagens för-

medling, huvudsakligen till privatpersoner och små och medelstora före-

tag, och har få stora engagemang som innebär risk mot stora företag.

�� Verksamheten bedrivs i Sverige. Ett undantag görs för djurförsäkring där

koncernen eftersträvar att utnyttja sin erfarenhet och starka ställning på

den svenska marknaden till att successivt utveckla en lönsam verksamhet

även i vissa andra länder i norra Europa.

�� Samtliga 23 länsförsäkringsbolag förmedlar koncernens produkter och

därigenom uppnås en geografisk fördelning över hela landet.

�� De risker som tas inom skadeförsäkring återförsäkras i relativt hög

utsträckning; självbehållen är relativt låga.

�� För länsförsäkringsgruppens räkning sköts omfattande verksamhet av-

seende återförsäkring. Verksamheten medför betydande motpartsexpone-

ringar brutto men bedöms inte medföra stora risker netto.

�� Riskerna i de placeringstillgångar som koncernen förvaltar för egen

räkning hålls på en relativt låg nivå.

�� Utlåningen i koncernens bankverksamhet avser till största delen hushåll

och till en mindre del lantbrukare och företag.

�� Fondförsäkringsverksamhet innebär risk för ogynnsam utveckling av

annullationer, återköp och flytt som påverkar den långsiktiga lönsamheten

negativt.

�� I bankkoncernen uppstår valutarisk genom upplåning i utländsk valuta.

I enlighet med bankens riskpolicy swappas all upplåning till SEK, vilket

leder till att effekten på resultaträkningen och eget kapital är 0 (0) Mkr.

Även ränterisk uppstår då tillgångar, skulder och derivat inte har en

matchning av räntebindningstider. I avsnittet om ränterisk beskrivs hur

denna hanteras.

�� Utgångspunkten för hantering av koncernens likviditetsrisk är att den sker

i respektive dotterbolag och i moderbolaget, snarare än på koncernnivå.

Verksamhetens natur skiljer sig mellan bank och försäkring, och det finns

legala restriktioner för omfattningen av interna lån. Likviditetsrisk är för

Länsförsäkringar AB-koncernen i praktiken primärt en fråga för bankkon-

cernen och moderbolaget.

I det följande beskrivs Länsförsäkringar AB-koncernens samlade risker

och hur de styrs och hanteras. Uppgifter lämnas om storleken på expone-

ringar för skilda risker. Uppställningen visar den indelning av risk som

används på koncernnivå och i försäkringsföretagen. I bankkoncernen

används en indelning som skiljer sig från denna.

Skadeförsäkringsrisker Skadeförsäkringsverksamheten går ut på att överföra risk från försäk-

ringstagaren till försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren tar in premier

från ett stort antal försäkringstagare och förbinder sig att ersätta dem om

en försäkrad skadehändelse inträffar. En korrekt prissättning av försäk-

ringsavtalen är avgörande för resultatet i försäkringsverksamheten. Det

finns dock en inneboende osäkerhet i försäkringsverksamhet som gör att

ogynnsamma resultat kan förekomma. För att hantera denna osäkerhet

och minska fluktuationen i försäkringsverksamhetens resultat används

återförsäkring. Försäkringsverksamheten i koncernen består av verksam-

hetsgrenarna sjuk och olycksfall, företag och fastighet, motorfordon, tra-

fik, sjöfart, luftfart och transport, djurförsäkring, mottagen återförsäk-

ring och gruppliv. Affär tecknades under 2015 inom försäkringsområdena

sjuk, sjukvård, olycksfall, egendom, transport och ansvar. Dessutom

erbjuds försäkringsskydd för rikstäckande kunder inom företagsmotor

(trafik- och motorfordonsförsäkring). Styrelserna i koncernens företag

begränsar i tillämpliga fall försäkringsriskerna genom beslut om högsta

tillåtna självbehåll för skilda slags försäkringsrisker och om vilka katego-

rier av återförsäkringsgivare som får användas för avgiven återförsäk-

ring. Skadeförsäkringsrisker består av både premierisker, reservrisker

och katastrofrisker.

Tabell 1 visar hur förändrade premieintäkter, ökade skadekostnader

och högre skadeinflation påverkar Länsförsäkringar AB-koncernens

resultat och tabell 2 visar koncernens återförsäkringsskydd och själv-

behåll per skadehändelse.

INDELNING AV RISK I LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB-KONCERNEN INKLUSIVE LÄNSFÖRSÄKRINGAR LIV

Skadeförsäkringsrisk

Premierisk

Reservrisk

Katastrofrisk

Affärsrisk

Strategisk risk

Intjäningsrisk

Ryktesrisk

Sjukförsäkringsrisk

Livförsäkringsrisk

Dödsfallsrisk

Livfallsrisk

Invaliditets- och sjukrisk

Driftskostnadsrisk

Annullationsrisk

Katastrofrisk

Koncentrationsrisk exklusive placeringstillgångarna

Marknadsrisk

Ränterisk

Aktiekursrisk

Fastighetsrisk

Spreadrisk

Valutarisk

Koncentrationsrisk i placeringstillgångar

Kreditrisk i utlåning

Operativ risk

Interna oegentligheter

extern brottslighet

Anställningsförhållanden och arbetsmiljö

Affärsförhållanden

Compliancerisk

Skada på fysiska tillgångar

Avbrott och störning i verksam-het och system

Transaktionshantering och processtyrning

Fel i finansiell rapportering

MotpartsriskMotpartsrisk i avgiven återförsäkring

Motpartsrisk i finansiella derivat

Annan motpartsrisk

Likviditetsrisk inklusive finansieringsrisk


Tabell 1. KÄNSLIGHETSANALYS FÖRSÄKRINGSRISK1)

Påverkan på resultat före skatt, netto, Mkr 2015 2014

10% lägre premienivå –484 –416

10% ökad skadefrekvens eller högre genomsnittsskada –278 –270

1% högre skadeinflation årligen –141 –2331) Endast skadeförsäkringsrisker.

Tabell 2. ÅTERFÖRSÄKRING PER SKADEHÄNDELSE

2015 2014

Mkr Självbehåll Skydd Självbehåll Skydd

Trafikförsäkring 40 300 40 300

Ansvarsförsäkring 20 300 30 300

Transportförsäkring 5 1 000 5 1 000

Olycksfallsförsäkring 20 600 20 600

Återförsäkringsskydden avser externa motparter. För trafikförsäkringsskyddet uppgår det externa själv-behållet till 40 Mkr, självbehållet reduceras dock till 2 Mkr genom återförsäkring inom länsförsäk-ringsgruppen på 38 Mkr.

Premierisk Premierisk är risken för förluster till följd av att det kommande årets ska-

dor blir större än förväntat.

I verksamhetsgrenar som trafik-, olycksfalls- och djurförsäkring adde-

ras en stor mängd oberoende risker, vilket ger en god riskutjämning under

förutsättning att premietariffen speglar de verkliga riskskillnaderna mellan

olika grupper i försäkringskollektivet. Tarifferna och försäkringsvillkoren

följs upp löpande och korrigeras vid behov. I övriga verksamhetsgrenar är,

vid sidan av premieberäkningen, riskurvalsregler och riskbesiktning de

viktigaste instrumenten för att kontrollera premierisken. Inom koncernen

följs även detaljerade interna teckningsriktlinjer (riskurvalsregler) för att

säkerställa riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Ett

viktigt led i detta är besiktning av nya och befintliga risker. I samband med

besiktning genomförs även skadeförebyggande åtgärder i form av rådgiv-

ning och installation av förebyggande produkter, vilket ytterligare minskar

företagets risk. För att begränsa riskerna i försäkringsrörelsen har koncer-

nen, genom avgiven återförsäkring, försäkrat sig mot risken för mycket

stora skador. Koncernens egen kostnad per skadehändelse, självbehållet,

och den gräns upp till vilken återförsäkringsskyddet täcker kostnader per

skadehändelse, skydd, varierar från produkt till produkt.

För enskilda risker med en risksumma överstigande återförsäkrings-

skyddet köps återförsäkring risk för risk. Huvuddelen av återförsäkrings-

avtalen löper per kalenderår.

ReservriskReservrisk är risken för förluster till följd av negativt utfall vid avveckling

av avsättningar för oreglerade skador. Det totala åtagandet för pågående

försäkringar samt för oreglerade skador uppgår till 16,5 (17,1) mdr brutto.

Uppskattningen av kostnaden för de oreglerade skadorna, 14,7 (15,5) mdr,

är förknippad med osäkerhet om vad skadorna, kanske flera år framåt i

tiden, kan komma att kosta. Reservutvecklingen följs löpande med hjälp

av olika nyckeltal och med jämförelser med andra försäkringsföretag.

Den aktuariella reservberäkningen utvecklas kontinuerligt så att använda

metoder är väl anpassade till förutsättningarna för respektive verksam-

hetsgren eller del därav. En väsentlig del av uppföljningen är även de

regelbundna genomgångar som görs av individuella oreglerade skador.

Genomsnittsdurationen i koncernens försäkringsportfölj är 2,6 (3,6) år. I

tabell 11 visas hur försäkringstekniska avsättningar fördelar sig på löptid.

KatastrofriskKatastrofrisk avser risk för förluster till följd av naturkatastrofer, epide-

mier eller katastrofer orsakade av mänskliga aktiviteter som leder till stora

försäkringsersättningar. Koncernen har en låg exponering för katastrofris-

ker för egen räkning. Koncernen hanterar ett gemensamt återförsäkrings-

skydd för länsförsäkringsgruppen avseende storm och naturkatastrofer där

Länsförsäkringar Sak står viss risk för egen räkning. Det andra verksam-

hetsområdet där Länsförsäkringar Sak för egen räkning exponeras för viss

katastrofrisk är inom den internationellt mottagna återförsäkringen.

Tabell 3. UPPSKATTAD SKADEKOSTNAD FÖRE ÅTERFÖRSÄKRING FÖR LÄNSFÖRSÄKRINGAR SAKKONCERNEN, PER SKADEÅR

Mkr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Summa

Vid slutet av skadeåret 1 371 1 512 1 705 1 794 2 130 2 455 2 509 2 436 2 458 2 632 2 835 –

Ett år senare 1 373 1 604 1 654 1 778 2 145 2 593 2 538 2 442 2 326 2 443 – –

Två år senare 1 403 1 577 1 560 1 777 2 108 2 551 2 472 2 479 2 334 – – –

Tre år senare 1 363 1 532 1 548 1 765 2 105 2 503 2 473 2 433 – – – –

Fyra år senare 1 338 1 518 1 541 1 772 2 108 2 483 2 428 – – – – –

Fem år senare 1 333 1 517 1 542 1 783 2 114 2 465 – – – – – –

Sex år senare 1 322 1 505 1 550 1 769 2 087 – – – – – – –

Sju år senare 1 315 1 510 1 543 1 734 – – – – – – – –

Åtta år sedan 1 276 1 502 1 518 – – – – – – – – –

Nio år sedan 1 274 1 466 – – – – – – – – – –

Tio år sedan 1 266 – – – – – – – – – – –

Uppskattad skadekostnad 1 266 1 466 1 518 1 734 2 087 2 465 2 428 2 433 2 334 2 443 2 835 –

Ackumulerade skadeutbetalningar 1 208 1 393 1 428 1 642 1 979 2 283 2 292 2 269 2 116 2 163 1 945 –

Ersättningsreserv 58 73 90 92 107 182 135 164 218 280 889 2 290

Ersättningsreserv äldre årgångar – – – – – – – – – – – 784

Ersättningsreserv för mottagen återförsäkring – – – – – – – – – – – 9 715

Summa ersättningsreserv, brutto – – – – – – – – – – – 12 789

Skadelivräntereserv, brutto – – – – – – – – – – – 1 515

Skaderegleringsreserv, brutto – – – – – – – – – – – 234

Avsättning för oreglerade skador, brutto – – – – – – – – – – – 14 538

Ersättningsreserv, återförsäkrares andel – – – – – – – – – – – 9 507

Skadelivräntereserv, återförsäkrares andel – – – – – – – – – – – 1 306

Skaderegleringsreserv, återförsäkrares andel – – – – – – – – – – – –

Avsättning för oreglerade skador, återförsäkrares andel – – – – – – – – – – – 10 813

Avsättning för oreglerade skador, för egen räkning – – – – – – – – – – – 3 725


Liv- och sjukförsäkringsriskerKoncernens livförsäkringsrisker består av livsfallsrisk, dödsfallsrisk,

invaliditets- och sjukrisk, annullationsrisk, driftkostnadsrisk samt kata-

strofrisk. Livförsäkringsriskerna härrör sig främst till verksamhet i Läns-

försäkringar Fondliv och Länsförsäkringar Grupplivförsäkring. Koncer-

nens exponering mot sjuklighetsrisker uppstår främst inom bolagets sjuk-

och premiebefrielseförsäkringar och eftersom det beståndet växer så ökar

de fastställda ersättningarna för de produkterna, om än från låga nivåer.

I Länsförsäkringar Fondliv innebär livsfallsrisk risk för förluster till

följd av att de försäkrade lever längre än vad som antagits. Livsfallsrisker

kan främst behöva begränsas i samband med olika typer av ändringar,

som avkortning av utbetalningstiden, tidigarelagd utbetalning, återköp

eller flytt. För att reducera risken finns ett ändringsregelverk som beskri-

ver vilka ändringar som är tillåtna. Regelverket kan även innebära krav på

medicinsk hälsoprövning, till exempel vid begäran om utflytt. Den fram-

tida exponeringen för livsfallsrisk inom Länsförsäkringar Fondliv ökar

med ökande volymer. En trend syns dock mot mer återbetalningsskyddade

produkter, samt produkter med temporär utbetalning på bekostnad av livs-

variga produkter vilket minskar livsfallsrisken. Genom att följa utveck-

lingen kan riskpremier korrigeras och därmed begränsa både dödsfallsris-

ker och livfallsrisker. I fondförsäkringsverksamheten kan risker avseende

osäkerheten om dödlighet och sjuklighet bedömas vara av mindre bety-

delse, medan driftskostnadsrisker och annullationsrisker kan ha större

betydelse. Annullationsrisk är risken för förluster till följd av att föränd-

ring i premiebetalningarna, återköp eller flytt avviker från vad som anta-

gits. Förhöjda annullationer leder till lägre intäkter och därmed också för-

sämrade möjligheter att täcka företagets faktiska driftskostnader. Drifts-

kostnadsrisk är risken för förluster till följd av att de antagna kostnaderna

för att bedriva företagets verksamhet inte täcker företagets faktiska kost-

nader. En löpande uppföljning sker av verkliga kostnader i förhållande

till antaganden.

Eftersom utvecklingen pekar mot mer eller mindre fullständig flytträtt

kan man förvänta att flyttarna kommer att öka i framtiden.

I grupplivförsäkringsföretaget förekommer dödsfallsrisk respektive

sjukrisk, vilket innebär risk för förluster till följd av att dödligheten bland

de försäkrade blir högre respektive att de försäkrades sjuklighet blir

större än vad som antagits.

I Länsförsäkringar Fondlivs utbud finns två olika placeringsinrikt-

ningar att välja på, dels fondförsäkring som innebär att kunden själv väljer

placeringsinriktning och risknivå och därmed står för den finansiella ris-

ken och dels en garantiförvaltning där kunden har en garanterad del av sitt

sparande. Avsättning för företagets garanterade åtaganden beräknas i

enlighet med gällande regelverk som syftar till att företaget alltid ska

kunna fullfölja sina åtaganden. Avsättningen per 31 december 2015 för

garantiförvaltningen och de oreglerade skadorna uppgick till 1 775 (1 327)

Mkr respektive 163 (105) Mkr. För garantiförvaltningen görs även avsätt-

ning för villkorad återbäring, 506 (615) Mkr, vilken utgörs av skillnaden

på totalnivå mellan försäkringskapitalet och de försäkringstekniska

avsättningarna.

MarknadsriskerMarknadsrisk är risken för förluster till följd av förändringar i marknads-

värde på finansiella tillgångar och skulder. Inom marknadsrisk finns fem

underkategorier: aktierisk, fastighetsrisk, ränterisk, spreadrisk och valu-

tarisk.

Marknadsrisker uppstår i Länsförsäkringar AB-koncernen genom

placeringsbeslut om hur skadeförsäkringsföretagens placeringstillgångar

förvaltas. Marknadsrisker uppkommer även i viss utsträckning i bank-

koncernens verksamhet i form av olikheter i räntebindningstider mellan

tillgångar och skulder. Denna risk utgör en mindre del av Länsförsäk-

ringar AB-koncernens samlade marknadsrisker. På motsvarande sätt upp-

kommer marknadsrisker i begränsad omfattning vid förvaltningen av

moderbolagets placeringstillgångar. I dagsläget är marknadsrisken i Läns-

försäkringar Fondlivs placeringstillgångar begränsad. Indirekt finns även

en känslighet för marknadsrisker i koncernens verksamhet genom att

intäkterna i fondförsäkringsverksamheten, liksom i Länsförsäkringar

Fondförvaltning ABs verksamhet, exempelvis påverkas av nivån på aktie-

index. I det följande kvantifieras dock enbart de marknadsrisker som upp-

kommer genom direkta exponeringar i koncernens tillgångar och skulder.

I förvaltningen av skadeförsäkringsföretagens tillgångar används

bedömningar av dels möjligheter till god avkastning, dels risknivå både

vad gäller att skapa placeringsstrategier och för mer operativa placerings-

beslut. De huvudsakliga tillgångsklasserna i portföljförvaltningen är

aktier, räntebärande värdepapper, alternativa investeringar och fastigheter.

En portföljsammansättning definieras som utgångspunkt för hur place-

ringarna ska fördelas på tillgångsklasser och regioner. Analyser genom-

förs kontinuerligt av förväntad framtida avkastning och risk.

Styrelserna tar ställning till dels vilken risknivå som ska gälla för pla-

ceringsverksamheten, dels vilken frihet som ges för den operativa förvalt-

ningsorganisationen att söka höja avkastningen genom att avvika från den

av styrelsen definierade portföljen.

Derivatinstrument används i förvaltningen av placeringstillgångarna

i syfte att nå önskad riskprofil.

Tabell 4. KÄNSLIGHETSANALYS MARKNADSRISKER

Påverkan på resultat före skatt, Mkr 2015 2014

1% högre räntenivå1) –91 –94

10% lägre aktiekurser2) –182 –149

1% ökad kreditspread –182 –196 1) Räntekänslighet av 1 % högre räntenivå i tillgångar och skulder inom Länsförsäkringar AB-koncer-

nen, beräknat för försäkringsbolagen i Länsförsäkringar AB-koncernen enligt Finansinspektionens trafikljusmodell där räntor antas vara lägst noll).

2) Inklusive 10% lägre kurser på hedgefonder.

Ändrade fastighetspriser påverkar verkligt värde på de kontorsfastigheter

som koncernen nyttjar. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat.

En tioprocentig värdeminskning på fastigheterna ger en minskning av

eget kapital med 193 (170) Mkr.

RänteriskRänterisk är risken för förluster till följd av ändring i marknadsräntornas

nivå eller volatilitet.

Med undantag för skadelivräntor fastställs inte värdet av försäkrings-

tekniska åtaganden, enligt gällande redovisningsregler för skadeförsäk-

ring, med utgångspunkt i marknadsräntornas nivå. Försäkringsföretagen

inom Länsförsäkringar AB-koncernen styr sitt risktagande med beak-

tande av de försäkringstekniska åtagandenas känslighet för ändringar i

räntenivå. Medvetna val görs angående i vilken utsträckning åtagandena

matchas med tillgångar med motsvarande egenskaper. Den ränterisk som

redovisas i känslighetsanalysen, tabell 4, avser räntebärande tillgångar

och skulder inklusive derivat och skadelivräntor.

Den i skadeförsäkringsföretagens placeringstillgångar önskade ränte-

risken beskrivs och beslutas i ett önskat mål för durationen med ett tillåtet

intervall för avvikelse. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkon-

trakt används för att hantera ränterisk.

Bankkoncernen har fastställt en gräns för högsta tillåtna ränterisk som

är relativt låg jämfört med den normala totala ränterisken i hela koncer-

nen. I möjligaste mån ska den fasta utlåningen matchas med motsvarande

upplåning alternativt via ränteswappar. Det innebär att några tidsgap i

princip inte ska finnas men i praktiken är det omöjligt. Bankkoncernens

limiter är emellertid så konservativt satta att grundprincipen om match-

ning ändå ska gälla. Ränterisken mäts som effekten av 100 punkters paral-

lellförskjutning av avkastningskurvan. En höjning av marknadsräntorna

med en procentenhet skulle i bankkoncernen 2015-12-31 ha medfört en

minskning av netto värdet mellan räntebärande tillgångar och skulder,

inklusive derivat med 31 (2) Mkr.

Moderbolaget Länsförsäkringar AB är exponerat mot ränterisk främst

genom placeringstillgångar, emitterade obligationer och ett räntederivat

som swappar om den ena emitterade obligationens rörliga ränta till fast.


AktieriskAktierisk är risken för förluster till följd av ändringar, i nivå eller vola-

tilitet, av aktiekurser och priser på alternativa tillgångar.

Placeringsaktier finns i skadeförsäkringsföretagens och moderbola-

gets placeringstillgångar. Inom vissa valda regioner sker sedan placering

med ett flertal förvaltare för att minska förvaltarrisken på en enskild

region. För de regioner/marknader som inte blir föremål för investering

via flera förvaltare, kan investering ske i önskat marknadsindex.

Länsförsäkringar Fondliv har aktieexponering inom ramen för garan-

tiförvaltningen samt fondandelar i handelslager.

FastighetsriskFastighetsrisk är risken för förluster till följd av ändringar, i nivå eller

volatilitet, av priset på fastigheter.

Fastighetsplaceringar i väsentlig utsträckning finns uteslutande i

sakförsäkringsföretaget. Koncernens fastighetsrisk är till övervägande

del ägandet av de kontorsfastigheter i Stockholm som koncernen nyttjar

för sin verksamhet. Fastigheternas marknadsvärde uppgår till cirka 2,5

(2,2) mdr.

SpreadriskSpreadrisk är risken för förluster till följd av ändringar, i nivåer eller vola-

tilitet, av differensen mellan marknadsräntor på obligationer med kredi-

trisk och statspappersräntor.

Beslut om hur stor del av obligationsportföljen som ska utgöras av obli-

gationer med kreditrisk fattas mot bakgrund av rådande marknadsförut-

sättningar och önskad nivå på risktagandet i placeringsportföljen. Tabell 6

visar att en övervägande del av de räntebärande placeringarna har en

AAA-rating.

ValutariskValutarisk är risken för förluster till följd av förändringar, i nivå eller vola-

tilitet, av valutakurser. Koncernens valutaexponeringar av betydelse finns

i skadeförsäkringsföretagen och begränsas genom användning av valuta-

derivat.

Bankkoncernen är exponerat mot valutarisk genom upplåning. I sam-

band med upplåning swappas all upplåning i utländsk valuta om till SEK.

Tabell 5. PÅVERKAN PÅ RESULTAT PER BOKSLUTSDAGEN AV EN FÖRSTÄRKNING PÅ 10% I VALUTAKURSEN MOT SEK

Resultatpåverkan före skatt Mkr

Valuta 2015 2014

USD 9 2

CNY 0 0

NOK –25 0

GBP 10 –3

NZD –2 –2

INR 0 –1

AUD 0 0

EUR 1 1

KRW –1 –1

DKK –1 0

CHF 0 0

JPY 0 0

PLN 0 0

RUB 0 –2

MotpartsriskerMed motpartsrisker avses här risken för förluster till följd av att motparter

inte fullgör sina åtaganden och att eventuella säkerheter inte täcker for-

dran, annat än vad gäller bankkoncernens utlåningsverksamhet. Koncer-

nens exponering för motpartsrisker uppstår främst genom avgiven åter-

försäkring och genom användning av finansiella derivat.

För att begränsa motpartsriskerna på återförsäkringsgivare finns fördefi-

nierade riktlinjer för val av återförsäkringsföretag. För affär med lång

avvecklingstid ska återförsäkraren ha som lägst en A-rating från rating-

institutet Standard & Poor’s och för övrig affär som lägst en BBB-rating.

Dessutom eftersträvas en spridning av avgiven återförsäkring på ett flertal

återförsäkringsgivare.

Tabell 6. KREDITKVALITETET AVSEENDE FULLT FUNGERANDE FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Mkr 2015-12-31 2014-12-31

Kassa och tillgodohavanden hos Riksbanken1) 22 26

Belåningsbara statsskuldsförbindelser med mera1)

AAA 8 824 5 409

Utlåning till kreditinstitut1)

AA 46 12

A 457 1 778

Summa 503 1 790

Utlåning till allmänheten1)

AAA till BBB 151 004 126 054

BB+ till BB– 36 075 36 723

B+ till B– 7 194 7 873

C 2 563 2 478

Indikativ rating saknas2) 4 412 5 497

Summa 201 248 178 625

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – Försäkring3) (marknadsvärden inklusive upplupen ränta)

AAA – Svenska staten 1 429 440

AAA – Övriga 4 289 4 940

AA 165 110

A 295 658

BBB eller lägre 1 378 1 063

Rating saknas 499 603

Summa 8 056 7 814

Obligationer och andra räntebärande värdepapper – Bank

AAA – Svenska staten – –

AAA – Övriga 31 991 36 104

Summa 31 991 36 104

Finansiella derivat4) (exponering enligt marknadsvärden) Försäkring3)

AA 12 –5

A –3 8

Summa 9 4

Finansiella derivat (exponering enligt marknadsvärden5)) Bank

AA 901 1 015

A 100 302

Summa 1 001 1 3171) Endast bankkoncernen.2) Avser företagsutlåning i Wasa Kredit då segmentet inte är IRK klassad.3) Inklusive moderbolaget Länsförsäkringar AB.4) Inkluderar ej börsclearade derivat.5) Avser derivat tillsammans med ställda säkerheter per motpart och legal enhet inom bankkoncernen

som resulterar i en positiv exponering.

Motpartsrisker i finansiella derivat hanteras genom regler om godkänd

exponering per motpart. Storleken på tillåten exponering beror av motpar-

tens rating. Exponeringarna begränsas genom ISDA-avtal (nettningsav-

tal) samt tillhörande CSA avtal för ställande av säkerheter vid förändring

av derivatens marknadsvärden.

Kreditrisker i utlåningsverksamhetenKreditrisk definieras som risken för förlust till följd av att en motpart inte

förmår fullgöra sina åtaganden gentemot enheter inom konsoliderad situ-

ation och att eventuella säkerheter inte täcker kapitalfordran. Kreditrisker

i utlåningsverksamheten avser enbart bankkoncernen.


Utlåningsverksamheten i bankkoncernen avser enbart låntagare inom

Sverige och består huvudsakligen av bolån, utlåning till lantbrukare och

avbetalnings- och leasingverksamhet. Den absolut övervägande delen av

bankkoncernens utlåning består av utlåning till bostäder i form av småhus

och bostadsrätter. Bottenlån med inomläge understigande 75 procent av

marknadsvärdet vid beviljningstillfället avser den största andelen av

bostadsutlåningen. Utlåning sker via de 23 länsförsäkringsbolagen, vilket

ger en lokal förankring med närhet till kunden. Låga inomlägen kombine-

rat med god geografisk spridning och lokal förankring är grundpelare i att

utlåningsportföljen håller en hög kreditkvalitet.

Bankverksamheten har en balanserad och konsekvent kreditgivning

med ett utvecklat systemstöd. Bankverksamhetens kreditgivning ska

uppnå en god och homogen kreditkvalitet. Maximalt tillåten belåning för

olika typer av krediter och limiter för de lokala länsförsäkringsbolagens

kreditgivning fastslås i bankstyrelsens riktlinjer. Bankverksamheten har

höga krav på kundurvalet och kundernas återbetalningsförmåga.

Länsförsäkringsbolagen täcker vid reserveringstillfället 80 procent av

reserveringsbehovet genom avräkning mot upparbetad förmedlingser-

sättning.

Bankkoncernen beräknar samtliga hushållsexponeringar enligt den

avancerade interna riskklassificeringsmetoden (IRK), vilket motsvarar

den övervägande delen av bankkoncernens utlåningsportfölj. Detta inne-

bär att en stor del av kreditriskexponeringen beräknas via en metod som

har till syfte att identifiera och klassificera risken hos varje enskild mot-

part. Fördelningen av bankkoncernens utlåning visas i tabell 7.

Tabell 7. BANKKONCERNENS KREDITRISKEXPONERING

Maximal kreditriskexponering utan hänsyn till erhållna säkerheter eller annan kreditförstärkning, Mkr 2015-12-31 2014-12-31

Kreditriskexponering avseende poster som redovisas i balansräkningen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 22 26

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 8 824 5 409

Utlåning till kreditinstitut 503 1 790

Utlåning till allmänheten 201 964 179 424

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 31 991 36 104

Derivatinstrument 4 414 5 258

Övriga tillgångar 513 438

Kreditriskexponering avseende poster inom linjen

Garantier 34 24

Lånelöften och andra kreditåtaganden 16 732 15 153

Totalt 264 997 243 625

För lånefordringar som redovisas i tabell 8 finns säkerheter i form av pant-

brev för bolån, lantbruksutlåning, flerbostadshus, och industrifastigheter

och objektssäkerheter för leasing och avbetalning. Posten övrigt utgörs till

drygt hälften av dagsutlåning till Riksgälden.

Tabell 8. BANKKONCERNENS UTLÅNING, SEGMENTSFÖRDELAD Lånefordringar, Mkr 2015-12-31 2014-12-31

Bolån 147 022 127 274

Lantbruksutlåning 23 995 22 454

Blancolån 7 642 7 333

Leasing 6 464 6 268

Avbetalning 6 348 5 797

Flerbostadshus 7 849 7 145

Industrifastighet 607 624

Övrigt 2 318 2 874

Totalt 202 245 179 769

Det genomsnittliga bolåneengagemanget uppgick till 1,1 (1,0) Mkr.

Endast 13 (10) procent av kunderna hade ett engagemang över 3 Mkr.

I Länsförsäkringar Hypotek kvalificerar sig i princip all utlåning för att

ingå i den säkerställda verksamheten som regleras av lagen (2003:1223)

om utgivning av säkerställda obligationer.

Tabell 9. BANKKONCERNENS OSÄKRA LÅNEFORDRINGAR

Osäkra lånefordringar produktfördelade, Mkr

Koncernen

2015-12-31 2014-12-31

Bolån 3 10

Lantbruksutlåning 8 34

Blancolån 124 125

Leasing 71 86

Avbetalning 30 39

Övrigt 5 22

Totalt 241 316

Tabell 10. BANKKONCERNENS OREGLERADE LÅNEFORDRINGAR SOM INTE INGÅR I OSÄKRA FORDRINGAR

Oreglerade fordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar, Mkr

Bankkoncernen Länsförsäkringar Bank AB

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Fordringar förfallna 10–19 dagar1) 1 0 0 0

Fordringar förfallna 20–39 dagar 276 329 27 35

Fordringar förfallna 40–60 dagar 2 20 0 17

Totalt 279 349 27 521) Exklusive Wasa Kredit.

En lånefordran anses vara osäker om den har en oreglerad betalning som

är mer än 60 dagar förfallen eller om det finns anledning att förvänta sig

att motparten på andra grunder inte kan leva upp till sitt åtagande. Låne-

fordran anses vara osäker till den del den inte täcks av säkerhet med full-

gott värde. En oreglerad lånefordran har en oreglerad förfallen betalning

som är mer än 9 dagar och upp till 60 dagar. Analysen avser i sin helhet

utlåning till allmänheten. Bankkoncernens individuella nedskrivningar

görs för krediter som fallerat alternativt för krediter där en individuell

bedömning påvisat ett nedskrivningsbehov. Huvudregeln är att när en för-

lust konstateras på kredit/ kredittagare ska den konstaterade förlusten till

fullo mötas av en individuell nedskrivning på krediten/kredittagaren.

Principen vid individuella nedskrivningar är baserad på en individuell

bedömning som beslutas av central kreditkommitté, chef för Workout

på Kredit och/eller kreditchef.

Operativ riskOperativ risk är risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller

misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller

externa händelser. I processen för hantering och kontroll av operativa ris-

ker ingår identifiering, mätning, övervakning, hantering och rapportering.

Analyser av operativ risk genomförs årligen i verksamheten. För ana-

lyserna används en i huvudsak gemensam metod och ett gemensamt rap-

porteringsformat, dock följer arbetet inom bankkoncernen i vissa delar en

mer detaljerad metod. Operativa risker identifieras, potentiella konse-

kvenser värderas och sannolikheter att risker inträffar bedöms. För väsent-

liga risker utarbetas handlingsplaner som följs upp regelbundet. Respek-

tive riskkontrollfunktioner inom bankkoncernen respektive försäkrings-

bolagen faciliterar riskworkshopsanalyserna, sammanställer och rappor-

terar resultatet till respektive företagsledning och styrelse. Riskkontroll-

funktionerna följer även upp och rapporterar genomförandet av hand-


lingsplanerna under året samt genomför kontroller för att säkerställa

kvalitet i resultatet av genomförda åtgärder.

För att möta kraven i incidenthanteringen används ett gemensamt sys-

temstöd avsett att likrikta mätmetodiken för operativ risk i koncernen.

Vidare fastställs årligen kontinuitetsplaner för koncernens affärskritiska

verksamheter.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen har affärskritiska pro-

cesser och dess risker kartlagts och dokumenterats. I samband med detta

har även de viktigaste kontrollerna dokumenterats, s.k. nyckelkontroller.

Utfallet av nyckelkontrollerna rapporteras kvartalsvis.

AffärsriskAffärsrisker är risk för förluster till följd av affärsstrategier och affärsbe-

slut som visar sig vara missriktade, konkurrenters åtgärder, omvärldsför-

ändringar och negativa rykten om företaget, liksom en oväntad nedgång

i intäkter från exempelvis volymminskningar.

Affärsrisker hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom analyser

och beslut dels inför strategiska vägval om inriktning av verksamhet, dels

i den årliga affärsplaneringsprocessen och då utvecklingen på koncernens

marknader så kräver. De specifika affärsrisker som vid var tid bedöms

som viktigast följs fortlöpande upp på ledningsnivå.

KoncentrationsriskKoncentrationsrisk är risk för förluster till följd av att tillgångar eller

åtaganden mot försäkringstagare inte är väl diversifierade.

Koncentrationsrisker motverkas primärt genom beslut om högsta

exponering per återförsäkringsgivare, per motpart i finansiella derivat och

per motpart i bankkoncernens likviditetsförvaltning; fakultativ återför-

säkring av försäkrade enskilt mycket stora risker och genom diversifiering

av koncernens placeringstillgångar. Koncernens ledning och styrelse tar

återkommande del av rapportering om koncernens stora exponeringar och

riskkoncentrationer.

Bankkoncernens kreditportfölj består till största delen av bolån till pri-

vatpersoner och i övrigt primärt av andra lån till privatpersoner och lant-

brukare och bedöms inte innehålla några avsevärda koncentrationsrisker.

Koncernens placeringstillgångar i skadeförsäkringsföretagen, fondliv-

företaget och moderbolaget är väl diversifierade. En stor placeringstill-

gång 31 december 2015 utgjordes av den kontorsfastighet i Stockholm

som koncernen nyttjar; dess värde utgjorde cirka 27% (36) procent av

värdet av Länsförsäkringar Saks placeringstillgångar. De största expone-

ringarna i övrigt avser de fyra största svenska bankkoncernerna och här-

rör huvudsakligen från investeringar i säkerställda obligationer som kort-

fristiga placeringar av bankkoncernens likviditet och som investering i

försäkringsföretagens placeringsportföljer.

Likviditetsrisk, inklusive finansieringsriskLikviditetsrisk inklusive finansieringsrisk är risken för att egna åtaganden

inte kan fullgöras på grund av brist på likvida medel eller för att de kan

fullgöras endast genom upplåning till avsevärt högre kostnad än normalt

eller genom avyttring av tillgångar till underpris.

Utgångspunkten för hanteringen av koncernens likviditetsrisk är att

den sker i respektive dotterbolagskoncern och i moderbolaget, snarare än

på koncernnivå. Verksamhetens natur skiljer sig mellan bank och försäk-

ring, och det finns legala restriktioner för omfattningen av interna lån.

Likviditetsrisk är för Länsförsäkringar AB-koncernen i praktiken primärt

en fråga för bankkoncernen och moderbolaget. Skadeförsäkringsbolagens

och Länsförsäkringar Grupplivförsäkrings likviditetsrisker är små då

premierna tas in i förväg och utbetalningar är kända långt innan de förfal-

ler. Dessutom är merparten av placeringstillgångarna likvida med kort

varsel.

Likviditetsrisken inom Länsförsäkringar Fondliv är mycket begränsad

då tillåtna placeringstillgångar består av tillgångar med god likviditet vil-

ket gör att avyttringar av placeringstillgångar av likviditetsskäl kan

genomföras skyndsamt och utan stora kostnader. Likviditetsrisk hanteras

genom att löpande anpassa behovet av kassa och överskottslikviditet uti-

från upprättade likvidprognoser för betalning av värdepappersaffärer och

försäkringsersättningar samt övriga förekommande in- och utbetalningar,

såsom premier och driftskostnader. Hantering av likviditetsbehov till

följd av fondtransaktioner sker genom rutiner för likviditetsplanering.

Majoriteten av fonderna i handelslagret är likvida på kort sikt och gränser

för innehaven i handelslagret fastställs och regleras i styrdokumentet.

Fondbytesprocessen ger inte upphov till någon likviditetsrisk eftersom

köp för den försäkrades räkning genomförs först efter erhållen likvid för

säljtransaktionen från fondbolaget. Likviditetsrisken är låg i fondförsäk-

ring eftersom fondandelar avyttras i takt med och till det värde som ska

utbetalas till försäkringstagarna.

Bankkoncernen har låg risktolerans för likviditetsrisk och bedriver en

aktiv hantering av likviditetsrisker för att säkerställa att åtaganden kan

Tabell 11. LÖPTIDSANALYS FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SAMT FÖRSÄKRINGSTEKNISKA ÅTAGANDEN

Tabellen nedan visar de faktiska kassaflöden som kommer att ske under respektive period, baserat på de återstående kontraktuella förfallotiderna. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden.

2015 2014

Mkr <3 mån3 mån –1 år 1–5 år > 5 år Totalt <3 mån

3 mån –1 år 1–5 år > 5 år Totalt

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 2 907 5 407 12 136 183 796 204 246 3 589 5 053 11 479 161 515 181 636

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1) 1 526 5 715 28 484 320 36 045 3 401 5 809 26 897 638 36 746

Belåningsbara statsskuldförbindelser 3 600 2 100 2 732 200 8 632 – 2 800 2 391 – 5 191

Övriga tillgångar 14 819 – – – 14 819 3 602 – – – 3 602

Skulder

Efterställda skulder – 1 200 1 100 – 2 300 – – 2 000 – 2 000

Försäkringstekniska avsättningar 2) 1 487 2 786 4 567 8 022 16 862 1 740 2 082 3 892 9 382 17 095

Emitterade värdepapper 10 825 5 704 100 300 22 762 139 591 16 501 15 295 74 190 22 959 128 945

Inlåning från allmänheten 75 154 7 923 848 – 83 925 66 535 7 890 1 421 – 75 845

Skulder till kreditinstitut 2 914 – – – 2 914 1 092 – – – 1 092

Övriga skulder 10 889 6 – – 10 895 1 532 – – – 1 532

Summa kassaflöden, netto –78 417 –4 397 –63 463 153 532 7 255 –76 808 –11 605 –40 736 129 812 666

Beviljade men ej utbetalda lån 3 500 – – – 3 500 11 763 – – – 11 763

Derivat, in- och utflöden, netto 159 462 2 709 734 4 064 1 241 –13 236 –3 389 21 117 5 733

Summa kassaflöden för finansiella tillgångar och skulder samt försäkringstekniska åtaganden –74 758 –3 935 –60 754 154 266 14 819 –63 804 –24 841 –44 125 150 929 18 1621) I Obligationer och andra räntebärande värdepapper i rapport över finansiell ställning ingår räntefonder, dessa har inga kontraktuella förfallotider och de har exkluderats i tabellen.2) Försäkringstekniska avsättningar redovisas brutto, före avgiven återförsäkring.


fullgöras under både normala och stressade marknadsförhållanden. En

god spridning av finansieringskällor eftersträvas. Likviditeten planeras

kontinuerligt och interna regler om lägsta tillåtna likviditet finns fast-

lagda.

Bankkoncernens likviditetsportfölj uppgick till 41,1 (44,1) mdr 31

december 2015 enligt Bankföreningens definition. Likviditetsreserven är

placerad i värdepapper med mycket hög kreditkvalitet och som är belå-

ningsbara hos Riksbanken och i förekommande fall ECB eller Federal

Reserve. Likviditetsreserven består till 65 (72) procent av svenska säker-

ställda obligationer. Samtliga placeringar i likviditetsreserven är av

mycket hög kreditkvalitet.

Länsförsäkringar Saks likviditet var vid årsskiftet god, likvida medel

uppgick till 72 (651) Mkr. I placeringsriktlinjerna återfinns limiter för

önskad nivå på likviditet.

Länsförsäkringar Fondlivs likviditet är relativt stabil då fondandelar

avyttras i takt med att utbetalningar till försäkringstagare sker. Företagets

likviditet påverkas främst av fondbyten och kostnader vid försäljning.

Moderbolagets likviditet påverkas främst av utdelningar och koncern-

bidrag från dotterbolagen, eventuella behov av tillskott till dotterbolagen,

utdelning till ägarna och räntebetalningar avseende emitterade obligatio-

ner. För likviditetsbehov håller moderbolaget likvida medel som vid

utgången av året uppgick till 243 (239) Mkr.

Under 2012 etablerade Länsförsäkringar AB ett svenskt MTM-pro-

gram med en låneram om 2,5 mdr. MTM-programmet ger företaget möj-

lighet att emittera obligationer i EUR och SEK med löpande och fast ränta

på kapitalmarknaden. Den 31 december 2015 hade 1,7 (2,2) mdr tecknats

av olika aktörer. Emissionen 2012 gjordes i SEK, 500 Mkr emitterades

till fast ränta och 1 200 Mkr till rörlig ränta.

Kapitalhantering

Det är av central betydelse att kapitalet är av tillräcklig storlek i

Länsförsäkringar AB-koncernen och dess skilda tillståndspliktiga

verksamheter, i förhållande till storleken på koncernens risker, regulativa

kapitalkrav och vad koncernens intressenter förväntar sig.

Mål och riktlinjerAffärsverksamheterna inom de företag som konsolideras i Länsförsäk-

ringar AB-koncernen bedrivs i vinstsyfte så att Länsförsäkringar AB kan

lämna avkastning genom värdetillväxt och utdelning till ägarna. Kapital

som inte behövs för den verksamhet som länsförsäkringsbolagen ger kon-

cernen i uppdrag att bedriva ska över tiden lämnas som utdelning under

förutsättning att kreditbetyget A för koncernens kreditvärderade enheter

kan försvaras.

Sedan flera år har Länsförsäkringar AB-koncernen arbetat med ett

kapitalmål för koncernens samlade kapitalstyrka, formulerat på grundval

av existerande och framtida riskbaserade kapitalkrav för koncernens

enheter. För försäkringsverksamheten har nu riskbaserade kapitalkrav

införts genom Solvens II per 1 januari 2016.

För bankverksamheten arbetar Länsförsäkringar Bank-koncernen för

en stor del av koncernens kreditportföljer med av Finansinspektionen

godkända interna riskmodeller för mätning av risker och beräkning av

kapitalkrav. För försäkringsverksamheten arbetar koncernens försäk-

ringsföretag med en partiell intern modell för mätning av risker.

Koncernen arbetar med riskbaserad styrning med stöd av verksamhe-

ternas riskmodeller. Kapital allokeras internt inom koncernen baserat på

planer för affärsverksamheten och prognoser för riskbaserat kapitalbehov,

och riskjusterad avkastning prognosticeras och följs upp som en del av

styrningen av affärsverksamheten.

ProcessKoncernens kapitalplanering genomförs en gång per år och är integrerad

med affärsplaneringen. Planerna omfattar innevarande år och tre framtida

år och arbetas fram under hösten. I processen analyseras storleken på

kapitalbehovet och tillgången på kapital utifrån prognoser för försäljning

och lönsamhet.

Målet med koncernens kapitalplanering är att säkerställa att kapitalba-

sen är tillräcklig för att bära de risker som följer av realiserandet av affärs-

planen. Analysen tar sin utgångspunkt i arbetet med affärsplanen och dess

basscenario men inkluderar även ett krävande men realistiskt negativt

scenario och stresstester. Genom utförandet av analyser av gemensamma

scenarier och stresstester kan hela Länsförsäkringar AB-koncernens

kapitalsituation belysas. Därtill genomförs i koncernens försäkringsföre-

tag och i bankverksamheten enhetsspecifika stresstester för att ge kom-

pletterande underlag om varje dotterbolags kapitalsituation. Analysen

ska genomföras på ett sådant sätt att styrelsen och ledningen får en ökad

gemensam förståelse för frågor om kapitalstruktur, kapitalbehov och

beredskap för att reducera risker eller anskaffa nytt kapital.

Kapitalplaneringen utmynnar i en finansplan för Länsförsäkringar

AB-koncernen och innehåller bland annat prognoser för resultat- och

balansräkningar på koncernnivå och dotterbolagsnivå, och kapitalsitua-

tion i förhållande till regulativa krav. I finansplanen anges också plan för

interna utdelningar och tillskott, liksom plan för kapitaltransaktioner mel-

lan koncernen och dess ägare resp. emissioner av kapitalinstrument till

externa investerare.

Finansplanen för Länsförsäkringar AB-koncernen utgör en sådan rap-

port på gruppnivå som krävs enligt Solvens II-reglerna om egen risk- och

solvensanalys (”ORSA”, own risk and solvency assessment). Den rapport

som upprättades under 2015 har lämnats till Finansinspektionen i enlighet

med EIOPAs förberedande riktlinjer för förberedelser inför Solvens II.

Koncernens försäkringsföretag har upprättat separata analyser av egen

risk och solvens, med koncerngemensamma förutsättningar. Inom Läns-

försäkringar Bank med dotterbolag görs intern kapitalutvärdering enligt

regler för banker.

Efter att finansplanen för Länsförsäkringar AB-koncernen har beslu-

tats av styrelsen följs den upp löpande under året i kvartalsrapportering

till styrelsen. Vid behov uppdateras planen under löpande verksamhetsår.

Kapitalkrav och kapitalsituationLänsförsäkringar AB-koncernen och dess enheter lyder under regulativa

krav på minsta tillåtna kapital enligt regler för banker, regler för försäk-

ringsföretag och regler för finansiella konglomerat. Länsförsäkringar AB,

som holdingbolag för verksamheter både inom banksektorn och inom för-

säkringssektorn – ett så kallat blandat finansiellt holdingbolag – omfattas

tillsammans med tillståndspliktiga dotterbolag av nämnda regler om

minsta tillåtna kapital i grupper.

Av de regler som har gällt under 2015 är reglerna om finansiella kong-

lomerat de som är anpassade till en finansiell grupp med verksamhet inom

både bank och försäkring, såtillvida att den samlade kapitalbasen i grup-

pen ska täcka summan av kapitalkrav för bankverksamheten och kapital-

krav för försäkringsverksamheten. Respektive uppsättning sektorregler

har istället inneburit huvudsakligen att värdet av aktier i företag i ”den

andra sektorn” ska dras av från kapitalbasen och att det kvarstående nettot

ska täcka kapitalkraven i den egna sektorn.

Solvensreglerna för bankgrupper och försäkringsgrupper, som de till-

lämpas för närvarande, kan sägas bortse från överskott som finns i ”den

andra sektorn”. Överskotten i absoluta tal blir därför mindre när de mäts

för bankgruppen eller försäkringsgruppen, jämfört med överskottet i

konglomeratet. Reglerna om grupper på försäkringsområdet ändras

i det avseendet med införandet av Solvens II.


Kapitalsituation enligt regler om finansiella konglomeratReglerna om finansiella konglomerat har tillämpats för Länsförsäkringar

AB-koncernen sedan de infördes år 2006. Såväl kapitalbas som kapital-

krav beräknas med ledning av reglerna i respektive sektor, banksektorn

och försäkringssektorn. För försäkringssektorn användes”Solvens I”-reg-

ler under år 2015. För banksektorn tillämpas det mest krävande av å ena

sidan de nya reglerna om kapitalkrav baserade på Basel III och å andra

sidan övergångsregler från Basel I. Beräkningarna för det finansiella

konglomeratet baseras på sammanläggnings- och avräkningsmetoden.

Länsförsäkringar Liv ingår i beräkningarna av solvenssituationen i det

finansiella konglomeratet även om företaget inte konsolideras i koncernre-

dovisningen. Eftersom Länsförsäkringar Liv är ett livförsäkringsföretag

som bedrivs enligt ömsesidiga principer tas inte någon del av dess kapital-

överskott med i beräkningen av det finansiella konglomeratets kapitalö-

verskott.

Enligt en EU-förordning om beräkningsmetoder för solvenstest i

finansiella konglomerat (delegerad förordning 342/2014) ska det särskilt

prövas om det finns några legala eller praktiska hinder för att ett överskott

i en enhet ska kunna överföras till en annan enhet inom konglomeratet.

Om så är fallet får inte den del av överskottet i en enhet som inte kan över-

föras räknas in i konglomeratets kapitalbas. Länsförsäkringar AB kom-

mer att lämna resultatet av denna beräkning till Finansinspektionen

senast den 31 mars 2016 för solvenssituationen per 31 december 2015.

Resultatet av beräkningen inklusive den nu nämnda prövningen enligt

regler om överförbarhet av överskott redovisas i tabell 12.

Tabell 12. FINANSIELLT KONGLOMERAT: SOLVENSSITUATION 31 DECEMBER

Mkr 2015 2014

Kapitalbas brutto1) 23 126 18 812

därav inräknad kapitalbas från Länsförsäkringar Liv 3 872 4 214

Avdrag, ej överförbara överskott i andra enheter än Länsförsäkringar Liv –1 578 –1 010

Kapitalbas netto 21 548 17 802

Kapitalkrav 15 897 14 988

därav kapitalkrav Länsförsäkringar Liv 3 872 4 214

Kapitalöverskott brutto (före avdrag för ej överförbara överskott) 7 229 3 824

Kapitalöverskott 5 651 2 8141) Kapitalbas brutto är för tidpunkten 2014-12-31 beräknad efter avdrag för del av Länsförsäkringar

Banks förlagslån som innehades av Länsförsäkringar Sak och Länsförsäkringar Liv; det beloppet var 800 Mkr. Innehaven såldes på marknaden under år 2015.

Kapitalöverskottet netto, efter avdrag för ej överförbara överskott, var

5 651 (2 814) Mkr. Avdrag för ej överförbara överskott avser främst att

förekomsten av relativt stora säkerhetsreserver i Länsförsäkringar Sak

och Agria hindrar att allt överskott i de företagen överförs.

Kapitalsituationen enligt reglerna om finansiella konglomerat har

stärkts under året genom kapitaltillskott från länsförsäkringsföretagen

till Länsförsäkringar AB och emission av primärkapitalinstrument i

Länsförsäkringar Bank.

Kapitalsituation enligt gruppregler på bankområdetFrån år 2014 innebär reglerna om rapportering av kapitalsituation i bank-

grupper att Länsförsäkringar Bank-koncernen ska konsolideras med

Länsförsäkringar AB och kapitalsituationen ska prövas för den samman-

satta finansiella gruppen (benämnd ”konsoliderad situation” i tabell 13).

Kapitalkraven på gruppnivå ska uppfyllas såväl enligt de EU-regler

som har infört Basel III-reglerna och enligt övergångsregler från Basel I.

I tabell 13 visas kapitaltäckningen på gruppnivå för Länsförsäkringar

Bank-koncernen konsoliderad med Länsförsäkringar AB. Därtill visas

även kapitaltäckningen för Länsförsäkringar Bank-koncernen såsom en

egen grupp.

Tabell 13. LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK KONSOLIDERAD SITUATION: KAPITALTÄCKNING 31 DECEMBER

Mkr (om inte annat anges)

Konsoliderad situationBasel III

2015

Konsoliderad situationBasel III

2014

Länsförsäk-ringar Bank-

koncernenBasel III

2015

Länsförsäk-ringar Bank-

koncernenBasel III

2014

Kärnprimärkapital 11 064 8 369 10 019 8 564

Primärkapital 12 264 8 369 11 219 8 564

Kapitalbas 14 561 10 514 13 516 10 869

Riskexponeringsbelopp 51 724 60 250 42 239 52 822

Kärnprimärkapitalrelation 21,4% 13,9 % 23,7% 16,2 %

Primärkapitalrelation 23,7% 13,9 % 26,6% 16,2 %

Kapitaltäckningsgrad 28,2% 17,5 % 32,0% 20,6 %

Övergångsregler från Basel I

Kapitalbas enligt övergångsregler 14 968 10 984 13 924 11 339

Kapitalkrav enligt övergångsregler 9 847 8 642 9 678 8 579

Överskott enligt övergångsregler 5 121 2 342 4 246 2 761

Kapitalsituationen enligt konsoliderad situation har stärkts under 2015

genom kapitaltillskott från länsförsäkringsbolagen till Länsförsäkringar

AB om 600 Mkr, utdelningar till Länsförsäkringar AB från koncernens

vinst utdelande försäkringsföretag, emission av primärkapitalinstrument

i Länsförsäkringar Bank med 1 200 Mkr och genom godkännande av änd-

ringar i modeller för beräkning av kapitalkrav för bankverksamheten.

Kapitalsituation enligt regler för försäkringsgrupper De regler om försäkringsgrupper som har gällt under år 2015 innebär att

solvenssituationen ska prövas för en grupp som utgörs av Länsförsäk-

ringar AB-koncernens försäkringsdotterbolag Länsförsäkringar Sak,

Agria Djurförsäkring, Länsförsäkringar Gruppliv Länsförsäkringar

Fondliv och Länsförsäkringar Liv tillsammans med Länsförsäkringar

AB. Värdet av Länsförsäkringar ABs aktier i Länsförsäkringar Bank ska

dras av från kapitalbasen. Beräkningen sker med sammanläggnings- och

avräkningsmetoden. Liksom för beräkningen för det finansiella konglo-

meratet tas inte Länsförsäkringar Livs överskott med i försäkringsgrup-

pens kapitalbas.

Tabell 14. FÖRSÄKRINGSGRUPP: SOLVENSSITUATION 31 DECEMBER

Mkr 2015 2014

Kapitalbas 9 436 7 619

därav inräknad kapitalbas från Länsförsäkringar Liv 3 872 4 214

Kapitalkrav 6 072 6 293

därav kapitalkrav Länsförsäkringar Liv 3 872 4 214

Kapitalöverskott 3 364 1 325

Kapitalsituationen enligt reglerna om försäkringsgrupper har stärkts

under året genom försäljning av koncerninterna förlagslån och genom

intjäning i försäkringsverksamheten.

Genom införandet av Solvens II vid årsskiftet 2015/2016 förändrades

sättet att mäta kapitalsituationen på gruppnivå enligt regelverket på för-

säkringsområdet. Enligt Solvens II ska, i gruppsolvens-beräkningen,

ägandet i Länsförsäkringar Bank hanteras enligt regler om kapitalbas och

kapitalkrav för banker. Därför kommer solvenstesten enligt reglerna om

finansiella konglomerat och enligt reglerna om grupper på försäkrings-

området att ge liknande resultat när Solvens II-reglerna tillämpas i rap-

porteringen av kapitalsituation.


3 RESULTAT PER RÖRELSESEGMENT

2015 Sak försäkringFondliv-

försäkring Bank ModerbolagElimineringar

och justeringar Totalt

Premier efter avgiven återförsäkring 5 074 140 – – –22 5 192

Räntenetto – – 2 994 – 12 3 006

Värdeökning på fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken – 5 365 – – – 5 365

Utdelningar i placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken – 8 – – – 8

Kapitalavkastning, netto 45 –9 97 660 –800 –6

Provisionsintäkter 31 1 384 1 522 – –342 2 595

Övriga rörelseintäkter 388 272 97 2 653 –1 305 2 104

Summa rörelseintäkter 5 537 7 160 4 710 3 313 –2 457 18 263

Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring –3 242 –98 – – 302 –3 038

Förändring livförsäkringsavsättning – – – – –5 –5

Förändring avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risken – –5 349 – – – –5 349

Provisionskostnader –458 –578 –1 963 – 336 –2 663

Personalkostnader –388 –163 –462 –837 24 –1 826

Övriga administrationskostnader –628 –443 –1 104 –2 037 993 –3 220

Kreditförluster – – –6 – – –6

Summa kostnader –4 716 –6 632 –3535 –2 874 1 650 –16 108

Försäkringstekniskt resultat 821 528 – – –1 349 –

Icke tekniska intäkter/kostnader 87 –11 – – –76 –

Rörelseresultat 908 516 1 175 438 –883 2 155

Skatt – – – – – –389

Årets resultat – – – – – 1 765

Fördelning intäkter

Externa intäkter 5 321 6 812 4 721 1 421 –12 18 263

Koncerninterna intäkter 216 355 –10 1 892 –2 453 –


2014 SakförsäkringFondliv-

försäkring Bank ModerbolagElimineringar

och justeringar Totalt

Premier efter avgiven återförsäkring 4 099 107 – – –28 4 178

Räntenetto – – 2 580 – 30 2 610

Värdeökning på fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken – 11 506 – – – 11 506

Utdelningar i placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken – 3 – – – 3

Kapitalavkastning, netto 132 93 98 992 –1 169 146

Provisionsintäkter 96 1 171 1 312 – –287 2 292

Övriga rörelseintäkter 321 271 199 2 489 –1 235 2 045


Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring –2 670 –53 – – 283 –2 440

Förändring livförsäkringsavsättning – – – – –3 –3

Förändring avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risken – –11 608 – – – –11 608

Provisionskostnader –413 –558 –1 736 – 306 –2 401

Personalkostnader –347 –153 –441 –809 15 –1 735

Övriga administrationskostnader –607 –412 –1 085 –1 905 877 –3 132

Kreditförluster – – 7 – – 7

Summa kostnader –4 038 –12 783 –3 255 –2 714 1 479 –21 311

Försäkringstekniskt resultat 611 367 – – –978 –

Icke tekniska intäkter/kostnader 180 6 – – –186 –

Rörelseresultat 791 373 935 767 –1 397 1 469

Skatt – – – – – –310

Årets resultat – – – – – 1 159

Fördelning intäkter

Externa intäkter 4 461 12 845 4 202 2 398 –1 126 22 780

Koncerninterna intäkter 188 305 –12 1 083 –1 564 –


Indelningen i rörelsesegment stämmer överens med hur koncernen är organiserad och följs upp av koncernledningen. Det försäkringstekniska resultatet presenteras för Sak- och Fond-livförsäkring eftersom det resultatmåttet följs upp av koncernledningen.

Intäkterna är huvudsakligen hänförliga till Sverige, en mindre del kommer från Norge, Danmark och Storbritannien.

Rörelsesegment Sakförsäkring avser skade- och grupplivförsäkringsrörelse, grupplivför-säkring utgör endast en mindre del. Även länsförsäkringsgruppens interna och externa åter-försäkring ingår. Rörelsesegment Sakförsäkring består av skadeförsäkring med intäkter från externa kunder med 5 082 (4 239) Mkr och grupplivförsäkring med intäkter från externa kunder med 239 (222) Mkr.

Rörelsesegment Fondlivförsäkring avser livförsäkringsrörelse med anknytning till värde-pappersfonder. Rörelsesegment Fondlivförsäkring består av livförsäkringar med anknytning

till värdepappersfonder med intäkter från externa kunder med 6 812 (12 845) Mkr. Rörelsesegment Bank avser inlånings- och utlåningsverksamhet. För rörelsesegment Bank följer produktutbudet mot externa kunder den juridiska strukturen inom Länsförsäkringar Bankkoncernen. Intäkter från externa kunder är för bankprodukter 1 643 (1 125) Mkr, för bolåneprodukt 930 (1 107) Mkr, för leasing och avbetalning 1 033 (1 053) Mkr och för fondprodukter 1 116 (917) Mkr.

Rörelsesegment Moderbolag avser servicetjänster, IT och utveckling för länsförsäkrings-gruppen, administration av värdepappersfonder och kostnader för gemensamma funktioner.

Avskrivningar för materiella och immateriella tillgångar i Skadeförsäkring ingår i övriga administrationskostnader. Avskrivningar för förvärvade immateriella tillgångar i Fondlivför-säkring ingår i elimineringar och justeringar av administrationskostnader. Nedskrivning av innehavet i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB ingår i kapitalavkastning, netto i Moderbolag.


4 FÖRVÄRV AV RÖRELSE

Förvärv av rörelse 2015Under 2015 gjordes inte något förvärv av rörelse i Länsförsäkringar AB-koncernen.

Förändring av tilläggsköpeskilling 20152011 förvärvade Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB från Läns-försäkringar Liv Försäkrings AB. Förvärvsavtalet anger att en tilläggsköpeskilling om 950 Mkr ska utgå i sju årliga delbetalningar till Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB. Fastställd förvärvsanalys redovisades i årsredovisning för 2012.

Under 2015 har en delbetalning av tilläggsköpeskillingen gjorts till Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB. Delbetalningen uppgick till 136 (136) Mkr. Värdet på tilläggsköpeskil-lingen uppgick till 373 (486) Mkr 2015-12-31.

5 PREMIER EFTER AVGIVEN ÅTERFÖRSÄKRING

2015 2014

Skadeförsäkring

Premieinkomst direkt försäkring i Sverige 4 460 4 077

Premieinkomst direkt försäkring övriga EES 6 6

Premieinkomst mottagen återförsäkring 2 042 4 330

Förändring i avsättning för ej intjänade premier –136 –161

Förändring i avsättning för kvardröjande risker 5 –3

Summa premieintäkter före avgiven återförsäkring 6 377 8 249

Premier för avgiven återförsäkring –1 575 –4 394

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 7 –6

Summa återförsäkrares andel av premieintäkter –1 568 –4 400

Summa premieintäkter efter avgiven återförsäkring 4 809 3 849

Livförsäkring

Premieinkomst gruppförsäkring direkt livförsäkring i Sverige 400 338

Summa premieinkomst före avgiven återförsäkring 400 338

Premier för avgiven återförsäkring –17 –9

Summa premier efter avgiven återförsäkring 383 329

Totala premier efter avgiven återförsäkring 5 192 4 178

6 RÄNTEINTÄKTER

2015 2014

Utlåning till kreditinstitut 31) 56

Utlåning till allmänheten 4 978 5 458

Räntebärande värdepapper 4641) 733

Derivat 1 637 2 274

Övriga ränteintäkter 0 2

Summa ränteintäkter 7 083 8 523

varav ränteintäkter på osäkra fordringar 17 10

varav ränteintäkter från finansiella poster ej värderade till verkligt värde 4 982 5 516

Medelränta under året på utlåning till allmänheten,% 2,6 3,21) Varav negativ ränta på utlåning till kreditistitut om 12 Mkr samt räntebärande värdepapper om

13 Mkr.

7 RÄNTEKOSTNADER

2015 2014

Skulder till kreditinstitut –1 –27

In- och upplåning från allmänheten –309 –676

Räntebärande värdepapper –2 335 –2 943

Efterställda skulder –81 –94

Derivat –1 224 –2 061

Övriga räntekostnader –127 –112

Summa räntekostnader –4 077 –5 913

varav räntekostnader från finansiella poster ej värderade till verkligt värde –2 853 –3 852

Medelränta under året på inlåning från allmänheten,% 0,4 0,9

8 KAPITALAVKASTNING, NETTO

2015 2014

Ränteintäkter 581) 160

Utdelningar 5 31) Varav negativ ränta på kassa och bank om 0 Mkr samt ränte-

bärande värdepapper om 6 Mkr. Realiserat resultat, netto

Ränteskillnadsersättning 65 74

Aktier och andelar 180 114

Räntebärande värdepapper 128 549

Derivat –27 –225

Förändring skadelivräntereserv –1 –461

Övriga finansiella tillgångar –58 –13

Summa realiserat resultat, netto 288 38

Orealiserat resultat, netto

Aktier och andelar –25 68

Räntebärande värdepapper 140 –1 850

Derivat –308 2 072

Övriga finansiella tillgångar –11 24

Summa orealiserat resultat, netto –204 314

Valutakursresultat, netto –29 –48

Räntekostnader –106 –108

Andelar i intresseföretag 6 9

Nedskrivning Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB – –200

Kapitalförvaltningskostnader –23 –21

Kapitalavkastning, netto –6 146

Kapitalavkastning uppdelat per värderingskategori

Innehav för handelsändamål –62 –226

Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option –48 1 006

Finansiella skulder värderade enligt Fair value option – –1

Finansiella tillgångar som kan säljas 24 –167

Lånefordringar och kundfordringar 64 79

Andra finansiella skulder –55 –125

Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde –299 2 088

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i säkringar av verkligt värde 362 –2 032

Icke finansiella poster som ingår i kapitalavkastning, netto

Omräkning skadelivräntereserv 0 –428

Värdebevarande ränta skadelivräntereserv –1 –34

Utdelningar från dotterbolag och intressebolag 0 0

Kapitalförvaltningskostnader –23 –20

Övriga icke finansiella poster 31 6

Summa kapitalavkastning, netto –6 146

9 PROVISIONSINTÄKTER

2015 2014

Betalningsförmedlingsprovisioner 73 80

Utlåningsprovisioner 112 97

Inlåningsprovisioner 12 11

Värdepappersprovisioner 1 160 979

Kortverksamhet 163 143

Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 31 96

Avgifter avseende finansiella avtal fondlivförsäkring 649 570

Övriga provisioner 394 316

Summa provisionsintäkter 2 595 2 292


10 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

2015 2014

Serviceintäkter från länsförsäkringsbolag 1 333 1 173

Övriga serviceintäkter 401 456

Övriga intäkter 370 309

Summa övriga rörelseintäkter 2 104 1 937

11 FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR

2015 2014

Före avgiven

återförsäkringAvgiven

återförsäkringEfter avgiven

återförsäkringFöre avgiven

återförsäkringAvgiven

återförsäkringEfter avgiven

återförsäkring

Skadeförsäkring

Utbetalda försäkringsersättningar –4 543 1 612 –2 931 –4 571 1 315 –3 256

Utbetalda livräntor –57 – –57 –4 538 – –4 538

Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador 843 –666 177 1 246 3 006 4 253

Förändring i avsättning för inträffade men ej rapporterade skador 53 –19 34 –2 1 293 1 291

Summa –3 704 927 –2 776 –7 865 5 614 –2 251

Livförsäkring

Utbetalda försäkringsersättningar –204 1 –203 –206 0 –205

Förändring i avsättning för oreglerade skador –60 1 –59 4 12 16

Summa –264 2 –262 –202 13 –189

Summa skadeförsäkring och livförsäkring –3 968 930 –3 038 –8 067 5 627 –2 440

12 PROVISIONSKOSTNADER

2015 2014

Betalningsförmedlingsprovisioner –88 –88

Värdepappersprovisioner –256 –249

Kortverksamhet –94 –78

Ersättning till länsförsäkringsbolag –1 746 –1 478

Provisioner direkt försäkring –284 –243

Provisioner mottagen återförsäkring –100 –155

Övriga provisioner –96 –6

Summa provisionskostnader –2 663 –2 296

13 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

Medelantal anställda 2015 2014

Sverige

Män 680 653

Kvinnor 871 836

Summa Sverige 1 551 1 489

Danmark

Män 1 1

Kvinnor 7 5

Summa Danmark 8 6

Norge

Män 1 1

Kvinnor 20 13

Summa Norge 21 14

Storbritannien

Män 32 34

Kvinnor 64 53

Summa Storbritannien 96 87

Totalt medelantal anställda

Män 714 689

Kvinnor 962 907

Totalt 1 676 1 596

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

Övriga medarbetare 2015 2014

Löner och ersättningar 1 038 971

varav rörlig ersättning 8 8

Sociala kostnader 625 590

varav pensionskostnader 253 246

Summa 1 663 1 561

Styrelse och ledande befattningshavare, 32 (34) 2015 2014

Löner och ersättningar 56 56

varav rörlig ersättning – –



Summa 100 105

Totalt löner och andra ersättningar samt sociala kostnader 2015 2014

Löner och ersättningar 1 095 1 027

varav rörlig ersättning 8 8



Summa 1 763 1 666

I Länsförsäkringar Bank finns cirka 1 250 personer som är tillika anställda i Länsför-säkringar Bank och respektive länsförsäkringsbolag. De erhåller hela sina ersättningar från respektive länsförsäkringsbolag.


Rörlig ersättningRörlig ersättning är en sällan förekommande form av ersättning inom Länsförsäkringar AB-koncernen och utgör en liten del av den totala lönesumman. Inom vissa funktioner före-kommer provisionsbaserad ersättning. Den provisionsbaserade ersättningen är satt i för-hållande till försäljningsinsats och är reglerad i lokala kollektivavtal.

Rörlig ersättning enligt ovan avser årets bokförda kostnad. I beloppet ingår beräknad rörlig ersättning för 2015 samt avvikelse avseende 2014 års beräknade kostnad.

Av ovanstående belopp avseende rörlig ersättning är 0,5 (2,4) Mkr hänförligt till försäkrings rörelsen och resterande 7,1 (5,3) Mkr är hänförligt till övrig verksamhet.

Ersättningar till ledande befattningshavareErsättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare består av grundlön och övriga förmåner. Pensionsförmåner samt övriga förmåner för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som en del av den totala ersättningen.

AvgångsvederlagFör verkställande direktören och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. Alternativt gäller för andra ledande befattningshavare en ömsesidig uppsägningstid om tre månader och vid uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande tjugofyra månadslöner.

PensionerPensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pen-sionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen. Pensionsåldern för en vice verk-ställande direktör är 60 år. Pensionen mellan 60 och 65 år är avgiftsbestämd. Pensions-premien ska uppgå till 18 procent av den pensionsgrundande lönen. Med pensionsgrun-dande lön avses den fasta lönen. Från 65 år följer villkoren pensionsavtalen mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Pensionsåldern för en vice verkställande direktör är 65 år. Pen-sionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen.

För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 60, 62 eller 65 år. I de fall pensions åldern är 65 år är pensionen avgiftsbestämd och pensionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen. I de fall pensionsåldern är 60 eller 62 år är pensionen mellan 60 respektive 62 år och 65 år avgiftsbestämd, pension beräknas utgå med cirka 70 pro-cent av den pensions grundande lönen. Från 65 år följer villkoren pensionsavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. För några ledande befattningshavare tecknar bolaget kapi-talförsäkringar utöver pensionsavtalet under fyra eller fem år. För 2015 är premien mellan 0,1 Mkr och 0,5 Mkr.

Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till företagsledningenErsättningspolicy för Länsförsäkringar AB-koncernen reglerar berednings- och beslutspro-cessen gällande ersättningar till företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder väsent-liga ersättningsbeslut samt bereder beslut om åtgärder för att följa upp tillämpningen av ersättningspolicyn. Styrelsen fattar beslut om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande ledningen och för anställda med övergripande ansvar för någon av bolagets kontrollfunktioner.

Ersättningsutskottets sammansättning och mandatErsättningsutskottets sammansättning och uppgifter regleras i styrelsens arbetsordning.

Principer för ersättning till företagsledningenLedande befattningshavare i Länsförsäkringar AB-koncernen ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor. De totala ersättningarna ska vara i nivå med branschen. Utformning av och nivå på ersättningar ska harmoniera med bolagets värderingar det vill säga vara rimliga, präglade av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisations-kultur samt präglas av öppenhet och transparens.

Fast ersättningFast ersättning utgår enligt ovanstående generella princip.

PensionPensionslösningen för ledande befattningshavare ska vara premiebaserad med en premie-avsättning på 35 procent av månadslönen. En övergång till denna policy ska ske successivt i samband med att nya avtal tecknas.

Övriga förmånerUtöver ovanstående förmåner erbjuds tjänstebil enligt vid var tid gällande villkor,individuell sjukvårdsförsäkring samt övriga förmåner som erbjuds samtliga anställda.

Lån till styrelse, Vd och vVd och andra ledande befattningshavare 2015-12-31 2014-12-31

Styrelseledamöter 45 53

Vd och vVd 13 15

Andra ledande befattningshavare 62 52

Summa lån till styrelse, Vd och vVd och andra ledande befattningshavare 119 121

Beviljade lån består av personallån och av övriga lån. Personallån är maximerade till 500 tkr och löper med lånevillkor som motsvarar vad som gäller för övriga anställda inom kon-cernen. Räntesatsen för personallån är reporänta minus 0,5 procentenheter men kan ald-rig vara lägre än 0,5 procent. Ränteförmån räknas enligt Skatteverkets regler och ingår i beloppen för övriga förmåner enligt ovan. Övriga lån löper enligt marknadsmässiga villkor.

Andel kvinnor bland ledande befattningshavare, % 2015-12-31 2014-12-31



14 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

2015 2014

KPMG AB

– revisionsuppdrag –11 –13

– revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –4 –3

– skatterådgivning –1 –2

– andra uppdrag –3 –1

Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer –19 –19

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrel-sens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsupp-draget avser olika typer av kvalitetssäkringstjänster såsom granskning av förvaltning, bolagsordning, stadgar eller avtal som utmynnar i rapport eller intyg. Med andra uppdrag avses sådant som inte ingår i ovanstående delposter, till exempel juridisk konsultation vid sidan av revisionsverksamheten och som inte är hänförlig till skatterådgivning.

15 ÖVRIGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER

2015 2014

Övriga administrationskostnader

Lokalkostnader –103 –115

Av- och nedskrivningar –489 –656

IT-kostnader –1 368 –1 236

Konsultkostnader –387 –361

Marknadsföring –205 –172

Telefon och porto –98 –92

Övriga administrationskostnader –570 –500

Summa övriga administrationskostnader –3 220 –3 132

13 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts.


16 KREDITFÖRLUSTER

2015 2014

Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster –111 –104

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 111 101

Årets nedskrivning för kreditförluster –121 –123

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 41 35

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 66 81

Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar –14 –10

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 7 19

Årets nettokostnad för gruppvis värderade fordringar 7 19

Årets nettokostnad för infriande av garantier 0 1

Årets nettokostnad för kreditförluster –6 10

Avräkningsmodellen som infördes 1 januari 2014 avseende det åtagande som länsförsäk-ringsbolagen har när det gäller kreditförluster för förmedlad affär innebär att länsförsäk-ringsbolagen vid reserveringstillfället täcker 80 procent av reserveringsbehovet genom avräkning mot upparbetad förmedlingsersättning. Den 31 december 2015 uppgick det samlade kreditreserveringsbehovet till 388 Mkr varav bankkoncernens redovisade kreditre-serv uppgick till 281 Mkr och resterande del om 107 Mkr har avräknats mot länsförsäk-ringsbolagens innehållna medel enligt ovan modell. Övergången till avräkningsmodellen innebär att bankkoncernens kreditreserver hänförliga till länsförsäkringsbolagsaffären vid tidpunkten för införandet, successivt kommer att återföras med 158 Mkr. Under 2015 återfördes 60 Mkr.

17 SKATT

2015 2014

Aktuell skatt

Periodens skattekostnad –265 –237

Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år 4 7

Summa aktuell skatt –261 –230

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader –116 –91

Uppskjuten skatteintäkt i aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –12 12

Summa uppskjuten skatt –128 –79

Totalt redovisad skattekostnad –389 –310

Avstämning av effektiv skatt


Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –474 –323

Effekt av andra skattesatser för utländska bolag 1 –1

Skatt ej avdragsgilla kostnader –75 –121

Skatt ej skattepliktiga intäkter 155 133

Skatt hänförlig till tidigare år 4 2

Redovisad effektiv skatt på årets resultat –389 –310

Gällande skattesats 22,0% 22,0%

Effektiv skattesats 18,1% 21,1%

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat

Kassaflödessäkringar –9 –1

Finansiella tillgångar som kan säljas 43 0

Omvärdering av rörelsefastigheter –73 5

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –0 1

Summa skatt hänförlig till övrigt totalresultat –39 5

18 RESULTAT PER AKTIE

2015 2014

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr 1 765 1 159

Antal aktier med kvotvärde 100 kronor 10 424 582 10 066 372

Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor 171 117

Resultat per aktie har beräknats som årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier. Då potentiella stamaktier varken har förekommit under redovisade perioder eller existerar på balansdagen finns ingen tidigare eller framtida utspädning.

19 GOODWILL

2015 2014

Anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 1 januari 735 711

Valutakursdifferenser 3 24

Utgående anskaffningsvärde 31 december 738 735

2015 2014

Förvärv av Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB 372 372

Förvärv av Länsförsäkringar Gruppliv Försäkrings AB 35 35

Förvärv av försäkringsbestånd 144 144

Förvärv av Agria Pet Insurance Ltd 187 184


Antaganden vid prövning av värdet 2015 2014

Långsiktig tillväxt, % 2,0–2,5 2,0

Diskonteringsränta, % 7,2–7,5 7,5

Valutakurs SEK/GBP 12,4 12,2

Prövningen är baserad på nyttjandevärdet. Kassaflödesberäkning är gjord för perioden 2016 och framåt och bygger på en prognosperiod om 3 år. Därefter extrapoleras kassa-flödena med en tillväxttakt på 2–2,5 procent. Tillväxtantagandet bygger på erfarenhet och diskonteringsräntan motsvarar avkastningskrav på eget kapital. För Länsförsäkringar Fond-liv beräknas ett marknadsvärde enligt MCEV. Beräkningen görs utifrån ett nuvärde av fram-tida vinster i försäkringsportföljen. Värdering och diskontering av dessa framtida vinster görs med en marknadsmässig riskfri räntekurva.


20 ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten och förvärvade immateriella tillgångar

Aktiverade utgifterInternt

utvecklade IT-systemFörvärvade IT-system

Förvärvade kundbaserade tillgångar Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 2014-01-01 1 337 253 4 093 5 683

Omklassificering 7 –7 – –

Anskaffningar 156 3 50 209

Avyttringar/utrangeringar – – – –

Valutakursdifferenser 2 0 4 6

Utgående anskaffningsvärde 2014-12-31 1 502 249 4 147 5 898

Ingående anskaffningsvärde 2015-01-01 1 502 249 4 147 5 898

Omklassificering – – – –

Anskaffningar 322 – 50 372

Avyttringar/utrangeringar –5 – – –5

Valutakursdifferenser 0 – – 0

Utgående anskaffningsvärde 2015-12-31 1 819 249 4 197 6 265

Avskrivningar

Ingående ackumulerade avskrivningar 2014-01-01 –770 –76 –876 –1 722

Omklassificering –4 4 – –

Avskrivningar –94 –13 –172 –280

Avyttringar/utrangeringar – – – –

Valutakursdifferenser –2 0 – –2

Utgående ackumulerade avskrivningar 2014-12-31 –870 –85 –1 048 –2 004

Ingående ackumulerade avskrivningar 2015-01-01 –870 –85 –1 048 –2 004

Omklassificering 1 – – 1

Avskrivningar –86 –12 –153 –251

Avyttringar/utrangeringar 2 – – 2

Valutakursdifferenser –0 – 1 1

Utgående ackumulerade avskrivningar 2015-12-31 –953 –97 –1 201 –2 252

Nedskrivningar

Ingående ackumulerade nedskrivningar 2014-01-01 –114 –42 – –156


Nedskrivningar –128 – – –128

Utgående ackumulerade nedskrivningar 2014-12-31 –242 –42 – –284

Ingående ackumulerade nedskrivningar 2015-01-01 –242 –42 – –284


Nedskrivningar –55 –3 – –58

Utgående ackumulerade nedskrivningar 2015-12-31 –297 –45 – –342

Redovisat värde 31 december

2014 390 121 3 099 3 610

2015 569 106 2 997 3 672

Avskrivningstiden för internt utvecklade och förvärvade IT-system bestäms utifrån en nyttjandeperiod som varierar mellan 3 och 15 år. Förvärvade kundbaserade tillgångar skrivs av på 8 respektive 25 år. Avskrivning sker linjärt och samtliga avskrivningar och nedskrivningar redovisas i resultaträkningen som övriga administrationskostnader.

Under året har nedskrivningar av immateriella tillgångar om totalt 58 (128) Mkr utförts. Detta är till största del hänförligt till bankkoncernen.


21 MATERIELLA TILLGÅNGAR

2015 2014

Anskaffningsvärde


Omklassificeringar 12 –5

Anskaffningar 39 20

Avyttringar/utrangeringar –52 –25

Valutakursdifferenser 0 3


Avskrivningar

Ingående ackumulerade avskrivningar 1 januari –208 –208

Omklassificeringar –4 4

Avskrivningar –20 –24

Avyttringar/utrangeringar 26 22

Valutakursdifferenser 0 –2

Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december –206 –208

Redovisat värde 31 december 53 51

22 RÖRELSEFASTIGHETER

Efter omvärdering 2015-12-31

Före omvärdering 2015-12-31

Efter omvärdering 2014-12-31

Före omvärdering 2014-12-31

Anskaffningsvärden, omvärderat 3 274 2 923 2 825 2 923

Ackumulerade avskrivningar –730 –651 –560 –580

Redovisat värde 2 545 2 272 2 265 2 344

Verkligt värde 2 545 2 265

Omvärderat avskrivet anskaffningsvärde 2015 2014

Ingående värde 1 januari 2 265 2 423

Aktiverade förbättringar 22 0

Årets planmässiga avskrivningar före omvärdering –72 –80

Nedskrivning – –57

Utrangering –1 –

Omvärdering av rörelsefastigheter 330 –22

Utgående värde 31 december 2 545 2 265

Historiska anskaffningsvärdet minskade med planmässiga avskrivningar 1 735 1 785

Omvärderingseffekt mot omvärderingsreserv 258 –17

Antaganden vid värdering till verkligt värde 2015 2014

Aktuell hyresintäkt/marknadshyra, Mkr 148/155 151/150

Kalkylränta vid diskontering, % 7,3 7,6

Direktavkastningskrav, % 5,2 5,5

Omvärderingsmetoden tillämpas för koncernens rörelsefastigheter. Fastigheterna har vär-derats externt av värderingsföretaget CB Richard Ellis. Verkliga värden har fastställts med användande av en ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp, och avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på en 10-årig nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden i form av driftnetton, som successivt marknadsanpassats. Ett restvärde adderas vilket har beräknats genom en evighetskapitalisering av ett uppskattat marknadsmässigt driftnetto år 11. Koncernen har inga lånekostnader för rörelsefastigheterna. För upplysning om vär-deringsmetod för verkligt värde se not 50.

I Länsförsäkringar AB har tidigare aktiverade förbättringsåtgärder på en rörelsefastighet inom koncernen skrivits ned med totalt 57 mkr. Nedskrivningen motiveras av att tillgången inte bedöms ha något kvarvarande värde på grund av ändrad användning.

Länsförsäkringar AB äger 100 procent av aktierna i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB men det konsolideras inte. Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infly-tande från Länsförsäkringar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekono-miska fördelar. Den livförsäkringsverksamhet, som bedrivs enligt ömsesidiga principer genom Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB och vars resultat i sin helhet tillfaller försäk-ringstagarna, redovisas inte enligt förvärvsmetoden då det inte är möjligt att utöva kontroll i syfte att erhålla ekonomiska fördelar från ett sådant livförsäkringsföretag.

Aktierna i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB klassificeras som innehav som kan säljas. Då det saknas en aktiv marknad för aktierna kan det verkliga värdet inte beräknas på ett tillförlitligt sätt utifrån en sådan notering. Innehavet värderas därför till anskaffningsvär-det. Årligen görs en prövning av värdet för att se om nedskrivningsbehov föreligger. På grund av minskade synergieffekter efter nyteckningsstoppet i Länsförsäkringar Liv skrevs aktierna ned med 200 Mkr under 2014. Nedskrivningen redovisades i Kapitalavkastning, netto i resultaträkningen.

Eget kapital och resultat avser Länsförsäkringar Liv-koncernen.

23 AKTIER I LÄNSFÖRSÄKRINGAR LIV FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (PUBL)

Organisations-

nummer SäteAntal

andelarKapital-

andel, %Eget

kapital ResultatBokfört värde 2015-12-31

Bokfört värde 2014-12-31

Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolag (publ) 516401-6627 Stockholm 8 000 100 21 402 5 089 8 8

24 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

2015-12-31 2014-12-31

Redovisat värde vid årets ingång 66 31

Årets anskaffningar – 27

Andel i intresseföretagets resultat 3 9

Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital 5 –

Omklassificering av intresseföretag – –1

Summa aktier och andelar i intresseföretag 74 66

Ackumulerade nedskrivningar uppgår till 4 (4) Mkr.


Organisations-

nummer SäteAntal

andelarKapital-

andel, %Bokfört värde 2015-12-31

Bokfört värde 2014-12-31

CAB Group AB 556131-2223 Örebro 1 582 28,8 30 26

European Alliance Partners Company AG CH-0203026423-1 Zürich, Schweiz 10 570 14,3 11 9

FörsäkringsGirot Sverige AB 556482-4471 Solna 5 000 25,0 29 27

Länsförsäkringsbolagens Fastighets HB Humlegården 916604-6459 Stockholm 188 722 29,1 0 0

Svenska Andelshästar AB 556536-9633 Uppsala 400 40,0 1 1

Trofast Veterinärt IT-stöd AB 556598-0983 Hallstahammar 5 000 44,6 3 3

Summa 74 66

2015 2014

Koncernens andel av:

Resultat i kvarvarande verksamheter 3 9

Totalresultat 3 9

Beloppen avser enbart koncernens ägarandel i intresseföretagen. Aktierna och andelarna är onoterade. Samtliga intresseföretag tillämpar kalenderår som räkenskapsår. Resultatan-delar för intresseföretag ingår i rörelsesegmenten Skadeförsäkring och Fondlivförsäkring. Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB (publ) anses ha ett betydande inflytande i European Alliance Partners Company AG trots att ägarandelen understiger 20 procent. Anledningen är att Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB (publ) är representerat i bolagets styrelse och därmed har rättighet (men inte skyldighet) att delta i alla beslut som fattas i bolaget, inklusive strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer, budget, verksamhetsplaner och liknande. Vidare sker ett stort utbyte av information med bolaget.

25 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN

2015-12-31 2014-12-31

Lånefordringar, brutto 202 240 179 768

Nedskrivningar –281 –344

Lånefordringar, netto 201 959 179 424

Osäkra lånefordringar 241 316

Avstämning av nedskrivningar för kreditförluster 2015 2014

Ingående balans 1 januari –344 –422

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 114 102

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 103 136

Årets nedskrivning för kreditförluster –153 –160

Utgående balans 31 december –281 –344

Lånefordringarna är i sin helhet geografiskt hänförliga till Sverige.

26 FONDFÖRSÄKRINGSTILLGÅNGAR FÖR VILKA FÖRSÄKRINGSTAGAREN BÄR RISKEN

2015-12-31 2014-12-31

Aktiebaserade fonder 89 744 81 139

Räntebaserade fonder 10 753 10 220

Summa fondförsäkringstillgångar 100 497 91 359

Upplupet anskaffningsvärde 83 785 73 399

27 FINANSIELL LEASING

Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter där koncernen är leasegivare.

2015-12-31Upp till

1 år 1–5 år Över 5 år Totalt

Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter 2 247 3 558 584 6 389

Ej intjänade finansiella intäkter1) 387 477 44 908

Bruttoinvestering 2 634 4 035 628 7 297

2014-12-31Upp till

1 år 1–5 år Över 5 år Totalt

Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter 2 274 3 484 429 6 187

Ej intjänade finansiella intäkter1) 327 368 19 714

Bruttoinvestering 2 601 3 852 448 6 901

1) Hänförlig till nuvärdesberäkning

2015 2014

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter 70 104

Variabel del av leasingavgifter som ingår i årets resultat 1 –4

Minimileaseavgifter är de betalningar, exklusive variabla avgifter, serviceavgifter och skat-ter, som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden med tillägg av eventuellt belopp som garanteras av leasetagaren eller av denne närstående företag.

Variabel avgift är den del av leasingavgiften som inte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid förflutit.

Finansiell leasing ingår i utlåning till allmänheten.

28 AKTIER OCH ANDELAR

Bokförda värden 2015-12-31 2014-12-31

Noterade aktier och andelar 1 168 943

Onoterade aktier och andelar 664 544

Summa aktier och andelar 1 832 1 487

2015-12-31 2014-12-31


Anskaffningsvärde 1 352 1 092

24 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG, forts.


29 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

Bokförda värden 2015-12-31 2014-12-31

Svenska staten 1 424 436

Svenska bostadsinstitut 28 254 32 356

Övriga svenska emittenter 6 061 7 681

Utländska stater 997 812

Övriga utländska emittenter 3 324 2 447

Summa obligationer och andra räntebärande papper 40 061 43 733



Nominellt värde 35 748 40 068

Noterade värdepapper 39 961 43 702

Onoterade värdepapper 100 31

Värdepapprens bokförda värden jämfört med nominellt belopp

Summa räntefonder 2 262 540

Summa överstigande belopp 2 058 3 127

Summa understigande belopp –7 –1

30 BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER

Bokfört värde 2015-12-31 2014-12-31

Svenska staten 8 248 4 926

Finska staten 576 483

Summa belåningsbara statsskuldförbindelser 8 824 5 409



Nominellt värde 8 632 4 556

31 DERIVAT

Bokförda värden Nominellt belopp

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Derivatinstrument med posi-tiva värden eller värde noll

Derivat i säkringsredovisning

Ränterelaterade 2 365 2 966 82 801 81 125

Valutarelaterade 2 049 2 284 15 182 17 295

Derivat som inte ingår i säkringsredovisning

Ränterelaterade 1 3 –925 –874

Valutarelaterade 65 24 2 989 –359

Aktierelaterade 0 – 0 –

Summa derivatinstrument med positiva värden 4 479 5 276 100 047 97 186

Derivatinstrument med negativa värden

Derivat i säkringsredovisning

Ränterelaterade 1 645 2 050 101 774 101 141

Valutarelaterade 778 582 11 674 14 843

Derivat som inte ingår i säkringsredovisning

Ränterelaterade 4 0 50 35

Valutarelaterade 29 124 149 2 829

Aktierelaterade 0 – 1 –

Summa derivatinstrument med negativa värden 2 455 2 756 113 648 118 848

32 FÖRÄNDRING AV VERKLIGT VÄRDE FÖR RÄNTESÄKRADE POSTER I SÄKRINGSPORTFÖLJEN

2015 2014

Tillgångar

Bokfört värde 1 januari 1 147 551

Förändringar under året avseende utlåning –331 596

Bokfört värde 31 december 815 1 147

Skulder

Bokfört värde 1 januari 3 824 646

Förändringar under året avseende inlåning –11 47

Förändringar under året avseende upplåning –914 3 131

Bokfört värde 31 december 2 899 3 824

33 ÖVRIGA FORDRINGAR

2015-12-31 2014-12-31

Fordringar avseende omvända återköpsavtal 105 1 501

Fordringar avseende direktförsäkring 1 400 1 343

Kundfordringar 326 387

Fordringar avseende återförsäkring 272 310

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 34 49

Övriga fordringar 1 542 926

Summa övriga fordringar 3 678 4 516

34 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 513 2 033

Förutbetalda anskaffningskostnader 1 234 1 199

Övriga upplupna intäkter 205 243

Övriga förutbetalda kostnader 160 146

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 111 3 621

35 LIKVIDA MEDEL

2015-12-31 2014-12-31

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 21 26

Tillgodohavanden hos övriga banker 1 353 1 631

Summa likvida medel 1 374 1 657


36 EGET KAPITAL

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital Aktie kapital Bundna reserver

Fritt eget kapital inkl årets totalresultat

Ingående eget kapital 2014-01-01 975 4 796 9 412 15 183

Årets resultat – – 1 159 1 159

Förändring omräkningsreserv – 29 5 34

Förändring omvärderingsreserv – – –28 –28

Förändring verkligtvärdereserv – – –0 –0

Förändring säkringsreserv – – 4 4

Skatt på komponenter redovisade i övrigt totalresultat – – 5 5

Summa övrigt totalresultat – 29 –14 15

Årets totalresultat – 29 1 145 1 174

Omföring mellan bundet och fritt eget kapital – –29 29 –

Nyemission 32 – 468 500

Utgående eget kapital 2014-12-31 1 007 4 796 11 054 16 857

Ingående eget kapital 2015-01-01 1 007 4 796 11 054 16 857

Årets resultat – – 1 765 1 765

Förändring omräkningsreserv – 4 –1 3

Förändring omvärderingsreserv – – 332 332

Förändring verkligtvärdereserv – – –195 –195

Förändring säkringsreserv – – 41 41

Skatt på komponenter redovisade i övrigt totalresultat – – –39 –39

Summa övrigt totalresultat – 4 138 142

Årets totalresultat – 4 1 903 1 907

Emitterat primärkapital – 1 200 –27 1 173

Omföring mellan bundet och fritt eget kapital – –4 4 –

Nyemission 36 564 – 600

Utgående eget kapital 2015-12-31 1 042 6 560 12 935 20 538

Antal aktier 2015 2014

Emitterade aktier per 1 januari 10 066 372 9 749 715

Kontantemission, B-aktier 358 004 316 476

Kontantemission, C-aktier 206 181

Emitterade aktier per 31 december 10 424 582 10 066 372

Kvotvärdet per aktie är 100 kronor. Samtliga aktier är stamaktier. Av de emitterade aktierna 31 december 2015 var 1 532 678 A-aktier (med röstvärde 10), 8 885 949 B-aktier och 5 955 C-aktier (med vardera röstvärde 1).

Specifikation över reserver i eget kapitalFörändringar i dessa reserver ingår i övrigt totalresultat. 2015 2014

Omräkningsreserv

Ingående omräkningsreserv 1 januari –36 –70

Årets omräkningsdifferenser 3 34

Utgående omräkningsreserv 31 december –33 –36

Omvärderingsreserv

Ingående omvärderingsreserv 1 januari 394 416

Årets omvärdering av rörelsefastigheter 330 –22

Årets omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 2 –7

Skatt hänförlig till årets omvärdering –73 6

Utgående omvärderingsreserv 31 december 653 394

Verkligtvärdereserv

Ingående verkligtvärdereserv 1 januari 138 138

Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas –195 –0

Skatt hänförlig till årets förändring 43 0

Utgående verkligtvärdereserv 31 december –14 138

Säkringsreserv

Ingående säkringsreserv 1 januari 15 12

Årets förändring av kassaflödessäkring 41 4

Skatt hänförlig till årets förändring –9 –1

Utgående säkringsreserv 31 december 47 15

OmräkningsreservOmräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rap-porter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moder bolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

OmvärderingsreservOmvärderingsreserven innehåller värdeförändringar hänförliga till rörelsefastigheter och avsättning för förmånsbestämda pensioner.

VerkligtvärdereservVerkligtvärdereserven består av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning.

SäkringsreservSäkringsreserven består av säkring av rörlig ränta till fast avseende moderbolagets emitte-rade värdepapper samt säkring av valutarisker i framtida kassaflöde avseende bankkoncer-nens emitterade värdepapper i utländsk valuta.

Övrigt tillskjutet kapitalAvser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalas i samband med emissioner.

Bundna reserverBundna reserver får inte minskas genom vinstutdelning. I rapporten över förändringar i eget kapital för koncernen ingår en del av bundna reserver i övrigt tillskjutet kapital och resten i balanserade vinstmedel.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultatI balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moder-bolaget, dotterföretag och intresseföretag.

UtdelningIngen utdelning är föreslagen för 2015. Allt kapital som inte behövs för den verksamhet Länsförsäkringar AB bedriver ska över tiden lämnas tillbaka till aktieägarna som utdelning. En förutsättning för utdelning är att kreditbetyget A kan försvaras för koncernens kredit-värderade företag.


38 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR

2015 2014

Brutto Återförsäkrares andel Netto Brutto Återförsäkrares andel Netto

Ej intjänade premier

Ingående balans 1 januari 1 677 8 1 669 1 490 14 1 475

Avsättningar under perioden 136 7 129 179 –6 185

Valutakursförändring –13 –0 –13 8 0 8

Utgående balans 31 december 1 801 15 1 785 1 677 8 1 669

varav skadeförsäkring 1 801 15 1 785 1 677 8 1 669

Kvardröjande risk

Ingående balans 1 januari 10 – 10 7 – 7

Avsättningar under perioden –5 – –5 3 – 3

Utgående balans 31 december 5 – 5 10 – 10

varav skadeförsäkring 5 – 5 10 – 10

Livförsäkringsavsättning

Ingående balans 1 januari 1 338 – 1 338 814 – 814

Förändring ingående balans på grund av ändrad beräkningsmetod 181 – 181 45 – 45

Avsättningar under perioden 5 – 5 3 – 3

Inbetalningar 452 – 452 605 – 605

Utbetalningar –44 – –44 –27 – –27

Avvikelse från förväntat framtida kassaflöde –11 – –11 –126 – –126

Skillnad mellan inbetalda premier och avsättning för ny affär –65 – –65 –141 – –141

Kostnadsuttag –4 – –4 –3 – –3

Kapitalavkastning tillförd livförsäkringsavsättning 4 – 4 37 – 37

Förändring i avsättning på grund av ändrat ränteantagande –64 – –64 138 – 138

Andra förändringar –1 – –1 –6 – –6

Utgående balans 31 december 1 791 – 1 791 1 338 – 1 338

varav livförsäkring 1 791 – 1 791 1 338 – 1 338

Oreglerade skador

Inträffade och rapporterade skador 6 334 4 376 1 958 6 319 2 714 3 605

Inträffade men ej rapporterade skador 7 480 5 785 1 695 7 481 4 473 3 007

Skadelivräntor 1 580 1 359 221 4 379 2 4 376

Skaderegleringskostnad 245 – 245 263 4 259

Summa ingående balans 1 januari 15 639 11 521 4 118 18 442 7 194 11 249

Periodens avsättning –841 –684 –157 –1 241 4 312 –5 553

Ränteomvärderingseffekt avsättning för skadelivräntor 1 –8 9 428 – 428

Uppräkning av avsättning för skadelivräntor – – – 34 – 34

Övertagna försäkringsbestånd – – – 80 – 80

Överlåtna försäkringsbestånd – – – –2 168 – –2 168

Valutakursförändring –19 –0 –19 65 15 50

Utgående balans 31 december 14 780 10 829 3 951 15 639 11 521 4 118

varav skadeförsäkring 14 680 10 829 3 851 15 455 11 506 3 949

varav livförsäkring 100 0 100 184 15 169

Specifikation av utgående balans oreglerade skador

Inträffade och rapporterade skador 5 587 3 761 1 826 6 334 4 376 1 958

Inträffade men ej rapporterade skador 7 441 5 762 1 678 7 480 5 785 1 695

Skadelivräntor 1 515 1 306 210 1 580 1 359 221

Skaderegleringskostnad 238 – 238 245 – 245

Summa utgående balans 31 december 14 780 10 829 3 951 15 639 11 521 4 118

Redovisat värde vid årets slut 18 376 10 845 7 532 18 664 11 529 7 135

varav skadeförsäkring 16 485 10 844 5 641 17 142 11 514 5 628

varav livförsäkring 1 891 0 1 891 1 522 15 1 507

Avvecklingsresultat skadeförsäkring 597 –135 462 –1 549 2 294 745

37 EFTERSTÄLLDA SKULDER

2015-12-31 2014-12-31

Förlagslån med rörlig ränta 3 månader 1 545 1 245

Förlagslån med fast ränta 755 755

Summa efterställda skulder 2 300 2 000

Samtliga förlagslån 2015-12-31 är noterade och förfaller 2021-06-30 och 2023-03-28. Räntan på de rörliga lånen uppgick 2015-12-31 till 2,3 procent. De bundna lånen löper med en ränta på 5,6 procent.


40 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKATTESKULDER

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kan hänföras till följande:

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Immateriella tillgångar –2 –9 13 22 11 13

Fastigheter – – 268 206 268 206

Finansiella tillgångar –13 –9 117 91 104 83

Fordringar –4 –3 – 13 –4 9

Andra tillgångar – – 0 0 0 0

Skulder –17 –22 10 3 –6 –19

Underskottsavdrag – –12 – – – –12

Obeskattade reserver – – 738 630 738 630

Uppskjuten skattefordran (–) /uppskjuten skatteskuld (+) –36 –55 1 145 965 1 109 910

Kvittning 7 17 –7 –17 – –

Netto uppskjuten skattefordran (–) /uppskjuten skatteskuld (+) –29 –38 1 139 948 1 109 910

Koncernen har inga temporära skillnader med skattemässig effekt i koncern- och intresseföretag.Uppskjutna skattefordringar har redovisats för de skattemässiga underskotten. Underskotten beräknas kunna utnyttjas inom ett år.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

2015Belopp vid

årets ingångValuta-

omräkningRedovisat över resultaträkning

Redovisat i övrigt totalresultat

Belopp vid årets utgång

Immateriella tillgångar 13 0 –3 – 11

Fastigheter 206 – –11 73 268

Finansiella tillgångar 83 – 22 –2 104

Fordringar 9 – –13 – –4

Andra tillgångar 0 0 – – 0

Skulder –19 0 13 0 –6

Underskottsavdrag –12 – 12 – –

Obeskattade reserver 630 – 108 – 738

Uppskjuten skattefordran (–) /skatteskuld (+) 910 0 128 71 1 109

2014Belopp vid

årets ingångValuta-

omräkningRedovisat över resultaträkning

Redovisat i övrigt totalresultat

Belopp vid årets utgång

Immateriella tillgångar 15 1 –3 – 13

Fastigheter 232 – –21 –5 206

Finansiella tillgångar 81 – 15 –12 83

Fordringar 12 0 –3 – 9

Andra tillgångar 0 0 0 – 0

Skulder –23 – 5 –1 –19

Underskottsavdrag – – –12 – –12

Obeskattade reserver 532 – 98 – 630

Uppskjuten skattefordran (–) /skatteskuld (+) 848 1 79 –19 910

39 AVSÄTTNINGAR FÖR VILKA FÖRSÄKRINGSTAGAREN BÄR RISKEN

Fondförsäkringsåtaganden 2015-12-31 2014-12-31

Ingående balans 91 635 76 214

Inbetalningar 8 066 7 839

Flytt, återköp och annullationer –1 835 –1 593

Utbetalda ersättningar –1 898 –1 531

Kostnadsuttag –632 –555

Värdeförändring 5 389 11 515

Avkastningsskatt –225 –243

Andra förändringar –4 –12

Utgående balans fondförsäkringsåtaganden 100 496 91 635

Villkorad återbäring 506 615

Summa avsättningar 101 002 92 250


41 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

2015-12-31 2014-12-31

Avsatt till pension 39 44

Avsättning för förtida uttag enligt pensionsavtal 34 43

Övriga avsättningar 183 92

Summa övriga avsättningar 257 179

Förmånsbestämda pensionsplanerInom koncernen finns ett antal förmånsbestämda pensionsplaner. Den största av dessa planer är ett pensionsavtal för försäkringsbranschen där personer födda 1955 eller tidigare frivilligt kan gå i pension från 62 års ålder. Villkoren för denna plan är utformade så, att som pension erhålls cirka 65 procent av den pensionsmedförande lönen från 62 års ålder.

Utöver denna plan finns ett antal mindre planer som i huvudsak omfattar anställda som redan har uppnått pensionsåldern. Dessa planer omfattar ålderspension samt i en del fall även efterlevandepension. Pensionsbeloppen utgår i förhållande till slut lönen vid pensio-neringen och är i de allra flesta fall livsvariga. I de fall uppräkning av pensionen är avtalad följer koncernen de normer som Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK) tillämpar.

Förvaltningstillgångarna består av innehav i räntefonder.

Förmånsbestämda pensionsplaner 2015-12-31 2014-12-31

Nuvärdet av fonderade förpliktelser 4 5

Verkligt värde på förvaltningstillgångar –4 –5

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 53 65

Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner 53 65

Skuld i rapport över finansiell ställning 53 65

Förändring i den förmånsbestämda förpliktelsen 2015 2014

Förpliktelse 1 januari 65 65

Pensionskostnad

Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1 7

Räntekostnader 1 2

Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar 14 15

Särskild löneskatt 0 0

Summa pensionskostnad 16 24

Omvärderingar

Avkastning på förvaltningstillgångar –0 –1

Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden – –2

Erfarenhetsbaserade vinster 1 7

Särskild löneskatt relaterad till omvärderingar 0 1

Summa omvärderingar 1 7

Utbetalda ersättningar –1 –1

Utbetalningar i samband med regleringar –28 –31

Utbetald särskild löneskatt –0 –0

Övertagna pensionsåtaganden – 1

Förpliktelse 31 december 53 65

Väsentliga beräkningsantaganden 2015 2014

Diskonteringsränta 0,9% 0,9%

Förväntad löneökningstakt 2,5% 2,5%

Andel som bedöms utnyttja avtalet att gå i pension från 62 års ålder 40% 30%

Population 2015 2014

Aktiva 82 121

Ålderspensionärer 17 24

Summa 99 145

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Bolagets utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redo-visas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Här redovisas främst avgifter till försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK). Denna pen-sionsplan omfattar alla anställda utom ett fåtal som har individuella lösningar.

FTP-planen genom försäkring i Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK) är en för-månsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Denna pensionsplan innebär enligt IAS 19, Ersättningar till anställda, att ett företag som huvudregel redovisar sin pro-portionella andel av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltnings-tillgångar och kostnader som är förbundna med pensionsförpliktelsen. I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för förmånsbestämda pensionsplaner. FPK har inte möjlighet att tillhandahålla erforderlig information varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 34 IAS19. Det finns inte heller infor-mation om framtida överskott eller underskott i planen och om dessa i så fall skulle påverka kommande års avgifter till den.

Avgifter för 2016 avseende FTP-planen förväntas uppgå till 127 Mkr.

2015 2014

Kostnader för avgiftsbestämda planer 227 216

42 EMITTERADE VÄRDEPAPPER

2015-12-31 2014-12-31

Certifikat 1 342 4 087

Obligationslån1) 139 856 126 356

Utställda postväxlar 71 70

Summa emitterade värdepapper 141 269 130 514

Återstående löptid högst 1 år 16 257 31 985

Återstående löptid mer än 1 år 125 012 98 5301) Säkerställda obligationer uppgår i koncernen till 110 400 (100 888) Mkr.

43 INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN

2015-12-31 2014-12-31

Inlåning från försäkringsföretag 3 022 4 198

Inlåning från hushåll 70 192 63 925

Inlåning från övrig svensk allmänhet 9 488 7 722

Summa inlåning från allmänheten 82 702 75 845

44 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

2015-12-31 2014-12-31

Svenska banker 2 586 3 041

Övriga svenska kreditinstitut 368 349

Summa skulder till kreditinstitut 2 954 3 390

Äkta återköpstransaktioner uppgick till – (–) Mkr.


47 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

2015-12-31 2014-12-31

Ställda säkerheter

Registerförda placeringstillgångar för försäkringstagares räkning 111 133 101 071

Pantsatta värdepapper i Riksbanken 2 500 2 500

Pantsatta värdepapper hos Euroclear 2 000 2 000

Pantsatta aktier i dotterbolag 953 1 197

Lånefordringar, säkerställda obligationer 137 484 117 267

Lånefordringar, fyllnadssäkerheter 8 775 11 475

Lämnade säkerheter till följd av återköpsavtal 105 –

Övriga säkerheter för värdepapper 20 15

Företagsinteckningar, intressebolag 0 0

Summa ställda säkerheter 262 970 235 525

Eventualförpliktelser

Garantiförbindelser 36 27

Förtida uttag vid 62 års ålder enligt pensionsavtal, 60 (70)% 51 100

Summa eventualförpliktelser 87 127

Andra åtaganden

Beviljade men ej utbetalda lån 13 110 11 763

Beviljade men ej utnyttjade räkningskrediter 2 234 2 092

Beviljade men ej utnyttjade kortkrediter 1 388 1 299

Summa andra åtaganden 16 732 15 153

Registerförda tillgångar följer reglerna i försäkringsrörelselagen. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. Under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångar in och ut ur registret så länge som samtliga försäkrings-åtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen.

Utlåning till allmänheten har ställts som säkerhet för emitterade säkerställda obligatio-ner och bostadsobligationer. I händelse av bolagets obestånd har innehavarna av obligatio-nerna förmånsrätt i de tillgångar som är registrerade som säkerhetsmassa.

Övriga pantsatta värdepapper övergår till pantinnehavaren i händelse av konkurs.Vid fastställande av eventualförpliktelse för förtida uttag enligt pensionsavtal har ett

antagande om hur många som kommer att utnyttja avtalet gjorts, antagandet är baserat på historiska uppgifter.

45 ÖVRIGA SKULDER

2015-12-31 2014-12-31

Skulder avseende direktförsäkring 729 1 634

Skulder till Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB 425 512

Skulder avseende återförsäkring 404 203

Leverantörsskulder 275 185

Skatteskuld 188 234

Depåer från återförsäkrare 35 38

Övriga skulder 1 899 834

Summa övriga skulder 3 955 3 640

46 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna räntekostnader 2 110 2 645

Övriga upplupna kostnader 1 754 1 566

Förutbetalda leasinghyror 234 243

Övriga förutbetalda intäkter 651 612

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 749 5 066

48 FÖRVÄNTADE ÅTERVINNINGS- OCH REGLERINGSTIDER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER

2015-12-31 2014-12-31

Belopp som förväntas återvinnasInom 12 månader

Efter 12 månader Totalt

Inom 12 månader


Tillgångar

Goodwill – 738 738 – 735 735

Andra immateriella tillgångar 26 3 646 3 672 327 3 283 3 610

Uppskjuten skattefordran 20 10 29 4 34 38

Materiella tillgångar 24 28 53 40 11 51

Rörelsefastigheter 72 2 473 2 545 79 2 186 2 265

Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB – 8 8 – 8 8

Aktier och andelar i intresseföretag – 74 74 – 66 66

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 217 9 628 10 845 1 337 10 192 11 529

Utlåning till allmänheten 15 931 186 028 201 959 14 389 165 035 179 424

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 4 544 95 953 100 497 3 932 87 427 91 359

Aktier och andelar 110 1 722 1 832 61 1 426 1 487

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 8 785 31 276 40 061 11 383 32 350 43 733

Belåningsbara statsskuldförbindelser 5 827 2 997 8 824 1 727 3 682 5 409

Derivat 197 4 283 4 479 365 4 911 5 276

Värdeförändring säkringsportföljer 13 803 815 337 810 1 147

Övriga fordringar 3 675 3 3 677 4 158 358 4 516

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 186 925 3 111 2 731 890 3 621

Likvida medel 1 374 – 1 374 1 657 – 1 657

Summa tillgångar 44 001 340 594 384 595 42 528 313 404 355 933


49 KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

2015-12-31

Finansiella tillgångar värderade

enligt Fair-value option

Innehav för handels- ändamål

Derivat som används

i säkrings-redovisning

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Lånefordringar och kund-fordringar

Summa redo-visat värde

Verkligt värde

Tillgångar

Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB – – – 8 – 8 8

Utlåning till allmänheten – – – – 201 959 201 959 202 780

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 100 497 – – – – 100 497 100 497

Aktier och andelar 1 816 – – 15 – 1 832 1 832

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 080 – – 32 981 – 40 061 40 061

Belåningsbara statsskuldförbindelser – – – 8 824 – 8 824 8 824

Derivat – 66 4 414 – – 4 479 4 479

Övriga fordringar – – – – 668 668 –

Likvida medel – – – – 1 374 1 374 –

Summa 109 393 66 4 414 41 829 204 001 359 703

Finansiella skulder värderade till verkligt värde


2015-12-31

Finansiella skulder

värderade enligt Fair-

value option




Andra finansiella

skulderSumma redo-

visat värdeVerkligt

värde

Skulder

Efterställda skulder – – – 2 300 2 300 2 362

Emitterade värdepapper – – – 141 269 141 269 145 550

Inlåning från allmänheten – – – 82 702 82 702 82 884

Skulder till kreditinstitut – – – 2 954 2 954 –

Derivat – 33 2 422 – 2 455 2 455

Övriga skulder – – – 1 300 1 300 –

Summa – 33 2 422 230 525 232 980

Upplysning om verkligt värde lämnas inte för de poster där redovisat värde är en approxi-mation av verkligt värde utifrån tillgångarnas och skuldernas anskaffningsvärde, då dessa tillgångar och skulder har korta löptider. Verkligt värde på in- och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade fram-tida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella in- respektive utlånings-ränta som tillämpas.

Huvudprincipen för värdering till verkligt värde av emitterade värdepapper är att värdering sker till priser från extern part per bokslutsdatum, alternativt senaste handelsdag.

När externa priser saknas, alternativt bedöms som marknadsavvikande samt för värde-ring av verkligt värde av efterställda skulder, har schablonmetod alternativt värderingsmetod baserad på bedömd eller ursprunglig emissionsspread använts.

2015-12-31 2014-12-31



Inom 12 månader


Skulder

Efterställda skulder – 2 300 2 300 – 2 000 2 000

Försäkringstekniska avsättningar 4 366 14 010 18 376 3 776 14 888 18 664

Avsättningar för vilka livförsäkringstagaren bär risken 4 544 96 457 101 002 3 932 88 318 92 250

Uppskjuten skatteskuld 0 1 139 1 139 0 948 948

Övriga avsättningar 208 49 257 131 48 179

Emitterade värdepapper 18 707 122 563 141 269 33 468 97 046 130 514

Inlåning från allmänheten 81 869 833 82 702 12 390 63 455 75 845

Skulder till kreditinstitut 2 954 – 2 954 3 390 – 3 390

Derivat 294 2 160 2 455 498 2 258 2 756

Värdeförändring säkringsportföljer 309 2 590 2 899 1 123 2 701 3 824

Övriga skulder 3 891 64 3 955 3 640 – 3 640

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 4 749 – 4 749 5 066 – 5 066

Summa skulder 121 892 242 165 364 057 67 414 271 662 339 076

48 FÖRVÄNTADE ÅTERVINNINGS- OCH REGLERINGSTIDER FÖR TILLGÅNGAR OCH SKULDER, forts.


Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde


2014-12-31

Finansiella tillgångar värderade

enligt Fair-value option





kan säljas


Summa redo-visat värde

Verkligt värde

Tillgångar

Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB – – – 8 – 8 8

Utlåning till allmänheten – – – – 179 424 179 424 180 926

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 91 359 – – – – 91 359 91 359

Aktier och andelar 1 476 – – 11 – 1 487 1 487

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 629 – – 36 104 – 43 733 43 733

Belåningsbara statsskuldförbindelser – – – 5 409 – 5 409 5 409

Derivat – 18 5 258 – – 5 276 5 276

Övriga fordringar – – – – 3 602 3 602 –

Likvida medel – – – – 1 657 1 657 –

Summa 100 464 18 5 258 41 532 184 683 331 956

Finansiella skulder värderade till verkligt värde


2014-12-31

Finansiella skulder

värderade enligt Fair-

value option




Andra finansiella

skulderSumma redo-

visat värdeVerkligt

värde

Skulder

Efterställda skulder – – – 2 000 2 000 2 127


Inlåning från allmänheten – – – 75 845 75 845 77 297

Skulder till kreditinstitut – – – 3 390 3 390 –

Derivat – 252 2 504 – 2 756 2 756

Övriga skulder – – – 2 901 2 901 –

Summa – 252 2 504 214 650 217 406

49 KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER, forts.


2015-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Summa redovisat

värde

Tillgångar

Rörelsefastigheter – – 2 545 2 545

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 100 497 – – 100 497

Aktier och andelar 1 167 14 650 1 832

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 39 961 – 100 40 061

Belåningsbara statsskuldförbindelser 8 824 – – 8 824

Derivat 0 4 479 – 4 479

Skulder

Derivat 0 2 455 – 2 455

2014-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Summa redovisat

värde

Tillgångar

Rörelsefastigheter – – 2 265 2 265

Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken 91 359 – – 91 359

Aktier och andelar 943 12 532 1 487

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 43 702 – 31 43 733

Belåningsbara statsskuldförbindelser 5 409 – – 5 409

Derivat 1 5 275 – 5 276

Skulder

Derivat 0 2 756 – 2 756

Förändring nivå 3Rörelse-

fastigheterAktier och

andelar

Obligationer och andra

ränte bärande värdepapper Totalt

Ingående balans 2015-01-01 2 265 532 31 2 828

Förvärv 22 0 69 92

Avyttringar – –3 – –3

Redovisat i årets resultat –73 120 – 47

Redovisat i övrigt totalresultat 330 – – 330

Utgående balans 2015-12-31 2 545 650 100 3 295

Ingående balans 2014-01-01 2 423 473 – 2 896

Förvärv 0 – 30 30

Avyttringar – –6 – –6

Redovisat i årets resultat –136 65 1 –70

Redovisat i övrigt totalresultat –22 – – –22

Utgående balans 2014-12-31 2 265 532 31 2 828

Det gjordes inte några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under 2015 och inte heller under 2014. Under 2015 och under 2014 förekom inte några överföringar från nivå 3.

För rörelsefastigheter finns det normalt inte aktiva marknader, därför estimeras verkligt värde med hjälp av modeller baserade på diskonterade kassaflöden. Metoden som används vid beräkning av verkligt värde är en kombinerad tillämpning av ortsprismetod utifrån redo-visade jämförelseköp och avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdes-beräkning av framtida faktiska kassaflöden i form av driftnetton, som successivt mark-nadsanpassats under 10 år, samt nuvärdet av bedömt restvärde år 10. Restvärdet har bedömts genom en evighetskapitalisering av ett uppskattat marknadsmässigt driftnetto.

Aktier och andelar i nivå 3 värderas till eget kapital per aktie utifrån senaste bolagsrap-port. Avlistade bolag på obestånd värderas till noll, om annan notering inte kan hittas. Innehav i Private Equityfonder vilka klassificeras som aktier i nivå 3, värderas externt av respektive fonds förvaltare. Värdering av respektive fond baseras på värdering av fondens innehav i portföljbolag. Värderingen av de underliggande portföljbolagen baseras på syste-matisk jämförelse med marknadsnoterade jämförbara bolag eller till ett värde baserat på en aktuell tredjepartstransaktion. I vissa fall är värderingarna baserade på diskonterade kassaflöden eller metoder baserade på andra icke observerbara data. Värderingen görs i enlighet med branschpraxis som till exempel International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines som stödjs av många branschorganisationer såsom till exem-pel EVCA (European Venture Capital Association).

Obligationer och andra räntebärande värdepapper vilka inte är noterade på en aktiv marknad utgörs av räntebärande onoterade lån. Dessa värderas genom användande av icke observerbara marknadsdata och klassificeras i värderingsnivå 3. Värderingen görs av externa förvaltare utifrån vedertagna värderingsmodeller, vilka innebär att de underliggande inne-hav som utställaren av lånet innehar värderas utifrån relevant observerbara marknadspriser då sådana finns samt för innehav vilka marknadspriser inte finns att tillgå till ett verkligt värde som motsvaras av anskaffningsvärdet justerat för eventuella nedskrivningar.

Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen under Kapitalavkastning, netto och Värdeökning på fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken.

50 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE

I tabellen framgår tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning utifrån använda värderingsmetoder där:Nivå 1 avser värden som fastställs från noterade kurser på en aktiv marknad.Nivå 2 avser värden som fastställs genom beräknade värden på observerbara marknadsnoteringar.Nivå 3 avser värden som bygger på egna antaganden och bedömningar.


52 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

De 23 länsförsäkringsbolagen har valt att organisera den gemensamma verksamheten i Länsförsäkringar AB-koncernen. Koncernen har fått i uppdrag av länsförsäkringsbolagen att bedriva verksamhet inom områden där storskalighet är en avgörande konkurrensfördel och att tillhandahålla sådan service till länsförsäkringsbolagen, som av effektivitetsskäl ska produceras och tillhandahållas gemensamt inom länsförsäkringsgruppen.

Som närstående juridiska personer till Länsförsäkringar AB-koncernen räknas Länsför-säkringar Liv-koncernens bolag, samtliga intressebolag, Länsförsäkringar Mäklarservice AB, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB, Humlegården Holding I AB, Humlegården Holding II AB, Humlegården Holding III AB, Humlegården Fastigheter AB, de 23 länsför-säkringsbolagen med dotterbolag samt 16 socken- och häradsbolag. Närstående nyckel-personer är styrelseledamöter och ledande befattningshavare och nära familje medlemmar till dessa personer.

Principer för transaktionerTransaktioner mellan närstående förekommer av såväl engångskaraktär som av löpande karaktär.

Till transaktioner av engångskaraktär hör köp och försäljning av tillgångar och liknande transaktioner. De är av begränsad omfattning. Transaktioner av engångskaraktär ska grun-das på skriftliga avtal med en omfattning som följer marknadsmässig standard och med marknadsmässiga villkor.

Till transaktioner av löpande karaktär hör varor och tjänster som tillhandahålls för bola-gen inom Länsförsäkringar AB-koncernen samt gentemot länsförsäkringsgruppen avse-ende utförandet av utvecklingsprojekt och service. Transaktioner av denna karaktär ska följa fastställda rutiner enligt nedan.

PrissättningPrissättningen för affärsverksamheten är gjord på marknadsmässiga villkor. Prissättningen för serviceverksamheten inom länsförsäkringsgruppen baseras på direkta och indirekta kostnader. Totalt sett syftar prissättningen till att fördela kostnaderna rättvist inom läns-försäkringsgruppen utifrån förbrukning. Gemensamma utvecklingsprojekt och gemensam service är kollektivt finansierade och faktureras utifrån beslutad fördelningsnyckel.

Beredning och beslutFöretagsledningen inom Länsförsäkringar AB bereder tillsammans med ett serviceråd med representanter från länsförsäkringsbolagen servicenivå och prislista för försäljning av varor och tjänster till närstående bolag. Med utgångspunkt från denna beredning tar styrelsen för Länsförsäkringar AB beslut om servicenivå och prislista gentemot närstående bolag.

Närståendetransaktioner i koncernen 2015Länsförsäkringsbolag, socken- och häradsbolag Länsförsäkringar AB ägs till 100 procent av de 23 länsförsäkringsbolagen och 16 socken- och häradsbolag. En stor del av koncernens kundkontakt sker genom de lokala länsförsäk-ringsbolagen, socken- och häradsbolagen. I provisionsöverenskommelser mellan dessa parter regleras ersättning för förmedling av Länsförsäkringar AB-koncernens försäkrings-produkter. Provisioner utgår även till länsförsäkringsbolagen för deras arbete med Länsför-säkringar Banks, Länsförsäkringar Hypoteks och Länsförsäkringar Fondförvaltnings kund-relaterade frågor. Uppdraget och ersättning regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Denna lösning skapar en unik lokal närvaro och marknadskännedom.

Länsförsäkringar AB-koncernen hanterar och avräknar länsförsäkringsgruppens interna och externa återförsäkring. Koncernen utför även utvecklingsprojekt och service åt länsför-säkringsbolagen inom en rad områden, exempelvis personskadereglering, jurist- och aktu-arietjänster, produkt- och konceptutveckling samt utveckling av IT-stöd och andra IT-tjänster.

Länsförsäkringar Mäklarservice ABLänsförsäkringar Mäklarservice AB ägs gemensamt av länsförsäkringsbolagen och Länsför-säkringar Sak. Bolaget arbetar på uppdrag av länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak Försäkring inom sakförsäkring och på uppdrag av länsförsäkringsbolagen inom livför-säkring.

Länsförsäkringar Liv Försäkrings ABLänsförsäkringar Liv Försäkrings AB ägs till 100 procent av Länsförsäkringar AB. Verksam-heten bedrivs enligt ömsesidiga principer och konsolideras därför inte i Länsförsäkringar AB-koncernen.

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB köper utveckling och service av Länsförsäkringar AB. Serviceverksamhetens huvuduppgift är att ge service huvudsakligen inom områdena affärsanalys, ekonomi, kontorsservice, HR och kommunikation.

51 UPPLYSNING OM KVITTNING

Tabellen visar finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter. Koncernen har ISDA- och CSA-avtal med samtliga derivatmotparter samt motsvarande avtal om nettning för repor vilket innebär att samtliga exponeringar täcks av dessa typer av avtal. Avtalen ger parterna rätt att kvitta skulder och fordringar i händelse av betalningsinställelse eller insolvens. Nettobeloppet utgörs av de belopp som i händelse av betalningsinställelse eller insolvens skulle erhållas om beloppet är en tillgång, eller betalas, om beloppet är en skuld.

Relaterade belopp som inte kvittas i balansräkningen

Mkr 2015-12-31 Bruttobelopp

Kvittade i balans räkningen

Nettobelopp i balansräkningen

Ramavtal om nettning

Säkerheter Erhållna (–) /

Ställda (+) Nettobelopp

Tillgångar

Derivat 4 479 – 4 479 –1 794 –1 895 790

Omvända återköpsavtal 105 – 105 – –105 –

Skulder

Derivat –2 455 – –2 455 1 794 63 –598

Återköpsavtal –105 – –105 – 105 –

Totalt 2 024 – 2 024 – –1 832 192



Kvittade i balans räkningen

Nettobelopp i balansräkningen

Ramavtal om nettning

Säkerheter Erhållen (–) /

Ställda (+) Nettobelopp

Tillgångar

Derivat 5 276 – 5 276 –2 168 –2 077 1 031

Omvända återköpsavtal 1 501 – 1 501 – –1 501 –

Skulder

Derivat –2 756 – –2 756 2 168 178 –410

Återköpsavtal – – – – – –

Totalt 4 021 – 4 021 – –3 400 621


Närståendetransaktioner 2015

Intäkter Kostnader Fordringar Skulder Åtaganden

Intresseföretag 0 – – – –

Länsförsäkringar Liv-koncernen 421 –124 146 962 901

Ägare

Länsförsäkringsbolag 1 775 –2 209 8 880 13 472 59

Övriga närstående

Länsförsäkringar Mäklarservice AB 20 –15 5 40 5

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB 1 –0 1 0 –

Övriga – –6 9 8 1

Summa övriga närstående 21 –21 15 48 6

Ränteintäkter och räntekostnader 2015Ränteintäkt Räntekostnad

Länsförsäkringsbolag 0 –2

Länsförsäkringar Liv-koncernen – –23

Övriga närstående – –

Närståendetransaktioner 2014

Intäkter Kostnader Fordringar Skulder Åtaganden

Intresseföretag 0 – 1 – –

Länsförsäkringar Liv-koncernen 426 –127 95 1 047 1 190

Ägare

Länsförsäkringsbolag 1 328 –4 495 6 896 14 027 52

Övriga närstående

Länsförsäkringar Mäklarservice AB 20 –13 6 34 5

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB 1 –0 – – –

Övriga 9 –11 2 8 –

Summa övriga närstående 30 –24 8 42 5

Ränteintäkter och räntekostnader 2014 Ränteintäkt Räntekostnad

Länsförsäkringsbolag 1 –9

Länsförsäkringar Liv-koncernen – –30

Övriga närstående – –0

Fordringar och skulder mot länsförsäkringsbolag inkluderar försäkringstekniska avsättningar.

AvtalVäsentliga avtal för Länsförsäkringar AB koncernen utgörs i huvudsak av avtal med Läns-försäkringar Liv-koncernen om IT samt utveckling och service, med de 23 länsförsäkrings-bolagen om provisionsavtal, avtal om skadereglering samt avtal om utveckling och förvalt-ning.

Andra väsentliga avtal för Länsförsäkringar AB-koncernen utgörs av avtal med Länsför-säkringar Mäklarservice AB om försäljning samt med Humlegården Fastigheter AB om förvaltning av Utile Dulci 2 HB.

Transaktioner mellan Länsförsäkringar AB-koncernen och dess styrelse och ledningErsättningar till närstående nyckelpersoner som styrelseledamöter och ledande befatt-ningshavare framgår av not 13 Anställda, personalkostnader och ledande befattnings-havares ersättningar. I övrigt förekommer inga transaktioner mellan dessa personer eller deras när stående utöver normala kundtransaktioner.

För Livkoncernens transaktioner med närstående hänvisas till Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolags årsredovisning för 2015.

53 KONCERNBOLAG

Ägarandel i %

Innehav i direkt och indirekt ägda dotterbolag

Dotterbolagets säte, land 2015-12-31 2014-12-31

Agria Pet Insurance Ltd Storbritannien 100 100

Försäkringsaktiebolaget Agria (publ) Sverige 100 100

LF Sak Fastighets AB Sverige 100 100

Länsförsäkringar Bank AB (publ) Sverige 100 100

Länsförsäkringar Fondförvaltning AB Sverige 100 100

Länsförsäkringar Fondliv Försäkringsaktiebolag (publ) Sverige 100 100

Länsförsäkringar Grupplivförsäkringsaktiebolag Sverige 100 100

Länsförsäkringar Hypotek AB (publ) Sverige 100 100

Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (publ) Sverige 100 100

Utile Dulci 2 HB Sverige 100 100

Wasa Kredit AB Sverige 100 100

Med ägarandel avses andel av kapitalet, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

54 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

2015 2014

Betalda räntor och erhållen utdelning

Erhållen utdelning 5 3

Erhållen ränta 80 178

Erlagd ränta –66 –110

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Av- och nedskrivningar av tillgångar 489 656

Orealiserade vinster/förluster på placeringstillgångar –5 269 –11 914

Nedskrivning Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolag – 200

Försäkringstekniska avsättningar efter avgiven återförsäkring 9 149 9 128

Avsättning till pensioner –12 6


Andra ej likviditetspåverkande resultatposter 170 –39

Summa 4 617 –1 923

55 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser efter balansdagen.

56 UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Länsförsäkringar AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Organisationsnummer 556549-7020Adressen till kontoret är Tegeluddsvägen 11–13 Stockholm.Postadressen är 106 50 Stockholm.Koncernredovisningen för år 2015 består av moderbolaget och dess dotterbolag.I Länsförsäkringar AB-koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.Länsförsäkringar AB (publ) ägs till 100 procent av 23 länsförsäkringsbolag och 16 socken- och häradsbolag.

52 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE, forts.


Finansiella rapporter moderbolaget

Resultaträkning för moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Rapport över totalresultat för moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Balansräkning för moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget . . . 87

Kassaflödesanalys för moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Not 1 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Not 2 Risker och riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Not 3 nettoomsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Not 4 externa kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Not 5 Operationell leasing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Not 6 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar . . . . . . . . . . . . 89

Not 7 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer . . . . . . 91

Not 8 Resultat från andelar i koncernbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Not 9 Ränteintäkter och liknande resultatposter . . . . . . . . . . . 91

Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter . . . . . . . . 91

Not 11 Skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Not 13 Materiella anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Not 14 Aktier och andelar i koncernbolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Not 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav . . . . . . . . . . . . . 93

Not 16 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder . . . . . 93

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter . . . . . 94

Not 18 Kortfristiga placeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Not 19 eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Not 21 Övriga avsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Not 22 emitterade värdepapper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Not 23 Derivat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter . . . . . . 96

Not 25 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser . . . . . . . . . 96

Not 26 Förväntade återvinnings- och regleringstider på tillgångar, avsättningar och skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Not 27 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder . . . 97

Not 28 Värderingsmetoder för verkligt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Not 29 Upplysning om kvittning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Not 30 Upplysningar om närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Not 31 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys . . . . . . . . . . 99

Not 32 ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Not 33 Händelser efter balansdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

85 FInAnSIeLLA RAPPORTeR MODeRBOLAGeTLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Mkr Not 2015 2014

Nettoomsättning 3 2 653 2 491

Rörelsens kostnader

Externa kostnader 4, 5, 7 –2 015 –1 812

Personalkostnader 6 –822 –794

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 12, 13 –37 –110

Rörelseresultat –221 –225

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernbolag 8 742 1 254

Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 26 52

Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –109 –314

Resultat efter finansiella poster 438 767

Skatt 11 –7 25

Årets resultat 431 792

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Mkr 2015 2014


Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Kassaflödessäkringar 6 –56

Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas –1 –

Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat –1 12

Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 4 –44

Årets totalresultat 435 748

Mkr Not 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 12 227 111

Materiella anläggningstillgångar 13 90 112

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernbolag 14 16 892 16 342

Uppskjuten skattefordran 16 20 26

Andra långfristiga värdepappersinnehav 15 1 007 15

Summa finansiella anläggningstillgångar 17 919 16 384

Summa anläggningstillgångar 18 236 16 608

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Fordringar hos koncernbolag 30 1 026 663

Fordringar hos övriga närstående 30 166 229

Övriga fordringar 41 96

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 116 89

Summa kortfristiga fordringar 1 349 1 077

Kortfristiga placeringar 18 4 1 254

Kassa och bank 243 239

Summa omsättningstillgångar 1 596 2 570

Summa tillgångar 27 19 832 19 177

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 19

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 042 1 007

Reservfond 4 801 4 801

Summa bundet eget kapital 5 843 5 808

Fritt eget kapital

Överkursfond 5 471 4 907

Fond för verkligt värde –28 –32

Balanserat resultat 4 793 4 001


Summa fritt eget kapital 10 668 9 668

Summa eget kapital 16 511 15 476

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 41 48

Övriga avsättningar 21 157 74

Summa avsättningar 198 122

Långfristiga skulder

Emitterade värdepapper 22 1 698 1 697

Derivat 23 34 41

Skulder till övriga närstående bolag 30 237 350

Summa långfristiga skulder 1 969 2 088

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 236 130

Skulder till koncernbolag 30 236 256

Skulder till övriga närstående bolag 30 368 302

Emitterade värdepapper 22 – 500

Övriga skulder 24 21

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 290 282

Summa kortfristiga skulder 1 154 1 491

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 27 19 832 19 177

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 25

Ställda säkerheter 901 1 190

Ansvarsförbindelser 36 55

Summa ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 937 1 245

Resultaträkning för moderbolaget Balansräkning för moderbolaget

FInAnSIeLLA RAPPORTeR MODeRBOLAGeT86 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Bundet eget kapital Fond för verkligt värde Fritt eget kapital

Mkr Aktiekapital ReservfondVerkligt

värdereservSäkrings-

reservÖverkurs-

fondBalanserat

resultatÅrets

resultatTotalt

eget kapital

Ingående eget kapital 1 januari 2014 975 4 801 0 12 4 439 3 754 247 14 228


Årets resultat – – – – – – 792 792

Övrigt totalresultat – – – –44 – – – –44

Årets totalresultat – – – –44 – – 792 748

Vinstdisposition – – – – – 247 –247 –

Nyemission 32 – – – 468 – – 500

Utgående eget kapital 31 december 2014 1 007 4 801 0 –32 4 907 4 001 792 15 476

Ingående eget kapital 1 januari 2015 1 007 4 801 0 –32 4 907 4 001 792 15 476


Årets resultat – – – – – – 431 431

Övrigt totalresultat – – –1 5 – – – 4

Årets totalresultat – – –1 5 – – 431 435

Vinstdisposition – – – – – 792 –792 –

Nyemission 36 – – – 564 – – 600

Utgående eget kapital 31 december 2015 1 042 4 801 –1 –27 5 471 4 793 431 16 511

Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Mkr Not 2015 2014

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 438 767

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 31 –194 103

Betald inkomstskatt – –3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 244 867

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar 291 –1 027

Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder 48 –597

Kassaflöde från den löpande verksamheten 583 –757

Investeringsverksamheten

Lämnade aktieägartillskott –550 –600

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –128 –3

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –24 –7

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 22 11

Kassaflöde från investeringsverksamheten –680 –599

Finansieringsverksamheten

Nyemission 600 500

Amortering lån –499 –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 101 500

Årets kassaflöde 4 –856

Likvida medel vid årets början 239 1 095

Likvida medel vid årets slut 243 239


Belopp i Mkr om inget annat anges.

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med års redo-

visningslagen (1995:1554) och RFR 2 Redovisning för juridiska personer

samt uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering gällande

noterade företag.

Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den

juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och utta-

landen, så långt detta är möjligt inom ramen för års redovisningslagen,

tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och

beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg från

IFRS som ska göras.

Ändrade redovisningsprinciperInga ändrade redovisningsprinciper tillämpas i moderbolaget utöver

de som anges i not 1 för koncernen.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciperDe avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och kon cernens

principer föranleds av begränsade möjligheter att tillämpa IFRS i moder-

bolaget, till följd av årsredovisningslagen och trygg andelagen samt i vissa

fall av skatteskäl.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen

utom i följande fall:

Klassificering och uppställningsformerFör moderbolaget används benämningarna balansräkning respektive kas-

saflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över

finansiell ställning respektive rapport över kassa flöden. Resultaträkning

och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisnings-

lagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över för-

ändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utform-

ning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden.

De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbola-

gets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finan-

siella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt

förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde.

IntäkterFörsäljning av varor och utförande av tjänsteuppdragI moderbolagets resultat redovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 §

när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för

annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffnings-

värdet och nettoförsäljningsvärdet på balans dagen.

RörelsesegmentrapporteringModerbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och

i samma omfattning som koncernen utan upplyser om nettoomsättningens

fördelning.

AktieägartillskottAktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren

och aktiveras i aktier och andelar i koncernbolag hos givaren.

KoncernbidragKoncernbidrag redovisas enligt huvudregeln i RFR 2. Koncernbidrag som

bolaget erhåller från ett dotterbolag redovisas enligt samma principer som

finansiella intäkter. Koncernbidrag som lämnas till ett dotterbolag redovi-

sas som en investering i aktier och andelar i koncernbolag.

Leasade tillgångarI moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för

operationell leasing.

LåneutgifterI moderbolaget belastar låneutgifter resultatet för den period till vilken

de hänför sig till.

Ersättningar till anställdaFörmånsbestämda planerI moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbe-

stämda planer än de som anges i IAS 19 Ersättning till anställda. Moder-

bolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finans inspektionens

föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skatte mässig avdrags-

rätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur

diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda

förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida

löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i

resultat räkningen när de uppstår.

2 RISKER OCH RISKHANTERING

I moderbolaget finns, förutom aktier i och fordringar på koncernföretag,

även finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga pla ceringar. Dessa

innehav är dock av begränsad storlek relativt placeringstillgångar i koncer-

nens försäkringsbolag. Vid utgången av 2015 uppgick moder bolagets inne-

hav av placeringsaktier och aktiefondandelar till 4 (4) Mkr. Därutöver fanns

kortfristiga räntebärande placeringar uppgående till – (1 250) Mkr och

banktillgodohavande på 243 (239) Mkr. Kassaflödessäkringar för säkring

av rörlig ränta till fast avseende moderbolagets emitterade värdepapper upp-

gick, avseende den ackumulerade orealiserade värdeförändringen, till –34

(–41) Mkr. Förutom nämnda tillgångar och skulder härrör moderbolagets

risker ur dotterbolagens verksamheter. Se även förvaltningsberättelse och

koncernens not 2 Risker och riskhantering.

3 NETTOOMSÄTTNING

Omsättningen i moderbolaget består av serviceintäkter 2 551 (2 372) Mkr

och hyres intäkter 102 (119) Mkr för lokaler och inventarier. Bolagets

omsättning redovisas i rörelsesegmentet Moderbolag i koncernen. Av

omsättningen kommer 43 (43) pro cent från bolag inom Länsförsäkringar

AB-koncernen, 9 (10) procent från Länsförsäkringar Liv-koncernen, 47

(46) procent från länsförsäkringsbolag och 1 (0) procent från externa kunder.


4 EXTERNA KOSTNADER

2015 2014

Lokalkostnader, not 5 –168 –167

Övriga lokalkostnader –135 –88

Marknadsföring –51 –35

Konsulter –630 –501

Arvode till revisorer, not 7 –5 –6

IT-kostnader –732 –726

Trycksaker, telefoni och porto –104 –98

Övriga kostnader –191 –190

Summa –2 015 –1 812

Lokalkostnaderna avser hyror för de lokaler som koncernen använder i sin verksamhet.Länsförsäkringar AB hyr i sin tur ut lokaler till bolag inom koncernen samt till externa

kunder.

5 OPERATIONELL LEASING

Leasingsavtal där bolaget är leasetagareIcke uppsägningsbara leasingbetalningar för lokalhyror uppgår till:

2015 2014

Inom ett år –150 –167

Senare än ett år men inom fem år –568 –669

Senare än fem år –142 –335

Summa –860 –1 171

I resultatet 2015 redovisas en hyreskostnad på –168 (–167) Mkr.Hyresavtalen löper under tio år till och med 31 december 2021. Inför varje förnyelse av

hyresavtal fastställs en grundhyra som därefter indexregleras enligt konsumentprisindex.

Leasingsavtal där bolaget är leasegivareFramtida icke uppsägningsbara leasingbetalningar för lokalhyror:

2015 2014

Inom ett år 83 117

Senare än ett år men inom fem år 307 388

Senare än fem år 77 192

Summa 467 697

Under 2015 redovisades en hyresintäkt på 102 (119) Mkr.Företaget hyr ut lokaler till både interna och externa hyresgäster. Interna hyresavtal

löper under tio år, till och med december 2021. Externa hyresgäster tecknar avtal direkt med Utile Dulci från och med januari 2016.

Hyresbeloppet räknas av mot det ursprungliga hyresavtalet mellan Länsförsäkringar AB och Utile Dulci, undantaget Länsförsäkringar Stockholm.

6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

2015 2014

Medelantal anställda, Sverige

Män 311 308

Kvinnor 366 346

Totalt antal anställda 677 654

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

Övriga medarbetare





Summa 745 705

Styrelse och ledande befattningshavare, 20 (18)


varav fast lön till Vd och vice Vd 9 9

varav rörlig lön till Vd och vice Vd – –

varav fast lön till andra ledande befattningshavare 12 11

varav rörlig lön till andra ledande befattningshavare – –



Summa 44 40

Totalt löner och andra ersättningar samt sociala kostnader





Summa 789 745

Rörlig ersättningRörlig ersättning är en sällan förekommande form av ersättning inom Länsförsäkringar AB-koncernen och utgör en liten del av den totala lönesumman. Inom vissa funktioner före-kommer provisionsbaserad ersättning. Den provisionsbaserade ersättningen är satt i för-hållande till försäljningsinsats och är reglerad i lokala kollektivavtal.

Ersättningar till styrelsenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbets-tagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.

Ersättningar till ledande befattningshavareErsättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare består av grundlön och övriga förmåner. Pensionsförmåner samt övriga förmåner för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som en del av den totala ersätt-ningen. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen.


6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Pensionskostnad i förhållande till

pensionsgrundande lön, %

2015 GrundlönÖvriga

ersättningarPensions-

kostnad SummaAvgifts-

bestämd

Sten Dunér, verkställande direktör 5,5 0,1 2,0 7,6 35

Ann Sommer, vice verkställande direktör 3,4 0 1,3 4,7 39

Sören Westin, vice verkställande direktör 3,4 0 1,2 4,6 35

Jan Fock, styrelsens ordförande 1,0 – – 1,0 –

Göran Lindell, styrelsens vice ordförande 0,4 – – 0,4 –

Mikael Sundquist, styrelseledamot 0,2 – – 0,2 –

Jonas Rosman, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Mats Fabricius, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Lars Hallkvist, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Maria Engholm, styrelseledamot 0,1 – – 0,1 –

Pia Sandvik, styrelseledamot 0,2 – – 0,2 –

Christer Villard, styrelseledamot 0,3 – – 0,3

Henrietta Hansson, tidigare styrelseledamot 0,1 – – 0,1 –

Andra ledande befattningshavare

Moderbolag (6 personer) 13,0 0,2 5,0 18,2 39

Dotterbolag och Länsförsäkringar Liv (3 personer) 11,3 0 4,8 16,1 44

Totalt 2015 40,1 0,3 14,4 54,8

Summa ersättning från moderbolag 25,5 0,3 8,2 34,0

Summa ersättning från dotterbolag och Länsförsäkringar Liv 14,6 0 6,2 20,8

Ersättningar till ledande befattningshavare

Pensionskostnad i förhållande till

pensionsgrundande lön, %

2014 GrundlönÖvriga

ersättningarPensions-

kostnad SummaAvgifts-

bestämd

Sten Dunér, verkställande direktör 5,2 0,1 1,9 7,2 35

Ann Sommer, vice verkställande direktör 3,2 0 1,4 4,6 44

Sören Westin, vice verkställande direktör 3,3 0 1,2 4,5 35

Jan Fock, styrelsens ordförande 1,0 – – 1,0 –

Göran Lindell, styrelsens vice ordförande 0,2 – – 0,2 –

Sune Nilsson, styrelsens tidigare vice ordförande 0,1 – – 0,1 –

Mikael Sundquist, styrelseledamot 0,1 – – 0,1 –

Jonas Rosman, styrelseledamot 0,2 – – 0,2 –

Mats Fabricius, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Lars Hallkvist, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Henrietta Hansson, styrelseledamot 0,2 – – 0,2 –

Pia Sandvik, styrelseledamot 0,2 – – 0,2 –

Christer Villard, styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Fredrik Daveby, tidigare styrelseledamot 0,1 – – 0,1 –

Lars-Eric Åström, tidigare styrelseledamot 0,1 – – 0,1 –

Gösta af Petersens, tidigare styrelseledamot 0,3 – – 0,3 –

Andra ledande befattningshavare

Moderbolag (5 personer) 11,1 0 4,3 15,4 40

Dotterbolag och Länsförsäkringar Liv (3 personer) 10,8 0 4,7 15,5 45

Totalt 2014 36,9 0,2 13,5 50,7

Summa ersättning från moderbolag 23,0 0,1 7,4 30,5

Summa ersättning från dotterbolag och Länsförsäkringar Liv 13,9 0,1 6,1 20,1

Pensionskostnad avser den kostnad som har påverkat årets resultat.


PensionerPensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen. Pensionsåldern för en vice verkställande direktör är 60 år. Pensionen mellan 60 och 65 år är avgiftsbestämd. Pen-sionspremien ska uppgå till 18 procent av den pensionsgrundande lönen. Med pensions-grundande lön avses den fasta lönen. Från 65 år följer villkoren pensionsavtalen mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. Pensionsåldern för en vice verkställande direktör är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd, pensionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen.

För andra ledande befattningshavare är pensionsåldern 60, 62 eller 65 år. I de fall pensionsåldern är 65 år är pensionen avgiftsbestämd och pensionspremien ska uppgå till 35 procent av månadslönen. I de fall pensionsåldern är 60 eller 62 år är pensionen mellan 60 respektive 62 år och 65 år avgiftsbestämd. Pension beräknas utgå med cirka 70 pro-cent av den pensionsgrundande lönen. Från 65 år följer villkoren pensionsavtal mellan FAO och FTF/Sacoförbunden. För en ledande befattningshavare tecknar bolaget kapital-försäkringar utöver pensionsavtalet under fyra år med början 2012. För 2015 uppgår premien till 0,3 Mkr.

AvgångsvederlagFör verkställande direktören, en vice verkställande direktör och andra ledande befattnings-havare gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande arton månadslöner. För en vice verkställande direktör gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. I händelse av uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande tjugofyra månadslöner.

Berednings- och beslutsprocess som tillämpas ifråga om ersättningar till företagsledningenErsättningspolicy för Länsförsäkringar AB-koncernen reglerar berednings- och beslutspro-cessen gällande ersättningar till företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder väsent-liga ersättningsbeslut samt bereder beslut om åtgärder för att följa upp tillämpningen av Ersättningspolicyn. Styrelsen fattar beslut om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande ledningen och för anställda med övergripande ansvar för någon av bolagets kontrollfunktioner.

Ersättningsutskottets sammansättning och mandatErsättningsutskottets sammansättning och uppgifter regleras i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande samt två styrelseledamöter.

Principer för ersättning till företagsledningenLedande befattningshavare i Länsförsäkringar AB-koncernen ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor. De totala ersättningarna ska vara i nivå med branschen. Utformning av och nivå på ersättningar ska harmoniera med bolagets värderingar, det vill säga vara rim-liga, präglad av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet och transparens.

Fast ersättningFast ersättning utgår enligt ovanstående generella princip.

PensionPensionslösningen ska vara helt premiebaserad med en premieavsättning på 35 procent av månadslönen. En övergång till denna policy ska ske successivt och så snart som möjligt.

Övriga förmånerUtöver ovanstående förmåner erbjuds tjänstebil enligt vid var tid gällande villkor, indivi-duell sjukvårdsförsäkring samt övriga förmåner som erbjuds samtliga anställda.

Lån till ledande befattningshavare 2015-12-31 2014-12-31


Vd och vVd 6 6


Summa 31 28

Beviljade lån består av personallån och övriga lån. Personallån är maximerade till 500 tkr och löper med lånevillkor som motsvarar vad som gäller för övriga anställda inom koncer-nen. Räntesatsen för personallån är reporänta minus 0,5 procentenheter men kan aldrig vara lägre än 0,5 procent. Räntesatsen räknas enligt Skatteverkets regler och ingår i belop-pen för övriga förmåner enligt ovan. Övriga lån löper enligt marknadsmässiga villkor.

Andel kvinnor bland ledande befattningshavare, % 2015-12-31 2014-12-31



6 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR, forts. 7 ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

2015 2014

KPMG AB

– revisionsuppdrag –4 –4

– revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –1 –1

– skatterådgivning 0 –1

– andra uppdrag 0 –0

Summa –5 –6

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser olika typer av kvalitetssäkringstjänster såsom granskning av förvaltning, bolagsord-ning, stadgar eller avtal som utmynnar i rapport eller intyg. Med andra uppdrag avses sådant som inte ingår i ovanstående delposter, till exempel juridisk konsultation vid sidan av revisionsverksamheten och som inte är hänförlig till skatterådgivning.

8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNBOLAG

2015 2014

Utdelningar från dotterbolag 412 1 066

Erhållna koncernbidrag 330 188

Resultatandel i handelsbolag – 0

Summa 742 1 254

9 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2015 2014

Ränteintäkter, koncernbolag 0 1

Ränteintäkter, övriga 5 15

Realisationsvinst, aktier och andelar 0 12

Realisationsvinst, räntebärande värdepapper koncernbolag 20 8

Orealiserad vinst, aktier och andelar 2 0

Orealiserad vinst, räntebärande värdepapper – 16

Summa 26 52

10 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2015 2014

Räntekostnader, räntebärande värdepapper emitterade av koncernföretag –23 –29

Räntekostnader, obligationer och räntebärande värdepapper –47 –64

Räntekostnader, derivat –20 –12

Realisationsförlust valutor –0 –0

Orealiserad förlust, räntebärande värdepapper –19 –

Orealiserad förlust, aktier och andelar – –9

Nedskrivning aktier och andelar1) – –200

Summa –109 –3141) Nedskrivning av aktier och andelar avseende Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB som i sin helhet

redovisats i resultaträkningen.


13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förbättring av annans fastighet 2015 2014

Anskaffningsvärde



Avskrivningar




Nedskrivningar

Ingående ackumulerade nedskrivningar 1 januari –57 –

Nedskrivningar – –57

Utgående ackumulerade nedskrivningar 31 december –57 –57


Inventarier 2015 2014

Anskaffningsvärde


Anskaffningar 24 7

Avyttringar/utrangeringar –44 –10


Avskrivningar



Avyttringar/utrangeringar 22 7


Nedskrivningar

Ingående ackumulerade nedskrivningar 1 januari –3 –3

Nedskrivningar – –



2015 2014

Totalt redovisat värde 31 december 90 112

I inventarier ingår konst med 4 (4) Mkr som inte skrivs av. Ackumulerade nedskrivningar på konst har gjorts med 2 (2) Mkr.

Tidigare aktiverade förbättringsåtgärder på en rörelsefastighet inom koncernen har under 2014 skrivits ned med totalt 57 Mkr. Nedskrivningen motiveras av att tillgången inte bedöms ha något kvarvarande värde på grund av ändrad användning.

14 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNBOLAG

2015 2014

Anskaffningsvärde

Ingående anskaffningsvärde 1 januari 19 901 19 301

Aktieägartillskott 500 550

Kapitaltillskott 50 50

Utgående anskaffningsvärde 31 december 20 451 19 901

Nedskrivningar

Ingående ackumulerade nedskrivningar 1 januari –3 559 –3 559

Utgående ackumulerade nedskrivningar 31 december –3 559 –3 559

Redovisat värde 31 december 16 892 16 342

Kapitaltillskott avser Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB, se koncernens not 4 Förvärv av rörelse.

11 SKATT

2015 2014

Aktuell skatt

Periodens skattekostnad –2 –

Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år – 4

Uppskjuten skatteintäkt (+) / skattekostnad (–)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader –5 21

Total redovisad skatteintäkt (+) / skattekostnad (–) –7 25

Avstämning av effektiv skatt

Resultat före skatt 438 767

Skatt enligt gällande skattesats –96 –169

Skatt ej avdragsgilla kostnader –24 –76

Skatt ej skattepliktiga intäkter 113 269

Redovisad effektiv skatt –7 25

Gällande skattesats 22,0% 22,0%

Effektiv skattesats 1,6% –3,2%

12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktiverade IT-kostnader 2015 2014

Anskaffningsvärde


Anskaffningar 128 3

Utrangeringar – –


Avskrivningar


Omklassificeringar – –


Utrangeringar – –


Nedskrivningar

Ingående ackumulerade nedskrivningar 1 januari –42 –42

Nedskrivningar –3 –

Omklassificeringar – –



Under 2015 har 128 Mkr upparbetats i pågående immateriella projekt till följd av ett nytt sakförsäkringssystem som förväntas aktiveras och skrivas av från och med 2017.

Ett förvärvat ekonomi-och uppföljningssystem med bokfört värde på 98 (107) Mkr skrivs av på 15 år utifrån beräknad nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar skrivs av på 5 år.


Specifikation av bolagets innehav av aktier och andelar i koncernbolag

Företagets namn OrganisationsnummerAntal aktier och andelar

Ägarandel 2015, %

Ägarandel 2014, %

Redovisat värde

2015-12-31

Redovisat värde

2014-12-31

Länsförsäkringar Bank AB (publ) 516401-9878 9 548 708 100 100 8 430 7 930

Länsförsäkringar Fondliv Försäkrings AB (publ) 516401-8219 10 000 100 100 5 255 5 205

Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB (publ) 502010-9681 2 000 000 100 100 3 206 3 206

Utile Dulci 2 HB 916601-0067 0,1 0,1 1 1

Aktier och andelar i koncernbolag 16 892 16 342

Samtliga dotterbolag har sitt säte i Stockholm. Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB äger 99,9 procent av Utile Dulci 2 HB. Med ägarandel avses andel av kapitalet, vilket även överens stämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Länsförsäkringar AB äger 100 procent av aktierna i Länsförsäkringar Liv Försäkrings-aktiebolag (publ). Detta bolag drivs enligt ömsesidiga principer och kan inte enligt gällande

bolagsordning lämna någon aktieutdelning. Detta medför att majoriteten av de risker och belöningar som är förknippade med ägandet inte tillfaller ägaren Länsförsäkringar AB utan livförsäkringstagarna. Detta aktieinnehav kan därför inte klassificeras som ett innehav i dotterföretag enligt definitionen av sådana i IAS 27 Koncernredovisning och separata finan-siella rapporter.

15 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

2015 2014

Ingående värde 1 januari 15 215

Omvärdering av bostadsrätter 2 0

Förvärv av obligationer och räntebärande värdepapper 991 –

Värdeförändring av obligationer ochräntebärande värdepapper –1 –

Nedskrivning Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB (publ) – –200

Redovisat värde 31 december 1 007 15

Företagets namnAntal aktier och andelar

Redovisat värde

2015-12-31

Redovisat värde

2014-12-31

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB (publ) 8 000 8 8

Brf Mässen 2 9 7

Noterade obligationer utgivna av övriga svenska emittenter 990 –

Summa 1 007 15

Aktier i Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolag (publ) klassificeras som innehav som kan säljas. Då det saknas en aktiv marknad för aktierna kan det verkliga värdet inte beräknas på ett tillförlitligt sätt utifrån en sådan notering, istället har värdering gjorts till anskaffnings värde varvid löpande prövning sker om nedskrivningsbehov föreligger. År 2014 gjordes en nedskrivning om 200 Mkr som redovisades i resultaträkningen. Under 2015 har inget nedskrivningsbehov identifierats.

14 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNBOLAG, forts.

16 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKATTESKULDER

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Materiella tillgångar – – 5 6 5 6

Kortfristiga placeringar –11 –8 – – –11 –8

Pensionsavsättningar –13 –11 – – –13 –11

Skulder –1 –1 – – –1 –1

Aktiverat skattemässigt underskott – –12 – – – –12

Uppskjuten skattefordran (–)/uppskjuten skatteskuld (+) –25 –32 5 6 –20 –26

Kvittning 5 6 5 –6 – –

Netto uppskjuten skattefordran (–)/uppskjuten skatteskuld (+) –20 –26 – – –20 –26

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 2015

Belopp vid

årets ingångRedovisat över

resultaträkningenRedovisat i övrigt

totalresultatBelopp vid

årets utgång

Materiella tillgångar 6 –1 – 5

Kortfristiga placeringar –8 –4 1 –11

Pensionsavsättningar –11 –2 – –13

Skulder –1 – – –1

Aktiverat skattemässigt underskott –12 12 – –

Uppskjuten skattefordran (–)/uppskjuten skatteskuld (+) –26 5 1 –20

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag 2014

Belopp vid

årets ingångRedovisat över

resultaträkningenRedovisat i övrigt

totalresultatBelopp vid

årets utgång

Materiella tillgångar 19 –13 – 6

Kortfristiga placeringar 2 2 –12 –8

Pensionsavsättningar –14 2 – –11

Skulder –1 0 – –1

Aktiverat skattemässigt underskott – –12 – –12

Uppskjuten skattefordran (–)/uppskjuten skatteskuld (+) 7 –21 –12 –26

Länsförsäkringar AB har inte någon uppskjuten skatt som redovisas direkt mot eget kapital.


17 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna ränteintäkter 15 9

Övriga upplupna intäkter 63 20

Förutbetalda kostnader 38 60

Summa 116 89

18 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

2015-12-31 2014-12-31

Anskaffnings-

värdeVerkligt

värdeAnskaffnings-

värdeVerkligt

värde

Onoterade aktier och andelar, svenska 3 4 3 4

Noterade aktier och andelar, utländska 20 – 20 –

Räntebärande värdepapper, svenska – – 1 231 1 250

Summa 23 4 1 253 1 254

2015-12-31 2014-12-31

Specifikation av kortfristiga placeringar

Anskaffnings-värde

Verkligt värde

Anskaffnings-värde

Verkligt värde

Onoterade andelar, svenska

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB 3 4 3 4

Noterade andelar, utländska

Kaupthing Búnadarbanki hf 20 – 20 –

Räntebärande värdepapper, svenska

Noterade obligationer utgivna av övriga svenska emittenter – – 1 231 1 250

Totalt kortfristiga placeringar 23 4 1 253 1 254

19 EGET KAPITAL

Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns efter moderbolagets balansräkning.

Aktier med kvotvärde 100 kronor Röstvärde2015-12-31

Antal2014-12-31

Antal

Serie A 10 1 532 678 1 532 678

Serie B 1 8 885 949 8 527 945

Serie C 1 5 955 5 749

Antal utestående aktier 10 424 582 10 066 372

Under 2015 har 358 210 aktier emitterats, 358 004 B-aktier och 206 C-aktier genom kontantemission.

Bundna fonderBundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

ReservfondSyftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täck-ning av balanserad förlust. Reservfonden utgör bundet eget kapital. Inga nya avsättningar till reservfonden krävs men kan göras frivilligt. I reservfonden ingår även det belopp på 4 801 Mkr som före 1 januari 2006 ingick i överkursfonden.

Fritt eget kapitalFond för verklig värdeSäkringsreservRedovisning sker direkt mot fond för verkligt värde när värdeförändringen avser ett säk-ringsinstrument och de tillämpade principerna för säkrings redovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen redovisas i eget kapital. Säkringsreserven består av säkring av rörlig ränta till fast avseende moderbolagets emitterade värdepapper.

Verkligt värdereservVerkligt värdereserv består av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde påfinansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från rapportenöver finansiell ställning.

ÖverkursfondNär aktier emitteras till överkurs, det vill säga om mer än aktiernas kvotvärde betalas för aktierna, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna föras till överkursfonden.

Balanserade vinstmedelBalanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat efter avdrag för under året lämnad utdelning.

AKTIEÄGANDE I LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB Antal aktier

Bolag A B CAndel av

kapital, %

Länsförsäkringar Skåne 141 849 882 046 – 9,8

Länsförsäkringar Stockholm 129 212 802 382 – 8,9

Länsförsäkringar Östgöta 114 155 663 463 – 7,5

Dalarnas Försäkringsbolag 104 708 609 639 – 6,9

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän 87 010 605 143 821 6,6

Länsförsäkringar Älvsborg 100 176 581 374 – 6,5

Länsförsäkringar Bergslagen 86 351 495 089 – 5,6

Länsförsäkringar Jönköping 82 812 474 021 – 5,3

Länsförsäkringar Uppsala 73 298 424 791 – 4,8

Länsförsäkringar Västerbotten 57 195 330 919 – 3,7

Länsförsäkringar Halland 56 785 329 857 – 3,7

Länsförsäkringar Södermanland 58 117 323 139 – 3,7

Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad 49 982 322 347 – 3,6

Länsförsäkringar Kalmar län 56 717 295 878 – 3,4

Länsförsäkringar Gävleborg 60 058 281 083 – 3,3

Länsförsäkringar Skaraborg 64 058 253 172 – 3,0

Länsförsäkringar Västernorrland 50 186 257 122 – 2,9

Länsförsäkringar Jämtland 35 795 226 453 – 2,5

Länsförsäkring Kronoberg 36 701 203 130 – 2,3

Länsförsäkringar Värmland 31 160 202 208 – 2,2

Länsförsäkringar Norrbotten 16 960 127 878 – 1,4

Länsförsäkringar Blekinge 23 088 120 500 – 1,4

Länsförsäkringar Gotland 16 305 74 315 – 0,9

16 socken- och häradsbolag – – 5 134 0,0

Totalt antal aktier 1 532 678 8 885 949 5 955 100,0


23 DERIVAT

Redovisat värde Nominellt belopp

2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31

Derivatintstrument med positiva värden

Derivatinstrument i säkringsredovisning

Ränterelaterade – – – –

Summa derivatinstrument med positiva värden – – – –

Derivatintstrument med negativa värden

Derivatinstrument i säkringsredovisning

Ränterelaterade 34 41 1 200 1 700

Summa derivatinstrument med negativa värden 34 41 1 200 1 700

20 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

2015-12-31 2014-12-31

Avsatt till pension 19 22

Avsättning till förtida uttag enligt pensionsavtal 18 22

Övrig avsättning 4 4

Summa avsättningar för pensioner 41 48

Avsättning till pension 19 (22) Mkr omfattas av tryggandelagen.

Förmånsbestämda pensionsplanerI moderbolaget finns ett antal förmånsbestämda pensionsplaner. Den största av dessa planer är ett pensionsavtal för försäkringsbranschen där personer födda 1955 eller tidigare frivilligt kan gå i pension vid 62 års ålder. Villkoren för denna plan är utformade så, att som pension erhålls cirka 65 procent av den pensionsmedförande lönen vid 62 års ålder. Avsättningen är aktuariellt beräknad enligt de försäkringstekniska riktlinjer och beräk-ningsgrunder som tillämpas för individuellt utfärdad livförsäkring. Beräkningarna utgår från lön och ålder på individnivå.

Utöver denna plan finns ett antal mindre planer som nästan enbart omfattar anställda som redan uppnått pensionsåldern. Dessa planer omfattar ålderspension samt i en del fall även efterlevandepension. Pensionsbeloppen utgår i förhållande till slutlönen vid pensio-neringen och är i de allra flesta fall livsvariga. I de fall uppräkning av pensionen är avtalad följer koncernen de normer som Försäkringsbranschens Pensionskassa (FPK) tillämpar.

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser 2015 2014

Diskonteringsränta 0,7% 0,5%

Förväntad löneökningstakt 2,5% 2,5%

Andel som bedöms att frivilligt gå i pension vid 62 års ålder 40,0% 30,0%

Avgiftsbestämda pensionsplanerFöretaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon rätts-lig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Bolagets betalningar avseende avgifts bestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Här redovisas främst avgifter till Försäkringsbranschens Pen-sionskassa (FPK). Denna plan omfattar alla anställda utom ett fåtal som har individuella lösningar. FTP-planen genom försäkring i FPK är en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Denna pensionsplan innebär enligt IAS19 Ersättningar till anställda, att företag som huvudregel redovisar sin proportionella andel av den förmånsbe-stämda pensionsförpliktelsen samt av de förvaltningstillgångar och kostnader som är för-bundna med pensionsförpliktelsen. I redovisningen ska även upplysningar lämnas enligt kraven för förmåns bestämda pensionsplaner. För när varande har inte FPK möjlighet att tillhandahålla erforderlig information varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan enligt punkt IAS19 punkt 34. Det finns inte heller information om framtida överskott eller underskott i planen och om dessa i så fall skulle påverka kom-mande årsavgifter till den.

Avgifter för 2015 avseende FTP-planen förväntas uppgå till 57 Mkr.

2015 2014

Kostnader för avgiftsbestämda planer 113 108

21 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

2015-12-31 2014-12-31

Avsättning räntesubventioner för personallån till tidigare anställda som har gått i pension 17 22


Summa 157 74

22 EMITTERADE VÄRDEPAPPER

2015-12-31 2014-12-31

Obligationslån 1 698 2 197

Summa 1 698 2 197

Förfallostruktur obligationslån

Inom 1 år – 500

1–5 år 1 698 1 697

Summa 1 698 2 197


24 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2015-12-31 2014-12-31

Semesterlöneskuld 46 48


Löneskatt 32 31

Upplupen bonus 0 1

Avsättning personalkostnader 19 20

Övriga upplupna kostnader 178 169

Summa 290 282

25 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

2015-12-31 2014-12-31

Ställda säkerheter

Pantsatta aktier i dotterbolag 901 1 190

Ansvarsförbindelser

Förtida uttag enligt pensionsavtal för 62-åringar 27 51

Delägare i Utile Dulci 2 HB 9 4

Summa 36 55

26 FÖRVÄNTADE ÅTERVINNINGS- OCH REGLERINGSTIDER PÅ TILLGÅNGAR, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

2015-12-31 2014-12-31



inom 12 månader


Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar1) 10 217 227 11 100 111

Materiella anläggningstillgångar1) 24 66 90 41 71 112

Aktier och andelar i koncernbolag – 16 892 16 892 – 16 342 16 342

Uppskjuten skattefordran 20 – 20 – 26 26

Andra långfristiga värdepappersinnehav – 1 007 1 007 – 15 15

Summa anläggningstillgångar 54 18 182 18 236 52 16 555 16 607

Omsättningstillgångar

Fordringar hos koncernbolag 1 026 – 1 026 663 – 663

Fordringar hos övriga närstående 166 – 166 229 – 229

Övriga fordringar 41 – 41 96 – 96

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 116 – 116 89 – 89

Kortfristiga placeringar 4 – 4 1 254 – 1 254

Kassa och bank 243 – 243 239 – 239

Summa omsättningstillgångar 1 596 – 1 596 2 570 – 2 570

Summa tillgångar 1 650 18 182 19 832 2 622 16 555 19 177

2015-12-31 2014-12-31

Belopp som förväntas reglerasInom 12 månader


Inom 12 månader


Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser – 41 41 – 48 48

Övriga avsättningar – 157 157 – 74 74

Summa avsättningar – 198 198 – 122 122

Långfristiga skulder

Emitterade värdepapper – 1 698 1 698 – 1 697 1 697

Derivat – 34 34 1 40 41

Skulder till övriga närstående – 237 237 – 350 350

Summa långfristiga skulder – 1 969 1 969 1 2 087 2 088

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 236 – 236 130 – 130

Skulder till koncernföretag 236 – 236 256 – 256

Skulder till övriga närstående företag 368 – 368 302 – 302

Emitterade värdepapper – – – 500 – 500

Övriga skulder 24 – 24 21 – 21

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 290 – 290 282 – 282

Summa kortfristiga skulder 1 154 – 1 154 1 491 – 1 491

Summa skulder och avsättningar 1 154 2 167 3 321 1 492 2 209 3 7011) Det belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader motsvarar årets avskrivning.


27 KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2015-12-31

Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option

Innehav för handelsändamål

Derivat som används i säk-

ringsredovisning


kan säljas


Summa redovisat

värdeVerkligt

värde

Tillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 9 – – 998 – 1 007 1 007

Fordringar hos koncernbolag – – – – 1 026 1 026 1026

Fordringar hos övriga närstående – – – – 166 166 166

Övriga fordringar – – – – 38 38 38

Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter – – – – 78 78 78

Kortfristiga placeringar 4 – – – – 4 4

Kassa och bank – – – – 243 243 243

Summa 13 – – 998 1 551 2 562

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2015-12-31

Finansiella skulder värderade enligt Fair value option



ringsredovisning

Andra finansiella

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värde

Skulder


Derivat – – 34 – 34 34

Skulder till koncernbolag – – – 185 185 185

Skulder till övriga närstående bolag – – – 507 507 507

Övriga skulder & Leverantörsskulder – – – 260 260 260

Upplupna kostnader & Förutbetalda intäkter – – – 290 290 290

Summa – – 34 2 940 2 974

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2014-12-31

Finansiella tillgångar värderade enligt Fair value option



ringsredovisning


kan säljas


Summa redovisat

värdeVerkligt

värde

Tillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 7 – – 8 – 15 15

Fordringar hos koncernbolag – – – – 644 644 644

Fordringar hos övriga närstående – – – – 228 228 228

Övriga fordringar – – – – 96 96 96

Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter – – – – 29 29 29

Kortfristiga placeringar 1 254 – – – – 1 254 1 254

Kassa och bank – – – – 239 239 239

Summa 1 261 – – 8 1 235 2 505

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

2014-12-31

Finansiella skulder värderade enligt Fair value option



ringsredovisning

Andra finansiella

skulder

Summa redovisat

värdeVerkligt

värde

Skulder


Derivat – – 41 – 41 41

Skulder till koncernbolag – – – 197 197 197

Skulder till övriga närstående bolag – – – 533 533 533

Övriga skulder & Leverantörsskulder – – – 151 151 151

Upplupna kostnader & Förutbetalda intäkter – – – 279 279 279

Summa – – 41 3 358 3 398

Det verkliga värdet på tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar, samt skulder klassificerade som andra finansiella skulder utgörs av en rimlig approximation av verkligt värde utifrån tillgångarnas och skuldernas anskaffningsvärden då dessa tillgångar och skulder har korta löptider.

Huvudprincipen för värdering till verkligt värde av emitterade värdepapper är att värdering sker till priser från extern part per bokslutdatum alternativt senaste handelsdag. I de fall externa priser saknas alternativt bedöms som marknadsavvikande har schablonmetod alternativt värderingsmetod baserad på bedömd eller ursprunglig emissionsspread använts.


28 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE

I tabellen framgår finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning utifrån använda värderingsmetoder där:

Nivå 1 avser värden som fastställs från noterade kurser på en aktiv marknad.Nivå 2 avser värden som fastställs genom beräknade värden på observerbara marknadsnoteringar.Nivå 3 avser värden som bygger på egna antaganden och bedömningar.

2015 2014

Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Summa redovisat

värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Summa redovisat

värde

Tillgångar

Aktier och andelar – 9 4 13 – 7 4 11

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 990 – – 990 1 250 – – 1 250

Derivat – – – – – – – –

Skulder

Derivat – 34 – 34 – 41 – 41

Det gjordes inte några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under 2015, och inte heller under 2014. Under 2015 och under 2014 förekom inte några överföringar från nivå 3.Aktier och andelar i nivå 3 värderas till eget kapital per aktie utifrån senaste bolagsrapport. Avlistade bolag på obestånd värderas till noll, om annan notering inte kan hittas. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen under Ränteintäkter och liknande resultatposter respektive Räntekostnader och liknande resultatposter.

Förändring nivå 3 Aktier och

andelar Totalt

Ingående balans 2014-01-01 3 3

Förvärv – –

Avyttringar – –

Redovisat i årets resultat 1 1

Redovisat i övrigt totalresultat – –

Utgående balans 2014-12-31 4 4

29 UPPLYSNING OM KVITTNING

Tabellen visar finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter. Bolaget har ISDA- och CSA-avtal med samtliga derivatmotparter vilket innebär att samtliga exponeringar täcks av dessa typer av avtal. Nettobeloppet visar exponeringen under normala affärsförhållanden i händelse av betalningsinställelse eller insolvens. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns legal rätt att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal



Kvittade i balansräkningen

Nettobelopp i balansräkningen Ramavtal om nettning

Säkerheter Erhållna (–) /Ställda (+) Nettobelopp

Tillgångar

Derivat – – – – – –

Skulder

Derivat –34 – –34 – 40 6

Totalt –34 – –34 – 40 6

Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal



Kvittade i balansräkningen

Nettobelopp i balansräkningen Ramavtal om nettning

Säkerheter Erhållna (–) /Ställda (+) Nettobelopp

Tillgångar

Derivat – – – – – –

Skulder

Derivat –41 – –41 – 43 2

Totalt –41 – –41 – 43 2

Aktier och andelar Totalt

Ingående balans 2015-01-01 4 4

Förvärv – –

Avyttringar – –

Redovisat i årets resultat 0 0

Redovisat i övrigt totalresultat – –

Utgående balans 2015-12-31 4 4


30 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

Prissättningen för affärsverksamheten är gjord på marknadsmässiga villkor. Prissättningen för serviceverksamheten inom länsförsäkringsgruppen baseras på direkta och indirekta kostnader. En prislista fastställs i samband med målsättningsprocessen. Totalt sett syftar prissättningen till att fördela kostnaderna rättvist inom länsförsäkringsgruppen utifrån förbrukning. Gemensamma utvecklingsprojekt och gemensam service är kollektivt finansierade och faktureras utifrån beslutad fördelningsnyckel.

Närståendetransaktioner 2015 Koncernbolag Liv-koncernen LänsförsäkringsbolagAndra

närstående Totalt

Intäkter Sålda tjänster 1 085 216 1 248 12 2 561

Hyra lokaler 64 12 – – 76

Hyra inventarier 0 0 – – 0

Finansiella intäkter 742 – – – 742

Kostnader Köpta tjänster –21 –6 –58 0 –85

Hyra lokaler –178 – –8 – –186

Finansiella kostnader – –23 – – –23

Fordringar Räntebärande lån 0 – – – 0

Likvida medel hos Länsförsäkringar Bank 525 – – – 525


Skulder Räntebärande skulder 0 – – – 0

Övriga skulder 236 392 209 6 843

Närståendetransaktioner 2014 Koncernbolag Liv-koncernen LänsförsäkringsbolagAndra

närstående Totalt

Intäkter Sålda tjänster 990 235 1 157 18 2 400

Hyra lokaler 90 6 – – 96

Hyra inventarier 1 0 – – 1

Finansiella intäkter 1 256 – – – 1 256

Kostnader Köpta tjänster –7 –3 –27 –0 –38

Hyra lokaler –162 – –7 – –169

Finansiella kostnader – –29 – – –29

Fordringar Räntebärande lån 0 – – – 0

Likvida medel hos Länsförsäkringar Bank 343 – – – 343


Skulder Övriga skulder 256 497 149 6 908

Länsförsäkringar AB ägs av 23 länsförsäkringsbolag och 16 socken- och häradsbolag. Länsförsäkringar AB med dotterföretag är operativt organiserade i fyra affärsenheter, Sakförsäkring, Fondlivförsäkring, Tradlivförsäkring och Bank, samt stödfunktionerna Ekonomi och Finans, Kapitalförvaltning och Affärsstöd som bedriver utveckling, IT- och serviceverksamhet. I Vd-staben finns de gemensamma enheterna Juridik, Compliance och Riskkontroll.

Länsförsäkringar AB köper och äger inventarier som sedan hyrs ut till koncernbolagen och Länsförsäkringar Liv.

Länsförsäkringar AB hyr sina kontorslokaler av fastighetsägaren Utile Dulci 2 HB, som är ett dotterbolag till Länsförsäkringar Sak.

Länsförsäkringar Bank hanterar subventionerade lån till personalen åt moderbolaget Länsförsäkringar AB, lämnade efter sedvanlig kreditprövning från banken.

För upplysningar om ersättningar till närstående nyckelpersoner såsom styrelseleda-möter och ledande befattningshavare hänvisas till not 6, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Närstående dotterbolag specificeras i not 14 Aktier och andelar i koncernbolag.

31 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

2015 2014

Betalda räntor och erhållen utdelning

Erhållen utdelning från dotterbolag 412 1 066

Erhållen ränta 3 0

Erlagd ränta –45 –104

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Av- och nedskrivningar av tillgångar 37 310

Realiserade vinster och förluster 1 –1

Orealiserade vinster och förluster 18 –7

Avsättningar 76 46

Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas –1 –

Säkringsreserv 5 –56

Erhållna koncernbidrag som regleras påföljande räkenskapsår –330 –188

Summa –194 103

Likvida medel består av banktillgodohavanden.

32 EKONOMISKA ARRANGEMANG SOM INTE REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN

Länsförsäkringar AB har externa leverantörer av IT-driften till en kostnad av 514 (530) Mkr. I kostnaderna ingår också den maskinella utrustningen för datakörningar. Några läns-försäkringsbolag och Länsförsäkringar Liv omfattas också av arrangemanget. Deras ersätt-ning till Länsförsäkringar AB ingår i serviceintäkter.

33 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.


Styrelsens intygandeStyrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och

koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive

koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moder-

bolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och

resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 3 mars 2016

Jan Fock Göran Lindell Maria Engholm

Styrelseordförande Vice styrelseordförande Styrelseledamot

Mats Fabricius Lars Hallkvist Jonas Rosman

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Pia Sandvik Mikael Sundquist Christer Villard

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Susanne Lindberg Linnea Niklasson Anna Sandqvist

Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Sten Dunér

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 3 mars 2016.

Helene Willberg

Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 3 mars 2016.

Koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning samt moderbolagets resultaträkning,

rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 20 maj 2016.


RevisionsberättelseTill årsstämman i Länsförsäkringar Aktiebolag (publ), org. nr 556549-7020

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningenJag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Länsförsäk-ringar Aktiebolag (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–41. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versio-nen av detta dokument på sidorna 24–100.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovis-ning som ger en rättvisande bild enligt årsredo-visningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsre-dovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovis-ningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncern redovisningen inte innehåller väsentliga fel aktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktig-heter i årsredovisningen och koncernredovis-ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar års-redovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefat-tar också en utvärdering av ändamålsenlighe-ten i de redovisningsprinciper som har använts

och av rimligheten i styrelsens och verkstäl-lande direktörens uppskattningar i redovis-ningen, liksom en utvärdering av den över-gripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningsla-gen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernre-dovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvi-sande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finan-siella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Mina uttalanden omfattar inte bolagsstyr-ningsrapporten på sidorna 34–41. Förvalt-ningsberättelsen är förenlig med årsredovis-ningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att årsstämman fast-ställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträf-fande bolagets vinst eller förlust samt styrel-sens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Aktiebolag (publ) för år 2015. Jag har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkstäl-lande direktören som har ansvaret för förvalt-ningen enligt aktiebolagslagen samt att bolags-styrningsrapporten på sidorna 34–41 är upp-rättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt-ningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrel-sens förslag till dispositioner beträffande bo-lagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-hållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, lagen om årsredovis-ning i försäkringsföretag eller bolagsord-ningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ända-målsenliga som grund för mina uttalanden.

Därutöver har jag läst bolagsstyrningsrap-porten och baserat på denna läsning och min kunskap om bolaget och koncernen anser jag att jag har tillräcklig grund för mina uttalan-den. Detta innebär att min lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Internatio-nal Standards on Auditing och god revisions-sed i Sverige har.

UttalandenJag tillstyrker att årsstämman disponerar vin-sten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-ställande direktören ansvarsfrihet för räken-skapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis-ningens övriga delar.

Stockholm den 3 mars 2016

Helene WillbergAuktoriserad revisor

101 ReVISIOnSBeRÄTTeLSeLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Jan Fock 1

Styrelsens ordförande sedan 2012. Född 1949. Invald 2012. Utbildning: Agronom, ekonom. Tidigare erfarenhet: Vd Länsförsäkringar Halland och Länsförsäkringar Skåne, ledamot Halmstad Högskola, Lunds Universitet Campus Helsingborg, Länsförsäkringar Mäklarservice, Länsförsäkringar Kapi-talförvaltning, ordförande Aragon/Kaupthing Bank, Stadshypotek Halland och Stads hypotek Skåne, vice ord för ande Länsförsäkringar Sak och Agria Djur-försäkring, ledamot Flyinge AB.

Göran Lindell 2

Styrelsens vice ordförande sedan 2014. Född 1954. Utbildning: Ekonom Linköpings Universitet. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Länsförsäk-ringar Jönköping. Tidigare erfarenhet: Kommunalråd och riksdags ledamot.

Maria Engholm 3

Född 1967. Vd/Koncernchef HSB Dalarna. Invald 2015. Utbildning: Civileko-nom. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Dalarnas Försäkringsbolag, Dalar-nas Försäkringsbolags Förvaltnings AB. Ledamot HSB Riksförbund samt HSB Projektpartner AB. Tidigare erfarenhet: Ledamot i Länsförsäkringar Bank, Vd Triple Steelix, Vd Folke i Borlänge AB, Kommunalförbundsdirektör Region Siljan, ledamot i Sparbanken Dalarna.

Mats Fabricius 4

Född 1952. Invald 2010. Utbildning: Agronom. Övriga styrelseuppdrag: Ord-förande norrbottensgården Utveckling AB, Länsförsäkringar norrbotten och norrbottensgården Slakteri AB, vice ordförande ekonord Invest AB, ledamot nordchark AB, Outinens Potatis AB. Tidigare erfarenhet: egen företagare, affärsområdeschef HS Rådgivning nord AB.

Lars Hallkvist 5

Född 1963. Advokat, delägare Gullack Advokatbyrå. Invald 2012. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Läns försäkringar Älvsborg, ledamot Pulsen AB.

Jonas Rosman 6

Född 1963. Vd Länsförsäkringar Skaraborg. Invald 2014. Utbildning: Gym-nasieekonom, lantbruksutbildning. Tidigare erfarenhet: Redovisningskonsult, affärschef LRF Konsult, chefsekonom LRF Konsult, Vd Hushållningssällska-pet Skaraborg.

Pia Sandvik 7 Född 1964. Vd Länsförsäkringar Jämtland. Invald 2013. Utbildning: Civil-ingenjör, teknologie doktor och docent. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Research Institutes of Sweden AB, ledamot i Akademiska hus AB, Stiftelsen för strategisk forskning och IVAs näringslivsråd. Tidigare erfarenhet: Rektor Luleå Tekniska Universitet, länsråd Länsstyrelsen i Jämtland, prorektor och förvaltningschef Mittuniversitetet, Kvalitetschef ericsson UAB.

Mikael Sundquist 8 Född 1961. Vd Länsförsäkringar Bergslagen. Invald 2014. Utbildning: Civil-ekonom. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Handelskammaren Mälar-dalen. Tidigare erfarenhet: Ledamot i 1:a Västmanlandsfonden, Länsförsäk-ringar Sak, ordförande i Länsförsäkringar Mäklarservice, chefsbefattningar inom Länsförsäkringar och Handelsbanken.

Styrelse och revisorer

1

3

5

7

2

4

6

8

STyReLSe OCH ReVISOReR102 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Christer Villard 9

Född 1949. Direktör. Invald 2013. Utbildning: Jur. kand. Övriga styrelse-uppdrag: Ordförande Länsför säk ringar Stockholm. Wallen stam AB, Aptic AB, Stockholms köpmansklubb, Drottningholmsteaterns Vän förening, Accvi AB och Joy AB. Ledamot AB Segulah, exerger Sweden AB, G Hamiltons familje-stiftelse, Fagerbergs stiftelse inom Stockholms Borgerskap, Stiftelsen Drott-ningholms Slottsteater.

Olle Törnell Styrelsens sekreterare. Född 1958. Chefsjurist. Anställd 1992. Utbildning: Jur. kand., Uppsala Universitet. Tidigare erfarenhet: Chefs jurist Wasa Försäkring, bank jurist nordbanken.

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Susanne Lindberg Född 1967. Arbetstagarrepresentant. Invald 2012. Utbildning: Gymnasie-ekonom, IFU diplomerad inom sak- och livförsäkring, diplomerad i person-skadereglering inom Länsförsäkringar. Övriga styrelseuppdrag: Vice ordfö-rande FTF, ordförande i länsförsäkringsgruppens personalförening, suppleant Länsförsäkringar Fondliv, suppleant Länsförsäkringar Liv, vice ordförande Försäkringsbranschens pensionskassa. Suppleant: Mirek Swartz.

Linnéa Niklasson Född 1958. Objektspecialist Integration. Arbetstagarrepresentant. Invald 2014. Utbildning: Gymnasieekonom, systemutvecklare. Övriga styrelseupp-drag: Länsförsäkringar Sak, Agria Djurförsäkring, ordförande Länsförsäkringar AB FTF-klubb, ordförande Resultatandelsstiftelse ekorren. Tidigare erfaren-het: Testledare/Change o Release management Länsförsäkringar AB, System-utvecklare Agria, Ord förande Agria-Personalklubb FTF, Gruppchef Kundres-kontra/IT esselte Meto. Suppleant: Mirek Swartz.

Anna Sandqvist Född 1963. Compliance. Arbetstagarrepresentant. Invald 2014. Utbildning: Fil. kand. Övriga styrelseuppdrag: Länsförsäkringar Sak, ordförande SACO- förening Länsförsäkringar AB, ledamot Bank- och försäkringssektionen i Jusek. Tidigare erfarenhet: AMF Pension, Wasa Försäkring. Suppleant: Tomas Hansson.

REVISORER

Helene WillbergRevisor, ordinarie, vald av års-stämman. Auktoriserad revisor, KPMG AB.

Anders TagdeRevisor, suppleant, vald av års-stämman. Auktoriserad revisor, KPMG AB.

13

12

11

12

10

13

9 10

11 12

13

103 STyReLSe OCH ReVISOReRLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Sten Dunér 1

Född 1951. Anställd 1982. Vd. Utbildning: Civilekonom. Övriga styrelseupp-drag: Ordförande Länsförsäkringar Sak, Länsförsäkringar Bank, Länsförsäk-ringar Fondliv, ledamot Länsförsäkringar Liv, Svensk Försäkring, Försäkrings-branschens Arbetsgivarorganisation, european Alliance Partners Company AG och Fastighets AB Balder. Tidigare erfaren het: CFO och andra chefsbe-fattningar inom Länsförsäkringar AB.

Cecilia Ardström 2

Född 1965. Anställd 2012. Finans direktör. Utbildning: national ekonomi Göteborgs Handels högskola. Övriga styrelseuppdrag: Svensk exportkredit SeK. Resultat andelsstiftelsen Länsbörsen, Länsförsäkringar Fondförvaltning, Humlegården Fastigheter AB, Humlegården Holding I–III AB. Tidigare erfa-renhet: Chef Treasury Tele2 AB, Chef Kapitalförvaltning Folksam Gruppen, KPMG Managementkonsult.

Susanne Bergh 3

Född 1969. Anställd 1989. Chef Kund- och kanalstöd. Utbildning: Diplome-rad marknadsekonom. Tidigare erfarenhet: Olika befattningar inom Länsför-säkringar AB-koncernen. Senast som chef för digital utveckling Länsförsäk-ringar Bank.

Tua Holgersson 4 Född 1964. Anställd 2013. Vd Länsförsäkringar Fondliv Utbildning: Kommu-nikationsvetenskapliga programmet. Övriga styrelseuppdrag: Länsförsäk-ringar Gruppliv, Länsförsäkringar Mäklar service. Tidigare erfarenhet: Vd Länsförsäkringar Gävleborg, Vd Skandia Rådgivning, affärschef Skandia Liv, försäljningschef, marknadschef Skandiabanken.

Rikard Josefson 5

Född 1965. Anställd 2011. Vd Läns försäkringar Bank. Utbildning: Fil. kand. Övriga styrelse uppdrag: Ordförande Wasa Kredit, Länsförsäkringar Hypotek, ledamot Länsförsäkringar Fondförvaltning, Länsförsäkringar Fastighetsför-medling, Svenska Bankföreningen, SFM Stockholm AB, Stiftelsen Livslust. Tidigare erfarenhet: Vd SeB Finans, Regionchef Öst SeB, stf chef Retail Sverige SeB, vice vd och affärsområdes chef Retail Banking Latvijs Unibanka i Lettland, chef Global Transaction Services SeB Merchant Banking.

Malin Rylander-Leijon 6

Född 1970. Anställd 2001. CFO. Chef ekonomi & Finans. Utbildning: Förvaltningslinjen nationalekonomisk inriktning Uppsala universitet. Tidigare erfarenhet: Chef ekonomi & Control Läns försäkringar Liv och revisor SeT Revisionsbyrå.

Ann Sommer 7

Född 1959. Anställd 1988. Vd Länsförsäkringar Sak. Utbildning: Civileko-nom. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Länsförsäkringar Gruppliv, ord-förande Agria Djurförsäkring, ledamot Länsförsäkringar Mäklarservice, SOS International, SSF Svenska Stöldskyddsföreningen, Amice (Association of Mutual Insurers and Insurance Cooperatives in europe), Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Tidigare erfaren het: Vd WASA International, Vd WASA International UK, styrelseledamot equatorial Re Singapore och styrelseledamot Skogsstyrelsen.

Företagsledning

1

3

5

7

2

4

6

FÖReTAGSLeDnInG104 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Jörgen Svensson 8

Född 1959. Anställd 2008. Vd Länsförsäkringar Liv. Utbildning: Studier i eko-nomi, juridik och marknadsföring Lunds universitet. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot Länsförsäkringar Mäklarservice AB. Tidigare erfarenhet: Vd Läns-försäkringar Blekinge, olika chefsbefattningar Skandia och If.

Sören Westin 9 Född 1953. Anställd 2008. vVd Länsförsäkringar AB. Chef Affärsstöd. Utbild-ning: ekonomie licentiat Umeå Universitet. Övriga styrelseuppdrag: Länsför-säkringar Fastighetsförmedling, Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forsk-ningsfond och Trafikförsäkringsföreningen. Tidigare erfarenhet: Vd Läns-fösäkringar Jämtland, Vd AB Länstidningen, medlem Samhall ABs företags-ledning.

ADJUNGERADE

Carin Dunér Född 1962. Anställd 2012. HR-direktör. Utbildning: Linjen för personal- och arbetslivsfrågor Uppsala Universitet. Tidigare erfarenhet: HR-chef Swedbank Large Corporates & Institutions, HR-chef nordea Securities, HR-/chefsbefatt-ningar nordea Markets, ericsson Radio Systems, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Olle Törnell Född 1958. Anställd 1992. Chefs jurist. Utbildning: Jur. kand., Uppsala Universitet. Tidigare erfarenhet: Chefs jurist Wasa Försäkring och bank jurist nordbanken.

Fanny Wallér Född 1962. Anställd 2012. Kommunikationsdirektör. Utbildning: Fil. kand. Statskunskap, nationalekonomi och språk, Uppsala Universitet. Tidigare erfarenhet: Koncernmarknadschef Intrum Justitia, Marknads- och försälj-ningschef, SeB Retail Banking, Marknadschef SeBs internet enhet och produktchef eurocard.

12

11

10

8 9

1110

12

105 FÖReTAGSLeDnInGLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Direkt försäkringFörsäkringsavtal som utgör avtal direkt mellan försäkringsgivare och försäkrings-tagare. För säkrings företaget är här, till skillnad från vid mot tagen återförsäkring, direkt ansvarigt gentemot försäkringstagaren.

Driftskostnader i försäkringsrörelsenOmfattar kostnader för försäljning, förvaltning och administration i försäkrings-rörelsen.

Driftskostnadsprocent, skadeförsäkringDriftskostnader i försäkringsrörelsen i förhållande till premie intäkter efter avgiven återförsäkring, uttryckt i procent.

Efter avgiven återförsäkringDen del av försäkringsaffären som ett försäkringsföretag själv står risken för och som inte återför säkras hos andra försäkringsföretag. Ibland används även begreppet för egen räkning.

FörsäkringsersättningarKostnaden för inträffade skador, inklusive kostnaden för skador som ännu inte har anmälts till försäkringsföretaget. I kostnaden ingår också avvecklingsresultat, det resultat som uppkommer på i närmast föregående bokslut gjord avsättning för oreglerade skador. Avvecklingsresultatet uppkommer genom att vissa i avsätt-ningen ingående skador under perioden antingen slutreglerats med annat belopp än det avsatta eller har omvärderats i avvaktan på slutlig reglering.

Försäkringstekniska avsättningarAvsättning för ej intjänade premier och kvar dröjande risker, livförsäkringsavsätt-ningar samt avsättning för oreglerade skador och motsvarande förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. För livförsäkring ska avsättningen motsvara värdet av försäkringsföretagets garanterade försäkringsåtaganden.

Förvaltningskostnadsprocent, livförsäkringSumman av driftskostnader och skaderegleringskostnader i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital.

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsenPremier betalas i förskott medan drifts- och skadekostnader betalas i efterskott. De medel som inte har betalats ut placerar företaget under tiden så det ger en avkastning. Den beräknade räntan (kalkylränta) på dessa placeringar förs över från kapitalavkastningen till försäkringsrörelsen.

Kapitalbas, bankKapitalbasen består av summan av primärt och supplementärt kapital samt skillna-den mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster.

Kapitaltäckningsgrad, bankUtgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.

K/I-tal, bankSumma kostnader i förhållande till summa intäkter. K/I-talet beräknas före och efter kreditförluster.

Konsolideringsgrad, livförsäkringKvoten mellan marknadsvärdet på totala nettotillgångar och bolagets totala åtagande gentemot försäkringstagarna (garanterade åtaganden samt preliminärt fördelad återbäring) för de återbäringsberättigade försäkringarna.

Konsolideringsgrad, skadeförsäkringKonsolideringskapital i förhållande till premie inkomst efter avgiven återförsäkring, uttryckt i procent.

KonsolideringskapitalSumman av eget kapital, obeskattade reserver, uppskjuten skatteskuld, förlagslån och övervärden på tillgångar.

Kreditförluster netto, bankKonstaterade kreditförluster och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar avseende fordringar samt årets nettokostnad avseende kredit - för luster för garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå i förhållande till utlåning, bankKreditförluster netto i förhållande till redovisat värde för utlåning till allmänhet och till kreditinstitut.

Kärnprimärkapital, bankTotalt primärkapital exklusive primärkapitaltillskott.

Kärnprimärkapitalrelation, bankKärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Omkostnadsprocent, skadeförsäkringSumman av driftskostnader i försäkringsrörelsen och skaderegleringskostnader i förhållande till premieintäkter efter avgiven återförsäkring, uttryckt i procent.

Placeringsmarginal, bankRäntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.

PremieinkomstPremier som betalats in under året eller är upptagna som fordran vid årets slut eftersom de har förfallit till betalning. Premieinkomst är ett vanligt mått på försäkringsrörelsens volym.

PremieintäktDen del av premieinkomsten som avser räkenskapsåret.

Definitioner

DeFInITIOneR106 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Primärkapital, bankPrimärkapital är en del av kapitalbasen och består av eget kapital och primärkapi-taltillskott. Avdrag görs för bland annat uppskjutna skattefordringar, goodwill och andra immateriella tillgångar, investeringar i finansiella företag samt skillnaden mellan förväntad förlust och gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster.

Primärkapitalrelation, bankUtgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.

Resultat per aktieårets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genom-snittligt antal aktier under året.

Riskexponeringsbelopp, bankRiskexponeringsbeloppet beräknas genom att ett instituts kapitalkrav för tillgångar i balansräkningen, poster utanför balansräkningen, operativ risk och kreditvärdighetsjusteringsrisk multipliceras med 12,5.

Räntabilitet på eget kapitalRörelseresultat minus schablonskatt 22,0 procent i förhållande till genomsnittligt eget kapital justerat för kapitaltillskott och för primärkapitallån.

Räntenetto, bankRänteintäkter för utlåning till allmänhet, kreditinstitut och intäkter för räntebärande värdepapper minskat med kostnader för in- och upplåning från allmänhet, kredit-institut och kostnader för räntebärande värdepapper.

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultatPremieintäkter minskat med försäkringsersättningar, skaderegleringskostnader och driftskostnader i försäkringsrörelsen plus resultatet av avgiven återförsäkring och kapital avkastning överförd från finansrörelsen.

SkadeprocentFörhållandet mellan försäkringsersättningar, inklusive skaderegleringskostnader och premie intäkter efter avgiven återförsäkring, uttryckt i procent.

Supplementärt kapital, bankBestår huvudsakligen av tidsbundna förlagslån.

TotalavkastningsprocentSumman av direktavkastning, realiserade vinster och förluster samt orealiserade värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på förvaltade till-gångar.

Totalkostnadsprocent, skadeförsäkringSumman av driftskostnader, försäkringsersättningar och skaderegleringskostnader i förhållande till premie intäkter efter avgiven återförsäkring, uttryckt i procent.

ÅterförsäkringOm ett försäkringsföretag inte kan, eller vill, bära hela ansvaret mot försäkringsta-garna, återförsäkrar företaget delvis de tecknade försäkringarna hos andra försäk-ringsföretag. I det förstnämnda talas om avgiven återförsäkring och hos de sist-nämnda företagen om mottagen återförsäkring.

RESULTATRÄKNINGMkr 2015 2014

Premieinkomst, netto 1 919 2 639

Kapitalavkastning, netto 373 12 023

Försäkringsersättningar –5 959 –6 627

Förändring i försäkringstekniska avsättningar 9 497 –5 364

Driftskostnader –442 –423

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 5 388 2 248

Icke-tekniska poster –284 –347


Skatt –15 2


Poster som inte kan omföras till årets resultat –2 –9

Årets totalresultat 5 087 1 894

BALANSRÄKNINGMkr 2015-12-31 2014-12-31

Tillgångar

Materiella tillgångar 2 2

Placeringstillgångar 110 395 115 971

Placeringstillgångar för vilka livförsäkrings- tagarna bär placeringsrisk 4 959 5 837

Återförsäkrares andel av försäkrings- tekniska avsättningar 481 476

Fordringar 1 378 1 574

Andra tillgångar 3 945 3 928

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 957 1 195

Summa tillgångar 122 117 128 983

Eget kapital, avsättningar och skulder

Aktiekapital 8 8

Fonder samt periodens resultat 21 394 17 529

Försäkringstekniska avsättningar 88 539 97 172

Avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisken 4 959 5 837

Avsättningar för andra risker och kostnader 137 150

Depåer från återförsäkrare 481 476

Skulder 6 407 7 603

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 192 208

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 122 117 128 983

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB-koncernens resultat- och balansräkning

107 DeFInITIOneRLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Kvartal 1:Delårsrapport för Länsförsäkringar AB 27 aprilDelårsrapport för Länsförsäkringar Bank 27 aprilDelårsrapport för Länsförsäkringar Hypotek 27 aprilDelårsöversikt för länsförsäkringsgruppen 27 april

Kvartal 2:Delårsrapport för Länsförsäkringar AB 20 juliDelårsrapport för Länsförsäkringar Bank 20 juliDelårsrapport för Länsförsäkringar Hypotek 20 juliDelårsöversikt för länsförsäkringsgruppen 20 juli

Kvartal 3:Delårsrapport för Länsförsäkringar AB 25 oktoberDelårsrapport för Länsförsäkringar Bank 25 oktoberDelårsrapport för Länsförsäkringar Hypotek 25 oktoberDelårsöversikt för länsförsäkringsgruppen 25 oktober

Rapportdagar 2016

RAPPORTDAGAR108 LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

Länsförsäkringar NorrbottenBox 937971 28 LuleåBesök: KöpmantorgetTfn: 0920-24 25 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar VästerbottenBox 153901 04 UmeåBesök: Nygatan 19Tfn: 090-10 90 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar JämtlandBox 367831 25 ÖstersundBesök: Prästgatan 18Tfn: 063-19 33 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar VästernorrlandBox 164871 24 HärnösandBesök: Köpmangatan 13 Tfn: 0611-36 53 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar GävleborgBox 206801 03 GävleBesök: Drottninggatan 35Tfn: 026-14 75 00E-post: [email protected]

Dalarnas FörsäkringsbolagBox 3791 21 FalunBesök: Slaggatan 9Tfn: 023-930 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar VärmlandBox 367651 09 KarlstadBesök: Köpmannagatan 2 ATfn: 054-775 15 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Uppsala Box 2147750 02 UppsalaBesök: Fyrisborgsgatan 4Tfn: 018-68 55 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar BergslagenBox 1046721 26 VästeråsBesök: Stora Gatan 41Tfn: 021-19 01 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Stockholm115 97 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 21Tfn: 08-562 830 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar SödermanlandBox 147611 24 NyköpingBesök: Västra Storgatan 4Tfn: 0155-48 40 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän404 84 GöteborgBesök: Lilla Bommen 8Tfn: 031-63 80 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar SkaraborgBox 600541 29 SkövdeBesök: Rådhusgatan 8Tfn: 0500-77 70 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Östgöta Box 400581 04 LinköpingBesök: Platensgatan 11Tfn: 013-29 00 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar ÄlvsborgBox 1107462 28 VänersborgBesök: Vallgatan 21Tfn: 0521-27 30 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar GotlandBox 1224621 23 VisbyBesök: Österväg 17Tfn: 0498-28 18 50E-post: [email protected]

Länsförsäkringar JönköpingBox 623551 18 JönköpingBesök: Barnarpsgatan 22Tfn: 036-19 90 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar HallandBox 518301 80 HalmstadBesök: Strandgatan 10Tfn: 035-15 10 00E-post: [email protected]

Länsförsäkring KronobergBox 1503351 15 VäxjöBesök: Kronobergsgatan 10Tfn: 0470-72 00 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Kalmar länBox 748391 27 KalmarBesök: Norra Långgatan 17Tfn: 020-66 11 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar BlekingeBox 24374 21 KarlshamnBesök: Kyrkogatan 21Tfn: 0454-30 23 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Göinge-KristianstadBox 133291 22 KristianstadBesök: Tivoligatan 6Tfn: 044-19 62 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar SkåneBox 742251 07 HelsingborgBesök: Södergatan 15Tfn: 042-633 80 00E-post: [email protected]

GEMENSAMMA BOLAG

Länsförsäkringar AB106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Liv106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Fondliv106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Sak106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Bank106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Hypotek106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar Fondförvaltning106 50 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 400 00E-post: [email protected]

Wasa Kredit Box 6740113 85 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11-13Tfn: 08-635 38 00E-post: [email protected]

Agria DjurförsäkringBox 70306107 23 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 11–13Tfn: 08-588 421 00E-post: [email protected]

Länsförsäkringar FastighetsförmedlingBox 742251 07 HelsingborgBesök: Södergatan 15Tfn: 042-633 98 10E-post: [email protected]

Länsförsäkringar MäklarserviceBox 27120102 52 StockholmBesök: Tegeluddsvägen 21Tfn: 08-588 490 00E-post: [email protected]

Humlegården FastigheterBox 5182114 34 StockholmBesök: Engelbrektsplan 1Tfn: 08-678 92 00E-post: [email protected]

Produktion: Länsförsäkringar AB i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson.Foto: Länsförsäkringars bildbank, Jimmy Eriksson, Johnér. Tryck: GöteborgsTryckeriet. Vi trycker på det miljövänliga.

Adresser

109 ADReSSeRLÄNSFÖRSÄKRINGAR AB 2015

LFA

B 0

34

04

Utg

17

tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter. · 2016-03-10 · resultat 2015 sveriges mest...

Documents