tis 11 dec min min satslära språket_s202-205
TRANSCRIPT
![Page 1: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/1.jpg)
Satslära
Språket, sid.202-205
![Page 2: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/2.jpg)
En mening börjar med stor bokstav och avslutas
med punkt, frågetecken eller utropstecken.
En mening kan bestå av en sats eller flera satser, ibland av bara ett enda ord.
Pelle äter.Hästen betar och fölet sover.Sov!
Mening och sats
![Page 3: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/3.jpg)
En huvudsats kan själv bilda en mening, medan
bisatser normalt står tillsammans med en huvudsats.
Sara hade stuckit till London. Sara, som hade stuckit till London, kunde inte komma på återträffen.
,som hade stuckit till London,
Huvudsats eller bisats?
![Page 4: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/4.jpg)
1. En bisats börjar vanligtvis med en subjunktion eller ett relativt pronomen.
Experterna visste att jordbävningen skulle komma.
att= subjunktion
Jag hittade till slut nycklarna, som varit borta sedan i lördags.
som=relativt pronomen
Två igenkänningstecken
på bisatser
![Page 5: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/5.jpg)
Det finns ett ”test” man kan göra för att se om
satsen ifråga är huvudsats eller bisats.
I Bisats kommer Inte Före det Första predikatetVad är det som sker? Alltid ett verb eller en verbfras!
Man prövar att sätta in ”inte” i satsen.
2.BIFF-regeln
![Page 6: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/6.jpg)
Om ”inte” hamnar före det första predikatet
är det en bisats.
Pröva att sätta in inte i exemplet:
Han kommer idag om han har tid.
Han kommer inte idag om han inte har tid. s p s p
![Page 7: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/7.jpg)
Vad är huvudsatser och bisatser i följande meningar?
Lina läste och Kristian såg på TV men Peter sopade golvet.
Det är kul att åka på semester.
Och slutligen – ett klassförhör!!!
![Page 8: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/8.jpg)
Subjektet är den/det som gör/är något i
satsen. Ex. Jag målar en tavla till dig.
Predikatet är det subjektet gör eller det som händer.
Subjekt och predikat
![Page 9: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/9.jpg)
Subjektsdelen kan bestå av flera ord. Det
viktigaste kallas huvudord, övriga ord är bestämningar, attribut, till huvudordet.
Predikatsdelen består av ett eller flera verb (huvudverb, hjälpverb).
Ex. De pigga eleverna har arbetat flitigt. s p
Min store tjocke far ska träna ikväll.
Forts. subjekt och predikat
![Page 10: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/10.jpg)
Direkt objekt (ackusativobjekt) svarar på frågan
Vad? Vem? sedan man identifierat subjekt och predikat.
Ex. Jag målar en stol. s p direkt objekt (vad målar jag?)
Indirekt objekt (dativobjekt) svarar på frågan Åt/för/till vem?
Ex. Kan du sjunga en sång för mig? p s p direkt objekt indirekt objekt
Objekt
![Page 11: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/11.jpg)
förekommer efter former av bl a verben vara, bliva, heta, kallas, anses, tyckas, förefalla,
väljas.
Ex. Han heter Karl men kallas Kalle. s p predikativ p predikativ.
De är sjuka. s p predikativ
Predikativ (predikatsfyllnad)
![Page 12: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/12.jpg)
Tid När? Hur länge? Hur ofta? Kalle somnade sent. Hon åkte igår kväll. Rum Var? Vart? Varifrån? Han bor i Paris. Hon väntade på flygplatsen. Sätt Hur? Han sprang snabbt. Lisa sjöng vackert. Mått/grad Hur långt? Hur mycket? Hunden är sju kilo tung. Väggen är tre meter bred. Orsak Varför? I brist på annat, trots detta, på ett villkor
Adverbial
![Page 13: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/13.jpg)
Adverbialet kan vara ett ord men kan även
utgöras av flera ord: Ex. på kvällen, sent, i morgon bitti.
Även frågeord, satsadverb (inte, kanske, tyvärr) och relationsord (därför, också, nämligen)är adverbial.
Forts. adverbial
![Page 14: Tis 11 dec min min satslära språket_s202-205](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022062406/55882d62d8b42aa00e8b4618/html5/thumbnails/14.jpg)
är den som utför handlingen i passiva satser står efter av motsvaras av subjektet i den aktiva satsen
Ex. Eleven skriver texten (kallas aktivt för att subjektet, dvs. eleven, är aktivt).
Texten skrivs av eleven (kallas passivt för att texten -som är subjekt- är passiv. Eleven agerar, utför handlingen och kallas agent).
Agent