Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun

Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala

Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala• Syfte med presentationen: Beskriva några

frågeställningar inom masshantering vi har ställts inför i ett stort infrastrukturprojekt .

• Syftet med utbyggnaden av dubbelspåret: Minska risken för trafikstörningar, göra det möjligt att köra fler tåg på sträckan samt förbättra säkerheten

Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala• Det nya dubbelspåret blir cirka 4 km långt och sträcker

sig från Tycho Hedéns väg i söder till E4 i norr, där det ansluter till dubbelspåret mot Gävle. Omläggning av väg 676 Vittulsbergsvägen och Vattholmavägen.

• 610 m lång tunnel byggs

• Två huvudaktörer (Trafikverket och Svevia) samt underentreprenörer.

Inre och yttre VSO

Lång process• Utkast till järnvägsplan, MKB och systemhandling framtagna

1998, förstudie slutförd 2006• Detaljplan laga kraft 2011, järnvägsplan laga kraft 2012 och

arbetsplan vägar laga kraft 2013.• 2012 inleddes prövningen av tillstånd enl. 11 kap miljöbalken

att bortleda grundvatten mm. i samband med byggande och drift av dubbelspårig järnvägstrafik.

• Dom från MMD meddelades december 2013. Domen innehåller villkor om grundvattenbortledning, buller och vibrationer samt utsläpp av vatten till recipient (Samnan)

• Trafikstart beräknas 2017

G:a Uppsala dubbelspår tidplan

* Best=Ban-, el-, signal- och telesystem

Styrdokument• MKB mm handlingar i prövningsprocessen• Generell masshanteringsplan från 2012 (utkast): Inom

projektet används KM och MKM. Trafikverket (fd Banverket) har en egen riskklassning i 5 nivåer.

• Masshanteringsplan som bygghandling 2013 för en längre vägsträcka (exempel): massor uppdelade i fall-A och fall-B. Förorenad jord klassas enl. NV 5976 (KM och MKM) och där laktester gjorts enl. NFS 2010:4 (deponiföreskriften). Samtidigt nämns även 2010:1 och återanvändning utanför projektet, där MRR tillämpas.

• Kontrollprogram entreprenör• Plan för användning inom arbetsområde (pågår)

Schaktmassor• Projektet kommer att generera ca 430 000 m3

schaktmassor. Till det tillkommer 62 000 m3 från grävning av dammar, diken samt rivning av delar av befintlig banvall.

• Överskott av jordmassor uppgår till ca 170 000 m3 och överskott av lera 210 000 m3. Underskott av bergmaterial.

• 1 lastbilslass rymmer ca 10 m3

• Exempel på arbeten: Spontning, schaktning, vägomläggningar, sprängningar, byggnation av sedimentationsdammar och mycket mycket mer…

Exempel på provresultat från åkermark längs nya tågsträckan

Grönt <= KM

Gult KM =< MKM

Orange > MKM

Och vad gör man med massorna?• Trafikverket utrett förslag till möjlig återanvändning av massor:- Bullerskyddsvallar- Tegeltillverkning- ”Terrängmodellering” på två platser- Täckning av deponier i kommunen- Återställning av grustäkter- Återställning av fd lertäkt på åkermark• Även möjlighet till minskade schakter har utretts under

projektering.

Och vad gör man med massorna?• När entreprenör upphandlades överlämnades även

huvudvärken med överskottsmassor (fall-B massor som inte återanvänds inom projektet).

• Alternativ som tittades närmare på (entreprenören i kontakt med Lst och miljökontoret):

”Återställa” grustäkter – Nej! Deponitäckning – massorna skulle behöva mellanlagras och

levereras vid rätt tid. ”Terrängmodellering”, återställning av lertäkt och annan

uppläggning för anläggningsändamål då?

Är massorna avfall?• Naturvårdsverket stödjer tolkningen att schaktmassor är

avfall.• Trafikverket och entreprenören anser inte att begreppet

”avfall” kan användas när det gäller schaktmassor som ”nyttiggörs” eller återanvänds. Alltså ska egentligen inte 2010:1 tillämpas?

• Tillsynsmyndigheten har bedömningsgrunderna i 2010:1 att tillämpa för sina överväganden.

Tillsyn och hantering av anmälan• Anmälan inkom till mik om uppläggning på närliggande

områden bl.a. på skogsmark, skidbacke, åkermark och för att återställa fd lertäkt. Det är bråttom.

• Kontakt och samarbete med Lst – 12:6 samråd eller C-anmälan? Inget över ringa risk, däremot fråga om det finns anläggningsändamål.

• Belägenhet av uppläggning inom vattenskyddsområde ledde till C-anmälan i några fall. Samt behov av vattenskyddsdispens.

• Flera frågor att beakta men kulturmiljö och arrendeavtal är faktorer som också påverkar.

• Utfallet blev..

Tillsyn och hantering av anmälan• Skogsmark – 12:6 samråd med Lst, på remiss till MHN• Förbättring av skidbacke – klockrent anläggningsändamål,

tyvärr blev inte av.• Åkermark – blev inte prövat fullt ut pga att tillstånd enligt

kulturmiljölagen (KML) kunde inte lämnas. • Återställning av fd lertäkt – föreläggande om

försiktighetsåtgärder, endast rena massor får användas dvs motsvara naturlig bakgrundshalt i närområdet

• Nya förslag till uppläggningsplatser kan bli aktuella för att få plats med alla överskottsmassor

• Fortsatt tillsyn över projektet

Tillbaka till planprocessen – det löser sig…• Järnvägsplan:” Jordar som inte återanvänds inom projektet

kommer att återanvändas i andra närliggande projekt eller läggas i upplag”. Låter enkelt..

• MKB 2010: Hushållning med resurser lyfts fram, avsikten är att minimera transporter och möjliggöra återanvändning och deponering är det sista alternativet. Påpekas att det blir ett överskott som kommer att behöva transporteras bort. Masshanteringsplan kommer att upprättas. Rent konkret vad innebär det?

• Avsättning av ytor eller behov av massor inom kommunen hanteras inte i planprocessen

Några funderingar• Styrdokument inte

uppdaterade – 2010:1? • I en lång process lämnas

masshanteringsproblemet över till entreprenören

• Stora mängder överskottsmassor att hantera

• Hur kan planprocessen involvera masshantering?

• Prövning hos nämnd, Lst (12:6) eller deponi?

• Olika tolkning mellan parter av 2010:1 om schaktmassor är avfall eller inte

• Svårt med bedömning om det föreligger ett anläggningsändamål?

• Och var slutar nyttiggörande och var börjar deponeringen?

• Schaktdeponierna då?

..och några till..• Görs det tillräckligt med

provtagningar av huvudmannen i tidigt skede?

• Görs det provtagningar utifrån KM/MKM eller MRR?

• Trafikverket anser att frågan hanteras på olika sätt mellan kommuner, ej likartade bedömningar

• Tar underlag till upphandling av entreprenör hänsyn till 2010:1?

• TM behöver fatta beslut som väger mellan angelägenheten att genomföra projektet, tidsramar, minimering av transporter å ena sidan och att beslut blir praxis å andra sidan, ”ringar på vattnet”