transatlantic Årsredovisning 2008

Transatlantic Årsredovisning 2008

Rederi AB Transatlantic (publ)

Besöksadress: Södra Hamnen 27

Box 32, 471 21 Skärhamn

Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70

E-mail: [email protected]

www.rabt.se Sol

berg

. Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

keri

et

Innehåll

Flik Detta är Transatlantic

1 Året i korthet

2 VD har ordet

2 Styrelseordföranden har ordet

4 Vision, affärsidé, strategi och mål

6 Femårsöversikt

8 Aktien

10 Marknadsöversikt Offshore/Isbrytning

14 Affärsområde Offshore/Isbrytning

16 Marknadsöversikt Industriell Sjöfart

18 Affärsområde Industriell Sjöfart

22 Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag

24 Miljö och säkerhet

27 Medarbetarutveckling och rekrytering

28 Förvaltningsberättelse

31 Resultaträkning

32 Balansräkning

34 Eget kapital

35 Kassaflödesanalys

36 Noter

58 Revisionsberättelse

59 Bolagsstyrning

62 Styrelse

63 Ledning

64 Årsstämman

65 Definitioner och Ordlista

VD har ordet Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjlig-heter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.

Offshore/IsbrytningUtvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska far-vatten har fortsatt under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare opera-tioner har lanserats.

Industriell SjöfartResurserna fokuseras på en expansion av verksamheten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lön-samhet.

Ny webbplats 2009Transatlantic har omarbetat sin webbplats och den nya www.rabt.se kommer att lanseras under våren 2009. Målet med omarbetningen är att göra webbplatsen fräschare och mer användarvänlig, så att den som besöker sajten snabbt och lätt hittar önskad information.

På webbplatsen kan du bland annat hitta allmän information om bolaget och om våra fartyg, nyheter, finansiell information, informa-tion om aktien men även hämta bilder och logotyper.

2 14 18

Transatlantic Årsred

ovisning 20

08

Transatlantic Årsredovisning 2008Transatlantic Årsredovisning 2008

Definitioner

Ordlista

Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom slutningen.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital:Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

CAP:Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Desinvestering:Avyttring av anläggningstillgångar.

Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.

EBIT:“Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelse-resultat.

EBITDA:”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostna-der och skatt.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Hedge:Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

IFRS:International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.

Nettoskuldsättning:Räntebärande skulder minus likvida medel.

Omstruktureringskostnader:In klu derar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned-skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskost-nader.

Operativt kassaflöde:Resultat efter finansnetto justerat för realisations-resultat, avskrivningar och nedskrivningar.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Operativt resultat per affärsområde:Resultat efter finansiella poster och före koncern-gemensamma kostnader och centralt/koncern-gemensamt finansnetto.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

P/E-tal:Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

Rörelseresultat per affärsområde:Rörelseresultat för respektive affärsområde redo visas före koncerngemensamma kostnader.

Resultat per aktie:Resultat efter finansiella poster med avdrag för:1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat räkning.

Räntetäckningsgrad:Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad:Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

Soliditet:Eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Sysselsatt kapital:Räntebärande skulder och eget kapital.

Totalt kassaflöde:Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverk-samheten.

Vinstmarginal:Resultat efter finansiella poster dividerat med netto-omsättning.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships:Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremark-naden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Bareboat charter:Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Befraktare:En lastägare eller den som hyr fartyget.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.

Bunker:Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.

Bulkfartyg:Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.

Dödviktston (DWT):Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

ERRV:Emergency Respons and Rescue Vessels.

Feedertrafik:Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlast-ning sker till större fartyg.

FEU:Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.

IMO:International Maritime Organization, FN:s internatio-nella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management):De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

ISO: International Standards Organisation.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera före-tag tillsammans, med gemensamt risktagande.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off):Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Marpol:International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.

NETSS:StoraEnsos logistiksystem för norra Europa.”North Europe Transport & Supply System”

Offshore:Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje-utvinning till havs.

Paper carrier:Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till pappers-laster.

PSV:Platform Supply Vessel.

Rater:Frakt- och transportpriser.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off):Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off):Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

SSPA:Svensk Skeppsprovningsanstalt.

SECU:StoraEnso Cargo Unit.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.

Ship Management:Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.

Spotmarknad:Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.

Solas:International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet.

Supplyfartyg:Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och platt-formar i Nordsjön.

TAP-avtal:Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.

Timecharter (T/C):Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.

Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs-

områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.

Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskon-

trakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med

främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med spe-

cialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verk-

samheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på

kontrakts baserade transporter för nordisk basindustri,

med nära och långsiktiga kundsamarbeten.

Fakta om Transatlantic:

Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade

på kortare perioder.

Antal anställda är cirka 1 100.

Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200.

Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs

Stockholm.

Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs

även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås,

Helsingfors och i engelska Goole.

Industriell sjöfart

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs

i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg.

Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både is-

brytning och offshore. Under årets första kvartal är de till-

gängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kus-

ten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för

offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för

att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnö-

denheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat

ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg

har beställts för leverans 2009–2011.

*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre

månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för

isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst

offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmark-

naden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom

arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera

av de större internationella oljebolagen såsom Shell,

StatoilHydro och Texaco.

Affärsområde Verksamhet Kunder

Detta är Transatlantic

Industriell Sjöfart

Offshore/Isbrytning

Kotka

Kemi

Oulu

Lübeck

Göteborg

Goole

HamburgBremerhaven

Västerås

Omslag:Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupp-täckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.

Offshore/Isbrytning


21% 79%

Andel omsättning affärsverksamheten

Offshore/Isbrytning


77% 23%

Andel resultat före skatt affärsverksamhetenMed Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet

olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrela-

tionerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande,

långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna

hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rol-

len som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic konti-

nuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera

hela transportkedjan.

Oxelösund

Södertälje

Åhus

Sundsvall

Helsingborg

Gdansk

Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg.

Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade trans-

porter, främst för nordisk basindustri men även för stora

internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter.

RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade

RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäck-

ande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är

genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en

internationell nischaktör inom det specialiserade och att-

raktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver

även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg

utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt

containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.





Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70


www.rabt.se Sol

berg

. Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

keri

et

Innehåll


1 Året i korthet

2 VD har ordet



6 Femårsöversikt

8 Aktien









31 Resultaträkning

32 Balansräkning

34 Eget kapital


36 Noter


59 Bolagsstyrning

62 Styrelse

63 Ledning

64 Årsstämman







2 14 18


ovisning 20

08


Året i korthet2008• Årets operativa resultat

uppgick till 271 MSEK (280).

• Inom affärsområdet Offshore/Isbrytning

var de fyra fartygen i huvudsak sysselsatta på spotmarknaden i Nordsjön med goda rater

och en hög sysselsättningsgrad. En unik integrerad offshoreservice för operationer i arktiska

farvatten utvecklades. Systemen Transatlantic Ice Academy och Transatlantic Ice Council

lanserades.

• Inom affärsområdet Industriell Sjöfart samordnades verksamheterna i de två tidigare

divisionerna Atlanttrafik och Europatrafik till en enhet i syfte att öka synergierna. Rationali-

seringar och effektiviseringar genomfördes. Den allmänna konjunkturnedgången påverkade

resultatet negativt.

• Anders Källström tillträdde som ny VD efter Carl-Johan Hagman.

• En överenskommelse ingicks i december mellan Transatlantic och Viking Supply Ships AS

om att dela upp joint venture bolaget Trans Viking. Delningen förväntas ha genomförts under

första halvåret 2009.

• Avkastningen på eget kapital och sysselsatt kapital översteg återigen koncernens långsiktiga

mål. Avkastningen på eget kapital uppgick till 20 procent (16) och avkastningen på sysselsatt

kapital uppgick till 12 procent (15).

271MSEK

20%

1


Detta skrivs, anmärkningsvärt nog, i en tid när världsekonomin genomlider en av sina värsta kriser på åtskilliga decennier. Praktiskt taget alla branscher, inte minst sjöfarten, har drabbats.

Förklaringen till Transatlantics goda resultat finns hos människorna i och runt verksamheten. Rederiet bygger på sedan länge förvärvade värderingar om långsiktighet och gedigna kunskaper om hur fartyg ska utvecklas och användas på ett effektivt sätt. Den sammantagna kraften i allt detta kan inte nog uppskattas.

Affärsområde Offshore/Isbrytning noterade en ny rekordintjäning under året. De fyra fartygen var i hög utsträckning sysselsatta i Nordsjön på en mycket stark marknad för kortare uppdrag. Verksamheten präglas dessutom av ett omfattande utvecklingsarbete, som till stor del bedrivs i nära samarbete med oljebolagen. En allt större del av den utvinning som idag sker i Nordsjön kommer att flytta mot de ännu inte exploaterade områ

dena norr om polcirkeln. I dessa arktiska farvatten beräknas mellan 25 och 30 procent av världens potentiella olje och gasreserver finnas. Utvinning i arktiska farvatten kommer att ställa stora krav på ett avancerat ”icemanagement”kunnande. Isförhållandena gör utvinningen komplicerad och kraven på omsorg om miljön är mycket stora. Därför bildade vi under året Transatlantic Ice Council som består av ett dussintal av världens främsta isforskare. Tillsammans med Högskolan i Kalmar startade vi dessutom Transatlantic Ice Academy, en utbildning för fartygsoperationer i is och med tillgång till en toppmodern issimulator. Med hjälp av issimulatorn kan såväl våra nuvarande som framtida medarbetare utveckla de färdigheter som de senare måste kunna tillämpa under de många gånger ytterst krävande förhållandena ute till havs.

Affärsområde Industriell Sjöfart genomgår en intensiv om strukturering för att möta morgondagens krav på transporter.

År 2008 blev ett av Transatlantics mest framgångsrika år någonsin. Resultatet efter

skatt ökade med 72 miljoner till 257 miljoner kronor (resultat efter skatt för kvar-

varande verksamhet) och vi fortsatte att utveckla våra nischstrategier i tillväxt-

områden inom våra affärsområden Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.

Långsiktighet i tid och rum ger resultat

Transatlantic står starktTransatlantics framgång de senaste åren

bygger på den samlade kunskap och erfa-

renhet som medarbetarna bidragit med.

Många har arbetat i rederibranschen i hela

sitt yrkesverksamma liv och sett både kraf-

tiga uppgångar och nedgångar i sjöfarts-

konjunkturen. Jag är en av dem. När jag

startade Nordsjöfrakt på sextiotalet var jag

inställd på hårt arbete för att kunna skapa

ett framgångsrikt företag. Långsiktighet

och tålamod var viktiga egenskaper. När Transatlantic bildades var det med

samma utgångspunkt jag såg på framtiden. Att sedan rederiets resultat

utvecklats så starkt på så kort tid är mer än vad jag hade vågat hoppas på. Det

beror till viss del på en god konjunktur men framför allt bygger det på en väl

genomförd strategi där bland annat satsningen på offshore och isbrytning

varit extra lyckosam.

Nu går vi vidare med strategin. Vi ska expandera inom offshore genom att

skapa en ledande position i arktiska farvatten. Vi ska också vässa vårt

erbjudande inom industriell sjöfart och arbeta ännu närmare kunderna,

både i goda och, som nu är fallet, mer besvärliga tider. För att kunna genom-

föra strategin krävs långsiktighet i allt vi gör. Det krävs också långsiktiga

och starka huvudägare som tar ansvar för de anställda, miljön och det sam-

hälle vi verkar i. Det är faktorer som bidrar till att skapa en stark företagskul-

tur och en stolthet av att vara anställd på Transatlantic. På Tjörn, där vi har

vårt huvudkontor, är Transatlantic en av de största arbets givarna och vi

arbetar nära skolor och andra verksamheter som har betydelse för samhäl-

lets utveckling.

Vårt goda varumärke kommer att underlätta den generationsväxling som

vi inom några år står inför. Nya, duktiga medarbetare kommer att ta plats i

Transatlantic och bidra till att skapa den dynamik som behövs för att klara

framtidens utmaningar.

I slutet av 2008 fick Transatlantic en ny VD då Carl-Johan Hagman efter-

träddes av Anders Källström. Carl-Johan Hagman initierade den nya organi-

sation som kommer att ge en stark plattform för framtiden. Anders Källström

kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera organisationen och sam-

tidigt utveckla strategin i samråd med den övriga ledningen och oss i styrel-

sen. Jag önskar båda lycka till, Carl-Johan Hagman i sitt nya arbete som VD

för Hoegh Autoliners AS i Norge och Anders Källström i sin nya roll hos oss.

Transatlantic har goda möjligheter att gå stärkta ur den lågkonjunktur vi

nu gått in i med full kraft. Vi har en finansiell bas som ger oss möjlighet att

fortsätta växa trots sämre tider och vi har de bästa medarbetarna. Det är

med tillförsikt jag och övriga styrelsen ser på framtiden.

Skärhamn i mars 2009

Folke Patriksson

Styrelseordförande i Rederi AB Transatlantic

Styr

else

ordf

öran

den

har o

rdet

2


En stor del av året präglades av insikten om att den rekordlånga sjöfartskonjunkturen närmade sig slutet och att en kommande lågkonjunktur medför krav på kundorientering och effektivitet.

Samarbetet med skogsindustrin på Östersjön intensifierades genom avgångar med hög frekvens och tillförlitlighet. En egen bokningsorganisation skapades i Göteborg och nya ITsystem togs i bruk. Arbetet med att ta över ansvaret för StoraEnsos linje mellan Kotka och Göteborg/Lübeck fullföljdes vid årsskiftet. Lönsamheten förstärktes av den goda tillgången på tredjepartslaster.

Atlanttrafiken förbättrade sin lönsamhet jämfört med föregående år trots stora obalanser mellan väst och östgående volymer. Mot slutet av året stärktes såväl euron som den amerikanska dollarn, vilket påverkade beläggningen positivt både i den väst och östgående trafiken. Resultatet för helåret belastades negativt av TransPines grundstötning i St Lawrence i början av året.

Containertrafiken, som bedriver linjeverksamhet mellan en rad hamnar i Mälardalen/Stockholmsområdet och England respektive Tyskland, förbättrade under 2008 sin lönsamhet markant. Det förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationaliseringar samt ett ökande antal projektlaster.

Bulk/LoLotrafiken präglades under stora delar av året av den utomordentliga konjunkturen med god beläggning till höga rater i såväl öst som västgående trafik. Under hösten sjönk intäkterna drastiskt som ett resultat av den snabbt tilltagande finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Tack vare det relativt stora antalet långtidskontrakt begränsades de negativa effekterna för Transatlantic.

Transatlantic präglas, trots ett förväntat dystert 2009, av en stark tro på framtiden. Den ökade välfärden världen över stimulerar produktion och handel, och idag sker 90 procent av världshandeln genom sjöfarten. Detta är en andel som vi tror kommer att öka, bland annat som en följd av att trängseln på vägar och järnvägar blir allt mer outhärdlig. Havet erbjudet i det sammanhanget ett generöst transportalternativ med små krav på investeringar via världens statsbudgetar. Dessutom är sjöfarten utomordentligt säker, energisnål och miljövänlig. Det är egenskaper som vi, tillsammans med kunder och andra samarbetspartners fortsätter att utveckla. Omsorgen om människorna och miljön är självklar för oss på Transatlantic.

Det kommande året kommer att präglas av den omstrukturering som Transatlantic påbörjade 2008. Den ger oss en god grund att stå på när sjöfartskonjunkturen så småningom vänder uppåt. Insikten om att problemen på marknaden också innebär möjligheter är starkt närvarande i såväl styrelsens, ledningens som den övriga organisationens arbete.

Vi har under 2008 fått en lång rad bevis på att Transatlantics långsiktighet, kvalitet och servicegrad utvecklar relationen till våra kunder även under kärvare tider. Detta förtroende, som är vår viktigaste tillgång, kommer vi att fortsätta underhålla och investera i under 2009.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till styrelsen och företagsledningen, till alla medarbetare både till land och till

sjöss, till våra kunder och affärspartners samt till våra aktieägare som bidragit till vår utveckling och för det förtro

ende ni visar oss.

Skärhamn i mars 2009

Anders KällströmVD och Koncernchef

3


Vision, affärsidé, strategi och mål

Fina

nsie

lla m

ål

Ope

ratio

nella

och

Kva

litat

iva

målÅrlig tillväxt om 5–10 procent

• Kapitalavkastning över en konjunkturcykel med minst: –12 procent för eget kapital –10 procent för sysselsatt kapital

• Soliditet på minst 30 procent

• Genomsnittlig utdelning av årlig nettovinst på 33 procent

Transatlantic ska uppnå en ledande position inom de segment där bolaget är verksamt. Det ska uppnås genom

• Nöjda kunder

• Motiverade medarbetare

• Hög kvalitet

• God ekonomi

Vision

Affärsidé

Transatlantics vision är att vara det naturliga valet för våra kunder inom de segment där vi opererar. För befintliga och potentiella kunder ska Transatlantic vara det naturliga valet som en professionell partner med förmåga att med kvalitet och effektivitet utveckla anpassade transportlösningar.

Transatlantic erbjuder...

genom hög kompetens,Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfarenheter och vilja.

effektiva system...Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara kreativa, innovativa och anpassningsbara.

och anpassat tonnage.Vi utvecklar fartygsflottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete.

kundnära...Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värdena för kunderna.

och kostnadseffektiva...Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats.

sjötransporter...Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar finns att bli ledande aktörer.

4


Målsatt fokus 2008 Genomfört 2008 Fokus 2009

Transatlantic har utvecklat ett •ledande servicekoncept som integrerar offshore och så kallade Ice Managementtjänster. Därtill har tre stödsystem tagits fram; Ice Academy, Ice Council och Transatlantic Ice Master.

Verksamheten inom Industriell Sjö•fart har förbättrats genom ökad integrering och ytterligare marknadsbearbetning.

Effektiviseringen av fartygsflottan •har fortsatt.

Förutom land – och driftsorganisa•tionen är sex fartyg certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

Fortsätta öka Transatlantics kompe•tenser inom arktisk offshore genom partnerskap, nybeställningar och/eller förvärv.

Förbättra lönsamheten inom affärs•området Industriell Sjöfart genom att fokusera på specifika tradeområden och där bredda kundbasen. Genom samarbeten skapa förutsättningar för större trafiksystem som kan åstadkomma kostnads effektiva och konkurrenskraftiga transportlösningar.

Påbörja implementeringen av en •långsiktig rullande investeringsplan i nya fartyg.

Införa Transatlantics kvalitets och •miljöledningssystem med konkreta förbättringsprocesser på samtliga långtidskontrollerade fartyg.

Fortsätta översynen av verksamheten •för att möta den förändrade marknadssituationen och för att ta vara på kommande affärsmöjligheter.

Marknadsföra Transatlantics offshore•servicekoncept mot de större oljebolagen. Utöka marknadsorganisationen i USA och Ryssland.

Utveckla en ny fartygsdesign •anpassad för operationer i arktiska farvatten.

Fortsätta att marknadsanpassa •ankarhanterarna med ny utrustning för att möta nya kundkrav.

Fortsätta de strukturförändringar •som påbörjades 2008.

05 06 07 08

0

3000MSEK

2400

1800

1000

600

0

375MSEK

300

225

150

75

Omsättning

Operativt resultat

Omsättning och operativt resultat1)

05 06 07 08

0

400

600MSEK

500

300

200

100

0

40

60%

50

30

20

10

Likviditet

Soliditet

Likviditet och soliditet

05 06 07 08

0

15

20

25

30MSEK

10

5

Sysselsatt kapital

Eget kapital

Avkastning, sysselsatt och eget kapital

1) I 2008 och 2007 års siffror är verksamheter under avyttring, RoRo – Atlanten och USEC, exkluderade.

5


5-årsöversiktSe sidan 65 för definitioner Transatlantic

MSEK 2008 2007 2006 2005 20043)

Koncernens omsättning och resultat

Nettoomsättning

Affärsområde Offshore/Isbrytning 402 359 294 162 78

Affärsområde Industriell Sjöfart 1 479 1 432 1 715 1 560 1 692

Ship management/koncerngemensamt 4) 240 166 243 612 423

Kvarvarande verksamheter 2 121 1 957 2 252 2 334 2 193

Avvecklad verksamhet2) 527 573 — 149 459

Koncernens nettoomsättning 2 648 2 530 2 252 2 483 2 652

Operativt resultat (före skatt)

Affärsområde Offshore/Isbrytning 233 230 191 89 9

Affärsområde Industriell Sjöfart 69 80 49 37 64

302 310 240 126 73

Ship management/koncerngemensamt –31 –30 –24 –26 –26

Koncernens operativa resultat 271 280 216 100 47

Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster 5) –24 –3 –9 214 –6

Resultat från avvecklad verksamhet2) 12 1 — 23 56

Koncernens resultat före skatt 259 278 207 337 97

Skatt 7 –92 –19 –23 1

Koncernens nettoresultat 266 186 188 314 98

Koncernens kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet 417 399 363 278 194

Förändring i rörelsekapitalet 39 –116 –81 –42 –31

Kassaflöde från investeringsverksamheten –35 –33 –1 727 –264

– därav investeringar –63 –73 –194 –172 –300

– därav avyttringar 28 43 193 899 36

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –240 –143 –296 –964 51

Kassaflöde från kvarvarande verksamhet 181 107 –15 39 –61

Kassaflöde från avvecklad verksamhet 14 8 — — —

Kursdifferens i likvida medel –14 14 –17 13 –2

Likvida medel vid årets slut 6) 574 393 264 296 244

Avgår spärrade / pantsatta likvida medel –7 –7 –6 –6 –12

Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter 400 400 — 18 13

Utgående disponibla likvida medel 967 786 258 307 245

1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines.2) 2008 och 2007 har delar av Atlanttrafiken/RoRo och USEC, som innehas för försäljning, särredovisats.

För 2005 och 2004 särredovisades den ayttrade verksamheten Transbulk.3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines4) Förutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa ship managementuppdrag,

där en stor del av omsättningen består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna.5) Se även definitioner på sidan 65.6) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.

6


Se sidan 65 för definitioner Transatlantic

MSEK 20085)2007

5)2006 2005 2004

3)

Koncernens balansräkning vid årets utgång

Fartyg 2 055 2 047 1 902 1 980 2 269

Finansiella anläggningstillgångar 64 73 118 64 42

Övriga anläggningstillgångar 79 78 76 71 102

Omsättningstillgångar exklusive likvida medel 576 533 384 460 300

Likvida medel 574 393 264 296 244

Totala tillgångar 3 348 3 124 2 744 2 871 2 957

Eget kapital 1 421 1 217 1 085 1 135 764

Räntebärande skulder 1 188 1 215 1 082 1 183 1 683

Ej räntebärande skulder 739 692 577 553 510

Totalt eget kapital och skulder 3 348 3 124 2 744 2 871 2 957

Koncernens eget kapital2)

Eget kapital vid årets ingång 1 217 1 085 1 135 764 678

Utdelning –70 –57 –62 –31 –12

Årets resultat 266 186 188 314 98

Valutadifferenser/övrigt1) 8 37 –83 88 0

Återköp av egna aktier — –34 –93 — —

Eget kapital vid årets utgång 1 421 1 217 1 085 1 135 764

Data per aktie (SEK)

Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) 16,6 15,7 13,6 13,7 10,8

Resultat före räntekostnader (EBIT) 10,9 12,0 8,9 12,7 5,3

Operativt resultat (före skatt) 9,7 9,9 7,2 4,0 3,3

Resultat efter aktuell skatt 8,7 6,5 6,7 10,9 3,2

Resultat efter full skatt 9,2 6,5 6,2 10,2 3,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten 16,3 10,0 9,4 9,7 10,7

Totalt kassaflöde 6,5 3,8 –0,5 1,3 –2,0

Eget kapital vid årets utgång 4) 50,9 43,6 37,90 36,8 24,8

P/E-tal 3,5 6,5 8,2 3,2 n/a

Utbetald utdelning 2,50 2,0 2,0 1,0 0,4

Antal aktier vid årets utgång (‘000) 27 926 27 926 28 642 30 858 30 858

Genomsnittligt antal aktier 27 926 28 346 30 137 30 858 30 858

Nyckeltal

Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK 464 446 409 423 332

Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK 304 341 268 392 163

Eget kapital, MSEK 1 421 1 217 1 085 1 135 764

Sysselsatt kapital, MSEK 2 609 2 433 2 239 2 447 1 505

Utgående nettoskuldsättning, MSEK 615 823 819 878 1 439

Operativt kassaflöde, MSEK 406 407 374 300 324

Totalt kassaflöde, MSEK 181 108 –15 39 –61

Avkastning på eget kapital, % 20,2 16,1 17,0 27,4 12,7

Avkastning på sysselsatt kapital, % 12,1 14,8 12,0 15,6 7,4

Soliditet, % 42 39 40 40 26

Utgående skuldsättningsgrad, % 43 68 75 77 188

Vinstmarginal, % 11,6 11,0 9,2 13,4 3,7

Räntetäckningsgrad, ggr 9,2 7,7 7,4 5,1 4,3

Antal anställda, medeltal 1 058 1 017 1 268 1 312 1 401

1) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK. 2) I Transatlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines.4) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats.5) Nyckeltalen har beräknats på kvarvarande verksamheter.

7


Aktien

Kursen för Transatlantics Baktie minskade under 2008 med 26,2 procent jämfört med Stockholmsbörsens nedgång på 41,9 procent mätt som OMX Stockholm AllShareindex (OMXS). Kursen vid årets slut var 31,80 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 904 miljoner kronor (1 225). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 1 421 (1 217) vilket motsvarade 50,90 SEK/aktie (43,6).

Under 2008 omsattes 7,3 miljoner Transatlanticaktier eller i genomsnitt cirka 28 911 aktier per handelsdag. Omsättningshastigheten uppgick under året till 25,6 (38,4) att jämföra med 152 (134) för börsen som helhet.

Börsnoteringshistorik

Transatlantics Baktie är sedan 1991 noterad på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm och ligger på Small Caplistan. Aktien handlas under namnet RABT och ingår i indexet för OMX Transport. B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines 2005 och namnändrades då till Rederi AB Transatlantic.

Totalavkastning

Totalavkastning anger den verkliga lönsamheten på en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Den kraftiga kursnedgången under 2008 medförde att totalavkastningen på en placering i Transatlanticaktier blev –23,8 procent. Sedan fusionen 2005 uppgår totalavkastningen till 38 procent, motsvarande i genomsnitt 9,5 procent per år. OMX AllShareindex (OMXS) har under samma period minskat med 15,3 procent.

Vid utgången av 2008 värderades Transatlantics Baktie till 3,50 gånger 2008 års vinst per aktie. Direktavkastningen uppgick till 7,90 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag för 2008.

Aktiekapital

Det totala antalet aktier i Transatlantic uppgår till 28,4 miljoner stycken, av vilka 1,8 miljoner är Aaktier med röstetalet 10 och övriga är Baktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teckningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument. Aktierna har ett kvotvärde på 10 kronor.

Aktieägare och ägarförändringar

Vid utgången av 2008 var antalet aktieägare 6 184 vilket var en minskning med cirka 300 sedan föregående år.

Enneff Rederi/Enneff Fastigheter var den röstmässigt största aktieägaren med 29,8 procent av rösterna och 6,9 procent av kapitalet. Transatlantics styrelseordförande Folke Patriksson är del ägare i Enneffbolagen. Lindengruppen var genom bolag den kapitalmässigt största aktieägaren med 10,9 procent av kapitalet och 16,1 procent av rösterna. Den tredje största aktieägaren är Ernströmgruppen AB med ett innehav som vid utgången av 2008 uppgick till 5,3 procent av kapitalet och 3,4 procent av rösterna. Ägarbilden för de tre största aktieägarna har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år.

Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de tre största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka

Transatlantics B-aktie sjönk med 26,2 procent under 2008. Vid årets slut värde-

rades aktien till 3,50 gånger 2008 års resultat per aktie och direktavkastningen

uppgick till 7,9 procent baserat på styrelsens utdelningsförslag.

Nyckeltal

2008 2007 2006 2005

Antal aktier vid årets slut, tusen 28 430 28 430 30 858 30 858

Börsvärde vid årets slut, MSEK 904 1 225 1 574 1 300

Antal aktieägare 6 184 6 324 7 280 7 575

Kursförändring under året, % –26 –15 57 40

Ordinarie utdelning, kr 2,50 2,0 2,0 1,0

Utdelning i % av vinst per aktie 27 31 32 10

P/e-tal vid årets slut 3,5 6,5 8,2 3,2

Eget kapital/aktie vid årets slut, kr/aktie 50,9 43,6 37,9 36,8

Omsatt antal aktier1000-tal

B-aktien OMX Stockholm_PISX2030 Transportation_PI

60

50

40

30

20

10

8

2006 2007 2008 2009

© NASDAQ OMX

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

JAN APR JUL OKT JAN APR JUL OKT JAN APR JUL OKT JAN

Kursutveckling och omsättning per månad

8


28 procent av kapitalet och 53 procent av rösterna. Transatlantic har endast ett avtal vars villkor förändras vid större ägarförändring.

Återköp av egna aktier

Vid årsstämman i april 2008 gavs mandat att i eget förvar inneha 504 800 Baktier.

Inför årsstämman i april 2009 har styrelsen föreslagit att återköpta aktier tills vidare ska innehas samt att ett återköpsprogram om maximalt 10 procent av antalet Baktier ska påbörjas.

Återköp kan ske med maximalt 10 procent av aktuellt antal befintliga aktier. Återköpta aktier kan innehas tills vidare eller kan indras och därmed permanent elimineras.

Förslag till utdelning och utdelningspolicy

Styrelsen har för 2009 beslutat att föreslå årsstämman en utdelning på 2,50 (2,50) kronor per aktie, motsvarande 27 procent av vinsten per aktie. Totalt motsvarar den föreslagna utdelningen cirka 69,8 miljoner kronor.

Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska motsvara 33 procent av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balanserad relation till verksamhetens aktuella finansieringsbehov.

Ägarkontakter

Transatlantics ambition är att ha en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna samt genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, boksluts och delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också pressreleaser, presentationsmaterial från informationsmöten samt annan information om bolaget.

Kontakter med aktieägarna välkomnas. Ansvarig för IRfrågor är Ola Helgesson, CFO. Transatlantics huvudkontor har telefonnummer 030467 47 00 och epost adresseras till [email protected].

De tio största aktieägare i Rederi AB Transatlantic per den 31 december 2008

A-Aktier B-Aktier Antal aktierAndel

kapital %Andel

röster %

Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter AB 1 265 991 699 745 1 965 736 6,9 29,8

Lindengruppen 456 508 2 656 500 3 113 008 10,9 16,1

Ernströms Finans AB — 1 505 000 1 505 000 5,3 3,4

Danica Pension — 935 000 935 000 3,3 2,1

Karlsson Roger 58 606 249 396 308 002 1,1 1,9

Bank Morgan Stanley AG — 830 000 830 000 2,9 1,9

SIX SIS AG — 678 735 678 735 2,4 1,5

Fjärde AP-Fonden — 540 200 540 200 1,9 1,2

Rederi AB Transatlantic — 504 800 504 800 1,8 1,1

Sweden Tax Treaty — 450 100 450 100 1,6 1,0

Totalt 1 781 105 9 049 476 10 830 581 38,1 60,0

Övriga aktieägare 36 855 17 563 038 17 599 893 61,9 40,0

Totalt antal aktier 1 817 960 26 612 514 28 430 474 100,0 100,0

Antal aktieägare i storleksklasser per den 31 dec 2008

Antal innehav Aktieägare Kapital % Röster %

1–500 3 368 2,68 1,75

501–1 000 1 164 3,74 2,44

1 001–5 000 1 211 10,77 7,01

5 001–10 000 216 5,77 3,91

10 001–15 000 60 2,73 1,73

15 001–20 000 42 2,69 1,71

20 001– 123 71,62 81,45

Totalt 6 184 100 100

9


Oljebolagens behov av offshoretjänster drivs av efterfrågan och priset på olja och gas. Under de senaste åren har aktiviteten inom offshore varit mycket hög, vilket inneburit att efterfrågan på riggar och offshorefartyg nått rekordhöga nivåer. Ett högt oljepris innebär att många oljebolag dels vill maximera produktionen i befintliga fält, dels drivs att leta efter nya fyndigheter.

Global marknad med stora oljebolag…

De senaste årens höga oljepris och allt bättre teknik för att ta upp olja på stora djup har gjort offshoremarknaden global. Nordsjön och Mexikanska golfen var tidigare de enda två stora offshoreområdena i världen. Brasilien, Stilla Havsregionen, Afrikas västkust och Kina är exempel på nya områden. Kostnaderna, och därmed riskerna, för att investera i utvinningen av offshorefält är betydligt högre än för landbaserade fält. Det innebär att det främst är de stora internationella oljebolagen såsom BP, Shell, StatoilHydro och Texaco som står för investeringarna. Bolagen vill dessutom bli ännu större för att uppnå skaleffekter, kunna förvärva reserver samt klara de omfattande investeringar som väntas framöver. Konsolideringen bland oljebolagen kommer därför troligen att fortsätta.

…som ökar kraven på sina leverantörer

För att kunna möta de allt större oljebolagens krav måste leverantörerna också bli större för att ha kapacitet att erbjuda kvalificerade tjänster. En konsolidering pågår bland de små och medelstora offshorerederierna. Marknadsandelen för de fem största offshorerederierna – Edison, Tidewater, Bourbon Shipping, Maersk och Farstad – uppgår till sammanlagt cirka 30 procent.

Hälso, miljö och säkerhetskraven blir allt viktigare för de stora oljebolagen, vilka vill upplevas som miljömedvetna av konsumenterna. Oljebolagen ställer därför allt högre krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsarbete. Eftersom säkerhetsarbetet ofta är förenat med stora kostnader föredrar oljebolagen att arbeta med ett begränsat antal leverantörer, så kallade preferred suppliers, för att finna skalfördelar.

Snabb produktionsökning inom offshore…

Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder såsom Kina och Indien leder till ett ständigt ökat energibehov. Fram till 2030 bedöms den globala efterfrågan på energi öka med cirka 50 procent. Då behovet av olika energislag troligen inte förändras mycket kommer även efterfrågan på olja och gas att öka med

En stor del av den framtida utvinningen av olja och gas förväntas att ske

i nya fält i arktiska farvatten vilket medför krav på isgående offshorefartyg

med specialutbildade besättningar.

Marknadsöversikt Offshore/isbrytning

15

25

Källa: IEA, 2008

20

10

5

0

Bea

ufor

t (C

A)

Lab

rado

r (C

A)

New

foun

dlan

d (C

A)

Nov

a S

coti

a

Bar

ents

(NO

)

Bar

ents

(RU

)

East

Sib

eria

Kam

chat

ka

Kara

Sea

(RU

)

Pech

ora

Sea

Sak

halin

(RU

)

Wes

t Sib

eria

East

Sib

eria

Ala

ska

(US

)

Potentiella Under utveckling Aktiva

Offshorefält i arktiska farvatten

10


Fyra typer av offshorefartygDet finns idag cirka 2 500 offshorefartyg som erbjuder oljeriggar världen över hjälp med allt från konstruktionsarbete på havs botten till att transportera mat och andra förnödenheter till besättningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer:

AHTS (Anchor Handling/Towing/Supply) – är benämningen för • kombinerade fartyg som förutom lastkapacitet är utrustade för bogsering och ankarhantering. Fartygen har stora bogservinschar och kraftfullt maskineri, de flesta mellan 8 000 och 12 000 häst-krafter. Idag byggs fartyg för operation på större djup med maskinstyrka på upp mot 24 000 hästkrafter.

PSV (Platform Supply Vessels) – är fartyg med stora öppna däcks-• ytor och lasttankar som endast transporterar förnödenheter till riggarna.

ERRV (Emergency Respons and Rescue Vessels) – är säkerhetsfar-• tyg som kretsar runt oljeriggarna med kapacitet att hantera olyckor.

COV (Construction Offshore Vessels) – är fartyg som utför kon-• struktionsarbete på havsbotten.

cirka 50 procent. För att möta en sådan efterfrågeökning behöver produktionen öka kraftigt, och eftersom produktionen från befintliga fält efterhand minskar måste nya fält tas i bruk. Den procentuellt snabbaste produktionsökningen bedöms komma från offshorefält. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar i oljeproduktionsresurser, kringutrustning och fartyg under den närmaste tioårsperioden. De årliga investeringarna beräknas enligt analysinstitutet Douglas Westwood öka med cirka 15 procent 2010–2020, för att under nästkommande tioårsperiod öka ännu mer.

…där arktiska farvatten får allt större betydelse

US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geologi och mineralfrågor, uppskattar att cirka 25–30 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas finns i arktiska farvatten (= generellt uttryck för havsområden norr om polcirkeln) såsom Beaufort Sea (USA/Kanada), Sakhalin (Ryssland), Newfoundland (Kanada), Barents Sea/Pechora Sea (Norge/Ryssland), Kara Sea/WestSiberia (Ryssland), Grönland (Danmark) och Chukchi Sea (USA).

Att prospektera efter olja och gas i arktiska farvatten är en relativt ny verksamhet för de stora oljebolagen. De prospekteringar som genomförs idag i Arktis sker i kustnära områden utanför Alaska och Ryssland. Under de närmaste tio åren beräknas olja och gas utvinnas i cirka 80 fält, många i områden med svåra isförhållanden och stora djup. De fartyg och riggar som kommer att operera där behöver vara specialutrustade och ha besättningar med specialistkompetens. Att arbeta i arktiska farvatten innebär också att miljökraven blir högre, bland annat beroende på att prospektering kommer att ske i tidigare orörda områden. Dessutom tillkommer krav på att en del av investeringarna och de arbetstillfällen som skapas ska tillfalla det land som prospekteringen sker i. Bildande av samriskbolag tillsammans med branschpartners från det land offshorearbeten sker i är idag ett krav i Ryssland och USA.

Antal offshorefartyg ökar snabbt...

Då marknadsutsikterna för offshoreindustrin är goda har ett stort antal nybeställningar på riggar och offshorefartyg lagts under de senaste åren. Idag finns det cirka 140 riggar i beställning, vilket innebär en ökning av den nuvarande riggflottan med cirka 25 procent.

Antal fartyg i beställning i de större offshoreklasserna uppgår till cirka 330 stycken, vilket motsvarar en ökning av flottan med cirka 50 procent.

Isfria passager I slutet av sommaren 2008 gick det att färdas isfritt hela vägen från Narvik i Norge till USA:s västkust, när både Nordostpassagen och Nordvästpassa-gen låg öppna. Klimatforskare menar att klimatet i Arktis har passerat en vändpunkt. Även om isen växer till sig under vinterhalvåret kommer den att bli allt mindre under sommarhalvåret. Situationen medför att transporter och prospektering efter olja och gas i området kommer att kunna öka kraftigt.

11


Trots den kraftiga ökningen av riggar under 2009–2012 förväntas de få en hög utnyttjandegrad på grund av oljebolagens omfattande investeringsbudgetar för oljeutvinning. En stor del av den ökade efterfrågan på riggar kommer från fält med stora djup, vilket medför krav på fler offshorefartyg med större kapacitet. Efterfrågan på större ATHSfartyg (>18 000 hästkrafter) bedöms öka mer än utbudet.

…men få av dem är isklassade

Ett fåtal av de befintliga fartygen och nybeställningarna klarar av de krav som ställs för operationer i arktiska farvatten (isklass 1 A eller högre). Vid årsskiftet fanns endast nio fartyg och nio nybeställningar i världen som motsvarade kraven. För att kunna möta den framtida höga efterfrågan behövs troligen nybeställningar av cirka 75–100 isgående offshorefartyg. Förutom Maersk är det enbart mindre rederier såsom Finstaship, Rieber Shipping, FESCO, Prisco Wire och Trans Viking som opererar i segmentet. Flera av de större aktörerna ser dock över möjligheterna att på sikt etablera sig i Ryssland och andra arktiska områden.

Hög aktivitet i Nordsjön…

Under 2008 uppgick den sammanlagda produktionen i Nordsjön till 231 miljoner ton olja och 252 miljarder kubikmeter naturgas. Aktiviteten i området har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket bland annat inneburit att efterfrågan på riggar varit rekordhög. Den ökade aktiviteten under senare år beror på att oljebolagen dels utvunnit mer i befintliga fält, dels kontinuerligt utvidgat borrområdet. Det har medfört att nästan hela Nordsjö sektorn är aktiverad idag och på sikt får därför Nordsjön ses som en successivt krympande marknad.

…med nya rekord för spotrater

Offshorefartygen arbetar på olika kontrakt åt oljebolagen, från några dagar (spot) upp till cirka tio år. Den största marknaden för spotkontrakt finns i Nordsjön. Den höga aktiviteten och ett begränsat utbud av fartyg som kunde serva riggarna innebar nya rekordnoteringar under 2008 på spotmarknaden för AHTS fartyg, vilka ofta befraktas för ett uppdrag av viss varaktighet som exempelvis flytt av en rigg. Under det fjärde kvartalet låg spot raterna på i genomsnitt 84 300 GBP, vilket var 12 procent högre än för samma kvartal 2007 och den högsta genomsnittliga noteringen någonsin för ett enskilt kvartal. De höga spotraterna tillsammans med en hög volatilitet i dessa har medfört att oljebolagen efterfrågar fler långa kontrakt och är beredda att betala ett högre pris för att få tillgång till rätt tonnage. Dagshyrorna för flerårskontrakt i Nordsjön uppgick vid årsskiftet till mellan 30–35 000 GBP, att jämföra med ett genomsnitt på spotmarknaden under 2008 på 59 600 GBP.

Isbrytning

Ett antal länder kring Östersjön och Nordostpassagen har behov av att utöka eller förnya sin flotta av isbrytare för att kunna skapa säkra sjötransportvägar året runt.

Isbrytning i Östersjön

Handeln i Östersjöområdet har vuxit snabbt under det senaste decenniet. Trots den nuvarande ekonomiska avmattningen bedöms handeln fortsätta att växa kraftigt framöver, inte minst beroende på de långsiktiga positiva utsikterna för Ryssland och de nya EUländerna i Baltikum samt Polen. Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transportflöden i Östersjön. För att garantera öppna farleder har länderna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informationsutbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden.

Östersjön är klassat som ett miljöskyddat område, vilket innebär att länderna i området, tillsammans med EU, kommer att behöva investera stora belopp i att höja sjösäkerheten och hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe. Idag finns det ett begränsat antal isbrytare i Östersjön samtidigt som en stor andel av flottan är i slutet av sin livscykel. Nybeställningar är dyra och inkomsten från isbrytning liten. Eftersom behovet av isbrytning är starkt säsongsbaserat är det en fördel om fartygen kan användas inom andra områden. Trenden går därför mot en isbrytarflotta i Östersjön som är multifunktionell, det vill säga som både kan bryta is och verka som offshorefartyg, bland annat i arktiska farvatten. De allt mer sällsynta isvintrarna i Östersjön har dessutom medfört att behovet av isträning för besättningarna på isbrytarna behöver tillgodoses på annan väg.

Isbrytning i arktiska farvatten

Nya transportleder i arktiska farvatten behöver assisterande isbrytare för att säkerställa servicen. För Ryssland, med dåligt utvecklat landsvägsnät i de mer perifera arktiska områdena, är det av stor betydelse att sjövägen kunna transportera de stora råvarutillgångarna från norra delen av landet. En handelsväg till sjöss som är öppen året runt är därför nödvändig. Idag pågår det en snabb utbyggnad av infrastrukturen i hamnarna kring Nordostpassagen, som på sikt kommer att leda till en kraftig ökning av fraktvolymerna. Assistans av trafiken från isbrytare är ett krav från både kunder och myndigheter, men tillgången på isbrytare är begränsad idag.

12


en globala uppvärm-

ningen och höga olje-

priser leder till att

oljebolagen letar efter

olja och gas på platser

som tidigare inte varit möjliga att

exploatera, exempelvis i arktiska

farvatten. Även om den kommersi-

ella delen av operationerna är viktig

får den alltid stå tillbaka för besätt-

ningens säkerhet och påverkan på

miljön.

Under två månader sommaren

2008 kartlade Trans Viking havs-

bottnen utanför Grönlands östkust

åt ett konsortium av oljebolag, under

ledning av Statoil Hydro. För uppdra-

get användes det egna fartyget

Vidar Viking samt den inhyrda stat-

liga isbrytaren Oden. Trots att det

var sommar innebar arbetet risker.

När Vidar Viking låg stilla på en fast

borrposition var Odens uppgift att

skydda fartyget

mot drivande

isflak och isberg.

För att skydda

den unika

arktiska miljön var inga utsläpp

tillåtna i havet och endast begrän-

sade utsläpp i luften. Det innebar

en rigorös kontroll av däcksytan

på fartygen.

På oljespaning utanför Grönland

DSäkerhetsarbetet ombord på Transatlantics offshorefartyg är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom arktiska farvatten. Besättningarna genom-går säkerhetsutbildningar som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav.

13


Genom att erbjuda en integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare,

säkrare och miljövänligare operationer fortsätter Transatlantic att utveckla sin

nischstrategi för att bli den ledande aktören inom arktisk offshoreverksamhet.

Affärsområde Offshore/Isbrytning

Säkert och miljövänligt tonnage

Transatlantic förfogar över en modern flotta med en genomsnittlig ålder på de befintliga fartygen om åtta år, vilken sjunker ytterligare med leveranserna av de nybyggda ankarhanteringsfartygen. Snittåldern på de 25 isbrytarna i Östersjön är över 30 år och av världens cirka 350 AHTSfartyg är 15 procent äldre än 20 år. Samtliga Transatlantics fartyg kommer att kunna ta sig fram och operera i is. Såväl de befintliga fartygen som nybyggena opererar på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Kombinationsfartygen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och säkerhets utrustningen ombord på samtliga fartyg har högsta standardklass.

Ledande koncept för arktisk offshore

Transatlantic har utvecklat ett ledande servicekoncept som integrerar offshore och Ice Managementtjänster. Ice Management är det system som används för att säkerställa att en operation kan genomföras utan påverkan av is. Det ger kunderna en effektivare operation i arktiska farvatten med högre säkerhet och mindre miljöpåverkan. För att kunna stödja utvecklingen av konceptet har tre system tagits fram:

Transatlantic Ice Academy• – I syfte att öka besättningarnas kunskap inom isnavigering har Transatlantic tagit fram en specialutbildning i samarbete med Högskolan i Kalmar. Förutom de egna besättningarna kommer bland annat kunders och samarbetspartners besättningar att få möjlighet att genomgå utbildningen.

Transatlantic Ice Council• – Med målet att utveckla säkra processer för arktisk offshore har ett globalt råd av oberoende experter från olika delar av världen bildats. Förutom att verka för att sätta olika branschstandards och etablera en marknad för arktisk offshore ska rådet bygga upp ett nätverk av olika branschaktörer. Rådet ska även bistå med råd till Transatlantics kunder kring hur deras arktiska operationer ska genomföras.

Transatlantic Ice Master• – För att kunna genomföra säkra och tillförlitliga offshoreuppdrag i arktiska farvatten har Transatlantic utvecklat en beslutsmodell i samarbete med SSPA. Utifrån olika variabler och kundernas mål och krav beräknas den optimala operationen fram samt med vilken sannolikhet

Resultat AO Offshore/Isbrytning (MSEK) 2008 2007 2006 2005

Nettoomsättning 402 359 294 162

Rörelseresultat 262 240 212 96

Operativt resultat före skatt 233 230 191 89

Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.

Verksamheten inom affärsområdet Offshore/Isbrytning, som omfattar fyra AHTSfartyg och fyra nybyggnadskontrakt, bedrevs under 2008 genom joint venture bolaget Trans Viking där Transatlantic och norska Viking Supply Ships AS ägde hälften var. Transatlantic ansvarade för bemanning, teknisk drift och säkerhet medan Viking Supply Ships AS ansvarade för marknadsföring och befraktning. I december 2008 kom Transatlantic och Viking Supply Ships AS överens om att dela upp verksamheten i Trans Viking mellan sig. Transatlantic förväntas få två av de befintliga fartygen och två av fartygen under byggnation, med leverans 2009–2011. Samarbetet kommer att fortsätta avseende befraktningen av fartygen på Nordsjön.

AHTSfartygen är kombinerade isbrytare/ankarhanterare för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under första kvartalet är de tillgängliga för isbrytning för svenska Sjöfartsverket och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden. De fyra nybyggena är ankarhanteringsfartyg speciellt designade för uppdrag i arktiska farvatten.

Strategi

Transatlantics unika kompetens att utföra offshoreuppdrag under isförhållanden och i hårda väderförhållanden kommer att bli ännu mer betydelsefull när prospekteringen efter olja och gas tar fart i arktiska farvatten. Med Nordsjön som bas idag för kombinationsfartygen vad avser kortsiktiga uppdrag, utgörs de potentiella marknadsområdena av Barents Hav, Alaska samt ryska områden såsom Stochman, Nordostpassagen och Shakalin. En ökad aktivitet i dessa områden kommer att medföra fler långa kontrakt och därmed en ökad balans i den totala intjäningen. Kundanpassning och kreativitet är tillsammans med en hög profil inom”HSE”området (hälsa/säkerhet/miljö) viktiga faktorer för framgång. Genom närvaro i andra marknadsområden och genom långsiktiga relationer med globala kunder ska riskerna i verksamheten begränsas.

14


Specialutbildade besättningarInom offshore är erfaren-heten av att operera i is fortfarande begränsad. Som ett av de ledande rederierna inom segmentet fokuserar Transatlantic på att sätta kartan för kraven på hur en säker och miljövänlig opera-tion ska genomföras. Transatlantic har högre krav på sina ombordanställda på offshorefartygen än vad marknaden kräver, bland annat genom skräddarsydda egna utbildningar. Trans Vikings uppdrag åt Shell utanför Alaska 2007 innehöll krav på en så kallad OLF-säkerhetsutbildning, vilket ledde till att beslut togs om att låta alla anställda på offshore fartygen genomgå utbildningen för att höja kvaliteten. Genom att kontinuerligt utveckla kunskapen och bygga upp erfaren heten hos besättningarna ökar Transatlantics konkurrenskraft att operera i arktiska farvatten.

Resultat

Fartygen var under året i stor utsträckning sysselsatta på spotmarknaden i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsättningsgrad. Det genomfördes 109 riggförflyttningar och fem cargo duties åt olika kunder i området. Vidar Viking och den statliga isbrytaren Oden genomförde ett två månaders uppdrag utanför Grönlands östkust åt StatoilHydro.

Efterfrågan var generellt sett på en hög nivå under hela året, men volatiliteten ökade ytterligare till följd av att oljebolagen tecknat fler långtidskontrakt än tidigare. Transatlantics andel av resultatet i Trans Viking blev 233 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan föregående år med 3 miljoner kronor.

Strategiutveckling 2008

Utvecklingen mot att bli den ledande aktören i arktiska farvatten fortsatte under året. En unik integrerad offshoreservice som ger kunderna effektivare, säkrare och miljövänligare operationer utvecklades. Transatlantic Ice Acadamy och Transatlantic Ice Council bildades för att säkerställa att servicen ständigt utvecklas med hög kvalitet.

Fokus 2009

Marknadsföringen av den nya servicen för arktisk offshore kommer att utökas. Framför allt ska den nordamerikanska marknaden bearbetas då en rad oljebolag under året bedöms fastställa sina exploateringsplaner för Nordvästpassagen. För att kunna bearbeta den viktiga ryska marknaden kommer ett försäljningskontor att etableras i Moskva. Utvecklingen av nästa generations kombinationfartyg anpassat för Transatlantics affärsidé har påbörjats och beräknas slutföras under 2009 genom beställning av nya fartyg.

målen kan uppnås. Alla historiska och framtida erfarenheter av projekt inom arktisk offshore läggs in i modellen, vilket medför att den blir tillförlitligare för varje år.

Genom direktkontakt med de större oljebolagen i de valda marknadsområdena kan fartygen anpassas efter deras krav och Transatlantic kan tydligare följa förändringarna i efterfrågan och beteende. För att kunna möta en ökad efterfrågan och kundernas krav behöver Transatlantic expandera sin flotta, utöver nuvarande nybyggen, och utöka organisationen. De nya fartygen kommer att vara multifunktionella och kunna utföra ännu fler uppgifter än nuvarande flotta. Målet är att för kundernas räkning kunna ansvara för hela uppdraget för offshorefartyg i arktiska farvatten.

Isbrytning

Långtidskontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen, under första kvartalet varje år, vid behov och inom tio dagar ska vara tillgängliga för isbrytning i Östersjön. Transatlantic erhåller en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en högre ersättning. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning upp till ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan användas inom offshore även under årets första kvartal. Fartygens användningsområde är då beroende på den korta inställningstiden för isbrytning, normalt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn. Isvintern 2007/2008 var ytterst mild och kort, vilket innebar att inget av kombinationsfartygen bröt is under perioden. På sikt förväntas även arktiska områden, som Nordostpassagen, växa till ett nytt stort marknadsområde för Transatlantics isbrytare. Transatlantic har inlett ett samarbete med svenska Sjöfartsverket i syfte att kunna utnyttja de statliga isbrytarna när de inte behövs för isbrytning i svenska farvatten. Samarbetet ger Transatlantic ett bredare marknadserbjudande.

15


Industriell sjöfart innebär att vara en del av industrins varuflöden med fokus på nordisk basindustri. De största kundsegmenten utgörs av exportinriktade basnäringar såsom skog, stål och verkstad. Två tredjedelar av världshandeln med skogsprodukter, som uppgår till cirka 400 miljoner ton per år, transporteras till sjöss och nästan hälften av den globala bulkflottans transporter utgörs av malm och kol till stålverken, samt färdiga stålprodukter från stålverk till industrin. Hög aktivitet i Östersjön…

Generellt växer den sjöburna trafiken på Östersjön med cirka 10 procent per år, främst tack vare en stark tillväxt i Östeuropa, flaskhalsar inom den landburna trafiken samt skärpta miljöregler. Cirka 2 000 lastfartyg eller färjor är på väg mellan Östersjöns olika hamnar varje dag, vilket innebär att området är en av de mest trafikerade sjöfartsvägarna i hela världen. Den totala godsvolymen som transporteras på Östersjön uppgår till över 800 miljoner ton per år.

Som en följd av de långsiktigt goda tillväxtförutsättningarna i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen kommer lasttransporterna i Östersjön att fortsätta öka. Även om det skett en avmattning i världsekonomin ser transportbehovet ut att bestå. För detta talar också fartygsbeställningar och planer på ny och ombyggnationer i hamnarna. Enligt Östersjöländernas samarbets organisation HELCOM kommer trafiken med fraktfartyg i Östersjön att tredubblas under de närmaste 15 åren.

…med en stor andel skogsprodukter…

En betydande del av allt gods som hanteras i svenska hamnar är relaterat till skogsindustrin. Skogsindustrins export svarar för cirka 30 procent av allt lastat gods och av den svenska skogsindustrins massa, pappers och trävaruexport transporteras drygt två tredjedelar via Östersjön. Transport sker samtidigt av bland annat massa från andra delar av världen till Östersjön, varifrån far tygen sedan går ut igen med förädlade produkter. Dessutom transporteras även stora mängder rysk massaved till svenska och finska massabruk. Förädlade varor transporteras främst i standardiserade lastbärare med fartyg i regelbunden, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar. Det är detta som

kallas linjesjöfart. Huvuddelen av linjesjöfarten sker med renodlade container fartyg.

…som transporteras i system...

I Östersjön har sjötransportsystemen för den nordiska basindustrin i huvudsak byggts upp industrivis. Gemensamt är att de har hög avgångsfrekvens och att fartygen i viss utsträckning kör enligt fasta tidtabeller, för att bland annat minimera lagerhållningen och för att skapa jämna flöden av produkter till huvudmarknaderna. Genom de klara likheterna med linjetrafiken utnyttjas ofta transportfartygen av utomstående lastägare för annat gods.

Skogsindustrins sjöburna transportlösningar bygger i de flesta fall på att trygga tillräcklig transportkapacitet genom i det närmaste full kontroll av tonnaget. Fartyg hyrs därför ofta in på långa kontrakt, vilket möjliggör för rederierna att tillsammans med kunderna beställa nybyggda och för skogsprodukter special anpassade fartyg och system.

SCA, MReal och Iggesund samarbetar inom sin distribution till kontinenten och England. De använder RoRofartyg med lastrum som är planerade och dimensionerade för transport av kassetter. StoraEnso har utvecklat ett eget system för sin export. En intermodal lastenhet – SECU – med optimerade dimensioner för papper har tagits fram och ett transportsystem kring SECU med specialanpassade RoRofartyg utnyttjas för export från Sverige och Finland.

…och främst i RoRo-fartyg

I systemtrafiken till Europa används huvudsakligen RoRo fartyg, vilka ibland också är utrustade med sidolastare. Fartygen är främst konstruerade för transporter av papper, men kan användas för alla typer av RoRogods. Godset lastas på fartygen via lastbärare med hjul, till exempel lastbilstrailrar som körs ombord. Fartygen har flera lastdäck som nås via ramper i fartygens akter. Den globala RoRoflottan uppgår till cirka 1 300 fartyg om cirka 7 000 miljoner ton dödvikt. Rorokonceptet utvecklades i Skandinavien och nordiska redare intar en dominerande position inom den internationella Rorosjöfarten, men flottan utgör bara tre procent av den sammanlagda världshandelsflottan.

Östersjön är, med cirka 2 000 lastfartyg eller färjor på väg mellan olika hamnar

i området varje dag, ett av världens mest trafikerade sjöfartsområden.

MarknadsöversiktIndustriell sjöfart

16


M

Närmare 60 procent av fartygen i världens last- och passagerarfartygsflotta är äldre än 15 år. Under de senaste åren har beställningarna av nya fartyg ökat kraftigt.

Världshandelsflottan 1 januari 2007 Antal Dwt

Oljetankfartyg 8 194 374,5

Kemikalietankers 1 385 10,0

Gastankfartyg 1 245 26,9

Torrbulkfartyg 6 781 357,6

Containerfartyg 3 881 12,8

General cargo 17 185 10,0

Passagerarfartyg 4 095 6,1

OBO Fartyg 106 6,1

Källa: Sjöfartens bok 2008

ätt i tonnage har

världsflottan ökat

kraftigt under de

senaste åren.

Utvecklingen av

världshandelsflottan och världshan-

deln går hand i hand. Innovationer

som effektiviserat sjötransporten

har inneburit att handeln kunnat

öka. Nästan alla

gränsöverskridande

godstransporter i

världen sker med

fartyg, och under

2007 fraktades 6 982 miljoner ton

gods med fartyg över haven. Sjöfar-

ten är dessutom mycket energieffek-

tiv. Stora mängder gods kan fraktas

med en förhållandevis liten maskin-

styrka, vilket innebär låg transport-

kostnad och låg miljöpåverkan per

fraktat ton jämfört med land-

transporter.

Sjöfarten och världshandeln

17


18

Lübeck utgör gemensam hubFör att skapa effektivare transportflöden utnyttjar systemtrafiken i Östersjön och den transatlantiska trafiken tyska Lübeck som en gemensam hub.

Med ett effektivt tonnage, stor erfarenhet av logistiska helhetslösningar

och kvalificerade medarbetare har Transatlantic skapat långsiktiga och

nära samarbeten med kunder inom nordisk basindustri i Östersjöområdet.

Affärsområde Industriell Sjöfart

Resultat AO Industriell Sjöfart (MSEK) 2008 1) 2007 1) 2006 2005

Nettoomsättning 1 479 1 432 1 715 1 560


Operativt resultat före skatt 69 80 49 37

1) Exklusive USEC och RoRo-trafiken över Atlanten som särredovisas som verksamhet under avveckling. Se definitioner sidan 65 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.

Affärsområdet Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri, med långsiktiga och nära kundsamarbeten. Verksamheten omfattar flera olika enheter vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt i syfte att effektivt kunna realisera den stora marknadspotentialen. RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade RoRo, bulk och containerfartyg ett av de mest heltäckande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk/LoLo är genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en internationell nischaktör inom det specialiserade och attraktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver även RoRotrafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och Karibien (USEC) samt containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.

Långsiktig potential i östra EuropaDen långsiktiga potentialen för tredjepartslaster är stor i östra Europa. Cirka 40 procent av lastutrymmet i den nyligen övertagna systemtrafi-ken för StoraEnso i södra Östersjön är tillgängligt för detta ändamål.

Cirka 60 procent av sjötransporterna är kontrakterade på flerårsbasis och cirka 85 procent av godset under 2008 utgjordes av skogsprodukter.

Ny offensiv strategi

För att öka synergierna har verksamheterna i tidigare Division Atlanttrafik och Division Europatrafik samordnats under 2008. Strukturförändringar genomförs för att öka effektiviteten, bland annat omstruktureras containerverksamheten och Atlanttrafiken. Resurserna fokuseras på en expansion av verksam heten inom strategiska segment i Östersjön, för att uppnå den kritiska massa som är nödvändig för ökad lönsamhet. Expansionen genomförs genom nyinvesteringar, förvärv eller olika former av samarbeten. Med en bred marknadstäckning och aktiv försäljning ska kundbasen breddas med nya kunder inom bland annat konsumentvaror. Genom att fokusera på en kombination av långsiktiga kontrakt och spotkontrakt, exempelvis projekt laster, ska kapacitetsutnyttjandet och därmed intjäningen öka.

Göteborg utgör kommersiell bas för verksamheten och samordnar marknadsföringen och försäljningen av samtliga transportlösningar inom affärsområdet. Samtidigt förstärks organisa


Gruvutrustning och bilar på fartygenEn fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna, bland annat i form av projektlaster till gruvindustrin i norra Finland och transport av bilar för test-körning på vinterväglag, bidrar till att systemtrafiken i Östersjön går starkt.

tionerna i Finland och Tyskland och förberedelser inleds för etableringar i Ryssland och Baltikum, för att möta en ökad efterfrågan på lasttransporter till och från östra Europa.

Eftersom nya internationella utsläppsregler kommer att leda till dramatiskt ökade kostnader för lasttransporter i Östersjön måste en fortsatt optimering av logistikkedjorna ske. Transatlantic kommer att intensifiera arbetet framöver med att skapa effektiva transportflöden, öka kapacitetsutnyttjandet genom att kombinera olika lastflöden och ta bort ineffektiviteten i logistikkedjan genom att erbjuda kompletta sjötransportlösningar till kunderna.

Expansion av RoRo Östersjön

Inom enheten bedrivs främst Östersjöbaserad systemtrafik för skogsindustrin med dedikerade RoRo och containerfartyg. För StoraEnso sker en omfattande systemtrafik med skogsprodukter i både norra och södra Östersjön. I norra Östersjön går tre egna Rorofartyg i fast slinga mellan Bottenviken, Göteborg och Lübeck. I södra Östersjön, där trafiken övertogs från StoraEnso den 1 januari 2009, går tre inhyrda RoRofartyg i fast slinga mellan Kotka, Lübeck och Göteborg. Den tonnagekapacitet som StoraEnso inte fyller marknadsförs av Trans atlantic till tredje part för ett effektivt utnyttjande av lastkapa citeten. Kontraktet med StoraEnso löper fram till 2012 för den norra linjen och till 2011 för den södra linjen, med möjlighet till förlängning. Inom

enheten bedrivs också systemtrafik med skogsprodukter för SCA och MReal

i fasta slingor mellan Sveriges norra östkust och norra Europa. Erbjudandet till kundsegmenten kompletteras genom feedertrafik med två containerfartyg som går mellan svenska och

finska hamnar i norra Östersjön och de stora tyska omlastningshamnarna Bremerhaven och Hamburg.

Tredjepartslasterna i systemtrafiken åt StoraEnso har ökat kraftigt i takt med att allt fler kunder insett att trafiken i norra Östersjön är långsiktig. Bland annat har antalet projektlaster ökat, som till exempel utrustning för gruvindustrin och större fordon. På fartygen är alltid minst en tredjedel av lastytan tillgängligt för tredje part. Det nya avtalet med StoraEnso för trafiken i södra Östersjön ska ses som en långsiktig investering med fokus på att även bygga upp starka relationer med import och exportkunder till och från Baltikum och Ryssland. Potentialen för tredjepartslaster i östra Europa är stor, och cirka 40 procent av lastutrymmet kommer att vara tillgängligt för detta ändamål. Förstärkningen av organisationerna i Finland och Tyskland ska ses mot den bakgrunden.

Expansion av Bulk/LoLo

Enheten omfattar kontraktsinriktade bulktransporter med isklassade fartyg i Östersjön, Medelhavet och Nordsjön för främst skogs och stålindustrin. Transatlantic har med sina högkvalitativa besättningar och sitt effektiva tonnage stora förutsättningar att bygga upp en stark marknadsposition i segmentet. Dessutom medför Transatlantics finansiella styrka möjlig heter till expansion genom investeringar i nya fartyg eller samarbete med annan operatör.

Marknaden

Konjunkturnedgången accelererade under hösten och blev global. De stora lönsamhetsproblemen i nordisk skogsindustri fortsatte och under slutet av året drabbades även övrig basindustri. Många företag införde längre produktionsstopp över årsskiftet för att hantera en kraftigt minskad orderingång.

Trots en lägre andel skogsrelaterat gods utvecklades systemtrafiken i Östersjön starkt under året. Orsaken var en fortsatt positiv utveckling av tredjepartslasterna där många nya kunder tillkommit. Det var framför allt de nordgående tredjepartslasterna som utvecklades bäst.

19


Den svaga utvecklingen på bygg och fastighetsmarknaden i både Europa och Nordamerika medförde att volymerna av sågade trävaror i container och bulktrafiken fortsatte att minska. Däremot ökade transporterna av stålprodukter och transporterna av projektlaster. Det ledde till en fortsatt positiv utveckling för bulktrafiken, där även en bättre balans mellan långa och korta kontrakt bidrog till en ökad intjäning. Även containertrafikens lönsamhet förbättrades under året, vilket förklaras i hög grad av förändringar i antalet hamnanlöp och andra rationaliseringar samt ett ökande antal projektlaster. Atlanttrafiken förbättrade sin lönsamhet jämfört med föregående år trots att valutakurserna under en stor del av året skapade en kraftig obalans mellan väst och östgående volymer. I trafiken utmed den amerikanska östkusten och Karibien förbättrades lönsamheten genom redu cering av fartygskapaciteten och högre rater.

Konkurrens

En generell trend är att sjöfartsoperatörerna blir allt större genom förvärv och sammanslagningar, i syfte att möta kundernas behov och uppnå skalfördelar. De största konkurrenterna utgörs idag av Österströms, Spliethof, Finnlines, DFDS Tor Line och Wagenborg. Konkurrenterna är aggressiva inom samtliga segment och det pågår många nybyggnadsprogram. Dessutom är affärsområdet utsatt för konkurrens från andra transportlösningar såsom väg och tåg.

Resultat och utsikter

Resultatet ökade marginellt under 2008 jämfört med föregående år. Omförhandling av samtliga kommersiella avtal tillsammans med genomförda rationaliseringar och omstruktureringsåtgärder var faktorer som bidrog positivt till resultatet. Den kraftiga

konjunkturnedgången, framför allt mot slutet av året, samt en större avsättning för bunkersäkring påverkade där emot resultatet negativt. För att möta konjunkturnedgången har delar av verksamheten omstrukturerats genom att den trans atlantiska trafiken och RoRotrafiken i Östersjön utnyttjar Lübeck som en gemensam hub. Fler strukturförändringar kommer att genomföras under 2009. Tillsammans med en ökad marknadsbearbetning och effektivare transportflöden ska det bidra till att upprätthålla lönsamheten.

Strategiuppföljning 2008

Synergier har genomförts vilket lett till högre volymer samt att fullservicekoncept kunnat erbjudas kunderna. Flexibiliteten i servicefrekvensen har ökat och ett arbete har påbörjats med att bredda kundunderlaget genom att fokusera på icke skogsrelaterad last. Fokus ligger på kontraktsbaserad trafik med Östersjön som geografisk bas.

Fokus 2009

Servicefrekvensen i huvudtraderna ska öka för att kunna utgöra ett naturligt alternativ till järnväg och landsvägstransporter i Östersjö och Nordeuropaområdena.

Generellt sett kommer större fartyg att sättas in för att kunna fortsätta att bredda kundunderlaget genom att komplettera skogs och stålprodukter med annat gods, till exempel projektlaster.

Tillväxt ska ske genom både fartygsinvesteringar och företagsförvärv. Dessutom söks kontinuerligt samarbeten med andra aktörer i syfte att bilda större transportsystem som är mindre känsliga för drift och volymfluktuationer.

20


otorvägar till sjöss

är ett utpekat prio-

riterat projekt inom

EU för att skapa ett

hållbart transport-

system genom att stödja satsningar

som flyttar gods från väg till sjöfart

och järnväg. Riktlinjer har tagits

fram för hur medlemsländerna kan

säkra sina nationella

sjöfartsnäringar sam-

tidigt som olika forsk-

nings- och utvecklings-

program ska leda till

ökad användning av hav och inre

vattenvägar för transporter. Det är

framför allt miljöskäl som talar för

ett ökat utnyttjande av vatten som

bärare av godstransporterna. Träng-

seln blir allt mer kännbar på vägarna

samtidigt som utsläppen till luft ökar.

En allt viktigare fråga på kontinenten

är dessutom bullret från trafiken.

MMotorvägar till sjöss

21


I samråd med kunder och varv, samt genom olika tester och simuleringar, har Transatlantic tagit fram ett första förslag på en ny fartygsdesign. Eftersom det handlar om ett kundanpassat tonnage är det viktigt med ett tätt samarbete med de oljebolag som avser att prospektera i arktiska farvatten. Kunderna finns i första hand i USA men även ryska kunder är aktuella.

Effektivare fartyg

Transatlantic kommer med sin nya fartygsdesign att kunna erbjuda kunderna effektivare, säkrare operationer i is med färre fartyg än vad som är möjligt idag. Förutom att det bidrar till en bättre miljö, medför det lägre kostnader för kunden samt säkrare planering och därmed lägre risker.

Flera funktioner i ett

Den nya fartygsdesignen innebär att fartygen byggs för att klara av många olika uppdrag vid operationer i arktiska farvatten. Förutom att bryta tjock is ska de fungera som bland annat ankarhanterare. Genom ett stort däck och generösa lastutrymmen ska de även kunna transportera en stor mängd varor och förnödenheter. Dessutom kommer fartygen att vara förberedda för att kunna

utföra olika typer av konstruktionsuppdrag samt ha en stor hyttkapacitet i syfte att kunna medföra ett större antal experter och annan personal som kunderna behöver i prospekteringsarbetet.

Olika uppdrag beroende på årstid

Fartygen kommer att utföra offshoreuppdrag på längre kontrakt i arktiska farvatten under sommarhalvåret. Under vintern kan fartygen användas till isbrytning, antingen i de nya trafikområdena i Ryssland eller i Östersjön där behovet av moderna isbrytare blir allt större. Ett alternativ är att använda fartygen för traditionella offshoreuppdrag i områden utan is, till exempel utanför Brasilien eller i Nordsjön.

Bra tidpunkt för nybeställningar

Inga fartyg kommer att beställas utan att långa hyresavtal först tecknats med kunderna. Genom att beställa en serie av fartyg kan bra priser förhandlas fram hos varven. Tidpunkten för nybeställningar bedöms vara god då materialpriserna sjunkit i spåren av lågkonjunkturen och då många varv saknar nybeställningar och drabbats av avbeställningar.

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings strategi bygger bland annat på att för kundernas räkning

utföra säkra och effektiva operationer i is. För att kunna säkerställa att detta kan genomföras

arbetar Transatlantic med att ta fram en helt ny fartygsdesign.

Ny fartygsdesign för offshoreuppdrag

Bilden visar nästa generation kombinerade offshore/polarisbrytare.

22


Fartygsförteckning

Ägda och långtidsinhyrda fartyg

Industriell Sjöfart Typ DwtByggnadsår

Ombyggnadsår Ägande/Hyresform

TransAgila Container 4 500 1994 67%

TransFrej Container 4 500 1994 72%

TransNjord Container 4 500 1995 100%

TransOdin Container 4 500 1994 66%

TransAlrek Container 4 500 2006 Inhyrd – Timecharter

TransAnund Container 9 800 2007 Inhyrd – Timecharter

TransJorund Container 9 800 2007 Inhyrd – Timecharter

TransPaper Container/RoRo 15 000 2006 Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransPulp Container/RoRo 15 000 2006 Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransTimber Container/RoRo 15 000 2007 Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransEagle LoLo 16 600 2002 100%

TransHawk LoLo 16 600 2005 Inhyrd – Bareboat charter 1)

Tofton LoLo 14 900 1980 Inhyrd – Timecharter

Weston LoLo 14 900 1977 Inhyrd – Timecharter

Andromeda Bulk 6 700 1999 100%

Capricorn Bulk 6 700 2000 100%

TransFalcon Bulk 5 700 1993 100%

Swing Bulk 4 100 1999 100%

Obbola RoRo 11 450 1996 Inhyrd – Bareboat charter 2)

Ortviken RoRo 11 520 1996 Inhyrd – Bareboat charter 2)

Östrand RoRo 11 560 1996 Inhyrd – Bareboat charter 2)

Stena Forteller RoRo 12 640 2002 Inhyrd – Timecharter 3)

Tyrusland RoRo 16 675 1978/1995 Inhyrd – Timecharter 3)

Vikingland RoRo 16 675 1979/1996 Inhyrd – Timecharter 3)

Viola Gorthon RoRo 11 400 1987 100%

TransOak RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

TransMaple RoRo/Sidolastare 11 500 1984 100%

TransFighter RoLo/Sidolastare 15 100 2001 100%

TransPine RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Inhyrd – Bareboat charter 1)

TransWood RoLo/Sidolastare 15 100 2002 Inhyrd – Bareboat charter 1)

Joh. Gorthon RoRo/Sidolastare 8 350 1977 Inhyrd – Timecharter

Alida Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Ingrid Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Margit Gorthon Sidolastare 14 240 1977/1991 Inhyrd – Timecharter

Offshore/Isbrytning

Balder Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Tor Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2000 50%

Vidar Viking AHTS/Isbrytare 2 600 2001 50%

Odin Viking AHTS 2 870 2003 50%

NB 667 AHTS 4 500 2009 50%

NB 668 AHTS 4 500 2010 50%

NB 669 AHTS 4 500 2010 50%

NB 670 AHTS 4 500 2011 50%

1) Operationell lease2) Finansiell lease3) Timecharter från 1 januari 2009

23


Transatlantics strategi att bli ledande inom arktisk offshore och att med

Östersjön som geografisk bas växa i lönsamma segment inom industriell

sjöfart ställer stora krav på miljö-, säkerhets och rekryteringsarbetet.

Miljö och säkerhet

Transatlantics geografiska verksamhetsområden utgörs främst av Östersjön, Nordsjön och arktiska farvatten. Östersjön och Nordsjön är tillsammans med Engelska Kanalen utsedda av IMO till särskilda kontrollområden med allt hårdare krav på fartygens konstruktion och deras utsläpp av bland annat svavel och kväveoxider. Att operera i arktiska farvatten innebär att fartygen ofta rör sig i tidigare helt orörda områden, där ett minimum av utsläpp får förekomma och med omfattande krav på säkerhet och specialistkompetens hos besättningarna. Dessutom består Transatlantics kunder till övervägande del av stora internationella företag med höga krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsarbete. För att kunna utvecklas framgångsrikt i en sådan omgivning behöver Transatlantic vara ledande inom miljö och säkerhet samt kunna rekrytera de bästa medarbetarna.

Viktiga miljöfrågor

Sjöfartens miljöpåverkan förknippas främst med avgaser från fartygens motorer, användande av giftiga bottenfärger, utsläpp av olika typer av vatten som har använts ombord samt påverkan på havsmiljön i samband med tömning av ballastvatten.

Idag används miljögodkända bottenfärger och avfall som oljerester och förorenat vatten pumpas i land för att omhändertas i reningsverk. Sopor sorteras och lämnas till återvinning.

Att minska emissioner till luft är den viktigaste miljöfrågan för sjöfarten och för Transatlantic. En begränsning av utsläppen av svavel och kväveoxider hör till de högst priori terade frågorna. Svavel är svårt att rena i efterhand. Enklaste sättet att värna om miljön är därför att använda en bunkerolja med lågt svavelinnehåll. En rad beslut om begränsningar av svavelinnehåll kommer under de närmaste åren att följas av ett globalt förbud mot högsvavliga oljor. Det effektivaste sättet att minska utsläppen av kväveoxid är att installera en katalysator på fartygets motor. Eftersom det är en åtgärd förenad med höga kostnader söker många rederier andra tekniska lösningar, med sikte på att leva upp till de nya globala begränsningar av kväveoxidutsläpp som är under införande.

Egen driftsorganisation

En effektiv drift av flottan hör till de mest avgörande framgångsfaktorerna inom sjöfart, vilket blir ännu mer betydelsefullt när de nya internationella utsläppsbegränsningarna leder till kraf

tigt ökade kostnader för högkvalitativa bränslen. Support enheten Drift/Shipmanagment inom Transatlantic ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande miljö och säkerhetskrav. Fokus ligger på att minimera miljöpåverkan och att genom förebyggande arbete förhindra att olyckor och tillbud förekommer. Drifts organisationen är certifierad enligt ISM, miljölednings systemet ISO 14001, kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och de underleverantörssystem som tillämpas av olje industrin i Skandinavien.

Omfattande miljöarbete

Inom Transatlantic bedrivs idag en rad olika projekt för att minska miljöbelastningen, vilka kontinuerligt anpassas till omvärldsförändringar och kundbehov. De bedrivs ur aspekter som miljöteknik, fartygsdesign, hållbara transportlösningar och medvetandegörande. Transatlantic verkar bland annat genom Sveriges Redareförening och andra organisationer för strängare globala utsläppsbegränsningar samt samarbetar med motortillverkare och raffinaderier för att finna tekniska lösningar som minskar utsläppen. Transatlantic förnyar kontinuerligt reningsutrustningen på fartygen, såsom katalysatorer, separatorer och ballasthantering.

Minskade luftutsläpp

Transatlantics offshorefartyg av Vikingklass opererar idag på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Systemfartygen i kontrakt för SCA och StoraEnso använder lågsvavlig olja och har också katalysatorer med lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. En rad åtgärder genomförs för att förbruka mindre mängder fossilt bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid. Flödesmätare installeras för att kontrollera bränsleförbrukningen. När fartygen ligger i hamn används i så stor utsträckning som möjligt landansluten el, och fartygens propellrar och skrov poleras kontinuerligt för att minska friktionen, vilket ger lägre förbrukning av bunkerolja.

Effektiva transportlösningar

Transatlantic gör en stor insats för miljön genom att fortsätta arbetet med integrerade logistiklösningar för sina kunder.

24


Ny smart miljöövervakning med TransPaperUnder hösten 2008 installerades en så kallad Ferrybox på Trans-Paper. Det är en apparat som ger SMHI mätdata i realtid över inter-net om vattnets tillstånd i Östersjön. Projektet, som för första gången leds från Sverige, är ett samarbete mellan SMHI, Finska havsforskningsinstitutet och Trans-atlantic.

TransPaper går i regelbunden kontraktstrafik åt StoraEnso mellan finska Kemi, Lübeck i Tyskland och Göteborg. Kontraktet sträcker sig över många år vilket gör det möj-ligt att bedriva långsiktig högfrekvent marin miljöövervakning. Eftersom fartyget hela tiden går i samma rutt får SMHI kontinuerliga mätdata – mängd växtplankton (klorofyll-fluorescens), salthalt, temperatur, grumlighet och koncentration av syre med mera. Mät-ningar sker var tjugonde sekund och kompletteras med vattenpro-ver vid tjugofyra förutbestämda platser, vilka lämnas i land vid hamnanlöp.

Projektet planeras pågå i tio år. Om försöket utfaller väl kan den svenska satsningen på marin miljöövervakning med Ferryboxar komma att utvidgas till f ler rederier med både färjor och ocean-gående fartyg.

Clean Shipping ProjectClean Shipping Project, som är ett västsvenskt projekt med offent-liga uppdragsgivare, har tagit fram ett helt nytt miljöindex – CSI – där stora transportköpare kan miljöbedöma hela rederier i sin upp-handling. Totalt tas hänsyn till 20 olika miljöpåverkande faktorer, bland annat bränsle, smörjoljor, länsvatten, ballastvatten, botten-färger, köldmedier och avfall.

Under hösten 2008 begärde tolv av Sveriges största export-/importföretag, via Clean Shipping Project, in miljöinformation från 77 av världens största rederier, däribland Transatlantic, efter att ha signerat en avsiktsförklaring om att börja ställa miljökrav på sina sjötransporter.

Genom dessa optimeras varje transportslag såväl miljömässigt som kostnadseffektivt. Exempelvis innebär kontraktet för systemtrafiken åt StoraEnso i Östersjön att Transatlantic till tredje part marknadsför den tonnagekapacitet som StoraEnso inte fyller, vilket ger ett effektivt utnyttjande av lastkapaciteten. Även om den svaga skogskonjunkturen de senaste åren medfört en lägre andel skogsrelaterade laster, har fartygens fyllnadsgrad kunnat öka tack vare den större andelen tredjepartslaster. Sammantaget medför detta arbete att last flyttats från lastbil till fartyg och att utsläppen per transporterat ton blivit lägre. Dessutom får StoraEnso lägre transportkostnader för sitt gods och Transatlantics intjäning förbättras.

Miljöcertifiering enligt ISO 14001

För att befästa den aktiva miljöledningen certifieras Transatlantic och dess fartyg enligt det frivilliga ISOsystemet och dess kod ISO 14001 för miljöledning. För att bli ISOcertifierad krävs att före taget har en miljöpolicy och att företaget sätter upp mål för att minska miljöbelastningen och hur de anställdas miljökunskaper ska höjas. ISO 14001 införs gradvis inom Transatlantic. Förutom land och driftsorganisationen är idag sex av fartygen certifierade. Målet är att flottan som helhet, även de inhyrda fartygen, ska styras genom koncernens miljöledningssystem.

Hög aktivitet inom säkerhet

Ett säkerhetsarbete som syftar till att förhindra fartygstillbud och olyckor hos besättningen är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom Östersjön och arktiska farvatten. Säkerhetsfrågorna är prioriterade inom Transatlantic och aktiviteten är hög. Samtliga av Transatlantics fartyg är isklassade och har besättningar med iskompetens, vilket bidrar till att öka sjösäkerheten. Säkerhetsutbildningar genomförs som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav, bland annat för offshorefartygens besättningar. Dessutom är all ledande personal, både på land och till sjöss, utbildad i krishantering genom regelbundna övningar som sker i samarbete med myndigheter.

Det omfattande säkerhetsarbetet har resulterat i att olycksfallsstatistiken ombord på Transatlantics fartyg är låg och att de kontroller som genomförs av fartygen, dess utrustning, besättningens behörighet och viktigare rutiner visar på hög kvalitet.

Transatlantics utsläppsdata

2007 2008

Utsläpp g/tonkm* Utsläpp g/tonkm*

CO2 (koldioxid) 18,9 16,1

Nox (kväveoxider) 0,3 0,282

SO2 (svaveldioxid) 0,174 0,184

NMVOC2 (flyktiga organiska ämnen) 0,00611 0,006

PM (partiklar) 0,0205 0,0191

CO (kolmonoxid) 0,0261 0,0212

* Beräkningen inkluderar fraktfartyg. Isbrytare/ankarhanterare (10% av flottan) är exkluderade eftersom beräkningarna inte är relevanta för fartyg utan last.

25

MARPOL Annex VI innehåller villkor för svavelinnehåll i bunkerolja och gränser för maximala utsläpp av kväveoxider. Gränsen för svavelinnehåll är idag satt till 4,5 procent, vilket är utan relevans då mindre än en procent av all bunkerolja i världen har högre halt. Genomsnittet för världssjöfarten ligger på 2,7 pro-cent. Annex VI innehåller även möjligheter att inrätta kontrollområden där svavelinnehållet i bunkerolja får vara högst 1,5 procent. Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen är utsedda till sådana svavelkon-trollområden.

Under hösten 2008 beslutade IMO om en paketuppgörelse om kraftiga åtgärder för att minska utsläp-pen av svavel- och kväveoxider på global nivå. Paketuppgörelsen innebär i korthet följande:

Svavelhalten i fartygsbränsle globalt sänks från max 4,5 till max 3,5 procent från 1 januari 2012 och • från 1 januari 2020 till max 0,5 procent. Inom svavelkontrollområdena sänks maxgränsen för svavel i bränslet till 1,0 procent den 1 juli 2010, och den 1 januari 2015 till 0,1 procent.

Parallellt med kraven på sänkta svavelhalter ställs också krav på att minska utsläppen av kväveoxi-• der. I de särskilda kontrollområdena såsom Östersjön och Nordsjön innebär nya gränsvärden från och med 2016 att utsläppen av kväveoxider kommer att minska med upp till 80 procent.

De föreslagna åtgärderna innebär en kraftfull minskning av utsläppen inom sjöfarten. Det medför även stora kostnadsökningar, då inköp av bränsle med lågt svavelinnehåll och investeringar i katalysa-torer är kostsamma. De rederier som redan förberett sin flotta för minskade utsläpp har därmed en kon-kurrensfördel.

MARPOL Annex VI – för en bättre sjöfartsmiljö


Sjöfarten står för cirka 90 procent

av alla transporter i världen mätt i

volym, men bara för cirka 3 procent

av utsläppen globalt. Trots att sjö-

transporter har en stor miljöfördel i

effektiv bränsleanvändning finns

det ett antal viktiga miljöfrågor att

hantera. Bland annat bidrar fartygens utsläpp av svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx) till

ökad försurning och övergödning. Utsläppen av svaveloxider är idag, räknat per ton, högre än

för andra transportslag medan utsläppen av kväveoxid däremot är något lägre.

Eftersom sjöfart är en i högsta grad internationell företeelse krävs det att regleringarna för

miljöåtgärder införs på högsta möjliga internationella nivå för att de ska kunna få genomslag

globalt.

FN:s internationella sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO), är det

viktigaste organet för skapandet av internationella konventioner. Beslutsprocessen inom IMO

har ofta varit trögrörlig och de regler för utsläpp som tidigare införts saknar i stort sett bety-

delse idag. Under 2008 har dock IMO, under press från bland annat EU, börjat agera.

26


Medarbetarutveckling och rekrytering

Utvecklingen inom sjöfarten innebär att ett stort rekryteringsbehov kommer att uppstå i framtiden. Anledningen är åldersstrukturen hos de anställda och att sjöfartens utbildningar under senare år inte haft resurser att utexaminera tillräckligt många sjöbefäl. Samtidigt blir rekryteringen till sjöyrkena allt mer internationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniskt befäl.

Under 2008–2011 beräknas cirka 480 nautiker och cirka 360 maskinbefäl utexamineras från de svenska sjöbefälsskolorna. Många av de nyutexaminerade kommer att få arbete under annan flagg samtidigt som flera söker sig till landbaserade arbeten i andra sektorer.

För att långsiktigt kunna bedriva internationell sjöfart från Sverige måste Transatlantic kunna rekrytera och behålla de främsta befälhavarna och annat kvalificerat manskap. Förutom omfattande rekryteringsinsatser fokuserar rederiet därför på företagsdelaktighet och information, individuell karriärplanering, expansion genom nya offshorefartyg med hög standard, specialanpassade utbildningar och en förebyggande friskvård. Genom den egna driftsorganisationen förbättrar Transatlantic flexibiliteten och stabiliteten i bemanningen.

Ett rederi med många möjligheter

Transatlantic erbjuder sina medarbetare möjligheter att utvecklas på olika typer av fartyg, i olika marknadsområden och inom olika sjöfartssektorer. Ansvaret för drift och bemanning omfattar inte enbart den egna flottan utan även externa fartyg såsom Atlantic Container Lines (ACL) container/RoRoflotta och svenska statens isbrytare och sjömätningsfartyg. Sammanlagt bemannar Transatlantic 36 fartyg med 1 128 medarbetare. Det breda utbudet av arbetsmöjligheter skapar en unik arbetsplats, till fördel för både den enskilde medarbetaren och för Transatlantic och dess shipmanagementkunder.

Långsiktig satsning på rekrytering

Personalförsörjningen är av strategisk betydelse inom Transatlantic och möts genom en satsning där sjöfart i allmänhet och Transatlantic i synnerhet ska framstå som ett naturligt val.

•Införsommaren2008genomfördesenriktadinsatsmotkillaroch tjejer i gymnasieålder som ville testa på sjöfartsyrket. Resultatet blev att 42 ungdomar fick praktikplats på 19 av Transatlantics fartyg under perioden juni–augusti. Flera praktikanter erbjöds därefter fasta tjänster och några har gått vidare till befälsskolorna. Satsningen genomfördes även under den gångna vintern och upprepas 2009. Med Sjöfartsgymnasiet på Tjörn bedrivs ett nära och utveck•lande samarbete. Gymnasiet är en av få skolor med sjöpraktik redan från årskurs 1 och ett flertal studenter genomför varje år sin praktik på något av Transatlantics fartyg.

Mot sjöbefälsskolorna i Kalmar och Göteborg bedrivs ett aktivt •rekryteringsarbete, vilket bland annat omfattar att ett stort antal praktikanter tas emot varje år.

På Filippinerna har en sjöbefälsutbildning med inriktning mot •sjöingenjörskap startats tillsammans med Walleniusrederierna. Utbildningen är fyraårig och genomförs i samarbete med universi tetet MAPUA i Manila. Transatlantic har 16 egna kadetter på skolan, vilka efter genomförd utbildning kontrakteras för fortsatt tjänstgöring i rederiet. Satsningen på Filippinerna är den första av sitt slag och följs med stort intresse av många inom sjöfartsnäringen.

Transatlantic är aktivt i Svensk Sjöfarts rekryteringssatsning •Sjöfartskaravanen och deltar i Sjöfartens Arbetsgivarförbunds projekt för att öka antalet utbildningsplatser för sjöfarten i Sverige. För detta syfte har ett av ACL fartygen anpassats för att ta emot praktikanter som vill utbilda sig till sjöbefäl.

Genom Sveriges Redareförening är Transatlantic aktivt i den •stora forsknings och utbildningssatsningen ”Lighthouse” som är ett nytt kompetenscentrum för sjöfartsrelaterad forskning och utbildning.

Samarbete Ice AcademyI samarbete med Högskolan i Kalmar har en specialutbildning inom

isnavigering tagits fram. Utbildningen vänder sig till både egen och

extern besättning.

Personalförsörjningen är av central betydelse inom Transatlantic och möts genom en

aktiv satsning där Transatlantic ska framstå som ett naturligt val inom sjöfarten.

27


Verksamheten

Verksamhetsåret 2008 präglades av det omstruktureringsarbete som genomförts inom koncernen samt de snabba omvärldsförändringarna som skett. Omstruktureringar har uteslutande skett inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där beslut fattats om att avveckla delar av Atlanttrafiken. Syftet med omstruktureringen är att skapa en tillräckligt stor enhet för att möta framtida krav från kunderna. Trots omstruktureringen, samt den dramatiskt förändrade marknaden under slutet av året, så innebar 2008 att koncernen redovisade ett förbättrat resultat och en förbättrad finansiell ställning.

Affärsområde Offshore/Isbrytning

Verksamheten baseras på fyra ankarhanteringsfartyg som betjänar offshoreindustrin, där tre fartyg också har isbrytningsegenskaper. Rörelsen drivs genom Trans Viking joint venture samarbetet, som ägs på 50–50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjöfartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är därutöver sysselsatta inom offshoreindustrin. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning, för leverans 2009–2011. Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. Förändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009.

Affärsområde Industriell Sjöfart

Affärsområdet består av olika verksamhetsområden med bas i Östersjöområdet. De olika verksamheterna kan indelas i följande områden:– RoRo Östersjön – systemtrafik för skogsindustrin inom Europa.– Containerlinje och feedertrafik mellan Östersjöområdet och

Storbritannien– Bulk/LoLo som bedriver en kontraktstrafik baserad på mellan

stora och mindre bulkfartyg.– RoRotrafik med sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och

Nordamerika samt Karibien.

Verksamhetsområdena samverkar inom marknads och tonnageområdet för att uppnå maximal utnyttjandegrad för fartygen och ge kunderna hög service. För verksamheten med RoRofartyg mellan Europa och Nordamerika har styrelsen fattat beslutet att avyttra denna. Verksamheten särredovisas därmed i resultaträkningen.

Supportfunktioner

Utöver koncernledning och affärsområdena är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner – Drift och Administration. Drift ansvarar för fartygsdrift och fartygsutveckling. Administration omfattar funktionerna finans, ekonomi, controlling, IT/Informationsteknologi och human resources.

Omsättning, resultat och verksamhetsutveckling

Koncernen

Koncernens nettoomsättning för kvarvarande verksamhet uppgick för 2008 till 2 121 MSEK (1 957 MSEK). Det operativa resultatet 1) för kvarvarande verksamhet före omstruktureringsposter samt före skatt uppgick till 271 MSEK (280). Årets nettoresultat blev 257 MSEK (185) för den kvarvarande verksamheten.

Utveckling under året för affärsområde Offshore/Isbrytning

Efterfrågan var fortsatt mycket hög under året för affärsområdets fartyg, vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning. Fartygen har i huvudsak varit sysselsatta på spotkontrakt i Nordsjön. Ett fartyg hade ett längre kontrakt avseende geologiska undersökningar utanför Grönlands kust. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning med leverans 2009–2011. Transatlantic har i december tillsammans med Viking Supply Ships beslutat att dela upp verksamheten i Trans Viking enligt ägarandelen.

Omsättningen under 2008 uppgick till 402 MSEK (359) och det operativa resultatet före skatt blev 233 MSEK (230).

Offshoremarknaden bedöms fortsatt bli stark. Inriktningen att utveckla verksamheten mot offshoreverksamhet i arktiska områden fortsätter.

Utveckling under året för affärsområde Industriell Sjöfart

Marknadsförhållanden var generellt sett goda för affärsområdets olika verksamhetsgrenar under året även om det märktes en tydlig nedgång under kvartal fyra. Genomförda rationaliseringar och omförhandlingar av kontrakt inom containerlinjerna samt inom RoRotrafiken över Atlanten har inneburit resultatförbättringar under 2008. Omsättningen har ökat något under året.

1) Operativt resultat = Resultat före skatt och före poster av omstrukturerings och engångskaraktär. Se även årsredovisningens inledande ekonomiska sammandrag samt uppslaget med ekonomisk femårsöversikt.

Förvaltningsberättelse 2008Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113

Rederi AB Transatlantic noterade återigen ett förbättrat resultat och stärkt finan-

siell ställning för koncernen under 2008. Affärsområdet Offshore/Isbrytning

visade under 2008 en fortsatt hög lönsamhet. Strukturförändringar pågår inom

affärsområde Industriell Sjöfart för att öka konkurrenskraften.

28


RoRo Östersjön trafiken inom Östersjön har haft en god utveckling där resultatet är tillfredställande. Trafiken kommer att ut ökas under 2009 med en linje på södra Finland och Kontinenten/Göteborg.

Containerlinjerna har rationaliserat sin trafik på ett lönsamt sätt och lyckats dra fördel av det nya avtal om samtrafik som tecknades i slutet av 2007.

Bulk/LoLo hade två av de större bulkfartygen uthyrda under hela året med god lönsamhet. Den övriga flottan är sysselsatt i kontraktsbaserad trafik i Europa och Nordamerika och har uppvisat ett gott resultat.

För RoRotrafiken över Atlanten har verksamheten rationaliserats som ett led i den avyttringsplan som styrelsen har fastlagt. Effekten av detta tillsammans med omförhandlingar har inneburit en positiv resultatpåverkan.

Omsättningen under 2008 för den kvarvarande verksamheten uppgick till 1 478 MSEK (1 432) och det operativa resultatet före skatt blev 69 MSEK (80). Affärsområdets resultat belastades med en avsättning för bunkersäkringar om 37 MSEK.

Effekter av omstruktureringar

Resultatet för 2008 har belastats med omstruktureringsposter, vilka bestod av nedskrivning av fartyg med –22 MSEK, rearesultat från avyttringen av MS Holmön +7 MSEK samt personalkostnader m.m. till följd av omstrukturering med –9 MSEK.

Koncerngemensamma poster

Koncernledning och supportfunktionerna Drift och Administration ingår tillsammans med central finansförvaltning i Koncerngemensamma poster. Även vissa ship management/fartygsdriftsuppdrag för externa rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Under året övertog koncernen uppdraget att ombesörja fartygsdriften och bemanningen av svenska Sjöfartsverkets isbrytare. Omsättningen uppgick till 240 MSEK (166). Det operativa resultatet före skatt blev –31 MSEK (–30).

Investeringar

Koncernens bruttoinvesteringar under 2008 uppgick till 114 MSEK (244) och avsåg främst nybyggnadsprojekt och dockningar. Likviditetsmässigt, efter beaktande av lånefinansiering, påverkades koncernen med 86 MSEK (83).

Avyttringar

Avyttringarna under året uppgick till 18 MSEK (43) och avser försäljning av fartyget M/S Holmön. Det sammanlagda rearesultatet uppgick till 7 MSEK (0).

Innehav av egna aktier

I enlighet med årsstämmans beslut så innehar företaget 504 800 Baktier i eget förvar.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 456 MSEK (282).

Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto –35 MSEK (–32) och avsåg både materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar, återköp av egna aktier och utdelning till aktieägarna, redovisade ett netto på –240 MSEK (–143).

Totalt innebar detta att koncernens kassaflöde blev 181 MSEK (107). Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick vid utgången av året till 574 MSEK (393). Därtill har koncernen idag ej utnyttjade löfteskrediter om totalt 400 MSEK.

Vid utgången av december uppgick koncernens totala tillgångar till 3 348 MSEK (3 124) och det egna kapitalet (med avdrag för återköpta aktier) till 1 421 MSEK (1 217). Soliditeten var vid årets utgång 42 procent (39). Skuldsättningsgraden uppgick samtidigt till 43 procent (68).

Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Oberoende marknadsvärderingar av fartygsflottan liksom genomförda avkastningsvärdeberäkningar visar på betryggande övervärden gentemot bokförda fartygs värden efter det att nedskrivning av fartyget TransNjord har skett med 22 MSEK. Övervärdet beräknas till ca 24 kr per aktie.

Vid utgången av verksamhetsåret uppgick koncernens bokförda egna kapital (exklusive återköpta aktier) till 50,90 SEK/aktie (43,60).

Moderbolaget

Moderbolagets verksamhet har under året utökats med shipmanagement uppdrag dels genom övertagandet av verksamheten som bedrevs genom dotterbolaget Transatlantic Fleet Services AB, dels genom uppdraget att ombesörja teknisk drift och bemanning för Sjöfartsverket. I slutet av året övertogs delar av befraktningsverksamheten inom Industriell Sjöfart som tidigare hanterats i dotterbolag. Sedan tidigare ingår även koncernledning och supportfunktionen Administration.

Omsättningen i moderbolaget uppgick till 734 MSEK (317). Nettoresultatet blev 220 MSEK (98). Balansomslutningen vid årets slut uppgick till 1 280 MSEK (994). Likvida medel uppgick vid slutet av 2008 till 222 MSEK (93). Investeringar har under helåret skett med 13 MSEK (12) och avsåg främst om och tillbyggnad av kontorsbyggnad samt inventarier.

29


Väsentliga händelser efter årets utgång

Det inchartrade fartyget Joh Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp. Företagets vice VD tillika chefen för affärsområdet Industriell Sjöfart Mathias Wideroth, slutade på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef. Den 1 mars tillträdde Ola Helgesson som CFO.

Miljörelaterade frågor

Inom Transatlantic bedrivs ett aktivt arbete för att minska miljöbelastningen, vilket kontinuerligt anpassas till omvärldsförändringar och kundbehov. För vidare information se sidan 24.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Koncernen följer aktivt de såväl operationella som finansiella faktorer som kan innebära risker eller osäkerheter. En beskrivning av koncernens operationella och finansiella riskhantering framgår av Not 1 och Not 33.

Framtidsutsikter

Sjöfartsmarknaden har påverkats av den generella nedgången i världsekonomin. Transatlantics verksamhet inom Industriell Sjöfart baseras på långa kontrakt vilket ger en lägre volalitet. Volymerna förväntas dock att minska under 2009.

Den underliggande offshoremarknaden förväntas vara fortsatt stark. Osäkerhet finns kring vissa mindre aktörers förmåga att finansiera projekt samt påverkan av de nybyggda fartyg som förväntas komma ut på marknaden.

Beskrivet i särskilda avsnitt

Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:– Transatlanticaktien och ägarförhållanden, se sidan 8.– Bolagsstyrning med beskrivning av styrelse och lednings

arbetet, omfattande även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, se sidan 59.

– Bolagsskatt redovisas och kommenteras i not 14.

Personal

Medelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 058 (1 017). Närmare information återfinns i Not 7.

Förslag samt motivering till vinstdisposition

Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:

TSEK

Balanserat resultat 201 885

Årets resultat 220 459

Totalt därmed 422 344

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att:Till aktieägarna utdelas– kontant 2,50 SEK/aktie motsvarande 69 814 TSEK för utestå

ende aktier exklusive de per den 18 februari 2009 av bolaget återköpta Baktierna.

TSEK

I ny räkning balanseras 352 530

Totalt därmed 422 344

Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet har utvecklats gynnsamt och att koncernens finansiella ställning bedöms som god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till beslut om vinstutdelning beaktat de finansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den ekonomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Det är styrelsens uppfattning att den värdeöverföring som kan ske från Bolaget till aktieägarna till följd av föreslagen vinstutdelning är försvarbar med hänsyn till den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap 3 § andra och tredje stycket i Aktiebolagslagen.

Årsstämma

Årsstämma hålls i Skärhamn torsdagen den 23 april 2009 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se.

Resultat, kassaflöde och balansräkning

Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning fram går av de följande resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna samt balans räkningarna och de noter som hör till dessa.

30


31

ResultaträkningKoncernen Moderbolaget

TSEK Not 2008 2007 2008 2007

Kvarvarande verksamheter:

Nettoomsättning 2, 3, 4 2 120 515 1 957 444 733 830 316 744

Övriga rörelseintäkter 5, 6 32 113 6 952 22 277 7 127

Direkta resekostnader –929 097 –909 724 –35 590 —

Personalkostnader 7 –573 230 –418 188 –236 368 –35 210

Övriga externa rörelsekostnader 4, 6, 8 –186 085 –190 704 –526 949 –296 883

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9 –161 667 –130 129 –17 885 –16 836

Resultat från andelar i intresseföretag 10 85 368 85 —

Rörelseresultat 302 634 316 019 –60 600 –25 058

Resultat från andelar i koncernföretag 11 — –33 249 115 114 138

Finansiella intäkter 12 27 426 24 244 35 604 16 283

Finansiella kostnader 13 –83 425 –63 329 –12 660 –10 231

Resultat före skatt 246 635 276 901 211 459 95 132

Inkomstskatt 14 10 713 –91 731 9 000 3 003

Årets resultat från kvarvarande verksamheter 257 348 185 170 220 459 98 135

Avvecklade verksamheter:

Årets resultat från avvecklade verksamheter 35 8 636 789 — —

Årets resultat 265 984 185 959 220 459 98 135

Hänförligt till:

Moderföretagets aktieägare 265 567 185 752 220 459 98 135

Minoritetsintresse 417 207 — —

265 984 185 959 220 459 98 135

Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning) 15 9,20 6,52 — —

Resultat per aktie, räknat på resultat från avvecklade verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning) 15 0,31 0,03 — —


32

BalansräkningTillgångar per den 31 december Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2008 2007 2008 2007

Anläggningstillgångar

Fartyg 9 1 845 278 1 895 225 — —

Byggnader och mark 9 18 627 12 971 17 381 11 540

Inventarier 9 45 544 50 241 6 833 4 975

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 9 209 270 151 554 864 2 590

Goodwill 9 2 348 2 488 — —

Varumärken 9 7 015 7 015 — —

Övriga immateriella anläggningstillgångar 9 5 308 4 821 46 072 59 295

Innehav i koncernföretag 16 — — 424 357 424 179

Fordringar hos koncernföretag — — 194 493 181 288

Innehav i intresseföretag 16 85 — 134 —

Finansiella tillgångar som kan säljas 170 170 170 170

Andra långfristiga fordringar 14, 17, 24 64 047 72 916 53 241 66 374

Summa anläggningstillgångar 2 197 692 2 197 401 743 545 750 411

Omsättningstillgångar

Varulager 18 31 668 54 936 14 881 —

Kundfordringar 19 146 178 258 344 35 693 32 254

Fordringar hos koncernföretag — — 176 271 97 572

Fordringar hos joint ventures — — 8 830 5 163

Del i partrederiers omsättningstillgångar — 3 449 — —

Derivatinstrument 33 — 38 739 — —

Övriga fordringar 129 693 63 169 39 021 8 387

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 78 778 104 890 39 381 6 956

Likvida medel 21 573 734 393 054 221 908 93 260

960 051 916 581 535 985 243 592

Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning 35 190 499 9 900 — —

Summa omsättningstillgångar 1 150 550 926 481 535 985 243 592

Summa tillgångar 3 348 242 3 123 882 1 279 530 994 003


33

Eget kapital och skulder Koncernen Moderbolaget

TSEK Not 2008 2007 2008 2007

Eget kapital och reserver som kan hänföras till moder-företagets aktieägare 15, 22, 23

Aktiekapital 284 305 284 305 284 305 284 305

Övrigt tillskjutet från ägarna 167 126 167 126 — —

Andra reserver 46 047 42 240 — —

Reservfond — — 245 782 245 782

Balanserad vinst 894 397 698 644 201 885 131 260

Årets resultat — — 220 459 98 135

Summa eget kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 1 391 875 1 192 315 952 431 759 482

Minoritetsintresse 28 757 25 161 — —

Summa eget kapital 1 420 632 1 217 476 952 431 759 482

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 24 — — 39 277 43 092

Summa avsättningar — — 39 277 43 092

Långfristiga skulder 25

Fartygslån 997 404 984 402 — —

Övriga skulder till kreditinstitut 22 363 24 010 — —

Del i partrederiers långfristiga skulder 26 50 882 63 456 — —

Pensionsförpliktelser 24 52 192 57 035 — —

Uppskjutna skatteskulder 14 211 835 208 076 — —

Övriga skulder 20 760 27 359 17 855 23 532

Summa långfristiga skulder 1 355 436 1 364 338 17 855 23 532

Kortfristiga skulder 25

Fartygslån 139 089 178 023 — —

Övriga skulder till kreditinstitut 5 600 5 600 — —

Del i partrederiers kortfristiga skulder 26 21 990 11 256 — —

Leverantörsskulder 86 414 121 052 27 007 3 086

Aktuell skatteskuld 7 950 6 719 — —

Skulder till koncernföretag — — 152 903 117 485

Derivatinstrument 33 61 231 — — —

Övriga skulder 33 605 33 494 12 582 13 798

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 182 427 185 924 77 475 33 528

538 306 542 068 269 967 167 897

Skulder i avyttringsgrupp som innehas för försäljning 35 33 868 — — —

Summa kortfristiga skulder 572 174 542 068 269 967 167 897

Summa eget kapital och skulder 3 348 242 3 123 882 1 279 530 994 003

Ställda säkerheter 28 45 030 50 708

Eventualförpliktelser 24, 29 391 698 322 396


34

Eget kapitalHänförligt till Moderföretagets aktieägare

Andra reserver

Koncernens förändringar i eget kapitalTSEK Aktiekapital

Övrigt tillskjutet från ägarna

Omräknings- reserv

Säkrings- reserv

Balanserade vinstmedel

Minoritets- intresse

Summa eget kapital

Ingående eget kapital 2007-01-01 308 577 167 126 –8 287 13 390 579 375 24 751 1 084 932

Valutakursdifferens vid omräkning av utlands-verksamheter — — 28 819 — — 203 29 022

Omvärdering derivatinstrument, kassaflödes-säkringar se Not 33 — — — 8 318 — — 8 318

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare — — 28 819 8 318 — 203 37 340

Årets resultat — — — — 185 752 207 185 959

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. trans-aktioner med bolagets ägare — — — — 185 752 207 185 959

Återköp aktier se Not 22 — — — — –33 894 — –33 894

Nedsättning av aktiekapitalet –24 272 — — — 24 272 — 0

Utdelning — — — — –56 861 — –56 861

Summa transaktioner med bolagets ägare –24 272 — — — –66 483 — –90 755

Utgående eget kapital 2007-12-31 284 305 167 126 20 532 21 708 698 644 25 161 1 217 476

Ingående eget kapital 2008-01-01 284 305 167 126 20 532 21 708 698 644 25 161 1 217 476

Valutakursdifferens vid omräkning av utlands-verksamheter — — 47 300 — — 3 179 50 479

Omvärdering derivatinstrument, kassaflödes-säkringar se Not 33 — — — –43 493 — — –43 493

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare — — 47 300 –43 493 — 3 179 6 986

Årets resultat — — — — 265 567 417 265 984

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. trans-aktioner med bolagets ägare — — — — 265 567 417 265 984

Utdelning — — — — –69 814 — –69 814

Summa transaktioner med bolagets ägare — — — — –69 814 — –69 814

Utgående eget kapital 2008-12-31 284 305 167 126 67 832 –21 785 894 397 28 757 1 420 632

Moderbolagets förändringar i eget kapital Aktiekapital ReservfondBalanserade

vinstmedelSumma eget

kapital

Eget kapital 2006-12-31 308 577 245 782 172 324 726 683

Återköp aktier se Not 22 — — –33 894 –33 894

Nedsättning av aktiekapitalet –24 272 — 24 272 —

Koncernbidrag — — 35 304 35 304

Skatteeffekt på koncernbidrag — — –9 885 –9 885

Utdelning — — –56 861 –56 861

Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen –24 272 — –41 064 –65 336

Årets resultat — — 98 135 98 135

Eget kapital 2007-12-31 284 305 245 782 229 395 759 482

Koncernbidrag — — 58 755 58 755

Skatteeffekt på koncernbidrag — — –16 450 –16 450

Utdelning — — –69 814 –69 814

Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen — — –27 509 –27 509

Årets resultat — — 220 459 220 459

Eget kapital 2008-12-31 284 305 245 782 422 344 952 431


35

KassaflödesanalysKoncernen Moderbolaget

TSEK Not 2008 2007 2008 2007

Kassaflöden från den löpande verksamheten

Kvarvarande verksamheter:


Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

– Avskrivningar och nedskrivningar 9 161 667 130 129 17 885 16 836

– Realisationsresultat –5 002 — — —

– Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag — — –249 115 –114 138

– Ej kassaflödespåverkande räntor 1) –6 033 2 318 –29 450 –4 652

– Verklig värdeförlust derivatinstrument 31 668 — — —

– Övrigt 2) –9 215 –9 098 –7 982 2 069

Betald inkomstskatt –2 375 –1 724 — —

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 417 345 398 526 –57 203 –4 753

Förändring i rörelsekapital

Förändring av varulager 10 356 –22 002 –14 881 2 399

Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar 16 717 –121 516 –70 165 –35 782

Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder 11 349 27 945 66 653 28 894

Kassaflöde från den löpande verksamheten 455 767 282 953 –75 596 –9 242

Investeringsverksamheten

Förvärv av dotterföretag 16 –100 –1 929 –178 —

Försäljning av dotterföretag — 600 — —

Förvärv av andelar i joint venture — –155 — —

Förvärv av andelar i intresseföretag –49 — –49 —

Förvärv av fartyg –48 888 –70 035 — —

Försäljning av fartyg 18 226 — — —

Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar — — 1 726 —

Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar –2 430 –1 313 –2 430 –1 231

Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar –11 319 –2 187 –9 931 –2 103

Förändring av långfristiga fordringar 9 594 42 899 –909 –8 565

Kassaflöde från investeringsverksamheten –34 966 –32 120 –11 771 –11 899

Finansieringsverksamheten

Förändring av lån från koncernföretag — — 280 834 101 795

Upptagna lån — 125 820 — 60 000

Amortering av lån –170 244 –178 011 — –60 000

Återköp egna aktier — –33 894 — –33 894

Utdelning till Moderföretagets aktieägare –69 814 –56 861 –69 814 –56 861

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –240 058 –142 946 211 020 11 040

Förändring av likvida medel i kvarvarande verksamhet 180 743 107 887 123 653 –10 101

Förändring av likvida medel i verksamheter under avveckling 35 14 432 7 737 — —

Likvida medel vid årets början 393 054 263 564 93 260 104 190

Kursdifferens i likvida medel –14 495 13 866 4 995 –829

Likvida medel vid årets slut 21 573 734 393 054 221 908 93 260

1) Erhållen ränta uppgår till 21 422 24 032 6 020 5 026

Betald ränta uppgår till –83 454 –60 799 –12 526 –3 626

–62 032 –36 767 –6 506 1 400

2) I beloppet för koncernen ingår upplösning av skuld med 7 268 (8 284).


36

Allmän information Transatlantickoncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i två affärsområden – Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skärhamn, organisationsnummer 5561610113. Postadress till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn, besöksadress Södra Hamnen 27. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska börs, Stockholm, Small Cap.

Denna koncernredovisning har den 18 februari 2009 godkänts av styrelsen för offentlig görande.

Grunden för den finansiella rapporteringens upprättande De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 och Årsredovisningslagen. Någon förtida tillämpning av IFRS:s eller IFRIC:s som per bokslutsdagen ännu inte trätt i kraft har inte skett.

En genomgång av nya standarder och tolkningar av befintliga standarder, men som ännu inte trätt i kraft, har skett för att se vilka konsekvenser de bedöms få för koncernens finansiella rapporter när de införs. Följande standarder, som träder i kraft den 1 januari 2009, anses preliminärt var relevanta för koncernen och få en påverkan på de finansiella rapporterna:

IFRS 8 Rörelsesegment (tidigare IAS 14)

Standarden behandlar indelningen av koncernens verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska informationen ta utgångspunkt i den interna rapporteringen, sett ur koncernledningens perspektiv. Koncernen tillämpar redan idag en struktur som utgår ifrån den interna rapporteringen, varför standarden inte bedöms medföra några väsentliga förändringar.

IAS 23 Lånekostnader

Revidering av standarden innebär att lånekostnader skall aktiveras i samband med investeringar. Denna princip innebär ingen förändring då koncernen sedan tidigare, haft denna princip.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Alla förändringar av eget kapital exklusive transaktioner med aktieägarna, kommer att redovisas särskilt i resultaträkningen alternativt redovisas i en separat redovisning. Standarden bedöms inte medföra några väsentliga förändringar.

Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” samt i enlighet med Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget har andra redovisningsprinciper än koncernen, framgår dessa under rubriken ”Moderbolagets redovisningsprinciper” i denna not.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.

Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter, intresse och joint venture företag.

Dotterföretag

Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive SPEbolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefinierat syfte).

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv.

Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino ritets intresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen.

Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto resultat framgår under egen rad i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under stiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten ”Resultat från andelar i intresseföretag”. Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som ”Andelar i intresseföretag”. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internresultat elimineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet.

Joint venture företag

Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint venture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förluster av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part.

Partrederier

Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad respektive finansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Koncernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs och skuldkategori.

Omräkning av utländska valutorSamtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respek tive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK. Moderbolagets funktionella valuta är SEK.

För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas balansräkningar till balansdagens kurs och resultaträkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.

NoterNot 1 | Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering


37

Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Ford ringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.

Intäkter För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal res dagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Direkta resekostnaderKostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader. Tidigare ingick dessa kostnader under rubriken Övriga kostnader.

Statliga stöd Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis.

Inkomstskatter Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders bokföringsmässiga och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, filialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinst hemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redo visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Rapportering för segment Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkastning jämfört med andra rörelsegrenar. Geografiska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografiskt område som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografiska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassificeras rörelsegrenar som primära segment och geografiska områden som sekundära. Koncernen har två segment Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart. Segmentet Industriell Sjöfart var tidigare uppdelat i undersegmenten Atlanttrafik och Europatrafik. Då delar av denna verksamhet är under omstrukturering och avyttring, har denna underuppdelning upphört.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip.

Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byggande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade

återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.

Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär plan enlig avskr ivning:

Fartyg 20–32 årDockning och större översynsåtgärder 2,5 årDatorer 3–5 årÖvriga inventarier 5–10 årByggnader 20–50 årMarkanläggningar 25 år

Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning.

Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning:

Dataprogram 3–5 årLinjenät 10 år

För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången.

Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera ev nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde.

Moderbolaget är genom finansiell leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingperiodens utgång. Avtalet redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till beskattningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell tillgång avseende rätten att förvärva fartyg.

Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning:

Rätten att förvärva fartyg 6 år.

NedskrivningarTillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skill naden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljningI resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings utgift. För anläggningstillång, eller verksamhetsgren, som beslutats avyttras, omklassificeras från anläggningstillgångar till omsättningstillgång under egen rubrik. Tillgången redovisas det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningen av tillgången sker ej därefter.

Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundfordringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen.

Finansiella tillgångar till försäljning värderas till verkligt värde med hänförliga transaktionskostnader. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.


38

KundfordringarKundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp.

UpplåningUpplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektiv räntemetoden.

Leasingavtal Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal.

Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska för månerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimilease avgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasingavgifter minskat med de finansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad.

Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.

Varulager Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFOprincipen.

Pensioner och liknande förpliktelserKoncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Förmåns bestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda.

Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringsperiod.

Lånekostnader Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggningstillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.

KassaflödesanalysenKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in eller utbetalningar.

Likvida medelI likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

Moderbolagets redovisningsprinciperModerbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (förtida tillämpning). RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS.

Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom angivna undantag som angivits ovan eller som anges nedan:

Intresse- och dotterbolag

Andelar i intresse och dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens skattekostnad, redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för aktuell skatteeffekt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatt till obeskattade reserver utgör skattepliktig temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.

Finansiella intäkter

I moderbolagets finansnetto ingår även utdelning på dotterbolagsaktier, och först när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.

Förvärv egna aktier

Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

Ersättning till anställda – förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på samma sätt som för koncernen.

Riskstyrning I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är:– marknadsrisk– operationell risk – valutarisk– ränterisk– likviditetsrisk– kreditrisk– bunkerrisk

Styrelsen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat och balansräkning genom olika åtgärder. Styrelsen fokuserar därmed på att genom tydlig policy och rapporteringsvägar, ange hur dessa risker skall hanteras samt hur avrapporteringen ska ske.

Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finansiella riskernas påverkan på koncernens resultat och balansräkning. Koncernens policy är därmed aktivt arbeta med olika typer av försäkringar eller finansiella instrument för att minimera olika typer av risker.


39

Marknadsrisker:

Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efterfrågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar.

Operationella risker:

Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, primärt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring tecknats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar.

Valutarisker:

Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK. Detta innebär att valutaförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 33.

Ränterisker:

Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument, se not 33.

Likviditetsrisk:

För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel och lånelöften för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet.

Kreditrisk:

Koncernen lämnar endast korta rörelsekrediter. I huvudsak lämnas dessa krediter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Nya kunder genomgår en kreditkontroll innan kredit lämnas. När längre krediter lämnas sker detta mot säkerhet.

Bunkerrisker:

Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Fraktkontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för prisförändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådan klausuler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja.

Se vidare not 33 för mer information där även en känslighetsanalys framgår.

Derivatinstrument/SäkringsredovisningKoncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra exponering för ränterisker. Koncernen policy är att endast inneha instrument som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen.

Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värde säkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag.

När en säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt den strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassaflödet för säkrade poster.

Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeförändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva

delen av säkringen. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redovisas i resultaträkningen. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av netto investeringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassa flödessäkringar.

Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder. Nominellt värde minskat med ev. krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.

Viktiga uppskattningar och bedömningarUppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål:Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resultat och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är: – Nyttjandeperioden för materiella anläggningstillgångar samt dess restvärde.– Inkomstskatter där koncernen har verksamhet i olika länder och olika skat

tesystem (som ex. vis tonnageskatt). – Värdering av finansiella instrument.– Pensionsskulden och pensionskostnaden.

Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov, som för 2008 medförde behov av förändring av bokförda värden, se not 9. Avseende inkomstskatter har skattesatsen i Sverige förändrats från 28% till 26,3%, vilket påverkar beräkningen av beräkningen av den uppskjutna skatteskulden. Värderingen av finansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar (se not 33). Pensionsberäkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciperDe bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om framtida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena för fartygen baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 10 %.

För koncernen bedöms antagande av framtida kassaflöden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat och balansräkning.

Not 2 | Nettoomsättningens fördelning

Koncernen Moderbolaget

TSEK 2008 2007 2008 2007

Fraktintäkter 1 193 243 1 259 749 55 700 —

Tidsbefraktnings-intäkter 681 847 529 124 366 117 277 951

Vidarefakturererade kostnader till externa uppdragsgivare 244 054 157 447 10 925 —

Vidarefakturererade kostnader till interna uppdragsgivare — — 299 717 15 531

Övrigt 1 371 11 124 1 371 23 262

Totalt 2 120 515 1 957 444 733 830 316 744


40

Primära segment koncernen, kvarvarande verksamheter:

Industriell Sjöfart 1) Offshore/Icebreaking

TSEK 2008 2007 2008 2007

Försäljning 1 478 317 1 432 360 401 735 358 696

Intern försäljning — — — —

Nettoomsättning 1 478 317 1 432 360 401 735 358 696

Avskrivningar –123 748 –96 629 –34 671 –31 269

Resultatandelar från intresseföretag — 368 — —

Rörelseresultat 82 597 109 674 261 538 239 684

Finansnetto –37 081 –33 346 –29 002 –9 209


Inkomstskatt — — — —

Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35 — — — —

Årets resultat — — — —

Tillgångar2) 1 744 173 1 690 588 767 930 817 183

Kapitalandelar i intresseföretag — — — —

Ofördelade tillgångar3) — — — —

Summa tillgångar 1 744 173 1 690 588 767 930 817 183

Skulder2) 845 510 962 122 583 089 618 043

Ofördelade skulder3) — — — —

Summa skulder 845 510 962 122 583 089 618 043

Bruttoinvesteringar4) 57 168 84 428 44 308 156 660

Primära segment koncernen

Shipmanagement / Koncerngemensamt Summa

TSEK 2008 2007 2008 2007

Försäljning 1 024 143 1 048 091 2 904 195 2 839 147

Intern försäljning –783 680 –881 703 –783 680 –881 703

Nettoomsättning 240 463 166 388 2 120 515 1 957 444

Avskrivningar –3 248 –2 231 –161 667 –130 129

Resultatandelar från intresseföretag 85 — 85 368

Rörelseresultat –41 501 –33 339 302 634 316 019

Finansnetto 10 084 3 437 –55 999 –39 118

Resultat före skatt –31 417 –29 902 246 635 276 901

Inkomstskatt — — 10 713 –91 731

Resultat från avvecklade verksamheter, se även not 35 — — 8 636 789

Årets resultat — — 265 984 185 959

Tillgångar 836 054 577 372 3 348 157 3 085 143

Kapitalandelar i intresseföretag 85 — 85 —

Ofördelade tillgångar3) — — — 38 739

Summa tillgångar 836 139 577 372 3 348 242 3 123 882

Skulder 472 008 326 241 1 900 667 1 906 406

Ofördelade skulder2) — — 27 003 —

Summa skulder 472 008 326 241 1 927 610 1 906 406

Bruttoinvesteringar4) 12 504 3 334 113 980 244 422

1) Affärsområde Industriell Sjöfart har belastats med omstruktureringsposter om sammanlagt –24 MSEK (–3). Dessa bestod av nedskrivningar av fartyg med –22 MSEK, rearesultat från avyttringen av Holmön med 7 MSEK samt personalkostnader m.m. vid omstrukturering med –9 MSEK. Affärsområdets operativa resultat, dvs exklusive omstrukturerings-posterna uppgick till 69 MSEK (80). 2007 års omstruktureringsposter, –3 MSEK, bestod av kostnader i samband med avveckling av ship managementverksamheten i Stockholm samt personalkostnader hänförliga till avyttrade fartyg

2) I beloppen för Industriell Sjöfart ingår i balansposter hänförliga till verksamheter under avveckling, se vidare i not 35.3) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument.4) Årets investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt aktiverade dockningsutgifter. 2007 års investeringar avsåg

främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt förvärv av ett containerfartyg, TransNjord, inom affärsområde Industriell Sjöfart.

Not 3 | Segmentredovisning


41

Sekundära segment, fördelning per geografiskt område:

Koncernen

TSEK 2008 2007

Nettoomsättning

Norden 1 326 542 1 238 481

Övriga Europa 507 954 403 398

Nordamerika 101 997 142 344

Övriga världen 184 022 173 221

Summa 2 120 515 1 957 444

Tillgångar

Norden 2 762 881 2 648 404


Nordamerika — —

Övriga världen — —

Summa 3 348 242 3 123 882

Investeringar

Norden 92 176 179 886


Nordamerika — —

Övriga världen — —

Summa 113 980 244 422

Primära segmentKoncernen redovisas fördelat på två affärsområden samt supportfunktionen Shipmanagement/koncerngemensamt samt uppgifter om effekter av omstrukturering. Koncernens verksamhet består från och med 2008, efter sammanslagning av Atlantdivisionen och Europadivisionen till Industriell Sjöfart, av de två affärsområdena industriell Sjöfart och Offshore/Isbrytning. Denna uppdelning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verksamheten.

Industriell Sjöfart är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt.RoRo Östersjön består av specialanpassade RoRo och containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Bulk/LoLosegmentet består av isklassade fartyg inom de mindre bulksegmenten vilka opererar både inom Europa och över Atlanten. I verksamhetsområdet RoRo Atlanten tillhandahålls bl a papperstransporter över Atlanten med specialanpassade RoRofartyg utrustade med sidoport samt även RoRotrafik mellan amerikanska östkusten och Karibien. Containersegmentet bedriver containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.

Affärsområde Offshore/Isbrytning utgörs av isbrytande s.k. ankarhanteringsfartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin.

Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar ship management för koncernens egna och externt ägda fartyg, central ledning och administration.

Transaktioner mellan affärsområden och supportfunktioner har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.

Sekundära segment – geografiska områdenKoncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografiska områden. I ”Norden”, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i ”Övriga Europa” bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I ”Nordamerika” bedriver Industriell Sjöfart verksamhet. Resterande försäljning har lagts in i ”Övriga världen”. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda.

Not 4 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag

ModerbolagetI moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 299 717 TSEK (17 597).

I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 25 115 TSEK (94 697).

Not 5 | Övriga rörelseintäkter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Valutakursdifferenser 21 169 5 060 21 693 7 127

Rearesultat försälj-ning fartyg 7 661 — — —

Övrigt 3 283 1 892 584 —

Totalt 32 113 6 952 22 277 7 127

Not 6 | Valutakursdifferenser

I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:


TSEK 2008 2007 2008 2007

Övriga rörelseintäkter 21 169 5 060 21 693 7 127

Totalt 21 169 5 060 21 693 7 127

Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet ”Risker och möjligheter i verk-samhet och omvärld”.

Not 7 | Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader mm.

Medelantal anställda

2008 2007

Antal anställda

Varav kvinnor %

Antal anställda

Varav kvinnor %

Moderbolaget

Sverige – landanställda 91 36% 31 48%

– ombordanställda 373 3% — —

Totalt i moderbolaget 464 10% 31 48%

Dotterföretag

Sverige – landanställda 64 39% 106 35%

– ombordsanställda 478 8% 825 7%

Storbritannien – landanställda 49 27% 52 23%

Finland – landanställda 3 0% 3 0%

Totalt i dotterföretag 594 13% 986 11%

Koncernen totalt 1 058 11% 1 017 12%


42

Not 7 fortsättning

Sjukfrånvaro

Moderbolaget

% 2008 2007

Moderbolaget

Total sjukfrånvaro 3,7 2,6

– långtidssjukfrånvaro 2,2 0,6

– sjukfrånvaro för män 3,9 3,4

– sjukfrånvaro för kvinnor 1,4 1,7

– anställda – 29 år 0,8 4,7

– anställda 30 – 49 år 3,7 1,5

– anställda 50 år – 10,0 4,2

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2008 2007

TSEK

Löner och ersätt-ningar

Sociala kostnader

(varav pen-sionskost-

nader)

Löner och ersätt-ningar

Sociala kostnader

(varav pen-sions kost-

nader)

Moderbolaget1,2) 211 682 102 151 18 567 15 589

(27 597) (7 815)

Dotterföretag i Sverige 234 629 114 762 308 450 161 370

(27 261) (45 358)

Dotterföretag utomlands 7 083 1 614 7 650 1 772

(582) (642)

Koncernen totalt 453 394 218 527 334 667 178 731

(55 440) (53 815)

1) Löner och ersättningar har reducerats med 13 217 TSEK (1 279), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt.

2) Verksamheten som tidigare bedrevs i dotterbolaget Transatlantic Fleet Services AB, vari en stor andel av koncernens sjöanställda tidigare var anställda, överfördes 2008-01-01 till moderbolaget.

Löner och andra ersättningar per land

2008 2007

TSEKStyrelse

och VD Övriga

anställdaStyrelse

och VD Övriga

anställda

Moderbolaget

Sverige 7 771 203 911 6 642 11 925

Totalt i moderbolaget 7 771 203 911 6 642 11 925

Dotterföretag i Sverige 6 075 228 554 2 957 305 493

Dotterföretag utomlands

Nederländerna — — 111 —

Storbritannien 605 4 594 677 5 114

Finland — 1 884 — 1 748

Total dotterföretag utomlands 605 6 478 788 6 862

Koncernen totalt 14 451 438 943 10 387 324 280

Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 103 975 TSEK (–). och totalt för koncer-nen med 177 672 TSEK (166 031). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.

Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare

TSEK Styrelsearvode

Folke Patriksson, ordförande 400

Håkan Larsson 200

Helena Levander 200

Ulf G Lindén 200

Lena Patriksson Keller 200

Christer Olsson 200

Björn Rosengren 200

Christer Lindgren —

Totalt 1 600

Inga andra ersättningar har utgått till ledamöterna.Styrelsens ordförande har under en 10års period 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbaserad, livsvarig pension baserad på ITPplanen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar respektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt not 24.

Ersättningar till ledande befattningshavare

TSEK Lön2)Övriga

förmånerPensions-

premier Summa

VD Håkan Larsson (anställd t.o.m 2008-01-31) 250 — — 250

VD Carl-Johan Hagman (anställd t.o.m 2008-10-31) 4 100 32 952 5 084

VD Anders Källström (anställd f.r.o.m 2008-11-01) 710 — 127 837

Vice VD Mathias Wideroth (anställd f.r.o.m 2008-06-01) 1 293 25 285 1 603

Andra ledande befattnings-havare, 5 personer (4)1) 11 369 349 2 113 13 831

Totalt 17 722 406 3 477 21 605

1) I beloppet ingår avgångsvederlag till två ledande befattningshavare vilka under 2008 lämnat sin anställning, med lön om 4 700 TSEK, förmånder om 129 TSEK samt pensionspremier om 1 047 TSEK.

2) I beloppet är inkluderat en bonus om totalt 812 TSEK till de ledande befattnings-havarna.

Moderbolagets VD Anders Källström kommer att uppbära en årslön 3 000 TSEK samt har ett premiebestämt pensionsavtal där inbetalningar motsvarande 25% av grundlönen görs. VD har tillgång till tjänstebil. Anställningsavtalet innebär både en rättighet och en skyldighet att lämna bolaget vid 60 års ålder. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av 18 månadslöner.

Moderbolagets vice VD Mathias Wideroth hade en avtalad årslön om 1 920 TSEK samt ett premiebestämt pensionsavtal med inbetalningar motsvarande 25% av grundlönen. Vice VD hade tillgång till tjänstebil. Mathias Widertoh lämnade på egen begäran sin anställning den 7 januari 2009. Avgångsvederlaget uppgick till sex månadslöner. Ingen ny vice VD har utsetts efter Mathias Wideroth.

Andra ledande befattningshavare har avgångsvederlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida för var och en med maximalt en årslön. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITPplanen.

Koncernens ledningsgrupp har bestått av fem medlemmar varav en kvinna. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dotter och koncernbolag.

Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar för ledande befattningshavare.


43

Not 8 | Revisionsuppdrag

Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till (TSEK).


TSEK 2008 2007 2008 2007

Arvoden avseende revisionsuppdrag och revisionsrådgivning

Pricewaterhouse Coopers 1 765 1 758 1 625 1 476

Svensk Revison Forsäng och Claesson 397 333 375 214

Övriga revisions företag 548 592 — —

Arvoden avseende övriga uppdrag

Pricewaterhouse Coopers 889 1 323 864 1 162

Övriga revsions företag 697 85 — —

Totalt 4 296 4 091 2 864 2 852

Not 9 | Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Fartyg Koncernen Moderbolaget

TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 2 377 919 2 290 388 — —

Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 71 313 82 271 — —

Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning –151 301 –39 791 — —

Försäljningar/utrangeringar –56 846 –20 023 — —

Årets omräkningsdifferens 213 099 65 074 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 454 184 2 377 919 — —

Ackumulerade planenliga avskrivningar

Ingående avskrivningar –482 694 –383 988 — —

Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning 34 638 24 167 — —

Försäljningar/utrangeringar 55 168 20 023 — —

Årets omräkningsdifferens –37 841 –10 828 — —

Årets planenliga avskrivningar 1) –153 177 –132 068 — —

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –583 906 –482 694 — —

Nedskrivningar

Ingående nedskrivningar — –4 718 — —

Omklassificering till anl.tillg som innehas för försäljning — 4 444 — —

Årets omräkningsdifferens –3 039 274 — —

Årets nedskrivning –21 961 274 — —

Utgående ackumulerade nedskrivningar –25 000 — — —

Utgående planenligt restvärde 1 845 278 1 895 225 — —

1) I beloppet ingår avskrivningar på fartygen TransOak och TransMaple som i balansräkningen klassificerats bland omsättningstillgångarna ”Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för försäljning”, och som i resultaträkningen ingår i ”Årets resultat från avvecklade verksamheter med: –25 663 –1 280 — —

Se även Not 35 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning.

Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 14 år (15).


44

2) I posten ”Fartyg” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:


Fartyg, finansiell leasing, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 531 954 508 362 — —

Årets anskaffning (inklusive förbättringskostnader) 4 874 — — —

Årets omräkningsdifferens 82 574 23 592 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 619 402 531 954 — —



Årets omräkningsdifferens –15 153 –2 798 — —

Årets planenliga avskrivningar –26 633 –24 420 —


Utgående planenligt restvärde 502 613 456 951 — —

Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter.

3) Värderingsintyg som utfärdats per 2008-12-31 av oberoende värderingsinstitut indikerar ett övervärde i fartygsflottan uppgående till ca 675 MSEK (1 100).


Byggnader och mark, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 20 564 20 625 18 682 18 682

Årets anskaffning (inkl förbättringskostnader) 6 260 — 6 260 —

Årets omräkningsdifferens –201 –61 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 623 20 564 24 942 18 682


Ingående avskrivningar –7 593 –7 135 –7 142 –6 723

Årets omräkningsdifferens 57 20 — —

Årets planenliga avskrivningar –460 –478 –419 –419

Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar –7 996 –7 593 –7 561 –7 142

Utgående planenligt restvärde 18 627 12 971 17 381 11 540

– varav markvärde 5 855 855 5 760 759

Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige

– byggnader 7 266 7 266 6 983 6 983

– mark 2 003 1 453 1 766 1 216

Totalt 9 269 8 719 8 749 8 199

Bokfört värde på fastigheter inom Sverige 17 671 11 740 17 381 11 540


Inventarier , TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 8 838 12 110 4 095 1 713

Omklassificeringar till anl.tillg som innehas för försäljning –4 658 — — —

Försäljningar / utrangeringar –1 963 –2 148 –804 –743

Årets omräkningsdifferens –315 165 — —




Omklassificeringar till anl. tillg som innehas för försäljning 2 573 — — —

Försäljningar / utrangeringar 564 2 078 380 743

Årets omräkningsdifferens 238 –234 — —

Årets planenliga avskrivningar 1) –9 974 –10 117 –1 813 –1 711


Utgående planenligt restvärde 2) 45 544 50 241 6 833 4 975

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —


45

2) I posten ”Inventarier” ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:


Inventarier, finansiell leasing, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 2 599 10 632 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 64 920 62 321 — —



Årets planenliga avskrivningar –5 865 –5 400 — —



Se även – Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter


Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) 57 716 147 819 –1 726 390

Omklassificeringar — — — —

Årets omräkningsdifferens — 1 535 — —

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 209 270 151 554 864 2 590

Utgående planenligt restvärde 209 270 151 554 864 2 590

I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med — — — —


Goodwill, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning — 1 351 — —

Årets omräkningsdifferens –140 –205 — —


Ackumulerade nedskrivningar

Ingående nedskrivningar — — –8 278 –8 278

Utgående ackumulerade nedskrivningar — — –8 278 –8 278

Utgående bokfört värde 2 348 2 488 — —

I samband med fusionen med Gorthon Lines 2005 skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under 2001. Detta goodwillvärde ingick fram till fusionen i posten ”Andelar i intresseföretag”. Goodwillposten representerade övervärden i fartygsflottan som numera ägs av dotterbolag.


Varumärken, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden




46


Övriga immateriella tillgångar, TSEK 2008 2007 2008 2007

Anskaffningsvärden


Årets anskaffning 2 430 1 315 2 430 1 231

Årets omräkningsdifferens –185 — — —




Årets planenliga avskrivningar –1 758 –817 –15 653 –14 706


Utgående planenligt restvärde 5 308 4 821 46 072 59 295

Koncernen: Värdet består förutom av aktiverade programvaror också av upparbetat trafiksystem inom Industriell Sjöfart som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004.

Moderbolaget: Beloppet utgörs förutom av aktiverade programvaror av värdet av rätten att vid hyresperiodens utgång förvärva tre fartyg som går i trafik för SCA. Denna rätt tillfördes moderbolaget i samband med fusionen med Gorthon Lines 2005.

Not 10 | Resultat från andelar i intresseföretag


TSEK 2008 2007 2008 2007

Resultatandelar från övriga intresseföretag1) 85 368 85 —

Totalt 85 368 85 0

1) Resultatandelen 2008 avser resultat från Icebreakaer Management Sweden AB. Resultatandelen 2007 avser resultat från Percy Tham i Oxelösund AB till och med 30 juni 2007. Därefter förvärvades utestående aktier och bolaget redovisas som dotterbolag.

Not 11 | Resultat från andelar i koncernföretag


TSEK 2008 2007 2008 2007

Utdelningar — — 269 213 118 059

Nedskrivning av aktieinnehav1) — — –19 692 –3 400

Nedskr. av fordringar 2) — — –406 –581

Rearesultat från försäljning av dotter-bolag, netto — –33 — 60

Totalt — –33 249 115 114 138

1) Avser värdekorrigering av posten ”Aktier i dotterbolag” så att den korrekt speglar värdet av nettotillgångarna i dotterbolagen.

2) Avser nedskrivning av fordran på dotterbolaget Hays Mews Properties LTD som ej förväntas bli återbetald.

Not 12 | Finansiella intäkter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Ränteintäkter 27 426 20 533 6 020 5 026

Ränteintäkter från koncernbolag — — 7 321 11 257

Valutakursdifferenser — 3 711 22 263 —

Totalt 27 426 24 244 35 604 16 283

Not 13 | Finansiella kostnader


TSEK 2008 2007 2008 2007

Räntekostnader 72 502 63 329 199 2 044

Räntekostnader till koncernföretag — — 134 —

Valutakursdifferenser 10 923 — 11 468 8 187

Övriga finansiella kostnader — — 859 —

Totalt 83 425 63 329 12 660 10 231

Not 14 | Skatter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Årets skattekostnad

– Aktuell skatt –2 375 –93 178 16 451 9 885

– Uppskjuten skatt 13 088 1 147 –7 451 –6 682

Totalt 10 713 –91 731 9 000 3 003

BolagsskattFrån 1 januari 2007 beskattas den norska verksamheten enligt en tonnageskattemodell som finns i flera EUländer och som kommer att ge låga framtida skattekostnader. Koncernens övriga verksamheter bedrivs redan i tonnagebeskattade länder alternativt under skatteregler, såsom för den svenska verksamheten, där avskrivningsmöjligheter på anläggningstillgångar medför att koncernen kan skjuta betalbar skatt på framtiden. Koncernens skatteskuld uppgår till totalt 220 MSEK varav 164 MSEK är hänförligt till den svenska verksamheten och motsvarande 54 MSEK är hänförligt till norska verksamheten. Diskussioner om införandet av EUanpassad tonnageskatt förs idag i Sverige och kan komma att ersätta nuvarande system med möjligheter till uppskjuten skatt.


47


TSEK 2008 2007 2008 2007

Uppskjutna skattefordringar

– Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt 13 832 18 120 12 624 16 446

– Finansiella instrument, vär-dering till marknadsvärde 16 103 — — —

– Underskottsavdrag1) 6 457 9 054 6 821 15 162

36 393 27 174 19 445 31 608

Uppskjutna skatteskulder

– Immateriella anl.tillgångar, temporära skillnader — — 11 235 15 948

– Materiella anl.tillgångar, temporära skillnader2) 201 551 138 529 — —

– Finansiella instrument, vär-dering till marknadsvärde — 8 441 — —

– Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt3) 46 677 88 280 — —

248 228 235 250 11 235 15 948

Netto uppskjuten skatte-fordran / (skatteskuld)4) –211 835 –208 076 8 210 15 660

1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsavdrag och obeskattade reserver.

2) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskriv-ningar.

3) Norska staten beslutade att ändra reglerna för tonnageskattesystemet, vilket 2008 innebar att koncernen kunnat omvandla en del av föregående års avsättning till eget kapital. Denna åtgärd har inneburit en positv skatteeffekt om 30 940 TSEK. Därmed kvarstår efter nedsättning av skulden samt återbetalningar sammanlagt 54 492 TSEK av den ursprungliga avsättningen om 94 405 TSEK från inträdet 1/1-2007 i nya norska tonnageskatteförordningen.

4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk skatterätt.

Not 14 fortsättning


2008 2007 2008 2007

TSEK % TSEK % TSEK % TSEK %

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats

Redovisat resultat före skatt 246 635 276 901 211 459 95 132

Skattekostnad enligt svensk skattesats 28 % –69 058 –28 –77 532 –28 –59 209 –28 –26 637 –28

– Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats –3 769 –2 105 0 — — — —

– Omvärdering skattefordran/-skuld vid ny lägre skattesats i Sverige 9 237 4 — — –531 0 — —

– Effekt förändrad tonnageskatteförordning Norge 3) 30 940 12 –91 243 –33 — — — —

– Tonnagebeskattad verksamhet 53 764 22 49 482 18 — — — —

– Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta –10 623 –4 –1 110 0 — — — —

– Effekt av ej skattepliktiga intäkter 853 0 3 940 1 76 219 36 33 261 35

– Effekt av ej avdragsgilla kostnader –440 0 –2 102 –1 –5 977 –3 –2 974 –3

– Värdeförändring pensionsåtaganden –3 394 –2 –702 0 –3 007 –2 –886 –1

– Justering av föregående års skatt 1 735 1 4 378 2 1 495 1 239 0

– Underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats — — 20 000 7 — — — —

– Övrigt –1 468 1 3 053 1 8 0 — —

Skattekostnad –10 713 4 –91 731 –33 –9 000 4 3 003 59

Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 24 553 TSEK (32 337), vilka till fullo beaktats avseende uppskjutna skattefordningar. Underskottsav dragen i moderbolaget uppgår till 25 935 TSEK (54 150), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattelagstiftning.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till 12 346 TSEK (–1 994).

Not 15 | Resultat per aktie

Koncernen

2008 2007

Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar 27 925 674 28 345 915

Koncernen

2008 2007

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare:

– Från kvarvarande verksamhet 256 931 000 184 963 000

– Från avvecklad verksamhet 8 636 000 789 000

Totalt 265 567 000 185 752 000

Koncernen

2008 2007

Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare:

– Från kvarvarande verksamhet 9,20 6,52

– Från avvecklad verksamhet 0,31 0,03

Totalt 9,51 6,55

I koncernen finns inga optionsprogram som kan medföra utspädningseffekter.


48

Not 16 | Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt joint ventures

Innehavets omfattning Innehavets värde

Organisations-nummer Säte Antal

% av aktiekapitalet

Bokfört värde

2008-12-31 TSEK

Bokfört värde

2007-12-31 TSEK

Andel i Eget kapital 2008-12-31

TSEK

Andel i Eget kapital 2007-12-31

TSEK

Dotterbolag ägda av moderbolaget1)

Transatlantic Holding AB 556376-4876 Skärhamn 1 000 100 100 100

Transatlantic Shipping AB 556208-0373 Skärhamn 2 118 115 100 344 263 344 263

Transatlantic European Services AB 556520-6504 Västerås 1 000 100 18 021 18 021

Transatlantic Hornet AB 556519-4270 Stockholm 4 000 100 600 600

Transatlantic Crewing AB 556426-8646 Skärhamn 1 000 100 120 120

Transatlantic Services AB 556161-7928 Helsingborg 1 000 100 100 100

Transatlantic Fleet Services AB 556275-8846 Skärhamn 200 000 100 5 622 5 622

Transatlantic Administration AB 556662-6866 Skärhamn 1 000 100 7 400 7 400

Transatlantic Icebreaker Crewing AB2) 556679-1454 Skärhamn 1 000 100 107 —

B&N Nordsjöfrakt A/S3) 977521041 Oslo 50 100 — 242

B&N Crewing A/S 981240030 Sarpsborg 50 100 362 121

Transatlantic Nederland BV Rotterdam 10 100 47 401 47 401

Transatlantic Container Shipping Ltd Gibraltar 100 27 27

Gorthon International Shipping Ltd Bermuda 12 000 100 84 84

Transhawk Ltd4) Gibraltar 100 72 —

Gorthon Shipping Inc. Kanada 100 100 1 1

OY Transatlantic Services AB Helsingfors 100 76 76

Hays Mews Properties Ltd 2531990 London 100 100 1 1

Totalt 424 357 424 179Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 183 TSEK (670 005).

Övriga koncernbolag

Transatlantic Specialtonnage AB 556074-5431 Skärhamn 20 000 100

TransLumi Line AB 556642-5889 Göteborg 1 000 100

ACL Ship Management AB 556550-2159 Skärhamn 1 000 100

Percy Tham i Oxelösund AB 556022-4908 Västerås 1 000 100

Mälarstuveri AB 556119-6139 Västerås 1 000 100

Mälartransport AB 556056-9153 Västerås 1 000 100

Paltrans Ferrieservices AB 556059-8723 Västerås 1 200 100

Transatlantic Specialtonnage AS 987069295 Oslo 100 100

Transatlantic UK Ltd 3 384 716 Goole, UK 10 000 100

Paltrans Cargo Services Ltd 2 547 016 Goole, UK 100 100

Nordon Shipping Company B.V. Rotterdam 35 100

Andromeda Shipping Company B.V. Rotterdam 35 100

Capricorn Shipping Company B.V. Rotterdam 35 100

Swing Shipping Company B.V. Rotterdam 35 100

MS Frej Claus-Markus Speck KG HRA1211 Hörsten 72

MS Odin Claus-Markus Speck KG HRA1215 Hörsten 66

Agila GmbH & Co. KG Seeschiffahrt HRA5055 Hörsten 67

Euroforest Shipping Ltd Malta 60 60

Intresseföretagens koncernmässiga värde

Icebreaker Management Sweden AB4) 556754-2682 Skärhamn 49 000 49 85 — 134 —

Totalt 85 — 134 —

Joint Venture bolagens koncernmässiga värde5)

TRVI Offshore & Icebreaking AB 556710-9003 Skärhamn 500 50 16 46 71 101

TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB 556733-1102 Skärhamn 50 000 50 –11 2 39 52

TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB 556733-1094 Skärhamn 50 000 50 –11 2 39 52

Trans Viking Icebreaking & Offshore AS 979 437 943 Kristiansand 550 50 251 518 161 152 252 068 161 702

Partrederiet Odin Viking DA 989 573 152 Kristiansand — 50 82 853 64 049 82 853 64 049

334 365 225 251 335 070 225 956

1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun. 2) Bolaget förvärvat under 2008. 3) B&N Nordsjöfrakt AS har under 2008 fusionerats in i B&N Crewing AS 4) Bolaget bildades under 2008. 5) T ransatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedlen i bolagen.


49

Not 17 | Andra långfristiga fordringar


TSEK 2008 2007 2008 2007

Ingående värde 72 916 116 307 66 374 65 865

Årets anskaffning — 10 269 — 7 391

Förändring uppskjuten skatt — — –7 450 –6 882

Omklassificering tillavyttringsgruppen –39 — — —

Årets avyttring –8 830 –53 660 –5 683 —

Utgående värde 64 047 72 916 53 241 66 374


TSEK 2008 2007 2008 2007

Uppskjutna skatte-fordringar — — 8 210 15 660

Förvaltningskapital avseende pensioner 42 626 45 053 27 176 27 176

Kapitalförsäkringar 20 625 26 907 17 855 23 532

Övrigt 796 956 — 6

Totalt 64 047 72 916 53 241 66 374

Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.

Not 18 | Varulager

Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.

Not 19 | Kundfordringar

Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:


TSEK 2008 2007 2008 2007

Fakturerade ford-ringar 146 324 258 344 35 693 32 254

Reserv för osäkra ford-ringar –146 — — —

Totalt 146 178 258 344 35 693 32 254 Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:


TSEK 2008 2007 2008 2007

Ingående värde — — — —

Avsättningar för osäkra kundford-ringar 146 — — —

Återförda avsättningar — — — —

Utgående värde 146 — — —

Årets konstaterade kundförluster uppgick till 37 TSEK (668).

Kundfordringarna klassificerade utifrån förfallotidpunkt:


TSEK 2008 2007 2008 2007

Ej förfallna 74 268 192 004 4 084 25 955

Förfallodag passerad med upp till 14 dagar 34 344 42 114 — —

Förfallodag passerad med mellan 15–29 dagar 4 793 8 722 1 668 —

Förfallodag passerad med 30 dagar eller mer 32 773 15 504 29 941 6 299

Totalt 146 178 258 344 35 693 32 254

Not 20 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Förutbetalda personal kostnader 27 074 25 679 13 109 —

Upplupna reseintäkter 23 149 49 469 — —

Upplupna ränteintäkter 375 1 684 — —

Förutbetalda dock-ningar för inchartrat tonnage — — 5 263 5 065

Övriga förutbetalda kostnader och upp-lupna intäkter 28 180 28 058 21 009 1 891

Totalt 78 778 104 890 39 381 6 956

Not 21 | Kassaflödesanalys

I de fall då lånefinansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo visas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.

Förvärv/avyttring av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterbolagets likvida medel på förvärvs/avyttringsdagen.


TSEK 2008 2007 2008 2007

Likvida medel

Kassa och bank vid årets början 393 054 263 564 93 260 104 190

Årets förändring av kassa och bank 180 680 129 490 128 648 –10 930

Likvida medel vid årets slut 573 734 393 054 221 908 93 260

Avgår spärrade/pant-satta likvida medel –6 609 –6 845 — —

Utgående disponibla likvida medel 567 125 386 209 221 908 93 260


50

Not 22 | Aktiekapital

Aktiekapital

2008 2007

A-aktier B-Aktier Summa A-aktier B-Aktier Summa

Ingående aktiekapital 18 179 600 266 125 140 284 304 740 18 179 600 290 396 940 308 576 540

Under året indragna aktier — — — — –24 271 800 –24 271 800

Totalt 18 179 600 266 125 140 284 304 740 18 179 600 266 125 140 284 304 740

Antal aktier

2008 2007


Ingående antal aktier 1 817 960 26 612 514 28 430 474 1 817 960 29 039 694 30 857 654


Totalt 1 817 960 26 612 514 28 430 474 1 817 960 26 612 514 28 430 474

Aktier i eget förvar — –504 800 –504 800 — –504 800 –504 800

Totalt utestående aktier 1 817 960 26 107 714 27 925 674 1 817 960 26 107 714 27 925 674

Antal röster

2008 2007


Ingående antal röster 18 179 600 26 612 514 44 792 114 18 179 600 29 039 694 47 219 294


Totalt 18 179 600 26 612 514 44 792 114 18 179 600 26 612 514 44 792 114

Aktier i eget förvar som ej är röstberättigade — –504 800 –504 800 — –504 800 –504 800

Totalt antal röster 18 179 600 26 107 714 44 287 314 18 179 600 26 107 714 44 287 314

Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen finns inga optionsprogram.Återköp gjordes 2007 av egna aktier, sammanlagt 715 580 st till genomsnittskursen 47,37 kr per aktie. Aktier i eget förvar bokförs som reduktion av fritt eget kapital och påverkar således inte aktiekapitalet. För aktier i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till dess dessa aktier återutges.

Not 23 | Utdelning per aktie

De utdelningar som betalades ut under 2008 uppgick till 69 814 TSEK (2,50 per aktie). Under 2007 betalades ut 56 861 TSEK (2,00 SEK per aktie). På årsstämman den 23 april 2009 kommer en utdelning avseende år 2008 på 2.50 SEK per aktie, totalt 69 814 TSEK, exklusive återköpta aktier att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa finansiella rapporter. .

Not 24 | Avsättningar för pensioner

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårds förmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbestämda planer.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från rådet för finansiell rapportering, UFR3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliseringsnivån till 112% (152%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för pliktelsen. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige.

I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltningstillgångar.


51


Koncernen

MSEK 2008 2007 2006 2005 2004

Flerårsöversikt

Per balansdagen

Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse 36 945 39 488 39 571 48 225 36 070

Verkligt värde på förvaltningskapital –42 626 –45 053 –37 068 –40 813 –35 173

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster 4 979 4 913 4 832 –1 667 —

Skuld / (Tillgång) –702 –653 7 335 5 745 897


TSEK 2008 2007 2008 2007

Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar

Sverige

Genomsnittlig diskonteringsränta 3,75% 4,30% 3,75% 4,30%

Förväntad avkastning på förvaltningskapital 5,50% 5,50% 5,50% 5,50%

Långsiktigt löneökningsantagande 3,00% 3,00% 3,00% 3,00%

Långsiktigt inflationsantagande 2,00% 2,00% 2,00% 2,00%

Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinpektionen (FFFS 2007:31).

Årets pensionskostnader

Kostnad intjänade förmåner under perioden 1 666 2 203 91 656

Räntekostnad 1 734 1 352 1 225 867

Avskrivning aktuariella vinster/förluster –42 –1 503 34 –1 225

Korrigering kostnad 983 1 079 — 818

Förväntad avkastning på förvaltningskapital (–) –1 917 –2 366 –1 392 –1 251

Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner 2 424 765 –110 –135

Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier 53 016 53 050 27 707 7 950

Årets kostnad för löneskatt 10 931 12 196 5 042 2 256

Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader 66 371 66 011 32 639 10 071

Faktisk avkastning på förvaltningskapital 5,42% 5,50% 7,61% 5,50%

Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbe-stämda planer utgör 37 998 TSEK (30 210) premier till Alecta.

IB Skuld i balansräkning

Pensionsförpliktelse 39 488 39 571 28 436 28 229

Förvaltningskapital –45 053 –37 068 –27 176 –22 074

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster 4 913 4 832 3 188 4 967

Skuld som redovisas i balansräkning –653 7 334 4 448 11 122

UB Skuld i balansräkning

Pensionsförpliktelse 36 945 39 488 26 187 28 436

Förvaltningskapital (–) –42 626 –45 053 –27 176 –27 176

Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster 4 979 4 913 3 719 3 188

Skuld som redovisas i balansräkning –702 –653 2 730 4 448

Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital

IB Förvaltningskapital 45 053 37 068 27 176 22 074

Förväntad avkastning 1 917 2 366 1 392 1 251

Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året –2 941 –1 317 — —

Uttag –4 444 –3 496 –2 848 –2 848

Premier/insättningar 2 643 8 501 856 6 288

Aktuariell vinst / (förlust) 398 1 931 600 411

UB Förvaltningskapital 42 626 45 053 27 176 27 176

Merparten av dessa tillgångar är tryggade via försäkringar.


52


TSEK 2008 2007 2008 2007

Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen

IB Förpliktelse 39 488 39 571 28 436 28 229

Kostnad intjänade förmåner under perioden 1 666 2 203 91 656

Reglerad skuld / Kostnad ändrad plan under året –1 686 –550 — 818

Räntekostnad 1 734 1 352 1 225 867

Pensionsutbetalningar –4 274 –3 747 –3 600 –3 099

Aktuariell (vinst) / förlust 17 659 35 965

UB Förpliktelse 36 945 39 488 26 187 28 436

Förändring av aktuariella förluster/vinster

IB Oredovisade aktuariella (förluster) / vinster 4 913 4 832 3 188 4 967

10% av det största av Förpliktelse/ Förvaltningskapital 4 505 3 957 2 844 2 823

Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför korridoren — — 344 2 144

Avskrivning av aktuariella förluster/(vinster) –42 –1 503 –34 –1 225

Korrigering av aktuariella förluster/(vinster) –272 312 — —

Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen –17 –659 –35 –965

Aktuariell vinst/(förlust) på förvaltningskapital 398 1 931 600 411

UB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster 4 979 4 913 3 719 3 188

Avstämning av förändring i skuld

IB Skuld i balansräkning –653 7 334 4 448 11 122

Årets pensionskostnad 2 424 765 –110 –135

Inbetalning till plantillgångar till förvaltningskapital –2 643 –8 501 –856 –6 288

Uttag från plantillgångar från förvaltningskapital 4 444 3 496 2 848 2 848

Pensionsutbetalningar (–) –4 274 –3 747 –3 600 –3 099

UB Skuld i balansräkning –702 –653 2 730 4 448

Förändring av löneskatteskuld

IB Skuld i balansräkning 12 634 13 124 11 467 12 085

Årets förändring av löneskatteskulden –2 366 –490 –2 096 –618

UB Skuld i balansräkning 10 268 12 634 9 371 11 467

Utgående avsättning netto 9 566 11 981 12 101 15 915

I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.



53

Not 25 | Skulder

KoncernenTransatlantickoncernens totala räntebärande skulder uppgick till 1 188 MSEK (1 215) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 740 MSEK (692). Koncernens kreditavtal är förknippade med så kallade covenants, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyckeltal. Samtliga dessa nyckeltal har uppfyllts både för 2008 och 2007.

ModerbolagetModerbolagets totala räntebärande skulder uppgick till – MSEK (–) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 327 MSEK (235).

Totala räntebärande skulders fördelning per valuta

Koncernen

TSEK 2008-12-31 2007-12-31

USD 178 734 157 949

EUR 675 831 661 400

Annan utländsk valuta 266 022 322 981

SEK 67 858 72 840

Totalt 1 188 445 1 215 170

Totala skulders fördelning utifrån förfallotidpunkt

Koncernen

TSEK 2009 2010–2013 Efter 2013 Totalt

Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) 84 806 294 441 593 406 972 653

Skulder avseende finansiell leasing 81 874 182 801 — 264 675

Derivat-instrument 61 231 — — 61 231

Leverantörs-skulder 86 414 — — 86 414

Andra skulder 257 850 — 284 787 542 637

572 175 477 242 878 193 1 927 610

Moderbolaget

TSEK 2009 2010–2013 Efter 2013 Totalt

Leverantörs-skulder 27 007 — — 27 007

Skulder till koncernföretag 152 903 — — 152 903

Andra skulder 90 057 — 57 132 147 189

269 967 0 57 132 327 099

Koncernen Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).

Moderbolaget Beviljad checkräkningskredit uppgick till –MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).

Not 26 | Del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder

KoncernenAv Transatlantickoncernens andel i partrederiers skulder 72 872 TSEK (74 712), utgör 63 354 TSEK (74 252) räntebärande skulder.

Bokfört värde på del i partrederiers kort respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.

Not 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Koncernen

Periodiserade personalkostnader 81 913 65 140 31 262 7 017

Periodiserade räntekostnader 40 189 11 779 — —

Periodiserade resekostnader 5 777 42 899 3 307 —

Periodiserade övriga kostnader 54 548 66 106 42 906 26 511

Totalt 182 427 185 924 77 475 33 528

Not 28 | Ställda säkerheter


TSEK 2008 2007 2008 2007

Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder

– fartygsinteckningar 1 262 818 1 247 913 — —

– nybyggnadskontrakt 208 407 155 403 — —

Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut

– Anl.tillgångar som innehas genom Fin. Leasingavtal1) 531 875 493 092 — —

– företagsinteck-ningar 24 085 24 085 — —

– säkerhet i fordran 37 871 61 461 — —

– bankmedel 6 609 6 845 — —

Avsättningar för pensioner

– kapitalförsäkringar och förvaltnings-tillgångar 63 251 71 960 45 030 50 708

Totalt 2 134 916 2 060 759 45 030 50 708

1) I moderbolaget redovisas, 47 282 TSEK (56 958) i posten ”Immateriella tillgångar”, vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de finansiella leasing-avtalen.


54

Not 29 | Eventualförpliktelser


TSEK 2008 2007 2008 2007

Borgensförbindelser — — 391 698 322 396

– varav för dotterbolag — — 391 698 322 396

Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtagande. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005.

I Storbritannien finns ett förslag att införa retroaktiv skatt avseende terminaler i hamnområden. Verksamheten som bedrivs genom dotterbolaget Transatlantic UK Ltd omfattas av förslaget som är överklagat.

Not 30 | Leasing, långtidsförhyrning och charter

KoncernenKoncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.

Operationell leasing

Operationell leasing avser i huvudsak in och uthyrning av fartyg på bareboat och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser inhyrning av de tre fartygen, Transwood, TransPine och TransHawk, tidigare ägda inom Transatlantickoncernen, på bareboat basis, där avtalet har en återstående löptid på 7 år, samt inhyrning av papperstransportfartygen TransPaper TransPulp och TransTimber, som går i timecharter för StoraEnso, där avtalet har en återstående löptid på ca 13 år. Koncernen har därefter rätt att lösa ut fartygen till marknadsvärdet.

Finansiell leasing

Finansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom affärsområdet Industriell Sjöfart, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bareboat basis och vidareuthyrda under timecharter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet.

Hyresintäkter operationell leasing

Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på bareboatbasis, samt timecharteravtal med SCA och StoraEnso (se ovan).

Antalet förhyrda fartyg var 19 st per balansdagen 20081231 (20 st per 20071231) och antalet uthyrda fartyg var 9 st (9).

MSEK 2008 20092010

–2013efter 2013

Hyreskostnader

Operationell leasing 460 657 1 350 1 253

Därav; – Bareboat charter 168 190 768 1 253

– T/C 287 463 578 —

– Övrigt 5 4 4 —

Finansiell leasing 85 97 154 —

Därav; – Bareboat charter 78 90 145 —

– Övrigt 7 7 9 —

Hyresintäkter

Operationell leasing 812 345 972 1 450

Därav; – T/C 812 345 972 1 450

Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.

I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen:

MSEK 2008 2007

Anläggningstillgångar

Fartyg

– Anskaffningsvärde 495 490

– Ackumulerad omräkningsdifferens 124 42

– Ackumulerade avskrivningar –116 –75

Bokfört värde 503 457

Inventarier

– Anskaffningsvärde 62 52

– Anskaffning under året 3 10

– Ackumulerade avskrivningar –32 –26

Bokfört värde 33 36

Totalt – Bokfört värde 536 493

Se även not 9

Skulder avseende finansiell lease

– Långfristig del 200 234

– Kortfristig del 64 66

Totalt 264 300

Avsättningar skatteskulder 71 54

Not 31 | Joint venture företagens påverkan på koncernens resultat- och balansräkningar

”Trans Viking” bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge.

Samarbetsavtalet för joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge skall ansvara för fartyg ens befraktning på offshore marknaden. Trans Viking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samar betet delas lika mellan parterna. Verksamheten bedrivs i bolagen Trans Viking Icebreaking & Offshore AS, där fartygen Tor Balder och Vidar Viking ägs, samt Partrederiet Odin Viking DA vari fartyget Odin Viking ägs. Utöver innehavet i dessa två operativa bolag innehas 50% ägarandel i tre bolag vari nybeställning av fyra nya offshorefartyg skett. Första fartyget i denna serie väntas levereras sista kvartalet 2009.

Parterna har beslutat att dela upp joint venture verksamheten mellan sig. Förändringen förväntas vara genomförd första halvåret 2009.

Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat och balans räkningar vid konsolidering av joint venture företagen enligt klyvningsmetoden.

MSEK 2008 2007

Belopp redovisas enligt koncernens andel.

Resultaträkning1)

Rörelsens intäkter 402 359

Rörelsens kostnader –137 –118

Rörelseresultat 265 241

Finansnetto –29 –10

Resultat före skatt 236 231

Skatt 27 –79

Årets resultat 263 152

Balansräkning1)

Anläggningstillgångar 701 705

Omsättningstillgångar 254 197

Summa tillgångar 955 902

Eget kapital 335 226

Långfristiga skulder 599 613

Kortfristiga skulder 21 63

Summa eget kapital och skulder 955 902

Ställda säkerheter 873 923

1) Utgår från koncernens andel (50%) i joint venture bolagen.


55

Not 32 | Närstående transaktioner

Ledande befattningshavareDotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets före detta VD Jan Thunberg, anställd till 20081231, har ägarintressen. Hyran är marknadsanpasssad och uppgick till 850 TSEK (825).

Fartygsdriften för koncernens holländskt ägda fartyg, sköts av ett externt bolag som delvis ägs av Felix Feleus som även är VD i Transatlantic Nederland BV. Arvodet för fartygsdriften är enligt marknadsmässiga villkor och uppgår till 176 KEUR per år för fyra fartyg.

Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthonrederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda.

Koncernen har ett hyresavtal på marknadsmässiga villkor avseende ett containerfartyg, TransAlrek, på 4 700 dwt som ägs av ett tyskt partrederi, vari Transatlantics huvudägare Enneff Rederi AB har ett minoritetsägarintresse. Enneff Fastigheter AB som är huvudägare i Transatlantic arrenderar ett mindre markområde av koncernen till marknadsmässiga villkor. Arrendet uppgår till 24 TSEK per år.

Koncernen har under året förvärvat segelfartyget ”Anna” av styrelsens ordförande Folke Patriksson för 1 250 TSEK, vilket understiger externt marknadsvärde.

Not 33 | Finansiell riskhantering och derivatinstrument

Transatlantickoncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser.

Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat och balansräkning.

Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument.

Valutarisker Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex månaderna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2008 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under perioden 2009–2011. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske.

Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2008.

Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.

Ränterisker Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade ränte kostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de rän tebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år.

Kreditrisker Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder.

Varurisker För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkersterminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar.

En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantickoncernen har, finns i Not 1.

DerivatinstrumentValutaderivat

Per rapporteringsdagen 18 februari 2009 hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:

Kontraktsvärde i MSEK Terminskurser (vägt snitt)

TSEK 2008 2007 2008 2007

Valutaterminer USD 85 260 – —

Valutaoptioner USD 127 138 — —

Totalt USD 212 398 6,87 6,82

Valutaterminer EUR 37 25 10,32 9,19

Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 36 månader från balansdagen. Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 41 MSEK högre om

balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.

RäntederivatKoncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat:

Lånevärde i MSEK

6 mån eller

kortare

7–12 mån eller

kortare 1–2 år2 år eller

längre Totalt

Ränte SWAP — — 78 — 78

Totalt — — 78 — 78

Därutöver har koncernen lån om 385 MSEK, som har en bunden eller fastställd ränta under en period om 1 år eller längre. Totalt sett är 725 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 38% av räntebärande låneportfölj är säkrad per balansdagen. Därutöver har konceren räntederivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra).

Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:


TSEK 2008 2007 2008 2007

Fartygslån 5,25 4,64 — —

Övriga skulder till kreditinstitut 5,49 4,52 — 4,40

Totalt 5,26 4,63 — 4,40

Om räntesatsen förändras med 1 % enhet så kommer koncernens räntekostnad att

förändras med 8 MSEK.

Bunkersderivat Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer vid den tidpunkten medförande ytterligare bunkerskostnad om 32 MSEK. Totalt har 9 000 ton säkrats vilket utgör mer än 50 % av den bedömda bunkersförbrukningen för de kommande 12 månaderna. Bunkerssäkringarna har värderats till verkligt värde per balansdagen och effekten har förts fram över resultaträkningen.

Verkliga värdenVerkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:

Koncernen

2008 2007

TSEK Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder

Valutaoptioner 988 — 1 237 —

Valutaterminer — –13 118 20 079 —

Bunkersterminer — –31 668 8 783 —

Ränte SWAP — –17 433 48 —

Totalt 988 –62 219 30 147 — De finansiella instrumenten har i koncernen redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde).

Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om –12 MSEK. Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.


56

Not 34 | Händelser efter balansdagen

Det inchartrade fartyget Joh. Gorthon har återlämnats till ägarna. Fartygen TransOak och TransMaple saknar sysselsättning och kan komma att avyttras eller läggas upp.

Företagets vice VD tillika chefen för Industriell Sjöfart, Mathias Wideroth, slutade sin anställning på egen begäran i början av januari. Mårten Carlquist har tillträtt som ny affärsområdeschef.

Den 1 mars tillträder Ola Helgesson som CFO.

Not 35 | Avyttringsgrupp klassificerad som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Beslut fattades under 2008 om avyttring av RoRo – trafiken med Sidoportsfartyg i trafik mellan Europa och Nordamerika samt mellan Nordamerika och Karibien. Dessa verksamheter ingår i Industriell Sjöfart. Som en konsekvens av detta beslut särredovisas denna verksamhet.

Analys om resultat och kassaflöde från avvecklade verksamheter:

Koncernen

MSEK 2008 2007

Resultaträkning

Nettoomsättning 527 210 572 524

Direkta resekostnader –240 894 –274 918

Personalkostnader –35 752 –32 763

Övriga externa kostnader –212 935 –249 122

Avskrivningar –25 663 –14 631


Finansnetto 28 6

Resultat före skatt 11 994 1 096

Skatt –3 358 –307

Summa resultat från avvecklade verksamheter 8 636 789

Koncernen

MSEK 2008 2007

Kassaflöden

Resultat före skatt 11 994 1 096

Avskrivningar 25 663 14 631

Resultat från löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar 37 657 15 727

Rörelsekapitalförändring — —

Kassaflöde från löpande verksamheten 37 657 15 727

Kassaflöde från investeringsverk-samheten –23 225 –7 990

Kassaflöde från finansieringsverk-samheten — —

Summa kassaflöden från avvecklade verksamheter 14 432 7 737

Koncernen

MSEK 2008-12-31 2007-12-31

Tillgångar som innehas för försäljning

Materiella anläggningstillgångar 1,2) 118 748 9 900

Finansiella anläggningstillgångar 39 —

Varulager 12 912 —

Kundfordringar 39 052 —

Övriga omsättningstillgångar 19 748 —

Totalt 190 499 9 900

Skulder direkt knutna till tillgångar som innehas för försäljning

Leverantörsskulder 8 277 —

Övriga kortfristiga skulder 25 591 —

Totalt 33 868 —

1) De fartyg som särredovisats 2008 är TransOak och TransMaple och ingår i affärsom-råde Industriell Sjöfarts RoRo-flotta.

2) Under 2007 tecknades avtal om försäljning av det 50 % ägda bulkfartyget ”Holmön”. Därmed särredovisades detta under 2007. Fartyget levererades planenligt till sina nya ägare i januari 2008, vilket för Transatlantic medförde en reavinst om 7 MSEK, och ett likviditetstillskott om 18 MSEK.


57

Skärhamn den 18 februari 2009

Resultat och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 april 2009 för fastställande.

Folke Patriksson Håkan Larsson Helena Levander Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Lena Patriksson Keller Christer Lindgren Christer Olsson Björn Rosengren Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Styrelsen och verkställande direktör försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings

berättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 28–58, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2008. Det är styrelsens och verkställande direktörens som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen, som omfattar sidorna 28–58, har upp rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rätt visande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisnings lagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 5561610113

Göteborg den 6 mars 2009

PricewaterhouseCoopers AB

Helen Olsson Svärdström Olof Enerbäck Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse


58

ÅrsstämmaOrdinarie årsstämma hölls den 29 april 2008. Vid stämman närvarade 125 st aktieägare och deras respresentanter, vilket representerade 55 procent av rösterna. Bland de beslut som årsstämman tog kan nämnas; – att fastställa utdelningen i enlighet med styrelsen och VDs förslag

till 2,50 kronor.– att arvodet till styrelsen skall utgå med 1 600 000 kronor att fördela

med 400 000 kronor till ordförande och med 200 000 kronor till vardera ledamot.

– att fastställa stämmans riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.På årsstämman omvaldes Håkan Larsson, Helena Levander, Ulf G

Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson, Lena Patriksson Keller och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av styrelsen. Av styrelsens valda ledamöter anses Helena Levander, Christer Olsson och Björn Rosengren vara oberoende ledamöter. Vare sig VD eller annan ledande befattingshavare är ledamot av styrelsen.

Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av särskild presen tation i årsredovisningen, sidan 62.

Målet är att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen.

ValberedningPå årsstämman 2007 valdes Folke Patriksson, representerande Eneff Rederi AB och Eneff Fastigheter AB, Ulf G Lindén, representerade Lindengruppen AB och Eric Hielte, representerande Ernström Finans AB, till valberedning. Valberedningen representerade cirka 48 procent av rösterna. Utgångspunkten för nominering var att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från sjöfart samt näringslivet generellt. Valberedningen föreslog till årsstämman 2008 omval av samtliga ledamöter. Vidare föreslog valberedningen omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisorer.

Enligt beslut på årsstämman den 29 april 2008 ska valberedningen bestå av tre ledamöter och ledamöterna ska representera de tre röstmässigt största aktie ägarna i företaget enligt VPCAnalys per den 30 september 2008. Den nuvarande valberedningen utsågs den 23 oktober 2008 och består således av Folke Patriksson, tillika styrelsens ordförande, företräder Eneff Rederi/Eneff Fastigheter, företrädare från Lindengruppen samt Roger Karlsson. Valberedningen ledamöter representerar tillsammans drygt 47 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ernströmgruppen som var den tredje röstmässigt största aktieägaren har avböjt val till valberedningen.

Valberedningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sammansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavareÅrsstämman 2008 antog riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som omfattar koncernchefen och dennes ledningsgrupp (under 2008, 6 personer), och som baseras på följande övergripande princip:

Principerna för ersättning till ledande befattningshavare skall i såväl ett kort som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möjlighet skall finnas att utge årlig bonus.

Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattningshavare skall vara fastställd med utgångspunkt från att den skall vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positioner inom relevant marknad. Kompensationen skall vara baserad på såväl prestation som befattning.

Bolagets ersättningssystem skall innehålla olika former av ersättning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås. Den fasta lönen skall vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, liksom på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning.

Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en årlig bonus om styrelsen särskilt beslutar om detta. Vid ingående av nya pensionsavtal skall ledande befattningshavare som är pensionsberättigade – verkställande direktören exkluderad ha sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar skall baseras enbart på fast lön. Beträffande verkställande direktören skall det göras pensionspremieinbetalningar motsvarande 25 procent av dennes grundlön intill pensionering. Övriga förmåner, exempelvis tjänstebil, ersättning för frisk och sjukvård samt sjukförsäkring, skall utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Utöver fasta och löpande ersättningar finns inga tidigare beslutade ersättningar till ledande befattningshavare som inte har förfallit till betalning.

Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid uppsägning från Bolagets sida sex till tolv månader.

Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktie ägarnas och

andra intressenters krav på god ägar- och bolagsstyrning.

Genom öppenhet och tillgänglighet strävar bolaget efter att göra det möjligt för intressenter

och myndigheter att följa företagets beslutsvägar och förstå var i organisationen ansvar och

befogenheter ligger. Transatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning.

Bolagsstyrning


59

För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till arton månader vid uppsägning från Bolagets sida. För 2008 har bonus utgått med 812 000 SEK. Till årsstämman 2009 kommer ett förslag till Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som är identisk med föregående års riktlinjer, med undantag av att uppsägning av VD ska vara sex månader och med ett avgångsvederlag om 18 månads löner att läggas fram.

StyrelsearbetetStyrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en särskild arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att fastställa strategier, affärsplan och budget samt delårsrapporter och årsredovisning och att godkänna större investeringar och lån som upptas inom Transatlantic. Vidare är det styrelsens uppgift att utse verkställande direktören, och i förekommande fall vice VD. Finanspolicy, attestregler och informationspolicy vilka fastställs årligen, utgör viktiga styrinstrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Det innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions och ersättningskommitté.

För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruktion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncernens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker.

Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2008 haft totalt tio sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finansdirektören Stefan Eliasson är föredragande ledamot i styrelsen och har dessutom varit sekreterare vid styrelsemötena t o m 29 april, därefter har Informationschef Catharina Sandberg tagit över denna syssla till årets slut. Inför varje styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar. Antal genomförda möten och närvaro redovisas i tabellen nedan. Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om.

RevisorerVid årsstämman 2008 valdes revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers, med Helen Olsson Svärdström som bolagets huvudansvariga revisor, och undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Olof Enerbäck. Revisorerna har till uppgift att granska styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets revisorer deltar tre gånger per år vid styrelsemötena för att lämna en redo

görelse från årets revision samt sin syn på bolagets interna kontrollsystem. Revisorerna rapporterar direkt till styrelsen. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår av not 8.

Ordförandens ansvarStyrelsens ordförande leder styrelsens arbete, i enlighet med gällande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive svensk kod för bolagsstyrning och bolagsordningen. Ordförande följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för beslutsfattande.

Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande.

Verkställande direktörCarlJohan Hagman utsågs till verkställande direktör i januari 2008 och meddelande sin avgång i april 2008. CarlJohan Hagman stannade kvar som verkställande direktör tills i november 2008 då Anders Källström tillträdde.

Verkställande direktören ansvarar för att den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen och enligt den svenska aktiebolagslagen inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordning samt andra lagar som gäller för bolaget. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta underbyggda beslut. Verkställande direktören leder företagsledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.

FöretagsledningDen verkställande direktören har utsett en företagsledning bestående av sex personer vilka presenteras på sidan 63. Mathias Wideroth utsågs i slutet av maj 2008 till vice VD och tillika chef för affärsområde Industriell Sjöfart. I januari 2009 lämnade Mathias Wideroth sin tjänst på egen begäran. Mårten Carlquist utsågs som ny chef för affärsområdet. Den nuvarande ledningsgruppen består av Stefan Eliasson chef för affärsområde Offshore/Isbrytning, Mårten Carlquist chef för affärsområde Industriell Sjöfart, Balder Hansson chef för Drift/Shipmanagement, Britta Stolt HRchef samt Ola Helgesson som utsågs till CFO den 1 mars 2009. Ledningsgruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Företagsledningen har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhets, utvecklings och strategifrågor. Befogenheter och ansvar för VD och företagsledning är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.

Revisionskommitté och ersättningskommittéStyrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av

Styrelsens sammansättning, antal möten och arvoden

Invald Styrelsemöten Oberoende Arvode, TSEK

Folke Patriksson, ordförande 1972 10/10 400 000

Håkan Larsson 1993 10/10 200 000

Helena Levander 2005 9/10 x 200 000

Ulf G Lindén 1997 9/10 200 000

Lena Patriksson Keller 2007 10/10 200 000

Christer Olsson 1999 7/10 x 200 000

Björn Rosengren 2003 7/10 x 200 000

Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant 2001 9/10 –


60

åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utveckling inom aktuella områden.

Styrelsen har beslutat att även behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till koncernens verkställande direktör och vice verkställande direktör har behandlats liksom principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelse arbetet godkänns av årsstämman.

Arvoden och ersättningarArvoden och ersättningar är närmare beskrivna i årsredovisningens Not 7.

Väsentliga policiesTill styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finan sierings och valutafrågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommu

Intern kontroll Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för VD syftar till att säkerställa en tydlig roll och ansvarsfördening för en effektiv hantering av verksamhetens risker.

Styrelsen har fastställt ett antal policies och grundläggande riktlinjer för arbetet med den interna kontrollen såsom finanspolicy, kommunikationspolicy och policyn för attestinstruktion.

Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen. Bolagsledningen ansvarar för det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer, så kallade befattningsbeskrivningar, för olika befattningshavare och övriga anställda, för att de ska förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för att upprättahålla en god intern kontroll.

Riskbedömning och kontrollaktivitet Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Bolaget har utarbetat en modell för bedömning av risken för fel i den finansiella rapporteringen i vilken man har identifierat ett antal områden där risken för väsentliga fel är förhöjd. Särskild vikt har lagts vid att utforma kontroller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy.

Information och kommunikation Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande. Det finns såväl formella som informella informationskana

nikation och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda finns personal och jämställdhetspolicies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för landverk samheten finns en säkerhets och miljöpolicy.

Svensk kod för bolagsstyrningTransatlantic tillämpar sedan 1 juli 2008 den reviderade koden och har ansett sig följa de riktlinjer som funnits tidigare. Styrelse och ledning anser att Transatlantic följer samtliga regler och dess anda som finns i den reviderade koden. Ett undantag är sammansättning av valberedning. Koden anger att styrelseledamöter får ingå i valberedningen men inte bör vara i majoritet. I valberedningen ingår representanter från de tre största aktieägarna. Två av dessa utsedda representanter, Folke Patriksson och Ulf G Lindén, ingick i Transatlantics styrelse. Styrelsen anser att detta förhållande speglar den ägarbild som företaget har, och att det därmed är en rimlig situation.

ler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För den externa kommunikationen finns riktlinjer och policy framtagen som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav på korrekt information till marknaden.

UppföljningStyrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledning och revisorer lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.

InternrevisionBolaget har hittills inte funnit anledning till att inrätta en internrevisionsfunktion. Löpande uppföljning av internkontroll görs av ekonomiavdelningen.

Skärhamn den 18 februari 2009

Folke PatrikssonStyrelseordförande

Håkan LarssonStyrelseledamot

Lena Patriksson KellerStyrelseledamot

Björn RosengrenStyrelseledamot

Helena Levander Styrelseledamot

Christer OlssonStyrelseledamot

Christer LindgrenStyrelseledamot

Styrelsens rapport om intern kontrollStyrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska

aktiebolagslagen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning.

Rapporten är inte en del av årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.


61

Styrelse

Folke Patrikssonf 40, Skärhamn. Ledamot sedan 1972. Styrelseordförande. Utbildning: StyrmansexamenÖvriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet och Företagforum på Tjörn. Vice ordförande i The Swedish Club. Styrelse ledamot i Börssällskapet och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 265 991 A och 699 745 B. Styrelse arvode: 400 000 SEK

Christer Olsson f 45, Stockholm. Ledamot sedan 1999.Utbildning: Jur kandÖvriga styrelseuppdrag: Vice Ord förande i Walle-niusrederierna AB. Styrelse ledamot i Atlantic Container AB, Stolt-Nielsen SA, Singapore Shipping Corporation Pte Ltd, The Swedish Club och United European Car Carriers AB.Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 200 000 SEK.

Håkan Larssonf 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Utbildning: CivilekonomÖvriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Consafe Logistics AB, Nimbus Boats AB, Schenker AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, Chalmers Tekniska Högskola, Ernströmsgruppen AB, Handelsbanken Region Väst, Stolt-Nielsen AS, Svenska Skepps hypotekskassan, Semcon AB och Wallenius rederierna AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 214 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK

Lena Patriksson Keller f 69 Stockholm. Ledamot sedan 2007.Utbildning: Design och marketingÖvriga styrelseuppdrag: Ägare och VD i Patriksson Communication AB och styrelse-ledamot i Whyred AB. Aktieinnehav: 12 000 BStyrelsearvode: 200 000 SEK

Christer Lindgrenf 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant.Utbildning: KockÖvriga uppdrag: Ledamot i styrelsen SEKO-sjöfolk.Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 0

Helena Levanderf 57, Stockholm. Ledamot sedan 2005. Utbildning: CivilekonomÖvriga styrelseuppdrag: VD och del ägare i Nordic Investor Services AB. Styrelse ledamot i bl.a. SBAB, Svensk Exportkredit AB, Geveko AB och Stampen AB. Aktieinnehav: 5 000 BStyrelsearvode: 200 000 SEK

Björn Rosengrenf 42, Stockholm. Ledamot sedan 2003. Utbildning: MaskiningenjörÖvriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbets-medicin AB, Aktiv Medicin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA. Styrelse ledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutons AB, Société Européenne de Communication S.A (SEC). Aktieinnehav: 0 aktierStyrelsearvode: 200 000 SEK


62

Ledning

In memoriam

Ulf G Lindén1937–2009 Ulf G Lindén var ledamot av Transatlantics styrelse sedan 1997 och fram till hans bort-gång i januari 2009. Genom Lindengruppen var han en av Transatlantics största ägare. Under sin tid i styrelsen bidrog han med sin kompetens inom branschen och till att driva bolaget mot tillväxt och internationalisering. Vi är tacksamma för tiden Ulf G Lindén var del av vår verksamhet och beklagar hans hastiga bortgång.

Mårten Carlquistf 46Chef för affärsområde Industriell Sjöfart Anställd sedan 2001 Aktieinnehav: 1 000 B

Balder Hansson f 51Chef för Drift/ShipmanagementAnställd sedan 2007Aktieinnehav: 2 000 B

Anders Källström f 58Utbildning: Ekon drArbetslivserfarenhet: VD Västsvenska Industri- och handelskammaren mellan 1998–2008. Managementkonsult, lärare och forskare på Handelshögskolan i Göteborg och ekonom på SKF.Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Volvo Buss AB och City Airline AB.Aktieinnehav: VD har inga aktier i Rederi AB Transatlantic eller i andra bolag med vilka Rederi AB Transatlantic har affärsrelationer.

Stefan Eliasson f 61Chef för Affärsområde Offshore/Isbrytning.Anställd sedan 2000Aktieinnehav: 40 150 B

Britta Stoltf 65HR-Chef Anställd sedan 1993 Aktieinnehav: 0

Ola Helgessonf 68CFOAnställd sedan 1 mars 2009Aktieinnehav: 0


63

Ordinarie Årsstämma Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till års-stämma torsdagen den 23 april 2009 kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn.

AnmälanAktieägare som önskar delta i årsstämman ska:– dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast fredagen

den 17 april 2009.– dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl. 16.00 fredagen

den 17 april 2009, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 030467 47 00 eller via email till [email protected].

Vid anmälan ska namn och personnummer eller organisationsnummer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan ska aktie ägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan.

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist rering måste vara genomförd senast fredagen den 17 april 2009. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 17 april få besked om detta.

Förslag till föredragningslista vid årsstämman 1) Val av ordförande vid stämman.2) Upprättande och godkännande av röstlängd.3) Val av en eller två justeringsmän.4) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.5) Godkännande av föredragningslista.6) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för

moder bolaget och koncernen för år 2008. Verkställande direktörens redogörelse för verksamheten. Styrelseordförandens redogörelse för styrelsens arbete och styrelsens kommittéer.

7) Beslut om: a) Fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget och koncernen. b) Dispositioner beträffande årets resultat enligt den fastställda

balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö

ren.

8) Beslut om antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och revisorer.

9) Fastställande av arvoden till styrelsen och revisorn.10) Val av styrelseledamöter, styrelseordförande och eventuella

styrelse suppleanter.11) Beslut om ändring av bolagsordningen.12) Beslut om valberedning inför nästa årsstämma.13) Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare.14) Beslut om bemyndigande för styrelsen angående förvärv och

överlåtelse av egna aktier.15) Stämmans avslutande.

Som avstämningsdag föreslås den 28 april 2009. Om stämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 4 maj 2009.

Handlingar Följande handlingar kommer för aktieägarna att finnas tillgängliga hos bolaget samt på hemsidan www.rabt.se senast två veckor innan årsstämman:– Årsredovisning och revisionsberättelse, – Revisors yttrande huruvida de riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare som fastställdes vid årsstämman 2008 har följts,– Styrelsens förslag till utdelning jämte motiverat yttrande därtill, – Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt

ningshavare, samt– Styrelsens fullständiga förslag till beslut om förvärv och överlåt

else av egna aktier,– Valberedningens förslag till nyval av styrelseledamot. Handlingarna skickas också till de aktieägare som önskar detta och uppger sin postadress.

Årsstämman

Kalendarium 2009

23 april Kvartalsrapport januari–mars

23 april Årsstämma

24 augusti Kvartalsrapport april–juni

23 oktober Kvartalsrapport juli–september


64

Transatlantic Årsredovisning 2008Transatlantic Årsredovisning 2008

Definitioner

Ordlista

Andel riskbärande kapital: Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom slutningen.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital:Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

CAP:Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.

Desinvestering:Avyttring av anläggningstillgångar.

Direktavkastning: Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.

EBIT:“Earnings before interest and taxes”, motsvarar Rörelse-resultat.

EBITDA:”Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization”, motsvarar resultat före kapitalkostna-der och skatt.

Eget kapital per aktie: Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Hedge:Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.

IFRS:International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU ska ha anpassats till senast 2005.

Nettoskuldsättning:Räntebärande skulder minus likvida medel.

Omstruktureringskostnader:In klu derar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, ned-skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskost-nader.

Operativt kassaflöde:Resultat efter finansnetto justerat för realisations-resultat, avskrivningar och nedskrivningar.

Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.

Operativt resultat per affärsområde:Resultat efter finansiella poster och före koncern-gemensamma kostnader och centralt/koncern-gemensamt finansnetto.

Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.

P/E-tal:Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.

Rörelseresultat per affärsområde:Rörelseresultat för respektive affärsområde redo visas före koncerngemensamma kostnader.

Resultat per aktie:Resultat efter finansiella poster med avdrag för:1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat räkning.

Räntetäckningsgrad:Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad:Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.

Soliditet:Eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Sysselsatt kapital:Räntebärande skulder och eget kapital.

Totalt kassaflöde:Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverk-samheten.

Vinstmarginal:Resultat efter finansiella poster dividerat med netto-omsättning.

AHTS – Anchor Handling, Tug & Supply Ships:Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremark-naden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.

Bareboat charter:Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.

Befraktare:En lastägare eller den som hyr fartyget.

Breakbulk: Styckegods eller bulklast som lastas ”breakbulk” dvs utan pall eller annan lastbärare.

Bunker:Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.

Bulkfartyg:Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.

Dödviktston (DWT):Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.

ERRV:Emergency Respons and Rescue Vessels.

Feedertrafik:Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlast-ning sker till större fartyg.

FEU:Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.

HSE-policy: Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.

IMO:International Maritime Organization, FN:s internatio-nella sjöfartsorganisation.

ISM-koden (International Safety Management):De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.

ISO: International Standards Organisation.

Joint Venture: Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera före-tag tillsammans, med gemensamt risktagande.

LoLo-fartyg (Lift on Lift off):Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.

Marpol:International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.

NETSS:StoraEnsos logistiksystem för norra Europa.”North Europe Transport & Supply System”

Offshore:Samlingsnamn för industriverksamhet kring olje-utvinning till havs.

Paper carrier:Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till pappers-laster.

PSV:Platform Supply Vessel.

Rater:Frakt- och transportpriser.

RoLo-fartyg: (Roll on/off Lift on/off):Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.

RoRo-fartyg (Roll on Roll off):Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.

SSPA:Svensk Skeppsprovningsanstalt.

SECU:StoraEnso Cargo Unit.

Sidoportfartyg/sidolastare: Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.

Ship Management:Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.

Spotmarknad:Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.

Solas:International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet.

Supplyfartyg:Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och platt-formar i Nordsjön.

TAP-avtal:Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.

Timecharter (T/C):Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.

Rederi AB Transatlantics verksamhet är indelad i affärs-

områdena Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.

Offshore/Isbrytnings verksamhet omfattar långtidskon-

trakt för isbrytning i Östersjön samt sysselsättning med

främst riggförflyttningar för offshoreindustrin, med spe-

cialistkompetens att verka i arktiska farvatten. Verk-

samheten inom Industriell Sjöfart är främst inriktad på

kontrakts baserade transporter för nordisk basindustri,

med nära och långsiktiga kundsamarbeten.

Fakta om Transatlantic:

Flottan består av 38 fartyg samt fartyg inchartrade

på kortare perioder.

Antal anställda är cirka 1 100.

Antal aktieägare uppgår till cirka 6 200.

Bolaget är noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs

Stockholm.

Huvudkontoret ligger i Skärhamn. Verksamhet bedrivs

även från kontor i Göteborg, Helsingborg, Västerås,

Helsingfors och i engelska Goole.

Industriell sjöfart

Affärsområdet Offshore/Isbrytnings verksamhet bedrivs

i samriskbolaget Trans Viking* och omfattar fyra fartyg.

Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både is-

brytning och offshore. Under årets första kvartal är de till-

gängliga för att vid behov bryta is utmed den svenska kus-

ten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för

offshoremarknaden i Nordsjön och i arktiska farvatten för

att flytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnö-

denheter och service. Det fjärde fartyget är ett renodlat

ankarhanteringsfartyg. Fyra nya isförstärkta AHTS-fartyg

har beställts för leverans 2009–2011.

*I december 2008 beslöt Transatlanic och Viking Supply Ships AS om att dela upp ägandet mellan sig i joint venture bolaget Trans Viking. Förhandlingarna beräknas vara slutförda under första halvåret 2009.

De tre kombinationsfartygen är under årets första tre

månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket för

isbrytning i Östersjön. I övrigt används fartygen för främst

offshoreuppdrag i Nordsjön på den så kallade spotmark-

naden, och i ökad utsträckning för längre uppdrag inom

arktisk offshoreverksamhet. Bland kunderna märks flera

av de större internationella oljebolagen såsom Shell,

StatoilHydro och Texaco.

Affärsområde Verksamhet Kunder

Detta är Transatlantic


Offshore/Isbrytning

Kotka

Kemi

Oulu

Lübeck

Göteborg

Goole

HamburgBremerhaven

Västerås

Omslag:Med sin specialistkunskap bidrar Transatlantic till utforskandet av ännu oupp-täckta olje- och gaskällor i arktiska farvatten. Bilden visar kombinationsfartyget Tor Viking på uppdrag åt Shell, utanför Alaska sommaren 2007.

Offshore/Isbrytning


21% 79%

Andel omsättning affärsverksamheten

Offshore/Isbrytning


77% 23%

Andel resultat före skatt affärsverksamhetenMed Östersjön som geografisk bas täcker affärsområdet

olika kundsegment inom nordisk basindustri. Kundrela-

tionerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande,

långsiktighet och nära samarbete. Till de större kunderna

hör StoraEnso, SCA, Norske Skog, M-Real och SSAB. I rol-

len som fullserviceoperatör utvecklar Transatlantic konti-

nuerligt systemlösningar med fokus på att kontrollera

hela transportkedjan.

Oxelösund

Södertälje

Åhus

Sundsvall

Helsingborg

Gdansk

Affärsområdet Industriell Sjöfart består av 34 fartyg.

Verksamheten är fokuserad på kontraktsbaserade trans-

porter, främst för nordisk basindustri men även för stora

internationella aktörer, och omfattar flera olika enheter.

RoRo Östersjön erbjuder genom sina specialanpassade

RoRo-, bulk- och containerfartyg ett av de mest heltäck-

ande sjötransportsystemen i Östersjön. Bulk LoLo är

genom sina isklassade fartyg och sin iskompetens en

internationell nischaktör inom det specialiserade och att-

raktiva mindre bulksegmentet. Affärsområdet bedriver

även RoRo-trafik över Atlanten, trafik med sidoportsfartyg

utmed den amerikanska östkusten och Karibien samt

containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England.





Tel: 0304–67 47 00

Fax: 0304–67 47 70


www.rabt.se Sol

berg

. Try

ck: G

öteb

orgs

tryc

keri

et

Innehåll


1 Året i korthet

2 VD har ordet



6 Femårsöversikt

8 Aktien









31 Resultaträkning

32 Balansräkning

34 Eget kapital


36 Noter


59 Bolagsstyrning

62 Styrelse

63 Ledning

64 Årsstämman







2 14 18


ovisning 20

08

transatlantic Årsredovisning 2008

Documents