Feliz Navidad

S:t Görans kyrka, Welanders väg 2facebook.com/sanktgoranskyrkasvenskakyrkan.se/vastermalm

Fredag 6/1 kl 16.00 2017 • S:t Görans kyrka

TRETTONDAGSKONSERT

S:t Görans Kammarkör med

latinamerikansk instrumentalensemble och solister

Dirigent: Olov Risberg

Mateo Flecha d.ä.: Två ensaladasVad är en ensalada? En sallad, förstås, i musiken likaväl som på mat-bordet!

Det är på grund av att man i en sallad blandar diverse grönsaker, saltat kött, fisk, oliver, ättiksgurka, konserver, äggulor och gurkörtsblommor, som namnet ”ensalada” även har givits till en typ av sång i blandad meter, lyder en beskrivning från 1611.

1500-talets spanska ensalada handlar dock inte bara om att friskt blanda en skål med olika musikaliska citat – något som man ju också gör i ett franskt pot-pourri. Den katalanske mästaren Mateo Flecha den äldre (c:a 1481-1553) gör ensaladan till något mycket mer än så.

När Flecha kombinerar sina lånade musiksnuttar med olika rytm och meter, låter han de fyra stämmorna svänga sig mellan högt och lågt; mellan kyrkligt och världsligt; mellan latin, franska, italienska, katalan-ska, kastilianska och portugisiska; mellan polyfont och homofont; och mellan aristokratiskt och folkligt. På det viset bevarar Flecha också ett antal katalanska folkmelodier från 1500-talet, som annars skulle ha gått förlorade.

Flechas ensaladas är alltid uppbyggda kring en historia. Den tar ofta sin utgångspunkt i en konkret dramatisk situation – en eldsvåda, ett skepps-brott, ett tornerspel osv – men tolkar händelserna i bibliska termer, för att till sist avsluta med en kyrklig sens moral i samband med att man samlas kring julkrubban.

Flecha tycks nämligen ha skrivit och framfört sina ensaladas som en del av julfirandet, hos kejsar Karl V:s bror Fernando av Aragón (med titeln hertig av Kalabrien) i Valencia, och senare hos kejsarens unga döttrar María och Juana i Arévalo. Texterna lyckas därför alltid på ett eller annat sätt anknyta till julens budskap, även om det ibland blir aningen långsökt.

2

Sannolikt sjöngs och spelades varje jul en ensalada av musikerna i herti-gens eller prinsessornas hovkapell, som hade en kärna bestående av fem sångare och instrumentalister, bland dem den store organisten Antonio de Cabezón. Det bör också ha funnits skådespelare till hands: i texterna möter vi flera återkommande rollfigurer i den spanska teatern, som den färgade clownen Pasqual och den elake Don Paparipote; kanske hör även gitarristen Gil Pizarra i kvällens ensalada ”La Bomba” till dem. Musiken är dock för den skull knappast tänkt att framföras sceniskt som musikteater. Snarare ska man nog se den som en sorts underhållande men samtidigt sofistikerad och moraliserande vokal kammarmusik.

El fuego börjar med ett nödrop: det är elden som har brutit lös: Det brinner! Hit med vatten! Men elden är förstås syndens förgörande brand. (Kanske syftar Flecha här på en förödande eldsvåda som hade härjat i Valencia 1526, och som då beskrevs som ett Guds straff.) Vatt-net som kan släcka elden är, får vi veta, den rena källa som sprang upp från den rena Jungfrun i och med Jesusbarnets födelse.

Inte ens tusen tunnor av förlåtelsens goda vatten räcker dock till när världen brinner. Därför stämmer sångarna upp en anklagelse mot dem som kränker Guds bud: Låt glödande kol regna över dem, låt dem kas-tas i den brinnande elden. Straffet kommer att utmätas såsom när kejsar Nero brände de kristna i Rom och gamlas och ungas hjälplösa skrin möttes av kejsarens hånfulla grin.

Men nu är det ju en julsång, så givetvis lyckas det undergörande vattnet till slut släcka elden. Och det ger tillfälle att sjunga en lovsång, ackom-panjerad av Joan och hans säckpipa, som ljuder med hjälp av sångarnas zon, zon. Det hela avrundas till sist med allvarsord hämtade från Johan-nes evangelium: Den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta.

La Bomba är ”pumpen”, närmare bestämt länspumpen. Även denna ensalada börjar med ett nödrop, för vi befinner oss mitt i ett dramatiskt skeppsbrott. Fartyget bryts sönder, besättning och passagerare får för-söka klamra sig fast vid tunnor och stockar. Endast böner och löften om

3

botgöring återstår, riktade både till Jungfru Maria och till en lång rad andra skyddshelgon. I bönerna anropas bland andra den berömda svarta madonnan i Montserrat, men också den Jungfru, som vid den här tiden helt nyligen hade uppenbarat sig i Guadalupe i Mexico år 1531!

Och minsann, bönerna hjälper. Med den sanna trons skepp närmar sig frälsningen, och det ger anledning både till högtidlig kyrklig tacksä-gelse – Gratias agamus Domino Deo nostro – och att även här sjunga en glädjesång till det nyfödda Jesusbarnet: han som kommit till oss likt ett fartyg som räddar oss från förlisningen. Fast det finns ett litet problem: gitarren verkar också ha varit till sjöss. Det krävs flera försök att stämma den (och skarpa tillsägelser från sångarna som väntar på att få sjunga rent) innan lovsången till slut bryter los till gitarrsträngarnas din-din-din-diri-din. Och då försvinner all ångest: det är fritt att tryggt fara vidare med vind i seglen, beledsagat med Jesus ord ur Matteuse-vangeliet:

Varför är ni så rädda? Och varför har ni så svårt att tro? Sedan reste han sig upp och tillrättavisade vinden och vågorna, och stormen avtog och allt blev lugnt. Och ensaladan avslutas den här gången med en ma-ning från andra Korintierbrevet: Ty stor fara finns inte bara på havet, faror finns även på land och bland falska bröder.

Ariel Ramírez: Navidad NuestraDen argentinske pianisten och kompositören Ariel Ramírez var redan väletablerad när han 1964 fick sitt stora internationella genombrott med mässan i argentinsk folklig stil, Misa Criolla. Bakom sig hade han då en karriär som solist, bandledare, kompositör och upptecknare av argen-tinska folkmelodier, men också studier i klassisk komposition i Buenos Aires, Madrid, Rom och Wien.

Misa Criolla blev ett av de klingande resultaten av det andra vatikan-konciliet. För första gången tillät – och till och med uppmuntrade – på-ven att ersätta den katolska gudstjänstens traditionella latin med texter

4

på folkspråken. Ramírez mässa kom också rätt i tiden på ett annat sätt. Det tidiga sextiotalets nymodigheter, som charterresor och direktsända internationella TV-evenemang, förde med sig en nyfikenhet på det exo-tiska utanför de vanliga europeiska och nordamerikanska traditionerna, manifesterat till exempel i succéerna för filmer som Orfeu Negro och Zorba.

Om Misa Criolla tog form under lång tid, gick det desto snabbare med ”uppföljaren” Navidad Nuestra. När Misa Criolla skulle lanseras inter-nationellt på LP, behövde det holländska skivbolaget Philips helt enkelt lämplig musik till skivans B-sida. Textförfattaren Félix Luna berät-tar hur han och Ramírez då i princip värkte fram hela verket under en intensiv natt av arbete.

I de sex sångerna eller satserna i Navidad Nuestra (”Vår jul”) skildras julberättelsen som om den skulle ha ägt rum på olika platser i de norra delarna av Argentinas landsbygd.

1. La Annunciacion (Bebådelsen) berättar i en chamamé från Litoral i landets nordöstra del om hur ärkeängeln Gabriel besöker Maria. Äng-eln berättar för henne, delvis på Guarani-indianernas språk, om det kommande undret. Han prisar henne som världens vackraste jungfru, med ögon som två stjärnor och en röst som duvans sång.

2. La Peregrinacion (Pilgrimsfärden) skildrar Josef och Marias vand-ring till Betlehem på det frusna Pampas med sina tistlar och brännäss-lor, med en gömd Gud som ingen vet om. Sången är en traditionell så kallad huella, med den återkommande refrängen ”a huella”: följ vägen.

3. El Nacimento (Födelsen) är tonsatt som en vidala från den västra pro-vinsen Catamarca. Jesusbarnets leende får ljuset att bryter fram medan hans små armar formar ett kors och änglarna sjunger Gud är född, det är jul.

4. Los Pastores (Herdarna) utspelas i byn Aimogasta i La Rioja: en chayafest firas i olivlundarna. Redan före gryningen samlas herdar från

5

Pinchas och Chuquis, Aminga, San Pedro, Arauco och Pomán för att söka upp det nyfödda barnet: Låt oss be Julio Romero ta sina hästar och sin mula, så att vi kan rida igenom olivlundarna och sjunga med Caja och gitarrer. Refrängen lyder: Basilika och cederhonung, timjan och lagerblad, så att barnet ska sova i gryningen.

5. Los Reyes Magos (De tre kungarna) är i form av en takirari, en snabb indiansk rytm från området allra längst upp i norr i gränslandet mot Bolivia. Trettondagsfirandet är här som alltid i den latinamerikanska tra-ditionen en ”barnens fest”, då de får motsvarigheten till våra julklappar. Melchior, Caspar och den svarte Balthasar skänker sina gåvor så att du ska kunna leka med dem på morgonen. De skänker arrope (en sorts sirap) och honung, och en vit poncho av äkta alpacka-ull.

6. La Huida (Flykten), skildrar till sist flykten till Egypten undan bar-namördaren Herodes. Men varken Herodes eller Egypten nämns vid namn, så det blir därför en sång om och till alla barn på flykt i värl-den. Rytmen än en gång en vidala, fast den här gången från provinsen Tucumán, där mulåsnan manas: Gå på, skynda på, lilla åsna! Om du inte skyndar fångar de dig. De är redo att döda. Dolken är redan våt av blod. Gråt inte, mitt kära barn! Vi är snart i ett bättre land. Försök somna, gråt inte. Jag låter dig vagga i mina armar, med Bombos legüe-ros (den traditionella bastrumman) bultande i mitt hjärta.

Måns Tengnér

6

Program

Mateo Flecha (1481-1553) El Fuego

Antonio Cabezon (1510-1566) Diferencias sobre la Gallarad Milanesa

Mateo Flecha La Bomba

Francisco Correa de Arauxo (1584-1654) Segundo tiento de Quarto Tono a modo de canción

Ariel Ramirez (1921-2010) Navidad Nuestra

La Annunciacion Bebådelsen La Peregrinacion Färden till Betlehem El Naciamento Födelsen Los Pastores Herdarna Los Reyes Magos De vise männen La Huida Flykten till Egypten

MedverkandeS:t Görans KammarkörGabriella Sjöström, piano, orgelSuzanne Persson, vihuelaPablo Donaldo, sång, gitarr, flöjtFrancisco Riquelme, sång gitarr, flöjtPatrik Pérez, slagverk och flöjterOlov Risberg, dirigent

7

El Fuego¡Corred, corred, pecadores!¡No os tardéis en traer luegoagua al fuego!¡Fuego, fuego! ¡Agua al fuego!

Este fuego se ençiendees el maldito pecadoque, al que no halla ocupado,siempre para sí lo prende.

Cualquier que de Dios pretendesalvaçión, procure luegoagua al fuego.¡Fuego, fuego! ¡Agua al fuego!

Venid presto, pecadores,a matar aqueste fuego;hazed penitençia luegode todos vuestros errores.

2¡Reclamen esas campanasdentros de vuestros coraçones!Poned en Dios las afiçionestodas las gentes humanas.¡Reclamen esas campanas¡Llamad esos aguadores luegoluego sin tardar!

Y aiúdennos a matar este fuego.Non os tardéis traer luegodentro la vostra conciençiamil cargos de penitençiade buena agua,y ansí materéis la fragua

Spring, spring era syndare!Fortsätt hämta vattentill den brinnande elden.Det brinner! Hit med vatten!

Elden som brinnerär den förbaskade syndensom alltid vill ta platsvarhelst det finns utrymme

Den som söker Guds frälsningmåste ha vatten till elden.Det brinner! Hit med vatten!

Skynda på era syndare,skynda er att släcka eldenoch gör bot för allt ont ni gjort.

2Låt(varnings-)klockorna ringa.Ringa i era hjärtan.Låt alla människorsätta sin lit till Gud.Låt(varnings-)klockorna ringa.Kalla på brandkåren! Fort! Dröj inte!

Hjälp oss släcka elden.Tveka inte!Hämta tusen tunnorav förlåtelsens goda vattentill ditt samvete.Detta vatten

8

de vuestros malos deseos;y los enemigos feos huíran.

3¡Oh, cómo el mundo se abrasano teniendo a Dios temor,teniendo siempre su amor,con le que el demonio amasa!

Por cualquiera que trapasalos mandemientos de Dioscanteremos entre nosdándole siempre baldones:

'Cadent super eos carbones;in ignem, dejicies eos;in miseriis non subsistent.'

4Este mundo donde andamoses una herviente fraguadonde no ha lugar el aguasi por ventura tardamos.

¡Oh, cómo nos abrasamosen el mundo y su hervor!Por qualquiera pecadorque lo que da Dios no toma,se dirá lo que de Romacuando se ardían sin favor.

utsläcker alla dina onda önsk-ningar och elaka fiender.

3O, hur världen brinner!Den fruktar inte Gudutan söker endast lustentill djävulens onda gärningar.

Till alla dem som kränkerGuds budsjunger vi tillsammansdessa anklagande ord:

Låt glödande kol regna över dem, låt dem kastas i den brin-nande elden, låt dem ej stå upp-rätta i sitt elände. (Jfr Ps 140:11)

4Om vi vandrar på denna jordoch endast söker njutningens frukter, är den en glödande eld-stad där inget vatten står att finna.

O, hur vi brinnerpå denna jord och i denna ugn.Till varje syndaresom inte tar emotdet som är givet av Gud,kommer det att sägassom när Rom hjälplöst brann:

9

5"Mira Nero de Tarpeyaa Roma como se ardía;gritos dan niños y viejos,y él nada se dolía."

6¡No os tardéis! ¡Traed agua ya!Y vosotros, ¡atajad!¡Corred! ¡Presto socorred!¡Sed prestos y muy ligerosa dar golpes a los pechos!-¡Tras! - ¡Corred!!Atajad, atajad! , a questos techos!¡Cortad presto esos maderos!¡Tańed! ¡Tańed, tańed más apriesa,que vamos sin redençión!¡Tańed presto, que ya çesacon agua nuestra pasión!

7Y ansí, con justa razóndirán las gentes humanas:¿Dónde las hay ¿Dónde las hay tales agua soberana?¿Dónde las hay tales agua?

8Toca, Joan, con tu gaitilla,pues ha çesado el pesar -Yo te diré un cantarmuy polido a maravilla.Veslo aquí -¡Ea, pues!, todos deçir:

5”På klippan Tarpeya Nero stodoch såg hur Rom brann opp.Gamla och ungas hjälplösa skrinmöttes av kejsarens hånfulla grin.”

6Sluta inte! Kom hit med mera vatten!Och ni där! Försök inte smita!Spring! Spring snabbt för att bli räddade.Snabbt som blixten! Skynda att slå dig för bröstet.Taket rasar! Håll emot!Kapa bjälkarna!Låt klockorna klämta!Ring! Ring! Snabbt! Vi är utom räddning! Ring! Snabbt, så att vårt lidandes eld må släckas av vattnet!

7Och – med goda skäl säger människorna:Var finner man ett sådant undergörande vatten?Var finns ett sådant vatten?

8John, nu när faran är över.Spel upp på din säckpipa!Jag ska lära dig en sång,en mycket vacker sång.Så här låter den,vi sjunger den alla tillsammans:

10

9De la Virgen sin mançillaha manado el agua pura.Y es que ha hecho Criaturaal Hijo de Dios eternopara que diese gobiernoal mundo que se perdió;y una Virgen lo parió,según hemos sabido,por raparar lo perdidode nuestros padres primeros.

¡Alegria, caballeros!que nos vino en este díaque parió sancta Mariaal Pastor de los corderos.

Y con este Naçimiento;que es de agua dulçe y buena,se repara nuestra penapara darnos a entenderque tenemos de beberdesda agua los sedientos, guardando los mandamientosa que nos obliga Dios,por que se diga por nos:

10"Qui biberit ex aqua,non sitiet in aeternum".

9Från den rena jungfrunsprang en källa upp.Hon har fött en son,den evige Gudens Sonför att ge härskarmakten återtill den värld som var förlorad.Han föddes av en jungfru – så har vi lärt oss – för att sona de första människor-nas synd.

Var glada kamrater! Ty idag har han kommit till oss,född av jungfun Maria,för att vara en herde för fåren.

Genom denna födelse,ur ett vatten, rent och klart,är vi befriade från lidandet.Och vi förstår nu,att vi som törstarmåste dricka av detta vatten,uppmärksamma på de bud Gud har gett oss. Därför har vi lärt oss:

10”Den som dricker av detta vattenblir aldrig i evighet törstig”. (jfr Joh 4:34. Jesus ord till kvin-nan vid Sykars brunn)

11

La BombaBomba, bomba y agua fuera!Vayan los cargos al mar,que nos imos a anegar,do remedio no se espera.

A l’escota socorred!Vosostros id al timón!Que espació, corred, corred!No veis nuestra perdición?

2Esas gúmenas cortadporque se amaine la vela.Hazia acá contrapesad!Oh, que la nave se asuela!

Mandad calafatear,que quizá dará remedio!Ya no hay tiempo ni lugar,que la nao se abre por medio!

¿Qué haremos, qué haremos?¿Si aprovechará nadar?Oh, que está tan bravo el marque todos pereceremos.

Pipas y tablas tomemos.¿Mas, triste yo, qué haré?Que yo, que no sé nadar, moriré.

3Virgen Madre, yo prometorezar con tino tus horas.Si, Juan, tú escapas,

Pumpa, pumpa! Ut med vattnet!Hiva lasten över bord,annars sjunker vi!Vi har inget hopp om räddning!

Ta ner storseglet!Ta hand om rodret!En sådan olycka! Spring!Förstår du inte att vi är förlorade!

2Ta ned riggen,reva seglen.Kom över på andra sidan!Aj, det är en reva i skrovet!

Ta fram beck och tjära.Kanske kan det laga skadan.Vi har ingen tid att förlora!Skeppet bryts sönder!

Vad ska vi göra?Det lönar sig inte att simma.Havets vågor slår höga.Vi kommer att gå under.

Klamra er fast vid tunnor och stockar! Stackars mig, vad ska jag ta mig till, jag som inte kan simma. Jag kommer att dö!

3Jungfru, milda Moder! Jag lovar att be till dig nu och alltid! He-lige Johannes, räddar du mig från

12

hiermo horas.Monserrate luego meto.Yo triste ofrezco también,en saliendo de este lago,ir descalço a Santiago.Eu yendo a Jerusalén.

Santa Virgen de Loreto!San Ginés, socorred nos!

Que me ahogo, Santo Dios!Que me ahogo, que me ahogo!

Sant Elmo, santo bendito!

Oh, Virgen de Guadalupe,

nuestra maldad no te ocupe.Señora de Monserrate,ay, señora y gran rescate.

Oh, gran socorro y bonanza:nave viene en que escapemos,allegad, que pereçemos!Soccored, no aya tardanza.

No sea un punto detenido,señores, ese batel!

detta ska du för alltid få leva som eremit.Jag ska ta mig till Mons-terrat.Jag, min stackars krake,lovar att gå barfota ända till San-tiago om jag klarar mig ur detta,och jag lovar att springa hela vägen till Jerusalem.

Heliga jungfrun av Loreto!S:t Genesius, rädda oss! (Genesius – alla musikers och poeters skyddshelgon)Jag drunknar! Min Gud! Jag drunknar!

S:t Elmo, välsignade helgon! (Elmo – seglarnas, sjöfararnas, skyddshelgon)O, Jungfrun av Guadalupe, (Maria uppenbarade sig i Guada-lupe, Mexico City, 1531)Se inte till allt ont vi gjort!Vår fru av Montserrat,Hör vår bön, vår Fru och vår räddare!

O, vilken stor hjälp, en sådan välsignelse! Ett skepp närmar sig, med räddning för oss alla.Skynda er! Vi går under! Hjälp! Dröj inte!

Stanna inte upp, tveka inte!Mina herrar. Ett skepp!

13

4Oh, qué ventura he tenido,pues que pude entrar en él.

5Gratias agamus Domino Deo nostro. Dignum et justum est.

De tan grande beneficioreçebido en este día.Cantemos con alegriatodos hoy por su servicio.

6Ea, sus, empecemos!Empieça tú, Gil Piçara,a tañer con tu guitarra,nosotros te ayudaremos.

Esperad que esté templada.Tiémplala bien, hi de ruin.

Oh, cómo está destemplada.Acaba, maldito, ya!

Din dirindin…Es por demás!Sube, sube un poco más.

Din din din din…

Muy bien está!

4O, en sådan tur jag har haftsom fått stiga ombord på detta skepp!

5”Låt oss tacka och lova Herren””Det är tillbörligt och rätt”

För den stora välsignelsesom nått oss denna dagvill vi med glädje sjungaidag, här i hans gudstjänst.

6Ja, låt oss sätta igång!Börja du, Gil Piçara,att spela på gitarren.Vi andra sjunger med.

”Vänta till den är stämd…””Stäm den ordentligt, din rackare!”

”Usch, vad ostämd den är!””Äh, fortsätt, din odåga!”

”Det går inte!””Jo, högre, lite högre bara!”

”Så, det är mycket bättre nu!”

14

7Ande, pues, nuestro apellido,el tañer con el cantar,concordes en alabara Jesús rezién nacido.

Dindirindin…

Bendito el que ha venidoa librarnos de agonia.Bendito sea este díaque nasció el contentamiento.Remedió su advenimiento mil enojos.

Benditos sean los ojosque con piedad nos miraron,y benditos, que ansi amansaron tal fortuna.

8No quede congoxa alguna.Demos prisa al navegar,Poys o vento nos a de llevar.Garrido es el vendaval!

No se vió bonança ygualsobre tan gran desatiento.Bien hayas tú, viento,que ansi me ayudas contra fortuna.

9Gritá, gritá todos a una, gritá:Bonança, bonança! Salvamiento!

7Kom för att sjunga och spelaför att hylla den nyfödde Jesus.

Välsignad är han som kommerför att befria oss från all oro.Välsignad denna dagdå vår lycka är född.Hans ankomst befriade oss från allt ont.

Välsignade de ögon som sett ned på oss med barmhärtighetoch välsignad är han som vänt all olycka från oss.

8Låt all ångest fara.Låt oss segla vidare med hast,ty vinden vill bära oss. O, hur gynnsam är inte västanvinden!

Aldrig har vi erfarits en sådan nåd efter en sådan katastrof.Välsignad är du,vind, du som hjälper oss mot all olycka.

9Ropa högt tillsammans:Sjön ligger blank! Vi är räddade!

15

Miedo ovistes al tormento,no tuviendo sperança.O modicae fidei!

Ello está muy bien ansi.

10Gala es todo.A nadie hoy duela la gala chi-nela, de la china gala, la gala chinela.Mucho prometemosen tormenta fiera,mas luego ofreçemosinfinita çera.

A Diós, señores! A la vela!

11Nam si pericula sunt in maripericula sunt in terraet pericula in falsis fratribus.

Du var plågad,du hade mist allt hopp.”Ni klentrogna” (Matt 8:26. Je-sus ord till lärjungarna när han stillat stormen)Allt är mycket gott!

10Allting jublar av glädje.Låt fest och glam fylla denna dag!

”Mycket har vi lovatmitt i livets elände.Men efteråt ska vi tändaoändligt många ljus.”

Gud vare med er alla!Låt oss segla vidare!

11”Ty stor fara finns inte bara på havet, faror finns även på landoch bland falska bröder.” (jfr 2 Kor 11:26)

16