Trycksår Orsak, åtgärder

Hjälpmedelscentralen

Malin Munter Såransvarig sjuksköterska

Jönköpings kommun

2016-01-11

En tanke…

Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet

trycksår

än att arbeta med förebyggande åtgärder kring trycksår…

Trycksår Syrebrist i vävnaden då blodet inte når fram. En lokal skada av huden och

underliggande vävnad orsakad av tryck, friktion eller skjuv, eller en kombination av

dessa.

Övriga faktorer som påverkar uppkomsten av trycksår

Nutrition

Nedsatt

känsel

Fuktig hud

Nedsatt

rörlighet

Nedsatt AT

Ytlig

cirkulation

Läkemedel

Ålder

MODIFIERAD

NORTON

SKALA

Trycksår delas in i olika kategorier

1 - Rodnad som inte bleknar vid tryck.

Missfärgad hud, värme, ödem, hårdhet

3 –Ytligt sår

4 – Djupt sår. Fullhudskada samt nekros

2 - Delhudskada. Avskavd hud eller

blåsa

Diagnostisera rodnad/ tryckskada kategori 1

Om rodnaden bleknar när man trycker lätt

med fingret är mikrocirkulationen intakt. Det

finns då inga tecken på vävnadsskada

Ett grad 1 trycksår är en observerbar

tryckrelaterad förändring av intakt hud. Såret

uppträder som ett avgränsat område med

kvarstående rodnad på huden, som inte

bleknar vid tryck.

På mörkare hud kan såret uppträda som

kvarstående röda, blå eller lila

färgskiftningar. Övriga symtom kan

vara:

- hudtemperatur (varm eller kall);

- vävnadskonsistens (fast/ svampartad

känsla.

- känsel (smärta, klåda).

Nekros

Räknas som kategori 4 pga att nekrosen (död vävnad) går så djupt ner i

underliggande lager av huden.

Fuktskada

Det kan gå fort…

Vad ska vi göra?

1. Rodnad som inte bleknar vid tryck.

Missfärgad hud, värme, ödem, hårdhet

3. Ytligt sår

4. Djupt sår. Fullhudskada/ nekros

2. Delhudskada. Avskavd hud eller blåsa

Behandlingar/ åtgärder vid tryckskada

• Inget sår kommer att läka om man inte tar bort orsaken till varför det har uppkommit. Det finns inget förband som kan läka en tryckskada.

• Patientansvarig sjuksköterska ska titta igenom patientens sjukdoms historik och nuvarande tillstånd etc som kan påverka sårläkningen. Detta ska sedan stå dokumenterat i patientens vårdplan angående såret.

Undvik…

• Sk tryckavlastande” munkar eller ligasano/restona ringar. Vi vill fördela tyngden på

så stor yta som möjligt.

• Syntetiskt fårskinn (har inte någon tryckavlastande effekt).

• Massage på huden runt trycksår (försämrar cirkulationen).

Skydda huden mot yttre påverkan

Fuktig hud

Hudområden där det ofta är fuktigt

bör 2 gånger dagligen smörjas in med

en skyddande fuktavstötande

barriärkräm. Ex Cavilonkräm. För att

förebygga fuktskador.

Torr hud

Hud som är torr och skör. Bör

dagligen smörjas in med en

fuktighetsbevarande kräm. Ex

Decubal, Locobase. Vanliga

kroppslotioner är sällan tillräckliga.

Cavilon

I en studie från Storbritannien studerades

införandet av en ny hudvårdsstrategi som

byggde på hudrengöring, barriärkräm

(Cavilon) för äldre inkontinenta personer som

vårdades på sex äldreboenden. Hudens

tillstånd jämfördes före studien och efter tre

månader. Man kunde registrera en betydande

minskning av antalet trycksår och

inkontinensskador. Man rapporterade också

betydande minskning av personal tid och

vårdkostnader.

Boken Sår 2012.

Rev upplaga

Kostnad? Läkaren kan skriva in på doskort.

Finns att köpa receptfritt på apoteket.

Om ovanstående inte är möjligt finns det att beställa via

OneMed – Tub, kuvert, tops och spray.

Vilken?

(Krämen att föredra vid förebyggande av fuktskador

sacrum. Återfuktar, återfetter och skapar barriär.)

Tunt lager räcker, ska gå snabbt och lätt att smörja in.

Inte bli vitt på huden. Känns huden ”oljig” så har man

tagit för mycket.

Om man använder krämen till ex omgivande hud runt

sår på benet och även som förebyggande av

inkontinensskador, använd då 2 olika tuber till detta.

Hudrengöring vid inkontinens

Studier visar på tydliga förbättringar av hudens tillstånd genom rengöring med speciella preparat

(rengöringskräm, speciell tvållösning eller speciella tvättservetter) som är svagt sura. Detta kan

bero på att hudens normala pH är något sur. Urin och avföring är alkaliska, likaså vanlig tvål.

Detta minskar hudens normala skyddsfunktion (minskar talg förekomst).

Kostbehandling vid alla typer av sår

• Patienter med sår har ett ökat behov av -Energi

-Protein

-Vitamin A & C

-Zink & Järn

-Vatten

• Ju större sår och läckage desto mer ökat behov.

• Målvärden ca vid sårläkning. 40kcal/ kg, 3g Protein/ kg, 40ml vätska/kg.

Vatten

• Sår läcker vätska i olika grad. Viktigt att ersätta denna genom att inta ordentligt med

dryck. Helst inte vätskedrivande.

• En person som är uttorkad kan fortfarande läcka vätska från såret.

• En person som är uttorkad får sämre sårläkning.

• Skapa förutsättningar för att någon ska dricka mer! Ställ fram glas med vätska som

ser inbjudande ut.

Teamträff - samarbete

Hjälpmedel för tryckavlastning

• 30 graders vinkel position med hjälp

av 2 st kilkuddar under madrassen.

Ordination från sjuksköterskan.

• Vanlig kudde under vaden.

• Heelift, Prevalon till fot och häl.

Ordination från sjuksköterskan.

Om patienten har trycksår på häl/ malleol

så ska man eftersträva total tryckavlastning

av denna oavsett vilken madrass patienten

har!!!

Behov av tryckfördelande dyna i rullstol/ stol?

Behov av andra hjälpmedel för att optimera sitt/ ligg miljön för

patienten?

Teamarbete med ansvarig

sjukgymnast och arbetsterapeut!!!

Antidecubitusmadrasser

Till patienter med risk att utveckla trycksår eller om man har trycksår och kan lägesändras.

Livslängd ca 5 år.

Behandlande madrass

En helhetsbedömning av patienten ska alltid ske innan

förskrivning sker.

Frågeställningar inför ev förskrivning av behandlande

madrass • Anamnes, riskfaktorer hos pt. Smärtor vid lägesändring? (Alla palliativa pt har inte

behov av en behandlande madrass. )

• Hur fungerar lägesändring idag? Hur ofta görs lägesändringar? Dag/natt? Används

förflyttningshjälpmedel ex glid och draglakan? Används dessa korrekt? Risk för

friktionsskador?

• Lager på lager i sängen? Dag/natt?

• Ligger AD madrass på rätt håll?

• Har man provat andra hjälpmedel? Ex kilkuddar, hälavlastare?

• Finns det något som man kan göra nutritionsmässigt?

• Risk för fuktskador i sacrum? Används barriärkräm x 2?

• Hudvård. Används mjukgörande kräm på utsatta kroppsdelar x 2?

Behandlande madrass

• Om det finns risk att patienten skulle ramla ur sängen och grindar behövs så MÅSTE grindarna

höjas. Obelastad yta högsta punk madrass till högsta punkt på sänggrind måste vara 22cm.

• Alla som kommer i kontakt med madrassen på något sätt har en skyldighet att läsa

bruksanvisningen för att inte gå miste om viktigt information.

• Använd ”omvårdnadsknappen” vid omvårdnad i sängen, eller om patienten ska sitta på

sängkanten. Ökar då trycket i madrassen i ca 10 min. Återgår sedan till automatiskt funktion.

• Om möjligt lägesändring lika ofta som tidigare.

• Inga kilkuddar under madrassen.

Antidecubitusmadrass

• AD madrass= Inga trycksår? Regelbundna lägesändringar krävs!

• Korrekt användning av madrassen.

• Lägesändring= Små cm justeringar ofta. Både sittande och liggande patienter. Grundregel - varannan timma, men alltid

individuell bedömning. Ev lägesändringsschema.

• Skapa en bra och skön ligg/sitt miljö med kuddar, ”orm”, kilkuddar etc. Det är då också enklare att få till en bra lägesändring.

• Minska lager på lager på madrasserna (tänk även på rullstolarna). Varje lager tar bort en viss del av madrassens tänkta

funktion.

• Riskpatient som vilar dagtid. Minimera lager även då. Behövs överkast, täcke, extra förflyttningshjälpmedel,

inkontinenshjälpmedel utöver de som eventuellt redan finns i sängen?

1. Varje pt ska ha individuellt utprovat inkontinenshjälpmedel då detta behövs. Målet är att

det ska passa individen så bra som möjligt utan läckage. Krävs engagemang av PAS

samt gott samarbete med ev inkontinensombud. Pågående process hela tiden.

2.De få pt som vi inte lyckas med helt med utprovningen av inkontinenshjälpmedel till, kan

behöva ha en tvättbart underlägg i sängen.

3. De få av ovanstående pt som kanske kissar 1liter kl 03 på natten eller har diareer/

magsjuka där tvättbart underlägg inte räcker till, används engångunderlägg.

• Använd rätt produkt för rätt ändamål. Förflytta INTE i inkontinensunderlägg!!!

• Använd gärna förflyttningshjälpmedel ex glid+draglakan (ev Easyslide) för att lättare göra förflyttningar, minska risken för friktionsskador etc. Samarbete med Rehab!

Tvättbart

inkontinensunderlägg –

Inte förflytta i!

Plastat engångs

inkontinensunderlägg Glidlakan/

draglakan

Easyslide – minska

friktionsskador på ex hälar.