trysslinge vindkraftanläggning - res · 2014. 3. 31. · cirka 500-700 m3 betong krävs vid...

Trysslinge

Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING

NORDISK VINDKRAFT

2013-10-28

2

Innehåll

1. FÖRORD ............................................................................................................................................... 3

2. INLEDNING ........................................................................................................................................... 3

2.1 Bakgrund och syfte ........................................................................................................................ 3

2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion .................................................................................. 3

2.3 Vind och produktion ...................................................................................................................... 5

3. PROJEKTET ........................................................................................................................................... 9

3.1 Teknisk data och dimensioner ....................................................................................................... 9

3.2 Byggskedet .................................................................................................................................... 9

3.3 Ytbehov .......................................................................................................................................... 9

3.4 Fundament .................................................................................................................................. 10

3.5 Kranuppställningsplatser ............................................................................................................. 13

3.6. Övriga uppställningsytor ............................................................................................................ 14

3.7 Vägar ............................................................................................................................................ 15

3.8 Vägnät inom vindkraftanläggningen ........................................................................................... 17

3.9 Transportväg till projektområdet ................................................................................................ 18

3.10 Materialtransporter ................................................................................................................... 18

Transport av vindkraftverk ............................................................................................................ 18

Transport av krossmaterial ............................................................................................................ 19

3.11 Resning av vindkraftverken ....................................................................................................... 19

3.12 Elanslutning ............................................................................................................................... 20

Det svenska elnätet ....................................................................................................................... 20

Anslutning av vindkraftanläggningen ............................................................................................ 21

Elnätet inom anläggningen ............................................................................................................ 22

Nedläggning av el- och optisk kabel .............................................................................................. 22

3.13 Drift av vindkraftanläggningen .................................................................................................. 23

3.14 Hinderbelysning ......................................................................................................................... 24

3.15 Demontering och återställning .................................................................................................. 24

BILAGOR

3

1. FÖRORD Nordisk vindkraft har i samband med framtagandet av Trysslingeprojektets

Miljökonsekvensbeskrivning producerat en teknisk beskrivning för att belysa de tekniska aspekterna

av vindkraftanläggningen. Den tekniska beskrivningen ligger som bilaga till

Miljökonsekvensbeskrivningen samt har en bilaga, Trysslinge – Infrastruktur ritning.

2. INLEDNING

2.1 Bakgrund och syfte En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) ska innehålla ritningar och tekniska beskrivningar

med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd samt användningen av råvaror m.m.

Syftet med den tekniska beskrivningen är således att ge en beskrivning av hur vindkraftanläggningen

är uppbyggd och dess tekniska komponenter, samt att redovisa de arbetsmetoder som kommer att

användas vid byggnation. Exempel på verksamheter är byggnation av vägar och elnät,

kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser och servicebyggnader.

2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion Ett vindkraftverk består i regel av ett fundament i betong, torn, transformator, ett nav med tre

rotorblad samt ett maskinhus med generator (nacell), se Figur 1. Generatorn omvandlar

rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät.

Vindkraftverkets installerade effekt beror på en mängd olika tekniska faktorer såsom rotorns

svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns verkningsgrad.

Transformatorn kan antingen placeras inne i vindkraftverket eller utanför i en transformatorkiosk.

Beroende på verksfabrikat kan maskinhuset även innehålla en växellåda. Både generatorer och en

eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vätskekylda. I tornet finns en ingång så att

nacellen kan nås via en stege eller hiss.

Ett vindkraftverk styrs automatiskt genom ett avancerat system av givare som samlar in data i form

av vindhastighet, vindriktning, varvtal, effekt m.m. Systemet registrerar eventuella störningar som

obalanser i rotorn, friktionskrafter och läckage. Data samlas in i ett automatiskt övervakningssystem

som varnar för eventuella driftstörningar.

Teknikutvecklingen går snabbt inom vindkraftbranschen och det sker ett ständigt förbättringsarbete.

Beroende på turbinmodell är sammansättningen av ingående material något varierande. En del torn

består av betong, men övervägande andelen av leverantörerna har material av stål. Rotorbladen

består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. De exakta dimensionerna kan

inte anges i dagsläget då val av turbin ännu inte gjorts och designen varierar såväl mellan de olika

leverantörerna som mellan de enskilda leverantörernas olika modeller.

Vindkraftverket förankras i marken antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett

bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden,

se vidare avsnitt 3.4.

4

Tabell 1. Definitioner och energitermer.

Definitioner Med vindkraftverk avses här själva vindkraftverket bestående av fundament, torn, maskinhus, rotorblad

och transformator.

Med vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindkraftpark avses själva vindkraftverken samt de

kringverksamheter som vindkraftverken kräver; elnätet inom projektområdet, väganslutning från allmän

väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranuppställningsplatser och övriga uppställningsytor.

Med ett vindkraftverks tornhöjd eller navhöjd avses avstånd mellan fundament och navet där rotorbladen

fästs, se Figur 1.

Med rotorradie avses längden på ett rotorblad, med rotordiameter avses diametern på rotorns svepyta,

det vill säga längden av två rotorblad inklusive navet. Se Figur 1.

Vindkraftverkets totalhöjd motsvarar tornhöjden inklusive längden av ett rotorblad, när rotorbladet står

rakt upp från vindkraftverkets nav.

Energitermer Producerad energi mäts i kilowattimmar (kWh) och dess multipelenheter:

1 000 kWh = 1 megawattimme (MWh)

1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh)

1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh)

Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kW) och dess multipelenheter:

1 000 kW = 1 megawatt (MW)

1 000 MW = 1 gigawatt (GW)

5

Figur 1. Vindkraftverkens utformning, generell beskrivning av ett vindkraftverk och dess ingående

delar.

Kemikalier

De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, ev. ballastvätska,

lagerfett samt glykol och andra frostskyddsvätskor. Det vanligaste är att vindkraftverken är luft-

och/eller vätskekylda. Kontroll av vindkraftverken sker löpande och service utförs årligen enligt

anvisningar från leverantör. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av diesel/bensin,

motorolja och hydraulolja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen och under

driftsfasen nyttjas drivmedel till servicefordon.

2.3 Vind och produktion

Vindmätning

Hösten 2012 restes två temporära vindmätningsmaster i projektområdet, med syfte att verifiera

vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad.

Ytterligare en mast är lokaliserad norr om området, den del som i ett tidigare skede var en del av

projektområdet men som nu plockats bort.

En permanent mätmast kommer att installeras under byggfasen och användas under hela

vindkraftparkens livslängd och den kommer att användas för att ge vinddata för styrning av

anläggningen. Ytterligare fyra temporära master kommer att installeras under byggfasen. Dessa har

6

syftet att verifiera vindkraftverkens elproduktion och masterna kommer att tas ned ett till två år

efter det att anläggningen har tagits i bruk.

Mätning av vind

Sodar-utrustning (SOnic Detection And Ranging) som mäter vindhastigheter på höjdintervaller mellan

50-200 meter kommer att användas för att extrapolera vindhastigheter från mätmasternas topp upp

till centrum på vindkraftverkets nav. Utrustningen placeras normalt sett ut på en trailer vid

mätmasterna under projekteringsfasen, se Figur 2.

Figur 2. Mobil sodarutrustning i fält.

Långtidsmätningarna av områdets vindresurser kommer att utvärderas och ligga till grund för

produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken verksmodell som upphandlas. Skisser över

exempel på permanenta och temporära mätmaster visas i Figur 3.

7

Figur 3. Exempel på permanenta-, och temporäramätmaster samt telekommast.

I Figur 4 visas en vindros över projektområdet. Den visar det långsiktiga årsgenomsnittet utifrån

resultat från de tre första mätmasterna som sattes upp på projektområdet. Vindrosen påvisar att den

förhärskande vindriktningen är från sydväst med sekundära dominerande vindriktningar från öst.

Vindrosen visar den årliga medelvinden baserad på de tre uppsatta mätmasterna.

8

Figur 4. Vindros basrad på resultatet från de tre master som etablerats på projektområdet.

Tabell 2. Vindkraftverkens dimensioner

Tabell 3. Vindkraftanläggningens produktion och etableringsmiljö

Vindkraftverkens dimensioner Effekt 2-5 MW

Navhöjd cirka 140 meter

Rotordiameter cirka 120 meter

Totalhöjd max 210 meter över högsta marknivå

Vindkraftverkens produktion och etableringsmiljö Antal verk max 47 st

Årlig elproduktion cirka 360 GWh (á 6-8 GWh/verk och år)

Etableringsmiljö skog

9

3. PROJEKTET

3.1 Teknisk data och dimensioner

Principen om att tillämpa bästa möjliga teknik enligt MB tillåter inte att man i dagsläget kan fastställa

vilket vindkraftverk och leverantör som kommer att väljas vid tidpunkt för upphandling.

Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden. Angivna ramvärden uppfylls oavsett val av

fabrikat och typ, dessa värden anges i Tabell 2 och Tabell 3.

Vindkraftanläggningen beräknas kunna producera el för upp till 60 000 hushåll som förbrukar 5 500

kWh el/år eller 16 300 villor med en förbrukning på 20 000 kWh el/år, vilket även kan jämföras med

cirka 350 villor/1300 hushåll per vindkraftverk.

3.2 Byggskedet

Byggnationen av vindkraftsparken förväntas ta totalt cirka två år. Frekvensen av transporter vid

byggskedet kommer att bero på var i byggnationsprocessen man befinner sig. Etablering av vägar,

fundament, uppställningsplatser samt nedläggning av elkabel kommer att utföras så att natur- och

kulturkänsliga områden i så stor utsträckning som möjligt undviks, i enlighet med vad som anges i

miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).

3.3 Ytbehov Det aktuella projektområdet omfattar cirka 42 kvadratkilometer (4200 ha) och den planerade

vindkraftanläggningen rymmer 47 vindkraftverk. Det ytbehov som maximalt krävs för att anlägga

vindkraftanläggningen kommer att utgöra cirka 5,5 procent av det totala projektområdet. Vissa av

dessa ytor kommer dock endast temporärt behöva tas i anspråk under själva byggnationen. Det

permanenta markanspråket uppgår till cirka 4,2 procent. Beräknat markanspråk visas i tabell 4 och 5.

Begreppen som presenteras i tabellerna och varje respektive ytas funktion beskrivs vidare nedan. En

ritning med preliminär utformning av de ytor som tas i anspråk visas i Bilaga A.

Typ av yta Hektar (ha)

Yta för verksplacering inklusive avverkning kring verksplats 3,3 ha (0,07 ha/verk)

Kranuppställningsplatser inkl. ytor för kringavverkning 47 ha (ca 1 ha/verk)

Yta nyetablering av väg (bredd 6 m), längd 29,9 km, inkl. en avverkad korridor på 30 m varav 18 meter förblir permanent.

94,9 ha

Yta uppgradering av väg (bredd 6 m), längd 51 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc.) inkl. en avverkad korridor på 18 m.

62 ha

Övriga ytor (ställverksstation inkl. service byggnader, platskontor med byggbaracker, lagringsytor, rotormonteringsytor, master etc.)

20.7 ha

Summa totalt ytbehov 228 ha

Tabell 4. Översiktlig beräkning av ytbehov för 47 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3-4 MW.

10

Tabell 5. Översiktlig beräkning av markanspråk över tiden, beräknat för 47 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3-4 MW.

3.4 Fundament Vindkraftverken kan förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett

bergfundament. Vilken fundamentstyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden.

En geoteknisk skrivbordsstudie har genomförts, närmare byggfasen kommer studien att

kompletteras med undersökningar i fält. Turbinleverantören anger vilken typ av fundament som ska

användas i det aktuella fallet för att garantivillkoren ska uppfyllas. På mark med normal beskaffenhet

sker förankring via gravitationsfundament, vilket innebär att tornet bultas fast i en bultkorg som är

ingjuten i fundamentet, vilket grävs ner under markytan, se principskiss för gravitationsfundament i

Figur 5.

Figur 5. Översiktlig skiss på ett gravitationsfundament för vindkraftverk.

Permanent markanspråk 174,1 ha

Temporärt makanspråk 39,8 ha

Möjligt temporärt markanspråk beroende på leverantörsval och slutliga tekniska lösningar

14,1

Summa totalt markanspråk

Projektområdets totala areal

228 ha

4167 ha

Maximalt möjligt markanspråk 5,5 %

Permanent markanspråk 4,2 %

11

Vid etablering på berg kan ett fundament av typen bergadapter användas, då tornet förankras med

bultar fastgjutna med betong i djupa hål i berggrunden, se principskiss för bergförankrat fundament i

Figur 6.

Figur 6. Översiktlig skiss på ett bergförankrat fundament för vindkraftverk

Även fundamentets dimensioner varierar beroende på val av turbintyp och några exakta dimensioner

kan därför inte anges. Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av denna storleksordning

upptar uppskattningsvis en yta på drygt 500 m2.

Cirka 500-700 m3 betong krävs vid gjutning av ett gravitationsfundament och cirka 90-150 ton

armeringsstål, se Figur 7 och Figur 8.

12

För ett fundament av typen bergadapter åtgår mindre betong. Betongtillverkning för grundläggning

och fundament sker ofta med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet.

Grus, cement och vatten blandas då på plats och transporteras till fundamentet där det pumpas ut

med pumpbil.

Uppskattning av yta för betongstation samt uppläggningsplats för materialförråd är cirka 1800 m2.

För transport inom vindkraftsanläggningen används dieseldrivna betongmoppar. Tvättning av fordon

sker i slutet av dagen efter sista gjutning och rengöringsgropen pumpas ur med pumpbil, varvid

restavfall tas om hand.

Efter att ett fundament är byggt lämnas det i cirka en månad för att härda. Därefter följer besiktning

innan montage av vindkraftverket kan påbörjas.

Figur 7. (Foto) Armering av gravitationsfundament. Foto: NORDISK VINDKRAFT

Figur 8. (Foto) Gjutning av gravitationsfundament, Kyrkberget. Betongen pumpas från en pumpbil

genom en kranarm och sprids i fundamentet. Foto: NORDISK VINDKRAFT

13

3.5 Kranuppställningsplatser Vidare krävs etableringsytor invid varje vindkraftverk, nedan kallad kranuppställningsplats.

Kranuppställningsplatsen består av en hårdgjord yta av grus som fungerar som uppställningsplats för

mobilkran, se Figur 10, och hjälpkran vid byggnation. Kranuppställningsplatsernas storlek varierar

med storleken på vindkraftverken och även utformningen av ytorna kan komma att ha olika

utseende beroende på verksleverantör samt möjlig anpassning till terräng och naturförhållanden.

Förutom vid resning av vindkraftverken kommer kranuppställningsytorna att nyttjas i samband med

underhålls- och reparationsarbeten under drifttiden. För ett vindkraftverk med en totalhöjd på cirka

200 meter krävs en kranuppställningsplats i storleksordningen cirka 1 ha.

Slänterna ner från grusplanen avverkas under byggfasen men tillåts växa upp igen under driftsfasen. I

Figur 9 visas en principskiss över en kranuppställningsplats. En beräkning av

kranuppställningsplatsernas totala ytbehov redovisas i avsnitt 3.3.

Figur 9. Principskiss över en kranuppställningsplats.

14

Figur 10. (Foto) Kran för byggnation av verk, Håcksta. Foto: NORDISK VINDKRAFT

3.6. Övriga uppställningsytor Med övriga uppställningsytor avses de ytor som måste anläggas för de kringverksamheter som

vindkraftanläggningen ger upphov till; servicebyggnader och ställverksstation, platskontor,

uppställningsytor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor, master etc.

Vindkraftanläggningen kommer att innefatta en servicebyggnad med tillhörande ställverksstation

som utgör kopplingspunkt. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll,

kopplingsstation för nätanslutningen, personalutrymmen och liknande. Byggnader kommer att

uppföras enligt gällande föreskrifter och regelverk.

Det kommer även att behövas uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande.

Uppställningsytan kommer att anläggas enligt samma princip som byggnation av väg och

kranuppställningsplatser men ytan kommer att vara permanent. Ytan kommer att användas som

serviceyta under parkens livslängd och användas för till exempel evakuering med helikopter. Figur 10

visar en principskiss över en etablerings yta för kontor och serviceutrymmen. Skissen är preliminär

och detaljutformningen kan variera, det permanenta markanspråket redovisas i tabell 4

uppställningsplats.

15

Figur 10. Principskiss över uppställningsplats för byggbaracker, fordonsparkering.

En beräkning av det totala ytbehovet för de övriga uppställningsytorna redovisas i avsnitt 3.3.

3.7 Vägar Vindkraftverken kommer att transporteras till området i ett antal sektioner varefter de monteras på

plats. Det ställs stora krav på vägens bärighet och geometri för att klara av de långa och tunga

transporterna. I aktuellt fall sker vindkraftetableringen i ett område med produktionsskog där det

redan finns befintliga skogsbilvägar anpassade för tunga timmertransporter. Dessa vägar kommer att

nyttjas i största möjliga utsträckning samt breddas och förstärkas där det är nödvändigt. Nyetablering

av väg kommer dock att ske fram till respektive verksplats. Med nyetablering av väg avses de

vägsträckningar som måste nyanläggas och med uppgradering av väg avses förstärkning och

breddning av redan befintliga vägar.

En geoteknisk undersökning görs normalt för att bestämma utformningen och grundläggningen av

vägarna. Generellt kommer vägarna att byggas cirka 5 meter breda. Beroende på valet av mobilkran

för resning av vindkraftverken kan vägarnas bredd behöva uppgraderas till cirka 6 meter, för att

möjliggöra en säker förflyttning av kranen inom vindkraftparken.

Det kommer även att finnas ett behov av att bredda vägarna inom vindkraftparken för att möjliggöra

en god framkomlighet för bladfordon (transporterna med rotorbladen kan vara upp till 65 meter

16

långa, se Figur 11) och andra skrymmande transporter. Där det föreligger behov för breddning, till

exempel i kurvor, kan vägens bredd uppgå till cirka 10 meter.

Figur 11. Transport av rotorblad. Havsnäs Vindkraftanläggning. FOTO: NORDISK VINDKRAFT

Röjning av träd krävs på båda sidor av vägen. Bredden på den röjda korridoren varierar beroende på

terräng och vägsträckning med mera. Vid nyetablering av väg trädfälls en korridor om maximalt 30

meter (inklusive körbana), för att möjliggöra en framkomlighet för transporter. Vid uppgradering av

väg trädfälls ett område om maximalt 18 meter (inklusive körbana). Korridoren krävs för att

möjliggöra snöröjning, breda transporter samt för att tillfälligt lägga upp det ytskikt som schaktas av

och som sedan används till bl.a. släntning. Under drifttiden tillåts vegetation växa upp i hela eller

delar av skogsgatan. Se även Figur 12.

Figur 12. Principskiss över nya och befintliga(uppgraderade) vägkorridorer/vägsektion.

17

Utformningen av de nyetablerade vägsträckningarna kommer att variera beroende av

markförhållandena och topografin. För vägbyggnationen används i så stor utsträckning som möjligt

återvunnet fyllnadsmaterial samt konventionellt krossmaterial. Vägarna kommer att byggas enligt

Skogsstyrelsens anvisningar för projektering och byggnation. Någon asfaltering bedöms normalt inte

behövas såvida inte redan asfalterad väg förstärks.

Vid förstärkning och breddning av befintlig väg kommer den befintliga vägkroppen att bibehållas och

överdelen förstärkas med nya bärlager medan breddningen konstrueras av nytillfört material.

Vägbyggnation och hydrologiska förhållanden

Vägbyggnationen kommer att ske enligt Skogsstyrelsens anvisningar. Utöver detta vidtas även ett

flertal skyddsåtgärder för att minimera anläggningens påverkan på hydrologin.

För vägens funktion och stabilitet är det viktigt att vägkroppen dräneras och att vatten avleds från

vägområdet. Yt- och grundvatten kan orsaka erosion och andra skador på vägarna. Vägtrummor ska

således placeras genom vägkroppen med jämna mellanrum. Vid breddning av befintlig väg byts vid

behov även eventuella trummor ut och ersätts av, i första hand, plasttrummor med minst samma

diameter som har funnits tidigare. Om det föreligger behov av att öka trummans diameter för att

inte förorsaka dämning uppströms väljs en större trumma. Vid nyanläggning av väg över dike,

vattendrag eller naturlig lågpunkt i terrängen förläggs trumma i erforderlig storlek för att möjliggöra

naturlig avrinning och undvika dämning. Mindre trumma än 300 mm används inte eftersom sådana

kan ge dålig självrensningseffekt. Vägtrummor kontrolleras efter byggnationen och eventuella skador

repareras.

3.8 Vägnät inom vindkraftanläggningen Inom projektområdet finns ett väl utbyggt vägnät med skogsbilvägar av olika standard. Nordisk

Vindkraft har utrett framkomlighet och möjliga transportvägar samt tagit fram ett preliminärt väg-

och kabelnät utifrån anläggningens huvudlayout. Vid utformningen har man utgått ifrån att det

befintliga vägnätet ska användas i så stor utsträckning som möjligt samt att våtmarker, sjöar och

vattendrag ska undvikas i möjligaste mån för att påverkan på områdets hydrologi, natur- och

kulturmiljövärden ska minimeras. Vägsträckning som presenteras i föreliggande handlingar ska ses

som det i dagsläget föredragna alternativet. Ändringar kan komma att göras i förhållande till de

tekniska krav som ställs för transport av det vindkraftverk som slutligen upphandlas. Den slutgiltiga

vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten. Preliminärt vägnät inom

projektområdet visas i Bilaga A.

18

3.9 Transportväg till projektområdet Nordisk Vindkraft har utrett möjliga transportvägar från hamn till projektområdet, se figur 13.

Huvudalternativet innebär att transporterna anländer till Göteborg eller Varbergs hamn med fartyg.

Från Göteborgs/Varbergs hamn transporteras vindkraftverken sedan via E6 och E20 mot Alingsås.

Från Alingsås går transporterna mot nordöst på väg E20 via Mariestad, därefter nordväst mot Laxå.

En del av transporterna går sedan via väg 507 väster in i området, men majoriteten av dem kommer

att gå via Laxå och väg 205 från öster in på området.

Figur 13. Preliminär transportväg från Göteborg eller Varberg hamn till projektområdet.

Källa: NORDISK VINDKRAFT

3.10 Materialtransporter I detta avsnitt görs en uppskattning av de mängder material som förväntas användas och den mängd

transporter till och från området detta kommer att kräva. Uppskattningen bygger på schablonvärden

och omfattar planerad vindkraftanläggning med 47 vindkraftverk.

Transport av vindkraftverk

Varje vindkraftverk transporteras i sektioner med cirka 10 fordon. Sammanlagt innebär detta att

cirka 470 lastbilstransporter med vindkraftverkens sektioner kommer att krävas. De kranar som

19

används för resning av vindkraftverken transporteras med cirka 30 fordon för att sedan monteras på

plats.

Transport av krossmaterial

Material för byggnation av väg, kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser innefattar

huvudsakligen krossat berg i olika fraktioner, men även bra moränmaterial för grundläggning av ovan

nämnda ytor. Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa

vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Sprängmassorna kommer att användas

inom projektområdet för vägbyggnation samt vid anläggning av kran- och övriga uppställningsplatser.

I aktuellt fall kommer fyllnadsmaterial från sprängning i området till viss del att täcka behovet av

massor, vilket innebär att behovet av massor från sidotag och täkter minskar. De massor som uppstår

till följd av anläggningsarbetena bedöms dock inte som tillräcklig. För att tillgodose behovet av

material kan befintliga grus- och/eller bergtäkter nyttjas alternativt kan det bli aktuellt att etablera

en ny täkt. Detta har ännu inte fastslagits. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av täkt kommer

den att omfattas av en separat tillståndsansökan och prövning.

Antalet transportrörelser med krossmaterial kommer således att bero på vilka möjligheter som finns

att använda befintliga täkter och/eller möjligheten att anlägga en ny täkt i området.

Transport av betong

För byggnation av gravitationsfundament krävs armering och betong. Totalt beräknas cirka 600 m3

betong att krävas per fundament, vilket innebär sammanlagt cirka 28200 m3 betong. En betongbil

lastar cirka 7,5 m3 om den ska trafikera vägar med bärighetsklass 1 (BK1), vilket innebär cirka 3760

transportrörelser. Som tidigare nämnts planerar Nordisk Vindkraft att ha betongtillverkning med en

mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet. På så vis minskas

miljöbelastningen då transporterna effektiviseras. Detta ger således mindre miljöpåverkan från

transporter än användandet av befintliga betongstationer samtidigt som transportkostnaderna

minskas.

3.11 Resning av vindkraftverken Som ovan nämndes transporteras vindkraftverken i sektioner till området och reses därefter med

hjälp av en specialkran, en s.k. mobilkran. Även mobilkranen transporteras till området i sektioner

och monteras på plats. Vid montering av mobilkranens bom krävs ett antal mindre hjälpkranar som

lyfter bommens sektioner på plats. För att bommen till mobilkranen ska få plats krävs att en yta

avverkas intill vägen. För att kunna montera bommen projekteras vägen rak de sista 150-200

metrarna fram till montageplatsen, med syfte att undvika att ytterligare skog eller mark måste tas i

anspråk för kranmontage.

Bottendelen av tornet monteras till fundamentet varefter resterande tornsektioner och nacellen

sätts på plats, se Figur 14. Rotorbladen monteras ihop antingen på marken eller också var och en för

sig direkt uppe vid navet.

20

Resningen av ett vindkraftverk brukar genomföras på ett par dagar, under förutsättning att

vindförhållandena är gynnsamma och tillåter lyftarbeten. Med anledning av vindkraftanläggningens

storlek kommer vindkraftverken att driftsättas sektionsvis, vilket innebär att driftsättningen av hela

vindkraftanläggningen kan ta flera månader.

Figur 14. (Foto) Montering av ett vindkraftverk i Håcksta Vindkraftanläggning, med hjälp av en stor

mobilkran (röd) och en mindre hjälpkran (gul). Foto: NORDISK VINDKRAFT

3.12 Elanslutning

Det svenska elnätet

Sveriges elnät är indelat i tre nivåer; nationellt stamnät, regionala nät och lokala nät. Det nationella

stamnätet löper genom hela Sverige och ägs av staten. Det är Svenska Kraftnät som har till uppgift att

förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Vidare är

Svenska Kraftnät systemansvarig myndighet enligt Ellagen och har det övergripande ansvaret för att

balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Regionnäten ägs av ett

fåtal företag och länkar samman stamnätets högre spänningsnivåer med de lägre spänningsnivåerna

som tillämpas på lokalnäten. Även de lokala näten ägs av dessa företag tillsammans med

kommunala energibolag.

Enligt Ellagen 2 kap 1 § får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd

(nätkoncession). Koncessionsprövningen finns för att elnätet ska få en lämplig utformning ur

samhällsekonomisk synpunkt och att prövning ska ske gentemot miljövärden och motstående

intressen.

Energimarknadsinspektionen prövar tillståndsansökningar gällande nätkoncessioner.

Vindkraftanläggningens anslutning till elnätet ingår således inte i den aktuella tillståndsansökan om

Tillstånd enligt miljöbalken. Bedömning

därför endast vad gäller det interna, icke koncessionspliktiga, elnätet inom projektområdet.

Anslutningsledningar från projektområdet ti

endast översiktligt.

Anslutning av vindkraftanläggningen

Den planerade vindkraftanläggningen ligger inom Fortum Distribution AB:s (Fortums)

koncessionsområde. Då vindkraft

planeras vindkraftanläggningen anslutas till regionnätet som också ägs av Fortum. Regionnätet i

området har en spänning på 130 kV. Norr om vindkraftanläggningen finns en 130 kV luftledning som

går i öst-västlig riktning. På den är en 130 kV luftledning ansluten som går söde

ner till Mon.

I figur 15 visas ett översiktligt förslag till nätanslutning av planerad vindkraftanläggning. Den östra

delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till Mon med en cirka fyra kilometer lång 130 kV

luftledning. Den norra och södra delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till 130 kV

luftledningen som går norr om vindkraftparken. Det planeras att göras med en cirka 8 km lång

luftledning, varav största delen troligtvis kommer gå parallellt med den befintl

samband med det planeras det att byggas ett nytt ställverk för att koppla ihop luftledningarna. Den

norra och södra delen planeras att förbindas med en markförlagd kabel. Exakt sträckning för

anslutningsledningarna och anslutningskabel

nätkoncession för vindkraftanläggningens elanslutning kommer att göras.

Figur 15. Förslag till elanslutning, endast indikativ.

illstånd enligt miljöbalken. Bedömning av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall


Anslutningsledningar från projektområdet till anslutningspunkt med överliggande elnät

Anslutning av vindkraftanläggningen


vindkraftparkens planerade effekt är för stor att ansluta till lokalnätet

anslutas till regionnätet som också ägs av Fortum. Regionnätet i


västlig riktning. På den är en 130 kV luftledning ansluten som går söderut, öster om parken

visas ett översiktligt förslag till nätanslutning av planerad vindkraftanläggning. Den östra


n norra och södra delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till 130 kV


luftledning, varav största delen troligtvis kommer gå parallellt med den befintliga luftledningen. I



anslutningsledningarna och anslutningskabeln har ännu inte utretts. En separat ansökan om

nätkoncession för vindkraftanläggningens elanslutning kommer att göras.

Figur 15. Förslag till elanslutning, endast indikativ.

21

av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall


gande elnät redovisas


parkens planerade effekt är för stor att ansluta till lokalnätet

anslutas till regionnätet som också ägs av Fortum. Regionnätet i


rut, öster om parken

visas ett översiktligt förslag till nätanslutning av planerad vindkraftanläggning. Den östra


n norra och södra delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till 130 kV


iga luftledningen. I



n har ännu inte utretts. En separat ansökan om

22

Elnätet inom anläggningen

Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V (matningsspänning). I vindkraftverkens torn

finns en transformator som omvandlar generatorspänningen till cirka 33 kV (matningsspänning).

Beroende på verksmodell är denna transformering placerad inne i vindkraftverket eller i en mindre

transformatorkiosk invid vindkraftverket. Härifrån leds producerad elenergi via ett kabelnät till det

anslutande elnätet. I figur 16 visas en schematisk principskiss för en elanslutning. Härutöver kommer

en servicebyggnad med tillhörande transformatorstation att anläggas inom etableringsområdet, se

beskrivning i avsnitt 3.6.

Figur 16. Schematisk principskiss över elanslutning av en vindkraftetablering.

Nedläggning av el- och optisk kabel

Vidare kommer även ett optiskt kommunikationsnät förläggas mellan vindkraftverken och vidare ut

till transformatorstationerna. Detta kommer att användas för styrning, optimering och drift-

uppföljning av anläggningen.

Kabelnätet, d.v.s. elnätet och det optiska kommunikationsnätet inom anläggningen, förläggs i regel

under markytan och i största utsträckning längs det interna vägnätet, se exempel i figur 18. På så vis

begränsas ianspråktagen mark. Vilken sida av vägen som väljs beror på markförhållanden och att

branta slänter ska undvikas. Förläggning av kabel kan med fördel göras vid byggnationen av ny väg

eller vid breddning och förstärkning av befintlig väg. Sprängning kan komma att bli aktuell för

kabelläggning, vilket kommer att undersökas vidare vid detaljprojektering. Kablarna förläggs i

enlighet med gällande föreskrifter om markförläggning av kabel, d.v.s. avseende djup och isolering

etc. En principskiss för kabelgrav visas i figur 17. Om förhållandena är speciella kan även luftledning

vara ett alternativ för sträckor inom parken. Högspänningskablaget förläggs från respektive

vindkraftverk till lämpligt placerad transformatorstation. Tillsammans utgör detta det s.k.

uppsamlingsnätet.

23

Figur 17. Principskiss av en kabelgrav för enkelt kabelförband.

Figur 18. Kabelgrävning längs befintlig väg

3.13 Drift av vindkraftanläggningen Genom vindkraftverkens övervakning av driftkriterier och styrsystem kommer driften huvudsakligen

att skötas på distans. Enklare driftstopp kan oftast åtgärdas på distans, men större driftstopp måste

åtgärdas på plats. Regelbunden service av vindkraftverken sker årligen för att säkerställa säkerhet

och vindkraftverkens drift.

Vid vindhastigheter på cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av säkerhetsskäl automatiskt av för att

inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftverken är också utrustade med ett

övervakningssystem som stänger av vindkraftverken om temperaturen i turbinen blir för hög.

24

Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad

med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir

krafterna på rotorn mindre. Vid vindhastigheter på över 23-24 m/s vinklas rotorbladen så att all vind

släpps förbi. På så sätt undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor

och därav minskas risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som

kan uppkomma vid respektive projektområde så att man kan säkerställa att rätt typ av vindkraftverk

väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara

av större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat

system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Commission).

Med anledning av den planerade vindkraftanläggningens storlek kommer sannolikt en

servicebyggnad att anläggas i anslutning till anläggningen där servicetekniker är stationerade under

drifttiden. Det förekommer även transporter kopplade till drift och underhåll av vindkraftverken.

3.14 Hinderbelysning Nuvarande lagstiftning gällande hinderbelysning (TSFS 2013:9)

Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens vid var

tid gällande föreskrifter. Nedan anges de regler för hindermarkering som gäller i dagsläget, vilka är

beroende av vindkraftverkens totalhöjd.

Vindkraftverk som överstiger 150 meter totalhöjd ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus

dagtid, med lägre styrka under gryning, mörker och skymning. I mörker ska hinderbelysningen enligt

aktuella föreskrifter ha en ljusstyrka på 2000 candela (cd) +/- 25 procent och avge 40-60 blinkningar

per minut. Candela är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger i en angiven vinkel.

Högintensiva ljus som installeras på nivån 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan ska riktas

uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Ljusets riktning ska vara:

1. 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter,

2. 1º om ljusen installeras på en nivå av 122–151 meter,

3. 2º om ljusen installeras på en nivå av 92–122 meter, och

4. 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter.

I en vindkraftpark kan de vindkraftverk som ej utgör parkens yttre gräns istället förses med fast rött

lågintensivt ljus, såvida inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering.

3.15 Demontering och återställning Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är 20-25 år. Verksamhetsutövaren ansvarar för

demontering och avveckling. Vid nedmontering och återställande av platsen kommer, liksom vid

byggnation, transporter och nedmonteringsarbete att ske.

25

Det vägnät som har anlagts lämnas vanligtvis kvar och kan användas som transportvägar för

skogsbruket där detta är applicerbart. På anläggningsytorna planteras skog.

Återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i största möjliga mån, både ur ett miljömässigt

och ekonomiskt perspektiv. Vindkraftverken monteras ned och stål, järn och koppar i vindkraftverken

kan återvinnas. Kompositmaterialet i rotorbladen kan i dagsläget inte återvinnas, men försök på

detta pågår. Vid skrotning tas kemikalierna tillvara genom tillbörligt förfarande.

Fundamenten tas vanligtvis bort till 30 cm under markytan eller täcks med ett jordlager med 30 cm

djup. Elkablar som framledes inte kommer att brukas klipps av och lämnas kvar i marken. Resurser

för återställande fonderas och redovisas i tillståndsansökan för vindkraftanläggningen.

Bilagor

Bilaga A Trysslinge infrastruktur

trysslinge vindkraftanläggning - res · 2014. 3. 31. · cirka 500-700 m3 betong krävs vid...

Documents