Två grekiska dramer

Atlantisoch

Kung Krösus

Magnus Aurelio

(26)

1

Atlantis

en politisk tragedi ur verkligheten

åskådliggjord av

Christian Lanciai(1989)

Ur det ursprungliga förordet.

Min avsikt är att ta vara på historiska lärdomar och presentera dem i en form såatt de kan bli tillgängliga för vem som helst. Eftersom det är det rent mänskliga somintresserar mig mest är min princip den, att ju mera kontroversiella mänskligaproblem, vare sig de är historiska, politiska, sociala eller sexuella, desto intressantarekan de vara ur mänsklig erfarenhetssynpunkt.

Rent språkligt står jag på traditionell konservativ grund. Jag anser att varjeförsök till förnyelse av språket är värdelöst om man struntar i den språk- ochlitteraturhistoria som redan tidigare under många seklers trägen möda har byggtsupp. Därför älskar jag och värnar jag ömt om gamla ord och språkformer, då detvore skada om vårt egentligen ganska så fattiga modersmål skulle bli något enda ordännu fattigare.

Praktiska tips till 'Atlantis'

Vid en eventuell iscensättning, vare sig det skulle gälla radio, TV, film eller renteater, kan det vara rekommendabelt att ingen skådespelare gestaltar mer än en roll.Varje roll är maximalt individualistisk och torde skilja sig skarpt från alla de andra,så att varje skådespelare borde ges utrymme och möjlighet att satsa sitt allt på enenda roll. Detta är önskvärt för spelets karaktärs skull. Om något undantag skulletillåtas skulle det då få gälla de spartanska kungarna, som faktiskt alla kan spelas aven person.

Dramat, som kom till i oktober-november 1989, är mestadels på enkel prosa, mendet finns två undantag: Aiskhylos episka monolog i akt III scen 9, samt tragedinskulminering i akt V scen 5. Den förra är på jamber, den senare på daktyler. Om manvill förkorta dramat är det akt V:s scener 2-6 som eventuellt kan utelämnas.

Verket är tillägnat den okände athenaren.

Copyright Christian Lanciai 1989

2

dramats personer:

en yngre manen äldre man

Aristagoras av Miletosmedborgare av Miletos

konung Kleomenes av Spartahans nioåriga dotter

medborgare av AthenDareios, storkonung av Persien

budbärare och tjänareHistiaios, asiatisk hellen

Artafrenes, Dareios brorson, ståthållare i SardesHarpagos, persisk fältherre

MiltiadesFilippides, den förste maratonlöparen

medborgare av SpartaKallimakos, gammal polemark av Athen

Hippias, den siste peisistratidenAristides

ThemistoklesXantippos

KimonXerxes

Mardonios, Xerxes generalOnomakritos, siare från Athen

Artabanos, Xerxes farbrorPytios, en rik man

Demaretos, exkonung av SpartaXerxes spion

en general hos Xerxesen odödlig perserkrigare

Epialtes, medierSkyllies, en dykare från Skione

Eurybiades, hellenska flottans överbefälhavareAbronikos, flyktingen från Thermopyle

Adeimantos från Korintkonungen av Sidonkonungen av Tyrus

Artemisia av HalikarnassosSikinnos, Themistokles budbärare

Panaiteos, överlöpareAiskhylos

Timodemos från AfidneAlexander av Makedonien

Kassandyne, Xerxes broders hustruArtaynte, hennes dotterAmestris, Xerxes gemålMasistes, Xerxes bror

PeriklesSokrates

FidiasThukydides d.ä.

3

Arkidamos, konung av SpartaSthenelaidas

medborgare från KorintProtagoras, filosof

KleonNikias

AlkibiadesDemosthenes d.ä, general

konung Agis av SpartaGylippos, spartansk amiral

athenska soldater vid SyrakusaLysander

athenska domareAristofanes

XenofonPlatonTimon

Handlingen utspelar sig i det historiska Hellas från 499 till år 399 före vår tideräkningsamt (prologen och epilogen) i nutid (1989).

Atlantis

grekiskt drama i fem akter

(oktober-november 1989)

Prolog.

(Prologens bakgrundsmusik: Impromptu av Schubert för piano opus 142:2 och 94:2.)

(Ett sjaskigt sovrum med fyra sängar, två rakt mot fonden befolkade av två sovandeasiater, och två på sidan till vänster. Till höger ett dunkelt fönster mot en bakgårdmed balkong och bakgårdstrappor. Ett tarvligt naket bord med en primitiv stol ärrummets enda övriga möblemang strax bredvid ingången till höger hitom fönstret.

En ung man sitter vid detta bord och skriver. Han är klädd i pyjamas och på vägi säng. Efter en stund gäspar han, slutar skriva, släcker ljuset och går och lägger sig iden närmaste sängen. Allt blir tyst under en stund.

En fjärde man kommer in i halvmörkret. Han kommer mycket tyst och tänderinget ljus, sätter sig på den andra sängen och börjar klä av sig. Han verkligenförsöker att inte störa någon av de tre sovande. Plötsligt rullar en massa mynt frånhans ficka ljudligt ut på golvet: tunga grekiska mynt. Den unge mannen sätter sigupp. Ljus på scenen.)

Den yngre Kan jag hjälpa er plocka upp dem?Den äldre För all del, det var inte min mening att väcka er.den yngre Jag sov inte.den äldre Jag kan plocka upp slantarna i morgon.d.y. Ni har alltid sovit när jag har gått ut och kommit hem efter att jag gåttoch lagt mig.

4

d.ä. Ja, jag har sena vanor.d.y. Jag trodde ni var amerikan.d.ä. Nej, jag är bara engelsman.d.y. Har ni varit länge här i Athen?d.ä. Nej, bara fem månader den här gången.d.y. Så ni har varit här tidigare?d.ä. Ja, första gången för ungefär tio tusen år sedan.d.y. Jag trodde att Athen bara var 2500 år gammalt.d.ä. Det tror alla. Men det fanns redan före Atlantis.d.y. Vad vet ni då om Atlantis?d.ä. Bara sådant som inte kan bevisas men som alla athenare egentligen vetrent undermedvetet.d.y. Ni tycks känna athenarna.d.ä. De har inte haft det lätt. Hur finner ni dem?d.y. Svåråtkomliga, intuitiva, hårda, men ändå samtidigt öppna ochgästvänliga. Mest imponerad är jag av alla grekers vitalitet och energiska mentalitet.d.ä. Ja, de är samma idag som för 2500 år sedan. De har bara blivit grovareoch mörkare till utseendet beroende på turkars och arabers förödande av deras landoch våldtäkt på deras ras. Men grekerna och särskilt athenarna är misstänksammaidag. 2500 års förtryck från romares, arabers och turkars sida har lärt dem att aldrigmer ta några risker. De är rädda för att lita på främlingar fastän de gärna vill göradet, och särskilt då främlingar från Norden. Man har sagt mig att ni är från Sverige.d.y. Det är inte helt rätt. Jag hör till den svenskspråkiga minoriteten iFinland.d.ä. Hur stor är denna minoritet?d.y. Ungefär tre hundra tusen.d.ä. Det liknar den grekiska minoriteten i Turkiet. Är det svårt att ständigtleva i ett underläge?d.y. Det är en utmaning.d.ä. Ja. Den utmaningen frambringade Homeros och skapade Grekland.Hellas började i nuvarande Turkiet bland östgrekiska utsatta minoriteter. KungKroisos, till exempel, som krossades av perserna.d.y. Kom även Atlantis därifrån?d.ä. Nej. Atlantis var en uteslutande athensk tilldragelse.d.y. Menar ni, att legenden är en athensk konstruktion?d.ä. Det enda som kan bevisas om Atlantis är att historien därom kommerfrån Athen. Om Atlantis är en athensk konstruktion eller om Athen kom till genomAtlantis är annars huvudspörsmålet som aldrig kan lösas.d.y. Vad vet ni om saken?d.ä. Det samma som ni.d.y. Vad vet jag?d.ä. Ni är en gammal athenare precis som jag själv. Ni är här liksom jag föratt återanknyta till en 2500 år gammal kärleksförbindelse med Hellas. Vi satt kanskehär i detta rum redan under Solons tid och diskuterade saken. Emellertid kan denaldrig bli slutdiskuterad.

(Scenen insveps i dimma och upplöses.)

Akt I Scen 1. Miletos, 499 f.Kr.

Aristagoras Mina vänner, medborgare i Miletos, skall vi i tyst hovsamhet finna oss ilängden i vilket övermod som helst? Har vi ej haft nog av våra egna tyranner? Ingen iHellas älskade Kroisos, den guldsnikne girigbuken, som bara byggde upp sin

5

egendom för att den skulle bli hans fall. Vi beklagar hans övermod men sörjer honomej. Skall vi då icke ännu mer beklaga våra persiska översittares övermod?flera medborgare Hör! Hör!andra Han har rätt!Aristagoras Är de utlänningar som krossade Kroisos och övertog hanstron kanske bättre än Kroisos, som ändå var hellen och talade grekiska?en medborgare Lydien förtjänade aldrig persernas förtryck.en annan Hellre hundra fåfänga narrar som Kroisos än en enda persisk barbar!en tredje Hellre hundra tyranner som Kroisos än en enda persisk storkonung!en fjärde Vi måste göra uppror!Aristagoras Mina vänner, ni tar ordet ur munnen på mig. Skall vi, som ärden största staden i Hellas, stillatigande åse hur den hellenska friheten förtrampasoch stampas ut av en barbarisk diktatur från öster? Är vi icke alla i anden lika friasom Homeros?många Hör! Hör!andra Han har rätt!Aristagoras Låt oss som Hellas ledande stad visa vägen för resten av Hellas! Låt ossgöra med persern var persern gjorde med Kroisos! Är det icke mer än rätt?en medborgare Vi har inget val.en annan Han har rätt. Vi måste börja upproret och visa Hellas vilkenväg Hellas måste välja för att få förbli Hellas.en skeptiker (stiger upp) Ursäkta mig, Aristagoras, men är du och dina vänner heltmedvetna om vad ni gör? Hur många kämpar har Hellas mot Persiens stridandemaskiner? Vi är kanske tio mot hundra. Även om vårt uppror kan börja bra måstedet sluta med fullständig militär undergång för Hellas.många (skriker vilda protester)skeptikern Lyssna ett tag! Vi har ändå en viss frihet och får vara osssjälva och ha våra demokratiska lagar under storkonungens överhöghet. Vad återståross efter ett uppror? Vi kan bara förlora allt det lilla vi har.Aristagoras Ädle gamle man, vi vördar alla dina silverhår och dinnoggranna klokhet, du har sett flera krig än vi, du har upplevat Peisistratos ochkände kanske själv kung Kroisos och alla hans dårskaper, och du har all rätt att tala.Du kanske till och med har rätt. Men på en punkt har du fel. Du menar att helaHellas måste gå under om upproret misslyckas. Vad är då Hellas? Är det bara vi? Ärdet bara vår storstad Miletos? Är det bara öarna och hamnarna i Asien? Nej, min vän.Så lätt är det inte för perserna att komma åt oss. Har vi icke hela Attika ochPeloponnesos på andra sidan havet? Har vi icke våra doriska landsmän i krigarstatenSparta? Har vi icke Athen och hennes skeppsflottor till vårt förfogande? Har vi ickevåra hellenska bröder spridda över hela havet från Egypten till Massilia? Har vi ickeHellas till och med längre österut och norrut bortom Bysans? Även om perserna kankrossa oss och vår kustbygd, som de krossade Kroisos rike i Sardes, så kan de aldrigkrossa Sparta och Athen på andra sidan. Hellenerna finns överallt och är segare änhela havets livskraft. Perserna står och faller med en enda man, som bara är en stelfigur av tomma åthävor: deras tomt pompöse storkonung. Jag anser att vi för Hellassak måste offra oss för Hellas och ta initiativet.skeptikern Min vän Aristagoras, du är en modig man. Och alla som följer dig är likamodiga. Jag beklagar att så modiga män måste lämnas åt oss gamla att begrava.Aristagoras Nog av, gamle man, den dagen den sorgen! Låt oss just för att vi är ungafå verka desto mera! Medborgare! Vänner! Vad säger ni? Krig eller förtryck?alla Uppror! Uppror! Uppror!(entusiasmen är total, vapen börjar genast cirkulera, och Aristagoras bärs av en entusiastiskmansskara som i triumf på deras axlar. Endast den gamle står kvar och ruskar på huvudet.)

6

Scen 2 Sparta. Vid konungens primitiva hydda.

Aristagoras Jag hälsar dig, kung Kleomenes av Sparta.Kleomenes Spar på högtidligheterna. Vad vill du?Aristagoras Jag ville bara erbjuda dig en gåva.Kleomenes Är det den där grejen du har där? Vad är det för något?Aristagoras Det är hela världen.Kleomenes Du skojar.Aristagoras Inte alls. Titta här. (demonstrerar sin koppartavla.) Här har du hela Hellasmed Sparta och Athen, Kreta och alla öarna. Här ser du det stora havet med Libyen,Syrakusa, Massilia och Herakles stoder. Och här ser du Asien.Kleomenes (anar en försåtlig list) Vart vill du komma, Aristagoras av Miletos?Aristagoras Du tänker tydligen långsamt, min vän. Jag trodde ej konungen av Spartaom en sådan trögtänkthet. Vet du då icke vem jag är och vad jag har gjort?Kleomenes Du har gjort avfall från perserna och fått med dig alla hellener i Asien.Därför kommer storkonungen att åtminstone bränna upp hela Miletos, den störstastaden i hela Hellas.Aristagoras Är du lika feg som storkonungen eller fegare?Kleomenes Provocerar du mig? Till saken!Aristagoras Min vän, jag har genomskådat perserna, eller rättare sagt, vi hargenomskådat dem, vi hellener i Asien. Storkonungen är bara en attrapp. Han är enkoloss på lerfötter. Han skall falla för minsta stöt som någon bara är modig nog attvåga ge honom.Kleomenes Inbillar du dig vara hans överman?Aristagoras Icke jag, och icke alla hellener i Asien, men du med dina spartaner.Kleomenes Du har någon plan. Säg ut.Aristagoras Vi hellener i Asien är alla slavar under storkonungen, och vi har varit detända sedan Kroisos besegrades. Är det rätt att fria hellener skall få vara slavar? Nej,det är outhärdligt! Därför har vi gjort uppror, och vi ämnar icke ge oss, ty vi ärdesperata. Därför behöver vi hjälp, och ingen kan bättre hjälpa oss än Sparta.Kleomenes Planen! Planen!Aristagoras Min vän, se här på kartan över Asien. (visar sin koppartavla.) Närmast ossbor lyderna inne i landet. Deras land är bördigt och rikt på metaller. Där finns rumför många hellener. Intill lyderna bor frygerna, som har boskap och fruktodlingar iöverflöd. Deras land är det rikaste jag vet, men det är glest befolkat. Även där finnsrum för många framtida hellenska generationer. Öster om dem bor kappadokerna,och intill dem bor kilikerna. De betalar fem hundra talenter årligen i skatt tillstorkonungen. Kan du tänka dig sådana rikedomar? Öster om dem bor armenierna,som har världens största boskapshjordar. Sedan kommer det kissiska landet medstaden Susa, där storkonungen har sina skattkamrar. Allt detta, hela denna världsdelligger öppen för dig och dina krigare om du bara vill ha det, ty storkonungen är baraen levande kråkskrämma. Vad säger du?Kleomenes Jag måste tänka.Aristagoras Ingen i världen kan motstå dig och dina spartaner. Ni har aldrig förlorati krig. Vi behöver er, ty själva kan vi inte försvara oss.Kleomenes Säg mig en sak. Hur långt är det till denna staden Susa?Aristagoras Från vår kust genom alla dessa länder är det ungefär bara tre månadersväg.Kleomenes Tre månaders väg! Och dit vill du narra mig och mina spartiater? Ut urmin hydda genast! Du är en dåre!

7

Aristagoras Nej, min kung, du är en dåre om du inte fattar, att den ära som duförsummar att skaffa dig då i stället kommer att erövras av någon annan. Imperiet ären uppsvälld elefant som ligger döende i sina egna spyor!Kleomenes Vad du föreslår är ej förnuftigt. Jag måste tänka på mitt folk och på minställning.Aristagoras Tänker du på din ställning och låter detta tillfälle gå dig förbi så förlorardu bara din ställning.Kleomenes Det är nog! Gå!Aristagoras Konungen av Sparta är en fegis.Kleomenes Försvinn! (kör ut honom.) Fantaster undanbedes i detta land var vi harnog besvär med att bara överleva.Aristagoras Det är viktigare att leva än att överleva! Den rike och snåle försökeröverleva med sin makt och rikedom men går bara under. Men de som vågar slåss förHellas skall leva om de så dör!Kleomenes Är du där allt ännu och stör friden?hans 9-åriga dotter Far, främlingen kommer att lyckas övertala dig om du integår bort från honom.Kleomenes Du har rätt, min dotter. Kom. (stiger upp och går med sin dotter in i ettannat rum.)Aristagoras Dra åt skogen, din kruka! Stick och göm dig! Till och med Sparta skallskämmas för dig! (går)

Scen 3. Athen, areopagen.I bakgrunden Akropolis med primitiva befästnings- och tempelbyggnader.)

en athenare Jag vet vem han är. Han kommer från Sparta. Han är en krigshetsare.en annan Men vad vill han då?den första Han vill ha hela Hellas i krig med perserna. Kung Kleomenes av Spartaskickade hem honom.Aristagoras Men hör mig då åtminstone, athenare!den förste Vi vet vem du är. Varför vill du ha ett allhellenskt självmordskrig motperserna?Aristagoras Perserna har varken sköld eller lans. De har varken hjälm eller brynja.De gå till striden klädda i byxor och turbaner. Mot dem är inget självmordskrigmöjligt.en tredje athenare Vi har rätt att få höra vad Aristagoras från Miletos har att säga.en fjärde Är icke Miletos en dotterkoloni till Athen?Aristagoras Förvisso, mina vänner! Vi i Miletos är athenare liksom ni, ty vår stadgrundades av athenare, och vi är även jonier liksom ni, i motsats till de fega dorerna iSparta. Det är sant, att jag fördrevs från Sparta emedan kung Kleomenes är för feg föratt våga slåss mot kvinnliga tygklädda perser. Han är för bekväm och säger attPersien ligger för långt borta. Men för athenska fartyg ligger inget land för långtborta!den förste Du smickrar oss, milesier. Vart vill du komma?Aristagoras Alla hellener i Asien var fria tills Persien besegrade Kroisos. Sedan desshar alla Asiens hellener blivit slavar under perserna, som bara expanderar och ökarsitt förtryck medan hellenerna bara ödmjukt ger efter. Detta har blivit outhärdligt ilängden. Därför har nu alla hellenska städer i Asien gjort uppror mot perserna underMiletos ledning. Och vi ber nu alla hellener i väster om hjälp. Sparta har svikit oss.Mäktigast efter Sparta är Athen. Tjänar Athen Sparta, eller består Athen av friahellener?den tredje Vi har råd att skicka Miletos tjugo fartyg.

8

den förste Ett ögonblick. Jag vågar påstå att vår vän Aristagoras här överdriver.Hur många av Asiens hellenska städer har gjort uppror mot perserkonungen? Är detmer än en? Är det någon mer än Miletos? den fjärde Mina vänner, innan vi förkastar krigshetsaren Aristagoras såsom Spartahar förkastat honom, så låt oss besinna oss. Har vi icke haft nog av peisistratidernastyranni? Led vi inte under Peisistratos och hans söner under 40 år och det frivilligt,fastän den gamle Solon så ihärdigt varnade oss för honom?den förste Du är som en gammal Solon själv.den fjärde Men Solon hade rätt! Han var gammal och gaggig och trodde för mycketpå egyptiernas sagor om ett fornhistoriskt Athen som var starkare än Atlantis, menhan hade rätt! Vi förkastade honom, som Kleomenes har förkastat Aristagoras här,och därför lider vi ännu idag av hotet från Peisistratos hus. Har icke hans sonsongjort allt för att vända persernas vrede mot oss, och har icke perserna hutlöstkommenderat oss att acceptera den boven som vår tyrann? Vad har vi alltså föralternativ? Låt oss vara realistiska! Om vi förkastar Aristagoras inbjudan till krig motperserna är det lika så gott att vi accepterar persernas vasall Peisistratos fördömdasonson som vår tyrann i stället. Vill vi det?alla Nej!den andre Vi har för alltid avsvärjt oss Peisistratos och valt demokratin. Den måstevi hålla på och försvara om det så är mot själva perserna!den fjärde Vi kan endast försvara vår demokrati genom att acceptera Aristagorasinbjudan.den förste Din gamle uv, du har rätt som vanligt. Ingen vill avvara vår hårtförvärvade demokrati. Aristagoras får våra tjugo skepp.den tredje Om det är sant som Aristagoras säger, att perserna inte kan slåss riktigt,så har vi allt att vinna och ingenting att förlora.den förste Och om perserna kan slåss?

(en paus)den fjärde Vi måste i varje fall undsätta vår dotterkoloni Miletos.alla Ja! Ja!

(allmänt bifall, och Aristagoras bärs i triumf därifrån på männens axlar.)

Scen 4. Persiske storkonungens palats.Dareios sitter ensam och intar en måltid.

en budbärare (inkommer) Herre, allsmäktige konung, de vilda barbarerna i väster hargjort uppror och bränt Sardes.Dareios (ser upp) Vem har bränt Sardes?budbäraren Jonerna och athenarna, men det är din ståthållare i Miletos, Aristagoras,som har väckt upproret.Dareios Jonerna kommer väl att få alla sina städer brända för besöket, men vadär athenarna för ett folk?budbäraren De bor i det andra landet i staden Athen i landet Attika.Dareios Det är bra. Se till att milesiern Histiaios kommer hit till mig.budbäraren Ja, herre. (går)Dareios (tar sin båge, spänner en pil för den och skjuter rakt upp i taket. Pilen försvinner.)

O Gud, giv mig hämnd på athenarna! (Histiaios inkommer.)Histiaios, jag fick just höra, att din landsman och ståthållare, som du

lämnade Miletos åt, din vän Aristagoras, har gjort uppror mot mig. Var det medavsikt som du gav honom ståthållarämbetet när jag tog dig hit?Histiaios Herre konung, jag trodde honom enbart om gott. Har han gjort någotsådant, så har han gjort det helt på eget bevåg, men det har jag svårt för att tro. Jag

9

misstänker, herre, att ni har blivit utsatt för ett felaktigt rykte. Ingen hellen är sågalen att han på eget bevåg gör uppror mot perserna. Det är ju bara perserna somhärskar i världen.Dareios Ja, det trodde jag också, men nu tycks någon vilja göra mig den äranstridig. Så du vet ingenting om saken?Histiaios Absolut ingenting. Ett uppror skulle hellenerna bara förlora allt på ochvinna ingenting, ty alla vet ju, att ingen kan motstå de persiska ryttarna ochkrigsmaskinerna.Dareios (till en tjänare vid matbordet) Min vän, varje gång du serverar mig mat skall dusäga till mig: "Herre, kom ihåg athenarna." Kan du komma ihåg det?tjänaren Ja, herre. "Herre, kom ihåg athenarna."Dareios Ja, varje gång du serverar mig mat. Nå, Histiaios, vad föreslår du att vigör åt saken? Det är ju dina landsmän det handlar om.Histiaios Jag föreslår att vi tar reda på sanningen först av allt. Jag föreslår att niskickar mig till Miletos, så skall jag noga efterforska allt vad som har tilldragit sig ihellenernas läger.Dareios Ja, du kan ju deras omöjliga språk. Stick iväg då.Histiaios (glad och ivrig) Ja, herre.Dareios Men kom ihåg en sak!Histiaios Ja, herre?Dareios (strängt) Kom tillbaka!Histiaios Ja, herre. (försvinner)Dareios (för sig själv) Han kommer aldrig tillbaka.

Scen 5. Sardes. Ståthållarens palats.

Artafrenes Var hälsad, Histiaios, du storkonungens vän och betrodde!Histiaios (bugar sig artigt men kyligt) Var hälsad, Artafrenes, storkonungens ståthållarei Sardes.Artafrenes Jag förmodar att storkonungen har sänt dig?Histiaios Ja, han har bett mig utröna orsakerna till upproret.Artafrenes Du är ju grek och kan tala det fördömda språket. Nå, vad tror du ärorsaken till det grekiska vansinnet? De stackars sjömännen har gått lösa på stan ochbränt ner alla oskyldiga människors hus och sedan massakrerat sig själva mot våramurar.Histiaios Enda upphovsmannen till upproret var den nu flydde Aristagoras avMiletos.Artafrenes Ja. Därför har vi bränt upp hela Miletos. Ingenting återstår längre avhellenernas största och rikaste stad. Där fick de för sina ansträngningar. Och dentappre härföraren Aristagoras flydde själv fegt för sitt liv för att slutligen bli dräpt iThrakien. Må det så gå för alla upprorsmakare och förrädare! Säg efter mig!Histiaios Du låter som Kroisos.Artafrenes Vem var Kroisos?Histiaios Han var konung av denna stad innan hans rike förintades av perserna.Artafrenes Du tycks ha föredragit honom framför oss perser. Ej heller är din slutsatsom att Aristagoras skulle ha lett upproret särskilt klok eller ny. Det visstestorkonungen från början. Var det inte du som rådde storkonungen att sättaAristagoras över Miletos?Histiaios Jag trodde enbart Aristagoras om gott.Artafrenes Jag tror snarare, Histiaios, att du sydde skon och att Aristagoras tog denpå sig.Histiaios Jag är betrodd av storkonungen.

10

Artafrenes Endast han beskyddar dig. Även alla dina hellener var betrodda avstorkonungen tills de gjorde uppror under ledning av din kandidat Aristagoras. Varttänker du bege dig nu?Histiaios Tillbaka till storkonungen.Artafrenes Det är nog bäst för dig det, om du själv vill behålla livet och om du villhindra resten av de hellenska städerna i Asien från att brännas upp av den persiskavreden. (går)Histiaios Ni kan bränna upp våra städer, men ni kan aldrig bränna upp havet,som är vi helleners element och som vi alltid kommer tillbaka över. Ni kan döda ossoch ta våra hustrur och snöpa våra barn, men ni kan aldrig tukta vår ande, medan vikan störta omkull ert fåfänga världsrike för evigt med en enda knuff. Ty Aristagorashade rätt. Ni lyder bara under en fåfäng tyrann, men vi lyder under Homeros evigtfria diktkonst, som aldrig kan betvingas, ty ordet är mäktigare än alla ryttare ochmaskiner i världen.

Därför går jag härmed inte tillbaka till Dareios utan tillbaka till mitt egetfolk hellenerna. Om perserna vill stoppa mig må de komma över havet efter mig ochslåss vid Marathon och Salamis, om de vågar. (går)

Scen 6. Dareios palats.

Dareios Ja, vad är det?tjänaren Ståthållaren Artafrenes i Sardes och Harpagos anmäler sig.Dareios Har de nyheter om kriget? Vet de något om Histiaios?tjänaren Det verkar så, herre konung.Dareios För genast in dem. (Artafrenes och Harpagos inkommer, faller på knä ochböjer på huvudet för storkonungen. Harpagos har ett stort inlindat knyte.)

Vad har ni att berätta om kriget?Artafrenes Upproret är kuvat. Miletos finns inte mer, och alla de andra grekiskastäderna vid kusten är underkuvade. Vi har bränt Byzantion, skövlat alla städernavid Hellesponten, erövrat Kios, Lesbos och Tenedos, gjort skallgång på alla mänskordär, och de vackraste gossarna längs hela kusten har vi gjort till eunucker, och devackraste flickorna har vi släpat hit som slavinnor.Dareios Och Histiaios?Harpagos Honom grep vi när han ensam blev kvar efter slaget vid Malene när allahans landsmän hade flytt.Dareios Var är han nu?Harpagos (öppnar byltet, som innehåller ett blodigt huvud.) Här.Dareios Varför har ni dödat honom? Han var min vän! Ni skulle ha fört honomtill mig levande!Artafrenes Just för att undvika att han fick förnyat inflytande hos er lät vi dödahonom.Dareios Han ensam hade kunnat åstadkomma fred mellan oss och hellenerna!Han behärskade båda språken och kände båda folken! Nu får vi aldrig någon lösningpå problemet! Min son kommer att ärva kriget, och den oduglingen kommer attförlora det! Hönshjärnor!Artafrenes Vi gjorde vad vi trodde var säkrast.Dareios Idiot! Våld är alltid den sämsta metoden och drabbar alltid denoskyldige!Harpagos Histiaios av Miletos var dock en förrädare.Dareios Påstår den som begick förräderiet mot Persien att döda honom! Han varmin och hela Persiens välgörare! Det finns inga förrädare utom dumbommar som ni!Försvinn, och kom aldrig mera inför mina ögon!

11

Artafrenes (till Harpagos) Han är visst arg.Harpagos (till Artafrenes) Jag tog honom levande, men du dödade honom.Dareios Försvinn, sade jag!

(Artafrenes och Harpagos drar sig förskräckta ut.)Hellas, vi har bränt dina städer, snöpt dina ungdomar, skändat dina

jungfrur, störtat dina tempel och avfolkat dina öar! Och detta avhuggna, ensammakloka huvud (håller upp Histiaios huvud) sade en gång till mig: "Vet du, konung,varför perserna bråkar med hellenerna? Bara för att hellenerna är hellener medanperserna inte är det." Och aldrig kan vi bli det heller, i synnerhet inte när vi mördardem som har den goda viljan att försöka lära oss till det. Förlåt oss aldrig, o Histiaios!

Akt II Scen 1. Athen, areopagen. Akropolis som förut.

den förste athenaren Mina vänner, vi har ej haft samma tur dennagång som vi hade tidigare. Persernas flotta har denna gång ej förolyckats genomstormar vid Athos, Mardonios leder inte längre perserna åt skogen, i stället leds deav storkonungens brorson Artafrenes och den duglige Datis, de har landstigit iAttika, och de har redan intagit och förstört Eretria. Något måste göras.Miltiades Så långt hade perserna aldrig kommit om inte hellener hjälpt dem.den andre Du har rätt, Miltiades, Kimons son. Hippias själv, Peisistratos son,hjälper perserna mot sin egen fädernejord.Miltiades Athen klarar sig aldrig ensamt mot perserna. Vi måste ha hjälp.den tredje Vem utom gudarna kan hjälpa oss?Miltiades Spartanerna.den förste Miltiades har rätt. Vi måste skicka en budbärare till Sparta.Miltiades Vi måste skicka honom genast, och han måste springa snabbt.den andre Det finns ingen snabbare än Filippides.den förste Finns Filippides här?Filippides (ung och käck och spänstig) Jag anmäler mig frivilligt. Vad skall jag sägaspartanerna?den förste Kung Kleomenes finns inte mer, han har tagit livet av sig, så du behöverinte vara ödmjuk eller skräda orden. Säg som det är. Den äldsta staden i Hellas ärhotad av perserna, och vi ber om hjälp till försvaret av Hellas. Säg att perserna redanintagit och förstört Eretria.den tredje De kan i Sparta känna sig sårade av att vi kallar oss Hellas äldsta stad.den förste Men det är ju vad vi är.den tredje Jo, men sådant tål dorer inte höra.den förste Nåväl då, Filippides, säg då bara att det niotusenåriga Athen är hotat avperserna.Miltiades Skall han inte också dra hela Solons skröna om Atlantis införspartanerna på samma gång, så att de får något att skratta åt, och så att de skickarFilippides tillbaka med en narrspira åt Athen? Nej, låt oss vara förnuftiga och för engångs skull glömma alla myter! Nu är det krig! Säg, Filippides, att perserna landstigiti Hellas, jämnat Eretria med marken och nu hotar Athen och att Hellas framtidkräver spartanernas omedelbara hjälp.den förste Ja, det räcker. Säg det, Filippides.Miltiades Det förflutnas legender får vi utforska närmare i framtiden när detta krigäven övergått i det förflutnas legender.den tredje Spring iväg, Filippides, och skynda på!Filippides Jag springer. (springer iväg)

12

Scen 2. Sparta.

spartan 1 Här kommer en snabblöpare. Han ser ut som en athenare.spartan 2 Då är det något ärende av högsta vikt. Athenare springer inte i onödan.Filippides (inkommer svettig och utpumpad) Perserna har landstigit i Attika och intagitEretria. Athen ber om er hjälp.spartan 2 Skulle vi hjälpa Athen?Filippides Perserna hotar hela Hellas. Ni kallas till undsättning för Hellas.spartan 1 Vi måste alltså skicka hjälp.spartan 2 Vänta litet. Låt perserna och athenarna förgöra varandra. Sedan kan viskicka hjälp när Athen är mindre styvt i korken. Har vi tur finns det då varken någraathenare eller några perser kvar i Hellas.spartan 1 Men om perserna segrar? Då blir det svårare att bekämpa perserna änom vi slåss vid athenarnas sida.spartan 3 (gammal) Vi kan inte skicka hjälp nu. Det strider mot vår lag. Det är ju dennionde i månaden idag, men det är ännu inte fullmåne. Vi måste invänta fullmånen.Filippides Skall jag säga det till athenarna?spartan 3 Ja, säg det. Så fort det blir fullmåne kommer vi.

(Filippides springer iväg.)spartan 1 Vad har athenarna egentligen för chanser mot perserna?spartan 3 Athenarna är liksom alla jonier ett menlöst folk av handelsmän,drömmare och filosofer. De duger bara till fred. När de slåss gör de det vettlöst ochsjälvdestruktivt. Deras enda hopp är den hjälp de eventuellt kan få från Plataiai.spartan 1 Har de inte ganska många gudar som hjälper dem?spartan 3 Det behövs en ny guds hjälp i så fall.

Scen 3. Athen.Areopagen som förut. Filippides kommer in och omringas av ivriga athenare.)

athenarna Nå, vad sade Sparta? Skickar de hjälp? Hur många man? När kommer de?Filippides Athenare, det kommer ingen hjälp från Sparta.athenarna (upprört) Ingen hjälp från Sparta?Filippides Deras lag föreskriver att de måste invänta nymånen. Sedan kommer de.athenarna Då är det för sent!Filippides Emellertid har jag ett annat budskap också.athenarna Berätta!Filippides När jag sprang förbi berget Parthenion råkade jag ovanför Tegea träffaguden Pan. Jag kände tydligt igen honom med bockhorn och getben och allt. Hananropade mig, och jag stannade. Han frågade mig rent ut varför vi i Athen intebrydde oss om honom fastän han stod på vår sida. Jag lovade fråga er om den saken.Han lovade då att alltid framgent hjälpa oss.en gammal athenare Det var goda nyheter!andra Låt oss genast frambära offer till Pan!Miltiades Ja, låt oss gärna festa till Pans ära i kväll och i natt, men sedan måste vigöra upp strategin. Vi står alltså ensamma med plataierna mot de oövervinneligaperserna. Skall vi anfalla dem eller överlämna oss åt dem? Jag röstar för anfall!en gammal fältherre Perserna har grupperat sig vid Marathon, som passar bra förderas slagordning. De har alla fördelar på sin sida. Jag röstar för att vi överlämnaross och får fred.en tredje Jag röstar med Miltiades för angrepp! Annars blir det tyranni här igen,och det är värre än alla förluster i världen.

13

en fjärde Vi har ingen chans utan spartanernas hjälp. Ett anfall vore renasjälvmordet. Hellre persiskt liv än inget liv alls. Låt oss kapitulera!en femte Med plataierna har vi en chans om vi bildar flyglar som kan angripaperserna från sidan. Plataierna kan då sköta den vänstra flygeln. Anfall är vår endachans till ett liv i framtiden!en sjätte Ni bara fantiserar rusiga som ni är av vår löpares amsagor om Pan. Omvi dricker oss fulla i natt till Pans ära kan vi inte slåss i morgon. Jag röstar för att viger upp genast.Kallimakos (gammal polemark) Fältherrar, era meningar tycks väga jämnt motvarandra. Alltså blir det jag som får fälla utslaget. Jag röstar för....Miltiades Ett ögonblick, Kallimakos, tänk dig för! Just för att du har utslagsröstenbör du noga ta ditt ansvar i beaktande. Av dig ensam beror Athens och kanske helaHellas framtid och öde. Du kan ge oss friheten, och du kan ge oss dödens evigaslaveri. Om vi icke anfaller blir Athen förslavat och aldrig betydelsefullt mer. Om vianfaller har vi däremot chansen att segra, men bara om vi anfaller tveklöst. UtanSpartas hjälp har vi då möjligheten att tillförsäkra oss positionen som den orubbligtfrämsta staden i Hellas. Du ensam kan ge oss en lysande framtid. Det är bättre attsegra eller dö än att bara dö utan möjlighet till seger. Vilket väljer du?Kallimakos Miltiades, Kimons son, även utan ditt tal hade jag valt segern. Vi måsteanfalla.Miltiades Till Marathon!

(Alla följer med honom med vapenskrammel och entusiastiskt diskuterande.)

Scen 4. Marathon.

Hippias Hit har vi alltså kommit. Vår formation är perfekt, vår persiska armé äroövervinnelig, och vi har alla geografiska fördelar på vår sida. Hellenerna vågaraldrig angripa oss, och gör de det blir det bara kaos i deras linjer. Vi har bara attskingra alla lösa hellenhopar för vinden och tåga direkt på Athen.

Min far var konung där, Artafrenes, men hans söner fördrevs därifrån avde bångstyriga köpmännen. Jag har alltid svurit att återvända som tyrann i minfaders ställe, och nu ser jag mina drömmar uppfyllas. Jag skall bli en god lydkonungunder din farbror storkonungen, Artafrenes.Artafrenes Du är då säker om att segra?Hippias Sparta har som vanligt lämnat Athen i sticket. Och i natt hade jag endröm. Jag drömde att jag åter sov hos min moder, och min moder är Athen. Alltsåblir jag åter konung i min egen stad innan denna dagen har gått till ända.

(får plötsligt ett förfärligt nysningsanfall. Därefter får han en hostattack.)Artafrenes (dunkar honom i ryggen) Har du fått en förkylning, ädle Hippias?Hippias (mellan hostningarna) Slå mig inte så hårt! Tänderna skramlar ju i munnen påmig! (tappar en tand, som faller ner i jorden.) Fördömt! Där förlorade jag en tand igen!Artafrenes Bry dig inte om det.Hippias Men jag har inte så många tänder kvar. Jag måste hitta den! (söker påjorden.)Artafrenes Den blir svår att hitta här bland stenarna i sanden.Hippias (söker förtvivlat)Artafrenes Det var ju bara en lös tand!Hippias (suckar djupt) Jag kan inte finna den. Jag beklagar, Artafrenes, men dettalandet är inte vårt, och vi skall aldrig kunna få det, ty så stor del som jag från börjanhade av detta land, så stor del har nu min tand redan fått. Den vilar nu hos minmoder, och själv skall jag aldrig få göra det.

14

Artafrenes Ack, dessa vidskepliga athenska drömmare! (rycker på axlarna och gårirriterat därifrån. Hippias fortsätter att lönlöst söka efter tanden.)Artafrenes (utifrån) Athenarna angriper! Till häst!

Scen 5. I stridens hetta.

Miltiades Vi har vunnit dagen, Filippides! Striden har varit hård, och många harfallit, men segern är vår! Sju skepp har vi tagit, men de övriga har perserna lyckatsfly på, och de seglar nu mot Sunion mot Athen! Skynda dig och spring genast tillAthen och berätta att vi har segrat, för annars kan de tro att perserna kanske harsegrat! Du måste hinna före perserna! Vi kommer efter dig och hindrar perserna frånatt landstiga i Pireus, men spring du genast till Athen raka vägen och berätta om vårseger!Filippides Jag springer. (springer)Miltiades En jonisk sjömans- och köpmansstad har besegrat perserriket! Måstorkonungen skälva i sin pansarsal inför sitt rikes första påtagliga dödsryckningar,som redan Aristagoras förebådade! Miletos, sorgen över din förintelse är otröstbar,men nu är du åtminstone tillfälligt hämnad!

Scen 6. Athen.

Aristides Nej, Themistokles, du har fel. Vår seger vid Marathon visar klart ochtydligt att våra största möjligheter i krig ligger i de beväpnade fotsoldaternasangreppskraft.Themistokles Gode Aristides, du är Athens mest aktade man när det gällerrättrådighet, men när det gäller krig tänker du med svansen. Du skulle ha rätt om detgällde spartaner, men vi athenare är ett helt annat folkslag. Slaget vid Marathon varen lyckträff som endast lyckades genom den stackars Miltiades ärorika initiativ. Mendet athenska förståndet och erfarenheten säger, att vi måste satsa på havet. Vi måstebygga skepp, skepp och åter skepp, även om det kostar våra sista skogar, så längeperserna hotar oss. Den store Dareios har svurit hämnd för sina förluster vidMarathon, och vi har världens största anfallsarmé att vänta på besök här hos oss. Omvi lyckas avskräcka perserna från att våga angripa oss på havet, var vi är överlägsna,måste de skicka sina arméer hit landvägen, som är lång och svår, och i våra trångadalar och pass kan vi lättare inringa och splittra en persisk övermakt än ute på havet.Aristides Säger du, och skänker ändå utan vidare bort sjuttio fartyg till Miltiades,som han sedan går och slarvar bort i en vansinnessjälvmordsattack mot Paros, somhan inte ens orkar besegra.Themistokles Han krävde dessa sjuttio skepp som belöning för sin segervid Marathon, och vi antog att han skulle använda dem till något vettigt.Xantippos Nå, mina herrar, ni kan nu ge honom hans lön, ty han har kommittillbaka.Themistokles Har Miltiades kommit tillbaka?Xantippos Ja, i eländigt tillstånd, besegrad, utan flotta och med lårbenet i kallbrand.Themistokles Skall vi ostrakisera honom, döma honom till döden förförräderi eller ålägga honom dryga böter?Xantippos Ostrakism är föga effektivt i hans fall, ty han dör inom en månad. Därförvore det även dumt att döma honom till döden. Men om vi ålägger honom drygaböter så kan sedan hans son Kimon betala dem.Aristides Jag föreslår 50 talenter.

15

Themistokles Femtio talenter är föreslaget. Jag finner det vara ett rimligtpris för lika många bortslarvade skepp.en athenare Men han segrade dock vid Marathon och gav oss även Lemnos!Xantippos Om han ändå nöjt sig därmed! Vid Herakles, vad hade han vid Paros attgöra med sjuttio av våra skepp fördärvade för ingenting och han själv livsfarligtskadad på köpet! Hade han bevarat sitt liv och de sjuttio skeppen åt oss i stället föratt förverka dem hade han aldrig behövt betala för sig. Men om en ledande athenaresom Miltiades bär sig så dumt åt så måste han betala vad hans dumhet kostar ossandra!Themistokles Femtio talenter således?Xantippos Femtio talenter.Aristides (efter att ha diskuterat avsides med en person) Mina vänner, jag har just fått höraatt den högt ärade Miltiades tyvärr just avlidit på grund av kallbrand. Emellertid ärhans son Kimon villig att erlägga sin faders böter.Kimon Jag vill tjäna mitt fria Athen som min fader tjänade henne,men då vill jag också göra rätt för min fader.Themistokles Välkommen då, Kimon, till att axla din faders börda!

(skakar hjärtligt hand med honom, och alla välkomnar honom hjärtligt till Areopagen.)

Akt III Scen 1. Storkonungens palats i Susa.

Xerxes Nu går vi mot Egypten! Det är de egyptiska hundarna som har gjortuppror mot min fader först och främst! De måste först bestraffas!Mardonios Men, herre konung, det var athenarna som lade er fader i graven.Xerxes Det var egyptierna som började! Egypten kommer först! Egypten ärrikast och viktigast!Mardonios Herre konung, ämnar ni då skona athenarna, som har gjort perserna såmycket ont och vållat Asien så mycket olycka?Xerxes Athenarna kan vänta. De bor så långt borta, och de är inte i Asien nu.Min fader kväste upproret även om det kostade hans liv. Men Egypten är inte kvästännu.Mardonios Men athenarnas övermod är större, och Europa är ett framtidens land.Tukta Egypten först, det kväser du lätt som en loppa, ty egyptierna är krypandevidskeplingar, men Hellas är en utmaning.Xerxes (leende) Där sade du någonting. Egypten kväser jag lätt som en loppa. Är dåPersiens största och pampigaste storkonung genom tiderna danad till att enbartfånga loppor?Mardonios Persernas förödmjukelser och nesa i Hellas kräver hämnd, och hämndenär den heligaste av alla plikter. Dessutom har min herre konungen idag alla fördelarpå sin sida. Många furstar i Hellas vill hjälpa perserna mot den odrägligauppkomlingen Athen.Xerxes Vem vill hjälpa mig utom de fördrivna tyrannättlingarna från Athen?Mardonios Bland annat alevaderna i Thessalien. Jag råkar känna till att en av derassiare väntar här utanför på att få profetera för er.Xerxes Vem är det?Mardonios Onomakritos från Athen.Xerxes Således en athenare? Är du säker på att han inte skickats hit för att luramig?Mardonios Han är själv fördriven från Athen både av athenarna och av de athenskatyrannerna peisistratiderna. Han är således fullständigt saklig.Xerxes För in honom.Mardonios (högt) För in Onomakritos från Athen! (Onomakritos föres in.)

16

Xerxes Vad har du att säga mig, athenske siare?Onomakritos Ödet har bestämt, att en perser skall slå en brygga över Hellesponten.Xerxes Det är jag det! Det är just min dröm: att förena hela Europa med mitt rikegenom en gigantisk oförstörbar bro över Hellesponten! Du är en klok man,Onomakritos från Athen! Emellertid vill jag även höra vettets mening om dettaföretag och ej endast athenska avfällingars. (vänder sig bryskt mot Onomakritos) Jag vetmycket väl, Onomakritos, att du fördrevs från Athen för att du manipulerade medorakelspråken och bara sade vad som behagade dina åhörare. Jag vet även attpeisistratiderna begagnar dig bara för att du smickrar dem med dina verser. Menmig kan du inte lura! Du har hört från någon annan att jag ville slå en bro överHellesponten!Onomakritos Din fader kunde icke kuva hellenerna. Om du inte heller kandet kan ingen det.Xerxes Min far kunde visst kuva hellenerna! Han fick bara inte leva tillräckligtlänge!Onomakritos Han fick slag när han icke lyckades kuva hellenerna och näregyptierna gjorde uppror samtidigt. Kan du inte kuva hellenerna så kan du inteheller kuva egyptierna.Xerxes Min vän, du formligen tvingar mig till att kuva hellenerna. Egyptierna ärloppor, men hellenerna är löss! Sådan ohyra är till för att utrotas, även om jag måstetukta havet för att komma åt den! Ditt Athen skall vi förstöra! Det blir lönen för dinaprofetior, athenske siare. Ut med honom! För in de andra!

(Onomakritos föres ut. Persiska hövdingar visas in.)Ädle persiske riddare och härhövitsmän! Icke är jag den som är fåfäng.

Icke ämnar jag skryta för er om kommande projekt eller imponera på er med minaplaner, och icke har jag kallat er hit för att införa nya seder, utan av tradition gör jagdetta. Före mig har mina fäder och förfäder Kyros, Kambyses och Dareios tuktat ocherövrat främmande folk och länder och därmed hållit vårt land i en oavlåtligexpansionsprocess, som det är min plikt att fullfölja. Är icke historiens mening attständigt överträffa sig själv? Vi har måhända historiens mäktigaste uppgift framföross som sedan aldrig kommer att överträffas. Därför vill jag nu berätta för er vad jagplanerar att göra. Jag vill föra historiens största armé mot Europa, slå en bro överHellesponten, tukta hellenerna, erövra Hellas, bränna Athen och sålunda läggaEuropa under mig för alltid. Säg mig, är icke detta en uppgift som är värdig just mig?Artabanos (försiktigt) Vad ämnar min herre konung vinna med det?Xerxes Hela världen! Om vi bara besegrar hellenerna har vi sedan ingen fiendekvar i hela världen och inget motstånd att möta någonstans! Jag ämnar genomförahistoriens enda konsekventa universalmonarki! Och det är min plikt att göra det! Tyhar icke hellenerna bränt Sardes för oss? Har de icke avfallit och gjort uppror längshela kusten? Och har de inte grovt förorättat oss i slaget vid Marathon?Artabanos Ursäkta att jag yttrar mig, herre konung, men Hellas är ett ofruktbartland av bara sten och klippor och berg, och där finns ingenting att hämta utom stenoch klippor och berg samt ett omöjligt och vansinnigt folk till på köpet.Mardonios Just för att hellenerna är så omöjliga och vansinniga måste vi tukta dem!Har vi icke tuktat assyrierna och babylonierna och etiopierna och indierna, och skullevi då låta hellenerna få leva i oförskämd frihet?Xerxes Är du rädd för hellenerna, Artabanos?Artabanos O konung, jag är din farbror och en äldre man än du. Jag har lärt mig avdina fäders och förfäders exempel, att det enda misstag de någonsin begick, och detenda tillfälle när allting inte lyckades för dem, var när de underskattade ochföraktade sina fiender. Ni planerar nu att skicka ut världens största krigshär mot ettland som ni inte ens har en karta över. Ni ämnar bygga en bro över ett hav. Ämnar niäven skicka världens största flotta över ett hav som är översållat med grund och

17

hellenska sjörövare och var tidigare persiska flottor ständigt seglat bort sig genombrist på kännedom om den hellenska arkipelagen med dess nyckfulla stormar ochlivsfarliga farvatten?Xerxes Artabanos, du är rädd för hellenerna.Mardonios Jag har själv krigat i Hellas och är den ende av oss som har gjort det. Jagkom ända fram till Makedonien och nästan ända fram till Athen utan att någon endahellen ställde sig i vägen för mig för att strida.Artabanos Från Makedonien till Athen är det sju dagsresor, och det finns ingahellener att möta förrän söder om Makedonien.Mardonios Hellenerna är enligt min erfarenhet fullkomligt stridsodugliga. De dugerbara till att käbbla och strida inbördes. De har eviga inbördeskrig sinsemellan, i demslåss de tills alla stridande parter är döda, som de gjorde vid Ilion i tio år utan någotannat resultat än nio tiondelar av alla deltagare stendöda; men ser dessa stridbarahellener en enda perser så flyr de.Artabanos Det gjorde de inte vid Marathon.Mardonios Det är det enda undantaget, och det måste vi hämnas!Xerxes Du tog ordet ur munnen på mig.Mardonios Ju mera man studerar och lär sig av hellenernas tillvägagångssätt, destomera häpnar man över deras dumhet. Vad de än någonsin har gjort har de bara buritsig dumt åt. I deras stora uppror i sina städer längs våra kuster fick de bara alla sinastäder brända och skövlade. Det är vad de ber om även i Athen.Xerxes Och om vi tågar dit med världens största armé och världens största flottaså skall vi jämna ut själva bergen med marken och sänka alla deras hindrande öar ihavet!Mardonios Så skall det låta!Artabanos Min brorson, detta är dårskap. Så som jag varnade din fader för hansövermodiga fälttåg mot skyterna, som han med nöd kom tillbaka från med svåraförluster, så varnar jag dig för detta äventyrliga fälttåg mot ett land och ett folk somdu inte vet någonting om. Du föraktar dem visserligen, men människoföraktkommer alltid av dumhet och ignorans.Xerxes Vill du påstå, Artabanos, att jag är dum och ignorant?Artabanos Nej, det är du icke, men Mardonios är det, som vill kasta dig ut på etthögt spel om Hellas efter att han själv har förlorat det.Mardonios Artabanos, du är en feg dåre.Artabanos Det kan varken du eller jag avgöra utan endast framtiden.Xerxes Alltså må framtiden avgöra det! Men det kan den endast göra om viverkligen tågar mot Hellas. Alltså tågar vi mot Hellas! Ditt eget avrådande, farbrorArtabanos, har avgjort saken. Må du för din feghet stanna kvar här i Susa medan vitågar mot Hellas. Här må du sedan i allsköns ro försöka bevisa att du icke är feg!Artabanos Om ni återkommer efter fälttåget som Europas besegrare, så må ni dådräpa mina barn och mig för min feghets skull. Men om jag fick rätt, Mardonios, ochni återkommer utan armé och utan skepp, så må dina barn bli slaktade och du meddem för ditt dåliga omdömes skull.Xerxes Det är rättvist! Artabanos, det må bli precis som du nu har sagt!Mardonios! Till Hellas! Och hela Asien må mobiliseras så att vi må platta ut helaHellas med alla dess berg och uppstudsiga idioter ordentligt! Hellas och Athen måutplånas som namn från historien! I stället skall den för evigt minnas Xerxes destobättre som den ende framgångsrike skaparen av en bestående universalmonarki!Artabanos Stora ord, min herre konung. Hellenernas farligaste vapen är dock tvåsmå ord som är större.Xerxes Vad kan vara större än Xerxes?Artabanos Nemesis och katharsis.Xerxes Vad är det?

18

Artabanos Resultatet av hybris.Xerxes Vad är hybris?Artabanos Xerxes.Xerxes (rycker på axlarna) Han talar i gåtor.Mardonios Gubben är gammal.Xerxes Ja, han är väl det.

(Mardonios och Xerxes skiljer sig från Artabanos och går.)Artabanos Han är visserligen gammal, men just därför vet han också mera omevigheten och dess obevekliga tidlöshets ofrånkomliga lagar än ni, era korkadesnorvalpar. (går)

Scen 2. Vid Hellesponten.(Xerxes kommer in med följe. Pytios faller ner framför honom.)

Pytios Var hälsad, storkonung Xerxes, hela världens överman!Xerxes (till de sina) Vem är denne narr?Mardonios Pytios, Atys' son, näst efter dig den rikaste mannen i världen.Xerxes Vad vill du mig, Pytios, Atys' son?Pytios Jag vill hjälpa dig bli den praktfullaste storkonungen i världens historia.Jag vill ge dig allt vad jag äger i skatt till ditt heroiska krigståg.Xerxes Vad äger du?Pytios Bara två tusen talenter i silver och fyra miljoner dareiker i guld.Xerxes (till Mardonios) En oöverskådlig rikedom! (till Pytios) Men vad skall du självleva av då?Pytios Mina jordegendomar ger mig tillräckligt för hela min släkt.Xerxes Min vän, du är den första mannen i världen så vitt jag vet som frivilligthar velat erlägga skatt. För detta skall du belönas. Behåll du dina rikedomar, och jagskall själv ytterligare dryga ut dem åt dig. Det enda jag ber dig om är följande. Varalltid som du är nu, och det skall alltid gå dig väl så länge jag lever.Pytios (underdånigt) Allt för att behaga den evigt lysande konungen.Xerxes Hur går det nu med mitt väldiga brobygge?Mardonios Herre konung, den väldiga bron är snart alldeles färdig. Fenikiernasbrohuvud och egyptiernas brohuvud kommer snart att mötas mitt i Hellesponten.Xerxes Ett härligt ingenjörsarbete, ett tekniskt underverk och ett äreminne åtmig för alla tider skall denna bro vara, som för evigt skall göra Europa persiskt ochasiatiskt. (plötsliga stormvindar) Men vad är nu detta? Vad står på, Mardonios?Mardonios Plötsliga hårda vindar från norr. Ingenting att bry sig om, herrestorkonung. Bara en bagatell.Xerxes Men se på vattnet! Det piskas av vinden och förvandlas till ett kokandeinferno av vita fradgande vilddjur, som alla vräker sig mot min oöverträffbara bro!Vad skall detta betyda, Mardonios?Mardonios Bara en förändring i väderleken, herre konung, ingenting annat.Xerxes Men se! Mina ingenjörer flyr från broarna, och havet vräker sig mot demfrån alla håll för att slita dem i stycken! Nej! Se! Linorna ger efter! Broarna brister!Ack nej! Ack nej! Ack nej! De flyter iväg med strömmen!Mardonios Jag är rädd, herre storkonung, att av dina väldiga broar det nu endaståterstår drivved, som flyter rätt ut i havet.Xerxes Detta skall havet få umgälla! Man driver inte på detta sättet medstorkonung Xerxes! Hav, du skrattar åt mig, men det skall du få ångra! Hämta hitmina bödlar och rättsskipare!Pytios Ack herre, vilken olyckshändelse! (Mardonios går.)

19

Xerxes Bara en bagatell, som Mardonios sade. Vi bygger nya broar. Men förstskall vi tukta havet! (Mardonios återkommer med skräckinjagande bödlar och rättsskipare.)

Ni där! Bestraffa genast Hellespontens väldiga vatten med tre hundragisselslag! Och gissla ordentligt, så att flodens vågor får känna att de lever! Och nidär! Gå genast ner till stranden och brännmärk vågorna genom glödande spett! Deskall vara vitglödgande! Så skall Hellesponten slavmärkas, på det att den må varamig underdånig och trälbunden för evigt! Och ni där! Jag vill att de två största,längsta och tyngsta järnfjättrar som finns skall sänkas ned i Hellesponten på det attden aldrig mer må resa sig mot mig! Gör som jag har befallt!

(Bödlarna etc. lommar iväg.)Du bittra lömska vatten, detta oerhörda straff ådömer dig din stränge

herre emedan du så grymt har förorättat honom utan att själv ha lidit någon oförrätt.Det är i alla fall inget fel på min logik. Och din herre Xerxes skall gå över dig medeller mot din vilja! Och det är rätt, att ingen människa erbjuder dig offer, då du är enså oförskämd och smutsig flod som du är som bara för saltvatten dessutom! Du ärvärdelös som flod, du usla Hellespont, som nu för evigt är lagd i träldom under mig!

Låt ingenjörerna genast börja bygga nya broar!Men vad är nu detta? (solförmörkelsen inträder) Vem vågar ha fräckheten

att släcka solens sken mitt på ljusa dagen? För honom till mig, och jag skall pungslåhonom!Mardonios Min herre, det är ett himmelens tecken. Månen har gått i vägen för solen.Sådant händer ibland.Xerxes Men det får ju inte hända nu, just när jag skall gå över Hellesponten! Detär ju rena sabotaget!Mardonios Nej, min herre, det är bara ett gynnsamt tecken för er. Ty solen ärhellenernas gud, men vår gud är månen, och månens seger över ljuset innebär junaturligtvis persernas utplånande av hellenerna.Xerxes Väl har du talat, min gode Mardonios! Du är i sanning en ärans ochrättskaffens man! (Pytios framträder ödmjukt på nytt.) Ja, vad vill du, rike Pytios?Pytios Ädle herre, jag har en bön till dig.Xerxes Vad vill du nu ytterligare försöka skänka mig? Du ville ge mig allt ochhar nu dessutom bjudit mig på en tursam solförmörkelse. Vad mera kan du ge mig?Pytios Herre, jag har fem söner som alla kommer att följa med dig och strida fördig i Hellas. Kanske kommer de att giva sina liv för dig. Därför ber jag dig, ounderbare härskare, att en av dem, den yngsta, må få stanna hemma hos mig så attåtminstone en av dem säkert må få behålla sitt liv.Xerxes Vill du undandra mig en av dina söner, din skurk? Bad jag dig inte attenbart behaga mig? Nu har du omintetgjort hela det goda intryck du gjorde på migfrån början! Vill du påstå att alla som tjänar mig måste gå under i Hellas, eftersom duinte räknar med att någon av dina söner som tjänar mig kommer att kunna överleva?Vet hut, karl! Du har fått solsting! För det skall du bestraffas! Mardonios, låt genasthämta hit den här karlens yngsta son! Just den sonen skall delas på mitten, och denena delen skall läggas på vänstra sidan om vägen och den andra på den högra. Ochså skall hela min här tåga igenom din sons döda kropp för din oförsynthets skull. Ärdet inte rättvist?Mardonios Det är rättvist.Pytios (på knä) Nåd, herre, nåd! Offra alla mina fyra andra söner men skona honom!Xerxes Varför skulle jag då offra de andra?Pytios Det kommer du ändå att göra i Hellas.Xerxes Ur vägen, olycksbringande man! Din yngste son skall tudelas!

(de bryter upp och lämnar Pytion ensam gråtande kvar.)

20

Pytios En solförmörkelse kan bara betyda tårar och elände, katastrofer ochvärldsolyckor, men den olycka som drabbat mig genom Xerxes är större än alla dekatastrofer som kommer att drabba Xerxes och hans här i Hellas.Artabanos (inträder) Pytios, varför gråter du?Pytios (hämtar sig) Ack, herre, se all denna härlighet! Hela Asien tågar motHellas, perser, meder, assyrier, baktrier, skyter, indier, arier, armenier, araber,etiopier, libyer, syrier och till och med jonier deltar i världens största här för attkrossa den hellenska friheten, och med dem rycker världens största flotta ut för attlägga den hellenska arkipelagen i evig träldom. Vilken prakt! Vilken härlighet!Vilken omätlig storvulenhet! Och likväl skall icke en enda av alla dessa praktfullakrigare finnas kvar om hundra år. Denna gigantiska armé är bara en vindpust somförgår likt ett vissnat löv.Artabanos Sant talar du, grekiske filosof, och jag har förgäves försökt avstyra alldenna tomma teater. Jag har gått med på att följa min broson hit men icke längre.Härifrån vänder jag tillbaka till Susa för att sedan när den dagen kommer trösta enåtervändande slagen armé och en vanärad Xerxes utan kläder på kroppen.Xerxes (återkommer) Farbror, är du här?Artabanos Min brorson, en sista gång besvär jag dig att avstå från att skicka alladessa hundratusenden män i döden.Xerxes Farbror, du är galen.Artabanos Min broson, inser du inte, att ju större armé du har, desto mera sårbarblir den i ett land som är fullständigt främmande för den? Din flotta är så stor att denaldrig kan finna skydd i någon hamn, ty omkring detta hav är alla hamnar små. Ochdin armé är så otalig att den aldrig kan få plats i de trånga grekiska passen eller pålandets smala vägar genom lömska dalar och över farliga berg var den bara kan mötaumbäranden utan tal. Vänd åter hem, o Xerxes, innan det är för sent!Xerxes Pytios, hämta hit Demaretos från Sparta.Pytios Min son då?Xerxes Han är redan tudelad. För hit Demaretos!Pytios Hans bröder förlåter oss aldrig! (går)Artabanos Vem är Demaretos?Xerxes En hellensk överlöpare. Han var konung av Sparta men drevs ilandsflykt av sin egen medkonung Kleomenes, som senare på helleners vis blevgalen och tog livet av sig med att gradvis egenhändigt karva loss köttet från sinkropp. – Här kommer nu Demaretos.Demaretos Vad önskar ni av mig, storkonung?Xerxes Säg mig ärligt, Demaretos, och inför min farbror här, hur stora chanserhar hellenerna mot oss?Demaretos Skall jag svara uppriktigt eller blott vad som behagar dig?Artabanos Säg oss sanningen.Demaretos Lovar Xerxes att ej skada mig för att jag säger sanningen?Artabanos Jag är vittne till att han ej skall skada dig vad du än säger.Demaretos Nåväl, konung, då skall du och din farbror få höra sanningen. Hellas ärett fattigt land, och hellenerna är ett fattigt folk. Det har de alltid varit, och detkommer de alltid att vara. Perserna däremot är ett rikt folk, och deras land är rikast ivärlden. Detta är dock ett tillstånd som ej kan vara för evigt.Xerxes Du svarar inte på min fråga.Demaretos Ditt tålamod tryter redan konung, fastän du ej ens sett Hellas ännu. Låtmig få tala till punkt. Hellenernas fattigdom har härdat dem. Perserna har tusenfrillor var och en, men hellenerna har lagar. Och även om du besegrar alla hellener ihela Hellas, så finns det ett släkte där som du aldrig kommer att kunna besegra.Xerxes Och det är?Demaretos Spartanerna.

21

Xerxes Invånarna i Sparta? Men det är ju bara en liten by ute på landsbygden!Demaretos Likväl skall folk från den hålan aldrig släppa in dig i Hellas.Xerxes Hur många är de?Demaretos Det spelar ingen roll. De är spartaner.Xerxes De låter som ett högmodigt folk.Demaretos De har inget högmod, men de har en stolthet, och den stoltheten är deraslagar.Xerxes Vad säger då deras befängda lagar?Demaretos Att den som bringar träldom åt Hellas aldrig kan tolereras i Hellas.Xerxes Det kallar jag uppstudsighet.Demaretos Det är bara naturlig instinkt och sunt bondförnuft.Xerxes Våra farligaste fiender blir sålunda bönder. Hur många? Om de så ärfemtio tusen är vi femtio tusen gånger fler.Demaretos Det spelar ingen roll om spartanerna är femtio eller hundra eller tusen.De slåss och dör eller segrar.Xerxes Tusen spartaner mot oss? Det är som en loppa mot en gräshoppssvärm!Och en sådan loppa skulle vi vara rädda för?Demaretos Ni har inte mött spartanerna i strid ännu.Xerxes Medge, Artabanos, att detta är för löjligt. De kommer att försvara Hellasmot oss genom tusen halvnakna spartaner. Skulle vi då dra svansen mellan benenoch fly för en sådan barnkammare? Vi har mobiliserat miljoner och spenderatmiljoner. Skulle vi då avstå från att fullfölja projektet för att några erbarmliga byfånarstår i vägen? Medge, Artabanos, att det vore att begära för mycket.Artabanos Min konung, jag reser härmed hem till Susa. Du får själv prövasanningen av Demaretos varningar.Xerxes Ja, res du hem till Susa, erbarmlige kråkskrämma, och ställ dig där ochvakta mitt harem tills jag kommer hem. Men dig, Demaretos, tackar jag för dina ord,ty de endast bekräftar att jag handlat vist i mitt väldiga företag.Artabanos Endast en fråga, Demaretos. I perserhären ingår ju talrika jonier frånAsiens kust. Finner du det klokt av storkonungen att anlita dessa i ett anfall på deraseget land?Xerxes Hela Asien är mig lojalt. Ingen jonier vågar sticka upp mot oss längre.Artabanos Jag frågade Demaretos.Demaretos Jag är spartan och kan endast svara för dorerna. Jonierna känner jag icke.Artabanos Du undviker frågan.Xerxes Nej, han är hellen och vet hur galna jonierna är, men som hellen vill haninte tala nedsättande om dem.Demaretos Jag har bara besvarat era frågor så gott jag har kunnat och ber om att fågå.Xerxes Tack för dina råd, spartan. De bekräftar att mitt krig är riktigt.Artabanos Ingenting kan bekräfta att ett krig är riktigt utom dess konsekvenser, ochdessa har aldrig någonsin påvisat att något krig var riktigt.Xerxes Ur vägen, din gamla tråkmåns, och res hem till ditt harem!Artabanos Histiaios räddade din far Dareios från ett fullständigt nederlag motskyterna, ty Histiaios var en jonier och mänsklig. Men Demaretos här skall aldrigrädda dig i Hellas, ty han är en dorier och hårdare än döden. Jonierna är mjuka, ty detillhör vattnet, men dorerna är hårda, ty de tillhör stenen.Xerxes Åk hem nu, ditt gamla skrälle, och dra dina amsagor för barnen därhemma! Lämna kriget åt oss karlar!Artabanos Nej, jag lämnar det åt er dårar.Demaretos Endast spartanerna krigar klokt.Artabanos Och dem skall denne dåre till storkonung möta! Det blir en cirkus!Demaretos Det är redan en cirkus.

22

Xerxes Nog av! Jag skall ha mitt krig och hör sen! Varken malliga spartaner ellergaggiga släktingar skall hindra mig! Nu går jag över Hellesponten! (går)Artabanos Vad menar du, hellen, om en sådan narr?Demaretos Låt honom hållas. Även han har någon uppgift i historien.Artabanos Med vilket resultat?Demaretos Mera fåfänga.Artabanos Ni spartaner vet något om historien. (går)Demaretos Nej, vi vet bara hur man bekämpar dess fåfänga.

Scen 3. Vid Thermopyle.

Xerxes Här kommer nu min spion tillbaka. För första gången på vårt härtågfinner vi hellener grupperade för att strida med oss, men de kan ej vara många. – Nå,min spion, vad lyckades du utspionera?spionen Jag såg allt och fick komma och gå som jag ville. Ingen av hellenernabrydde sig om mig.Xerxes Var de då inte rädda för dig? Såg de inte att du var perser? Fattar de inteatt min omätliga här har kommit för att förinta dem?spionen Herre konung, jag såg vad jag såg. Vad hellenerna tänker vet jag inte.Xerxes Nå, vad såg du? Hur stor är deras styrka?spionen De är ungefär tre hundra män anförda av Leonidas, yngre bror tillkonung Kleomenes.Xerxes Tre hundra stackare! Och vet de hur många vi är? Vet de om att för varoch en av dem har vi tusen oövervinneliga odödliga fruktansvärda perser?spionen Jag vet inte vad de vet. Jag såg bara vad de gjorde.Xerxes Nå, vad gjorde de?spionen De kammade sitt hår.Xerxes Du påstår att de kammade sitt hår? Är de då kvinnor? Såg du rätt, att detverkligen var män och icke menlösa kvinnor?spionen De är allesammans män, och de övar sig oavbrutet för strid, och mellanövningarna kammar de sitt hår.Xerxes Men detta är ju löjligt! Inte ägnar sig seriösa krigare åt att kamma sitt hårnär de skall till att dö! Antingen slåss de eller flyr de! Är hellenerna då ett så fåfängtoch vanvettigt släkte, att de kammar sitt hår när perserna kommer för att utrota dem!Detta förefaller mig att vara rena rama höjden av dårskap! Jag måste få klarhet i dethär. Gå och hämta Demaretos. Han kanske känner till om det betyder något som viinte känner till.Demaretos Jag är här, herre.Xerxes Bra. Min tjänare här påstår att dina landsmän inför mötet med mig ägnarsig åt att kamma sitt hår som kvinnor som skall till att möta sina friare. Kan du förmig förklara en sådan omanlig dårskap bland män?Demaretos Då är de spartaner, Hellas fruktansvärdaste krigare. De bereder sig pådöden. De tänker slåss mot dig tills de dör. Därför smyckar de sig. Spartanskakrigare är i regel långhåriga, och ju mera långhåriga de är, desto mer fruktansvärdaär de. Alltid före en strid trimmar de och tvättar de och kammar de sitt hår för att bliännu mera fruktansvärda. De smyckar sig mycket riktigt för kärlek, men deras kärlekär krigets lek med döden.Xerxes Men det är ju för absurt! Tre hundra feminina män står i vägen för ossoch ämnar slåss mot en förkrossande övermakt bara för att jävlas med oss! Vi soparju undan dem med kvastar på en halv timme. Väntar vi ett slag tar de nog sitt förnufttill fånga och ger sig av hem igen.

23

Demaretos Min herre, de har nog avsiktligt valt att gruppera sig just här vid dettapass för att möta er emedan detta pass är så trångt. De kommer aldrig att släppa erigenom levande.Xerxes Jag vill inte offra mina ordentliga krigare på en sådan fånig hop avbarnsliga lösdrivare. Det är ju som att skicka en armé för att skrämma bort näsvisabarn! Nej, vi väntar här på att de ska försvinna. Dumma barn måste vi ge en chanstill att uppföra sig bättre. Om de inte försvinner inom fem dagar får vi sätta i gångmed att börja skrämma dem.Demaretos De låter sig inte skrämmas.Xerxes Då är de dumma!Demaretos Tids nog, store konung, får du stifta närmare bekantskap med all derasdumhet.

Scen 4. Femte dagen.

Xerxes Nu är det femte dagen. Har de dumma spartanska fjantarna ännu gettsig iväg?Demaretos De står kvar och övar sig fortfarande för strid, min konung.Xerxes Då är det dags att vi får börja göra någonting åt saken. Skicka ut minasämsta krigare, medierna och kissierna, och be dem ta den larmande barnahopen tillfånga.en general Store konung, de skall gå till anfall genast.Xerxes Men se till att de för hit de gemena snorvalparna levande.generalen Ja, store konung. (går)Demaretos Härifrån kan vi väl se vad som händer i passet. Mederna anfaller lugntoch utan att skydda sig. Spartanerna angriper däremot beslutsamt och snabbt. Detblir en hård strid. Det blir genast kaos i våra led. Mederna kan inte försvara sig. Dedödas som flugor. Jag är rädd, herre konung, att spartanerna inte så lätt låter sigtagas till fånga. Ni får nog döda dem först. Se själv. De har nu dödat alla mederna.Xerxes Det här är ju alldeles förbålt! Vem var det som sade mig att hellenernavar lika styva krigare som mederna och att de flesta hellener hellre skulle slåss vidmedernas sida mot Hellas än våga försvara Hellas mot mig? Mederna är ju heltodugliga! Hur många har fallit?Demaretos Minst fem tusen.Xerxes Och hur många spartaner?Demaretos Det verkar som om några av dem hade fått sig några skrubbsår, men inteen enda av dem har fallit.Xerxes Det här börjar ju nästan likna en mardröm. Vi får nog ta den därlånghåriga slyngelskaran med våld. Skicka genast ut mina odödliga perser mot dem!generalen Ja, store konung.Xerxes Ingenting biter på mina egna odödliga perserkrigare. Nu får vi se påriktig persisk överlägsenhet! Nu skall minsann alla spartaner få bita i gräset medaninte en enda perser ens får något skavsår.Demaretos Det verkar inte så, herre konung.Xerxes Vad menar du, din slyngel?Demaretos De odödliga angriper beväpnade till tänderna, men det går dem intebättre än vad det gick mederna.Xerxes Vill du påstå att de oförskämda spartanerna gör motstånd?Demaretos De gör mer än bara motstånd. De slår dina odödliga tillbaka. Demassakrerar dem. De odödliga flyr efter svåra förluster.Xerxes Omöjligt!Demaretos Titta själv.

24

Xerxes Det har aldrig hänt förut.Demaretos Men nu har det hänt. De odödliga ligger kringspridda som hjälplösa liköver hela området. De få som klarat sig är skräckslagna och kommer flyende tillbakamed panisk förskräckelse i sina ansikten.Xerxes Den som flyr skall dö!Demaretos Med den principen kommer ingen i din här att överleva.(En mycket skamfilad skräckslagen odödlig perserkrigare kommer fram till Xerxes. Hansöverdådiga rustning är fullständigt i trasor.)den odödlige Store konung, vi rår inte på hellenerna! De slåss som maskiner!Xerxes Krossa dem då med maskiner! Låt mina stridsvagnar rycka fram genompasset och platta ut de fördömda fienderna mot marken! Skicka ut varenda häst ochvarenda vagn emot dem!generalen Ja, store konung.Xerxes Nu får dina hellener något att bita i! Ingen kan motstå minaoövervinneliga stridsvagnar!Demaretos Jag är rädd att dina hästar får hårdare saker att bita i än vad hellenernafår, ty dessa känner hästen, och hästar har aldrig kunnat användas i krig mot dem.Xerxes Min general, hur går det för mina hästar?generalen Jag är rädd att Demaretos har rätt. Hellenerna har lagt sig på marken,och hästarna skadar dem inte. I stället rusar hästarna rakt in i passet, – men vad ärdetta?den odödlige Skicka inte hästar in i passet, store konung!Xerxes Och varför inte det, din fågelskrämma?den odödlige De har ju byggt en mur där inne!generalen Det är riktigt som vår odödlige vän säger. Hästarna kan inte väja förmuren. De vänder tillbaka och krockar med varandra. Vagnarna trasslar in sig ivarandra, och nu tar hellenerna körsvennerna och soldaterna bakifrån. De behöverinte göra mycket. Det värsta gör våra perser själva.Xerxes O nåd! Nåd! Huru långt skall då detta fiasko få gå utan att det vänder sig?generalen Nu börjar vagnarna komma tillbaka utan körsvenner och utan soldater.Xerxes O nåd! Nåd! Där föll alla mina bästa krigare! Tusen stridsvagnar urleken! Vilken katastrof! Och de tre hundra lever än?Demaretos En eller två tycks ha stupat.Xerxes Detta förlåter jag hellenerna aldrig! Finns det då ingenting som kanstäcka deras övermod? De har ingen rätt att slå tillbaka oss överlägsnavärldserövrare!generalen Store konung, vi har ingen chans att tränga genom passet. Spartanernastrider för skickligt.Xerxes Nej, de har bara tur! Det är vi här i världen som kan strida, vi har ju lagtunder oss hela världen, och så skall dessa oförsynta hundar få stå oss i vägen ochklara sig helskinnade undan oss bara för att de har tur! Vad hette deras ledare nuigen?Demaretos Leonidas, herre.Xerxes Leonidas! Du skall flås! Jag skall spotta dig i ansiktet, och ditt huvudskall skiljas från din kropp emedan du har fräckheten att våga stå i vägen för mig,din uppstudsige lymmel, din oborstade fähund!Demaretos Ta det lugnt, store konung. Hela din här är inte slagen ännu.Xerxes Hur stora förluster har vi gjort, min general?generalen Ungefär tio tusen man.Xerxes Och hellenerna?den odödlige Tre eller fyra, högst fem.Xerxes Och Leonidas lever ännu, den ohängde kanaljen!

25

Demaretos Ja, och ämnar nog leva så länge han har perser kvar att försvara sitt landmot.Xerxes Man kunde nästan tro, Demaretos, att det är du som har varnat ditt folkför oss så att de har sänt ut sina tre hundra allra bästa krigare mot oss.Demaretos Nej, herre konung, Leonidas har själv valt sina tre hundra, ty det ärseden i Sparta, att när det är krig väljer kungen själv ut de män vilka han önskar hastridande vid sin sida, och jag råkar veta, att Leonidas har valt ut sina tre hundrakamrater enbart bland män som har familj och barn. Alla dessa tre hundra har alltsåallt liv i världen att kämpa för och försvara.Xerxes Ändå börjar jag tro att du har varnat dem. De verkade väl känna tilltidpunkten och platsen för vår ankomst till Hellas eftersom de i god tid hunnit byggaupp en mur genom passet.Demaretos Muren har alltid funnits där.Xerxes Så intakt och så modern? (Epialtes visar sig.)

Vem är du?Epialtes Epialtes.Xerxes Och vem är Epialtes? Vet du vem jag är?Epialtes Du är storkonungen.Xerxes Du talar som en medier. Varför kommer då en tiggande oduglig mediertill storkonungen?Epialtes Därför att storkonungen är rikast i världen.Xerxes Du kommer alltså för att tigga personligen av mig, din skälm, mitt ihöjden av vårt mest vanärande slags fiasko och totala nederlag?Epialtes Jag kommer för att sälja en hemlighet som kan rädda ert ansikte. Men jagvill ha mycket pengar.Xerxes Hur kan du, en oduglig medier, vända krigslyckan för världenstappraste krigare till deras nederlag?Epialtes Jag känner en annan väg omkring berget.Xerxes Gör du det? Menar du att vi kan omringa spartanerna?Epialtes Ja, om du ger mig pengar.Xerxes Din bov, du skall få allt guld du begär bara vi lyckas döda varenda en avde tre hundra spartanerna.Epialtes Det blir ingen konst med er outtömliga armé bara vi kan anfallahellenerna bakifrån.Xerxes Så visa min general vägen!Epialtes I natt skall vi smyga oss över den så att du i morgon har segern ochLeonidas huvud i din hand. (går bort med generalen.)Xerxes Nå, Demaretos från Sparta, vad säger du nu?Demaretos Det ska till den yttersta odugligheten, snikenheten och fegheten för att fådet yttersta hjältemodet, ädelmodet och dygden på fall, ty en spartan kan endastfällas genom svek.Xerxes Hellas svek mig. Alltså har jag rätt att fälla Hellas genom svek.Demaretos Nej, store konung, Hellas svek aldrig dig, men du har nu svikit Hellas.Du har förklarat Hellas krig, Hellas har accepterat kriget och försvarat sig hederligt,men du går nu bakom ryggen på hedern.Xerxes Menar du att jag har något val?Demaretos Ja. Res hem.Xerxes Varför skulle jag göra det?Demaretos Därför att detta slag skall förena hela Hellas mot dig, och liksom du ejskall skona Leonidas skall heller icke Hellas skona dig.Xerxes Ha-ha-ha! Hör på den!Demaretos Store konung, en spartan skrattar aldrig även om han segrar.Xerxes Är han så tråkig?

26

Demaretos Ty han vet att döden blir hans enda yttersta belöning ändå.(Xerxes blir svarslös och går.)

Scen 5. Flottan vid Artemision. Ombord på Themistokles skepp.

Themistokles Vad nytt från Thermopyle?en budbärare Leonidas och hans spartaner håller stånd.Themistokles Hur många är de?budbäraren De är tre hundra, men med dem är 400 hopliter från Thebeoch 700 från Tespiai i Boiotien.Themistokles Och hur många är perserna?budbäraren Minst hundra tusen.Themistokles Hur länge tror du våra vänner kan hålla stånd?budbäraren I evighet, så länge perserna inte hittar den andra vägen runt berget. Närjag sprang därifrån hade de ännu inte gjort det, och minst tio tusen perser hade dåredan fallit.Themistokles Min vän, det bådar gott. Gudarna är då åtminstone på vårsida. Må vi då bekymra oss om den persiska flottan. Hur många skepp har de?budbäraren Ungefär tre tusen.Themistokles Och vi har 278. Vi skulle behöva litet hjälp från ovan. Varstormen förra veckan inte oss behjälplig?budbäraren Jo, perserna låg då vid Magnesia, och 415 av deras skepp krossades motklipporna. Men en så liten förlust märks inte i deras flotta.Themistokles Om vi ändå kunde få en fingervisning från någon av gudarna!Skyllies (utanför relingen) Ohoj!Themistokles Vem ropar?Eurybiades Det är någon i vattnet.Themistokles (lutar sig över relingen) Vem där?Skyllies (som förut) Jag är Skyllies från Skione, och jag har dykt hit från persernasfartyg!Themistokles Menar du att du dykt vid Afele och kommit upp först här?Skyllies Tjata inte utan hissa upp mig! Jag har nyheter att berätta!Eurybiades Hissa upp honom!(Skyllies hissas upp och kommer ombord våt och naken.)Themistokles Du har dykt åttio stadier under vattnet, om du har talat sant.Eurybiades Alla vet utom du, Themistokles, att Skyllies från Skione är Hellasskickligaste dykare.Themistokles Har du flytt från perserna?Skyllies Ja, jag tröttnade på att rädda deras pengar från deras ideligen sjunkandevrak. Men hör på nu. Perserna har skickat två hundra fartyg runt Euboia för attblockera sjövägen till Attika för er.Themistokles Det var värdefulla nyheter. Då är det därför derashuvudflotta väntar med att angripa oss.Eurybiades Vad skall vi göra?Themistokles Vi kan inte lämna vår position här så länge dina spartanerförsvarar Thermopyle. Men bland persernas skepp finns många joniska skepp medjoniska manskap. Vi måste få dem att överge Xerxes.Eurybiades Hur?Themistokles Perserna tror att vi är dumma som vågar möta dem med tre hundraskepp mot tre tusen och tre hundra spartaner mot hundra tusen. Men en Odysseus'list är inte alltid att förakta. Vi seglar bort härifrån vid midnatt, upphinner vid

27

gryningen persernas två hundra utskickade skepp och driver dem på klipporna. Menvi lämnar här ett budskap till våra vänner jonierna i persernas sold.Eurybiades Många perser förstår att tyda grekiska.Themistokles Jag vet. Rista på flera olika stenar följande rader: (dikterar)

"Jonier, ni är hellener liksom vi och bör ej strida för perserna. Kom övertill vår sida! Om ni inte kan det, så håll er utanför alla strider! Om ni inte kan detheller, så visa er fega i striden, och vi skall icke skada er. Kom ihåg, att det var ni sominledde det hellenska upproret mot perserna!"

Det tror jag räcker.Eurybiades Allt är gott och väl om jonierna får läsa sådana inskrifter och ickeperserna. Men vad händer när perserna får se dem?Themistokles Då håller Xerxes jonierna utanför striderna, vilket är det nästbästa vi kan önska oss.Eurybiades Du har rätt. Jag gjorde rätt som överlät mitt överbefäl över flottan åt dig.Themistokles Du gjorde rätt som tog emot mina pengar. Men här ser jag nu enroddbåt komma från land. Det måste vara mera nyheter från våra tappra spartaner.Eurybiades Han ser uppriven ut.Themistokles Jag fruktar att han har dåliga nyheter.Abronikos (kommer ombord) Mina herrar, svek och förräderi har för alltid krossatHellas tappraste hjärtan.Eurybiades Vad har hänt?Abronikos En medisk man kände till hemligheten med stigen över berget och såldeden till Xerxes för dyra pengar. I natten gick perserna över berget. Följande morgonstod spartanerna med perserna på båda sidor om sig. Allt återtåg var omöjligt. Detvar bara för dem att strida och dö.Eurybiades Var det ingen som vaktade vägen över berget?Abronikos Jo, en fokisk skara, men de flydde upp för berget för att försvara sigmedan perserna bara tågade förbi dem och ner igen på andra sidan.Themistokles Hur gick det för Leonidas?Abronikos Han och hans spartaner och de thebaner och boiotier som var med demstred till sista man. In i det sista försvarade spartanerna sin fallne konungs lik. Näralla var döda skar Xerxes huvudet av Leonidas och satte upp det på en påle. Annarsplägar perserna hedra sina fallna fienders lik, men Xerxes var så arg på Leonidas förde förlusters skull som han lidit under de veckolånga striderna att han gick hur långtsom helst i skändningen av Leonidas lik. Jag har aldrig sett en konung uppföra sig såilla.Eurybiades Så nu är vägen öppen för perserna in till Hellas?Abronikos Ja, men det kostade dem nästan tjugo tusen man.Themistokles Det är en femtedel av deras styrka. Och vi har redan lyckatsoskadliggöra en femtedel av deras flotta. Det börjar bra. Men låt oss nu fortsätta! Vihar fyra femtedelar av vårt arbete kvar! Lätta ankar! Vi lämnar Artemision!Eurybiades Vart skall vi fara?Themistokles Till Salamis! (flottan bryter upp.)

Scen 6. Vid Salamis.

Eurybiades Här ligger vi nu vid Salamis och kan inte annat. Hur går det medevakueringen av Athen?en sjöman Den är i det närmaste slutförd. Det återstår bara några fattiga ochpräster, som vill stanna kvar och försvara Akropolis.Eurybiades Hur tror de att de skall kunna göra det mot perserhären?

28

sjömannen Akropolis har bara en uppgång, och kunde inte spartanerna försvaraThermopyle ända tills de blev kringrända?Eurybiades Det är riktigt. Men perserna är inte dummare än att de bestigerAkropolis även från andra sidan förr eller senare.sjömannen Men hur kunde du, en spartan, överlåta ditt överbefäl över flottan åtThemistokles, en athenare?Eurybiades Han övertalade mig och köpte mig. Men jag är fortfarandeöverbefälhavare. Jag gör bara som Themistokles vill.sjömannen Hur kan en spartan finna sig i en athenares vilja?Eurybiades Min vän, när det gäller att försvara Hellas frihet mot en övermäktigasiatisk invasion måste man lägga all stolthet åt sidan för det allmänna bästa. OchThemistokles är en bättre amiral än jag. För formens skull gav man överbefälet åt enspartan, då det var villkoret för att Sparta helhjärtat skulle delta i försvaret av Hellas.sjömannen Men tror du inte Athen kan bli övermodigt om det får göra vad det villmed hela den hellenska flottan?Eurybiades Därför är jag fortfarande överbefälhavare och kan beröva Themistokleshans kommando när jag vill. Så länge Athen sköter sig låter vi Athen hållas.sjömannen Här kommer en budbärare.budbäraren Perserna har intagit Athen! De har förhärjat hela Attika, hela Boiotien,hela Thebe, hela Athen och intagit Akropolis!Eurybiades Försvarades inte Akropolis?budbäraren Jo, idogt, så att Xerxes blev riktigt bekymrad, men så klättrade enperserstyrka upp bakifrån, så att borgen kunde intas. De har bränt ner alla templen.sjömannen Detta är förfärligt. Vad skall vi göra?budbäraren Vi har ingen chans mot övermakten. Vi måste fly för våra liv! Vi måstefly till Peloponnesos och försvara Isthmos och Korint, så att de åtminstone inte tar sigöver näset!Eurybiades Vi gör ingenting förrän Themistokles kommer.budbäraren Många skepp lättar redan ankar för att fly.sjömannen Eurybiades, du kan inte hålla en flotta samlad vid Salamis när Athen harbränts ner.budbäraren Här kommer Themistokles.Themistokles Varför hissar alla skeppen segel?Eurybiades De vill fara bort och försvara Peloponnesos.Themistokles Skingras flottan nu blir den aldrig samlad igen. Om skeppentillåts lämna Salamis far var och en hem till sitt eget land och sin egen ö för attförsvara sina egna, och så rinner hela försvaret av Hellas ut i sanden.Eurybiades Vi kan ännu samla de andra anförarna och höra vad de säger.Themistokles Vi athenare är flest till antalet och lämnar icke Salamis! Härskall avgörandet mot perserna träffas! Vi har redan utkämpat två framgångsrikastrider mot dem vid Artemision och vet nu vad vi har att kämpa mot. Till sjöss är deoss underlägsna hur många fler de än är.Eurybiades Themistokles, vid tävlingslekarna får de stryk som börja i förtid.Themistokles Men de som blir efter får inget pris. Hör på, Eurybiades. Omvi seglar till Korint för att slåss vid Isthmos får vi slåss på öppet vatten, vilket inte ärgagneligt för oss, eftersom våra fartyg är tyngre och färre. Dessutom förlorar du dåSalamis, Megara och Aigina åt perserna. Dessutom kommer hela perserhopen tilllands ner till Peloponnesos lockade dit av dig personligen. Här är vattnen trånga, ochvi känner dem väl, och här är det till vår fördel att slåss med våra färre fartyg motderas klumpiga massor av skepp. De känner icke dessa sund, deras manövrering blirotymplig, och vi får alla fördelar på vår sida, vilket vi kan behöva, då vi är en mot tio.Vid Peloponnesos har vi icke samma fördelar. Dessutom har vi evakuerat helaAthens och hela Attikas och Boiotiens befolkning över till Salamis. Kan du, en

29

spartan, lämna alla dessa kvinnor och barn i sticket utan vidare? Kämpar vi här skalldu icke få en enda perser till Peloponnesos. Om vi besegrar deras flotta, vilket vi barakan göra här, måste hela perserhopen till lands hals över huvud fly hem till Persien,ty Xerxes kan icke underhålla en armé i ett land, som han förhärjat själv, utan sinflotta.sjömannen Du, Themistokles, har förlorat din stad åt perserna och vill ändåbestämma över alla oss andra hellener.Themistokles Min bäste Adeimanthos från Korint, vi athenare harfortfarande två hundra skepp kvar, medan alla ni andra sammanlagt bara harhundra. Är det inte skäl nog för att låta Athen få hålla i flottans roder? Om man ejfattar förnuftiga beslut, Adeimanthos, finns det heller ingen risk för att gudarna skallkunna hjälpa en. Om ni inte stannar här och slåss, Eurybiades och Adeimanthos,seglar vi med våra två hundra skepp härifrån till Italien och lämnar hela Hellas isticket, så får ni på Peloponnesos dras med perserna så mycket ni vill.Eurybiades Vi har inget val, Adeimanthos. Themistokles får det som han vill.Signalera till skeppen att vi stannar.Adeimanthos Inte ett enda skepp har rört sig i avvaktan på resultatet avThemistokles ankomst.Themistokles Mina herrar, vi får en god men arbetsam dag.

Scen 7. Athen, areopagen. Persernas rådplägning.Akropolis syns fullständigt förhärjat i bakgrunden.

Xerxes Mina obetvingliga, oövervinneliga kaptener och amiraler, jag har samlater här för att få slutgiltigt höra er mening om det stundande sjöslaget, som jaghoppas skall avgöra vårt krig i Hellas. När väl den athenska flottan är förstörd har vibara Peloponnesos kvar att förhärja, och mot den delen av landet tågar vi redan. Omni har något att komma med inför historiens största sjöslag, i vilket vi bara kan segra,emedan vi alltjämt är en oinskränkt och absolut övermakt, så ber jag er att framläggaera synpunkter nu.Mardonios Stor är i sanning du, hela världens blivande överkonung, som så totaltredan har söndersmulat allt hellenskt motstånd till lands! Vi mötte någrakråkskrämmor vid Thermopyle, och det var allt. Nu har vi några barkbåtar att stjälpasönder där vid ön, som är för rädda av sig för att våga fara ut på öppet vatten. Skullevi icke ta och sänka dem också? Vad säger ni, män av Asien?Konungen av Sidon Jag ser inget hinder i vägen för ett sjöslag. Om athenarna ärså dumma att de offrar sina sista skepp fastän deras stad redan är fallen och skövladför evig framtid, så får de väl offra sina skepp då.Mardonios Tala, konung av Tyrus.Konungen av Tyrus Jag delar fullständigt min frände konungen av Sidonsmening. Mot Asien förmår några pappersbåtar ingenting. Hellenerna är ett stolligtfolk som offrar sig för ingenting. Det har vi konstaterat vid skärmytslingen vidThermopyle.Artemisia Likväl gjorde konung Xerxes en svidande förlust på tjugo tusen man vidThermopyle medan endast tusen hellener föll.Mardonios Det är lögn!Artemisia Ni vet alla lika väl som jag att Xerxes lät klä tio tusen av sina egnas lik ihellenska dräkter bara för att alla skulle tro att så många hellener hade fallit, medanhan gömde de övriga tio tusen i massgravar för att ingen skulle se dem.Mardonios Artemisia, du utmanar storkonungen!

30

Xerxes Tala, Artemisia av Halikarnassos. Nu gäller det den stundandesjöstriden vid Salamis. Vad har du för mening om den, du min enda ärligarådgiverska och främsta sjöbefälhavare?Artemisia Mitt råd, o Xerxes, är: anfall icke. Lämna de athenska skeppen i fred.Tids nog skall de skingras ändå. De har bara fördelarna på sin sida om vi angriperdem var de ligger just nu. Låt dem ligga där och skvalpa tills de ruttnar. Invadera istället Peloponnesos, och när väl Sparta har besegrats skall sedan ingen mera stödjade upproriska och malliga athenarna.Mardonios Artemisia är feg och rädd för att slåss med athenarna till sjöss.Xerxes Tyst, Mardonios. Artemisia, du är själv av doriskt blod och kännerathenarna. Är du rädd för dem?Artemisia Jag var icke den som utmärkte sig minst i sjöstriderna vid Artemision.Men fastän flera andra av dina fenikiska befälhavare utmärkte sig bättre är jag denenda av oss som vågar erkänna att athenarna är lika mycket bättre i strid till sjöss änvi som män är än kvinnor. Jag förutspår, att om vi möter deras flotta var de själva villatt vi skall möta dem, så hotas du av undergång. Alla som inte inser detta är falskarådgivare och sjömän med dåligt omdöme, o Xerxes, vare sig de är konungar avTyrus eller Sidon eller hela Egypten.Mardonios Hon hädar!Konungen av Sidon (till konungen av Tyrus, belåtet) Nu lyssnar Xerxes aldrig mer påhenne.Konungen av Tyrus (till konungen av Sidon) Det är slut med hennes karriär.Xerxes Min dotter, det skall alla veta, att av alla era rådslag har jag alltid satt detstörsta värdet på Artemisias, och det gör jag nu mera än någonsin, emedan hon hartalat friast av er alla. Emellertid finner jag att en majoritet bland eder är för endrabbning medan Artemisia är ganska ensam om sin avvikande mening.Artemisia Jag är den enda av dina befälhavare, o Xerxes, som rätt kännerathenarna. Jag är den enda av oss alla som inte begår misstaget att underskatta dem.Xerxes Ditt ord väger tungt, o dotter. Jag måste tänka över detta. Kanske viväntar med sjödrabbningen. Vi måste ju ändå erövra hela Peloponnesos. Varför integöra det först och uppskjuta problemet med athenarna?Mardonios Om vi besegrar athenarna till sjöss knäcker vi samtidigt Peloponnesoshela moraliska motstånd.Artemisia O Xerxes, du har redan intagit Athen, som var roten till upproret motdin fader och som det var ditt mål att besegra. Athenarna har förlorat sin stad. Hållfast vid denna seger och fika inte efter att riskera att förlora den med att ge dig ut påför djupa vatten.en tjänare Herre, här är en budbärare från athenarna. Jag tror att han är enöverlöpare.Xerxes Vad har han att säga?budbäraren (Sikinnos) Jag har i hemlighet blivit hitsänd av en av mina befälhavare.Han låter hälsa att han hellre önskar er seger än tjänar hellenerna. Han ber migupplysa er om att hellenerna är mycket ängsliga och tänka på att fly. De är icke enigasinsemellan, och om ni angriper dem nu skall ni finna att de börjar slåss sinsemellan,somliga för att få fly och andra för att hindra dem från att fly.Mardonios Detta är tecknet.Artemisia Stopp ett tag! Vilken befälhavare sände dig?Sikinnos Themistokles.Artemisia Xerxes, tro icke på denna mannens ord. Detta är en list av Themistokles.Jag kan icke själv klart förstå dess innebörd, men Themistokles är den slugaste av allaathenare, och han har ont i sinnet mot dig.Xerxes Vem är Themistokles?

31

Mardonios Athenarnas ledare och deras flottas befälhavare. Men han står underspartanen Eurybiades befäl.Xerxes Om Themistokles bara är en underbefälhavare finner jag denne athenskeöverlöpares ord trovärdiga. Ni hellener och särskilt ni athenare, min käre överlöpare,tycks mest bestå av överlöpare och förrädare.Artemisia Det är list, Xerxes.Xerxes Jag har svårt för att fatta motivet bakom en sådan list, Artemisia. Vågardu förneka att denne man talar sanning?Artemisia Jag kan ej förneka att det kanske är som han säger, men samtidigt anarjag någon beräkning hos Themistokles med att skicka mannen hit.Xerxes Vi anfaller omedelbart. (rådslaget avslutas.)

Scen 8. Athenarnas läger vid Salamis.

Adeimantos Jag har just fått goda underrättelser från Peloponnesos. Muren över detKorintiska näset är färdig. Alla Peloponnesos sju folk har slitit natt och dag för attbygga den, och nu är de redo att möta perserna och försvara vad som återstår av detfria Hellas. Låt oss därför resa dit och sluta oss till dem.Themistokles Adeimantos, vi hade ju kommit överens. Varför vill du nupå nytt så oenighet och träta mellan oss?Adeimantos Eurybiades, jag kan inte förstå hur du som Hellas flottas överbefälhavarealls kan med att höra mera på denne athenske skrävlare och över huvud taget brydig om hans ord.Eurybiades Jag är rädd, min gode Themistokles, att de flesta av oss hellre sluter uppkring försvaret av Peloponnesos än stannar här och slåss för ett Attika som redan hardukat under.en tjänare (inkommer) Themistokles, en herre söker dig.Themistokles Vem är det?tjänaren Aristides.Themistokles (förvånad) Aristides! (ett sus går genom församlingen)Eurybiades (till en annan) Vem är Aristides?den andre (Aiskhylos) Themistokles' politiske motståndare i Athen. Han har nutydligen återvänt från sin landsflykt.Themistokles Stanna här. Jag går ut och talar med honom.(går avsides. De andra fortsätter överläggningen.)

Var hälsad, min käre frände. Du borde ha stannat några år till i din landsflykt.Aristides Min arge broder, låt oss glömma oss själva och tänka på Hellas. Det varmed största svårighet jag kunde ta mig hit förbi persernas bevakningar. Men jag harsett nog för att kunna informera er om att ni är fullständigt omringade. Persernarycker an med sina fartyg vid sundets båda öppningar.Themistokles (hjärtligt leende) Min vän, du kommer med de bästa tänkbara nyheter.När jag märkte att korintierna och spartanerna ej kunde enas med oss skickade jagmin tjänare till Xerxes och bad honom berätta hur ängsliga hellenerna var.Aristides Themistokles, du spelar farligt.Themistokles Vi har ingenting att förlora. Detta var vår enda chans.(till de andra) Eurybiades! Adeimantos! Vänner och kaptener! Aristideshar återkommit från sin landsflykt och berättar nu att vår flotta är innestängd avperserna. Ni kan inte segla till Peloponnesos längre utan att först slåss med hela denpersiska flottan!Eurybiades (för sig själv) Themistokles får det alltid som han vill.Adeimantos Det är en ny fint, ett nytt trick från Themistokles sida för att få oss attstanna kvar. Tro honom inte!

32

Aristides, du som redan är gammal, hur kan du se något i detta mörker?Aristides Ön Psyttaleia kryllar av perser som landsatts där i natt för att de imorgon där skall samla ihop era vrakdelar och ilandflutna lik. Ni är heltinnestängda.Adeimantos Vi tror inte på dig. Du är inte betrodd i detta krig. Tro inte på honom,Eurybiades Dessa athenare är bara lögnare, skådespelare, överlöpare och förrädare,och mest förråder de varandra. De duger ingenting till när det gäller krig.Themistokles Likväl lämnade ni oss att ensamma segra vid Marathon. Detär väl avundsjukan över att inte ha varit med vid det slaget som fortfarande gör ergröna av mindervärdeskomplex.Eurybiades Sluta gräla nu, mina underbefälhavare! Vi gör ett försök i morgon attsegla till Peloponnesos. Finner vi inga perser i vägen klarar vi oss, och finner viperser i sundet får vi väl klå dem.Themistokles Mina herrar, ni inser inte situationens allvar.Adeimantos Du pratar bara strunt, Themistokles. Låt oss segla iväg omedelbart innanThemistokles har skaffat hit varenda perser bara för att få oss att gå under medhonom.Panaiteos (inkommer upprörd och andfådd i full stridsberedskap) Mina herrar, perserna harsamlat hela sin flotta i sundet! Jag har lämnat dem för att slåss och dö med mitt egetfolk! Vi måste omedelbart bereda oss till samlad strid!Themistokles Det var det Aristides försökte säga.Eurybiades Snacka om överlöpare.Adeimantos Themistokles, du tycks i alla fall få det som du vill. Men ve dig om vi nuförlorar denna dag!Themistokles Om vi förlorar, Adeimantos, är det lika synd om oss bäggetvå som det blev om Leonidas.Eurybiades Mina herrar, låt oss sluta prata och börja slåss.

(församlingen bryter snabbt och beslutsamt upp.)

Scen 9. Ljusan dag över sundet vid Salamis.Aiskhylos träder fram.

Aiskhylos Med segern säkert i sin hand inringar perserflottan sundet mellanSalamis och Aigaleosberget, var kung Xerxes sitter för att iakttaga striden. Ifrån östertränger joniska fartygen in mot sundet mot peloponnesiernas flotta, och från västerkommer den fenikiska eskadern seglande rakt mot athenarna. Men knappt får dehellenska männen syn på Xerxes' flotta så utbrister de i klar och jublande gladstridshymn och är genast i perfektaste stridsordning. Xerxes tittar på från berget ochfår ideligen noggranna rapporter om allt vad som händer. När ett av hans fartygutför någon bragd så tar han reda på vem den kaptenen är för att belöna honomsenare, och när en perser visar prov på feghet tar han likaledes reda på vem krukanär för att bestraffa honom senare. Och han har lovat alla sina perser, att vem helstsom låter något grekiskt fartyg klara sig skall plikta för den uraktlåtenheten med sittliv. Så känner alla perser tungt sin konungs öga vila på sig, och de seglar och ror påför glatta livet in i sundet.

Men hellenerna slåss denna dag som lejon. Perserna har ingen ordning på sittangrepp, och i sundets trånga vatten trasslar de blott till det för sig. De kan ickeheller simma, så när något persiskt fartyg rammas och begynner sjunka går varendaman till botten med sitt skepp. Hellenerna är däremot simkunniga och vana vid sitthav, så när ett grekiskt fartyg sänks så klarar sig varenda man i land på Salamis. Därsamlas under Aristides' ledning en hoplitfalang, som går i land på Psyttaleia ochförgör varenda perser som där samlats för att samla vrakgods och hellenska lik.

33

Snart uppstår kaos i den store Xerxes' oerhörda flotta. Skeppen längst fram in isundet kapas, sänks och dränks av de till havs stridskunniga hellenerna. Då griper enpanik de främsta leden av den persiska armadan så att dessa börjar fly och backa utur sundet. Men den oerhörda flottan trycker på från havet utan att de bakre skeppenfattar vad som händer dem där inne i det trånga sundet, och så stor är flottan, att närde mest utsatta försöker fly så kör de bara in i muren av de fartyg som fortfarande ärpå väg in i sundet. Därigenom rammar många asiatiska fartyg varandra så att dessasjunker och varenda stridsman går till botten.

Se på Artemisia av Halikarnassos! Hon har seglat främst i täten av kung Xerxesflotta men är nu så hårt trängd att hon måste fly. I vägen står för henne då ettpersiskt fartyg, som hon rammar. Detta observerar hennes attiska förföljare, somspörjer: "Se hur Artemisia rammar sina egna! Alltså strider hon för oss och ej förperserna!" Och han förföljer henne icke längre utan låter henne klara sig.

Och Xerxes ser från berget hennes tilltag, men han tror att hon med skicklighethar rammat en hellensk trier, och han blott prisar henne ytterligare för hennesdjärvhet.

Men hans blick blir ständigt mörkare när han bevittnar oredan och katastrofen isin flotta, och han säger pessimistiskt inför Artemisias initiativ: "Så har då männenblivit kvinnor medan kvinnorna ha blivit män."

Fenikierna beskyller katastrofen helt på joniernas förräderi, då några jonierhörsammat Themistokles' uppmaning och i striden visat loj passivitet; men Xerxeshar själv sett hur samothrakerna angripit en athensk trier och sänkt den och hur dedärefter rammats av ett fartyg från Aigina, men hur samothrakerna ifrån sittsjunkande krigsfartyg slungat sina spjut mot aigeneterna. Därav har Xerxes dragitslutsatsen att jonierna förvisso stridit väl för honom, och han kastar skulden för sittnederlag i stället på fenikierna själva.

Slaget är en katastrof för perserna, och Xerxes gråter inför synen. Hjältemodigasti striden har Aiginas folk och fartyg varit som beslutsamt angripit och sänkt flerfientliga skepp än någon annan folkgrupp av hellenisk stam. Men dagens segrare ärförst och främst Themistokles men även Eurybiades från Sparta och den samma dagfrån ostrakistisk landsflykt återvände Aristides.

Gråt, o Xerxes, ty du är en fallen man, ty varje ord som Artemisia sade iuppriktig varning av lojalitet och vänskap har nu visat sig ha varit nog det enda godaråd du fick av någon.

Scen 10. Athen, areopagen. Akropolis i ruiner i bakgrunden som tidigare.Themistokles uppträder med en olivkrans.

Themistokles Athenare, jag har goda nyheter! Ej endast är den persiskaflottan förintad vid Salamis, ej endast har de sista överlevande persiska fartygenåtervänt till Asien, ej endast har Aristides kommit tillbaka och bidragit till segern vidSalamis, utan det bästa av allt är, att Xerxes har anträtt sitt återtåg!Aristides Och det återtåget lär du ha hjälpt honom till, Themistokles.Themistokles Jag skall berätta som det är. Jag yrkade på att få förföljaresterna av den persiska flottan och förgöra dess sista fartyg, jag ville att vi skullerasera Xerxes bro över Hellesponten, men ni ville inte att Xerxes skulle tvingas blikvar i Hellas. Därför bad jag i stället Xerxes att skynda på och gav honom fri lejdtillbaka till sitt eget och lovade honom att inte röra hans bro över Hellesponten. Omhans återtåg vet jag nu att berätta följande. Hans otaliga här har hemsökts på vägenav hungersnöd och svält och sämsta tänkbara väder. Liksom stormarna efter Salamisförgjorde de flesta flyende perserskeppen och krossade dem mot Euboia, så har

34

vintern förföljt Xerxes under hela hans väg till Hellesponten. Mer än hälften av hansjättelika här har gått under. Och när han äntligen nådde fram till Hellesponten fannhan sin bro även den fullständigt raserad av stormar. Där fick han för att hangisslade Hellespontens vatten och försökte lägga dess böljor i fjättrar! Och vi hellenerär som havet: inte ens en Xerxes kan inringa oss utan att vi glider undan och klaraross lika lätt som vintern pungslog Xerxes sista resurser! Xerxes är en bruten man, ochhela hans världsrike är paralyserat av sorg.Aristides Likväl håller sig Mardonios kvar i Hellas.Themistokles Det är riktigt. Xerxes har lämnat Mardonios kvar iThessalien med en tredjedel av hären på det att det inte må vara Xerxes fel utanMardonios fel om dessa nu blir ytterligare slagna av oss. De har redan blivit slagnavid Potidaia. De belägrade staden i tre månader och lyckades inte ta den ens genomförräderi. Sedan uppstår ebb i havet, och de utnyttjar denna till att marschera framtill Potidaia på havets torra land. Men då kommer havet tillbaka i en plötsligspringflod och dränker dem alla. Det blev ett vått slut på den belägringen!Aristides Perserna förstår inte att man inte kan sätta sig över naturen.Themistokles Berätta hur det var i Sparta.Aristides Här är det min tur att ge Themistokles mitt erkännande. Ni vet alla, oathenare, hur man har plägat behandla oss i Sparta: med en axelryckning.Themistokles är den förste athenare som har blivit ordentligt hedrad, firad ochuppskattad i Sparta. Tillsammans med Eurybiades fick han denna olivkrans somhederspris för sina insatser, som han har all rätt att bära. Themistokles, du står idagpå höjden av din levnad, framgång och lycka, och jag önskar bara att du icke grumlatdetta med de övermodiga angreppen på Andros, Paros och Karystos. Hämnden ärgudarnas och icke vår, och om vi lyckats bli av med tyrannen Xerxes har vi för detinte rätt att göra oss till tyranner över andra.Timodemos Rätt så, Aristides! Och tro inte, Themistokles, att du fick din heder avSparta för din egen skull! Du fick den bara för att du råkar vara athenare.Themistokles Det är riktigt, Timodemos från Afidne. Hade jag varit enbelbenit hade jag inte fått denna ära, lika litet som du hade fått den om du så hadevarit athenare.Aristides Nog om den saken nu. Jag ser nu ett sändebud nalkas från Mardonios.Themistokles Det är Alexander från Makedonien. Var hälsad, Alexander.Vad meddelar Mardonios?Alexander Jag har ej endast bud från Mardonios utan från själve Xerxes. Så låterXerxes kungöra för eder:

"Athenare, jag förlåter er alla förbrytelser mot mig, och om ni sluter förbund medmig så skall jag låta återuppföra alla era förstörda helgedomar." Så storsint är den väldige Xerxes. Och Mardonios ber mig då framföra detta till er:

"Varför fortsätter ni att motstå perserkonungens ohyggliga övermakt? Ni har jusett hans oöverskådliga arméer och måste inse att ni i längden icke kan stå honomemot. Det är ju hur lätt som helst för honom att ur intet framskapa en dubbelt så storinvasionsarmé som den ni redan sett, och så länge ni fortsätter att underhållakonflikten får ni aldrig leva i fred. Så slut då fred i stället och mottag den öppnavänskapliga hjälparhand som Xerxes erbjuder er ensamma i hela Hellas."Themistokles Vi har några gäster från Sparta ibland oss. Vad har ni, våraspartanska bröder, att komma med inför Mardonios fredsanbud?en spartan Themistokles, Aristides och alla ni andra våra athenska bröder ochsystrar, vi är upprörda inför detta illsluga utspel från persernas sida, och vi ärupprörda över att ni över huvud taget kan lyssna till sådant prat. Var det icke för erskull som vi offrade våra bästa män vid Thermopyle, och var det icke ni som frånbörjan drog hela Hellas med sig in i detta kriget? Var icke Miletos er dotterkoloni?en gammal athenare Nämn icke Miletos!

35

Themistokles Min bror från Sparta, du gör klokt i att icke nämna Miletos,ty den stadens utplåning är det djupaste och mest oläkliga såret i samtliga athenareshjärtan.spartanen Jag ber om ursäkt. Icke desto mindre inbjuder perserna nu er, krigetsupphovsmän, till att tillsammans med dem lägga hela Hellas i bojor efter att helaHellas har hjälpt er mot dem. Det är ett skamligt förslag. Vi vill komma med ettannat förslag. Vi har deltagit med er i ert betryck och beklagar att ni nu har förlorattvå års skördar och så länge fått leva utan hus och hem. Så länge kriget fortsätter villvi åtaga oss att försörja era kvinnor, barn och tjänare på det att ni må fortsättauppträda i full frihet mot perserna som Hellas ledande befriare. Detta är vårt förslag.Aristides (till Themistokles) Får jag svara våra vänner från Sparta?Themistokles Var så god.Aristides Bröder från Sparta, det var med avsikt som vi väntade med att mottagaMardonios fredsanbud tills ni var här och själva kunde åhöra det. Det sårar oss att nikunde tro att vi skulle vara i stånd att allvarligt överväga det. Vi tackar er för erterbjudande, men vi är nöjda som vi har det och vill ej falla er till last. Vet att helaHellas har ett och samma blod och ett och samma språk. De gudar och tempel sombränts och raserats här i Attika och Boiotien tillhörde hela Hellas. Hellenen Homerosförenar alla hellener mellan Ilion och Ithaka i ett oupplösligt vänskapsförbund sommillenniers omvälvningar icke kan skada. Var därför säkra på, o spartaner, att sålänge det finns en enda athenare kvar i livet så skall Athen aldrig sluta förbund mednågon utomstående makt utan endast alltid förbli allierat med hela Hellas.spartanen Ett sådant svar hoppades vi på.Themistokles Alexander från Makedonien, du kan återvända till din Mardoniosoch berätta för honom att vi ser fram emot fortsatt krig med honom till våren.Alexander Det kommer att innebära fortsatt persisk ödeläggning av hela Thessalienoch Makedonien.Themistokles Athenarna har offrat sin stad för Hellas frihet, och Spartahar offrat sin ende Leonidas. Och ni i Thessalien och Makedonien vågar klaga?Alexander Mardonios blir inte glad.Themistokles Det är inte meningen heller.Aristides Alexander från Makedonien, vi beklagar, men vi ser ingen annan utvägur kriget än att kämpa oss igenom det, för på annat sätt får vi aldrig behålla vårfrihet, och i det fattiga landet Hellas är denna det enda som är värt någonting.Alexander Jag högaktar er och skall framföra er utmaning. Jag hoppas det en gångmå förunnas oss barbariska makedonier att få hjälpa er.Themistokles Det hoppas vi också. Farväl, Alexander. (Alexander går.)spartanen Det gläder oss att vi får fortsätta slåss med er mot en gemensam fiende.Themistokles Någonting säger mig, att så länge Persien plågar Hellas såkan ingenting skada Hellas.Aristides Vad gör vi, menar du, när perserna är borta?Themistokles Jag är rädd att vi då börjar slåss inbördes igen, jag med digoch Athen med Sparta och Grekland med Italien. Hellas började med inbördeskrigetvid Ilion och slutar även med inbördeskrig, ty inbördeskrig är allt vad Hellas leverpå. Perserkriget är vår stora underbara tillfälliga befrielse därifrån.Aristides Så pessimistisk var aldrig Solon.Themistokles Det var han som berättade myten om vår erövring avAtlantis. Persien är vårt Atlantis. Om vi kan erövra Persien får Solons optimism rätt.Tror du att vi kan göra det?Aristides Vi har åtminstone kommit en bit på väg. Slaget vid Salamis har berövatperserna deras initiativ, och de kan kanske aldrig återfå det.Themistokles Du är av samma skrot och korn som Solon. (med envänskaplig klapp på Aristides skuldra. De går bort tillsammans.)

36

Scen 11. Xerxes' praktfulla gemak i Sardes.

Xerxes Kassandyne, jag älskar dig.Kassandyne Håll dig borta ifrån mig, otäcka karl! Jag är ju redan gift med din bror!Xerxes Vad spelar det för roll? Jag är ju storkonungen!Kassandyne Du bara äcklar mig med ditt tarvliga kladd. Håll dig till dina konkubineri stället.Xerxes Men jag har ju gjort allt för att vinna dig. Jag har till och med gift bortdin dotter, min broders dotter, med min egen son!Kassandyne Ja, och så starkt bländades du av glansen vid min dotters bröllop att duförälskade dig i henne och lovade henne halva världen.Xerxes Jag lovade henne bara vad hon önskade sig.Kassandyne Nåväl, hon vet vad hon önskar sig. Jag har just talat med henne. Får honkomma in?Xerxes Hon är alltid välkommen.Kassandyne Artaynte! (Artaynte kommer in.) Artaynte, vet du vad du vill ha?Artaynte Ja, mor.Xerxes Säg mig då vad du önskar dig, mitt barn.Artaynte Då ber jag om att få din mantel, o storkonung.Xerxes (förskräckt) Min mantel! Men, o jämmer och darr, varför vill du just ha minmantel?Kassandyne Hon vill bara ha den för att den är så vacker. Var glad för att hon inteönskar sig något kostligare. Din mantel är en ringa sak i jämförelse med vad du äger.Xerxes Men, o gudar, det är min gemåls present åt mig! Om hon såg den på enannan kvinna skulle hon bli mycket sårad.Kassandyne (går fram och tar manteln av Xerxes och sätter den på sin dotter) Det blir i såfall en sak mellan henne och min dotter.Amestris (inträder) Xerxes!Xerxes O fasa! Här kommer nu min hustru!Amestris Har du gett bort min bröllopspresent åt dig till flickan där?Xerxes O, min hulda maka, du vet hur frikostig jag plägar vara. Jag tänkte intepå att jag hade fått den av dig.Amestris Att du inte skäms, din toffelhjälte! Men som gottgörelse ber jag att dulåter mig önska något av dig.Xerxes Du får vad helst jag äger.Amestris Jag önskar mig då Kassandyne, din bror Masistes gemål.Xerxes Men hon är ju ett levande väsen!Amestris Än sen då? Äger du icke alla själar i Persien?Xerxes Så tag henne då. Hon är din.Amestris Välkommen till mitt hushåll, slav!Kassandyne Men se! Här kommer Masistes, min man, Xerxes broder.Masistes (inträder) O store konung, jag har nyheter från kriget.Xerxes Glöm kriget. Masistes, jag ber dig att avstå från din hustru. Du får tillhustru i stället en av mina egna döttrar.Masistes Skulle jag lämna min hustru? Varför det? Jag älskar ju henne, och vi harfullvuxna barn tillsammans. En av mina döttrar med henne har ju till och med blivitdin sons hustru. Skulle jag då förskjuta och vanära min enda hustru och din egensonhustrus moder? Nej, konung, be mig icke om något sådant. Det finns villigaremän än jag till att gifta sig med din dotter.Xerxes Förolämpar du mig, din skurk? Nåväl, då skall du varken få min dottereller få behålla din hustru.

37

Kassandyne Saken är den, Masistes, min make, att konungen åtrår mig och vill ta migifrån dig. Dessutom är han kär i sin sonhustru, vår dotter, som han också vill ha, somom det inte räckte med hela hans harem.Amestris De orden, Kassandyne, skall kosta dig dina bröst och ditt utseende.Vakter! (vakter klampar in.) För bort Kassandyne och skär av henne hennes bröst,hennes näsa, hennes öron, hennes läppar och hennes tunga! Det skall lära hennehålla tyst, och det skall lära min make att inte åtrå henne! (vakterna för ut Kassandyne.)Masistes Är ni då alla galna här i hovet?Xerxes Vill du själv också dö, Masistes?Masistes Kom, min dotter, detta dårhus är inget ställe för oskyldiga mänskor. (gårmed sin dotter.)Amestris Nå, min konung, är du nöjd nu?Xerxes Masistes kommer att göra allt för att göra mig illa. Han måste dö. Gå,min hustru! Lämna mig ensam! Jag måste få tänka.Amestris Artabanos har just kommit. Han har mycket att berätta om kriget.Xerxes Bra. Jag hoppas han säger något positivt. Gå du och låt Artabanos fåkomma in och muntra upp mig i stället. (Amestris går.)

Ingen av de kvinnor jag åtrår får jag, men de som plågar mig slipper jagaldrig. Samma är det med mina krig. Segrarna uteblir, men nederlagen har jag merän nog av. Nå, Artabanos, vad nytt från Mardonios?Artabanos Jag beklagar, herre konung, men den store Mardonios är död.Xerxes (reser sig mycket upprörd) Död?Artabanos Ja. Han stupade i slaget vid Plataiai i Boiotien.Xerxes Det har då utkämpats ett större slag?Artabanos Ja.Xerxes Berätta allt därom.Artabanos Hellenerna hade lyckats samla sin största här någonsin. Om vi var tjugomot en vid Thermopyle och tio mot en vid Salamis så var vi vid Plataiai bara tre moten. Varken hellenerna eller Mardonios ville inleda slaget, ty någon hade sagt att densom anföll skulle förlora.Xerxes Vem anförde hellenerna?Artabanos Kung Leonidas brorson Pausanias av Sparta.Xerxes Vad avgjorde striden?Artabanos Troligen var det Alexander av Makedonien, som stred på vår sida. Efterflera dygns väntan och upprepade truppförflyttningar till följd av hellenernas ytterstnyckfulla manövrer tappade Mardonios tålamodet och beslöt att anfalla. Då varnadeAlexander av Makedonien hellenerna och bad dem bereda sig på ett angrepp. Vihade övertaget till en början, de persiska ryttarna rev sönder hellenernas linjer, mende slog oss tillbaka gång på gång. Alla våra bästa ledare stupade jämte Mardonios.Men det är inte allt.Xerxes Tur att det inte var jag som stannade kvar och bet i gräset. Vem anfördeathenarna?Artabanos Aristides.Xerxes Så athenare och spartaner stred tillsammans?Artabanos Ja.Xerxes Tillsammans är de oslagbara. Så nu är det slut med de sista perserna i Hellas.Artabanos Samma dag angrep en flotta Mykale.Xerxes Men det är ju här i närheten? Det är ju vid vår kust!Artabanos Ja. Vår flotta hade sökt sig till Mykale för att finna skydd där, menhellenerna kom efter.Xerxes Blev det ett slag?Artabanos Ja, ett stort slag.Xerxes Berätta allt därom.

38

Artabanos Det var en man från Samos som hette Hegesistratos. Han seglade tillhellenernas flotta vid Delos och bad dem befria hans land.Xerxes Vem anförde hellenernas flotta?Artabanos Leutykides från Sparta.Xerxes (efter en paus) Hur avlöpte striden?Artabanos Vi hade dragit upp vår flotta i skydd på land, men hellenerna landsteg.Då kom det ett rykte till dem om att Mardonios var död och att hans här hadeförintats. Med en sådan vind kunde de bara segra. Våra perser stred tills de dog ellerflydde, och alla våra bästa ledare stupade. När hellenerna vunnit segern brände dealla våra skepp. Och just nu är en flotta från Athen ledd av Xantippos på väg motHellesponten för att återerövra städerna där.Xerxes Vad sade du att mannen från Samos hette?Artabanos Hegesistratos.Xerxes Vem var han?Artabanos (med en bugning) Min herre och konung, han var son till Aristagoras avMiletos.Xerxes Så är då den förste upprorsstiftaren hämnad, och hans uppror harverkligen lyckats för hellenerna efter tjugo års kamp. Nu kan ingenting stoppa dem.De har tagit initiativet ifrån oss, och världen är deras nu. De kommer att återta allasina joniska städer vid kusten och kanske även Sardes. Men få se hur länge de klararsig. De tål ju inte ha några herrar över sig, därför har de slagit oss, därför har de medsina hötjugor och sina papphjälmar och träsvärd offrat sina städer och alla sina bästasöner bara för att slippa oss. Få se nu vad de gör med sina inhemska herrar. Den därThemistokles, till exempel, verkar väl stor i truten. Honom tål de nog inte länge. Ochden där Pausanias blir väl högfärdig efter sin seger så att de gör sig av med honomockså. Det är något ytterst självdestruktivt över hela det hellenska folkets beteende.Artabanos Det finns ett namn för denna självdestruktiva kraft.Xerxes Vad heter den?Artabanos Hellenerna själva kallar det kultur, store konung.Xerxes (efter en paus) Det låter som en sjukdom. Är det smittosamt?Artabanos Den som drabbas av det drabbas för resten av livet. Alla hellener ärdrabbade av det men inga andra.Xerxes "Kultur" sade du att det hette?Artabanos Ja.Xerxes Var det denna sjukdom som fick dem att ställa upp hundra man motvåra tio tusenden och segra?Artabanos Ja.Xerxes Då är det en heligare sjukdom än epilepsi.Artabanos Man kan kanske kalla det en gudomlig nationalsinnessjukdom.Xerxes I fortsättningen föredrar jag att stillatigande åse dess fortsatta härjningarframför att själv befatta mig med den. (går)Artabanos Likväl kommer den att bli din död, min gode Xerxes. (går)

39

Akt IV Scen 1. Areopagen i Athen.Ruinerna på Akropolis i bakgrunden bortstädade.

Aristides Nej, Themistokles, du är för hård. Du går för hårt fram. Du gör oss baraförhatliga för det övriga Hellas och gör oss till värre tyranner än perserna.Themistokles Jag tänker bara på Athens bästa, Aristides, medan du i dinringhet och anspråkslöshet inte tänker på någons bästa utan bara tänker på skrupler.Aristides Ditt förslag att den församlade icke-athenska flottan skulle förstöras ärskändligt. Det är viktigare att tänka på vad som är rätt än att tänka på Athens bästa.Om Athens bästa gives prioritet före rätten och rättvisan så går Athen bara underliksom perserriket.Themistokles Så tänk inte mera på det. Athenarna förkastade ju mittförslag utan att känna till det.Aristides Men förslaget är ett hårresande symptom på ditt moraliska tillstånd,Themistokles.Themistokles Jag är bara realistisk. Men se! Här är nu Xantippos! Välkommen,Xantippos, vår bäste general efter mig! Hur står det till vid Hellesponten?Xantippos När vi kom dit var redan alla broar rivna. Antagligen hade stormarförstört dem. Det var en lätt sak för oss att återta Sestos och de andra av de viktigastestäderna. Farleden är öppnad, och vi kan åter tryggt segla till det Euxinska havet.Men jag har en annan nyhet som är större. Xerxes är död.Aristides Är Xerxes död?Xantippos Han blev mördad av sin egen farbror Artabanos i en palatsrevolution.Dådet var rättvist ur persisk synpunkt, ty Xerxes hade vanärat sin familj mest genomincestuösa förhållanden inom familjen. Dessutom hade han före sitt krigståg tillHellas lovat Artabanos att döda dennes barn när han kom tillbaka, så Artabanoshade minsann anledning.Aristides Hur fick du veta det?Xantippos Artabanos skickade mig ett personligt meddelande. "Hälsa Athen attXerxes är död och att det är jag som har dödat honom."Themistokles Blir Artabanos storkonung nu?Xantippos Nej, Xerxes söner Kyros och Artaxerxes blir konungar, och det blirförmodligen inbördeskrig mellan dem, och antagligen vinner väl Artaxerxes, som ärden större skurken av dem.Kimon Det var svåra nyheter. Dess värre når oss även ett sorgebud från Sparta.Themistokles Vad nytt från den sjuka staten?Kimon Den stat som höll passet vid Thermopyle med tre hundra man mot helaXerxes världsarmé kan aldrig kallas sjuk, Themistokles, vad som än händer där.Themistokles Du försvarar dina spartaner som vanligt, Kimon. Varför reser duinte dit och blir konung över dem tillsammans med den förrädaren Pausanias?Kimon Det var just om tragedin Pausanias jag hade något nytt att berätta. Minavänner, athenare och bröder, vår utomordentligt härlige segrare vid Plataiai, denunderbare Pausanias, är död.Themistokles Kimon, jag ler åt din högtidlighet. Det var väl förståsspartanerna själva som dödade honom?Kimon Inte riktigt. Processen mot honom pågick som bäst, men det kundealdrig bevisas att han gått över till persernas sida. Hans kontakter med perserna varnärmast diplomatiska.Themistokles Så hånar Kimon vår frihet och demokrati med att försvaraen odräglig tyrann som försökte förråda sitt land åt perserna för pengar!Aristides Pausanias blev hård när han fick sina spartaner emot sig, menanklagelserna mot honom för förräderi kunde aldrig bevisas vara riktiga. Hur dogPausanias, Kimon?

40

Kimon När han försökte fly tog han sin tillflykt till ett tempel. Spartanerna fannhonom där och stängde in honom, och för att tukta hans övermod och hårdhet beslötde att hålla honom inspärrad ett tag. Därför murade de för ingången så att hanomöjligt kunde bryta sig ut. När de antog att han blivit tillräckligt försvagad för attkunna tas om hand släppte de ut honom. Han levde då ännu men bara en litenstund. (tystnad)Themistokles Spartanerna beter sig som djur. De är inte bättre än persernaeller vilka barbarer som helst. Giv dem en segrare, och låt honom ge dem vår störstaoch skönaste historiska seger, och de skall ge honom en sådan lön. Jag varnar er,athenare, för spartanerna. Pausanias försökte åstadkomma en allians mellan Spartaoch Persien. Nu när vi har perserna på behörigt avstånd borde vi en gång för allakrossa de oberäkneliga spartanerna, som annars en dag kommer att krossa oss.Xantippos (till sin son Perikles) Detta är inget gott exempel för dig att följa, min son.Lyssna inte på honom.Kimon Nyheten är inte slut ännu, Themistokles. Efter Pausanias död har nyafakta kommit fram angående hans stämplingar. Bland annat har en korrespondensuppdagats mellan Pausanias och Themistokles av Athen.Themistokles Du vill störta mig, din groda.Kimon Spartanerna har bett mig offentliggöra dessa brev för athenarna.Themistokles Vad anklagar du mig för, Kimon, Miltiades son, grön avavund över min ställning, som du vill erövra bara för att kunna leva upp till dinfaders seger vid Marathon, fastän du inte vann den segern själv?Kimon Athenare, jag anklagar icke Themistokles. Jag endast beklagar hansfåfänga, hans övermod och hans dumma intriger.Aristides (tittar på breven) Jag är rädd, Themistokles, att detta är komprometterandebrev.Xantippos Vad handlar de om?Themistokles Ni begriper er inte på politik, era stackars lantbrukare. Omjag och Pausanias har haft gemensam kontakt med perserna, än sedan? Vad begriperni er på högre diplomati?Kimon Men i detta brev skriver du uttryckligen till Pausanias: "Min vän, det ärför tidigt ännu för mig att ta ställning mot athenarna och Hellas, ty än så länge ärarde mig fortfarande. Kom tillbaka med dina bittra erbjudanden när jag själv sjunkitlika lågt som du i mitt eget folks aktning, så kanske jag får lika stor anledning som duatt vilja hämnas. Om hellenerna gör sig av med både dig och mig förtjänar de intebättre än att krossas av perserna som de otacksamma grälsjuka inskränktasmåborgare de är."Xantippos Har Themistokles skrivit det?Kimon Svara, Themistokles.Themistokles Det tycks mig, athenare, som om ni börjar tröttna på att fågåvor av en och samma hand. Jag har skänkt er segern vid Salamis och hjälpt er tillen absolut maktposition i det Aigeiska havet. Om ni nu vill visa mig sammaotacksamhet som spartanerna visade Pausanias så står det er fritt, ty den friheten ärdet jag har givit er.flera athenare Ostrakism! Ostrakism!Xantippos Majoriteten kräver ostrakistisk omröstning.Aristides Du blir ostrakiserad, Themistokles.Themistokles Vi skall tydligen alla den vägen vandra, Aristides.Aristides Har du tur blir du återkallad efter tre år som jag.Themistokles Mig återkallar athenarna aldrig. Jag har blivit för stor för dem.Aristides Jag tror aldrig att du har reflekterat över att hjälpa perserna mothellenerna.

41

Themistokles Visserligen är inte hellenerna det minsta bättre änbarbarerna, utan snarare är de till och med grymmare. Det enda som skiljer dem frånbarbarerna är att Homeros råkade vara hellen. Ändå, Aristides, skulle jag hellre döän kämpa vid persernas sida mot hellenerna.Xantippos Ostrakismen är avgjord. Alla röstar Themistokles. Themistokles, jagbeklagar, men du måste lämna Athen på tio år.Themistokles Aristides och Kimon, jag lämnar Athen åt er. Förvalta detväl i min frånvaro.Aristides Jag är gammal. Dina segrar, Themistokles, får i framtiden bli endastKimons.Themistokles Aristides, mitt livs ständiga fiende, du är den enda sanna athenaren.(går)Xantippos Tror ni han far österut eller västerut?Kimon Sannolikt söker han sig till Kerkyra, och det gör han i så fall klokt i. Menperserna vill nog gärna köpa honom.Aristides Gästfrie Kimon, vad har du mera för dåliga nyheter?Kimon Sparta ber oss om hjälp, ty Messenierna har gjort uppror, och Elis ochArkadien hotar att delta.Xantippos Themistokles är borta, som är den ende som skulle ha nekat spartanernahjälp. Athenare, Kimon har för oss rensat upp hela Aigeiska havet och befriat heladen joniska kusten ända bort till Cypern, så att perserna aldrig mer vågar stickanäsan utanför Sardes. Skulle vi då icke ha tid och möjlighet att räcka vår drunknandebroder, som kämpade för oss vid Thermopyle och Plataiai, en hjälpande hand?Aristides Kimon, dina spartaner får våra arméer.Kimon Det tackar jag och Sparta för.Perikles Far, hjälp inte Sparta.Xantippos Vad säger du, min son?Perikles Themistokles hade rätt.Xantippos Min son, du är ännu för ung för att kunna avgöra världens öden. Tig ochhåll dig stilla tills din tid en dag kommer.Kimon Är vi alltså alla överens om helhjärtad undsättning till spartanerna?Några frågor?Aristides Så länge spartanerna står på vår sida, Kimon, så står vi även på deras.Kimon Tack.

Scen 2. En gata i Athen.

Perikles Tag inte illa upp, Aiskhylos. Du kan ju inte kräva att få vinna jämt.Aiskhylos Men att förlora mot en uppkomling!Perikles Du förblir ändå Athens främsta tragöd.Aiskhylos Men min ära är fläckad, och min tro på athenarna är rubbad!Perikles Det demokratiska systemet kan vi inte göra mycket åt. Seklerna har visatatt det är det bästa tänkbara av alla politiska styrelsesätt, ty framför alla andrapolitiska system har det förmågan att ständigt förnya sig. När någon politiker blir föregenmäktig ostrakiserar vi honom, vilket hände med både Aristides, Themistoklesoch Kimon bland många andra, varvid nya yngre politiker släpps fram och ger statennya krafter och idéer, som jag. Av samma skäl har vi tävlingar varje år om vem somåstadkommit det bästa dramat, folket får själva rösta fram det bästa dramat, och omdu en gång förlorar så bör du se det som en ära i stället för motsatsen, på samma sättsom politiker ostrakiserade i landsflykt får det bättre än de som stannar kvar ochlider.

42

Aiskhylos Men hur kan du tycka att en sådan som Sofokles är någonting att ha,denne publikflirtare, denne ynglingsdyrkare, denne feminine posör utan ryggrad,denne tunne och ytlige kallhjärtade stela staty utan moral?Perikles Han må vara allt vad du säger, men han har stil och elegans, han harfiness och en ädel hand med språket, och framför allt är han ung och kommer hanmed någonting nytt. Och du måste medge att han i alla fall är bättre än Euripides.Aiskhylos Ja, den dekadente feministen tar priset i degenerering. Du har rätt. Jagfår vara nöjd så länge han åtminstone inte tar priset.Perikles Men här kommer bildhuggaren Sokrates.Aiskhylos Hur kan du umgås med en sådan ful och tarvlig karl?Perikles Han är värdefullare för mig än alla andra athenare, ty han säger alltidsanningen.Aiskhylos Du menar att han är den ende som vågar ge dig dåligt samvete?Perikles Ja, ungefär så.Sokrates Hell dig, Kimons fördrivare!Perikles Hell dig själv, du skoningslöse sanningssägare! Men idag har du för engångs skull fel. Ingen pläderade varmare än jag för Kimons återkallande.Sokrates Likväl var det du som fick honom ostrakiserad.Perikles Athenarna har sin fulla rätt till ostrakisering och till att ostrakisera vemde vill. Det kan bli jag nästa gång. Ingen kan inkräkta på denna athenarnasdemokratiska försäkring.Sokrates Du vet mycket väl, Perikles, att du aldrig blir ostrakiserad, ty du har frånbörjan vinnlagt dig om att skaffa dig det enkla folkets majoritet på din sida.Perikles Aristokraterna behövde trängas tillbaka.Sokrates Ja. Kimon behövde landsförvisas. Themistokles behövde göras till förrädare.Aristides behövde avlägsnas. Och nu är de alla borta, och det är bara du kvar.Perikles Aristides dog en naturlig död som den ädlaste av alla athenare i ödmjukfattigdom och plikttrogen in i det sista. Themistokles bevisade sitt överlägsna modoch befäste sin integritet när han i tjänst hos perserna hellre begick självmord än drogvapen mot athenarna. Även Kimon stupade på sin post i slaget om Cypern likaoantastlig i sin livsgärning som de andra två.Sokrates Jag ifrågasätter bara din behandling av Kimon, vars ostrakisering dugenomdrev.Perikles Min bäste Sokrates, jag skulle på samma sätt kunna ifrågasätta dinakvaliteter som bildhuggare, men jag gör det inte, för jag tycker om dig för dinärlighets skull. Emellertid är ingen människas ställning så utsatt som en politikers.Jag möter svidande kritik varje dag för mina ambitioners skull, men ändå har jaglångt kvar till att bli hatad som Kimon. Han hade otur i sina affärer med Sparta, påhans inrådan skickade vi hjälp till Sparta som spartanerna kränkte och skickadetillbaka, deras stolthet har gjort klyftan mellan Athen och Sparta oöverstiglig, ochironiskt nog var det Kimons generositet som åstadkom brytningen, men det var intedärför han blev ostrakiserad. Han tog mutor från Makedoniens konung, och enathensk politiker tar inte mutor.Sokrates Han förnekade det.Perikles Just emedan en athensk politiker inte tar mutor måste han förneka detnär han gör det. En sådan dubbelmoral är oacceptabel i Athen.Sokrates Och du är fläckfri?Perikles Jag försöker vara det. Jag har all respekt för athenarnas rätt tillostrakism.Sokrates Det bästa med dig, Perikles, är din respekt för hellenernasmänniskovärde. Därför är även du respekterad. Men det sämsta med dig är dinaambitioner. Vart vill du egentligen komma?

43

Perikles Jag vill skapa en vacker värld för mänskorna att leva i. Jag vill göraAthen till världens skönaste stad för hela världen nu och i framtiden att se upp till.Jag vill göra min stad till världens ledarinna för den hellenska kulturen. Jag vill attvärlden skall vara vacker, och därför börjar jag med Athen, ty det är kanske baramed min egen stad som jag har möjlighet att lyckas. Se. Här kommer min bästamedhjälpare. Välkommen, Fidias.Fidias Var hälsad, du de fattigas vän och frihetens främsta främjare.Sokrates Hans främjande av frihet och skönhet kostar Athen all dess förmögenhet.Han entusiasmerar athenarna till att ruinera sig.Fidias Fel, Sokrates. Han gör ingenting som Athen inte har råd med. För attkunna genomföra byggnadsverken på Akropolis avstår han som Aristides från attfrämja sina egna intressen och från att öka sin egen förmögenhet för att i stället, somAristides, klokt främja alla Athens ekonomiska intressen.Sokrates Inbilla mig inte att Perikles inte är rik.Fidias Vad han äger har han ärvt av sina föräldrar, men allt guld han hämtaröser han i Athens kassa. Han har inga inkomster medan Athens växer desto mera.Sokrates Fastän alla dina fiender och konkurrenter är borta, Perikles, så har dulikväl ännu Thukydides kvar att bekämpa, och som ledare för aristokraterna ger hansig inte.Perikles Jag är medveten om att en duell mellan mig och Thukydides påareopagen är oundviklig.Sokrates Även om du besegrar honom, Perikles, så tro inte att du någonsin kan blifullkomlig. (går)Fidias Vem var den boven?Perikles En bildhuggare. Men han kommer att sluta som vår klokaste filosof.

Scen 3. Areopagen.Man ser det nya Akropolis resa sig i bakgrunden med byggnadsarbetena halvfärdiga.

Thukydides Jag anklagar härmed inför folkförsamlingen Perikles för att ha gradvistillvällat sig absolut makt över Athen. Jag kräver ostrakism.Perikles Detta är en grov anklagelse, Thukydides. Jag ber dig att närmareredogöra för grunderna för denna lösa anklagelse.Thukydides För det första har Perikles fullständigt kullstörtat areopagensfolkförsamlings hävdvunna makt så att denna institution inte längre fungerar.Perikles har krossat vår högsta form av rättvisa!Perikles Areopagen som domstol var ett verktyg i aristokraternas händer. Du ärsjälv ledare för aristokraternas parti, Thukydides, så man kan väl förstå din harmöver lagstiftningens övergång från areopagens högsta domstol direkt till folket.Thukydides Likväl krossade Perikles denna högsta domstol med politiska kuppersom medel!Perikles Säg Efialtes och inte Perikles. Att areopagens högsta domstolavskaffades var folkets vilja. Annars hade det inte kunnat ske. Är det Thukydidesavsikt att vända sig emot folkets vilja? Han bör i så fall tänka två gånger innan hankräver ostrakism.Thukydides Jag förklarar för er, athenare, att Perikles eftersträvar absolut makt överAthen. Med denna målsättning har han från början vänt aristokraterna ryggen, fastänhan är aristokrat själv, för att i stället nästla in sig hos det fattigare flertalet. Meddenna målsättning motarbetade han från början Kimons fredliga Spartapolitik, ochrisken är att Perikles fientliga Spartapolitik med åren kommer att leda till ettallhellenskt inbördeskrig av oöverskådliga katastrofartade konsekvenser framför alltför Athen. Med denna målsättning fick han Kimon ostrakiserad fastän Kimon gjort

44

mera för Athen än någon annan. Kimon segrade alltid. Hur många segrar harPerikles vunnit? Han är den ende nu levande athenare som alltid fört athenarna ikrig mot Sparta med nederlag som följd.Perikles Du talar städse illa om mig, Thukydides. Vad är dina egnamålsättningar? Har du några? Är det att återupprätta areopagens högsta domstol såatt all rättvisa ånyo bestäms endast av aristokraterna? Är det att återinföraaristokraternas monopol på all handel? Du ordar så vackert om Kimon. Är det dinavsikt att själv segla ut mot perserna och fortsätta det hjältemodiga krig som avbrötsmed Kimons beklagliga bortgång? Ingen har ärat Kimons egenskaper och minne såsom jag. Vems minne har Thukydides vårdat sig om utom sitt eget?Thukydides Jag varnar er för denne man, athenare. Med sitt införande av dyrt lyxliv iAthen, med sitt främjande av parasiter inom konsten, av lycksökare inom teatern, avklåpare inom byggnadskonsten och av farligt dyra nöjen åt det enkla folket kommerhan att ruinera Athens och alla era kassor! Hans så kallade främjande av kulturenkommer enbart att medföra moralisk lössläppthet, politisk upplösning och kaos iframtiden! Jag måste kräva att han blir ostrakiserad. Ni måste välja mellan honomoch mig.Perikles Thukydides, du talar nu om saker som du inte vet någonting om. Athensstatskassa består av 9000 talenter. Alla de av mig inledda byggnadsverken, Akropolisåteruppbyggnad med ett nytt tempel åt Athena, de långa skyddsmurarna ner tillPireus, vårt nya Odeon med mera, kommer sammanlagt högst att kosta 3000 talenter.Nåväl, athenare, må det vara orätt av mig, som tagit initiativet till dessabyggnadsverk, att betala dem med statens kassa och era pengar. Må jag i stället självbekosta templet Parthenon och det nya Odeon och ta pengarna ur egen kassa. Menmå det i så fall även bli så att mitt namn blir inristat på dessa byggnadsverk och ickeathenarnas.Thukydides Athenare! Hur röstar ni? Mig eller Perikles?athenarna Perikles! Perikles!en athenare Perikles, behåll du dina pengar, men låt de nya vackra byggnaderna fåtillhöra oss och staden Athen. Det spelar ingen roll vad de kostar.en annan Thukydides, vi ostrakiserar dig, ty folket vill behålla sin frihet, sinexpansion, sina byggnadsverk och sin Perikles.Thukydides Ni får krig med Sparta!Perikles Det blir Spartas fel i så fall och icke vårt.en tredje athenare Vi beklagar, Thukydides, men du måste lämna Athen. Allavill ha det så.Thukydides Behåll då er Perikles och med honom era dumma skådespel och alla defjantar som gör sig till på scenen! Ni förtjänar inte bättre än att bli ruinerade avPerikles förförelsekonster! Lev med honom idag, men klaga inte sedan när även hanen dag är borta och efterräkningarna börjar komma!Perikles Thukydides, vi tackar dig för dina varningar.Thukydides Dra åt skogen! (går)Aiskhylos Perikles, vi tackar dig för att du stannar kvar. Sofokles och Euripides ochjag ber att få gratulera.Fidias Betyder detta att vi kan fortsätta arbetet med Parthenon?Perikles Ja, Fidias, nu är det fritt fram. Spara inte på er entusiasm! Låt Parthenonfå bli det vackraste templet i världen, låt dina skulpturer få blända gudarna med sinskönhet, och låt Pallas Athena få bli den grannaste gudinnan på jorden! Jag gör digensam ansvarig för hela Akropolis, Fidias, och du får anställa vem du vill. Det endajag kräver är skönhet.Fidias Det är också det enda vi hellenska konstnärer kan åstadkomma.Perikles Det är bra! Fortsätt med det!

45

Scen 4. Sparta, rådsförsamlingen.

Arkidamos Vad är det nu då?Sthenelaidas Det har kommit en beskickning hit från Korint. De har märkliga saker attförtälja om Athen.Arkidamos Gäller det bråket vid Kerkyra?Sthenelaidas Ja, i högsta grad, och det verkar som om Athen den här gångenverkligen har gått för långt.Arkidamos Låt oss höra korintierna.Sthenelaidas Ambassadörer från Korint, var vänliga och stig fram. Ni har klagomålmot athenarna?1 korintiern Vi har klagomål mot athenarna och mot spartanerna.Sthenelaidas Låt höra.1 korintiern Kerkyra är vår dotterkoloni. Epidamnos vid Illyriens kust är Kerkyrasdotterkoloni och alltså vår dotterdotter. Nu ansattes Epidamnos svårt av barbarer.Alltså bad Epidamnos sin moder Kerkyra om hjälp, men Kerkyra ville icke hjälpadem. Alltså vände sig Epidamnos till oss, och vi hjälpte dem. Men då vaknar Kerkyraoch säger: "Korint har ingenting med Epidamnos att göra" och skickar ut en flottamot Epidamnos, tar staden med våld och kränker korintierna. Alltså blir det krigmellan Kerkyra och Korint.Arkidamos Allt det där känner vi redan till. Försök fatta dig kort, min vän, och varinte lika tröttsam och vidlyftig som de självupptagna athenarna.1 korintiern Jag försöker bara vara fullständigt klar. Korint är mäktigare än Kerkyra,varför Kerkyra naturligtvis blir rädd för kriget. Alltså ser sig Kerkyra om efterbundsförvanter. Hon söker därför allians med Athen. Athen beslutar att hjälpaKerkyra och skickar ut trettio skepp att strida vid hennes sida mot oss. Alltså är detnu krig även mellan Korint och Athen.Arkidamos Du hade klagomål även mot Sparta. Vari består detta klagomål?1 korintiern Sparta är trögt. Sparta sover. Athen växer Hellas över huvudet, och dessdiktator Perikles hotar att göra sig till konung över alla hellener, men Sparta barasover. Kerkyra övar våld mot sina egna hellenska bröder, och Athen bistår hennedäri, men Sparta bara sover och gör ingenting åt saken.Arkidamos Athenarna är kända för att handla först och tänka sedan. Här i Spartaföredrar vi att tänka först och handla sedan.1 korintiern Det är dags att handla nu! Annars blir Athen för mäktigt för oss. Hennesövermod måste tuktas innan det krossar och kväver all frihet i Hellas!Arkidamos Du vill att vi förklarar krig mot Athen?1 korintiern Ja.Arkidamos Ett krig är ingen liten sak, och vi krigar ytterst ogärna mot andrahellener. Krig är något man övar mot barbarer som perser och egyptier och inte motsina egna bröder. Du vill inte ha krig, min gode man. Vad du kräver är ettallhellenskt inbördeskrig.Sthenelaidas Vad är denne Perikles för en person?1 korintiern Han är en duglig politiker och den bäste man Athen har haft efterKimon.Arkidamos Var det inte han som fick Kimon ostrakiserad?1 korintiern Jo, men efter Kimons återkomst försonades de, och Kimon stupadesedan mitt i sin största seger över perserna i slaget vid Cypern. Den segern avgjordeperserkriget, och sedan dess håller sig perserna helt borta från den joniska kusten vidAsien. Men efter Kimons död har Perikles styrt Athen i en alltmer imperialistiskriktning. Hans mål är att göra Athen till huvudstad för hela Hellas.

46

Arkidamos Allt detta vet vi, men Perikles har oss veterligen icke gjort sig skyldig tillnågot felsteg. Han bevarar freden, han sköter Athens ekonomi och rättvisa, hanvärnar om Athens demokrati och är helt lagligt återvald till strateg varje år, vilkentitel är hans enda, så jag förstår inte varför ni kallar honom diktator.Sthenelaidas Jag kan berätta något därvidlag som inte är lika vackert. Han var giftmed en änka som hade barn från sitt tidigare äktenskap, hon födde två söner åtPerikles, men de skilde sig, och hon tog sig en annan man. Perikles föll då för enbordellmamma som hette Aspasia. Men denna Aspasia var inte vem som helst. Honvar från Miletos och lika ökänd vid den asiatiska kusten som Thargelia.Arkidamos Jag minns den där Thargelia. Hon kunde få vilken man som helst, menhon valde bara de bästa, som i hennes händer omvandlades till lydiga verktyg ipersernas händer. Och Perikles föll för en sådan Thargelia?Sthenelaidas På Aspasias inrådan företog sig Perikles krigståget mot Samos. Samosvar en blomstrande koloni till Athen som dock gärna ville vandra sina egna friavägar, men Perikles och Athen trälband henne därför med våld. Detta menar jag varaPerikles enda felsteg.Arkidamos Han samlever med en bordellmamma som får honom att forcera framAthens makt i farligt tilltagande takt. Detta medger jag att är betänkligt, men det äringen anledning till krig.1 korintiern Genom Athens allians med Kerkyra hotar Athen idag alla depeloponnesiska staternas frihet. Endast Korint kunde tävla med Athen omherraväldet på havet, och endast Kerkyra konkurrerade med Korint. Mot Athen ochKerkyra tillsammans har Korint ingen chans, Athen skaffar sig därigenomhandelsmonopol för hela Hellas, och vad händer då med Peloponnesos? Gradviskommer vi att tvingas in under Athens lagar och vilja varvid vi måste avstå från allvår egen frihet. Athens demokrati gäller bara för athenare och deras tjänare. Allaandra blir tyrannen Athens slavar.Arkidamos Jag medger att detta är betänkligt. Men vi kan aldrig besegra Athen, ochvi kan aldrig besegra Perikles, ty han är för klok för att någonsin inlåta sig i strid medoss. Vi kan förhärja Attika, men vi kan aldrig nå dem bakom deras murar ellerkomma åt dem till havs. Ett krig är dödfött från början och blir ändlöst och kan barainnebära total utarmning för hela Hellas. Ett inbördeskrig vore ingenting annat än entotal självdestruktivitet för hela Hellas. Någonting sådant anstår icke oss hellener.Sthenelaidas Vi kom överens med Athen så länge Kimon levde, men Perikles var motSparta från början. Han har alltid önskat Sparta bort från kartan då Sparta ensamtmotstår hans ambitioner. Han må vara hur skicklig och klok som helst, och Athen måmå hur väl som helst i hans händer, men även han måste en dag dö. Hur går det dåför Athen med alla dess vilda skådespel, extravaganta slöseri och absurdaskrytbyggen? Jag tror att ett krig med Athen bara kommer att vara tills Perikles dör.Sedan besegrar vi henne och tuktar vi hennes övermod. Vi kan aldrig besegraPerikles, men Perikles kan heller aldrig besegra Sparta. Däremot kan Sparta besegraAthen när väl Perikles är borta.Arkidamos Det kan ta åratal.1 korintiern Det gäller friheten för Hellas eller en framtid under ett athenskt tyranni.Arkidamos Hela mitt väsen uppreser sig mot ett hellenskt inbördeskrig, men jag ärbara konung och har ingen talan. Rådsförsamlingen äger att besluta om detta, ochtyvärr är jag medveten om att de flesta har fått nog av Athens skrytsamhet, övermod,aggressioner och fåfänga. Det blir antagligen krig, och säkert är att ingenting gottkommer att komma av det kriget.Sthenelaidas Man från Korint, du kan meddela din hemstad att Sparta inte soverlängre.Korintiern Jag tackar för det beskedet. (bugar sig och går.)

47

Arkidamos Varje år i femton års tid har Perikles betalat oss tribut för att vi skalllämna Athens intressen i fred. Vi har tolererat Athens otroliga expansion och endastmått väl av vår tolerans. Jag är rädd att de uteblivna tributpengarna från Athenkommer att fylla Sparta med en viss saknad.Sthenelaidas Vad är pengar mot plikten? Hellas frihet är i fara, och om något så är välSparta till för att försvara den?Arkidamos Jag är rädd för att du tyvärr har alldeles rätt. Men som spartan kan jaginte ge upp så lätt. Jag skall själv besöka Perikles i Athen och tala med honom.Sthenelaidas Det skulle göra saken endast värre. Du skulle bara väcka uppståndelse.Arkidamos Nej. För Hellas frihets skull ämnar jag gå dit inkognito.

Scen 5. Athen, areopagen.Det färdiga Akropolis glöder i bakgrunden i solnedgången.

Perikles Du har bett om ett möte med mig ensam, konung Arkidamos av Sparta,och du har fått det. Ingen vet att du är här utom jag.Arkidamos Jag förmodar att du gissar mitt ärende.Perikles Jag tror att vi är ute i samma ärende.Arkidamos Fred till vilket pris som helst är mitt budskap.Perikles Det är även min vilja, och det låter vackert, men det är opraktiskt. "Fredtill vilket pris som helst" är oväntade ord av en konung från krigarnationen Spartasom dessförinnan kommenderat Athen till att häva belägringen av det rebelliskaPotidaia och ge Megara dess frihet.Arkidamos Spartanerna kräver frihet åt hela Hellas, och de har rätt i sitt krav.Athenarna kräver att få behålla sin makt, och de har rätt att få försvara vad de underså många år så ihärdigt har arbetat ihop. Det kommer an på oss två att jämka vårabåda nationers krav med varandra.Perikles Athenarna tror inte på Spartas goda vilja och vackra ord. De tror attSparta bakom sitt vackra krav på frihet bara döljer sina intriger för att beröva Athendess maktställning. Athenarna anser att Sparta vill beröva Athen dess ledarställning iHellas bara för att själv göra sig till ledare av Hellas i stället. Sparta kallar Athen fören tyrann. Skulle Sparta vara en bättre tyrann för Hellas än Athen?Arkidamos Du har rätt. Bakom allt vapenskrammel ligger ingenting annat än baralåg mänsklig avundsjuka. Den har väckts av Korint mot Athen, och Korint harinfekterat Sparta och hela Peloponnesos därmed, och den kan icke stillas. Den kräverblod, om vi två ej kan tillmötesgå dess rimliga krav på större frihet.Perikles Ni kräver frihet för Megara och Potidaia. Antag att vi böjer oss för dessabåda krav. Tror du att Korint blir nöjt därmed? Nej, Korint kommer endast att därvidbli rasande över att det ej fick det krig mot Athen som det önskade. Vad blirresultatet? Nya hårdare krav på eftergifter från vår sida. Ger vi Korint en lilltåkommer de i sin bittra avundsjuka att omedelbart kräva hela foten.Arkidamos Ändå ber jag dig att ge Hellas en chans. Vi är inne i en svår kris som ärobehaglig för alla. Det är inte hellenernas uppgift att tvista sinsemellan. Derasuppgift är att gemensamt trotsa Persien, erövra Egypten och kolonisera Italien. Ettkrig inom Hellas kommer endast att försvaga oss inför barbarerna, som då eventuelltkommer att återta sitt initiativ. Pågår det inte redan från både athenskt ochpeloponnesiskt håll försök att få perserna på den ena hellenens sida mot den andrahellenen? Är det inte skamligt? Skäms vi inte för vår egen egoism? Vi har skapat ettädelt Hellas som världens ledande nation på enbart grunden av demokrati. Ingetannat folk har någon demokrati. Skall vi då låta vår underbara demokrati gå under iett småaktigt inbördeskrig och låta alla de omgivande tyrannerna få skratta på sig av

48

skadeglädje och leva i fred och bli feta av våra fåfänga mutor? Kan vi tillåtanågonting sådant, Perikles?Perikles Vi kan inte acceptera era krav. Om vi ger Megara och Potidaia fria måsteSparta ge friheten åt Messenien, Elis och Arkadien.Arkidamos Det är omöjligt.Perikles Vi har belägrat Potidaia i sex månader. Kan någon kräva att en så långbelägring avbryts utan vidare? Det är lika omöjligt.Arkidamos Ack Hellas, i fåvitskt övermod har du förhävt dig själv så att hela dublivit lika självdestruktiv som någonsin Pausanias och Themistokles när de fann sinundergång i att söka stöd för sina maktpositioner genom att fria till det persiskatyranniet! Har då Hellas ingenting lärt av deras exempel? Skall då Hellas enbartfostra fåfänga egoister och inga diplomater?Perikles Du sade, Arkidamos, att ditt budskap var fred till vilket pris som helst.Men ditt folk vill icke ge några eftergifter, lika litet som athenarna vill det.Arkidamos Låt oss bedöma situationen praktiskt. Majoriteten av hellenerna står påvår sida. Athen har gjort sig hatat medan Sparta har allas sympati. Vi har en armésom ni saknar, och det är lätt för oss att väcka uppror bland era allierade i ert storasjöförbund. En flotta är er enda fördel, men Korint kan fortfarande mäta sig med den.Perikles Vår flotta kan utan svårighet plundra alla era kuster och förhärja dem.Ni kan lätt komma in i Attika och förhärja landet, men ni kan aldrig komma längreän till våra murar. Ni kan ha yttre framgångar till en början, men vårt försvarskrigkommer i längden att överleva era attacker. Och vi kommer aldrig att inleda krigetsjälva.Arkidamos Apollon i Delfi säger att vi kommer att vinna till slut om vi satsar allt.Han har förklarat sig vara på vår sida vare sig vi åkallar honom eller inte.Perikles Nu bedömer du inte längre situationen praktiskt. Apollon var den endesom ställde upp för Hektor, men Hektor dödades till sist ändå liksom hela Trojaförintades fastän Apollon, den ljusaste och ädlaste av alla gudar, stod på dess sida.Jag är rädd, Arkidamos, att krig alltid är gudlöst i vilken religions och guds namnman än utkämpar det.Arkidamos Vi kommer aldrig att starta kriget om vi inte blir angripna först.Perikles I så fall får du som du vill. I så fall får vi båda som vi vill, nämligen fred.Arkidamos Men vi måste eliminera krigsriskerna, så att det aldrig kan bli krigmellan oss! Ack, varför blev den ädle Pausanias galen? Det var han som först grävdeklyftan mellan Sparta och Athen. Och varför finns det inte längre någon man somKimon, som kunde entusiasmera hela Hellas mot yttre fiender i stället för att låtahellenernas aggressioner få utlopp i trista gräl på hemmaplan!Perikles Themistokles hade rätt som menade att hellenerna i många fall vargrymmare och svårare än barbarerna i stället för bättre.Arkidamos Ändå har vi vår unika demokrati konsekvent genomförd i nästan helaHellas! Ändå har ni athenare denna underbara stad, detta glänsande civilisationensmonument Akropolis, alla dessa gudomliga diktare som Aiskhylos, Euripides ochSofokles....Perikles Aiskhylos är död och har ersatts av spefågeln Aristofanes.Arkidamos Ändå har ni er filosofi och era vetenskapsmän. Är då denna andligaodling icke värd att försvara och skona från ett barbariserande inbördeskrig? Glöm ersjälva, athenare, glöm era privilegier, era pengar och drömmen om era segrar, sombara förleder er till stolthetens självdestruktiva falskhet! Tänk på Hellas i stället ochpå framtiden för vårt lysande folk!Perikles Jag har ofta tänkt, att om det blev inbördeskrig, så levde både Aristides,Themistokles, Kimon och jag själv förgäves, och då segrade vi fåfängt vid bådeMarathon, Salamis och Plataiai.

49

Arkidamos Vi tänker samma tankar, Perikles. Vi har samma själ, och hela Hellastänker som vi. Kan vi då icke undvika ett inbördeskrig?

(en budbärare inkommer)budbäraren Aspasia sade mig att jag kunde finna er här. Perikles, Athens strateg, dethar utbrutit krig mellan Plataiai och Thebe i Boiotien.Perikles Vad säger du, olyckskorp?budbäraren En grupp thebaner försökte göra en kupp i Plataiai, men de slogstillbaka, och i stället har Plataiai slagit till mot Thebe och haft framgångar.Perikles Era förbundsbröder i Thebe, Arkidamos, försökte skaffa sig herraväldetöver våra förbundsbröder i Plataiai, men Plataiai ansätter nu i stället Thebe. Vembörjade kriget, Arkidamos?Arkidamos Det tvingar sig på oss utan att vi själva vill ha det.Perikles Och jag är rädd, Arkidamos, att vi som helst önskade avstyra detkommer att utses till dess första offer.Arkidamos Vi är gamla, du och jag, Perikles, och det är kanske vår lycka, ty plötsligtverkar det som om ridån har gått ner för vår framtid.Perikles Arkidamos, ridån går aldrig ner utom för oss politiker. På scenenkommer dramatiken alltid att fortsätta, och även om Hellas kommer att misslyckaspolitiskt så kommer hennes teater att bestå och erövra hela världen. Vår religion,Arkidamos, i Athen är dramat, det är en mänsklig religion utan gudar, och denskildrar det öde som är till för att trotsas. Människan är oskyldig, Arkidamos, liksomvi två är oskyldiga till detta krig. Men även om vi två som politiker blir bestraffadeav de våra för detta krig, så kommer människans oskuld alltid att bestå, och denkommer alltid att leva vidare genom vårt hellenska drama.Arkidamos Men i era tragedier så dör ju alltid alla.Perikles Nej, vi bara renas från vår skuld just för att oskulden desto klarare alltidskall leva vidare.Arkidamos Perikles, du borde ha blivit filosof och icke politiker.Perikles Om någon vill kanske jag får en ny chans.Arkidamos Tala med Pythagoras. Farväl. (går)Perikles Farväl, du trogna Sparta, du frihetens yppersta försvarare genomtiderna.

Akt V Scen 1. Två år senare. En pelargång i Athen.

Sokrates Nej, min bäste Protagoras, du har alldeles fel. Försök se på saken frånden här sidan i stället. Antag att spjutet hade träffat en människa i stället för en häst.Hade det då fortfarande bara varit en olyckshändelse eller någonting för en domstolatt handlägga?Protagoras Mannen ville inte döda någon. Att hans arm fick en knyck mitt i kastetså att spjutet kom snett i tävlingen berodde inte på att han siktade fel. Det var alltsåen olyckshändelse, och ingen kan belastas för en olyckshändelse som han inte önskatsjälv, lika litet som Perikles kan lastas för det peloponnesiska kriget.Sokrates Vill du påstå att han är oskyldig till kriget, han som själv startade det?Protagoras Tyst! Jag ser honom komma!Perikles (inträder, åldrad och böjd) Var hälsade, vänner filosofer.Sokrates Var hälsad, Perikles. Vi står fortfarande kvar var du lämnade oss igår. Vivet fortfarande inte om det var mannen som kastade spjutet, tävlingslekarnasföreståndare eller själva spjutet som bar skulden till den olyckligt träffade hästensdöd.Protagoras Hur står det till, Perikles?Perikles Jag hoppades få träffa Pythagoras.

50

Sokrates (till Protagoras) Något har hänt honom.Protagoras (till Sokrates) Han är långt borta.Sokrates Pythagoras, Perikles, har varit död i sjuttio år.Perikles Nej, han lever ännu liksom Solon.Protagoras Har Aspasia grälat med dig nu igen, Perikles?Perikles Nej, hon har bara förlorat alla sina söner.Sokrates Men du har en son kvar, Perikles.Perikles Nej, han dog igår.Protagoras (efter en paus) Vi beklagar.Perikles Det är ingenting att beklaga. Han dog som alla andra. Pesten är inget attbeklaga. Den är bara en del av naturen. Kriget är ingenting att beklaga. Det berövaross bara alla våra män.Sokrates Varför startade du det då?Perikles Min bäste Sokrates, du går alltid rakt på sak, och därför är du min bästevän. Jag startade kriget, Sokrates, emedan jag ansåg att vi inte kunde förlora mendäremot hade allt att vinna.Sokrates På samma sätt resonerar spelaren när han kastar sina tärningar. Ändåförlorar han mer än han vinner, vilket han aldrig kan erkänna för sig själv, och därförfortsätter han spelet.Perikles Där föreligger dock en skillnad, Sokrates. I detta krig var vinsten frånbörjan säker. Med vår flotta hade vi makt att kunna fullständigt isolera och lamslåhela Peloponnesos, och det var i huvudsak endast där som Sparta hade sinaallierade. Med våra athenska murar ända ner till Pireus var vi fullständigt skyddademot attacker och hade bara att undvika spartanerna i närstrid. Vi hade vunnit helakriget inom dessa två år om inte pesten hade kommit, och den räknade inte ensspartanerna med.Sokrates Nej, men de räknade med Apollons hjälp, och han är ju känd för attkunna sprida pesten bland dem han inte tycker om. Det gjorde han ju redan vidTroja. Men du, Perikles, liksom Alkibiades och andra den nya tidens män tror ju intelängre på gudarna.Perikles Sokrates, du har rätt så till vida att pesten är ett straff för mitt övermod.Protagoras Vari består då ditt övermod, Perikles?Perikles Det bestod i att jag ansåg segern given på grund av de materiellaomständigheterna, och därmed nonchalerade jag varje möjlighet till befintligheten avnågra som helst övernaturliga faktorer.Sokrates Pesten är likväl endast naturlig.Perikles Är den det? Varför drabbas då endast athenarna av den och ickespartanerna? Varför dör då alla de bästa medlemmarna av min familj medan endaströtäggen överlever? Varför får jag leva vidare när alla mina vänner och hela mitt folkdör i pesten?Protagoras Perikles, du om någon måste leva kvar. Utan dig vore Athen förlorat.Det är ju du som har skapat staden och givit oss och världen den. Utan dig hadeAkropolis aldrig pånyttskapats i så vacker gestaltning. Utan dig hade det attiskasjöförbundet aldrig blivit ett så mäktigt och väl sammanhållet imperium. Hellas ståroch faller med dig, Perikles.Sokrates Och det är egentligen min enda invändning mot dig, Perikles. I dittskapande av världens vackraste stad och dess idealiska demokrati har du begått ettbrott just emedan din skapelse står och faller med dig. Varför har du givit oss dettaoförlikneliga Athen och dess makt när allt ändå måste sammanstörta så fort du ärborta? Det finns ingen athenare som kan axla ditt ansvar när du är borta. Om du dörinnan kriget har vunnits av Athen så kan Athen aldrig vinna det.

51

Protagoras Om athenarna får veta vad du har sagt, Sokrates, och Perikles då intelängre finns kvar att skydda dig, så kommer de att kräva av dig att du tömmergiftbägaren för så demoraliserande ord.Sokrates Jag är endast realist och säger som det är. Det är inget brott.Perikles Sokrates visar mig vägen. Jag beklagar, mina herrar, men jag är en färdigman. Det hade varit bättre för Athen om det hade gjort som Sparta hade önskat ochostrakiserat mig innan kriget bröt ut. Endast då hade kriget kunnat undvikas. Jagblev den ende athenske ledare som Athen aldrig ostrakiserade, och det blev Athensundergång.Protagoras Ni ser båda för dystert på saken. Athen kan aldrig gå under, Perikles. Duhar skapat det för att det skall bestå för alla tider. Ditt livsverk hör evigheten till.Perikles (förtvivlad) Vad spelar mitt livsverk längre för roll när min sista son dörframför mina ögon i den pest som än så länge är det enda mitt imperialistiska krighar fört med sig?

(paus)Protagoras Du är den enda som kan rädda Athen, Perikles.Perikles Jag har kanske skapat Athen, men jag har också därigenom skapat migen alltför solid ställning som maktmänniska, och det finns ingen tyngre och hårdarefjättrande boja än en sådan teatermask som man inte mera kan ta av sig. Vilkenskådespelare kan stå ut med en roll som han aldrig får upphöra med att spela?Sokrates Är då även du bara en skådespelare, Perikles?Protagoras Men din roll, Perikles, är den bästa av alla roller.Perikles Ändå avundas jag Euripides som har friheten att kunna skriva bådegoda och sämre roller utan att själv någonsin behöva spela dem. Och han döms i allafall i landsflykt ibland för sina dåliga roller medan ingen straffar mig för att jag harskaffat Athen både kriget och pesten!Protagoras Du blev dömd till att betala femtio talenter i böter.Perikles Som om brott kunde gottgöras med pengar! Homeros var lycklig somstartade Hellas. Jag önskar att jag hade sluppit bli den som kanske blev dessavslutning. (går)Protagoras Han är en alltför olycklig man för att kunna botas.Sokrates Han är färdig. Ju förr han dör, desto mindre olycklig blir han.Protagoras Menar du att han kan bli mera olycklig annars?Sokrates (efter något begrundande) Nej, jag tror nog inte att ens Perikles kan bli en meraolycklig man än Perikles.

Scen 2. Areopagen.

ett spartanskt sändebud Athenare! Vi är sända hit från Sparta för att erbjuda er fredoch försoning. Vårt avskyvärda krig, som varken Arkidamos eller Perikles önskademen som drabbade oss ändå, har nu hållit på i sju år utan att någonting annat harskördats därav än sorg och död, gravar och likkistor, änkor och faderlösa barn ioutsäglig mängd över hela Hellas. Endast för vår egen skull, för oss spartaners skulloch för er athenares skull och för våra egoistiska maktintressen har dessa otaligaoffer krävts från Sicilien till Cypern och från Kyrene till Thrakien. Har vi rätt attsålunda bara för vår egen skull utgjuta det bästa mannablodet i Hellas? Vi är tröttapå att hata er, och ni måste vara trötta på att hata oss. Kriget måste även ha berövater själva liksom det har berövat oss själva våra bästa män. Dog inte Perikles själv iden pest som blev krigets första konsekvenser?Kleon (reser sig) Athenare, tro inte på denne baksluge spartan. Han talar söta ord föratt smickra oss och lura oss, ty så är han instruerad av de sina. Det passarspartanerna att tigga om fred nu när de för första gången under dessa sju år är i

52

underläge. Skulle vi släppa tyglarna nu när vi har allt att vinna? Aldrig! Periklesstartade det här kriget för att vi inte kunde annat än vinna det, och han hade rätt.Skulle vi avstå från den seger som Perikles lovade oss? Aldrig! Och du har fel,spartan, beträffande hans död. Han dog inte av pesten, och pesten kom inte avkriget. Pesten kom från Libyen och började i vår hamnstad Pireus, och Perikles dogav feber till följd av en överansträngning. Så var det med det.Nikias (reser sig) Jag ber att för en gångs skull få säga några ord.Kleon Sätt dig ner, Nikias. Du har ingen talan.flera athenare Tyst, Kleon! Låt Nikias få tala! Han säger ju aldrig mycket ändå.Nikias Mycket har jag sett i mina dagar, och alltid har athenarna lyckatsöverträffa sig själva i ren dårskap, men Kleon tar faktiskt priset. Athenare, vi har interåd att avstå från en fred som gudarna kanske aldrig mer kommer att erbjuda ossannars. Sparta erbjuder oss att få förbli oss själva, och är inte det allt vad vi begär? Vifår behålla vårt handelsimperium och våra långa murar, och de krav som Spartaställde som inledde kriget ställer inte Sparta nu längre. Det enda vettiga är därför attmed hela vårt hjärta omfamna och välkomna den första möjlighet till fred som visatsig på sju alltför långa och svåra år.Kleon Du är feg, Nikias, därför att du är gammal och är rädd för att i din ålderriskera din förmögenhet. Du vill inte fortsätta slåss mot spartanerna bara därför attdu hellre vill slå dig till ro och stagnera i din rikedom.Nikias Athenare, jag har tidigare med svårighet lyckats avstyra dårskaper fråndenne skrävlaren Kleons sida, och det är tyvärr inte alltid som jag har lyckats. Menalltid när jag har lyckats har det varit Athen till godo. Kleon ville slakta allamytilenare när Lesbos gjorde uppror, jag lyckades få dem skonade, och Lesbos hardärför icke på nytt lämnat förbundet. Kleon ensam representerar den athenskagrymheten i detta krig, ty han är född till att vara en blodtörstig slaktare. Jag ber er,spartanska sändebud, att ursäkta Kleon och icke tro att någon athenare är lika brutalsom han.Kleon Nikias är för god för att kunna genomskåda spartanernas list. Vi har justnu kniven i ryggen på spartanerna genom att vi bitit oss fast vid Pylos, och baradärför tigger nu spartanerna om fred på vilka villkor som helst bara för att kunna geigen senare när de har ryggen fri igen.Nikias Vi kan icke hålla Pylos, Kleon. Det är för långt borta, och det är bara etttillfälligt brohuvud.Kleon Är du rädd för att bege dig dit och undsätta de våra?Nikias Om du verkligen inbillar dig att vi kan hålla Pylos och den vägenbesegra Peloponnesos, så föreslår jag att du själv beger dig dit som general och slåss,du som är så modig.Kleon Jag antar utmaningen. Nikias har skänkt mig överbefälet. Jag tarkommandot över Pylos. Vi skall etablera en fästning där och den vägen krossa detpeloponnesiska förbundet!Nikias (till spartanerna) Han har alltid varit så där stor i truten. Redan Periklesvarnade oss för honom.spartanen Synd att dårskapens högljuddhet i allmänhet överröstar vishetensförsynthet.Nikias I politiken hörs bara den som gormar värst och fulast.spartanen Vi beklagar, men så länge det är på det viset i Athen lär det aldrig blinågon fred. (bryter upp)Nikias Bege dig då till Pylos, Kleon, och krossa spartanernas belägring så gottdu kan. Hur utgången än blir så blir det till fördel för Athen, ty antingen förlorarspartanerna, eller också förlorar vi dig.Kleon Vår duell fortsätter när jag kommer tillbaka som segrare, Nikias!

53

Alkibiades (avsides) Kleon är en vulgär krigshetsare som skämmer den athenskanationalismen och progressiviteten, men låt honom hållas: så länge han segrar görhan ingen skada vilka medel han än tillgriper.Sokrates (hans beskyddare) Och när han inte segrar längre?Alkibiades Då försvinner han som den våta fläcken efter en slagen mygga. Och dåär jag mogen att ta över.

Scen 3. Areopagen.

Nikias Athenare, det är med sorg i hjärtat som jag måste konstatera att ni medsvek och bedrägeri åter vill driva Athen in i blodigt krig inom Hellas. Åstadkom vidå en efterlängtad fred efter tio års mardrömskrig alldeles förgäves? Lever Kleonfortfarande som en fantom bland er fastän han stupade mot Brasidas vid Eion? Harni ingenting lärt av de tio krigsårens umbäranden? Ni erbjöds fred när Sparta låg iunderläge, men ni avböjde den. I stället fick ni en mycket dyrare fred efter svåraförluster i Thrakien och Boiotien, så att ni ångrade att ni inte först tagit emot freden.Nu står ni i färd att börja krig igen mot Sparta under ledning av denne unge omognevilde äventyrare Alkibiades, vars politiska metoder är svek och förräderi somknappast anstår en så ädelboren man och som inte ens var värdigt Odysseus!Alkibiades Har jag handlat fel, athenare, när jag lyckats få över Argos, Mantineiaoch Elis på vår sida mot Sparta?Nikias Du gjorde det genom svek!Alkibiades Jag gjorde det genom att få spartanerna att visa sitt rätta ansikte.Nikias Det var en kupp!Alkibiades Nej, det var vänskaplig övertalning.Nikias Du gick bakom ryggen på mig!Alkibiades Ja, ty annars hade du bara satt käppar i hjulet för Athens utveckling.Nikias Gudarna själva demonstrerade sin missbelåtenhet med dina intriger medatt verkställa jordbävningar så fort den nya alliansen var undertecknad!Alkibiades Jag föredrar att kalla jordbävningar nyckfulla olyckshändelser på grundav naturliga fenomen.Nikias Du är gudlös!Alkibiades Nej, realistisk. Det lärde mig Perikles och Sokrates att vara. Man måstekunna se verkligheten i vitögat utan att behöva gardera sig med vidskepligaföreställningar. Det kallas vanligt mänskligt sunt förnuft.Nikias Du förnekar den andliga tillvaron av gudomliga makter och öden!Alkibiades (skickligt) Min vän Nikias, nu kommer du in på filosofiska spörsmål sominte har ett dugg med politik att göra. Om du vill bringa ordning i dina filosofiaskagrubblerier och religiösa frågor så vänd dig till Sokrates.Nikias Ni vill båda avskaffa och utesluta Homeros ur vårt samhälle och vårbildningsvärld!Alkibiades Homeros är död varför vi knappast behöver ostrakisera honom. Att duvill få mig ostrakiserad och vice versa är naturligt, men jag föreslår att vi går sammani stället för Athens framtids bästa. Vore inte det bäst, athenare?general Demosthenes Det synes mig att Alkibiades trots sin ungdom och brist påerfarenhet dock har ett klart förstånd och en rak logik parad med en ungdomliglivskraft och energi som vi bör ta vara på. Det synes mig till och med att Alkibiadeshar ärvt något av vännen Perikles politiska snille. Vad anser ni andra, athenare?olika athenare Jo, han har rätt. Alkibiades har visioner. Låt oss lyssna påAlkibiades. Han bedrog spartanerna, men han bedrar inte oss.Demosthenes Jag ber dig således, Nikias, att du samarbetar medAlkibiades i stället för att motarbeta honom. Du har all den vishet och erfarenhet som

54

han saknar, och han har all den visionära idealism och ungdomliga kraft, energi ochbeslutsamhet som du saknar. Tillsammans är ni oövervinneliga.Nikias Alkibiades är en rucklare utan karaktär och en hänsynslös egoist utanmoral. Han kommer att bli Athens fördärv om ni följer honom.Alkibiades Sokrates, du min lärare som känner mig bättre än någon annan, är jag enrucklare utan karaktär och en hänsynslös egoist utan moral, som den gamlehedersmannen Nikias påstår?Sokrates Visst är Alkibiades ung, men bara för att han är ung har ingen rätt attavundas honom hans ungdom.Alkibiades Må det vara svaret på ditt förtal, Nikias.Nikias Om Alkibiades nu är så angelägen om att få stå vid de ansvarstyngdapolitiska ledarnas sida, så ber jag Alkibiades redogöra för vad han egentligen vill.Alkibiades Du gör mig en tjänst, Nikias, med att formligen be mig framlägga minaplaner för framtiden. Athenare, vi har hos oss två beskickningar från Sicilien, frånvåra bundsförvanter där i Egesta och i Leontine, som plågas av de doriskasyrakusanernas förtryck. De ber oss sända en flotta till Sicilien till deras undsättning.Sänder vi en tillräckligt stor flotta kan vi besegra det övermodiga och tyranniskaSyrakusa, den största staden i Hellas näst efter Athen, och därmed vinna hela Sicilienför vårt imperium. Jag finner detta vara en strålande idé, och om ni tänker efter skallni alla dela min mening. Betrakta vårt attiska sjöförbund. Våra städer är trångbodda,våra öar i öster är begränsade, till och med våra hav och kuster i öster är begränsadedå havet slutar vid Pontos, Fenikien och Egypten. I väster däremot är havet ochvärlden fri och öppen för oändlig expansion. För femton år sedan var Athen såöverbefolkat, att pesten bröt ut bara därför och vållade oss katastrofala skador. Vibehöver fritt expansionsutrymme i väster. Enbart därför vill jag satsa allt på att viskickar en oövervinnelig omedelbar expedition till Sicilien.Nikias Alkibiades, din dårskap är större än jag trodde. Inser du inte, att om viskickar en betydande flotta till Sicilien, så lämnar vi Athen och våra bundsförvanteroch hela det egeiska havet blottat och sårbart för alla våra fiender? Vi dras meduppror i Thrakien, och Khalkidike har vi ännu inte lyckats återvinna för vårtförbund. Skulle vi då skicka alla våra bästa män och flesta fartyg bort på ettäventyrligt hasardspel västerut när vi som bäst behöver dem för att trygga vår egenexistens?Alkibiades Nikias talar som vanligt av inskränkt slentrian och självgod försoffning.Du stirrar dig blind på trivialiteter, Nikias, och ser inte den öppna horisonten framfördig. Till varje pris vill du tvinga athenarna till att fastna i din egen försoffning medanvi alla vet, att det är kriget som fostrar män, expansionen som ger pengar ochinitiativet som ger oss makten i våra händer. Om ni gör som Nikias vill blir ni allaförgubbade och slöa som han och stagnerar ni i er slentrianmässiga bekvämlighet. Påså vis förlorar vi initiativet, men Athens maktställning kan vi endast behålla om viständigt vidareutvecklar den med att aldrig upphöra med att ta nya initiativ.Nikias Alkibiades, din egen lärare Sokrates är lika skeptisk som jag mot dinastorhetsvansinniga planer.Alkibiades Vad säger Sokrates?Sokrates Jag säger ingenting, men jag stannar hellre hemma, och Nikias är klokareän du, Alkibiades, när det gäller praktisk genomförbarhet. Din idé är stor men blotten idé, som förefaller mig farligt orealistisk.Alkibiades Ni som klandrar mig för gudlöshet och realpolitisk krasshet, känner nidå icke till myten om Atlantis? Har icke athenarna redan för nio tusen år sedanerövrat det väldiga Atlantis bortom Herkules stoder? Skulle vi då kunna vara sårbaratill sjöss? Skulle vi, som kunde besegra Atlantis, vara rädda för några vilda bybor påSicilien? Och en annan sak: om vi ej krossar Syrakusa skall Syrakusa göra sig till helaSiciliens övermakt och göra gemensam sak med Sparta.

55

Nikias Athenare, låt oss tänka praktiskt. Sicilien är fullt av väl tränade hopliter,och där finns ryttare i massor. Sicilien är dessutom självförsörjande när det gällermat. Det duger inte att bara skicka dit några skepp och tro att hela ön ska ge sig somett annat Melos. Nej, Sicilien är stort och mäktigt och mycket större och rikare på folkoch resurser än Kreta. En expedition mot Sicilien skulle kräva minst hundra fartygoch därtill en armé på minst fem tusen man. Tror ni att Athen har råd med detta? Dåär ni inte kloka.Sokrates (för sig själv) Nikias har rätt, men athenarna är bländade av sitt eget omåttligasjälvförtroende.Alkibiades Hade Athen råd att motstå perserrikets samlade arméer på flera hundratusen man? Likväl gjorde Athen det med bara några tio tusen vid Marathon ochSalamis.Demosthenes Nikias, Alkibiades har entusiasmerat folket, och de flestatror på företaget. Vi har överlevt pesten och klarat oss, vi har genom din femårigafred hämtat oss efter det tioåriga kriget, och faktum är att Alkibiades har rätt när hanpåstår, att vi endast i väst har obegränsade expansionsmöjligheter. Det är ett stortoch heroiskt initiativ som Alkibiades föreslår oss, och utmaningen däri är sålockande att företaget är oemotståndligt. Vi bara måste skaffa de hundra skeppenoch de fem tusen män som du föreslår. Vi har fred med Sparta fortfarande, och om vibara kuvar Syrakusa vågar Sparta aldrig mera bryta den freden.Nikias Det är ansvarslöst hasardspel med oräkneliga människoliv och resurser!!Alkibiades Nikias, låt oss tillsammans erövra Sicilien och dela äran där för. Låt osstillsammans tjäna Athen liksom Aristides, Themistokles, Kimon och Perikles. Vi harmindre att förlora den här gången än när Perikles startade kriget för femton år sedan,och nu behöver vi inte ens frukta någon pest. Stannar du hemma är du feg och färdigför senilitetsasylen.Demosthenes Nikias, du kan icke ensam motstå vad hela Athen icke kan motstå.Sokrates (för sig själv) Han är rädd för konsekvenserna men vågar inte medge det.Nikias Nåväl, jag får väl foga mig efter majoriteten då, men jag lovar er att detinte kommer att bli någon lätt nöt att knäcka. Därför måste vi verkligen förbereda ossså väl, att varje möjlighet till misslyckande blir utesluten.Alkibiades Bra, Nikias! Du är klokare än Sokrates! Vi skall göra allt vad du kräverför flottans utrustning! (omfamnar Nikias som föres i triumf därifrån av den entusiastiskaförsamlingen, men själv är Nikias icke belåten.)

Scen 4. Sparta.

Konung Agis Spartaner, ni vet alla vad som har hänt. Med sitt överfall påSyrakusa har Athen kränkt freden.spartan 1 Vad annat har väl Athen varit sysselsatt med ända sedan freden slöts?Agis Tyst! Det här är allvarligt! Under Alkibiades ledning har Athen skickatut en överväldigande flotta mot Sicilien ej blott för att erövra Syrakusa utan för atterövra hela Sicilien. Motivet bakom denna expedition är enbart storimperialistiskaambitioner främst för Alkibiades egna egoistiska del, och på längre sikt räknar hanmed att fullständigt eliminera Spartas roll i världspolitiken. Det är ganska klart atthan eftersträvar absolut makt för Athens del bara för att sedan få äga den själv. Dettamåste vi diskutera. Emellertid har vi även en athenare ibland oss, och han har ganskaintressanta saker att berätta. Athenska sändebud, träd fram!athenskt sändebud Expeditionen som har skickats från Athen mot Sicilien ochSyrakusa är den största, vackraste och rikaste armada som någonsin skickats ut ierövringsuppdrag. Den omfattar 130 skepp på vilka befinner sig 5000 hopliter. Menden har ej avseglat under lyckliga auspicier.

56

Dagen före avseglingen påträffades massor av våra statyer av Hermes varavandaliserade. Ingen kunde vittna om något, och ingen kunde direkt misstänkas förhelgerånet och hädelsen som ägt rum i hela staden. Naturligtvis anklagades därförAthens mest avundade män, och den främste av dessa var Alkibiades. Hanförnekade all kännedom om saken och föreslog, att det genast skulle görasnoggranna undersökningar, och att han själv skulle prövas först av alla. Ändå fickflottan segla iväg under Alkibiades och Nikias befäl. Men när flottan kommit framtill Sicilien och kriget mot Syrakusa redan börjat, kallades Alkibiades plötsligt hemigen för att ställa sig inför rätta. Han måste alltså avbryta fälttåget och överlämnaansvaret i den mera motvillige och långsamme veteranen Nikias händer. Alltsåbörjade erövringståget mot Sicilien genast så illa som det över huvud taget kundebörja.Agis Men var inte Alkibiades just ganska känd för att inte vara särskilt gudligav sig? Är han inte jämte Sokrates och Perikles en av de tre stora fritänkarna i Athen?Var det inte skäligt att misstänka just honom?athenaren Att han skulle ha varit ansvarig för dådet var bara en teori bland många.Andra anklagade rent ungdomligt okynne och överdåd. Andra påstod att det vargudens eget verk för att därigenom demonstrera sin ovilja mot företaget. Andraanklagade spartanerna för att ha utfört en argan list. Men ingenting kunde bevisas.Agis Mig synes detta var ganska klart och tydligt ett varningens tecken frånovan mot athenarna. Vad synes det eder, spartaner?spartan 1 Hur går det för athenarna vid Sicilien?athenaren De belägrar Syrakusa, men staden kan hålla stånd och får oavbrutetförstärkningar. Även Nikias kallar på förstärkningar från Athen, som antagligenskickar ut en lika stor omgång fartyg och hopliter till.Agis Då vinsten inte är säker dubblar de insatsen, som om det kunde göravinsten säkrare. Så spelar en desperat förlorare som ännu inte fattat att han förlorat.en annan spartan Om Syrakusa faller har Peloponnesos ingen chans mot detathenska imperiet.Agis Syrakusa faller inte. Men vi måste ändå sända ut förstärkningar till dessförsvar.spartan 1 Vad tänker du själv om hela saken, Agis?Agis Jag beklagar athenarnas hybris. De har ej hållit fredsvillkoren, de har ejåterbördat Pylos till oss, och nu har de vettlöst kastat sig ut på rent hasardspel därinsatsen är deras egen framtid, deras eget liv eller död. De är inte kloka.athenaren Allt är Alkibiades fel. Endast han genomdrev expeditionen till Sicilien.Nikias och även Alkibiades egen lärare, filosofen Sokrates, var emot det. Emellertidhar flera saker hänt efter det. När Alkibiades återkallades till Athen for han aldrig tillAthen.spartan 1 Vart for han i stället?athenaren Hit.Agis Vad? Hur vågar han?athenaren Han är här nu och ber om att få tala till er.Agis Vad menar han?athenaren Han vill hämnas på Athen. Därför vill han berätta för er vad ni har attgöra.Agis Athens oövervinnelige tyrannkandidat förrädare mot sin egen stad? Jagkan inte tro det.Alkibiades (uppträder) Likväl är det sant, konung Agis. Här är den mest förorättade avathenare mitt bland sin stads värsta fiender för att egga dessa mot hans egen stad,och han vet hur den skall tas.Agis Alkibiades, hur kan du göra detta mot Athen?

57

Alkibiades Hur kunde Athen vara så inskränkt och lågsinnat och dumt att detvågade göra mig till sin största fiende? Jag hade kunnat giva Athen hela Sicilien påen säsong. Nu skall ni få Sicilien i stället och hela Athen dessutom.Agis (nästan med fruktan) Vad har du riktigt i tankarna?Alkibiades Ren krigsstrategi och ingenting annat. Hör på mig. Söder om stadenSyrakusa ligger den stora hamnen som athenarna har ockuperat, men hamninloppetär trångt. Söder om hamnen ligger kullen Plemmyrion. Athenarna fäster inte storvikt vid den, men den är områdets strategiskt viktigaste plats, om athenarnas fienderkan befästa sig där. Det vore lätt för en mindre spartansk enhet att erövra kullen ochsedan bygga en fästning där. Därefter kan hamnen blockeras, och athenarna sitterfast i en fälla. Det blir slutet för deras två hundra skepp och deras tio tusen soldater.Agis Vi skall göra som du säger, Alkibiades, för att rädda Syrakusa. Gylippos,du får resa ut med tusen man som du sedan får komplettera med syrakusaner ochsicilianare.Gylippos Det skall bli mig ett nöje.Alkibiades Sedan gäller det Athen. När dess flotta på 200 skepp är borta och derasarmé på 10,000 man är tillfångatagen eller död borta på Sicilien har Athen ingaresurser kvar längre, och hon faller som en mogen frukt i era händer. Men ni kansätta struptygel på henne redan innan avgörandet fällts på Sicilien.Agis Vi avvaktar ditt råd.Alkibiades Det är lätt för er att bränna och skövla Attika, men så fort ni ger er avfrån landskapet sätter athenarna det i ordning igen. Ni måste skaffa er en beståendefästning, så att ni alltid kan kontrollera hela landsbygden omkring Athen. Därförmåste ni från Boiotien erövra och befästa Dekeleia. Det ligger mellan Athen ochMarathon, och därifrån kan ni ständigt hålla hela landsbygden i schack.Agis Du ber oss bygga en fästning på deras eget område?Alkibiades Ja. Det är inte mer än rätt åt dem. Då får de inga skördar mer, och detvingas leva i oavbruten skräck bakom sina murar utan att kunna försörja sig.Agis Du måtte hata dem.Alkibiades De har förolämpat mig.Agis Nej, Alkibiades, när den sicilianska expeditionen beslöts på din inrådansade Hermes upp bekantskapen med Athen, och det visade han med att låta sinastatyer verka vandaliserade. Mest av allt har han sagt upp bekantskapen med dig,anstiftaren av självmordsplanen, och därför har du blivit mest misstänkt, och därförhar du mer än någon av Athens fiender vänt dig mot Athen. Hermes förlåter aldrigathenarna detta ofattbara hybris, och dig använder guden som vapen mot athenarnaoch till ditt eget fördärv. Dig väntar nu endast fredlöshet och ond bråd död vart duän vänder dig. Vi skall göra som du har sagt. Vi skall befästa Plemmyrion vidSyrakusa och Dekeleia i Attika då detta av allt att döma är gudens vilja. Men såoerhört är ditt förräderi, Alkibiades, att athenarna efter dessa åtgärder inte har enchans att värja sig. Det återstår för dem bara en dödskamp, och det är enbart dinförtjänst. Jag råder dig därför att lämna oss och återvända till athenarna. Du är nuden enda som kan försvara dem mot följderna av ditt eget förräderi, och inte ens dukan försvara dem där emot i längden. Du kommer att gå under liksom Athen. Varvänlig och lämna oss genast.Alkibiades Jag har försökt hjälpa er.Agis Du har kastat hela den hellenska världen i krig efter att Nikias med storasvårigheter just lyckats åstadkomma en dräglig fred. Hela Hellas kommer attförbanna dig för evigt, Alkibiades.Alkibiades Ni har själva bett mig övergå till athenarna. Skyll er själva. (går)Agis Om den mannen bringats om livet som barn hade tio tusen helleners ochdet underbara Athens liv kunnat skonas. Nu måste Hellas gå under till följd av envacker ung mans nyckfulla fåfänga.

58

Scen 5. Det athenska lägret innanför Syrakusa.Natt och månsken. Eldbränder i fjärran.

Nikias (trött och smutsig, sårad och sjuk) O natt utan ände, o elände utan den ringastetröst, o förbannade plågor och mardrömmar som bara är bister verklighet! Varför fårjag icke dö förr än allting går under? Vi har nu belägrat den segslitna staden i tvåouthärdliga år, den har två gånger nästan gett upp, men varenda gång har någothänt som har räddat den. Hur kunde den där Gylippos anlända från Sparta precisnär de höll på att kapitulera? Hur kunde mitt underbefäl ta så farliga risker ochtrotsa mig med att på eget bevåg göra dödfödda angrepp mot staden, som bara blevstarkare därav? Och hur kunde dessa spartaner få den infernaliskt snillrika idén att ismyg attackera Plemmyrion och sätta sig fast där? Hur kunde de veta att den kullenvar vår Akhilleshäl?

(svårt sårade hopliter kommer)Har ni ej erövrat staden, som ni så käckt lovade göra?

soldat 1 Jag har aldrig utstått en hemskare strid.soldat 2 Det var varken tillräckligt mörkt eller tillräckligt ljust. Överallt hördesdet stridsvrål, och överallt myllrade krigare. Vi hade haft någon framgång, men närvi var uppe på höjden så kom vi i oordning. Från alla håll kom det krigarespringande mot oss, och vi tog för givet att alla var fiender. Men många av dem varvåra kamrater, som flydde och som fått panik. Många hundra av oss blev så dödadeav våra egna. Då började vi förstås fråga av alla som kom emot oss efter lösen, mensyrakusanerna kände vår lösen och sade den. När vi då skonade dem i tron att de varvåra män dräpte de oss. Våra egna män visste att syrakusanerna kände vår lösen, såde sade blott att de var våra bröder. De blev inte trodda då utan blev dräpta. Så komhela hären i oordning tills alla flydde. Men marken var svart, och ibland försvannmånen i moln. Många flydde åt fanders, kom vilse och störtade utför de tvärbrantaklipporna. Många blev kringrända och systematiskt förintade till sista man.Tusentals ligger kvar dödligt sårade med brutna ben sönderkrossade efter ohyggligafall efter flykten från klipporna....Nikias Var är Demosthenes?soldat 1 Här är han nu.(Demosthenes, genomblodig och genomsmutsig, inträder stapplande.)Nikias Broder, jag bad dig ju att icke våga ett angrepp.Demosthenes Allting är ditt fel, försiktige Nikias. Om du hade angripitstaden direkt när du först kommit hit för två år sedan hade den fallit direkt. Men dutvekade, dröjde och uppsköt affären och seglade hit och dit av och an mållöst längskusten och inlät dig bara i skärmytslingar. Under tiden förstärkte sig syrakusanernaoch lärde de sig förakta dig och den athenska armadan. Nu har de, uppfostradeunder två år till att motstå varenda tänkbara övermakt, blivit ett oövervinneligtstridsfolk av järn. Vi har bara att överge hela Sicilien och fara tillbaka till Hellas.Nikias Ger du upp så lätt? Är vi icke fortfarande helt överlägsna till lands ochtill sjöss? Vi är säkra bakom våra dubbla förskansningar. Allt hade gått enbart väl,om mitt underbefäl och du själv icke ständigt gått bakom min rygg och förstört vårachanser med att ständigt ta egna katastrofala initiativ.Demosthenes Vi var tvungna att handla då du icke själv ville handla.Nikias Jag har aldrig någonsin blivit besegrad, på grund just av min överdrivnaförsiktighet. Aldrig har jag tagit risker. Och därför har jag alltid lyckats när jag sedangenomfört något. Om allt hade gått som jag noggrant planerat, så hade Sicilienshuvudstad för länge sedan själv gjort sig athensk utan att någon enda man därförförlorat sitt liv. Just emedan du, Lamakhos och Eurymedon beständigt sökt strid,

59

slösat bort era män och prisgivit otaliga skepp har vi misslyckats och gjort så storaförluster.Demosthenes Dock räknade inte ens du med Gylippos och hans flottasankomst. Han tog till och med världens säkraste fältherre Nikias med storöverraskning och lyckades därmed befästa Plemmyrion. Men det är nog icke detvärsta som hänt.Nikias Kan det inträffa någonting värre än det att vi fastnat i syrakusanernasfälla?Demosthenes Spartanerna har gjort en ny invadering av Attika.Nikias Sådana härjningståg har de nu lekt sedan urminnes tider.Demosthenes Den här gången är det ej lek. De har intagit byn Dekeleia ochbyggt där en fästning från vilken de nu kontrollerar all landsbygd i Attika ständigt.Vi kan icke längre försörja oss genom vårt eget land.Nikias Hur har de fått en så infernalisk och snillrik idé?Demosthenes Alkibiades kom aldrig hem till Athen. Det har ryktats om atthan gått över till Sparta i stället.Nikias Vår främsta strateg, vårt omistligaste militärgeni en förrädare som gåtttill Sparta blott för att uppvigla den staten mot oss såsom hämnd för en lågförolämpning! Då är vi förlorade.Demosthenes Vi måste genast nu bryta oss ut ur vår fälla och genom densyrakusanska blockaden.Nikias Jag ville ej själv detta krig. Jag predikade mot det. Ändå gav manöverbefälet åt mig just och tvingade mig ut i kriget. Demosthenes, varför tror du attvi lyckades segra mot perserna?Demosthenes Vad har den saken att göra med situationen idag?Nikias Vi besegrade perserna endast emedan vi hade all rätt på vår sida ochutgjorde en utsatt minoritet.Demosthenes Det är ej dags att filosofera när undergång hotar oss.Nikias Ser du ej sambandet? Perserna sände emot oss en väldig armé som varämnad att helt överväldiga, krossa och erövra Hellas. Med tre hundra tappraspartaner vid passet Thermopyle och med en instängd och blygsam eskader vidSalamis krossade vi hela Persiens arméer. Och vad gör vi, segrarna, sjuttio år senare?Jo, emot stackars Sicilien sänder Athen en erövringsarmada av oövervinneligt slagför att helt överväldiga, krossa och erövra det demokratiska fria Sicilien, varsminoritet snart har slagit vår världs största flotta och stolthet och segerarmé iförintade spillror.Demosthenes (reser sig) Vi har icke tid att fördjupa oss nu i historiska spörsmål. Vimåste omedelbart ge oss iväg!Nikias Ingen lärdom alls tog det snillrika Athen av de persiska krigen. I ställetför att få distans till det persiska vansinnet tog vårt Athen själv helt frivilligt över justdet samma vansinnet. Vi är förlorade, broder Demosthenes. Om icke vi blir avrättadehär och det rättvist av syrakusanerna själva, så blir vi det av våra galna athenskakolleger för det att vi misslyckats med hela expeditionen.Demosthenes Har vi något val? (en soldat inkommer)soldaten Jag vill blott rapportera att hamnen är stängd. Nu har syrakusanernasfartyg med hjälp av spartanernas skepp helt blockerat infarten till hamnen.Nikias Vi måste med andra ord kämpa och spränga oss ut.soldaten Ja.Demosthenes Det blir då en oerhörd sjöstrid med ohygglig trängsel inne i hamnen.Nikias Ja. Alla skepp kommer blott att braka in i varandra.Demosthenes Vi har ingen chans.Nikias Vi har endast att välja nu mellan en självmordsstrid här eller ute påvattnet. Det slutar med fullständigt nederlag hur vi än gör. När vi sedan drar oss ut

60

ur striden så blir vi förföljda till döds. Och vart skulle vi fly här i främmande land? Vikan kanske med litet tur komma ett stycke längs kusten, men sedan kringränner ossdet sicilianska namnkunniga kavalleriet, och ingen skall skona Demosthenes ellerden njursjuke Nikias. Inbillar du dig, Demosthenes, fortfarande att vi nogsamt börstressa och skynda? (Demosthenes har gått liksom de andra soldaterna.) Han är icke härlängre. Han har visst gått. Ja, dra ut då, försvagade dödssjuka rest av det mestärorika Athens underbaraste härskara! Hur stor var ej Athens glans, makt ochrikedom när hon utsände den vackraste flotta som världen har sett mot de fåfängasyrakusanerna! Perikles själv trodde att han med blott tio tusen renrasigagenomathenska medborgare skulle ha kraft att behärska all världen, men alla hansäkta renrasiga söner fick pesten och dog. När kung Oidipus såg sin stad anfrätt avpest och beslöt att ta reda på orsaken visste han ej att han själv var dess orsak; menPerikles visste att han ensam själv hade inlett det peloponnesiska kriget och att hanblott hade sig själv att ge skulden när alla hans barn dog i pesten. Och Perikles krigfick nytt liv genom hans favoritmyndling, krigshetsaren Alkibiades, och nu förgåsgenom fortsättningskriget Athens hela flotta på 200 fartyg och sammanlagt minst tiotusen ungdomliga friska och käcka soldater. Så dör Athens ära och framtid och hoppoch liv och möjligheter. Ej någonsin mer skall Athen våga tro på sig själv.

Ändå vet jag att mitt underbara Athen hade rätt. Vi for ej till Sicilien för attundertrycka och erövra. Det var Egesta som kallade på oss till hjälp mot de förövermäktiga syrakusanerna. Nu förblir syrakusanerna vid ännu större makt överSicilien än förut, och detta Sicilien är gjort som för självsvåld och grovt tyranni.Syrakusa skall krossa de kvarvarande demokratiska städerna här på Sicilien, ochSparta skall krossa Athen och dess demokrati. Om ett hundratal år skall det ej finnaskvar någon demokrati alls i världen. Så dör med Athen Solons dröm om etträttfärdigt samhälle som styrs av visdom, upplysning och människors fredligasamråd allt inom en kulturell ram av högt stående litteratur, fantasi, religiösamysterier och fromhet inför många generationers nedärvda kulturtraditioner. Vadfår vi i stället? Vad är all kulturs enda alternativ? Enda alternativet är våldet, som ejens Athen lyckats hålla ifrån sig, och som alltid endast förstör, som den gudomligeAlkibiades lyckats förstöra den vackraste av våra myter om riket Atlantis med att taden som förevändning till att börja krig. Ack, eländiga mänsklighet, ha dina sagor,ha dina välsignade drömmar om skönhet och ha dina gudomliga ideal, men troaldrig att de kan ge dig någon makt; ty all makt här i världen är enbart till skada, isynnerhet för allting vackert och ädelt och oegennyttigt.(Scenen drunknar i krigslarm och dödsskrin från kämpande, utslitna och förtvivladeathenare.)

Scen 6. Frygien.

Lysander Vem är han då?tjänaren Det ville han inte säga, men han påstod att ni gärna skulle vilja träffahonom.Lysander Och du är säker på att det inte är en lejd mördare?tjänaren Ja. Han är helt obeväpnad.Lysander Visa in honom då. (tjänaren går) I tjugosju år har vi kämpat motathenarna och äntligen vunnit seger, men segern är bara halv så länge den piratenAlkibiades ännu går fri. Kanske denne okände främling vill förråda Alkibiades åtoss. (främlingen visas in maskerad)

Vad vill du, främling?främlingen Har jag ert beskydd?

61

Lysander Vem du än är kommer du att ha friaste lejd även tillbaka varifrån dukom. Du medför nyheter om Alkibiades?Alkibiades (visar sitt ansikte) Ja.Lysander Alkibiades själv!Alkibiades Du har lovat mig fri lejd tillbaka.Lysander Hur vågar du komma hit till oss personligen?Alkibiades Det finns ingenting som inte Alkibiades vågar.Lysander Hans dumdristighet ruinerade Athen. Vad vill du?Alkibiades Jag vill veta mitt öde. Jag vill veta era planer mot mig.Lysander Min vän och lysande kollega, den främste av generaler vid sidan av mig,du är förlorad. Till och med Kritias, den lysande athenaren med stort inflytande, harpersonligen sagt till mig, att det aldrig kan bli lugn och ordning i Hellas så längeAlkibiades alltjämt lever. Och som du vet har vi spartaner ännu större anledning attönska dig död än dina egna av dig förförda athenare.Alkibiades Jag svek aldrig Athen. Det var alltid Athen som svek mig.Lysander Ha! Store Alkibiades, det enda som alltid har vållat ditt fördärv är att dualdrig har kunnat tala sanning. Med lögner och svek lyckades du mördaNikiasfreden för tolv år sedan, med lögner och svek lyckades du få den athenskaexpeditionen till Sicilien till stånd, med lögner och svek övergav du själv dennaexpedition varpå Athen förlorade hela sin flotta, hela sin armé och alla sina generalersom avrättades av syrakusanerna och särskilt den gamle gode Nikias, med lögneroch svek fick du oss att återuppta kriget mot Athen medan du lägrade vår konungshustru och gjorde henne med barn bara för att sedan förråda oss på nytt och bliathenare medan du samtidigt med lögner och svek friade till perserna så attathenarna övergav dig igen varpå ni förlorade kriget. Hela ditt liv är bara lögner ochsvek, och du har bara dig själv att skylla för ditt eget och Athens fördärv.Alkibiades Vad tänker ni göra med mig?Lysander Vi tänker döda dig.Alkibiades När, var och hur?Lysander Välj själv hur du vill dö, och vi skall nog kunna tillfredsställa dina sistanycker.Alkibiades Ensam och kämpandes.Lysander Naturligtvis. Inga soldater lyder dig ju längre, och du kan inte annat änslåss. Jo, du kunde också förföra vilka damer som helst, men det har aldrig hjälpt dig.Tvärtom.Alkibiades Jag skall förskansa mig hemma. Ni får hämta mig där.Lysander Bra. Håll dig redo. Vi skickar mot dig en armé av asiater, så får du slåsslänge och döda många innan du blir besegrad.Alkibiades Men ingen feghet från er sida, om jag får be.Lysander Vi spartaner är aldrig fega, men vi håller oss för goda för att självanedlåta oss till att ta ditt liv. Hur asiaterna önskar gå till väga kan vi inte ansvara för.Antagligen försöker de bränna dig inne eller skjuter de till måls mot dig på säkertavstånd.Alkibiades Det är just sådant jag kallar fegt.Lysander Det är inte du som är feg i så fall.Alkibiades Jag skall hålla mig beredd. En fråga till. Vad har ni i Sparta föranvändning av all den athenska makt och rikedom som ni nu har erövrat?Lysander Ingen alls. Sparta drunknar nu och förgås i det athenska överflödet. Denathenska rikedomen har redan förvandlat Spartas män till kvinnor.Alkibiades Se där vad ni stred för i tjugosju år.Lysander Därför ämnar vi straffa dig med döden, för det var du som gav osssegern.

62

Alkibiades Jag beklagar att jag inte kunde bistå athenarna vid Aigospotamoi. Hadede följt mina råd då, så hade kriget kunnat pågå i tjugo år till.Lysander Alkibiades, att det inte blev så beklagar även jag. Jag hade hellre möttdig ärbart i någon strid än sett dig dö ärelöst som ett offer för freden.Alkibiades Farväl, Lysander. Hälsa min och kung Agis' hustrus son i Sparta.Lysander Han är utesluten från tronföljden men mår väl och får leva.Alkibiades Tack för det.Lysander Det är ingenting att tacka för. Vi spartaner dödar inte folk i onödan, ochvi beklagar att Athen skulle bråka så mycket med oss att vi måste oskadliggöra det.Alkibiades Det var mitt fel alltihop.Lysander Ja, det var Perikles förtjänst att kriget började men ditt fel att det avlöpteså illa.Alkibiades Farväl, Lysander. (går)Lysander (efter att han gått, väntar en stund men kan till slut inte behärska sig:)

Dra åt fanders, Alkibiades!(kastar i dåligt humör en kruka efter hans avlägsnande.)

Scen 7. Areopagen.

domaren Sokrates, vi har kallat dig hit inte för att rannsaka och döma dig, utan föratt få veta sanningen om dig. Utom dig själv har vi därför även kallat vittnen av vilkainga är direkta fiender till dig. Vi har till och med kallat några av dina lärjungar.Sokrates Jag ber att själv ensam få tala för mig själv.domaren Det kan vi icke bevilja dig då vittnesmålet om dig själv i så fall skulle blialltför ensidigt.Sokrates Vilka vittnen har ni kallat?domaren Vi har bara kallat sådana som känner dig väl.Sokrates Har ni kallat min hustru?domaren Nej, det har vi icke. Vår undersökning inkräktar icke på äktenskapetshelgd.Sokrates Det tackar jag för, ty hon ensam känner alla mina ofördelaktiga sidor.Hennes uppgift i mitt liv har nämligen varit svårare än min egen. Hon har fött minabarn och kokat min mat, allt sådant har jag därför sluppit, och därför har hon alltidgrälat på mig. Skulle hon uppträda inför er skulle hon bara fortsätta gräla på mig tillingen nytta. Men vilka är det ni har kallat?domaren Vi har kallat komediförfattaren Aristofanes.Sokrates Om ni kan lyssna på en sådan skojare kunde ni lika gärna lyssna på mig.domaren Sedan har vi den tappre Xenofon.Sokrates En sådan torrboll kan aldrig komma med något intressant.domaren Så har vi din egen lärjunge Platon.Sokrates Tro inte ett ord av vad han säger. Han har alltid lagt ord i min mun somjag aldrig har sagt.domaren Men först vill vi från dig själv veta sanningen om dig själv i form av svarpå vissa frågor.Sokrates Ni gör verkligen klokt i att börja med mig när det gäller mig själv.domaren Som du vet, Sokrates, så har vi nyligen gjort oss av med de vidriga trettiotyrannerna från Sparta, som sattes över oss efter det slutgiltiga nederlaget mot Spartaefter tjugosju års krig, du vet, det krig som din vän Perikles startade, som Nikiastillfälligt räddade oss från genom den kloka freden för tjugo år sedan, som sedan dinvän Alkibiades bröt varvid hela Hellas definitivt kastades in i fördärvet. Våra frågorgäller framför allt omständigheterna kring denne Alkibiades uppgång, för Athen såfatala karriär och hans totala moraliska fall. I vilken relation stod du till Alkibiades?

63

Sokrates Jag älskade honom.domaren Varför och hur?Sokrates När Perikles dog i pesten hade Alkibiades ingen som tog hand omhonom. Perikles var ju Alkibiades förmyndare, och även Perikles älskade honom.Alla vet ju hur skön och grann och duktig Alkibiades var. Ingen har vunnit sådanasegrar i idrotten som han. Man kan säga att jag ärvde Perikles förmynderskap övergossen. Perikles räknade ju mig som en nära vän och förtrogen, så arvet av relationenmed Alkibiades var praktiskt taget naturlig.domaren Alkibiades var ju en mycket utsvävande natur. Uppmuntrade du ellertuktade du hans laster?Sokrates Jag försökte uppfostra honom. Den otukt som han drev med andraförekom aldrig mellan mig och honom, och det var bara därför han såg upp till migoch föraktade alla andra.domaren Det kan inte ha varit så att ert umgänge inspirerade honom till att idkaså mycket mera lastbart umgänge med andra?Sokrates Det kan jag inte svara på. Om jag inspirerade honom därtill så gjordeäven Perikles det före mig.domaren Tror du på Athens gudar, Sokrates?Sokrates Vars och ens tro är vars och ens egen sak.domaren Det är inget svar på frågan. Jag frågade vad du tror, Sokrates.Sokrates Jag tror på vad som är rätt och förnuftigt och sant, och det gjorde ävenPerikles.domaren Du undviker frågan. Även Perikles var beryktad för ett visst fritänkandei religiösa saker. Bland annat lär han ha omfattat Pythagoras dunkla föreställningarom att hela världen endast behärskas av en enda gudom. Är du av samma åsikt?Sokrates Jag förnekar ingen hans rätt att få ha egna religiösa åsikter.domaren Alkibiades fostrades av dig och Perikles. Även han var mycket frisinnad.Omedelbart före expeditionen till Sicilien påfanns vissa helgerån ha ägt rum varvidmisstankarna riktades mot Alkibiades och hans vänner, vilka var kända för brist påvördnad för religionen. Han kallades till förhör, vilket blev anledningen till att hanförrådde Athen och övergick till Sparta, vilket blev den avgörande orsaken till att vårexpedition till Sicilien misslyckades och vi förlorade hela det peloponnesiska kriget.Vet du om han var skyldig till helgerån eller ej?Sokrates Hela Athen vet att jag avrådde från att utrusta en expedition till Sicilien.Hela det företaget med allt vad det innefattade stod Alkibiades ensam för. Och ni vardumma som gick på hans tokerier. Knappt hade ni blivit av med demagogen Kleonoch fröjdades ni åt att ha blivit honom kvitt, så krönte ni äventyraren ochfördärvaren Alkibiades i stället, varvid ni förlorade den sansade Nikias, den endakloka man Athen har haft efter Perikles.domaren (till en annan domare) Han vet inte om Alkibiades var skyldig eller ej.den andre (tillbaka) Dock är det ganska klart att han uppmuntrade Alkibiadespanteism.Sokrates Jag hör vad ni säger. Och jag säger er, att även ett så vanvettigt företagsom Alkibiades expedition till Sicilien hade lyckats, om ni inte med er inskränktaavund hade retat vildhjärnan med att kalla honom till kränkande förhör just som hanstod beredd att segra vid Syrakusa. Det var bara er kränkande behandling av honomsom drev honom över till spartanerna.domaren Saken blir inte bättre av att du kränker oss. Betänk att vårt förhör kanleda till åtal.Sokrates Jag har sagt sanningen i hela mitt liv, och den sanningen kränker är falsksom människa.domaren Håll din tunga i styr, Sokrates!Sokrates Det är ni själva som kallat mig hit för att be mig tala.

64

den andre domaren Det är nog. Kalla in Aristofanes.Sokrates Hej, Aristofanes, din ärkeskälm.Aristofanes Goddag, Sokrates, din gamle kanalje.domaren Vi har egentligen bara en fråga att ställa dig, Aristofanes. Är Sokrates ensofist?Aristofanes Vad är han annars?domaren Är han en förförare av ungdomen?Aristofanes Han levde i åratal ihop med Alkibiades. Är icke vad denne yngling blevtillräckligt svar på frågan?domaren Är Sokrates religiös?Aristofanes Ja. Han tror på sig själv och sin demon.domaren Vad är hans demon?Aristofanes Det som intalar honom att han ensam har rätt medan alla andra har fel.den andre domaren Sokrates gör alltså anspråk på ofelbarhet?Aristofanes Ja.domaren Tack. Det var allt vi ville veta.Aristofanes Beklagar, Sokrates, men även en annan måste få tala sanning iblandockså och inte bara du.Sokrates Och så beskyller domarna mig för att vara ensidig i mitt vittnesmål ommig själv! Jag ber att få korsförhöra Aristofanes.domaren Här förhörs ingen utom av oss.2 domaren Kalla in nästa.domaren Xenofon! (Xenofon inträder, kylig och avmätt, knappt 30 år.)

Var hälsad, Xenofon. Känner du mannen där?Xenofon Ja, jag känner nog den där sofisten, den där satyren, den där fula gubbensom springer efter alla Athens sköna ynglingar för att, som han säger, uppfostradem.Sokrates Någon måste ju utveckla dem intellektuellt när inte Athen gör det.Xenofon Du hindrar Athen från att göra det med att vara Athens värstapratmakare. Du pratar i munnen på hela Athen.Sokrates Är det bättre att vara i sold hos perserna?Xenofon Det är bättre att strida oegennyttigt i främmande länder än att stannaoch slåss egennyttigt hemma när hela Hellas ligger i inbördeskrig. Då var du i smöretminsann! Före kriget var du bara en misslyckad bildhuggare, men efter kriget har dubara varit fullständigt misslyckad.Sokrates Jag var Perikles bäste vän, och han var den förste bland athenare!Xenofon Även Fidias var Perikles bäste vän, och alla vet vi hur det gick förhonom fastän han inte ens var misslyckad som bildhuggare.Sokrates Han var oskyldig och blev ett offer för Athens avundsjuka precis somjag.Xenofon Nej. Han förskingrade guld som skulle ha varit till hans religiösaskulpturer, precis som du förskingrar ynglingars själar som skulle ha blivit tilldugliga män.Sokrates Du bara förtalar mig.Xenofon Gör jag? Var inte Alkibiades din favorit? Var han inte Athens vackrasteman? Fick han inte smak för omoral och extravagans under de åren som ni umgickssom flitigast? Och blev han inte till Athens och hela Hellas fördärv?Sokrates Kriget börjades av Perikles.Xenofon Men det slutades av Nikias. Sedan började Alkibiades kriget på nytt, ochdet största offret i det blev Nikias, den bästa och klokaste mannen i Hellas efterKimon.2 domaren Jag tror att vi har hört tillräckligt.domaren Tack för ditt vittnesmål, Xenofon. Du kan gå.

65

Xenofon Men jag har ju bara blivit störd av Sokrates hela tiden.2 domaren Vi har inga fler frågor.Xenofon Sokrates kan då prata omkull vilka sammanhang som helst. (går åt sidanförtretad.)2 domaren Kalla in Platon.domaren Platon! (Platon inträder, ännu yngre än Xenofon.)Sokrates Han är för ung för sånt här. Låt honom vara.domaren Platon, känner du mannen här?Platon Ja, det är min lärare Sokrates.domaren Anser du dig känna honom väl?Platon Ja, så väl som någon som umgås med honom dagligen.domaren Är ni många som umgås med honom dagligen?Platon Ja, vi är en ansenlig skara.domaren I vilken ålder ungefär?Platon I min egen ålder.domaren Alltså huvudsakligen mellan 30 och 40 år yngre än han själv?Platon Ja. Ligger det något klandervärt i att efterfölja ålderdomens erfarenhetsvisdom?domaren Så du betraktar dig själv inte som förförd av honom?Platon Nej, lika litet som Alkibiades.2 domaren Menar du att Alkibiades inte känd sig förförd av honom, eller att du inteansåg Alkibiades förförd av honom?Platon Båda delarna.domaren Kände du Alkibiades?Platon Ja, jag beundrade honom som alla andra.domaren Och du anser inte att Sokrates förförde honom?Platon Sokrates har aldrig förfört någon.domaren Det vore bra om du kunde bevisa det.Platon Alla som har haft någonting med Sokrates att göra kan vittna om att haninte har några sexuella vanor, om det är det ni åsyftar. Han har aldrig förfört någonsexuellt och i synnerhet aldrig någon man.domaren Ändå har man ofta hört till och med från Sokrates egen mun att hanexempelvis älskade Alkibiades. Kan du förklara det?Platon Vad Sokrates menar med kärlek är inte vad vanliga snuskhumrar menarmed kärlek. För Sokrates är kärlek enbart andlig gemenskap och aldrig någontingköttsligt.domaren Likväl har Sokrates hustru städse varit svartsjuk för de unga mäns skullsom Sokrates alltid har omgivit sig med.Sokrates Ni lovade att inte blanda in min hustru.domaren Ursäkta oss, Sokrates. Jag medger att en hustrus svartsjuka inte ärnågonting att bygga på i en eventuell process. Du förnekar alltså, Platon, all skuld förSokrates del till uppkomsten av förrädarfenomenet Alkibiades?Platon Ja.domaren Hur förklarar du då Alkibiades?Platon Han var en fälla för Athen som någon illasinnad gudom gav Athen föratt vålla Athen fördärv, precis liksom Helena blev Ilions fördärv. Alkibiades var tilldet yttre en fullkomlig människa. Därför tog sig Perikles och Sokrates an honom sågeneröst. Vad ingen anade var, att lika fullkomlig som Alkibiades var i skönhet,duglighet och kraft, lika karaktärslös, omoralisk och hänsynslös var han inuti.Perikles och Sokrates var inte de enda som älskade honom. Hela Athen dyrkadehonom och förlät honom gärna alla hans brott, bara för att han såg så bra ut och hadeen sådan oemotståndlig charm. Om Sokrates är skyldig till förförelse av Alkibiadesså är hela Athen medskyldigt därtill. Endast Nikias genomskådade honom och

66

varnade Athen för honom, men även Nikias var för snäll för att själv öppet vågamotarbeta honom. Hade han fått Alkibiades ostrakiserad då för ett tjugotal år sedan istället för att acceptera en inbjudan till samarbete med honom, så hade Athens ödeblivit lyckligare. Beträffande den sicilianska expeditionen var planen lysande ochutförbar, precis liksom Perikles bedömde Athens utsikter till framgång rätt vid detpeloponnesiska krigets början; men liksom Perikles beräkningar omintetgjordes avoföutsedda skickelser från ovan, så strandade den sicilianska expeditionen på deoförutsedda intriger från athenskt håll som ledde till Alkibiades förräderi.domaren Vad tror du om helgerånet och stympningen av Hermesstatyerna?Platon Ett symptom på vår brytningstid. För femtio år sedan hade efter ettsådant tecken en Sicilien-expedition aldrig fått segla ut. Nu kommenderadesexpeditionen ut i alla fall till dess eget fördärv, medan stympningen av gudabildernaansågs ha utförts av dödliga mänskor, vilket kanske var ett teologiskt misstag.Faktum är att brottet, om det var ett brott, aldrig har kunnat utredas.domaren Det är möjligt att du har rätt, Platon, och att vad vi har att göra upp medbara är en serie olyckliga tillfälligheter. Men vi har ett vittne till.Platon Har jag försvarat dig väl, Sokrates?Sokrates Som vanligt har du framställt mig skönare än vad jag är.Platon Jag ämnar försvara dig inför hela evigheten om det behövs.Sokrates Du går för långt i din idealism. Du får inte vara med när jag en gång dör.Platon Du dör aldrig, Sokrates.2 domaren Vi ber att få kalla in Timon.Sokrates Timon! Den människofienden! Vad tror ni er kunna få ut av honom?domaren Lika mycket sanning som av dig, Platon, Xenofon och Aristofanes menförhoppningsvis från ytterligare en ny sida av saken. Timon, känner du Sokrates?Timon Ja. Han är en idiot.domaren Din uppfattning om människors karaktärer är vi alla redan väl bekantamed. Är du av den åsikten att Sokrates har fördärvat Athen och dess ungdom?Timon Ja, och det har han gjort med all rätt och med den äran.domaren Förklara vad du menar.Timon Sokrates är en man som alltid säger sanningen, men sanningen är alltiddestruktiv. Väl medveten om detta fortsätter Sokrates att envisas med att talasanning med den påföljd att hela Hellas förlorar alla sina ideal, sin tro och sina gamlagudar. Vad är då den envishet som driver Sokrates härtill? Jo, det är Sokratesberömda demon. Han har aldrig förfört någon människa fysiskt, men desto fler harhan förfört rent psykiskt. Alla hans nuvarande lärjungar inklusive den ädle Platon ärdesillusionerade resignerade förtidsåldrade parasiter utan tro liksom jag, ochpraktexemplet på hans psykiska förförelsekonst var Alkibiades, som Sokrateslyckades så bra med att Alkibiades lyckades fördärva hela Hellas. Sokrates har all äraför sin så utsökt skickliga och fördärvliga förförelsekonst.domaren Då återstår det bara att bena ut Perikles eventuella medskyldighet tilldenna som du kallar förförelsekonst. Perikles och Sokrates var ju goda vänner. Varäven Perikles en psykisk förförare? Var han medskyldig eller icke till Alkibiadesdåliga karaktär?Timon Sokrates var mot Perikles som mot alla andra: han sade alltid Periklessanningen rätt upp i ansiktet, och Perikles var därför alltid föremål för attacker frånSokrates sida. Men Perikles var en tolerant man, och ju hårdare han ansattes, destogenerösare var han mot sina fiender. Därför kunde ingen skada honom och inte ensSokrates. Athen däremot kunde endast bli skadat av Sokrates emedan Athen aldrighar kunnat tolerera honom. Den universella toleransen i Athen dog med Perikles.domaren Alltså hade Perikles ingen demoni?Timon Nej. Även han var en folkförförare men enbart konstruktiv som sådan.

67

domaren Vi tackar för ditt värdefulla vittnesmål, Timon, och vi måste därmedtyvärr konstatera, Sokrates, att det föreligger grund för ett åtal mot dig. Tre av vårafyra vittnen har vittnat mot dig, och Platons utmärkta försvarstal har tyvärr jävats avTimons skarpa iakttagelser. Det kommer att väckas ett åtal mot dig för att ha förförtAthens ungdom och lockat den bort från dygdens och idealismens konstruktiva väg.Sokrates Ni utser mig till syndabock för era egna politiska misstag.domaren Nej, Sokrates, vi försöker luttra oss från våra misstag i det förflutna medatt komma till rätta med deras upphov. Perikles handlade i god tro när han inleddekriget, och samma gjorde Nikias när han avslutade det. Alkibiades däremothandlade i ond avsikt när han kastade Athen in i kriget på nytt, och det blev Athenstillfälliga undergång. Till följd därav har vi fått riva våra murar, upplösa vårthandelsimperium och uthärda trettio spartanska tyranner över oss. När vi nuförsöker börja om på nytt vill vi bli av med alla våra gamla skulder, och vi har funnitSokrates vara en av dem när han fortfarande går omkring och desillusionerarungdomen, såsom han en gång av allt att döma berövade Alkibiades hans frånbörjan lovande karaktär. Du har icke skapat dåliga karaktärer, Sokrates, men i det attdu lagt dig på yngre mäns karaktärer och haft ett dominerande och negativtinflytande på dem har du näpst dem i växten och fått dem att växa fel. Utan dig hadekanske Platon här blivit en stor diktare eller politiker. Nu blir han bara filosof, föralltid fixerad vid ditt exempel.Sokrates Herrar domare, ni propagerar för gamla dygder och ideal. Tror ni dåverkligen på Homeros och alla hans avgudar? Tror ni verkligen på Solons amsagaom att Athen för 9000 år sedan lyckades erövra hela det obefintliga Atlantis?domaren Det spelar ingen roll vad vi tror, Sokrates. Vi är tillräckligt realistiska föratt förstå att dessa myter inte spelar någon roll för verkligheten, som vi har attbrottas med här och nu och inte för 9000 år sedan, och ur den synpunkten har vifaktiskt aldrig ännu lyckats erövra Atlantis. Vi lyckades kanske i viss mån därmedgenom perserkrigen, men vår vinst då gick förlorad i det peloponnesiska kriget. Vadvi vet, Sokrates, är dock att dessa myter existerar som myter och att de har betydelseför vår karaktär och identitet. Men du vill beröva oss dessa myter med att ifrågasättadem. För bevarandet av Athens integritet kan vi icke acceptera detta.

Vi ostrakiserar inte längre dominerande karaktärer som vi gjorde förr,Sokrates, ty ostrakismen visade sig vara en alltför stor ära när det gällde skurkar ochslynglar. Likväl rekommenderar vi dig att du lämnar Athen, och vi rekommenderardina lärjungar att uppmuntra dig till att lämna staden. Vi ber dig, Platon, attframföra detta till Sokrates övriga lärjungar.Sokrates Jag är sjuttio år gammal. Ni kan inte kräva av en gammal gubbe att hanskall lämna det hem han levat och verkat i under sjuttio år. Inte ens Sofokles kundesom senil tvingas till förflyttning av sina egna söner.domaren Vi kommer bara med rekommendationer, Sokrates. Ingen vet hurprocessen kommer att avlöpa. Därmed avslutar vi förhandlingarna. (domarna bryterupp.)Sokrates De är ute efter mitt skinn, så sant jag lever!Aristofanes Det är rätt åt dig, Sokrates.Sokrates Men ställer de en gubbe mot väggen får de finna sig i att han står där.Jag ämnar inte falla.Xenofon Då drar du med dig hela Athen i fallet.Sokrates Det är i så fall Athens sak och inte min. Det blir i så fall Athen som falleroch inte jag.

68

Epilog

(som prologen, men ingen Schubert spelas längre i bakgrunden.)

d.ä. Efter Sokrates död slocknade småningom demokratin. Alexander den storeerövrade visserligen hela perserriket men trampade demokratin under fötterna.Demokratins hopp och framtid blev Rom, men där försvann den genom familjenCaesars maktfullkomlighet. Sedan var demokratin död i tusen år. Under de tusenåren paralyserades den civiliserade världen av barbarstormarna, och Greklandtvångsislamiserades. Demokratin uppstod på nytt för första gången på Island, sedani de italienska renässansrepublikerna, sedan i England på 1600-talet, och medEnglands och Lord Byrons hjälp befriades Grekland på nytt i början av förra seklet.Men då låg Akropolis i ruiner sedan sekler tillbaka, och athenarna var merautblottade, skadade, bittra och misstänksamma än någonsin. Likväl började de omfrån början igen, och som du säkert har sett återställer man nu Akropolis ochParthenon igen sten för sten. Men en hellen litar aldrig på en utlänning längre, ochdärför kan heller en utlänning inte lita på någon hellen.d.y. Tror du det blir bättre?d.ä. Två tusen är av sår tar tid att hela. Det blir bättre hela tiden, men det går oändligtlångsamt. Vad grekerna idag behöver är tid och omvärldens tålamod med dem.d.y. Du har bara flyktigt berört upplösningsprocessen genom detpeloponnesiska kriget och Perikles och Sokrates död. Anser du att det riktiga Hellasgick under då?d.ä. Ju mindre sagt om det peloponnesiska kriget, dess bättre, och det gäller särskiltAlkibiades. Men Perikles tragedi och Sokrates död var inte slutet för Hellas.d.y. Vad var då slutet?d.ä. Slutet kommer aldrig.d.y. Vad var då Perikles och Sokrates död?d.ä. Det var bara de sista födslovåndorna. När Sokrates tömde giftbägaren var Hellasfärdigt framfött och redo för evigheten. Sedan dess har Hellas kanske upplevat sinförsta och svåraste dag såsom nyfödd men ingenting mer.d.y. Och Atlantis?d.ä. Atlantis var avlelsen, befruktningen, samlaget. De nio tusen åren därefter vargraviditeten. När Syndafloden dränkte Asien och Kreta gick under genomexplosionen på Thera började födslovärkarna. Sokrates var den sista barnmorskan.Sedan dess sprattlar barnet.d.y. Vi har talat hela natten, och mitt tåg går klockan sex i morgon bitti.d.ä. Då har du en timme kvar på dig att sova.d.y. Jag tror att jag skall utnyttja den.d.ä. Gör du det. Jag går ut och tar en kopp kaffe så länge. (reser sig och börjar gå)d.y. För resten, vad heter du?d.ä. Det spelar ingen roll. Låt mig för dig få vara den okände athenaren. (går)

(d.y. lägger sig till rätta med armarna under huvudet men sluter icke ögonen utan fortsätteratt tänka.)

Slut.

1

Kung Krösus

grekiskt ödesdrama i fem akter av Christian Lanciai

(nov.-dec.1989)

Personerna :

Konung Kroisos av Lydienhans tre hustrur:

Roxane, persiskaLydia, lydiska

Kassandra, hellenskaAtys, hans äldsta son med Roxane

Aratus, hans son med LydiaArion, hans yngsta son med Kassandra

KammarherrenBias från Priene

Pittakos från MytileneSolon från Athen

Hepsiba, prins Aratus amma, drottning Lydias mosterAdrestos, ättling till kung Midas av Frygien

Melissa, Arions brudKyros, storkonung av Persien

Kambyses, hans son och efterträdarehans tjänare

ett persiskt sändebuden hellensk sångare

andra hellenerpersiska soldater och vakter

handlingen äger rum i Lydien (nuvarande västra Turkiet)omkring år 550 till 530 före vår tideräkning.

Copyright © Christian Lanciai 1989

2

Kung Krösus

Akt I Scen 1. Kung Kroisos överdådiga tronsal.Prakten är oerhörd, och Kroisos själv sitter som kronan på verket på sin praktfulla

gyllene tron.

Kroisos Nå, min kammarherre, vad vill du nu då?Kammarherren Ers nåde, tre hellener önskar träffa er.Kroisos Vad vill de då? Om de är hellener har de väl bara kommit hit för attbråka i vanlig ordning. (med näven mot skyn) Varför kan inte hellenerna låta mig fåerövra deras städer i fred? Vad vill de, för tusan hakar?Kammarherren De vill bara komma hit för att diskutera.Kroisos Ja, det är då det enda hellener kan och är till för! Diskutera! Prata!Ordvrängningar och hårklyverier! Vet de inte vem jag är? Vet de inte att jag ärAsiens mäktigaste furste! Har de ingen respekt för överheten! (mildare) Vad är de förena?Kammarherren Den ena är Bias från Priene.Kroisos Han vill då bara diskutera mitt heroiska erövringskrig mot Priene. Nå,vidare?Kammarherren Den andre är Pittakos från Mytilene.Kroisos Han vill väl då bara diskutera mina muntra övergrepp mot Mytilene.Nå, vidare?Kammarherren Den tredje är Solon från Athen.Kroisos Athen? Var ligger det?Kammarherren På andra sidan havet, ers nåde.Kroisos Det är väl någon obskyr by då i någon bergsklyfta bortom horisonten.Vad vill en sådan bybo här?Kammarherren Han säger att han är på en tioårig resa till främmandeländer. Han kallar sig själv för turist.Kroisos Det måste vara ett original. Han får vänta. Vi tar de politiskabråkstakarna först. Jag kan ta dem alla på en gång. Är de oförskämda får jag kasta utdem sedan med mina bara händer.Kammarherren (visar in Bias och Pittakos) Bias från Priene och Pittakos från Mytilene,ers nåde.Kroisos Det är bra. Gå ut så länge. Underhåll den där Solon så länge. Nå, minaherrar, vad kan jag göra för er?

(Bias och Pittakos står och samtalar med varandra.)Pittakos Så sällsamt att vi skulle komma hit i samma ärende samtidigt!Bias Ja, det var sannerligen en lyckträff. Det måste betyda att vi kommer attha tur med vårt ärende.Kroisos (kliver ner ut på golvet) Har ni kommit hit för att prata strunt med varandrabara för att använda mig som publik? I så fall kan ni genast gå hem igen.Bias Kung Kroisos av Lydien, hellenerna är oroade av dina skeppsbyggeriervid kusten.Kroisos Är de rädda för att jag hugger ned för många träd?Pittakos Nej, de tror att du har för avsikt att invadera deras öar.Kroisos (munter) Tror de det? Ha-ha! Vilket snille de har! Och hur i all världen kan dedå fatta så lömska misstankar mot mig bara för att jag hugger ned några träd?Bias Kung Kroisos av Lydien, jag ber att få meddela, att öborna är i färd medatt värva tiotusentals ryttare för att dra ut i härnad mot dig.Kroisos Ha-ha! Det blir bättre och bättre! Skulle de rida ut mot mig här i Sardes,jag som har hela Asiens ryttarskaror församlade för att försvara mig? Vad är då era

3

hellener för ena kålsupare? De skulle ha större utsikter till framgång om de försöktedränka oceanen i vatten från sina åar.Pittakos Herre konung, det förefaller mig som om du hade skäl att önska atthellenerna skulle angripa dig med ryttare på fasta landet. På samma sätt önskar deatt du skall angripa dem till sjöss med dina nya fartyg.Kroisos (konsternerad) Vad säger du, din slusk? Hur vågar de?Bias Tror du att de kan önska något högre än att få träffa de lydiskalandkrabborna ute på havet enkom för att få hämnas på dig för de helleners skullsom du har underkuvat här på fastlandet?Kroisos Det är ert eget fel! Vad sjutton skulle ni gå och enlevera Medea frånKolchis för?Pittakos Det var fenikierna som började när de enleverade Io från Argos.Kroisos Stal ni då inte prinsessan Europa från Tyrus kanske?Bias Men ni stal Helena från Sparta, vilket var mycket värre.Kroisos Försök inte! För Helenas skull gav ni Asien tio års krig och jämnadedessutom Troja med marken! Skulle vi inte ge igen för det?Pittakos En dams ära är mera värd för oss hellener än hela världen, men för erasiater har inga damer någon ära.Kroisos Ni bara pratar bort mig! Nog av! Jag förstår vad ni menar. Jag skall låtabli att försöka bygga flottor till att ofreda era öar med. Jag skall nöja mig med vad jagredan har. Det kanske kan vara klokt. Heter det inte kanske, att den som gapar eftermycket tappar ofta hela stycket? Jag har redan alla lyder, fryger, myser, karer,paflagoner, bitynier och många jonier, dorer och aioler under mitt välde. Det fårräcka. Hälsa era förbålda öbor, att jag lämnar dem i fred bara för eraordvrängningars och tungvrickningars skull. Ni hellener kan med erdiskussionskonst lura av en elefant hans egen snabel. Jag föredrar att behålla min ochlämnar er därför i fred. Det var allt. Res hem.Bias och Pittakos (bugar sig) Vi tackar.Kroisos Ja, ja, försvinn med er bara. (Bias och Pittakos avlägsnar sig.)

Skicka in den där andre, Kolon eller vad han nu hette.Kammarherren Solon, ers nåde. Athenaren Solon, ers nåde. (visar in Solon.)Kroisos Du var mig en blek figur. Vad gör du här?Solon Jag tänkte att jag skulle se mig omkring.Kroisos Vad skulle det vara bra för?Solon Det vet man aldrig förrän man har gjort det.Kroisos Nåväl, nu har du sett dig omkring här i min tronsal. Du har uträttat dittärende och kan resa hem igen.Solon Intryck tar en viss tid att smälta.Kroisos Nå, min gunstig junker, du har nu sett din tids rikaste och mäktigasteman här mitt i all hans härlighet. Vad får du för intryck av det?Solon Att du minsann inte lider av någon falsk blygsamhet.Kroisos Har du sett någonting mera praktfullt i världen än detta mitt praktfulla hov?Solon Mycket har jag sett, och bland annat hela Egypten, men ej har jag settmaken till självgodhet.Kroisos Har jag då inte rätt att vara självgod? Jag är ju världens rikaste man!Skulle jag då inte få vara lycklig? Har du på dina världsomfattande resor kanskefunnit någon lyckligare man än jag?Solon Den lyckligaste man jag har känt var Tellos från Athen.Kroisos Vad var det med honom?Solon Han levde under en tid då det gick bra för Athen. Han fick mångapräktiga söner och såg dem växa upp och i sin tur få många präktiga söner. Menlyckligast var han för det slut som han fick.Kroisos Fick han då dö hemma mitt bland alla de sina?

4

Solon Nej, han stupade i strid mot eleusinerna, men athenarna vann stridenoch betraktade Tellos som sin hjälte.Kroisos Och du kallar det lycka att bli lemlästad och få så svåra sår som gör såont att man dör därav?Solon Det är inte ens egna känslor som gäller. Det är omvärldens eftermälesom är det avgörande.Kroisos Har du känt fler så lyckliga mänskor?Solon Ja, Kleobis och Biton var nog lika lyckliga.Kroisos (misstroget) Vad var det med dom då?Solon Deras mor måste en dag färdas i vagn till en religiös fest, men de fickinte oxarna till vagnen i tid. Därför drog de i stället vagnen själva och kom i tid tillfesten. Alla prisade dem för deras enastående kroppsstyrka och deras mor för att honhade så präktiga söner. Men de var alldeles utpumpade efter ansträngningen, ochunder festen efteråt somnade de in mitt under maten och sin lyckas och ärashöjdpunkt för att aldrig mera vakna upp.Kroisos Och det kallar du lycka! Att först slita ihjäl sig för en gammal morsasreligiösa fåfängas skull och sedan inte få kunna äta sig mätt och belåten utan att dö!De dog väl dessutom under plågsamt tarmvred, kan jag tänka!Solon De dog som hjältar. Det är äran och eftermälet som räknas och ingentingannat.Kroisos Vill du påstå, ditt ljushuvud, att jag med alla mina rikedomar och all minoutsägliga makt inte är lycklig, medan folk som springer ihjäl sig och blir mördadeav fiender mitt i smuts och blodbad är lyckligare?Solon Ingen kan rätt bedöma din lycka, Kroisos, förrän du är död.Kroisos Men då är det ju för sent! Jag lever och är lycklig nu och inte sedan förstnär jag är död. Du kommer med absurda påståenden om att endast lik kan varalyckliga! Likgiltiga är allt vad de kan vara eller högst liknöjda!Solon Det är summan av ens liv som är det enda väsentliga. Så länge man leveradderar man och subtraherar man, men summan får man inte förrän i det allra sistaögonblicket.Kroisos Du lever då bara för att avsluta, men jag lever bara för att expandera!Vad är lycka om inte ständig expansion? Något avslutat helt kan aldrig mer blilyckligt. Är ni hellener och athenare alla sådana tråkiga torrbollar?Solon Nej, men vi försöker vara förnuftiga och realistiska och hålla olyckan påavstånd.Kroisos Det är ju det jag gör med mina rikedomar!Solon Hur länge? Det vet du inte. I den ovissheten ligger olyckan och lurar. Viathenare finner en säkrare lycka i förnöjsamhet och anspråkslöshet, ty det besparaross alla bekymmer och all oro för att eventuellt förlora vad vi äger.Kroisos Jag kan inte förlora något! Jag har ju allt! Min makt i mitt rike är total!Solon Ingen makt är total utom inom en begränsad tid. Utom den begränsadetiden vet du ingenting om vad som kommer att hända dig.Kroisos Vad skulle då kunna hända mig?Solon Det vill jag inte spekulera i. Jag vet bara, att den som har mycket och däriser sin lycka kan förlora alltsammans, medan den som inte har något och däri ser sinlycka icke heller kan förlora den.Kroisos Dra åt skogen, din förbaskade tungvrickare! (kastar föremål mot Solon somfinner det bäst att avlägsna sig) Har man hört på maken! Skulle min oinskränkta maktoch totala lycka kunna vara förgänglig! Hah! Han gör mig ju nästan på misshumör!Jag måste svälja ner den fadda avsmaken efter honom med lite vin. (tömmer en bägare)Sådärja! Nu kan vi glömma den fåntratten Solon! Sådana gynnare kan de behålla påandra sidan havet! Nu behöver jag lite uppmuntran. Det är bäst att jag umgås litet

5

med min familj. Trösten hos mjuka kvinnor och söta barn är bästa boten mot torravishetslärares korkade infall. Kammarherre! Låt mig få träffa min familj!Kammarherren Alla på en gång, ers nåde?Kroisos Nej, din dumsnut! Då bleve det ju bara gnabb mellan damerna. Låt migfå träffa min älsklingshustru först jämte min förstfödde son.

(sätter sig på tronen igen. Kammarherren visar in Roxane och hennes son Atys.)Låt mig få välsigna er, ni ljuvliga ögontröst, ni mera dyrbara klenoder

för mitt hjärta än allt mitt guld i Asien! Hur mår du, min älsklingshustru Roxane?Roxane Min herre, jag mår alltid bra när jag får nöjet att träffa er.Kroisos Det får du ju nu. Så var lite glad. Du är ju min enda älsklingshustru.Roxane Att vara min herres älsklingshustru är icke det högsta jag åstundar.Kroisos Vad är då det högsta?Roxane Att få vara min herres enda hustru.Kroisos Är vi där nu igen? Ni skall vara glada att jag inte alltid umgås med eralla tre samtidigt! Men inte ens när jag ser er en och en kan ni låta bli att gnabbassinsemellan! När jag träffar Lydia får jag bara höra förtal om er andra, när jag träffarKassandra får jag bara höra fula historier om er två, och när jag träffar dig får jagbara höra att du vill bli av med de båda andra.Roxane Förlåt, min herre, om jag har förtörnat er.Kroisos Du är min persiska drottning och skönaste hustru, Roxane. Nöj dig meddet och låt de andra vara. Du har inte förtörnat mig, det kan du aldrig göra, men duhar gjort mig arg! Det passar inte din stolthet. Och vad mera är, du har gjort mig arg ionödan! Jag vill vara munter och glad och inte bli negativt påverkad av er kvinnorsinbördes förhållanden. (vänder sig till sin son med ömhet) Seså, min son, vad har dugjort idag?Atys Jag har sprungit i kapp med mina kamrater, och vi har gått på jakt i skogen.Kroisos Fick ni någonting?Atys Ja, vi lyckades nedbringa den stora galten som oroade dina flockar densenaste månaden.Kroisos Det var duktigt gjort. I allt vad du företar dig, min son, är duframgångsrik och exemplarisk. Alltid gör du nytta, och alltid visar du konstruktivtuppsåt och gott omdöme. Därför är du min älsklingsson, och därför skall du bli kungefter mig. Jag har världens rikaste rike att härska över, floderna flyter av guld ochlandet prunkar av honung, det finns inget mera välmående land i hela världen, ochjag har förstorat det med att även lägga under mig alla de hellenska kustbygderna.Atys Men har inte hellenerna något emot det?Kroisos Hellenerna har alltid något emot allt hur mycket man än hjälper dem. Deär aldrig nöjda. Därför kan man lika gärna sätta sig på dem. Jag har gett dem denordning och den överhöghet som de aldrig lyckats skaffa sig själva, själva duger debara till kaos, men tror du de har tackat mig för det? Nej, de bara klagar. Däremot ärjag glad för att jag slipper erövra deras öar.Atys Vill du inte ha dem då?Kroisos Naturligtvis vill jag ha dem, men med sina ordvrängningar ochhårklyverier har de fått mig att avstå från att sända ett skepp emot dem. Du förstår,min son, om man lyssnar till en hellen är man förlorad. Därför har jag låtit skickabort den visaste av alla hellener, athenaren Solon.Atys Men om han är vis är det väl värt att höra på honom?Kroisos Även den högsta visdomen i världen, min son, är bara rappakalja. Så, nuhar jag fått träffa er. (till kammarherren) För nu ut dessa, min vän, och låt mig få träffaLydia och hennes son.Roxane Måste vi skiljas från dig redan?Kroisos Min älsklingshustru, jag är kung i landet och har ett digert dagsprogram.Ni får vara nöjda med att få se mig igen.

6

Atys Farväl så länge, far.Kroisos Farväl, min älsklingsson. (Roxane och Atys föres ut.)

Jag är då lycklig som har fått en så välskapt son. Han överträffar faktisktmig själv. Var gång jag ser honom känner jag mig så trygg och säker om att mitt rikealltid skall kunna fortsätta utvecklas och expandera under ständigt bättre konungarav min egen ätt.

– Välkomna, Lydia och Aratus! Vad jag har längtat efter att få se er!Lydia Det är minsann inte varje dag min konung önskar se oss.Kroisos Börja inte gräla nu igen, Lydia. Du vet hur oumbärlig du är för mig.Lydia Bara för att jag räddade ditt liv en gång. Ändå vill du alltid träffa dendär högmodiga persiskan före mig.Kroisos Lydia, jag har ju sagt att hon är min älsklingshustru. Det måste du någongång acceptera. Dessutom var jag gift med henne innan jag träffade dig.Lydia Men eftersom du gifte dig med mig borde du då ha avstått från henne.Vet du vad hon gjorde sig skyldig till igår?Kroisos Nej, det vet jag inte, och det vill jag inte höra heller! Jag är trött på dittevinnerliga förtal om dina båda kollegor!Lydia Om du redan är trött på mig, varför gifte du dig då med mig ifrån början?Kroisos Lydia, du vet att jag aldrig kan avstå från dig efter allt vad du gjorde förmig när vi belägrade Efesos. Hade du inte vårdat mig när jag låg så svårt sårad hadejag dött, och vad hade det då blivit av mitt storslagna rike? Dina kunskaper i örteroch medicinalväxter och sjukvård är min enda garanti för att jag skall få leva riktigtlänge. Jag står i ständig tacksamhetsskuld till dig. Kommer du ihåg mitt löfte?Lydia Ja.Kroisos Det gäller alltid. Ännu har du inte uttalat de båda önskningar jag då baddig komma med, men mitt ord står fast: den dagen du vet vad du vill önska dig skalltvå önskningar av dig omedelbart uppfyllas vad de än innebär.Lydia Endast det oerhörda förtroendet fick mig att falla till föga för dig. Men vad jagsade då står fast: du har givit mig allt, varför jag inte har någonting annat att önska.Kroisos (vänder sig med ömhet mot sin son) Och inte ens för din präktige son Aratus hardu något att önska?Lydia Även honom har du givit allt. Han har fått din kraft och duglighet ochmer därtill: som krigare kommer han att bli oövervinnelig.Kroisos Har du ingenting att önska, min son Aratus?Aratus Jo, att äntligen någon gång få dra ut i krig tillsammans med dig, min far.Kroisos Jag krigar inte längre, min son. Jag har ju redan vunnit hela världen. Närdu blir äldre får du kriga själv mot mederna och perserna.Aratus Det skall jag göra! Jag skall bli min brors främsta general och själv nedslåalla uppror och främmande invasioner!Kroisos Det har alltid förvånat mig, Lydia, att fastän ni kvinnor alltid ligger i krigmed varandra så har det aldrig varit något groll mellan våra söner.Lydia Var glad för det, Kroisos.Kroisos Nu vill jag träffa min sista hustru, det ljuva flickebarnet Kassandra. Förhit dem, min tjänare!Lydia Nämn inte hennes namn i mina öron.Kroisos Därför ber jag dig gå så du slipper se henne.Lydia Kom, Aratus.Aratus Hej då, far.Kroisos Hej då, min son. (modern och sonen går) Min äldste son är vettet, men minandre son är kraften. Tillsammans är de oslagbara. Men min tredje son är något heltannat. (Kassandra kommer in med Arion.)

Välkommen, min hellenska gemål, klokast ibland kvinnor!Kassandra Ändå har du två andra kvinnor som du föredrar.

7

Kroisos Kassandra, de kom in i mitt liv långt före dig. De har förtur. Jag kan intebara skrota dem.Kassandra Då borde du aldrig ha tagit mig.Kroisos Men du var oemotståndlig. Du hade allt det som jag ännu saknade ilivet.Kassandra Du tog mig bara av politiska skäl.Kroisos Nej, Kassandra, det var ej din höga börd och din höga ställning blandhellenerna som jag åtrådde. Det var din ungdom, ty själv höll jag på att förlora minegen.Kassandra Du är en narr om du tror att du kan behålla din ungdom på minbekostnad.Kroisos Inte på din bekostnad, Kassandra; – med din hjälp.Kassandra Den hjälpen var aldrig frivillig.Kroisos Ändå har du givit den åt mig och dessutom världens skönaste ynglingsom min son. Kom i mina armar, min pojke! (Arion omfamnar gärna Kroisos, och Kroisostrycker honom varmt och lyckligt till sitt hjärta.)

Är du ännu glad i mig, min son?Arion Det är inget fel på dig, pappa.Kroisos (förnöjsamt till Kassandra) Han är lika saklig som du.Kassandra Han är hellen liksom sin moder.Kroisos Varför ser ni hellener alltid så föraktfullt ner på oss? Är det något fel på oss?Kassandra Tvärtom så är ni asiater ofta varmare och mänskligare än oss hellener.Men ni har ingen kultur, ni är opålitliga, och ni gör mycket väsen av er som aldriglämnar någonting annat efter sig än luft.Kroisos Ert hellenska högmod blir jag aldrig klok på.Kassandra Det är inte högmod. Det är insikt.Kroisos Vad är insikt?Kassandra Kännedom om mänskorna och livet.Kroisos Du är den enda i mitt land som aldrig smickrat mig eller brytt dig ommitt guld.Kassandra (leende) Det är min hellenska anspråkslöshet. Allt guld i världen, Kroisos,kan inte kompensera fattigdomen i din själ.Kroisos (utan något leende kvar) Du påminner mig för mycket om gynnaren Solon. Gå,Kassandra, men lämna sonen din kvar. Han kommer ut efter dig. (Kassandra går.)

Nå, Arion, vad skall det bli av dig? Dina bröder blir dugliga härskare istaten, men vad skall du bli?Arion Filosof eller sångare.Kroisos Du har allt guld i världen i detta hus. Skulle du avstå från det och gå utoch tigga som kringresande sångare?Arion Ja.Kroisos Varför?Arion Därför att jag inte vill dö.Kroisos Det gör du ändå.Arion Inte om jag skänker min själ åt mänskligheten.Kroisos Vari ligger då din själ?Arion Den skönhet som jag har fått av naturen och som förpliktigar mig attanvända den på rätt sätt.Kroisos Du behöver aldrig bli filosof, min son, ty du är redan visare än Solon.Arion Ingen är visare än Solon.Kroisos Vad är då summan av hans vishet?Arion Att han har avstått från sin hemstat och i stället lärt känna hela världenoch alla dess mänskor.Kroisos Skulle du vilja att jag gjorde samma sak?

8

Arion (ser på honom) Nej, pappa, jag kräver inte det omöjliga.Kroisos Skulle det vara omöjligt för mig?Arion Ja.Kroisos Varför det?Arion Det vet du bäst själv. (går)Kroisos Det är något outgrundligt med hellenernas väsen. Även med en så ungman som denne Arion är det som om det att han riktar sin hellenska blick mot mitthjärta skulle vara tillräckligt för att få mig avklädd och naken ända in i själen. Tvågånger har jag berövats kläderna idag: av Solon och av Arion. Men det skall intehända fler gånger. Jag är ju världens rikaste kung! (slår ut en kruka med guld så att dettarinner ut över golvet. Han vältrar sig i det som en farbror Joakim.)

Skulle jag inte vara lycklig!

Akt II Scen 1.Tronsalen smyckad i all sin prakt. Ett stort hov församlat.

Kroisos Min son, högtidligen ber jag dig träda fram, så att jag inför alla fårbefästa din bestående situation som landets ende tronarvinge och framtida konung!Jag ber alla er, hovmän och dignitärer, hylla min idag myndigförklarade förstföddeson och svära honom evig trohet efter mig.Alla Vi svär.Kroisos Min son, du har i flera år nu redan varit mera älskad av ditt folk änstackars fule fete åldrande farsgubben Kroisos, ty i dig har hela landet sett denskönaste och grannaste mest dugliga och lovande arvtagare och yngling, fagrare änsolen och begåvad som Apollon. Träd nu upp till mig och mottag här ett diadem somtecken på din oförytterliga rätt och värdighet som kronprins.Atys (går upp mot sin far som står framför tronen) Far, den ära och den fest somvederfars mig denna dag är fullkomlig så när som på ett par ingredienser.Kroisos Vad kan du mer önska, son, än all den härlighet som denna dag blir dinoch som ej någonsin skall avta utan endast öka och utvecklas ständigt lika säkert sommin rikedom förökat sig så länge som jag levat?Atys Far, jag saknar mina bröder.Kroisos (pekar på sonen inför sitt hov) Se så god han är! Vad har jag gjort för att förtjänaen så exemplarisk son? Han saknar sina bröder! Allt får han idag av hela världenshärlighet, och han blott frågar efter sina bröder! Tre välsignade och gudfruktigasöner har jag fått, som aldrig bråkat med varandra! Här framför er ser ni denförnämsta av dem som, när han får någon ära, genast tänker på att dela den med sinabröder fastän de blott är halvbröder! Atys, Aratus är nere i Pamfylien och utför därför mig en rad politiska och angelägna uppdrag som måhända kräver våld somendast han är mäktig nog att genomdriva. Därför kan han icke vara här.Atys Och Arion, min yngste bror?Kroisos Han har på egen önskan rest till öarna för att förkovra sig iharposångens konst och sjömansvett och hantverksskicklighet.Atys Är de helt med på att jag nu blir deras härskare?Kroisos De har ej någonsin haft någonting emot det. Innan de begav sig informeradejag dem om att du skulle vara myndig såsom deras härskare vid deras återkomst. Desvarade då att de längtade att få ge dig sin hyllning när de kom tillbaka.Atys Då kan jag trots allt med gott samvete motta dina översvallandeärebetygelser.Kroisos Rätt så, min son! Så tag då diademet! (sätter det på sonens panna.) Före migvar Alyattes konung, han som var min far och styrde riket i femtiosju fruktbara år,och före honom var hans fader Sadyattes konung som regerade i tolv år. Före honom

9

härskade hans fader Ardys i fyrtionio år, och före honom var hans fader Gygeskonung här i Lydien, och han var den som först av alla ej hellenska konungar gavskänker till Apollons tempel och orakel i det fjärran Delfi. I fem härliga generationerhar således Lydien blomstrat och utvecklats under din familjs regering, och du blirden sjätte i rakt nedstigande led. (till sina hovmän) Men hur min farfars farfar erhölltronen skall vi icke tala om offentligt.Atys Far, jag tackar för den ära som jag fått och ditt förtroende. Jag lovar attav all min kraft försöka leva upp till vår familjetraditionKroisos Mer än så begär jag inte, käre älsklingsson.

(omfamnar honom. Alla hyllar.)

Scen 2. Drottning Lydias gemak.

Lydia (inträder) Har min fosterson kommit?amman Ja, han är tillstädes.Lydia (sätter sig vid spegeln och kammar sig och gör sig i ordning) Har han väntat länge?amman Nej, ej särskilt länge.Lydia Så visa då in honom till mig. Jag är redo att ta emot honom.amman (öppnar en dörr) Ärade prins, var välkommen.Atys Jag tackar dig, min broders barnjungfru.Lydia Käraste Atys, jag gläder mig å dina vägnar. Jag hälsar dig välkommen ini ditt nya och kungliga ansvar. Hur känns det att nu vara utkorad kronprins ochblivande konung till den allra säkraste av alla troner?Atys Som kronprins är jag ej mer än en dag gammal. Jag har ännu icke lärtkänna problem eller smärta i samband därmed.Lydia Måtte du aldrig anfäktas heller av sådana saker.Atys Var det enda orsaken till att du bad att få träffa mig – att önska mig lycka till?Lydia Ja, men det var väsentligt för mig att få göra det, och jag skall säga digvarför. När jag av din fader blev upptagen som din mors meddrottning hade din morännu ej några barn. Du var ej ännu född, och man visste ej att du var väntad, ty bådedin mor och din far hade redan gett upp hoppet om att få barn. Delvis därför såvalde din far att ta en hustru till, men min egen far tyckte ej om det. Han utkrävde dåav din fader en högtidlig ed att min avkomma skulle bli konungar efter din far.Atys Alltså vill du att din son skall bli kung i stället för mig? Gärna det. Gärnaavstår jag makten och äran till honom, ty han är en mera framstående kämpe än jag.Lydia Nej, min pojke, det vill jag ej alls. När jag sedan var gift blev jaghavande, och plötsligt blev det då märkbart att även Roxane var havande. Du föddesförst av er två, och först tre långa månader senare kom även Aratus. Saken varsjälvklar. Jag löste din far ifrån eden han svurit min far, och jag avstod helt frivilligtfrån alla anspråk på tronen för Aratus del. Detta bad jag dig att komma hit för atthöra, så att jag själv kunde bekräfta det för dig att ingen kan ifrågasätta din ställning.Atys Det finns ingen maktställning som ej kan ifrågasättas, och om någontingskulle tvinga mig bort ifrån tronen så skall jag ej tveka att lämna den.Lydia Därför förtjänar du den bättre än någon annan. Må du länge leva, så attdu må kunna förvalta ditt fädernerike så väl som blott du är i stånd till att göra.Atys Jag tackar dig, min broders moder. (bugar sig och går)Lydia Vad tror du om honom som konung? Blir han icke rätt man på rätt platsoch som landets kung idealisk?amman Min dotter, han är icke konung ännu.Lydia Nej, men kronprins och helt etablerad som sådan.amman Det är icke rätt.Lydia Och vad kan vara fel med den saken?

10

amman Han är av fel ras. Han är perser. Roxane är bara en persisk prinsessa vars farvar en nyrik och lågboren uppkomling, medan ditt blod är det ädlaste i hela Lydien.Lydia Det har ej med saken att göra. Kung Kroisos har utkorat Atys för det atthan är den förstfödde av konungasönerna.amman Men det kan icke gå annat än illa. En ed är en ed, och det finns ingetheligare inför gudarna. Kroisos svor heligt sin ed till din fader att ej någon annan ändin son och avkomma skulle bli arvingar till rikets krona och makt. Inför gudarnakan man ej återta heliga eder.Lydia Och vad tror du blir resultatet? Ty Atys blir konung – det kan ingen hindra.amman Ja, Atys blir konung, men ej är han ännu en konung. Ej har han ännuvisat upp sina kungliga later. Han känner till eden hans far svor till dig och din far.Tror du han då skall skona Aratus? Tror du att det kan finnas undantag från denoblidkeliga gamla regeln att makt korrumperar? Så fort Atys en dag blir konung skallhan låta döda din son för att bli mera säker om makten.Lydia Men Atys och Aratus är ju de bästa bland bröder och helt oskiljaktigasom goda vänner?amman Tror du då att makten kan lämna den vänskapen intakt? Nej, maktenskall träda emellan dem, skilja dem åt och för sig kräva den som är svagare såsomsitt offer.Lydia Min moster, du utsår ett gift i mitt hjärta.amman Nej, jag endast förutser framtiden på det att man må åtgärda den medanman ännu har tid.Lydia Du har levt mycket längre än jag och sett mera än jag av den manligaverklighet som jag förskonats från. Och hur tror du då att en sådan hemsk tragedisom du förutser skall kunna undvikas?amman Kungen har lovat att uppfylla två dina önskningar.Lydia Jag kan ej önska min sons broders död.amman Nej, men vad du än önskar så måste kung Kroisos uppfylla tvåönskningar. Det har han lovat dig ständigt på nytt ända sedan du räddade livet påhonom.Lydia Så vad skall jag önska?amman Helt enkelt skall du endast önska, att Aratus blir kung i stället för Atys.Lydia Och det skulle avstyra alla problem? Skulle Aratus, menar du, medrikets makt i sin hand mindre påverkas till att åstunda sin bror Atys död för att säkrasin ställning än Atys?amman Du har endast framställt en önskan tills vidare. Glöm ej att du har tvåönskningar.Lydia Alltså försöker du ändå att få mig att önska min sons broders död.amman Nej, min vän. Ej behöver han dö. Kräv allenast att Atys blir tvingad ilandsflykt.Lydia Det vore för honom ett hemskare öde än döden.amman Men både Aratus och Atys får fortsätta leva, och din son, som lovadesriket från början, blir den som får stanna i sin moders närhet. Om du ej framställer dehär båda bönerna som dina önskningar måste en dag Atys bli din sons fiende ochoundvikliga mördare. Vilket är bättre? En Atys i landsflyktig säkerhet eller en Aratusdöd och hans broder hans mördare? Lydia Moster, du har alltid varit en klokare kvinna än jag. Därför har du fått blikvar hos mig här vid hovet för alltid. Jag skall även nu våga följa ditt råd i den tronatt det blott är för framtidens bästa. Men ve dig om det kommer hemskare följder avdetta än dem du har förutsett!amman Jag skall i så fall naturligtvis stå för mitt ord och följaktligen takonsekvenserna. Du får i så fall utmäta mitt straff, och det må bli det strängastetänkbara.

11

Lydia Bra. Jag skall genast besöka min make och framlägga mina två önskningar.

Scen 3.

Kroisos Min hustru! Vad förskaffar mig den äran?Lydia Jag har kommit för att äntligen framställa mina båda önskningar.Kroisos Då är du välkommen. Det har jag väntat på i tjugo år.Lydia Min make, minns du klart de villkor som då ställdes?Kroisos Ja, det hoppas jag.Lydia Att vad jag än framställer som min önskan måste uppfyllas av dig, omdet blott ej ger någon döden?Kroisos Ja, så löd mitt heligaste löfte som jag ställde till dig i förtroende, och duhar under dessa tjugo år ej någonsin missbrukat mitt förtroende. Jag litar än på digidag som jag då gjorde när jag låg för döden.Lydia Hör då noga på. För mig har avslöjats en spådom som skall innebära enav dina söners död om icke någon förekommer vad som är i görningen. Blott därför,för att rädda dina samtliga tre söners liv, är jag nu här för att framställa mina bådaönskningar, som du är tvungen att uppfylla.Kroisos Spänningen du laddar upp mig med är nästan outhärdlig. Jag ber digsäga mig vad du då önskar.Lydia Att Aratus, din son med mig, skall bliva konung efter dig och icke Atys.Kroisos (bedövad) Lyder så din första önskan?Lydia Ja.Kroisos (efter en paus) Du kunde ej ha önskat något värre. Om din första önskan är sådigert gruvlig i ont förebådande fatalitet, hur skall väl icke då den andra lyda? Sägmig då: vad önskar du som något ännu värre?Lydia Att Roxanes son, din förstfödde son Atys, må bli tvingad ut i landsflykt.Kroisos Vad för en demon har bett dig önska dessa fruktansvärda saker? Det ärinte likt dig. Det är som om någon annan stämma talat genom något ont orakel.Lydia Jag blott tänker på vår framtids bästa och på dina söners väl. Du har ejgissat fel, ty jag har verkligen fått höra ett orakelord som säger, att om Atys ärver digså skall han mörda sina bröder.Kroisos Atys är av persiskt kungablod! Om han berövas nu den tron han redanfått så skall han tvinga hela Persien i oförsonligt krig mot oss för evigt!Lydia Aratus kan väl försvara Lydien i så fall.Kroisos Dina önskningar skär hål på alla mina drömmar, genomborrar djupt mittfadershjärta och förintar all min lycka!Lydia Vill du hellre se ditt rike sönderslitas mellan dina söner i ett fruktansvärtinbördeskrig?Kroisos Tror du att gudarna kan luras genom kvinnlig list?Lydia Min list är enda möjligheten till undvikande av tragedin.Kroisos Och om ej tragedin kan undvikas ändå?Lydia Då får du ta mitt liv.Kroisos Och om som följd av drivandet av Atys i orättvis landsflykt Atys dör?Du minns, att du fick önska dig allt utom någons död.Lydia Jag har ej önskat någons död. Om Atys skulle dö ändå till följd av dettamåste du ta livet av mig. Tänk på det, o Kroisos, glöm det aldrig, att jag önskar dettabara för att rädda alla dina söners liv!Kroisos Och ditt liv ger du mig som pant för mina söners och mitt rikes säkerhet,trots det att du nu vänder allting upp och ner?Lydia Det är den enda pant jag har att ge, den enda pant som jag kan övertygamed om att min vilja i all sin desperation dock är allenast god.

12

Kroisos Kan ingenting då få dig till att återta så orättvisa önskningar?Lydia Du kan som konung icke svika ditt så heligt svurna löfte till mig attuppfylla två av mina önskningar.Kroisos Jag vet. Just därför ber jag dig enträget att ta dem tillbaka.Lydia Jag kan ej ta dem tillbaka, lika litet som jag kan förneka mig mitt egetmodershjärta eller min intuition.Kroisos Ack, Solon! Solon! Din förbannelse har börjat verka!Lydia Vem är Solon?Kroisos En som inte trodde på min lycka. Men min olycka är du, och jag villaldrig se dig mera efter detta! Du skall få din infernaliskt genomtänkta grymmaorättvisa vilja fram, men nästa gång jag ser dig skall det bli din död! Försvinn föralltid ur min åsyn, kvinnokobra!Lydia Jag har endast offrat mig för dina söners väl....Kroisos Nej, du har endast offrat din familjs och makes och hans rikes lycka fördig själv och dina nycker, din vidskepelse och dina sjuka fantasier! Du är död förmig! Försvinn!Lydia Jag ber dig....Kroisos (kastar en väldig kruka mot henne) Nej! Försvinn! (Lydia försvinner.)

Det skall till en kvinna att fundera ut en sådan förberedelse till kaos! Vadhon önskar sig skall leda till just vad hon tror sig kunna undvika. Men jag har ingetval. En konung måste hålla sina löften även om de gavs i ett svagt ögonblick och tillden lägsta sortens luder! Kammarherre! Hämta hit min Atys!Kammarherren Ja, min herre.Kroisos Troligen tar Atys budet som en man, och sedan blir den övermäktigeAratus odräglig som icke önskvärd tronarvinge som jag sedan måste dras med tillsjag dör! Jag storknar redan av förskräckelse! O Solon! Om du ändå hade givit merkonkreta varningar!Atys (inträder) Vad vill du, far?Kroisos Min son, det har dykt upp det mest oförutsedda av tänkbara fenomen,och därför har jag bett dig hit.Atys Förklara vad som hänt.Kroisos Du måste lämna tronen och bege dig ut i landsflykt.Atys Men du gav mig tronen själv och det helt nyligen!Kroisos Jag vet. Vad som har hänt har timat efteråt.Atys Vad har då hänt?Kroisos Du kan ej bliva konung. Aratus skall bliva konung i ditt ställe.Atys Så långt kan jag hänga med, ty Aratus är starkare och skickligare såsomkrigare och ledare än jag. Men varför måste jag då dra i landsflykt?Kroisos Älskade min son, det kan jag ej förklara.Atys Vad har jag då gjort?Kroisos Du är oskyldigare än ett barn. Ditt öde har du ej förtjänat.Atys Detta övergår mitt kungliga förstånd.Kroisos Mitt även, ty det är de gudomliga makterna som grymt behagar gycklamed oss i ett spel som ingen dödlig kan begripa. Detta sker, min son, för att vi skallförsvara oss mot dem och genom list försöka undvika de gudomliga bud somdunkelt har förmedlats till oss genom obegripliga orakelspråk.Atys Nu pratar du ett språk som du ej själv ens kan förstå. Så säg då något somkan ge mig någon ledtråd till mysteriet, så skall jag försöka reda ut problemet själv.Kroisos Min son, det är av religiösa skäl jag måste landsförvisa dig. En spådomhar uttalats som förkunnar, att du kommer att ta livet av din broder om du krönssom konung.Atys Vilken då av mina bröder?Kroisos Aratus.

13

Atys Min älsklingsbror och bästa vän och lekkamrat! Och honom skulle jag talivet av? Och varför?Kroisos Det förkunnar icke profetian.Atys Jag förstår. Du önskar rädda bådas liv. Det är som fader du vill skyddamig och Aratus med att fördriva mig och göra Aratus till kung i stället. Fader, när detgäller profetior fruktar jag att vi ej någonsin kan lyckas lura gudarna. Hur väl du änmå mena tror jag icke resultatet blir vad någon önskar. (går)Kroisos Atys! Kom tillbaka! Älskade min son!Atys Jag drar i landsflykt frivilligt och så långt bort som möjligt, enkom för attgöra mitt livs yttersta för att ej någonsin riskera den persons liv som allena jagvärderar högre än mitt eget. Gör blott icke smärtan värre, far, med din förälderligatårögdhet och sliskighet, sentimentalitet och vämjeliga omanliga blödighet! (går)Kroisos (utom sig) Min son! Jag har förlorat min förstfödde son! Min son! Min son!

(kastar sig på golvet med ansiktet begravet i armarna och gråter hejdlöst.Efter någon stund inträder Roxane.)

Roxane Har Kroisos blivit galen? Jag har hört ett rykte om att Kroisos blivitgalen, att han landsförvisat både drottning Lydia och sin egen kronprins. Om hanverkligen har gjort det måste han ha blivit galen. Men där är han ju på golvet,utsträckt som ett lik! Min make! Vad har hänt? (går fram till honom och försöker tröstaoch hjälpa honom.)Kroisos Jag är förlorad!Roxane Är det sant att du har landsförvist vår son?Kroisos Min älsklingshustru, det är faktiskt sanningen.Roxane Men varför? Vad är meningen?Kroisos Det önskar jag att jag själv visste.Roxane Har du landsförvisat honom utan skäl?Kroisos I tjugo år har Lydia varit nästan lika god mot mig som du. För tjugo årsen räddade hon livet på mig. Jag bad henne då som tack att önska sig två saker somjag måste uppfylla vad det än var. Idag har hon kläckt ur sig sina önskningar, och dehar fyllt vårt hov, vårt land, mitt liv och framtiden med stank. Hon bad mig att jagskulle landsförvisa Atys och i stället låta Aratus bli konung.Roxane Och på grund av detta har du även landsförvisat Lydia?Kroisos Nej. Jag vill blott aldrig se det ludret mera.Roxane Det kan jag förstå. Hon har ju vållat dig och landet en oreparerbar skada.Kroisos Har du träffat Atys?Roxane Nej. Men Lydia sade själv till mig att han frivilligt skulle gå i landsflykt,och hon verkade att sörja själv däröver.Kroisos Ack, hon är ej skyldig till sitt tilltag. Hon har hört en profetia om att Atys,om han skulle verkligen bli konung, även skulle i så fall ta livet av Aratus. Därförhittade hon på så fruktansvärda önskningar blott för att rädda livet på sin son.Roxane Hon är en moder, och då kan jag bättre fatta hennes handlingssätt. Menvem var ansvarig för profetian?Kroisos Det vet bara hon.Roxane Vem det än var så har hon satt i gång en oerhörd lavin som bara börjat rullaän så länge. Konsekvenserna blir nog oöverskådliga. Antagligen drar Atys österut ilandsflykt till sin moders hemland Persien, och jag ämnar följa honom i så fall.Kroisos Du vill då överge din gamle trogne rucklarkonung Kroisos?Roxane För min sons skull, som du själv har drivit ut i landsflykt.Kroisos Mot min vilja!Roxane Det är ingen ursäkt. Du har gjort det. Du gav mig din kärlek, det varAtys, och när du fördriver denna kärlek från ditt hov så följer jag med den.Kroisos Var inte då så grym!Roxane Min make, du har inte gett mig något val.

14

(Kammarherren inträder.) Vad är det, gode kammarherre?Kammarherren Aratus har segrat i Pamfylien och tågar in i staden nu ifullkomlig triumf. Han önskar genast träffa sina bröder och sin fader.Roxane Vet han någonting?Kammarherren Om vad, min drottning?Roxane Om exempelvis att Lydia hans moder har förskjutits?Kammarherren Ingen utanför vårt hov vet någonting om något sådant, drottning.Roxane Kan han hållas härifrån tills krisen lagt sig?Kammarherren Ingenting kan hålla Aratus på avstånd från vad han villträda i kontakt med.Aratus (inträder plötsligt, blir stående inför scenen) Vad är detta? Har min fader blivitsjuk? En ställning såsom denna, konungen och drottningen tillsammans liggande ochsittande på golvet, anstår ej ert majestät. Det glunkas om förunderliga skeenden. Vadär å färde?Kammarherren Jag ber att få lämna scenen. (bugar sig och går efter tillstånd avdrottningen.)Roxane Aratus, din far har fått en chock på grund av skilsmässan ifrån dinmoder Lydia.Aratus Men varför har han skilt sig från min moder? Vad har mamma nu igenställt till med?Roxane Hon har framställt sina båda önskningar som denne stackars herrelovade att uppfylla för henne en bedrövlig dag för tjugo år sen.Aratus Och?Roxane Hon önskade att din bror Atys skulle gå i landsflykt och att du i ställetskulle ärva tronen.Aratus Har då mamma blivit galen?Roxane Nej, min son. Hon hörde en ond profetia om att Atys skulle döda dig omhan blev konung.Aratus Av vem då?Roxane Det vet vi icke.Aratus Säkert var det hennes gamla släkting, hon som en gång var min amma.Gör ej mer uppståndelse av saken. Jag skall tala med dem, och de skall få lära sig attveta hut! Det skall nog ordna sig. Men var är Atys nu?Roxane På väg ur landet.Aratus Har han ej först sagt farväl till er, sin egen mor?Roxane Jag gissar att han vill undvika all sentimentalitet.Aratus Jag måste träffa honom genast först av alla.Roxane Lycka till, min son. (Aratus försvinner.)

Min make, ännu finns det hopp. Din Lydias son är redlig nog att önskatrotsa ödets gång. Och han är nog den ende av oss som kan lyckas med den saken.

(Hon förblir sittande på golvet omfamnande sin liggande vanmäktige make.)

Scen 4.

Atys Skall jag ta farväl av någon? Nej, var starkt och hårt, mitt hjärta, i dingränslösaste smärta och din högsta tänkbara mänskliga motgång, ty från denna dagkan mänskors sällskap endast öka ytterligare ditt lidande. Jag frånsäger mig varjeform av mänskligt sällskap, jag förskjuter hela mänskligheten och ber gudarna atthelst utrota den, ty mänskorna med all sin strävan utgör endast bördor för varandra,då de endast bryr sig om att vräka över sina sorger och bekymmer på varandra.Sålunda blir mänskolivet ständigt tyngre och mer outhärdligt ju mer innehåll denmänskliga historian får. Min far upphöjde mig som summan av sex ärorika härliga

15

generationer endast för att därpå kasta ut mig namnlös i ett evigt mörker avförtvivlan. Vare mänskligheten död för mig, och må jag ständigt sörja över att jagmåste ensam leva vidare!Aratus (bakom kulisserna) Atys! Atys!Atys Någon ropar. Jag vill icke svara.Aratus (inträder) Varför gömmer du dig här?Atys Och varför kommer du hit in och stör mig?Aratus Allt kan ännu rättas till. Tro aldrig att jag vill bli konung om du inte blirdet själv.Atys Vad talar du till mig om fåfängliga världsligheter för? Jag är numera enutkastad eremit.Aratus Var inte dum! Du får ej ta min mor och hennes floskler, som hon får ifrånmin galna amma, så på allvar. Kom så går vi och kör käringarnas skitsnack ner ihalsen på dom!Atys Broder, jag blir aldrig mera konung. Den som en gång stött mig från sigser mig aldrig mera.Aratus Var nu inte så omöjlig! Ser du inte att det var två leda fruntimmerskomplott?Atys Men dessa båda leda fruntimmer var drottningen din moder och dinheligaste amma, båda av förnämare och äldre släkt än min nyrika persiska. Dinmoder hade rätt att framställa två önskningar, och konungen vår fader hade ingenrätt att säga nej. Hon önskade vad hon tänkt över först i tjugo år. Vad som har gjortskan icke göras ogjort.Aratus Du är lika fnoskig som min mamma och den usla sköterskan. Hur kandu fästa något avseende alls vid kvinnor? Den som lyssnar till en kvinna och blint tarhenne på allvar kan allenast bli olycklig. Kom nu hem och sluta tjura.Atys Kvinnor är dock människor, och Lydia din moder är en klok och sansaddam. Hon visste vad hon önskade, och jag vill ej riskera att få makten om det spåttsatt jag för det skall döda dig.Aratus Du insisterar alltså på din landsflykt?Atys Ja, och jag är tacksam för den, ty med ens har ödet öppnat mina ögon, ochjag leds vid hela mänskligheten. Jag vill aldrig mer ha någonting med den att göra.Aratus I så fall, min broder, ber jag att få följa dig.Atys Vad menar du?Aratus Jag menar, att jag vill bli eremit som du. Två eremiter lever bättre än enensam sådan som blir utsatt för all världens tänkbara trakasserier. Är de två kan deförsvara sig. Vi är de bästa vänner såsom bröder, Atys, och har alltid varit det. Vi fårej skiljas nu. Om du får vildmarken till rike vill jag dela det med dig. Det blir ettparadis för oss. Beständigt får vi jaga villebråd tillsammans, vara fria, glömmavärlden och åtnjuta det mest hälsosamma liv.Atys Och far och makten och hans rikedomar och familjetraditionen?Aratus Han har sannerligen blott sig själv att skylla. Vår plikt, efter vad hangjort mot dig, är att högtidligt strunta i hans choser. Han har tagit namn och ära ifråndig helt utan rätt. Då må vi alltså ta hans namn och ära ifrån honom. Det är inte merän rätt. Vi glömmer honom.Roxane (bakom kulisserna) Atys! Atys!Atys Mamma kommer. Jag vill inte träffa henne.Aratus Broder, även om ditt hjärta krossats av din fader bör du inte därförkrossa grymt din moders.Atys Du har rätt.Roxane (inträder) Min son! Du är då alltjämt kvar!Atys Jag har ej hunnit längre.

16

Aratus Jag har ansträngt mig att tala vett med honom, men han insisterar på sinlandsflykt. Därför följer jag med honom.Roxane Avstår även du från kungatiteln och dess rikedom?Aratus Ja, och det mer än gärna. Pappa kan få äta upp sitt guld i fred tills handärav som välbehövlig och naturlig följd får fullständig förstoppning.Roxane Mina ädla söner, då ber jag att få slå följe med er.Atys Ut i vildmarkens tröstlösa ödslighet?Aratus Vårt liv blir inget liv för kvinnor.Roxane Är jag ej en persiska? Var ej min farfar skyt som levde ridande mest nattoch dag som fastvuxen på hästens rygg? Är jag ej släkt med drottningen avamazonerna, som till och med besegrade kung Theseus av Athen? Ni är ej minasöner, om ni så undervärderar kvinnans duglighet. Men om ni tar mig med så är nibägge mina söner.Atys (med blicken på Aratus) Vi kan kanske ha användning för en dam som kunde lagamat åt oss och tvätta våra kläder.Aratus Var då även som en mor för mig, Roxane, då jag har förlorat den som varmin egen.Lydia (bakom kulisserna) Aratus! Min son! Var är du?Aratus Där är upphovet till vår familjs olycka. Jag vill inte träffa henne.Atys Minns du vad du sade nyss till mig? Hon är i alla fall din moder.Lydia (inträder) Aratus! Och Atys! Atys, älskade min fosterson, förlåt mig!Aratus Mor, det är för sent. Ditt brott har redan gått för långt.Roxane Hur är det med kung Kroisos?Lydia Han är kvar i samma ställning som du lämnade den arme kraken i. Hankvider som ett barn.Roxane Gå hem till honom då och sköt om barnet. Hädanefter slipper du denenda som stod dig i vägen.Lydia Syster, vad bebådar detta uppsåt?Aratus Moder, jag förkastar dig och avsvärjer mig dig. Din make vill ej se digmera, och det vill ej heller jag. Du är ej någon moder mera. Jag förnekar dig ochglömmer dig.Lydia Min son, en sådan otacksamhet väcker min förvåning.Aratus Otacksamhet! Hör på den! Gå hem till kyrkogårdens underjord, dinlikorm! Du har störtat din familj i olycka och ber mig tacka dig för det! Du är dåsämre än jag trodde! Jag beklagar, mor, att jag blev född av dig.Lydia Min son, du vet ej vad du säger.Aratus Jag vet mycket väl hur fullständigt jag står här och nedsvärtar dig ochdet rättmätigt och öronbedövande, så att det måtte väcka genljud genom alla sekler,men du själv vet icke vad du gör.Lydia Jag är en moder! Har jag icke rätt att skydda mina barn?Aratus Du har ej några barn nu längre. Du har själv förverkat varje rätt till demför evigt, ty du offrade dem själv för din inbillningskrafts förryckta egotrippadeidéer. Jag och Atys går nu ut tillsammans med Roxane i frivillig landsflykt och detför all framtid. Du får aldrig se oss mera, och det gör ej heller Kroisos. Du kan hälsahonom det.Lydia Er hämnd är fruktansvärd!Aratus Det är ej hämnd. Det är en logisk konsekvens av dina kungliga intriger!Kom, min mor och bror. Vi har ej något mera här att göra. (de börjar avlägsna sig.)Lydia (efter dem) Vem skall ärva makten då?Aratus (tillbaka) Som tur är har din man en tredje fru och vi en tredje bror. KungKroisos får väl trösta sig med dem, för du lär inte kunna trösta honom mera. (de tregår.)

17

Lydia (faller vanmäktigt ner på knä) Hur har detta kunnat komma sig? Jag lyssnademed oskuld på vår ammas kloka råd, och följden blir att hela vår familj blir drastisktupplöst. Vad skall Kroisos säga?

Scen 5.

Kassandra Vad vill hon då?Kammarherren Hon insisterar på ett samtal med er ensam.Kassandra Varför?Kammarherren Det kan jag ej tala om. Jag kan blott säga, att hon är i ettbedrövligt tillstånd.Kassandra Hon har alltid hatat mig och öppet visat mig förakt. I hennesögon har jag alltid varit som en inkräktande hora. Jag har ingenting att säga henne.Kammarherren Ni behöver endast lyssna.Kassandra Hon vill bara skälla ut mig, gissar jag, och lasta mig för enny kris i hennes relation med stackars kungen. Det är vad hon brukar göra. Nå,välan, släpp in den fasliga Allecto då. Jag är ju van vid hennes litanior.Kammarherren Hon är annorlunda nu. (släpper in Lydia och går.)Kassandra Men vad är detta? Lydia, vadan denna säckväv ochbotgörardräkt, och varför har du missfärgat ditt hår med smutsig aska?Lydia Kungen har förskjutit mig.Kassandra På så sätt. Nu igen.Lydia Men nu för alltid.Kassandra Är det mitt fel nu igen?Lydia Kassandra, jag är ensam skyldig till min egen och till allas vår olycka. Duoch din son står allena utanför den nya tragedin.Kassandra Vad har du nu ställt till med?Lydia Jag är bannlyst och förvisad härifrån för evigt. Aratus och Atys drar ilandsflykt frivilligt, och Atys mor Roxane följer med dem. Endast du blir kvar vidkungens sida.Kassandra Kom nu inte hit med dina fåniga intriger. Jag är trött på dina lögner somdu bara vill försöka fjärma mig från kungen med. Nu kommer du med denna nyasaga som omöjligt kan inträffa, bara för att intrigera och bereda mig och min sonskada och elände. Gå din väg! Jag vägrar höra på dig! Du är som besatt!Lydia (faller på knä med knäppta händer) Kassandra, se på mig. Se denna säckväv,denna aska i mitt hår och mina rödgråtna förstörda ögon. Kan du tvivla på enkvinnas sorg?Kassandra (går fram och tar hennes händer) O Lydia, res dig upp, förlåt mig! Men vad ärdå meningen med de historier som du drar som är alldeles för absurda för att kunnavara sanna?Lydia De är faktiskt sanna. Allt är mitt fel. Gamla Hepsiba, min släkting,Aratus barnjungfru, sade mig att Atys, om han bleve konung, skulle döda Aratus ochrådde mig att äntligen framställa mina båda önskningar till kungen....Kassandra Som vi väntat på i tjugo år med spänning. Och vad blev då dinaönskningar?Lydia Att Aratus blev konung och att Atys drevs i landsflykt.Kassandra Varpå Aratus tog sin mest älskade kamrats parti och gick emot sin egenmoder! Vilken komedi! Och båda gick i landsflykt, fulla av förakt för dig ochKroisos?Lydia Och Roxane följde med dem.Kassandra Och du själv är utesluten ifrån hovet för all framtid. Det är inte klokt!Ursäkta, stackars fränka, att jag måste skratta!

18

Lydia Skratta du, men det befriar icke dig från ansvar.Kassandra Alltså vill du ändå ge mig av din skuld?Lydia Ej alls. Men kungen är bedrövad, och allenast du kan trösta honom nu.Kassandra Du giver mig allt ansvar för er konung efter att ni båda svikit honom, duoch den där stolta persiskan?Lydia Din son är nu den enda kandidaten till kung Kroisos tron.Kassandra Du har då verkligen ställt till det. Jag har aldrig älskat Kroisos. Han togmig med våld när jag var sjutton vårar gammal, och det skedde genom nedrigastesvek. Jag tjänade i templet då som tärna, och jag ville inte vara med på festen somden muntre kungen bjöd mig till, men jag blev kommenderad. Kungen satte migbredvid sig och försökte charma mig. Han tvingade mig dricka mig berusad, och närfesten spårat ur var jag fullkomligt redlös. Då drog han mig med sig till sin kammareoch våldtog mig på golvet. Hela golvet stank av blod följande morgon, och det viskasom att rummet gör det än. Min olycka och sorg var fullkomlig, och jag såg som denenda möjligheten att få något ljus i min ofrivilliga brudroll att åtminstone få någotbarn som jag i katastrofens mörker kunde tycka om. Så fick jag Arion. Alltsedan desshar jag gjort allt jag kunnat för att slippa träffa konungen, men han förföljer migfortfarande. Min Arion är uppfostrad hellenskt, och det finns ingenting av Kroisosbarbari i honom. Och nu påstår du att endast han kan efterträda Kroisos. Tillåt migatt skratta. Han skall vägra acceptera makten liksom Aratus och Atys!Lydia Syster, har du ingen medömkan med den som ändå är din älskade sonsfader? Han är olyckligare än jag. Han ligger i sin tronsal utsträckt som en mask pågolvet, och han vrider sig i bitter klagan och vill varken äta eller stiga upp. På en daghar han blivit gammal. Ingen utanför vårt hov vet ännu om skandalen, men hanstrogne kammarherre är bekymrad.Kassandra Jag är enbart skadeglad.Lydia Vill du då bli hans död?Kassandra Det tror jag ej behövs. Du och Roxane och din son och Atys tycks haredan blivit det.Lydia Du ensam kan nu rädda honom!Kassandra Varför skulle jag förnedra mig till sådant? Jag kan icke med en man somjag föraktar.Lydia Du är ingen kvinna och har ej ett hjärta.Kassandra Jo, jag är en kvinna och jag har ett hjärta, men den kvinnan mördades avKroisos, och det hjärtat lever blott för hennes son.Lydia Kassandra, jag har ännu makt. Jag är av kunglig lydisk ätt och harförsänkningar i hela riket. Det är lätt för mig att leja någon mördare och skaffa Arionur vägen.Kassandra Lydia, jag tror dig om en sådan infernalisk nedrighet. Du vill med andraord mig tvinga till att taga hand om konungen och låta Arion bli insatt somuniversalarvinge?Lydia Ja, ty det är nu det enda som jag mer kan göra för min make. Jag vill integöra det, men jag har inget annat val. Du vet att jag har alltid hatat dig för att minmake älskat dig. Mitt endaste motiv är således att rädda Kroisos och hans monarki,min makes liv och ära. Om din son blir lidande därav och om det blir din egenundergång, så skulle även jag blott känna skadeglädje, men jag tror tyvärr att alltingkommer att för er del sluta väl. Om du ej stöttar Kroisos lovar jag dig heligt dock attarrangera Arions död. Det är mitt sista ord. Farväl. (går)Kassandra Så leds jag av mitt öde utan att min vilja eller känsla spelar någon rolloch utan att mitt eget liv tas någon hänsyn till. Som jungfru tjänande min Gudallenast var jag lycklig. Makten kom och tog mig, gjorde mig till drottning och skalläven nu befläcka Arion, min rene son, med att mot hans natur barbariskt tvinga

19

honom på en tron som han ej någonsin har önskat sig. När lidandet har börjat i enmänskas liv så tar det aldrig mera slut. Det bara ökar hela tiden tills hon dör.

Akt III Scen 1. Tronsalen.

Kroisos (står framför tronen) Fröjdens, mitt hov, ty ej ännu är all Kroisos härlighet ute!Jag lever ännu, och jag har alltjämt en kär son kvar vid min barm. Aldrig trodde välnågon av er att den konstnären, sångaren och vagabonden en dag skulle bli minallenaste arvinge! Men, se, här är han, ett mänskligt mirakel, perfekt såsomkronkandidat med sin erfarenhet, sin kultur och sin ödmjukhet, det allra vackraste avalla ädla hellenska personlighetsdrag. Min son Arion, stig fram på podiet! (Arionkliver upp till Kroisos som lägger sin arm omkring hans axel.) Han har rest och sett storadelar av världen och lärt sig den vägen allt det mest väsentliga om mänskligheten.Ännu är han ung, först var han icke villig att bli min tronföljare, men han har böjt sigför den hårda verklighet som tog ifrån oss hans bröder. Min son, vill du bli landetskonung och min efterträdare?Arion Fader, jag ville ej någonsin bli det. Men mor övertalade mig, och allenastav pliktskyldighet har jag givit upp konsten och skapandets skönhet för din politik.Ty som din ende son har jag ingen rätt att vägra lyda min fader.Kroisos Din uppoffring sätter jag än högre värde på än om du hade som vanligadödliga hett eftersträvat min makt. Endast from självuppoffring gör mänskankapabel till ansvar, och den dygden har min son Arion minsann visat prov på. – Nuvänder jag mig till min älsklingsgemål, min välsignade käraste drottning Kassandra.Stig fram, du den ärbaraste ibland kvinnor! (Kassandra stiger upp enkelt klädd med böjthuvud.) Om du icke varit så hade vårt land denna dag varit utan en framtida konung.Min älskade sons självuppoffringar är även dina, jag har aldrig haftövertalningsförmåga, men du övertalade honom till desto mer djupgående ochpersonliga offer för statens och folkets och framtidens skull. Därför är jag diginnerligt tacksam, min älskade hustru.Kassandra Min konung, jag har endast fullgjort min plikt och gjort allt vad mittsamvete manat mig till. Mindre kan ej en människa göra.Kroisos Din anspråkslöshet är en dygd lika fager som vinnande och vittnar gottom ditt folk. Jag har nyligen skickat till guden i Delfi, han lär visst ha namnetApollon, betydande skänker av silver och guld som bevis på att vi här i Lydien nuoch allt framgent ansluter oss till den hellenska kulturen. Det grekiska språket skallbli vårt lands lärdomsspråk, och det skall strängt undervisas i grekiska vid alla våraoffentliga skolor. Ty Arion, min son, näste konung av Lydien, är en hellen, och hanskall, när jag själv kilat vidare, fortsätta mitt verk i landet och fullfölja dess bådecivilisering och hellenisering. Jag ber dig allenast, min son, att ej svika mig. Så grymtsom jag blev behandlad av drottning Roxane och Lydia och deras söner har aldrig enkonung förr blivit. De kastade ner mig i en bitter avgrund av sorger som det var etthelvete att ta sig ut ur. Allenast Kassandra och din existens blev min räddning. Omni även övergett mig för intriger och verklighetsflykt, för ett vildmarkslivs falskaförförelser och romantik, hade jag nog kreverat. Nu kunde jag genom er räddas tilllivet och kämpa mig åter till ansvaret och till en tro på mitt liv. Jag är alltjämt vårvärlds allra rikaste man, och jag njuter av glädjen därav! Aldrig mera skall någon härkomma och påstå att lycka ej blott finns i pengar och makt!Kammarherren (träder fram) Herre konung, en trashank står utanför porten och ber omett samtal med dig.Kroisos Vad är det för en stackare?Kammarherren Han är en fryger av konungslig börd, och han påstår sig hetaAdrestos.

20

Kroisos Adrestos? Kan det vara sonen till Gordias, som son var till konungen Midas?Kammarherren Det ser faktiskt ut som om det var just han.Kroisos Men hur kan han då uppträda trasig och bedjande såsom en fredlös?Kammarherren Han ber om din rening, ty han säger sig ha fått orena händer.Kroisos Hur då?Kammarherren Genom mord.Kroisos Detta var något nytt. Men vi kan ej avvisa en kunglighet. Visa då indenne fallne Adrestos. (Kammarherren visar in Adrestos. Denne kommer trasklädd in ochfaller på knä framför Kroisos med utbredda armar och böjt huvud.)Adrestos Min konung, jag ber allra ödmjukast om ditt beskydd och din rening avmig från min missgärning enligt er lag och er religion.Kroisos Jag skall rena dig, men vad har du gått och gjort?Adrestos Jag har dödat min broder av misstag, och därför har jag av min far blivitdriven i landsflykt.Kroisos Hur kunde du döda din broder av misstag?Adrestos Vi jagade ett farligt svin som gjort skada i landet. En lans som jagslungade mot detta svin tog i nacken på min egen broder.Kroisos Hur kunde du sikta så illa?Adrestos Jag siktade rätt, men min broder och galten var båda på språng och försnabba och rörliga. Medan min lans ven i luften så hann de fatalt byta plats.Kroisos Jag beklagar.Adrestos Det gör även jag.Kroisos Är det sant att din farfar kung Midas allenast behövde att röra vid någotså blev det till guld?Adrestos Ryktet är överdrivet och har redan blivit till saga. Men han var ej sämrepå att finna guld än vad du är, kung Kroisos.Kroisos Allenast för det skall jag hjälpa dig. Var hjärtligt välkommen, sonson tillMidas, och känn dig som hemma! Jag skall både rena dig från all din skuld och gedig mitt beskydd så att du aldrig mera skall sakna ett hem.Adrestos Jag är tacksam.Kroisos Men vad är betydelsen av ditt ovanliga namn?Adrestos Det betyder den man som man icke kan undkomma.Kroisos Vi har ej undkommit dig, men det har icke givit oss anledning till någonklagan. Var hälsad, Adrestos, och känn dig som hemma i ditt eget kungliga hus!Adrestos (bugar sig) Jag är mera än tacksam.Kroisos Du kommer från Frygien i öster. Som tack för min gästvänskap ber jagdig framföra vad du kan ha att förtälja om världsriket Persien och dess konungKyros' aktuellaste planer.Adrestos Nu inleder du det mest vanskliga av samtalsämnen, o store och ädlekung Kroisos. Jag ville ej någonsin föra det ämnet på tal.Kroisos Alltså vet du i alla fall något. Jag råkade själv föra ämnet på tal. Vi kan ejlängre draga oss ur det. Förtälj, min osalige gäst, vad du vet.Adrestos Store Kroisos, vad vet du själv redan om saken? Förtälj vad du vet, ochjag skall så förtälja dig resten.Kroisos Jag vet alltför väl att den uppkomlingen och bastarden, den boven ochmördaren Kyros har störtat och dödat min måg Astyages, den ende rättmätigekungen av Medien, och själv satt sig upp på den mediska tronen fastän han är perser.En utlänning har stulit medernas rike från mederna! Därför är jag mycket arg på denkarlen.Adrestos Han vet att du är mycket arg på densamme. Han har därför vidtagit sinaväl uträknade mått och steg. Konung Kyros, o Kroisos, är icke att leka med. Hanräknar det som ofrånkomligt att det en dag måste bli en kraftmätning emellan er på

21

liv och död. Han betraktar ditt lydiska rike som alltför välmående, mäktigt och riktför att kunna bestå, tolereras och uthärdas.Kroisos Alltså gör han sig omöjlig och odräglig och outhärdlig! Han vill alltsåbara ha krig!Adrestos Ändå råder jag dig att ej utmana honom. Ditt rike är starkare och bättreorganiserat och mäktigare än så länge. Han kan aldrig angripa dig, om du ej gör digsårbar. Det har han fått höra från sina orakler.Kroisos Du tycks vara insatt i saken. Vad mer har han hört från oraklerna?Adrestos Fråga mig ej mer därom.Kroisos Alltså vet du än mera. Berätta!Adrestos Du kommer att ångra din uppmaning.Kroisos Säg vad du vet! Jag är starkare, varnad om det allra värsta, än lämnad iovisshet om vad jag har att försvara mig för.Adrestos Ädle konung, oraklet har kungjort för Kyros att din son och arvinge endag skall dö av ett lanssting. När så du är lämnad helt utan arvtagare skall Kyroskunna ta riket ifrån dig.Kroisos Den dagen skall aldrig bli av. Aldrig skall min nu ende kvarlevande sontas ifrån mig. Fördöme mig Gud om så sker, och fördöme jag Gud om det sker! Nej,det får aldrig ske. Kyros har bara slagit blå dunster i dig och uppfunnit en falskprofetia. Adrestos, du ljuger.Adrestos Jag sade ju att du ej skulle förlika dig vid mina ord. Hela Persien är dockunderrättat om detta orakelspråks klartext.Kroisos Adrestos, jag ber dig om ursäkt. Jag har blott mig själv att beskylla. Jagbad om ditt ord, och du gav mig dess lydelse i all dess fatalitet, och jag tackar dig fördenna varning. Min son! Är du där? O, mitt livs enda glädje och ljuspunkt, minarvinge och mitt livs fortsättning och garantin för dess mening, min Arion, är dualltjämt där?Arion Till din tjänst, ädle fader.Kroisos Jag vill att du aldrig mer tar i din hand något vapen. Du får aldrig merabefatta dig med någon form av krigsövningar. Du måste nu och allt framgentundvika allt våld och all strid.Arion Skall jag då ej försvara ditt rike, som du så enträget har utbildat mig tillatt göra de sista tre åren?Kroisos Nej, aldrig skall du ta till vapen. Jag ber dig att vända tillbaka till lyranoch sången, till konsten och filosofin, för din egen, för min och för rikets ochframtidens skull.Arion Men du har ju själv så ytterst ivrigt försökt att avskärma mig från allkultur under tre långa år av de hårdaste krigsidrottsövningar. Se! Mina fingrar harblivit så hårda som järn, och jag har odlat muskler och senor som är alltför manligaför att mer kunna ömt smeka de vekaste harpor. Om jag återvände till lyran nu skulleblott strängarna brista.Kroisos Jag ber dig, min son, att blott lyda min vilja! Jag ber dig att icke ens frågamig varför! Blott lova mig att aldrig mera befatta dig med något våld eller vapenlek!Arion Fader, din nyckfullhet övergår allt mitt förstånd, men min moder har lärtmig att lyda dig, och jag skall ej heller svika dig nu. Eftersom det är din så uttryckligavilja så må jag ej någonsin mer röra varken lans, svärd eller sköld.Kroisos Ja, min son, följ min vilja blott, och du skall leva och jag och mitt rike meddig och din säd. Jag vill bara allt väl. Jag vill ej tänka på något annat än samtligasbästa. Jag ber dig blott därför att aldrig befatta dig med våld av vad slag det än måvara tal om. Så skall du få leva och riket med dig och dess framtid. Det var allt, minson. Du kan gå. – Stackars fredlöse gästvän, Adrestos! Jag ber att nu omedelbart fåuträtta min rening av dig för ditt högst ofrivilliga mord, på det att vi må alla därefterfå leva i fred för oss själva. – Ja, älskade hustru Kassandra, vad är det?

22

Kassandra Det var ingenting.Kroisos Varför denna förintande lågande blick av en moders hysteriska oro?Kassandra Jag önskar att jag kunde varna dig för vad jag känner, men känslan kanej kläs i ord. Jag vill ej göra olyckan värre.Kroisos Vad då för en olycka?Kassandra Ack! Det finns ej någon flykt undan maktens förbannelse! (skyndar ut)Kroisos Konstigt! Vad gick det åt henne?Adrestos Jag fruktar, o Kroisos, att hon begrep mera av orakelspråket än du.Kroisos Och vad var det då som jag ej fattade själv?Adrestos Låt oss hoppas att hon bara överdrev sitt eget känsloliv, såsom jukvinnor i allmänhet gör. (de gå ut.)

Scen 2.

Kassandra Så är du smyckad, ljuva jungfru, till ett kungligt bröllop utan like. Helavärlden skall med välbehag och leende välvilja se på dig när du nu invigs till ettheligt ämbete som brud och framtidsdrottning!Melissa Ack, jag kan ej tro att det är sant! Allt har gått så förskräckligt fort! Detvar ju bara några veckor sedan Arion först blev medveten om mig. Därefter har allvärlden bara varit som en ständigt mera ystert virvlande och rusig karusell, som baraökar farten hela tiden! Tänk att jag skall gifta mig i morgon!Kassandra Landet låg i sorg, och konung Kroisos närmade sig vansinne och djurisknatt. Men se! På nytt har ljuset tjusat hela världen med en salig glädje genom din ochArions förening som försäkring till allt folket om en lika kunglig framtid om ej tilloch med en ännu mera lysande epok än Kroisos storhetstid.Arion (inträder) Min brud! Vad du är vacker!Melissa Du får icke se mig ännu, Arion! Det bådar otur att en brudgum ser sinbrud i full utstyrsel före bröllopet!Arion Vidskepelse och skrock hör icke vår tid till. Vi lämnar samtligaförbannelser långt bakom oss och skall blott ägna oss åt konstruktivt förnuft.Melissa Men likväl borde du ej se din brud förrän vi äntligen får gifta oss.Arion Melissa, du och jag var redan gifta när vi först fick se varandra. Gudenhar bestämt oss för varandra förrän vi ens visste att den andra fanns. Vi är de rättaför varandra och är gifta evigt förrän vi kom till.Melissa Du överdriver men på älskvärt sätt.Arion Jag säger bara som det är.Kroisos (inträder) Kassandra! Mina barn! Jag kan ej vänta med att njuta av er åsynsåsom brud och brudgum! Aldrig har väl världen sett ett mera välbehagligt par!Melissa Vi är ej gifta ännu.Kassandra Vad vill kungen i ett brudgemak som icke är hans eget?Kroisos Jag var bara ivrig att få träffa er och se er, underbara sköna ungdomar,livssprudlande av kraft och energi och glädje! Jag är snart en gammal man och blirmed åren mer beroende av ungdoms sällskaps charm och stöd.Kassandra En till i detta kabinett, och vi är alldeles för många.Kammarherren (inträder) Herre konung, jag ber om ursäkt, men Adrestos ber omnågra ord.Kroisos Vad är det nu igen? Är nu det svinet framme och förstör vår frid igen?Kammarherren Ja, min konung, jag är rädd att så är fallet.Kroisos Låt den olyckan få komma in då. Ja, Adrestos, vad är det du vill?Adrestos Jag ville icke störa er familjesammankomst, men den där galten är justnu och härjar som besatt längs Hermos bygder. Vi kan ta den nu, om vi får rida ut ettantal väl beväpnade.

23

Kroisos Hur många man behöver du?Adrestos Ett dussin.Melissa Vad är det för ett ohyggligt monster?Arion Det är den där vilda galten som har dödat tjugo bönder och förstört ettantal gårdar utan att vi lyckats döda honom. Far, låt mig få följa med och genomföragaltens död, så att den är ur världen före bröllopet i morgon.Kroisos Nej, du stannar här.Arion Är du vidskeplig nu igen? Jag har fått leva som en mjäkig kvinna sedandu fick nys om den där persiska vidskepelsen. Men sade den ej att jag skulle falla fören lans? Vad har jag då att frukta väl av ett oskäligt obeväpnat svin?Kroisos Kan du ej ge dig bara en dag mer till tåls?Arion Jag är ej något barn nu längre, men du har de senaste tre åren klematbort mig som ett sjukt ömtåligt spädbarn. Jag vill ej riskera att Melissa kan bli utsattför den fara som det där befängda svinet utgör. Jag vill se det dödat och nu genast!Melissa Jag är rädd för vilda djur.Kroisos Det stämmer väl att profetian talade om lansar och ej galtens betar, ellerhur, Adrestos?Adrestos Ja, en lans är enda livsfaran för Arion.Arion Jag deltar ej i krig och har fått lova dig, min far, att aldrig göra det. Mankan bli sårad av en lans allenast i en kamp på liv och död i krig. Ett svin är ej ett krig.Jag insisterar, far.Kroisos Jag ber dig att ej göra det. Din moder ber dig även om att avstå.Arion Jag är inget barn för er att dalta med! Jag följer dig, Adrestos! Jag bliraldrig värd en riktig brud om jag ej utför något som gör mig förtjänt av henne! Jag ärsnart tillbaka, älskade Melissa.Melissa Jag är med dig i ditt värv, och troget skall jag vänta dig till aftonen.

(Adrestos och Arion går.)Kroisos Jag fruktar något men jag vet ej vad. Ett svin kan ej hantera någon lans,och profetian sade klart att blott en lans var farlig för min son. (Kammarherren kommertillbaka.) Är du tillbaka? Ja, vad är det nu då?Kammarherren Det har kommit ilbud ifrån öster. Kyros har förklarat krigmot Lydien och kräver underkastelse av er.Kroisos Vad får han allt ifrån? Den lymmeln är då stor i truten! Tror han att jagböjer mig för någon infantil uppkomling? Är han så urbota korkad att han tiggerstryk av mig? Nåväl, då skall han få!Kammarherren Ett persiskt sändebud står utanför och väntar.Kroisos Kvinnor, lämna rummet. Ni skall ej behöva lyssna på vad som är höjdenav all fåfäng manlighet.Kassandra Melissa, kom. Allt persiskt högmod mår vi bättre utan. (går med Melissa.)Kroisos Visa in den högfärdige slaven. (Persiska sändebudet visas in.)

Nå, din sopprot, vågar inte Kyros komma själv till mig och föra framsina absurditeter?persern Han begär allenast fred.Kroisos Ha-ha! Och varför kommer han med krig då?persern Han anklagar er för att ha börjat kriget.Kroisos Hade jag ej först angripit honom hade han angripit mig.persern Han kräver en förklaring till varför ni angrep Pteria på persiskt område.Kroisos Din lurk! Det är ej persisk mark! Det landet heter Medien, och det harKyros orättfärdigt stulit och gjort sig till herre över fastän han är perser och ej meder!Hälsa honom, att jag valde att gå över Halys därför att det sades mig av ett orakel attett väldigt rike skulle falla om jag själv gick över Halys. Alltså skall hans rike falla,liksom han fick mina släktingar att falla! Jag har hämnd att utkräva för att hanmördade min måg Astyages, den enda rätta kungen av det fria Medien! Och du kan

24

berätta för den knölen, att jag har som vapenbröder Sparta och Athen, de mäktigastestaterna i Hellas!persern De lär icke hinna fram till Sardes och din hjälp i tid. Min konung skallbelägra Sardes och förstöra denna din regeringsstad inom en vecka om du ickeaccepterar honom som din överkonung och betalar skatt till honom.Kroisos Skulle jag, en rik man, då betala skatt till en omyndig fattiglapp? Jag berom din tillåtelse att här få klia mig i armhålan så att det föranleder mig att skratta.Din osnutne konung är en skälm, och han kan dra dit pepparn växer.persern Han skall svara dig med större hetta än en köksas kryddor.Kroisos Må han komma hit i så fall själv och göra det, så skall jag nog placerahonom på hans enda rätta tron, på pottan! Och i den skall jag nog klämma ner denpilten så han fastnar!persern (bugar sig) Jag har inget mer att säga. (går)Kroisos Tur för dig det! Annars hade du själv blivit satt på pottan som exempelför varenda sopprot ifrån Persien! Har ni inga egna pottor hemma? Kacka dååtminstone i era egna sängar och kom ej till andras bon och kacka, era orumsrenapersiska luspudlar! Så! Så var vi av med honom! (Kammarherren visar sig åter.) Nå!Vad är det nu då? Har du fler inkompetenta fåniga taskspelare att förevisa?Kammarherren Nej, min herre. Denna gång har jag ej någon muntration attkomma med.Kroisos Vad då, då?Kammarherren (i det att han visar in några tjänare som bär in den dödligt sårade Adrestos påen bår) Vildsvinsjakten är förbi.Kroisos Är galten dödad?Kammarherren Ja. Han härjar icke längre landet. Men den krävde blod ochicke blott din tjänare Adrestos blod.Kroisos Säg ut! Vad hände?Kammarherren Denne döende Adrestos får berätta allt. Jag deltog ej i jaktenoch vet själv för litet, men Adrestos har själv bett om att få stå för vad han gjortförrän han dör. (Kammarherren drar sig tillbaka.)Kroisos Adrestos, vad är detta? Vad är meningen med denna blodiga teater?Adrestos Ädle Kroisos, innerligt jag önskade att jag själv visste.Kroisos Men, för tusan, hur gick detta till, och var är Arion?Adrestos Han kommer. Men först vill jag dö.Kroisos Och varför skulle du nu dö? Vad är det för gallimatias som du pratar?Adrestos Arme fader, jag har utstått alla helvetets och världens fasors kval. Mittlidande är mera oerhört än någon annans. Likväl skall ditt eget nu bli värre.Kroisos Dunkla onda förutsägelser bebådas av ditt onda ord.Adrestos Mitt blod har spillts i jakten liksom jag en gång förrän jag kom till digsjälv utgöt älskad broders blod i olycklig och faslig jakt.Kroisos Jag fruktar nästan att din sista jakt blev ännu värre.Adrestos Likväl anar du ej vidden av hur fruktansvärd den blev. Bered dig,konung, på ett oupphörligt och obotligt kval för resten av ditt liv!Kroisos Till saken, yrande dödsmärkte olyckssiare! Om du har något vettigt meratt säga, säg det då förrän du dör!Adrestos Jag dör som dödens sändebud. Det vilda monstret, den fördömda galtenvar oemottaglig för de spjut och pilar som vi sände mot den. Arion pepprade denvilda besten till ett piggsvin utan att den besten reagerade. Den bar sig åt somvanligt, slet upp anfallande mänskor till skelettet så att samtliga inälvor spreds kringfältet, massakrerade den ena hästen, som om de var får, efter den andra, tjöt som enorkan, och de mest rustade av oss blev alla invalider. "Lansar!" ropade då någon,"blott med lansar kan vi komma åt den hemska bestens liv!" Vi utrustade oss medlansar alla, och den främsta att ge sig i närkamp med det fradgande vilddjuret var

25

din son. Jag kände ansvar för hans liv och ville skydda honom. Därför ryckte jag anemot galten från den andra sidan. Både Arion och jag kom i så gynnsamt läge att vikunde måtta dödligt hugg mot galten, och vi högg samtidigt till. Men galten gjordeblixtsnabbt en manöver i blint rasande ursinne, och min egen lans och Arionsmissade sitt mål. I stället fick jag Arions lans tvärs genom sidan, han har straffat migför att jag blev min broders baneman och dessutom en annan broders död.... (vridersig i plågsamma konvulsioner)Kroisos Du har ej talat färdigt! Fortsätt! Vad blev jaktens resultat? Vem dödadedu mer?Adrestos Min egen lans gled upp från svinets rygg och rände tvärs igenom bröstetpå min broder Arion.Kroisos (bedövad) Vad är det som du försöker säga?Adrestos Arion sade: "Far, jag ville aldrig bli din efterträdare." En blodströmkvävde honom på sin väg upp genom munnen, och han föll och dog förrän jag självfått dö.Kroisos (reser sig rasande) Vad är det som du säger, din fördömda olyckskorp! Har dudå bara kommit hit för att bli renad från ditt brodermord av mig för att som tackberöva mig mitt sista liv? Du yrar, usle dödsbudbärare! Säg att du ljuger!Adrestos Jag har blivit till mitt eget högst ofrivilliga ödes offer. (dör)Kroisos Han dör! Han dör med blott osalighet på sina läppar! Han är död ochhar ej hunnit dementera sina fasansfulla lögner!Kammarherren (uppträder) Konung, några tjänare är här med flera offer för denolyckliga jakten.Kroisos Bär ej in dem hit! Här finns ett lik för mycket redan!Kammarherren En av de så tragiskt förolyckade hör, vilket jag beklagar, hemma här.

(några tjänare bär in Arions lik på en bår.)Kroisos Vad är det som jag ser? Det här är ej min son. Ni driver med mig och villdriva mig från vettet! Vad är detta för en skandalös teater? Min son Arion kan ickevara död.Kassandra (inkommer) Vad är det som jag hör? Man sade mig att två män ifrån hovetdött i jakten och att en av dem var främlingen Adrestos. Men vem var den andre? (serArions lik) Ve!Kroisos Då är det ej en dröm om du ser samma sak som jag. Då är vår verklighetdet ondaste tänkbara i allt universum. Ondskan är så ond att den är ondare än att enmänniska kan ha funderat ut den. Den har bara hänt, och vi står drabbade av den, visom minst har förtjänat den.Kassandra O ve! Det får ej vara sant! Det kan ej vara sant! Min ende son! Har då detenda jag har levat för berövats mig så kallt och skoningslöst och utan någon rimligorsak eller någon sorts förklaring? Kroisos, hur har detta kunnat ske?Kroisos Adrestos drog med Arion i kamp mot galten. Endast lansar bet på den.De stötte i den sina lansar, men de träffade varandra. Båda dog. De har gått hädanbåda två, som du själv ser. Och vi kan inte göra någonting åt saken.Kassandra Detta sliter hjärtat ur mitt bröst. Jag kan ej känna, icke gråta, icke tala mer.Mitt liv har tagits från mig. Jag har inget mer att göra här i livet utom att blott gråtatyst och inombords för evigt, den våldtagnas introverta tysta ihållande obotliga gråt.Kroisos Förtvivla ej, min drottning. Du har en som delar all din sorg.Kassandra Låt bli att röra mig, fördömde karl! Du våldtog mig som helig tärna, ochden enda trösten för förlusten av mitt liv var min son Arion, den ädlaste och skönastebegåvning som har funnits. Men du tog honom ifrån mig. Dina äldre söner svek dig,och du krävde därför Arion som ersättning. Jag lydde pliktens bud och gav honomtill dig. Och se nu hur din makt har krönt min son!Kroisos Min älskade gemål, gör ej min smärta svårare att bära!

26

Kassandra Rör mig inte! Tala inte till mig! Jag är slut! Jag är ej någons kvinna längreoch din allra minst! Förbannad vare Kroisos för hans rikedomars makts regering!Bättre hade det då varit att min Arion aldrig blivit född! (går i ursinne)Kroisos Kassandra! Svik mig inte! Lämna mig ej ensam här med dessa lik! (fallerner på knä fullständigt förstörd) Jag orkar inte leva längre! Detta är för mycket!Melissa (kommer in i full brudutstyrsel) Konung Kroisos! Får jag komma in? Men vad ärdetta? Varför gråter du, min svärfar? Men vad är det här för blodiga historier? Vadgör de här två kropparna i detta rum? Far Kroisos, res dig upp! Vad är det här förunderliga saker? Vad har ni ställt till med? Detta är ju skandalöst! Seså! Stig upp ochuppför dig ordentligt! (tvingar upp den gråtande Kroisos) Ut med språket! Vad betyderdetta blod och dessa lik?Kroisos Min dotter, jag kan icke tala. Se, och döm mig sedan! (faller ner igen.)Melissa Men det är ju Arion! Min brudgum! Och han är ju död! (går fram tillArion och försöker väcka honom till liv) Seså, min man! Säg något till mig! Du får intevara död! Vi skall ju gifta oss i morgon!Kroisos Ack, han är så död, så död, och allt är mitt fel.Melissa Dumme konung, du kan ej ta livet av din son. Herr kammarherre, vad ärdet egentligen som här har hänt?Kammarherren (träder fram) Adrestos och vår Arion angrep den fruktansvärda galtenoch blev båda offer i en olycklig och ödesdiger strid.Melissa De omkom alltså i en oavsiktlig olyckshändelse. (till Kroisos) Men far!Det är väl ingenting att grina för? De dog ej för att någon ville deras död. De dogsom män i striden, de föll offer för en olyckshändelse! Det var ej ditt fel eller någonannans.Kroisos Dotter, all din tröst kan ej ge mig min Arion tillbaka.Melissa Han var dock min brudgum, och vi skulle gifta oss i morgon. Borde då ejjag få sörja honom mycket mer än du? Men du har helt prostrerat dig och bölar somen flicka. Skall en kung bete sig så?Kroisos Han var min siste son!Melissa Du ljuger. Hade icke han två äldre bröder som fortfarande är vid denbästa hälsa?Kroisos Men de övergav och svek sin gamle fader!Melissa Har de då ej rätt till sina egna liv? Du kan ej kräva något av dem efter attde vuxit upp. Låt du dem göra som de vill och strunta i dem och gör själv vad duvill.Kroisos Men jag har ju ingen kvar att leva för?Melissa Då får väl jag ta hand om dig. Jag är ju ändå din naturliga sonhustru.Kroisos Stackars jungfru, om du åtar dig att härifrån bogsera mig fram genomvad som återstår mig av mitt liv så blir din uppgift icke lätt.Melissa Det värsta har vi bakom oss. Vi har förlorat allt. Låt oss då se om vi kanfinna något nytt i vad som ändå är en framtid. (hjälper upp honom)Kammarherren (inkommer) Denna dag är olyckornas dag som de har sammangaddatsig på mot kung Kroisos och hans hela värld. – Min herre, perserna är över oss.Kroisos Vad vill de nu då?Kammarherren De belägrar staden.Kroisos Det är inte möjligt.Kammarherren De har redan inträngt i de vanliga kvarteren och står utanförvår egen borg.Kroisos Men Sparta och Athen skall komma och försvara oss.Kammarherren De hinner inte fram. Vi är ur stånd att bjuda perserna detringaste försvar.Kroisos Då närmar sig min tragedi sitt slut. Då är det roliga med minregering över. Jag fick vara lyckligt självgod såsom självgodheten själv i tjugo år.

27

Men sedan tog man allt ifrån mig. Om vi icke kan försvara oss, min kammarherre, fårvi väl kapitulera då.Kammarherren Jag ser ej någon annan råd.

(persiska krigare bryter sig in. Kroisos tar Melissa beskyddande i sin famn.)Kroisos Vad vill ni här, fördömda främlingar?Kyros (kommer in efter de andra perserna) Så detta är det allra heligaste av detvälmående Lydiens rika huvudstad. Vi söker konung Kroisos.Kroisos Det är jag.Kyros Han ser då ut precis så som jag hade tänkt mig: trind och rundnätt i singödda självgodhet. Det passar ej att en så fet och gammal man har armarna om en såung och oerfaren flicka. (skiljer med våld Kroisos från Melissa)Kroisos Och vem är du själv, din fräcka slyngel?Kyros Tillåt mig att presentera mig: jag heter Kyros och är storkonung avPersien, vilket nu för tiden inkluderar nästan hela världen inklusive Lydien. Om duär Kroisos är du inte mera värd nu längre än din vikt i kött.Kroisos Vad avser ni att göra med Melissa?Kyros Är det namnet på den här utstyrda bruden? Vi kom visst i tid för attförhindra ett osmakligt äktenskap emellan denna unga skönhet och en äckliggammal gubbe. Säkert var det helt mot hennes vilja som du höll på att förföra ochfördärva henne, oförskämde Kroisos, snuskige och motbjudande äckelpotta! Vi hartydligen nu kommit lämpligt för att sätta stopp för din perversitet och korrumperaderegering. Två lik har han här som bröllopsvittnen. (sparkar till Arion och Adrestos) Ärhan kanske nekrofil till råga på allt annat?Kroisos Ni har kommit hit blott för att skända allting heligt....Kyros (avbryter) Hör på den! Han hycklar också, den lastbare boven! Vilkenutstuderad etablerad vämjelig dubbelmoral! Tag hand om flickan, karlar! (slängeröver henne till sina soldater) Må den bäste av er få det stycket till sin brud. Hon är juutklädd till och med enkom för er! (karlarna tar villigt hand om Melissa och släpar uthenne.)en soldat Jag först!en annan Var lugn! Hon räcker till för var och en av oss, om bara vi tar henne en isänder. (de försvinner med Melissa)Kyros Nå, ditt gamla skrälle, din stad Sardes blir en tacksam guldgruva attplundra.Kroisos Vad gör ni med mig?Kyros Vi vill ha allt ditt guld. Du kommer säkert att bevara många hemligheterom var du har gömt det mesta av din fabulösa rikedom. Du blir torterad tills du haravslöjat allt. Om vi ej blir belåtna med dig bränner vi dig sedan utan krus på bål.Kroisos Om ni ej kommit mitt i mina svåraste familjesorger hade jag försvaratmig och staden.Kyros Med helleners hjälp, som aldrig kommer? Tillåt mig att le. Dinavskyvärde, bortskämde och övergödde gubbe, aldrig hade du förmått försvara digens om du velat. Du har skrutit inför världen nu i tjugo år om dina rikedomar ochdin lycka. Nu skall du få se vad alla dina illusioner var en fråga om när du får,hjälplöst bunden, frysande och naken, känna på den unkna lukten av ditt egetbrända kött.

För ut den fågelskrämman!(några av Kyros livvakter för brutalt ut Kroisos.)

28

Scen 3.Kroisos förs in av vakterna med bakbundna händer och förbundna ögon.

Han har berövats alla kläderna utom det nödvändigaste och förs upp på bålet.)

vakt 1 Vad du är tyst idag, din bov!vakt 2 Den store Kroisos har förlorat talförmågan inför döden.vakt 3 Har du tunghäfta, din gamla gris?vakt 1 Hans tystnad förebådar något. Men han skriker nog när elden kittlarhonom i hans nos.vakt 2 Tror du den gubben brinner?vakt 3 Så väl gött som gubbens fläsk är kommer det att puttra alldeles aptitligt.vakt 1 Någon borde krydda honom och bereda någon läcker sås.vakt 2 (till Kroisos) Din gamle idiot, begriper du vad vi här gapar i ditt öra?vakt 3 Han är envis i sin tystnad.vakt 1 Vi ska inte tvinga honom tala.vakt 2 Nej, låt honom knipa käft inför sin dödseld om han kan.vakt 3 Han ropar nog på mamma när det gäller.(Kroisos står färdigt fastbunden vid pålen överst på bålet.)vakt 1 Så! Nu är då bålet klart!vakt 2 Sätt fyr på högen!vakt 3 Vänta bara på vår härskare kung Kyros.vakt 1 Se! Här kommer han! (Kyros inträder i fullt majestät.)Kyros Nåväl, är bålet färdigt?vakt 2 Allt är klart, och offret står serverat som en välbehaglig lukt åt gudarna.Kyros Har Kroisos sagt ett ord?vakt 3 Ej något.Kyros Då får vi väl sätta fyr på bålet. Kroisos har haft rykte om sig att ha variten gudfruktig man. Vi får väl se om någon gud skall komma till hans hjälp. Tänd eldpå bålet!(Vakterna tänder eld på bålet som genast börjar ryka kraftigt. När röken är som tätast:)Kroisos Solon! Solon! Solon!Kyros Vem är det han ropar på?vakt 1 Han ropar namnet Solon.Kyros Vem är det?vakt 2 En gud som vi ej känner.Kyros Detta måste jag ha klarhet i. Släck bålet genast.vakt 3 Herre konung, det är nog för sent.Kyros Släck bålet genast, sade jag! Och lösgör Kroisos!(Vakterna försöker förgäves släcka bålet under en förfärlig rökhosta.)vakt 1 Elden kan ej släckas! Den har spridit sig för kraftigt redan!Kyros Idioter! (rusar själv in i röken och kommer ut igen med den lösgjorde Kroisos.)

Kroisos, vad var det för namn du ropade?Kroisos Jag ropade på Solon.Kyros Tror du inte att vi hörde det? Men vem är Solon?Kroisos En vis man jag träffade för länge sedan.Kyros Alltså blott en människa?Kroisos Ja, men jag skulle gärna vilja giva stora rikedomar för att få all världenskonungar att lyssna till den mannen.Kyros Vad var det för märkvärdigt med honom då?Kroisos Han sade mig att ingen mänska kunde anses såsom lycklig förränmöjligtvis när hon var död. Han såg på mina rikedomar därför med förakt. När jagstod där på bålet gav jag Solon rätt till slut. Och hans ord gäller icke endast mig. Detgäller alla mänskor, att allenast den är lycklig, hur besvärligt hennes liv än varit, som

29

är lycklig i det ögonblick hon dör. Se blott på mig. Jag trodde alltid jag var lyckliggenom allt mitt överflöd, men där på bålet var jag världens olycksaligaste man.Kyros Ditt tal, o Kroisos, slår mig i mitt innersta. Var du ej världens rikaste ochmäktigaste konung, och har du ej blivit den mest ömkliga? Och är ej jag den rikasteoch mäktigaste härskaren idag? Tänk om det slutar för mig själv på samma sätt somdet har gått för dig? I sanning, intet mänskligt är beständigt! Men, o Kroisos, varförgjorde du dig till min fiende i stället för att vara vän med mig?Kroisos Jag vredgades på dig för att du avsatt och berövat min måg Astyageshans imperium och liv. Och dessutom så sade mig en profetia, att om jag gick överHalys skulle ett stort rike falla. Ack, så blev jag själv verkställaren av mitt livs olycka,ty riket som gick under blev mitt eget!Kyros Kroisos, du skall sitta bredvid mig i framtiden och alltid vara hedrad vidmitt hov. Din olycka är över, Solons samvete har räddat dig och hindrat mig från att idårskap genomföra denna tragedi; och som belöning för att du ihågkom Solon skalldu få din största önskan uppfylld.Kroisos Lever alltjämt min Melissa?Kyros Var det bruden som vi fann hos dig när vi bröt in i ditt palats?Kroisos Just hon. Hon var min blivande svärdotter, men den dagen dog min son.Han var min siste son, ty hans två äldre bröder hade övergivit mig. När han blevdödad lämnade mig ock min sista hustru. Nu finns blott Melissa kvar av min familj,om hon har fått behålla livet.Kyros Vakt, låt genast hämta hit Melissa, och om hon har vållats någon skadaså skall samma skada vållas den som skadat henne!vakt 1 Ja, min herre. (går)Kyros Jag tror inte att hon lidit någon skada.Kroisos Om hon bara lever finns det hopp.(Vakten kommer in med Melissa. Hon är mycket förändrad men vid liv.)vakt 1 Här är hon. Jag fann henne på soldatbordellen. (kastar henne på golvet.)Kyros Det är nog. Försvinn med era vakter! (alla soldater och vakter gå.)Kroisos (sänker sig ner till henne) Min dotter, det är inte mycket kvar av oss, men vi fårleva.Melissa Det är inte mycket kvar av mig, men att du lever än, min svärfar, lindrarmina plågor.Kroisos Kom, min dotter, res dig upp. Vi har trots allt en framtid för oss fylld avarbete, ty allt vi levde för har störtats i ruiner.Melissa Kan så skändade ruiner givas något liv?Kroisos Vi har ej något val. Åtminstone så borde vi försöka, eftersom vi lever.Melissa Eftersom du lever finns det något kvar att leva för. (reser sig upp med hanshjälp.)Kroisos Om du ej funnes kvar vid liv så skulle även jag gå hädan.Melissa Låt oss gå vårt omöjliga värv till mötes då: att se en framtid an trotsgårdagen som varit och dess obönhörliga ruiner.Kroisos Det är svårt, men det är ändå något. (de gå ut tillsammans mot fonden.)Kyros Fromhet och gudfruktighet var, trodde jag, att tro på gudar. Men här harjag nu fått se en heligare fromhet och gudfruktighet än alla religioner. Och den fannjag i att en olycklig gammal man, som fått sitt liv förstört, ömt gav sin hand åt enolycklig skändad jungfru på det att de båda ändå skulle leva, om ej för en vissnadvärld och mänsklighet så ändå för varandra.

Gå i frid, du gamle konung utan krona eller rike! Jag har tagit allt ifrån dig. Ändåhar du mera kvar än vad jag någonsin kan vinna.

30

Akt IV Scen 1.Som akt I scen 1, men lydisk trevnad har ersatts med persisk tyngd.

Kambyses Är jag inte världens mäktigaste furste? Vem kan väl stå mig emot? Minfader grundlade den persiska världsmonarkin, men han är död, han bet i gräset somen annan dödlig, för att jag, hans ende son, i stället skulle klara av vad han ej orkadeatt klara av. Den store konung Kyros är en död man, ty han var en svag man! – Vardet inte Kroisos som gav honom rådet att dra ut i strid mot massageterna?Kammarherren Jo, ers nåde, det var faktiskt gubben Kroisos.Kambyses Tror du att han gjorde det med flit för att få hämnd på gubben Kyros?Kammarherren Det kan jag ej säkert yttra mig om.Kambyses Den där Kroisos är en listig fan. Jag ärvde honom såsom hovnarr av minfar, men blängde icke Kroisos lömskt mot mig när jag tog livet av min broderSmerdis, som om han ej tyckte om mitt nödvändiga dåd? För hit den dåren Kroisos!Kammarherren Ja, ers majestät. (går ut och hämtar Kroisos.)Kambyses Har jag erövrat havet och Egypten bara för att hånas av mitt hov? Jagskall nog prova de där gycklarna och hycklarna som blott parasiterar på minoerhörda nåd!Kammarherren (kommer med Kroisos) Här är den gamle Kroisos, herre konung.Kambyses Kammarherre, var du ej förr kammarherre just i denne usle gubbestjänst?Kammarherren Det är korrekt, ers nåde.Kambyses Och nu är den narren Kroisos dräng hos dig och utskrattad av alla,hånad av envar som förut kröp för honom smygande av fruktan! Ja, det kallar jag ettfall, minsann, och sannerligen en väl funnen narr! Nå, säg mig nu, din vattentätekammarherre, vad är folkets mening om mig som regent?Kammarherren Det vet ni mycket väl, ers majestät.Kambyses Men jag vill höra det från er.Kammarherren Man påstår att ni dricker alltför mycket och är full emellanåt.Kambyses Det påstår alltså samma folk som inför mig ha påstått ödmjukt och medhuvudena blottade att jag är större än min fader. Bakom ryggen på mig menar dedock att jag är oredig, oförståndig och en dåre i min fylla. Nå, vi får väl testa mittförnuft, då! Är det ej din son som leker där i hallen?Kammarherren Jo, det är min son, din munskänk, som är ledig från dintjänst för ögonblicket.Kambyses Här har jag min båge och mitt koger. Jag skall sikta på din son. Om jagnu träffar honom mitt i hjärtat är det klart att mitt förstånd är klart som dagen, och iså fall har det usla folket fel. Men om jag missar har de rätt. (skjuter en pil. Ettbarnskrik hörs ute till höger.)

Bär in kadavret. (tjänare bär in liket av en pojke träffad av en pil i bröstet.)Skär upp liket och ta reda på var pilen träffade. (tjänare skär upp pojken.)

en tjänare Er pil har träffat gossen mitt i hjärtat, store konung.Kambyses Vad var det jag sa? Kan någon påstå nu att det är något fel på mittförstånd?Kroisos Kambyses, din far Kyros bad mig alltid hålla efter dig, förmana dig ochläxa upp dig vid behov. Jag måste förehålla dig, att om du fortsätter i denna stil, – duhar nu redan slaktat egen köttslig broder, sparkat din gemål och syster fastän hon varhavande så att hon dog av missfall, skändat samtliga Egyptens gudar, offrat talrikaarméer genom att beordra dem att ge sig in i öknen, och nu har du tagit livet av enminderårig gosse utan orsak; så skall folket avfalla från dig och välja sig en annankonung.

31

Kambyses (till kammarherren, pekande på Kroisos) Tror den apan verkligen att den kantala? Jag har hört om imbecilla papegojors sladder, men den vansinniga apan tar dåpriset! Klia dig i stjärten, apa, ty du fiser som om tarmsystemet ditt fått fnatt!Kroisos Jag står för vad jag sagt.Kambyses Han vågar mena allvar! Vilken idiot! Den gamle Kroisos har gått ner sigtill vildåsnestadiet! Sådana hör hemma fredlösa i öknen! Envishet bland människorhar kungar ej användning för! Jag har nog pilar så det räcker! Vill du ha en i ditttryne, mitt i ögat eller genom truten? (spänner en pil för sin båge.)Kroisos (lugnt) Konung, jag är icke rädd för döden.Kambyses (låter strängen gå tillbaka) Det är inte roligt att ta livet av en människa som ejär rädd. Välj vad du vill behålla, Kroisos. Skall vi ta ifrån dig dina ögon eller skära avdin tunga?Kroisos Konung, jag är hellre stum än blind. Inför dig talar ändå alla visa mänförgäves.Kambyses Du vill alltså ha din syn, behålla fröjden av att se, och så försakatalförmågan?Kroisos Ja.Kambyses Ni hörde vad han sade. Stick ut ögonen på honom och driv honom sedanut i öknen! Där kan han få pladdra som han vill tills öknens vilda åsnor tröttnar påhans vishet och kalasar på hans sega kött. Det är det enda goda han alltjämt kanduga till i denna världen. (Kroisos drages ut av tjänarna.)

Beträffande det värdelösa barnaliket kan du dra åt skogen,kammarherre, med det. Mig är det likgiltigt vad du sedan gör. För resten, hade inteKroisos någon kvinnlig skyddsling?Kammarherren Hon är avlägsnad från hovet.Kambyses Ja, jag vet. Den lömske Kroisos sände henne ner till kusten till hellenernaför att bevara hennes liv. Vad fick hon för en tjänst?Kammarherren Melissa är en tempeltärna i Apollons tjänst.Kambyses Så var det ja. När Kroisos icke längre har sin syn så söker han väl upp sinflicka. Följ hans väg och luska ut var flickan hålles gömd. När Kroisos funnit henne,så för henne hit.Kammarherren Jag lyder, herre konung.Kambyses Och jag varnar dig! Försök ej något trick! Din minsta rörelse bevakasständigt av mina soldater!Kammarherren Konung, jag har lärt mig att jag icke längre har ett eget liv.Min själ är borta, och min sista livsfläkt sköt ni bort idag med pilen som ni sändegenom hjärtat på min son. Jag är en del av er och lyder er nu som ert minsta finger.Jag har ingen egen vilja kvar.Kambyses Sköt då om att flickan kommer hit!

Scen 2. Vid kusten. En fest hos hellenerna.Inför församlingen uppträder en sångare med lyra.

Sångaren Nu höljdes i svartnade skyar all jorden och havet, och natten sig sänktefrån himlen. Med våldsamhet drabbade vindarna samman, och böljorna vräkte sighögt. På Odysseus domnade då alla lemmar, och hjärtat ihopsnärjde sig i beklämningoch ångest, och suckande vemodigt talade flyktingen:

"Ack, jag eländige man! Är då detta mitt ömkliga slut: att begravas inatten och stormen och mörkret i hemlighet utan att någon får veta det? Är dettalönen och allt vad jag lidit för i tio års massakrerande blodbad vid Troja och tio årsirrfärder och outsägliga prövningar fjärran från hemmet? Nu rörs hela havsdjupetupp emot mig i vilt uppror och tvingar min flotte till skeppsbrott och mig till en

32

drunknandes ensamma okända död! Om jag ändå fått stupa vid Ilion elleråtminstone fått dö i gott sällskap med mina män!"

Medan sjömannen talade så kom en fruktansvärd våg fram som slog nerpå honom och snurrade runt med hans bräckliga flotte. Han slungades själv långtfrån flotten, och rodret blev slitet ur handen på honom, hans mast knäcktes brakandeav den förfärliga stormen som blåste av stridiga vindar, och seglet flög fladdrandemed hela segelrån långt ut i havet. Själv tvingades han under vattnet och var sombegravd av brottsjöarna under ett omänskligt utdraget ögonblick, tryckt ner av vågenoch tyngd ner av kläderna som han ej nu kunde lätt slita av sig. Till slut dök hanäntligen upp, spydde upp bittra salta havsvattnet och kippade hjälplöst ochflämtande efter den luft som nu allt universum med ens tycktes ej vilja mer unnahonom.(Den blinde Kroisos leds av Melissa in i församlingen, men de håller sig litet utanför.Sångaren fortsätter fängsla alla andras uppmärksamhet.)Kroisos Vem är det som sjunger så gripande skönt och dramatiskt?Melissa En sångare från Mytilene.Kroisos Vad är det för smärtsamma sånger han sjunger?Melissa Han framför homeriska sånger.Kroisos Är det sånger från någon ö?Melissa Nej, min svärfar. Det är sånger diktade av skalden Homeros.Kroisos Vem var då Homeros?Melissa Det har hellenerna glömt. De har noggrant bevarat hans dikter, menmänniskan bakom dem har de glömt bort. Men det sägs att han var lika blind som dusjälv. Och hans namn har betydelsen gisslan. Det påstås av somliga att han var lydieroch togs som krigsfånge av Mytilenes hellener, att han fick behålla sitt liv blottemedan han talade grekiska och hade skaldebegåvning, och att de blev såimponerade av hans talang att de stack ut hans ögon blott för att de skulle få hahonom hos sig för alltid. Men han reste runt och blev hemma på samtliga öar. Hanlevde till slut helst på Khios men ligger begraven på Ios.Kroisos Hans öde är sällsamt besläktat med mitt. Tror du jag kan få tala medsångaren?Melissa Sångaren har faktiskt slutat nu. Åhörarna vill ha paus för att äta ochprata. Det passar nog bra nu att gå fram till sångaren.Kroisos För mig till honom. (Melissa börjar leda Kroisos in till sångaren.)hellen 1 Välkommen, Melissa! Hur mår gamle Kroisos?Melissa Som vanligt.hellen 2 Det fägnar oss att se er här hos oss åter! Hellenerna hade ej någonsinnågot mot Kroisos.hellen 3 Men synd var det att han blev slagen av Kyros.hellen 4 Ja, Kroisos var bättre än Kyros, ty Kroisos och Lydien var aldrig ett hot,de var blott våra vänner, men Persien är nu ett förkrossande hot mot vår framtid.Melissa Skönsjungande sångare, min blinde svärfar vill gärna utbyta en tankemed dig.sångaren Är det Kroisos? Då är han min broder, ty vi tjänar båda Apollon, och detgör du även, Melissa.Kroisos Du tröst för en gammal och sjuk mans hårt prövade sinne men lyhördaöra, har Homeros skrivit fler sånger som den som du sjöng?sångaren Han har diktat ett femtiotal sånger som den om Odysseus skeppsbrott.Kroisos Har du lärt dig sjunga dem alla?sångaren Nej, jag kan blott alla hans sånger om hjälten Odysseus, men andrasångare sjunger homeriska sånger om Hektor, Akhilleus och Agamemnon.Kroisos Det skulle i högsta grad fägna mig att få bli invigd i alla homeriskasånger.

33

sångaren Det blir inte lätt, ty han lärde de olika öarna olika sånger.Kroisos Finns de icke samlade?sångaren Nej, inte ännu. En del skriver ner dem, men de lägger då själva till vadde tycker, och så blir ej sångerna längre homeriska.Kroisos Finns då ej samtliga sånger nedskrivna av diktaren själv?sångaren Nej, på hans tid så lärde man noggrant allt utantill. Det som ärnedskrivet har samlats senare.Kroisos Här har jag något att göra, Melissa! Du har ju jämt påstått att jag har ettalltför gott minne, som vållar mig plåga blott genom vad jag gått igenom och ickekan glömma. Men här kan mitt minne väl utnyttjas till något gott. Låt oss resa kringöarna och höra alla homeriska sånger och samla dem i deras original! Du får skrivaner sedan allt vad jag fått tag på.Melissa Min svärfar, det blir då ett evighetsarbete. Dessutom är väl de flestahomeriska sångerna nedskrivna redan.Kroisos Dem skall vi ta del av också, och så jämför vi med traditionens ochsångarnas original.Melissa Far, jag har ju min tjänst hos Apollon.Kroisos Det har alla sångare också! Är ej all konst helig som tjänst hos Apollon,kulturens och skönhetens gud?sångaren Skulle du, gamle Kroisos, bli sångare?Kroisos Kunde den stenblinde Homeros, så kan väl jag!sångaren Lycka till då. Om du går i land med att samla de samtliga sånger somfinns av Homeros, så gör du en björntjänst för framtiden.Kroisos Det vill jag göra. Melissa, vi måste omedelbart sätta i gång!sångaren Ni kan börja med mig. Jag kan allt om Odysseus.Kroisos Kom då! Vad väntar vi på? Dotter, låt oss gå hem med vår sångare och tai tu med vårt arbete!

(Kroisos stapplar ut med Melissa, och sångaren följer med dem.)

Akt V Scen 1. Det inre av ett Apollo-tempel.Som gudabild en förstoring av den sittande Apollon (bakåtlutad) med lyran.Kroisos sover i förgrunden till höger. Melissa gör tempeltjänst hos Apollon.

Melissa Allt är ditt, o gud, vårt liv, vårt arbete och allt vi levat för. Vi offrat alltför dig och ber dig blott i gengäld om att gamle blinde Kroisos må få sluta sina dagarutan att bli drabbad orättvist av nya olyckor.(fortsätter sin altartjänst. Några persiska soldater smyger in från vänster.)soldat 1 Där är hon!soldat 2 Och där ligger gubben lugnt och sover.soldat 3 Låt oss inte väcka honom.soldat 1 Men om flickan skriker?soldat 2 Vi tar henne bakifrån och täpper först till truten på det stycket.soldat 3 Schh! (de smyger fram, tar Melissa bakifrån, tystar hennes mun, sätter en trasai densamma, binder munkavle om, bakbinder hennes händer och skall just bära bort henne närKroisos vaknar.)Kroisos Melissa! Är det du? (soldaterna tecknar till varandra att hålla sig tysta ochfortsätter försöka smyga ut.) Var är du, min Melissa? (lyssnar spänt) Någon hör jag att ärhär. Men varför svarar inte du, Melissa? (reser sig och börjar treva sig mot altaret.)soldat 1 (kan inte hålla sig) Hon är inte här. Hon har gått hem, din stolle.Kroisos Vem är ni? Vad har ni gjort med henne?soldat 2 Det skall du ej bry dig om! (Melissa sprattlar och försöker göra sig fri.)Kroisos Ni kommer från Kambyses! Ni har tagit henne från mig!

34

soldat 3 (drar svärdet) Ja, din gamla stolle, och den gatflickan är vacker än! Vi lämnardig i fred, men hon vill kungen ha tillbaka till sitt hov!Kroisos (faller på knä) Vad gör ni, uslingar! Har ni ej redan tagit bort min syn! Taghellre då mitt liv än att ni gör min dotter illa!soldat 1 Hon är ej din dotter! Hon blev aldrig gift ens med din son. Hon är enhora och hör hemma i soldatbaracken!Kroisos Skona mig! Jag är en blind och gammal man!soldat 3 (till de andra) Det här blir nästan roligt. Låt oss gyckla med den bocken!(till Kroisos, lämnar Melissa till de andra) Här är ludret! Kom och hämta henne!(Kroisos trevar sig mot denna röst vilket är bort från Melissa.)soldat 2 Ja, det här blir verkligt roligt! (till soldat 1) Låt oss knulla henne alla tre itur och ordning medan två av oss har roligt med kung Kroisos!(soldat 1 tillfredsställer sig med den munkavlade och bakbundna Melissa medan de andra tvådriver med Kroisos.) Här är dottern din, senildementa gubbvrak!soldat 3 Kom bara hit och hämta henne! (de får honom att gå mot föremål, snubbla,bränna sig på ljus, med mera.)soldat 2 Ha-ha-ha! (till soldat 1) Nu är det min tur. (övertar Melissa)soldat 3 Tror du ännu att du är konung, va? Ditt gamla skrälle! (Kroisos snubblaroch faller och slår sig.)soldat 1 Och han skulle ge tillrättavisningar åt kung Kambyses, Persiens och helavärldens konung!soldat 3 Äntligen! Nu är det min tur! (avöser soldat 2)Melissa (lyckas plötsligt bli fri från sin munkavla) Inte en till!Kroisos Melissa! (går mot rösten)soldat 3 Bara jag, så är det färdigt! (soldat 2 och 1 håller fast i Kroisos.)Kroisos Släpp mig! (kämpar)soldat 3 Så! (reser sig. Melissa rör sig inte.)soldat 1 Vi har lekt tillräckligt. Låt oss gå.soldat 2 (släpper greppet om Kroisos) Förlåt oss, stackars gubbe.soldat 3 Låt oss lämna henne kvar. Kambyses vill nog inte ha henne ändå.

(de drar sig tillbaka)Kroisos Melissa! (störtar fram mot Melissa, faller ner över hennes kropp)

Livets sista ljus! Melissa! (försöker väcka henne. Soldaterna skyndar ut.)Död! Död! Död! (vrålar ut sin smärta)De har våldtagit dig till döds! (gråter hjärtskärande)De har ej tagit mina ögon blott, men även mina ögons tårar! Jag kan inte

gråta! Jag kan bara skria! När en värld behöver dränkas i en syndaflod av tårar förallt dess elände är min ögonhåla torr, ty världen har för säkerhets skull tagit bortdess öga bara för att jag ej skulle mer få gråta ens! Är det ej höjden av all världensgrymhet: att se till att Kroisos ej i denna stund kan gråta!

(lyfter upp Melissa på sina armar mot publiken)Har du skådat detta, o Apollon, i ditt eget tempel, och kan du se till att

mänskligheten och vår värld ändå får leva vidare?(sjunker ner igen med kroppen i sin famn)

Och vi som skulle samla Homeros och alla vackra dikter ifrån öarna! Nuär den sista av kung Kroisos illusioner om sin lycka borta. Jag är ensam med min nattoch orkar ej ens längre dö. Kung Kroisos har förvandlats till en evighet av mörker.

(döljer ansiktet i fullständig uppgivenhet. Scenen mörknar.)(Efter en stund inträder Kassandra klädd i svart från vänster.)

Kassandra Du är straffad nog nu, Kroisos.Kroisos Vem är det som talar i min tystnads svarta natt?Kassandra Kassandra. Kommer du ihåg mig?Kroisos Är det verkligen Kassandra? Är du verkligen vid liv?

35

Kassandra Jag var en tempeltärna själv när du med våld förvandlade mig till dinbrud.Kroisos Det stämmer. Jag blev alltför kär i dig. Men det var evigheter sedan.Kassandra Kärleken berättigar ej våld. Jag ville aldrig ha dig. Jag förbannade digifrån början.Kroisos Ändå var du mig en bättre hustru än de andra som jag hade.Kassandra Jag var tyst och undergiven, men min ödmjukhet var blott en mask somdolde allt det hat som kvinnlighet kan känna mot en skamlig man.Kroisos Men du var god mot mig.Kassandra Du gav mig Arion. För hans skull kunde jag uthärda allt. När han blevdödad lämnade jag allt och sökte ensamhetens fromhet i min sorg. Men du fannskvar här i min själ, du hade del av mig, och därför kände jag mitt moderliga ansvarför ditt öde, och jag följde med dess skiftningar. Jag ville inte störa din harmoniskareträtt här med Melissa. Nu har hon som skändad tempeltärna utkrävt ödets sistaskuld av dig. Du har betalat allt. Blott därför kan jag nu förlåta dig.Kroisos (försiktigt) Kassandra, kommer du tillbaka?Kassandra (går fram till honom, tar honom om handen och huvudet) Ja, min vän, jag ärtillbaka. Du gav mig ett lidande som skilde mig från dig för alltid. Nu har du fåttsamma lidande. Men lidandet kan bli en konstruktiv och fruktsam jordmån om mandelar det. Det kallas då ej längre lidande. I stället är det medlidandet som tar över.Kroisos Kan du ha medlidande med en så miserabel usling som den härslaskhögen till en före detta konung?Kassandra Ja, min vän, ty vi står nu på samma grund, på samma botten av enavgrund, på det lägsta av allt livets trappsteg. Det är där som allting börjar.Kroisos Du var alltid en så sträng hellenska.Kassandra Du var aldrig själv hellen, men lidandet har fört dig in i vår gemenskap.Du är lika god nu såsom någon av oss och som Homeros.Kroisos (försiktigt) Kassandra, stannar du hos mig?Kassandra (efter en paus) Det frågtes blott, det gavs ej svar. Tag vara på mig nu. Imorgon är vi båda borta.

RIDÅ.

36

Efterskrift.

Sagan om kung Kroisos av Lydien berättas utförligt av Herodotos, men följandedramatisering innehåller mycket annat material som ej står att finna hos Herodotos.Varifrån författaren fått detta extra material vill han inte avslöja, men det kanskeavslöjar något att han före dramats tillkomst befunnit sig på resa till ifrågavarandedel av världen. Herodotos omtalar endast en hustru och två söner, av vilka den enaskulle ha varit efterbliven. Den andra omkom genom Adrestos-episoden som här ärutförligt dramatiserad. Det intressantaste av författarens extra bidrag till Kroisos-historiken är väl åskådliggörandet och teorin om hur det homeriska materialetförelåg och användes innan det gavs de slutgiltiga formerna Iliaden och Odysséen.Författaren skildrar Kroisos öde som ett parallellfall till diktaren Homeros okändaöde, och ingen kan åtminstone bevisa att författaren gissat helt fel.

Första akten är en enda prosa-scen. Andra akten är den tyngsta, och dess andrascen (scenen med amman, tragedins inledning,) är på daktyler. Tredje aktensinledningsscen är åter på daktyler, som för att understryka Kroisos heroiskatrotsande av Solons varningar. Dess andra scen utgör den verkliga peripetin, denbörjar med en lycklig brudscen för att småningom övergå i allsköns katastrofer. AktIV scen 2 är den sista daktylscenen och Kroisos sista uppvaknande till ett nytt liv.Sista akten utgöres liksom den första åter av endast en scen. Vilken staty av Apollonsom författaren haft i tankarna är svårt att avgöra, själv vet han inte i vilket museumden finns då bilden han sett den på saknat information om den saken, men med litetApollo-forskning kanske rätt staty kan fastställas.

Dramat, som inalles alltså innehåller 12 scener, 1 på prosa, 3 på daktyler och 8 påjamber, är väl författarens definitiva försök till grekiskt klassiskt ödesdrama.Persernas behandling av hellenerna i framför allt slutakten är väl realistiskt återgivenoch säkerligen överensstämmande med den hellenska verkligheten innanperserkrigen bröt ut, som ju sedan "Atlantis" handlar om. Emellertid skrevs"Atlantis" före "Kung Krösus".

J.B.W.