undersökning om levnadsförhållanden 2002...uno davidsson joachim vogel tfn: 08-5069 4974 tfn:...

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(471)

LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

Undersökning om levnadsförhållanden 2002

LE0101 (5120) Innehåll

SCBDOK 3.0

0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar

1 Innehållsöversikt 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata

2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning

3 Slutliga Observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången

4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 4.2 Redovisningsförfaranden

5 Databehandlingssystem * 5.1 Systemöversikt och systemflöde 5.2 Bearbetningar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner

6 Loggbok *

(*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

0 Allmänna uppgifter

0.1 Ämnesområde

Levnadsförhållanden

0.2 Statistikområde

Levnadsförhållanden

0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

0.4 Ansvarig

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Enheten för social välfärd Box 24 300 104 51 Stockholm Fax 5069 4005 Chef för Välfärdsprogrammet Välfärdsexpert Uno Davidsson Joachim Vogel Tfn: 08-5069 4974 Tfn: 08-5069 4930 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected] Boende Fritid Lars Häll Göran Nordström Tfn: 08-5069 5030 Tfn: 08-5069 5015 E-mail [email protected] E-mail: [email protected] Hälsa, familj och Trygghet och säkerhet sociala relationer Lars Häll Ingrid Sjöberg Tfn: 08-5069 5030 Tfn: 08-5069 5033 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]

Utbildning Gunilla Davidsson Lars Persson Tfn: 08-5069 4397 Tfn: 08-5069 5028 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]

Transporter, ekonomi Politiska resurser Uno Davidsson Lars Häll Tfn: 08-5069 4974 Tfn: 08-5069 5030 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

Jessica Persson Tfn: 08-5069 4427 E-mail: [email protected] Statistiska metoder och Sysselsättning analyser Cecilia Skjöld Sven-Erik Johansson Tfn: 08-5069 5041 Tfn: 08-5069 5047 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected] Hassan Mirza Tfn :08-5069 4672 E-mail: [email protected] Tabellframställning och databeredning Per Olof Fredriksson Göran Råbäck Tfn: 08-5069 4931 Tfn: 08-6069 4022 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected] Eva Lundin Högstorp Tfn: 08-6069 5039 E-mail: [email protected]

0.5 Producent

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Enheten för social välfärd Box 24 300 104 51 Stockholm Fax 5069 4005

0.6 Uppgiftsskyldighet

Deltagandet i undersökningen är frivilligt. Registerinsamlingen bygger på informerat samtycke.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter

Uppgifterna är skyddade enligt 9 kap 4 § sekretesslagen (SFS 1980:100). Undersökningen är författningsreglerad enligt förordningen om vissa personregister för officiell statistik m.m.

0.8 Gallringsföreskrifter

Ingen gallring av uppgifter på databärande medium har skett. Däremot gallras blanketter 10 år efter uppgiftsinsamlandet.

0.9 EU-reglering

Inga bindande EU-direktiv. Däremot har SCB lovat att i möjligaste mån förse EUROSTAT med resultat, som är jämförbara med European Community Household Panel (ECHP): Så har också skett. Här utgör ULF huvudkällan.

0.10 Syfte och historik

Undersökningarna är främst avsedda att utgöra underlag för samhällsdebatt och reformarbete men kan också utnyttjas för forskningsändamål. Den statistik som produceras skall belysa välfärden - både nuläge och förändring över tid, samband mellan problem på olika områden samt skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Utbyggnaden av ULF har skett etappvis. Vid starten hösten 1974 ingick välfärdskomponenterna hälsa, ekonomi, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende. 1976 tillkom fritid och sociala relationer, 1978 politiska resurser, trygghet och transporter. Fr.o.m. 1979 tillämpas i ULF en indelning i fyra huvudområden som återkommer med viss periodicitet: Sociala relationer: Politiska resurser, trygghet, sociala relationer, familj. Arbetslivet: Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö, ekonomi, utbildning. Hälsa och omsorg ”Fysisk miljö”: Boende, transporter, fritid. Dessa fördjupningar genomförs under en tvåårsperiod (fr.o.m. 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indikatorer från resp. välfärds-komponent samt frågor som utgör grunden för gängse bakgrundsvariabler. Fr.o.m. 1986 ingår regelbundet en paneldel i undersökningen. Åren 2002-2003 är komponenten sysselsättning med arbetsmiljö och arbetstider fördjupad. Denna fördjupning planeras återkomma år 2010-2011. Åren 2002-2003 har en urvalsförstärkning på 1000 äldre (65år och däröver) för att kartlägga äldres levnadsvillkor samt att studera hur man lämnar arbetslivet (pensioner, skäl att sluta arbeta mm).

0.11 Statistikanvändning

Genom sin bredd utgör ULF den centrala källan såväl för debatt kring levnadsförhållanden som uppföljning/utvärdering av offentliga och enskilda sektorns verksamhet. Till användarna kan räknas politiker, planerare och beslutsfattare inom olika områden, forskare, media och den intresserade allmänheten. De välfärdsstatisiska beskrivningarna som SCB gör skall ha en bred allmäninformativ användning och kunna utnyttjas som faktaunderlag för samhällsdebatten.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

Förutom universitet och högskolor finns en mängd olika grupper företrädda bland konsumenterna: Departement Myndigheter (Ex AMS,Arbetarskyddsstyrelsen, Socialstyrelsen,Brå) Landsting Sjukhus Kommuner t ex Stockhoms kommun använder ULF-data i sin statistiska årsbok Affärsdrivande verk Intresseorganisationer: t ex TCO- ’Tjänstemän i tvärsnitt’ LO- ’Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen ’ där rapporter som ’Datorer i jobbet och hemmet’ , ’Facklig organisationsgrad 1997’ , ’Hälsa , klass och kön’ ’Ohälsans trappa’ samt ’Korta arbetstider och tillfälliga anställningar’ . Förenings-/Folkrörelse-Sverige Media Folkhögskolor samt inte minst den intresserade allmänheten

0.12 Uppläggning och genomförande

För varje år dras ett systematiskt urval ur SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalet torde vara likvärdigt med ett OSU (obundet slumpmässigt urval). Personer 16 år och uppåt ingår i urvalet. Från urvalet avlägsnas de personer som varit med i ULF de senaste 7 åren. Hela urvalet dras på en gång och inför fältarbetsperioderna (kvartal) görs ID-körning för att hitta de personer som kom med i urvalet. Urvalet består dessutom av en panel som ingått i ULF under föregående fördjupningsomgång. Panelen kompletteras med immigranter och personer som ’vuxit’ in i populationen (16-23åringar). Datainsamlingen sker huvudsakligen genom besöksintervjuer. Telefonintervjuer görs i cirka 16,4% av fallen. Nettourvalet var år 2002 8469 st. Antal intervjuer var 6322st. Bortfallet totalt 25,4 % därav vägrare 15,8%. De inkomna intervjublanketterna går till dataregistrering. Blanketterna kompletteras, granskas och vissa uppgifter kodas (såsom Utbildningsnivå,Yrkeskod mm). Registeruppgifter från bl a Inkomst och förmögenhetsregistret förs på. Datainsamlingen sker genom fyra ( kvartals )undersökningar per år. Härigenom erhålls årsmedeltal för de olika undersökningsvariablerna. I blanketten förekommer många olika referensperioder: senaste veckan, senaste fjorton dagarna, två månader, tre månader, 12 månader, fem år etc. Det färdiga registret inkl. vikter och konstruerade variabler föreligger 6-8 månader efter undersökningsårets (kalenderår) slut. Basrapporteringen skall vara klar senast 18 månader efter det andra kalenderåret i en dubbelårgång. Denna regel efterlevs i de flesta fall. Åren 2002 och 2003 har man haft en urvalsförstärkning av äldre och även haft med personer 85 år och äldre. Urvalsförstärkningen år 2002 utgjordes av 250 st 65-74 år , 250 st 75-84år samt 500 st 85 år och äldre. År 2002, 2003 har fler frågor ställts om barn som finns i hushållet för att komplettera den särskilda undersökning med barn som gjorts parallellt med ULF.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar

Inga planerade förändringar.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

1 Översikt

1.1 Observationsstorheter

Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersökningsåret (vissa år saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folkbokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. Urvalet omfattar ca 8469 individer 2002.

1.2 Statistiska målstorheter

Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersökningsåret (vissa år saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folkbokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovis-ningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. ULF-blaketten innehåller varje år några hundra variabler inom hela välfärdspanoramat. • Hälsa • Ekonomi • Sysselsättning och arbetstider • Arbetsmiljö • Utbildning • Transporter och kommunikationer • Fritid • Boendeförhållanden • Politiska resurser • Sociala relationer • Trygghet och säkerhet Till detta kommer något hundratal registeruppgifter, främst avseende inkomster och transfereringar. Frågeformuläret finns utlagt på SCB:s hemsida. Statistiska mått I undersökningen studeras främst totala antalet objekt (vanligen individer eller hushåll) med en viss egenskap, andelar (procent) samt medelvärden i population och redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper I undersökningen utnyttjas en mängd redovisningsgrupper. Bland de mest centrala kan nämnas kön, ålder, familjetyp, familjecykel (generation), region, socioekonomisk grupp, medborgarskap.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

1.3 Utflöden: statistik och mikrodata

Statistik: publicering och spridning (inkl. elektroniska medier och databaser) I serien Levnadsförhållanden (Sveriges Officiella Statistik) publiceras i huvudsak fyra typer av rapporter. Komponentrapporterna (sektorsvisa rapporter som i enlighet med fördjupningsprogrammen publiceras vart åttonde år) utgör basrapporteringen från ULF. Utöver basrapporteringen finns en andra rapportvariant som innehåller helhetsbilder över välfärdens fördelning och utveckling. En tredje variant är rapporter om utsatta gruppers situation. Slutligen finns en fjärde typ av rapporter som berör avgränsade, speciella välfärdsproblem. I vissa fall görs tabellsamlingar tillgängliga på diskett. Tabellerna i översiktsrapporten 91 ”Välfärd och ojämlikhet i 20-års perspektiv 1975-1995 ” finns på CD-rom. SCB:s statistiska databaser innehåller i begränsad utsträckning ULF-resultat fördelade på kön och ålder samt H-region. Här finns tidsserier från år 1980. Primärmaterial/Mikrodata : Lagring och åtkomstmöjligheter SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av ULF (samtliga årgångar). Forskare och utredare kan efter särskild prövning få tillgång till avidentifierade mikrodata. Dokumentation föreligger i form av frågeblanketter , adb-baserad variabeldokumentation och tekniska rapporter . ULF dokumenteras successivt i SCBDOK.

1.4 Dokumentation och metadata

I serien Levnadsförhållanden har hittills 16 appendix utkommit. Här ingår såväl tekniska rapporter som olika metodstudier. Appendix 15: Teknisk rapport avseende 1990-91 års och 1992-93 års undersökningar av levnadsförhållanden. Appendix 16: The Swedish Survey of Living Conditions. Designs and methods Hela Ulf-undersökningens metadata finns i en Access-databas från vilken man lätt kan göra uttag. Här kan man göra uttag både från enstaka årgångar eller över tid.

Tekniska rapporter , frågeformulär samt supplement för de olika årgångarna finner man på hemsidan www.scb.se, där mer information finns under rubriken ’Levnadsförhållanden’.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

2 Uppgiftsinsamling Uppgifterna i ULF insamlas huvudsakligen vid besöksintervjuer . Blanketten är anpassad till just denna intervjumetod med svarskort (som intervjupersonen får läsa) för frågor med komplicerade svarsalternativ. Andelen telefonintervjuer, som genomförs vid bortfallsuppföljningen men i vissa fall även under ordinarie fältarbetsperioder, utgjorde för år 2002 16,4 %. Indirekta intervjuer. Med indirekt intervju avses att intervjun genomförts med annan person än den som utvalts att delta i undersökningen. Enligt reglerna skall denna person vara en som noga känner till intervjupersonens förhållanden, helst make/maka/sambo, föräldrar, vuxna barn. Även kurator, avdelningssköterska vid en vårdanstalt kan komma i fråga. Erfarenheterna tyder på att indirekta intervjuer mycket väl kan användas. Vissa problem kan dock förekomma. Den "indirekta" uppgiftslämnaren kan t ex tro sig känna till intervjupersonens arbetsförhållanden men vet i själva verket inte att intervjupersonen bytt arbetsuppgifter och därigenom fått förändrade arbetsförhållanden. Sannolikt är detta slags fel av begränsad omfattning. Vid indirekt intervju exkluderas frågor som bedömts som olämpliga att ställa indirekt. Dessutom utgör de indirekta intervjuerna en mycket liten andel av det totala antalet intervjuer. Under 2002 rör det sig om ca 3 procent. Som en sorts "indirekta" intervjuer kan även betraktas de intervjuer som görs med utländska medborgare genom tolk eller genom någon familjemedlem som kan tala svenska (mer eller mindre bra). Vid s k fältobservationer har det framkommit att kvaliteten i dessa intervjuer inte alltid är acceptabel.

2.1 Ram och ramförfarande

ULF avser att samla in uppgifter om individer, hushåll, barn och partner. Uppgifterna om dessa observationsobjekt lämnades av individen, dvs denna var uppgiftskälla. Det behövdes således ramar som pekade ut individer från vilka sedan uppgifter kunde hämtas och om vilka statistiska utsagor skulle göras. Ramförfarandet var m. a. o. knutet till observationsobjektet individ.

2.2 Urvalsförfarande

ULF2002 lades, liksom tidigare årgångar av ULF, upp som urvalsundersökningar. Målet var att respektive år inhämta uppgifter från ett urval av individer i åldrarna 16 år och uppåt . Dessa urval skulle vara sammansatta dels av individer som ingått i ULF-urvalen 1994 , paneldelen, dels av i ULF-sammanhang helt nya individer. För att dra urvalen användes dels en ram som innehöll de individer som ingick i 1994 års ULF-urval, ram för panelen, dels en ram för de nya urvalen, ram bestående av observationspopulationen befolkningen 16 år och uppåt som var stadigvarande bosatta i Sverige 2002. Panelansatsen resulterade i behov av att komplettera urvalen med immigranter och således även behov av ramar för urvalsdragning av dessa. Urvalen till ULF 94 bestod 1994 av individer i åldrarna 16- 84 år. Såsom ramar för panelurvalen till ULF 2002 täckte de åldersintervallet 24-92 år. Hälften av urvalsindividerna i åldrarna 16-23 år i de nya urvalen kom att föras till panelerna. Det finns givetvis inga data från 1994 för dessa grupper. Skälet att föra grupperna till panelerna är att få symmetri mellan de nya urvalen och panelerna.

2.3 Mätinstrument


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

Vid personliga besöksintervjuer besvarades frågor i ett frågeformulär och genom samkörning erhölls uppgifter från ett stort antal register. Frågeformuläret finns på SCB:s hemsida under rubriken levnadsförhållanden. Det ordinarie formuläret för ULF 2002 innehöll ungefär 400 frågor varav flertalet var indelade i delfrågor (sammanlagt c:a 600). Formuläret inleddes dels med frågor om intervjupersonens (ip:s) civilstånd m m, dels med en hushållstablå i vilken övriga hushållsmedlemmar kartlades efter ålder, kön, relation till ip samt hur länge de bott tillsammans. De tio välfärdskomponenterna, se 1.1, utgjorde i huvudsak varsitt frågeavsnitt i formuläret. De hade följande ordning: 1. Boendeförhållanden 2. Fritid 3. Hälsa 4. Sysselsättning och arbetsmiljö 5. Ekonomi 6. Barn och ungdomar 7. Utbildning 8. Medborgerliga aktiviteter 9. Trygghet 10. Familj och umgänge 11.Invandrare , föräldrars yrke mm

2.4 Insamlingsförfarande

Datainsamlingen skedde i huvudsak genom besöksintervjuer, i 16,4 % genom telefonintervjuer. I vissa fall genomfördes så kallade indirekta intervjuer med någon annan än ip. Data samlades också in genom registersamkörning

2.5 Databeredning

När intervjublanketterna inkommit till SCB prickas de av och dataregistreras. Registrering, rättning och kodning sker interaktivt i PC-miljö. Kodningen omfattar främst följande: Nivåklassificering av utbildning. ULF-koden överensstämmer med Svensk utbildnings- nomenklatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid kodas (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU). Denna kodning är anpassad till standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Yrkesbenämning från intervjun dataregistreras alfabetiskt och matchas mot en lista med yrkesbenämningar där varje benämning kodsatts enligt SSYK ( 4-ställigt). Koderna för SSYK liksom SNI finns utlagda på SCB:s hemsida. Socioekonomisk grupp bygger huvudsakligen på uppgift om yrke/ befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter har systemet utvärderats och reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna kan de som inte förvärvsarbetar (bl a hemarbetande och pensionärer) antingen


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter make/makas yrke eller efter eget tidigare yrke. Kodningen av sjukdomar följde de principer som ges av ICD (International Classification of Diseases). Den svenska versionen Klassifikation av sjukdomar 1987 (utgiven av socialstyrelsen) som bygger på ICDs 9th revision. användes vid kodningen. För att underlätta kodningen av sjukdomar har en lista, som är baserad på ICD och omfattar vanliga symptom och besvär, utarbetats av medicinsk expertis. Under kodningen konsulterades expertis i tveksamma fall.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

3 Slutliga observationsregister För varje undersökningsår framställs två versioner av slutligt observationsregister. Bägge innehåller de uppgifterna som framkom genom intervjuerna. De två observationsregistren skiljer sig åt vad beträffar omfattningen av påförda uppgifter från externa register. En kortare versionen saknar flertalet uppgifter från de externa registren. Dessa uppgifter som alltså finns i det längre observationsregistret består främst av inkomstuppgifter. Det dokumenterade registret innehåller strax över 1400 variabler under det att det andra registret innehåller ytterligare ca 200 variabler (för intervjupersonen och för hans/hennes make/maka från Inkomster och förmögenhetsregistret vilka i stort sett används för att skapa variabler av typ ’ Disponibel inkomst för hushållet ’ i vilken variabel ingår en mängd av de variabler som finns i det fullständiga registret.

3.1 Produktionsversioner

Register Namn ULF

Presentationstext Undersökning av levnadsförhållande (ULF)

Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm. S k sociala indikatorer

Registertyp Survey, urval

Version Namn ULF

Presentationstext Undersökning av levnadsförhållanden

Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm S k sociala indikatorer

Personregister Ja

Slutligt observationsregister

Databas


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

Tabell / flat fil Namn ULF2002

Presentationstext Uppgifter om levnadsförhållanden

Objekttyp Person

Population Sveriges befolkning 2002 16- år

Beskrivning

Antal tabellrader / poster 6322

Variabler – Innehåll

ULF 2002 AM0010 RISK FÖR OLYCKSFALL Till förvärvsarbetande Tycker Ni att Ert arbete är tryggt och säkert med tanke på risken för olycksfall? 1 Ja, mycket säkert 2 Ja, ganska säkert 3 Nej, ganska riskabelt 4 Nej, mycket riskabelt

AM0020 PLANERING AV ARBETE Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på planeringen av Ert arbete? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0030 ARBETSTEMPO Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på Ert eget arbetstempo? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej

AM0040 FÖRLÄGGNING AV ARBETSTID Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på förläggningen av Er arbetstid ? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej

AM0070 FÖRLÄGGNING AV SEMESTER Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på förläggningen av Er semester? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0072 FÖRLÄGGNING AV PLATS FÖR ARBETE Till anställda enligt tablån : Vilken grad av inflytande anser Du att Du personligen har på förläggningen av Ditt arbete till arbetsplatsen, bostaden eller annan plats? Endast direkt intervjuade

1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej

AM0073 FRIHET I ARBETET HUR ARBETET SKA UTFÖRAS Hur stor frihet har du att bestämma hur ditt arbete ska utföras ? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade 1 Stor frihet 2 Ganska stor frihet 3 Liten frihet 4 Ingen frihet

AM0074 FRIHET VAD SOM SKA UTFÖRAS PÅ ARBETET Hur stor frihet har du att bestämma vad som skall utföras? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Stor frihet 2 Ganska stor frihet 3 Liten frihet 4 Ingen frihet


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0075 FRIHET ATT BESTÄMMA NÄR ARBETET SKA UTFÖRAS Hur stor frihet har du att bestämma när arbetet ska utföras ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Stor frihet 2 Ganska stor frihet 3 Liten frihet 4 Ingen frihet

AM0081 PRATA MED ARBETSKAMRATER 1 Till anställda . Har Ni som regel möjlighet att prata med Era arbetskamrater under raster om Ni skulle vilja? Endast direkt intervjuade

1 Har ej arbetskamrater 2 Ja 3 Nej, har ej raster 4 Nej har ej gemensamma raster

AM0082 PRATA MED ARBETSKAMRATER 2 Till anställda som ej har kod = 1 på AM0081 (som har arbetskamrater): Är Ert arbete sådant att Ni skulle kunna gå ifrån ett tag om Ni vill prata med någon arbetskamrat? Endast direkt intervjuade

1 Ja, i stort sett när som helst 2 Ja, ibland 3 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0120 KURS UNDER ARBETSTID Har ni under de senaste 12 månaderna deltagit i någon kurs eller annan utbildning på ordinarie arbetstid ? Obs jämför utbildningsavsnittet! Var UT1970-UT2000!! Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0121 INTERNUTBILDNING Har du under de 3 senaste åren genomgått någon internutbildning hos din nuvarande eller tidigare arbetsgivare som , räknat på heltid , varat minst en vecka ? Med internutbildning menar vi utbildning som är arrangerad eller finansierad av arbetsgivaren. Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0122 ANTAL GÅNGER INTERNUTBILDNING Ungefär hur många gånger har du fått sådan internutbildning under de senaste 3 åren ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AM0123 ANTAL MÅNADER INTERNUTBILDNING Ungefär hur lång är den sammanlagda internutbildningen , räknat på heltid , som du fått under de senaste tre åren ? Kod = Antal månader Kod = 97 . Mindre än 1 månad Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0124 ANVÄNDBAR INTERNUTBILDNING3542

Hur skulle du vilja beskriva din senaste internutbildning ? Du kan välja att svara ja eller nej på följande frågor. Kan utbildningen användas hos en annan arbetsgivare ? (På en annan anställning?) Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0125 AVANCERA PÅ ARBETSPLATSEN Kan utbildningen hjälpa dig att avancera på arbetsplatsen ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej

AM0126 FORMELL UTBILDNING FÖR ARBETET Vilken formell utbildning utöver grundskola (motsv.) behöver en nyanställd för att klara de arbetsuppgifter du har ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ingen särskild utbildning (det räcker med 1-2 veckors introduktion på jobbet ) 2 Viss yrkesutbildning t ex kurser på 2 veckor till 1 år 3 Gymnasieutbildning eller yrkesskola 1-3 år 4 Minst 3-årigt gymnasium eller yrkesskola 5 Eftergymnasial utildning


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0130 INSTRUMENTELL INSTÄLLNING Vilken av de här meningarna stämmer bäst med vad Ni tycker om det arbete Ni nu har? Endast direkt intervjuade. 1 Det här jobbet är som andra jobb. Man gör sitt det enda som betyder något är 2 Det här jobbet är det något särskilt med. Förutom lönen ger det mig en känsla av 3 Annat svar 8 Vet ej

AM0160 BULLER Till sysselsatta : Är det bullrigt där Ni (Du) arbetar? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AM0170 BULLRAR JÄMNT/IBLAND Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det för jämnan eller bara ibland? Endast direkt intervjuade. 1 För jämnan 2 Ibland

AM0180 ÖRONBEDÖVANDE BULLER Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det öronbedövande? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0181 BULLER (KONSTRUERAD VAR) Buller konstruerad variabel Bygger på frågorna 'Bullrar det för jämnan eller bara ibland? ' samt 'Bullrar det öronbedövande?' Endast direkt intervjuade. 1 Ej buller 2 Buller ibland, ej öronbedövande 3 Buller jämt, ej öronbedövande 4 Buller ibland, öronbedövande 5 Buller jämt, öronbedövande 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0185 ANVÄNDER HÖRSELSKYDD Om buller enligt AM0160: Använder Du hörselskydd i Ditt arbete? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AM0190 JÄKTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete jäktigt? För åren 1980-1985 se var AM0191 Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0200 ENFORMIGT Till sysselsatta enligt tablån: Är Ert arbete enformigt? För åren 1980-1985 se var AM0201 Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0210 PSYKISK ANSTRÄNGNING Till sysselsatta: Är Ert arbete psykiskt ansträngande? För åren 1980-1985 se var AM0211! Endast direkt intervjuade.

1 Ja 2 Nej

AM0220 UPPREPADE RÖRELSER Till sysselsatta : Innebär Ert arbete mycket upprepade och ensidiga arbets- rörelser? För åren 1980-1983 se var AM0221! Endast direkt intervjuade.

1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0230 OLÄMPLIGA ARBETSSTÄLLN Till sysselsatta: Är Ert arbete sådant att Ni tvingas till krokiga, vridna eller på annat sätt olämpliga arbetsställningar? För åren 1980-1983 se var AM0231 Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0240 SVETTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete sådant att Ni dagligen blir svettig av kroppsansträngning? För åren 1980-1983 se var AM0241! Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0250 SKAKNINGAR, VIBRATIONER Till sysselsatta : Utsätts Ni för kraftiga skakningar eller vibrationer i Ert arbete ? För åren 1980-1983 se var AM0251! Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0254 STILLASITTANDE Är dit arbete stillasittande ?

1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0256 PASSIV RÖKNING Utsätts du för rök från andras rökning (passiv rökning) ?

1 Ja 2 Nej

AM0257 KONTAKT MED VATTEN Till sysselsatta: Är dina händer många gånger om dagen i kontakt med vatten? 1 Ja 2 Nej

AM0270 KUNDKONTAKTER Har Ni på grund av Era arbetsuppgifter kontakt med kunder, besökande,patienter eller liknande? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0290 TUNGA LYFT Till sysselsatta: Kräver Ert arbete tunga lyft? 1 Ja 2 Nej

AM0300 HUR OFTA TUNGA LYFT Till sysselsatta med tunga lyft enligt AM0290: Krävs det tunga lyft dagligen, någon gång per vecka eller mer sällan ? 1 Dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Mer sällan


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0301 TUNGA LYFT (KONSTRUERAD) Tunga lyft konstruerad Tunga lyft hur ofta Dagligen, ngn gång per vecka eller mer sällan eller kräver ej tunga lyft Variabeln finns för sysselsatta

1 Arbetet kräver tunga lyft dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Arbetet kräver tunga lyft sällan 4 Arbetet kräver ej tunga lyft 9 Bortfallskod

AM0310 SMUTS Till sysselsatta : Blir Ni smutsig i Ert arbete? 1 Ja 2 Nej

AM0320 GRAD AV NEDSMUTSNING Till sysselsatta som svarat ja på AM0310: Är det fråga om lätt nedsmutsning eller svår med t ex olja, färg eller liknande? 1 Lätt nedsmutsning 2 Svår nedsmutsning


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0321 SMUTS (KONSTRUERAD) Smuts konstruerad Sysselsatta: smuts lätt eller svår eller ej smuts 1 Ej smuts 2 Lätt smuts 3 Svår smuts 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0330 VÄRME Besväras Ni i Ert arbete av värme ? Endast direkt intervjuade

1 Ja, i hög grad 2 Ja, någon gång ( i någon mån) 3 Nej (inte alls) 4 Vet ej 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0340 KYLA Besväras Ni i Ert arbete av kyla? Endast direkt intervjuade



LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0350 DRAG Besväras Ni i Ert arbete av drag? Endast direkt intervjuade


AM0360 OTILLRÄCKLIG VENTILATION Besväras Ni i Ert arbete av otillräcklig ventilation? Endast direkt intervjuade


AM0370 OLÄMPLIG BELYSNING Besväras Ni i Ert arbete av olämplig belysning? Endast direkt intervjuade



LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0380 GAS, DAMM, RÖK, DIMMA Besväras Ni i Ert arbete av gas, damm, rök eller dimma? Endast direkt intervjuade 1 Ja, i hög grad 2 Ja, någon gång ( i någon mån) 3 Nej (inte alls) 4 Vet ej 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0385 STÖRANDE LJUD Besväras du i ditt arbete av påfrestande/störande ljud ? Endast direkt intervjuade 1 Ja, i hög grad 2 Ja, någon gång ( i någon mån) 3 Nej (inte alls) 4 Vet ej 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0390 MYCKET ENSAMARBETE Besväras du i ditt arbete av alltför mycket ensamarbete ? Endast direkt intervjuade 1 Ja, i hög grad 2 Ja, någon gång ( i någon mån) 3 Nej (inte alls) 4 Vet ej 8 Vet ej 9 Uppgift saknas


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0430 JÄKTIGT/ENFORMIGT Bygger på, AM0200, AM0201

1 Ej enformigt, ej jäktigt 2 Ej enformigt, jäktigt 3 Enformigt, ej jäktigt 4 Enformigt, jäktigt 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM0440 FYSISK BELASTNING (INDEX) Bygger på frågorna om: Upprepade och ensidiga rörelser (AM0220) Krokiga, vridna arbetsställningar (AM0230) Dagligen svettig (AM0240) Skakningar, vibrationer (AM0250) Tunga lyft (AM0301) Somliga ingående = Endast direkt intervju För AM0220, AM0230, AM0240, AM0250 räknas kod 1 som ja-svar och kod 2 som nej-svar. För var AM0301 räknas kod 1-2 som ja-svar och kod 3-4 som nej-svar. ENDI (Kolla i formulären)

0 Nej på alla ingående frågor 1 1 st Ja-svar på de ingående frågorna 2 2 st Ja-svar på de ingående frågorna 3 3 st Ja-svar på de ingående frågorna 4 4 st Ja-svar på de ingående frågorna 5 5 st Ja-svar på de ingående frågorna 8 Om 8 eller 9 i någon av frågorna 9 Övriga


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0520 OLYCKSFALL SENASTE 12 MÅN Till sysselsatta : Har ni varit utsatt för olycksfall i arbetet någon gång under de senaste 12 månaderna? 1 Ja 2 Nej

AM0521 ANMÄLT OLYCKSFALL Om olycksfall enligt AM0520: Är olycksfallet anmält till försäkringskassan som arbetsskada? 1 Ja 2 Nej

AM0522 ANMÄLT ANNAN ARBETSSKADA Har du anmält någon annan arbetsskada eller arbetssjukdom under de senaste 12 månaderna ?

1 Ja 2 Nej

AM0560 MOTION PÅ ARBETSTID Erbjuder din arbetsgivare möjligheter till träning/motionsaktiviteter på arbetstid?

1 Nej 2 Ja, men jag utnyttjar det inte 3 Ja och jag brukar utnyttja det 4 Känner inte till


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0620 LÄRA NYA SAKER I ARBETET Till sysselsatta: Är Ert arbete sådant att Ni har stora möjligheter att lära Er nya saker? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AM0802 NEDSKÄRNING AV PERSONAL Nedskärning av personal? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt

1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell

AM0803 UTFLYTTNING TILL ANNAN ORT Utflyttning till annan ort? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt


AM0804 VARSEL ELLER PERMITTERING Varsel om uppsägning av personal eller om permittering? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt



LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0806 INSKRÄNKNING Annan form av nedskärning eller inskränkning? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt


AM0807 OMORGANISATION Omorganisation, som berört Dig direkt eller indirekt ? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt


AM0830 KVALIFIKATION FÖR JOBBET Hur tycker Du att Dina kunskaper och färdigheter stämmer överens med Ditt arbete? Tycker Du att Du är... Endast direkt intervjuade. Frågan ställs till anställda 1 Är mycket överkvalificerad 2 Är överkvalificerad i vissa avseenden 3 Är lagom kvalificerad 4 Skulle behöva ytterligare vissa kunskaper 5 Skulle behöva en hel del ytterligare kunskaper


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0860 NYTT ARBETE UTAN ATT FLYTTA Skulle du kunna skaffa ett nytt i stort sett likvärdigt arbete utan att byta bostadsort? Denna variant kvartal 2,3,4 16-54år samt alla kvartal 55+ För kvartal 1 16-54år se var AM0861! 1 Ja säkert 2 Ja kanske 3 Nej förmodligen inte 4 Nej

AM0861 NYTT ARBETE UTAN ATT FLYTTA Skulle du kunna skaffa ett nytt , likvärdigt , arbete utan att byta bostadsort? Denna variant enbart kvartal 1 16-54år I övrigt se var AM0860 Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AM0862 KRITISKA SYNPUNKTER Drar du dig för att på arbetsplatsen framföra kritiska synpunkter på dina arbetsförhållanden? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Alltid 2 För det mesta 3 För det mesta inte 4 Aldrig


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0863 STÖD AV ARBETSKAMRATER Om du behöver , får du i ditt arbete stöd och hjälp av dina arbetskamrater ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, för det mesta 2 Ja, viss mån 3 Nej 4 Vet ej 5 Har inga (arbetskamrater, överordnade, patienter, kunder.. )

AM0864 STÖD AV CHEF Om du behöver , får du i ditt arbete stöd och hjälp av din närmaste chef ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, för det mesta 2 Ja, viss mån 3 Nej 4 Vet ej 5 Har inga (arbetskamrater, överordnade, patienter, kunder.. )

AM0865 UPPSKATTNING AV ARBETSKAMRATER Tycker du att du i ditt arbete blir uppskattad av dina arbetskamrater ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, för det mesta 2 Ja, viss mån 3 Nej 4 Vet ej 5 Har inga (arbetskamrater, överordnade, patienter, kunder.. )


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0866 UPPSKATTNING AV CHEF Tycker du att du i ditt arbete blir uppskattad av dina överordnade ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, för det mesta 2 Ja, viss mån 3 Nej 4 Vet ej 5 Har inga (arbetskamrater, överordnade, patienter, kunder.. )

AM0867 UPPSKATTNING AV KUNDER Tycker du att di i ditt arbete blir uppskattad av dina kunder /patienter ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, för det mesta 2 Ja, viss mån 3 Nej 4 Vet ej 5 Har inga (arbetskamrater, överordnade, patienter, kunder.. )

AM0868 SAMMANHÅLLNING PÅ ARBETET Vad tycker du om stämningen på din arbetsplats ? Tycker du att sammanhållningen år god ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, mycket 2 Ja, ganska 3 Nej, inte särskilt 4 Nej, inte alls 5 Vet ej 8 Vet ej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0869 KOMMER ÖVERENS MED CHEFER Vad tycker du om stämningen på din arbetsplats ? Tycker du att man kommer bra överens med överordnade ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, mycket 2 Ja, ganska 3 Nej, inte särskilt 4 Nej, inte alls 5 Vet ej 8 Vet ej

AM0870 BRÅK PÅ ARBETET Vad tycker du om stämningen på din arbetsplats ? Tycker du att det ofta förekommer bråk och konflikter ? Frågan ställs till anställda Endast direkt intervjuade 1 Ja, mycket 2 Ja, ganska 3 Nej, inte särskilt 4 Nej, inte alls 5 Vet ej 8 Vet ej

AM0911 BILDSKÄRMSARBETE Till sysselsatta: Brukar Du arbeta med bildskärm i Ditt arbete, t ex terminal, persondator, ordbehandlare eller annan typ av bildskärm? Endast direkt intervjuade.

1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM0912 TIMMAR BILDSKÄRMSARBETE Till de (sysselsatta) som svarar Ja på AM0911:Ungefär hur många timmar per dag brukar Du arbeta vid bildskärm? Om Up arbetar vid bildskärm någon dag i veckan: räkna om till timmar per dag. Endast direkt intervjuade.

1 Högst 1 timme per dag 2 1-4 timmar per dag 3 Mer än 4 timmar per dag

AM0913 FÖR MYCKET ARBETE VID BILDSKÄRM Till Up med ja på AM0911:Besväras Du i Ditt arbete av för mycket arbete vis bildskärm? Endast direkt intervjuade 1 Ja, i hög grad 2 Ja, någon gång ( i någon mån) 3 Nej (inte alls) 4 Vet ej 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

AM1001 ARBETSFÖRMÅGA I FÖRH T FYSISKA KRAV Hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de fysiska krav som ditt arbete ställer ? På svarskortet finns en skala som representerar den fysiska arbetsförmågan. Noll (0) betyder "mycket dålig" och tio (10) betyder "mycket god" Var på skalan befinner du dig för närvarande? Vet inte markeras med 98 Endast direkt intervjuade


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM1002 ARBETSFÖRMÅGA I FÖRH T PSYKISKA KRAV Hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de psykiska krav som ditt arbete ställer ? På svarskortet finns en skala som representerar den pssiska arbetsförmågan. Noll (0) betyder "mycket dålig" och tio (10) betyder "mycket god" Var på skalan befinner du dig för närvarande? Vet inte markeras med 98 Endast direkt intervjuade

AM1003 KÄNSLA PÅ VÄG TILL JOBBET Hur känner du dig när du är på väg till jobbet ? Endast direkt intervjuade 1 Glad och tillfredställd vid tanken på arbetet som väntar 2 Har en ganska positiv känsla för arbetet 3 Har både positiva och negativa känslor för arbetet 4 Har vare sig positiva eller negativa känslor för arbetet 5 Känner viss olust för arbetet 6 Känner stark olust inför arbetet

AM1004 TILLRÄCKLIGT MED TID FÖR ARBETET Hur ofta har du tillräckligt med tid för att hinna med dina arbetsuppgifter ? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM1005 ARBETET KRÄVER HÅRT JOBB Hur ofta kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt ? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1006 ARBETET KRÄVER FÖR MYCKET Hur ofta kräver ditt arbete en alltför stor arbetsinsats? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1011 MOTSTRIDIGA KRAV PÅ JOBBET Hur ofta förekommer det motstridiga krav? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM1012 MYCKET INFORMATION I HUVUDET Hur ofta måste du hålla mycket information i huvudet när du utför dina arbetsuppgifter ? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1013 STARKA KÄNSLOR Hur ofta händer det i ditt arbete att du möter starka känslor från andra människor? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1014 KÄNSLA AV OTILLRÄCKLIGHET Hur ofta känns ditt arbete sådant att det aldrig kan göras bra nog ? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM1015 SVÅRT KOPPLA AV ARBETET Hur ofta har du svårt att koppla bort arbetet när du är ledig? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1016 SVÅRT FÖRENA ARBETE OCH FRITID Hur ofta är ditt arbete svårt att förena med familj och fritid? Endast direkt intervjuade 1 I stort sett varje dag 2 Minst 1 gång i veckan 3 Några gånger i månaden 4 Några gånger om året 5 Mer sällan eller aldrig

AM1021 KROPPSLIG ANSTRÄNGNING I ARBETET Hur kroppsligt ansträngande är ditt arbete vanligtvis? Endast direkt intervjuade 1 Inte alls kroppsligt ansträngande ( t ex skrivbordsarbete) 2 Unte direkt ansträngande men rörligt dvs står eller går ganska mycket men lyfter 3 Ansträngande dvs både går, står och lyfter tungt 4 Mycket ansträngande ( t ex byggnadsarbete)


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AM1022 DAGAR SJUK UNDER ÅRET Hur många dagar under de senaste 12 månaderna har du sammanlagt varit borta från arbetet pga egen sjukdom , dvs sjukskrivning , vård , behandling eller undersökning ? Endast direkt intervjuade 1 Ingen dag 2 1-7 dagar 3 8-24 dagar 4 25-99 dagar 5 100-365 dagar

AM1023 SJUKNÄRVARO Har det under det senaste året hänt att du gått till arbetet trots att du var så sjuk att du borde stannat hemma? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AM1024 ANTAL DAGAR SJUKNÄRVARO Ungefär hur många dagar ? Endast direkt intervjuade 1 1-7 dagar 2 8-24 dagar 3 25-99 dagar 4 100-365 dagar

AT0012 NORMAL VECKOARBETSTID HELTID Till Ip som arbetar heltid enligt var SY0052: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0013 NORMAL VECKOARBETSTID DELTID Till Ip som arbetar deltid enligt var SY0053:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter

AT0014 NORMAL VECKOARBETSTID JORDBRUK Till Ip som arbetar i jordbruk enligt var SY0036: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar,minuter

AT0015 NORMAL VECKOARBETSTID FÖRETAG Till Ip som arbetar i företag enligt SY0041: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter

AT0016 NORM VECKOARBETSTID YTTERL ARBETE Om ytterligare arbete enligt SY0302: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0025 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING 4 Till anställda: Vilken är den huvudsakliga arbetstiden eller skiftformen i Ditt huvudsakliga arbete? Jämför var AT0020 , AT0023, AT0024! 1 Dagtid 2 Kvällstid 3 Nattid 4 Skift med nattarbete 5 Skift utan nattarbete 6 Oregelbunden förläggning över dygnet och veckan enl arbetsschema eller 7 Annan arbetstidsförläggning

AT0026 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING ANDRA JOBB Om up har mer än 1 anställning: Vilken är den huvudsakliga arbetstiden eller skiftformen i din andra anställning ? 1 Dagtid 2 Kvällstid 3 Nattid 4 Skift med nattarbete 5 Skift utan nattarbete 6 Oregelbunden förläggning över dygnet och veckan enl arbetsschema eller 7 Annan arbetstidsförläggning

AT0039 ANTAL TIMMAR I HUVUDSAKLIGT ARBETE Antal timmar i huvudsakligt arbete enligt var SY0303.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0041 KORTARE/LÄNGRE ARBETSTID Till anställda: Din vanliga veckoarbetstid om .. timmar (enligt AT0040) är det den arbetstid som passar Dig bäst, eller skulle kortare eller längre arbetstid passa bättre? Vi tänker oss då att lönen minskar eller ökar i motsvarande mån. Endast direkt intervjuade.

1 Nuvarande arbetstid passar bäst 2 Kortare passar bättre 3 Längre passar bättre

AT0042 ÖNSKAT ANTAL TIMMAR Om kortare eller längre arbetstid önskad enligt var AT0041: Hur många timmar i veckoarbetstid skulle då passa Dig bäst? Kod = Antal timmar Endast direkt intervjuade.

AT0051 KORTARE ARBETSTID SKÄL 1 Om kortare arbetstid önskas enligt var AT0041: Man kan önska sig kortare arbetstid av flera skäl. Nu skall jag räkna upp några tänkbara skäl så får Du ange vilka som passar in i Din egen situation. Att Du vill ha kortare arbetstid beror det på : Att Du vill ägna mer tid åt barnen? Endast direkt intervjuade.

1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0053 KORTARE ARBETSTID SKÄL 3 Se var AT0051! Beror det på hälsan? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AT0054 KORTARE ARBETSTID SKÄL 4 Beror det på att Du vill ägna Dig (mer) åt studier? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AT0058 KORTARE ARBETSTID SKÄL 8 Beror det på att Du vill ägna Dig åt annat förvärvsarbete t ex extraknäck eller eget företag? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AT0059 KORTARE ARBETSTID SKÄL 9 Beror det på annat skäl? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej

AT0060 KORTARE ARBETSTID SKÄL MAKE/MAKA PENS Beror det på att din make/maka/sambo är pensionerad/arbetar deltid? Endast direkt intervjuade. 1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0325 KVÄLLS ELLER HELGJOBB SOFI:Hur ofta händer det att du jobbar kväller eller helger?

1 Aldrig 2 Några få gånger om året 3 Någon gång per månad 4 Någon gång per vecka 5 Flera gånger per vecka

AT0511 MORGONARBETE Till anställda som svarat ja på AT0501:Arbetade Du någon dag tidigt på morgonen dvs mellan kl 0500 och kl 0700? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0512 MORGONARBETE VARJE ARBETSDAG Till de som svarat ja på var AT0511 (=morgonarbete): Varje arbetsdag? (dvs ngn gång mellan kl 0501-0659) Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0521 KVÄLLSARBETE Till anställda som svarat ja på var AT0501: Arbetade Du någon dag på kvällen, dvs mellan kl 1800 och kl 2200? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0522 KVÄLLSARBETE VARJE ARBETSDAG Till de som svarat ja på var AT0521: Varje arbetsdag? (dvs arbetat någon gång 1801-2159). Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0531 NATTARBETE Till anställda som var i arbete under mätveckan (dvs ja på var AT0501):Arbetade Du någon dag på natten? (dvs mellan kl 2200 och kl 0500) Endast direkt intervjuade

1 Ja 2 Nej

AT0532 NATTARBETE VARJE ARBETSDAG Till de som svarat ja på var AT0531: Varje arbetsdag? (dvs kl 2201-0500) Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0541 LÖRDAGSARBETE Till anställda i arbete under mätveckan: Arbetade Du i lördags? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0551 SÖNDAGSARBETE Till anställda i arbete under mätveckan (enligt var AT0501):Arbetade Du i söndags (eller annan helgdag)? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0561 ÖVERTID Till anställda i arbete under mätveckan (enligt var AT0501):Arbetade Du någon övertid förra veckan? Endast direkt intervjuade 1 Ja 2 Nej

AT0562 TIMMAR ÖVERTID Om ja på var AT0561:Hur många timmar och minuter blev det sammanlagt? Kod = Timmar och minuter (övertid under mätveckan) Endast direkt intervjuade

AT0563 ERSÄTTNING ÖVERTID Var den övertiden (enl AT0561) helt eller delvis ersatt i tid eller pengar

1 helt 2 delvis 3 inte alls


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

AT0564 ÖVERTID BEORDRAD Var den (övertiden enl AT0561) helt eller delvis beordrad

1 helt 2 delvis 3 inte alls

AT0702 MÖJLIGHET TILL KOMPLEDIGHET Till anställda :Har Du möjlighet att arbeta in tid som Du sedan kan ta ut som komptid (kompensationsledigt)? 1 Ja 2 Nej

AT0703 FÖRLÄGGNING AV ARBETSTID Till anställda :Passar den ordinarie förläggningen av Dina arbetstider eller skulle Du vilja ha Ditt arbete förlagt till andra tider? Endast direkt intervjuade

1 Ja, passar bra 2 Nej, vill ha nadra tider

AT0716 ORSAK VILL HA ANDRA TIDER Om man vill ha andra arbetstider: Varför skulle du vilja ha andra tider? Kod 6 = *annat' tillkom år 2003 - fanns ej tidigare 1 Vill ha mer tid till familjen 2 Kommunikationerna passar inte 3 Vill kunna träffa vänner och bekanta 4 Orkar inte sena kvällar/nätter/tidiga morgnar 5 Tiderna är alltför oregelbundna 6 Annat skäl


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0010 KÖN Ip :s kön

1 Män 2 Kvinnor

BA0011 KÖN FR FORMULÄR Anteckna Up:s kön

1 Män 2 Kvinnor

BA0020 ÅLDER UNDERSÖKNINGSÅRET Antal år intervjuåret.

BA0021 CIVILSTÅND ENLIGT RTB Civilstånd enligt RTB. 0 = Uppgift saknas (t ex samboende indirekt valda 1975- 1979) 1 Ogift 2 Gift man 3 Gift kvinna, ej samboende med mannen 4 Frånskild 5 Änka/Änkling 6 Avliden (förekommer ej) 7 Gift kvinna, samboende med mannen 8 Barn under 18 år 9 Fosterbarn under 18 år


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0022 NATIONALITET ENLIGT RTB Nationalitet enligt RTB.

1 Svensk 2 Svensk med årtal 10 Finsk 21 Dansk 22 Norsk 23 Isländsk 31 Portugisisk 32 Spansk 33 Italiensk 34 Jugoslavisk 35 Grekisk 40 Övriga utländer 99 Uppgift saknas

BA0024 MAKES ÅLDER Make/as ålder

BA0025 NATIONALITET ALFA Nationalitet alfabetisk

BA0027 NY NYVIKT Ny nyvikt (1998)

BA0028 NY NY BOSTADSHUSHÅLLSVIKT Ny ny bostadshushållsvikt (1998)


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0029 NY NY FAMILJEHUSHÅLLSVIKT Ny ny familjehushållsvikt

BA0030 INDIVIDVIKT Individvikt inklusive 1 decimal Används för att väga upp urvalet till befolkningsnivå.

BA0032 BOSTADSHUSHÅLLSVIKT Uppräknat antal hushåll som en post motsvarar. Samtliga i intervjublankettens hushållstablå anses ingå i hushållet. Enbart hushåll där någon medlem är 16-84 år ingår i populationen. FBh = Fh/1+ summa ki Fh = Individvikt Ki bestäms enligt följande för andra hushållsmedlemmar än Up. I vissa fall när åldern inte varit känd på alla hushållsmedlemmar har individuell bedömning gjorts. Andra hushållsmedlemmar UP 16-74år UP 75-84år ----------------------------------------------------- 16-74 I 1,0 0,3949 I 75-84 I 2,5320 1,0 ______________________________________________________ För år 1986-1987 gäller följande enligt POF: K=antalet personer i bostaden som är 16-84år.Samtliga i intervjublankettens hushållstablå anses ingå i hushållet.Enbart hushåll där någon medlem är 16-84år ingår i populationen. Bvikt=Ivikt/K ______________________________________________________ kallas just bostadshushållsvikt.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0033 FAMILJEHUSHÅLLSVIKT Familjehushållsvikt inklusive 1 decimal Uppräknat antal familjer som en post motsvarar. Enbart de familjer där UP eller sambo = 16-84år ingår i populationen. Kvarboende 16-17 år har getts vikt = 0 och ingår således enbart som barn. FFh = Fh/1+Ks Fh = Individvikt Ks bestäms för gift eller samboende enligt följande: Sambos ålder UP 16-74år UP 75-84år 16-74år 1,0 0,3949 75-84år 2,5320 1,0 ________________________________________________________ För år 1986-87 gäller följande: För ensamstående är K=1 För samboende:Om åldern för endera av Ip eller make/maka/samboende är = 16-84år sätt K=1 Om åldern för båda år 16-84år sätt K=2 Fvikt = Ivikt/K Kvarboende 16-17år har getts vikt=0 och ingår således enbart som barn. ________________________________________________________ Variabeln finns från år 1980

BA0036 NY VIKT Efterstratifierar även efter KU-uppgift (dvs Up har haft arbetsinkomst under året)

BA0040 LÄN-KOMMUN-FÖRSAMLING Folkbokföringsförhållanden vid intervjutillfället


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0050 A-REGION A-region 1-70

BA0061 ENDI, DIREKT INTERVJU 0 Indirekt intervju 1 Direkt intervju

BA0063 INTERVJUPERSON VID INDIREKT INT Om indirekt intervju: Intervjun gjord med: ... 1 Make/maka/sambo 2 Annan hushållsmedlem (med i tablå) 3 Förälder, syskon, barn utanför hushållet 4 Vårdpersonal eller annan personal på institution 5 Annan person nämligen …

BA0064 INTERVJU MED VEM Om intervjupersonen är utländsk medborgare markera vem intervjun gjordes med. 1 Up själv 2 Professionell tolk 3 Vuxen hushållsmedlem som tolk 4 Barn som tolk 5 Granne, bekant el dylikt

BA0065 ENDI, DIREKT INTERVJU Kod för indirekt intervju

1 Direkt intervju 2 Indirekt intervju


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0069 URSPRUNG BAKGRUND Utländsk eller svensk bakgrund enligt MIS 2002-3 1 Född utomlands 2 Född i Sverige med båda föräldrar utrikes födda 3 Född i Sverige med 1 utrikes född förälder 4 Född i Sverige med svenska föräldrar

BA0070 NATIONALITET Nationalitet konstruerad

1 Svensk medborgare samt båda föräldrar infödda svenskar 2 2:a generationens invandrare, svensk medborgare född i Sverige med någon av 3 Naturaliserade invandrare. Svensk medborgare född i utlandet med någon av 4 Nordiskt medborgarskap (dansk, norsk, isländsk) 5 Finländsk medborgare 6 Sydeuropeisk medborgare (portugisisk, spansk, grekisk, italiensk, jugoslavisk 7 Övriga utländska medborgare enligt RTB 9 Bortfall (nationalitet okänd)

BA0073 NY NATIONALITETSKOD Nationalitet vid intervjutillfället.

2 DANMARK 3 FINLAND 4 ISLAND 5 NORGE 101 ALBANIEN 102 ANDORRA 103 BELGIEN 104 BULGARIEN 105 DANZIG


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

106 ESTLAND 107 FRANKRIKE 108 GREKLAND 109 IRLAND 110 ITALIEN 111 JUGOSLAVIEN,MAKEDONIEN,BOSNIEN-HERCEG.,SLOVENIEN,KROATIEN 112 LETTLAND 113 LIECHTENSTEIN 114 LITAUEN 115 LUXEMBURG 116 MALTA 117 MONACO 118 NEDERLÄNDERNA 119 POLEN 120 PORTUGAL 121 RUMÄNIEN 123 SAN MARINO 124 SCHWEIZ 125 SPANIEN 126 STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND 127 TJECKOSLOVAKIEN , TJECKIEN, SLOVAKIEN 128 TYSKA DEM REP (DDR) 129 TYSKLAND SAAR-OMRÅDET 130 UNGERN 131 VATIKANSTATEN 132 ÖSTERRIKE 201 ALGERIET 202 ANGOLA 203 ARABREPUBLIKEN EGYPTEN 204 BENIN 205 BOTSWANA 206 BURKINA FASO 207 BURUNDI


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

208 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 209 COMORERNA 210 DJIBOUTI 211 GAZA-OMRÅDET EGYPTEN 212 EKVATORIALGUINEA 213 ELFENBENSKUSTEN 214 ERITREA , ETIOPIEN 215 FRANSKA MAROCKO 216 GABON 217 GAMBIA 218 GHANA 219 GUINEA 220 GUINEA-BISSAU 221 KAMERUN 222 KAP VERDE 223 KENYA 224 KONGO 225 LESOTHO 226 LIBERIA 227 LIBYEN 228 MADAGASKAR 229 MALAWI 230 MALI 231 MAROCKO 232 MAURETANIEN 233 MAURITIUS 234 MOCAMBIQUE 235 NAMIBIA 236 NIGER 237 NIGERIA 238 RWANDA 239 SAO TOME OCH PRINCIPE 240 SENEGAL 241 SEYCHELLERNA 242 SIERRA LEONE 243 SOMALIA 244 SUDAN


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

245 SWAZILAND 246 SYDAFRIKA 247 TANZANIA 248 TCHAD 249 TOGO 250 TUNISIEN 251 UGANDA 252 KONGO, DEMOKRATISKA REPUBLIKEN , ZAIRE(BELGISKA KONGO)

253 ZAMBIA 254 ZANZIBAR 255 FEDERATIONEN RHODESIA & NYASAL , ZIMBABWE 301 ANTIGUA OCH BARBUDA 302 BAHAMAS 303 BARBADOS 304 BELIZE 305 KANADA 306 COSTA RICA 307 KUBA 308 DOMINICA 309 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 310 EL SALVADOR 311 GRENADA 312 GUATEMALA 313 HAITI 314 HONDURAS 315 JAMAICA 316 MEXIKO 317 NICARAGUA 318 PANAMA 319 S:T LUCIA 320 S:T VINCENT OCH GRENADINERNA 321 S:T KITTS OCH NEVIS 322 TRINIDAD OCH TOBAGO 323 USA 324 JUNGFRUÖARNA, BRITTISKA 401 ARGENTINA 402 BOLIVIA


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

403 BRASILIEN 404 CHILE 405 COLOMBIA 406 ECUADOR 407 GUYANA 408 PARAGUAY 409 PERU 410 SURINAM 411 URUGUAY 412 VENEZUELA 501 AFGHANISTAN 502 BAHRAIN 503 BANGLADESH 504 BHUTAN 505 BRUNEI DARUSSALAM 506 BURMA , MYANMAR 507 CYPERN

508 FILIPPINERNA 509 ARABEMIRATEN, FÖRENADE 510 HONGKONG 511 INDIEN 512 INDONESIEN 513 IRAK 514 IRAN 515 ISRAEL 516 JAPAN 517 YEMEN 518 JORDANIEN 519 KAMBODJA 520 TAIWAN 521 KINA 522 KOREA, NORD- 523 KOREA, SYD- 524 KUWAIT 525 LAOS 526 LIBANON 527 MALAYSIA


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

528 MALAJISKA FÖRBUNDET 529 MALDIVERNA 530 MONGOLIET 531 NEPAL 532 MUSKAT OCH OMAN 533 PAKISTAN 534 VÄSTBANKEN , PALESTINA 535 QATAR 536 SAUDIARABIEN 537 SIKKIM 538 SINGAPORE 539 SRI LANKA 540 SYDJEMEN 541 SYRIEN 542 THAILAND 543 TURKIET 544 VIETNAM 545 VIETNAM, REP 601 AUSTRALIEN 602 FIJI 603 KIRIBATI 604 NAURU 605 NYA ZEELAND 606 PAPUA NYA GUINEA 607 SALOMONÖARNA 608 TONGA

609 VANUATU 610 VÄSTRA SAMOA , SAMOA 611 MARSHALLÖARNA 612 MIKRONESIEN 614 PALAU 615 TUVALU 701 RYSSLAND 800 SVERIGE 900 STATSLÖS 913 INT NAT TERRITORIUM 920 UNDER UTREDNING


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

950 OKÄNT 960 UPPGIFT SAKNAS

BA0079 FADERS NATIONALITET (2002) Faders nationalitet

1 SVERIGE 2 DANMARK 3 FINLAND 4 ISLAND 5 NORGE 101 ALBANIEN 102 ANDORRA 103 BELGIEN 104 BULGARIEN 105 DANZIG 106 ESTLAND 107 FRANKRIKE 108 GREKLAND 109 IRLAND 110 ITALIEN 111 BOSNIEN-HERCEGOVINA JUGOSLAVIEN KROATIEN MAKEDONIEN 112 LETTLAND 113 LIECHTENSTEIN 114 LITAUEN 115 LUXEMBURG 116 MALTA 117 MONACO 118 NEDERLÄNDERNA 119 POLEN 120 PORTUGAL 121 RUMÄNIEN 123 SAN MARINO 124 SCHWEIZ 125 SPANIEN


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

126 STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND 127 SLOVAKIEN TJECKIEN TJECKOSLOVAKIEN 128 TYSKA DEM REP (DDR) 129 SAAR-OMRÅDET TYSKLAND 130 UNGERN 131 VATIKANSTATEN 132 ÖSTERRIKE 201 ALGERIET 202 ANGOLA 203 ARABREPUBLIKEN EGYPTEN 204 BENIN 205 BOTSWANA

206 BURKINA FASO 207 BURUNDI 208 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 209 COMORERNA 210 DJIBOUTI 211 EGYPTEN GAZA-OMRÅDET 212 EKVATORIALGUINEA 213 ELFENBENSKUSTEN 214 ERITREA ETIOPIEN 215 FRANSKA MAROCKO 216 GABON 217 GAMBIA 218 GHANA 219 GUINEA 220 GUINEA-BISSAU 221 KAMERUN 222 KAP VERDE 223 KENYA 224 KONGO 225 LESOTHO 226 LIBERIA 227 LIBYEN 228 MADAGASKAR 229 MALAWI 230 MALI


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

231 MAROCKO 232 MAURETANIEN 233 MAURITIUS 234 MOCAMBIQUE 235 NAMIBIA 236 NIGER 237 NIGERIA 238 RWANDA 239 SAO TOME OCH PRINCIPE 240 SENEGAL 241 SEYCHELLERNA 242 SIERRA LEONE 243 SOMALIA 244 SUDAN 245 SWAZILAND 246 SYDAFRIKA 247 TANZANIA 248 TCHAD 249 TOGO 250 TUNISIEN 251 UGANDA

252 KONGO, DEMOKRATISKA REPUBLIKEN ZAIRE (BELGISKA KONGO) 253 ZAMBIA 254 ZANZIBAR 255 FEDERATIONEN RHODESIA & NYASAL ZIMBABWE 301 ANTIGUA OCH BARBUDA 302 BAHAMAS 303 BARBADOS 304 BELIZE 305 KANADA 306 COSTA RICA 307 KUBA 308 DOMINICA 309 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 310 EL SALVADOR 311 GRENADA 312 GUATEMALA


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

313 HAITI 314 HONDURAS 315 JAMAICA 316 MEXIKO 317 NICARAGUA 318 PANAMA 319 S:T LUCIA 320 S:T VINCENT OCH GRENADINERNA 321 S:T KITTS OCH NEVIS 322 TRINIDAD OCH TOBAGO 323 USA 324 JUNGFRUÖARNA, BRITTISKA 401 ARGENTINA 402 BOLIVIA 403 BRASILIEN 404 CHILE 405 COLOMBIA 406 ECUADOR 407 GUYANA 408 PARAGUAY 409 PERU 410 SURINAM 411 URUGUAY 412 VENEZUELA 501 AFGHANISTAN 502 BAHRAIN 503 BANGLADESH 504 BHUTAN 505 BRUNEI DARUSSALAM 506 BURMA MYANMAR 507 CYPERN


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

508 FILIPPINERNA 509 ARABEMIRATEN, FÖRENADE 510 HONGKONG 511 INDIEN 512 INDONESIEN 513 IRAK 514 IRAN 515 ISRAEL 516 JAPAN 517 YEMEN 518 JORDANIEN 519 KAMBODJA 520 TAIWAN 521 KINA 522 KOREA, NORD- 523 KOREA, SYD- 524 KUWAIT 525 LAOS 526 LIBANON 527 MALAYSIA 528 MALAJISKA FÖRBUNDET 529 MALDIVERNA 530 MONGOLIET 531 NEPAL 532 MUSKAT OCH OMAN 533 PAKISTAN 534 PALESTINA 535 QATAR 536 SAUDIARABIEN 537 SIKKIM 538 SINGAPORE 539 SRI LANKA 540 SYDJEMEN 541 SYRIEN 542 THAILAND 543 TURKIET 544 VIETNAM


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

545 VIETNAM, REP 601 AUSTRALIEN 602 FIJI 603 KIRIBATI 604 NAURU 605 NYA ZEELAND 606 PAPUA NYA GUINEA 607 SALOMONÖARNA

608 TONGA 609 VANUATU 610 VÄSTRA SAMOA 611 MARSHALLÖARNA 612 MIKRONESIEN 614 PALAU 615 TUVALU 701 RYSSLAN SOVJETUNIONEN FD SOVJETREPUBLIKER 900 STATSLÖS 910 OB 911 UPPHÖRT LAND 912 AVREG ENL 26§ FBF 913 INT NAT TERRITORIUM 920 UNDER UTREDNING 940 OKÄNT ÖÖ 950 OKÄNT 960 UPPGIFT SAKNAS


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0080 MODERS NATIONALITET (2002) Moders nationalitet

1 SVERIGE 2 DANMARK 3 FINLAND 4 ISLAND 5 NORGE 101 ALBANIEN 102 ANDORRA 103 BELGIEN 104 BULGARIEN 105 DANZIG 106 ESTLAND 107 FRANKRIKE 108 GREKLAND 109 IRLAND 110 ITALIEN 111 BOSNIEN-HERCEGOVINA JUGOSLAVIEN KROATIEN MAKEDONIEN 112 LETTLAND 113 LIECHTENSTEIN 114 LITAUEN 115 LUXEMBURG 116 MALTA 117 MONACO 118 NEDERLÄNDERNA 119 POLEN 120 PORTUGAL 121 RUMÄNIEN 123 SAN MARINO 124 SCHWEIZ 125 SPANIEN 126 STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND 127 SLOVAKIEN TJECKIEN TJECKOSLOVAKIEN 128 TYSKA DEM REP (DDR) 129 SAAR-OMRÅDET TYSKLAND


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

130 UNGERN 131 VATIKANSTATEN 132 ÖSTERRIKE 201 ALGERIET 202 ANGOLA 203 ARABREPUBLIKEN EGYPTEN 204 BENIN 205 BOTSWANA

206 BURKINA FASO 207 BURUNDI 208 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 209 COMORERNA 210 DJIBOUTI 211 EGYPTEN GAZA-OMRÅDET 212 EKVATORIALGUINEA 213 ELFENBENSKUSTEN 214 ERITREA ETIOPIEN 215 FRANSKA MAROCKO 216 GABON 217 GAMBIA 218 GHANA 219 GUINEA 220 GUINEA-BISSAU 221 KAMERUN 222 KAP VERDE 223 KENYA 224 KONGO 225 LESOTHO 226 LIBERIA 227 LIBYEN 228 MADAGASKAR 229 MALAWI 230 MALI 231 MAROCKO 232 MAURETANIEN 233 MAURITIUS 234 MOCAMBIQUE


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

235 NAMIBIA 236 NIGER 237 NIGERIA 238 RWANDA 239 SAO TOME OCH PRINCIPE 240 SENEGAL 241 SEYCHELLERNA 242 SIERRA LEONE 243 SOMALIA 244 SUDAN 245 SWAZILAND 246 SYDAFRIKA 247 TANZANIA 248 TCHAD 249 TOGO 250 TUNISIEN 251 UGANDA

252 KONGO, DEMOKRATISKA REPUBLIKEN ZAIRE (BELGISKA KONGO) 253 ZAMBIA 254 ZANZIBAR 255 FEDERATIONEN RHODESIA & NYASAL ZIMBABWE 301 ANTIGUA OCH BARBUDA 302 BAHAMAS 303 BARBADOS 304 BELIZE 305 KANADA 306 COSTA RICA 307 KUBA 308 DOMINICA 309 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 310 EL SALVADOR 311 GRENADA 312 GUATEMALA 313 HAITI 314 HONDURAS 315 JAMAICA 316 MEXIKO


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

317 NICARAGUA 318 PANAMA 319 S:T LUCIA 320 S:T VINCENT OCH GRENADINERNA 321 S:T KITTS OCH NEVIS 322 TRINIDAD OCH TOBAGO 323 USA 324 JUNGFRUÖARNA, BRITTISKA 401 ARGENTINA 402 BOLIVIA 403 BRASILIEN 404 CHILE 405 COLOMBIA 406 ECUADOR 407 GUYANA 408 PARAGUAY 409 PERU 410 SURINAM 411 URUGUAY 412 VENEZUELA 501 AFGHANISTAN 502 BAHRAIN 503 BANGLADESH 504 BHUTAN 505 BRUNEI DARUSSALAM 506 BURMA MYANMAR

507 CYPERN 508 FILIPPINERNA 509 ARABEMIRATEN, FÖRENADE 510 HONGKONG 511 INDIEN 512 INDONESIEN 513 IRAK 514 IRAN 515 ISRAEL 516 JAPAN 517 YEMEN


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

518 JORDANIEN 519 KAMBODJA 520 TAIWAN 521 KINA 522 KOREA, NORD- 523 KOREA, SYD- 524 KUWAIT 525 LAOS 526 LIBANON 527 MALAYSIA 528 MALAJISKA FÖRBUNDET 529 MALDIVERNA 530 MONGOLIET 531 NEPAL 532 MUSKAT OCH OMAN 533 PAKISTAN 534 PALESTINA 535 QATAR 536 SAUDIARABIEN 537 SIKKIM 538 SINGAPORE 539 SRI LANKA 540 SYDJEMEN 541 SYRIEN 542 THAILAND 543 TURKIET 544 VIETNAM 545 VIETNAM, REP 601 AUSTRALIEN 602 FIJI 603 KIRIBATI 604 NAURU 605 NYA ZEELAND 606 PAPUA NYA GUINEA 607 SALOMONÖARNA 608 TONGA


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

609 VANUATU 610 VÄSTRA SAMOA 611 MARSHALLÖARNA 612 MIKRONESIEN 614 PALAU 615 TUVALU 701 RYSSLAN SOVJETUNIONEN FD SOVJETREPUBLIKER 900 STATSLÖS 910 OB 911 UPPHÖRT LAND 912 AVREG ENL 26§ FBF 913 INT NAT TERRITORIUM 920 UNDER UTREDNING 940 OKÄNT ÖÖ 950 OKÄNT 960 UPPGIFT SAKNAS

BA0082 KOMMUNSTORLEK Storstadsområde, kommunstorlek, tätortsgrad 101-109 = Andra kommuner inom Stor-Stockholm 111-119 = Stockholms kommun (ev 111 enbart) 201-209 = Andra kommuner inom Stor-Göteborg 211-219 = Göteborgs kommun (ev 211 enbart) 301-309 = Andra kommuner inom Stor-Malmö 311-319 = Malmö kommun (ev 311 enbart) 901 = Kommuner utanför storstadsområdena med mer än 75 000 inv 902 = 50 000 - 74 999 inv 903 = 30 000 - 49 999 inv 904 = 20 000 - 29 999 inv 905 = 10 000 - 19 999 inv 906 = - 9 999 inv Kommunstorlek enligt Sveriges officiella Statistik, bostadsbyggandet.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0083 KOMMUNSTORLEK 1 DEC Kommunstorlek, storstadsområde, tätortsgrad 1982 1 dec Se var BA0082!

BA0084 TÄTORTSGRAD FOB 75 Koder 0-100 Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1975 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter.

BA0085 TÄTORTSGRAD FOB 80 Se var BA0084! Här Fob 80Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1980 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare ,såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0086 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1972 Ortsgrupper enligt den regionala strukturplanen - prop 1972-111 Koder Beteckning Avgränsning ______________________________________ 101,131, Storstäder Storstadsområden omfattar 141, Stockholms-Göteborgs-och 102-122, Malmö-regionerna 132-134, 142-151, 201-223 Primära centra Kommuner vilkas centra är centralorter för hela län, i några fall centra åtmin- stone inom någon samhälls- sektor även för en hel lands- del.23 primära centra är utpekade varav 10 är flerkär- niga. 301-371 Regioncentra Kommuner vilkas centra har betydelse för sysselsättning och serviceförsörjning inte bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner.70 regionala centra varav 5 flerkär- niga är utpekade. 401-526 Kommuncentra Kommuner med sådana central orter vilkas funktioner är begränsade huvudsakligen till invånarna i den egna kommunen


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0087 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1977 Enligt SFS 1977:2 Koder Beteckning Avgränsning _________________________________________ 101-103 Centra i stor- Stockholms,Malmö/Lunds och stadsområden Göteborgs kommuner 200-399 Primära centra Skall tjäna som huvudorter för näringsliv och service inom länen 400-599 Regionala cen- Orter som har betydelse inte tra bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner då det gäller möjligheter till arbete och service 600-799 Kommuncentra Kommuner vilkas funktioner huvudsakligen begränsas till de egna kommuninnevånarna Redovisas Kommundels- Tätorter inom inre stödområ- ej centra det samt på Gotland i till ytan stora kommuner.Avsikten är att de skall vara ett kom- plement till kommunens huvud- ort och tjänstgör som stödje- punkter för serviceförsörj- ningen i kommunen.


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0088 SAMVERKANSOMRÅDE Samverkansområde

1 Östra samverkansområdet (Sthlm, Uppsala, Söderm.,Västmanl, Gotlands län) 2 Sydöstra samvomr (Östergötl, Jönköping, Kronoberg,Kalmar län) 3 Södra samvomr (Blekinge, Kristianstad o Malmöhus) 4 Västra samvomr (Halland, Göteb o Bohus, Älvsborg o Skarab) 5 Värmland Örebro (Värmlands o Örebro län) 6 Gävle- Dala (Kopparberg och Gävleborgs län) 7 Mellersta Norrlands svo (Västernorrl o Jämtland) 8 Övre Norrlands svo (Västerbotten o Norrbotten)

BA0090 H-REGION Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår t.ex Gotland och delar av Öland i H5. H1 = Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region H2 = Göteborg och Malmö Göteborgs A-region, Malmö/Lund/Trelleborgs A-regi H3 = Större städer Kommuner med mer än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum H4 = Södra mellanbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 inv inom 100 km:s radie från samma punkt H5 = Norra tätbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 inv inom 100 km:s radie fr samma punkt H6 = Norra glesbygden Kommuner med mindre än 27 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

10 H1 Stockholm 28 H2 Göteborg 29 H2 Malmö 30 H3 Större städer 40 H4 Södra mellanbygden 50 H5 Norra tätbygden 60 H6 Norra glesbygden

BA0092 RIKSOMRÅDE Riksområde 1 = Stockholms län 2 = Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län 3 = Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län 4 = Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 5 = Hallands, Göteborg o Bohuslän Älvsborgs och Skaraborgs län 6 = Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län 7 = Västernorrlands och Jämtlands län 8 = Västerbottens och Norrbottens län

1 Stockholm 2 Östra mellansverige 3 Småland med öarna 4 Sydsverige 5 Västsverige 6 Norra mellansverige 7 Mellersta Norrland 8 Övre Norrland


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0093 T-REGION Trafikregion Koder T-region Innebörd 0-2 T-reg 1 Stockholms tätort med förorter 3 T-reg 2 Göteborgs tätort med förorter 4-5 T-reg 3 Tätorter med 25 000- 250 000 inv 6-7 T-reg 4 Tätorter med 5 000 -25 000 inv 8 T-reg 5 Mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige 9 T-reg 6 Mindre tätorter och glesbygd i norra Sverige

BA0094 STÖDOMRÅDE 1980 0 = Övriga Sverige 1 = Stödområde 1 2 = Stödområde 2 3 = Stödområde 3 4 = Stödområde 4 5 = Stödområde 5 6 = Stödområde 6 Stödområde enligt förordning om regionalt stöd.

BA0095 STÖDOMRÅDE 1976 0 = Övriga Sverige 1 = Grå zonen 2 = Yttre stödområdet 3 = Inre stödområdet


LE0101_DO_2002 05-10-19 16.41

BA0096 STÖDOMRÅDE NU 1 = A 2 = B 3 = C

undersökning om levnadsförhållanden 2002...uno davidsson joachim vogel tfn: 08-5069 4974 tfn:...

Documents