ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura …1199950/fulltext01.pdf ·...

Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker En tvärsnittsstudie

Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages A cross sectional study

Shahad Anwer Manar Omar

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap

Tandhygienistprogrammet

Oral hälsa, examensarbete 15 hp

Duangjai Lexomboon

Anita Boström

April 2018

SAMMANFATTNING

Titel: Ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker

Adolescents knowledge of dental erosion and consumption of acidic beverages Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa Examensarbete, 15hp Författare: Shahad Anwer Manar Omar Handledare: Duangjai Lexomboon Sidor: 16 Månad och år för examen: April 2018 Nyckelord: Dental erosion, kunskap, sura drycker, ungdomar.

Introduktion: Dental erosion är en irreversibel förlust av tandsubstans genom en

kemisk process som inte involverar bakterier. Erosionsskador är ett växande problem bland ungdomar som orsakas av interna och externa faktorer.

Syfte: Att studera vad ungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras

konsumtion av sura drycker.

Frågeställningar: Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?

Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?

Metod: Studien är en tvärsnittsstudie. Data samlade in med hjälp av ett frågeformulär

innehållande 13 frågor. Urvalet bestod av 193 ungdomar från två gymnasieskolor i

Mellansverige. Totalt deltog 170 tredjeårselever.

Resultat: Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är

frätskador på tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man

dricker varmt eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40%) visste

att tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter

kan minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan

måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.

Konklusion: Ungdomarna hade begränsade kunskaper om dental erosion. Det fanns

även ungdomar som hade en hög konsumtion av sura drycker dagligen. Fler studier

behövs för att undersöka ungdomars kunskaper och konsumtionsvanor av sura drycker.

INNEHÅLLSFÖRTEKCNING

1. INTRODUKTION ...................................................................................................... 1

1.1 Sen adolescens ....................................................................................................... 1

1.2 Dental erosion ....................................................................................................... 1

1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage ..................................................................... 2

1.2.2 Förekomsten av dental erosion i Sverige ......................................................... 2

1.3 Riskfaktorer .......................................................................................................... 3

1.3.1 Exogena faktorer ............................................................................................... 3

1.3.2 Endogena faktorer ............................................................................................. 3

1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion ................................................... 4

1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion ............................................................. 4

1.6 Konsumtion av sura drycker .............................................................................. 4

1.7 Problemformulering ............................................................................................. 5

2. SYFTE ......................................................................................................................... 5

2.1 Frågeställningar .................................................................................................... 5

3. MATERIAL OCH METOD ...................................................................................... 5

3.1 Design ..................................................................................................................... 5

3.2 Urval ...................................................................................................................... 5

3.3 Frågeformulär ....................................................................................................... 6

3.4 Datainsamling ....................................................................................................... 6

3.5 Databearbetning ................................................................................................... 6

3.6 Etiskt förhållningssätt .......................................................................................... 6

4. RESULTAT ................................................................................................................. 7

4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion ......................................................... 7

4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker ............................................................... 8

4.3 Konsumtion av drycker........................................................................................ 9

5. DISKUSSION ........................................................................................................... 10

5.2 Resultatdiskussion .............................................................................................. 10

5.2 Metoddiskussion ................................................................................................. 11

6. KONKLUSION ......................................................................................................... 12

7. REFERENSER ......................................................................................................... 13

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4

1

1. INTRODUKTION

Under de senaste åren har dental erosion (frätskador) ökat hos både barn och ungdomar

(Silva et al. 2011). Dental erosion sker genom en kemisk process utan bakteriell

inverkan som kan orsaka förlust av tandens hårdvävnad. Konsumtion av sura drycker

såsom läsk och juice har ökat idag mer än tidigare (Socialstyrelsen [SoS] 2013).

Frekvent konsumtion av sura drycker är en stor anledning till att frätskador på tänderna

förekommer bland vissa åldersgrupper i Sverige.

1.1 Sen adolescens

Adolescensen eller ungdomsåren är en period av förändringar som sker fysiskt, psykiskt

och socialt som sedan formar ens identitet som en vuxen människa (Berg Kelly 2014).

Sena adolescensen omfattar åldersperioden 17–20 år och den fysiska utvecklingen från

barn till vuxen har nu genomgåtts. Den kognitiva förmågan har utvecklats till ett logiskt

och abstrakt tänkande jämfört med de tidigare åldersperioderna. Ungdomarna kan nu ta

vara på sina förmågor och kompetenser och planera sin framtid. I sitt identitetssökande

har de många valmöjligheter och i sin strävan efter självständighet kan de utsätta sig för

livsstilsvanor som innebär hälsorisker. I den här fasen börjar ungdomarna söka upp

vuxna för råd. Samtal med föräldrar och vårdpersonal har stor betydelse för individen

under den här åldern och de är återigen villiga att lyssna på vuxnas erfarenheter och

hälsoråd (Berg Kelly 2014; WHO 2006).

1.2 Dental erosion

Dental erosion beskrivs som en process där tandytan gradvis förlorats. Erosion är

resultatet av en kemisk, lokaliserad och smärtfri förlust av dental hårdvävnad utan

bakteriell inblandning (Imfeld 1996). När pH-värdet sjunker under den kritiska gränsen

vilket är 5,5 – 5,7 inträffar demineralisation av emaljen (Lingstrom & Birkhed 2006).

Den kritiska gränsen för demineralisering av dentinet sker vid pH-värdet 6,2. Första

steget till dental erosion börjar med att emaljytan börjar mjukas upp vid pH värdet av

cirka 5,5 eller lägre. Därefter sker en kontinuerlig upplösning av emaljkristaller skiktvis,

vilket leder till en permanent förlust av tandsubstans. I ett framskridet stadium blir

tandens dentin alltmer blottlagt vilket kan leda till överkänslighet i form av isningar

samt förändring av tandens morfologi (Lussi et al. 2011).

Enligt Lussi & Jaeggi (2008) försvåras diagnostisering av dental erosion i ett tidigt

stadium på grund av att de kliniska tecknen och symptomen är mindre tydliga. Det finns

dessutom inget specifikt diagnostiskt hjälpmedel inom tandvården för detektion av

dental erosion och dess progression. När nedbrytningen av emaljen nått ett mer

avancerat stadium är det kliniska utseendet det viktigaste tecknet för att kunna

diagnostisera dental erosion. Släta glaserade emaljytor, avsaknad av perikymata och

intakt emalj längs tandköttskanten är några typiska tecken på dental erosion. I ett mer

avancerat utvecklingsskede kan ytterligare ändringar i tandens morfologi synas.

Progression av ocklusal erosion kan leda till en avrundning av kusparna och

2

urgröpningar i emaljen, så kallade ”cuppings” samt att eventuella tandrestaurationer blir

belägna ovanför nivån till de angränsande tandytorna.

Ett kliniskt användbart och validerat index för klassificering av dental erosion är Basic

Erosive Wear Examination (BEWE) (Bartlett et al. 2008; Carvalho et al. 2015). Bettet

delas in i sextanter och enligt ett poängsystem registreras de mest drabbade ytorna.

Svårighetsgraden av dental erosion graderas från 0 – 3 (Tabell 1). Sammanlagda poäng

styr behandlingen för dental erosion hos den enskilda patienten.

Tabell 1. Kriterier för svårhetsgraden av dentalerosion Poäng Svårighetsgrad av erosion

0 Ingen dental erosion

1 Initial förlust av emaljens ytstruktur

2 Tydlig defekt, hård vävnadsförlust <50% av tandytan med dentinexponering

3 Hård vävnadforlust ≥50% av tandytan med dentinexponering

1.2.1 Differentialdiagnoser tandslitage

Tandens emaljyta kan utsättas för olika typer av påverkan som kan leda till att

tandsubstans förloras (Addy & Shellis 2006). Tandslitage kan ses kliniskt och det är

viktigt att kunna göra differentialdiagnos mellan de olika skadorna. Tandskador kan

vara abrasion som är en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av mekaniskt

slitage till exempel felaktig tandborstteknik. Attrition är en annan typ av skada som är

en progressiv förlust av tandens emalj orsakad av tuggning eller slipning mellan

motsatta tänder (tand mot tandkontakt). Abfraktion är förlust av tandstruktur som

orsakas av till exempel bruxism. Denna strukturella förlust inträffar på tanden vanligtvis

vid tandköttskanten.

1.2.2 Förekomst av dental erosion i Sverige

Förekomst av dental erosion bland barn och ungdomar i Sverige varierar beroende av

diagnoskriterier. En studie av Hasselkvist et al. (2010) undersökte förekomsten av

dental erosion hos 609 svenska barn och ungdomar i olika åldersgrupper. Dessa var 5–6,

13–14 och 18–19 år. Förekomsten av grav dental erosion som sträcker sig in i dentinet

på minst en tand av överkäkens incisiver, och för hela gruppen sammanlagt var 16,4 %.

Grav erosion var sammanlagt 13,3% hos 5–6 åringar, 11,9% hos 13–14 åringar och 22,3

% hos 18–19 åringar. Förekomsten av grav dental erosion var högst bland gruppen

pojkar (18-19 år), av vilka 34,4% uppvisade en eller flera tänder med allvarliga grava

skador av dental erosion. Däremot hade flickorna i samma åldersgrupp inga sådana

grava skador (0%) (Hasselqvist 2010).

En annan studie i Jönköping Sverige visade högre förekomst av dental erosion bland 20-

åriga ungdomar (Isaksson 2014). Kriterier för erosion i denna undersökning var att

kliniska erosionsskador förekom på överkäkens incisiver och/eller molarer. Grav

erosion innebar att ”cupping” fanns på tre eller flera molarer och att erosionsskador

fanns på incisiver. Av 494 deltagare hade 75 % dental erosion och 18 % hade grav

erosion. Förekomsten av dental erosion var lika hos flickor och pojkar.

3

1.3 Riskfaktorer

Det finns olika riskfaktorer till dental erosion. Livsstil, munhygiensvanor, intagsfrekvens

och konsumtionssätt av sura drycker är individuella faktorer som påverkar utvecklingen

av dental erosion (Lussi et al. 2011). Samspelet mellan kemiska, biologiska och

beteendemässiga faktorer är avgörande och bidrar till att förklara varför vissa individer

uppvisar mer erosion än andra, även om de utsätts för samma mängd syra i sin kost

(Lussi & Jaeggi 2008). Riskfaktorer för dental erosion indelas i exogena och endogena

faktorer.

1.3.1 Exogena faktorer

Exogena faktorer innefattar kostrelaterad syra påverkan från mat och drycker, intag av

läkemedel och arbetsmiljörelaterad luftburen syra påverkan (Meurman & Johansson

2006). Frekvent konsumtion av drycker med lågt pH-värde kan leda till irreversibla

erosionsskador (Lussi & Jaeggi 2008). Syror som vanligen förekommer i drycker är

äppelsyra, citronsyra och kolsyra (Lingstrom & Birkhed 2006). Några exempel på sura

drycker som har hög erosiv förmåga och är mycket sura (pH <4,0) är juice, läskedryck

och vin. Mineralvatten har pH värde 5 och har ingen erosiv potential. När mineralvatten

smaksätts med till exempel citron kan det leder till erosion skador. Tidigare studier av

Brown et.al (2007) visade att kolsyrat vatten smaksatt med olika smaker såsom persika,

lime eller citron hade relativt låga pH värden mellan 2,74 - 3,34. Fruktjuice kan vara

nyttigt för hälsan men den kan ha erosiv potential som påverkar orala hälsan negativt

vid hög konsumtion under en lång tid (Jensdottir et.al 2006).

Sura läkemedel har också en erosiv påverkan och ett stort intag av sura läkemedel,

inklusive vitamin C, och andra exempel som sura sugtabletter ökar risken för dental

erosion. Om en medicin med lågt pH och hög surhetsgrad används ofta och/eller under

en längre tid, har det potential att orsaka erosionsskador på tänderna (Lussi & Hellwig

2006).

1.3.2 Endogena faktorer

Endogena faktorer kan vara syror från återflödet av maginnehållet genom

magtarmskanalen, som vid olika sjukdomar, ätstörningar och livsstilsvanor medför att ett

surt maginnehåll når munhålan och tänderna. Patienter med gastroesofageal

refluxsjukdom och ätstörningar kan drabbas av dental erosion, på grund av närvaron av

den mycket sura magsyran (pH 1,0–3,0) (Uhlen et al. 2014). Kroniska kräkningar kan

också ha stor påverkan på dental erosion. Det har även visats att individer med kroniskt

alkoholberoende har lättare att få erosionsskador jämfört med icke alkoholberoende

(Bartlett 2006). Studien rapporterade att frekvent alkoholkonsumtion kan leda till

allvarlig irritation i magens slemhinna, vilket orsakar kräkningar som i sin tur kan leda

till erosionsskador.

4

1.4 Övriga faktorer som påverkar dental erosion

Hyposalivation och vissa beteende faktorer kan bidra till att förlust av hårdvävnad sker

på tandytor. Saliven är den viktigaste naturliga skyddsfaktorn mot dental erosion.

Saliven kan skydda tandytan genom att bilda en pellikel av salivproteiner, pellikeln

fungerar som ett skydd för emaljytan (Busalaf et al. 2012). Individer med normal

salivsekretion, det vill säga 1 - 3 ml/min stimulerad salivsekretion och 0.25 - 0.35

ml/min vilosaliv, löper mindre risk att utveckla dental erosion jämfört med individer

med hyposalivation. Detta på grund av att saliven innehåller bikarbonat som effektivt

skyddar tandytan mot syrans erosiva påverkan genom salivens buffringsförmåga och

clearence.

Vissa läkemedel kan minska salivflödet i munhålan. Detta innebär att risken för dental

erosion ökar på grund av minskad av buffringskapacitet vilket är viktigt för att motverka

syrans erosiva påverkan på tandsubstans (Lussi & Hellwig 2006). Vissa individer

överdriver användningen av tandkrämer med extra mycket slipmedel och

tandblekningsprodukter, vilket kan förvärra befintliga erosionsskador (Demarco et al.

2011). Beteende faktorer innefattar konsumtion och konsumtionsätt av sura drycker

(Sövik et al.2015). Metoden för hur intaget av sura drycker sker kan ha stor påverkan på

tänderna. Om individen håller kvar drycken en längre tid i munnen kan det orsaka en

större risk för dental erosion.

Hos individer som löper hög risk för dental erosion kan fluor som appliceras på

tandytorna skydda tänderna. Närvaron av fluor stimulerar även återmineraliseringen och

tandytan blir starkare mot syrapåverkan tack vare att fluorhydroxylapatiten är mindre

löslig (Lussi & Jaeggi 2008; Johansson et al 2012).

1.5 Ungdomars kunskap om dental erosion

Studier om ungdomars kunskaper om dental erosion är begränsad. Studier i Norge visar

att de flesta ungdomar har vissa kunskaper om dental erosion, en nationell undersökning

av Asmyhr et al. (2012) visade att av ungdomar mellan 19 och 20 år svarade 93,5 % att

de hade hört talas om dental erosion. Detta tyder på hög medvetenhet om dental erosion

och att läsk med eller utan socker kan orsaka erosionsskador. En studie i Oslo

undersökte kunskaper om dental erosion bland 18 åriga ungdomar (Skudutyte-Rysstad

2013). Av 1456 ungdomar var det 88 % som uppgav att de hade kunskap om dental

erosion. Samma studie visade att de deltagare som hade låg kunskap om dental erosion

och sura drycker var mer benägna att konsumera juice och läsk flera gånger om dagen

jämfört med andra deltagare som hade hög kunskap om dental erosion (Skudutyte-

Rysstad et al. 2013).

1.6 Konsumtion av sura drycker

5

Ungdomars livsstilsvanor har förändrats genom decennierna. Ett exempel på en sådan

förändring kan vara att den totala mängden och intagsfrekvensen av sura livsmedel och

drycker har ökat betydligt (Lussi & Carvalho 2006). Idag växer unga individer upp med

stor påverkan från massmedia, mer än tidigare generationer. Detta influerar deras val av

livsstil bland annat kostvanor. I reklamkampanjer förknippas ofta konsumtion av

sportdrycker med en aktiv och fräsch idrottande ungdom (Von Post-Skagegård et al.

2002). Konsumtionen av sura drycker bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under

senare år. Svenska bryggareföreningen visade att cirka 636 miljoner liter av läsk

konsumerades i Sverige under år 2016. Detta påvisar att en svensk individ konsumerar

drygt 70 liter av läsk per år. Studien av (Isaksson et al.2014) i Jönköping har visat att

ungdomar med grav erosion hade en högre läskkonsumtion än de som inte hade dental

erosion.

1.7 Problemformulering

Erosion på tänderna är ett växande problem bland ungdomar, därför vore det värdefullt

att ta reda vad gymnasieelever har för kunskap om detta ökande problem. Det är även

viktigt att få veta hur ungdomarnas konsumtionsvanor av sura drycker ser ut idag.

2. SYFTE

Syftet med denna studie är att studera vad gymnasieungdomar har för kunskaper om

dental erosion och deras konsumtion av sura drycker.

2.1 Frågeställningar

1. Vad har gymnasieungdomar för kunskap om dentala erosionsskador?

2. Hur ser gymnasieungdomarnas konsumtion ut när det gäller sura drycker?

3. MATERIAL OCH METOD

3.1 Design

Studien är en tvärsnittsstudie och data samlades in med hjälp av enkät.

3.2 Urval

Urvalet var ett bekvämlighetsurval från två olika gymnasieskolor i en kommun i

Mellansverige. Urvalet gjordes genom att rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna

kontaktades. Valet av vilka klasser och program som skulle ingå i studien beslutades av

rektorerna på de olika gymnasieskolorna. Totalt tillfrågades 193 elever från årskurs tre

på gymnasiet om de ville delta i studien. Antal elever som deltog från en skola var 88

elever och från den andra skolan deltog 105 ungdomar. Inklusionskriterium var att

respondenternas ålder skulle vara mellan 17–19 år när datainsamlingen skedde.

6

3.3 Frågeformulär

Enkäten bestod totalt av 13 frågor (Bilaga 1). Två frågor handlade om demografisk

bakgrund som kön och ålder (fråga 1–2). Resterande innehåll i enkäten bestod av fyra

kunskapsfrågor om dental erosion (fråga 3–6), och sex frågor om ungdomars

dryckesvanor (fråga 7–12) samt ytterligare en fråga om vad ungdomarna kan göra själva

för att minska erosionsskador på tänderna (fråga 13).

Ett pilottest av enkäten utfördes bland 4 ungdomar i samma åldersgrupp som deltagarna

i studien för att pröva hur enskilda frågor och enkäten som helhet fungerade innan

datainsamlingen påbörjades. Ungdomarna upplevde att enkätfrågorna hade god

läsbarhet och förstod frågorna. Inga förändringar gjordes av flödet eller enskilda frågor i

enkäten. 3.4 Datainsamling

Rektorerna vid de utvalda gymnasieskolorna kontaktades via mail med information om

studiens genomförande (Bilaga 2). Efter att rektorerna gett sitt muntliga samtycke till

genomförandet av studien informerade rektorerna berörda lärare på skolan om studiens

upplägg och dess genomförande. Tidpunkten för datainsamlingen planerades

tillsammans med rektorerna till ett specifikt datum så att all datainsamling kunde

genomföras under en lektion vid ett och samma tillfälle på vardera skola.

Vid tidpunkten för datainsamlingen fick eleverna muntlig och skriftlig information av

projektledarna om studiens syfte, innehåll och upplägg (Bilaga 3). Projektledaren var

också närvarande under datainsamlingen. Eleverna fick då tillfälle att ställa muntliga

frågor och informerades om att deltagandet var frivilligt, och att de kunde avbryta sitt

deltagande när som helst under ifyllandet av enkäten utan närmare förklaring. De

informerades även om att insamlad data är anonym och att konfidentialitetskravet

tillgodoses genom att uppgifterna förvaras inlåst så att obehöriga inte kan ta del av dem

samt genom projektledarnas tystnadsplikt. Därefter delades samtyckesblankett ut för

påskrift (Bilaga 4). Enkäten delades enbart ut till de elever som medgivit sitt samtycke

till att delta i studien, enkäten tog cirka 10 minuter att besvara. Efter ifyllandet av

enkäten fick eleven lägga den i ett kuvert och försluta det själv.

3.5 Databearbetning

Materialet som samlades in i denna studie analyserades med hjälp av Microsoft Excel

2016. Enkätsvaren bearbetades med deskriptiv statistik och redovisas i löpande text,

figurer och tabeller.

3.6 Etiskt förhållningssätt

Etiskt tillstånd att genomföra studien har lämnats och har fått ett etiskt godkännande av

Etik rådet vid ämnet oral hälsa Karlstads universitet. Arbetet har följt forskningsetiska

principer. Informationskravet uppfylldes genom att eleverna har fått studiens

information muntligt och skriftligt (Bilaga 3). Samtyckeskravet uppfylldes genom att

deltagarna bestämde själva att de ville delta i studien, detta har skett genom att eleverna

7

gav sitt godkännande via samtyckesblankett (Bilaga 4) samt besvarade enkäten (Bilaga

1). Eleverna visste att de hade rätt att avbryta sin medverkan under datainsamlingen

utan vidare påtryckning. Konfidentialitetskravet har tillgodogjorts genom att studiens

projektledare har tystnadsplikt och att enkätens innehåll inte kan spåras tillbaka till

enskild individ av utomstående personer. Efter datainsamlingen förvarades materialet

inlåst, och efter rapportering kan ingen enskild individ identifieras. Endast

projektledarna och handledaren hade tillgång till materialet. Nyttjandekravet har

tillgodogjorts genom att enkätens innehåll inte kommer att användas till något annat än

detta arbete. Uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt i Digitala Vetenskapliga

Arkivet (DIVA), och därefter kommer allt datamaterial att förstöras.

4. RESULTAT

Av de 193 tillfrågade eleverna i årskurs 3 på gymnasiet (17–19 år) besvarade 170 elever

(88 %) enkäten fullständigt. Antal elever som inte deltog i studien var 23 elever (12%).

Av deltagarna i studien var det fler män (41 %) än kvinnor (35 %), och 15 % uppgav

annat kön medan 5 % ville inte ange kön. Över hälften (66 %) av ungdomarna var 18 år

gamla (Tabell 2).

Tabell 2. Antal och andel deltagare (N=170)

Kön N %

Män 70 41 %

Kvinnor 60 35 %

Annat Kön 25 15 %

Vill inte ange 15 9 %

Ålder

17 år 46 27 %

18 år 113 66 %

19 år 11 7 %

4.1 Ungdomarnas kunskap om dental erosion

Utav ungdomarna som deltog i studien svarade 24 % att de hade hört talas om

tanderosion tidigare, 37 % angav att de inte hade hört talas om tanderosion förut och 39

% uppgav att de var osäkra på om de hade hört tals om detta tidigare.

Tabell 3 visar ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion, och där eleverna

kunde ange flera svarsalternativ på frågorna. På frågan vad ungdomarna trodde att

tanderosion är, svarade cirka hälften av eleverna (49 %) korrekt att tanderosion är

frätskador, och 27 % svarade vet ej. Vilka tecken som kan finnas i munnen uppgav 28

% att det kan var isningar när man dricker kallt eller varmt och 70 % svarade att de inte

visste. Vad som orsakar tanderosion svarade mindre än hälften (40 %) korrekt att det är

sura livsmedel som orsakar tanderosion. Vet ej uppgav 32 % av eleverna. På frågan om

vad ungdomar kan göra själva för att minska eller undvika erosionsskador svarade drygt

hälften (55 %) att de kunde dricka mycket vatten. En fjärdedel (26 %) svarade att de

kunde undvika läsk och 27 % viste inte hur de kan undvika erosionsskadorna. Mindre

än hälften (45 %) svarade att de kan använda fluorprodukter.

8

Tabell 3. Ungdomarnas svar på kunskapsfrågor om tanderosion (N=170).

(Flera svarsalternativ kunde anges).

N %

Vad tror du att tanderosion är?

Förändringar i emaljen 18 11 %

Hål i tänderna 12 7 %

Missfärgningar på tänderna 26 15 %

Frätskador 84 49 %

Tandlossning 24 14 %

Vet ej 46 27 %

Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?

Tandköttet blöder vid tandborstning 39 23 %

Isningar när man dricker varmt eller kallt 48 28 %

Färgförändringar på tänderna 20 12 %

Förändringar på tändernas form 2 1 %

Vet ej 119 70 %

Vad orsakar tanderosion?

Bakterier på tänderna 17 10 %

Sockerrik kost 13 8 %

Kolsyrade drycker 10 6 %

Vissa mediciner 23 14 %

Hård tandborstning 22 13 %

Kräkningar 28 16 %

Sura livsmedel 68 40 %

Vet ej 54 32 %

Vad kan du göra själv för att minska erosionsskador?

Borsta tänderna flera gånger per dag 7 4%

Använda fluorprodukter 77 45%

Undvika läsk 44 26%

Dricka mycket vatten 94 55%

Inte äta godis 77 45%

Äta mjölkprodukter 94 55%

Vet ej 46 27%

4.2 Ungdomarnas konsumtion av drycker

Endast 115 elever besvarade frågan om vad de vanligtvis drack vid måltid; frukost,

lunch och middag (Figur 1). Av ungdomarna var det 42 % som drack mjölk som

måltidsdryck och en tredjedel (33 %) drack vatten. En mindre andel (13 %) av

ungdomarna uppgav att de drack läsk och 3 % konsumerade fruktjuice vid måltiden

Av ungdomarna hade 122 elever besvarat frågan vad de oftast drack när de var törstiga

mellan måltiderna (Figur 2). Mellan måltiderna svarade 57 % att de drack vatten och

sammanlagt var det 36 % som uppgav att de valde drycker som läsk, fruktjuice,

energidryck och kolsyrat vatten.

9

.

Figur 1. Vad ungdomarna vanligtvis dricker vid måltider. (N=115)

Figur 2. Vad ungdomarna oftast dricker mellan måltider. (N=122)

4.3 Konsumtion av drycker

I enkäten ingick frågor om hur ofta ungdomarna konsumerade olika typer av drycker

(Tabell 4). På frågan hur ofta ungdomarna drack läsk svarade 42 % att de drack läsk

några gånger i veckan, och sammanlagt svarade 19 % att de drack läsk en till flera

gånger per dag. Hälften av eleverna (50 %) svarade att de sällan eller aldrig konsumerar

fruktjuice och sammanlagt var det 12 % som svarade en till flera gånger per dag. Vad

gäller intagsfrekvens av sport/energidrycker svarade mer än hälften (66 %) att de sällan

eller aldrig dricker dessa drycker. Sammanlagt var det 10 % som drack

sport/energidryck en till flera gånger per dag. Det var en hög andel av eleverna (72 %)

som sällan eller aldrig konsumerar kolsyrat vatten (Tabell 4).

13%

33%

42%

3%

9%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Annat

Drycker vid måltider

11%

57%

7%11%

7% 7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Läsk Vatten Mjölk Frukjuice Energidryck Kolsyra vatten

Dryck mellan måltider

10

Tabell 4. Ungdomarnas konsumtion av drycker. (N=170)

N %

Hur ofta dricker du läsk?

3 eller flera gånger per dag 12 7%

1–2 gånger per dag 20 12%

Några gånger i veckan 72 42%

Sällan eller aldrig 66 39%

Hur ofta dricker du fruktjuice?





Hur ofta dricker du sport/energidryck?





Hur ofta dricker du kolsyra vatten?





5. DISKUSSION

Resultatet visade att 49 % av ungdomarna visste att dental erosion är frätskador på

tänderna. Av ungdomarna uppgav 28 % att isningar i munnen när man dricker varmt

eller kallt kan vara tecken på tanderosion. Mindre än hälften (40 %) visste att

tanderosion orsakas av sura livsmedel och 45 % hade vetskap om att fluorprodukter kan

minska erosionsskador. Av ungdomarna var det 11 % som drack läsk mellan

måltiderna, och 11 % uppgav juice och 7 % energidryck.

5.2 Resultatdiskussion

I föreliggande studie undersöktes ungdomarnas kunskaper om vad dental erosion är, och

vad de kan göra för att minska erosionsskador. Studien undersökte även ungdomars

konsumtionsvanor av drycker.

I studien uppgav en fjärdedel av ungdomarna att de visste vad dental erosion är, och

därutöver svarade ungdomarna att de var osäkra eller hade inte hört talas om dental

erosion tidigare. Detta överensstämmer inte med andra studier som visar att ungdomars

kunskap om dental erosion är allt ifrån begränsad till hög kunskap (Asmyhr et.al 2012;

May & Waterhouse 2003; Skudutyte-Rysstad et al. 2013). I den norska studien av

Asmyhr et.al (2012) svarade majoriteten av ungdomarna i åldern 19 – 20 år att de hade

hört tals om dental erosion. Ytterligare en norsk studie av Skudutyte-Rysstad et al.

(2013) undersökte ungdomars (18 år) kunskap om dental erosion och där de flesta av

11

deltagarna svarade att de hade hör talas om detta. En kvalitativ studie bland ungdomar i

13-14 års ålder visade att ungdomarna hade diffusa kunskaper om dental erosion. En del

ungdomar svarade att syra inte var bra för tänderna och att det fick tänderna att ruttna,

och andra ungdomar svarade att det var socker som orsakade erosionsskador.

Resultatet av föreliggande studie visar att det inte går att dra en konkret slutsats om

vilken kunskap ungdomarna har om vad dental erosion är. Nära hälften av ungdomarna

svarade korrekt att dental erosion är en frätskada på tänderna men samtidigt visade

ungdomarna mindre bra kunskap gällande tecken på dental erosion som kan finnas i

munnen.

Mindre än hälften av eleverna svarade att sura livsmedel orsaker dental erosion och

ungefär en tredjedel svarade att de inte vet. Ett fåtal ungdomar svarade kolsyrade

drycker. Slutsatsen av detta är att ungdomarna i föreliggande studie hade begränsade

kunskaper om vad som orsakar dental erosion. Kolsyrade drycker som läsk och

smaksatt mineralvatten med till exempel citron och lågt pH <4,0 har stor potential att

orsaka dental erosion (Brown et. al 2007; Lingström & Birkhed 2006; Lussi & Jaeggi

2008). Därutöver var det även ett mindre antal ungdomar som svarade korrekt att vissa

mediciner och kräkningar kan orsaka tanderosion. Studier visar att detta är välkända

riskfaktorer för dental erosion på grund av att mediciner och surt maginnehåll orsakar

lågt pH i munhålan (Lussi & Hellwig 2006; Uhlen et.al 2014).

Resultatet visade att antalet ungdomar som konsumerade sura drycker som läsk,

fruktjuice och energidrycker mellan måltiderna var relativt lågt. Vatten och mjölk

dominerade som dryck både vid måltid och mellan måltider. En svensk studie av

Isaksson et.al (2013) undersökte förekomsten av dental erosion bland ungdomar i åldern

20 år. Deltagarna hade låg konsumtion av sport/energidrycker och en stor andel av

deltagarna drack vatten som törstsläckare. Resultatet av denna studie överensstämmer

med föreliggande studie där antalet ungdomar som konsumerade vatten var högre än de

som drack sura drycker.

Hög konsumtion av läskedrycker har tidigare visats vara en stor riskfaktor som kan

orsaka dental erosion (Asmyhr et.al 2012). Av deltagarna i föreliggande studie var det

en mindre andel av ungdomarna (19 %) som drack läsk en till flera gånger per dag och

12 % uppgav samma intagsfrekvens av fruktjuice. Det är positivt att det inte är så stor

andel ungdomar som uppger att de dricker sura drycker dagligen vilket påverkar

tänderna negativt (Asmyhr et.al 2012; Hasselkvist et.al 2014; Jensdottir et.al 2006).

En review visar att ungdomar som har en hög konsumtion av sura drycker dricker löper

stor risk att utveckla dental erosion (Salas et. al 2015).

5.2 Metoddiskussion

En enkätstudie valdes för att undersöka vad ungdomar har för kunskap om dental

erosion och deras konsumtion av sura drycker. I studien tillfrågades 193 deltagare om

att delta i studien, och 170 ungdomar gav sitt samtycke och besvarade enkäten.

Bortfallet var 23 ungdomar, detta innebär att bortfallet var förhållandevis lågt, vilket

kan öka validiteten av studien. Skolorna som ingick i studien var belägna i samma

kommun i Mellansverige, detta gör att resultatet inte kan generaliseras till någon större

population på grund av att urvalet inte är representativt för alla svenska ungdomar.

12

En av studiens styrkor med enkätstudien var att ett pilottest utfördes innan studiens

genomförande, vilket förstärkte studiens validitet och reliabilitet. Inga förändringar

gjordes efter utförandet av pilottestet. Författarna försökte undvika svåra ord vilket

underlättade för eleverna att förstå enkätfrågorna. Databearbetning av materialet

utfördes av projektledarna tillsammans. Vid analysarbetet observerades en svaghet i

enkäten och att det fanns några frågor som borde omformulerats. Frågorna 4, 5, 6 och

13 hade flera svarsalternativ, det hade varit bättre om det enbart hade funnits ett

svarsalternativ. Detta hade förstärkt enkätens reliabilitet. Vid analysarbetet har det varit

svårt att bedöma om ungdomarnas svar var baserade på kunskap eller om de enbart har

gissat. Frågorna “Vad dricker Du vanligtvis vid måltid” och ”Vad dricker du oftast när

du är torstig mellan måltiderna” hade det varit bättre om ungdomarna endast besvarat

med ett alternativ. Att eleverna svarade flera alternativ och olika drycker gjorde det

svårt att se vilket alternativ av dryck som var vanligast/oftast förekommande.

Med författarnas närvaro under datainsamlingen kontrollerades omgivningen för att se

till att eleverna som svarade på enkäten ej diskuterade frågorna med varandra. En del av

eleverna bad om förtydligande om vad dental erosion är. Projektledarna svarade inte på

ungdomarnas frågor och förklarade för eleverna att det var deras kunskap om dental

erosion som eftersöktes. Att besvara frågor under pågående datainsamling kan påverka

resultatet. En styrka under databearbetningen var att materialet gicks igenom av båda

projektledarna, detta för att undvika oavsiktligt fel i resultatet.

Studien visar svaghet i frågan om kön där 15 % besvarade att de tillhör annat kön och 9

% ville ej ange kön. Detta verkar vara höga siffror som inte stämmer med verkligheten.

Detta kanske visar att eleverna inte hade besvarat frågan i uppriktig mening. I en

nationell studie bland 4 741 ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet uppgav 1,8

% könsindelning ej passande pojkar eller flickor (Jernbro & Jansson 2016).

6. KONKLUSION

Slutsatsen av studien är att det fanns bristfälliga kunskaper om dental erosion bland

ungdomarna. Studien visade även att det fanns ungdomar som hade en hög konsumtion

av sura drycker med risk att utveckla dental erosion. Ytterligare studier behövs för att

undersöka ungdomars kunskaper om dental erosion och vilka konsumtionsvanor de har

av sura drycker. Tandhygienister bör vara uppmärksamma på ungdomars intag av sura

drycker för att kunna förebygga dental erosion.

13

7. REFERENSER

Addy, M. & Shellis R.P. (2006). Interaction between Attrition, Abrasion and Erosion in

Tooth Wear. I Lussi, A. (red.) Dental erosion: From diagnosis to Therapy..

Basel, Karger: Monographs in Oral Science. 20:17–31. Doi:10.1159/000093348

Asmyhr, Ø., Grytten, J. & Holst, D. (2012). Occurrence of risk factors for dental

erosion in the population of young adults in Norway. Community Dentistry and

Oral Epidemiology, 40 (5), 425-431. Doi: 10.1111/j.1600-0528.2012.00695.x

Bartlett, D. (2006). Intrinsic Causes of Erosion. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion from

diagnosis to Therapy. Basel, Karger: Monographs in Oral Science, ss. 20:119-

139. Doi: 10.1159/000093359

Bartlett, D., Ganss, C. & Lussi, A. (2008). Basic Erosive Wear Examination (BEWE): a

new scoring system for scientific and clinical needs. Clinical Oral Investigations

12(1), 65-68. Doi: 10.1007/s00784-007-0181-5

Berg Kelly., K. (2014). Ungdomars hälsa. Lund: Studentlitteratur AB

Brown, C.J., Smith, G., Shaw, L., Parry, J. & Smith, A.J. (2007). The erosive potential

of flavoured sparkling water drinks. International Journal of Paediatric

Dentistry, 17(2), 86-91. Doi: 10.1111/j.1365-263X.2006 00784x.

Buzalaf, M.A.R., Hannas, A.R. & Kato, M.T. (2012). Saliva and dental erosion. Journal

of Applied Oral Science, 20(5), 493-502. Doi: 10.1590/S1678-

77572012000500001

Carvalho, T.S., Colon, P., Ganss, C., Huysmans, M.C., Lussi, A., Schlueter., N.,

Schmalz, G., Shellis, R.P., Tveit, A.B. & Wiegand, A. (2015). Consensus report

of the European Federation of Conservative Dentistry: erosive tooth wear-

diagnosis and management. clinical oral investigations journal, 19(7),1557-

1561. Doi 10.1007/s00784-015-1511-7

Demarco F.F., Meirelese S.S., Sarmento H.,R. , Venancio R., Dantas F., Botero T.,

Tarquinio S.B. (2011). Erosion and abrasion on dental structures undergoing at-

home bleaching. Clinic Cosmetic Investigation Dental 3: 45-52.

doi:10.2147/CCIDEN.S15943

https://dx.doi.org/10.2147%2FCCIDEN.S15943

14

Hasselkvist, A., Johansson, A. & Johansson, A-K. (2010). Dental erosion and soft drink

consumption in Swedish children and adolescents and the development of

simplified erosion partial recording system. Swedish Dental Journal, 34 (4),

187-195.

Imfeld,T. (1996). Dental erosion. Definition, classification and links. European Journal

of Oral Sciences, 104(2), 151-155.

Isaksson, H., Birkhed, D., Wendt, L.K., Alm, A., Nilsson, M. & Kock, G. (2014)

Prevalence of dental erosion and association with lifestyle factors in Swedish 20-

year olds, Acta Odontologica Scandinavica, 72, 448–457. Doi:

10.3109/00016357.2013.859727

Isaksson, H. (2013). On dental caries and dental erosion in Swedish young adults.

Swedish Dental Journal. Supplement, (232):1-60.

Jernbro,C., Jansson,S. (2016). Våld mot barn. En nationell kartläggning.

Stockholm:Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Jensdottir, T., Holbrook, P., Nauntofte, B., Buchwald, C., & Bardow, A. (2006).

Immediate Erosive Potential of Cola Drinks and Orange Juices. Journal of

Dental Research, 85(3), 226- 230. Doi: 10.1177/154405910608500304

Jordbruksverket. (2014). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.

https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20

fakta/Livsmedel/JO44SM1601r/JO44SM1601_ikortadrag.htm

Lingstrom, P. & Birkhed, B. (2006). Drycker och dental erosion. I Johansson, A-K. &

Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion - bakgrund och kliniska aspekter.

Stockholm: Gothia, s.53-64.

Lussi, A. & Carvalho, T. S. (2006). Erosive Tooth Wear – A Multifactorial Condition of

Growing Concern and Increasing Knowledge. I Lussi, A. (red.). Dental Erosion

from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in Oral Science, (20) 1-8.

Doi: 10.1159/000093343

Lussi, A. & Jaeggi, T. (2008). Erosion diagnosis and risk factors, Clinical Oral

Investigations, 12 (1), 5–13. doi: 10.1007/s00784-007-0179-z.

15

Lussi, A., Hellwig E. (2006). Oral hygiene products and acidic medicines. I Lussi, A.

(red.). Dental Erosion from diagnosis to Therapy. Basel Karger: Monographs in

Oral Science, (20) 8-112. Doi: 10.1159/000093358

Lussi, A., Schlueter, N., Rakhmatullina, E. & Ganss, C. (2011). Dental erosion: an

overview with emphasis on chemical and histopathological aspects. Caries

Research 45 (1), 2-12. Dio: 10.1159/000325915.

May J, Waterhouse P.J.(2003). Dental erosion and soft drink: a qualitative assessment

of knowledge, attitude and behavior using focus groups of schoolchildren. A

preliminary study. International Journal of paediatric Dentistry. 13(6):425-33.

Meurman J-H, P. & Johansson A-K. (2006). Etiologiska och individrelaterade faktorer

vid dental erosion. I Johansson, A-K. & Carlsson, G-E.(red.) Dental erosion -

bakgrund och kliniska aspekter. Stockholm: Gothia

Salas M.M.S. , Nascimento G.G. , Vargas-Ferreira F. , Tarquinio S.B.C , Huysmans

M.C.D.N.J.M , Demarco F.F. (2015). Diet influenced tooth erosion prevalence

in children and adolescents: Results of a meta-analysis and meta-regression.

Journal of Dentistry, 43(8): 865-875. doi: 10.1016/j.

Schlueter, N., Jaeggi, T. & Lussi A. (2012). Is Dental Erosion Really a Problem?

Advances in Dental Research, 24 (2), 68-71.

Silva, A. S. J., Baratieri, N.L., Araujo, E & Widmer, N. (2011). Dental erosion:

understanding this pervasive condition. Journal of Esthetic and Restorative

Dentistry, 23(4), 205-216. Doi: 10.1111/j.1708-8240.2011.00451x.

Skudutyte-Rysstad, R., Mulic, A., Skeie, M.S., & Skaare, A.B. (2013). Awareness and

attitudes related to dental erosive wear among 18-yr-old adolescents in Oslo,

Norway, European Journal of Oral Sciences, 121: 471–476. DOI:

10.1111/eos.12075.

Socialstyrelsen [SoS] (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga:

Underlagsrapport tills barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Sveriges Bryggarföreningen (2016). Läskkonsumtion I Sverige. Tillgänglig på:

http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/total-registrerad-konsumtion-

av-lask/

16

Søvik R., Bogstad J., Skudutyte-Rysstad A. B., Sandvik T. L., Mulic A. (2015). Sour

Sweets and Acidic Beverage Consumption Are Risk Indicators for Dental

Erosion. Caries Research 49(3):243–250. Doi: 10.1159/000371896.

Trost, J (2012). Enkätboken. Lund:Studentlitteratur.

Uhlen M., Tveit A B, Stenhagen K R &Mulic A.(2014). Self.induced vomiting and

dental erosion- a clinical study. BMC 14(1):92. Doi 10.1186/1472-6831-14-92

Von Post- Skagegård M, Samuelson G, Karlstrom B, Mohsen R, Berglund L,

Bratteby L-E (2002). Changes in food habits in healthy Swedish adolescents

during the transition from adolescence to adulthood. European Journal of

Clinical Nutrition; 56(6):532-538. Dio: 10.1038/sj.ejcn.1601345

World Health Organization [WHO] (2006). Orientation programme on adolescent

health for health-care providers Handout for Module E Adolescent Development

http://www.who.int/maternal_child_adolescent/documents/9241591269/en/

[2018-04-13]

BILAGA 1

Enkät

1. Jag är

Kvinna Man Annat Vill inte ange

2. Ange din alder _______ar.

3. Har Du hört talas om tanderosion förut?

Ja Nej Osäker

4. Vad tror du att tanderosion är?

Här kan du ange flera svarsalternativ

Förändringar i emaljen

Hål i tänderna

Missfärgningar på tänderna

Frätskador

Tandlossning

Vet ej

5. Vilka tecken på tanderosion kan finnas i munnen?


Tandköttet blöder vid tandborstning

Isningar när man dricker kallt eller varmt

Färgförändringar på tänderna

Förändringar på tändernas form

Vet ej

6. Vad orsakar tanderosion?


Bakterier på tänderna

Sockerrik kost

Kolsyrade drycker

Vissa mediciner

Hård tandborstning

Kräkningar

Sura livsmedel

Vet ej

7. Vad dricker Du vanligtvis vid måltid (frukost, lunch middag)?

Läsk

Vatten

Mjölk

Fruktjuice

Kaffe

Energidryck

Annat ………………….

8. Vad dricker Du oftast när du är törstig mellan måltiderna?

Naturellt kolsyrat vatten

Sport/energidryck

Kaffe

Läsk

Juice

Mjolk

Vatten

9. Hur ofta dricker Du läsk? (vanlig, light, zero)

3 eller flera gånger per dag

1-2 gånger per dag

Några gånger i veckan

Sällan eller aldrig

10. Hur ofta dricker Du fruktjuice?


1-2 gånger per dag



11. Hur ofta dricker Du sport/energidryck?


1-2 gånger per dag



12. Hur ofta dricker Du kolsyrat vatten?


1-2 gånger per dag



13. Vad kan Du göra själv för att minska erosionsskador på tänderna?


Borsta tänderna flera gånger per dag

Använda fluorprodukter

Inte äta godis

Undvika läsk

Dricka mycket vatten

Äta mjölkprodukter

Vet ej

BILAGA 2

Information till rektor

Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.

Under läsåret 2016-2017 kommer vi att genomföra en enkätstudie om dental erosion.

Erosion innebär förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan till exempel

genom konsumtion av sura drycker. Under det senaste decenniet har studier visat att

dental erosion är ett växande problem bland ungdomarna. Syftet med studien är att

undersöka vad gymnasieungdomar har för kunskaper om dental erosion och deras

konsumtion av sura drycker.

En enkät som består av totalt 13 frågor kommer att delas ut till cirka 200 elever och er

skola är utvald. Enkäten delas ut i klassrummet och tidsåtgången beräknas till 20-30

minuter. Eleverna informeras om att det är frivilligt att delta i studien, att svaren är

anonyma och att materialet kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att endast

vi och handledaren har tillgång till materialet. Resultatet av studien kommer att

publiceras offentligt i databasen DIVA: http://kau.diva-portal.org/. Vid publicering

kommer inte någon enskild individ, skolans namn, kommun eller region att kunna

identifieras. Efter att arbetet är godkänt för publicering kommer materialet att förstöras.

Vi skulle vara tacksamma om vi fick tillåtelse att utföra studien på er skola.

Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss.

Vänliga hälsningar

Tandhygieniststuderande Karlstads universitet

Shahad Anwer Handledare Anita Boström

[email protected] [email protected]

Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01

Manar Omar

[email protected]

Mobil nr: 073619939

http://kau.diva-portal.org/

mailto:[email protected]

tel:+46547002401

BILAGA 3

Informationsbrev till deltagare

Vi är två studenter som studerar på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet.

Under läsåret 2016-2017 kommer vi att skriva ett examensarbete om dental erosion.

Syftet med studien är att undersöka ungdomarnas kunskaper om dental erosion och

konsumtion av sura drycker då det är ett växande problem bland ungdomarna.

För att samla ihop fakta till studien har vi planerat att dela ut cirka 200 enkäter till

tredjeårselever vid två olika gymnasieskolor och din skola är utvald. Enkäten innefattar

13 frågor och kommer att ta cirka 10 – 20 minuter att besvara. Det är frivilligt att delta i

studien och dina svar inlämnas anonymt i ett kuvert som du försluter själv. En

samtyckesblankett kommer att delas ut och undertecknas av dig innan du börjar besvara

frågorna i enkäten, därmed har du godkänt att du vill delta i studien. Du kan avbryta ditt

deltagande när som helst fram tills enkäten är inlämnad. Därefter är det endast vi och

handledaren som har tillgång till materialet som kommer att förvaras inlåst, och efter att

uppsatsen är godkänt kommer materialet att förstöras. Du kommer att kunna ta del av

resultatet genom att söka fram uppsatsen på http://kau.diva-portal.org/

Vänliga hälsningar

Tandhygieniststuderande Karlstads universitet

Shahad Anwer Handledare Anita Boström

[email protected] [email protected]

Mobil nr: 0700972645 054-700 24 01

Manar Omar

[email protected]

Mobil nr: 0736199397

mailto:[email protected]

tel:+46547002401

BILAGA 4

Samtyckesblankett

Jag har muntligen och skriftligen informerats om studien angående gymnasieungdomars

kunskap om dental erosion och konsumtion av sura drycker. Jag är medveten om att

mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare

förklaring kan avbryta mitt deltagande fram tills inlämnadet av enkäten.

Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien

Ort, datum………………………………………………

Underskrift………………………………………………

Namnförtydligande……………………………………...

ungdomars kunskap om dental erosion och konsumtion av sura …1199950/fulltext01.pdf ·...

Documents