Unionen om konjunkturenOktober 2012

Ökad arbetslöshet hotar – hushållen är nyckeln

1 (32)

Ökad arbetslöshet hotar Ökad arbetslöshet hotar Ökad arbetslöshet hotar Ökad arbetslöshet hotar –––– hushållen är nyckelnhushållen är nyckelnhushållen är nyckelnhushållen är nyckeln

Unionen om konjunkturen, oktober 2012

SammanfattningSammanfattningSammanfattningSammanfattning1111

I punktform sammanfattar vi prognosen enligt följande: • Världsekonomin förväntas växa med 3,5

till 4 procent under prognosperioden, me-dan världshandeln ökar med knappt 5 pro-cent om året.

• Vi bedömer fortsatt att de penningpolitiska

åtgärder som vidtagits inom euroområdet är tillräckliga. Förtroendet för den poli-tiska förmågan är dock fortsatt låg.

• Den konjunkturavmattning svensk eko-

nomi befinner sig i förefaller bli mer ut-dragen än vad vi tidigare bedömt. Hela prognosperioden kommer att kännetecknas av en svag tillväxt.

• När den internationella ekonomin åter

skjuter fart är de grundläggande förhållan-dena i svensk ekonomi fortsatt goda, vilket medför att svensk ekonomi kan dra fördel av uppgången när den kommer.

• Trots den svaga konjunkturen fortsätter

sysselsättningen uppåt, men vi ser ändå en högre arbetslöshet framför oss, främst under 2013.

• Vi bedömer att hushållen är nyckeln för

hur den svenska ekonomin utvecklas under prognosperioden.

1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med utredarna Emma Tjärnback, Jon Tillegård och Charlie Levin samt statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp 8 oktober 2012, kl 15.00.

Den svenska ekonomin påverkas starkt av utvecklingen i Europa. Europa är den vikti-gaste marknaden för den svenska exporten och utvecklingen där är därför avgörande för svenska industri- och tjänsteföretag. Det är i Europa många svenska företag säljer sina produkter och det är från Europa andra svenska företag importerar produkter som säljs här. Det är vidare med europeiska företag de svenska företagen konkurrerar på världsmarknaden. Världskonjunkturen har stegvis försämrats under 2012 och regeringar, centralbanker och internationella institutioner som Europeiska Unionen och Internationella Valutafonden har varit tvingade att gå in för att rädda akuta situationer. Räddningsaktionerna har inte skett utan umbäranden för befolkningen i de länder som behövt stöd. Den finansiella oron tillsammans med politisk oro, krig och miljökatastrofer på olika ställen i världen har dämpat den ekonomiska tillväx-ten. Åtgärderna för att öka förtroendet för att centralbanker och regeringar har kontroll över situationen i ekonomiskt avseende har hittills inte avspeglat sig i att företag och hushåll vå-gar ta de ekonomiska risker som är nödvändiga för att få fart på ekonomin. Tillväxten i världsekonomin finns främst i länder som Kina, Indien, Brasilien och i en del länder i det före detta östblocket. Utvecklingen här är dock mycket beroende av att marknaderna i Västeuropa och i Nordamerika ökar sin efterfrågan. På sikt kommer efter-frågan i BRICS2-länderna att växa kraftigt och dessa ekonomier utvecklas också genom att konsumenterna på hemmaplan står för en viktig del av efterfrågan.

2 BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.

2 (32)

Totalt sett har vår syn på den internationella konjunkturen blivit alltmer pessimistisk under loppet av 2012.

Den svenska ekonominDen svenska ekonominDen svenska ekonominDen svenska ekonomin

Den dystra internationella utvecklingen har stegvis också kommit att påverka utvecklingen i Sverige. Under året har allt mer negativa stämningar blivit förhärskande hos företag och hos hushåll trots att de siffror som kom under första halvåret något överraskade i positiv riktning. Den svenska tillväxten har inte fallit så lågt som befarades för ett år sedan, men perioden med låg tillväxt är mer utdragen. Tabell Tabell Tabell Tabell 1111 Försörjningsbalans

2010 2011 2012 2013 Hushållens konsumtion

4,0 2,0 1,8 2,4

Offentlig konsumtion

2,1 1,8 0,7 1,1

Fasta brutto-investeringar

7,2 6,2 1,6 3,0

Lagerinveste-ringar, % av BNP

2,2 0,5 -1,0 -0,1

Export 11,4 6,9 1,5 2,4 Import 12,0 6,3 0,9 3,2

BNP 6,6 3,9 0,7 1,7

BNP,

kalender-

justerad

6,3 3,9 1,0 1,7

Källa: SCB, egna bedömningar och beräkningar

Det innebär att vi i vår nu föreliggande prog-nos marginellt har skrivit upp vår BNP-prog-nos för 2012 från 0,5 procent till 0,7 procent, men föranletts att skriva ner vår prognos för 2013 från 2,8 procent till 1,7 procent. Den svenska tillväxten, se diagram 1, har de tre senaste kvartalen redovisat mycket låga tal. I jämförelse ett kvartal mot kvartalet innan har

tillväxten varit svagt positiv bortsett från fjärde kvartalet 2011, då tillväxten var negativ. Diagram Diagram Diagram Diagram 1111 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

2008

Q1

2008

Q2

2008

Q3

2008

Q4

2009

Q1

2009

Q2

2009

Q3

2009

Q4

2010

Q1

2010

Q2

2010

Q3

2010

Q4

2011

Q1

2011

Q2

2011

Q3

2011

Q4

2012

Q1

2012

Q2

pro

ce

nt

tillväxt jämfört med

motsvarande kvartal åretinnan

tillväxt jämfört medföregående kvartal

Källa: SCB, Macrobond

Vår bedömning är nu att Sverige under en längre period kommer att riskera låg tillväxt på grund av att tilltron till att politikerna hanterar situationen i främst euroområdet, men också i USA, fortsatt är låg. Detta kommer att betyda att vi ser framför oss en tid av anpassning i svenska företag med ökade varsel om perso-nalneddragningar och med en lägre efterfrågan av arbetskraft. Totalt befarar vi att arbets-lösheten kommer att öka under 2013. Tabell 2Tabell 2Tabell 2Tabell 2 Några nyckeltal

2011 2012 2013 Sysselsatta 15-74 år, procentuell förändring

2,1 0,5 0,1

Arbetslöshet, 15-74 år, procent

7,5 7,9 8,2

I åtgärder, 16-64 år, antal, tusental

178 188 195

Konsumentpriser, KPI

3,0 1,0 1,4

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, egna bedömningar

Vi bedömer att Sveriges handel med om-världen kommer att utvecklas i en långsam takt under 2012 och 2013. Både export och import kommer att utvecklas svagt om än positivt. För 2012 förväntar vi oss att exporten ökar med 1,5 procent medan importen ökar ännu långsam-

3 (32)

mare, med 0,9 procent. Detta ger en fortsatt positiv handelsbalans. 2013 tror vi på en något starkare export (2,5 procent) medan importen ökar något mer (3,2 procent) främst beroende på att vi tror att hushållen då ökar sin konsumtion. Utsikterna för produktionen är svaga och vi bedömer att produktionen för näringslivet som helhet växer i år med 0,6 procent och nästa år med 1,7 procent. Variationerna mellan bran-scherna är stora, där byggindustrin och till-verkningsindustrin utvecklas negativt medan delar av tjänstesektorn har en mer positiv utveckling. Produktiviteten i näringslivet bedömer vi kommer att utvecklas svagt under 2012 eller med bara 1 procent. För 2013 bedömer vi att produktivitetstillväxten i näringslivet i det närmaste fördubblas. Detta beror delvis på att förväntade personalneddragningar genomförs och att tillväxten därmed ökar vid given produktionsvolym. Investeringarna i näringslivet som under 2011 ökade relativt kraftigt förväntas under både 2012 och 2013 stanna vid mycket mindre ök-ningstal, 1,6 respektive 3,0 procent. Dels ligger stora delar av industrin i vänteläge, samtidigt som bostadsbyggandet fortsätter att utvecklas svagt. Det stora undantaget är gruv- och mineralindustrin, som bedöms öka sina investeringar kraftigt. Det stora infrastrukturin-vesteringspaket som regeringen presenterat bedöms inte få någon större effekt på de faktiska investeringarna under prognos-perioden. Eventuella effekter kommer främst hos de tekniska konsultföretagen. Den låga aktiviteten i ekonomin betyder att inflationstrycket är svagt. Riksbankens åter-hållsamma räntepolitik späder på bilden av att Sverige under både 2012 och 2013 kommer att behålla en mycket låg prisökningstakt. Vi har i denna rapport skrivit ned våra prognoser för

KPI både 2012 och 2013. För 2012 skrivs prognosen ned från 1,7 procent till 1,0 procent. För 2013 skriver vi ned prognosen från 2,4 procent till 1,4 procent. Vår bedömning är alltså att prisökningstakten under hela perioden ligger klart under Riksbankens mål. Hushållen är nyckeln för tillväxten i det korta perspektivet. Det är också endast för hushållen vi i stort sett kvarstår vid de bedömningar vi gjorde i rapporten i mars 2012. Vår prognos för hushållens konsumtion både för 2012 och 2013 innebär små uppjusteringar, till 1,8 procent för 2012 och 2,4 procent 2013. Det ska dock understrykas att nedrisken i dessa bedömningar är större än upprisken, framför allt om sysselsättningsutvecklingen blir sämre än vi förutser. Vi gör också smärre revideringar uppåt av den offentliga konsumtionen. Arbetsmarknaden står det närmaste året inför mycket stora utmaningar. En svag syssel-sättningstillväxt kopplad till en ökad arbets-löshet utgör bakgrunden till dramat som vi ser framför oss. Samtidigt kan konstateras att matchningen på arbetsmarknaden blir allt sämre. De genomsnittliga arbetslöshetstiderna är mycket långa och kompetensgapet mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas krav syns i en allt sämre relation mellan arbetslöshet och lediga platser. Vi bedömer att arbetslösheten i år kommer att stanna vid samma nivå som vi förutspådde i våras, 7,9 procent. För nästa år har vi reviderat upp vår prognos till 8,2 procent. BBBBörsbörsbörsbörsbolagens utvecklingolagens utvecklingolagens utvecklingolagens utveckling I våra konjunkturrapporter presenterar vi i inledningen en del material kring börsbolagens utveckling. Diagram 2 visar hur omsättning och rörelsemarginal för bolag noterade på Stockholmsbörsen har utvecklats från början av 2005. För 2012 redovisas faktiskt resultat så långt som dessa har offentliggjorts. För reste-

4 (32)

rande delen av året samt för 2013 redovisas ett genomsnitt av bolagsanalytikers prognoser, viktade efter hur träffsäkra bedömningarna varit historiskt. Diagram Diagram Diagram Diagram 2222 Börsbolagens omsättning och rörelsemarginal 2005-2011 samt prognos 2012-2013, korrigerade för PPI

70

80

90

100

110

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ind

ex,

2005=

100

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

Pro

cen

t

Omsättning, vä

Rörelsemarginal, inkl finans & försäkring, höRörelsemarginal, exkl finans & försäkring, hö

Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar

Diagrammet visar hur konjunkturskiftningarna under perioden påverkat börsbolagen. Mellan 2008 och 2009 tappade bolagen drygt 10 pro-cent av sin omsättning. Även om 2011 innebar att mycket av förlorad mark återtogs, har bo-lagens genomsnittliga omsättning ännu inte nått tillbaka till nivån innan finanskrisen. För helåret 2012 väntas en försiktig ökning av omsättningen jämfört med 2011 medan 2013 ser än något ljusare ut. Då, fem år efter finans-krisens utbrott väntas omsättningen nå över 2008 års nivå och vara åtta procent högre än 2011. Finanskrisen lämnade även sitt avtryck i börs-bolagens lönsamhet. År 2009 nådde lönsam-heten, mätt som rörelsemarginal3, botten men hade då redan sjunkit i ett par års tid. 2010 innebar en kraftfull rekyl i lönsamheten när bolagen snabbt skar i sina kostnader för att kompensera för den minskade omsättningen. Lönsamheten sjönk åter något under 2011,

3 Eftersom bolagen inom finans och försäkring tenderar att gå mot extrema värden när det gäller detta mått redovisas börsbolagens rörelsemarginal såväl inklusive som exklusive denna bransch i diagrammet.

men låg ändå kvar på en högre nivå än innan finanskrisen. År 2012 väntas börsbolagens lönsamhet, när finans och försäkring tagits bort, endast för-ändras marginellt jämfört med år 2011. En måttlig förstärkning av lönsamheten förväntas under 2013. Det är främst bolag inom kun-skapsintensiv tjänsteproduktion som väntas stärka sin lönsamhet under 2012-2013,4 medan lönsamheten inom industrin i stort sett väntas ligga stilla. De förändringar som förväntas i börsbolagens lönsamhet under 2012-2013 är sammanfattningsvis små, men utgår från en historiskt hög nivå. Det bör poängteras att detta avsnitt behandlar börsbolagen på koncernnivå och inte specifikt deras svenska verksamheter. Även om en stor andel av börsbolagens produktion och försälj-ning sker utanför Sverige står de sammantaget, sett både till antalet anställda och till omsätt-ning, för en betydande del av svenskt närings-liv. Börsbolagen, inkluderat underleverantörs-led, står för minst 25 procent av sysselsätt-ningen i det privata näringslivet.5 Givet detta ger börsbolagen en tidig indikation på vilken riktning lönsamhet och omsättning i det övriga svenska näringslivet kommer att ta, även om nivåer kan skilja sig åt i svenska och utländska delar av koncernerna. Fram till årsskiftet 2013-2014 tyder alltså prognoserna på en bibehållen eller svagt ökad lönsamhet i det svenska näringslivet jämfört med 2011 års nivå, samt en måttlig positiv tillväxt för omsättningen. Den utveckling som refereras ovan avviker inte från den faktiska utvecklingen på Stockholms-börsen.

4 Till denna kategori räknas exempelvis telekommunikation, finansiella tjänster, FoU, konsulter inom IT, redovisning, management och juridik. 5 För ytterligare information om detta se Unionens Bolagsindikator, maj 2012.

5 (32)

Diagram 3Diagram 3Diagram 3Diagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX Affärsvärlden

240

260

280

300

320

340

360

380

2010-1

2-3

1

2011-0

2-2

8

2011-0

4-3

0

2011-0

6-3

0

2011-0

8-3

1

2011-1

0-3

1

2011-1

2-3

1

2012-0

2-2

9

2012-0

4-3

0

2012-0

6-3

0

2012-0

8-3

1

Ind

ex

Källa: Macrobond

I diagram 3 visas delas utvecklingen för hela börsens värde vid stängning varje dag. Sedan sommaren 2011 har börsen gradvis stärkts.

6 (32)

Internationell översiktInternationell översiktInternationell översiktInternationell översikt De internationella utsikterna har gradvis för-sämrats under året. I första hand är det förtro-endekrisen inom eurozonen som påverkar, men också oförmågan i USA att komma överens om åtgärder mellan president och kongress. Dessa två utvecklingar leder till att andra ekonomiska områden tappar delar av sin exportmarknad och effekten blir en avmattning även där. För Sveriges del är oron inom eurozonen viktigast då mer än halva den svenska exporten går till EU-området. I tabell 3 återges de senaste prognoserna för världen och för viktiga länder som publicerats av Internationella Valutafonden (IMF) och OECD. Den genomgående bilden är att 2013 ska bli ett något bättre år än 2012, med undan-tag för prognoserna för Japan. 2012 förväntas dock när året summeras resultera i lägre tillväxtsiffror än vad som noterades för 2011. Tabell Tabell Tabell Tabell 3333 Tillväxten internationellt 2010 – 2013, (gråtonade rutor är prognoser) 2010 2011 2012 2013 Världen 5,3 3,9 3,5

(3,4) 3,9

(4,2) USA 3,0 1,7 2,0

(2,4) 2,3

(2,6) Japan 4,4 -0,7 2,4

(2,0) 1,5

(1,5) Euroområdet 1,9 1,5 -0,3

(-0,1) 0,7

(0,9) Storbritannien 2,1 0,7 0,2

(0,5) 1,4

(1,9) Indien 10,8 7,1 6,1

(7,1) 6,5

(7,7) Brasilien 7,5 2,7 2,5

(3,2) 4,6

(4,2) Ryssland 4,3 4,3 4,0

(4,5) 3,9

(4,1) Kina 10,4 9,2 8,0

(8,2) 8,5

(9,3) Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, July 2012, OECD.Stat data extracted on 26 Sep 2012 inom parentes

De stora institutionerna bedömer alltså att den konjunktursvacka som världsekonomin befin-

ner sig i kommer att vända något uppåt igen 2013. Till grund för våra bedömningar kring den internationella ekonomin väljer vi att basera oss på IMF bedömning, vilket innebär att tillväxten globalt stannar strax under 4 pro-cent. Enligt Världshandelsorganisationen WTO ökade den totala handeln med varor mellan länderna 2011 med 5 procent i volym jämfört med 2010. Ökningen 2010 jämfört med året innan var i sin tur hela 13,1 procent. 2009 föll världshandeln å andra sidan med hela 12 pro-cent. Ökningstakten i handeln 2011 var något under den långsiktiga genomsnittliga öknings-takten. IMF bedömer i sin senaste prognos att världshandeln kommer att öka med 4,5 procent 2012 och med 7 procent 2013. Vi ansluter oss till denna bedömning, vilket betyder att världshandeln med varor under 2012 kommer att öka i en något långsammare takt än 2011, det vill säga fortsatt i en långsammare takt än den genomsnittliga ökningstakten av världs-handeln. Beträffande världshandeln för tjänster är den uppdelad i tre stora block: transporter (som är beroende av handeln), personresor samt övriga kommersiella tjänster (som finansiella tjänster, tele- och it-tjänster med flera). Ökningstakten i dessa tjänster låg 2010 och 2011 runt 10 procent per år i värde. Det är tydligt att tillväxten i världshandeln bromsats av den finansiella oron. Avgörande för den närmaste framtiden för utvecklingen i den reala ekonomin är tilltron till den finansiella sektorns funktionssätt. Centralban-ker runt om i världen gör sitt yttersta för att garantera att det finns en trygghet i bankväsen-det och de vidtar åtgärder för att förse det finansiella systemet med mer billig likviditet. I USA och Storbritannien har det handlat om så kallad quantitative easing, vilket mycket för-

7 (32)

enklat innebär att centralbankerna köper obli-gationer utställda av banker och finansiella institut och därigenom förser marknaden med ökad likviditet. Inom eurozonen har den Europeiska Centralbanken (ECB) genomfört åtgärder som haft samma syfte, att förse betal-ningssystemet med likviditet. Vissa effekter av ECBs åtgärder kan ses i dia-grammet nedan över räntan för 10-åriga stats-obligationer i Tyskland, Sverige och en del av krisländerna inom eurozonen. För de flesta eurozonländer innebar åtgärderna, kopplat till andra politiska beslut och deras implemen-tering, att räntan började sjunka i mitten av 2011 och för Grekland, mer trendmässigt, un-der sommaren 2012. Diagram Diagram Diagram Diagram 4444 Ränta på 10-åriga statsobligationer

0

5

10

15

20

25

30

35

2008-0

1-0

1

2008-0

4-0

1

2008-0

7-0

1

2008-1

0-0

1

2009-0

1-0

1

2009-0

4-0

1

2009-0

7-0

1

2009-1

0-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

4-0

1

2010-0

7-0

1

2010-1

0-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

4-0

1

2011-0

7-0

1

2011-1

0-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

4-0

1

2012-0

7-0

1

pro

cen

t

Tyskland Sverige

Spanien Italien

Irland Grekland

Källa: Macrobond

Ett annat sätt att se på det finansiella läget är att studera internbankräntan för euroområdet. Denna ränta handlar om vad bankerna betalar för att låna från varandra under mycket kort tid. Trots de diskussioner som förts under året, främst i Storbritannien, om att bankerna riggar dessa räntenivåer, så dristar vi oss till att påstå att internbankräntan ändå ger en indikation på att eurozonen under 2012 sett en klar förbätt-ring i bankernas likviditet. Detta bör leda till förbättrade möjligheter för banker och hushåll att låna till rimliga räntor.

Diagram Diagram Diagram Diagram 5555 Internbankränta för euroområdet, 1 månad

0

1

2

3

4

5

6

2007-0

1-0

1

2007-0

5-0

1

2007-0

9-0

1

2008-0

1-0

1

2008-0

5-0

1

2008-0

9-0

1

2009-0

1-0

1

2009-0

5-0

1

2009-0

9-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

5-0

1

2010-0

9-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

5-0

1

2011-0

9-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

5-0

1

2012-0

9-0

1

pro

cen

t

Källa: Macrobond

I en annan riktning pekar emellertid sentiment-index för euroområdet. Där har vi under snart mer än ett år tvingats notera en stegvis växande pessimism om den närmaste framtiden. Detta mönster framträder tydligt i diagram 6 nedan. Företags och hushålls bedömning är dock inte lika negativ som under krisförloppet 2008-09. Diagram Diagram Diagram Diagram 6666 Ekonomiskt sentimentindex för euroområden

0

20

40

60

80

100

120

jan-

08

apr-0

8

jul-0

8

okt-0

8

jan-

09

apr-0

9

jul-0

9

okt-0

9

jan-

10

apr-1

0

jul-1

0

okt-1

0

jan-

11

apr-1

1

jul-1

1

okt-1

1

jan-

12

apr-1

2

jul-1

2

ind

ex

Källa: Macrobond

Vår samlade bedömning är att tillräckliga politiska redskap för att agera i det ekonomiska läge som råder nu är på plats. Det som inte finns på plats är en tilltro från konsumenter och företag om att centralbanker och regeringar skulle ha kontroll över situationen. Denna tilltro vinns inte via plakatpolitik eller utspel, utan genom att politiker och centralbanker visar att de gör något åt situationen. Kortsiktigt har centralbankerna agerat, men långsiktigt behövs tydligare tecken från politiker om att de hanterar situationen och vet vart de är på väg. Liknande förhållande kan sägas råda i USA där Vita huset och kongressen förefaller klart mer intresserade av att kasta grus i maskineriet för

8 (32)

varandra, än att vilja göra något åt de stora underskott som landet har. Valet i november är viktigt inte bara för att en president utses för de nästa fyra åren, utan också för att det är val för halva kongressen. Kommer USA att få en ny maktbalans som vill samarbeta för att lösa problemen eller blir det business as usual? Det sista innebär att kompromisser kommer först när man vet att icke-beslut leder fram till att lagstadgade regler om parterna inte kommer överens leder till automatiska konsekvenser, som stänger kra-narna i till exempel viktiga transfererings-system. Diagram Diagram Diagram Diagram 7777 Oljepriset sedan krisen

0

20

40

60

80

100

120

140

2009-0

1-0

1

2009-0

4-0

1

2009-0

7-0

1

2009-1

0-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

4-0

1

2010-0

7-0

1

2010-1

0-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

4-0

1

2011-0

7-0

1

2011-1

0-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

4-0

1

2012-0

7-0

1

US

D p

er

fat

Källa: Macrobond

Kriser leder fram till en del omvända ageran-den i ekonomin. Investeringsmedel flyttar från investeringar i produktiva resurser till inves-teringar i tillgångar, som anses ha ett mer lång-siktigt värde. Vi har valt att illustrera detta genom att i diagram 7 och 8 presentera prisut-vecklingen dels för råolja, dels för guld sedan början på 2009. Oljepriset illustrerar den ökade tilltron till förnyad ekonomisk aktivitet. Sedan mitten på 2011 har priset med vissa variationer sjunkit, vilket kan ses som en indikation på att tillgången något överstiger efterfrågan i världen. Fördubblingen av guldpriset från början på 2009 till mitten av 2011 kan knappast ses som något annat än att investerare, både stora och små, flytt från mer produktiva investeringar till en värdemässigt säker tillgång. När den ekono-

miska aktiviteten åter skjuter fart på allvar kommer sannolikt guldpriset att sjunka. Diagram Diagram Diagram Diagram 8888 Guldpriset sedan krisen, USD per tacka

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

2009-0

1-0

1

2009-0

3-0

1

2009-0

5-0

1

2009-0

7-0

1

2009-0

9-0

1

2009-1

1-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

3-0

1

2010-0

5-0

1

2010-0

7-0

1

2010-0

9-0

1

2010-1

1-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

3-0

1

2011-0

5-0

1

2011-0

7-0

1

2011-0

9-0

1

2011-1

1-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

3-0

1

2012-0

5-0

1

2012-0

7-0

1

Källa: Macrobond

Det pågår i den internationella ekonomin också en anpassning via valutor som innebär att de länder som har den starkaste utvecklingen också får notera att deras valuta gradvis gör det dyrare att sälja internationellt. I diagram 9 illustreras detta med den kraftiga förstärk-ningen av den kinesiska yuanen i relation till dollarn och euron. Förstärkningen i yuanens värde uppgår till runt 25 procent på en sjuårs-period. Diagram Diagram Diagram Diagram 9999 Utveckling av europeisk och kinesisk valuta i relation till dollarn

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2004-1

2-3

1

2005-0

6-3

0

2005-1

2-3

1

2006-0

6-3

0

2006-1

2-3

1

2007-0

6-3

0

2007-1

2-3

1

2008-0

6-3

0

2008-1

2-3

1

2009-0

6-3

0

2009-1

2-3

1

2010-0

6-3

0

2010-1

2-3

1

2011-0

6-3

0

2011-1

2-3

1

2012-0

6-3

0

per

US

D

EUR per USD

kinesiska CNY per USD

Källa: Macrobond

Sammanfattningsvis har vår syn på den inter-nationella utvecklingen gradvis blivit mer pessimistisk under det senaste halvåret. Vissa positiva tecken från främst den brittiska ekono- min är en liten tröst i det hela.

9 (32)

Handel med omvärldenHandel med omvärldenHandel med omvärldenHandel med omvärlden Sveriges handel med omvärlden är mycket vik-tig för den svenska ekonomiska utvecklingen. Den totala exporten av varor och tjänster upp-går till i stort sett halva värdet av den samlade produktionen (BNP). Importens samlade värde är något lägre. Varuexporten uppgick under första två kvartalen 2012 till drygt 300 miljar-der kronor per kvartal, medan importen av varor uppgick till 280 miljarder per kvartal. Diagram Diagram Diagram Diagram 10101010 Handel med varor och tjänster

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

2007

Q1

2007

Q3

2008

Q1

2008

Q3

2009

Q1

2009

Q3

2010

Q1

2010

Q3

2011

Q1

2011

Q3

2012

Q1

mil

j S

EK

Export, varor Export, tjänster

Import, varor Import, tjänster

Källa: SCB, Macrobond

Exporten av tjänster var också större än im-porten av tjänster. Tjänstexporten uppgick till runt 130 miljarder kronor per kvartal medan importen stannade vid 100 miljarder. Detta leder till att utrikeshandeln fortsatt kommer att ge ett överskott. Detta torde bland annat bero på att det är ett högt importinnehåll i den svenska exporten och därigenom kommer minskad efterfrågan på svenska varor internationellt att leda till att de svenska företagens behov av insatsprodukter från omvärlden också minskar. Exporten går till drygt 55 procent till andra EU-länder, medan nära 70 procent av importen kommer från länder inom EU. I diagram 11 visas dels utvecklingen för den svenska handelsbalansen, dels nettot när resul-tatet från tjänstehandeln läggs på nettot från varuhandeln.

Diagram Diagram Diagram Diagram 11111111 Netto i utrikeshandeln med varor respektive varor och tjänster

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

2007

Q1

2007

Q3

2008

Q1

2008

Q3

2009

Q1

2009

Q3

2010

Q1

2010

Q3

2011

Q1

2011

Q3

2012

Q1

mil

j S

EK

handels- och tjänstebalans

handelsbalans

Källa: Macrobond

Trots de positiva nettosiffrorna är inte allt frid och fröjd för utrikeshandeln. Under första halvåret 2012 minskade exporten av varor i volym med 0,2 procent jämfört med första halvåret 2011 och med 0,5 procent i värde. Uppdelat på branscher ökade skogsvarorna med 0,8 procent i volym, dock till priset av sjunkande värde. För verkstadsvaror var minskningen i volym större (-5,5 procent) men till i det närmaste bibehållna priser. Betydande ökningar i exporten första halvåret noteras för livsmedel och energiprodukter. Varuimporten minskade i volym under samma period med 1,8 procent och i värde med 1,9 procent. Här kan noteras en liknande utveck-ling över nästan samtliga branscher. Några få branscher noterar dock en positiv ökning vo-lymmässigt, som livsmedel, råolja och gummi-varor. Diagram Diagram Diagram Diagram 12121212 Kronans utveckling mot euron och US-dollarn

0

2

4

6

8

10

12

14

2007-0

1-0

1

2007-0

5-0

1

2007-0

9-0

1

2008-0

1-0

1

2008-0

5-0

1

2008-0

9-0

1

2009-0

1-0

1

2009-0

5-0

1

2009-0

9-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

5-0

1

2010-0

9-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

5-0

1

2011-0

9-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

5-0

1

2012-0

9-0

1

SE

K p

er

EU

R/U

SD

SEK per EUR

SEK per USD

Källa: Macrobond

10 (32)

Företagens möjligheter att konkurrera inter-nationellt beror på kvalitets- och produkti-vitetsutveckling, men också på hur den sven-ska kronan utvecklas i relation till konkurre-rande länders valutor. Om den svenska kronan blir starkare så blir det relativt sett svårare att sälja produkterna internationellt, eller om man säljer till fasta priser i en annan valuta blir det pris man får i svenska kronor lägre. I diagram 12 ovan redovisas utvecklingen för kronan jämfört med både euron och den ameri-kanska dollarn. Diagrammet läses så att när linjerna viker neråt betyder det att kronan blir starkare. Den förstärkning som talats mycket om under sommaren och början av hösten förefaller ha vänt vad avser euron de senaste veckorna. Sett över en femårshorisont är dock kronan fortfarande stark jämfört med både euro och dollar. Detta innebär att företagen får svårare att sälja internationellt med den vinstmarginal de öns-kat i svenska kronor. Ser vi på konkurrens-kraften ur ett vägt perspektiv genom att se på kronan mätt i två konkurrensvägda index, TCW och KIX, så har svenska exportörer sedan sommaren 2012 fått ett gradvis för-sämrat konkurrensläge. Diagram Diagram Diagram Diagram 13131313 Svenska kronans utveckling mätt i konkurrensindex (TCW och KIX) under 2012

90

95

100

105

110

115

120

125

130

2012-0

1-0

2

2012-0

1-1

6

2012-0

1-3

0

2012-0

2-1

3

2012-0

2-2

7

2012-0

3-1

2

2012-0

3-2

6

2012-0

4-0

9

2012-0

4-2

3

2012-0

5-0

7

2012-0

5-2

1

2012-0

6-0

4

2012-0

6-1

8

2012-0

7-0

2

2012-0

7-1

6

2012-0

7-3

0

2012-0

8-1

3

2012-0

8-2

7

2012-0

9-1

0

2012-0

9-2

4

ind

ex

KIX Index TCW Index

Källa: Macrobond

Detta är emellertid bara en del av den utma-ning som svensk export står inför. Den vikti-gaste pusselbiten torde ändå vara utvecklingen

av världshandeln totalt sett. I avsnittet om den internationella utvecklingen återgav vi att IMF i sin senaste prognos bedömer att världshan-deln kommer att öka med 4,5 procent 2012 och med 7 procent 2013. Tjänstehandeln med omvärlden har stegvis ökat i betydelse. Idag är nettoöverskottet från tjänstehandeln större än nettoöverskottet från varuhandeln. De största plusposterna i tjänste-balansen är affärstjänster, licenser och royalties samt data- och informationstjänster. Resandet ger emellertid fortsatt ett underskott och en sommar som den senaste kommer med all sannolikhet att locka fler som bor i Sverige att åka utomlands på semestern än tvärtom. Vår bedömning är att exporten volymmässigt kommer att öka med 1,5 procent 2012 och med 2,4 procent 2013. Motsvarande bedömning för importen är under samma perioder en ökning med 0,9 procent 2012 och med 3,2 procent 2013. Det betyder i sin tur att vi beräknar att handels-balansen ska fortsätta att redovisa överskott med 92 miljarder kronor 2012 och 88 miljarder kronor 2013, medan tjänstebalansen väntas ge ett överskott 2012 med 138 miljarder kronor och 2012 med 130 miljarder kronor. Det ska understrykas att inkomster som till stor del består av licensintäkter och royalties samt kapitalavkastning på investeringar gjorda i utlandet är välkomna. De betyder dock där-emot mindre för det direkta skapandet av sysselsättning i Sverige. Tabell Tabell Tabell Tabell 4444 Vår bedömning av export och import

2011 2012 2013 Export, procent 7,1 1,5 2,4 Import, procent 6,3 0,9 3,2 Handelsbalans, mdr kr 84,3 85 88 Tjänstebalans, mdr kr 127,5 131 130

Källa: SCB, egna beräkningar

11 (32)

Produktion och produktivitetProduktion och produktivitetProduktion och produktivitetProduktion och produktivitet

ProduktionProduktionProduktionProduktion Det tredje kvartalet 2008 var Sveriges BNP, mätt i fasta priser, oförändrad jämförd med det tredje kvartalet 2007. Det var första kvartalet på mer än 15 år som svensk BNP inte hade växt i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Tidigare lägsta tillväxtnotering på kvartalsbasis var från det första kvartalet 1997, då tillväxten stannade vid 0,5 procent. Men det skulle bli värre. Det fjärde kvartalet 2008 blev det första av fem i följd under vilka den svenska ekonomin krympte. När botten nåddes under det sista kvartalet 2009 hade BNP minskat med nästan 7 procent jämfört med motsvarande period två år tidigare. Under första kvartalet 2010 började Sveriges BNP åter att växa. Även om effekterna av den kraftfulla nedgången i ekonomin fortfarande är påtagliga i Sverige, gick återhämtningen av den tappade produktionen mycket snabbt. När den svenska BNP-tillväxten under tredje och fjärde kvartalet 2010 nådde mellan 7,5 och 8 procent var summan av all produktion i landet åter större än någonsin tidigare. Diagram Diagram Diagram Diagram 11114444 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, fasta priser samt volymförändring

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

4 000 000

2004

K1

2004

K3

2005

K1

2005

K3

2006

K1

2006

K3

2007

K1

2007

K3

2008

K1

2008

K3

2009

K1

2009K3

2010

K1

2010K3

2011

K1

2011

K3

2012K1M

SE

K

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

16

Pro

cen

t

BNP, årsvis, vä BNP-tillväxt, jämfört med samma kvartal föregående år, hö

Källa: SCB

År 2010 kunde det svenska näringslivet dra nytta av en kombination av gynnsamma

omständigheter: kvardröjande statliga stimu-lansåtgärder, såväl hemma som utomlands, en jämfört med läget innan finanskrisen försvagad kronkurs som gynnade exporten samt rationali-seringar i den egna produktionen som primärt genomfördes under 2009. Även 2011 präglades av de sammantaget enor-ma stimulansåtgärder och räddningspaket som bland annat EU och USA genomförde under finanskrisen och i dess spår. Dessa statliga åtagandena resulterade i snabbt växande stats-skulder, samtidigt som den ekonomiska till-växten i EU och USA förblev svag eller i många länder negativ. Eftersom mer än 60 procent av den svenska varuexporten går till EU och USA,6 var oron under 2011 stor att den svenska tillväxten åter skulle bli negativ och att den andra kraftiga svackan i en så kallad ”double dip”-kurva i konjunkturen skulle bli ett faktum. Med tillväxttalen för hela 2011 och halva 2012 vid handen kan konstateras att de mest dysto-piska av förutsägelserna som gjordes för 2011-2012 inte har slagit in. Tillväxttakten avtog under 2011 med nästan samma snabbhet som den hade klättrat under 2010, från 5,8 procent under det första kvartalet till 1,1 under årets sista, för att därefter plana ut. 2012 års två första kvartal har tillväxten stannat vid 1,3 procent. Visserligen är det klart lägre än genomsnittet, knappt 3 procent, under de senaste 20 åren, men trots det svåra läget i omvärlden ändå positiv tillväxt. Frågan är om den 1-procentsplatå som tillväxten befunnit sig på i tre kvartal markerar botten i den senaste konjunktursvängningen, eller om vi står inför en ny period med negativ tillväxt.

6 Exportrådet, www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-analys/exportstatistik/. Observera att denna statistik endast omfattar varuexport, inte tjänster.

12 (32)

Ett sätt att beskriva det svenska privata näringslivets struktur är att dela upp det i tre sektorer – industri, bygg och tjänster. I dia-gram 15 visas hur stort vart och ett av dessa tre sektorers bidrag till BNP varit från och med 2004. Under det senaste decenniet har sekto-rerna behållit sin relativa storlek konstant. Tjänstesektorn är ojämförligt störst, industrins storlek motsvarar ca 1/3-del av tjänstesektorns och byggsektorn motsvarar endast drygt 1/10-del av tjänstesektorns tyngd i ekonomin. Tre kommentarer är dock på sin plats. Dels minskar industrin trendmässigt långsamt i storlek relativt tjänstesektorn, dels var industrins svacka under 2009 relativt sett betydligt djupare än övriga två sektorers. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att gränserna mellan sektorerna i verkligheten är diffusa och de ömsesidiga påverkanseffekter dem emellan betydande. Diagram Diagram Diagram Diagram 11115555 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, fasta priser referensår 2011

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

2004

K1

2004

K3

2005

K1

2005

K3

2006

K1

2006

K3

2007

K1

2007

K3

2008

K1

2008

K3

2009

K1

2009

K3

2010

K1

2010

K3

2011

K1

2011

K3

MS

EK

Industrin Bygg Tjänstesektorn

Källa: SCB

Industrins djupa svacka under 2009 framgår även i diagram 16, som visar sektorernas och hela näringslivets tillväxt jämfört med mot-svarande period föregående år. När krisen var som djupast hade industrin minskat sin produk-tion med nästan en fjärdedel, medan tjänste-sektorns produktion som mest gick ner med 5 procent. På motsvarande sätt var industrins produktionsökning under 2010 och i början av 2011 mycket kraftigare än tjänstesektorns. Byggsektorns utveckling kan något förenklat beskrivas som ett mellanting av industrins

extrema och tjänstesektorns mer återhållna svängningar. I slutet av 2011 fick industrin åter negativ till-växt och detta läge har gällt även under det första halvåret 2012 med den hittills mest negativa noteringen under årets första kvartal (-5,8 procent). Tjänsteproduktionen har legat på en tillväxt på mellan 2 och 3 procent från och med det fjärde kvartalet 2011, med en svagt sjunkande tendens under 2012. Bygg-sektorn har från och med andra kvartalet 2011 varit den sektor av de tre som visat starkast tillväxt, men även här har trenden under de senaste kvartalen varit vikande. Diagram Diagram Diagram Diagram 11116666 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

2004

K1

2004

K3

2005

K1

2005

K3

2006

K1

2006

K3

2007

K1

2007

K3

2008

K1

2008

K3

2009

K1

2009

K3

2010

K1

2010

K3

2011

K1

2011

K3

2012

K1

Pro

cen

tuell

fö

rän

dri

ng

Näringslivet

Industrin

Bygg

Tjänstesektorn

Källa: SCB

Osäkerheten kring konjunkturen under resten av 2012 och för 2013 är stor, särskilt inom industrin, främst på grund av eurokrisen och Europas betydelse för exporten. Konjunkturen i USA är inte stark nog för att kunna kompen-sera för ett scenario med en stagnerande Euro-pamarknad. Inte heller Kina kan under det kommande året väga upp en fortsatt svag efter-frågan på svenska produkter i Europa. Flera indikatorer, varav några visas i diagram 17, pekar på en fortsatt negativ tillväxt i industrin under det tredje och fjärde kvartalet 2012. Silfs inköpschefsindex (PMI) över planerad produktion för det kommande halvåret har visat sig ha en relativt god träffsäkerhet när det gäller att med något kvartals framförhållning förutse toppar och bottnar i konjunkturen. Detta PMI har sjunkit

13 (32)

under de två senaste kvartalen och indikerar därför inte någon växande produktion under det närmaste halvåret. SCBs industriproduk-tionsindex indikerar negativ tillväxt under hela 2012. Inte heller den senaste upplagan av Konjunkturinstitutets barometer tyder på att någon positiv vändning är att vänta under återstoden av 2012. KIs mätning av orderläget inom industrin i september 2012 tyder å andra sidan inte heller på att någon ytterligare nedgång av den viktiga exporten är att vänta. Orderingången från utlandet har, trots den dåliga konjunkturen i Europa, under flera månader hållit sig på en konstant nivå. Diagram Diagram Diagram Diagram 11117777 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

SCB, industrin, procentuell tillväxt jfr motsv period föreg år, vä

KI, förväntad industriproduktion, nettotal, vä

SCB, industriproduktionsindex, justerad, hö

Silf, inköpschefsindex - planerad produktion, industrin, justerad, hö

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar

Samtidigt som många indikatorer relativt sam-stämmigt pekar på en fortsatt svag utveckling för industrin de närmaste kvartalen, ska detta inte förväxlas med den extrema situation som inträffade hösten 2008. I KIs senaste barometer uppger industriföre-tagen förväntningar på en totalt sett oförändrad produktionsvolym de närmaste månaderna. Även Unionens klubbar på nyckelföretag inom industrin beskriver i månadsskiftet septem-ber/oktober överlag läget som relativt svagt men utan krisens förtecken. Orderläget är i underkant men inte sjunkande, investerings-planerna har inte nedjusterats under året och hård kostnadskontroll väntas hindra att lön-samheten faller för helåret 2012.

Diagram Diagram Diagram Diagram 11118888 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn

-20

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

16

20

2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

SCB, tjänster, procentuell tillväxt jfr motsv

period föreg år, väSCB, tjänsteproduktionsindex, tillväxt jfrmotsv period föregående år, väKI, förväntad efterfrågan på privata tjänster,

nettotal, höSilf, inköpschefsindex - planerad produktion,

privata tjänster, justerad, hö

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar

Industrin är i betydligt större utsträckning än tjänstesektorn direkt beroende av utvecklingen på andra marknader än den inhemska. Trots att tjänstesektorns bidrag till den samlade produk-tionen i det privata näringslivet är cirka tredubbelt större än industrins, uppgick tjäns-ternas andel av den totala svenska exporten under 2011 endast till 30 procent.7 Andelen växer icke desto mindre trendmässigt, men tjänstesektorn kan på ett helt annat sätt än industrin falla tillbaka på den svenska konsum-tionen. Detta är förklaringen till varför tjänstesektorn har fortsatt att visa en positiv tillväxt även un-der de tre senaste kvartalen när industrin har krympt. Frågan är om tjänstesektorn håller sig kvar i den positiva tillväxten framöver. Efter sommaren har flera konjunkturindikatorer upp-daterats och de tyder alla på att någon vänd-ning i positiv riktning inte är att vänta för tjänstesektorn under de närmaste månaderna (se diagram 18). SCBs tjänsteproduktionsindex har exempelvis fallit kraftigt, även om det ska ses i ljuset av att jämförelseperioden under 2011 innebar starka siffror. Almegas Tjänsteindikator för det tredje kvar-talet pekar på oförändrad produktion jämfört med andra kvartalet, innebärande mellan 1 och 2 procents tillväxt. Silfs inköpschefsindex för planerad affärsvolym under tredje kvartalet indikerar att tillväxten i sektorn kommer att

7 ”Den svenska tjänstesektorn”, Jordahl (red), 2012

14 (32)

hålla sig över nollstrecket under resten av året, om än med knapp marginal. HUI Research räknar med att handeln under resten av 2012 kommer att ha positiv tillväxt, som för helåret summerar till 3 procent. Denna del av närings-livet är en nettovinnare då den starka kronkur-sen gör importen billigare. Med tanke på att mer än 25 procent av den totala sysselsätt-ningen inom tjänstesektorn härrör från handeln väger detta tungt för tillväxten i sektorn som helhet. Vår sammanfattande bedömning av 2012 är att produktionen i industrin under både kvartal tre och fyra kommer att krympa med 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. För helåret 2012 innebär detta en negativ produktion med 3,5 procent för industrin. Un-der 2013 kommer dock läget på industrins viktigaste marknader att långsamt ta fart och den svenska exporten öka. Tillväxten kommer under första halvåret 2013 skifta från negativ till positiv och tillväxttakten för helåret tror vi summerar till knappt 2 procent. För tjänstesektorn bedömer vi att tillväxttakten under 2012:s andra halvår sjunker till 1 pro-cent, och att tillväxten i den sektorn för 2012 som helhet därmed kommer att summera till 1,7 procent. Sista kvartalet 2012 och första kvartalet 2013 tror vi markerar vändpunkten för denna svacka i konjunkturen för tjänste-sektorn. Den därefter stigande konjunkturen kommer att förbättras långsamt, och för 2013 som helhet tror vi att produktionsökningen stannar vid 2 procent. Även byggsektorn kommer att visa sjunkande tillväxttakt under den återstående delen av 2012. Vi bedömer att sektorns produktion i nuläget krymper och att summeringen av 2012 trots den starka inledningen på året inte blir mer än 2 procents tillväxt. Det ytterligare försvagade orderläget för bygg som rappor-terats in under höstens inledning tyder på att svackan håller i en bra bit in i 2013. Vår be-

dömning är att tillväxten för bygg under 2013 blir negativ med 2 procent. För näringslivet som helhet är vår prognos att produktionen under 2012 växer med 0,6 pro-cent och under 2013 med 1,7 procent.

ProduktivitetProduktivitetProduktivitetProduktivitet

Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i ett företag, en organisation, en ekonomi. När företagen i ett land ökar sin produktivitet re-lativt konkurrenterna ges förutsättningar för exportintäkter och därmed för löne- och väl-ståndsökningar i landet. I diagram 19 visas hur produktiviteten utveck-lats i det svenska näringslivet och dess olika sektorer från 2004. Under den redovisade pe-rioden har den genomsnittliga årliga tillväxten i produktiviteten varit ca 1,2 procent och pe-riodens högsta nivå uppmättes under andra kvartalet 2012 med 457 kr/timme. Diagrammet visar även att de olika sektorernas produktivi-tetsutveckling spretar kraftigt. Diagram Diagram Diagram Diagram 19191919 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerade och säsongsrensade

250

300

350

400

450

500

2004

K1

2004

K3

2005

K1

2005

K3

2006

K1

2006

K3

2007

K1

2007

K3

2008

K1

2008

K3

2009

K1

2009

K3

2010

K1

2010

K3

2011

K1

2011

K3

2012

K1

Fö

räd

lin

gsvärd

e S

EK

/tim

me

NäringslivetIndustrinByggTjänstesektorn

Källa: SCB

Vid inledningen av 2004 var byggsektorns produktivitetsnivå jämbördig med industrins. Sedan dess har industrins årliga produktivitets-ökning i genomsnitt varit 3,8 procent och det andra kvartalet i år var produktiviteten i indu-strin 35 procent högre än motsvarande kvartal åtta år tidigare. Samma jämförelse för bygg-sektorns del ger vid handen att produktiviteten

15 (32)

i genomsnitt under perioden istället har sjunkit med 0,5 procent per år. Byggsektorns produk-tivitet nådde dock periodens lägsta nivå 2009 och den har sedan dess stigit med 15 procent. Under det andra kvartalet i år var produktivi-teten i tjänstesektorn 459 kr/timme, vilket mot-svarar en årlig genomsnittlig ökning av produktiviteten med 0,7 procent från och med 2004. Denna sektor är också den som har haft den jämnaste utvecklingskurvan under peri-oden. Under finanskrisens mest kritiska fas hösten 2008 och därpå följande vinter sjönk tjänstesektorns produktivitet med 4 procent. Större svängningar i produktiviteten än så har inte sektorn uppmätt under dessa åtta år. Under 2008-2009 sjönk industrins produkti-vitet på två kvartal med hela 13 procent. Efter-frågan minskade så snabbt att företagen inte hann med att anpassa sin kapacitet. Med några månaders eftersläpning minskades personal-styrkorna genom uppsägningar och krisavtals-lösningar. När efterfrågan nästan lika snabbt kom tillbaka under 2010 utan att företagen i samma takt åter ökade kapaciteten, blev resul-tatet den mycket kraftiga tillväxt i produktivi-teten som framgår av den röda kurvans topp i diagram 20 under 2010. Diagram Diagram Diagram Diagram 22220000 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerat

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

2004

K1

2004K

3

2005

K1

2005

K3

2006

K1

2006

K3

2007

K1

2007K

3

2008

K1

2008K

3

2009

K1

2009K

3

2010

K1

2010

K3

2011

K1

2011

K3

2012

K1

Pro

ce

nt

Näringslivet Industrin Bygg Tjänstesektorn

Källa: SCB

Under andra kvartalet 2012 nådde näringslivets produktivitet den hittills högsta nivån. Ned-gången från toppnivåerna 2007 som upphörde i och med finanskrisen har därmed hämtats igen. Under 2012 har näringslivets genomsnittliga

tillväxt i produktiviteten successivt förbättrats. För industrin har årets första halvår inneburit minskad produktion med mer än 4 procent. Den genomsnittliga produktiviteten har i industrin under samma period minskat med 2 procent då antalet arbetade timmar i industrin inte minskat i samma takt som produktionen. Trots den långsamt förbättrade konjunkturen under 2013 kommer inte industrin expandera sysselsättningsmässigt. Vi bedömer att indu-strins produktivitetstillväxt under 2012 blir -1 procent för att under 2013 växa med 2 procent. Vi tror att den överlag stabila produktivitets-tillväxten inom tjänstesektorn håller i sig under resten av 2012 och under 2013. För helåret 2012 blir ökningen av produktiviteten 1,5 pro-cent och under 2013 ökar den till 2 procent. Byggsektorn har en nedgång i produktionsnivå att vänta resterande delen av 2012 samt sett till helåret 2013. Riksbankens företagsintervjuer från september 2012 pekar i riktning åt att sek-torn under hösten kommer minska antalet an-ställda. Vi bedömer ändå inte att den starka utvecklingen sektorns produktivitet uppvisat under 2011 och hittills under 2012 kommer att hålla i sig. Produktivitetstillväxten under det tredje och fjärde kvartalet 2012 blir negativ, men för helåret 2012 summerar den till 2 pro-cent och under 2013 är produktiviteten oför-ändrad. Sammantaget innebär detta att näringslivets produktivitetstillväxt under 2012 i vår prognos blir 1 procent för att under 2013 förbättras med 1,9 procent.

16 (32)

Tabell Tabell Tabell Tabell 5555 Bedömning av produktionens och produktivitetens utveckling 2011

(utfall) 2012 2013

Produktionstillväxt, procent

- Totalt näringslivet 5,4 0,6 1,7 - Tjänstesektorn 5,2 1,7 2,0 - Industrin 6,1 -3,5 2,0 - Bygg 8,9 2,0 -2,0 Produktivitetstillväxt, procent

- Totalt näringslivet 2,5 1,0 1,9 - Tjänstesektorn 2,2 1,5 2,0 - Industrin 3,3 -1,0 2,0 - Bygg 5,6 2,0 0,0

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna bedömningar

Välstånd, BNP och befolkningsstorlekVälstånd, BNP och befolkningsstorlekVälstånd, BNP och befolkningsstorlekVälstånd, BNP och befolkningsstorlek

Vi vill komplettera konjunkturprognosen med en jämförelse av hur standarden för medborgarna utvecklats i några länder. Vi har därför i diagram 21 valt att illustrera lev-nadsstandarden i Sverige och sex andra länder. Vi väljer att göra detta uttryckt som BNP/capita i gemensam valuta (US-dollar) åren 1997-2012. Utöver Sverige återfinns även Finland, Tyskland, USA och Japan på topp 10 på den lista över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen som World Economic Forum sätter samman varje år.8 I toppen av den listan återfinns vare sig Norge eller Kina, de har inkluderats i analysen för att bredda bilden. Kina omtalas numera som en ekonomisk supermakt med tillväxttal som länderna i EU och Nordamerika inte varit i närheten av på decennier. Ur diagrammet framträder något som förvånansvärt sällan tas

8 http://www.weforum.org/issues/global-competitiveness, de tio mest konkurrenskraftiga länderna i den senaste mätningen var i tur och ordning: Schweiz, Singapore, Finland, Sverige, Holland, Tyskland, USA, Storbritannien, Hong Kong och Japan.

upp, nämligen att Kinas befolkning i genom-snitt fortfarande är enormt fattig. Norge är intressant av flera anledningar. Dels är landet en av Sveriges största handels-partners, dels kan våra kulturella likheter och den geografiska närheten lätt förleda oss att tro att Sverige och Norge, trots oljan, har för-hållandevis lika ekonomiska förutsättningar. Diagram Diagram Diagram Diagram 22221111 Utveckling BNP/capita i Sverige och ett antal andra länder (prognos 2012), löpande US dollar

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

US

D

FIN SWE DEU USA JPN CHN NOR

Källa: IMF, World Economic Outlook Database, April 2012

Diagrammet visar att flera anmärkningsvärda förändringar har ägt rum under dessa femton år. En av dem är Sveriges utveckling. Mätt i US dollar har BNP/capita i Sverige mer än fördubblats under de senaste 15 åren, vilket innebär en genomsnittlig årlig ökning med 4,8 procent. I detta ingår också effekter av hur kronkursen utvecklats relativt US dollarn, vilket delvis förklarar den stora svackan 2009 samt uppgången 2010-2011. I grund och botten visar kurvan att den svenska ekonomin relativt den egna befolkningens storlek utvecklats exceptionellt starkt. Finland är det land av de övriga i toppen av konkurrenskraftsligan som är närmast att följa med den svenska utveck-lingen. BNP/capita har i Finlands fall ökat med 98 procent 1997-2012. Såväl Japans som USA:s utveckling är intres-sant i förhållande till Sveriges. 1997 utgjorde den japanska BNP/capita 120 procent av den svenska, motsvarande andel för USA var 107 procent. Som framgår av diagrammet är situa-

17 (32)

tionen 2012 den omvända. Nu ligger Japans nivå på endast 62 procent av den svenska, medan USA:s BNP/capita 2012 är 86 procent av Sveriges. Kina är inte bara ett extremfall i samman-hanget av anledningen att landet rör sig på en helt annan nivå än övriga här inkluderade länder. Naturligtvis är inte heller något av de andra länderna i närheten av att ha genomgått samma relativa förändring under perioden. BNP/capita i Kina har sedan 1997 ökat med 665 procent. Närmast efter kommer Norge. Redan 1997 var Norge det land av de sju här utvalda som var rikast i förhållande till sin befolknings storlek, men då bara 4 procent rikare än tvåan Japan. 2012 har den norska BNP/capita ökat med i genomsnitt 7,1 procent per år i 15 års tid och sammantaget med 178 procent. Numera ligger visserligen Sverige tvåa, men den svenska BNP/capita utgör ändå bara 58 procent av den norska. Så mycket för likheter i ekonomiska förutsättningar de två grannländerna emellan.

18 (32)

InvesteringarInvesteringarInvesteringarInvesteringar Under 2011 fortsatte investeringarna att åter-hämta sig efter det stora fallet i samband med finanskrisen 2009. År 2011 ökade investe-ringarna med 6,7 procent i volym och nådde därmed upp till strax under 2007 års nivå. Diagram Diagram Diagram Diagram 22222222 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt procentuell förändring

500 000

520 000

540 000

560 000

580 000

600 000

620 000

640 000

660 000

680 000

2007 2008 2009 2010 2011

MS

EK

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Pro

cen

t

Totala investeringar, NR

Förändring jämfört med föregående år

Källa: SCB

De totala investeringarna i Sverige består av näringslivets investeringar och offentliga myn-digheters investeringar. Näringslivets investe-ringar står för den absoluta merparten. Inom näringslivet stod industrin för knappt en fjärde-del av investeringarna 2011. En stor investe-ringspost som till stor del återfinns i tjänstesektorn är investeringar i bostäder. De samlande bostadsinvesteringarna var ungefär lika stora som industrins investeringar. I övrigt står transportbranschen, handeln och bygg-branschen för de största posterna i tjänste-sektorns investeringar. Bostadsinvesteringarna bidrog starkast till investeringsuppgången 2011 med en ökning på 14,5 procent jämfört med 2010. Inom industrin ökade investeringarna inom gruv- och mineralutvinning med hela 40 procent och tillverkningsindustri med 9 procent. Däremot minskade energisektorns investeringar med 10,9 procent. Totalt ökade industrins investeringar med strax över 3 procent 2011. Investeringarna i tjänstesektorn (exklusive bostäder) utvecklades överlag mer positivt än industrin och bidrog således till

investeringsuppgången. De offentliga myndig-heternas investeringar var i princip oför-ändrade. Under första halvåret 2012 har industrins investeringar fortsatt att öka, inte minst inom gruv- och mineralindustrin. Investeringstill-växten inom tillverkningsindustrin har ökat i en betydligt mer modest takt. Sammantaget ökade industrins (inklusive energisektorn) investeringar med 20,5 procent första kvartalet och 8,8 procent andra kvartalet, båda siffrorna jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Diagram Diagram Diagram Diagram 22223333 Industrins investeringar kvartal 1 och 2 2012 jämfört med motsvarande kvartal föregående år

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Gruv- och

mineralutvinning

Tillverkning Energi Industrin

sammanlagt

Pro

cen

t

2012K1

2012K2

Källa: SCB

Ett halvår in i 2012 har industriinvesteringarna alltså utvecklats mer positivt än vad som indikerades i SCBs investeringsenkät från i maj 2012, då industriföretagen bedömde oförändrade investeringar under 2012 jämfört med 2011. Energisektorn ligger i fas med den bedömning som gjordes i investeringsenkäten, vilket innebär en investeringsökning med 20 procent under året. Kapacitetsutnyttjandet inom tillverknings-industrin har legat relativt stabilt sedan mitten av 2010. Andra kvartalet 2012 innebar inte någon större förändring. Gruv- och mineral-industrin, som har haft ett något högre kapaci-tetsutnyttjande under en period, hade under andra kvartalet drygt 10 procent ledig kapa-citet. Företagen i denna bransch har genomfört

19 (32)

stora investeringar i kapacitet för att kunna möta efterfrågan och det börjar nu ge effekt. DiagramDiagramDiagramDiagram 22224444 Ledig kapacitet

0

5

10

15

20

25

30

35

200

7K

1

200

7K

2

200

7K

3

200

7K

4

200

8K

1

200

8K

2

200

8K

3

200

8K

4

200

9K

1

200

9K

2

200

9K

3

200

9K

4

201

0K

1

201

0K

2

201

0K

3

201

0K

4

201

1K

1

201

1K

2

201

1K

3

201

1K

4

201

2K

1

201

2K

2

Pro

cen

t

Gruv- och mineralutvinning

Tillverkning

Källa: SCB, egna bearbetningar

Det relativt höga kapacitetsutnyttjandet i kom-bination med vikande förväntningar på fram-tiden i tillverkningsindustrin, enligt bland annat Konjunkturinstitutets senaste barometer, gör att behovet av stora kapacitetsökningar inom industrin framöver minskar. Investeringstakten i tillverkningsindustrin sjunker därför enligt vår bedömning under andra halvan av 2012 och ökar endast svagt under 2013. Stora kapacitetsökningar i kombination med en vikande efterfråga och prisfall på råvaror gör att den lediga kapaciteten fortsätter att öka inom gruv- och mineralindustrin. Många av företagen har dock produktionen intecknad för försäljning en lång tid framöver vilket gör att investeringsplanerna enligt vår bedömning ligger fast under prognosperioden. Inom tjänstesektorn står handeln och transport-branschen för de största volymerna av investe-ringar näst efter posten fastighetsverksamhet (där stora delar av bostadsinvesteringarna ingår). Under årets första kvartal har investe-ringarna inom handel och transport ökat jäm-fört med motsvarande period 2011. Investe-ringarna har ökat även inom bank, försäkring och vissa företagstjänster. Däremot har inves-teringarna inom telekommunikation minskat under andra kvartalet 2012 jämfört med

motsvarande kvartal året innan. Detta är till stor del en följd av relativt höga investeringar andra kvartalet 2011. Även byggbolagens investeringar har minskat hittills under 2012. Diagram Diagram Diagram Diagram 22225555 Några tjänstebranschers investeringar jämfört med motsvarande kvartal föregående år

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

Bygg Handel Transport och

magasinering

Tjänstesektorn

sammanlagt exkl

fastighetsverksamhet

Pro

ce

nt

2012K1

2012K2

Källa: SCB

Byggbolagen ser framöver en avvaktande marknad i Sverige, vilket tyder på en fortsatt svag investeringsutveckling. Branschen bedömde redan enligt investeringsenkäten i maj att investeringarna skulle minska i volym under året. Transportsektorn påverkas också av en minskad ekonomisk aktivitet, vilket bekräftas i konjunkturbarometern i september. Inom handeln är konjunkturläget bättre, sär-skilt inom dagligvaruhandeln. Trots detta för-utspådde branschen lägre investeringsvolym för helåret 2012 i investeringsenkäten i maj. Vår bedömning blir därför att tjänsteföretagen inte kommer att bidra med någon större ökning av investeringsvolymen under 2012 och 2013. Regeringens förslag om sänkt bolagsskatt och ett nytt investeraravdrag i budgetförslaget för 2013 är både tänkta att stimulera investeringar i Sverige. Den sänkta bolagsskatten är tänkt att delvis finansieras med begränsade möjligheter till ränteavdrag, vilket gör att företag, företrä-desvis storbolag, som i dagsläget använder sig av denna metod, kommer att få en högre vinst att beskatta i Sverige. Vad detta betyder för storföretagens vilja att investera i Sverige är oklart. Sänkt bolagsskatt kan dock attrahera utländska investeringar i Sverige, men det är

20 (32)

viktigt att ha i åtanke att bolagsskattesatsen är en av många faktorer som vägs in i ett investe-ringsbeslut. Tillgång till rätt kompetens är exempelvis en minst lika viktig faktor för de flesta företagen. Investeraravdraget är tänkt att införas tidigast i september 2013, vilket gör att effekten av det knappt kommer att kunna få några effekter under vår prognosperiod till och med 2013. I Riksbankens företagsintervjuer från septem-ber i år ligger investeringsplanerna något under det historiska genomsnittet. Bedömningen är en försämring jämfört med den tidigare under-sökningen i maj. Detta tyder på att storföre-tagen, till vilka de 42 företag som svarat på Riksbankens enkät tillhör, omprövat sina investeringsplaner. Vår bild är dock att företa-gens investeringar sett över hela näringslivet i slutändan hamnar nära de nivåer som planerades för i början av året. Bostadsinvesteringarna ökade kraftigt under 2010 och 2011, om än från en låg nivå. Därefter har investeringsvolymen sjunkit tillbaka, men har de senaste kvartalen varit ganska stabil. Diagram Diagram Diagram Diagram 22226666 Bostadsinvesteringar samt förändring jämfört med motsvarande period föregående år

-30

-20

-10

0

10

20

30

2007K

1

2007K

2

2007K

3

2007K

4

2008K

1

2008K

2

2008K

3

2008K

4

2009K

1

2009K

2

2009K

3

2009K

4

2010K

1

2010K

2

2010K

3

2010K

4

2011K

1

2011K

2

2011K

3

2011K

4

2012K

1

2012K

2

Pro

cen

t

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

MS

EK

Volymförändring motsvarande

period föregående år

Fasta priser, referensår 2011

Källa: SCB

Statistiken över nybyggnad av bostäder visar att antalet påbörjade nybyggnationer har mins-kat dramatiskt under första halvåret 2012. Byg-gandet av småhus har halverats och antalet påbörjade flerbostadshus har minskat med en

fjärdedel. Minskningen sker både i storstads-områdena och i övriga landet. Fallet i bostadsbyggandet blir också tydligt när man delar upp bostadsinvesteringarna efter typ. Samtidigt som ombyggnationerna trendmässigt ökat har investeringarna i främst nybyggda småhus minskat stort sedan toppen 2007. An-talet påbörjade småhus är nu det lägsta sedan första kvartalet 1999. Diagram Diagram Diagram Diagram 22227777 Bostadsinvesteringar, fasta priser, fördelade på typ

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1999

K1

1999K

4

2000

K3

2001

K2

2002K

1

2002

K4

2003

K3

2004

K2

2005

K1

2005

K4

2006

K3

2007K

2

2008

K1

2008

K4

2009

K3

2010

K2

2011K

1

2011

K4

MS

EK

Nybyggda flerbostadshus

Nybyggda småhus

Ombyggnad/tillbyggnad flerbostadshus

Ombyggnad/tillbyggnad småhus

Källa: SCB

Den svaga utvecklingen i bostadsbyggandet väntas fortsätta under hösten. Bostadsinves-teringarna hämmas av den finansiella osäker-heten i framför allt eurozonen, vilken får hus-hållen att tveka om att byta bostad. Även om räntorna är låga och priserna på nybyggnation sjunkit under 2012, dämpas nybyggandet av bland annat krav på högre kontantinsatser och osäkerhet över eventuella förändringar i skatte-systemet i framtiden som påverkar boendekost-naden. Svenskt Näringslivs kampanj för att slopa beskattningen av ränteinkomster innebär att också de existerande ränteavdragen skulle försvinna. Hushållen har svårt att bedöma effekten av en sådan förändring och väntar. Ombyggnationerna ligger hittills i år i nivå med investeringarna 2011, men de påverkas troligtvis också av det osäkra läget framöver. Vi bedömer att bostadsinvesteringarna sam-mantaget kommer att sjunka under 2012. Det finns dock en stor efterfrågan på nya bostäder,

21 (32)

inte minst i tillväxtregioner, vilket tillsammans med låga räntor borde få en positiv effekt på bostadsbyggandet under 2013. Bostadsinveste-ringarna ökar därför igen nästa år enligt vår prognos. De offentliga investeringarna har hittills i år ökat med 3,2 procent jämfört med första halv-året 2011. Det är kommunernas investeringar som bidrar positivt medan de statliga investe-ringarna har minskat. Ökningstakten bedöms hålla i sig under resten av året. Under 2013 bedöms investeringarna öka svagt då bland annat ökade anslag till Trafikverket för inves-teringar och underhåll av vägar och järnvägar drar upp de statliga investeringarna. Kommu-nernas investeringar faller däremot tillbaka. Sammantaget innebär detta att investeringarna ökar med 1,6 procent under 2012. Det är främst bostadsinvesteringarna som drar ner utvecklingen, medan energi- och gruvinveste-ringarna agerar draglok. Under 2013 ökar investeringsvolymen med 3 procent, bland annat eftersom bostadsinvesteringarna vänder uppåt, men även näringslivet i övrigt bidrar till ökningen. Företagens lager ökade under 2011 och blev mot slutet av året för stora i de branscher där

efterfrågan avtagit mest. Under första halvåret 2012 har företagen därför kontinuerligt anpas-sat sina lager och i augusti var industrin och handeln betydligt mer nöjda med sina lager-nivåer. Bland annat har motorhandeln minskat sina lager av nya bilar och detaljhandeln mins-kat sina lager av kläder och fritidsvaror. Kon-junkturinstitutet bedömer att företagen fortsät-ter minska sina lager under resten av året. Det-ta styrks även av Riksbankens företagsinter-vjuer där svaren visar att lagren fortfarande anses vara för stora. Det innebär att lagerinves-teringarna håller tillbaka efterfrågan under 2012. Under 2013 blir lagerförändringarna mycket små, enligt Konjunkturinstitutet, vilket innebär att BNP i stort sett inte kommer att påverkas av lagerutvecklingen. Tabell Tabell Tabell Tabell 6666 Vår investeringsprognos 2011

(utfall) 2012 2013

Fasta bruttoinvesteringar, procent

6,7 1,6 3,0

Lager, procent av BNP

0,6 -1,0 -0,1

Källa: SCB, egna bedömningar

22 (32)

Prisutveckling

Prisutvecklingen i Sverige mäts på ett stort antal sätt. I diagram 28 nedan har vi valt att presentera utfallet från tre olika metoder att mäta prisförändringarna i Sverige. Det första och i den allmänna debatten mest vanliga sättet att redovisa prisutvecklingen är konsument-prisindex (KPI). Detta mått innehåller en stan-dardiserad korg av varor och tjänster som hus-hållen regelbundet köper. KPI strävar att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklas för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av till exempel indirekta skatter och subventioner. Ökningstakten KPI uppmättes i augusti 2012 till 0,7 procent på årsbasis. Detta innebär att den avtagande takten i konsumentprisernas utveckling sedan augusti 2011 fortsätter. I diagrammet redovisar vi ytterligare två mått på prisernas utveckling. Ett är det av Riks-banken ofta använda KPIF, vilket innebär att ränteposten i KPI ersätts av en fast ränta. Syf-tet är att försöka ta bort effekten av Riksban-kens egen politik i prismätningarna. På detta sätt kan ses vilken betydelse ränteförändringar har för hushållens uppfattning av prisutveck-lingen. Mätt på detta sätt har priserna sedan slutet av 2008 hållit sig inom eller under Riksbankens målområde av en inflation på 2 +/- 1 procent. Det tredje måttet är det av Eurostat använda HIKP och som skiljer sig från de övriga genom att varu- och tjänstekorgen är standardiserad på Europanivå. HIKP följer förvånansvärt väl KPIF och skiljer sig avsevärt från KPI. Det ska dock konstateras att oavsett vilket mått som väljs så låg prisökningstakten i Sverige under sommaren runt 1 procent. En jämförelse med övriga EU-länder visar att Sverige enligt HIKP hade den lägsta ökningen av alla 27 EU-länder både i juni och i juli.

Diagram Diagram Diagram Diagram 22228888 Konsumentprisernas utveckling i Sverige

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

2007-jan

2007-

2007-

2008-jan

2008-

2008-

2009-jan

2009-

2009-

2010-jan

2010-

2010-

2011-jan

2011-

2011-

2012-jan

2012-

pro

cen

t

KPI KPIF HIKP

Källa: SCB

Uppgången i mitten av 2011 för konsument-priserna kan till stor del hänvisas till föränd-ringarna i räntepolitiken under denna tid. Detta framgår tydligt när man i diagram 29 jämför ränteutvecklingen för Riksbankens viktigaste policyränta (reporäntan) med ettåriga stats-skuldväxlar och hypoteksinstitutens (här illustrerat med SBAB) utlåningsräntor vid ett års bindningstid. I diagram 29 framgår också att Riksbankens räntepolitik har effekt på ränteläget för bostadsfinansieringen. Ränte-gapet mellan reporäntan och hypoteksinsti-tutens utlåningsränta förefaller emellertid ha vidgats något under de senaste ett och ett halvt åren. Diagram Diagram Diagram Diagram 29292929 Reporänta och ettåriga räntor

0

1

2

3

4

5

6

7

2008-0

1-0

1

2008-0

5-0

1

2008-0

9-0

1

2009-0

1-0

1

2009-0

5-0

1

2009-0

9-0

1

2010-0

1-0

1

2010-0

5-0

1

2010-0

9-0

1

2011-0

1-0

1

2011-0

5-0

1

2011-0

9-0

1

2012-0

1-0

1

2012-0

5-0

1

2012-0

9-0

1

pro

cen

t

Riksbankens reporänta

1-åriga statsskuldväxlar

SBABs utlåningsränta, 1 år

Källa: Macrobond

Inflationstrycket inom landet förefaller i kon-sumentledet vara lågt. Denna bild av ett lågt inflationstryck förstärks när bilden komplet-teras med utvecklingen för producentpriserna i

23 (32)

Sverige. Ökningstakten har varit låg under perioden sedan före krisen 2008-09 och inte heller under den kraftiga produktionsupp-gången under 2010 och 2011 har något egen-tligt inflationstryck kunnat iakttas för produ-centpriserna. Från diagram 30 framgår att producentpriserna totalt sett minskat under de senaste månaderna 2012. I diagrammet finns också presenterat utvecklingen för producent-priserna för dels motorfordon, dels elektriska, optiska och elektroniska varor. Motorfordon visar ett närapå stilla läge efter en uppgång i slutet på 2008. För elektronikprodukter har producentpriserna minskat under i stort sett hela perioden. Diagram Diagram Diagram Diagram 33330000 Producentpriser i Sverige

0

20

40

60

80

100

120

140

jan-0

7

apr-

07

jul-07

okt-

07

jan-0

8

apr-

08

jul-08

okt-

08

jan-0

9

apr-

09

jul-09

okt-

09

jan-1

0

apr-

10

jul-10

okt-

10

jan-1

1

apr-

11

jul-11

okt-

11

jan-1

2

apr-

12

jul-12

Totalt Elektrisk, optisk och elektronisk utrustning Motorfordon

Källa: Macrobond

Ett ytterligare element i bilden är utvecklingen för priserna på exporten och på importen. I diagram 31 redovisas utvecklingen för export och import sedan början på 2007. Fram till början av 2009 hade exportpriserna en positiv utveckling, vilket innebar att företagen kunde få ut bättre priser på sina produkter. Sedan dess har exportpriserna med vissa variationer legat stilla. Dagens exportpriser ligger på samma nivå som i slutet av 2009. Samtidigt har im-portpriserna stigit svagt under denna period. När importpriserna stiger fortare än export-

priserna betyder det att Sverige måste expor-tera mer för att betala för samma mängd import. Totalt sett har dock landet fortsatt ett överskott i utrikeshandeln, vilket framgår i avsnittet ovan om handel med omvärlden. Diagram Diagram Diagram Diagram 33331111 Export och importprisindex

95

100

105

110

115

120

125

jan-

07

maj-0

7

sep-

07

jan-

08

maj-0

8

sep-

08

jan-

09

maj-0

9

sep-

09

jan-

10

maj-1

0

sep-

10

jan-

11

maj-1

1

sep-

11

jan-

12

maj-1

2

ind

ex

Exportprisindex Importprisindex

Källa: Macrobond

Givet den fortsatt svaga efterfrågan i ekono-min, både internationellt och nationellt, är vår samlade bedömning att den prognos vi presen-terade i mars angav ett för högt värde på kon-sumentprisutvecklingen. Därför justerar vi i denna prognos ner prognosen för KPI för 2012 till 1,0 procent, jämfört med 2011, då vi under de närmaste månaderna förväntar oss en prisökningstakt på klart under 1 procent på årsbasis. För 2013 förväntar vi oss att prisökningstakten ökar svagt igen. Bland de förändringar som föreslås i regeringens budgetproposition för 2013 återfinns inte några åtgärder som kan för-väntas späda på konsumtionen i någon större utsträckning. Vi hamnar i vår prognos på 1,4 procent vilket är väsentligt lägre än vi bedöm-de i våras.

24 (32)

KonsumtionKonsumtionKonsumtionKonsumtion

Hushållens konsumtionHushållens konsumtionHushållens konsumtionHushållens konsumtion

Trots en period av låg tillväxt i ekonomin har hushållen hållit uppe efterfrågan. Detta mönster är dock långt ifrån entydigt. Hushållen är känsliga för konjunkturförändringar och koncentrerar i sämre tider sin konsumtion mot det nödvändiga. Även om hushållen tenderar att tro att förändringarna påverkar samhälls-ekonomin kraftigare än de påverkar den egna ekonomin, så förefaller agerandet vara sådant att större investeringar för hushållet skjuts upp i sämre tider. Efter en relativt kraftig ökning av hushållens konsumtion under 2010 och första halvåret 2011 har ökningstakten gått in i ett mycket lugnare förlopp. Diagram Diagram Diagram Diagram 33332222 Årlig tillväxttakt för hushållens konsumtion kvartal 1 2007 till kvartal 2 2012

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

2007 Q

1

2007 Q

2

2007 Q

3

2007 Q

4

2008 Q

1

2008 Q

2

2008 Q

3

2008 Q

4

2009 Q

1

2009 Q

2

2009 Q

3

2009 Q

4

2010 Q

1

2010 Q

2

2010 Q

3

2010 Q

4

2011 Q

1

2011 Q

2

2011 Q

3

2011 Q

4

2012 Q

1

2012 Q

2

pro

cen

t

Källa: SCB, Macrobond

Hur ser då hushållens konsumtion ut? Den totala detaljhandeln ökade under första halv-året 2012 med 2,5 procent jämfört med samma period året innan. Dagligvaruhandeln ökade med 1,4 procent medan sällanköpsvaruhandeln ökade med 3,3 procent. Här ser situationen olika ut för skilda delar, där elektronikhandel, skor, sport och fritid samt postorder ökar. Minskar gör främst bokhandeln och guld-smedshandeln.

Även nybilköpen har under 2012 utvecklats svagare än under 2011. Ser vi nyregi-streringarna 2012 i relation till utvecklingen den senaste femårsperioden är siffrorna dock mer positiva. Diagram Diagram Diagram Diagram 33333333 Nyregistrering av personbilar

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

an

tal

2008

2009

2010

2011

2012

Källa: BIL Sweden

När det gäller hushållens tjänstekonsumtion så har vi i diagram 34 nedan lagt in omsättnings-utvecklingen omräknat till fast pris för att få en volymutveckling. I diagrammet återfinns bran-scher som åtminstone till viss del vänder sig till hushåll. Den kraftiga volymminskningen för flygbolagen under krisåren 2008-09 har inte kunnat återtas, med ökad konkurrens på många linjer. Utvecklingen för hotell och restaurang ligger relativt stilla med tydliga säsongssvängningar. Bilverkstäderna visar en viss uppgång i omsättning efter krisen, medan spel- och vadhållningsverksamheten utvecklas svagt. Tjänstesektorn förefaller inte att samlat ge samma stora svängningar som industrin utan fungerar i större utsträckning som en stabilisator i den ekonomiska utvecklingen både produktions- och sysselsättningsmässigt. Diagram Diagram Diagram Diagram 33334444 Omsättningsförändring, fasta priser, i delar av tjänstesektorn

25 (32)

50,00

70,00

90,00

110,00

130,00

150,00

170,00

190,00

210,00

2008

K1

2008

K2

2008

K3

2008

K4

2009

K1

2009

K2

2009

K3

2009

K4

2010

K1

2010

K2

2010

K3

2010

K4

2011

K1

2011

K2

2011

K3

2011

K4

2012

K1

2012

K2

ind

ex 2

005=

10

0bilserviceverkstäder

flygbolag

hotell och restauranger

radio- och tv-bolag

informationstjänstföretag

spel- och vadhållningsföretag

Källa: SCB

De mätningar som görs kring konsumenters syn på framtiden, diagram 35, visar att de har en större tilltro till en stabilitet i den egna ekonomin (grön) än för landets ekonomi (röd). Den blå linjen visar det sammanvägda läget mellan de två. Hushållens bedömning av den svenska situationen är minst sagt svårtydd just nu, då de mitt i vad som skulle kunna bedömas vara en återhämtning ånyo anger större tvivel på framtiden. Detta sker samtidigt som hushållens bedömning för den egna ekonomin svagt förbättras. I avsnittet om arbetsmarknaden behandlar vi hushållens bedömning av arbetslösheten framöver (se diagram 43 på sida 30) då bedömningen kring denna spelar in för hur hushållen ser på möjligheten att unna sig konsumtion på marginalen. Diagram Diagram Diagram Diagram 33335555 Konsumenternas syn på landets och sin egen ekonomi

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

jan-

07

maj-0

7

sep-

07

jan-

08

maj-0

8

sep-

08

jan-

09

maj-0

9

sep-

09

jan-

10

maj-1

0

sep-

10

jan-

11

maj-1

1

sep-

11

jan-

12

maj-1

2

sep-

12

nett

ota

l

Konsumentkonfidensindikator (CCI) Makroindex Mikroindex

Källa: Konjunkturinstitutet, Macrobond

Vår samlade bedömning av hushållens konsumtion i år och nästa år är att den kommer att öka under 2012 med 1,8 procent och under nästa år med 2,4 procent. Bedömningen görs med beaktande av att hushållen går in en fas

där de sparar en ökande andel av sina disponibla inkomster.

Offentlig konsumtionOffentlig konsumtionOffentlig konsumtionOffentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen är en viktig del av samhällets service i form av skola, vård och omsorg och en del andra funktioner. Den offentliga konsumtionen är dessutom en viktig stötdämpare vid konjunkturnedgångar. Detta framgår delvis av diagram 36 nedan, där det framgår att den offentliga konsumtionen som andel av BNP ökade med drygt 1,5 procentenheter 2009 jämfört med 2008. Andelen har åter minskat 2010 och 2011. Diagram Diagram Diagram Diagram 33336666 Offentlig konsumtion sedan 2007, volymförändring

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

2007 Q

1

2007 Q

2

2007 Q

3

2007 Q

4

2008 Q

1

2008 Q

2

2008 Q

3

2008 Q

4

2009 Q

1

2009 Q

2

2009 Q

3

2009 Q

4

2010 Q

1

2010 Q

2

2010 Q

3

2010 Q

4

2011 Q

1

2011 Q

2

2011 Q

3

2011 Q

4

2012 Q

1

2012 Q

2

pro

cen

tuell

fö

rän

dri

ng

24

24,5

25

25,5

26

26,5

27

27,5

28

pro

cen

t av B

NP

Staten, vä

Kommuner och

landsting, vä

Offentlig

konsumtion som

andel av BNP, hö

Källa: Macrobond

Den statliga konsumtionen varierar kraftigast. Den kommunala konsumtionen växer volymmässigt i lugnare takt där ökning-arna delvis beror på befolkningsförändringar men också på kvalitetsförstärkningar. De budgetförslag som finns för 2013 kommer så vitt vi kan bedöma inte ge effekt i några större volymökningar av den statliga konsum-tionen. Infrastrukturprogrammet ger effekter först längre fram och samtidigt ska det under-strykas att de offentliga utgifterna till runt 60 procent består av konsumtion och investe-ringar, och till runt 40 procent av transfere-ringar till hushåll, företag och utlandet.

26 (32)

Samlat innebär detta att vi beträffande den offentliga konsumtionen ansluter oss till den bild som Konjunkturinstitutet presenterat i sin senaste prognos. Vi avviker emellertid en del då vi bedömer att arbetsmarknadsinsatserna kommer att öka med anledning av att konjunkturutsikterna försämrats under senaste kvartalet. I diskussionerna om en så kallad jobbpakt har regeringen framfört att den är beredd att bidra till lösningar främst för att ungdomar ska komma i sysselsättning. Vår

prognos för den offentliga konsumtionen framgår av tabell 7 nedan. Tabell 7Tabell 7Tabell 7Tabell 7 Vår prognos för konsumtionen

2011 2012 2013 Staten 1,8 1,2 1,1 Kommuner och landsting

1,9 0,5 1,2

Offentlig sektor totalt

1,8 0,7 1,1

Källa: SCB, egna bedömningar

27 (32)

Arbetsmarknad och Arbetsmarknad och Arbetsmarknad och Arbetsmarknad och sysselsättningsysselsättningsysselsättningsysselsättning

SysselsättningSysselsättningSysselsättningSysselsättning

Sysselsättningen ökade fortsatt under första halvåret 2012. Under det andra kvartalet 2012 till 4 689 000 personer i åldern 15-74 år syssel-satta enligt Arbetskraftsundersökningarna, vil-ket var 28 000 fler än under motsvarande kvar-tal 2011. Sysselsättningsgraden, vilken mäts som andelen sysselsatta av befolkningen i en viss åldersgrupp, var 66 procent i åldern 15-74 år. Andelen för männen var 68,3 procent, jämfört med 63,5 procent för kvinnorna. Sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år uppgick till 4 550 600 sysselsatta andra kvar-talet 2012, en ökning med 10 400 från andra kvartalet 2011. I tabell 8 nedan redovisas de relativa sysselsättningsgraderna i olika ålders-intervall och efter kön. Den enda åldersgrupp där kvinnor har en högre sysselsättningsgrad är för de allra yngsta. Det är också överraskande att sysselsättningsgraden för män är högre för åldersgruppen 65-74 år än för åldersgruppen 15-19 år. Tabell Tabell Tabell Tabell 8888 Sysselsättningsgrader, ålder och kön, procent, kvartal 2 2012

Ålder Kvinnor Män Totalt 15-19 23,3 14,9 19,0 20-24 58,7 61,1 59,9 25-34 79,0 86,2 82,6 35-44 85,5 91,4 88,5 45-54 86,9 90,4 88,7 55-64 69,2 76,6 72,9 65-74 9,7 17,4 13,5

Källa: SCB, egna beräkningar

Under senare år har sysselsättningsgraden i åldersintervallet 20-64 år legat runt 80 procent.

Sysselsättningen bland utrikes födda ökar sta-digt men är lägre än bland svenskfödda. Sys-selsättningsgraden för utrikes födda, 16-64 år, uppgick andra kvartalet 2012 till 57,4 procent, vilket innebär en ökning från samma period 2011 med 1,7 procent. Det ska understrykas att det finns en stor spridning i sysselsättningsgrad beroende på hur lång tid som tillbringats i Sverige samt nationell bakgrund. Diagram Diagram Diagram Diagram 33337777 Sysselsättningen i Sverige 16-64 år

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

jan-

08

apr-0

8

jul-0

8

okt-0

8

jan-

09

apr-0

9

jul-0

9

okt-0

9

jan-

10

apr-1

0

jul-1

0

okt-1

0

jan-

11

apr-1

1

jul-1

1

okt-1

1

jan-

12

apr-1

2

jul-1

2

Tu

sen

tal

Totalt

Män

Kvinnor

Källa: SCB, Macrobond

Antalet sysselsatta personer med endast för-gymnasial utbildning minskade från 2007 då siffran var 634 800 till 535 000 i genomsnitt 2011. Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökade under samma tid med något mer än det dubbla, från 1 700 800 år 2007 till 1 930 300 personer 2011. Antalet sysselsatta med endast gymnasial utbildning är relativt oförändrat, 2 169 500 personer under 2011 jämfört med 2 190 300 år 2007. Detta är en effekt av att fler än tidigare har en högskole-utbildning men också en indikation på att eftergymnasial utbildning blivit en viktigare merit vid rekryteringar. I Riksbankens företagsintervjuer från septem-ber 2012 uppger företagen att de använder sig av bemanningsföretag för att hantera toppar i efterfrågan, trots en medvetenhet om att det på sikt är dyrare än att anställa. Unga är överrepresenterade inom bemanningsbran-schen, där medianåldern är 29 år jämfört med

28 (32)

42 år i hela ekonomin. Branschen, som svarar för 1 procent av den totala sysselsättningen är mycket konjunkturkänslig, och stod för 7 pro-cent av den totala sysselsättningsminskningen under konjunkturnedgången 2008-09, vilket dock är en lägre sysselsättningsminskning är industrin fick vidkännas samma period. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för september månad 2012 redovisas en bild där alla enskilda variabler ligger något under den genomsnittliga nivån de senaste femton åren. Detaljhandeln avviker från mönstret med en något mer negativ framtidstro jämfört med augusti. Totalt sett har förväntningarna för sysselsättningsutvecklingen försvagats för näringslivet som helhet. Diagram Diagram Diagram Diagram 33338888 Sysselsättningsförändringar i vissa branscher under 2000-talet

0

100

200

300

400

500

600

700

800

jan-0

0

jan-0

1

jan-0

2

jan-0

3

jan-0

4

jan-0

5

jan-0

6

jan-0

7

jan-0

8

jan-0

9

jan-1

0

jan-1

1

jan-1

2

Tu

sen

tal

Administrativ service och

supportByggindustri

Hotell & Restauranger

Tillverkningsindustri

Källa: SCB, Macrobond

Under sommaren vek sysselsättningen inom näringslivet något och företagen räknar med personalminskningar, enligt Konjunkturinsti-tutets konjunkturbarometern. Den sysselsätt-ningsmässiga uppgång som noterades i flera branscher under 2011 och första halvåret 2012 inom näringslivet har som helhet bromsas upp. I de flesta tillverkningsbranscher förväntar sig företagen en minskad sysselsättning under hösten och under 2013. Byggindustrin förutser personalminskningar och uppger en minskad efterfrågan som den främsta orsaken. Syssel-sättningen inom handeln visar två ansikten då delar av handeln förutser expansion medan andra delar ser en vikande efterfrågan. De pri-

vata tjänstenäringarna uppvisar en oförändrad sysselsättning medan efterfrågan på tjänsterna väntas öka. Silfs och Swedbanks inköpschefsindex (PMI) inom industrin uppmättes i september till 44,7, vilket är den lägsta uppmätta siffran sedan under krisen 2008-09. Det är främst under augusti och september som indexet vänt nedåt, men för sysselsättningen är nedgången mer begränsad än för flertalet andra indikatorer. I Arbetsförmedlingens statistik över nyan-mälda och kvarstående lediga platser noteras också en vikande tendens. Under augusti 2012 anmäldes drygt 50 000 nya jobb till Arbetsför-medlingen, vilket dock är nästan 4 000 färre än i augusti 2011. Antalet arbetssökande som fick jobb under augusti 2012 uppgick till närmare 45 000 personer.

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt påtaglig trots att det noteras en viss avmattning inom vissa sektorer, främst inom vissa industrisek-torer. Totalt sett bedömer vi att sysselsätt-ningen kommer att hållas uppe under 2012 och ligga i nivå med vad som var fallet under 2011. Vi befarar att en del orter och regioner som är kraftigt beroende av en större arbetsplats kom-mer att drabbas av sysselsättningskriser under 2013. För sysselsättningen som helhet har vi en positivare bild. Vår bedömning är att den svaga uppgång i ekonomisk aktivitet som vi ändå konstaterar, kommer att räcka för att upprätt-hålla sysselsättningen 2013, även om några enskilda större företag, branscher och regioner kan komma att drabbas.

ArbetslöshetenArbetslöshetenArbetslöshetenArbetslösheten

Trots utvecklingen i euroområdet har läget på arbetsmarknaden varit relativt stabilt med en sjunkande arbetslöshet under hela 2011. Under senvåren 2012 började dock arbetslösheten att

29 (32)

öka. I augusti 2012 uppgick arbetslösheten säsongsrensat till 7,8 procent. Den genomsnitt-liga arbetslöshetstiden minskade något mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012, från 36 till 33 veckor. Män har i genom-snitt något längre arbetslöshetstider än kvinnor. I diagram 39 presenteras kvartalen för de olika åren jämte varandra för att trender ska kunna ses, samtidigt som säsongsmässiga variationer kan tas hänsyn till. Diagram Diagram Diagram Diagram 39393939 Arbetslösheten i Sverige 2009-2012, kvartalsgenomsnitt, 15-74 år

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

K1 K2 K3 K4

tus

en

tal

2009 2010

2011 2012

Källa: SCB/AKU

Då framträder tydligt att nedgången i antalet arbetslösa under 2011 jämfört med 2010 upp-hörde under andra kvartalet 2012. Sannolik-heten är stor att arbetslösheten under tredje och fjärde kvartalet 2012 kommer att vara något högre än under motsvarande kvartal 2011. Risken är påtaglig att arbetslösheten fjärde kvartalet kommer att vara i nivå med läget motsvarande kvartal 2010. I diagram 40 nedan presenteras volymerna på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Sverige sedan början på 2008, tillsammans med anmälda arbetslösa vid förmedlingarna. Dessa siffror jämförs också med resultaten från SCBs arbetskraftsundersökningar. Det framgår av diagrammet att volymen arbetsmarknads-politiska åtgärder mer än fördubblades från sommaren 2008 till våren 2010. Därefter har

volymen arbetsmarknadspolitiska åtgärder i stort kvarstått. Diagram Diagram Diagram Diagram 44440000 Arbetslösa 16-64 år och omfattning på åtgärder

0

2

4

6

8

10

12

14

jan-

08

apr-0

8

jul-0

8

okt-0

8

jan-

09

apr-0

9

jul-0

9

okt-0

9

jan-

10

apr-1

0

jul-1

0

okt-1

0

jan-

11

apr-1

1

jul-1

1

okt-1

1

jan-

12

apr-1

2

jul-1

2

pro

cen

t

arbetsmarknadspolitiska program, 16-64 år

16-64 år (arbetsförmedlingen)

16-64 år (SCB)

arbetslösa eller i program, 16-64 år (arbetsförmedlingen)

Källa: Arbetsförmedlingen, AKU, egna beräkningar

Antalet heltidsstuderande som klassas som arbetslösa minskade med 10 000 personer under första kvartalet 2011, vilket betyder att de utgjorde en stor del av minskningen av arbetslösheten. Unionens arbetslöshetskassa hade i augusti 2012 drygt 533 000 medlemmar, vilket var 15 000 fler än i januari 2008. Antalet direkt-anslutna medlemmar var i augusti 2012 drygt 138 000 eller 5 500 fler än i januari 2008. Diagram Diagram Diagram Diagram 44441111 Arbetslösheten inom Unionens arbetslöshetskassa

0

1

2

3

4

5

6

2008

m01

2008

m04

2008

m07

2008

m10

2009

m01

2009

m04

2009

m07

2009

m10

2010

m01

2010

m04

2010

m07

2010

m10

2011

m01

2011

m04

2011

m07

2011

m10

2012

m01

2012

m04

2012

m07

pro

cen

t

Källa: Unionens arbetslöshetskassa, egna beräkningar

Arbetslösheten bland a-kassans medlemmar var under krisen 2009 runt 5 procent och har därefter under 2010/11 sjunkit tillbaka till runt 4 procent och förefaller ha stannat där. Den återhämtning vi såg i arbetsmarknadsläget för förbundets medlemmar har inte inneburit en återgång till de nivåer i arbetslösheten som

30 (32)

uppmättes före krisen 2009. Detta illustrerar också den relativt mer utsatta situation som personer i tjänstemannajobb befinner sig i, jämfört med före krisen. Långtidsarbetslösheten, vilket enligt SCB betyder personer som varit arbetslösa längre än 27 veckor, minskade från 32 procent till 30 procent av samtliga arbetslösa första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Risken för arbetslöshet är en viktig parameter som hushållen har med sig när de ser på hur deras egen ekonomi kan komma att utvecklas och vilka investeringar de bedömer sig ha råd att göra. I diagram 42 återges svaren på två frågor till hushållen i den månatliga konjunk-turbarometern. Från diagrammet kan utläsas att hushållen inte tror att risken för att själva bli arbetslös är särskilt hög. Sedan mitten av 2011 tror hushållen på svagt sämre arbetsmarknads-utsikterna som helhet. Diagram Diagram Diagram Diagram 44442222 Konsumenternas tro om arbetslösheten i allmänhet och för egen del

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

jan-

08

apr-0

8

jul-0

8

okt-0

8

jan-

09

apr-0

9

jul-0

9

okt-0

9

jan-

10

apr-1

0

jul-1

0

okt-1

0

jan-

11

apr-1

1

jul-1

1

okt-1

1

jan-

12

apr-1

2

jul-1

2

nett

ota

l

tro om arbetslöshetennärmaste 12 månaderna

bedömning av risk för egenarbetslöshet

Källa: Konjunkturinstitutet

Mycket talar för att arbetslösheten mot slutet av 2012 hamnar på något högre nivåer än vad som registrerats hittills under året. Utbudet av arbetskraft kommer att fortsätta öka något samtidigt som sysselsättningen planar ut. Effekten av detta blir att arbetslösheten ökar.

Diagram Diagram Diagram Diagram 44443 3 3 3 Varselstatistik 2001-2012

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 jan-

aug

2012

an

tal

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

0,45

an

del

varsel

varav nedläggning

andel nedläggning

Källa: Arbetsförmedlingen, egna beräkningar

Till detta kommer utvecklingen av varsel på grund av neddragning av produktion och nedläggning av produktionsenheter. Under de åtta första månaderna 2012 var denna utveck-ling relativ lugn jämfört med 2000-talet i övrigt. Vi befarar dock att de varselsiffror som kommer under årets fyra sista månader blir betydligt högre än hittills. I synnerhet befarar vi att omfattningen av varsel motiverade med nedläggning av produktionsenheter kommer att öka. Risken är också påtaglig att den inbyggda buffert som företagen skaffat sig med bemanningsföretag och visstidsanställningar inte räcker. Har vi rätt i våra farhågor kommer effekterna av detta att visa sig i ökad arbetslöshet främst under andra halvåret 2013. Vår bedömning är att arbetslösheten 2013 kommer att bli högre än vad vi bedömde i den förra prognosen i mars. Detta beror på den nedjusterade tillväxten främst nästa år samt att arbetsmarknadspolitiska medel för att under-lätta yrkesmässig och geografisk rörlighet i stort sett saknas. Dessutom gör fallande hus-priser det svårare (ibland omöjligt) att kunna flytta till nya jobb och därigenom riskerar antalet långtidsarbetslösa bli fler. För 2012 bedömer vi att arbetslösheten stannar vid vår tidigare bedömning på 7,9 procent i årsgenomsnitt. För 2013 är vår bedömning att arbetslösheten kommer att hamna på 8,2 pro-cent.

31 (32)

MatchningenMatchningenMatchningenMatchningen

I augusti 2012 var antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen 50 478 stycken. Det innebär en minskning från motsvarande månad 2011 med ungefär 7 procent. Antalet nyanmäl-da platser till Arbetsförmedlingen har ökat under de senaste åren men började minska i februari 2012. Även om antalet lediga platser vid Arbetsförmedlingen inte utgör hela utbudet av jobbmöjligheter är det en indikation på att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka men inte alls med samma takt som tidigare. Enligt Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet 2012 har bristtalen för yrkesarbetare minskat något sedan mätningen kvartalet innan, från 16 till 12. För ingenjörer och tekniker noteras en ökning i bristtal från 24 till 25. Bristtalen anger andelen företag som anser sig inte kunna få tag på arbetskraft med tillräcklig kompetens bland yrkesarbetare respektive ingenjörer och tekniker. Beveridgekurvan visar sambandet mellan arbetssökande och lediga platser. Diagram Diagram Diagram Diagram 44444444 Beveridgekurvan för Sverige jan 2007 – aug 2012

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5

arbetslöshet, procent

kvars

tående

ledig

a p

lats

er

i re

lation t

ill a

nta

let i

arb

ets

kra

ften,

pro

cen

t

januari 2007

januari 2008

januari 2009

januari 2010

januari 2011

januari 2012

augusti 2012

Källa: Industrins ekonomiska råd

Vi har i tidigare rapporter oroats över att Beveridgekurvan flyttats utåt, vilket betyder att vid en viss relation mellan lediga platser och arbetskraftens storlek är arbetslösheten allt högre. Under 2012 förefaller denna relation ”fastnat” i ett läge. Den sista observationen från augusti 2012 tyder möjligen på att kurvan ytterligare viker utåt, det vill säga att situa-tionen förvärras. En förutsättning för hög sysselsättning och låg arbetslöshet är att matchningen fungerar effektivt. Enligt Konjunkturinstitutet är ”jobbchansen”, alltså sannolikheten för den som är arbetslös att få ett jobb, 2012 lägre än vid alla tidigare mätningar sedan 2005. Det förstärker bilden av att matchningen fungerar dåligt. Är förhållandet så, är det ett tydligt tecken på att regeringens utbudspolitik misslyckats. Det räcker inte med att öka utbudet på arbetskraft om insatser inte vidtas för att se till att den arbetskraft som ska hitta ett nytt jobb också får med sig den kompetens som efterfrågas. Att enbart pressa reservations-lönen nedåt och att erbjuda höga subventioner ger uppenbarligen inte de resultat som teori-boken indikerar.

32 (32)

FördjupningsrutaFördjupningsrutaFördjupningsrutaFördjupningsruta: Parternas syn på framtiden Sedan drygt 15 år tillbaka gör TNS Prospera regelbundna mätningar av vad konjunkturbedömare och andra representanter för grupperingar i samhället tror om framtiden. Frågorna omfattar tron om tillväxt, räntor och löneökningar på ett, två och fem års sikt. Att studera skillnaderna (och likheterna) i synen på vad som kommer att hända visar sig vara intressant. Vi har här valt att koncentrera oss på hur arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer bedömt dels tillväxt, dels löneökningstakten på ett års sikt. I diagram 45 framgår att på ett års sikt följer bedömningarna varandra rätt väl om vart ekonomin är på väg, genom den senaste krisen och uppgången därefter. En jämförelse med det uppmätta utfallet visar dock att bägge parter underskattade både djupet i nedgången och kraften i den efterkommande uppgången. Det går utifrån resultatet av TNS Prosperas enkäter inte att säga att den ena eller andra parten automatiskt skulle vara mer eller mindre optimistisk om framtiden. Under det senaste året förefaller emellertid arbetstagarorganisationerna ha varit något mer optimistiska. Vid de två senaste undersökningstillfällena är emellertid arbetsgivarorganisationerna något mer optimistiska.

Diagram Diagram Diagram Diagram 44445555 Parternas bedömning om tillväxten på ett års sikt, genomsnitt

-2

-1

0

1

2

3

4

5

okt-0

6

feb-

07

jun-

07

okt-0

7

feb-

08

jun-

08

okt-0

8

feb-

09

jun-

09

okt-0

9

feb-

10

jun-

10

okt-1

0

feb-

11

jun-

11

okt-1

1

feb-

12

jun-

12

pro

cen

t

arbetstagarorganisationer

arbetsgivarorganisationer

Källa: TNS Prospera, Macrobond

Diagram Diagram Diagram Diagram 44446666 Parternas bedömningar om löneökningar på ett års sikt

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

jul-95

jul-96

jul-97

jul-98

jul-99

jul-00

jul-01

jul-02

jul-03

jul-04

jul-05

jul-06

jul-07

jul-08

jul-09

jul-10

jul-11

jul-12

pro

cen

t

arbetstagarorgansiationer

arbetsgivarorganisationer

Källa: TNS Prospera, Macrobond

När vi därefter går över till att se hur parterna bedömer utvecklingen för framtida löneökningar (se diagram 46) är det slående hur väl bedömningarna kring faktiskt utfall av löneökningstakten om ett år följer varandra. I detta diagram finns med bedömningar sedan 1995, vilket gör det möjligt att under lång tid se likheter och skillnader. Intrycket är att arbetsgivarorganisationer oftare tror på en något snabbare löneökningstakt än arbetstagarorganisationerna. Det ska understrykas att dessa mätningar inte avser utfall vid avtalsförhandlingar utan handlar om vad respektive part tror om det faktiska utfallet. Det förefaller i diagrammet gå att utläsa en trend från bägge parter att idag ha lägre förväntningar på det faktiska utfallet i procent. Detta skulle kunna förklaras med att prisutvecklingstakten ofta visat sig hamna under Riksbankens långsiktiga målvariabel. Relativt sett lägre löneökningar ger därigenom ändå reala löneförbättringar.

Tnr:

1848

-1

ISBN

: ISB

N 97

8-91

-739

1-34

7-8

Pro

dukt

ion

och

tryc

k: U

nion

en O

kt 2

012