Stöd att få införutvecklingssamtalet

Sid 11

#6 • oktober -10 • årg 41 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN

Foto

: StA

FFA

N C

LAES

SoN

De hyllas för sina insatser Sid 12–13

Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på www.uu.se/insidan

Ny bok avslöjaruniversitetshistoria Sid 6

Intern debatt om självständighet Sid 8–10

Sid 4-5

t t t t t t t t t t t t

2 UNIVERSEN # 6 -10

REDAKTÖR: Helena Edström, 018-471 19 86, helena.edstrom@uadm.uu.se E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b FAX: 018-471 15 20 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se TRYCK: V-tab, Norrtälje PAPPER: Munken Plus 70gram. V-tab är certifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2000 samt Svanenmärkt. UPPLAGA: 7 100 ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläg-gare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen.

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664.

2 3UNIVERSEN # 6 -10

hÖST PåGåR ARBETET med att förbereda det praktiska genomförandet av förslagen i regeringens proposition En akademi i tiden. Den 1 januari 2011 upphör ett antal bestämmelser i lagar och förordningar som styr vår verk-samhet. Frågor som rör universitetets interna organisation, läraranställning-

ar och vissa utbildningsfrågor måste då regleras lokalt. En arbetsgrupp vid uni-versitetsförvaltningen har på universitetsdirektörens uppdrag och i dialog med universitetsledningen lämnat förslag som rör organisation och ansvarsfördelning vid Uppsala universitet. Förslagen har remitterats inom universitetet. Detta är bakgrunden till de nu pågående diskussionerna.

Det kollegiala beslutsfattandet är en styrande princip. De nya bestämmel-serna i högskolelagen säger att beslut som rör kvalitet och innehåll i forskning och utbildning ska, om en grupp tar sådana beslut, fattas av en majoritet av ve-tenskapligt kompetenta personer. Konsistoriet är inte huvudsakligen sammansatt av personer med vetenskaplig kompetens och kan därför inte ansvara för de uppgifter som nämnts ovan. Konsistoriet har däremot bland annat ett övergri-pande ansvar för fördelning av medel och uppdrag till områdesnämnder och för hur myndigheten organiseras och leds. Rektor är i enlighet med högskolelagen

en vetenskaplig kompetent per-son och skulle formellt kunna fatta beslut som rör forskning-ens och utbildningens kvalitet och innehåll. Enligt min upp-fattning är det olämpligt att en person bär detta ansvar. Nästa nivå i den organisatoriska kedjan är områdesnämnderna. Redan idag får de medel och uppdrag genom konsistoriets beslut och i

förekommande fall fördelas dessa vidare till områdets fakultetsnämnder. Områ-desnämnderna ska vara kompetenta att väga samman fakultetsnämndernas stånd-punkter och prioriteringar. Vi måste naturligtvis säkerställa att områdesnämnder-na är kollegialt valda.

FAKULTETER mED NÄmND eller kommitté är centrala organ vid Uppsala univer-sitet och ska så förbli. Institutionerna påverkas inte direkt av högskolelagens ändrade skrivningar. Liksom tidigare bör de kollegialt sammansatta institutions-styrelserna finnas kvar. Jag vill understryka vikten av att kollegialt valda organ finns på alla nivåer i linjeorganisationen även i fortsättningen.

Det är mycket som måste tänkas igenom. Frågan är om vi hinner med allt under de månader som återstår. Synpunkterna är många, både vad gäller organisation och den mycket viktiga frågan om läraranställningar. Vi måste vara beredda att fatta vissa beslut först under nästa år. Även om det nu stundande konsistoriebeslutet bör slå fast grunderna för vår orga-nisation behövs det sannolikt ytterligare tid för att fast-ställa den interna ansvarsfördelningen. För mig är det allra viktigast att konsistoriet ges tid och möjlighet att fatta kloka beslut som säkerställer att det kollegiala in-flytandet består vid Uppsala universitet. Vi har allt att vinna på långsiktigt hållbara avgöranden i dessa frågor.

ANdERS HAllbERg, REktoR

Kollegialt inflytande ska säkerställas

Det kollegiala beslutsfattandet är en styrande princip.

Anders Hallberg

Konstnären Lars Vilks kunde i början av oktober avsluta sin föreläsning vid Uppsala universitet. Ett stort polisiärt säkerhetspådrag omgärdade föreläsningen som handlade om yttrandefrihetens gränser inom konsten.

– Det var en öppen föreläsning i en se-rie om relationen mellan konst och samhälle och det var viktigt att den fick slutföras som planerat, säger Margare-tha Fahlgren, vicerektor vid vetenskaps-området för humaniora och samhälls-vetenskap.

Det var i maj som Lars Vilks före-läsning fick avbrytas sedan personer i

publiken gått till handgripligheter. Med argumentet att hot och våld inte ska få hindra öppna föreläsningar vid Upp-sala universitet beslöt värden för eve-nemanget, filosofiska institutionen, att bjuda in Lars Vilks igen.

Angelägna frågorEfter utökade säkerhetsåtgärder i sam-arbete med polisen kunde så föreläs-ningen hållas i sin helhet i början av oktober. Att båda Vilks-föreläsningarna lett till stor debatt om konst, yttrande-frihet, demokrati och religion är egent-ligen inget konstigt, anser Margaretha Fahlgren. Det visar bara hur viktigt det är för ett universitet att studera och kritiskt granska omvärlden.

– Inom de estetiska vetenskaperna är det vårt uppdrag att forska kring och låta våra studenter ta del av och diskutera olika konstnärliga uttryck, säger hon.

I den aktuella föreläsningsserien har också fler konstnärer deltagit som väckt reaktioner med sin konst, bland andra har konstfackstudenten Anna Odell fö-reläst.

– Vissa estetiska uttryck kommer att upplevas som mer kontroversiella än andra och det är det som är så intres-sant att studera. Vi måste fortsätta att ställa frågor om vad konst är och varför viss konst upprör. Det är vårt uppdrag, säger Margaretha Fahlgren.

HElENA EdStRÖM

Föreläsning under polisbevakning

23 000 ANStäLLdA iNom LiFE SCiENCE• Life science-sektorn, en av Sveriges mest exporttunga branscher, har kartlagts. Stock-holm-Uppsalaregionen står för 60 procent av landets samlade sysselsättning i branschen. Sammanlagt finns i regionen 576 företag med tillsammans över 23 000 anställda. Det visar en ny rapport från Centrum för studier av inno-vationer och näringslivsomvandling (CIND) vid Uppsala universitet.

StudENtportALEN ALLt mEr popuLär• Studentportalen erbjuder många funktioner som underlättar undervisning, administration och kommunikation för universitetets lärare. Via portalen kan lärarna rikta information till olika grupper av studenter. Studenterna kan få tillgång till kurs- och programsidor, studieresul-tat, studieintyg, kårinformation, egen filarea och webbpost. Inloggningarna på Studentportalen uppgick till 9 114 274 under perioden januari till och med september 2010. Det är fler in-loggningar än under hela 2009. I september hade Studentportalen 1,6 miljoner inloggningar.

proFESSor gEr ut bok om pANdEmiEr• I svininfluensans kölvatten har Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala uni-versitet, gett ut en bok om pandemier. I boken, som är en populärveten-skaplig skildring av mekanismerna bakom och effekterna av olika pandemier, använder han bland annat spanska sjukan men även antibiotikaresistenta bakterier som utgångspunkter för att förklara hur och varför pandemier uppstår. Redan i dag och än mer i framtiden kommer epidemier att höra till mänsklighetens värsta problem, menar Björn Olsen.

NyA AvtAL tECkNAdEFör iNköp Av böCkEr• Uppsala universitet har tecknat fem nya ramavtal för inköp av vetenskapliga böcker. Avtalen löper till och med 2012-04-14 med möjlighet till två års förlängning. De nya av-talen berör inte inköp av tidskrifter. För mer information om hur man köper böcker och webbadresser till leverantörerna, se universi-tetsbibliotekets webbplats. För mer information om avtalen, se avdelningen för IT och inköps webbsida.

FOTO

: MA

TTO

N

Uppåt. Stark bransch i Uppsala.

Drygt 63 miljoner i tillskott till forskningen 2011 och mera pengar per student inom hu-maniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi – det stod klart sedan regeringen presen-terat sin budgetproposition.

Tillskotten till forskningen och forskar-utbildningen på 63,2 miljoner kronor är en viktig signal för universitetets fortsatta arbete.

– Vi känner regeringens stöd och är nöjda med att vi verkar ha en samsyn i behovet av att satsa mer inom forsk-ningen. Det är av avgörande strategisk betydelse för Sveriges position som ut-bildnings- och forskningsnation, säger rektor Anders Hallberg.

Regeringen vill stärka kvaliteten i den högre utbildningen och aviserar en för-stärkning av ersättningen för studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Tillskottet är 200 miljoner kronor totalt i landet från och med 2012. Det betyder en sjuprocen-tig ökning per student. Från och med 2013 ska tillskottet motsvara en fem-tonprocentig ökning per student.

– Dessa utbildningsområden har halkat efter när det gäller ersättnings-nivåerna och vi är mycket glada över att regeringen valt att göra den här sats-ningen, säger rektor Anders Hallberg.

JoHANNES boRgEgÅRd

Läs mer om regeringens budget-proposition på www.uu.se/nyheter.

Fortsatt satsning på forskningBättre läsbarhetUppmärksamma läsare kanske redan har upptäckt att det är något särskilt med tidningen ni håller i handen. Vi har nämligen, i samarbete med formgivaren Mikael Mann-berg på Redakörerna AB, infört vissa änd-ringar i layouten av Universen. Bakgrunden är att tidningen analyserats ur ett tillgänglighetsperspektiv av företaget Funka Nu. Resultatet visade att Universen hade vissa problem med läsbarheten. Vissa förändringar av layouten skulle kunna öka läsbarheten och därmed läsupplevelsen för läsarna. Det är av denna anledning vi nu bland annat renodlat omslaget, infört en innehållsförteckning, gjort textspalterna bredare samt bytt bakgrundsfärg på notis-spalterna. Vi på redaktionen önskar er trev-lig, och tydlig, läsning!

HElENA EdStRÖM, redaktör

Välbesökt. Intresset var stort när Lars Vilks föreläste vid Uppsala universitet.FoRSkNINg I FRAmkANt4 Hållbart energisystem i fokus 5 Energilagring central fråga

8 Engagerad diskussion om självständighet 10 Karriärvägar för lärare 10 ”Öppenhet främjar debatt”

AktUEllt11 Hjälp inför utvecklingssamtalet 12 Fullsatt på hyllningsmiddag 13 Bio Ångström om diagnostik

REdAktIoN

10 14

4

I utvecklingsländerna skördar resistenta

bakterier människo-liv varje dag.Otto Cars, professor i infektionssjukdomar

16

lEdAREIN

NEh

åll

tIll SISt

14 Boken om Otello uppmärksammad

15 Novemberfest stundar 15 University News

UNIVERSEllt

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

Björn Olsen

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

tEmA SjälVStäNdIgA läRoSätEN

4

4 UNIVERSEN # 6 -10 UNIVERSEN # 6 -10 5

Om EN AV DE tongivande fors-karna i Standup for energy, re-geringens satsning på strategisk forskning om förnybar elpro-

duktion, står Mats Leijon verkligen upp för sin favoritenergikälla – vattnet. En-träget har han arbetat för att bygga upp verksamheten vid Ångströmlaboratoriet.

– När jag hörde mig för hos univer-sitetsledningar om intresset för forsk-ning kring elproduktion i början på 2000-talet var det ingen som var särskilt intresserad. Till slut var vi i alla fall sex personer som hamnade här i Uppsala. Idag är vi 80 anställda, har 40 doktoran-der och utbildar flest i världen på ocean energy, berättar han.

Ocean energy omfattar nyare forsk-ningsområden som marin våg- och strömkraft vid sidan av den traditionel-la vattenkraften. I satsningen Standup for energy ingår även forskning om bio-massa, vind och solenergi.

konstant tillgångFrågan om hur man kan lagra energin är central oavsett energikälla. Knäckfrågan handlar om den så kallade verkningsgra-den, det vill säga hur hög effekt man lyckas få ut ur lagringen i förhållande till insatsen. Här har vatten den klart största potentialen som förnybar energi-källa, menar Mats Leijon. Och anled-ningen är enkel.

Billig el. Det är grunden för Sveriges historiska framgångar och välstånd. Och den bästa för-nybara och lagringsbara energikällan för el är vatten. – Varför detta odiskutabla faktum dribblas bort i dagens energidiskussion är obegripligt, säger mats Leijon, professor i elektricitetslära vid institutionen för teknikvetenskaper.TEXT: Annbritt Ryman FOTO: Staffan Claesson

– Jorden är ju full av vatten. Vi kan lagra det i dammar så att det ger oss en kon-stant och jämn tillgång, till skillnad från vind- och solenergi. Dessutom har vatten den högsta verkningsgraden, vi får ut en effekt som motsvarar 80 procent av insat-sen. Ingen annan förnybar energikälla kommer i närheten av det, säger han.

Forskning kräver eltillgångUnder sin tid vid Uppsala universitet har Mats Leijon skaffat sig världspatent på flera tekniska lösningar för att utvin-na energi från förnybara källor såsom vågor, vindar och strömmande vatten. Han har även patent inom elektrisk fordonsdrift och elektriska system.

Mats Leijon menar att om vi inte kan framställa ordentligt med elkraft i Sve-rige spelar det ingen roll hur mycket pengar som läggs på annan forskning då bristen på el kommer begränsa all an-nan forskning.

– Det förstod man förr i Sverige. Men den insikten verkar ha gått förlo-rad idag.

Men varför tar det sådan tid att ta fram alternativa storskaliga energikällor?

– Därför att det kräver anläggningar som ska fungera, och fungera bra, i minst 50–60 år. Det är inte lätt att byg-ga saker som håller så länge. Om något fallerar kan det få svåra konsekvenser för samhället, säger Mats Leijon. l

VattenFrälst. – Vatten har den klart största potentialen som förnybar energikälla, menar Mats Leijon, professor i elektricitetslära

och vågforskare.

STandUP for Energy SYFTE: Att utveckla och samordna forsk-ningen inom energiområdet med fokus på förnybar elproduktion, eldistribution samt el- och hybridfor-don. VISION: Att bidra till ett samhälle med tillgång till förnybar, tillförlitlig och kostnadseffektiv energi till bostäder, handel, transport och industri. ANSLAG: Totalsumman är 52 miljoner kronor per år. Projektets resultat ska utvärderas 2015.INGåR I SAmARBETET: Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska högskola samt högskolan i Halmstad. WEBBSIDA: www.standupforenergy.se

FoRSkNINg I FRAmkANtI serien ”Forskning i framkant” presenterar vi de strategiska forsknings-satsningar som drar igång 2010, med anslag från regeringen.

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

”Vatten har den största potentialen”

Energilagring central i elbilsutvecklingenUveckling av elbilar är ett av många forskningsområden inom satsningen Standup for energy. Ett problem som fors-karna försöker lösa är hur man ska lagra energi för att få ett effektivare energiflöde mellan batteri och motor.

– Vi experimenterar nu med att sätta in så kallade svänghjul mellan batteri och motor. Svänghjulet kan lagra energin från batteriet och anpassa effekten efter behovet i körningen, säger Urban Lun-din, forskare vid institutionen för tek-nikvetenskaper.

Ännu finns ingen prototyp men en-ligt Urban Lundin skulle man kunna ha

en sådan inom två år – om någon är vil-lig att satsa på det.

– Det råder rätt hård konkurrens om olika projekt på det här området. Det är många som vill ha pengar för att tes-ta sina idéer, säger han.

Är det risk för att forskningen bli alltför beroende av industriföretagens pengar?

– Det finns en fara i det som man måste vara medveten om. Men för att tänka nytt i tillämpad forskning måste man också ha verklighetsanknytning. Detta är en ständig balansgång och nå-got vi diskuterar kontinuerligt. Det är viktigt att hålla rågången klar mellan forskning och industriintressen. Vi är forskare – inte konsulter, säger han.

ANNbRItt RYMAN

problemlösnIng pågår. Fr v: Johan Abrahamsson, Urban Lundin och Juan de Santiago vid institutionen för teknikvetenskaper.

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

6 UNIVERSEN # 6 -10 UNIVERSEN # 6 -10 7

ETTA OCh EN RAD andra an-märkningsvärda fakta om Uppsala universitets historia står att finna i en ny bok som

ingår i ett stort forskningsprojekt om universitets historia under 1800- och 1900-talen. Ansvarig för projektet är professor emeritus Tore Frängsmyr. För-fattare till den del som nu är klar är so-nen Carl Frängsmyr, forskare vid insti-tutionen för idé och lärdomshistoria.

– Tidigare historiebeskrivning sträck-er sig bara fram till 1800-talet och skrevs för hundra år sedan av Claes An-nerstedt. Vi har saknat en modern his-torik som även täcker de två senaste år- hundradena. Det är den vi skriver nu, berättar Tore Frängsmyr.

Den del som överlämnades till rek-tor på universitets 533-årsdag den 7 ok-tober behandlar tiden 1852–1916 och är den andra delen i en serie på fyra.

– Den ”akademiska frihet” som stu-

denterna värnade om i slutet på 1800-talet innebar att många låg tio år eller mer vid universitetet. Något krav på att avlägga examen fanns inte. I slu-tet av 1800-talet fanns inget tal om ”ge-nomströmning”, säger Carl Frängsmyr och skrattar. – Och det viktigaste för professorerna var att visa prov på sin lärdom – inte att få studenterna att lyssna. Det är också först nu som man slår fast att en profes-

sor faktiskt även ska forska, tillägger Tore Frängsmyr.

tillträde för kvinnorMen den viktigaste sociala förändringen var att kvinnan, efter många och långa diskussioner, äntligen fick tillträde till universitetsstudier på 1870-talet. År 1910 utgjorde de 10 procent av studen-terna. Idag är kvinnorna i majoritet.

Ett annat häpnadsväckande historiskt faktum är att universiteten hade juridisk rätt att döma sina anställda och studen-ter ända fram till i början på 1900-talet. Det straff universitetet kunde utdöma var böter, fängelse eller relegering. Det innebar att alla som var kopplade till universitetet stod utanför det statliga rättsväsendet.

– Att universiteten kunde utdöma deras straff ansågs även det som en omistlig del av den akademiska friheten, säger Carl Frängsmyr.

Aldrig helt friståendeMen efter hård kritik, inte minst från den liberala pressen, blev universitetens domsrätt allt svårare att förena med principen om allas likhet inför lagen och avskaffades helt 1909. Universitetets oberoende, eller sna-rare beroende, gentemot finansiärer och

omgivande samhälle löper som en röd tråd genom Frängsmyrs historiebeskriv-ning.

– På 1800-talet blir universitetet en del av samhället på ett annat sätt än ti-digare. Det visar inte minst det faktum att på 1830-talet var universitetet helt beroende av donationer för sin överlev-nad. 90 år senare består dess ekonomis-ka grund till 70 procent av statsanslag, säger Carl Frängsmyr.

Universitetet har alltid varit bero-ende av någon, vare sig det handlat om staten, kyrkan eller näringslivet.

– Någon helt fritt och oberoende universitet har aldrig funnits, konstate-rar Tore Frängsmyr.

ANNbRItt RYMAN

Schemalagd lektion skymf för 150 år sedan

nytryckt. De två volymerna i Acta-serien Uppsala universitets historia finns till försäljning på Museum Gustavianum och Carolina Rediviva. Anställda vid eller pensionerade från Uppsala universitet kan köpa vardera volym för 150 kronor. Fr v: Carl Frängsmyr och Tore Frängsmyr.

Händelser 1852-1916l Kvinnor får tillträde till universitets- studier l Universitetens domsrätt avskaffasl Akademiska sjukhuset byggsl Svante Arrhenius, som disputerat i kemi i Uppsala, får nobelpriset 1903l Undervisningsformen seminarier introduceras

Studenterna är i uppror och går ut i protestmarsch se-dan universitetsledningen vill införa obligatorisk, sche-malagd undervisning. Jo, det är sant – men det var för 150 år sedan. Då ansågs frihet från obligatorisk närvaro som en omistlig del av den akademiska friheten.

alla som var kopplade till uni-versitetet stod utan- för det statliga rättsväsendet.

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

Viktigt ligga högt på rankningslistor

– EN Så STOR UPPRYCKNING som tio platser i Shanghai-rankningen kan bero på att universitetet satsat mycket på forskningskvalitet de senaste åren. Men placeringen är förstås också kopplad till vad som händer i omvärlden, säger Mar-garetha Andersson på planeringsavdel-ningen.

En annan uppmärksammad rankning av världens universitet och som i år bytt metod för rankningen är Times Higher Education. Listan kom i september och Uppsala universitet återfinns på plats 147.

–Det här är en sämre placering jäm-fört med tidigare år. Vi måste analysera utfallet och den nya metoden innan vi kan säga något om resultatet eller be-stämma oss för åtgärder, säger Marga-retha Andersson.

Skiljer sig från varandraKlart är att rankningarna av forskning och utbildning blir fler och fler och Margaretha Andersson och hennes kol-legor lägger ned mycket jobb på att samla fakta till dem.

Hur stor betydelse har rankningar egentligen?

– Internationellt får de stor upp-märksamhet. Framför allt asiatiska stu-

denter tittar mycket på rankningresultat när de väljer universitet. Därför är rank-ningar intressanta som ett marknadsfö-ringsinstrument, säger Margaretha An-dersson.

Olika rankningar skiljer sig rätt mycket från varandra. Medan Shanghai-rankningen bara riktar in sig på forsk-ning, finns ett uttalat utbildningsper-spektiv i Times Higher Education.

Det finns också andra rankningar som är mer ämnesanknutna, till exem-pel CHE, ett tyskt institut som rankar utbildningar på ämnesbasis.

Hur rättvisande är egentligen den bild som ges?

– Man måste vara medveten om att rankning inte ger den absoluta sanning-en. Särskilt de breda rankningarna av lärosäten visar inte variationen. Man får också komma ihåg att det finns ett kom-mersiellt syfte, rankningarna är ju till för att sälja en produkt. Det finns en inter-nationell utbildningsmarknad som cir-kulerar kring detta. Från början användes grova mått, men nu har rankningmetoderna förfinats, vil-ket också innebär att det tar mer tid att få fram alla uppgifter och att frågefor-mulären blir mer omfattande.

Margaretha Andersson anser ändå att det absolut är värt mödan.

– Den internationella marknaden för ut-bildning utvecklas och blir viktigare. För oss som lärosäte innebär det att vi måste bry oss om det här och lägga mer tid på det.

Arbetet involverar planeringsavdel-ningen, som till exempel tar fram statistik, men även studerandebyrån, antagnings-

enheten och områdeskanslierna. Univer-sitetet hävdar sig bra i konkurrensen.

–Vi befinner oss oftast bland de hund-ra bästa och det finns en viss uppåtgå-ende trend. Generellt sett har vi förbätt-rat vår position, säger Margaretha Andersson.

ANNICA HUltH

Universitetshusets tak drabbat av rötskadorTill följd av gamla vatten-läckor har takkonstruk-tionen i universitetshuset drabbats av rötskador och angrepp av hussvamp. Sanerings- och repara-tionsarbeten är i full gång och kommer att pågå fram till våren.

– DET hÄR ÄR NATURLIGTVIS mycket olyckligt, men det är tur att det upp-täcktes och kan åtgärdas. I värsta fall hade någon kunnat komma till skada, säger Lennart Ilke, chef på byggnadsav-delningen vid Uppsala universitet.

Det var i somras då delar av putsen i aulans tak lossnade som skadorna upp-täcktes. När Statens fastighetsverk, som förvaltar universitetshuset, gjorde en översyn av byggnaden visade det sig att flera originalbjälkar från 1890-talet är angripna av hussvamp och rötskador

och är i så dåligt skick att de nu behö-ver bytas ut.

– Vissa av skadorna på taket är för-modligen 10-20 år gamla medan andra kan ha uppstått senare, säger Michael Werner, förvaltare på Statens fastighets-verk.

delar av aulan avstängdEn plan för hur sanerings- och repara-tionsarbeten ska gå till har tagits fram av Statens fastighetsverk. Målet är att återställa taket och skapa en konstruk-tion som så långt som möjligt liknar ori-ginalet – såväl i mått som i metoder och material.

För att förhindra ytterligare skador har berörda delar av balkongen i aulan stängts av och försetts med så kallade säkerhetsstämp som håller putsen på plats där reparationer utförs. En tjock plast kommer också att fästas i taket. Reparationsarbetet sker i huvudsak från vinden och på tidpunkter då aulan är ledig. Återställningsarbetet kommer att pågå en bit in på våren.

rötskaDat. Reparationsarbetet ska pågå till våren 2011.

FOTO

: MA

RTIN

CEJ

IE

– En konsekvens är nu att vi inte kom-mer att kunna nyttja samtliga platser under det närmaste halvåret och det drabbar exempelvis en del konserter

som brukar vara fullsatta, som med kö-ren Orphei Drängar, säger Lennart Ilke.

HElENA EdStRÖM

Uppsala universitet klättrade tio placeringar till plats 66 bland världens främsta universitet i den så kallade Shanghai-rankningen. Samtidigt tappade universitetet placeringar i Times higher Educations rankning. Rank-ningresultat som dessa blir allt viktigare i konkurren-sen om studenter.

ILLU

STRA

TIO

N: I

STO

CKP

HO

TO

8 UNIVERSEN # 6 -10 9UNIVERSEN # 6 -10

8

Arbetsgrupper vid förvaltningen börjar jobba med förslag på intern organisation. Styrgrupp är univer-sitetsledningen med bland andra rektor, vicerektorer och universitets-direktören (slutet av maj)

maj September Oktober November Januari -11

Beslut i konsistoriet om grunderna för organisationen 19/11 Ny lagstiftning träder i kraft 1/1

Särskild webbsida för information och debatt via www.uu.se/insidan(löpande sep-jan)

Arbetsgruppernas förslag presenteras 15/9 Förslagen ut på remiss

Seminarium med vicerektorer, prefekter och dekaner 20/9 Akademiska senaten 22/9 Sista dag för remissvar 22/10

Arbete med regelsamling och beredning i universitetsledning (okt och nov)

tEmA SjälVStäNdIgA läRoSätEN

Diskussion om självständighet engagerarEfter årsskiftet får universitet och hög-skolor större frihet att besluta om organi-sation, ansvarsfördelning och läraranställ-ningar. Men hur ska Uppsala universitet organisera sig? Universitetsledningen bjöd in vicerektorer, dekaner och prefekter till diskussionsseminarier.

ILL FÖLJD AV REGERINGENS proposition och riksdagens beslut om En akademi i tiden träder avregleringar i högskolelag och hög-skoleförordning i kraft vid årsskiftet. För-

ändringarna innebär att universitet och högskolor får större självständighet i en rad frågor. För att förbereda universitetet inför den nya lagstiftningen har arbets-grupper vid förvaltningen arbetat fram förslag om Upp-sala universitets organisation, ansvarsfördelning och läraranställningar. Styrgrupp för arbetsgrupperna har varit universitetsledningen som bland andra omfattar rektor, prorektor, vicerektorer och universitetsdirek-tören.

Vid två seminarier för vicerektorer, dekaner och prefekter vid Uppsala universitet diskuterades i slutet av september de förslag som tagits fram och som varit ute på remiss i verksamheten under hösten.

– Det finns en del saker som vi inte är överens om och som vi nu får tillfälle att diskutera, sa rektor An-ders Hallberg när han inledde ett av seminarierna och han tillade att han var beredd att prestigelöst lyssna och hämta in tankar och åsikter från det församlade chefskapet.

Beslut med vetenskaplig kompetensInledningsvis redogjorde rektor för en utgångspunkt bakom förslagen.

– Beslut som rör utbildningens och forskningens innehåll och kvalitet ska fattas där man har den veten-skapliga kompetensen och det har vetenskapsområde-na, något som säkerställs av det kollegiala systemet.

Anders Hallberg jämförde budgeten på cirka 50 miljoner kronor till rektors strategiska satsningar, med

FOTO

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

budgeten på 1,5 miljarder kronor som vicerektorerna förfogar över och som de har att fördela till veten-skapsområden och fakulteter.

– Fakulteterna är otroligt viktiga. De leds av en de-kan och en nämnd och står för en verksamhetsidentitet.

Ökad synlighet Diskussionen för dagen inleddes av Torsten Svensson, prefekt vid statsvetenskapliga institutionen. Han före-slog att man skulle utveckla kollegialiteten genom stör-re samordning och med färre fakulteter inom veten-skapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

Johan Tysk, prefekt vid matematiska institutionen, såg stora fördelar med att ha teknik och naturveten-skap integrerade i en fakultet. Det har bland annat lett till ökad tvärvetenskap i program och kurser. Att åter-igen dela upp området, för att öka synligheten som en av deltagarna föreslog, skulle bli svårt och innebära att man då får skära i alla program.

Lars Magnusson, prefekt vid ekonomisk-historiska in-stitutionen, såg behovet av vissa förändringar inom ve-tenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

– Fakulteterna är oerhört betydelsefulla kollegiala system och det är viktigt att bevara dem, men också överväga om det är hållbart med så många fakulteter.

Utbildningsvetenskap blir nu en fakultet vilket innebär att vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap får sex fakulteter. Margaretha Fahl-gren, vicerektor för området, var inte främmande för att senare ta en diskussion om hur många fakultets-nämnder som skulle finnas – en fråga för områdes-nämnden.

Humanister och samhällsvetare känner viss oro för att frågor och beslut, i den föreslagna förändringen, kommer att stanna i områdesnämnden och aldrig de-legeras till fakultetsnämnderna. Humaniora och sam-hällsvetenskap står för hela 65 procent av utbildning-en vid universitetet:

– Områdesnämnden har jobbat mycket med att sam-ordna och stärka det tvärvetenskapliga arbetet inom området, sa Margaretha Fahlgren.

Ökad rörlighetNär det gäller frågan om läraranställningar vid univer-sitetet, uttrycktes farhågor om att rörligheten kan häm-mas om karriärgången blir alltför strukturerad. Rät-tigheten till befordran och anställningstrygghet ställs mot en ökad rörlighet.

Vilka krav ska finnas för att bli befordrad? Här skiljer det åt mellan fakulteterna, enligt den samlade chefsgruppen.

– Kraven för att bli befordrad till lektor eller pro-fessor måste vara rimliga och lika över hela universi-tetet. Konsistoriet måste ta ett stort ansvar för att hit-ta en modell som är hållbar också över tid, sa Anders Hallberg.

gUNIllA StHYR

skIss. Enligt rektor Anders Hallberg ska beslut fattas där den vetenskapliga kompetensen finns.

tIdplAN

Vad innebär nya lagstiftningen?l större frihet för universitet att besluta om intern

organisationl inga krav på att ha fakultetsnämnder och särskilda

organl beslut som rör innehåll och kvalitet ska tas av

vetenskapligt kompetenta personerl studentinflytandet ska garanterasl endast anställningarna professor och lektor regleras i

högskolelagenl universitet bestämmer själva hur befordran ska

organiserasl möjlighet att kalla professorer

Inlägg. Johan Tysk, prefekt vid matematiska institutionen, talade om tvärvetenskap.

FOTO

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

10 UNIVERSEN # 6 -10 11

UNIVERSEN # 6 -10

tEmA SjälVStäNdIgA läRoSätEN

”Genom öppenhet främjas debatten”Seminarier, senat, informationsmöten och artiklar – det har förts en aktiv debatt inom universitetet inför den nya lagstift-ningen om självständiga lärosäten. Univer-sen träffade kommunikationsdirektören för att prata om öppna diskussionsklimat.

NIVERSITETETS RUTINER för stora beslut är ju alltid baserade på förankring och insyn. Fa-kultets- och områdesnämnder har en tydlig

beredning och beslutsgång. Men i den här processen har ledningen valt att komplettera med andra insatser för att främja debatten, vilket nog har varit viktigt med tanke på den pressade tidsplanen, säger kommunika-tionsdirektör Pernilla Björk.

Det är sju månader sedan som regeringen la fram propositionen om självständiga lärosäten. Riksdagsbe-slutet togs i början av sommaren och sedan följde se-mesterperioden. Tiden har alltså varit knapp när det gäller att ta fram förslag kring hur universitetet ska organiseras efter årsskiftet då lagstiftningen träder i kraft. Vid denna tidnings pressläggning var förslagen fortfarande ute på remiss, sista dag för remissvar var den 22 oktober.

Under remisstiden har ledningen försökt främja diskussionen internt på universitetet. Bland annat ge-nom särskilda seminarier för vicerektorer, dekaner och prefekter.

– Rektor Anders Hallberg har även diskuterat för-

slagen i den akademiska senaten. I anslutning till det här har fakulteter och vetenskapsområden förstås också haft egna aktiviteter och seminarier, säger Per-nilla Björk.

Dessutom har betänkanden, proposition, universi-tets yttranden, förslag och pressmeddelande på temat självständiga lärosäten tillgängliggjorts på en särskild webbsida.

Webbsidan har också länkat till anställdas och led-

ningens debattartiklar som under hösten publicerats i tidningen UNT.

Varför är det viktigt med ett öppet diskussionsklimat?– Det här är ett universitet så per definition före-

kommer det olika perspektiv på frågor här. Genom att ha öppenhet så långt det går främjas debatten. Och jag är övertygad om att en bra debatt gör att det kan tas bättre beslut, säger Pernilla Björk.

HElENA EdStRÖM

Nu finns hjälp inför utvecklingssamtaletVilka förväntningar har chefen på mig i mitt arbete? Vad är jag bra på, vad gör jag gärna och vad tycker jag är tråkigt? Allt fler chefer vid universitetet håller utveck-lingssamtal med sina medarbetare. Kom-petensforum har tagit fram en pedagogisk handledning till hjälp.

– ETT UTVECKLINGSSAmTAL ska ha fokus framåt. Det är ett tillfälle då den enskilde medarbetaren ska få odelad uppmärksamhet från sin chef och lyfta fram sin kompetens och vad hon eller han vill utveckla, sä-ger Rabbe Hedengren, karriärutvecklare på Kompe-tensforum vid personalavdelningen.

– Det är också ett tillfälle för chefen att få en bra överblick över sin personal. Att få veta vad varje med-arbetare gör ger chefen en uppfattning om enheten saknar någon kompetens. Men främst handlar det om att ta hand om den personal man redan har, säger Su-sanne Vikström, kompetensutvecklare vid Kompetens-forum.

Att tänka på inför samtaletAnställd? Fundera över detta inför utvecklings-samtalet!l Något du vill göra men saknar tillräckliga kunskaper om?l Något du både vill och kan göra?l Något du varken vill eller kan göra?l Något du inte vill – men kan göra?

Universitetets policyI universitetets arbetsmiljöpolicy (2006) och i det per-sonalpolitiska programmet (1993) tas medarbetarnas rätt till utvecklingssamtal och planeringssamtal upp. Ur rektors delegation av prefektuppdraget (2009) står bland annat att alla anställda årligen ska få tillfälle till ett planeringssamtal med sin närmaste chef.

Tillsammans har de tagit fram en handledning för att hålla utvecklingssamtal – en handledning för chefer och en för medarbetare. Handledningen har också testats av prefekter och medarbetare och är tänkt att utvecklas allt eftersom. Men redan nu har många che-fer tagit hjälp av den.

– En del känner stora förväntningar från omgiv-ningen och kan ha svårt att komma igång. Men det viktigaste är att komma igång och skapa en rutin med utvecklingssamtalen, säger Rabbe Hedengren.

Susanne Vikström och Rabbe Hedengren ger gär-na en introduktion till materialet till de chefer som vill använda handledningen.

Alla har ett ansvarSom medarbetare har man ett medarbetaransvar, allt-så ett ansvar att ta reda på vad som förväntas av en. Det handlar om att försöka se hur det egna arbetet kan kopplas till avdelningens eller institutionens över-gripande mål och hur man själv kan bidra till att ut-veckla verksamheten. Tycker inte chefen att han eller hon får ut särskilt mycket av utvecklingssamtalet, så kan det bero på att kopplingen mellan just verksam-het och mål saknas.

– Man måste fråga sig vilka förväntningar chefen har på mig? Lägger jag min energi på fel saker? I så fall är det här ett bra tillfälle att diskutera detta och komma fram till något gemensamt. Men man måste ha klart för sig vilka saker man som medarbetare kan påverka, och vilka man inte kan påverka, menar Rab-be Hedengren.

Skapar diskussionI den handledning som tagits fram och som kan be-ställas från Kompetensforum ingår bland annat att medarbetaren ska skriva upp sina fem viktigaste ar-betsuppgifter med koppling till verksamhetens mål. I spalten bredvid ska sedan chefen skriva upp vilka fem arbetsuppgifter denne anser viktigast för medar-betaren.

– Det är en bärande punkt, som kan ge tillfälle till diskussion och bidra till att utveckla samtalsklimatet, säger Susanne Vikström.

gUNIllA StHYR

FramtID. Utvecklingssamtalet ska ha fokus framåt.

Tydliga karriärvägar för lärare planerasEfter årsskiftet är det upp till univer-sitetet att bestämma vilka lärarkategorier utöver lektor och professor som ska fin-nas på lärosätet och vilka behörighetskrav som ska gälla.

E ENDA LÄRARKATEGORIER som kommer att regleras efter årsskiftet är lektorer och professorer.

– Jag ser avregleringen som ett viktigt steg mot en ökad trygghet för lärare. Fram tills nu har

lärare kunnat arbeta många år på olika tidsbegrän-sade anställningar innan de fått en tillsvidareanställ-ning, säger rektor Anders Hallberg.

Färre tidsbegränsningarI dagsläget förekommer ett tjugotal tidsbegränsade anställningsformer bland lärare och det är regeringens ambition att den bilden förändras till följd av den nya lagstiftningen. Till exempel kommer högskole- och universitetssektorn att samlat lämna ett önskemål om ett fåtal tidsbegränsade anställningsformer inför Ar-betsgivarverkets förhandling med personalorganisa-tionerna om ett nytt centralt kollektivavtal för uni-versitetsanställda lärare.

– Att hålla en gemensam linje kring ett fåtal tids-begränsade anställningar kan bidra till en ökad tydlig-het för både anställda och universitet, säger Anders Hallberg.

En annan nyhet i lagstiftningen är att universitetet självt ska besluta om eventuella regler för befordran och karriärstege för lärare. Universitet har, i det förslag om läraranställningar som varit ute på remiss i verk-samheten, föreslagit en enhetlig karriärstege, så kallad tenure track.

– Enligt min mening är det ett bra konkurrensme-del för universitetet att utarbeta en tydlig karriärstege med tydliga kriterier för befordran, säger Anders Hall-berg.

möjlighet att kalla toppforskareYtterligare ett sätt för universitetet att satsa strategiskt är den nya möjligheten att kalla professorer. Tanken är att svenska lärosäten, utan långdragna rekryterings-processer, ska kunna konkurrera med utländska läro-säten om de bästa forskarna. Det är rektor som ska ha möjligheten att kalla en person till professorsanställ-ning, förutsatt att det finns dokumenterade skäl till varför anställningen är av stor betydelse.

– Här kan vi fokusera på strategiska forskningsom-råden där vi bland annat på grund av våra långa rekry-teringsprocesser har svårt att konkurrera på en inter-nationell marknad, säger Anders Hallberg.

Så länge hela verksamheten är med i diskussioner-na och så länge tid ges till att arbeta igenom de nya interna bestämmelserna noggrant tror rektor att uni-versitetet har en möjlighet att förstärka rollen som en attraktiv arbetsgivare.

HElENA EdStRÖM

– Avregleringen är ett viktigt steg mot en ökad trygghet för lärare, säger rektor Anders Hallberg.

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

perspektIV. Olika perspektiv hör hemma på ett universitet menar kommunikationsdirektör Pernilla Björk.

gLädjE övEr bESLut om mAX-LAbS FiNANSiEriNg• Beskedet att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse satsar 400 miljoner kronor till strål-rörsuppbyggnad och experimentstationer vid Max-lab i Lund mottas med stor glädje av de Uppsalaforskare som är verksamma där. Inför utvecklingen av den nya ljuskällan, MAX-IV, dis-kuteras studier av biomolekyler, nanopartiklar och nya material som det nya ljuset ger. – Den nya ljuskällan kommer att vara världs-ledande, och ljusets kvalitet öppnar en ny värld. Drömmar om instrument och mätmetoder blir nu möjliga att förverkliga, säger Jan-Erik Rubensson, professor vid institutionen för fysik och astronomi.

FuLLSAtt påForSkArFrEdAg • Forskarfredag i slutet av september bjöd på mängder av spännande evenemang, bland annat fanns möjlighet för allmänheten att träffa forskare i det tält som satts upp på Stora torget i Uppsala. Ett nytt populärt inslag var ve-tenskapsvandring på stan för skolklasser. Syftet med Forskarfredag är att intressera allmänhe-ten, främst barn och unga, för forskning. – Det var fullt med folk på alla aktiviteter hela dagen. Vi lyckades med målet att visa att forskning är spännande och fascinerande, säger Gunilla Sthyr, projektledare vid avdelningen för kommunikation och externa relationer. Forskarfredag är en del av EU:s Researchers’ Night, en europeisk vetenskapsfestival som äger rum samma dag i hela Europa.

it-StudENtEr bAkommobiL wEbbpLAtS• Hitta personer och lokaler på campus, kolla ditt schema, eller läs nyheter – allt med hjälp av din Smartphone. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har lanserat en mobil webbplats som utvecklats av fem IT-studenter på Uppsala universitet. Målgruppen är framför allt nybörjar-studenter, men den kan utvecklas vidare för fler användargrupper. – Vi har hittills mest fått positiva tillrop. Men man ska komma ihåg att det är en prototyp, vi ville visa ett koncept som man sen kan utveckla vidare, säger Magnus Söderling, en av studen-terna.

SiLvErbibELN på NätEt• Silverbibeln i Uppsala är Sveriges dyrbaraste bokskatt och en av världens mest berömda handskrifter. Den skrevs i Italien i början av 500-talet och har länge funnits till beskådan på Uppsala universitetsbibliotek. Nu har bokskat-ten digitaliserats och gjorts tillgänglig för hela världen på webben. Forskare, studenter och andra intresserade kan alltså fördjupa sig i gotisk kultur, skrift och litteratur via universitets-bibliotekets webbsida www.ub.uu.se/silverbibel.

FOTO

: SIM

ON

YD

HA

G

UNIVERSEllt

nyFIkna. Barn provade på forskning

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

FOTO

: IS T

OC

KPH

OTO

12 UNIVERSEN # 6 -10 UNIVERSEN # 6 -10 13

Fler än någonsin hyllades i år

ONER FRåN EN KVARTETT ur Norr-lands nations symfoniorkester ström-mar ner i ankomsthallen på Norrlands nation. I trappan till övervåningen tar

rektor Anders Hallberg emot sina gäster, vilket ytterligare förstärker känslan av högtidlighet den-na oktoberkväll. Det är dags för den årliga hyll-ningsmiddagen för nyligen pensionerade vid Upp-sala universitet.

Sammanlagt runt 160 tidigare universitetsan-ställda som mellan juli 2009 och juni 2010 gått i pension hade fått rektors inbjudan. Drygt 90 av dessa tackade ja och tillsammans med deras res-pektive eller gäster samt andra inbjudna delta-gare blev sittningssällskapets storlek närmare 230 personer. Det fanns i stort sett inga lediga ytor kvar i festsalen på Norrlands nation när dukning-en var klar.

– Varje år blir vi fler och fler. Fortsätter det såhär måste vi antingen hålla två middagar eller boka en mycket större lokal, säger Jeanette Back-man, rektors sekreterare, en av arrangörerna bak-om evenemanget.

Stora pensionskullar väntarPersonalavdelningen kan bekräfta middagsarrang-örernas reflektion. Universitetet står nämligen inför en period av stora pensionsavgångar. Hund-ratals anställda kommer att fylla 65 år inom den närmaste fem- till tioårsperioden. För arrangö-rerna av hyllningsmiddagen innebär det här att festplaneringen måste ske tidigare än vanligt. Jea-nette Backman har redan börjat leta siffror för hur många som kan tänkas gå i pension mellan juli 2010 och juni 2011.

– Det krävs ett stort förarbete och vi är många som är inblandade för att denna årliga middag ska bli ett fint minne för våra nya pensionärer. Så det är bra att vara ute i god tid, säger hon.

HElENA EdStRÖM

Varje år hyllas under högtidliga former de som nyligen pensionerats vid Uppsala universitet för sina insat-ser och hängivna arbete inom forsk-ning och utbildning. I år var det fler än någonsin som skulle vara med på de traditionsenliga gruppbilderna.

AktUEllt

Hyllningsmiddagen 2010Deltagarantal: 228, varav 93 nyblivna pensionärerPå menyn: fikon med parmesancréme på kav-ring med ruccolasallat, tjälknöl med potatisgratäng och grönpepparsås, lingonmousse med karde-mummakaramell Talhållare: rektor Anders Hallberg, professor Al-lan Gut, seniorprojektledare Marianne Lindfors, professor Lars Wallentin och professor Lars EngwallUnderhållning: trion Rock Therapy

Tvärvetenskapligt om diagnostik på Bio ÅngströmBehov och teknikutveckling inom in vitro diagnostik är temat på årets Bio ångström-konferens som går av stapeln den 18 novem-ber i Siegbahnsalen på ångström-laboratoriet. BIO åNGSTRÖm RIKTAR sig till verksamma inom uni-versitet, hälso- och sjukvård och företag. Syftet är att stimulera till samarbeten som kan leda till vik-tiga innovationer inom life science-området.

– Vi behöver samarbeten som sträcker sig över organisationsgränserna. Med hjälp av konferensen hoppas vi skapa en kontakt mellan kliniker där be-hov uppstår, laboratorier där idéer vidareutvecklas och företag som har erfarenhet av att utveckla och sälja produkter, säger Madeleine Neil på Uppsala Bio som arrangerar konferensen.

gemensam strategiUppsala Bio arbetar för att samla life science-sektorns aktörer i regionen runt en gemensam strategi för att få sektorn att utvecklas och växa. Ämnen som kom-mer att tas upp på konferensen är nya diagnostikbe-hov till följd av utvecklingen inom individualiserade behandlingar, klinikers behov av att kunna göra rätt diagnoser ännu tidigare, teknikläget inom genomi-ken och hur DNA-sekvensering kan användas inom modern diagnostik.

– När forskningsresultat ska omsättas till nya pro-dukter behöver de oftast kombineras med resultat från andra vetenskapliga områden. Medicinare, far-maceuter och biologer behöver möta materialvetare, IT-expertis och kemister – och det mötet möjliggörs på konferensen. I pauserna finns fina tillfällen att diskutera kliniska behov och nya teknologiska land-vinningar, säger Madeleine Neil.

Stor uppslutningSenast Bio Ångström genomfördes var 2008. Då var Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet fullsatt till sista stolen. Arrangörskommittén, som bland annat omfattar forskare vid Uppsala universitet hoppas på samma uppslutning i år. Anställda vid universitetet går gratis, eftersom Uppsala universitet, är en av par-terna bakom Uppsala Bio. Anmälan senast den 7 no-vember på www.uppsalabio.se.

HElENA EdStRÖM

Dags att ansöka om BIO-XUppsala Bios utlysning av BIO-X har öppnat. Temat är nya lösningar inom diagnostik. Målet är att utifrån akademiska forskningsresultat utveckla nya produkter så långt att det går att visa att den tänkta lösningen fungerar i praktiken, så kallad proof-of-concept. I år är utlysningen öppen för alla forskare inom life science-området i både Uppsala och Stockholm. Vinnande forskare får upp till en miljon kronor per år i två år samt processtöd att utveckla forskningsprojektet. Sista ansökningsdag är 15 december. mer info: www.uppsalabio.se/bio-x.

Hyllas för sina insatserUniversen minglade på Norrlands nation inför hyllningsmiddagen. Vi frågade: hur har det varit att jobba på Uppsala universitet och hur är det att bli hyllad?FOTO: TOMMY WESTBERG

Nils-Göran Jansson, 65 år1:e biblioteksassistent, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva– När jag började jobba på Uppsala universitet i mitten av 60-talet tänkte jag att ”jag tar det här jobbet så länge”. Men jag har trivts så bra att jag har jag stannat kvar. Uppsala univer-sitet är en utmärkt arbetsgivare. – Det är roligt att universite-

tet bjuder på en sådan här middag. Det känns härligt att vara här, som en fin avslutning.

Ann-Sofie Göransson, 65 år Byrådirektör, områdes-kansliet för teknik och naturvetenskap– Det är en bra arbetsplats och en stor arbetsplats. Jag har jobbat här hela arbetslivet och därför hunnit med många olika delar av universitetet. – Det är mycket festligt att bli inbjuden till hyllningsmiddag. När jag läste i deltagarlistan kände jag inte igen så många namn, men väl här så känner jag igen massor av människor, fler än vad jag väntat mig!

Ted Persson, 67 årIngenjör, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi– Det var i början av 60-talet jag började jobba på Uppsala universitet och det är roligt att jag hunnit arbeta på så många ställen – tandemacceleratorn, Ulltuna och BMC till exempel. – Att universitetet bjuder på

middag såhär är väldigt trevligt. Framförallt är det roligt att träffa kollegor, jag har redan sett några jag känner igen!

marja Boström, 66 årForskningsingenjör, institu-tionen för kirurgiska veten-skaper– Jag har jobbat med olika saker som är kopplade till medicinsk forskning och utveckling sedan 1969, vilket är och har varit jät-tebra och spännande. Jag har inte slutat arbeta riktigt ännu, men det blir säkert skönt det också! – Jag har redan sett några personer jag känner igen. Vi kommer att få en trevlig kväll, det är jag säker på!

FUllsatt. De nyligen pensionerade fick precis plats på två gruppbilder.

FOTO

: TO

MM

Y W

ESTB

ERG

iNtErNAL diSCuSSioN AhEAd oF NEw LEgiSLAtioNA LIVELY DEBATE has been underway at Uppsala University ahead of the new legislation on independence for universities and colleges that comes into effect at the end of the year. Partly as a result of deregulation in the Higher Education Ordi-nance and Higher Education Act, institutions of higher education will then have greater freedom to make decisions about their

organization, allocation of re-sponsibilities, and employment of teachers. Starting in the new year, for example, there will be no requirement to have faculty boards and the University can determine on its own how pro-motions should be regulated. A decision about the internal or-ganization of Uppsala University will be taken by the University Board on November 19.

From the left: Carl Frängsmyr and Tore Frängsmyr

ON UPPSALA University’s 533 anniversary, October 7, a book about the history of the Uni-versity from 1852 to 1916 was launched. The book is part of a major research project about the history of the University

in the 19th and 20th centuries directed by Professor Emeritus Tore Frängsmyr. The author of the volume that is now finished is his son Carl Frängsmyr, a re-searcher at the Department of History of Science and Ideas.

hiStory oF uppSALA uNivErSity iN NEw book

mAiN uNivErSity buiLdiNg SuFFEriNg From rot

Karin Johannisson, professor vid institutionen för idé- och lär-domshistoria, får Örjan Lindber-ger-priset 2010. I motiveringen står bland annat att hon får pri-set för att hon är en uppskattad idéhistorisk berättare och god fö-reläsare samt att hon är en orädd debattör som har en stor förmå-ga att på ett klart och begripligt sätt förmedla sitt budskap. Priset är på 75 000 kronor och delas ut av Stockholms Arbetareinstituts-förening.

Bengt Glimelius, professor vid in-stitutionen för onkologi, radio-logi och klinisk immunologi, får ESMO´s (Euro-pean society for medical oncology) stora veten-skapliga pris, Hamilton Fairley Award. Han belönas för ett livs-långt arbete där han har deltagit i flera lyckade kliniska prövning-ar som påverkat dagens sätt att behandla patienter med tarmcan-cer. Priset har instiftats till minne av grundarna av medicinsk onko-logi i Europa.

Professor emeritus i patologi Per

Westermark och Gunilla Wes-termark, professor vid institutio-nen för medicinsk cellbiologi, får 2010 års Pehr Edman Award av International association for pro-tein structure analysis and proteo-mics. Utmärkelse går till forskare som signifikant fört forskningen framåt inom områdena kemi, proteinstrukturanalys eller pro-teomik.

Li Bennich-Björkman, skytteansk pro-fessor i vältalig-het och stats-kunskap vid statsvetenskapliga institutionen, har invalts som ny ledamot i Kungliga veten-skapsakademien, KVA, i klassen sociala vetenskaper. Otto Cars, professor i infektions-sjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper, utses till årets mottagare av det prestige-fyllda APUA Leadership Award. Priset delas ut av APUA, The al-liance for the prudent use of antibiotics. Han får priset för sitt ledarskap i arbetet att väcka om-världens engagemang i frågan om det växande hotet med resistens-utveckling hos bakterier.

på gåNg

31/10: Medicinhistoriska mu-seets föreläsningsserie. Profes-sor Karin Johannisson tar upp frågor om döden under rubri-ken: Döden tänkte jag mig så – gamla och nya riter. 13:30 – 14:15, Eva Lagerwalls väg 8.

2/11: Vetenskapens olika rol-ler under 1900-talet. Universi-tetshistorisk föreläsning med Tore Frängsmyr med anledning av utgåvan av del två om Upp-sala universitets historia. 18:30 i Auditorium Minus, Museum Gustavianum.

2/11-5/11: Höstlov i djungeln. Äventyr i tropisk grönska – lös djungelmysteriet i Tropiska växthuset, kl. 11-16.

3/11-4/11: Höstlov på Muse-um Gustavianum. Kom och hjälp till att upptäcka spännan-de saker i universitetets göm-

mor. Fri entré från kl. 14:00.

1/11-12/11: Mångfald och ut-veckling ur barns perspektiv – utställning i Orangeriets Linnésal i Botaniska trädgården. Resultat av Uppsalas förskoleklassers ar-bete med biologisk mångfald och hållbar utveckling.

5/11: Soppkonsert på Musi-cum. Njut av smakfulla soppor till musik med Staffan Scheja och vänner. Entré: 50 kr i dör-ren inklusive soppa, bröd, kaffe/te och kaka. Kl. 12:00–13:00, Musicum, Kyrkogårdsgatan 4.

14/11: Museidagen firar pap-pa. Uppsalas museer samlas på Museum Gustavianum och vri-der och vänder på begreppet far på Fars dag. Testa, lyssna och snacka kl. 11–16.

15/11-19/11: Installationsfö-reläsningar. Nya professorer vid Uppsala universitet håller korta föreläsningar i universitetshuset enligt särskilt program.

19/11: Professorsinstallation i universitetshusets aula enligt särskilt program med start kl. 15:00.

20/11: Ett uppvaknande. Jubi-leumskonsert med Värmlands nations kör. Uppsala konsert och kongress kl. 17:00. Biljetter kö-pes via www.ticnet.se.

21/11: Bind vackra kransar till advent. Kom till Botaniska träd-gården och lär dig om material och tekniker kl. 10-12. Kostnad 295 kr, visst material ingår. Medtag sekatör och ris. Anmä-lan via Studieförbundet Vuxen-skolan.

TILL GRUND FÖR resultatet ligger dels en jurybedömning och dels en omröstning via e-post. Noterbart i samman-hanget är att juryn placerade boken om Otello på delad för-staplats i kategorin.

– Uppsala universitet och vi som gjorde programboken har i och med detta fått ett kvitto både på den höga kva-

liteten på innehållet och på hur fräscht moderna vi kan ta oss ut i nationell konkurrens, säger professor Lars Burman som är rektorsråd för kultur och traditioner samt redaktör för boken om Otello.

Uppsala universitet erbjöd Verdis omtumlande opera-upplevelse Otello i universi-tetshuset i juni och att i an-

slutning till detta producera en bok var en självklarhet, an-ser Lars Burman.

– Alla operauppsättningar med självaktning har en bra programbok och när ett uni-versitet gör opera så finns all-deles särskilda chanser att be-lysa föreställningen på ett överraskande och djupt sätt.

HElENA EdStRÖM

Formgivare: Torbjörn Gozzi

Boken om Otello på femte plats

FOTO

: ST

AFF

AN

CLA

ESSO

N

BoStAdÖnskas hyra:

l Postdoktor vid institutionen för fysik och astronomi söker från och med 1 december en liten lägenhet (runt 40 m2) i centrala Uppsala med kök, dubbelsäng och internetupp-koppling. Kontakta Stephane Sacuto: stephane.sacuto@uni-vie.ac.at

l Skötsam, rök- och djurfri tjej på 33 år som arbetar som sys-temadministratör på BMC sö-ker central etta eller tvåa i Uppsala. Kontakta Jessica

Svensson: 0768-768817, jes-sica.svensson@medfarm.uu.se

l Doktorand vid institutionen för fotokemi och molekylärve-tenskap söker bostad från no-vember. Läge inom Uppsala/Knivsta/Storvreta/Vattholma, storlek spelar ingen roll. Max 8000 kr/mån. Är rök- och djur-fri. Kontakta Lars Fredriksson: 073-8374341, lars.frednet@swipnet.se

l 1 rok eller liten lägenhet sö-

kes för gästforskare (man) vid institutionen för geovetenska-per, januari-april 2011. Goda referenser finnes. Vänligen kontakta professor Malgorzata Vidal: malgo.vidal@pal.uu.se

l Professor i engelska önskar hyra en mindre möblerad lä-genhet på 1 rok eller större från och med 1 januari 2011 i 6-8 månader. Kontakta Ruth Hvidberg: 018-4711246, ruth.hvidberg@engelska.uu.se

motionslöpning med instruktör

I höst- och vintermörkret är det bra att utomhusträna i grupp! Universitetspersonalens idrotts-klubb inbjuder till motionslöp-ning med instruktör vid två till-fällen i veckan. Tisdagar kl. 17:30 med start vid Svettis och torsdagar kl.17:30 med start vid Stallet. För mer information kontakta via e-post: Leif.Karlsson@fek.uu.se

NAmN Som NämNS

motIoN & hälSA

När Svenska Designpriset inom gra-fisk kommunikation delades ut i oktober kom Uppsala universitets bok om opera-uppsättningen Otello på femte plats av femton i kategorin information print.

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

FOTO

: MA

RTIN

CEJ

IE

AS A RESULT OF OLD water leaks, the roof construction of the Main University Building has been affected by rot damage and dry rot attacks. Clean-up and reconstruction work is fully underway and will continue until spring. When the National Property Board Sweden, which manages the building, inspected the structure, it turned out that several original girders from the 1890s have been damaged by rot and dry rot and are in such bad condition that they need to be replaced. To prevent further damage, the affected parts of the balcony in the Grand Auditorium have been closed off.

INTERDISCIPLINARY work on diagnostics at Bio Ångström Needs and technological deve-lopment in in vitro diagnostics are the theme of this year’s Bio Ångström Conference, which gets underway on November 18 in Siegbahn Hall and Ång-ström Laboratory. Bio Ång-ström targets professionals in universities, health and medical

care, and companies. The aim is to stimulate collaboration that can lead to important innova-tions in the field of life science. Uppsala University employees attend free of charge, as the University is one of the parties behind Uppsala Bio. Register by November 7 at www.upp-salabio.se.

iNtErdiSCipLiNAry work oN diAgNoStiCS At bio åNgStröm

Reconstruction work until spring.

UNIVERSEN # 6 -10 15

UNIVERSIty NEwS

14 UNIVERSEN # 6 -10

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

FOTO

: MA

RTIN

CEJ

IE

kom i form med balansbollVill du prova funktionell trä-ning med hjälp av balansboll kan du göra det den 16 eller 19 november på Campus 1477. För mer information och anmä-lan se www.persorg.uu.se/uik

ljusrummet på Campus 1477På nya Campus 1477 finns ett ljusrum som du genom Univer-sitetspersonalens idrottsklubb

nu har möjlighet att prova. Gå in på www.persorg.uu.se/uik för att se hur du skall anmäla dig.

klättring på Campus 1477 Science parkVill du prova på repklättring eller vill du gå en kurs i rep-klättring och få del av avgift subventionerad genom Univer-sitetspersonalens Idrottsklubb? Gå in på www.persorg.uu.se/uik för mer information.

prova Zumba Rytmisk dans med inspiration från traditionell musik som cumbia, salsa, samba och mer-engue. Korpen Uppsala har drop in torsdagar kl. 20.00 i Missionskyrkans Sporthall. Om du som universitetsanställd provar zumba under november och december, så ersätter UIK avgiften, 70 kr per gång mot kvitto. Kontakta: Gunhild Bäck, gunhild.back@ub.uu.se, UIK:s danssektion.

Karin Johannisson

Ett möte mellan konst och vetenskap pågår just nu i ett samarbete mellan Evolutions-museet vid Uppsala universitet och Gottsunda dans och teater. I dansföreställningen Vilse på Evolutionsmuseet tas frågor om tid, evolution och människan upp. Fem dansande professorer ger sitt perspektiv på varsitt favorit-avsnitt av utvecklingshistorien och

besökare får träffa vaktmästare Darwin, den utdöda dronten Dodo och den cyklande profes-sor Einstein. Föreställningarna följs av en kort föreläsning av forskare vid Uppsala universitet. Allmänhe-ten kan ta del av föreställningen den 30 oktober, den 3-6 novem-ber samt den 20 november på Evolutionsmuseet Paleontologi i Uppsala.

I november arrangeras ljusfestivalen Allt ljus på Upp-sala. Längs en tre kilometer lång promenadslinga har 16 platser ljussats med fantasi och kreativitet. Två byggander med universitetsanknytning är upplysta på promenaden, Svet-tis och Blåsenhus. Den 9 och

23 november erbjuds guidade visningar av Blåsenhus. Besökare erbjuds möjlighet att ”tanka ljus” i ljusrummet på 1477. Ljusfes-tivalen arrangeras av Uppsala kommun och Uppsala City i samarbete med bland andra Uppsala universitet.

Jennifer Brown upp-träder på årets no-vemberfest på slottet den 26 november. Alla universitetsanställda är bjudna – men efter-som antalet platser är begränsat gäller det att anmäla sig i tid.

årets novemberfest går av stapeln fredagen den 26 novem-ber i Rikssalen på slottet. Kvällen börjar klockan 18:00 med en för-drink, därefter följer en trerätters supé. Efter middagen blir det dans till gruppen Time Machine.

Gästartisten för kvällen är soul- och popsångerskan Jennifer Brown som bland annat haft en stor hit med låten Tuesday

afternoon. Hon ställde även upp i melodifestivalen 2009 med låten

”Never been here before”.Kostnaden för kvällen är 300

kronor per person och anmäl-ningar tas emot från och med måndagen den 1 november.

Novemberfest med Jennifer Brown

FOTO

: LIO

NH

EART

.CO

M

Anmäl dig 1 novemberAnmälan till Inger Sandberg, 471 1706 eller inger.sand-berg@uadm.uu.se eller Eva Holmgren, 471 1705 eller eva.holmgren@uadm.uu.se. Faxnr: 471 1641. Ange gärna önskemål om placering och specialkost. Betalning senast den 15 nov-ember på Plusgiro 181342-7, Uppsala universitet, Akademiska fester

Gästartisten för kvällen är soul- och popsångerskan Jennifer Brown.

ALLt LjuS på uppSALA i NovEmbEr

Carolina Rediviva under ljus-festivalen 2008.

Dansteater på Evolutionsmuseet

Disa-pristagaren Anna Kåver.

Det populärveten-skapliga Disapriset fyller tio år. med anledning av detta inbjuds allmänheten till seminariet Sam-manhang i en splittrad värld – vårt behov av berättelser.

Temat är populärvetenskap, dess plats i samhället och univer-sitetets ansvar. Torsdag den 11 november klockan 19:00-20:30 i lärosal X, universitetshuset. Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhan-deln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande.

Priset är uppkallat efter en forn-nordisk mytologisk kvinnogestalt, Disa, vars klokhet gjorde henne till drottning. Priset gick 2010 till Anna Kåver.

Disapriset fyller 10 år

tIll SISt

ÄR JAG STOD mED mitt första barnbarn i famnen blev det tydligt för mig att vi sjabb-lat. Jag kunde inte vara säker på att det skulle finnas effektiv

antibiotika om hon drabbas av lung-inflammation, berättar Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och starkt engagerad i arbetet mot anti-biotikaresistens.

Sedan dess har barnbarnen blivit fem, med ett sjätte på gång och Otto Cars engagemang har inte klingat av.

Redan som ung infektionsläkare hade Otto Cars klart för sig att det finns risker med ovarsam antibio-tikabehandling.

Respekt för antibiotika– Antibiotika ger efter en tid resistens även vid korrekt användning. Det varnade Fleming själv för när han fick nobelpriset och mina lärare på infektionskliniken lärde oss att ha respekt för antibiotika, säger han.

Exempel på det har vi sett på hemmaplan med bland annat resistenta sjukhusbakterier. Men i utvecklings-länderna skördar resistenta bakterier människoliv var-

je dag, påpekar Otto Cars.– Jag känner en stark solidaritet

med utvecklingsländerna och det ger kraft, berättar Otto Cars.

När Universen träffar honom någ-ra dagar in i oktober är han påtagligt nöjd. I egenskap av ordförande för det internationella nätverket ReAct, Action on Antibiotic Resistance, har

han just genomfört en global konferens dit han lyckades locka närmare 200 deltagare från 45 länder.

ReAct kom till som ett svar på Otto Cars frustration över att ingenting hände globalt. På bara fem år har or-ganisationen blivit välkänd och skaffat sig ett gott rykte.

På konferensen slogs fast att antibiotikaresistens är ett problem för hela världen.

– Det är en stor framgång eftersom resistensen tidigare setts som ett problem främst för i-länderna, konstaterar han.

Nu ska arbetet gå vidare. Mot sig har han olika kultu-rella föreställningar, vissa länders politiska ovilja och en industri som tjänar stora pengar på antibiotikaför-skrivningen. Men Otto Cars låter sig inte nedslås. Han funderar ständigt på nya lösningar och strategier.

En idé är en mellanstatlig antibiotikapanel, en an-nan att försöka få allmänheten lika medveten om anti-biotikafrågan som om klimatfrågan.

– Får vi allmänheten med oss minskar trycket på läkarna, säger Otto Cars.

Resistensen breder ut sigI Sverige har antibiotikaanvändningen minskat. Mycket tack vare Strama, ett samordningsstrategiprogram som Otto Cars startade i mitten av 1990-talet och som han fortfarande leder. Det var det första i sitt slag i Europa och Otto Cars fick resa runt i de andra EU-länderna för att berätta om den svenska samordningsmodellen.

Allt detta samtidigt som antibiotikaanvändningen fortsatte att öka i världen och resistensen breder ut sig.

– Fortsätter det så här kommer sjukdomar som lung-inflammation snart att vara dödliga igen.

Om Otto Cars någon gång känner sig redo att ge upp – då tänker han på barnbarnen. Nöjd, det blir han när alla regeringar har kontroll på frågan.

– Man måste ha visioner, säger Otto Cars.ANNEttE WAllQVISt

Han kämpar mot bakteriersresistens – för barnens skullI hela sitt yrkesliv har Otto Cars envetet arbetat för att föra ut kunskapen om antibiotika som en ändlig resurs. Ett arbete som många gånger varit både ensamt och segt, men som också gett resultat – världen över.

VIsIonär. – Jag känner en stark solidaritet med utvecklingsländerna och det ger kraft, säger Otto Cars.

resistens har tidigare setts som ett problem

främst för i-länderna.

Otto Cars

Otto Cars

Ålder: 63 årTitel: ProfessorFamilj: Fru, tre barn och fem barn-barnLäser helst: Biografier och deckareTittar helst på: Nyheter och dokumentärerKopplar av med: Klassisk musik. Arbete på skärgårdstomtenDold talang: Kan splitsa en fender

pRoFIlENFO

TO: S

TAFF

AN

CLA

ESSO

N