universitetsnytt 2 2010

2/2010

Bilder av livets uppkomst• Tema: Lärarutbildning • Arkeologi om vår egen tid• In English

Universitetsnytt

LEDARE

Utvärdering av kvalitet

För ungefär ett år sedan fick Högskoleverket (HSV) i uppdrag av regeringen att i samarbete med universitet och högskolor (SUHF) samt studenter (SFS) föreslå ett nytt system för utvärdering av utbildningar. Det nya utvärderings-system som regeringen efterlyste skulle ta fasta mer på resultat av utbild-ningar än på hur lärosätena gör för att studenterna ska uppnå önskade resul-tat. Det förslag som HSV lämnade in i september 2009 har nu beretts inom Utbildningsdepartementet och kom, i modifierad form, i propositionen den 23 mars.

En skillnad är att departementet i högre grad än i HSV:s förslag kopp-lat ihop tanken på ökad autonomi och självbestämmande med kvalitet som resultat. Med den motiveringen har den indikator utgått som gäller lärande-mål, examination och bedömning. Kritiska röster höjs nu mot detta. För egen del har jag dock tvekat inför tanken på en så pass detaljerad inblandning av en myndighet i lärarnas pedagogiska arbete. Troligen skulle vi ha krånglat oss ur det med hjälp av skickligt och rätt standardiserande formuleringar av läran-demål. Kanske skulle granskningarna i slutändan mer fångat in hur väl lärarna lärt sig hantera Bolognasystemet än studenternas kunskaper. Ett argument som förts fram för denna indikator är att den kan korrelera för studenternas så kallade ingångsvärden; tittar man för ensidigt bara på vad enskilda stu-denter presterar i till exempel självständiga arbeten så säger dessa resultat kanske mer om studenterna och deras kulturella och sociala utförsgåvor än om själva utbildningens kvalitet. Detta är ett svårhanterligt dilemma, som lärosätena i departementets version ges möjlighet att kommentera i själv-värderingar. Det är den andra skillnaden; departementet har lagt in en möj-lighet att ta hänsyn till studenternas förkunskaper.

I det förslag som departementet lägger får de självständiga arbetena en större tyngd. I HSV:s diskussioner ingick tidigare också doktorsavhandlingar. Nu ingår inte dessa. Det är bra. Akademin hade nog haft svårt att accep-tera en överprövning av den rigorösa kvalitetsgranskning som en disputa-tion innebär. Den andra indikatorn innefattar självvärdering med platsbesök och den tredje, slutligen, alumnenkäter.

Utifrån dessa tre teman ges ett samlat omdöme i en tregradig skala. En bedömning baserad på de senaste fyra åren föreslås ligga till grund för pröv-ning av examensrätten samt en kvalitetsrelaterad extra tilldelning. En fråga vi kommer att ställas inför inom universitetet blir då om sådana nya resurser ska gå till de utbildningar som bidragit till att generera dem eller satsa på att förstärka andra utbildningar som därigenom får möjligheten att erövra det högsta omdömet i kommande utvärderingscykel.

Lena Gerholm, [email protected]

Omslagsbild: Armando Córdova vid experimentet där förutsättningarna för livets uppkomst på Jorden återskapas. Foto: Lennart Nilsson.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 500 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, [email protected]ör: Per Larsson, [email protected], tfn 08-16 4464Grafisk form och layout: B Adolfsson DesignFoto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA)Korrekturläsning: Agneta PaulssonTryck: Danagårds Grafiska AB, 2010

ISSN 1103-2375

Tidningen trycks vid ett miljöcertifierat tryckeri på miljömärkt papper.

Nästa nummer kommer ut 8 juni, manusstopp 12 maj.

Tema: Lärarutbildning På väg mot en ny lärarutbildning 3Förslag till förändrad organisation 5Lärarutbildning i andra länder 6

UtbildningÖppet hus lockade 3 000 besökare 8Marie studerade i Grekland 9Avgifter för utländska studenter 2011 9Juridiska aspekter på digital undervisning 10Resursstark forskarskola för humanister 11

ForskningArkeologi om vår egen tid 12Viktig remissinstans vid lagstiftning 13Ledande forskning om medeltida texter 14Brett utbud vid barnkultursymposium 15

Bilder av livets uppkomst 16

ArbetsplatsPositivt resultat i årsredovisningen 18Verksamhetsuppföljning visar måluppfyllelse 19Riskanalys till stöd för verksamhetsplanering 20Behov att rekrytera kvalificerad personal 21Förtroende fundamentalt för fundraising 22Resurscenter i engelska 23Stor potential för samverkan 24Akademiska Hus tar över kårhusprojektet 25

Namn och nytt 26

Samtalet Blir lärarna bäst i klassen? 28

In English 30

Forskarprofilen: P-O Wickman Didaktikforskning i förändring 32

Sto ckh o l mS Univ er Site t S v iSi o nÅr 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

3Universitetsnytt 2/2010

TEMA: LäRARUTBI LDN I NG

Fyra nya yrkesexamina men inga generella examina. Det är ett par komponenter i regeringens proposition om en ny lärarutbildning.

u

Regeringen presenterade i februari proposi-tionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Riksdagsbeslut väntas i slutet av april och den nya utbildningen beräknas kunna träda i kraft hösten 2011. I propositionen före-slår regeringen att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskol-lärarexamen, grundlärarexamen, ämnes- lärarexamen och yrkeslärarexamen.

– Vi är positiva till de differentierade exa-mina med olika inriktningar. Det ger oss möjlighet till fördjupning, specialisering och en bättre kvalitet i utbildningen. Det var inte särskilt lyckat att en utbildningsplan skulle täcka både förskola, fritidshem, grund-skola och gymnasieskola. Då måste man hela tiden sträva efter minsta gemensamma nämnare. Nu kan vi bli mer specifika, säger Anders Gustavsson, vicerektor och ord- förande i Lärarutbildningsnämnden.

Han understryker även att vinsten med differentieringen är att de olika lärargrup-pernas speciella kunskaper inom den egna verksamheten blir större och djupare.

Regeringen föreslår också att de univer-sitet och högskolor som vill anordna lärar- eller förskollärarutbildning ska ansöka hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda de nya yrkesexamina.

– Det är bra att man prövar kvaliteten vid lärosätena och Stockholms universitet står väl rustat för att möta ökade kvalitetskrav, säger Anders Gustavsson.

Han är även positiv till att lärosätena nu blir fria att själva bestämma över hur lärarutbildningen ska styras, det blir inte längre obligatoriskt med ett särskilt lärar- utbildningsorgan.

Inga dubbla examina Enligt regeringen bör framtidens lärare inte både kunna få lärarexamen och examen på generell nivå, till exempel en kandidat-

Tema: Lärarutbildning På väg mot en ny lärarutbildning 3Förslag till förändrad organisation 5Lärarutbildning i andra länder 6

UtbildningÖppet hus lockade 3 000 besökare 8Marie studerade i Grekland 9Avgifter för utländska studenter 2011 9Juridiska aspekter på digital undervisning 10Resursstark forskarskola för humanister 11

ForskningArkeologi om vår egen tid 12Viktig remissinstans vid lagstiftning 13Ledande forskning om medeltida texter 14Brett utbud vid barnkultursymposium 15

Bilder av livets uppkomst 16

ArbetsplatsPositivt resultat i årsredovisningen 18Verksamhetsuppföljning visar måluppfyllelse 19Riskanalys till stöd för verksamhetsplanering 20Behov att rekrytera kvalificerad personal 21Förtroende fundamentalt för fundraising 22Resurscenter i engelska 23Stor potential för samverkan 24Akademiska Hus tar över kårhusprojektet 25

Namn och nytt 26

Samtalet Blir lärarna bäst i klassen? 28

In English 30

Forskarprofilen: P-O Wickman Didaktikforskning i förändring 32

På väg mot en ny lärarutbildning

Stockholms universitet står väl rustat för att möta ökade kvalitetskrav på lärarutbildningen, enligt vice rektor Anders Gustavsson.

eller masterexamen. Regeringen anser att det finns en uppenbar risk för missförstånd hos till exempel arbetsgivare och utländ-ska aktörer så länge examensbevisen och ingående kurser inte granskas och jämförs. Dessutom anser regeringen att tydligheten i den svenska examensstrukturen undergrävs om lärosäten regelmässigt utfärdar både en yrkesexamen och en generell examen på grundval av samma utbildningsprogram.

– Det här håller jag inte alls med om, säger Anders Gustavsson. Vid Stockholms univer-sitet skulle vi vilja profilera oss genom att

erbjuda just både yrkesexamen och generell examen för alla blivande lärare. Det skulle medföra att studenterna får en tydlig väg in i det akademiska systemet och ge dem en möjlighet att exempelvis påbörja en utbild-ning på forskarnivå direkt efter examen eller efter ett antal år i yrket. Dessutom tror jag att många unga människor som funderar på att bli lärare blir mer intresserade om lärarut-bildningen också ger en examen giltig utan-för skolans verksamhetsfält.

Lärarutbildningsutredningen, som läm-nade sitt betänkande i december 2008,

4 Universitetsnytt 2/2010


Hanna Sjögren Hanna Sjögren, stu- diebevakare för lärarutbildningen vid Stockholms universitets stu-dentkår är positiv till att lärarutbild-ningen stramas

upp och blir tydligare. – Dagens lärarutbildning präglas av en

sådan mångfald av ämneskombinationer och val att utbildningen är svår att över-blicka för studenterna. Fyra lärarexa-mina, fasta ämneskombinationer och examensrättstillstånd för lärosätena tror jag är ett steg i rätt riktning.

Hon skulle gärna se att lärarexamen också skulle leda till generell, akademisk examen för att underlätta övergången till forskarstudier.

– En lärarexamen får inte leda till en återvändsgränd för studenter som vill gå vidare och forska.

Hanna Sjögren säger också att detär synd att utbildningen till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem förkor-tas, liksom utbildningen till yrkeslärare. Att förkorta utbildningen leder knappast till ökad kvalitet, enligt henne.

– Sammantaget är vi från studenthåll positiva till att Stockholms universitet arbetar fram en ny lärarutbildning. Vår förhoppning är att utbildningen ska bli tydligare och lättare att påverka för stu-denterna.

Stefan NordlundFörslaget om utbildningen för grundlä-rare F1-3 var en stor besvikelse, säger Stefan Nordlund, dekanus vid Natur-vetenskapliga fakulteten. Förslaget inne-bär, enligt honom, att blivande lärare kommer att ha en otillräcklig utbildning i naturvetenskap.

– Samtliga F1-3 lärare ska enligt för-slaget få en gedigen utbildning i ”läsa, skriva, räkna”, vilket är bra, men sen ska endast en termin totalt ägnas åt NO och SO. Lite hårddraget skulle man kunna säga att dessa lärare ska kunna inget om allt i NO/SO.

föreslog en omfattande satsning på utbild-ningsvetenskaplig forskning om samman-lagt drygt 175 miljoner kronor. I proposi-tionen skriver regeringen att den vill lyfta fram forskningens betydelse för utveckling och ökad kvalitet i skola och förskola, men den ekonomiska satsning som utredningen föreslog syns inte i propositionen.

– Behovet av ökad finansiering av forsk-ning med relevans för lärarutbildningen är oerhört stort, särskilt när det gäller ämnes-didaktiken, säger Anders Gustavsson.

Tre byggstenar i utbildningenUtbildningarna kommer även fortsättnings-vis att ha tre byggstenar – ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) och en utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp).

Den utbildningsvetenskapliga kärnan er- sätter det allmänna utbildningsområdet (AUO) i dagens lärarexamen och regeringen anser att kärnan bör utgöras av viktiga kun-skaper för alla typer av lärare: Utveckling och lärande, läroplansteori, allmändidak-tik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Regeringen öppnar för att det i framti-den kan komma att krävas att man passe-rar ett lämplighetsprov för att komma in på lärarutbildningen. Det kan bli resultatet av en utredning som regeringen vill tillsätta. Anders Gustavsson är positiv till att försla-get utreds och kan tänka sig ett pilotpro-jekt som noga utvärderas, till exempel vid Stockholms universitet. n

TExT: CECILIA PARKERTFOTO: ORASIS FOTO/MÅ OCH CAROLINA HAwRANEK

I de diskussioner som förts inom fakul-teten har en specialisering för lärarna på antingen NO eller SO varit det främ-sta alternativet. Det innebär att en NO-inriktning skulle innehålla en ter-min NO, vilket skulle kunna ge en rim-lig kunskaps- och förståelsegrund för att läraren ska känna trygghet i sin under-visning.

– Propositionens förslag står i bjärt kontrast till den påstådda satsningen på att öka intresset för naturkunskap och teknik. Dessutom är det en gåta för mig hur lärare med denna utbildning ska ha tillräckliga kunskaper för att undervisa enligt de läroplaner i NO som är under utarbetning, säger Stefan Nordlund.

Gunnar SvenssonPropositionen läm-nar många för uni-versitetet viktiga frågor obesvarade, till exempel om ämneskombinatio-ner för ämneslärar-

examen, säger Humanistiska fakultetens dekanus Gunnar Svensson. På en punkt anser han dock att regeringens förslag är bättre än utredningens. Utredningen menade att lärarutbildningen ska ge stu-denterna såväl en lärarexamen som en generell examen, medan regeringen i sitt förslag uttrycker den motsatta åsikten.

– Vid flera institutioner inom Human-istiska fakulteten har denna fråga varit föremål för upprörda diskussioner, där flera hävdat att lärarprogrammet/lärar-programmen (i såväl den nuvarande som den föreslagna utformningen) inte ger utrymme för tillräcklig ämnesmässig fördjupning för att motivera en generell examen.

Kåre Bremer– Även om det finns mindre lyckade inslag ger propositionen oss nya möjligheter att skapa en mera specialiserad lärarutbild-ning och att slutgiltigt integrera lärarut-bildningen i universitetets fakulteter och institutioner, säger rektor Kåre Bremer.

Kommentarer

Viktiga datum:• Slutet av april: Riksdagen beslutar om

lärarutbildningspropositionen.

• 28 maj: Universitetsstyrelsen beslutar om organisationsförändringar.

• Slutet av juni: Examensansökningar ska ha kommit in till HSV.

• 19 september: Riksdagsval.

• Oktober/november: HSV beslutar om examensrätter.

• 1 januari 2010: Ny styrmodell vid Stock-holms universitet planeras träda i kraft.

• Våren 2011: Institutionsförändringar sker. (Vissa undantag kan förekomma på grund av svårigheter att finna lämp-liga lokaler.)

• Augusti 2011: Nya lärarutbildningen startar.



Förslaget från beredningsgruppen för den framtida lärarutbildningen vid universite-tet innehåller några större organisations-förändringar inom lärarutbildningen, men mycket behålls också intakt. Enligt Anders Gustavsson, som ingår i beredningsgruppen och är ordförande i Lärarutbildningsnämn-den och vicerektor vid universitetet, kom-mer troligen styrmodellen att förändras först, sannolikt från årsskiftet 2010/2011. Den exakta tidsplanen fastställs senare.

– Skälet till att vi föreslår en organisa-tionsförändring är att vi vill skapa den bästa möjliga miljön och organisationen för den nya lärarutbildningen, som startar hösten 2011. Vi har länge haft en ganska tydlig idé om att vi vill integrera lärarutbildningen så långt det går i fakulteternas verksam-het men hindrats av den gällande högskole- lagen, säger Anders Gustavsson.

Det innebär att lärarutbildningarna ska genomgå flera stora förändringar under 2011.

– Man kan alltid fundera över när en för-ändring ska ske och det kan vara frestande att vilja skjuta på den interna omorganisa-tionen. Samtidigt befinner vi oss i ett unikt bra läge för att införa en ny styrmodell, med erfarna dekaner som har stor erfarenhet av lärarutbildningen. Väntar vi finns risken att vi måste införa ny styrmodell med nya fakultetsledningar. I något fall kan dock institutionsförändringar behöva vänta tills nya lämpliga lokaler finns tillgängliga, säger Anders Gustavsson.

Beredningsgruppen föreslår att Lärar-utbildningsnämnden avskaffas och att fakul-tetsnämnderna tar över merparten av nämn-dens ärenden. En ledningsgrupp, bestående av en ordförande, de fyra dekanerna och två studentrepresentanter ska besluta i stra-tegiska och övergripande frågor.

– Vi anser att det blir en mer effek-tiv styrning av lärarutbildningen. Hittills har Lärarutbildningsnämnden och fakul-tetsnämnderna delvis arbetat med samma saker. Lärarutbildningsnämnden har också haft ytterst begränsad beslutsrätt. Självklart finns det behov av en stark samordnande

Förslag till förändrad organisation vid universitetetI mars lämnades förslag om framtida ledning, beslutsstruktur och samordning av lärarutbildningen samt hur institutionerna ska se ut. Beslut fattas av universitetsstyrelsen i maj.

kraft för lärarutbildningen även i framtiden och då förefaller en liten grupp bestående av dekanerna, ledd av ordförande med sär-skilt ansvar för lärarutbildningen, vara en utmärkt lösning, säger Anders Gustavsson.

VFU-utskottTill ledningsgruppen knyts, enligt förslaget, ett VFU-utskott som ska fatta beslut som rör den löpande hanteringen av VFU-frågorna. Ett samverkansråd skapas för att ge förut-sättningar för regionens kommuner att med-verka i planering och utformning av lärar-utbildningen.

VFU-sekretariatet och lärarfortbild-ningen inordnas i andra förvaltningsenhe-ter och den placeringen kommer att utre-das i särskild ordning. När det gäller VFU-verksamheten föreslår beredningsgrup-pen en modell där studentservice sköts av Studentavdelningen medan det pedago-gisk-didaktiska ansvaret ligger på fakul-tetskanslierna. Som stöd till ledningsgrup-pen ska finnas en central kanslifunktion vid Planeringsenheten och en kommunikations-funktion vid Kommunikationsenheten. Lä- rarutbildningskansliet läggs ner och fakul-tetskanslierna förstärks istället med perso-nal som ska hantera lärarutbildningsfrågor inom fakulteten.

Förstärkning och integrationDe utbildningsvetenskapliga institutionerna som endast inrättades på tre år vid integra-tionen av lärarutbildningen i universitetet 2008 ska, enligt förslaget, delas och integre-ras med andra näraliggande forsknings- och utbildningsmiljöer. Syftet är, enligt Anders Gustavsson, att skapa starka och hållbara enheter för organisationen av lärarutbild-ningen.

Den allmändidaktiska delen av Institu-tionen för didaktik och pedagogiskt arbete föreslås integreras med Pedagogiska insti-tutionen i en ny enhet, vars namn utreds vidare. Den övriga delen integreras med Institutionen för barn- och ungdomsve-tenskap. Den nuvarande Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot

humaniora och samhällsvetenskap delas upp i nya enheter inom de två berörda fakul-teterna.

– Tanken är att skapa ämnesdidaktiska nav som bäst främjar den ämnesdidaktiska utvecklingen inom respektive fakulteter, säger Anders Gustavsson.

Fritidspedagogutbildningen och lärar-utbildningen inom det praktisk-estetiska området, vid nuvarande Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskaps-traditioner, föreslås bli integrerad med barn- och ungdomsvetenskap och utbildningen av förskollärare.

Utbildningen av yrkespedagoger delas upp så att vårdpedagogik integreras med de vård- och omsorgsinstitutioner som kom-mer att flytta till Albanoområdet, medan övrig yrkespedagogik integreras med den nya Institutionen för pedagogik och didak-tik.

– Fakulteterna har noga sett över insti-tutionsfrågorna och vi i beredningsgruppen anser att verksamheten har allt att vinna på att ha mer renodlade och starkare institutio-ner, säger Anders Gustavsson.

En särskild riskanalysgrupp har även tillsatts för att analysera risker och se vad som kan göras för att minimera eventuella negativa effekter för personalen med anled-ning av förslaget om organisationsföränd-ring. Gruppen leds av Per Fahlstedt vid Personalavdelningen. Huvudskyddsombud samt student- och doktorandrepresentanter ingår i gruppen, liksom en arbetsmiljökon-sult från företagshälsovården.

Den 28 maj kommer troligen universitets-styrelsen att fatta beslut om den nya organi-sationen och styrmodellen för lärarutbild-ningen. n

TExT: CECILIA PARKERT

u www.sv.se/anstalld/lararutbildningsut-veckling



kunskap, på 60 ECTS-poäng. Andra förslag är en bättre organiserad praktik för studen-terna, en utredning av om en femårig lärar-utbildning bör inrättas, att etablera en fors-karskola inom lärarutbildningen samt att inrätta 800 studieplatser på masternivå inriktade mot grundskolan. Flera centra med framstående undervisningsmiljöer ska också utses efter en ansökningsprocess.

Öka intresset för lärarutbildningMånga högskolor önskade mer tid för att genomföra lärarutbildningsreformen. Re-geringen har dock beslutat att sökanden till lärarutbildningen redan under 2010 måste välja om de ska ansöka till inriktningen mot grundskolan årskurs 1-7 eller årskurs 5-10. Många ser nu med spänning på hur fördel-ningen ska bli av sökande till de två inrikt-ningarna. Departementet förutspår en för-delning på 60 respektive 40 procent. Men många lärosäten tror det blir omvänd för-delning och säger att de inte har tillräckliga resurser för den snabba förändring som nu sker av utbildningen.

Stortinget har också beslutat om åtgärder för att öka intresset för lärarutbildningen och särskild fi nansiering för dessa. Bland annat har en nationell rekryteringskam-panj startat (GNIST 2010) som ska resultera i att sökandesiffrorna ökar med 20 procent. Avskrivning av studielån för de som studerar vissa ämnen ska också genomföras och ett mentorskapsprogram startar för alla nyut-examinerade lärare.

Regeringen befarar att det kommer att saknas upp till 10 000 lärare fram till 2020, främst beroende på kommande pensions-avgångar. Kommunerna har därför börjat uppsöka nya lärare och erbjuda dem hög ingångslön och andra förmåner, som vida-reutbildning och uppföljning.

NorgeI Norge antas närmare 8 000 nya student-er varje år. Det fi nns 32 lärosäten som ger

lärarutbildning, varav sju är universitet. Høyskolen i Oslo är störst, under 2008 antogs 852 nya studenter. Den generella lärarutbildningen hade en jämn tillström-ning av nya studenter fram till och med år 2005, sedan har antalet nya studenter mins-kat med 26 procent.

Som en led i den stora kvalitets-reformen som innebar en anpassning till Bolognamodellen reformerades lärar-utbildningen 2001/2002. Där betonades stu-dentmedverkan, inlärningsbaserade arbets-former, nya metoder för utvärdering, tätare uppföljning av studenter, nytt betygssystem och krav på internationalisering.

Stortinget, parlamentet, fattade beslut om att införa en ny lärarutbildning under 2001/2002, där pedagogik, norska och matematik blev obligatoriska i allmän-lärarutbildningen med 30 ECTS-poäng var. Kristendom, religion och livssynskunskap

Lärarutbildning i några andra länderLärarutbildningen är även omdebatterad och genomgår reformer i andra länder. Vi har tittat litet mer på hur det ser ut i Norge, Finland och vid ett amerikanskt universitet.

omfattar 20 ECTS-poäng och det krävs även 10 poäng i grundläggande läs-, skriv- och matematikkunskaper. I lärarutbildningen är 120 ECTS-poäng obligatoriska och av de valfria 120 poängen ska 60 vara inom ett skolämne och 60 inom ett skolrelevant ämne. Praktiken är integrerad och omfat-tar minst 20 arbetsveckor.

Trots att det enbart är sex år sedan refor-men trädde i kraft så beslutade Stortinget 2009 om en ny reform av lärarutbildningen. Dagens generella fyraåriga lärarutbildning ger formell kompetens för att arbeta inom grundskolans samtliga årskurser. Men en så bred utbildning skapar inte utrymme för den fördjupning som krävs för att under-visa. För att komma till rätta med det har Stortinget föreslagit ett antal förändringar. En är att införa en differentierad grundskol-lärarutbildning. För årskurs 1–7 ska de bli-vande lärarna fördjupa sig inom fyra ämnen, där norska och matematik är obligatoriska. För årskurs 5-10 rör det sig om tre undervis-ningsämnen på 60 ECTS-poäng vardera.

Förslag fi nns också om ett nytt obligato-riskt pedagogikämne, Pedagogik och elev-

Høyskolen i Oslo utbildar fl est lärare i Norge.



USAI USA fi nns ingen na-tionell, enhetlig lärar-utbildning utan det varierar från delstat

till delstat. Naturligtvis fi nns det likheter men i grunden betraktas all utbildning som en intern angelägenhet.

Lärarutbildningarna vid det statliga California State University at Berkeley till-hör landets toppinstitutioner och erbjuder ett fåtal specialiserade tvååriga masterpro-gram – med inriktning mot forskning – för de allra bästa studenterna. Kravet för att antas är en grundexamen som i USA:s fall är på fyra år. Det är mycket hård konkurrens om platserna. Vid UC Berkeley examineras endast ett hundratal studenter per år medan den stora majoriteten av lärarstudenter får sin utbildning vid andra kaliforniska univer-sitet och så kallade ”Community Colleges” (mellan gymnasieskola och högskola).

Kalifornien är den tredje största delsta-ten och har högst andel invandrare. På UC Berkeley har man jobbat länge med anpass-ningen av lärarutbildningen till det mång-kulturella samhället. Ett exempel är mas-terprogrammet Multicultural Urban Secondary English (MUSE).

Men på senare år har delstatens exklu-siva rätt till utbildning börjat ifrågasättas. Ett första steg mot ett mer enhetligt system är att alla 50 stater har gått ihop och bil-dat organisationen Council of Chief State School Offi cers. Syftet är att enas om en minsta gemensam nivå när det gäller läran-demål.

Den stora utmaningen är att komma till rätta med de kunskapsskillnader som fi nns mellan men också inom varje delstat.

– Problemet är att många elever som kom-mer från fattiga famil-jer med annat moders-mål än engelska inte klarar kunskapsmå-len. Redan när de bör-jar skolan vid fem års ålder har de halkat efter, säger Richard Sterling som är chef för utbildningsprogram-men vid Graduate School of Education. Han ser ett stort behov av att standardisera utbildningarna i USA, men utsikterna att lyckas bedömer han som små. n

TExTER: JAN PETTER MYKLEBUSTOCH ALLAN ERIKSSON (OM USA)

FOTO: SARA JOHANNESSON (HIO), HELSINGSFORS UNI-VERSITET OCH ALLAN ERIKSSON

Finland I Finland är det popu-lärt att utbilda sig till lärare. Universiteten kan välja bland de

mest begåvade och mest motiverade sökande. Lärarrollen i Finland kännetecknas även av en stor självständighet, inte minst i klass-rummet. Ett generellt intryck från den fi n-ska skolan är också att det är mindre stök i skolan och större intresse för lärande, än i de andra skandinaviska länderna.

För att bli lärare krävs femåriga master-studier. Sedan 1979 sker utbildning av lärare vid universiteten, där även förskollärare utbildas. Yrkesutbildning ges av yrkeshög-skolorna. Elva universitet erbjuder lärar-ut-bildning men antalet föreslås minska till åtta. Lärarprogrammet är starkt professi-onsinriktat med ämnen som pedagogik och psykologi för inriktningen mot grundskola och inriktat på ämneskunskaper för under-visning inom gymnasiet.

Inom utbildningen av klasslärare sker undervisningen under det första året i modu-ler i sex ämnen med stor bredd. Inom peda-gogik läser studenterna som ska bli lärare på grundskolenivå 25 ECTS-poäng pedagogik

medan de som ska undervisa på högre nivå läser 35 ECTS-poäng.

Klassläraren kan ”läsa upp sig” till ämneslärare genom att ta 60 högskole-poäng i ett ämne. Ämneslärare kan å andra sidan skaffa sig behörighet som klasslärare genom att läsa undervisningsämnen för grundskolan.

Dessutom fi nns en speciallärarutbildning på fem år som sker integrerat med den andra utbildningen antingen som påbyggnad på kandidat- eller masterutbildning som klass-lärare eller ämneslärare.

Stark tonvikt läggs i utbildningen på inte-gration av teori och praktik. Forskning är en del av studierna för blivande klasslärare, både på grundnivå och avancerad nivå. Egna övningslokaler fi nns för lärarkandidaterna där handledarna är forskare.

ExellenscenterMyndigheten för utvärdering av högre utbildning, FINHEEC, har utvärderat lärar-utbildningen sedan 1999 genom de ansök-ningar till excellenscenter som gjorts. Sär-skilda resurser ges till de miljöer som väljs ut. Dessa har även i uppdrag att sprida ”best practice” från sin lärarutbildning till andra utbildningar och därigenom öka kvaliteten inom hela den fi nska lärarutbildningen.

FINHEEC har fått in 44 ansökningar. Av dessa blev tio utvalda till excellenscenter. Ur-valskriterierna var pedagogisk kompetens hos lärarna, en samlad bedömning av bety-gen, kopplingen mellan forskning och lärar-utbildning, inslag av praktik och omfattning av internationellt samarbete.

Under perioden 2003–2006 fannsVOKKE-projektet som skulle säkerstäl-la den nationella samordningen av Bo-lognaprocessen med en femårig masterexa-men. Projektet samordnades av fakulteten för beteendevetenskap vid Helsingfors uni-versitet.

Det fi nländska utbildningsdepartemen-tet har skattat det framtida behovet av lärarutbildning. En rekommendation uti-från detta är att man bör fl ytta utbildnings-kapacitet från de nordöstra delarna av lan-det till huvudstadsregionen, beroende på regionala befolkningsförändringar. En ny utmaning för Finland är också det växande antalet invandrare. I år har cirka 11 procent av eleverna invandrarbakgrund, jämfört med 6 procent under 2002. År 2025 upp-skattas nästan 25 procent av eleverna i sko-lorna vara invandrare.

Helsingfors universitet

creo


UTBI LDN I NG

I Södra huset fanns en lång rad av informa-tionsbord, bemannade av studenter och stu-dievägledare med blå universitetsbanderol-ler över bröstet. 61 utställare fanns på plats, allt från filosofi och språk till juridik och möjligheter att kombinera studier med elit-idrott (Sport Campus Sweden). Studentkå-ren fanns också på plats och det var också informationsbord om bland annat möjlighe-ter till utlandsstudier.

Flera korta seminarier anordnades också. Det handlade till exempel om hur det är att läsa juridik och om lärarutbildningen samt om möjligheter för studenter med funktions-hinder.

På andra sidan fältet, i Geovetenskapens hus, visade de naturvetenskapliga utbild-ningarna upp sig. På traditionellt vis bjöds även i år på semlor vid denna öppet hus tis-dag, 900 var beställda. Här fanns infor-mation om utbildningar inom bland annat fysik, biologi, miljövetenskap och kemi. Det gavs också korta föreläsningar om hur det är att studera olika ämnen. Dessutom anord-nades en paneldiskussion med alumner som berättade om sina erfarenheter från univer-sitetet och arbetslivet. De gav råd och tips till studenterna bland annat om vad som är vik-tigt att tänka på när man väljer utbildning.

Lina Söderlind, doktorand i zoologi, stod vid ett informationsbord för biologi. De frå-

Öppet hus lockade drygt 3 000 besökare

Stort intresse för Future Friday Närmare 800 gymnasieelever besök- te årets Future Friday i Kista. Evene-manget som ska inspirera ungdomar att välja en karriär inom IT gick av stapeln den 12 mars. Arrangörer var Institutionen för data- och system- vetenskap, KTH och Kista Science City, som tillsammans med ett tret-tiotal företag bjöd på upplevelser och visade framtiden inom IT.

Den 9 mars anordnades vårens upplaga av Öppet hus. Drygt 3 000 besökare kom för att få veta mer om möjligheter till studier.

gor hon fick handlade främst om man får jobb efter utbildningen och vad det är för slags jobb. Det kom också en hel del gene-rella frågor om hur det är att vara student.

Närmare 2 800 besökare kom till Södra huset, och av dem gick cirka 800 på något av seminarierna. Ungefär 700 personer besökte Geovetenskapens hus. Eftersom många var på både ställena så blev den totala besöks-

siffran drygt 3 000 personer.– Dagen var bra, solen värmde och

besökarna var duktiga på att ställa frå-gor. Alla utställare arbetade intensivt under hela dagen, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som ansvarade för Öppet hus. n

TExT: PER LARSSONFOTO: ORASIS FOTO

Fre Hagos, Brännkyrka gymnasium, hade tagit infor-mationsmate-rial om bland annat lärare, fritidspedagog,

socionom och journalist.– När jag ställde frågor om olika

ämnen berättade de på ett enkelt sätt. Det är kul att komma hit!

Vad tycker du om Öppet hus?

Enkät

Rosanne Hallgren, Bromma gymnasium, tog broschyrer om teater- och litteratur- vetenskap och var på väg för att få infor-mation om biologi.

– Jag har fått bra svar här. Helst vill jag läsa i Stockholm.

I Södra huset fanns institutionerna på rad och i Geovetenskapens hus bjöds på semlor.


UTBI LDN I NG

Marie studerade i GreklandInom utbytesprogrammet USI finns möjlighet att studera i flera Medelhavsländer. Marie Nenzén tog chansen och åkte till Grekland.

Medelhavet breder ut sig från den lilla kuststaden Nafplion i södra Grekland. Solen strålar och värmekontrasten till Sverige blir mer påtaglig för varje utomhusbad. Men i

med de andra studenterna det Marie främst bär med sig efteråt. Kursen i resurshante-ring är tvärvetenskaplig och de medver-kande studenterna kom från helt olika kul-turer och studiebakgrunder.

– I min grupp var vi två svenskar, en tjej från Iran och en kille från Lettland. Den nya miljön gjorde att vi fick jättebra samman-hållning och kunde ha väldigt bra utbyte av varandra – alla hade erfarenheter från sina egna länder som hjälpte till när vi skulle förstå situationen i Grekland. Alla borde få chansen att läsa en sådan här kurs. Man lär sig nästan mer än under en hel termin. n

TExT: ANDREAS BERGFELDTFOTO: ORASIS FOTO

Nafplion väntar inte bara azurblåa vatten och skinande sol.

– Det var ett komprimerat schema så det gällde att verkligen planera och jobba bra, säger Marie Nenzén som avslutat kursen ”Vattenresurshantering i tid och rum – fokus Grekland”, som ges inom USI (Universitet i samverkan för internationalisering).

– Jag valde att läsa via USI för att få chan-sen att omsätta den teori jag lärt mig till praktik. Det ges inte många kurser med den möjligheten. Jag tror också att det ger väl-digt mycket mer att få vara utomlands och samarbeta med människor från olika kultu-rer för att man ska kunna göra jämförelser och få nya perspektiv.

Men det visade sig inte alltid vara lätt att göra fältstudier i ett annat land. Maries grupp hade från början tänkt göra en ana-lys av framtidsplanen för hamnområ-det i Nafplion, men någon plan fanns helt enkelt inte. Istället för en analys av den icke- existerande framtidsplanen bestämde sig gruppen till slut för att göra en egen vision för hamnområdet.

Förutom möjligheten att få använda sina teoretiska kunskaper praktiskt är utbytet

USI – Universitet i samverkan för interna-tionalisering är ett kurssamarbete mel-lan de stora svenska universiteten och de svenska Medelhavsinstituten. Inom USI ges kurser på avancerad nivå med fältstu-dier en till två veckor vid något av insti-tuten i Aten, Rom och Istanbul. Långt gångna planer finns på att utvidga samar-betet till att även gälla Svenska institutet i Alexandria. Kurserna är tvärvetenskap-liga och kan sökas av alla med kandidatex-amen. Mer information om kurserna och vid vilka lärosäten man söker respektive kurs finns på www.usi-master.se.

Information om USI

Fakta

Avgifter för utländska studenter 2011Regeringen har till riksdagen lämnat pro-positionen Konkurrera med kvalitet – stu-dieavgifter för utländska studenter. Där föreslås bland annat att studieavgifter införs höstterminen 2011 för studenter utanför EU/EES-området.

– Utbildning är numer en global mark-nad. På den marknaden bör Sverige kon-kurrera genom att erbjuda utbildningar av hög kvalitet, inte genom att bjuda på gra-tis utbildning, säger högskole- och forsk-ningsminister Tobias Krantz i ett pressmed-delande.

Avgifterna kommer att gälla för studen-ter utanför EU/EES-området. Universitet och högskolor ska själva bestämma hur hög

avgiften ska vara utifrån principen om full kostnadstäckning.

I samband med att avgifter införs föreslår regeringen att två stipendiesystem sjösätts. Det ena, som till en början omfattar 30 mil-joner per år, riktar sig till studenter i de 12 länder som Sverige har långsiktigt bistånds-samarbete med. Stipendierna kommer att administreras av Svenska institutet.

Det andra stipendiesystemet som 2011 omfattar 30 miljoner och från och med 2012 kommer att vara 60 miljoner per år riktar sig till särskilt kvalificerade studenter. Pengarna kommer att fördelas till universi-tet och högskolor som därefter själva förde-lar stipendierna till studenter.

– Utländska studenter är en tillgång för den svenska högskolan. Genom att vi slu-tar bjuda alla, även de som kan betala, på gratis utbildning kan vi nu satsa särskilt på studenter från våra biståndsländer och på särskilt duktiga studenter, säger Tobias Krantz.

I ett inlägg på sin blogg skriver rektor Kåre Bremer att han tror det nya systemet blir till nackdel för svensk högre utbildning då det internationella inslaget kommer att minska. De eventuella besparingar som görs när avgifterna införs uppmanar han att Tobias Krantz ska satsa på en höjning av studentpengen. n

TExT: PER LARSSON

Marie Nenzén åter i Stockholm.


UTBI LDN I NG

Juridiska aspekter på digital undervisningDigital teknik och internet erbjuder nya möjligheter för lärare. Samtidigt väcks frågor om lärarnas rättigheter.

Sanna Wolk är doktor i immaterialrätt, en forskningsgren som bland annat omfattar upphovsrätten. Tillsammans med Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinfor-matik, och Laura Carlsson, docent i arbets-rätt, driver hon ett forskningsprojekt som ska redogöra för juridiska frågeställningar som uppstår vid undervisning i digitala mil-jöer. Ämnet är högaktuellt och engage-rande. Det märker Sanna Wolk inte minst genom alla frågor från lärare vid lärosäten i hela Sverige.

En viktig fråga är vad som händer med lärarnas upphovsrättsligt skyddade föreläs-ningar och undervisningsmaterial i den digi-tala miljön. I Sverige finns inte någon lagreg-lering om arbetstagares upphovsrätt, med undantag för datorprogram, och det finns inte heller någon särskild bestämmelse om högskolelärares upphovsrätt. Det har helt enkelt inte funnits skäl att särskilt reglera lärares rätt. I den juridiska litteraturen råder dock enighet om att utgångspunkten, enligt sedvana, är att det är läraren och inte hög-skolan, som har upphovsrätten till sina föreläsningar, undervisningsmaterial, läro-böcker med mera. Den sedvana som utveck-lats inom högskoleområdet kan benämnas som ett upphovsrättsligt ”lärarundantag”.

På senare tid har arbetsgivaren börjat ompröva sedvanerätten genom att åberopa arbetsgivarens rätt att leda arbetet. Det kan bland annat handla om krav från arbetsgi-varen att läraren ska låta föreläsningarna spelas in och läggas upp på internet, trots att det kan uppfattas som integritetskrän-kande och att läraren har upphovsrätten till föreläsningarna.

– Det har blivit allt viktigare för ledningen att locka så många studenter som möjligt med en välutvecklad digital miljö för att få in pengar till lärosätet. Det gör att man glöm-mer bort hur utsatt läraren är, säger Sanna Wolk.

Den nya synen på digitalt undervisnings-material har även påverkat arbetsgivarens inställning till mer traditionellt undervis-ningsmaterial i pappersform. 2007 fattades ett lokalt beslut vid Stockholms universitet enligt vilket universitetet har rätt till all form

av undervisningsmaterial. Ett år senare upp-hävdes beslutet. Men andra högskolor har antagit särskilda riktlinjer om upphovsrät-ten till lärares undervisningsmaterial.

Får inte lägga på You TubeOm arbetsgivaren har rätt att tvinga lärarna att få sina föreläsningar filmade och upp-lagda på kurswebben må vara oklart. Där-emot är den upphovsrättsliga utgångspunk-ten att studenter har rätt att filma eller göra en ljudupptagning av en föreläsning, men studenterna får bara använda den för eget bruk och till exempel inte lägga upp föreläs-ningen på You Tube, enligt Sanna Wolk. Vill inte läraren bli inspelad, måste läraren säga till när undervisningen börjar. Däremot får inte läraren beslagta studentens inspelnings-utrustning. Det kallas egenmäktigt förfa-rande och är ett brott. Inte heller får man avvisa en student som vägrar avsluta inspel-ningen. I så fall måste väktare tillkallas.

Läraren har upphovsrätt till sitt utbild-ningsmaterial, men så fort man är klar att ta med sitt material till föreläsningssalen räk-nas det som en upprättad och därmed all-män handling enligt offentlighetsprincipen. Vem som helst har därför rätt att begära ut

den från universitetet. Det finns dock inget krav på att den ska lämnas ut digitalt. Den som lägger ut den upphovsrättsligt skyddade allmänna handlingen på nätet utan upp-hovsmannens samtycke begår ett upphovs-rättsintrång. Men även om man misstänker att den som kräver ut handlingen kommer att missbruka upphovsrätten kan högskolan inte vägra att lämna ut den.

Deltagarna i forskningsprojektet kommer också att ta hänsyn till integritetsaspekter i den digitala miljön. Integritetsskyddet är starkt på internet. Enligt personuppgifts- lagen måste man ge sitt samtycke till att ens personuppgifter sprids på internet. En film-upptagning av en föreläsning räknas som en personuppgift och det kan också vara fråga om känsliga personuppgifter eftersom den avslöjar sådant som föreläsarens kön, etniska tillhörighet och hälsotillstånd. Även diskrimineringslagstiftningen kan komma att aktualiseras.

– Vi kan inte stoppa den digitala utveck-lingen, men det måste finnas en balans mel-lan lärarnas intressen och arbetsgivarens intressen, säger Sanna Wolk. n

TExT: STAFFAN wESTERLUNDFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Att filma en föreläsning är okej, men inte att lägga ut filmen på You Tube.


UTBI LDN I NG

Resursstark forskarskola för humanisterForskarskolan i estetiska vetenskaper samlar humanister från olika discipliner.

Man kan knappast anklaga doktoran-derna för ytlighet. En forskar om intentio-nalitetsbegreppet i konsten – om det spe-lar någon roll för ett konstverk vad konst-nären egentligen menar. En annan forskar kring musikaliteten i Strindbergs kammar-spel. En tredje gräver ner sig i en okänd för-fattare från romantiken. En fjärde övervint-rar i New York för att undersöka dragkultu-ren. En femte studerar barnlitteraturen före 1800-talet.

Vi befinner oss på forskarskolan i este-tiska vetenskaper. Det är den mest påkostade doktorandutbildningen inom Humanistiska fakulteten. Förutom doktorandernas löner finns resurser att göra regelbundna utlands-resor, besöka konferenser samt att bjuda in internationella höjdarnamn.

För professor Willmar Sauter, utbild-ningsansvarig för forskarskolan och med ett långt liv i den akademiska snålvinden, är det första gången han har pengar att göra det han vill med en utbildning. Pengarna kom-mer från regeringens satsning på forskarsko-lor från decenniets början. När forskarsko-lan i romanska språk upphörde 2006 över-gick medlen, 10 miljoner per år, till den nya forskarskolan i estetiska vetenskaper. Men det är inga praktiker som forskar, inga dan-sare eller skådespelare, utan en samling hög-kvalitativa akademiker. 200 tävlade om 20 platser.

– Vi har fått en oerhört kompetent grupp doktorander. Dansare och andra prakti-ker var välkomna att söka men de har inte samma akademiska inriktning på sin forsk-ning, säger Willmar Sauter.

Resandet viktigt inslagDet som gör gruppen till en forskarskola och inte bara en samling begåvade doktorander är alla gemensamma seminarier och den fli-tiga internationella verksamheten. Det ord-nas ständigt seminarier. Pengar för interna-tionalisering från Vetenskapsrådet gör att man kan åka till konferenser och semina-rier runt om i världen. Nyligen var man på konstbiennalen i Istanbul. Året innan i New York.

– Resandet är ett viktigt inslag Det går lik-

som inte att ta konstbiennalen i Istanbul hit. Vetenskapsrådets pengar har betytt mycket, men ansvariga för andra utbildningar som inte är lika privilegierade bör tänka på att avsätta medel för internationalisering.

Men vad ska forskningen användas till?– Därför att estetik finns överallt omkring oss och den påverkar oss. Om vi nonchale-rar den så reduceras livet och människorna till funktioner, säger Willmar Sauter.

Anežka Kuzmiková är litteraturvetare och doktorerar vid forskarskolan på att undersöka de mekanismer i litterärt gestal-tande som gör att läsaren slukas upp av tex-ten och kliver in i textens fiktiva värld.

– Vi försöker hitta kopplingar till varan-dras forskning i seminarierna. Det är inte alltid det fungerar, men det är ofta värde-fullt att få frågor från någon som forskar om något annat men vars forskning kret-sar kring frågeställningar om konst och este-tik. Dessutom är det en bra tankeverkstad. Ibland kan det bli en inflammerad debatt eftersom det finns metodologiska spän-ningar mellan projekten, men jag upplever att det är relativt lite konkurrens mellan oss. Det passar mig för jag är inte en per-son som motiverar mig genom konkurrens med andra.

Julia Habetzeder, som skriver en avhand-ling om den dansande mannen som motiv inom den romerska kultursfären, understry-ker att gruppen är styrkan vid forskarsko-lan och att det finns forskare från olika dis-cipliner.

– Jag forskar om antikens kultur och samhällsliv och skulle förmodligen inte få lika mycket kontakt med doktorander inom andra humanistiska ämnen om det inte vore för forskarskolan. Det finns inte så många mötesplatser vid universitetet och spontana möten uppstår sällan. Inom forskarskolan träffar vi varandra regelbundet i fyra år och det skapar starka nätverk.

Den 25–26 februari arrangerade forskar-skolan ett internationellt symposium om estetik och historia med fyra offentliga före-läsningar. n

TExT: THOMAS HELDMARKFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

u www.foest.su.se


FORSKN I NG

Även en gammal bilskrot är arkeologiskt intressant.

Vilka tidsperioder ska egentligen arke-ologisk forskning ägna sig åt? Traditio-nellt har arkeologin sysslat med lämningar från tider från före de skriftliga källornas tillkomst. Senare perioder har studerats av medeltidsarkeologer och historiska arkeo-loger. Lämningar från de senaste 150 åren har däremot sällan betraktats som arkeologiskt relevanta.

Under senare år har situationen föränd-rats och materiella lämningar från 1900-talet uppmärksammas nu i allt högre grad,

Arkeologi om vår egen tidArkeologer ägnar sig inte längre bara åt att gräva ut forntida gravfält och boplatser, nu intresserar man sig även för sentida lämningar – som övergivna flyktingläger och gamla bilskrotar.

såväl internationellt som inom svensk arkeologi. Professor Mats Burström vid Institutionen för arkeologi och antikens kul-tur har bidragit till att etablera samtidsarke-ologin som ett forskningsfält.

Samtidsarkeologi kan handla om studier av vitt skilda miljöer – allt från torpgrunder till industriruiner, hushållssopor och stör-tade flygplan. Som en del av undersökning-arna ingår ofta inhämtande av lokalbefolk-ningens berättelser och minnen, samt stu-dier av tillgänglig dokumentation i form av text och bild. De olika typerna av källor berättar ofta olika historier – ibland motsä-ger de rentav varandra. Det väcker intres-santa frågor kring vad som formar männi-skors minnen samt kring användandet av historia och arkeologi i stort.

Mats Burström ingår nu i en forskar-grupp som inom ramen för ett nystartat forskningsprogram ska studera historie-medvetandet och dess förvandlingar. Tid, minne, representation: ett mångdisplinärt forskningsprogram om historiemedvetan-dets förvandlingar heter ett stort forsk-ningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond som leds av professor Hans Ruin vid Södertörns högskola. I den tvär-vetenskapliga forskargrupp som knutits till programmet ingår forskare från sju svenska universitet, däribland flera från Stockholms universitet.

Upplägget är unikt i sin bredd. 24 före-trädare från 13 olika ämnen samlas inom ramarna för programmet för att ta sig an stora övergripande frågor såsom: Vad är his-toria? För vem, om vem och av vem görs his-toria? I många ämnen tror man inte längre på en fast kunskapsteoretisk punkt från vilken historiskt vetande produceras. Projektet syf-tar till att starta en fördjupad dialog om frå-geställningarna mellan de olika ämnena.

Mats Burströms delprojekt heter Det recenta som arkeologisk kategori, problem och möjlighet. Mats avser att utforska hur arkeologiämnet kan utvecklas bortom strikt tidsmässiga disciplingränser. En av hans utgångspunkter är hur vissa saker – de så

kallat recenta fynden – regelmässigt sorte-ras bort på utgrävningar.

– Varför anses vissa tider arkeologiskt relevanta men inte andra, undrar Mats. Varför rensa bort vissa delar av en plats his-toria? Sentida lämningar kan vara nog så intressanta att studera, inte minst för att de ofta ger oss ett oväntat perspektiv på det nära förflutna.

Studie av kubansk raketbasMats Burström vill i sitt delprojekt förena teoretiska resonemang med den arkeolo-giska praktiken. Vilka fallstudier han kom-mer att genomföra är ännu inte bestämt. Mats har tidigare bedrivit ett antal fält-studier och utgrävningar av sentida läm-ningar, bland annat av en sovjetisk raketbas på Kuba. Anläggningen, med kärnvapenbä-rande medeldistansmissiler, stod i centrum för världens intresse i samband med den så kallade Kubakrisen 1962. Fältarbetet syf-tade till att dels kartlägga de materiella spå-ren av basen, dels inventera lokalbefolkning-ens minnen. Utgrävningen resulterade i rela-tivt få arkeologiska fynd, men lockade fram desto fler minnen. Berättelserna skiljer sig från historieböckernas skildringar av krisen och ger det storskaliga politiska skeendet ett mänskligt ansikte. Det visade sig också fin-nas mängder av lämningar från raketbasen spridda i de nära omgivningarna, nu krea-tivt återanvända av lokalbefolkningen.

Mats menar att det mest spännande med det nya forskningsprogrammet är mång-falden av ämnen, vart och ett med sin egen begreppsapparat och referensuniversum, som finns representerade.

– Det mångvetenskapliga är ofta retorik, säger Mats. Men här är det reellt. Det kom-mer att ge oss anledning att kritiskt reflek-tera över våra disciplingränser. De tillkom i en annan tid och kanske är gränserna i dag mer hämmande än utvecklande. n

TExT: FELICIA MARKUSFOTO: MATS BURSTRÖM


FORSKN I NG

Genom att vara en av universitetsvärldens flitigast anlitade remissinstanser bidrar Juridiska fakulteten till hur svensk lagstiftning utformas.

Innan riksdagen går till omröstning om ett förslag från regeringen har förslaget gått på remiss till myndigheter, organisationer och enskilda vilka bereds möjlighet att yttra sig. Stockholms universitet är en central remiss-instans och de flesta remisser som kommer hit besvaras vid Juridiska fakulteten, på universitetets vägnar. 2009 kom cirka 70 remisser till Juridiska fakulteten, det är mer än en fördubbling jämfört med år 2007.

– Jag kan bara spekulera, men det beror troligen på att den sittande regeringen vill trycka igenom så många lagstiftningsären-den som möjligt innan mandatperioden är över, säger Emelie Nilsson som är chef på Juridiska fakultetskansliet.

De flesta remisser kommer först till Emelie Nilssons kollega, Karin Fransson. Hon läser igenom sammanfattningen för att få en uppfattning om vilket ämnesområde frågan berör och lämnar förslag på lämp-liga forskare till fakultetens dekanus, Said Mahmoudi. Det är han som fattar beslut om vem eller vilka som ska tillfrågas som remiss- skrivare.

När forskaren har skrivit klart yttrandet korrekturläses det av personalen vid fakul-tetskansliet. Said Mahmoudi gör den slut-liga genomläsningen och granskar det juri-diska innehållet. Det är inte den enskilde forskaren som står bakom yttrandet utan universitetet, men det är dekanus som på delegation skriver under yttrandet. Det är viktigt att hålla rågången mellan juridik och politik.

– Ibland kan man skönja att ett depar-tement vill ha politisk tyngd åt ett lagför-slag. Då svarar vi oftast som remissinstans att vi endast går in på de juridiska spörsmå-len, säger Emelie Nilsson.

KameraövervakningEn av fakultetens mest idoga remisskrivare är docent Ulrik von Essen eftersom den absoluta majoriteten av alla ärenden berör hans ämne, offentlig rätt. För närvarande jobbar han på en remiss om kameraöver-vakning.

Viktig remissinstans vid lagstiftning

– Det är en fråga som många har en upp-fattning om. Men jag lägger inga personliga synpunkter på innehållet utan tittar på det uteslutande från ett juridiskt perspektiv.

Ulrik von Essen förklarar att hans upp-gift är att peka på ställen där lagförslaget krockar med annan lagstiftning eller där förslaget innehåller luckor. Det har hänt att han har avstyrkt ett förslag i sin helhet där-för att det innehåller inkonsekvenser eller på grund av att begreppsanvändningen är juri-diskt inkorrekt. För att undvika att så sker är det viktigt att jurister finns med redan på utredningsstadiet enligt Ulrik von Essen.

Varje år skriver han cirka åtta remiss-yttranden. Det varierar oerhört hur mycket tid en remiss tar i anspråk; vissa remisser är en sladdrig sak på 20 sidor medan andra remisser kräver att Ulrik von Essen närläser 400 sidor snårig juridisk prosa. Visst kan det vara kul att sätta sig in i ett nytt ämne

eller få en djupare förståelse för ett område som man är intresserad av. Men i huvud-sak tycker Ulrik von Essen att remissarbe-tet är en, visserligen viktig, men ganska trå-kig uppgift.

– Det är bra att vi forskare kan bidra till en bättre slutprodukt, men det är resurskrä-vande för Juridicum. Det är många arbets-timmar som går åt till remissyttranden, tid som annars hade ägnats åt forskning eller utveckling av undervisningen. Det här är en fråga som borde diskuteras ur ett anslags-perspektiv.

Han får medhåll från Emelie Nilsson.– Det blir till en ond spiral när våra fors-

kare inte får tid att forska. För departemen-ten är det viktigt att vi ligger i forsknings-fronten, annars får de inte den kvaliteten på remissyttrandena som de förväntar sig. n

TExT: STAFFAN wESTERLUNDFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Lagstiftning om kameraövervakning är ett aktuellt område där universitetet lämnar remissvar.


FORSKN I NG

Erika Kihlman är biträdande program-ledare för Ars edendi vid Institutionen för franska, italienska och klassiska språk och entusiastisk över programmet:

– Med hjälp av våra sponsorer har vi lyck-ats få framstående forskare inom klassiska studier hit till Stockholm.

Ars edendi (”konsten att redigera” på latin) fungerar som ett laboratorium för redigeringsfilologi med syftet att ge ut tex-ter på medeltidslatin och grekiska. Projektet finansieras av Stiftelsen Riksbankens Jubile-umsfond under två fyraårsperioder med början i januari 2008. Vid institutionen sammanförs åtta forskare i latin och gre-kiska under ledning av professor Gunilla Iverson.

– Stockholms universitet har en långt-gående tradition av expertis inom redige-ring av texter på medeltidslatin, säger Erika Kihlman. Ars edendi handlar inte bara om att producera utgåvor. Det innebär också dokumentation av vår metodik i arbetet med de texter som är särskilt utmanande för tra-ditionella redigeringsmetoder. Vårt tillväga-gångssätt innebär en kombination av teori och praktik.

Projektet, som är ett unikt initiativ inom klassiska studier i Sverige, har ett tydligt tvärvetenskapligt perspektiv eftersom fors-karna arbetar med en användare i åtanke.

– Vi kommer att ta in musikologer, teo-loger, historiker med flera när vi arbetar

Ledande forskning om medeltida texterInom forskningsprogrammet Ars edendi samlas forskare vid universitetet för att studera texter på medeltidslatin och grekiska.

med utgåvorna för att vara säkra på att vi producerar texter som är användbara inom ett brett akademiskt område, förklarar Kihlman.

Ars edendi har även en starkt inter-nationell framtoning. En nämnd har ut-setts bestående av åtta ledande forskare från framstående institutioner såsom British Library, Harvarduniversitetet och Vatikanbiblioteket. Styrelsen träffas årligen med Ars edendis huvudgrupp och andra samarbetspartners.

I november anordnades en workshop i Stockholm med gäster från Zürich, New York och Antwerpen. Från Zürich kom den välkände medeltidslatinisten Peter Stotz, som också höll en så kallad Ars edendi Lecture. Hittills har fem sådana hållits. Under 2010, eller i början av 2011, kommer en första volym med dessa föreläsningar att publiceras.

Inkludera yngre forskareArs edendi-projektet strävar även efter att inkludera yngre klassiska forskare alltefter-som projektet blir ett nav för arbete inom området medeltidslatinsk och grekisk redi-geringsfilologi. En forskare som dragit för-del av Ars edendi är Alessandra Bucossi, som kom till Stockholm för en forsknings-anställning hos Ars edendi.

– Efter att ha doktorerat i Oxford och forskat i Washington var det en fantastisk

möjlighet att få komma till Stockholm. Ars edendi gav mig möjligheten att fortsätta med min forskning och träffa andra internatio-nella medeltidsforskare. Jag är särskilt impo-nerad av hur programmet arbetar för att eta-blera Ars edendi som ett nätverk och föra samman medeltidsforskare som sysslar med texter på latin och grekiska.

Ars edendi har också visat sig vara en att-raktiv partner för andra typer av samarbete, särskilt vid ansökningar om forsknings-anslag från EU. Bland annat har Ars edendi varit med som partner i en ansökan om forsk-ningsbidrag från HERA (Humanities in the European Research Area), ”Sharing Ancient Wisdoms”, som kommer att innebära digi-tal publicering av ett antal viktiga medeltida verk. För den tekniska expertisen står King’s College i London. I december kom besked att ansökan beviljats bidrag.

I övrigt arbetar alla vidare på sina egna delprojekt och även på en mer konkret pla-nering av den gemensamma slutprodukten – en handbok, både teoretisk och praktisk, om textutgivning av den typ av medeltida texter på latin och grekiska som Ars edendi arbetar med. n

TExT: JON BUSCALLFOTO: ARS EDENDI

u wwww.arsedendi.org


FORSKN I NG

Nya filmer om ledande forskning Under våren kan du se ett antal nyprodu-cerade filmer som ger inblick i Stockholms universitets ledande forskningsområden. Först ut är området Astrofysik och partikel-fysik. Jan Conrad, Sten Hellman och Per-Olof Hulth, samtliga verksamma vid Fysi-kum, berättar om mysteriet med den mörka materian. Filmerna ser du på www.su.se/forskning och på universitetets You tube-sida (www.youtube.com/Stockholmsuniv). Engelska versioner av filmerna hittar du på www.youtube.com/stockholmuniversity.

Universitetets forsk-are citeras mest Vetenskapsrådet har gjort en analys av var-för flera europeiska länder på senare år har fått fler citeringar i vetenskapliga publika-tioner, medan Sveriges nivå sedan länge har varit relativt konstant. Rapporten jämför Sveriges produktion av högt citerade publi-kationer med motsvarande produktion från tre andra länder: Danmark, Nederländerna och Schweiz. Dessutom jämförs svenska ämnesområden och lärosäten.

Den viktigaste slutsatsen är att Sverige producerar färre högt citerade publikatio-ner än jämförelseländerna och det är fram-förallt publikationer utan internationellt samarbete där Sverige halkat efter. Sverige finns sedan länge på sjätte plats bland värl-dens forskningsnationer, när man använder måttet medelcitering av vetenskapliga publi-kationer. Danmark, däremot, har passerat oss och de danska publikationerna citeras nu betydligt oftare än de svenska publika-tionerna.

Ser man till enskilda universitet i Sverige är det bara Stockholms universitet som når upp till danskarnas och holländarnas cite-ringsnivå med 32 procent över medelvärdet för databasen. Av svenska lärosäten följer

sedan Karolinska Institutet (21 procent över medelvärdet) och Sveriges lanbruksuniversi-tet (20 procent).

Forskning om miljökonsekvenser av klimatförändringNaturvårdsverket satsar närmare 40 mil-joner kronor på ett sexårigt forskningspro-gram, CLEO (Climate Change and Enviro-nmental Objectives). IVL Svenska Miljöin-stitutet samordnar programmet. Från olika utgångspunkt ska programmet titta på kopplingen mellan klimatförändring och långdistanstransport av luftföroreningar samt beskriva synergier och konflikter mel-lan åtgärdsstrategier för klimat och luftför-oreningar.

Från Stockholms universitet deltar fors-kare vid Institutionen för tillämpad miljöve-tenskap (ITM). Deras insats är inom klimat-modellering samt genom att föreslå balanse-rade åtgärder för att nå målen och samtidigt mildra, eller åtminstone inte öka, uppvärm-ningen. Klimatmodelleringen görs främst tillsammans med SMHI och åtgärdsförslaget främst tillsammans med IVL. Projektet är sexårigt, med en utvärdering efter tre år.

Varje vårvinter arrangerar Centrum för barnkulturforskning ett symposium för att sprida aktuell forskning om barnkultur i samhället. Årets upplaga den 17–19 mars hade rubriken ”Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför?” och bjöd på ett späckat schema av öppna föreläsningar. Föreläsarna delgav sina perspektiv och kun-skaper på temat inom en mångfald av ämnen – allt från pedagogik och etnologi till musik och litteratur.

Efter varje symposium sammanställs en antologi med texter av föredragshållarna och sedan starten 1980 har det hunnit bli 43 trycksaker. Karin Helander, föreståndare för centret berättar att symposiet har bred-dats och öppnats upp för offentligheten allt-mer år för år. Syftet med symposiet är att skapa en dialog mellan vetenskapssamhäl-let och det praktiska kulturella och konst-närliga fältet.

Brett utbud vid barnkultursymposiumKarin Helander hälsade välkommen och

slog an tonen till årets tema genom att betona att kulturarv är ett mångtydigt begrepp, vil-ket ämnesbredden bland föreläsarna befäs-ter. Inledningsföreläsaren Jonas Engman, universitetslektor i etnologi, lyfte även han fram problemen kring själva begreppet. Till exempel att vi använder ordet kulturarv i singular, att det är ett kulturarv, trots att mångfalden i samhället talar emot att kul-turarv skulle vara något som svenskar skulle beskriva på ett och samma sätt.

Bland deltagarna fanns studenter och personal från Stockholms och andra uni-versitet, men också många externa per-soner från skolor, bokförlag, museer och intresserad allmänhet i stort. Ett föredrag som lockade många åhörare var Magnus Perssons, docent och universitetslektor vid Malmö Högskola. Den intresseväckande rubriken ”Den heliga skriften. Läsrörelsen,

McDonalds och kulturarvet” utgick från McDonalds samarbete med Läsrörelsen, som har nästan tio år på nacken.

– Bokhappymeal paketeras som en vara tillsammans med snabbmat. Detta utgör en antites till bokens och läsandets långsamma njutning, vilket har skapat ett postmodernt läsfenomen, som exemplifierar hela samhäl-lets ”marknadifiering”, menade Persson.

I publiken satt Elisabeth Reslund, som var ansvarig för McDonalds samarbete med Läsrörelsen. Hon förklarade att anledningen till samarbetet var att nå de småbarnsföräl-drar som inte går till bibliotek eller bok-handlar. Hennes uttalande ”Väck mig mitt i natten och jag försvarar detta beslut!” fick avsluta föreläsningen. n

TExT: CAROLINA EEK


Bilder av livets uppkomst

Hur såg det ut när livet började? Lennart Nilsson har fotograferat de ”första” aminosyrorna som uppstod på Jorden.

creo


År 1953 utförde Stanley Miller och Harold Urey ett experiment som simulerade de för-hållande man trodde rådde då det första livet på Jorden uppkom. Vid experimentet användes vatten, metan, ammoniak, och väte för att skapa en konstgjord atmosfär. Kemikalierna inneslöts i en steril kolv och flaskor anslutna i en slinga. En flaska var till hälften fylld med vatten och en flaska inne-höll ett par elektroder. Vattnet upphettades så att det skulle förångas och urladdningar mellan elektroderna gjordes för att simu-lera de åskurladdningar som kan ha skett vid livets uppkomst. Man lät sedan syste-met svalna och kunde konstatera att där bil-dats aminosyror, som bygger upp proteiner i levande varelser.

Därmed gick det att visa på att liv på Jorden kan ha uppkommit på detta sätt. Miller och Urey påvisade att fyra slags ami-nosyror bildades. Experimentet har sedan upprepats på olika håll och allt fler amino-syror har upptäckts.

55 år efter det första experimentet kunde Armando Córdova, professor i organisk kemi och hans doktorand Pawel Dziedzic vid Stockholms universitet, i institutio-nens labb visa att alla naturliga aminosyror (drygt 21 stycken) bildades vid ett Miller-Ureyexperiment. Bland de aminosyror som kunde påvisas var den största mängden gly-cin och alanin; de är också de aminosyror som man först tror inkorporerades i levande varelser.

– Men mest intressant ur vetenskaplig synpunkt var att vi såg att spontan asym-

metri uppstått bland aminosyrorna under avdunstningen av vattenångan, säger Arma-ndo Córdova.

Med asymmetri menas här att många ämnen kan existera i två former – lika på samma sätt som en höger- och en vänster-hand. En övervägande del av alla natur-ligt förekommande molekyler finns bara i en spegelbildsform. Det här ställer till pro-blem för bland annat läkemedelsindustrin. Bara den kemiska form som passar ihop med kroppens ämnen är medicinskt verk-sam – som att en högerhand bara passar i en högerhandske. Den andra formen kan i vissa fall till och med vara giftig, som i exemplet neurosedyn där den ”onödiga” spegelbilden ledde till fosterskador.

Vid institutionen forskar man på olika katalysatorer, ämnen som påskyndar kemiska processer. En typ av katalysato-rer är just aminosyror. Och därmed kan detta experiment länkas till den forskning vi normalt håller på med, säger Armando Córdova.

Lennart Nilsson bakom kameranMen vid det här experimentet hamnar nog ändå de vetenskapliga resultaten i bakgrun-den. Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson stod bredvid vid experimenten med sin kamera och dokumenterade de aminosy-ror som bildades. Livets uppkomst kan där-med sägas vara fångad på bild. Och bildan-det av livets första byggstenar är konstverk i sig, som framgår av bilderna.

– Det här är bland de häftigaste experi-

ment vi gjort, säger Armando Córdova. Samarbetet uppstod då Utbildnings-

radion ville göra ett program om hur kemin i cellen fungerar. Lennart ville fånga livets gnista och kom att tänka på Miller- Ureyexperimentet som blev en världsnyhet när han jobbade på Life Magazine i New York, berättar Armando Córdova som för-des samman med Lennart Nilsson.

– Det är väldigt roligt att jobba med Lennart. Vi började samarbetet i maj 2008 och har sedan dess tagit hundratals bilder samt utfört lika många kristallisations- experiment och flera Miller-Ureyexperiment. Det har inneburit flera resor fram och till-baks mellan universitetet och Karolinska Institutet där Lennart Nilsson har sitt labb.

– Lennart skojar mycket. Han har alltid en intressant historia att berätta, till exempel från möten med framstående forskare, film-stjärnor, fotografer, regissörer och konstnä-rer, säger Armando Córdova.

Han berättar också hur man vid experi-mentet var nervös då Lennart Nilsson pla-cerade sin Hasselbladskamera tätt intill kol-ven, där en elektrisk urladdning skulle ske. Och mycket riktigt gick kameran sönder vid fotograferingen.

I januari visade Sveriges Television pro-grammet ”Resan till livets kärna” med Lennart Nilssons bilder och om samarbetet med Armando Córdova. Planer finns även på en fotoutställning och bok med fotogra-fierna. Forskningsresultaten kommer även att publiceras. n

TexT: Per LarssoN FoTo: LeNNarT NiLssoN

Bilderna föreställer strukturer bildade av de organiska molekyler som finns i ”urtidssoppan”.


arBeTsPLaTs

De flesta svenska lärosäten visar överskott för 2009. Stockholms universitet är inget undantag och redovisar ett överskott på 73 miljoner kronor. Överskottet är större än 2008 då det var 13 miljoner. 2009 års över-skott motsvarar 1,9 procent av verksam-hetens kostnader. De senaste årens posi-tiva resultatutveckling har medfört en till-växt i universitetets sparade kapital, vilket vid utgången av 2009 uppgick till 466 mil-joner kronor. Även nettot av de oförbrukade externa bidragsmedlen har ökat och i slutet av 2009 uppgick dessa till 741 miljoner.

I den decentraliserade organisation som universitetet är ligger överskott respektive underskott, sparat kapital och oförbrukade bidragsmedel på de institutioner där de upp-kommit. Det är institutionerna som förfo-gar över dessa medel. När det gäller de oför-brukade bidragsmedlen ska dessa användas i enlighet med villkor som överenskommits i kontrakt med berörda finansiärer, säger för-valtningschef Ann-Caroline Nordström.

– En del av det sparade kapitalet beror på de stora forskningssatsningarna som ännu inte börjat dra kostnader fullt ut - det tar tid att nyanställa forskare och bygga ut forsk-ningen – men det är inte meningen att insti-tutionerna ska spara pengar till sämre tider, säger rektor Kåre Bremer.

Överskottet för 2009 har till stor del upp-stått på forskningssidan. Bland annat har universitetet fått en förstärkning av forsk-ningsmedel på 66 miljoner i enlighet med den forskningspolitiska propositionen. En faktor som har påverkat resultatet på utbild-ningssidan negativt är den underproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer som har skett under 2009. Universitetet har inte klarat att nå sitt takbelopp och därmed varit tvunget att betala tillbaka 101 miljo-ner kronor av grundutbildningsanslaget för 2009. Återbetalningen 2009 är dock lägre än de 159 miljoner som återbetalades för 2008, beroende på att antalet studenter har ökat mellan åren.

Personalkostnaderna ökade med 52 miljo-ner under året. Utifrån universitetets storlek är det en blygsam ökning som delvis kan för-

Förra året innebar fler studenter och ett ökat ekonomisk överskott för universitetet. inför 2010 är det viktigt att rekrytera än fler studenter.

Positivt resultat i årsredovisningen

klaras med att institutionerna varit försik-tiga med att nyanställa. Lokalkostnaderna har även ökat, med närmare 80 miljoner kronor. Drygt halva den ökningen består av en redovisningsteknisk avsättning för tomma lokaler i Konradsberg. Det rör sig alltså inte om en kostnad som faktiskt har belastat institutionerna.

Viktigt med fler studenterI egenskap av myndighet har universitetet inte varit så utsatt för finanskrisens verk-ningar. Det låga ränteläget har påverkat räntekostnaderna och ränteintäkterna. En del av universitetets verksamhet som påver-kas av läget på finansmarknaden är univer-sitetets donationsförvaltning. Värdet av de förvaltade stiftelsernas kapital påverkas av upp- och nedgångar på aktiemarknaden. Om stiftelsernas kapital minskar påver-kas avkastningen och det finns i förläng-ningen risk att den del av avkastningen som används till stipendieutdelning inom utbild-ningen och forskningen påverkas negativt. Under hösten 2009 vände aktiekurserna dock uppåt igen.

– Generellt sett är konjunkturläget och finanskrisen troligtvis en bidragande orsak till att sökandetrycket till universitetets utbildningar har ökat de senaste termi-nerna, säger Ann-Caroline Nordström.

Inför 2010 är det väsentligt att universi-tetet får fler studenter till utbildningarna, enligt Ann-Caroline Nordström. De senaste åren har universitetet inte klarat att nå sitt takbelopp och har därför inte kunnat ta de tilldelade anslagsmedlen i anspråk fullt ut. Tillströmningen av studenter har dock ökat under de senaste terminerna och förutsätt-ningarna för att fylla utbildningsplatserna och nå upp till takbeloppet för utbildningen förbättras därför stadigt.

Årsredovisningen innehåller även redogö-relse för ett stort antal verksamhetsindika-torer, enligt de direktiv regeringen gett. Till hösten 2009 sökte drygt 60 000 personer till universitetets kurser och program, en ökning med närmare 12 procent från året innan. Antalet helårstudenter ökade med fem pro-

cent till 28 632. Helårsprestationerna var 21 314 (en ökning med 3,8 procent). Däremot minskade antalet lärarexamina. En minsk-ning av uppdragsutbildningen kunde även noteras, troligtvis beroende på en vikande konjunktur. n

TexT: Per LarssoNFoTo: orasis FoTo/MÅ

u www.su.se/arsredovisning

ekonomiskt överskott 73 miljoner kronor antal helårstudenter 28 632Nyantagna studenter på forskarnivå 312 antal doktorsexamina 227antal licentiatexamina 93antal industridoktorander 97Totalt antal publiceringar (inkl. populärve-tenskapliga) 3 752

2009 i siffror (ett urval)

Fakta

Fler studenter behövs för att ta anslags-medlen i anspråk fullt ut. Bilden är tagen vid senaste Öppet hus.


ARBETSPLATS

Stärkt vetenskaplig kompetens inom utbildningsvetenskap men fortsatt låg andel in- och utresande studenter. Det är ett par saker som kan utläsas i verksamhetsuppföljningen.

Verksamhetsuppföljningen visar måluppfyllelse

I universitetets årliga verksamhetsuppfölj-ning utvärderas om ett antal prioriterade mål uppnåtts under året. För 2009 fanns delmål om att den vetenskapliga kompeten-sen inom utbildningsvetenskap skulle stär-kas. Ett mål här var minst fem nya extern-finansierade forskningsprojekt under året. Utfallet blev 16 beviljade projekt. Antalet nya professorer och forskarassistenter inom utbildningsvetenskap ökade också.

Många av de prioriterade delmålen har dock målvärden som ligger längre fram i tiden än 2009 och därmed ännu inte kan utvärderas. Ett exempel är att antal/andel publikationer i ledande tidskrifter ska öka.

Men av verksamhetsuppföljningen fram-går också att flera prioriterade delmål inte uppnåtts under 2009. Inom fokusområdet utbildning finns till exempel delmålet ”Inom varje ämne ska finnas lärare med rätt kom-petens för den aktuella undervisningen. Fast anställda lärare bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning/motsv. Det ska finnas en strategisk plane-ring för lärarnas kompetensutveckling”. Målet har inte uppnåtts – planer för kom-petensutveckling finns enbart vid vissa insti-tutioner.

Målet om att andelen in- och utresande studenter ska öka jämfört med 2007 har hel-ler inte uppnåtts. Humanistiska fakulteten toppar andelen inresande med 5,7 procent och Juridiska fakulteten andelen utresande med 4,3 procent. Inom naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna är siffran för utresande knappt 1 procent.

Uppföljningen innehåller också ett stort antal verksamhetsindikatorer. Förutom ekonomiska sådana över institutioner, fakulteter och förvaltningsenheter så anges bland annat antal förstahandssökande per plats, antal helårsstudenter, helårsprestatio-ner och prestationsgrad. Samtliga fakulteter kan till exempel redovisa en ökning i anta-let peer reviegranskade artiklar som publi-cerats i tidskrifter på andra språk

Könsfördelningen vid universitetet anges också. Bland studenter och forskarstude-rande är ungefär sex av tio kvinnor. Bland

forskarassistenter, adjunkter och lektorer är även könsfördelningen rätt jämn (med domi-nans för kvinnor bland adjunkter). Men könsobalansen bland professorer består, endast 27 procent är kvinnor (mot 24 pro-cent 2008). Högst andel har humaniora där nästan fyra av tio professorer är kvinnor.

Uppföljning av institutionerDokumentet innehåller även en uppföljning av de prioriterade målen på institutionsnivå. Ett sådant är andelen in- och utresande stu-denter. Generellt är det här låga procenttal. Vad gäller inresande rör det sig om några procentenheter och utresande ofta under en procent av studenterna. Men det finns undantag. Institutionen för biokemi och biofysik har närmare 30 procent inresande studenter. Institutionen för neurokemi samt Filmvetenskapliga institutionen kan redo-visa siffror på runt 25 procent. Vad gäller utresande studenter ligger miljökemi, soci-alantropologi och företagsekonomi i topp med siffror mellan 6,2 och 4,6 procent.

Andra mål som redovisas på institutions-nivå är till exempel antal/andel publikatio-ner i ledande tidskrifter samt inflytande för studenter och anställda i beslutsprocessen. Uppföljningen till verksamhetsplanen är ett mycket viktigt dokument, särskilt nyckel-talen på institutionsnivå, säger rektor Kåre Bremer.

Vilket mål är du mest nöjd med att ha upp-nåtts?– Förstärkningen av den vetenskapliga kom-petensen inom utbildningsvetenskap där vi satsat mycket resurser. Det är också gläd-jande att se att vi lyckats med en stark ökning av antalet externfinansierade projekt, säger Kåre Bremer. n

u www.su.se/verksamhetsplan

Ett bra år för naturvetenskapStefan Nordlund, dekanus vid Naturveten-skapliga fakulteten, tycker det varit ett bra år för fakulteten – trots att rekryteringen till utbildningen på grundnivå fortfarande är för liten. Inom forskningen bevilja-des tre av fakultetens fyra ansökningar inom de strategiska områdena och dess-utom är några av fakultetens forskare med i ansökningar från KTH och Uppsala uni-versitet. Till detta kommer Science for Life Laboratory, ett nationellt resurscenter inom biovetenskaplig forskning som drivs gemen-samt av Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet. Centret beviljades det största enskilda anslaget i regeringens sats-ning på strategiska forskningsmiljöer.

– Fyra forskare inom fakulteten beviljades dessutom avsevärda resurser inom Formas strategiska utlysning – inget annat lärosäte fick så många. Även i Vetenskapsrådets stora utlysning höll sig fakultetens forskare mycket väl framme. Till detta kommer att såväl exa-minationen som nyan-tagningen inom utbild-ningen på forskarnivå var bra och att fakulte-tens strategiska arbete löper på, säger Stefan Nordlund. n

TExTER: PER LARSSONFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Andel disputerade lärare (procent per fakultet)

Humanistiska 66 Juridiska 68Samhällsvetenskapliga 69Naturvetenskapliga 81

Institutioner med högst prestationsgrad (procent)FOOS-kemi 100Analytisk kemi 95Didaktik och pedagogiskt arbete 95Socialt arbete 92Specialpedagogik 92


ARBETSPLATS

Den 1 januari 2008 trädde en ny förord-ning i kraft som innebär att vissa större myn-digheter, som universitet, ska ha en systema-tisk process för intern styrning och kontroll. Frågor om intern styrning och kontroll är sedan länge en integrerad del av verksam-heten vid Stockholms universitet. Men den nya förordningen gjorde att formerna för arbetet sågs över och processen formalise-rades ytterligare, berättar Madelene Norsell vid Planeringsenheten som samordnar arbe-tet. Ett område det tydligt märks på är den riskanalys som universitetet tar fram varje år. Tidigare har riskbedömningar främst genomförts inom internrevisionens verk-samhet, men sedan 2008 genomförs även en universitetsövergripande riskanalys som omfattar både kärn- och stödverksamhet.

Processen för intern styrning och kontroll består av tre moment, berättar Madelene Norsell. Det första är själva riskanalysen där man identifierar och värderar riskerna. Begreppet risk definieras som en händelse eller omständighet som kan medföra risk att universitetets mål, utifrån långsiktiga planen och verksamhetsplanen, inte upp-nås eller som kan medföra risk att verk-samheten inte bedrivs effektivt, inte bedrivs enligt lagar och förordningar, att den inte redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt eller att man inte hushållar med statens medel. Riskerna värderas – på en skala 1–4 där 4 är mest sannolikt/allvarligt – genom att bedöma sannolikheten för att risken ska inträffa och konsekvensen av att händelsen inträffar.

Universitetsstyrelsen bedömer sedan om och hur identifierade risker behöver hante-ras och kontrolleras. Vi kommer då till det andra momentet: att besluta om kontrollåt-gärder för att begränsa risken. För att ta ett exempel på en kontrollåtgärd kopplad till en identifierad risk väljer vi risken ”Brister i avsändartydlighet vid kommunikation”. Till denna är flera kontrollåtgärder kopp-lade. En är ”Kommunikations- och mass-mediepolicy” och för genomförande av åtgärden finns även någon ansvarig utsedd, i det här fallet Kommunikationsenheten.

Det tredje momentet är uppföljningen och bedömningen av att kontrollåtgärderna har

Förändrad resurstilldelningsmodell och svårigheter att rekrytera kompetens. Det är risker som universitetet måste hantera.

Riskanalys till stöd för verksamhetsplaneringen

avsedd effekt och att processen för intern styrning och kontroll som helhet fungerar väl. Alla dessa tre moment ska även doku-menteras och dokumentationen ska ligga till grund för den bedömning av om universite-tets interna styrning och kontroll är betryg-gande, som universitetsstyrelsen ska göra i samband med årsredovisningen.

Madelene Norsell betonar att ambitio-nen är att intern styrning och kontroll samt riskanalysarbetet ska vara en integrerad del av universitetets verksamhetsplanering och -uppföljning. Mycket av den information som behövs i processen samlas redan idag in för till exempel årsredovisningen och vid upprättande och uppföljning av verksam-hetsplanen.

– Det handlar ytterst om styrning, plane-ring och uppföljning – och därmed om att uppnå sina mål. Genom den här processen kan vi medvetandegöra de risker som vi kan se och därmed göra medvetna val av vilka av dessa risker vi kan acceptera och vilka vi bedömer att vi bör begränsa för att öka möj-ligheten att uppnå målen.

Högrisker 2010I riskanalysen för 2009 identifierades två högrisker och femton medelrisker. Under 2009 skedde revidering av riskanalysen och vid sitt sammanträde i december beslutade universitetsstyrelsen om en reviderad risk-analys. De två högrisker som identifierades inför 2009 kvarstår som högriskområden. Det rör sig om den förändrade resurstilldel-ningsmodellen för statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå, som följde med den forskningspolitiska propositio-nen, samt frågan om otillräcklig täckning av indirekta kostnader i den externfinansierade verksamheten från externa finansiärer.

I riskanalysen betonas att dessa högris-ker har inslag av extern karaktär och där-för kan universitetet endast i viss utsträck-ning påverka riskexponeringen. Men inom universitetet har ändå en hel del åtgärder satts in. När det gäller risken för otillräck-lig täckning av indirekta kostnader från externa finansiärer har universitetet vidtagit en kontrollåtgärd genom att införa modellen för full kostnadsredovisning. Ökad transpa-

rens och tydligare underlag vid ansökan om extern finansiering bör medföra förbättrade möjligheter att i högre grad få täckning för indirekta kostnader från externa finansiä-rer.

– Vi har lagt ner ett stort arbete på detta, ute på institutionerna och med hjälp av Ekonomiavdelningen, så jag räknar med att risken ska kunna reduceras betydligt i nästa version av riskanalysen, säger rektor Kåre Bremer.

Universitetet har vidare i olika samman-hang riktat kritik mot att det nya systemet för resurstilldelning är kvantitetsrelaterat snarare än kvalitetsrelaterat. Trots omräk-ningsfaktorer anses omfördelningssystemet missgynna samhällsvetenskap och humani-ora – och därmed Stockholms universitet.

Vidare har i den reviderade riskanaly-sen inför 2010 även tre risker inom områ-det kompetensförsörjning och rekrytering av kvalificerad personal uppvärderats till högrisker. Det bedöms vara en ökad risk för svårigheter att rekrytera professorer, kvali-ficerade forskare och annan strategisk per-sonal (se artikel intill). Riskanalysen inne-håller därför totalt nu fem områden där ris-kerna anses höga.

Under revideringen har även nya riskom-råden tillkommit. Ett par exempel är risker kopplade till kårobligatoriets avskaffande samt införandet av studieavgifter för utom-europeiska studenter, dessa risker värderas till medelrisker. Riskanalysen omfattar nu totalt närmare åttio risker, varav femton klassas som medelrisker.

Madelene Norsell poängterar att arbe-tet med intern styrning och kontroll bör ses som en långsiktig process som kommer att utvecklas år från år. Och enligt Kåre Bremer har riskanalysen i praktiken också visat sig användbar i arbetet med den långsiktiga pla-nen och den årliga verksamhetsplanen. n

TExT: PER LARSSON


ARBETSPLATS

Nu kommer våren och det är dags att

trycka din avhandling

Universitetsservice är specialiserade på just tryckning av avhandlingar och andra akademiska trycksaker.

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning,eller besök vår hemsida för ytterligare information.

www.us-ab.com

När riskanalysen reviderades inför 2010 uppvärderades svårigheterna att rekry-tera professorer, kvalificerade forskare och annan strategisk personal till högrisker.

– Universitetets övergripande mål för kompetensförsörjning är att ha tillräcklig tillgång på kvalificerad kompetens inom olika vetenskapsområden. Universitetet har dessutom behov av andra kompeten-ser som stöd för verksamheten, till exempel inom det administrativa och tekniska områ-det, säger universitetets personalchef Bengt Sandberg.

Ledarutveckling är en viktig komponent för att nå delmålen om ökad kompetens-försörjning som finns i universitetets lång-siktiga plan. Bengt Sandberg berättar att Personalavdelningen tagit fram ett brett pro-gram för ledarutveckling. För nytillträdda prefekter och enhetschefer ges till exempel

Behov att rekrytera kvalificerad personal

en obligatorisk introduktion till chefs- och ledarskap.

För personer inom forskarutbildning- en arbetar Personalavdelningen bland annat med att identifiera och åtgärda brister i doktorandernas arbetsmiljö. Institu-tionsledningarna ska även gå igenom hur läget ser ut för institutionen inför kom-mande pensionsavgångar och se vilket rekry- teringsbehov man har. Universitetet utan-nonserade externt närmare 400 nya anställ-ningar under 2009. Antalet annonser på engelska som publicerats på universitetets engelskspråkiga webbplats har också ökat betydligt.

– I allmänhet har responsen på annon-serna varit god, vilket betyder att universi-tetet kunnat anställa nya medarbetare med god kompetens, säger Bengt Sandberg. n

TExT: PER LARSSON

Ökad frihet föreslåsI mars presenterade regeringen propositionen ”En akademi i tiden – ökad frihet för univer-sitet och högskolor”. Där föreslås minskad statlig styrning inom fyra centrala områden.

Lärosätena ska få besluta om hur man vill utforma sin organisation, med undantag för styrelse och rektor. Kravet på fakultetsnämn-der och andra särskilda organ avskaffas.

Detaljregleringen av läraranställningarna ska minska. Endast anställningarna profes-sor och lektor ska regleras i högskolelagen. Det införs en möjlighet att kalla professo-rer för att kunna konkurrera med utländska lärosäten om de bästa forskarna.

Detaljregleringen av utbildningen ska min-ska. Bestämmelser kring examen och frå-gor som rör studenternas rättssäkerhet samt kvalitet i utbildningen ska fortsatt regleras. Bestämmelser om studieplaner, disputation och betygsnämnder reduceras.

Lärosätena bör ges ökad ekonomisk rörel-sefrihet. I propositionen aviseras en översyn av olika regelverk. Vissa lärosäten i storstads-regioner, med stor bostadsbrist, bör under en försöksperiod få möjlighet att hyra ut bostä-der till studenter. n

creo


ARBETSPLATS

Att vara lyhörd, att skapa förtroende och att identifiera behov är begrepp som ständigt återkommer när Henrik Pompeius beskriver vad fundraising handlar om. Sedan ett par månader arbetar han som ny koordinator för fundraising vid universitetet.

Fundraising är ett samlingsbegrepp för sponsring och donationer. En donation görs i allmänhet av ideella skäl medan sponsring rör sig om en form av affärsavtal.

– Den som donerar ger från hjärtat till något man tror på och anser viktigt. Förtroende blir då en avgörande faktor. Och förtroendet måste skapas såväl externt som internt inom organisationen, säger Henrik.

Tidigare har han bland annat jobbat med fundraising vid Karolinska Institutet bland annat inför den internationella vetenskaps-konferensen Euroscience Open Forum 2004 men även med att bygga upp KI:s egna fund-raisingorganisation. Bland de viktigaste lär-domarna från den tiden, och de år han job-bat med chefsrekrytering, är lyhördhet och betydelsen av att kunna identifiera behov och möjligheter till samarbeten. Andra vik-tiga insikter är att fundraising tar tid. För att vara framgångsrik måste timing och mog-nad i förhållandet mellan donatorn och mot-tagaren vara den rätta.

– Som fundraiser närmar man sig ofta personer som är försiktigt avvaktande. Men när dessa personer sedan känner sig mogna måste man verkligen våga satsa, säger Henrik.

Arbetet som koordinator för fundraising vid universitetet består av flera delar. En är att vara internt expertstöd vid olika projekt och bygga upp kunskap om fundraising. Under våren inventeras främst behov och vilka existerande samarbeten som finns vid universitetet.

En annan är att identifiera och skapa externa kontakter, inklusive ett nätverk av ”dörröppnare”. Dessa kan vara personer inom näringslivet som är strategiska rådgi-vare, ser behov och vet vilka personer som kan vara intresserade av att donera till uni-versitetet. Utan hjälp från andra är det omöj-ligt att vara framgångsrik inom fundraising, enligt Henrik.

Fundraising bygger på förtroende och lyhördhet. Ett brett kontaktnät är också en framgångsfaktor.

Förtroende fundamentalt för fundraising

– Jag tittar på vilka potentiella givare som finns och ser vad det kan finnas för naturlig koppling till universitetets verksamhet. Det handlar inte så mycket om att arbeta utifrån vad vi har att erbjuda. För att vara fram-gångsrik måste man vara intresserad av att bygga relationer.

Många donatorer ser donationer som något entreprenöriellt och vill göra en pion-järinsats inom ett område där det saknas tillräcklig finansiering. De kan vilja fungera som katalysatorer för något nytt. Samtidigt finns de som gärna vill följa goda exempel. Framgång föder framgång. Det första stö-det ger ofta ringar på vattnet i form av fler donationer.

Donationer inom humanioraNågra svenska lärosäten har kommit längre med fundraising. Men det kan innebära en fördel för Stockholms universitet. Eftersom vi inte finns i täten kan vi dra lärdom av vad man gjort på andra håll och vara framgångs-rika på områden som är relativt obearbetade inom svensk fundraising, säger Henrik.

– Vid Stockholms universitet handlar det

om att bevisa att det även fungerar att få in pengar till områden som humaniora och samhällsvetenskap. Jag är övertygad om det finns sådana donatorer. Människan behöver kultur och annat för att må bra.

Som exempel på en donation inom detta område lyfter han fram familjen Perssons donation som gjorde att Centrum för mode-vetenskap kunde byggas upp vid Stockholms universitet.

Henrik är anställd på ett tvåårsprojekt. Efter dessa två år hoppas han ha byggt upp ett internt självförtroende i dessa frågor och ha skapat en permanent organisation för fundraising.

Förutom Henrik går det även att på cen-tral nivå få stöd för arbetet med donatio-ner och sponsring från Ledningskansliets jurister vid till exempel avtalstecknande. Universitetet har även en nytagen spons-ringspolicy. Donationsförvaltningen sköter den ekonomiska förvaltningen av universi-tetets tidigare donationer. n

TExT: PER LARSSONFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Som fundraiser studerar Henrik Pompeius bland annat tidigare donatorer och vad som fått dem att skänka pengar.


ARBETSPLATS

Åtgärdspaket för arkivvetenskapFör drygt ett år sedan riktade Högskolever-ket (HSV) kritik mot flera utbildningar inom ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och infor-mationsvetenskap samt museologi), framför allt för att de är för små och sårbara. Vid Stockholms universitet har arkivvetenskap granskats. Vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala visade underlaget eventuella brister i kvalitetssäkringen av nystartade utbildningar på avancerad nivå. HSV har därför gjort en fördjupad gransk-ning av dessa miljöer.

Till i mitten av maj ska Historiska institu-tionen, som ger utbildning i arkivvetenskap vid Stockholms universitet, återkomma med åtgärdspaket och motiveringar kring detta.

Leif Runefelt, studierektor för avancerad nivå vid Historiska institutionen, berättar att man i höstas vidtog åtgärder som främst syftade till att hantera den centrala punk-ten i HSV:s kritik, ifrågasättandet av exa-mensrätten. Denna ifrågasattes av formella skäl: institutionen ägde inte den personella kompetens som krävs för att ge masterexa-men eller magisterexamen i arkivvetenskap. Frågan löstes genom att examen avskaffa-des: man kan från och med nästa läsår inte få en magisterexamen i arkivvetenskap, än mindre en masterexamen.

Arkivvetenskap försvann som huvud-ämne och underordnades historia, det vill säga moderinstitutionen, vilket har vissa

följder vad gäller behörigheten till kursen (förenklat sett förtur för studenter med exa-men i historia eller motsvarande).

Under våren omarbetas kursen helt inför nästa läsår, som en följd av andra delar av HSV:s kritik. Det ska då bli tydligare kopp-ling mellan teori och praktik samt progres-sion inom kursen och i förhållande till före-gående nivåer.

Några av åtgärderna är en ny kursplan, krav på universitetspedagogisk kurs även för de lärare som undervisar på kursen men som inte kommer från universitetsvärlden samt att ett utlyst lektorat i arkivvetenskap har tillsatts. n

TExT: PER LARSSon

Centrum för akademisk engelska (CAE) har sedan starten 2007 fungerat som en resurs för universitetsstuderande och anställda vid universitet. CAE grundades av profes-sor Kingsley Bolton med stöd av Engelska institutionen, förklarar Maria Kuteeva, till-förordnad föreståndare för CAE. I styrelsen ingår prefekten för Engelska institutionen, Claudia Egerer, och professorer från de fyra fakulteterna. Tillsammans med Raffaella Negretti förser Maria Kuteeva anställda och universitetsstuderande med träning när det gäller akademiska skrivfärdigheter.

Khadije Obeid, som studerar engelska på masternivå, tog förra terminen kursen Avancerad akademisk engelska vid CAE. Kursen är obligatorisk för alla masterstu-denter inom Humanistiska fakulteten.

– Jag var väldigt nöjd med kursen. Den var verkligen till nytta, inte bara för min aka-demiska skrivförmåga, utan också för min förståelse av hur man ska närma sig akade-miskt skrivande, säger Khadije Obeid.

Centret erbjuder också skräddarsydda kurser för forskare. Mikael Andéhn, dok-torand vid Företagsekonomiska institutio-nen, tog en av centrets kurser förra året.

Resurscenter i engelskaCentrum för akademisk engelska erbjuder stöd för både medarbetare och studenter vid universitetet.

– Jag var verkligen nöjd med kursen. Den gav verktyg att skriva med inriktning på att publicera och fick mig att tänka klart om vad det innebär att skriva för akademisk publik, säger han.

Centrum för akademisk engelska gjorde under 2009 en undersökning om använd-ningen av engelska och attityderna till eng-elska som akademiskt språk vid Stockholms universitet.

– Vi ska publicera resultatet senare i år. Men så här långt kan jag säga att det finns en hel del olikheter mellan fakulteterna när det gäller användningen av engelska, med mycket mer användning av engelska i naturvetenskap och samhällsvetenskap, och mycket mindre inom juridik och humani-ora, säger Maria Kuteeva.

Undersökningen visar tydligt att de anställda anser att universitetet borde ge språkstöd och möjliggöra för dem att publi-cera sig på engelska. Mot bakgrund av detta ordnar centret öppna seminarier för anställda under höstterminen 2010.

CAE ger också språkstöd till institutioner genom översättning, redigering och korrek-turläsning.

Alla kurser som erbjuds av centret är grun-dade på forskning inom ämnet engelskt fack-språk och akademisk kommunikation. n

TExT: Jon BuSCALL

u www.engelska.su.se

Raffaella Negretti och Maria Kuteeva.


ARBETSPLATS

Våren 2006 granskade en internationell expertgrupp hur Stockholms universitet arbetar med kommersialisering och sam-verkan. Nu, nästan fyra år senare, har en grupp experter återigen gjort en granskning, på uppdrag av förvaltningschefen. Gransk-ningen byggde på en självvärdering som följ-des upp med ett besök i Stockholm där per-soner inom universitetet intervjuades.

Bland de styrkeområden som finns vid universitetet lyfts bland annat fram stor bredd inom forskning och utbildning, fram-stående forskningsmiljöer, och ett attraktivt campus med expansionsmöjligheter. Läget i huvudstaden med närhet till och kontakter med myndigheter och organisationer lyfts även fram.

Bedömarna listar även universitetets svagheter. På det överordnade planet saknas en sammanhållen syn på samverkan som en strategisk möjlighet, inte minst på det inter-nationella planet. Bedömarna anser att uni-versitetet bör ta på sig rollen att vara en tung aktör i Stockholmsregionen och internatio-nellt. Universitetets decentraliserade organi-sation pekas också ut som en svaghet. Den gör att beslutsprocesser drar ut på tiden och att tillämpning av centrala direktiv kan skilja sig åt mellan institutioner. Här finns också en begränsad erfarenhet av externa samar-beten och extern finansiering. Andra svag-heter är att det är relativt få personer inom universitetet som arbetar med frågor kring alumner, fundraising och kommersialise-ring. Antalet utbytesstudenter samt utländ-ska forskare och lärare är vidare få jämfört med andra huvudstadsuniversitet.

Bedömarna beskriver Stockholms uni-versitet som ”sleeping beauty” med en stor potential för samverkan och kommersialise-ring. Universitetet beräknas ha cirka 250 000 alumner, men enbart 4 000 är idag organise-rade i det centrala alumnnätverket. Om fler av dessa kan engageras som ”ambassadörer” och bland annat ordna fram praktikplatser åt nuvarande studenter finns stora samver-kansmöjligheter. Men för att nå dit skri-ver bedömarna att större resurser behöver avsättas för alumnarbete. Ett annat område

Universitetet behöver se mer strategiskt på samverkan, enligt en rapport. Samtidigt finns en stor potential inom tjänstesektorn och bland universitetets alumner.

Stor potential för samverkan

man anser det bör satsas mer på är fundraising. Inom såväl arbetet med alumner som fundraising efterfrågas en samlad strategi där det ingår systematisering och priorite-ring som grund för det fortsatta arbetet.

Behov av profileringRapporten utmynnar i ett antal rekommen-dationer. Där står att ledningen måste vara tydligare om samverkansfrågornas bety-delse och skapa en mer långsiktig och struk-turerad modell för detta arbete. Det finns även behov av ökad profilering. Bedömarna anser att bilden av Stockholms universitet är otydlig inom näringslivet och att varu-märket behöver stärkas. Det skulle kunna ske genom att lansera universitetet som kunskapsbasen i Stockholmsregionen. En annan profileringsmöjlighet, och stor poten-tial, finns i att mycket av den forskning och undervisning som sker vid universitetet är inom den växande tjänstesektorn, en sektor som är extra viktig i Stockholmsregionen. Här bedöms det finnas stora möjligheter till innovationer och kommersialisering utifrån universitetets verksamhet.

Universitetets näringslivschef Thomas Arctaedius delar i stort rapportens slutsat-ser. Även han lyfter fram den stora poten-tialen som finns i att ytterligare utveckla samverkansarbetet utifrån universitetets starka forskning. Han lyfter också fram att de regionala fördelar som storstaden erbju-der borde kunna utnyttjas mer. Ganska små resurser och viss otydlighet kring målsätt-ningar ser han som universitetets främsta svagheter. Dessutom att det offentliga inno-vationssystemet är fokuserat på teknik och medicin.

Thomas Arctaedius instämmer i rappor-tens beskrivning av universitetet som ”sleep-ing beauty” men understryker samtidigt att mycket har hänt de senaste fyra åren. En del saker bedömarna föreslår är sådant vi redan gör men som inte kom upp vid gransk-ningen, säger han.

Rapporten överlämnas nu till förvalt-ningschefen, som ska överväga hur den kan användas som underlag för utveckling på samverkansområdet. n

TExT: PER LARSSONFOTO: ORASIS FOTO

Tätare kontakter mellan studenter, alumner och näringsliv behövs. Bilden är från Ekono-mernas dagar.


ARBETSPLATS

Tel: 08–612 09 59www.gamlaorangeriet.se

Öppet alla dagar: 10-17Vällagade luncher

Hemgjorda bakverkGrupper lunch eller kväll

Baserat på ekologiska råvaror

En Oas i Bergianska trädgården

Stockholms universitets studentkårs sty-relse har beslutat att lämna över kårhuspro-jektet till Akademiska Hus. Enligt student-kårens ordförande Andrey Tibajev innebär kårobligatoriets avskaffande att studentkå-ren hamnar i ett ekonomiskt osäkert läge och därmed inte kan lägga tid och resurser på projektet.

För att Akademiska Hus ska kunna ta över projektet måste nu stiftelsen Skeppsbroäng,

som formellt äger projektet, godkänna överlåtelsen/försäljningen av projektet. Ett sådant beslut togs den 9 februari. Sedan måste Stockholms stad bevilja bygglov. Slutligen måste Stockholms universitet och Akademiska Hus komma överens om de ekonomiska villkoren.

Går allt i lås innebär det att universite-tet får tillgång till nya lokaler, säger uni-versitetets förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

– Det innebär också att vi får ett tydligt, samlande centrum för studenterna mitt i Frescati. Förutom att kåren ska disponera lokaler i detta nya studenthus, kommer uni-versitetet att upplåta lokaler för studenterna. Vidare kommer Studentavdelningen och annan studentnära verksamhet inom för-valtningen att husera där. Med det nya stu-denthuset får universitetet också en ny och fin entré från söder.

Efter att projektet stannat av under 2009

Akademiska Hus tar över kårhusprojektet

Visste du att…Sonja Kovalevsky föddes i Tyskland 1850. Efter studier i Heidelberg och Berlin ham-nade hon i Stockholm. 1884 blev hon docent vid Stock-holms högskola och 1889 utnämndes hon till profes-sor. Sonja Kovalevsky blev därmed den första kvinnliga professorn i Sverige. 1888 fick hon det franska Bordin-pri-set för sin forskning kring en fast kropps rörelse kring en fix punkt. Hon skrev även flera skön-litterära verk. Sonja Kovalev-skys liv i Sverige har också bli-vit föremål för en film, Berget på månens baksida från 1983.

har det nu kommit igång igen med full fart, säger Camilla Westerborn vid Sektionen för byggnadsplanering. Just nu pågår program-arbetet för dem som ska bedriva verksam-het i kårhuset så att arkitekterna utifrån det materialet kan ta fram nya reviderade rit-ningar. Dessa bildar sedan underlag för pro-jektering.

Det startavtal som finns mellan univer-sitetet och Akademiska Hus sträcker sig fram tills en ny kalkyl finns för projektet i juni. Därefter ska de två parterna teckna ett hyresavtal, som baseras på den nya kalkylen. Byggstart är beräknad till början av 2011 och inflyttningen bör kunna ske 2012.

– Det är dock en pressad tidsplan som bygger på att det inte blir några problem med till exempel bygglov som kan fördröja processen, säger Camilla Westerborn. n

TExT: PER LARSSONGRAFIK: ERSéUS ARKITEKTER

creo


NAMN OCH NYTT

Sök medel från Henrik Granholms StiftelseHenrik Granholms stiftelse stödjer veten-skaplig forskning och utbildning vid uni-versitetet. Medel kan sökas bland annat för konferenser och utrustning. Ansökningar avseende läsåret 2010/2011 ska vara inne senast 15 april. Frågor om stöd från stif-telsen besvaras av Marianne Westman, telefon 16 2276.

Endast en studentkår efter sommaren Till universitetsstyrelsens sammanträde den 16 februari hade fyra ansökningar kommit in om att få ställning som stu-dentkår vid Stockholms universitet efter kårobligatoriets avskaffande. Dessa kom från Stockholms universitets studentkår (SUS), Socialhögskolans studentkår i Stockholm, Studentkåren DISK samt Stu-dentkåren vid JMK. De fyra ansökning-arna skiljde sig väsentligt. Stockholms universitets studentkår ansökte om att få ställning som studentkår med hela uni-versitetet som verksamhetsområde, de tre övriga sammanslutningarna sökte ställning som studentkår med enbart sin respektive institution som verksamhets-område. I beslutet står att ”Ingen av de tre institutionsbaserade nuvarande stu-dentkårerna har i sina ansökningar fram-fört någon vilja eller avsikt att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt, utan

representationen avses att utföras endast på institutionsnivå”. Universitetsstyrelsen kom därför fram till att SUS är den stu-dentsammanslutning som bäst kan repre-sentera samtliga studenter vid universitetet och beslutar att bevilja SUS ställning som studentkår för perioden 1 juli 2010 till och med 30 juni 2013. Socialhögskolans stu-dentkår i Stockholm, Studentkåren DISK samt Studentkåren vid JMK har överkla-gat beslutet.

Anmäl dig till Forskardagarna Den 6–7 oktober är det dags för årets upp-laga av Forskardagarna. Nyblivna dok-torer vid Stockholms universitet får då chansen att populärvetenskapligt pre-sentera sin forskning för allmänheten i Södra huset. Har du disputerat senaste året och vill delta? Anmäl dig senast 16 april [email protected]

Byte av teleavtalStockholms universitet har tillsammans med 17 andra universitet och högskolor tecknat ett nytt teleavtal. Ny operatör är Ventelo. Operatörsbytet innebär att alla mobilanvändare på Tele2:s avtal kommer att få nya SIM-kort (alla behåller dock sina företagstelefonnummer). Överflytt- ningen sker 30 mars (omgång 1) och 8 april (omgång 2). Alla mobila bredband hos Tele2 är uppsagda och avslutas 9 maj. Nya SIM-kort kommer att distribueras till respektive användare i god tid innan. Frågor besvaras av [email protected].

Uppdaterad resepolicyFörvaltningschefen har beslutat att upp-datera universitetets resepolicy på tre punkter.

• Vid beställning av resa från universitetets upphandlade resebyrå ska alltid en bokningsbekräftelse skickas till en kontaktperson vid institutionen (motsv.) för bekräftelse att resenären är anställd vid institutionen och har rätt att göra resebeställning.

• Universitetet ska klimatkompensera för sina flygresor från och med 1 januari 2010.

• Samtliga former av rabatter i sam band med tjänsteresor ska, oavsett hur de benämns, tillfalla universitetet. Det är alltså inte tillåtet för en anställd vid universitetet att nyttja rabatter eller bonusar för privat bruk.

u www.su.se/anstalld » Personal » Resor

Spårbilsbana för KTH och universitetet Akademiska hus har tagit fram ett för-slag där ett spårbilssystem knyter samman KTH med Stockholms universitet via Albanoområdet. Rektorerna har till Närings-departementet uttryckt int-resse för att en provbana ska byggas på området. Förutom kortare restider skulle spårbilssystemet, enligt förslaget, min-ska biltrafik och leda till bättre miljö. Busstrafiken kommer inte att vara till-räcklig för det stora antal resenärer som det handlar om. Den 14–18 april pågår en utställning på KTH där besökare kan se hur systemet fungerar och vilka sträckn-ingar som planeras. Det går dessutom bra att titta närmare på och provsitta en riktig spårbil som finns i utställningshallen.

Pilotprojekt för samåkningEtt modernt system för samåkning med bilar startar vid universitetet. Ansvarig är Sven Hovmöller, professor i strukturkemi, via sitt företag Citihaiq. Bilförare och pas-sagerare loggar in sig via mobiltelefon i realtid. En server matchar förare och pas-sagerare så att de kan hitta varandra. Nu söks frivilliga som vill testa systemet. Det behövs ett 50-tal personer som arbetar eller studerar vid Stockholms universitet eller KTH och som bor i Sollentuna eller Upplands Väsby. Anmäl ditt intresse till [email protected].

Så kan du minska risken för stölderSektionen för säkerhet har tagit emot många anmälningar gällande stölder. De flesta stölderna har ägt rum vid obevakade

garderober samt från kontor. För att före-bygga detta uppmanas medarbetare och studenter att följa nedanstående punkter:

• Lämna inte värdesaker i jackor eller väskor vid obevakade garderober. • Om du lämnar ditt kontor lås alltid dörren efter dig. • Lämna aldrig din bärbara dator utan tillsyn. • Släpp inte in personer som du inte känner till lokaler som är försedda med kortläsare.

Har du blivit utsatt för en stöld på univer-sitetsområdet, vänd dig till Sektionen för säkerhet på telefon 08-16 1025 eller e-post [email protected]. Han tar emot uppgifter och polisanmäler hän-delsen.


NAMN OCH NYTT

u www.su.se/anstalld

Pris för artikel om dödlighet bland fåglarVilda fåglar av många arter dör i stora antal i en förlamningssjukdom med hit-tills okänd orsak i Östersjöområdet. En forskargrupp, ledd av Lennart Balk vid Institutionen för tillämpad miljöveten-skap, kunde i somras i en artikel i tidskrif-ten Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) visa nya forskningsre-sultat på detta område. Forskarna visade på starka samband mellan denna sjukdom, misslyckad häckning och brist på tiamin (vitamin B1) i ägg, ungar och vuxna indi-vider. Artikeln har nu fått ett av de mest prestigefyllda priser PNAS delar ut, Coz-zarellipriset

Edwin Ziegfeld AwardLars Lindström, professor vid Insti-tutionen för utbild-ningsvetenskap med inriktning

mot tekniska estetiska och praktiska kun-skapstraditioner, har tilldelats 2010 års Edwin Ziegfeld Award. Det är ett prestige-fyllt pris som ska främja bildpedagogisk läroplansutveckling, undervisning och forskning. Det är första gången en nordisk forskare får priset.

Ledamöter i råd för biolo-gisk mångfald Regeringen har utsett 13 ledamöter till Vetenskapliga rådet för biolo-gisk mångfald. Två av ledamöterna är

forskare vid Stockholms universitet. Det är docent Linda Laikre vid Zoologiska insti-tutionen och professor emerita Margareta Ihse vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Rapport om brittisk ojämlikhetI England har ett omfattande arbete genomförts med sikte att ge rekommenda-tioner till åtgärder som kan minska ojäm-likheten i hälsa. Rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review) pre-senteras i februari. Professorerna

Olle Lundberg (bilden) och Denny Vågerö vid Cen-trum för forskn-ing om ojämlikhet i hälsa (CHESS), Stockholms uni-versitet, tillhör de forskare som har bidragit till arbe-

tet. I rapporten slås fast att skillnader i hälsa orsakas av sociala skillnader inom en rad olika områden. Vill man förbät-tra hälsan i befolkningen och minska häl-sogapen måste åtgärder göras inom ett brett spektrum av politikområden. För att vara framgångsrika bör åtgärder vara generella och inte riktade till enbart de sämst ställda.

Rettigska priset till Olle Ferm Vid Kungliga Vitterhetsakademiens årshögtid den 19 mars delades flera pris ut. Det Rettigska priset gick till Olle Ferm, professor i medeltidshistoria vid Stock-holms universitet. Utmärkelsen får Olle Ferm för en framgångsrik forskargärning och det arbete han ägnat åt att levandegöra den medeltida europeiska kulturen.

KVA-pris till Kerstin Jon-AndKungliga Vetenskapsakademien (KVA) belönar åtta framgångsrika personer för insatser inom skilda områden. Bland pristagarna finns professor Kers-tin Jon-And vid Fysikum som får Lind-bomska belöningen för viktiga insatser inom ATLAS Collaborationen vid LHC i CERN.

Näst mäktigast i miljösverigeTidskriften Miljöaktuellt har utsett Sver-iges miljömäktigaste år 2009. Nummer ett på listan är miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand. Nummer två är Johan Rockström, vd för Stockholm Environ-ment Institute, föreståndare vid Stockholm Resilience Centre och associerad professor vid Systemekologiska institutionen.

FOTO: ORASiS FOTO/Må OCH EVA DAHLiN

I korthetLance Bennett, professor i kommunika-tion och i statsvetenskap vid University of Washington, får årets Olof Palmeprofes-sur. Han ska vara vid Statsvetenskapliga institutionen.

Sandra Piazolo har befordrats till profes-sor i tektonik och strukturgeologi.

Birgitta Tullberg, professor i evolutionär ekologi vid Zoologiska institutionen, har valts in som ledamot i Kungliga Veten- skapsakademien.

Anders Andrén, professor i arkeologi och för närvarande även gästforskare vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, har tilldelats Jarl Gallén-priset för framstående medeltidsforskning.

Hans Ackefors, professor emeritus vid Zoologiska institutionen, har valts in som hedersledamot i Kungliga Skogs- och lant-bruksakademien. Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi har valts in som ledamot.

Thomas Arctaedius, universitetets näringslivschef och SU Holdings VD, har blivit uttagen till Vinnovas program för internationell praktik. Han kommer att vara vid Stanford University som visiting scholar under tre månader för att studera innovationsprocesser.

Maria Nikolajeva, tidigare professor i lit-teraturvetenskap vid Stockholms univer-sitet och sedan 2008 professor i Cam-bridge, är nybliven chef för ett forsknings- center för barnlitteratur, Cambridge/Homerton Research and Training Centre for Children’s Literature.

Thomas Helleday, professor vid Insti-tutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi samt vid Gray Institute for Radiation Oncology and Biology i Oxford får The Carcinogenesis Young Investiga-tor Award.

Karolina Ekholm har anställts som profes-sor vid Nationalekonomiska institutionen. För närvarande är hon vice riksbankschef.

Ylva Engström, professor vid Institutio-nen för molekylärbiologi och funktions-genomik, ersätter professor Juni Palmgren som ledamot i Vetenskapsrådets vetenska-pliga råd.


SAMTALET

Bäst i klassen kallas regeringens proposi-tion för nya lärarutbildningen. I proposi-tionen föreslås att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskol-lärarexamen, grundlärarexamen, ämneslä-rarexamen och yrkeslärarexamen. Nytt är också att ämneskunskaperna lyfts fram mer än tidigare. Lever den upp till förväntning-arna eller är det bara något som hastats fram är något som diskuterades av tre lärarutbil-dare som har till uppgift att, tillsammans med sina kollegor, implementera förslaget.

Blev förslaget vad ni förväntade er eller är det något ni saknar?

Gunnel Brolin: Jag tycker att mycket i prop-pen känns gammalt, precis som jag uppfat-tade HUT:en (”En hållbar lärarutbildning”,

En lärarutbildning utan djup och som dessutom införs så snabbt att den inte hinner förankras? Det är några åsikter som förs fram när framtidens lärarutbildning diskuteras.

Blir lärarna bäst i klassen?

utredningen om en ny lärarutbildning). En annan besvikelse är också att allt ska gå så snabbt. Det står att förändringen inte ska hastas fram så som det gjordes förra gången 2001. Men jag upplever att det här kommer att bli ett hastverk på precis samma sätt.

Peter Emsheimer: Ja, det är en enorm tids-press, kanske för att implementeringen ska kunna påbörjas innan valet, så att det verk-ligen blir som alliansen tänkt sig.

Päivi Juvonen: Jo, visst känns det som att förändringen går alldeles för fort. Jag tycker också att man har missat en del saker. Utredningen, som proppen grundar sig på heter ju ”En hållbar lärarutbildning”. En sak som man dock inte alls tar hänsyn till är hur det ser ut i dagens skolor. Läsåret

2008/2009 hade nästan var femte elev rätt till modersmålsundervisning. Dagens skola präglas med andra ord av mångfald. Därför borde alla blivande lärare få en beredskap för att kunna möta detta. I proppen nämns visserligen mångfald men man föreslår inte några som helst åtgärden för att tillgodose behovet. Detta kan knappast kallas håll-bart.

Gunnel Brolin: Annat som heller inte nämns i proppen är de ämnesdidaktiska centra som fanns som förslag i HUT. Nu finns det alltså inte med. Jag saknar också en ordentlig skrivning om hur den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, ska fungera. Den skriv-ning som finns nu är väldigt vag. Det står till exempel att VFU även fortsatt ”bör” vara en del av utbildningen till lärare och förskol-lärare och att den ”bör” omfatta 30 hög-skolepoäng. Här borde man ha varit mycket tydligare anser jag. ”Bör” är ett alldeles för vagt ord. Men det kommer förhoppningsvis i examensbeskrivningen.

Peter Emsheimer: Jag tror att det kan ha med tidspressen att göra. De har helt enkelt inte hunnit med att utreda och ta ställning ordentligt.

Gunnel Brolin: Tidspressen gör också att det är svårt att förankra beslut i organisa-tionen.

Tror ni att teori och praktik kommer att varvas på ett bra sätt?

Gunnel Brolin: Trots att man vill lyfta fram ämneskunskaperna är jag orolig för att de teoretiska kunskaperna, åtminstone när det gäller 4–6 lärarna, kommer att bli grundare. Man ska ju ha lite ämneskunskaper i mas-sor av ämnen. Jag är en av de sista som utbil-dade mig på 60-talet till folkskollärare. På den tiden fick man mycket grunda kunska-

Gunnel Brolin, Peter Emsheimer och Päivi Juvonen anser att förändringen av lärar- utbildningen fort.


SAMTALET

Peter Emsheimer: Att det är luddigt kan bero på att det snart är val. Det är mycket som inte har hunnits med. Ändå ska lärosä-tena hinna ställa om snabbt.

Gunnel Brolin: Det är faktiskt oförskämt att vi, lärosätena alltså, ska få ihop allt detta på denna korta tid. Alla examensrät-ter borde vara klara. Men då borde också examensförordningarna först vara färdiga innan de söks.

Päivi Juvonen: Även när det gäller examens-arbete så är det oklart om det ska handla om professionsrelevanta, ämnesdidaktiska frågor eller om ämnet som sådant. En bra kompromiss kanske vore att skriva två arbe-ten, ett inom ämnet och ett inom ämnes- didaktik .

Gunnel Brolin: Det är som sagt lika lud-digt när det gäller VFU. Det saknas riktlin-jer kring detta.

Peter Emsheimer: Tyvärr är det också den luddiga och splittrade bild av den skola de ska gå in i som studenterna möter i sin utbildning. n

TExT: MADELEiNE SALOMONFOTO: ORASiS FOTO/Må

MEDVERKANDE: Gunnel Brolin, universitetsadjunkt vid Regionalt utvecklingscentrum.Päivi Juvonen, universitetslektor i allmän språkve-tenskap vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.Peter Emsheimer, universitetslektor vid institutio-nen för didaktik och pedagogiskt arbete.

tensen till förmån för pedagogiken. Tittar man på den första terminen i förslaget på grundlärarexamen så innehåller den fem olika kurser: Vilken start på en professions-utbildning! När det handlar om fritidspeda-gogerna så ska de plötsligt få kortare utbild-ning med mindre innehåll.

Päivi Juvonen: Något som ändå är positivt är att man åter kan utbilda modersmåls-lärare. Jag är dock lite orolig för hur man formulerar sig kring tillgodoräknanden av språkkunskaper. För att kunna undervisa i ett ämne behöver man kunskaper och fär-digheter både i själva ämnet och i ämnes-didaktik. Det räcker inte med att man kan prata ett språk för att kunna undervisa i modersmål. Om man vill höja yrkets status mer bör man dessutom ställa samma krav på dessa lärares utbildning som på svensk-lärarnas.

Gunnel Brolin: När det handlar om studen-terna som ska undervisa på högstadiet och gymnasiet så kommer de inte att få plocka kurser som tidigare. Istället måste de välja fasta kurser. Det går alltså inte att kombinera ämnen man vill ha. Jag är orolig att man nu missar studenter som vill läsa naturveten-skap men till exempel inte matematik.

Möter propositionen skolans behov?Päivi Juvonen: Än så länge vet vi inte det. Det är så mycket i proppen som är luddigt.

per men samtidigt var man ute på praktik varje termin som förberedelse för yrket.

Päivi Juvonen: Det kommer att bli en enorm bredd på utbildningen men inget djup.

Gunnel Brolin: På mindre orter med små skolor kanske den här bredden behövs. Men i större städer kan lärarna samarbeta i arbets-lag mer. Då behövs istället ett djup i ämnes-kunskaperna. Men kanske det är tänkt att läraryrket återigen ska bli ett ensam- yrke? Det känns faktiskt som om vi är på väg tillbaka till en gammaldags skola.

Blir lärarnas ämneskunskaper bättre?

Peter Emsheimer: I och med att man valt namnet ”Bäst i klassen” så lyfter man ämnes-kunskaperna. Det täcker innehållet och lig-ger i linje med reformeringen där ämneskun-nandet skjuts fram. För mig betyder ”Bäst i klassen” att lärarna har kunskap som de ska lära ut till barnen men de får inte så mycket av processer kring lärande.

Gunnel Brolin: Men samtidigt som ämnes-kunskaperna lyfts fram så står det att peda-gogisk skicklighet ska stå i centrum

Peter Emsheimer: Jag förstår vad du menar för när man skriver en sådan sats, som trycker på att lärarna ska ha både gedi-gen ämneskunskap och pedagogisk skick-lighet, så måste något av detta väga tyngst. Här har pedagogiken fått stryka på foten. Ämnesdidaktik och pedagogik följer med på marginalen. Jag tycker det är viktigt att man efterlyser goda pedagoger. Det är också det barnen letar efter. Generellt sett är lärare i dag bättre i sitt ämneskunnande än vad de är i sitt organiserande av lärandet.

Gunnel Brolin: Även arbetsgruppen vid Stockholms universitet lyfter ämneskompe-

Utbildningen kommer att sakna djup, enligt Päivi Juvonen.

Gunnel Brolin tycker det finns oklarheter om VFU:n.


i N ENGLiSH

ably have muddled through with the help of skilful and properly standardised formu-lations of intended learning outcomes. Per-haps in the long term the audits would have been more accurate in reflecting how well teachers have learned to manage the Bolo-gna System than in indicating students’ knowledge. One argument put forward for this indicator is that it can correlate to the students’ so-called initial values; if you con-centrate too much on what individual stu-dents achieve in, for instance, independent projects, then these results probably reveal more about the students and their cultural and social abilities than about the quality of the actual courses and study programmes. This is a difficult dilemma which, in the Department’s version, the higher educa-tion institutions are given the opportunity to comment on in self-evaluation reports. This is the other difference: the Department has added an opportunity to take students’ prior knowledge into consideration.

in the Department’s proposal, greater emphasis is placed on independent projects. Previously, doctoral theses were included in the National Agency for Higher Education’s discussions. These are no longer included. This is a good thing. The academic commu-nity would probably have found it difficult to accept any review of the stringent qual-

About a year ago, the Swedish Govern-ment instructed the Swedish National Agency for Higher Education to liaise with universities/university colleges (The Asso-ciation of Swedish Higher Education) and students (The Swedish National Union of Students) to propose a new system for eval-uating courses and study programmes. The Government wanted the new evaluation system to focus more on the outcome of courses and study programmes than on the way higher education institutes help stu-dents achieve the desired results. The pro-posal submitted by the National Agency for Higher Education in September 2009 has now been processed by the Department of Education, and was introduced in a modi-fied form as a bill by March 23 2010.

One difference is that the Department has linked the idea of increased auton-omy and self determination with high-quality results to a greater extent than in the National Agency for Higher Educa-tion’s proposal. This has been used to jus-tify the exclusion of the indicator relating to intended learning outcome, examina-tion and assessment. This has caused some-thing of an outcry. For my part, i feel a cer-tain hesitation at the idea of such detailed interference by a public authority in teach-ers’ educational activities. We would prob-

ity audit involved in the public defence of a doctoral thesis. The other indicator consists of self-evaluation including an on-site visit, while the third indicator consists of alumni questionnaires.Based on these three themes, a combined assessment is made on a three-level scale. it is proposed that one assessment, based on the last four years, should form the basis for reviewing degree-awarding pow-ers, and for quality-related extra funding. One question the University will need to face is whether these new resources should go to the courses and study programmes that have been instrumental in generat-ing them, or should be invested in enhanc-ing other courses and study programmes and thereby giving them the opportunity to win the highest assessment in the next evalua-tion cycle. n

Lena Gerholm, Pro [email protected]

Proposal for new teacher educationIn February, the Govern-ment presented its “Best-in-Class” Bill, a new teacher education pro-gramme. In the Bill, the Government proposes that the current Bach-elor of Arts in Education degree should be replaced

by four new professional degrees. The Government also proposes that universi-ties/university colleges wishing to organ-ise teacher or pre-school teacher education programmes should apply to the Swed-ish National Agency for Higher Education for authorisation to award the new profes-sional degrees. According to the Govern-ment, teachers in the future should not be allowed to gain both a Bachelor of Arts

Quality evaluation

in Education and a general level degree (i.e. a Bachelors or a Masters degree). The Government believes there is a risk that employers, foreign operators, etc. could misinterpret teachers’ qualifications if degree certificates/diplomas and their inte-gral courses are not audited and compared. “Even though the Bill includes a number of unfortunate elements, it will give us new opportunities for creating more specialised teacher education and eventually integrat-ing teacher education into the University’s faculties and institutions,” explains Vice-Chancellor Kåre Bremer.

In March, proposals were also presented regarding the future management, deci-sion-making structure and co-ordination of teacher education, as well as how the institutions at Stockholm University will be organised. According to Anders Gus-tavsson (picture), a member of the prepar-

atory group, Chairman of the Board of Teacher Education and Deputy Vice-Chan-cellor, it is likely that the steering model will be changed first, probably around Jan-uary 1, 2011. The exact timetable will be determined at a later date. The prepara-tory group’s proposals include abolishing the Board of Teacher Education and let-ting faculty boards take over most of the Board’s duties.

A parliamentary resolution is expected at the end of April, and the new educa-tion programme is scheduled to start in the autumn of 2011.

Positive result in the Annual ReportMost Swedish higher education institutes yielded a profit in 2009. Stockholm Uni-versity is no exception, reporting a profit of

creo


i N ENGLiSH

u www.su.se/english/newsu [email protected] u www.su.se/english/news

Great collaboration potential In the spring of 2006, an international expert group scrutinised Stockholm Uni-versity’s commercialisation and collabo-ration efforts. A group of experts has now conducted another peer review. The Uni-versity’s areas of strength include a wide range of research and education, eminent research environments and an attractive campus with good expansion potential. Its location in the capital city, with proximity to and contacts with public authorities and organisations, was also highlighted.

The assessors described Stockholm Uni-versity as a “sleeping beauty” with great potential for collaboration and commer-cialisation. To enhance its brand, the Uni-versity could be launched as a knowledge hub in the Stockholm region. The fact that much of the University’s research and teaching is within the growing service sec-tor offers further branding potential.

Reduce the risk of theftThe University’s Security Unit has received many complaints concerning theft. Most of the thefts have occurred in connection with unguarded wardrobes or from offices. In order to prevent this kind of theft from occurring you should be extra alert. To reduce the risk of theft follow the points below:• Do not leave valuables in jackets or bags unattended in wardrobes• If you leave your office always lock the door behind you• Never leave your laptop unattended• Do not let in people you don t́ know through doors that are equipped with card readers.If you are a victim of a theft within the University campus you should contact Thomas Hårberg at the Security Unit, who will make a record of your details and report the matter to the police. E-mail: [email protected]

The fees will apply for students coming from outside the EU/EEA. Universities and university colleges will decide how high the fee will be based in the principal of full cost coverage.

In association with the introduction of fees the government recommends the establishment of two scholarship systems. The first, which to begin with approxi-mates to SEK 30 million per year, is aimed at students in the twelve countries that Sweden has a long-term development part-nership with. These scholarships will be administered by the Swedish Institute.

The second scholarship programme, which in 2011 will also amount to SEK 30 million and which will rise to SEK 60 mil-lion per year in 2012, is aimed at especially qualified students. This funding will be distributed to universities and university colleges who will in turn award funding to individual students.

Study and application fees will apply from autumn 2011.

Pictures of the Origin of Life In 1953, Stanley Miller and Harold Urey conducted an experiment that simulated the conditions they believed existed when life first appeared on Earth. At Stockholm University, 55 years later, Armando Cór-dova, Professor of Organic Chemistry, and his PhD student Pawel Dziedzic dem-onstrated in an experiment that all the natural amino acids (more than 21) were formed during a Miller-Urey experiment. The world-famous photographer Lennart Nilsson stood beside them with his camera and documented the amino acids that were formed. The origin of life can now be said to have been captured on film.

SEK 73 million. The surplus for 2009 was mainly generated on the research side. The University received extra scientific research funding of SEK 66 million pursuant to the Research Policy Bill.

The Annual Report also contains details relating to a large number of Key Perform-ance Indicators. More than 60,000 peo-ple applied for the University’s courses and programmes in the autumn of 2009, an increase of almost 12 percent from the previous year. The number of Full-Time Equivalents increased by 5 percent to 28,632.

Trust is fundamental to fundraisingFor the last couple of months, Henrik Pompeius has been working as Fundrais-ing Coordinator at the University. He has previously worked on fundraising at Karo-linska Institutet (KI) for events such as the international Euroscience Open Forum 2004 science conference, and also helped build up KI’s fundraising organisation.

Government bill presented on fees for non-EU/EEA studentsThe Swedish government has presented a bill before parliament entitled ”Competing on the basis of quality - tuition fees for for-eign students”. The bill suggests that study fees for students from outside the EU/EEA area should be apply from autumn 2011.”Education is today a global market. Sweden should compete in this market by offering high quality education, not by offering free education,” said Tobias Krantz, Minister for Higher Education and Research, in a government press release.

EDiTOR: PAUL PARKER PHOTO: ORASiS FOTO/Må

OCH LENNART NiLSSON

De senaste 15 åren har didaktiken i Stockholm utvecklats dramatiskt, enligt P-O Wickman.

FORSKARPROFi LEN: P-O WiCKMAN

Medan ämnet pedagogik mer allmänt intresserar sig för lärande, ställer didaktiken alltid lärande i relation till undervisningen av ett visst ämnesinnehåll. Didaktiken stäl-ler frågor om hur man ska undervisa, vad innehållet ska vara och varför vi ska välja detta innehåll och sätt att undervisa. Didak-tik är lärarnas professionsvetenskap, unge-fär som medicin är det för läkare. Männi-skor frågar ofta om vad som skiljer ämnena åt, menar P-O Wickman. Han är professor vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

För didaktikerna är ämneskunskapen central, i P-O Wickmans fall naturvetenska-perna. Vid institutionen bedrivs forskning i naturvetenskapsämnenas didaktik från för-skola till universitetsnivån.

– Vi forskar inte bara om den bästa under-visningen. Vi utvecklar också nya begrepp för att resonera om undervisning. Ett sätt

har varit att ta reda på hur elever förstår olika naturvetenskapliga områden, vilket kan hjälpa lärare att utgå från vad eleverna redan kan.

En central forskningsfråga för P-O Wick-man är: Vad kan en lärare i skolan göra för skillnad för elevernas intresse för natur-vetenskap? Det handlar inte bara om vad som får fler elever att välja naturvetenskap på gymnasiet, utan också om hur natur-vetenskap kan bli mer meningsfull för alla elever.

– Att jobba mer praktiskt och att lyssna mer på eleverna brukar vara några vanliga råd till lärare. I detta projekt vill vi precisera dessa generella råd, säger P-O Wickman.

Undersökande arbetssättEtt annat forskningsområde tar sikte på det undersökande arbetssättet. Inom den natur-vetenskapliga undervisningen finns en stark

Didaktikforskning i förändring

tradition att lära eleverna de naturveten-skapliga förklaringarna.

– I det undersökande arbetssättet låter man eleverna jobba utifrån en grundfråga, designa undersökningar och sedan dra slut-satser utifrån ett kritiskt förhållningssätt, säger P-O Wickman.

Det handlar om att ge alla elever en all-mänbildning i naturvetenskap, så att de kan använda sina kunskaper i vardagsli-vet. Statistik visar att cirka 15 procent går vidare och läser naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.

– Vi måste ju tänka på de övriga 85 pro-centen också, menar P-O Wickman.

Här blir frågor som att använda natur-vetenskap i vardagen, i olika yrken och som medborgare centrala.

Vilka förändringar har då skett de senaste 15 åren? Dels har didaktiken växt ut till eget forskningsutbildningsämne (i början av 2000-talet), dels har resurserna förstärkts i och med integrationen med Stockholms universitet. Idag är P-O Wickman en av två professorer vid institutionen. Den andra professuren är inom matematikdidaktik. Tillsammans handleder de 15-talet dokto-rander, varav 6 är fakultetsbetalda dokto-rander.

– Nu har vi en fast bas för forskningen vilket gör en jätteskillnad, menar P-O Wickman.

Till midsommar flyttar institutionen till Frescati. Och P-O Wickman är tillbaka lite där han började, i Arrheniuslaboratoriet där Zoologiska institutionen fortfarande ligger. n

TExT: MAGNUS ATTERFORS FOTO: ORASiS FOTO/Må

Per-Olof Wickman är från början disputerad zoolog som tagit klivet över till utbildningsområdet.

creo

universitetsnytt 2 2010

Documents