UPPDRAG LEPRAINFORMATION FRÅN LEPRAMISSIONE

N | NR 08 2015

Läs om:

Ett nytt hoppets ljus i Rams ögon

Mobila sjukvårds-kliniker i Indien

Utan hopp – men Ram Janams öde skrivs om

”Om bara” – är nog de två sorgligaste orden i världen. Ångern över missade tillfällen kan vara plågsam. Ibland kan underlåtenhet att göra det som borde göras utsätta hela familjen för risker.

Det finns några ”om bara” i indiern Ram Janams liv som kunde ha ödelagt honom och hans familj, men hjälp i rätt tid avvärjer följderna av missade tillfällen.Efter att ha gått ut nionde klass, lämnade Ram skolan och tog tillfälliga jobb för att skaffa sitt uppehälle, Vid 17 års ålder tänkte han att det var bättre att ta sig till Delhi, ca 85 mil från hembyn, Malpar, i delstaten Uttar Pradesh. Men den stora staden var inte alls så välkomnande som han hade hoppats. Eftersom han inte hade någon yrkesutbildning, så var det mycket svårt för honom att försörja sig. För att skaffa sig sitt uppehälle, sålde Ram grönsa-ker från en kärra på gatorna i nordvästra Delhi, där han nu bor med sin familj. 13 år tidigare hade han fått fläckar med känsel-bortfall på sina händer, men han struntade i det. Han upptäckte sedan att han gradvis förlorade känseln i båda sina händer. Han besökte det närliggande sjukhuset, där han fick diagnosen mul-tibakteriell lepra. Men diagnosen kom för sent. Då hade han redan utvecklat första gradens funktionsnedsättning (känselska-dor). Om han bara hade fått sin diagnos och behandling tidigare....

Fastän standardbehandlingen för lepra är en mix av antibiotika, MDT, i ett år, gav sjukhuset honom rådet att ta medicinen i 2 år. Till detta kom att Ram inte fick förklarat för sig vikten av att ta medicinen utan att göra uppehåll. Hans medicinering blev alltför oregelbunden. Detta fick till följd att hans tillstånd blev mycket komplicerat. Om han bara fått veta riskerna med oregelbunden medicinering...

För ett år sedan föll hans näsrygg samman, han fick hög feber, ledvärk och knutor över hela kroppen. Sjukhuset han besökte för behandling, kunde inte göra så mycket för honom. Någon hänvi-

sade honom till Lepramissionens sjukhus i Shadara, där han fick sin diagnos fastställd.

Ram Janam har levt med lepra de senaste 13 åren. Sjukdomen har sugit musten ur honom så till den milda grad att han säger ”Mitt liv är nästan slut. Jag har ingenting att hoppas på.” Det är oroväckande att dessa ord kommer från en man som är 40 år med hustru och fyra barn – två söner och två döttrar. Det osäkra leendet på läpparna avslöjade hans hopplöshet, men aningen av ljus i ögonen skapar ändå en smula hopp.

Mr. Gupta som förestod rehab avdelningen på Lepramissionens sjukhus gav förklaringen på ljuset i ögonen, Det verkar som att hoppet började komma tillbaka i Rams liv efter ankomsten till sjuk-huset, där han fått behandling de senaste 5 månaderna. Tidigare sa Ram att han inte hade något att leva för. Nu får han behandling för sina reaktioner av lepra. Vänster öga har opererats för grå starr. Men han är fortfarande inte utom fara. Det finns risk för allvarliga deformiteter. Sedan början av månaden befinner han sig nu på sjuk-huset för bästa medicinska behandlingen. Hans familj har genom-gått undersökningar för att utesluta att de också drabbats av lepra. Lepramissionen vill att Ram ska komma tillbaka till livet och ger honom nu även gratis behandling och sjukvård. Man försöker också skaffa sponsorer som kan stötta hans barn ekonomiskt tills de fullföljt sin utbildning och kan försörja sig på egen hand. Om han bara hade kommit i kontakt med Lepramissionen tidigare…

Winston Churchill sa: ” Vi vet inget om framtiden, men det för-flutna borde ge oss hopp.” Men för Ram Janam finns det inget i det förflutna som kan ge honom hopp. Men det börjar steg för steg gå upp för honom att hans öde kan skrivas om. Det är denna vetskap som tänt ett ljus i hans ögon, till och med när han säger sig inte ha något att hoppas på!

Översättning från Lepramissionen Indien av Karin Ranieli

Maharashtra hör till de mest utvecklad staterna i Indien. Den bidrar med 25% av landets industriella produktion och till 23,2% av BNP. Men ironiskt nog är den hälsovård som erbjuds i byarna sorgligt undermå-lig. Lepra har varit ett urgammalt problem i delstaten liksom i många andra av landets delstater. Den indiska regeringen rapporterar att av de nya fall som upptäck-tes i Indien 2014-2015, är 13% från Maharashtra. Rapporten slår också fast att av dessa nya fall är 56% multibakteriella – leprafall som gått långt, på grund av att diagnosen ställts i ett sent skede.

I Amvrati, ett av 35 distrikt i Maharashtra där läget för lepra var dåligt till och med på 1890-talet. År 1898 hade missionen startat ett hem för leprasjuka i Kothara, Det fungerade som ett hem för lepradrabbade fram till 1970. Nu är det ett specialistsjukhus. Där finns 60 vårdplatser och drivs av Lepramissionen i Indien. Man ger avancerad hälso-vård för lepra, allmänmedicin, sjukgymnastik och kirurgi.

I Achalpur finns 153 byar. Floderna och den bergiga terrängen gör området till en vacker plats. De flesta byborna i regionen tycker det är svårt att ta sig till ett sjukhus får att få ordentlig vård. Lepramissionen förstod vilka svårigheter som byborna i de vitt spridda byarna hade. Därför föddes ett viktigt initiativ – om patienterna inte kan komma till sjukhuset, måste sjukhuset söka upp patienterna!

För människorna i Achalpur med omnejd är ”Kothara” syno-nymt med Lepramissionens sjukhus och är känt på grund av den exemplariska vård och omsorg man ger. Därför kallade man sitt nya initiativ för ”Kothara kommer hem till dig”. Under detta motto genomför man bykliniker i olika byar. Byarna besöks av vårdteam som består av två läkare och ytterligare 9 personal inom olika områden.

Man behöver planera väl för att dessa bykliniker ska fungera. Teamet bestämmer sig för en by inom 10 mils avstånd och sedan begär man besökstillstånd av byns byråd. Rådet anvisar en plats som kan vara en skola eller ett kontor där man kan hålla sin mottagning. Ett team från sjukhuset beger sig till byn två eller tre dagar i förväg. De trycker upp affischer och ban-deroller och sätter upp dem vid marknadsplatsen. De delar ut

flygblad och använder högtalare för att nå alla i byn. Sjukvårds-personalen är entusiastisk och gör allt den kan för att göra dessa kliniker framgångsrika.

Klinikerna ger vård och behandling och rådgivning i allmän-medicin, olika specialiseringar och fysisk rehabilitering. Man tar prover och genomför tester och delar ut medicin. Dessa kliniker håller samma höga standard som sjukhuset, men till halva kost-naden.

Byarnas gensvar på dessa bykliniker har varit mycket uppmunt-rande. Först får patienter sin diagnos och behandling. De som behöver mer avancerad medicinsk hjälp kommer till Lepramis-sionens sjukhus i Kothara. Byborna får kvalitativt god vård till halva kostnaden, dessutom sparar de både tid och resekostna-der!

Pushpa Devendra Jain är en 46-årig kvinna som besökte kli-niken på grund av problem med sina ögon. Hon sa: ” Många patienter som jag får högkvalificerad medicinsk behandling på vår hemort till priser som vi klara av att betala tack vare dessa kliniker. Om vi inte hade haft dessa kliniker, skulle vi varit tvungna att leva med våra sjukdomar.”

Fram till nu, har sjukhuset besökt 1 190 patienter i 12 byar. Fort-farande finns det tusentals i andra byar som inte har tillgång till sjuk- och hälsovård. Vi känner utmaningen att nå också till dem.

Sjukhuset som kommer till patienterna

9003930 06

90 03 93-0kan inte lämnas på baksidan.

POST

TID

NIN

G B

Bl.2

021.

04S

(mar

05)

0066

1 15

.08

Skill

tryc

k A

B

UPPDRAG LEPRA

Plusgiro: 90 0393-0Direktor och ansvarig utgivare: Allan EkstedtRedaktör: Silje MajholmTryck: Skilltryckges ut av Lepramissionen Sverige

Ja, nu ändrar vi detta!

o Fördela min gåva där den bäst behövs i Indien. o Stöd de drabbade i Indien.o Jag vill ge 1000 kr!o Jag vill ge 100 kr!

o Jag önskar ingen gåvobekräftelse

Beviset: förvandlade liv!Ofta möter jag frågan av våra engagerade givare om hjäl-pen når fram till dem som verkligen behöver hjälp. Det är en viktig och berättigad fråga att ställa och kräver ett ärligt svar.Vi på Lepramissionen är angelägna om att hjälpen från gåvogivare i Sverige når ända fram till vanliga människor i de länder vi arbetar. Det är därför vi i Uppdrag Lepra vill berätta om enskilda och familjer som konkret får sina liv förvandlade tack vare insatserna från Sverige.Berättelsen om Ran Janams ger ett konkret bevis på vad din hjälp innebär! Inte bara en person får sitt liv förändrat – men en hel familjs öde vänder till det positiva. Rams fru och hans döttrar och söner vågar se framåt tack vare hjäl-pen som pappa Ram får på sjukhuset.Ram Janam är ett tydligt bevis! Hjälpen når verkligen fram!

Tack att du är med och förvand-lar livet för en person som Ram. Ett förvandlat liv innebär ofta en förvandlad familj och i förläng-ningen ett förvandlat samhälle.

Varma hälsningar i augusti

08-1

5

Allan EkstedtDirektor

En resa du aldrig glömmer!Datum: Preliminärt 24 okt-2 nov

Guide: Eva Fryxell

Upplev Indien – på riktigt!

Fåtal platser kvar!

Tack för alla gåvor till Nepal!Ni är många som har varit med och hjälpt de

jordbävningsdrabbade människorna i Nepal. Ett stort TACK! Vi kommer i ett kommande nummer mer fylligt berätta om hur hjälpen har nått fram.

Bl a har sjukhuset Anandaban utanför Kathmandu fått välbehövlig hjälp. Likaså många byar ute i

landet som drabbats hårt av katastrofen.

Mastgatan 2D, 69271 Kumlawww.lepramissionen.seTfn: 019-58 37 90Bankgiro: 900-3930

Maila info@lepramissionen.seför mer information!