uppdrag mission #3 2014
Post on 28-Mar-2016
218 views
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Är konsten en väg till Gud? Kan konsten inspirera religionen? Båda växer ju fram ur kultur, språk och symboler. Det behövs en ny modell för vår syn på relationen mellan evangelium och kultur. Vi får evangelium i en kulturell form och vi erfar evangelium i vårt eget kulturella sammanhang. Därför måste vi lära oss att tala om ”evangelium som kultur och kultur som evangelium”. Medverkande: Chung Hyun Kyung Janeric Johansson Harald Olsen Magnus Aronsson Gunilla Hallonsten Elisabeth Ohlson Wallin Antoon Geels Åsa Egnér Rickard Lagervall Lars EidevallTRANSCRIPT
EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 3, 2014 RGNG 168 45 KR
ENKT KAN MAN MISSIONERA MED KONST? 16
COLOMBIA TRYGGHET P VG TILL ETT NYTT LIV 18
CENTRALAFRIKA: SJUKVRD I EN ANNAN VRLD 24
r konsten en vg till
Gud?
2 UPPDRAG MISSION NR 3 2014 UPPDRAG MISSION NR 3 2014 3
MISSIONS-
UPPDRAGET
I VR TID
BYGGER P DIALOG
OCH INTERRELIGISA
MTEN. LNGT
FRN DOKTRINER
OCH REGELVERK
MEN NRA TRON P
MNNISKOR OCH
DERAS FRMGA.
DET R DE
RRELSERNA VI
FLJER I UPPDRAG
MISSION.
UppdragMissionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap www.lundsmissionssallskap.se
AnsvarigutgivareSamuel Rubenson
RedaktrMarie Bosund HedbergMedia&SntSdra Promenaden 7B, 211 29 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se
RedaktionsrdAnn Aldn, ordfrande Lars Micael Adrian Mika Vhkangas
GrafiskformAnneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation]
Prenumerationwww.uppdragmission.sepren@uppdragmission.se0733-60 87 54
Annonserannons@uppdragmission.se 0704-81 80 85
TryckLjungbergs, Klippan 2014ISSN 2001-0087
OmslagsbildTanztheater Wuppertal dansfrestllning WiesenlandFoto: Zerrin Aydin-Herwegh
DE FRSTA BILDERNA JAG RITADE SOM BARN, VAR KARTOR. DET R INTE S KONSTIGT, KANSKE, JAG VXTE UPP LNGST UTE BORTA P
ENEFFEKTAV
MISSIONNRA
ELLERLNGT
BORTARATT
KNNASAMHRIG-
HETVERGRNSER
OCHBLIVNNER
PRIKTIGT.
missionsfltet, som det hette. Musume, Mnene, Belingwe, Bulawayo, Sverige och Himlen. S sg min vrld ut. Musume var lika mycket hemma fr mig som Himlen. Vi var vldigt vita barn i en vrld av apartheid. Jag kunde inte g i skolan dr min pappa var rektor. Sn var lagen. Inga vita barn fick ha mrkhyade lrare, det var internat som gllde. Det formade missionrsbarnen och vi r mnga med delade erfarenheter att tillhra mnga vrldar. Det r omvittnat vad man kan ha frlorat p resan. Vinsterna innehller en samhrighet ver grnser. Det r ocks en av vinsterna som de unga volontrerna kan f nr de mter nya vnner frn andra kulturer. En frmga att knna samhrighet ver grnser. Man behver inte s mnga gemensamma ord fr att kunna dela med sig av sin vrld. Till vr hjlp har vi musiken, bilderna, dansen, smakerna, dofterna. Resultatet i form av medlidande, mhet och gldje stannar kvar lnge. Jag tnker p Maria som lrde sig lite teckensprk fr att tala med de dva barnen i Etiopien. Det gick fort att brja tala med hnderna. Nu lngtar de alltid efter varandra, de r vnner p riktigt. En effekt av mission nra eller lngt borta r att knna samhrighet ver grnser och bli vnner p riktigt. Till vr hjlp har vi musik, bilder, danser, smaker och dofter. Dessutom det dr lilla mellanrummet mellan orden som gr poesi av allt.
ordlsa mten Det brukar vara ord och ord och ord.Vi r som kontinenter, oceaner oss emellan.Jag rknar simtagen som tar mig dit,Som vgors slag, en dag, en dag, en dag.Jag knner dina handflator mot minaOch hjrtats slag som slr i takt med mitt.Jag lter gonen se in i dina,Mitt ansikte en brunn som speglar ditt.
sa gustavssonDiakon i Lunds Allhelgonafrsamling
Styrelseledamot i Lunds Missionssllskap
Inte bara ord behvs fr grnsls samhrighet
UPPDRAG MISSION NR 3 2014 3
14FRLTA UTAN GRNS?Konstnren Janeric Johanssons tavla Inte 7 utan
70 gnger 7 engagerar publiken i frgan om man kan
frlta dem som har gjort ortt. Tavlan har visats som
frihetssymbol i Lettland, Ryssland och forna sttyskland.
6KELTISK ANDLIGHETHarald Olsen, norsk
seniorforskare, har
skrivit om den keltiska,
symbolrika traditionen
med hgkors, cirklar
och kors som terfinns
i konstens olika uttryck.
Han analyserar ocks
varfr en 1400 r
gammal andlig tradition
upplevs som relevant
och aktuell fr moderna
mnniskor i dag.
Kralsare!
De flesta av all vrldens konstverk har religisa motiv, framsprungna ur skrifter och berttelser. Motiv som tolkas och frndras i takt med tiden och som vi tar emot beroende p vra trosuppfattningar och vrderingar. En del kulturyttringar har varit mer eller mindre frbjudna under olika perioder och det i sin tur har skapat kultur som kanske annars inte hade funnits. Ett sdant exempel r frikyrkorrelsens regler om att dans och film var synd och kunde locka medlemmarna bort frn Gud. I stllet vxte en frireligis musikkultur fram som berr ven utanfr de leden. Under nazi-Tyskland frstrdes byggnader, bcker och mlningar som hade skapats av judiska arkitekter, frfattare och konstnrer men mnga av dem blev nnu mera framgngsrika sedan de tvingats fly sitt hemland.
Kan konsten inspirera religionen? Bda vxer ju fram ur kultur, sprk och symboler, som sa Egnr, tidigare teaterregissr och numera prst, ppekar.
Chung Hyun Kyung, koreanskfdd professor vid Union Theological Seminary i New York, debatterar i ett hgre tonlge. Hon tycker att det behvs en ny modell fr vr syn p relationen mellan evangelium och kultur. Vi fr evangelium i en kulturell form och vi erfar evangelium i vrt eget kulturella sammanhang. Drfr mste vi lra oss att tala om evangelium som kultur och kultur som evangelium.
Trevlig lsning! Marie Bosund Hedberg Redaktr
FOTO JANERIC JOHANSSON: WWW.MARTINOLSON.SE
18HIV-DRABBADE BARN I COLOMBIAFotografen Magnus Aronson och Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkans policychef, har beskt organisationen Eudes i Bogot. Uppdraget r att arbeta med hivprevention och mnniskor som lever med hiv, oavsett vem den mnniskan r.
24SJUKVRD I EN ANNAN VRLDSjukskterskorna Lisa
Ekermalm och Emma
Stenlund har arbetat
som volontrer p ett
sjukhus i Gamboula
i Centralafrikanska
republiken.
Det r svrt att se
nr patienter dr i
sjukdomar som man
ganska ltt hade kunnat
behandla i Sverige,
skriver de i sin
stipendie-
rapport.
Alltid 16 ENKTEN
23 BETRAKTELSEN
Inte bara ord behvs fr grnsls samhrighet
28 NOTISER
30 STIPENDIATEN
r konsten vgen till Gud?
Ett konstverk r ett hrn av skapelsen, sett genom ett temperament, frklarade den franske frfattaren Emile Zola fr mer n hundra r sedan. Drfr ryms Gustave Dors och Elisabeth Ohlson Wallins tolkningar av Bibeln inom samma ram, liksom dervischernas dans och krsngen i en frikyrklig gudstjnst som vill spegla samma knsla av samhrighet.
r konsten vgen till Gud?
Ett konstverk r ett hrn av skapelsen, sett genom ett temperament, frklarade den franske frfattaren Emile Zola fr mer n hundra r sedan. Drfr ryms Gustave Dors och Elisabeth Ohlson Wallins tolkningar av Bibeln inom samma ram, liksom dervischernas dans och krsngen i en frikyrklig gudstjnst som vill spegla samma knsla av samhrighet.
bildtext bildtext bildtext
1: ELISABETH OHLSON WALLIN, PIET Jag tolkade bibelns budskap, som konstnrer gjort i alla tider, sade fotografen Elisabeth Ohlson Wallin nr hennes utstllning Ecce Homo vllade kaos i Svenska kyrkan 1998. Jag gjorde nya bibliska planscher, som dem som jag tittat p nr jag gick i sndagsskolan.
UPPDRAG MISSION NR 3 2014 7
1: ELISABETH OHLSON WALLIN, PIET
2: BENETTON, DAVID KIRBY
MICHELANGELOS , PIET
3: TRSNITTUnder medeltiden var trsnitten en populr konstform bland allmogen. Det var med sdana verk som man dekorerade insidan p locket till kldkistorna och man valde grna historiska eller religisa motiv. ke Holm har skapat Konungarnas besk och han, liksom Pr Siegrd, hr till de moderna svenska konstnrer som blivit knda fr trsnitt med religisa motiv.
4: HELIGA DANSERCirkeldansen r inspirerad av den medeltida religisa och folkliga traditionen att skildra livets skiftningar i en dans. Den heliga dansen r populr ven idag nr mnniskor sker frid i en gemenskap och ven terupptcker meditation och pilgrimsvandringar.
3: TRSNITT 4: HELIGA DANSER
2: BENETTON, DAVID KIRBYBibeln som inspiration i reklamkampanjer r inte ovanligt. Kldfretaget Benetton valde motivet Piet, en av Michelangelos mest knda skulpturer, men hr handlar det om en aidssjuk man p ddsbdden.
ANTOONGEELS RELIGIONSPSYKOLOG
Extatisk dans till GudDANSANDE DERVISCHER frknippas med Mevleviorden (Mawlawiya p arabiska), grundad av Jalal ad-Din Rumi (1207-1273), en av de strsta poeterna i den muslimska vrlden. Dansen handlar om extatisk krlek och hnfrd flykt in i det Ondliga. Dansen r fylld av symbolik. Den hga hatten r gravstenen, den svarta manteln likkistan och den vita drkten
under manteln r liksvepningen. Ddssymboliken hr samman med frestllningen att jaget mste d och fdas p nytt. Sjlva dansen r dessutom kosmisk och symboliserar planeternas rrelser kring solen och jordens snurrande kring sin egen axel. Men dervischdansens viktigaste funktion r att glmma sig sjlv och absorberas av Gud. Med avslappnade,
UPPDRAG MISSION NR 3 2014 7
i sidled utstrckta armar, hger hand uppt som en skl, i en gest som symboliserar den gudomliga krlekens mottagande, och vnster hand nedt, att vidarebefordra denna krlek, r de en levande bild av det arabiska epigrammet la ilaha ill Allah, det finns ingen gud utom Gud.
8 UPPDRAG MISSION NR 3 2014 UPPDRAG MISSION NR 2 2014 9
fltade bandet med ett komplext mnster av kedjespiraler och sammantvinnade band, symboliserar en verklighetsuppfattning dr det finns ett nra samband ven mellan de skenbara motsttningarna i livet: det nuvarande och det kommande, tiden och evigheten, den inre och den yttre vrlden, individen och universum, mnniskan och naturen, ande och materia, skapelse och frlsning. I en tid som vr tycker mnga att tillvaron faller snder och sker drfr efter ett alternativ, och en mer sammanhllande frstelse av verkligheten.
INSPIRATION F