uppdrag mission #3 2016

Download Uppdrag Mission #3 2016

Post on 28-Jul-2016

222 views

Category:

Documents

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Röd tråd i detta nummer: Utbildning=jämlikhet? Här hemma har forskarna i flera decennier talat om skillnaderna i skolresultaten för killar och tjejer och hur det påverkar deras framtid. I skolan är tjejerna bättre på att plugga och de får bättre betyg men ute på arbetsmarknaden blir de ofta förbisprungna av männen som får bättre jobb och högre lön. Det är alltså inte självklart att utbildning leder till jämställdhet. I vår enkät frågar vi några experter om hur de vill beskriva framtidens skola. Är de realistiska eller har vi väckt dem mitt i en dröm? Trevlig läsning! Marie Bosund Hedberg, redaktör

TRANSCRIPT

  • EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 3, 2016 RGNG 170 45 KR

    KAPSTADEN/LUND ALLA HAR RTT TILL UTBILDNING 6

    LUNNAVAARA BESK I SVERIGES NORDLIGASTE KLOSTER 26

    ENKTEN HUR SER FRAMTIDENS UTBILDNING UT? 16

    Utbildning =jmlikhet?

  • UPPDRAGMISSIONNR32016 3

    MISSIONS-

    UPPDRAGET

    I VR TID

    BYGGER P DIALOG

    OCH INTERRELIGISA

    MTEN. LNGT

    FRN DOKTRINER

    OCH REGELVERK

    MEN NRA TRON P

    MNNISKOR OCH

    DERAS FRMGA.

    DET R DE

    RRELSERNA VI

    FLJER I UPPDRAG

    MISSION.

    Uppdrag Missionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete www.lundsmissionssallskap.se

    Ansvarig utgivareSamuel Rubenson

    RedaktrMarie Bosund HedbergKilian Zollsgatan 11A217 56 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

    RedaktionsrdLars Micael Adrian, ordfrandeAnneli DennerstenMika VhkangasLennart HamarkAgneta HanssonKristiina RuutiUrban JormusSara Holmberg

    Grafisk formsjunde.nu

    Prenumerationpren@uppdragmission.se0733-60 87 54

    Annonserannons@uppdragmission.se0704-81 80 85

    TryckLjungbergs, KlippanISSN 2001-0087

    OmslagShutterstock

    2 UPPDRAGMISSIONNR32016

    FR ATT INTE

    TALA OM VAD DET

    HAR BETYTT FR

    DTTRAR SOM

    SER ATT MAMMA

    GR TILL JOBBET,

    ATT HON KOMMER

    TILLBAKA, OCH ATT

    HON R GLAD OCH

    STARK.

    Ingen rst vger tyngre n den andraAV OLIKA SKL var det lnge sedan jag beskte Yallatrappan; kvinnokooperativet i Rosengrd i Malm som har mjliggjort fr trettio kvinnor, tillhrande den grupp i vrt samhlle som str lngst frn arbetsmarknaden, att komma i arbete. Ett arbete som har gett dem mening, sammanhang och sjlvstndighet. Fr att inte tala om vad det har betytt fr dttrar som ser att mamma gr till jobbet, att hon kommer tillbaka, och att hon r glad och stark.

    DRFR SG JAG FRAM mot freningens rsmte och mjligheten att terse mnga av kvinnorna som med ren blivit vnner. Traditionella rsmtesfrhandlingar kan i vissa sammanhang upplevas lite torra och inte s givande i sig. I det hr sammanhanget blir det pltsligt tydligt vilken styrka dessa strukturer fr en frening r. Och hur viktigt det r att, i ntverkens tidevarv, hlla fast vid dem, ocks om de kan upplevas stelbenta och fr att de trgar upp processer. Hr r de ingenting mindre n en skola i demokrati och medbestmmande. Alla har en rst och ingen rst vger tyngre n den andra nr beslutet om ansvarsfrihet fr styrelsen fattas. Nr rsmtet r ver vidtar mingel, mat och dryck. Hr stter jag p en kille som r frestndare fr ett hem fr ensamkommande flyktingbarn i Sjbo, en kvinna som jobbar med mjliga framtidsvgar fr hemmasittare; det vill sga ungdomar som inte lmnar sitt hem fr att de inte orkar, vill eller vgar kliva ut i vrlden. Hr finns den vlbrgade investeraren som inte lngre jobbar, men som sliter fr att hja omsttningen p Yalla, allt fr att kunna anstlla ytterligare en. Och mitt i alltihop

    initiativtagaren; en fantastisk kvinna med hjrna och hjrta av stora mtt.

    I DETTA OMRDE MED s stora utmaningar finns s mnga goda och hoppfulla krafter. Med ltta steg studsade jag

    ut i vrkvllen. Fglarna sjng, det var kallt och jag hade ftt tanka energi i ett koncentrat av

    engagemang och medmnsklighet. P det kan jag leva lnge.

    ann aldnFrsamlingsherde, Malm

  • UPPDRAGMISSIONNR32016 3

    6ALLA HAR RTT TILL UTBILDNINGLerato Kobe vxte upp i ett fattigt hem i Sydafrika. Hon ser sambandet och r starkt engagerad i att ta folk ur fattigdom genom utbildning. Svarta r fortfarande inte en del av den akademiska vrlden och det mste vi ndra p, sger hon.

    Alltid 9 BETRAKTELSEN

    16 ENKTEN

    24 PORTRTTET

    20STIPENDIERAPPORTENMick Lidbeck har kinesiska band. Hennes farfar var missionr i Yuncheng fr hundra r sedan och tillsammans med sin man Magnus har hon fljt i de svenska missionrernas spr under flera resor. Den senaste gjorde de i hstas med bidrag frn Lunds Missionssllskap.

    Ingen rst vger tyngre n den andra

    26SVERIGES NORDLIGASTE KLOSTER Jag knde att ngon mste be fr Sverige och att

    denna ngon var jag, sger syster Amada Mobergh

    som en frklaring till varfr hon grundat klostret

    Marias Lamm i den gamla skolan i Lannavaara.

    12MAMMOR STRKS AV KUNSKAPSedan 2002 har Philani utvecklat en modell med s kallade mentormammor. Idag finns det mentormammor i de informella bosttningarna, kkstderna, runt Kapstaden, p landsbygden i stra Kapprovinsen samt i Etiopien och Swaziland.

    Kra lsare!

    Snart r det dags fr sistarseleverna p gymnasiet att rusa ut p skolgrden och sjunga om att den ljusnande framtid r vr. Men hur ljus r den egentligen? ven om regeringen tycker att elever utifrn sina olika frutsttningar och behov ska f utbildning s att de uppnr kunskapskraven och drmed fr mjlighet att utvecklas s lngt som mjligt s r det frsts inte sjlvklart att det blir s fr alla.

    Hr hemma har forskarna i flera decennier talat om skillnaderna i skolresultaten fr killar och tjejer och hur det pverkar deras framtid. I skolan r tjejerna bttre p att plugga och de fr bttre betyg men ute p arbetsmarknaden blir de ofta frbisprungna av mnnen som fr bttre jobb och hgre ln. En dansk forskare har nyligen visat p varfr frre kvinnor n mn gr karrir i den akademiska vrlden. Kvinnor har inte lika starka band till akademiska makthavare och mn rekryterar helst personer som liknar dem sjlva. Kvinnorna hade strre mjligheter och rekryterades oftare nr tjnsterna blev offentligt utlysta.

    Det r allts inte sjlvklart att utbildning leder till jmstlldhet.

    I vr enkt frgar vi ngra experter om hur de vill beskriva framtidens skola. r de realistiska eller har vi vckt dem mitt i en drm?

    Trevlig lsning! nskar Marie Bosund Hedberg Redaktr

    25 I KORTHET

    30 STIPENDIATEN

  • 4 UPPDRAGMISSIONNR32016:UTBILDNING=JMLIKHET? UPPDRAGMISSIONNR32016: UTBILDNING=JMLIKHET? 5

    I flera decennier har forskare i vstvrlden noterat att flickor bde i grundskolan och p gymnasiet har hgre betyg n pojkar i motsvarande ldrar.

    Kn r ett trubbigt mtinstrument, sger Elisabet hrn, professor i

    pedagogik vid Gteborgs universitet. Social bakgrund och skillnad mellan skolor r viktigare faktorer nr betygsskillnader ska frklaras.

    FLICKOR KAN, MEN DET KAN POJKAR OCKS

    ELISABET HRN HAR LNGE forskat om knsmnster i utbildningen.

    Som doktorand p 80-talet fastnade jag fr frgor kring kn och jmstlldhet och jag kunde inte tro p beskrivningarna som gllde d om flickors tystnad i klassen. Det fanns generella tendenser men ocks betydande variationer mellan till exempel mnen och skolklasser.

    Just nu diskuteras knsskillnaderna i skolresultaten igen. Enligt Elisabet hrn kommer mnet upp med jmna mellanrum i s kallade travelling discourses. Hur det gr fr olika grupper sprids mellan olika lnder och blir pltsligt aktuella i media.

    Nr det i slutet av 90-talet blev medial uppstndelse ver flickornas hgre betyg som grupp var det dock inget nytt. Flickor som grupp hade hgre betyg redan p 60-talet. Det nya r att flickorna i snitt nu har hgre betyg i fler mnen, ven i teknik, matematik och natur-

    orienterande mnen. Bara i idrotten har pojkarna som grupp fortfarande

    hgre betyg.

    ELISABET HRN, PEDAGOGIKFORSKARE:

    TEXT: MARIE BOSUND HEDBERG

  • UPPDRAGMISSIONNR32016: UTBILDNING=JMLIKHET? 5

    Elisabet hrn r professor i pedagogik vid

    Gteborgs universitet.

    FLICKOR KAN, MEN DET KAN POJKAR OCKS

    FOTOELISABET:JOHANWINGBORG/GTEBORGSUNIVERSITET

    FRSK STATISTIK VISAR samtidigt att bde svenska flickor och pojkar presterar smre generellt idag n fr tio r sedan. Den internationella underskningen PISA 2012 visar att resultatutvecklingen fr bde flickor och pojkar har varit negativ inom bde matematik, naturkunskap och lsning men pojkarna har i genomsnitt frsmrat sina resultat mer n flickorna. Strst r skillnaderna i lsfrstelse. Flickor presterar numera ven bttre n pojkar i naturvetenskap. I matematik finns inga signifikanta skillnader i resultat mellan knen. Knsskillnaderna har kat mer i Sverige n i OECD i genomsnitt.

    Att flickorna skulle ha frdel av att mnga lrare r kvinnor, liksom att undervisningen skulle vara mer i samklang med flickors intressen hittar forskningen inga belgg fr, enligt Elisabet hrn. Det finns dock visst std fr att det stlls olika krav p flickor och pojkar i skolan, liksom att det r svrare fr pojkar att hantera den individualiserade skolundervisningen, med studier p egen hand utan lrarledda lektioner, som tar en allt strre plats.

    I sin forskning har hon visat p att ven den sociala bakgrunden spelar en stor roll nr det gller elevernas prestationer i skolan.

    90-TALETS NEDSKRNINGAR av skolresurser har ftt konsekvenser. De elever som har mjlighet att f hjlp med skolarbetet hemma eller har tillgng till klasskamraternas strategier lyckas bst. Det kommer att bli nnu tydligare under de nrmaste ren nr mnga nyanlnda barn och ungdomar, i mnga fall utan tidigare skolerfarenhet, ska utbilda sig. Just nu genomfr vi ett forskningsprojekt som handlar om elever i landsorten och vi undersker bland annat en klass med trettio elever varav tio r ensamkommande flyktingbarn. Vi har bara pbrjat studien och nnu inte sett ngra resultat men de kommer troligen att skilja sig frn hur det ser ut i en homogen klass i en storstad.

    Det krvs frstrkta resurser och jag nskar att det hade funnits en tydligare dialog med politikerna, fortstter hon. Skolverket och utbildningsdepartementet tar hnsyn till forskningsresultaten men den politiska synen handlar ofta om hur det br vara, inte hur det r.

    Dagens skola har ett betydligt strre utbud av program n tidigare, eleverna ska fatta viktiga beslut om framtiden redan som 15-16-ringar nr de ska vlja gym