uppdrag mission #5 2014

Download Uppdrag Mission #5 2014

Post on 04-Apr-2016

218 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Det sägs många kloka ord om vägen till försoning i det här numret. Krönikörer och intervjupersoner delar med sig av sina erfarenheter kring det som oftast är en lång process fram mot något som ska bli bättre. Medverkande: KG Hammar, Tuulikki Koivunen Bylund, En ny väg, A New Way, Etienne Havugimana, Jeanette Larsson, Försoningsgruppen med flera.

TRANSCRIPT

  • EN TIDSKRIFT FRN LUNDS MISSIONSSLLSKAP NR 5, 2014 RGNG 168 45 KR

    KRNIKA OVERKLIG PROCESS I RWANDA 4

    MALM FRSONING KRVER MOD 10

    ISRAEL FREDSSAMTAL P SKOLGRDEN 20

    BISKOP TUULIKKI:

    TIDEN INNE FR SAMISK ANDLIGHET

  • UPPDRAG MISSION NR 5 2014 3

    MISSIONS-

    UPPDRAGET

    I VR TID

    BYGGER P DIALOG

    OCH INTERRELIGISA

    MTEN. LNGT

    FRN DOKTRINER

    OCH REGELVERK

    MEN NRA TRON P

    MNNISKOR OCH

    DERAS FRMGA.

    DET R DE

    RRELSERNA VI

    FLJER I UPPDRAG

    MISSION.

    Uppdrag Missionwww.uppdragmission.seTidskriften ges ut av Lunds Missionssllskap www.lundsmissionssallskap.se

    Ansvarig utgivareSamuel Rubenson

    RedaktrMarie Bosund HedbergMedia&SntSdra Promenaden 7B, 211 29 Malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

    RedaktionsrdAnn Aldn, ordfrande Lars Micael Adrian Mika Vhkangas

    Grafisk formAnneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation]

    Prenumerationwww.uppdragmission.sepren@uppdragmission.se0733-60 87 54

    Annonserannons@uppdragmission.se 0704-81 80 85

    TryckLjungbergs, Klippan 2014ISSN 2001-0087

    OmslagFoto: Fia Kaddik

    2 UPPDRAG MISSION NR 5 2014

    FRSONING R NOG DET FRSTA TEOLOGISKA BEGREPP SOM

    BLIVIT ETT POLITISKT BEGREPP, tminstone under min livstid. Och detta r anmrkningsvrt i sig. Och gldjande! Jag tror att politiken skulle m bra av att fler teologiska begrepp inkluderas i det politiska tnkandet. Nd till exempel. Eller varfr inte krlek? Det frsta jag vill understryka r att frsoning inte r ett verktyg, ett hantverk, en trollformel fr fred och framtid. Frsoning r en process, och den kan ta mycket lng tid. Frsoning byggs allts stegvis. Frsoning liknar drfr en berttelse som nr den fungerar som bst inkluderar lsaren/lyssnaren alltmer. Det andra jag vill pminna om r att frsoning inte handlar om moral eller etik i frsta hand. Det handlar om synstt, om blick, om optik. En berttelse frndrar ju inte frmst vr moral utan vrt stt att se p vrlden, medmnniskorna och oss sjlva. Frsoning handlar ju om att lka ngot som gtt isr, allts ngot som tidigare hrt ihop. Detta r kanske den frmsta insikten under frsoningsprocessen: vi hr ihop, vi har gtt snder men kan lagas och frenas igen. Det kan handla om en familj, en frsamling, ett folk, eller en mnsklighet. Eftersom det handlar om ett frndrat seende som vxer fram finns det inte vinnare och frlorare i en frsoningsprocess. Vi kan slppa taget om behovet av att ha fiender eller motstndare fr att ha en stark sjlvknsla eller identitet. I en frsoningsprocess r frihet gvan i bda riktningarna. Frsoning r en process som tar tid. Men dess tempus r presens: vad bidrar just i detta nu till frsoning, lkande, helande? Det kan aldrig upprepas fr ofta: mrker kan inte frdriva mrker. Bara ljus /kan frdriva mrker. Hat kan aldrig frdriva hat. Bara krlek kan frdriva hat. Ljus och krlek r allts byggstenar p frsoningens vg.

    kg hammar

    Bara krlek kan frdriva hat

    FRSONING HANDLAR OM ATT LKA

    NGOT SOM GTT ISR, ALLTS NGOT

    SOM TIDIGARE HRT IHOP.

    rkebiskop emeritusStyrelseledamot i Lunds Missionssllskap Gstprofessor (emeritus) vid Centrum fr teologi och religions- vetenskap (CTR) vid Lunds universitet.

  • UPPDRAG MISSION NR 5 2014 3

    10MOD ATT FRSONAS Kvinnor i fngelse knner ofta strre skuld och

    skam fr det som de har utsatt sin familj, sina

    barn och inte minst sig sjlva fr n vad mn gr.

    Vi hjlper dem att fylla ett tomrum med en positiv

    kraft, sger Jeanette Larsson, en av grundarna av

    Frsoningsgruppen i Malm.

    6SAMISK ANDLIGHET LOCKARTuulikki Koivunen Bylund,

    biskop i Hrnsands stift, har

    uppmrksammats fr sitt

    engagemang fr den samiska

    identiteten.

    Frsoningsprocessen mellan

    Svenska kyrkan och samerna har

    pgtt i flera r, sger hon. Nu

    brjar alla frst hur vrdefulla

    minoriteterna r fr vrt land.

    Kra lsare!

    Det sgs mnga kloka ord om vgen till frsoning i det hr numret. Krnikrer och intervjupersoner delar med sig av sina erfarenheter kring det som oftast r en lng process fram mot ngot som ska bli bttre.

    2014 r rsdag fr mnga historiska hndelser som har pverkat bde hela nationer och enskilda personer. Folkmordet i Rwanda, Himmelska fridens torg i Peking, tsunamin och Estonia r ngra exempel. Man kan lgga till att det r hundra r sedan frsta vrldskriget brt ut, 75 r sedan det andra var ett faktum. Fortfarande r inte alla sr lkta, en del har bara hunnit blivit fula rr.

    Det samma gller frsts personliga, sorgliga upplevelser. Vnskaps- och krleksrelationer som gr i kras och det r frdande nr det inte finns tid att reda ut vad det var som gick fel. Ju fler detaljer man kan belysa desto bttre blir det och det viktigaste r att bda parter vill frsonas. Det betonar bde Jeanette Larsson som hjlper tidigare kriminella att ta ansvar fr sina handlingar genom att mta dem som han eller hon har gjort illa. Och Demaine Solomons som vxt upp i Sydafrika under och efter apartheid och som anser att det bara r den ena parten som vill frsonas. Ls hans svar p vr enktfrga: Finns det vinnare och frlorare i en frsoningsprocess?

    God lsning!

    30STD TILL FRFLJDA KRISTNAGensvaret vid Vrldens

    fest och mtet med

    ungdomar frn

    projektet Tillsammans i Sverige vrmde de fyra representanterna

    frn Church of Pakistan.

    Per Kristiansson, prst i

    Malm och som arbetat

    i Pakistan, arrangerade

    besket.

    Alltid 4 KRNIKAN

    18 ENKTEN

    27 BETRAKTELSEN

    Bara krlek kan frdriva hat 28 NOTISER

    29 RECENSIONER

    30 STIPENDIATEN

    20EN NY VGVapenvilan mellan Israel och Hamas har inletts

    och tiden fr utvisa vad nsta steg mot fred kan bli.

    Det pgr sedan tidigare flera frsk att ka

    frstelsen mellan olika befolkningsgrupper i Israel och

    ungdomsprojektet A New Way r ett av dem.

    FOTO KG HAMMAR: KRISTINA STRAND LARSSON

    Marie Bosund Hedberg Redaktr

  • 4 UPPDRAG MISSION NR 5 2014 UPPDRAG MISSION NR 5 2014 5

    Frsoning krver nationell jmvikt

    Fr att en frsoning ska vara mjlig mste man knna till att alla rwandier har lidit och frlorat mycket genom folkmordet. Alla mste mtas, bli medvetna och terfdas som ett enat folk. Frltelse, rttvisa och omvndelse r mjliga vgar till frsoning. Var och en ska se fram emot en krlekshandling frn den andre. Genom frsoning kan hutuer och tutsier ge sig sjlva en konstruktiv sjlvkritik som renar och rensar dem och uppmuntrar dem till en fungerande teruppbyggnad. En uppriktig dialog skulle leda till en verklig rttvisa och en reell demokrati. Hutuer och tutsier mste pminna sig om att det r mycket svrare att frneka vem du r n att acceptera det. Var och en ger i sig fred, gldje och ljuset i Rwanda.

    MEDVETEN GLMSKADet r inte genom att frneka dagens verklighet i Rwanda som man bygger en hllbar frsoning. ven om det inte r rtt att dra sig undan och lta hatet mellan Hutu och Tutsi hrska, r det ocks oanstndigt och farligt att stndigt komma tillbaka till detta hat i alla samtal. Nr man erknner sina svagheter kan man frdubbla anstrngningarna fr att frsonas och bygga upp en ny entusiasm fr att skapa ett bttre liv. Inte i ngot fall kan det onda som begtts vare ett argument mot frsoning. Det rwandiska folkmordet har blivit en slogan som underblser hatet mellan Hutu och Tutsi och drigenom lgnen, knslan av manipulering och orlighet som gr den rwandiska frsoningen ekvationell. Det finns ocks en medveten glmska avseende frsvinnandet av miljoner hutuer under perioden efter folkmordet. Fr efter 1994 sgs tv miljoner rwandier, varav majoriteten hutuer, ha eliminerats p grund av hmnd i Rwanda, och andra massakrerades vid konflikter i den otillbrliga exploateringen av de stora gruvresurserna i Den Demokratiska Republiken Kongos skogar.

    Om en frsoning ska ske i Rwanda mste man frst frsonas med historien. Det finns allvarliga snedvridningar som kan anvndas som frnekelseideologier fr folkmordet p tutsierna.

    Alla mste mtas, bli medvetna och terfdas som ett enat folk.

    Vren 1994 skedde ett folkmord i Rwanda, ett land med tre folkgrupper: Hutu, Tutsi och Twa. Striderna mellan Hutu och Tutsi brjade med sjlvstndigheten och ledde till folkmordet 1994. Det hade aldrig tidigare frekommit ngon vpnad konflikt mellan hutuer och tutsier. Skrheten i relationerna mellan de tv folkgrupperna r en av orsakerna till tragedin. Det r mnga som tror att det inte lngre finns ngon mjlighet till ett enande mellan hutuer och tutsier. En msesidig rdsla hrskar dem emellan.

    Frsoning i Rwanda r endast mjlig om man lyckas teruppbygga den nationella identiteten, att terf nationell jmvikt, att f rwandierna att acceptera sanningen i sin historia och att ge en rlig rttvisa till alla offren bde fr folkmordet och fr alla massakrerna. Frsoning r endast mjlig om hutuerna och tutsierna kan acceptera varandra. Hutu och Tutsi har behov av att uppriktigt bertta om sin sorg fr hela vrlden fr att f std i frsoningsprocessen. Det r slunda dags att brja anstrnga sig fr att ska lyckan fr alla: Hutu, Tutsi och Twa. Alla rwandier uppmanas att hjlpa varandra fr att lgga de fel som begtts bakom sig.

    20 R EFTER FOLKMORDET I RWANDA:

  • UPPDRAG MISSION NR 5 2014 5

    Frsoning krver nationell jmvikt Etienne Havugimana r teolog frn Rwanda. Han flydde med sin familj under oroligheterna 1994 och fick uppehllstillstnd i Sverige 2012. Han bor i Kristinehamn med sin fru och de vntar p att deras barn ska

    kunna komma hit frn Kingshasa i Kongo.

    Han r utbildad lrare och har under-visat i franska och teologi p Baptist Theological Institut i Kamerun. Han har grundat en frsamling som idag har 5 000 medlemmar.

    I Kristinehamn leder han ett sprk-kaf inom Svenska kyrkan och han r aktiv inom Betania Rundskoga Pingstfrsmling. Han