uppdrag mission nr 3 2013

Download Uppdrag Mission nr 3 2013

Post on 13-Mar-2016

224 views

Category:

Documents

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Sveriges kristna geografi: De kristna samfunden representerar stora delar av världskartan. Drygt 6,5 miljoner av den svenska befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan, medan Gemensam framtid och pingströrelsen samlar drygt en kvarts miljon. Starkast tillväxt har migrantförsamlingarna med rötter i Afrika och Latinamerika. Pilgrimsmålet Yimrihanne Kristos. Ge invandrarna nycklarna! Kyrkoherden låter husvilla kristna grupper från hela världen låna hans kyrka.

TRANSCRIPT

  • en tidskrift frn lunds missionssllskap nr 3 2013 rgng 167 45 kr

    sverige kyrkoherden lnar ut nycklarna 12

    etiopien Vandring till ett kungligt pilgrimsml 18

    stipendiaten kairos palestina frebild i malm 30

    SverigeS kriStna geografi:

    Livets vatten kan drickas ur

    mnga bgare

  • 2 uppdrag miSSion nr 3 2013 uppdrag miSSion nr 3 2013 3

    rSverigeettkriStetland,ettreligiStland

    ellerettavSekulariSeratland?varden

    ldregenerationenmerkriSteneller?

    Frgorna r hart nr omjliga att svara p; det beror p vad man lgger in i frgorna. Och vad man menar med kristen. Klart r att det svenska enhetssamhllet bars av en auktoritr kyrklig kultur som genomsyrade varje livsyttring det var frst p 1950-talet en svensk kunde g ur Svenska kyrkan utan att g in i ett annat samfund. Det r ungefr s som vi i dag fr oss beskrivet vissa muslimska lnder men r de lnderna fr den skull mer muslimska? I detta nummer av Uppdrag Mission gr vi inte ansprk p att ha svaren p frgorna ovan. Men vi vill se trender i den organiserade kristenheten i Sverige. Bde bland gamla inhemska kyrkor och invandrarkyrkor. Metodisterna, baptisterna och Missionsfrbundet med sina 140 000 medlemmar, har gtt ihop i Gemensam framtid. Evangeliska frikyrkan, som bildades 1997 med knappt 50 000 medlemmar, har sitt ursprung i Fribaptisterna, rebromissionen och Helgelsefrbundet. Svenska kyrkan med drygt sex miljoner tillhriga, genomgr i r ver hela landet en strukturfrndring; flerpastoratssamflligheter frsvinner och erstts av pastorat med en kyrkoherde som andlig ledare. Syftet r att manifestera att ocks stora enheter betonar den ideologiska, teologiska ledningen att synliggra teologins centrala roll. Det r ett steg i riktning att manifestera en strvan att peka p att organisationen aldrig fr vara verordnad teologin, utan stndigt anpassas till bde medlemsutveckling och profilering. Vckelse, av vilket slag det n m vara, kan aldrig organiseras fram. Men det kan krattas i manegen, det kan arbetas och bedjas fr! Fr mig som kristen, spelar det mindre roll vilken organisation jag tillhr. Det gudomliga tilltalet lter sig inte begrnsas av mnskliga organisationskulturer.

    lars micael adrian

    missions-

    uppdraget

    i vr tid

    bygger p dialog

    och interreligisa

    mten. lngt

    frn doktriner

    och regelverk

    men nra tron p

    mnniskor och

    deras frmga.

    det r de

    rrelserna vi

    fljer i uppdrag

    mission.

    uppdragmissionwww.uppdragmission.setidskriften ges ut av lunds missionssllskap www.lundsmissionssallskap.se

    ansvarigutgivaresamuel rubenson

    redaktrmarie bosund hedbergmedia&snts promenaden 7b, 211 29 malm0733-60 87 54red@uppdragmission.se

    redaktionsrdann aldn, ordfrande lars micael adrian mika Vhkangas

    grafiskformanneli dennersten sjunde [form & kommunikation]

    Prenumerationwww.uppdragmission.sepren@uppdragmission.se0733-60 87 54

    annonserannons@uppdragmission.se 0704-81 80 85

    tryckljungbergs, klippan 2013issn 2001-0087

    omslagomslag: livets vatten kan dricka ur mnga bgare. illustration: charlotte swidn

    vckelSe,av

    vilketSlagdet

    nmvara,

    kanaldrig

    organiSeraS

    fram.

    Kanslichef, Malm kyrkliga samfllighet, styrelseledamot i Lunds missionssllskap och ledamot av redaktionsrdet fr Uppdrag Mission

    Synliggr teologins centrala roll

  • uppdrag miSSion nr 3 2013 3

    6sveriges kristna geografide kristna samfunden i sverige representerar stora delar

    av vrldskartan. drygt 6,5 miljoner av den svenska

    befolkningen r medlemmar i svenska kyrkan,

    medan gemensam framtid och pingstrrelsen

    samlar drygt en kvarts miljon.

    starkast tillvxt har migrant-

    frsamlingarna med rtter

    i afrika och latinamerika.

    8en tydligare rst opinionsbildningen mste handla om att vi r

    en kyrka som vill verka i det samhlle som vi befinner

    oss i, s som Jesus gjorde, sger Jonas bromander,

    analyschef p kyrkokansliet i uppsala.

    kralsare

    berttelsen i reportaget p sidorna 18-23, om grottkyrkan yimrihenne kristos utanfr lalibela i etiopien, stter fantasin i rrelse. den byggdes i brjan p 1100-talet och innehller mlningar som varsamt ska restaureras s att kyrkan kan bevaras som en viktig del av det etiopiska kulturarvet. dess historiska bakgrund skulle gagna frstelsen mellan dagens kristna och muslimer men ocks en kad turism med kyrkan som pilgrimsml.

    i sverige har 58 kyrkor avkristnats under perioden 2000-2011 och mnga av dem r till salu, enligt frsk statistik frn svenska kyrkans analysavdelning. nstan var femte kyrka som fortfarande r i bruk r bara ppen fem timmar om dagen eller inte alls.

    d r det kanske inte s konstigt att en ldre metodistpastor frn pakistan fr ngra r sedan frgade michael jermo, dvarande kyrkoherde i kista frsamling, varfr vi bygger kyrkor som vi inte anvnder.

    men vi sker oss grna till mten som ger andlig kraft, tillfredstllelse och samhrighet. det vittnar bland annat yogalrare, livscoacher och de som leder pilgrimsvandringar hr hemma och utomlands om.

    en halv miljon svenskar fljde den amerikanska tv-serien the bible under psken. nstan lika mnga mn som kvinnor och de flesta tittarna var ver 50 r. frgan r om de populariserade godbitarna ur bibeln, kryddade med de mest knda citaten, frlste ngra sjlar. eller om det behvs helt andra grepp fr att f folk att g i kyrkan igen.

    marie bosund hedberg redaktr

    18ett etiopiskt pilgrimsmlsedan mer n tusen r

    har mnniskor skt sig till

    grottan utanfr lalibela,

    som rymmer en kyrka

    och ett palats. kyrkan r

    helgad t sin byggherre,

    kungen yimrihanne

    kristos, enligt traditionen

    bde kung och prst,

    och palatset sgs vara

    hans residens.

    Synliggr teologins centrala roll

    12ge dem nycklarna! invandrarna r guds

    gva till sverige,

    sger michael jermo,

    kyrkoherde i tyres

    frsamling utanfr

    stockholm. han arbetar

    grnslst och lter

    husvilla kristna grupper

    frn hela vrlden lna

    hans kyrka.

    24allt lmnas i guds hnderstiftelsen fjellstedtska skolan i uppsala har genomfrt

    en studieresa till etiopien, bland annat fr att studera

    kyrkotillvxten i mekane yesuskyrkan.

    det som jag kommer att ta med mig r deras stt att be

    och vittna p ett mycket frimodigare stt n vad vi gr i

    sverige, skriver en av deltagarna i sin stipendierapport.

    alltid 4 krnikan

    11 betraktelsen

    16 enkten

    28 notiser

    30 stipendiaten

  • 4 uppdrag miSSion nr 3 2013 uppdrag miSSion nr 3 2013 5

    vg mot kpcentret en sndags- morgon hr jag fr ett gonblick kyrkklockorna svagt trnga igenom radiobruset. ngonstans vnder sig i detta gonblick mnniskor gemensamt mot gud. eller tminstone mot en prst. Vad fr de egentligen ut av det? Jag har suttit mig igenom ett antal gudstjnster, frmst fr att se ngot av mina barn sjunga och fr det alltid lika goda kyrkkaffet nr vi fullgjort vr sociala och religisa plikt. har jag en skyldighet att g dit? mot vem? prsten? mig sjlv?

    sjlvklart inte. och nd. kyrkklockorna kallar till ett firande och jag r inte dr. Jag har inte dligt samvete fr det. men jag knner ett vemod, en lngtan. kanske efter att f odla en annan sida av mig sjlv n den som yrkesarbetande eller konsument. Jag minns ju vagt hur det var att vara ngon annan. att med hunger och frundran leva i stunden, en stund som stod i kontakt med evigheten, mysteriet, spnningen. men den stunden var lnge sedan. det handlar om decennier, om mig som barn. Vid strnder med vgskvalp, bryggor som doftade tjra och en sol som strdde glitter ver vattnet.

    Var terfinner jag denna dimension idag? Var fr det stora varma mysteriet det jag kallar gud plats i en vrld dr allt satts under lupp och varje kvadratmeter av jordytan finns till beskdande p google earth, dr vi varit verallt och tafsat p allt? Jag vet ju svaret. gud r dr han alltid har varit. i sin skapelse, i mitt hjrta. man jag hinner inte lyssna int. det r fr mycket annat som drar, pockar och distraherar.

    allt frre svenskar gr i kyrkan och medlems-talet sjunker. det vet vi. men antalet svenskar som vistas i naturen minskar ocks. bland barnen r trenden tydligast deras skogsbesk har halverats p tv decennier. naturen r fr lngsam. Vi lever i en tid som prglas av att det blir mer av allt och av att allt gr snabbare. fr inte s lnge sedan var information en bristvara och det fanns ett verskott av uppmrksamhet. Vi trngdes runt samma radio och blddrade snder samma bcker. nu r det tvrtom. nu trngs vi inte lngre kring samma stycke information, nu trngs information frn olika kllor i var och en av oss. Jakten p att fnga uppmrksamhet har blivit en drivande kraft och prglar all reklam, varje tv-kanal och hemsida. den genomsyrar bilden av oss som varumrken som aktivt mste lansera oss fr att finnas p arbetsmarknaden och i sociala medier. Vi mste n ut till en av information snderbombad och allt mer likgiltig och rastls befolkning. Vi sitter med tummen millimetrar frn fjrrkontrollens kanalvljare, beredda att byta kanal s fort tempot mattas av. till och med naturprogrammen, som frr kunde vara meditativa inslag i tv-tabln, imiterar idag amerikanska actionfilmer.

    i jmfrelse med detta uppskruvade tempo r givetvis det verkliga livet mrdande trkigt. tillvnjningen vid ett hgre tempo och informationsverskott fr som konsekvens att vrt tlamod minskar, att vi snabbare tappar intresset och blir avtrubbade och blas. i detta uppskruvade tempo r det i synnerhet de aspekter av livet som av ndvndighet r tidskrvande som blir lidande. kvalitet krver tid. Vinet mste f mogna, osten mste f lagras, djupa och mngdimensionella relationer mste f byggas. det gr inte att sna