upphandling24 nr6 2011

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

N U M M E R 6 • O K T O B E R 2 0 1 1 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

Årets förnyare

Fredrik ErikssonVGR

Så rekryterar du upphandlare

Eva Sveman SKL

Per DahlbergRegion Skåne

Elisabet Sundelin Solna stad

David BraicVäxjö kommun

Livslång insats för upphandling

Årets opinons- bildare

Årets upp-handlingschef

Årets upphandling

Upphandla varukorgLösningar och metoder för att hantera ett sortiment

Special: Livsmedels- upphandlingar

Vinnarna:

Skrivare som låter digfokusera på jobbet

www.samsung.com/se/printer

Samsungs skrivarprodukter ger ordet effektivitet en helt ny innebörd. Vi har försett alla våra skrivare med nyskapande teknik som gör dem smarta och effektiva i nätverket, enkla att installera, miljömässigt ansvarstagande och dessutom erbjuder god användarekonomi. Du kommer att märka att Samsungs skrivare är pålitliga och problemfria samtidigt som de förenklar utskriftsarbetet så att du helt och hållet kan inrikta dig på själva jobbet. Vill du veta mer?

Besök www.samsung.com/se/printer

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

NUMMER 6/2011AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

Årets förnyare

Fredrik ErikssonVGR

Så rekryterar du upphandlare

Eva Sveman SKL

Per Dahlberg Region Skåne

Elisabet Sundelin Solna stad

David BraicVäxjö kommun

Livslång insats för upphandling

Årets opinons- bildare

Årets upphandlingschef

Årets upphandling

Upphandla varukorgLösningar och metoder för att hantera ett sortiment

Special: Livsmedels- upphandlingar

Vinnarna:

VGR SKL Region Skåne Solna stad Växjö kommun 26

43

6 Krönikan – Lisbeth JohnsonUpphandlare är ett framtidsyrke.

8 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenKommunerna måste vidgas så att de administrerar det område som män-niskor rör sig inom.

10 Debatt Håkan Bergström på Sandviken Energi efterlyser ett enklare regelverk som skulle gynna både leverantörer och upphandlande enheter.

12 Prishöjare mister kontraktMenigo blev av med kontraktet på djupfryst sedan företaget ville höja priset i vinnande anbud.

26 Här är pristagarna Se vilka som utsågs som pristagare under Erfarenhetsdagarna.

43

28 Upphandla med varukorg– modeller och strategierDet är inte enkelt att handla ett stort sortiment med hjälp av en varukorg. Upphandling24 navigerar mellan modeller och prisstrategier.

32 Forskningslabb för miljarder Max IV Laboratoriet i Lund är det hit-tills största infrastrukturprojektet inom svensk forskning.

36 Funktionsupphandling i stället för detaljstyrningLeverantören kan. Arbetet sköts bättre och priset blir lägre, säger Peter Garvö som lagt ut skötseln av Falu kommuns parker.

40 Styckad upphandling – en knivig balansgångLagom är bäst. Det är erfarenheterna i Växjö från experimentet med styckad upphandling.

43 Kvalitet och fast pris på skolmaten Lidingö bestämde vad maten fi ck kosta och bedömde anbuden enbart utifrån kvalitet.

46 Inköpsfunktionens plats styr dess status Var fi nns inköpsfunktionen i organisa-tionen? Placeringen avgör inköpsen-hetens status.

50 Fråga våra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor.

52 Juristens analys Upphandling24:s jurist tar upp det första fallet som ålagts miljonböter för otillåten direktupphandling.

54 Konferens om krav på miljönUpphandling24:s konferens om socia-la krav och miljökrav lockade många. Var du där? Kolla in bilderna.

56 Lockande platsannons Strunta i alla fl oskler och skriv rakt om vad jobbet innebär. Här får du tipsen på hur du skriver platsannonsen.

32

28

28

Special: Livsmedeupphandlingar

rets upp-

rels- r

5640

3WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2011

WWW.UPPHANDLING24.SE4

Upphandling24

UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2011

LEDARE

Bo Nordlinchefredaktör

08-453 63 12, 0736-589 [email protected]

Du har makt!

”75 till 80 procent av entrepre-nörerna följer önskemålen och anställer långtidsarbetslösa.”

C H E F R E D A K T Ö R E N , U P P H A N D L I N G 2 4

REDAKTION & MARKNADAnsvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, [email protected], 08-453 63 12,mobil: 0736-589 489Redaktionssekreterare: Helle Kierkegaard, [email protected]ör: Nelly Visanji, [email protected]: Marie Strömberg Lindvall, Per Eriksson, Eva Wenström, Jenny Stadigs och Mattias IngheKorrekturläsare: Lotta KempeE-post till redaktionen: [email protected]ärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05Annonsmaterial: Peter Nyström, [email protected], 08-453 61 40Marknadsansvarig: Maria Sellfors, [email protected]: Daniel Wadenius

Minst åtta konferenser per år: Ramavtal,vård

och omsorg, miljö & etik med flera.

Läs mer på www.uh24.se/konferens

Tryck: Elanders. ISO 14001:2004-cer-tifi erad (arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen).Prenumeration: Ett år kostar 1 795 kronor plus moms. Teckna dig på webben på adress: pren.uh24.se eller genom att ringa 08-799 62 53.Adressändring: [email protected], telefon 08-799 62 53 (öppet mån-fre 8.00-18.00), Vd: Sven-Erik Remmare Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergs-vägen 77, StockholmTelefon: 08-453 60 00 (växel)Utgivare: PMP Public Media Partner ABISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNINGWWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkes-föreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor.

» SOM UPPHANDLARE OCH INKÖPARE har du mycket större makt än vad du anar.

Jag fi ck en häftig aha-upplevelse på vår senaste kon-ferens. Där beskrev Per Ollas hur Svenska Bostäder gör för att sätta långtidsarbetslösa i arbete. Exemplet visar tydligt hur mycket det går att åstadkomma med upp-handling och vilken makt du har som köpare.

Svenska Bostäder ställer krav på att den som vinner upphandlingen ska anställa ett visst antal långtids-arbetslösa. Det är inte så vanligt i Sverige, men egent-ligen inga konstigheter.

Den andra delen är desto mer spännande. Svenska Bostäder skriver helt enkelt att man gärna ser att entre-prenören för de arbeten som utförs på Järvafältet rekryterar arbetssökande från arbetsförmedlingen på just Järvafältet.

Det är ett önskemål från Svenska Bostäders sida. En-treprenören har all rätt att säga blankt nej och strunta i Svenska Bostäders önskan.

75 till 80 procent av entreprenörerna följer önske-målen och anställer långtidsarbetslösa. Det visar vilken makt du som köpare har, även efter att avtalet är tecknat. Entreprenören vill ha en bra relation med dig som är kund. Och som Per Ollas sa på konferensen: ”Det är för en god sak, alla leverantörer vill hjälpa till om de kan.”

Det går inte helt automatiskt. Svenska Bostäder ser tillsammans med kommunen till att de långtidsarbets-lösa har fått en introduktionsutbildning och är förbe-redda för uppgifterna. Svenska Bostäder bokar möten med sina entreprenörer, går igenom önskemålen och berättar om utbildningen. Ja, helt enkelt säljer in pro-jektet och de långtidsarbetslösa.

Svenska Bostäder sticker inte under stol med att det kräver mycket arbete och tar tid. En dialog öga mot öga med entreprenören är nödvändig för att lyckas och få med sig entreprenörerna.

Insatsen har gett resultat. 150 långtidsarbetslösa har fått jobb bara via den här åtgärden. Under 2011 räknar Svenska Bostäder med att ytterligare 100 personer får arbete. Snacka om sam-hällsvinst.

Som upphandlare och in-köpare har du makt, mycket större makt än du anar.

ENERGI VÄNLIG LOKALEN

ER

GIANPASSAD LOKA

L


Krönika


Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

» DET PÅGÅR EN generationsväxling i kåren av offentliga upphandlare. Det sker samtidigt som verksamhetsom-rådet expanderar. Jag följer annonser för lediga upphandlarjobb och ser att det är många organisationer som söker upphandlare. Upphandlare går i pension och ska ersättas och samtidigt inrättas fl er tjänster. Det är onekligen trevligt att vara verksam i en växande bransch.

Men hur går det då med rekryteringen? Finns det kompetenta sökande till jobben? Eftersom jag snart ska ut och rekrytera medarbetare till två nyinrättade tjänster är det extra intressant att följa hur det går för mina kollegor i rekryteringsprocesserna. När jag frågar dem svarar de att de får många ansökningar men få med utbildning som är anpassad till offentlig upphand-ling och än färre med erfarenhet av området.

Det säger sig självt att sökande som både har rätt utbildning och erfarenhet från området är lätt räknade.

Det blir till att tänka utanför den vanliga boxen och se vilka som har utvecklingsmöjlig-heter och vilka som kompletterar och passar in i personalstrukturen.

» I VÅRAS HADE vi i den organisation som jag leder en praktikant från utbildningen Inköp och supply managment på Campus Varberg. I sin

projektrapport skrev han följande. ”Offentlig upphandling var inte alls vad jag hade föreställt mig. Jag trodde

i min enfald att det skulle vara mycket små inköp och att det skulle vara relativt enkelt och inte ta så lång tid. Men det tog inte många timmar av första dagen för mig att inse att jag hade så mycket fel som det bara gick att ha,

på varje punkt.” Lite senare i rapporten konstaterar

han att jobbet verkar vara mycket intressantare och trevligare är vad ryktet signalerar. Det är när det gäller offentliga upp-handlare således inte fråga om att ryktet om vår död som kan sägas vara överdrivet. Vi lever, har god

hälsa, ser fram mot kommande goda år och växer men ryktet om vad vi utför och bidrar med kunde vara bättre.

» SÅ, KANSKE DAGS för lite självrannsakan. Vilken bild ger vi upphandlare själva av offentlig upphandling? Pratar vi om hur roligt vi har det på jobbet, vilket omväxlande jobb vi har och vilken nytta vi gör för organisationen? Hur mycket pratar vi utanför våra egna kretsar om hur stimulerande och utvecklande uppgifter vi har? Även jag har nog, till och med i denna spalt, inte alla gånger signalerat den ljusa bilden.

Hur ska vi då få upphandlarjobben attraktiva? Ja inte blir det lätt om vi gnäller och klagar om alla överpröv-ningar och bristande avtalstrohet. Det är dags att vi börjar prata om hur roligt och inspirerande vårt jobb är och vilken nytta vi gör för verksamheten och skatte-betalarna. Hur reagerar vi när vi får enkäter från studerande som håller på med examensarbeten? Tar vi den där extra kvarten som skulle kunna bidra till en mer korrekt bild? Ställer vi upp och tar emot prakti-kanter? Om inte vi ger en positiv bild av yrket, vem ska då göra det?

Upphandling är kul, kräver bred kompetens och vi blir allt fl er. Inte heller fi nns någon risk att bli av med jobbet på grund av arbetsbrist. Vi lär oss lite om många områden Jobbet är omväxlande, utvecklande och uppskattat av många som kommer i kontakt med oss. Duktiga upphandlare kommer alltid att behövas.

» SÅ, EN LITEN uppmaning till mig själv och kolleger runt om i landet. Sluta gnäll och lyft fram alla de positiva sidorna med jobbet. Då kan vi bli attraktiva för dem som ska välja utbildning och jobb.

Då kan vi medverka till att långsiktigt säkra kompe-tensförsörjningen till vår viktiga profession. Då kan vi stolta se oss i spegeln på morgonen och viska till oss själva, du är viktig och du gör ett bra jobb.

Sedan skulle det ju inte försämra situationen om en och annan myndighetschef och några kommunalpoli-tiker lite då och då skulle byta suckar och stön över LOU till en mer insiktsfull och vidsynt uppskattande kommentar. Upphandling är kul och vi gör skillnad! ■

Offentlig upphandlare – ett framtidsyrke

Foto: Dan-Åke Wälivaara

”Sluta gnäll och lyft fram de positiva sidorna

med jobbet”

www.dustin.se/public | 08-553 44 477 [email protected]

Allt inom IT - Snabbt och säkertSom offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges största e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig marknadens bredast IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster och lösningar som förenklar hela din IT-hantering. Hos Dustin kan du som myndighet, landsting, kommun eller skola göra avrop från ett stort antal offentliga ramavtal, både de som tecknats med Dustin direkt och sådana som tecknats med olika tillverkare. På Dustin.se jämför du enkelt olika produkter och avropar med den

juridiska trygghet som endast ramavtal ger. Du har ständig tillgång till aktuella priser och lagerstatus i realtid för hela Dustins produktutbud, med lättöverskådlig produktinformation och specifikationer. Dustin har arbetat länge med elektroniska flöden såsom e-faktura, e-order och e-katalog och ser mycket positivt på att allt fler kunder väljer den vägen. Vi har idag en avdelning enbart för E-sourcing som hjälper dig till en effektiv och smärtfri integration i din verksamhet. Läs mer om hur vi kan förenkla din IT-hantering på dustin.se/public

Licensförsörjning 2010


Krönika


Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

Stora arenor visar att kommunen är på hugget » EN KOMMUN ÄR, brukar vi säga, ett geografi skt avgränsat

område som administrerar sina innevånares angelägenheter. Kodord är ”lokalt självstyre”.

Det innebär också att kommunerna fått problem. Dels är dagens kommunala gränsdragningar gjorda efter 1900-talets verklighet, inte dagens. Dels har kraven på nationella medborgerliga rättigheter urholkat självstyret.

Medborgarnas geografi har utvidgats, kommunernas har inte följt med. Vi fl yttar oss beroende på omständigheterna, och väljer boplats inom ett större område. Vi jobbar också längre bort, så att arbetsmarknadsområdena blir allt större.

Dessutom förväntar sig medborgarna samma service oavsett var de bor, utrymmet för lokala variationer har minskat. Vi har svårt att tåla att det i en kommun inte erbjuds

dagisplats till alla omedelbart, eller att den dödssjuke kan vinna några år

genom att byta landsting.

» LÖSNINGEN KAN TYCKAS

vara självklar. Kommu-nerna måste vidgas så att

de faktiskt också adminis-trerar det område som

människor rör sig inom. Men alla som rört vid frågan om

kommungränser vet att det är en riktig festförstörare. Att diskutera en samman-

slagning mellan Sandviken och Gävle är svårare än att

diskutera vargfrågan i Värmland eller Palestina-

frågan i Israel.Och här är det

kör-i-vägg för den som vill rita kartan efter hur medbor-garna rör sig. Här handlar det inte om

rationalitet utan identitet. Och

intressen.Styrkan i att

vakta den egna hembygdens

gränsdrag-ning mot

”de andra” påminner om ett annat släpankare som utveck-lingen av kommunerna har att dras med, nämligen att en kommun också består av ett antal stora feta byggnader som ska vara dess symboler.

En kommun utan egna stora hus är som en gubbe utan keps.

Ibland är det gamla fi na hus, som kyrkor och stadshus, byggda på den tiden arkitekterna hade konstnärliga ambi-tioner. Ibland är det nyuppförda byggnader som är mer funktionella.

Om jag förstått det rätt är det senaste modet att bygga stora arenor och hallar som ska visa att kommunen är på hugget.

» EN ANNAN KLASSISK kommunal angelägenhet är också simhallen. Runt om i landet fi nns ett stort antal sådana, byggda längre tillbaka för att kunna skrubba befolkningen ren från smuts med hjälp av rotborste, eller uppförda på sistone som upplevelseindustriella satsningar.

Det centrala har förstås varit att lära skolbarnen simma.

Centralbadet teglas upp därför att annars drunknar kanske den uppväxande generationen.

Men om vi tänker på det, innebär det verkligen att kommunen måste ha en egen simhall?

I Täby kommun har man försökt bita huvudet av skam och upphandlat just simtid för barn och rehabilitering för behövande, och sedan överlåtit åt ett byggkonsortium att upprätta byggnaden för detta, varefter de får använda simhallen bäst de gitter.

Egentligen är det inte så konstigt. Samma princip före-kommer i många sammanhang, som att ett taxiföretag får köra färdtjänst, men sedan betjänar privata kunder på marknadsmässig grund.

Eller att den som säljer möbler till kommunala skolor också gör det till friskolor. Eller vem som nu vill handla.

På ett sätt hänger detta ihop. Vi medborgare är inte intresserade av om katten är svart eller vit. Bara den fångar råttor. ■

”Alla som rört vid frågan om kommungränser vet att det är

en riktig festförstörare”

www.servera.se

Letar du efter ekologiska eller lokalproducerade produkter?Det gäller verkligen att veta var man ska leta för att hitta rätt produkter, få rätt mängder och säkra leveranser. En del åker land och rike runt för att hitta det bästa. Andra vet att vi redan har gjort resan åt dem. Det gör att du enkelt kan handplocka såväl ekologiska som lokalproducerade varor hos oss. Bland Serveras egna märkesvaror hittar du också många svenskproducerade produkter. Ett av många goda exempel är vårt Kravmärkta Värdshusknäcke, som tillverkas av familjeföretaget Roslagsbröd i Gimo, Roslagen. Och allt levereras till dig i samma leverans som dina övriga beställningar. Välkommen in på servera.se, där berättar vi mer om några av de småskaliga, svenska gårdar, familjer och producenter vi samarbetar med!

Servera arbetar långsiktigt för att bredda sorti-mentet av ekologiska produkter och redan i dag har vi marknadens bredaste ekologiska utbud.

Servera strävar efter att utöka sortimentet av lokal-producerade varor och letar ständigt efter fler svenska producenter.

Intresset för lokalproducerade livsmedel ökar – både bland Serveras privata och offentliga kunder. Servera erbjuder kött, ost, grönsaker och mycket annat gott från ett 50-tal små-skaliga producenter runt om i Sverige.


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


Jag efterlyser ett enklare regelverk som skulle gynna både leveran-törer och upphandlande enheter, skriver Håkan Bergström på Sand-viken Energi. Han har två förslag på förenklingar.

”Så når vi fram till den goda affären”

Upphandling24 ska vara den själv-klara mötesplatsen för upphand-lare och anbudsgivare, för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en levande debatt, oavsett vem du är eller vilken titel du har.

Det viktigaste är vad du tycker, inte hur du formulerar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjäl-per vid dig med). Gör din röst hörd och debattera på Upphandling24.

Enklast bidrar du med ditt debattinlägg via e-post. Mejla

till [email protected]. Du behöver varken tänka på formatering eller använda något speciellt program. Vi ser helst att du skriver kort. 2 500 tecken eller en knapp A4-sida bru-kar räcka för att föra fram en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

Uklsäod

Debattera på Upphandling24

» ANDEMENINGEN MED EU:S

direktiv är bra. Upphandlings-reglerna är till för att ge alla leverantörer lika konkurrens-villkor och att skattemedlen an-vänds på bästa sätt genom kon-kurrens. Det förhindrar korrup-tion, mutor och direkta köp från företag.

Syftet med LOU och LUF är att de företag som säljer de efterfrågade varorna och tjänsterna mest förmånligt ska vinna oavsett var de kommer ifrån, med tanke på den fria rörligheten i Europa.

» MEN VARFÖR KRÅNGLAR regel-

verket till det i offentliga af-färer? ”Den goda affären” över-skuggas av rädslan för att göra fel. Upphandlare är tvungna att lägga ner otroligt mycket tid på att undvika att eventuellt för-lora i en förvaltningsdomstol. Det administrativa arbetet som egentligen inte har med affären att göra tar alldeles för lång tid.

Jag efterlyser ett enklare regel-verk som skulle gynna både leverantörer och upphandlande enheter.

» FÖRSTA FÖRSLAGET:

• Ge möjlighet att förhandla i alla upphandlingsförfaranden oavsett om de ligger under eller över tröskelvärdena. (Det LUF har i dag.)• Ge större möjligheter att komplettera anbuden. Det är inte rimligt att förkasta den bästa leverantören för ett administrativt missat skallkrav. • Inför en gemensam förvalt-ningsdomstol (specialistdom-stol) för alla överprövningar med resurser att snabba på domsluten. Då slipper vi också förvaltningsdomstolar som dömer olika trots samma regelverk.

» ANDRA FÖRSLAGET:

• Det vore spännande att på försök i offentliga upphand-

lingar enbart tillämpa annonse-ringsplikt samt att följa de allmänna principerna för upphandling .

Genomför vi de här förslagen ökar förutsättningarna för ”den goda affären” samtidigt som vi

behåller andemeningen med EUs direktiv.

Håkan BergströmInköpschef

Sandviken Energi AB (som omfattas både av LUF och LOU)

Osäkerhet. Den goda affären överskuggas av rädslan att göra fel, skriver Håkan Bergström.


Senaste nytt DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


NotiserHärva i Smålandmed fi beroptik » Den sex mil långa fi berförbindel-

sen mellan Lessebo och Tingsryd används inte trots att den är i jorden sedan nästan år.

Beställare och upphandlingsvin-nare tvistar nu om vems ansvar det var att fel sorts fi ber användes i för-bindelsen Redundant Sydnet.

Kostnaden för att byta fi ber be-räknas till 1,7 miljoner kronor. De specialtillverkade kablarna kostar runt en miljon och resten för att blåsa in dem i rören.

***Cancervaccin stoppas igen » Glaxo Smithkline, GSK, begär över-

prövning av den nya upphandlingen av vaccin mot livmoderhalscancer. Vaccineringen av unga fl ickor skulle ha börjat hösten 2010, men fi ck skju-tas upp efter att den första upphand-lingen överprövades och stoppades av kammarrätten.

Nu var planen att vaccinering skulle ha startat i oktober i år, vilket nu troligen måste skjutas upp.

GSK menar att utvärderingen av anbuden har skett enligt andra kriterier än de som angetts i anbuds-underlaget och att upphandlingen till hälften kom att handla om skydd mot kondylom.

SKL, som ansvarar för upphand-lingen, tillbakavisar kritiken.

***Ramavtal – lyft för stat och fl ygbolag » Norwegian, Malmö Aviation och

SAS ser sig alla som vinnare i den upphandling av inrikes fl ygresor som genomförts inom ramen för den statliga inköpssamord-ningen.

Avtalen gäller alla statliga myndigheter, verk, högskolor och uni-versitet och löper fram till den 30 september 2012 med option på ytterligare ett år.

» MENIGO BLEV AV med kontraktet på djupfryst sedan man ville höja priset i vinnande anbud. Nu blåser det upp till strid sedan de skånska kommunerna sagt upp företagets avtal för samtliga va-rugrupper.

Menigo hotar att stämma de fem skånska kommunerna Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Sim-rishamn och Ystad samt Syd-skånska gymnasieförbundet för avtalsbrott. Detta sedan Carina Grönlund, inköpare i Sjöbo kommun, sagt upp hela det avtal om livsmedelsinköp som i våras tecknades med företaget.

– Det fanns dessvärre ingen annan utväg än att säga upp av-talet eftersom vi inte kunde komma överens om de prisjuste-ringar utanför de avtalade juste-ringarna som leverantören ville genomföra, säger hon.

» ENLIGT MENIGO ÄR uppsäg-ningen felaktig. Företaget vill nu ha ersättning för utebliven för-tjänst. Menigo menar att avtalet endast kan sägas upp av den part som begärt en prisjustering och inte fått acceptans för den. Om den tolkningen håller inte Ca-rina Grönlund med:

– Självklart måste vi kunna komma ur ett avtal när vi är så pass oense om innehållet.

Den här stora livsmedelsupp-handlingen, som sammanlagt är värd mer än 70 miljoner kronor, blev klar i april.

Eftersom Menigo omedelbart höjde priserna på 18 djupfrysta varor valde kommuner och gym-nasieförbund att, efter ny an-budsutvärdering, i stället köpa djupfryst från Dafgårds.

Menigo såg detta som en otill-låten direktupphandling.

Förvaltningsrätten dömde till upphandlande enheters fördel.

» NU GÅR KOMMUNER och gymna-sieförbund vidare genom att riva hela avtalet. Hittills har det inte blivit rättssak, även om mycket pekar åt det hållet.

– Jag har redogjort för vår syn

på saken för Menigos juridiska ombud, säger Carina Grönlund som inväntar nästa drag.

Vilket blir det?– Inga kommentarer, säger

Mie Fendert, pressansvarig på Menigo.

Just nu svarar Servera och RP Frukt för livsmedelsleveran-serna.

Utöver arbetet med att inleda en ny upphandling skriftväxlar Carina Grönlund också med Konkurrensverket som upp-märksammat att avtalsspärren överträddes i samband med bytet till Dafgårds.

– Vi kan inte annat än hoppas på förståelse för den komplice-rade situation som uppstått.

PER ER IKSSON

Prishöjare mister hela avtalet

Vinnare. Familjen Dafgård blev plötsligt vinnare i något som Menigo anser vara en otillåten direktupphandling.

» NÄR SKÅNETRAFIKEN UPPHANDLAR

fl er ”pågatåg” går ordern till Alstom. Detta trots att företaget måste böta för att man miss-lyckats med att leverera tidigare beställda tåg i tid.

För ett år sedan började de första av Skånetrafi kens sam-manlagt 49 nya pågatåg att rulla. Trots att alla inte är levererade behöver regionen fl er tåg.

I avtalet med tågtillverkaren Alstom fi nns fl era optioner. Nämnden för kollektivtrafi k be-slutade i november att utlösa en

första option om fem tåg. Nu tar nämnden ytterligare ett steg och föreslår att en andra option om 15 tåg, alltså 20 tåg utöver de 49 redan beställda, löses ut.

– Vi hade tänkt fasa ut de gamla tågen tidigare, men vi är glada att vi haft dem så att vi kunnat köra den trafi k som varit planerad, säger Mats Persson, regionråd och ordförande i kol-lektivtrafi knämnden.

Det första pågatåget skulle ha levererats i december 2009, men det dröjde mer än ett halvår

innan leveranserna kom igång. Trots att hela leveransen nu skulle ha varit klar är bara 30 av de första 49 tågen i trafi k.

Varför får då Alstom för-nyat förtroende?

– Det är både tidskrävande och dyrt att hitta en annan till-verkare, säger Mats Persson.

Det vite på 245 miljoner kronor som Skånetrafi ken kommit överens med Alstom om kommer att dras av från de kom-mande inköpen.

PER ER IKSSON

Böter hindrar inte fortsatta inköp

Senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR Nelly Visanji, [email protected]

» DET ÄR STORA skillnader mellan andelen ekologisk mat i svenska landsting och kommuners livs-medelsupphandlingar. Bland landstingen ligger Kronoberg och Örebro i topp med Väster-botten som jumbo.

Ekomatcentrum har med en tallrik prisat de kommuner och landsting som lyckats nå rege-ringens mål för ekologiskt pro-ducerad mat. Bäst bland lands-tingen är Kronoberg med en ekomatsandel på 28,7 procent. Tvåa är Örebro läns landsting på 27,7 procent.

Örebro läns landsting har tidi-gare fått Naturskyddsföre-ningens utmärkelse Gröna gaf-feln.

– Det här priset visar att vi ligger i framkant nationellt när det gäller ekologisk mat, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande.

» ÖREBRO LÄNS LANDSTING ser-verar en miljon portioner mat om året. Ledstjärna är att maten

ska vara god, varierad, närings-riktig och hälsosam. Den ska vara fri från transfetter, kosme-tiska tillsatser och genmodifi e-rade produkter.

– I år satsar den politiska led-ningen två extra miljoner kronor på ekologisk mat. Vi har också gett våra förvaltningar och bolag uppdraget att köpa 100 procent ekologiskt och rättvisemärkt kaffe.

Örebros förhoppning är att komma över 30-procents-

strecket senast 2015. Den ge-nomsnittliga ekologiska in-köpsandelen för hela landet ligger nu på 13,8 procent. Sämst bland landstingen är Dalarna, 4,7 procent, och Västerbotten, 5,8 procent.

Lunds kommun leder stort med 34,6 procent.

Enligt Ekomatcentrums enkät är mjölk den vanligaste eko-varan. Kaffe och bananer kommer därefter.

PER ER IKSSON

”Vi kan bli bättre på att förhandla”HALLÅ DÄR, Mathias Rönn-gren, upphandlingschef i Skel-lefteå kommun, som deltog i SOI Norrs upphandlingskonferens och ett chefsmöte.

Vad handlade konferensen om?

– Vi hade ett affärstema med föreläsningar om dialog, kom-munikation och förhandling. Viktiga komponenter för bra af-färer.

Före konferensen bjöds även upphandlingschefer in till ett chefsmöte, vad pratade ni om?

– Vi är egentligen ett nätverk som träffas två gånger om året.

– Vi pratade mycket om hur det går att effektivisera och mäta upphandlingarnas värde. Hur vi kan sprida och lära av varandra. Vi jämför arbetssätt, bollar goda exempel och försöker ta lärdom av varandra.

Vilka utmaningar ställs ni inför?

– Det blir mer och mer krä-vande upphandlingsarbete till följd av att högre krav ställs på en god affär med mindre bud-getar och snävare regeltolk-ningar. Det blir mer intresse me-dialt men även från näringslivet kring vårt arbete. Ja, större krav och förväntningar, vilket innebär större och fl er upphandlingar. Det hårda trycket från alla håll sätter också stor press på oss att hinna med att genomföra alla upphandlingar på ett professio-nellt sätt. Då våra resurser är be-gränsade behöver vi ständigt ta ställning till hur arbetet kan ef-fektiviseras ytterligare, samti-digt som fokus alltid måste vara på den goda affären.

NELLY VISANJI

”oåH

Olika mycket ekomat på tallriken

Glada miner. Lars Bergwall från Lund prisas av jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Foto

: Olle

Erik

sso

nFo

to: L

inu

s H

allg

ren

» I HÖSTBUDGETEN AVSÄTTER rege-ringen totalt 51 miljoner för att stötta innovationsupphandling. Pengarna portioneras ut under fyra år.

Det är Vinnova som får an-svaret för satsningen och dess insats ska komplettera det van-liga upphandlingsstödet som sköts av Kammarkollegiet och Konkurrensverket.

För 2012 är anslaget till Vin-nova 24 miljoner kronor, följt av nio miljoner kronor årligen under 2013 till 2015.

Satsningen ligger i linje med förslag från Innovationsupp-handlingsutredningen som läm-nade sitt slutbetänkande i au-gusti 2010.

Pengarna kommer från nä-ringsdepartementet och nä-ringsminister Maud Olofsson skriver i ett debattinlägg att

”idag utformas statliga och kom-munala upphandlingar för ofta på ett sätt som håller oss kvar i det gamla och invanda. När alltför begränsande krav ställs på beprövade lösningar och lägsta pris blir det svårare att be-akta det nya” .

» REDAN TIDIGARE HAR Vinnova stöttat innovationsupphand-lingen i mindre skala genom att bidra med en miljon kronor till två innovationsupphandlingar som utförs av Region Skåne res-pektive Jämtlands läns lands-ting. Region Skåne ska genom innovationer ta fram bättre mat för äldre. Jämtlands läns lands-ting använder medlen för att ta fram giftfria blodpåsar.

Vinnova har också avsatt upp till åtta miljoner kronor i stöd för en upphandlande myndighet

Satsar 51 miljoner påinnovationsupphandling

som vill använda sig av förkom-mersiell upphandling

Den här verksamheten ska nu utökas och förstärkas med de ökade anslagen.

BO NORDLIN

Vill se fl er. Näringsminister Maud Olofsson vill se fl er innovationsupp-handlingar.


DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


Notiser

Verksamhetssystem med bäst stöd för atteffektivisera hanteringen av livsmedelsartiklar!

UPPHANDLING

Från förfrågningsunderlag till utvärdering. Möjlighet för såväl små som stora leverantörer att svara.

PARTNERTelefonsupport och stöd genom hela upphandlingsprocessen samt under avtalsperioden utan extra kostnad. Vi utvecklar och uppda-terar systemet kontinuerligt samt läser in leverantörsinformation.

www.basera.se [email protected]

UPPFÖLJNING

Inläsning av statistik och prisfiler för att lätt ta ut information och rapporter.

Stoppar resor i utlandet » Den danska järnvägen DSB gör sto-

ra förluster på sina svenska verksam-heter. Nu utesluter Christian Roslev, vd på DSB, deltagande i fl er upphand-lingar utanför Danmarks gränser.

Det danska järnvägsbolaget DSB har vunnit en rad upphandlingar av tågtrafi k i Sverige. Mest uppmärksam-mad är statligt ägda DSBs sorti som operatör för Öresundstrafi ken. Senare i höst tar Veolia över.

Även DSBs övriga trafi k i Sverige dras med förluster.

***Städkritik mot ensidigt prisfokus » Offentliga upphandlingar präglas

av alltför stort prisfokus. Den kritiken kommer från företagen i städ- och servicebranschen där små företag allt oftare struntar i att lämna anbud.

Branschen består av cirka 1 880 aktiebolag med över 41 000 an-ställda. Enligt en rapport från Almega Serviceentreprenörerna kommer en allt större del av de större företagens totala omsättning på 23,7 miljarder kronor från offentliga uppdrag.

Prisfokuseringen är den vanligaste anledningen till att små företag väljer att stå utanför offentlig upphandling. Andra anser att processen är för komplicerad eller att de inte tillräck-liga resurser för uppdraget.

» ALLT FLER UPPHANDLANDE myn-digheter och enheter ställer olika former av miljökrav och krav på sociala hänsynstaganden i samband med offentlig upp-handling.

Det är inte nödvändigtvis det bästa sättet att nå politiska mål. Det menar Konkurrensverket som i en ny skrift bjuder på råd om hur denna typ av krav kan ställas.

Frågan är högaktuell samti-digt som det saknas tydlig dom-stolspraxis.

– Det är viktigt att de som ställer krav på till exempel mil-jöhänsyn eller sociala villkor också ser till konsekvenserna, säger Dan Sjöblom, generaldi-rektör för Konkurrensverkets. Han poängterar att det måste fi nnas system som kontrollera ratt kraven verkligen uppfylls.

» FÖR ATT GE mer information till upphandlare och beslutsfattare bjuder Konkurrensverket på den 70-sidiga informationsskriften Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Skriften har distribuerats till ett stort antal personer inom offentlig sektor, branschorganisationer och även till andra intressenter.

Skriften innehåller informa-tion om aktuella lagregler, rätts-

praxis och hur olika beställar-krav kan utformas utan att bryta mot upphandlingsreglerna. En genomgång av aktuella rättsfall fi nns också.

Enligt Dan Sjöblom är det an-geläget att analysera om motsva-rande miljökrav eller sociala krav kan uppnås mer effektivt på annat sätt än via offentlig upp-handling:

– Långtgående krav i samband med offentlig upphandling är inte alltid och automatiskt det

bästa sättet att nå vissa politiska mål.

Just nu pågår ett arbete att re-formera EUs regler för offentlig upphandling. Ett motsvarande arbete pågår också i Sverige.

– I det pågående reformar-betet måste det göras klart att ett uttalat syfte med regler för of-fentlig upphandling ska vara att skattebetalarna ska få bästa möj-liga nytta för pengarna, sum-merar Dan Sjöblom.

PER ER IKSSON

”Stränga krav inte alltid det bästa”

Tänk efter före. Dan Sjöblom ber dig som upphandlare att överväga alter-nativen när du ställer krav.

Senaste nytt

15WWW.UPPHANDLING24.SE


» POLISEN VILL BÖRJA använda nya hjälpmedel för att upptäcka lag-brott i trafi ken. Mot slutet av året inleds upphandling av ett kamerasystem för polisbilar som automatiskt läser av regist-reringsskyltar.

Utrustningen läser automa-tiskt av registreringsskyltar och sållar ut dem med anmärk-ningar. Systemet läser av regist-reringsskyltar och matchar dem mot Vägtrafi kregistret och re-gistret med efterlysta fordon. Stulna, avställda, oskattade och oförsäkrade fordon kan på så sätt upptäckas.

» – VI FÅR MÖJLIGHET att kontrol-lera fl er fordon med brister. Det kommer att leda till ökad lagfö-ring och förhoppningsvis till att

folk efterlever reglerna i större utsträckning, säger Björn Lidö, tillförordnad enhetschef på Rikspolisstyrelsen.

Rent tekniskt består systemet

som sköter detta av en infraröd kamera kombinerat med en vanlig kamera. Upp till 3 600 skyltar i timmen kan läsas.

I fl era europeiska länder an-

vänds redan den här tekniken, som kallas för automatisk num-merskyltsavläsning.

I Sverige kommer inte regist-reringsnumren att sparas eller vara sökbara i efterhand. Därmed efterlevs kraven i Per-sonuppgiftslagen och andra re-gelverk.

– Vi kommer självklart att fortsätta med de slumpmässiga kontrollerna. Men det här blir ett viktigt hjälpmedel.

» RIKSPOLISSTYRELSEN RÄKNAR MED

att kunna påbörja en upphand-ling av den nya utrustningen i slutet av året. När en leverantör har utsetts ska systemet testas i en pilotstudie innan det kan tas i full drift.

PER ER IKSSON

Kamera ska fånga bilbovar

Automatisk läsning. Polisen vill läsa nummerskyltar.

Foto

: Vo

lvo

nordea.senordea.se Gör det möjligt

Tjäna pengar på pengarAtt in- och utbetalningar fungerar smidigt kan spara både tid och pengar. Ja, ni kan till och med tjäna pengar på att ha ett fungerande och effektivt fl öde. Med tjänsten Total IN får ni alla inkommande betalningar levererade på en och samma fi l och automatiskt avprickade - oavsett om de kommer från PlusGirot, Bankgirot eller utlandet. Den tjänsten får ni bara hos oss. Och behöver ni hjälp, så fi nns vi ett samtal bort.

Låt oss berätta mer om hur vi kan stå till tjänst!Välkommen in eller hör av dig till er kontaktperson.




NotiserTrippelfel – eller helt enligt lagen » Försäljningen av fl ygplatsen i Äng-

elholm visar hur olika bedömningar kan vara. Upplägget får förvaltnings-rättens välsignelse trots hård konkur-rens från bland annat Stiftelsen Den Nya Välfärden.

Trippelfel ansåg Den Nya Välfärden om Peabs köp av fl ygplatsen i Ängel-holm. Inte alls skriver förvaltnings-rätten som tillstyrker affärens kom-plicerade och omdebatterade upplägg.

Tio kommuner i nordvästra Skåne köpte fl ygplatsen för 40 miljoner kro-nor av. Omedelbart därefter såldes den vidare till Peab – som dessutom bara behövde betala 25 miljoner kro-nor sedan ett lån efterskänkts.

Förvaltningsdomstolen anser att kommunallagen tillåter en kommun att genomföra en affär utan anbuds-givning, även om grundregeln är att försäljning ska ske genom anbud.

***Enklare köpa av kommunbolag » Sveriges Kommuner och Landsting,

SKL, välkomnar den så kallade Ofuki-utredningens förslag. Man håller med utredaren om att kommuner och landsting inte ska behöva genomföra offentliga upphandlingar av varor och tjänster från egna företag.

Förslaget till permanent undantag i enlighet med Teckal-kriterierna till-styrks. Fast det fi nns också kritik mot utredningen i SKLs yttrande.

Undantagsförslaget beskrivs som alldeles för detaljerat. En mer generell lagtext motsvarar EU-rätten bättre än en detaljerad lag med risk för felaktiga tolkningar och behov av omarbetning om EUs praxis skulle för-ändras. Att förslaget heller inte omfat-tar köp inom koncerner ogillas också. Det kan, menar SKL, tvinga kommuner och landsting till stora och dyra om-organisationer.

– Det är oroväckande att utred-ningen inte månar mer om det sys-tem vi har byggt upp i Sverige, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

» SVERIGES FÖRSTA SAMORDNADE

elbilsupphandling är färdig. Cirka 300 företag och organisa-tioner väntas köpa runt 5 000 el-bilar från bland andra Citroën och Mitsubishi under de kom-mande fyra åren.

De femtio elbilar som på test-basis rullat på svenska vägar sedan i våras kommer att bli fl er. Elbilsupphandlingen som SKL Kommentus Inköpscentral, SKI, genomfört på uppdrag av Stock-holms stad och Vattenfall är klar.

Närmare 300 företag och or-ganisationer har deltagit i den samordnade upphandlingen. Med en uppskattad volym på runt 1 250 elbilar per år handlar det om 5 000 fordon, troligtvis fl er, under avtalsperioden.

– Från den 1 oktober är det möjligt att lägga beställningar, säger Thomas Idermark, vd för SKI, som dock poängterar att detta förutsätter att tilldelnings-beslutet inte överklagas.

» DE PERSONBILAR SOM passerade nålsögat är Chevrolet Volt, Ci-troën C Zero, Mitsubishi Imiev, Renault Fluence, Saab 9-3 Epower och Vantage SUV-332. Utvalda transportbilar är Re-nault Kangoo Express ZE, Van-tage Minivan och Vantage Flak-Skåp. Fler modeller kan bli till-gängliga framöver om de klarar elbilsupphandlingens krav.

Elbilarna är inte billiga. Re-nault Fluence är den personbil som har det lägsta priset,

210 000 kronor exklusive moms.Batterileasing för 790 kronor i månaden tillkommer.

Saabs elbil går lös på 650 000 kronor. Energimyndigheten bi-drar med upp till 50 000 kronor per fordon till de 1 000 första fordonen som köps eller leasas via avtalet.

– Det positiva med den här upphandlingen är att den dras-tiskt kommer att öka antalet el-fordon som rullar på de svenska vägarna, säger Vattenfalls An-nika Ramsköld.

Den förstudie vi genomfört pekar på att det fi nns ett stort in-tresse för köp av elbilar hos ett fl ertal företag och organisa-tioner.

PER ER IKSSON

Grönt ljus för elbilarBelåten. Miljöminister Anders Carlgren provar en elbil.

Foto

: Mits

ub

ish

i

» LÅT DET TYSKA sättet att genom-föra offentliga upphandlingar tjäna som inspiration vid över-synen av det svenska regel-verket.

Den uppmaningen kommer från Kurt Eliasson, vd för Sabo, i en debattartikel i Dagens Indu-stri.

Tyskland förs fram som ett fö-

regångsland. Den företagare som hittar fel i ett förfrågnings-underlag måste omedelbart på-tala det. På så sätt får upphand-lande enhet möjlighet att korri-gera bristerna.

» ATT AGERA STRATEGISKT – invänta utgången av upphandlingen och bara överklaga om man inte

vinner – är inte möjligt. Om ett företag inte omedelbart rappor-terar bristerna förlorar de rätten att överpröva.

– Vi har låtit juridisk expertis analysera de svenska och tyska reglerna och slutsatsen är att EU-rätten ger Sverige möjlighet att införa liknande regler.

PER ER IKSSON

”Ta intryck av tysk upphandlingslag”

Senaste nytt



Klokt, modernt

och flexibelt.

Typiskt Flexator.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

» REGERINGEN HADE SÅ bråttom att införa de nationella id-korten att Skatteverket tvingades att di-rektupphandla – och blev JO-anmält på kuppen. Nu förbe-reder Mikael Wickström en ny upphandling.

Skatteverket fi ck i september 2008 regeringens uppdrag av att ta fram ett nationellt id-kort som dessutom skulle vara förberett får e-legitimation. Någon öppen upphandling av tjänsterna ge-nomfördes dock inte – och för det JO-anmäldes Skatteverket av Eurodocs.

Mikael Wickström, inköps-chef på Skatteverket, säger att han ser allvarligt på att ha blivit JO-anmäld:

– Det är tråkigt. Vi är mycket måna om att följa lagen, vid upp-handlingar och i all annan myn-

dighetsutövning, eftersom Skat-teverket ställer höga krav på medborgare och företag.

» REGERINGENS KRAV VAR att de nya id-korten skulle kunna ut-färdas från den 1 juni år 2009. Med tanke på att kortservicen var en helt ny verksamhet för Skatteverket krävdes införskaff-ning av både hård- och mjuk-vara.

Samtidigt som en intern orga-nisation skulle byggas upp gällde det att få själva legitimations-handlingen godkänd av Statens kriminaltekniska laboratorium. Skatteverket kom snart till insikt om att en öppen, annonserad upphandling inte skulle rymmas i den tajta tidplanen.

– Regeringen sa nej när vi ville skjuta på införandet av id-korts-

systemet för få bättre med tid.

I brådskan vände sig Skatteverket till leveran-törer som tidigare haft statliga ram-avtal för lik-nande tjäns-ter med ett förhandlat förfa-rande utan föregående annonsering. Avtal med Gemalto och Telia tecknades våren 2009.

– Skatteverket lyder under re-geringen och kan inte agera i strid med de uppdrag som ges.

» MEN DESSA ARGUMENT bet inte på länsrätten (numera förvalt-ningsrätten). Domen att upp-

handlingen ska göras om är dessutom fastslagen i kammar-rätt och av Högsta förvaltnings-domstolen.

– Självklart ska man vara res-triktiv med att frångå den nor-mala upphandlingsprocessen, men här hade vi helt enkelt ingen annan möjlighet att gå re-geringen till mötes.

Mikael Wickström och hans kolleger är i full färd med att för-bereda en ny upphandling av id-kort och e-legitimation. Just nu förs en dialog med Statens kri-minaltekniska laboratorium om den tekniska kravspecifi ka-tionen.

– Vi ska annonsera upphand-lingen under hösten och det kommer att bli en upphandling i konkurrens, lovar han.

PER ER IKSSON

Brådska bakom JO-anmälan

Stressad. Mikael Wickström fi ck inte den tid han be-hövde.

Foto

: Ska

tteve

rke

t

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


Senaste nytt


NotiserTrafi kverket väntar och agerar » Domstolsprocessen runt Trafi kverkets

upphandling av fl yg på olönsamma, men trafi kpolitiskt motiverade, linjer i Norrland och Värmland fortsätter att dra ut på tiden. För att ge fl ygbolagen tillräckligt med tid för att förbereda trafi kstarten den 30 oktober agerar Tra-fi kverket. Enligt Gunnar Malm, general-direktör för Trafi kverket, är det viktigt att resenärerna ska kunna känna sig säkra på att fl ygtrafi ken upprätthålls.

– Vi väljer nu att teckna avtal för de sträckor där det inte fi nns något dom-stolsbeslut mot att teckna avtal, säger han.

Verket har därför tecknat på av-talen med Avies för Torsby-Arlanda, Hagfors-Arlanda, Sveg-Arlanda och Pajala-Luleå. Direktfl yg fi ck kontrakt på Östersund-Umeå.

***Länstrafi ken förnekar fel » Länstrafi ken i Jämtland vägrar att be-

tala de 1,9 miljoner kronor i böter som Konkurrensverket kräver.

– Vi anser att Konkurrensverket har fel och kommer att bestrida, säger Stefan Fredriksson, vd för Länstrafi ken i Jämtland.

Han beskriver den upphandling av biljettmaskinsystemet Fara Ticketing som Konkurrensverket dömer ut som en uppgradering. Någon upphandling behövdes därmed inte.

***Överprövning sinkade bussinköp » Jämtländska KR Trafi k breder ut sig i

Västerbotten. Företaget vann ett stort antal linjer vid Länstrafi kens nyligen av-slutade upphandling av busstrafi k.

Länstrafi ken i Västerbotten upphand-lade i våras mer än fyrtio busslinjer. Under ett halvårs tid har en juridisk strid pågått om vissa linjer, vilket inneburit att alla avtal inte kunnat tecknas.

Sedan Högsta förvaltningsdomsto-len nekat Busspoolen prövningstillstånd blev det fritt fram att sluta avtal enligt tilldelningsbeslutet från den 1 april.

» DET ÄR SKRALT intresse för SOIs utbytesförmedling för upphand-lare i Danmark, Norge och Sve-rige, uppger Madelene Winbo, upphandlingschef i Varberg och ledamot i SOIs styrelse.

I mars förra året lanserade SOI ett utbytesprogram där medlemmarna erbjuds möjlig-heten att praktisera i grannlän-derna Danmark och Norge. Trots att det är ett ypperligt till-fälle för kompetensutveckling och en möjlighet att dra lärdom har intresset varit obefi ntligt från samtliga länder.

– I några fall har det förmed-lats kontakter men ännu har ingen utnyttjat möjligheten, säger Madelene Winbo.

» DET KOSTAR INGENTING att delta i utbytespraktiken utan tanken är

att arbetsgi-varen står för lön och om-kostnader.

Programmet är inte tidsbe-gränsat utan intresset får avgöra prakti-kens längd. Att det har varit ett svalt intresse förvånar Madelene Winbo till viss del.

– Jag tror att många har fullt upp och ser inte möjligheten som det här ändå är. Det är ett utmärkt tillfälle att få möjlighet att se hur man jobbar med upp-handling i andra länder utifrån samma lagstiftning, säger hon.

SOI har ännu inte tagit ställ-ning till om programmet ska läggas ner.

– Vi har bestämt att det ska få vara kvar en tid men sen får vi ta en ny diskussion om det ska läggas ner eller om det ska ut-formas på annat sätt, säger Ma-delene Winbo.

» SOI HAR SEDAN tidigare samar-bete med systerorganisationerna Ika i Danmark och Nima i Norge.

– Jag tycker att det är positivt att det fi nns. Det är upp till med-lemmarna att utnyttja alla möj-ligheter att bredda kompetensen och skapa större kontaktyta, säger hon.

Har ni marknadsfört utby-tesförmedlingen gentemot ar-betsgivarna?

– Det har vi inte gjort men visst, det är en bra idé som tål att fundera på.

NELLY VISANJI

Svagt intresse för utbytespraktik

Förvånad. Made-lene Winbo.

» AV LANDETS STORA bussentre-prenörer var det bara en som ansåg det mödan värt att lägga anbud på Skånetrafi kens buss-trafi k i området Malmö Söder-värn.

Men Bergkvarabudet låg över budget och nu väljer Skåne-trafi ken att avbryta upphand-lingen eftersom den inte kan ge-nomföras på ett affärsmässigt sätt. Skånetrafi ken förklarar oin-tresset med att upphandlingen tidsmässigt har krockat med andra stora upphandlingar i landet, främst i Göteborg och Stockholm.

» DET TYCKS BARA vara en del av sanningen. Tajt budget, krav på betydande investeringar och saknad återköpsgaranti på fordon innebär helt enkelt för stora risker för entrepre-nörerna.

I dag kör Veolia Transport de bussar som rullar på de aktuella linjerna.

Bo Wiberg, affärsområdesan-svarig för Veolias bussverk-samhet i södra Sverige, säger till Sydsvenskan:

– Det fanns inte förutsätt-

ningar för att lämna ett seriöst anbud för fortsatt trafi k.

» DET NYA AVTALET var tänkt att träda i kraft i juni nästa år. Hur trafi ken ska skötas efter detta datum är just nu oklart:

– Diskussioner pågår, både in-ternt och med bussbolagen, säger Ewa Rosén, upphandlings-ansvarig på Skånetrafi ken.

Bussjättarna tycks ha stora problem att nå lönsamhet i Malmö. Den sista februari drog sig Arriva tillbaka som buss-entreprenör i staden.

Företaget, som svarade för hälften av stadsbusstrafi ken, bröt i förtid ett åttaårigt avtal efter fem år.

Nobina tog över den trafi ken.PER ER IKSSON

Ingen vill köra i Malmö

Foto

: Je

nny

Pu

ron

ne

Ja

nss

on

Busskö i Malmö. Passagerare fi nns – men vem kör?

Senaste nytt



Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Översättning!

www.teknotrans.se

» GÖTEBORGS STAD INRÄTTAR, som första svenska kommun, en ”hot-line” för så kallade whistleblo-wers. Efter en ny omgång är upphandlingen av advokatbyrå som ska samla in tipsen nu klar.

Som första svenska kommun börjar korruptionstyngda Göte-borgs stad att på ett systematiskt sätt ta emot tips om oegentlig-heter. Visselblåsarfunktionen är en av fl era åtgärder från Göte-borgs stads sida mot korruption och annat fusk.

Kommunanställda, och för all del också politiker, som har något att berätta kan vända sig till Magnusson Advokatbyrå. I och med att anonymitet gäller kan i realiteten vem som helst höra av sig via exempelvis te-lefon, sms eller mejl.

» MAGNUSSON ADVOKATBYRÅ

SAMLAR in tipsen från visselblå-sarna, men gör ingen värdering av uppgifterna. För själva utred-ningsverksamheten svarar Göte-

borgs stad. Inkomna tips vär-deras av särskilt utsedda per-soner på stadsledningskontorets juridiska och personalstrate-giska avdelningar.

– Vi ska även ge återkoppling till tipsarna om det är möjligt, förklarar Per Hendar, advokat på Magnusson Advokatbyrå.

I Göteborgs stads ursprung-liga upphandling av mottag-ningsfunktionen stod Gärde Wesslau Advokatbyrå som vin-nare.

Eftersom kommunen har nära relationer med denna byrå be-dömdes det inte vara möjligt att teckna avtal, utan en ny upp-handlingsrunda genomfördes.

» SYFTET MED ”TIPSTELEFONEN” är att säkerställa att eventuella oe-gentligheter kommer till stadens kännedom även då den normala kommunikationen via linje-vägen av någon anledning inte är möjlig.

PER ER IKSSON

» EFTER NÄRMARE TJUGO år i den offentliga upphandlingens tjänst går Peter Lindblom i pension den 1 december.

Han lämnar då det jobb som chef för avdelningen för of-fentlig upphandling på Konkur-rensverket som han haft i fyra år.

– Från en försiktig tillsynsroll har Konkurrensverket med ny lagstiftning vuxit till en kraftfull tillsynsmyndighet på upphand-lingsområdet.

Avdelningen har vuxit från sju till 15 medarbetare med tydligt fokus på regelefterlevnad och tillsyn.

» NÄR PETER LINDBLOM tillträdde arbetet på Konkurrensverket hösten 2007 beskrev han de of-fentliga upphandlingarna som kolossalt viktiga:

– Offentliga upphandlingar måste ske korrekt och på ett så-dant sätt att mindre företag inte utesluts som leverantörer.

Även om till exempel Företa-garna är fortsatt kritiska mot att små företag har svårt att hävda sig i upphandlingar tycker han att Konkurrensverket uppmärk-sammat problemet:

– Vi har i otaliga sammanhang lyft fram de små företagens bety-delse och också medverkat till vissa regelförenklingar.

» DESSUTOM MENAR HAN att Kon-kurrensverket medverkat till att det i dag fi nns mycket större fokus på upphandlingsfrågor än för bara några år sedan.

– Fast fortfarande brister det i insikten om den strategiska be-tydelsen som offentlig upphand-ling har.

Peter Lindblom säger att han är nöjd med att upphandlings-lagstiftningen reformerats, även här har Konkurrensverket tryckt på.

– Införandet av upphandlings-skadeavgift har gett tillsynsmyn-digheten mycket bättre möjlig-heter att bekämpa otillåtna di-rektupphandlingar.

» UTÖVER DET RENT tillsynsmässiga pekar han på att verket fått igång forskning inom upphandlings-området.

En rad läsvärda rapporter och utredningar har publicerats.

– Jag har uppskattat min tid på Konkurrensverket och alla de kontakter jag haft med såväl myndigheter, leverantörer som medarbetare, summerar Peter Lindblom.

PER ER IKSSON

Tipsa anonymt om fusk och fulupphandling

Tillsynsman lämnar över

Kraftfull granskare. – Upphand-lingsskadeavgiften har gett tillsyns-myndigheten bättre möjligheter att bekämpa otillåtna direktupphand-lingar, säger Peter Lindblom.



Notiser


» OFFENTLIG SEKTOR KÖPER klient-datorer för närmare två mil-jarder kronor per år. Får avro-pande myndigheter som de vill kan återförsäljarnas roll komma att stärkas i nästa pc-upphand-ling.

Två tredjedelar av de upp-handlande myndigheter som be-svarat Kammarkollegiets enkät vill ha ett nytt statligt pc-ram-avtal. Till önskemålen hör att ramavtalen ska tecknas med återförsäljare i stället för de nu-varande med tillverkare eller ge-neralagenter.

I dag är avtal tecknade med nio företag som har cirka 700 godkända återförsäljare. En rad avropande enheter uppger nu att de vill ha direktkontakt med återförsäljaren snarare än att få sig en återförsäljare utsedd. Att öppna för mindre företag att lämna anbud fi nns också med på önskelistan.

» DE NUVARANDE RAMAVTALEN för bärbara och stationära datorer samt bildskärmar går ut den 22 juni nästa år. Av den förstudie som Statens inköpscentral på Kammarkollegiet har gjort fram-skymtar också ett ökat intresse

för produktnära tjänster som till exempel förinstallation, distri-bution och återvinning.

Avropande kunder har på-pekat att de tekniska skillna-derna mellan pc-fabrikat är mycket små. I det perspektivet blir det allt viktigare att krav-ställa och utvärdera de produkt-nära tjänsterna.

» PROJEKTGRUPPEN INOM STATENS

inköpscentral ser ett behov av ett statligt ramavtal. Rekom-mendationen är att en upphand-ling genomförs. En kommande upphandling bör omfatta bär-bara och stationära datorer, bild-skärmar, tablets, tunna klienter, ”ruggade” datorer och tillbehör och produktnära tjänster.

– Det formella beslutet att starta en upphandling är ännu inte fattat, säger projektledaren

Sara Wedholm som hoppas på ett snart beslut.

» ENLIGT FÖRSTUDIEN FRAMFÖRS

återkommande önskemål om möjlighet att kunna avropa utan att behöva gå ut i en förnyad konkurrensutsättning. Att på ett enkelt sätt kunna köpa arbets-platsen som tjänst är också intressant för många ram-avtalskunder.

Det nuvarande ramavtalet omsätter cirka 1,8 miljarder kronor per år. Utöver statliga myndigheter kan 261 kom-muner, 15 landsting och 15 öv-riga organisationer avropa från det. Det är bärbara datorer, som står för runt en miljard kronor, som säljer bäst. Köpsuget efter bärbart tros öka medan behovet av stationära datorer sjunker.

PER ER IKSSON

Aleris tar över och köper konkurrent » Det blir vårdföretaget Aleris som tar

över Bollnäs sjukhus. Företaget både köper och ersätter konkurrenten Mitt Hjärta Primärvård som drar tillbaka sitt överklagande av upphandlingen.

Den stora och mycket segdragna upphandlingen av driften av all me-dicinsk verksamhet och så gott som all operationsverksamhet vid Bollnäs sjukhus är i hamn.

***Bristande kunskap kostar i Haparanda » Bristande upphandlingskunskaper

kostar Haparandaborna 700 000 kronor. Kommunen betalar ut skade-stånd till byggbolaget Heab sedan kammarrätten dömt till företagets fördel.

Kommunalrådet Gunnel Simu fi ck städa upp i härvan. Hon bekräftar för NSD.se att kommunen gjort fel och förklarar hur det kunde bli så:

– Det handlar om kunskapsbrist. Nu skapar vi tydliga rutiner för upphand-lingar och förbättrar kompetensen.

***Göteborg först ut för Affärsconcept » När Affärsconcept öppnar kontor

runt om i landet är Göteborg först ut. Affärsconcept öppnade den 1 sep-tember kontor på Kronhusgatan.

Etableringen beror på ökad efter-frågan på tjänster från upphand-lande myndigheter kombinerat med målet att geografi skt vara närmare sina kunder.

Eva-Lotta Sandberg, vd på Affärs-concept, räknar med att starta fl er kontor runt om i Sverige framöver:

– Att just Göteborg är först ut beror på att Göteborg och Västra Göta-landsregionen är ett område med många upphandlande myndigheter.

Ansvarig för verksamheten i Göte-borg blir Sten Janson, som tidigare arbetat på Trafi kverket och Luftfarts-verket. Han har lång erfarenhet av att arbeta med både LOU och LUF.

Tjänstefokus i ny pc-upphandling

Ramavtal. I dag går det att köpa bland annat Acer via ramavtal. Foto: Acer

» KOR SOM FRIDFULLT betar på kommunala marker – och som senare hamnar på skolbarns och äldres tallrikar.

Det kan bli en realitet i Orsa kommun. Kommunens arbetsut-skott ställer sig positivt till ett projekt som syftar till att ut-veckla och testa former för upp-handling av kött till kommunala kök från betesmarker med kom-munala intressen.

Idén till försöket kommer från LRF Dalarna-Gävleborg och

Leader Dalälvarna som arbetar för att utveckla landsbygden. Förutom lokalproducerat kött hör bättre skötsel av markerna till mervärdena.

Orsa kommun satsar motsva-rande 60 000 kronor i arbetstid på projektet under två års tid. Projektbudgeten blir dock större än så i och med att det kommu-nala anslaget växlas upp med EU-medel.

Borlänge kommun har sedan år 1994 kor betande på olika

ställen i kommunen. Kött från dessa kor serveras sedan något år tillbaka i skolor och seni-orhus.

PER ER IKSSON

Kossor i kommunens tjänst

Gott liv. Fridfull ko.

Foto

: Arla

Senaste nytt

21


WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6| 2011

» EBUILDER MISTER SITT ramavtal för e-handelstjänst redan innan det börjat gälla i praktiken. Myndig-heter som är på väg att införa elektroniska beställningar har nu två alternativ i form av Logica och Visma Proceedo.

Ekonomistyrningsverket, ESV, har regeringens uppdrag att leda och samordna statens införande av elektroniska beställningar. I juni tecknades ESV avtal med Ebuilder, Logica och Visma Pro-ceedo efter en ramavtalsupp-handling av e-handelstjänst.

Under sommaren har verket genomfört kontroller av de tre utvalda leverantörerna.

– Vi måste tyvärr konstatera att Ebuilder inte levt upp till skall-kraven i några av de tester vi gjort, säger Peter Norén, funk-tionsansvarig för e-handel vid Ekonomistyrningsverket.

» SAMMANTAGET HAR ETT tjugotal kontroller genomförts. Ebuilder faller på exempelvis stödet för självadministration av leveran-törsanslutning samt vissa delar som är knutna till utväxlings-loggar.

– Därför kommer ramavtalet med Ebuilder att sägas upp, säger Peter Norén som betonar att uppsägningen inte påverkar de andra ramavtalen eller myn-digheternas möjligheter till avrop via Logica och Visma Pro-ceedo.

Bengt Wallentin, vd för Ebuilder, förklarar att det i upp-handlingen fanns ett antal skall-krav som skulle uppfyllas.

– Dessa krav kan tekniskt rea-liseras på fl era sätt och vi är oense eftersom verket inte ac-cepterar det sätt på vilket vi han-terar vissa av dem. För oss är det avgörande att säkerställa den övergripande kvaliteten på tjänsten.

» HAN POÄNGTERAR ATT Ebuilder inte saknar erfarenhet inom om-rådet. Företaget driver, tillsam-mans med Västra Götalands-regionen, ett av landets största e-handelsprojekt. På uppdrag av just Ekonomistyrningsverket sköter man EU-gemensamma Peppols svenska gateway.

– Vi har ännu inte fått uppsäg-ningen i vår hand. När vi väl ser den kommer vi att fatta beslut om ett eventuellt överklagande.

Trots att en av tre faller bort kommer Ekonomistyrnings-verket, enligt Peter Norén, inte att göra ytterligare upphandling av ramavtal för e-handels-tjänster.

– Belastningen kommer så klart att öka på de båda kvarva-rande leverantörerna. Vi känner oss ändå trygga med att de kommer att kunna ge stöd till samtliga myndigheter som av-ropar på ramavtalen.

Statliga myndigheter och vissa andra organisationer i den stat-liga inköpssamordningen kan sedan den 7 september avropa från Logica och Visma Pro-ceedo.

Avrop görs med förnyad kon-kurrensutsättning.

PER ER IKSSON

”Vi slåss om att få åka”HALLÅ DÄR, Helena Rom som har tagit över stafettpinnen efter Kalle Krall och utsetts till upp-handlingschef på SKL Kom-mentus Inköpscentral.

Helena Rom kommer närmast från tjänsten som upphandlings-chef i Solna men har även haft motsvarande jobb i Danderyd.

Hur känns det nya jobbet?– Det är helt otroligt roligt.

Det är som ett hus fullt med upp-handlingskompetens. Inköps-centralen och vårt systerbolag Affärsconcept sitter på två vå-ningsplan. Det är en ära att få komma hit varje dag.

Du började den 1 augusti i år, vad har du ägnat den första tiden åt?

– Jag har fokuserat på att lära känna organisationen, arbets-sättet och kundkretsen. Den nya inköpscentralen bildades i ja-nuari och under de första måna-derna har det pågått ett febrilt utvecklingsarbete. Vi har utar-betat ett nytt system tillsam-mans med Visma Opic. Systemet ska göra det lättare för de upp-handlande myndigheterna och enheterna att få tillgång till av-talen. Det systemet lanseras i da-garna.

Vad ska du förändra?– Vi ska inte förändra utan nu

handlar det snarare om att full-följa. Vi ska göra resursfördel-ningar på rätt sätt och fi nslipa detaljerna under hösten.

– Under hösten och våren kommer vi även att ha ett antal regionala träffar för att fördjupa samarbetet med kommunerna och landstingen. Det är en förmån att få åka runt och besöka upphandlingsverksamheter. Jag överdriver inte, det är kanonkul att vara ute och besöka upphand-lare. Vi slåss om att få åka.

NELLY VISANJI

ESV diskar Ebuilder

Klarade inte skall-krav. Peter Norén på ESV säger upp avtalet med Ebuil-der.

» E-DELEGATIONEN HAR SLAGIT fast att öppna standarder är första-handsval vid val av teknisk lös-ning när myndigheter handlar upp it-system. Men enligt fors-karen Björn Lundell är det stor skillnad på teori och vad som i praktiken sker vid upphand-lingstillfället.

När myndigheter står inför att göra stora inköp är alltid praxis att göra en upphandling för att

välja det bästa alternativet med största kostnadseffektivitet.

» NÄR DET KOMMER till investe-ringar i it-system kan ibland val göras på helt andra grunder en-ligt forskning från Högskolan i Skövde.

– I vår forskning ser vi att många organisationer helt struntar i regeringens och E-de-legationens direktiv. I stället

väljer de lösningar som inte bygger på öppna standarder, säger Björn Lundell vid Forsk-ningscentrum för Informations-teknologi vid Högskolan i Skövde.

Skövdeforskarna menar att dagens situation, där många upphandlingar görs utan före-gående analys, är mycket pro-blematisk.

PER ER IKSSON

”Stor skillnad på teori och praktik”

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s



Senaste nytt

Notiser

p

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s

webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor.

Gör den till din startsida!

www.uh24.se

Myndigheter ignorerar bilkrav » Statliga myndigheter har blivit

sämre på att upphandla miljöfordon. Andelen nyinköpta, miljögod-

kända fordon minskar generellt. På personbilssidan var minskningen visserligen marginell, från 93 procent under 2009 till 92 procent 2010. Syndar mest gör Försvarsmakten, Fortifi kationsverket, Lantmäteriet, Tra-fi kverket och Rikspolisstyrelsen.

Andelen godkända lätta lastbilar minskar desto mer – fallet är från 94 procent år 2009 till fjolårsnoteringen 68 procent. Andelen utryckningsfor-don som är miljöbilar sjönk från 60 procent år 2009 till 51 procent 2010.

***Kvalitetsmässaom upphandling » Kvalitetsmässan, som hålls på

Svenska Mässan i Göteborg mellan den 15 och 17 november, satsar i år extra mycket på upphandlings- och inköpsfrågor.

Det aktuella läget i upphandlings-utredningen presenteras av dess ordförande Anders Wijkman. Pro-grammet är framtaget i samarbete med SOI.

Kvalitetsmässan arrangeras vart annat år och har sedan starten år 1989 vuxit i omfattning och blivit en viktig mötesplats för medarbetare inom offentlig sektor. Konferensen väntas locka cirka 4 000 deltagare.

”Skynda på e-upphandling”

Foto

.

» EU-KOMMISSIONÄREN MICHEL BAR-

NIER driver på omställningen till e-upphandling. En ny expert-grupp ska skynda på utveck-lingen.

EU-kommissionen ser e-upp-handling som mer än ett sätt att spara pengar. Ny teknik och mo-derna processer har potential att både effektivisera och påskynda offentlig upphandling, vilket i sin tur gynnar köpare, leveran-törer och skattebetalare.

– E-upphandling är framtiden för offentlig upphandling, säger Michel Barnier, kommissionär med ansvar för den inre mark-naden och fi nansiella tjänster.

– När offentliga upphandlare får hjälp med att hantera kom-plexa transaktioner blir upp-handlingarna bättre och mer fel-fria.

» HAN FÖRUTSPÅR ATT de fl esta of-fentliga upphandlingar kommer att skötas elektroniskt inom fem till tio år. Att börja förbereda för den förändringen redan nu är självklart:

– På EU-nivå måste vi se till att den rättsliga och politiska miljön stöder övergången.

En reformerad lagstiftning inom området offentlig upp-handling är en av tolv priorite-rade åtgärder på den inre mark-naden.

Enligt siffror från EU-kom-missionen driver öppen och konkurrenskraftig offentlig upp-handling ner kostnaderna med cirka fyra procent.

Det innebär en nätt besparing i storleksordning motsvarande närmare 200 miljarder kronor.

– Förhoppningen är att kunna hjälpa medlemsstaterna att på-skynda övergången till e-upp-handling, fortsätter Michel Bar-nier som i svaren på EUs grönbok hittar stöd för en vid-gad an-vändning av e-upphandling.

» EN RAD PRAKTISKA åtgärder an-nonseras nu för att öka utnytt-jandet av e-upphandling inom

EU-området. Kommissionen ska exempelvis börja övervaka an-vändningen av e-upphandling mellan medlemsstaterna i syfte att främja bästa praxis.

Deltagare sökes till en ny, in-formell expertgrupp för e-upp-handling.

Gruppen ska sammanföra kvalifi cerade experter på ut-formning och genomförande av elektroniska upphandlings-system.

PER ER IKSSON

Mer. Michel Barnier vill se mer e-upphandling. Han tror att de fl esta offent-liga upphandlingar kommer att skötas elektroniskt inom fem till tio år.

Foto

: EU

-ko

mm

issi

on

en

.

Senaste nytt




Rättviks krav prövas av kammarrätten

Vi erbjuder målinriktad och individanpassad kompetensutveckling för att ge människor ökad konkurrenskraft på arbetsmarknaden

Competens - vi kan arbetsmarknad

Vi har ett brett utbud av tjänster inom utbildning, arbetsmarknadsinsatser och omställning, som ökar våra deltagares möjligheter att snabbt komma ut i jobb!

-utbildning, yrkessvenska, omställning och mycket mer.

Ring 08-120 663 00 så berättar vi mer.

Läs mer om vårt utbud på:www.competens.se www.facebook.se/competens

» KAMMARRÄTTEN PRÖVAR RÄTTVIKS

kommuns upphandling av livs-medel där djurskyddskraven gick över EUs miniminivå.

En dom som vunnit lagakraft kommer att bli prejudicerande.

Rättviks kommun har i fl era år kämpat för stärkta djurskydds-krav. Förvaltningsdomstolens gröna ljus för de krav som ställdes vid upphandlingen av mejeri-, kött- och äggprodukter till skol- och äldrevårdskök gav eko i hela Upphandlarsverige.

Servera överklagade med mo-tiveringen att skall-krav måste kunna kontrolleras. Omedelbart efter att överklagandet kom in frös kammarrätten upphand-lingen, vilket innebär att kom-munen inte kunde teckna avtal enligt tilldelningsbeslut.

Nu meddelar kammarrätten

att den kommer att pröva ärendet. Prövningstillstånd lämnas bara i fall som kan ses som prejudicerande.

» EXAKT HUR LÄNGE vi får vänta på domen är oklart. Kammarrätten ville ha Rättviks svar redan den 25 augusti, men kommunen har begärde att få uppskov för att ombudet ska kunna trimma ar-gumenten.

Annette Riesbeck, kommu-nalråd i Rättviks kommun, är inte överraskad av överkla-gandet. Hon hoppas att få rätt:

– Det är många kommuner i landet som följer ärendet mycket noga. Många har stora förvänt-ningar på att vi lyckas, säger hon till Dalarnas Tidningar.

Rättviks livsmedelsupphand-ling har ett större symbolvärde

Lantbrukarna står på Rättviks sida » Visst går det att ställa höga djurskyddskrav vid offentlig upphandling.

Tricket är, enligt Europarättsjuristen Christina Möll som är specialiserad inom EG-rätt och offentlig upphandling, att formulera kraven så att de är förenliga med de EU-rättsliga principerna.

Landets lantbrukare, LRF, ställer sig på Rättviks kommuns sida i striden om djurskyddskrav som går längre än EUs minimikrav. LRF har låtit Christina Möll utreda saken.

I utredningen slås fast att djurskyddskrav är att betrakta som ett legitimt krav vid urvalet av vilka produkter den upphandlande kommunen önskar köpa in. I en miljömässig upphandling kan krav alltså ställas – under för-utsättning att de är förenliga med de EU-rättsliga principerna för offentlig upphandling.

än värde i pengar. Upphand-lingen väntas vara värd en miljon kronor per år under tre års tid.

» DET VAR EFTER att ha fått sin förra livsmedelsupphandling under-känd som kommunen gjorde om

den enligt Miljöstyrningsrådets detaljerade kriterier.

I den underkända upphand-lingen krävdes livsmedel som var ”producerade enligt svensk djurskyddslag”.

PER ER IKSSON



Senaste nytt


Notiser

Foto

: Ale

xan

de

r Lin

dsr

töm

» NÄSTA ÅR ARRANGERAS Eco Pro-cura i Malmö. Den europeiska konferensen för hållbar upp-handling väntas locka 400 delta-gare, nästan dubbelt så många som förra gången.

Konferensen anordnas av Local goverments for sustaina-bility, Iclei, och är Europas största forum för dialog mellan kommuner och andra aktörer.

» MALMÖ STAD HAR varit före-gångare på några områden inom upphandling i samband med ar-betet med hållbar stadsutveck-ling och etiska frågor. Kommu-

nens nya upphandlingspolicy sätter tydligt fokus på just hållbar upphandling.

Ilmar Reepalu, kommunsty-relsens ordförande, säger att Malmö stad ligger i framkant bland världens kommuner när det gäller ekologisk och social hållbarhet. Mot den bakgrunden tycker han att det är naturligt att denna konferens hålls i Malmö nästa år.

– När det gäller hållbar upp-handling går det dessutom alltid att bli ännu bättre.

Uppemot 400 personer för-väntas komma till Malmö och får

ta del av föreläsningar, work-shops, utställningar och studie-besök under nästan tre dagar.

» FÖRRA GÅNGEN ECO Procura ar-rangerades, i Reykjavik år 2009, lockade konferensen cirka 220 deltagare från 41 länder.

Till de internationella nyhe-terna hör också att Sverige sedan den 1 juli axlar ordförandeskapet i Public Procurement Network, PPN.

Konkurrensverket leder det arbetet i samråd med socialde-partementet.

PER ERIKSSON

Malmö laddar för hållbar upphandling

» INKÖP GÄVLEBORGS STEFAN Ax-elsson har formerat om sina krafter i en teamorganisation.

Sedan halvårsskiftet är Inköp Gävleborgs 21 upphandlare or-ganiserade i fyra ungefär lika stora team. En person i varje team fungerar som teamledare – som till sitt stöd har upphand-lingschefen Stefan Axelsson och de sex medarbetare som arbetar med verksamhetsstöd.

– Även om det är alldeles för tidigt att dra några mer djupgå-ende slutsatser känner vi att teamstrukturen passar bra för upphandlingsarbete, säger Ste-fan Axelsson.

» ETT TEAM ARBETAR med upphand-lingar inom områdena bygg och energi och ett annat med it, tele och ekonomi. Transport- och fordonsupphandlingar är orga-niserade i ett team medan det fjärde laget svarar för det breda området förbrukningartiklar, resor, utbildning, livsmedel och vård.

– Skulle exempelvis livsmedel eller vård växa sig mycket större är det självklart möjligt att bryta ut dem till ett femte team.

Upphandlarna arbetar med samma områden som i den tidi-gare organisationen – då arbetet utfördes i två upphandlings-grupper under varsin chef. En grupp svarade för ”mjuka” varor och tjänster såsom vård, it och

möbler medan fordon, bygg och maskiner räknades till den ”hårda” avdelningen.

» ANLEDNINGEN TILL OMORGANISA-

TIONEN är att de gamla upphand-lingsgrupperna växt sig lite för stora:

– Teamindelningen ger ökad närhet samtidigt som det blir möjligt att expandera med ytter-ligare någon eller några medar-betare per team när det behövs.

Stefan Axelsson är nöjd med teamledarrollens utformning:

– Det är möjligt att utan dra-matik gå in och ur denna befatt-ning och rollen kan, om teamet så vill, rotera. På så sätt kan vi locka medarbetare som kanske känt sig osäkra på exempelvis personalledning.

Inköp Gävleborg är ett kom-munalförbund som består av kommunerna Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Söderhamn och Älvkarleby. Stefan Axelsson berättar att för-bundsledningen löpande utvär-derat organisationens effekti-vitet.

– Denna organisationsföränd-ring har varit helt odramatisk. Även om jag vet att andra upp-handlande enheter har formerat sig på ungefär samma sätt kommer inspirationen inifrån.

Hur lång tid tog föränd-ringsarbetet?

– Det har genomförts på tre månader med alla medarbetare engagerade.

PER ERIKSSON

Inköp Gävleborg bildar lag

Passar bra. – Vi känner att teamstrukturen passar bra för upphandlings-arbete, säger Stefan Axelsson.

Mellerud bryter mot lagen » Melleruds kommun följde inte

lagen vid försäljningen av hotell- och spaanläggningen i Kroppefjäll.

Hotell- och spaanläggningen har länge varit en förlustaffär för Mel-leruds kommun. Fast kommunen var lite för angelägen att göra sig av med fastigheten.

Förvaltningsrätten har i en dom kommit fram till att hotellförsäljning-en var olaglig. Kommunstyrelsens beslut har därför upphävts.

Förvaltningsrätten noterar att an-läggningen inte såldes till den som bjöd mest. Dessutom tar rätten fasta på att försäljningsprocessen inte genomförts som ett öppet anbuds-förfarande. Överlåtelsesumman, fem miljoner kronor, är alltför låg och be-skrivs som ett riktat stöd till en enskild näringsidkare. Mellerud överklagar inte förvaltningsrättens beslut. Exakt hur felet kommer att rättas och/eller drabba köparna, som i dag driver verksamheten, är fortfarande oklart.

***Vårdupphandling rullar på » En av världens största sjukvårds-

upphandlingar, värd cirka 15 miljarder kronor, fortskrider enligt tid-planen. Anbudsinbjudan för driften av S:t Görans sjukhus i Stockholm är nu klar.

Anbuden ska vara inlämnade se-nast den 17 oktober. Tilldelningsbe-slutet kommer enligt den preliminära tidplanen att offentliggöras i januari nästa år.

Akutsjukvården vid S:t Görans sjukhus bedrivs i dag av bolaget Ca-pio. Vårdavtalet mellan landstinget och Capio går ut den sista decem-ber 2012. Det kan inte förlängas.

S:t Göran är ett av landets största, mätt i antal akutpatienter. Vid sjukhu-set erbjuds internmedicin, kirurgi, or-topedi, neurologi, anestesi/intensiv-vård och akut omhändertagande.

Senaste nytt

25UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Behöver ni anställa upphandlare, upphandlings-jurist eller upphandlingschef? Använd er av Upphandling24:s kanaler och nå 17 000 kandidater.

Kontakta Åsa Johansson 08-453 61 05 eller [email protected] för mer information.

» OFFENTLIGA UPPHANDLARE INOM

livsmedelsområdet har svårt att få gehör för sina krav på miljö och djurskydd.

Nyheterna handlar oftare om domstolsprocesser än goda ex-empel.

Men det fi nns ett lysande un-dantag – ekomjök.

Den ekologiskt producerade andelen av många kommuners mjölkinköp är mycket bety-dande. Hans-Åke Hammar-ström, Nordenchef vid Arla Foods:

– Vi är tacksamma för att de offentliga matupphandlarna under två decennier bidragit till den ekologiska utvecklingen.

Han är övertygad om att of-fentlig upphandling inom detta område sprider sig som ringar på vattnet och driver på livs-medelsutvecklingen.

Ekologiska val i offentlig upp-handling ger eko i fl era steg.

– Genom att kommuner och landsting upphandlar ekologisk mat bidrar det till att uppnå lo-kala miljömål och öka konsu-menternas efterfrågan på ekolo-giska produkter.

Enligt statistik från exem-pelvis Upphandlingsbolaget är 83,1 procent av den mjölk som Göteborgs stad köper in ekolo-gisk. Siffran för år 2008 var 71,7 procent.

» MJÖLK ÄR DEN i särklass största eko-varan. Bland grönsakerna kan nämnas att andelen eko-mo-rötter är 37,6 procent och vitkål 30,0 procent. Av kaffekonsum-tionen är 27,0 procent ekologisk.

Arlas bedömning är att eko-mjölken kommer att stå för 20 procent av all mjölk

på den svenska marknaden år 2020.

Hans-Åke Hammarström menar att medvetna konsu-menter, som konsekvent efter-

frågar ekomjölk, också väljer fl er livsmedel som producerats utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel.

PER ERIKSSON


Ekomjölk – här har upphandlarna lyckats

Foto

: La

rs A

rda

rve

.

Mjölken framåt. Arla tror att eko-mjölken står för 20 procent av all mjölk på den svenska marknaden år 2020.


Affärer ERFARENHETSDAGARNA

UPPHANDLING24 • NUMMER 6| 2011

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m

HÄR HÄR ÄRÄRJURYNJURYN

”

Här är årets

Ted Ekman,upphandlingssakkunnig, Almega.

Bo Höglander,chefredaktör, Anbudsjournalen.

Lisbeth Johnson,ordförande,SOI.

Bo Nordlin,chefredaktör,Upphandling24.

Har under lång tid arbetat framgångsrikt för att skapa goda förutsättningar för att göra bra upphandlingar. Har arbetat med att skapa säkra och effektiva processer, där fokus legat på uppföljning och att generera ett resultat.

Per Dahlgren, Region Skåne.

Varje pristagare föräras en handblåst glasskulptur från Stockholms glasbruk, specifi kt

framtagen för prisutdel-ningen av designern och glasblåsaren Karin Hammar.

För tredje året delar Upp-handling24 ut fem priser till förtjänstfulla personer inom offentlig upphandling. I år delades priset ut den 4 okto-ber på Berns, under Erfaren-hetsdagarna. Här är samt-liga pristagare med juryns motivering.

Livslång insats för offentlig upphandling:

PerDahlgren


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Foto

: An

de

rs E

liass

on

Årets förnyare: Fredrik Eriksson

Årets upphandling: Elisabeth Sundelin

Årets opinionsbildare: Eva Sveman

Årets upphandlingschef:David Braic

Vågar bryta ny mark genom att testa en egen avrops-modell – för-nyad rangord-ning – som ökar konkurren-sen och ger bättre villkor. Samtidigt förblir avropen från ramavtalen enkla.

Fredrik Eriksson, Västra Götalandsregionen.

Har tänkt till och åstadkommit en upphandling som ger ökad livskvalitet för de boende. Samti-digt tas kreativi-teten tillvara hos leverantörerna, som ges stort utrymme att utforma verk-samheten och tävla med sina bästa lösningar.

Har med hu-mor och stor sakkunskap kämpat för sunt förnuft inom offentlig upphandling. Med sin vassa penna är hennes remiss-svar alltid läs-värda och fyllda med konstruktiva förbättrings-förslag.

Har på kort tid åstadkommit mycket för att stärka upphand-lingens status i den egna orga-nisationen. Han är en aktiv kom-munikatör och sprider budska-pet om möjlig-heterna med upphandling både internt och externt.

”

” ”

”

Elisabet Sundelin, Solna stad.

Eva Sveman, SKL.

David Braic, Växjö kommun.

pristagare


Affärer FÖRDJUPNING


Varukorgar

Att upphandla ett stort sortiment med hjälp av en varukorg är ingen enkel uppgift. Det är många frågor som varje upphandlare måste ta ställning till. Med hjälp av upphandlingskonsulten Magnus Nilsson och andra experter navigerar Upphandling24 mellan olika utvärderings-modeller och prisstrategier. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Så hanterar du varukorgen

» ATT UPPHANDLA ETT stort sortiment är kom-plicerat. Det vanligaste sättet är att använda sig av en varukorg där de produkter som ska köpas under kommande avtalsperiod fi nns med. Något mått på hur stor varukorgen ska vara fi nns inte. Utgångspunkten är i stället att den ska spegla de kommande köpen så gott det går.

– I praktiken är det svårt att fånga upp allt. Många gånger går det inte att få med 100 procent av det som kommer att köpas under avtalsperioden i varukorgen. Men en tum-regel kan vara att åtminstone 80 procent av det som ska köpas fi nns med, säger upp-handlingskonsult Magnus Nilsson, Peak Pro-curement.

För att varukorgen ska bli så heltäckande som möjligt krävs att upphandlaren skaffar sig en bild av de varor som används i verk-samheten. Det kan ske med stöd av statistik över de varor som har köpts under de se-naste åren. Utifrån det sätts sedan den nya varukorgen samman. Upphandlaren måste också ha kontroll över om det skedde något särskilt som avvek från det normala under den senaste avtalsperioden. Om det är en va-rukorg med kontorsmöbler som ska sättas samman är det viktigt att ta hänsyn till att

det kanske genomfördes en större renove-ring under förra avtalsperioden som innebar att en ovanligt stor mängd stolar eller lik-nande köptes in.

– Om man med hjälp av varukorgen gör en utvärdering efter avtalsperioden, och då ut-värderar de verkliga köpen, ska man få samma vinnare som när man gjorde utvärde-ringen vid upphandlingen. Så realistisk ska varukorgen vara, säger Magnus Nilsson.

Knepigt kräva leverans av alltÄven om varukorgar tillhör det vanligaste tillvägagångssättet har metoden sina kända begränsningar. Det gäller framför allt utvär-deringen av varukorgen. En viktig fråga när stora mängder varor ska utvärderas är hur de ska jämföras om inte alla anbudsgivare kan erbjuda alla de varor som den upphandlande myndigheten efterfrågar. Magnus Nilsson säger att det absolut lättaste är att ställa krav på att anbudslämnaren ska kunna leverera allt som efterfrågas.

– Det fungerar i en del upphandlingar, men är ganska orealistiskt i andra fall. Det kan bli oerhört byråkratiskt om den upp-handlande myndigheten kräver att alla leve-rantörer ska kunna leverera allt. Så fyrkan-

tigt är det få som vill ha det. Samtidigt måste man ju ha styrsel på upphandlingen så att man inte får dåliga grejer, säger han.

För att lösa de problem som uppstår när en anbudsgivare inte kan leverera allt det som efterfrågas har olika utvärderingsvarianter prövats. Ett sätt har varit att helt enkelt ta bort alla de varor från utvärderingen där inte alla anbudsgivare har lämnat prisuppgifter. Metoden har prövats i domstol och under-känts.

Så kallade belastningspris är ett annat till-vägagångssätt vilket innebär att man i utvär-deringen sätter ett fi ktivt pris, ett så kallat belastningspris, på de varor där en viss an-budsgivare inte har lämnat uppgifter. Det kan ske på olika sätt.

En variant är att en blank prisrad hos en leverantör belastas med det pris som den an-budslämnare har lämnat som har det högsta priset på samma produkt. En annan variant är ett genomsnitt på samtliga leverantörers pris på produkten.

Domar ger olika beskedDe här metoderna för utvärdering är fram-komliga men inte invändningsfria. De öppnar bland annat för strategiskt agerande


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


från leverantörernas sida som medvetet kan avstå från att lämna priser på vissa av de varor som utvärderas i varukorgen.

– Den leverantör som vet att han är dyrast på marknaden på en viss produkt kan ju fak-tiskt medvetet välja att inte lämna ett pris ef-tersom belastningspriset blir lägre. Anbuds-givaren får helt enkelt en konkurrensfördel av att inte lämna pris alls, förklarar Magnus Nilsson.

Det fi nns en hel del domar som rör använ-dandet av belastningspriser men de pekar i viss mån åt olika håll. I vissa fall har det setts som en godtagbar väg att använda det högst inkomna anbudspriset på en tom prisrad. I andra fall har det inte godkänts. Belastnings-priser har dock godtagits av domstol i de fall de har varit förutsägbara, det vill säga att de har varit angivna i förväg och dessutom pro-portionerliga.

”Kan slå snett”Advokat Pernilla Norman på Lindskog Malmström Advokatbyrå är tveksam till an-vändandet av belastningspriser.

– Att lägga på ett belastningspris på den le-verantör som överhuvudtaget inte erbjuder en vara kan slå väldigt snett, menar hon.

En tänkbar undran är om det kan vara en otillåten direktupphandling när det handlas från en grossists hela sortiment trots att den egentliga upphandlingen bara omfattade en varukorg med kanske hundra varor. Gene-rellt är det är dock att dra frågan för långt, anser Pernilla Norman.

– Allt kan ingå i upphandlingen även om man väljer att utvärdera utifrån en varukorg. Förfrågningsunderlaget måste formuleras på ett sådant sätt att det framgår att även andra varor än de som ingår i varukorgen kommer att köpas.

Hon menar också att det är viktigt att ut-forma utvärderingsmodellen på ett sådant sätt att anbudsgivarna inte håller högre priser på de varor som inte fi nns med i varu-korgen och därmed inte utvärderas.

– Utvärderingsmodellen får inte ge an-budsgivarna utrymme att ta igen på gung-orna vad de förlorar på karusellen, säger Per-nilla Norman.

” EN TUMREGEL KAN VARA ATT ÅTMINSTONE 80 PROCENT AV DET SOM SKA KÖPAS FINNS MED I VARU-KORGEN”

MAGNUS NILSSON,UPPHANDLINGSKONSULT

PEAK PROCUREMENT


Affärer FÖRDJUPNING


Varukorgar

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Samtidigt är det inte möjligt, eller ens önskvärt, att försöka styra leverantörerna att ha offi ciella bruttoprislistor i branscher där det vanligtvis inte förekommer.

– Upphandlingar med varukorgar ställer verkligen stora krav på beställarkompetens, tillägger hon.

I arbetet med att väga samman varukor-gens pris handlar det oftast om vanlig mul-tiplicering, det vill säga styckpris, literpris eller annat enhetspris multiplicerat med det uppskattade antal som kommer att köpas in. Finns det inte statistik att utgå ifrån får man sätta fi ktiva värden. Även om man har be-fi ntlig statistik att utgå ifrån bör den justeras med förväntade förändringar i köpbeteende.

– När man upphandlar många artiklar gäller det även att vara noga med att ange rätt enheter. Det är lätt att ta fel på styckpris och buntpris när man räknar pris på exem-pelvis block, säger Magnus Nilsson.

Jämför produkt för produktJuristen Christina Möll ifrågasätter använ-dandet av varukorgar överhuvudtaget. Hon anser att det inte går att komma ifrån att den bästa metoden när det gäller sortimensupp-handlingar är den enklaste, att helt enkelt ta alla varor och jämföra priset, produkt för produkt, med stöd av ett dataprogram.

– Det är förstås en mycket arbetskrävande metod men det är det värt, konstaterar hon.

Hon understryker att tillvägagångssättet förutsätter att det inte bara är styckpriset som värderas, utan att buntpris med styck-pris används.

– I annat fall kan det ju slå snett om en le-verantör offererar en pärm för 60 kronor styck men buntpris med tio block för 22 kronor styck. Här måste förutsättningarna vara tydliga liksom köparansvaret att följa upp och hålla fast vid offerten.

I utvärderingen görs sedan jämförelser ar-tikel för artikel. Genom att göra en samman-ställning av en leverantörs pris på samtliga artiklar får man sedan ett slutgiltigt värde där en anbudsgivare är bättre än en annan.

– Det kanske kan tyckas vara något av en idiotlösning men det är ett tillvägagångssätt som fungerar. Det är också bättre än att ar-beta med varukorgar där det kan uppstå pro-blem med urval och likabehandling.

Hon menar att risken med varukorgar är att upphandlaren konstruerar in sig i ett hörn där det blir fel.

– Om den konkurrenskraftigaste pro-dukten avseende pris och kvalitet ska köpas, hur vet man att en produkt är konkurrens-kraftig om den inte ingår i en varukorg?

Christina Möll hävdar att det i så fall är

bättre att göra grovjobbet först och sedan ta hjälp av ett dataprogram och organisatio-nens ekonomer för att räkna på hur det slår.

– Före upphandlingen kan man också jobba med att se om enstaka produkter med stora volymer sticker iväg i prislistan. Kanske ska man i så fall jobba med att upphandla vissa produkter separat, säger hon.

Vad gäller kvalitet förespråkar Christina Möll att man ska göra som i Frankrike och andra EU-länder där upphandlarna via egna undersökningar tar fram underlag för att de-fi niera vad som är bra kvalitet på en vara. Marknadsundersökningen ger besked om den optimala produkten och vad den kostar.

– Upphandlarna borde i mycket större ut-sträckning defi niera vad som är kvalitet genom att skaffa sig en känsla för marknaden och vilka produkter som fi nns. Sedan tycker jag att de skulle våga köra en lägstaprisupp-handling, säger hon.

Beställd vara ersätts med dyrareEtt annat välkänt problem vid massupp-handlingar är leverantörer som inte leve-rerar som offererat. Här kan det vara fråga om att en erbjuden produkt vid beställning ersätts av en annan, dyrare vara.

Det är särskilt vanligt när det gäller kon-torsmaterial och livsmedel, enligt en fors-

” UTVÄRDERINGSMODELLEN FÅR INTE GÖRA ATT ANBUDSGIVARNA KAN TA IGEN PÅ GUNGORNA VAD DE FÖRLORAR PÅ KARUSELLEN”

PERNILLA NORMAN, L INDSKOG MALMSTRÖM ADVOKATBYRÅ


Foto

: Bo

No

rdlinkarrapport, genomförd på uppdrag av Kon-

kurrensverket. Här är ett elektroniskt beställningsverktyg

ett stort stöd eftersom det leder beställarna rätt och gör att de avropar på avtalade pro-dukter.

Annars handlar det om att bemöta felleve-ranserna med traditionellt uppföljningsar-bete. Via stickprover får köparen kontrollera att det levereras rätt saker, det vill säga de produkter som är offererade.

– Ett annat sätt är att uppmana dem som arbetar ute i verksamheten att vara upp-märksamma på felleveranser, men det är en krånglig väg. Det är inte lätt för personalen på en förskola att veta om det kommer fel grejer. För att reagera måste de ju dessutom veta vad som är rätt produkter och det är ingen självklarhet. För att lyckas är det nöd-vändigt att skapa en genomtänkt beställar-organisation, säger Magnus Nilsson.

Kräver samma prisStefan Axelsson jobbar som upp-handlingschef på Inköp Gävle-borg. Här är strategin att möta le-verantörers hänvisningar till dy-rare ersättningsprodukter med krav på att de ska ha samma pris som de offererade. Han under-stryker också hur viktigt det är att jobba med kontroll och uppfölj-ning för att upptäcka avvikelser från avtal. Samtidigt har han en ganska avspänd inställning till le-verantörernas prisstrategier.

– En skicklig affärsman är alltid strateg. Det ligger i affärsmässig-heten. Alla utvärderingsmodeller går dessutom att testköra om du är en duktig leverantör. Jag ser inga konstigheter i det. Det viktiga är att leverantören inte bryter mot avtalsvillkoren, säger han.

Prisändringar är också en punkt som kan ge problem. Enligt Magnus Nilsson kan en leverantör vara bunden av priserna i en varu-

korg i ungefär ett till två år. Men priser måste i fl ertalet fall gå att reglera. Här kan man jobba med prisregleringsklausuler. Före upphandlingen är det viktigt att lyssna till branschens önskemål om hur prisregle-ringen ska gå till. En metod kan vara att ef-terfråga rabatter på offi ciella prislistor i upp-handlingen. Om det sker förändringar i pris-listorna ska de nya priserna sedan godkännas av köparen inom till exempel en månad.

– Att en återförsäljare får justera pris som en följd av förändringar i leverantörens offi -ciella prislista kan fungera i vissa branscher. Problemet är i de fall en tillverkare har fl era olika prislistor. Då måste man veta vilken prislista som gäller och när den höjs. Här krävs att upphandlaren har koll på vem man handlar med och hur rutinerna i branschen ser ut, säger Magnus Nilsson.

Andra sätt är att koppla prisutvecklingen till ett index som priserna regleras mot. Att prissätta enligt leverantörens inpris och

lägga på en marginal är ett annat sätt. Det sker ofta inom byggbran-schen. Många använder sig av ra-batter. Det kan bli komplicerat, särskilt i de fall rabatterna är olika beroende på hur stora volymer som köps in.

– Det innebär att pengar ska delas ut till olika förvaltningar i efterhand och det kan kräva en ganska rejäl administration. Många anser att problemen över-stiger vinsterna, särskilt som det mest är fråga om småpengar, säger Magnus Nilsson.

Leverantörer tvingas vara kreativaPå Karlstads kommuns upphandlingsenhet jobbar Rose-Marie Andersson. Hon och hennes kollegor i Karlstad och de kringlig-gande kommunerna försöker tillsammans hitta upphandlingsvarianter som ska lösa en del av de problem som de traditionella meto-

derna för massupphandlingar för med sig. Ett exempel är den upphandling av lekmate-rial till förskolor som gjordes nyligen. Tidi-gare använde man sig av varukorgar.

– Men det är väldigt svårt att utvärdera va-rukorgar med lekmaterial. Hur jämför man till exempel två pussel på ett bra sätt?

I stället gav kommunen leverantörerna i uppdrag att på egen hand utrusta en för-skoleavdelning för ett visst antal barn enligt ett antal givna förutsättningar. En prisram för hur mycket det fi ck kosta slogs fast och anbudslämnarna fi ck dessutom ge en rabatt-sats som gällde för hela produktkatalogen.

Rose-Marie Andersson är nöjd med ut-fallet som hon tycker har blivit mycket bra. Samma metod har även använts för att upp-handla utrustning till klassrum.

– Ett stort plus var att vi kunde använda oss av leverantörernas egen kreativitet. De kunde erbjuda oss nya och oväntade lös-ningar. Det var en spännande modell för upphandling, säger Rose-Marie Andersson. ■

Använder ni er av varukorgar vid sortimentsupphandlingar?

Katarina Virkkunen, upphandlingschef, Håbo kommun– Vi gör oftast våra stora sortimentsupp-handlingar via olika nationella eller regio-nala samordnade upphandlingar. – En fara med stora kompletta varukorgar är att mindre leverantörer in-te kan eller vill lämna anbud. Ibland väljer vi därför att själva göra mindre sortimentsupphandlingar eftersom vi har märkt att vi får fl er lokala anbud om vi agerar på egen hand.

Kirsi Karlsson, upphandlingschef, Sandvikens kommun– Vi använder varukorgar när sortimentet är brett och valmöj-ligheterna många. Vi vill ha net-toprissatta produkter av dem vi köper mest av och rabatter på resten. Nettoprislistan får inte vara för omfattande. Ett problem när det gäller utvärderingen är att en leverantör kan sätta ner priserna på sin nettoprislista men ta igen det på de övriga rabatterade produkterna. Ett annat problem är att det är omöjligt att utvärdera allt. En fråga vi brottas med är om vi verkligen får den bästa leverantören.

Thorbjörn Magnusson, upphandlare, Skogsstyrelsen– Nej, vi har inte använt oss av varukorgar. Det har faktiskt inte kommit på tal. Vi arbetar med nettoprislistor i stället. Men visst skulle en varukorg kunna vara ett alternativ för att fånga in ett stort sortiment.

Stefan Axelsson un-derstryker hur viktigt det är att jobba med kontroll och uppföljning.

Kreativ. Rose-Marie Andersson och hennes kol-legor i Karlstad försöker hitta kreativa upphand-lingsvarianter.


Affärer JÄTTEPROJEKT


» MED TVÅ STORA forskningsanläggningar precis intill varandra kommer Lund garan-terat att bli en het destination för forskare från hela världen. På Brunnshög i stadens nordöstra del har markarbetena för Max IV Laboratoriet redan kommit igång.

Bakom det synkrotronljuslaboratorium som just börjat byggas står Max-lab vid

Lunds universitet. För de runt 800 forskare som i dag trängs i den nuvarande anlägg-ningen kommer nybygget att förbättra möj-ligheterna att hitta framtidens material, lä-kemedel och energilösningar.

– Det nya laboratoriet gör det möjligt för fl er forskare att studera material, molekyl för molekyl och atom för atom, säger Göran T

Andersson, upphandlingsrådgivare för Max IV Laboratoriet som ska stå färdigt 2015.

Grannen European Spallation Source, ESS, är inte lika långt kommen, utan be-fi nner sig fortfarande i förberedelse- och ut-vecklingsfasen. Detta jättemikroskop invigs sommaren 2019 och väntas vara i full drift först 2025. ESS är ett europeiskt samarbets-

Max IV Laboratoriet i Lund är det hittills största infrastrukturprojektet inom svensk forskning. Tre upphandlare och en upphandlingsråd-givare håller som bäst på att utrusta laboratoriet med avancerad specialteknik för cirka 1,5 miljarder kronor. Om fyra år slås portarna upp. TEXT: PER ER IKSSON

Max IV. Forskningsanläggningen skulle kunna se ut så här. Den externa formen är ännu inte avgjord och det fi nns fl era förslag. Den här modellen kom-mer från Fojab.

Han utrustar forskningslabbför miljarder


Foto

: Pe

r Erik

sso

n

projekt med en budget på 14 miljarder kronor

– De båda anläggningarna kommer att komplettera varandra i studiet av olika mate-rial, fortsätter Göran T Andersson och be-rättar att Max IV Laboratoriet är det hittills största infrastrukturprojektet inom svensk forskning.

Särskild upphandlingsenhetMax IV Laboratoriet fi nansieras av svenska intressenter. De närmare tre miljarder kronor i förväntade investeringar kommer från Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova, Region Skåne samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

I beloppet är inte infrastruktur, bostäder och kontor för alla de företag som förväntas växa upp runt anläggningarna inräknat. Pengamässigt handlar det sammantaget om nivåer i höjd med bygget av Öresundsbron som gick på runt 20 miljarder kronor.

För att inte tynga Lunds universitets van-liga upphandlingsverksamhet har det etable-rats en särskild enhet inom Max IV Labora-toriet.

Utöver Göran T Andersson – som tidigare varit upphandlingschef i Karlskrona – ingår

Peter Malmsten, Per Brask och Staffan Lorin i den garvade gruppen.

– Den dag som projektorganisationen övergår till en driftorganisation tror jag det kommer att räcka med en upphandlare.

Den enskilt största upphandlingen, av själva byggentreprenaden, är redan avklarad. Den vanns av Fastighets AB ML4 som är ett konsortium bestående av Peab och Wihl-borgs. Fyra företag deltog.

Eftersom universitetet inte tillåts äga fas-tigheter är det ett hyresavtal som upphand-lats. ML4 kommer att uppföra, förvalta och hyra ut de specialutformade byggnaderna under 25 års tid. Till byggnadskomplexet hör bland annat en 320 meter lång tunnel under jord.

Kontraktet är på 1,3 miljarder kronor. Summan beräknas på en fi ktiv hyra utifrån leverantörernas anbud. Vad den slutliga hyran blir beror på utvecklingen av räntor och index under avtalstiden.

– Nu arbetar vi med att införskaffa all den teknik som behövs inne i laboratoriet, säger Göran T Andersson som räknar med att sam-manlagt få genomföra cirka 150 upphand-lingar.

Gemensamt för alla dessa upphandlingar

är att de går över tröskelvärdet på 1 243 000 kronor. De genomförs som öppna upphand-lingar enligt LOU – och det är det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet som efter-frågas.

Avtalen sluts som ramavtal där även re-servdelsförsörjning ingår.

– Vi är mycket noga med att följa Lagen om offentlig upphandling och inom ramen för den göra goda affärer. Ett annat uttalat mål är att slippa överprövningar.

14 upphandlingar Hittills har 14 upphandlingar genomförts. Stora delar av linjäracceleratorn är redan be-ställda. Uppsalaföretaget Scandinova Sys-tems och tyska RI Research Instruments hör till dem som kammat hem leveranser.

Ordern till Scandinova Systems på 18 puls-generatorer, RF-enheter, är företagets hit-tills största. RI Research Instruments svarar för acceleratorstrukturer. De första leveran-serna kommer om ungefär ett år.

– Även om vi har tidsprioriterat och mo-dulindelat alla upphandlingar är det ofrån-komligt att delar av utrustningen ställs i lager i väntan på att våra tekniker ska mon-tera ihop den till en helhet.

Jätteprojekt. Max IV Laboratoriet är det hittills största infrastrukturprojektet inom svensk forskning. Göran T Andersson är upphandlingsrådgivare för Max IV Laboratoriet som ska stå färdigt 2015.


Affärer JÄTTEPROJEKT


Foto

: Gu

nn

ar M

en

an

de

r

I en lagerlokal står en tolv meter bred och 3,6 meter hög så kallad mock-up. Lådkon-struktionen är en exakt kopia av synkrotron-anläggningens underjordiska tunnlar och behövs för att klara byggets stränga krav på vibrationer.

– Senare kommer en simulator att byggas för att kunna bedöma vad som behövs i ex-empelvis kablageväg.

Fler donatorer ger fler rörDet är inte alldeles lätt att i förväg planera upphandlingarna. Alla detaljer är nämligen inte klara. Antalet strålrör, som leder det in-tensiva ljuset ut till respektive experiment-station, beror exempelvis på hur det går med fi nansieringen.

Lyckas man locka fl er donatorer till pro-jektet kommer antalet rör att öka till fl er än sex. I själva byggnaden kommer det att fi nnas plats för expansion.

Merparten av de komponenter och del-system som efterfrågas är både avancerade och kostsamma. Teknikhöjden begränsar an-talet möjliga leverantörer.

Får ni in tillräckligt många anbud för att hålla konkurrensen vid liv?

– Antalet anbud har hittills legat på runt fem per upphandling, snarare än 50, säger Göran T Andersson som konstaterar att man inte behöver hålla leverantörerna ifrån sig.

Att upphandla så pass specialiserade pro-dukter innebär ett mycket nära samarbete med ansvariga forskare.

Arbetet styrs av en så kallad detailed design report där anläggningen specifi -ceras och leder till tekniska kravspecifi ka-tioner:

– I dem petar vi upphandlare garanterat inte. Vi fogar den tekniska kravspecifi ka-tionen som bilaga till förfrågningsunder-laget.

Hur hittar ni det innovativa inslaget i detta vetenskapliga industriprojekt?

– I upphandlingar som den här, med ett så pass stort inslag av forskning och utveckling, gäller det självklart att tillåta alternativa bud.

Skulle den nya lag som är på förslag om så kallad förkommersiell upphandling ha underlättat för er? Tanken bakom den lagen är ju att myndigheter via upphand-ling ska få ta hjälp i sitt innovationsarbete av företag.

– Nej, jag är inte säker på det. Vi efter-frågar inte produkter som enbart fi nns på ritbordet, utan sådant som faktiskt kan leve-reras och sättas samman av vår personal.

Arbetsspråket i upphandlingen är eng-elska. De möjliga leverantörerna fi nns i länder som Frankrike, USA, Sverige, Tysk-land, Storbritannien, Ryssland. Upphand-lingar annonseras ut via Opic och Ted.

Fler forskare. Dagens Max-lab används dygnet runt av forskare sex dagar i veckan. En dag sker underhåll. Här arbetar Sverker Werin och Annette Pietzsch. Max IV Laboratoriet kommer varje år att användas av minst 2 000 forskare.


Max IV Laboratoriet betalar för sina inköp i euro. Valutautvecklingen är därmed en av de faktorer som styr när i tiden olika pro-dukter ska handlas upp. Göran T Andersson bekräftar:

– Vi följer valutakurserna mycket noggrant.

Söker lokala entreprenörerDen påtagliga internationella prägeln till trots saknas inte öppningar för lokala entre-prenörer.

– Vi kommer att behöva hjälp med meka-nisk design och tillverkning av olika metall-konstruktioner.

Tipset till företagare i regionen som själva är för små för att kunna bärga uppdragen är att samarbeta.

– Tyvärr är kunskapen om hur offentliga upphandlingar genomförs inte den bästa hos alla småföretag.

Därför har Max IV Laboratoriet tillsam-mans med Region Skåne genom Tita-pro-jektet genomfört informationsträffar för fö-retag som vill sälja produkter och tjänster till projektet. Budskapet är klart:

– Det räcker inte att ringa och säga ”kom och hälsa på för att se vad vi kan”. Så arbetar vi inte, säger Göran T Andersson:

– Tricket är att noga läsa förfrågningsun-derlagen och lämna bud på det vi frågar efter. Ofta består förfrågan av olika paket där man kan svara på hela eller delar av dem.

Engelskan kan förstås vara en komplice-rande faktor för små företag. För upphand-

larna själva är språket däremot inget större hinder.

Språkgranskning fi nns med som en inte-grerad del av upphandlingsprocessen som består av väl utvecklade och kvalitetssäkrade rutiner. ■

FLYTTBARA LOKALER MED INBYGGD

WOW!EFFEKT

Värmeåtervinning! Vilka stora klassrum!

Öppen planlösning!

Foto

: Mal

te D

anie

lsson

/

Det brukar vara mycket som imponerar på våra nya besökare. Många överraskas av hur ljust och trivsamt det är. Den höga standarden och låga energiförbrukningen brukar få folk att höja på ögonbrynen. Likaså den korta etableringstiden – på bara 8–10 veckor är den nya skolan eller kontoret på plats och inflyttningsklar.

Får vi imponera på dig också? Kontakta oss via temporent.se/lokaler

Max IV Laboratoriet öppnar nya möjligheter för den internationella materialforskningen. Molekylära strukturer och ytor kan studeras på en högre detaljeringsnivå än tidigare.

En laser skapar extremt korta pulser av elek-troner. Vid sin färd genom den 250 meter långa linjäracceleratorn i laboratoriets underjordiska tunnel uppnås en hastighet nära ljusets.

Elektronerna förs in i två ringar, varav den största har en omkrets på 528 meter – en me-ter mer än Colosseum i Rom. I ringarna böjs elektronernas bana av med hjälp av kraftiga magneter.

Det är vid avböjningen som det intensiva synkrotronljuset avges. Genom särskilda strålrör leds ljuset därefter ut till de olika experimentsta-

tioner där själva forskningen bedrivs. Beroende på hur strålrör och experimentstation är kon-struerade kan olika typer av experiment utföras.Det nya laboratoriet har tre föregångare. Max I, med en lagringsring på 32 meters om-krets, är från 1986. År 1995 invigs den 96 meter stora lagringsringen i Max II av kungen. Max III tillkom 2007 och är delvis en experimentstation för att utveckla den teknik som ska användas vid Max IV Laboratoriet.

Dagens Max-lab används dygnet runt sex dagar i veckan. En dag är vikt för underhåll. Max IV Laboratoriet kommer varje år att använ-das av minst 2 000 forskare. Den fasta personal-styrkan ökar från dagens cirka 125 personer för att hamna på 150–160 personer.

Större omkrets än Colosseum i Rom


Affärer FUNKTIONSUPPHANDLING


» – VI HAR GJORT fl era funktionsupphand-lingar under de senaste åren. Vi har positiva erfarenheter av att välja och utvärdera leve-rantörer på det här sättet. Arbetet sköts på ett bättre sätt och priset i anbuden har blivit lägre, säger Peter Garvö.

Kommunens senaste funktionsupphand-ling gällde drift och underhåll av parker och vägområden i norra delen av staden. Kon-traktet började gälla i april och sträcker sig till 2015 med möjligheten till ett eller två års förlängning.

Inför upphandlingen specifi cerade kom-munen vilket arbete som skulle utföras. Man bestämde också vilka krav som leverantören måste uppfylla. Den som uppfyllde alla krav och angav det lägsta priset vann upphand-lingen.

– Det innebär att leverantörerna inte kon-kurrerade om vem som kunde uppfylla kraven bäst. Tävlingen gällde i stället enbart vilken leverantör som hade det lägsta priset, under förutsättning att den uppfyllde alla våra krav, säger Peter Garvö.

Att kommunen valde en upphandling med skallkrav innebär att man slipper göra en ut-värdering och skattning av varje leverantörs förmåga att uppfylla olika krav och öns-kemål.

Det kan vara både svårbedömt och tids-krävande.

– Som upphandlare är det här en enklare process. Vi är ganska pressade ekonomiskt och det här leder till anbud med lägre pris. Utvärderingen blir också mer objektiv. Att sätta poäng, som man gör i många upphand-

lingar, är egentligen ganska subjektivt. Men vi är självklart alltid noga med skallkraven, säger Peter Garvö.

Viktigt med säkerhet och utbildningDe allmänna krav som Peter Garvö och hans kollegor satte upp gällde i första hand admi-nistrativa föreskrifter, personalfrågor och säkerhet. Bland kraven fanns att leveran-tören måste ha en god ekonomisk ställning samt att personalen måste ha relevant ut-bildning och erfarenhet från arbete med park, natur och trädhållning.

Dessutom fanns det krav på att företaget måste upprätta ett platskontor och att plats-chefen måste ha minst tre års erfarenhet inom området.

Till det kommer att en del av personalen

Arbetet sköts på ett bättre sätt och priset är lägre, säger Peter Garvö om funktionsupphandlingar. Han är upphandlare i Falu kommun och har genomfört många upphandlingar av den typen. Erfarenhe-terna är positiva. TEXT: ALBIN HASSELGREN

Funktionsupphandling i stället för detaljstyrning

Leverantören är experten


Foto

: An

de

rs h

ellm

an

ska vara certifi erad för att besiktiga lek-platser.

– De skallkrav som vi satte gäller i första hand leverantören generellt. Vi fokuserar inte på hur de utför sitt arbete i detalj. Det sker ingen utvärdering av hur anbudsgivaren klipper en gräsmatta, utan vi undersöker om leverantören har rätt förutsättningar för att göra det på ett bra sätt. De här kraven ställs också för att vi vill att vårt samarbete med le-verantören ska fungera smärtfritt, säger Peter Garvö.

Utöver skallkraven ställde man upp funk-tionsbeskrivningar. De innehåller mål och

funktioner för alla uppgifter som ingår i upp-handlingen.

– När det gäller beskrivningarna ligger fokus på säkerhet och funktion, säger Peter Garvö.

– Funktionsbeskrivningarna är ganska komplexa. Om vi tar gräsmattor som ex-empel så fi nns det en allmän beskrivning som gäller alla funktioner i avtalet, en gene-rell beskrivning för parkmark och en be-skrivning för vegetation. Om man som entre-prenör arbetar med gräsmattor måste man ta hänsyn till alla beskrivningarna, säger Peter Garvö.

I funktionsbeskrivningarna står det att gräsytor ska vara slitstarka aktivitetsytor med högt estetiskt värde. Gräsytorna ska tåla lek, bollspel och vistelse. Dessutom ska gräset vara friskt och enhetligt.

Enhetlighet ett kravUtöver funktionsbeskrivningarna ingår ett par anmärkningar, som beskriver mer speci-fi ka krav, i avtalet. Gräset ska exempelvis vara sex centimeter högt och max en tred-jedel av längden får klippas av vid varje klipptillfälle.

– När det gäller växtlighet är ett av de vik-

” VI FÖRUTSÄTTER ATT LEVERANTÖREN ÄR KOMPETENT OCH VET HUR HAN SKA NÅ MÅLEN”

PETER GARVÖ,UPPHANDLARE , FALU KOMMUN




tigaste målen att det ser enhetligt ut. Det kan handla om att gräset ska vara klippt på samma sätt eller att ett buskage ska vara lika högt överallt, förklarar Peter Garvö.

Säkra lekplatserEtt annat exempel är lekplatser som enligt överenskommelsen ska fungera och kunna användas på ett säkert sätt.

– Vi tar inga risker i arbetet och därför är säkerhet en viktig komponent i funktionsbe-skrivningarna. Målet är att besökare ska känna sig trygga och kunna använda om-rådet till det som det är till för, tillägger Peter Garvö.

Dessutom innehåller funktionsbeskriv-ningarna föreskrifter om hur tillsynen av områdena som sköts ska fungera och hur till-synsdokumentationen ska se ut.

Förtroende för entreprenörenPeter Garvö menar att det fi nns fl era fördelar med en funktionsupphandling.

– I och med att det inte står exakt hur man ska göra, bara vad som ska uppnås, förut-sätter det att leverantören är kompetent och vet hur han ska nå målen. Man måste ha för-troende för entreprenören, säger han.

Dessutom påpekar han att kommunen inte behöver utöva samma kontroll över leveran-törens arbete som vid en traditionell upp-handling.

– Men vi har en egen kontroll av att målen uppnås. Sen är också alla boende i kom-munen en kontrollfaktor. De hör av sig om något är fel, säger Peter Garvö.

Om leverantören inte sköter arbetet till-räckligt bra kan det utdömas vite.

– Det är mycket sällsynt att vi behöver an-vända viten eller möta leverantören i en domstol. I vanliga fall reder man ut tvisten själva innan det går så långt, säger Peter Garvö.

När det gäller exempelvis skada på träd är vitet 20 000 kronor per träd. När det gäller gräs uppgår motsvarande summa till tusen kronor per kvadratmeter. Leverantören får ingen bonus om man gör ett extra bra arbete. Anledningen är att det bara fi nns en nivå på det arbete som ska utföras och det är att det ska vara full funktion.

– Vi har 80 lekplatser i kommunen. Om det är tio de har skött extra bra så innebär det att de har skött 70 dåligt. Det fi nns inget över eller under, påpekar Peter Garvö.

Totalt fi ck kommunen in sex anbud och konkurrensen mellan dem var stenhård.

– Alla uppfyllde våra grundläggande krav. Den största skillnaden mellan de leverantö-rerna var, förutom en viss skillnad i pris, deras miljöarbete, säger Peter Garvö.

Inget detaljstyrt arbeteTill slut bestämde man sig för Sydsvensk markservice. Företaget har lång erfarenhet när det gäller att ställa upp i funktionsupp-handlingar.

Lennart Olsson, regionansvarig på Syd-svensk markservice, tycker att samarbetet med kommunen fungerar bra.

– De var duktiga på att värdera anbuden och det fanns en tydlighet i underlaget och det underlättar alltid arbetet, säger han.

Lennart Olsson anser att det positiva med en funktionsupphandling är att leverantö-rens arbete inte är detaljstyrt.

– Vi kan fritt disponera våra resurser och arbeta smart. Vi kan till exempel prioritera att arbeta på platser där mycket folk rör sig, säger han.

Men det fi nns även nackdelar med me-toden.

– Det största problemet med funktions-upphandlingar är att det alltid fi nns diskus-sionspunkter. Det händer att beställaren och vi har olika syn på hur uppdraget ska skötas, säger Lennart Olsson.

Ofta ska arbetet utvärderas utifrån en fackmässig bedömning och det kan ge upphov till olika tolkningar.

God kontakt avgörandeMen Lennart Olsson påpekar också att en funktionsupphandling inte alltid är det bästa alternativet.

– Ibland kan det vara bättre med en tradi-tionell upphandling. Det beror på vem mot-parten är. Om samarbetet fungerar bra med anbudsgivaren brukar också en funktions-upphandling ge bra resultat. Däremot skapar en dålig relation ofta problem i den här typen av upphandlingar, säger han.

Lennart Olsson säger att Sydsvensk mark-service samarbetat länge med Falu kommun och att relationerna mellan dem är goda.

– Men det har hänt att vi har avslutat kon-trakt som inletts med en funktionsupphand-ling för att samarbetet inte har fungerat, säger han.

Han får medhåll av Peter Garvö.– Nyckeln till en framgångsrik funktions-

upphandling är en dialog med leverantören. Vi har till exempel driftmöten en gång i må-naden med alla leverantörer, säger han. ■

Använder ni funktionsupphandlingar?Pernilla Jönsson, inköpschef, Alvesta kommun – De fl esta upphand-lingar vi gör, i alla fall när det gäller tjänster, innehåller inslag av funktionsupphandling. Vi kan inte tala om exakt hur leverantö-rerna ska agera. Anbudsgivaren är experten, inte kommunen. Vi har till exempel precis upphandlat ledarskapskurser. I det fallet satte vi ett mål som vi ville uppnå med kurserna, men vi bestämde inte exakt vad föreläsaren skulle prata om.

Örjan Olsson, upphandlingschef, Gotlands kommun:– Vi använder funk-tionsupphandlingar i många fall. Men det är sällan att de är rena funktionsupphand-lingar utan ofta fi nns inslag av andra meto-der också. Vi har pratat internt om att tänka mer på vilka mål vi vill uppnå snarare än att detaljstyra. Jag tror att den här typen av upphandlingar kom-mer mer och mer.

Henning Rickardsson, upphandlingschef, Norrtälje kommun– Ja, det gör vi. Särskilt i upphandlingar där vi kanske inte har den rätta kunskapen om hur saker och ting ska lösas. Då är det bättre av vi specifi cerar funktionen och att leverantören får ta fram lämpliga lösningar och förslag.


Hur gör ni för att få verksamheten att ställa krav i upphandlingar?

» VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN HADE 17 sjukhus och 140 vårdcentraler som gjorde sina egna inköp. Det var svårt att analysera behov och vo-lymer från olika leverantörer.

Inköpsorganisationen var tvungen att vän-da sig till leverantörerna för att få besked om köpta volymer, avtalstrohet och köp utan-för avtal.

Foto

: Ch

ristia

n P

ette

rsso

n

Den ledande tidningen för förvaltnings- och verksamhetschefer i offentlig sektor.

www.obiz24.se

OBIZ24 är den nya affärstidningen för dig som arbetar i offentlig sektor. Tidningen fokuse-rar på lyckade lösningar och goda exempel, allt för att inspirera och ut-veckla kommun, landsting och statliga myndigheter.

Fem nummer per år

Direktdistribuerad till 25 000 mottagare inom stat, kommun, landst-ing och offentligt ägda bolag

Obiz24 är affärstidning-en för dig som är besluts-fattare eller verksamhets-chef inom offentlig sektor

Fakta OBIZ24

KOMMUNEXPERT:

Fatta lönsammainvesteringsbeslut

JURIDIKEXPERT:

Olagliga beslut måste kunna hävas

FLYTTSUGEN?

Det här får du om du byter kommun

BÄSTA VARUMÄRKE

+STATEN LÅNAR MILJARDER AV KOMMUNERNA

HÄR TJÄNAR KVINNLIGA CHEFER MER ÄN SINA MANLIGA KOLLEGOR

KRAFTIG KRITIK MOT

MISSBRUKSUTREDNING

MAGASINET OM OFFENTLIGA AFFÄRER

BRA TIPS!

PIGGARE ÄLDRE MED

PROVTAGNING I HEMMET

ANJA PÄRSON KOMMUNENS

PRIS 79 SEK

www.obiz24.se

LÄSOBIZ24 PÅ WEBBEN!


Affärer UPPDELAD UPPHANDLING


Experiment i Växjö

Styckad upphandlingen balansgång

» FÖRÄNDRINGENS VINDAR HAR under senare år blåst på upphandlingsområdet i Växjö. Under upphandlingschefen David Braics

ledning har kommunen på ett par år fått ett inköpssystem på plats och inrättat en sam-ordnad varudistribution.

– Det har varit mycket arbete, men vin-sterna är stora. Vi jobbar med inköpsfrågor på nya sätt, säger David Braic.

Uppdelade upphandlingar är bra – om de sker med måtta. Så kan Växjö kommuns försök att dela upp sin senaste livsmedelsupphand-ling ända ner till enskilda poster sammanfattas. Målet var att få med små leverantörer. Det uppnåddes med råge, men det betyder inte att resultatet blev problemfritt. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL


Foto

:An

de

rs E

liass

on

” VAD VI SÅG VAR ATT EN UPPDELAD UPPHANDLING ÖPPNAR FÖR MINDRE PRODUCENTER SAMTIDIGT SOM DEN ÄR INTRESSANT FÖR STÖRRE AKTÖRER”

DAVID BRAICUPPHANDLINGSCHEF,

VÄXJÖ


Affärer UPPDELAD UPPHANDLING


” LEVERANTÖRERNA KUNDE VÄLJA VILKEN DEL AV AFFÄREN DE VILLE VARA MED OCH KONKURRERA OM”

DAVID BRAICUPPHANDLINGSCHEF, VÄXJÖ

Växjö kommun gjorde ett experiment som gick ut på att dela upp den senaste livsmed-elsupphandlingen ända ner till minsta pro-dukt. Målet var att få in anbud även från mindre producenter. Upphandlingen in-leddes med att kalla både små och stora leve-rantörer till ett informationsmöte. Det gjordes i samarbete med LRF.

– Vi berättade för leverantörerna att de inte behövde lämna anbud på jättestora poster. I stället kunde de välja vilken del av affären de ville vara med och konkurrera om, berättar David Braic.

Fyra upphandlingarAffären var uppdelad i fyra separata upp-handlingar. De omfattade kött, mejeripro-dukter, bröd samt frukt och grönt. I samtliga fall efterfrågades ekologiska varor. Anbud kunde lämnas på mindre volymer. En liten leverantör kunde alltså välja att bara lämna anbud på ett urval poster. Varorna skulle le-vereras till en enda adress eftersom Växjö har samordnad varudistribution.

Att dela upp upphandlingarna på det här sättet var ett experiment, men det höll. I alla fall sett till antalet inlämnade anbud. När an-budstiden var till ände hade kommunen fått in anbud från 17 leverantörer. Av dem var 13 från närområdet. Traditionellt brukar kom-munen få in anbud från tre fyra leverantörer.

– Vi tecknade dessutom avtal med alla 17. Inga föll bort eftersom alla kunde lämna anbud på ett mindre urval. De små har inte haft en chans tidigare. Nu fi ck alla avtal, be-rättar David Braic.

Så långt är allt gott och väl. Men trots de

goda intentionerna hamnade de små leve-rantörerna i kläm.

– Det visade sig att upphandlingen fortfa-rande var intressant för större aktörer trots att upphandlingen hade styckats upp, kon-staterar David Braic.

De stora grossisterna lämnade också anbud och följaktligen blev det svårt för de mindre leverantörerna att konkurrera med priset. Så även om kommunen tecknade avtal med samtliga 17 leverantörer fi ck vissa i realiteten väldigt små delar.

– Ibland var det fråga om pyttedelar. Det ledde förstås till besvikelse bland en del le-verantörer och visst hade det varit trevligare om de hade fått en större del. Men det är konkurrens på området och vi kan självklart inte garantera att någon får avtal. Vi har ändå ansträngt oss och förhoppningsvis har vi hjälpt dem att bygga upp sin verksamhet så att de kan komma igen. Jag hoppas de ser positivt på att vi har försökt tänka nytt, säger David Braic.

Stora leverantörer irriteradeDe stora leverantörerna hade också syn-punkter på upphandlingen. En del var irrite-rade över affärens uppstyckning och Växjö drabbades av en överprövning på upphand-

lingen av frukt och grönt. Paketeringen var argumentet. Men kommunen fi ck rätt i för-valtningsrätten och kammarrätten medde-lade inte prövningstillstånd efter överkla-gande. Uppstyckningen fi ck även rent prak-tiska konsekvenser för David Braic och hans medarbetare.

– Vi var visserligen beredda på att upp-lägget skulle ge oss mer jobb men vi anade inte i vilken utsträckning. Resultatet blev ett enormt arbete med förberedelser, förfråg-ningsunderlag och utvärdering.

Tillsammans med sju kommunerArbetet komplicerades också av att upp-handlingen gjordes i samarbete med sju mindre kranskommuner med olika förut-sättningar. Det var framförallt Växjös in-köpssystem och samordnade varudistribu-tion som utgjorde den största skillnaden. När anbudstiden var klar skulle 32 utvärde-ringar göras.

Utvärderingen skedde per vara vilket innebar att en leverantör kunde få avtal på 20 produkter av 50 medan en annan kunde få avtal på fem produkter. Förfrågningsun-derlaget var ute i slutet av 2010. Avtalen, så när som på det om frukt och grönt som över-prövades, var klara den 1 april och resulte-rade i ramavtal på max fyra år.

Även om affären bara ligger några må-nader tillbaka i tiden har David Braic hunnit dra en hel del slutsatser av försöket.

– Vad vi såg var att en uppdelad upphand-ling öppnar för mindre producenter samti-digt som den fortfarande är intressant för större aktörer.

Nästa upphandling kommer inte att styckas upp på samma sätt som den senaste.

– Då blir det fråga om större poster – men de får inte bli för stora. Det krävs fi nger-toppskänsla för att få med de små leverantö-rerna. Vi får inte heller riskera att de stora leverantörerna drar sig ur om de bara vinner små delar. Här måste vi hitta en bra balans.

David Braic framhåller att ett inköps-system är ett måste om en upphandling ska kunna delas upp på det här sättet. Annars fungerar inte upplägget.

– Utan inköpssystem skulle det vara ogör-ligt för beställarna att hålla reda på vilka le-verantörer som har fått avtal och vilka pro-dukter som ingår i de antagna leverantö-rernas sortiment. Med ett system behöver de inte hålla reda på vilka leverantörer vi har avtal med eftersom de kan söka på produkter i inköpssystemet, säger David Braic. ■ Paketeringstvist. Ramavtalet om frukt och grönt var det enda som överprövades.


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


När Lidingö kommun skulle välja en leve-rantör av skolmat bytte man upphand-lingsmetod. I stället för att låta leverantörerna tävla om det lägsta priset bestämde Lidingö vad maten fi ck kosta och be-dömde anbuden enbart utifrån kvalitet. TEXT:ALBIN HASSELGREN

Fast prisFast pris gav kvalitet gav kvalitet på skol-på skol-matenmaten

» ÄVEN OM PRISET blev högt är Sinikka Suutari, upphandlare i Lidingö kommun, nöjd med resultatet.

– Det här var en helt ny och en ganska obe-prövad metod för oss, men jag är nöjd med utfallet. Måltider passar perfekt för den här typen av upphandlingar, säger hon.

I stället för att leverantörerna skulle bjuda under varandra bestämde Lidingö kommun vad skolmaten fi ck kosta och leverantö-rernas bud bedömdes enbart efter kvalitet.

Det är första gången kommunen använder metoden när det gäller inköp av måltider. Ti-digare har man bara använt den vid några enstaka tillfällen vid upphandling av andra tjänster. Upphandlingen resulterade i att kommunens kostnader för måltiderna steg med mellan fem och 38 procent beroende på hur det tidigare avtalet såg ut.

Kontraktet, som är värt 190 miljoner

kronor, gäller i fyra och ett halvt år med start under 2011.

Även den vinnande leverantören, service-företaget Sodexo, är nöjd med det nya upp-lägget.

– Den här typen av upphandlingar är ofta tydliga och pedagogiskt enkla. Och det är så-klart alltid kul att leverera en tjänst med en hög kvalitet, tycker Ulrik Alexandersson, af-färsutvecklare på Sodexo.

Minst tio procent ekologisktNär det gäller kvaliteten bedömdes anbuden utifrån en rad faktorer. En väsenlig del var hur stor andel ekologiska livsmedel som fanns i maten. Vissa tillsatser förbjöds.

– Vi hade ett lägsta krav på tio procent när det gäller andelen ekologiska livsmedel, säger Sinikka Suutari.

Kommunen bedömde också hur många av

måltiderna som leverantörerna lagade från grunden.

– Men det är inte möjligt i alla fall. I de fall det blev helfabrikat var kravet ändå att maten skulle hålla hög kvalitet. När det gäller helfabrikat som korv och köttbullar vill vi att de ska vara kravmärkta och ha en hög kötthalt. Vi sa ett bestämt nej till chicken nuggets, säger Sinikka Suutari.

Dessutom tog man hänsyn till hur många rätter respektive leverantör erbjuder varje dag och om det serverades färskt bröd, soppa samt fi l och müsli. Även variationen i maten och att den var anpassad till målgruppen be-dömdes.

– Större barn föredrar till exempel inter-nationell mat med mycket smak. Små barn vill däremot ha mat som inte är kryddad, på-pekar Sinikka Suutari.

Hon förklarar också att de utvärderade le-




” DET HÄR ÄR EN HELT NY OCH OBEPRÖVAD METOD FÖR OSS, MEN JAG ÄR NÖJDMED UTFALLET”

S INIKKA SUUTARI , UPPHANDLARE ,

L IDINGÖ KOMMUN

Jussi Halonen, upphandlingschef, Mora kommun– Vi har gjort en sådan upphandling när det gällde vårdplatser inom äldreomsorgen och vi är nöjda med resultatet. Man slipper problemet med att priskonkurrens försämrar kvaliteten. Budgetmässigt är de också enklare eftersom vi vet exakt vad det kommer att kosta. Däremot är det väldigt viktigt att man som upphandlare gör noggranna kvalitets-uppföljningar.

Har ni gjort upphandlingar till fast pris?Britt-Louise Oscarsson, upphandlare, Örebro kommun– Vi gjorde nyligen en upphandling med fast pris och utvärdering på kvalitet. Det gällde drif-ten av särskilda boen-den i kommunen och den upphandlingen fungerade bra. När det gäller den här typen av upphandlingar har det stor betydelse vad som ska köpas in. Jag kan tänka mig att det lämpar sig om man upp-handlar till exempel en skolmåltid.

Anders Kuyiser, upphandlingschef, Botkyrka kommun – Vi har gjort en upphandling med ett fast pris en gång. Det var när vi skulle köpa in en ny läroplattform. Då bestämde vi hur hög licenskostnad vi kunde tänka oss att betala och leve-rantörerna fi ck konkurera med vad de kunde erbjuda för funk-tioner. Vi kan tänka oss att göra det i större utsträck-ning men den här typen av upphandlingar passar bättre i vissa situationer än andra. Och det är viktigt att man känner till marknaden väl.

verantörerna efter hur stor del av maten som tillagas på samma plats som den serveras. Ef-fekten blev att 90 procent av maten i dag lagas på plats.

– Leverantörerna ska vara lyhörda för syn-punkter och låta alla vara med och tycka till om maten genom exempelvis enkäter, säger hon.

Köttkvaliteten utvärderades– Köttet i till exempel en gryta ska vara i hela bitar och inte som smulor som det ofta blir när man tillverkar billig mat, säger Sinikka Suutari.

Sinikka Suutari ville även att leverantören tydligt skulle beskriva hur man planerar att motverka svinnet i köket och vid serveringen. Resultatet blev att man på vissa skolor har en separat kö för att ta en andra portion.

Det gör att eleverna inte tar lika mycket mat i den första portionen. Dessutom har man tagit bort brickorna på några skolor.

– Att inte ha brickor gör att barnen tar mindre mat och i stället går fl era gånger. Att mat kastas är dåligt både för ekonomin och för miljön. Därför ville vi att arbetet för att motverka det skulle vara ett kvalitetskrav, säger hon.

De olika faktorerna viktades enligt ett för-utbestämt system.

– Systemet som vi poängsatte efter är ganska komplicerat. Vi la tonvikten på att maten skulle lagas från grunden, det gav 78 poäng, Att erbjuda soppa som ett komple-ment till de övriga rätterna tyckte vi däremot inte var så viktigt. Det gav endast en poäng.

Önskemål från föräldrar och eleverHur viktiga de olika kvalitetskraven var i ut-värderingen bestämdes utifrån en dialog med fl era intressenter. Upphandlingsavdel-ningen hade en dialog med eleverna i kom-munens skolor samt med barnens föräldrar.

– Föräldrarna gick ihop och startade en blogg där de samlade in namn och kom med olika önskemål. Föräldrarna hade särskilt

krav på att maten ska lagas från grunden och att den inte innehåller vissa tillsatser. Det valde vi att lägga stor vikt på. Dessutom har vi själva följt hur debatten kring skolmaten går och vet vad som efterfrågas, säger Si-nikka Suutari.

Att kvaliteten ligger på den nivå som utlo-vats följs upp på fl era sätt. Det fi nns det kla-gomålsblanketter som elever och skolans personal kan fylla i om de tycker att något är fel. Dessutom tittar man på leverantörens menyer för att undersöka om det är den mix av mat som man kommit överens om.

– Men vi är ibland på plats i köken och matsalarna för att se att allting fungerar som det ska i praktiken, påpekar Sinikka Suutari.

Bara två företagÄven om Sinikka Suutari är nöjd med upp-handlingen hade hon gärna sett att fl er leve-rantörer lämnade anbud.

– Vi ville ha många anbud. Därför delade vi till exempel upp upphandlingen i sju mindre områden. Men bara två företag valde att delta. Här har vi något att jobba med till nästa upphandling. Men det är fyra år dit så vi har tid att fundera, säger hon.

En av fördelarna när man väljer leverantör utifrån ett fast pris är att mindre företag får det enklare att konkurera med större ak-törer. När priset redan är bestämt har de små

företagen möjlighet att lyfta fram det de är duktiga på.

– Just den här branschen är väldigt volym-driven. De små leverantörerna kan aldrig nå samma låga pris som de stora. Dessutom fi nns det ingen risk att priset blir lägre på be-kostnad av kvaliteten, menar Sinikka Suu-tari.

Sinikka Suutari tror att det fi nns fl era an-ledningar till att man fi ck in så pass få anbud. En är att små aktörer har svårt att konkurera eftersom de enligt Lagen om anställnings-skydd måste ta över den befi ntliga perso-nalen i köken. Det försvårar för de mindre aktörerna som ofta vill använda sin befi ntliga personal.

Koll på marknadspriserDet fasta priset bestämdes utifrån erfaren-heter från tidigare upphandlingar och be-fi ntliga avtal. Eftersom kommunen satsade på att öka kvaliteten beslutade man att priset fi ck lova att var högre än tidigare.

– Vi insåg att om vi vill ha hög kvalitet måste vi betala för det. Vi tittade på priserna i de anbud som vunnit tidigare och våra egna avtal för att få en bra bild av marknadspri-serna. Vi undersökte också hur mycket olika faktorer påverkar priset. Till exempel hur priset påverkas av andelen ekologiska ingre-dienser i maten, säger Sinikka Suutari.

Sinikka Suutari menar att en av de vikti-gaste sakerna i en upphandling med fast pris är att ha väldigt bra koll på hur marknaden ser ut och vilka priser som råder. Det fi ck ef-fekter när man skulle göra en upphandling av den mat som serverades på äldreboenden. Där gjorde kommunen, till skillnad från in-köpet av skolmaten, en upphandling där le-verantörerna konkurrerade om pris i stället för kvalitet.

– När man ska göra en sådan här upphand-ling måste man ha bra koll på marknadspri-serna. Det hade vi inte när det gäller maten till äldreboenden och därför valde vi en tra-ditionell upphandling, säger hon.


Foto

: Ne

lly V

isa

nji

Nå beslutsfattarna i offentlig sektorVälj din egen kombination:Printannonsering:

nyhetsbrev

Webbannonsering:

Konferenserna

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR

MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNA

STYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland,

ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, involverar

upphandling i kampen mot ekobrott.

EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL,

INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”

alBORG JAGARAR A PENGARGöteborgs stad, involverar ar kampen mot ekobrott.

rreeeeer mmaaaaavtaGÖTEBSVARTAHelena Lans, Gupphandling i k

Tidning, Nyhetsbrev, Webb, Konferenser

Ett varumärke, fyra kanaler:

Enligt Sinikka Suutari är en upphandling med fast pris relativt lik en traditionell upp-handling när det kommer till svårighetsgrad.

– Det är klart att det alltid är enklare att utvärdera leverantören baserat enbart på prisuppgifter. Men vi har kvalitetskrav som ska uppfyllas i alla upphandlingar, säger hon.

Det var väldigt jämt mellan leverantörerna som ställde upp. Till sist föll valet på Sodexo. Ulrik Alexandersson är affärsutvecklare på Sodexo och var med och tog fram anbudet.

– Vi har gjort den här typen av upphand-lingar tidigare men det är inte jättevanligt. Jag tycker snarare att det under senare år lagts större vikt på pris än på kvalitet. Och det gäller särskilt upphandling av skolmat. Däremot tror jag vi kommer att få ser mer av upphandlingar med fasta priser framöver, säger han.

Sodexo är ett stort företag med möjlighet att göra omfattande inköp. Man skulle kunna tänka sig att den här typen av upphandlingar missgynnar Sodexo i och med att det inte ges möjlighet att konkurrera med ett lågt pris.

– Vi är positiva till upphandlingen och jag tycker att kommunen skötte det bra. Vi kan leverera hög kvalitet och bara för att vi är

stora betyder det inte alltid att vi kan hålla ett lägre pris än andra aktörer, säger han.

Flera överklagandenUpphandlingen inleddes under 2010, men arbetet drog ut på tiden och avslutades först under 2011. Anledningen var att fl era över-klagande lämnades in.

– Men överklagandena hade inget att göra med att vi enbart utvärderade anbuden efter kvalitet och inte pris. De gällde i stället andra saker som förekommer i alla upphandlingar, säger Sinikka Suutari.

Sodexo tyckte till exempel att kommunen inte hade varit tillräckligt tydlig med under-laget när den begärde in anbuden. Kom-munen kunde inte garantera exakt hur många äldre som skulle serveras mat eller hur många elever som ska gå i kommunens gymnasier.

– Nya äldreboenden byggs och gamla rivs. Många av våra elever väljer att gå i gymna-siet inne i stan. Det gör att vi inte kan säga exakt hur många måltider som måste till-lagas. Sodexo tyckte att affärsriskerna borde vara förutsägbara. Men vi fi ck rätt i över-prövningen, påpekar Sinikka Suutari.

Till sist, provsmakade ni maten själva innan ni bestämde er?

– Nej, vi smakade faktiskt inte på något. Smaken på maten var inte en av de punkter vi utvärderade leverantörerna på, säger hon. ■

Nöjd. Även om priset blev högt är Sinikka Suutari, upphandlare på Lidingö, nöjd med resultatet.


Affärer INKÖPSFUNKTIONENS ROLL


» HUR SKA INKÖPSFUNKTIONEN bäst placeras i organisationen? Det brukar vara ett populärt diskussionsämne när inköpschefer träffas. Men när andra chefer träffas brukar inte just det här ämnet automatiskt slinka in i diskus-sionen.

En anledning till att inköp inte upplevs ha en självklar plats i organisationen kan vara att det fi nns en inbyggd intressekonfl ikt i vad omgivningen förväntar sig av inköpsfunk-tionen. Inköp har historiskt brottats med fl era delvis motsatta förväntningar från led-ning och den övriga organisationen:• För att tillvarata organisationens samlade

inköpskraft är det nödvändigt att centra-lisera inköpsfunktionen.

• Det är viktigt att ligga nära verksamheten för att kunna lösa problem i produk-tionen.

• Inköp ska fungera som en operativ stöd-resurs som hanterar formalia och lagkrav.

• Inköp ska vara en integrerad del av kärn-verksamheten som skapar möjligheter till utveckling.Beroende på rådande lednings- och orga-

nisationsfi losofi er har dessa problem lösts på lite olika sätt under åren.

Inköp skötte allt operativt inköp – men utan inflytandeUnder 60- och 70-talet var inköp normalt en central funktion som skötte alla operativa inköp åt hela organisationen.

Men det skedde utan att inköpsfunktionen hade något som helst infl ytande över eller inblandning i affärsverksamheten. Undan-tagen här var företag som Ikea och HM, och säkert några fl er, som tidigt insåg inköps strategiska värde. Men i de allra fl esta orga-nisationer förde inköp en undanskymd till-varo. Det var oftast långt mellan inköps-chefen och koncernchefen – både fysiskt och mentalt.

Under 80-talet drog en våg av decentrali-seringar fram över Sverige och Västeuropa. Allt och alla skulle knytas närmare affärs-verksamheten. Att ha centrala enheter – som dessutom var operativa – var som att svära i kyrkan. Väl fungerande centrala inköpsav-delningar slogs sönder och fl yttades ut på af-

färsområdesnivå eller motsvarande. Men in-köpsavdelningen var inte ensam utan delade samma öde med andra centrala enheter, som till exempel ekonomifunktionen.

Under 90-talet började företag se pro-cesser överallt i organisationen. Nu insåg de att inköp inte bara är en samordningsfunk-tion, utan också ett tvärfunktionellt arbets-sätt, en process! Dessutom insåg organisatio-nerna att inköpsfunktionen oftast är integ-rerad med både produktion och logistik. Begreppet supply chain management myn-tades.

I producerande verksamheter fi ck inköp en ökad tyngd, eftersom de insåg vikten av att ha rätt saker på rätt plats vid rätt tillfälle för hela verksamheten.

I tjänsteproducerande verksamheter kom det stora uppvaknandet i och med krisen 2001–2002. Många organisationer insåg då att det inte längre gick att bortse från de be-sparingar som kunde uppnås med effekti-vare inköp.

Denna nya klarsyn gav inköpsenheten en ökad tyngd i organisationen. En motsva-

Inköpsskolan del IV

Var bör inköpsfunktionen placeras i organisationsschemat? Har den någon naturlig hemvist eller beror det på vad organisationen ägnar sig åt? Finns det en anledning till att en person kallas för inköpsdirektör och en annan för inköpsansvarig? De här och andra frågor tas upp i artikeln. TEXT: ANDERS KRON OCH MIKAEL WALLGREN

Inköpets plats styr status


Ill: K

jell T

ho

rsso

n

rande utveckling påbörjades i den offentliga sektorn några år senare.

På senare år kan man alltså generellt säga att inköp har börjat få en alltmer framträ-dande roll i organisationen. Det gäller i princip oberoende av om man är ett produ-cerande företag eller en statlig myndighet. Men tidtabellen och agendan för inköps-funktionens utvecklingsresa skiljer sig åt en del.

En starkt bidragande faktor till utveck-lingen under de senaste tio åren har – för-utom ekonomiska realiteter – varit möjlig-heten till ett väl fungerande it-stöd för inköp. Med hjälp av beställningssystem kan in-köpen (avropen) göras i organisationen, utan att inköpsavdelningen tappar kontroll över verksamheten.

Upphandlingssystem gör det möjligt för offentlig sektor att genomföra offentliga upphandlingar i organisationen, utan att kvaliteten äventyras. Tack vare inköps-system kan man kombinera att inköp (avrop) görs nära affären samtidigt som värdet av samordnade inköp tillvaratas. Det är det som menas med den så kallade hybridorganisa-tionen.

Genom att stödsystemen avlastar den cen-trala inköpsavdelningen kan denna istället fokusera på strategiska frågor samt på att sä-kerställa att en ”infrastruktur” för organisa-tionens inköp fi nns på plats, fungerar och underhålls. Detta i sin tur leder till att inköp förstärker sitt värde för organisationen. Dessutom knytsinköp då än tätare till både ledning och operativa enheter i organisa-tionen.

Inköps roll styrs av ledningens intresseInköps plats i den interna organisationen har ofta varit beroende av inköps roll. I boken Inköp i förändring behandlas det här fenomenet närmare. Där beskrives bland annat att i tjänsteföretag och i offentlig sektor har inköp oftast varit en rent stöd-jande funktion. Därför har inköp ofta place-rats under ekonomistaben.

I producerade verksamheter däremot, har inköp oftast varit nära integrerat med pro-duktionen, och i så kallade supply chains. Därför placeras inköp i de här företagen under produktionschefen eller motsvarande. I vissa företag, som Lantmännen, ingår då inköp i en supply chain-enhet som är repre-senterad i ledningsgruppen.

I handelsföretag, som HM och Akademi-bokhandeln, representerar inköpsfunk-tionen själva kärnaffären. Där är det vanligt

att den inköpsansvarige – ofta kallad inköps-direktör – rapporterar direkt till vd:n och sitter med i ledningsgruppen.

Inom offentlig sektor är det inte ovanligt att inköps verksamhet är fokuserad kring upphandlingsdelen av hela inköpsprocessen. Inköpsfunktionen ligger därför ofta placerad under en ekonomiavdelning eller en allmän stabsavdelning. Här rapporterar man ofta till en ekonomidirektör.

I bostadsbolag som Micasa är det där-emot viktigt att inköparna har en hög kom-petens inom entreprenadupphandling. Därför kan inköp ibland placeras under fas-tighetsavdelningen. I vissa bostads- och byggbolag har man förtydligat denna specia-listroll. De har splittrat inköpsfunktionen i en inköps- eller upphandlingsenhet under fastighet, som ofta är specialiserad på entre-prenadupphandling, och en enhet under ekonomi, som är mer inriktad på till exempel offentlig upphandling.

Inom den privata tjänstesektorn ligger inköp ofta inom en samlad stabsenhet, men rapporterar ofta direkt till vd och/eller re-gelbundet till ledningsgruppen.

I både offentlig sektor och privat tjänste-sektor gäller att, eftersom man i ökad grad köper in funktioner, öka inköps betydelse. Det påverkar roll och organisatorisk place-

ring. Man kan säga att i takt med att inköps andel av omsättningen ökar, ökar också san-nolikheten 5att inköp är med i lednings-gruppen.

Inköpsbolag, globalisering och outsourcingI större internationella koncerner är det van-ligt att inköp har ett tvärfunktionellt ansvar tvärs över bolags- och affärsområdesgrän-serna. Detsamma gäller ofta även för funk-tioner som ekonomi och hr. Det innebär att inköpschefen kanske inte alls rapporterar till en cfo, produktionschef, eller vd, utan till en inköpsdirektör i ett annat land, som i sin tur sitter i moderbolagets ledningsgrupp.

Om inköpschefen sitter i den lokala led-ningsgruppen, och hur han eller hon rappor-terar lokalt, varierar ofta på grund av tradi-tionerna i det aktuella landet. Exempelvis har Siemens och IBM denna typ av tvärfunk-tionell organisationsstruktur.

Inom offentlig sektor fanns det tidigare ett stort fokus på att pressa priser genom att samordna volymer. Det resulterade ibland i att inköpsavdelningar gjordes om till inköps-bolag som gav service åt fl era myndigheter eller förvaltningar. Så skedde exempelvis på Posten och inom Stockholms Stad.

När sedan utvecklingen gick mot att inköp

Centraliseradorganisation

Decentraliseradorganisation

Hybrid-organisation

1970 1990 2010

Grad av centralisering

tid

Operativinköpssamordning

Samordningmed logistikoch MA

Supply ChainManagement

Integration mellaninköpsstrategi ochaffärsstrategi

Inköpssamordningens utveckling

Hybridorganisation. Inköpsfunktionen har gjort en resa genom organisationen under årens lopp – från att vara en del av huvudkontoret till att utlokaliseras nära verksamheten. I dag är man någon-stans i mitten och försöker ta tillvara fördelarna som både dessa ytterligheter ger: samordning och närhet till verksamheten. Det är det som kallas för hybridorganisation.


Affärer INKÖPSFUNKTIONENS ROLL

Ill: K

jell T

ho

rsso

n

skulle stödja den övergripande affärsverk-samheten, så försvann de fl esta av dessa bolag. Kvar blev Statskontorets, senare Kam-markollegiets, samordnande ansvar för sta-tens it-upphandling. Konstruktionen med inköpsbolag har fått en förnyad aktualitet, genom att kommuner har börjat slå sig samman och bilda kommunförbund av sina

upphandlingsavdelningar. Några exempel på detta är Nacka, Vaxholm,Täby, Haninge, Tyresö och Nynäshamn.

Lösningen med upphandlingsbolag fi nns kvar till exempel i Göteborg. I Södertälje har man i stället slagit ihop kommunens och Tel-gekoncernens inköpsavdelningar och bildat ett inköpsbolag.

Inom staten pågår en utredning kring bil-dande av en särskild myndighet för drift av andra myndigheters ekonomi- och lönehan-tering. I förslaget påpekas också att ett nästa steg för den nya myndigheten skulle kunna vara samordning av andra myndigheters in-köps- eller upphandlingshantering.

Att lägga ut inköpsverksamheten på detta

Status varierar. Eftersom inköpsprocessen innehåller många olika typer av uppgifter, allt från att ta fram marknadsanalyser och leverantörsstrate-gier, till upphandling enligt olika reglementen samt leverantörsuppföljning, är det inte så konstigt att olika organisationer fokuserar på olika delar av processen. En följd av det är att inköpsenheten kan placeras på fl era olika ställen i organisationskartan och får rapportera till olika personer i högsta ledningen.

Behovs- och totalkostnads-analys

Leverantörs-marknads-analys

StrategiAnbuds-infordran Avrop

Leverantörs-samverkan

Upp-följning

Anbuds-utvärdering

Förhandlingoch avtal

Faser i inköpsprocessen

Koncept Upphandling Avrop & avtalsvård

Upphandling Anskaffning

Inköp

Taktisk fas Strategisk fasOmstart

Operativ fas

Strategisk fas

Den statliga satsningen på kultur, fritid, medier och trossamfund beräknas under 2011 uppgå till 12 miljarder.

Blir det Svansjön eller Nötknäpparen?

Går anbuden som en dans?

Ta försäljningen till en högre nivåVisma Upphandlingskoll bevakar intressanta aktuella affärer. Du ser också vem som vann senast, varför och till vilket pris.

Prova hela tjänsten gratis på www.opic.com

Detta är en QR-kod. Med en modern mobil kan du ladda ned

en gratis QR-läsare/app. Vi rekommenderar ”Scanlife”. Om du sedan riktar mobilkameran

mot koden länkas du automatiskt till mer information, i detta fall webbsidan

där du provar Upphandlingskoll.


Ill: K

jell T

ho

rsso

n

Anders Kron, managementkonsult (CMC), och Mikael Wallgren, senior managementkonsult, är författare till boken Inköp i förändring: om organisation, roll och styrning.

sätt, vare sig lösningen är kommunförbund, bolag eller myndighet, kan vara ett första steg mot outsourcing av inköp.

Trenden verkar vara att om man lägger ut inköpen sker det kategorivis. Det vanligaste är att man lägger ut inköp av rena försörj-ningsprodukter/tjänster (resor, kontorsma-terial, it-konsulter), medan inköp av strate-giska produkter/tjänster fortfarande görs in-ternt.

Ett annat sätt att hantera en eventuell out-sourcing av inköpsfunktionen är att dela upp den i en strategisk inköps-/upphandlings-enhet och en operativ enhet. Det är vanligen då denna operativa enhet som man tänker att man kan outsourca.

Några exempel på organisation av inköpTrenden har under den senaste 10-15 årspe-rioden varit att kombinera fördelarna av centraliserad verksamhet med den lokala förankring som uppnås med en decentrali-serad inköpsorganisation i någon form av hybridorganisation.

En sådan lösning kan vara, som Stock-holms Stad har gjort, att man delar upp upp-handlingsavdelningen i en strategisk och en operativ del.

En annan lösning är att man behåller den centrala inköpsfunktionen, men låter det viktigaste affärsområdet ha en egen operativ upphandlingsenhet. Oljebolaget Preem, Stockholm Vatten och vissa bostadsbolag har denna lösning.

En tredje lösning är att man behåller in-köpsavdelningar på de operativa enheterna, som samordnas av den centrala inköpsfunk-tionen. Lantmännen, IBM och Skanska är alla exempel på denna typ av lösning.

I intervjuerna för boken Inköp i föränd-ring konstaterade vi att många parametrar påverkar inköps roll och därmed dess orga-nisatoriska placering, och att det är svårt att hitta ett entydigt mönster.

Vi har redan tidigare varit inne på att orga-nisationen beror på såväl rationella faktorer (kärnverksamhet, inköps andel av omsätt-ning med mera) som irrationella (vd:s in-tresse för inköpsfrågor, personliga relationer mellan vd och inköpschef och så vidare).

En genomgående faktor som påverkar in-köps tyngd i organisationen, dess roll och placering, tycker vi oss i alla fall ha funnit. Denna faktor är hur mycket man kommuni-cerar inköps möjlighet att stötta den övriga verksamheten. Genom att kommunicera mycket och relevant information kan många inköpschefer lyfta sin funktion inom organi-sationen.

”Blyga inköpschefer får inte dansa med tunga koncernledningar”, skulle kunna vara ett lämpligt, uppdaterat, ordspråk på inköps-avdelningen.

Litteratur:Kron, Wallgren: Inköp i förändring, Liber 2010

Engagemanget styr. I tabellen kan man se hur de intervjuade organisationerna har organiserat sin inköpsverksamhet. Dels framgår det vilken typ av organisation man har: central- respektive hybridorganisation, dels kan man utläsa vilken titel den som ansvarar för inköp har samt om den personen fi nns med i ledningen eller ej.Resultatet av undersökningen stämmer väl med teorin att ju mer inköpsfunktionen anses vara involverad i organisationens kärnverksamhet, desto närmare högsta led-ningen återfi nner man inköp och dess ledning.

Akademi-bokhandelnAutoliv

Bilprovningen

Bufab - Bix

FMV

Försäkrings-kassan

IBM

Lantmännen

Micasa

Posten

Preem

Siemens

Skanska

StockholmsStadStockholmVatten

Swedbank

Telecom-bolaget XTeliaSonera

Volvo Parts

Central

Hybrid

Central

Hybrid

Hybrid

Central

Hybrid

Hybrid

Central

Central

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Hybrid

Inköpsdirektör

Inköpsdirektör

Inköpschef

Inköpschef

Affärsdirektör

Chef verksam-hetsområde inköpoch lokalerNordiskinköpschef

CPO

Inköpsansvarig

Inköpsdirektör

Inköpschef

Inköpschef

Senior VicePresident

Enhetschef

Inköpschef

Inköpsdirektör

Inköpsdirektör

SCM direktör

Inköpsdirektör(Vice PresidentPurchasing)

Ja

Ja

Nej

Ja

Ja

Nej

Ja

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Nej

Ja

VD

Koncernchef

CFO

VD

Ledning

Medlemi ledningen

VD respländeransvMedlemi ledningenMedlemi ledningenMedlemi ledningenMedlemi ledningenMedlemi ledningenMedlemi ledningenBitr. Stads-direktör

VD

VD/företags-ledning

CFO

CFO

Koncern-ledning

OrganisationTyp avinköps-org.

Titel påansvarigför inköp

Medi lednings-grupp

Rapporterartill

Så organiserar olika organisationer sin inköpsverksamhet

FRÅGOR & SVAR


Expertpanelen


Upphandling24s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för of-fentlig upphandling. Hon har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Christoffer Stavenow arbetar nu som upp-handlingsjurist i den egna fi rman Stavenow & Partners. Han kommer närmast från Miljö-styrningsrådet och dess-förinnan har han arbetat som jurist på Nämnden för offentlig upphandling, Försvarsmaktens juridiska stab och Naturvårds-verket.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Du frågar, experterna svarar

Energikrav ett måste vid upphandling i stödkommun » Vi är en kommun som har ansökt om statligt

stöd för att arbeta strategiskt med energieffek-tivisering fram till 2014. Vad innebär det för vår upphandlingsverksamhet?

» I KORTHET INNEBÄR det att alla kommuner och landsting kan ansöka om statligt stöd för att arbeta strategiskt med energieffektivise-ring fram till 2014. Stödet får avse kostnader för kommunens eller landstingets strate-giska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten.

Grundläggande är att kommuner och landsting som får stöd beviljat ska ta fram en strategi för energieffektivisering med nulä-gesanalys, mål och handlingsplan. Energi-myndigheten får meddela föreskrifter om hur kommunernas eller landstingens stra-tegi ska utformas och om mätning och rap-portering av effekterna.

Sådana föreskrifter har meddelats genom Energimyndighetens riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting.

I det aktiva genomförandet ska kom-munen eller landstinget välja minst två av

sex olika energieffektiviseringsåtgärder. Åt-gärderna fi nns i Energimyndighetens rikt-linjer för statligt stöd till energieffektivise-ring för kommuner och landsting.

Åtgärderna är: 1 Utnyttja fi nansieringsinstrument för

energibesparingar. 2 Köpa in utrustning utifrån energieffek-

tiva produktspecifi kationer. 3 Köpa in utrustning med effektiv energi-

användning i alla lägen. 4 Byta ut eller modifi era utrustning. 5 Utnyttja energibesiktningar och ge-

nomföra rekommendationerna i dessa. 6 Köpa in eller hyra energieffektiva bygg-

nader. Om kommunen eller landstinget har valt

någon av åtgärderna 2, 3 eller 4, blir det ak-tuellt att ställa energikrav i upphandlingen.

Energikrav på produkter från listanDet påverkar er upphandlingsverksamhet genom att energikrav ska ställas vid upp-handling av sådana produkter som fi nns i den produktförteckning Energimyndigheten utvecklat tillsammans med Miljöstyrnings-

rådet. Miljöstyrningsrådets energikrav i för-teckningen täcker ett 20-tal produktom-råden inom vård, fordon och transporter, it och telekom, el och belysning, kök, renhåll-ning samt maskiner. De kommuner och landsting som ansökt om stöd att energief-fektivisera ska ställa energikrav på avan-cerad nivå.

Den mest ambitiösa av MSRs tre kravni-våer, spjutspetsnivån, är till för de kom-muner och landsting som vill gå allra längst i sina krav för att få bästa tillgängliga teknik.

Men spjutspetsnivån behöver inte an-vändas för att uppfylla kraven. Åtgärderna ska genomföras fortlöpande, exempelvis inom ramen för kommunens eller lands-tingets miljöledningssystem.

Totalt avsätts 99 miljoner kronor per år för alla kommuner och landsting och beslut om stöd ges för hela perioden.

Ansökan om energieffektivi-seringsstöd görs hos Energi-myndigheten.

Christoffer Stavenow


LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Pia Nylöf är chefsjurist på SKL Kommentus och har lång erfarenhet från kvalifi cerat upphand-lingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stockholms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt.

Magnus Josephson är utbildare och konsult spe-cialiserad på att hjälpa företag och myndigheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs reg-ler. Han är upphandlings-jurist i det egna bolaget Magnus Josephson AB och har ett förfl utet på Opic och NOU.

Automatisk avtalsspärr vid överprövning » När råder avtalsspärr och när bör man i stället

begära ett interimistiskt beslut?

» EFTER ATT REGLERNA om avtalsspärr och för-längd avtalsspärr infördes i LOU och LUF den 15 juli 2010, gäller det att hålla ordning på när avtalsspärr och förlängd avtalsspärr löper. Det gäller även att ha koll på när ett in-terimistiskt beslut behöver yrkas för att för-hindra att en upphandling avslutas.

För upphandlingar som påbörjats efter den 15 juli 2010 tillämpas reglerna om avtals-spärr, det vill säga att den upphandlande myndigheten eller enheten inte får ingå avtal inom en viss tid.

Enligt kapitel 16 paragraf 6 i LOU och LUF råder en automatiskt avtalsspärr under tio eller 15 dagar räknat från dagen efter det att underrättelse om tilldelningsbeslut skick-ades ut. Spärren löper tio dagar om under-rättelsen skickades elektroniskt, med fax eller e-post, och i 15 dagar om underrät-telsen skickades ut på annat sätt.

Om en leverantör ansöker om överpröv-ning inträder automatiskt en förlängd avtals-spärr när ansökan om överprövning in-kommer till rätten, förutsatt att den har in-kommit i rätt tid, alltså innan avtalsspärren löpt ut. Automatisk avtalsspärr gäller som huvudregel fram tills att förvaltningsrätten meddelat dom eller slutligt beslut i målet. Något särskilt yrkande från leverantörens sida behövs alltså inte, utan den förlängda avtalsspärren inträder i och med ansökan om överprövning.

Automatik bara i förvaltningsrättenNär förvaltningsrätten avgjort målet, löper en ny frist på tio dagar räknat från dagen efter att dom eller beslut har meddelats. Om domen har gått leverantören emot och denne vill överklaga förvaltningsrättens dom till kammarrätten måste leverantören begära ett interimistiskt beslut hos kammarrätten. Det måste ske inom de tio dagarna. Det interi-

mistiska beslutet innebär att upphandlingen inte får avslutas genom att kontrakt tecknas innan kammarrätten slutligt avgjort målet. Samma regler gäller om en kammarrättsdom överklagas till Högsta förvaltningsdoms-tolen.

Den automatiskt förlängda avtalsspärren gäller alltså endast i förvaltningsrätten. I kammarrätterna och Högsta förvaltnings-domstolen måste den part som överklagar vara aktiv och begära interimistiskt beslut för att inte riskera att upphandlingen av-slutas.

På den säkra sidanEn leverantör som är missnöjd med en upp-handling behöver inte avvakta tilldelnings-beslutet utan kan ansöka om överprövning även i ett tidigare skede. Det kan gälla en upphandling med skall-krav som står i strid med LOU eller LUF. Frågan är då vilka regler som gäller när avtalsspärren inte ens har börjat löpa?

Enligt min mening bör en leverantör som vill agera rättsligt i en sådan situation yrka att rätten fattar ett interimistiskt beslut. Detta för att vara på den säkra sidan så att upphandlingen inte avslutas genom att ett kontrakt ingås. Det kan ju vara så att endast ett anbud kommer in och i det fallet måste inget tilldelningsbeslut skickas ut, vilket be-tyder att det inte heller fi nns någon avtals-spärr.

Frågan om meddelande av interimistiskt beslut i en sådan situation har bedömts olika i förvaltningsrätterna. Vissa förvaltnings-rätter fattar interimistiskt beslut och andra

inte. De som inte fattar sådant beslut moti-verar det med att den förlängda avtals-spärren börjar löpa per automatik så fort un-derrättelse om tilldelningsbeslut har skickats ut senare i processen. Jag anser att risken för att något ska gå fel är för stor och skulle helst se att alla förvaltningsrätter meddelade interimistiska beslut i dessa situ-ationer. Annars fi nns risk för att onödiga mål om ogiltighet måste drivas.

Frivillig avtalsspärrI kapitel 16 paragraf 7 i LOU och LUF tydlig-görs när reglerna om avtalsspärr inte gäller. Intressant är också reglerna i LOU vad gäller tilldelningar av kontrakt genom förnyad konkurrensutsättning baserade på ramavtal.

Som huvudregel gäller ingen avtalsspärr om en förnyad konkurrensutsättning har skett.

Om fel har begåtts är skadelidande leve-rantör i stället hänvisad till bestämmelserna om ogiltighet. Om en sådan ogiltighetstalan ska undvikas kan den upphandlande en-heten frivilligt iaktta en avtalsspärr. Om en frivillig avtalsspärr iakttas efter en förnyad konkurrensutsättning ska de vanliga reg-lerna om avtalsspärr och förlängd avtals-spärr gälla. Enligt min mening behövs då alltså inte något intermistiskt beslut.

För upphandlingar som påbörjats före den 15 juli 2010 löper ingen avtalsspärr, och därmed ingen automatiskt förlängd avtals-spärr, utan istället en tiodagarsfrist räknat från dagen efter tilldelningsbeslut sändes ut. Då gäller LOU eller LUF i sin lydelse före den 15 juli 2010.

Dessa upphandlingar blir allt färre och snart är det en-dast upphandlingar som på-börjats efter den 15 juli 2010 som vi har att göra med.

Anna Ulfsdotter Forssell

”Den automatiskt förlängda avtalsspärren

gäller bara i förvaltningsrätten”

WWW.UPPHANDLING24.SE52 UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2011

AKTUELL DOM Juristens analys

Konkurrensverket slår till med högsta möjliga böterAkademiska Hus i Uppsala har gjort en otillåten direktupphandling. Det menar Konkurrensverket som nu lämnat in den första ansökan om upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätten. TEXT: PERNILLA NORMAN

» BOLAGET AKADEMISKA HUS i Uppsala ska betala en upphandlingsskadeavgift på tio miljoner kronor för en otillåten direkt-upphandling. Det kräver Konkurrensverket i en ansökan till förvaltningsrätten. Beloppet är det högsta som kan utkrävas. Konkur-rensverkets ansökan om skadeavgift är den första av fl era till förvaltningsrätten.

Anledningen är att Akademiska Hus Upp-sala skrev avtal med Skanska Sverige om att uppföra ett veterinär- och husdjurscentrum i Uppsala. Akademiska Hus i Uppsala är ett dotterbolag till det statliga bolaget Akade-miska Hus som är Sveriges näst största fas-tighetskoncern.

Avtalet skedde utan upphandling och en-ligt entreprenadavtalet var det värt minst 1 090 miljoner kronor. Konkurrensverket anser att det är fråga om ett byggentrepre-nadskontrakt och att kontraktsvärdet över-stiger tröskelvärdena i LOU. För bygg-entreprenader uppgår det till cirka 48 mil-joner kronor.

Avtalet mellan Akademiska Hus Uppsala och Skanska träffades den 1 september 2010 och Konkurrensverket konstaterar därför att de nya reglerna från den 15 juli samma år gäller.

Konkurrensverket poängterar i sin an-sökan att Akademiska Hus Uppsala är en upphandlande myndighet och skriver att såväl verket självt som den tidigare tillsyns-myndigheten Nämnden för Offentlig Upp-handling, NOU, i sammanlagt fyra beslut funnit att Akademiska Hus är en upphand-lande myndighet. Men Akademiska Hus har vägrat att acceptera besluten.

Avgörande för om det ska anses vara en

otillåten direktupphandling är om tilldel-ning av kontrakt har skett utan föregående offentliggörande av upphandlingen.

Enligt Konkurrensverket är en otillåten direktupphandling, som inte är defi nierad i LOU, ett ingått avtal som rätteligen borde ha föregåtts av en annonserad upphandling en-ligt bestämmelserna i LOU.

Verket konstaterar att någon annonsering och något regelrätt upphandlingsförfarande inte har skett innan Skanska tilldelades av-talet. Därmed föreligger en otillåten di-rektupphandling, alltså en upphandling utan konkurrens.

I fråga om bestämmande av bötesbeloppet

har entreprenadens värde beräknats uppgå till minst 1 090 miljoner kronor av Akade-miska Hus Uppsala och Skanska, alltså av parterna själva. Konkurrensverket låter upp-giften ligga till grund för bedömningen av böternas storlek.

Enligt LOU får upphandlingsskadeav-giften uppgå till lägst 10 000 kronor och högst tio miljoner kronor, dock maximalt tio procent av kontraktsvärdet.

Kontraktsvärdet uppgår till över en mil-jard kronor, vilket överstiger det maximala

bötesbeloppet på tio miljoner kronor. Ef-tersom lagstiftaren på såväl EU-nivå som på svensk nivå anser att otillåtna direktupp-handlingar är särskilt grova överträdelser av upphandlingsrätten, anses sanktionsvärdet i de här fallen vara högt. Konkurrensverket yrkar därför maximiböter på tio miljoner kronor.

Domarna kan ge vägledningAnsökan mot Akademiska Hus i Uppsala följdes i början av sommaren av en ansökan mot Migrationsverket. I det målet ansöker Konkurrensverket om 5,5 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.

Offentlig upphandling har under senare år genomgått genomgripande förändringar i lagstiftningshänseende. Både upphand-lingslagarna och reglerna om sanktioner och påföljder har förändrats.

Att en upphandlingsskadeavgift kan ut-krävas och att redan ingångna avtal kan för-klaras ogiltiga är allvarliga ingripanden för beställaren och vad gäller ogiltigheten även för leverantören.

Man kan säga att de här nya rättsmedlen har preventiv verkan på så sätt att det blir än mer viktigt för beställaren, men även för le-verantörerna, att säkerställa att upphand-lingar sker enligt reglerna i LOU.

Dessutom pågår en översyn av reglerna på såväl EU-nivå som på svensk nivå, vilket för-modligen leder till förändringar i lagstift-ningen.

Det är självfallet alltid intressant och spännande när de första målen till följd av en ny lagstiftning kommer. I all lagstiftning fi nns utrymme för tolkningar och den första

”Avtalet är värt minst 1 090 miljoner

och ingicks utan upphandling”


domen på ett nytt område ger en fi ngervis-ning, om åt vilket håll tolkningarna går och hur rättspraxis kommer att fylla ut lagstift-ningen.

Allvarliga brott mot LOUDet är tydligt att Konkurrensverket i sin till-synsverksamhet inriktar sig på att komma tillrätta med problemen med otillåten direktupphandling.

Det framgår av den prioriteringsordning som Konkurrensverket publicerat på sin hemsida. Som verket skriver i båda ansök-ningarna är otillåtna direktupphandlingar särskilt allvarliga brott mot LOU, inte minst av den anledningen att det helt saknas ett konkurrensmoment med möjlighet för olika leverantörer att få lämna sina erbju-danden.

Det är särskilt allvarligt i ett fall som Aka-demiska Hus, där såväl gamla NOU som Konkurrensverket i fl era beslut slagit fast att bolaget är en upphandlande myndighet. Men bolaget struntar i besluten.

Det innebär att Akademiska Hus-kon-cernen inte genomför upphandlingar, trots de stora värden som koncernen omsätter.

Det kan vara ett skäl till att Konkur-rensverket har valt Akademiska Hus som det första bötesfallet man driver till domstol.

Ett annat skäl kan vara bevisläget. Ef-tersom det fi nns ett skriftligt avtal, eller sna-rare ett avtalspaket, där uppdraget regleras och som också innehåller uppgifter om kon-traktets värde, är det enkelt för Konkur-rensverket att bevisa att det omfattande uppdraget verkligen har getts till Skanska.

LOU eller undantagI Migrationsverksfallet är omständigheterna annorlunda. Det råder ingen tvekan om att Migrationsverket är en upphandlande myn-dighet i LOUs mening. En huvudfråga som domstolen har att ta ställning till är om det aktuella avtalet faller under LOU eller om det omfattas av undantaget för hyresavtal.

Avtalet avser hyra av en förvarsanläggning med omfattande anpassningar av anlägg-ningen. Anpassningar av byggnaderna be-talas enligt avtalen av Migrationsverket genom en tilläggshyra som är drygt tre gånger så hög som grundhyran.

En annan huvudfråga är om upphand-lingen kan anses påbörjad före lagändringen den 15 juli 2010. I så fall kan upphandlings-skadeavgift inte utdömas.

Även upphandlingsskadeavgiftens storlek är en bedömningssak för domstolen.

Nivån på böterna ska grunda sig på en be-dömning av hur allvarlig överträdelsen mot LOU kan anses vara. Konkurrensverket reso-nerar i sin ansökan att i fall där det är fråga om otillåten direktupphandling där varken förmildrande eller försvårande omständig-heter har framkommit, bör avgiften ligga i ”mitten av den högre delen av skalan”, det vill säga sju åtta procent av kontraktsvärdet.

Eftersom kontraktsvärdet i Migrations-verkets fall uppgår till 68 850 000 kronor, är en upphandlingsskadeavgift på 5,5 miljoner

kronor knappt åtta procent av det värdet, vilket Konkurrensverket bedömer som rim-ligt.

Stora entreprenader utan konkurrens Både fallet med Akademiska Hus och fallet med Migrationsverket kan framstå som fl ag-ranta överträdelser av LOU.

Det är uppenbart för varje människa som är rimligt insatt i upphandlingsreglerna att det inte är tillåtet att teckna ett avtal där man uppdrar åt en leverantör att utföra en entre-prenad till stora värden, i Akademiska Hus-fallet överstiger värdet en miljard kronor, utan att genomföra en regelrätt upphand-ling.

Det är emellertid viktigt att framhålla att det fi nns såväl rättsfrågor som avvägnings-frågor för domstolarna att ta ställning till i båda målen.

Dessutom fi nns det många andra situa-tioner som kan utgöra otillåtna direktupp-handlingar, som kan vara mindre uppenbara och där det gäller för beställaren att vara uppmärksam.

Exempel på sådana situationer är förläng-ning av avtal som inte uttryckligen inne-håller en sådan förlängningsklausul eller där möjligheten till förlängning har gått ut, samt tilläggsbeställningar och tilläggsköp som går utanför vad avtalet och LOU stadgar. Även

sådana förfaranden kan leda till upphand-lingsskadeavgift.

Det är med spänning vi följer dessa första mål om upphandlingsskadeavgift, och de föl-jande mål som Konkurrensverket har avi-serat att man har i ”pipen”.

Steg i rätt riktningAtt Konkurrensverket har fått medel att värna om konkurrensen i offentliga upp-handlingar är ett stort steg i rätt riktning.

Den preventiva funktion som böterna medför, att upphandlande myndigheter blir än mer måna om att följa upphandlings-rätten och genomföra regelrätta upphand-lingar, är naturligtvis också en viktig del.

Även om fl ertalet upphandlingar genom-förs på ett bra sätt med en hög grad av pro-fessionalism hos såväl beställare som leverantörer, så förekommer tyvärr fortfa-rande väldigt många avarter som motverkar en schyst och effektiv konkurrens.

Att det maximala bötesbeloppet kan tyckas allför lågt, i fallet med Akademiska Hus utgör det mindre än en procent av kon-traktssumman, kan ses som en brist som för-hoppningsvis den nu pågående upp-handlingsutredningen tittar på. ■

”Enkelt för Konkurrensverket

bevisa att uppdraget getts till Skanska”

Domen analyseras av Pernilla Norman, advokat, Lindskog Malmström Advokatbyrå, och dok-torand vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.


Vimmel


ATT UPPHANDLA MED MILJÖKRAV OCH SOCIALA KRAV

Uppställda. Nils Emlund från SLL och Elisabeth Ingemarsson från Linköpings kommun.

Jordnära. Lena Söderman och Kjell Axelsson, båda

från Jordbruksverket.

Inspirerade. Selina Malik, till höger, Hörby kom-

mun, berättar för Therese Mogård, Malmö stad,

att dagen har gjort henne jätteinspirerad att

jobba mer med miljöfrågor.

Kaffepimplare. Lotta Hallström, Löf-bergs Lila, berättar att den offentliga sektorn upphandlar cirka 3 000 ton kaffe från företaget.

Jobbsnack. Peter Adanko, Trelleborgs kom-mun, pratar om svårigheten att rekrytera upphandlare med Lisa Borgman, ansvarig för Upphandling24:s platsannonser.

Fröknarna Blå. Angela Bergman, S:t Eriks Ögonsjukhus,

och Eva Skoglund, Orust kommun, fi kar tillsammans.

Kaffepimplare Lotta Hallst ö Lö

» DEN 15 SEPTEMBER samlades över 130 upp-handlare, leverantörer och utställare på Upphandling 24:s heldagskonferens Att upphandla med miljökrav och sociala krav på Scandic Hilton i Stockholm.

Per-Ola Bergqvist, advokat på Foyen advo-katbyrå, inledde dagen med att tillföra den juridiska aspekten på hur miljökrav och so-ciala krav ska ställas.

Det är inte obligatoriskt att visa miljö-hänsyn och sociala hänsyn men däremot uppmanar lagstiftningen till det, berättade han. Han gav korta exempel på hur tydliga formuleringar kan öka möjligheten till av-talsuppföljning.

– Ställ krav på att arbetslösa ska anställas men uppge samtidigt hur många för att öka mätbarheten, säger han.

Meteorologen Pär Holmgren berättade om varför det är viktigt att alla tänker på miljön och hur upphandlarna kan bidra.

– Upphandlas stora volymer går det att påverka producenterna, säger Pär Holm-gren.

» DÄREFTER TOG ANDERS Wijkman, ordförande för Upphandlingsutredningen och miljöde-battör, vid och gav sin syn på hur upphand-ling kan bidra till en mer hållbar värld.

Flera goda exempel presenterades också under dagen. Renee Andersson, etik- och miljöansvarig på Indiska magasinet, berät-tade om hur hon har jobbat med uppfö-randekoden och synat 130 leverantörer i Indien.

Tobias Jamtehov, upphandlare i Väster-norrlands läns landsting, berättade om hur de med hjälp av livscykelkostnadsanalys har upphandlat fordon som långsiktigt gynnar miljön.

Dagen avslutades med ett gemytligt mingel med utställarna. ■

Ställ krav och följ uppMiljökrav och sociala krav för utvecklingen framåt. Men det gäller att ställa krav på leverantörerna och följa upp avtalen. Hur det praktiskt ska genomföras fi ck 130 deltagare svar på under Upphandling24:s konferens. TEXT OCH FOTO: NELLY VISANJI

Älskar upphandling. Anders Wijkman var en av talarna. Han sprängde tidsramarna när han intog podiet.

F ök arna Blå Angela Bergman, S:t Erik Ös Ögonsjukhus,

WWW.UPPHANDLING24.SE 55UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2011

Fullmatade. Peter Hinders från Inköp Gävleborg och Mikael Hall-qvist från Gävle kommun är nöjda med konferensen.Mingelläge. Upphandling24:s chefredaktör Bo Nordlin har

trevligt tillsammans med Helena Nordin, till vänster, och Maria

Sjölund, båda från TCO.

Bra miljösamarbete. Robert Cattana, upphandla-re, och Anna Lipkin, projektledare på miljöavdel-ningen, båda från SLL, har tillsammans utarbetat tuffa miljökrav vid en it-upphandling.

Kaffepaus. Maria Länje, Ecoplan, tar en kaffe tillsammans med Jenny Friman, Göteborgs universitet.

Upplyfta. Charlotte Thergelsö från Sysav, tillsam-mans med Johanna Vincent från Borås stad.

Fikapaus. Ingemar Juberg och Maria Holm-berg, båda från Nässjö kommun.

Kollegor. Fredrik Blomqvist och

Anna Brännström, båda från

Dalkia.

Sjölund, bå

Bra miljösamarbete Robert Cattana h dl

Kaffepaus. Maria Länje Ecoplan tar en kaff

JMbfk

Pausar. Carina Engberg och Siw Norström, båda från Mora

kommun.

UUUUppl flyfta. ChCCCharll ttotte TThhergel ösö åf ååfrån Sysav tililllsammans d J

Fullmatade. Peter Hinders från Inköp Gävleborg och Mikael Hall-qvist från Gävle kommun ä öjd

Triss. Sanna Berg, Blå vägservice, tillsammans med Per Ollas, Svenska bostä-

der, och Madeleine Nobs, Skanska.

Mingelläge. Upphandling24:s chefredaktör Bo Nordlin har

t evligt tillsammans med Helena Nordin, till vänster, och Maria


Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR


pKarriär

När? Vad? Vem? Var?4–5 okt Erfarenhetsdagarna Upphandling24 Stockholm

27 okt Att upphandla bygg- och anläggningstjänster Upphandling24 Stockholm

1 dec Så kan livsmedel upphandlas effektivare för alla inblandade parter

Upphandling24 Stockholm

Det här händer i Upphandlingssverige

Så skapar du en annons som lockar rätt sökande

Tipsa oss om dina evenemang. Mejla uppgifterna till [email protected]

» DET ÄR HUGGSEXA om upphand-larna. Men dagens platsan-nonser är traditionellt utfor-made och innehåller för många krav.

– Håll det enkelt och rapa inte upp fl oskler, säger Sari Ham-marberg, personalstrateg på Ar-betsförmedlingen.

Platsannonser tyngs ofta av långa företagspresentationer som följs av en omfattande krav-lista. Inom den offentliga sek-torn är det en hög efterfrågan på upphandlare och för att locka sökande måste arbetsgivaren toppa med erbjudandet.

– Vi behöver bli mycket bättre på att beskriva vad vi söker och vad vi erbjuder, säger Sari Ham-marberg som nyligen har sparkat igång en kreativ grupp på Ar-betsförmedlingen för att ta fram mer tilltalande platsannonser.

» DET GÄLLER ATT fånga läsarens intresse direkt.

– Det måste vara intressant från början. Jag tror att an-nonsen ska börja med att be-skriva jobbet, vad som erfordras

när det gäller kompetens och vilken typ av profi l som passar för uppdraget. Men också vad arbetsgivaren står för och vilka utmaningar som erbjuds i ar-betet, säger Sari Hammarberg.

Välj att fokusera på den avdel-ning som ska förstärkas i stället för att presentera organisa-tionen i största allmänhet

– I den offentliga sektorn tar man ofta i med att man är statlig myndighet och att det är en trygghet i anställningen, men alla myndigheter har samma anställ-ningsvillkor. Det är viktigt att få fram förmåner som är specifi ka för just den organisationen. Lyft även upp det som är speciellt för avdelningen som ska förstärkas

för då blir det lättare att mark-nadsföra sig gentemot den stora massan, säger hon.

» DET ÄR VIKTIGT att rekryterings-annonserna varieras beroende på rekryteringsbehovet, men ändå fastnar fl era arbetsgivare i ett traditionellt sätt att skriva.

– Många platsannonser är ut-formade som om arbetsgivaren gör jobbsökanden en tjänst men så är inte fallet. Det gäller att an-passa annonserna precis som jobbsökande måste anpassa sitt cv.

I de fl esta platsannonser fi nns det återkommande ord som ex-empelvis ”hålla fl era bollar i luften” och ”fl exibel”, som inte

alls väcker någon större entu-siasm hos sökande.

– Det gäller även där att hålla det enkelt och inte rapa upp fl os-kler och egenskaper som per-sonen ska ha. Tänk utifrån krav-profi len och ha lite mer fantasi. Det får inte bli en lång beställ-ningslista utan bara det nödvän-diga, säger Sari Hammarberg.

– Bara för att man är en myn-dighet behöver man inte vara torr och tråkig. Platsannonsen behöver inte alls vara strikt för att det är en myndighet. Ta hjälp av informationsavdelningen för att utforma en roligare och mer tilltalande rekryteringsannons eller hemsida.

NELLY VISANJI

Så här skriver du

1 Lyft upp erbjudandet. Håll dig till ungefär 40 ord där tjänsten

beskrivs. Hänvisa till hemsidan när det gäller allmän företags-information. Om information om organisationen inkluderas ska den relateras till tjänsten.

2 Beskriv tjänsten. Ge en kort lista på tre till sju huvuduppgif-

ter som den sökande förväntas att jobba med.

3 Personbeskrivning. Beskriv i korta drag vilka kvalifi kationer,

egenskaper och kunskaper som kandidaten bör ha för att klara av uppdraget.

4 Marknadsför förmåner. Som arbetsgivare går det att

utmärka sig gentemot sina kon-kurrenter genom att poängtera några särskilda förmåner som de sökande kan se fram emot.

Var rak. Skriv enkelt och rapa inte upp en massa fl oskler. Beskriv var du söker och vad du erbjuder, säger Sari Hammarberg.


p j p

PÅ NYTT JOBB I BRANSCHEN Borås upphand-lingschef Bo Ekdahl byter jobb. Den 3 ok-tober tillträder han tjänsten som inköpschef på det kommunala bolaget Göteborgs Spårvägar.

Ingrid Sand-stedt är ny biträdande ju-rist i advokat-fi rman Delphis upphandlings-grupp. Hon har tidigare varit upphandlingskonsult på Affärsconcept och dessförinnan var hon uppsatspraktikant på Delphi.

Karin Johnsson har börjat som upp-handlare vid Landstinget Da-larna. Därmed återvänder hon till sin tidigare arbetsgivare efter en sejour som upphand-lingskonsult på Colligio.

Caroline Johannesson har börjat på Domstolsverket. Tidigare har hon arbetat som inköpare på Landstinget i Jönköpings län.

Christoffer Stavenow har bytt jobb och arbetar nu som upp-

handlingsjurist i den egna fi rman Stavenow & Partners. Han kommer när-mast från Miljö-styrningsrådet och dessför-innan har han arbetat som jurist på Nämnden för offentlig upp-handling, Försvarsmaktens juri-diska stab och Naturvårds-verket.

Louise Johansson är-upphandlare på Försvarsmakten logistik, FMLOG. Hon kommer från en tjänst som ma-nagementkonsult på Capacent.

Hon har även varit inköpare på Ica och upphandlare vid För-svarets materielverk.

Östen Gran-berg har tillträtt som upphand-lingschef i Piteå kommun. Han har tidigare varit upphand-lare i samma kommun.

Roland Wid-lund är ny som storkundsan-svarig på HBV. Tidigare har han arbetat som upphandlings-konsult på SKL Kommentus inköpscentral.


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


Leverera tidningen till: Namn ___________________________ Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________ Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________ Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________ Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________ Fakturareferens ______________________________________

Telefon ______________________________________________ Telefon ______________________________________________

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24

Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2012. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-799 62 53. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenu-merationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

Ett år (8 nummer): 1 795 kr exkl moms

3 nummer: 595 kr exkl moms

SvarspostKundnummer 20575681831 18 Östersund

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24

BETALAR PORTOT

Nästa nummer av Upphandling24 ute den 10 november

SVT använder nya metodenSVT använder konkurrens-präglad dialog när nya tv-studior med den senaste digitala tekniken ska upp-handlas.

Så styr du inköpenInköpsskolan går vidare i sin femte del. Nu med ton-vikt på hur inköp styrs samt vilka mål och styrtal som är lämpliga att använda.

Livscykelanalys i praktikenAlla tycker det är bra, men få anväder det: livscykel-kostnadsanalys. Sigtuna har upphandlat belysning med hjälp av metoden.

Du vet att upphandling är viktigt och lönsamt. Men vad är politikernas, tjänstemännens och medborgarnas bild av vad du åstadkommer?

Så kan du med hjälp av marknadsföring ändra bilden.

Jag tar gärna del av erbjudanden från Upphandling24 och partners.

Mejla mig Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev!

Konferens-rabatt till alla prenume-ranter

Marknads-föring!

59UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Viktigaste konferenserna 2011/2012

Bli partner på våra konferenserSkicka ett mail till [email protected] om du är intresserad av att bli partner på våra konferenser eller har frågor om konferen-serna i allmänhet.

4-5 oktober Erfarenhetsdagarna – TvådagarskonferensÅrets viktigaste händelse för upphandlingssverige. Förbered dig på alla förändringar som kommer under 2012. Under tvådagarskonfe-rensen behandlas årets viktigaste händelser, utmärkelser och rap-porter.www.uh24.se/ed2011

27 oktober Upphandla bygg & anläggningstjänsterFokus för konferensen är: Hållbart byggande och upprustning av miljonprogrammet. www.uh24.se/bygg2011

8 november Leverantörsdagen - Strategisk försäljning mot offentlig sektorKonferensen ger dig verktygen för att göra bra affärer med offentlig sektor. Målgrupp: Leverantörer som säljer produkter och tjänster till offentlig sektor. www.uh24.se/strategi2011

1 december Att upphandla livsmedelUnder dagen kommer vi att lyfta fram debatten om hur offentlig sektor kan genomföra bättre livsmedelsupphandlingar. Praktikfall presenteras för hur livsmedelsupphandlingar bör genomföras i praktiken. www.uh24.se/livsmedel2011

Konferenser 2012Leverantörskonferens - Försäljning och marknadsföring mot offentlig sektor. 9 februari

Att upphandla IT8 mars

Kreativa upphandlingar28 mars

Upphandlingskonferens i Malmö3 maj

Att upphandla vård och omsorg24 maj

Varmt välkommen på Upphandling24:as konferenser! Vi utlovar inspirerande heldagar för dig som är involverad i den offentliga upphandlingen. Läs mer om konferenserna och anmäl dig här: www.uh24.se/konferens

Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

POSTTIDNING B ECONOMIQUEUpphandling24, Box 610, 831 18 Frösön

TendSign – det flexibla upphandlingsverktyget

Upphandlingsverktyget Visma TendSign finns nu i tre nivåer för att passa allas behov. Visma Opic och Allego har tillsammans utvecklat en tjänst med Visma TendSign som plattform.

Pro100 procent e-upphandling med elektroniska formulär och automatisk utvärdering

PlusUpphandlingsverktyg med elektronisk anbudsgivning via bifogade dokument

BasicAnnonseringsverktyg med enkel tidsplanering och möjlighet att bifoga filer

Läs mer på www.tendsign.com

Detta är en QR-kod. Med en modern mobil kan du ladda ned

en gratis QR-läsare/app. Vi rekommenderar ”Scanlife”. Om du sedan riktar mobilkameran

mot koden länkas du automatiskt till mer information, i detta fall webbsidan

www.tendsign.com.

upphandling24 nr6 2011

Documents