Karlstad Business SchoolKarlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden

Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97E-mail: handels@kau.se www.hhk.kau.se

 

Malin Svensson

Religionsfrihet i det svenska

skolväsendet

En undersökning av 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800) och skolpersonals förhållande till kravet på icke-

konfessionell utbildning och undervisning

The Freedom of Religion in the Swedish School System

An examination of 1st chapter 6-7 §§ skollag (2010:800) and the relation between school personnel and the requirement of non-denominational

education

Rättsvetenskap C-uppsats

Termin: VT-17 Handledare: Håkan Gustafsson

Sammanfattning Under lärarutbildningen uppmanas studenter att fundera över begreppet icke-konfessionell. Ingen av studenterna eller undervisande professor förmår att svara på var gränserna går för vad undervisningen kan innehålla utan att läraren trampar över den konfessionella gränsen. Denna uppsats har till syfte att redogöra hur det svenska skolväsendets historia och de internationella rättigheterna som handlar om religionsfrihet tillsammans påverkar skolans innehåll och klargöra vilka problem som oklarheter i frågan om gränsdragningen kan orsaka. Genom redogörelse och undersökning av skolväsendets styrdokument, kontrollmyndighetens beslut, internationella konventioner och stadgor samt litteratur i ämnet syftar denna uppsats till att undersöka möjligheten till att finna förslag på lagändringar för att öka efterföljsamheten av lagstiftarens intentioner. Resultatet går emot den tes som inledde arbetet. Tesen var att det skulle finnas otydligheter i lagstiftningen som ledde till att lagstiftarens intentioner blev svåra att uppnå. Det som egentligen försiggår är att några skolor har problem med att efterfölja lagstiftningen på grund av något som verkar bero på att huvudmannen inte sköter sitt ansvar att hålla uppe personalens kompetensutveckling.

Det förslag på möjliga förändringar är därför inte lagändringar, utan i stället en uppmuntran till yrkesverksamma och personer som utbildar nya lärare på universiteten att öka lagstiftningens status, som riskerar att hamna i skuggan av pedagogikens stora teoretiker. För att ge eleverna den utbildning de har rätt till behöver lärarna värdera de mänskliga rättigheterna jämsides med de didaktiska verktygen.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING........................................................................................................................2

FÖRKORTNINGSLISTA......................................................................................................................4

1.INLEDNING..................................................................................................................................51.1BAKGRUND.......................................................................................................................................51.2SYFTE..............................................................................................................................................61.3PROBLEMFORMULERINGOCHFRÅGESTÄLLNINGAR...................................................................................61.4METOD............................................................................................................................................61.5MATERIAL........................................................................................................................................71.6AVGRÄNSNINGAR..............................................................................................................................81.7DISPOSITION.....................................................................................................................................81.8TES.................................................................................................................................................8

2.DETSVENSKASKOLVÄSENDETSUTVECKLING...............................................................................92.1FRÅNLUTHERTILLFOLKSKOLESTADGAN.................................................................................................92.2ÅRHUNDRADETNÄRBARNENFÅRENRÖSTOCHOBLIGATORISKGRUNDSKOLA.............................................10

3.SKOLANSSTYRDOKUMENTOCHNÅGRAVIKTIGABESTÄMMELSER............................................113.1SKOLLAGSTIFTNINGEN......................................................................................................................113.2LÄROPLANEN..................................................................................................................................123.3SKOLVERKET...................................................................................................................................13

3.3.1Skolanikyrkan.....................................................................................................................133.4SKOLINSPEKTIONEN..........................................................................................................................143.5ANSVARSFÖRDELNINGFRÅNHUVUDMANTILLVARJEENSKILDLÄRARE.......................................................15

4.VARFÖRSKASKOLANVARAICKE-KONFESSIONELL?...................................................................184.1UTVECKLINGENFRÅNÅR1962TILLOCHMED1KAP.6-7§§SKOLL.........................................................18

4.1.1Bestämmelseromreligiösaochkonfessionellainslagiskolanenligt1985årsskollag.......184.1.2Bestämmelseromreligiösaochkonfessionellainslagiskolanenligt1962årsskollag.......184.1.3Regeringensresonemanginförinförandetav2010årsskollag...........................................19

4.2RELIGIONSFRIHETÄRENMÄNSKLIGRÄTTIGHET.....................................................................................204.2.1Dokumentsomunderstödjerreligionsfriheten...................................................................204.2.2Krucifix–enfrågaomkulturarvelleroförenligtmedreligionsfriheten?............................22

5.PRAKTISKAGRÄNSDRAGNINGSPROBLEM..................................................................................265.1ANMÄLNINGARTILLSKOLINSPEKTIONENANGÅENDEKONFESSIONELLTINNEHÅLL.........................................26

5.1.1Undervisningomevolutionsteoriochlärarensprivataåsikterochtropåskapelsetro.......265.1.2Äryogakonfessionelltinnehåll?..........................................................................................275.1.3Övrigaärendensomvidarebefordratstillhuvudmanförutredning...................................28

5.2KONFESSIONELLTINNEHÅLLUPPTÄCKTVIDSKOLINSPEKTIONENSTILLSYN...................................................295.2.1VadansågsvarakonfessionelltinnehålliSkolinspektionenstillsynsbeslut?.......................30

5.3DISKUSSIONOMSKOLINSPEKTIONENSBESLUT.......................................................................................326.ANALYSAVHURLAGSTIFTARENSINTENTIONERSKANÅELEVERNA...........................................33

7.SLUTSATSER...............................................................................................................................35

KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................................................37

Förkortningslista 1962 års skollag Skollag (1962:319) 1985 års skollag Skollag (1985:1100) DL Diskrimineringslag (2008:567) Dnr. Diarienummer EU Europeiska unionen Europakonventionen Europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

EU-stadgan Europeiska unionens stadga FN Förenta nationerna FN-stadgan Förenta nationernas allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011 Lgr 62 Läroplan för grundskolan 1962 Lgr 69 Läroplan för grundskolan 1969 Lgr 80 Läroplan för grundskolan 1980 Lpo 94 1994 års läroplan för det obligatoriska

skolväsendet Prop. Proposition RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny

regeringsform SECO Sveriges elevkårers centralorganisation Skolinspektionen Statens skolinspektion SkolL/2010 års skollag Skollag (2010:800) Skolverket Statens skolverk

5

1. Inledning 1.1 Bakgrund Anledningen till att denna uppsats blir skriven är att jag under ett uppehåll i de rättsvetenskapliga studierna börjat studera till grundskolelärare. Tillsammans med mina studentkollegor stötte vi på ett problem någon vecka in på studierna i religion. Diskussionerna förda mellan religionsprofessorn och studenterna i föreläsningssalen på universitetet våren 2017 handlade om att en lärare står i en svår avvägningssituation när denne bestämmer innehållet i undervisningen. Vi diskuterade på ett filosofiskt plan om motiv till att skolavslutningar ska kunna hållas i kyrkor eller på andra religiösa platser, om det är tillåtet att utföra yoga under skoldagen och hur en lärare ska tänka när denne planerar besök i klassrummet och utanför skolbyggnaden som har religiös koppling, till exempel ett studiebesök till en moské eller en pingstvän som berättar om sin tro i klassrummet. Den slutliga frågan som jag tagit med mig från dessa diskussioner är hur lärare ska kunna skilja religionsundervisningen från religionsutövningen. Dessa diskussioner är drivkraften till detta arbete, för jag vill verkligen kunna svara på frågan. Av religionsprofessorn fick jag ett boktips när jag berättade om mina uppsatstankar, vilket har legat till grund för mina inledande tankar om uppsatsens innehåll. Tipset var Reinhold Fahlbeck som har skrivit om religionsfrihet i arbetsliv och skola i boken Bed och arbeta. Baksidestexten förklarar att Bed och arbeta visar hur det västerländska samhället är påverkat av kristendomen och hur religionsfrihet ska kunna råda principiellt och praktiskt i ett samhälle med allt mer religiös mångfald. Fahlbeck förklarar att religionsfriheten är ett tvåsidigt mynt. Den ena sidan ger oss frihet att tro på vad vi vill, möjlighet att ansluta oss till religioner och trossamfund och möjlighet att uttrycka den religion vi valt att tillhöra. Den andra sidan ger oss frihet från religion. Vi är alltså inte tvungna att tro på eller tillhöra någon religion eller trossamfund om vi inte vill. Det är det här som kallas religionsfrihet och den friheten finns stadgad i internationella stadgor som Artikel 18 i Förenta nationernas allmänna förklaring 1948 om de mänskliga rättigheterna (FN-stadgan), Artikel 9 i Europeiska konventionen 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Artikel 10 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna (EU-stadgan). Religionsfrihet är frihet både till och från religion.1 Fahlbeck förklarar att samhället fyllts av religiös mångfald under 1900-talet. Detta beror dels på att tidigare kristna europeiska länderna blivit allt mer sekulariserade, dels på att människor som migrerar från andra kulturer bidrar till att sprida sina religioner. År 1951 infördes religionsfriheten och idag förväntar vi oss att religionsfrihet råder såväl principiellt som praktiskt, genom frihet till och frihet från religion.2 Utifrån denna förväntning om religionsfrihet i teori och praktik står det i den aktuella läroplanens uppdrag och värdegrund att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Men en motsättning är att skolan ska arbeta utifrån en traditionellt kristen etik.3 Gränsdragningen mellan rätt och fel utifrån skolans icke-konfessionella uppdrag förekommer emellanåt i mediala debatter. En av dem som uttalat sig i frågan är Mårten Schultz, professor i civilrätt, som beskriver i en kommentar i Svenska Dagbladet att skolavslutningen är en källa till politiska debatter och gör i samma text ett inledningsvis tydligt uttalande om att religion inte har någon plats i skolan, men att det finns utrymme för att undervisa eleverna om världsreligionerna så vida något försök att påverka eleverna inte görs.4 Det låter enkelt, men

1 Fahlbeck, s. 18 f. 2 Fahlbeck, s. 14. 3 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag. 4 Schultz, 2016 < https://www.svd.se/lagen-ar-tydlig-religion-ska-hallas-utanfor-skolan> hämtad 2017-05-13.

6

hur ska en lärare hantera läroplanens flört med kristendomen, kravet på att hålla undervisningen icke-konfessionell och ta hänsyn till alla människors rätt till religionsfrihet?

1.2 Syfte Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skolpersonalens förhållande till kravet på icke-konfessionell utbildning och undervisning som stadgas i 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800) (SkolL). För att uppnå detta syfte är ett delsyfte är att redogöra för det svenska skolväsendets kristna bakgrund och visa vilka spår vi ser av den kristna historien i nuvarande skollag och tillhörande styrdokument, samt klargöra de historiska förändringarna i skolväsendet ur ett utbildningshistoriskt perspektiv. Nästa delsyfte är att beskriva hur lagstiftningen och styrdokument gällande konfessionellt innehåll i skolan har förändrats från den första läroplanen som utkom år 1962 till idag. Med utgångspunkt i den historiska redogörelsen ur såväl utbildningshistoriskt som juridiskt perspektiv är syftet att utifrån skolväsendets kontrollmyndigheters beslut angående konfessionellt innehåll i skolorna tydliggöra vilka typer av problem som förekommer kring efterföljandet av kravet på avsaknad av konfessionellt innehåll. Utifrån en sammanställning av lagstiftarens intentioner utifrån den historiska utvecklingen, nationella och internationella dokument om religionsfrihet som en mänsklig rättighet samt de problem som framkommer av kontrollmyndigheternas beslut ska diskussion ske angående hur skolans lärare och övrig personal på bästa sätt verkställer lagstiftarens intentioner om icke-konfessionell undervisning.

1.3 Problemformulering och frågeställningar Denna kandidatuppsats kommer att behandla ämnet icke-konfessionell undervisning. Problemet jag har valt att studera är hur lärare och övrig skolpersonal ska agera för att på bästa sätt verkställa lagstiftarens intentioner om ämnet. Detta problem ska diskuteras utifrån följande frågeställningar. Vilka spår finns i dagens svenska skolsystem av bland annat den kristna bakgrunden? På vilket sätt har lagstiftningen och styrdokumenten förändrats nationellt och internationellt sedan den första läroplanen som utkom år 1962 till idag? Vilka svårigheter och problem att följa kravet på att undervisningen saknar konfessionellt innehåll framkommer genom anmälningar och tillsynsärenden från Skolinspektionen? På vilket sätt bör lärare och övrig skolpersonal agera för att uppfylla lagstiftarens intentioner angående konfessionellt innehåll?

1.4 Metod Denna kandidatuppsats är en tvärvetenskaplig undersökning av 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800) (SkolL), där en rättsdogmatisk redogörelse för de rättskällor som skolan ska, bör och kan förhålla sig till i enlighet med Peczeniks beskrivning av rättskällorna och rättskälleläran5 möter lärarens främsta verktyg: didaktiken. Uppsatsen har inslag av rättshistoria. Utifrån ovanstående syfte är detta således en teoretisk undersökning av de rättsliga källorna som styr skolväsendet och en kritisk granskning av dessa källors tillräcklighet i sin omfattning för att uppnå lagstiftarens önskade resultat. Rättskälleläran delar upp de källor som räknas till rättsvetenskapens källor i tre kategorier av auktoritetsskäl. De källor som ska beaktas av auktoritetsskäl är lagar, andra föreskrifter och fasta sedvanerättsliga regler. De källor som bör beaktas av auktoritetsskäl är prejudikat, lagars förarbeten, sådant material som påvisar innebörden av vissa sedvänjor som är mycket väl förankrade i samhället, utrycker generella rättsgrundsatser och/eller godtas av myndigheter, utan att bilda ”fasta sedvanerättsliga regler”. De källor som får användas i juridisk argumentation är olika slags rekommendationer från myndigheter och andra institutioner, beslut från domstolar och myndigheter som inte utgör prejudikat, prejudikat som ger besked om värderingar på angränsande rättsområden, sådant material som har samband med lagstiftning 5 Peczenik, s. 213 ff.

7

och rättspraxis, rättsvetenskaplig litteratur (även benämnd doktrin), utländsk rätt om den är förenlig med svensk rätt samt informellt material som till exempel visar innebörden av sedvänjor eller visar på olika samhällsgruppers värderingar.6 För skolväsendets del är rättskällorna i första hand 2010 års skollag med tillhörande förarbeten, de aktuella av regeringen meddelade läroplanerna och andra föreskrifter som är meddelade av regeringen eller Statens skolverk (Skolverket), beslut och rekommendationer från Skolverket och Statens skolinspektion (Skolinspektionen) samt rättsvetenskaplig litteratur på området. I lärarens yrkesvardag är det didaktiska arbetssättet en viktig nyckel för att arbeta på ett genomtänkt sätt. Didaktik handlar om att tänka igenom hur man som lärare ska fungera som en bro mellan eleverna och den information och kunskap eleverna ska ta till sig. Det är vanligt att lärare diskuterar detta utifrån frågor som Vad är det jag ska undervisa om och vill att eleverna ska lära sig? Vem är mottagaren av min undervisning? När ska denna undervisning ske? Hur ska jag undervisa? Vart ska denna undervisning ske?.7 För läraren är det viktigt att på detta sätt planera, genomföra, utvärdera och förbättra sin undervisning vilket är ett ständigt pågående arbete för att hålla sig inom lagstiftningens ramar.8

1.5 Material I huvudsak utgår jag från de styrdokument och andra källor som kommer från riksdag, regering och av regeringen utsedda myndigheter som får meddela föreskrifter rörande skolväsendet. Det innebär att jag tar utgångspunkt i 2010 års skollag med tillhörande förarbeten, aktuell Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) och dess föregångare, föreskrifter, allmänna råd och andra dokument från Skolverket samt material från Skolinspektionen. Detta är samma material som lärare har att förhålla sig till i sitt yrkesutövande. I det efterföljande kapitlet har jag använt mig av Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Libergs Lärande, skola, bildning (2014), vilken är tänkt att används vid lärarutbildningar i kurser om skolans framväxt, för att ge en beskrivning av Sveriges skolhistoria. Boken är skriven av 19 författare från flera olika universitet och de tre redaktörerna är professorer i pedagogik vid Uppsala och Göteborgs universitet.9 För att få underlag till mitt påstående att det finns problematik att alltid hålla utbildningen och undervisningen icke-konfessionell har jag har begärt ut anmälningar och beslut från Skolinspektionen i ämnet via mejl. I mejlet efterfrågar jag beslut gällande anmälningar om konfessionellt innehåll i undervisningen under tidsperioden 2011-2017, för tiden då nuvarande läroplan varit aktuell. De handlingar som utlämnades var 13 beslut som var av varierande intressant innehåll. Dessa var inkomna under perioden januari 2012 till augusti 2012, då Skolinspektionen gjorde en särskild markering av anmälningar som handlade om konfessionellt innehåll i undervisningen eller utbildningen. Fram till år 2014 markerades särskilt även konfessionellt innehåll i tillsynsärenden och dessa ärenden bifogades som en lista i mejlet. Jag har sökt upp ärendena i Skolinspektionens databas SIRIS och hittat 11 av 14 ärendenummer. Besluten angående anmälningarna och tillsynsärendena har jag använt mig av för att få en bild av vad det är för fel som görs i skolorna vad gäller kravet på icke-konfessionell undervisning och/eller utbildning och vad Skolinspektionen har för argument och förslag på lösningar. Reinhold Fahlbecks Bed och arbeta var den första användbara litteraturen jag hittade när jag påbörjade sökandet efter källor. Denna bok handlar om religionsfrihet i arbetsliv och skola och hur religionsfrihet handlar både om rätten till religion och rätten från religion. I detta arbete

6 Peczenik, s. 213 ff. 7 Sjöholm, Kansanen, Hansén & Kroksmark, s. 54 f. 8 Skolverket 2011, s. 6 ff. 9 Lundgren, Säljö & Liberg, s. 13 ff.

8

används Fahlbecks bok till diskussionen om religionsfrihet och vad detta innebär i skolans värld. Reinhold Fahlbeck är professor emeritus vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. För redogörelsen av religionsfrihet har jag använt mig av Europakonventionen, FN-stadgan och EU-stadgan samt nationell lagstiftning som regeringsformen (1974:152) (RF) och diskrimineringslag (2008:567) (DL).

1.6 Avgränsningar Jag har valt att endast fokusera på hur lärarens relation till den icke-konfessionella skolan regleras i rättsapparaten. Det hade varit möjligt att studera elevers privata religionsutövning när de är i skolan eller religiösa friskolors vara eller inte vara. Av utrymmesskäl har jag dock valt att hålla mig till hur lärare och skolpersonal i allmänhet ska förhålla sig till begreppet icke-konfessionell, något som är generellt för alla skolor oavsett kommunal, statlig eller privat huvudman. Min initiala tanke var att helt hålla de religiöst inriktade friskolorna utanför uppsatsen, men då de flesta beslut från Skolinspektionen angående konfessionellt innehåll i utbildning eller undervisning rör dessa skolor har jag valt att ändå ta med dessa för att visa på den variation av problem som kan uppstå kopplat till 1 kap. 6-7 §§ SkolL. I fråga om varat eller icke-varat för de enskilda skolorna med konfessionell inriktning har jag endast lämnat en kommentar om att det skulle kunna vara en möjlighet att inte tillåta dem för att komma till rätta med det problem som finns runt dem, men utrymmet i denna uppsats är inte tillräckligt för att göra sådan utredning som kan resultera i en rättvis slutsats. När läroplanen används har jag valt att enbart utgå från Lgr 11. Hela skolväsendet vilar dock på samma värdegrund, vilket är det intressanta för denna uppsats och det finns därför i detta fall ingen egentlig anledning att göra på något annat sätt. I proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet presenteras remissvar för frågan om de nya bestämmelserna om utbildnings och undervisnings icke-konfessionella varande. Jag tog kontakt med Utbildningsdepartementet för att få tillgång till de handlingar som rörde remissvaren och efter att ha läst dem väljer jag att inte ta upp dem inom ramen för denna uppsats. Jag anser att propositionen tar upp de frågor som ställs av remissinstanserna i tillräckligt stor utsträckning och att det därför inte är nödvändigt att skriva mer omfattande om det. I mitt arbete hade jag tankar om att jämföra skolans lagstiftning med hälso- och sjukvårdslagstiftningen och arbetsrättslig lagstiftning, men av utrymmesskäl valde jag att avstå. Redogörelsen av tidigare skollagar och läroplaner än de nu aktuella är inte särskilt omfattande. Jag har begränsat mig till sådant innehåll som är nödvändigt för uppsatsen.

1.7 Disposition Inledningsvis ges en historisk tillbakablick över framväxten av det svenska skolväsendet. Nästa kapitel handlar om några viktiga funktioner i det nuvarande skolväsendet, så som lagstiftning, läroplan, förvaltnings- och kontrollmyndigheter samt ansvarsfördelningen från huvudman till den enskilde läraren. Nästa kapitel svarar på frågan Varför skolan ska vara icke-konfessionell? Redogörelsen för svaret ges ur två perspektiv, vilket det första är den svenska lagstiftningens utveckling och det andra är den internationella rätten om religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Kapitel 5 handlar om gränsdragningsproblem som Skolinspektionen handlagt i form av anmälningar och tillsyn. Detta material används i kapitel 6 för att analysera hur lagstiftarens intentioner ska nå eleverna. Uppsatsen avslutas med kapitel 7 som handlar om uppsatsens slutsatser.

1.8 Tes Min tes är följande. Det finns tillräckligt tydlig lagstiftning gällande konfessionellt innehåll i undervisning och utbildning, för att lagstiftningen behöver vara i generaliserande för att kunna tillämpas på fler än ett fall. Problemet ligger i att begreppet religion är en filosofisk uppfattning

9

hos varje människa och att den egna gränsdragningen för vad som är konfessionellt eller inte kan variera från lärare till lärare. Därav tror jag att det finns ett behov hos lärare att det finns tillgång till tydliga styrdokument som möjliggör uppfyllandet av kravet på likvärdig utbildning och det kan bli aktuellt att lagstiftaren uttrycker sig mindre generellt för att komma till rätta med problemet.

2. Det svenska skolväsendets utveckling 2.1 Från Luther till Folkskolestadgan Den svenska skolan har sina rötter i den kristna kyrkan. Detta avsnitt beskriver några av de viktigaste stegen i hur den svenska skolan uppstod och utvecklades fram till att den första läroplanen antogs år 1962, med huvudfokus på religionens roll. I de nuvarande styrdokumenten finns kopplingar till kristendomen kvar, till exempel att värdegrundsarbetet ska göras i enlighet med kristen tradition10 och att det ingår i religionsundervisningen att undervisa om några av de vanligaste psalmerna i samband med undervisning om några berättelser ur Bibeln.11 Det verkar motsägelsefullt att å ena sidan som lagstiftare göra ett ställningstagande mot religiöst innehåll i skolan och å andra sidan basera skolans värderingar på en utpekad religions traditioner. Med detta avsnitt ska dessa kristna kopplingar få en förklaring och i efterföljande avsnitt presenteras skolans fortsatta utveckling i ett större samhälleligt och juridiskt perspektiv. I Sverige har det funnits varierande former av undervisning sedan medeltiden. Genom kristendomens spridning gavs, i inledningen av den svenska skolans historia, undervisning i samband med gudstjänster, dop, konfirmation, nattvard och bikt. Undervisningen hade till syfte att uppfostra folket och innehållet handlade mestadels om att kunna recitera böner som Fader vår och Trosbekännelsen. Undervisningen handlade om utantillinlärning av sådant som hörde kristendomen till.12 Under medeltiden infördes domskolor i anslutning till domkyrkorna, klosterskolor i anslutning till klostren och stadsskolor som skulle möta borgarnas behov av utbildning. Detta utvecklades mellan mitten på 1200-talet till slutet av 1300-talet.13 I samband med att Luther startade reformationen av den katolska kyrkan inledde kung Gustav Vasa på 1520-talet ett nationsbygge som skulle säkra reformationen i Sverige. För att sprida reformationen i landet utbildade Gustav Vasa nya präster, som också var de som spred den kristna läran. År 1572 godkändes en författning om den svenska kyrkans ställning, i vilken det inrymdes en skolordning.14 Intresset för skolan ökade under slutet på 1500-talet och början på 1600-talet och lärarnas kompetens blev ett viktigt diskussionsämne vid kyrkomötet i Uppsala år 1595. Det bestämdes bland annat att det krävdes universitetsexamen för att tillsättas som skolmästare. Nu växte ett skolsystem fram och den viktigaste anledningen till att läsningen spreds i landet var den folkundervisning som fick en viktig ställning i och med reformationen.15 Luther menade att människorna skulle få vetskap om att de till naturen var fördärvade och att de skulle komma till rätta med sig själva. För att göra detta skulle det inom kyrkan ske undervisning om Guds fordringar och gåvor. Luther skrev boken Den stora katekesen som var en hjälp för prästerna som skulle undervisa om detta. Den lilla katekesen var en kortare version som var tänkt för spridning till befolkningen, vilken även blev det mest spridda läromedlet.16 I 1686 års kyrkolag reglerades det att klockaren var skyldig att driva barnaläran och enligt 10 § skulle prästen hålla husförhör, för att kontrollera att församlingens folk gjorde framsteg i sin kunskap om kristendomen. Detta utvecklades till att bli kontroll av läskunskapen. Det blev 10 Lgr 11, 1. Värdegrund och uppdrag. 11 Lgr 11, Religion – Centralt innehåll åk. 1-3. 12 Lundgren & Säljö, s. 43. 13 Lundgren & Säljö, s. 44. 14 Lundgren & Säljö, s. 44. 15 Lundgren & Säljö, s. 46. 16 Lundgren & Säljö, s. 46.

10

nu straffbart för föräldrar och förmyndare att inte låta barnen få undervisning i läsning och det var Luthers lilla katekes som var både den bok man lärde sig läsa innantill ur och lärde sig utantill. Undervisningen var uppbyggd kring Gud och kristendomen. Reformationens syfte med att folket skulle lära sig läsa var att de skulle kunna ta till sig en rena kristna läran, utan att präster skulle kunna förvränga Bibelns ord. Dock ledde det till att människorna började ta till sig andra läror, vilket utmanade den lutherska läran och det gav till följd att tryckfriheten existens diskuterades under 1700-talet. Det var otillåtet att ha möten som stod utanför kyrkans kontroll om Bibeln mellan år 1726 och mitten av 1800-talet genom konventikelplakatet. Syftet var att hindra frikyrkor från att bedriva verksamhet.17 Karl IX utryckte år 1604 en vilja att förbättra det svenska skolväsendet. Nu var Sverige en stormakt som krävde utbildade ämbetsmän. Under Karl IX:s son Gustav II Adolfs regi genomfördes ett antal reformer av skolväsendet och intresset för pedagogik fanns även hos dottern och efterträdaren drottning Kristina. Sverige blev ett allt mer läsande folk. Av det reformarbete som påbörjades på 1600-talet var resultatet att 60-80 % av Sveriges män och 40 % av Sveriges kvinnor var läskunniga utifrån dåtidens förväntningar år 1800.18 År 1842 antogs den första skollagen, Kungl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkundervisningen i Riket. Folkskolan hade nu sett dagens ljus. Kommunerna blev skyldiga att inrätta en skola och behovet ifrågasattes, främst gällande utbildningsbehovet hos barnen i de lägre samhällsklasserna. Kritikerna till lagen argumenterade bland annat för att det skulle vara tillräckligt med den religiösa undervisning som redan gavs utifrån kyrkolagens bestämmelser. Men denna utbildningsreform var del i en större utveckling, där utbildning blev viktigt för ett modernare samhälle.19 Vem som skulle ha det yttersta ansvaret för folkskolan kom att handla om relationen mellan staten, kyrkan och kommunerna. Det var Skolstyrelsen som hade ansvar för undervisningen och denna var vald av sockenstämman och hade kyrkoherden som ordförande.20 Syftet här är inte att ge en komplett redogörelse för den svenska skolans historia, men det kan här konstateras att kyrkan hade en inte oansenlig del att säga till om även in i tiden för folkskolan. I följande avsnitt kommer jag ge en kort redogörelse för hur folkskolan blev ett tidigare kapitel och den moderna skolan tog vid.

2.2 Århundradet när barnen får en röst och obligatorisk grundskola Lundgren beskriver 1900-talet som århundradet när barnet fick en röst. I kombination med de två världskrigen växte demokratibegreppets betydelse och även vikten av att alla får tillgång till utbildning. I slutet på 1950-talet leder detta till att utbildning blir ett internationellt konkurrensmedel.21 Men har kyrkan fortfarande någon inblandning i skolväsendet? I början av 1900-talet bestod skolväsendet i folkskolan och läroverk och det växte en tanke om att skapa ett skolsystem som var lika för alla, vilket det nuvarande inte hade rykte om sig att vara. År 1919 antogs en utbildningsplan för folkskolorna i vilken Luthers lilla katekes ersattes av biblisk historia och det var kristendomsundervisningen som fick det största utrymmet i debatterna om utbildningsplanen.22 Nu togs kyrkans inflytande över skolan upp till debatt och det skedde flera förändringar för att klargöra vem som skulle ha inflytande över skolan. Det var till en början oklart hur denna ansvarsfördelning skulle te sig. Med 1921 års reviderade folkskolestadga fick staten större inflytande över kommunerna än tidigare. Efter detta följde några decennier av utredningar för att finna en ideal skolform, vilket stördes av andra världskriget. 1946 års skolkommission kom år 1948 fram till att målet var en nioårig grundskola som var obligatorisk för alla. Det togs beslut i riksdagen om att införa nioårig 17 Lundgren & Säljö, s. 47. 18 Lundgren & Säljö, s. 49 ff. 19 Lundgren & Säljö, s. 51 ff. 20 Lundgren, s. 74. 21 Lundgren, s. 79. 22 Lundgren, s. 82 f.

11

obligatorisk skola och under några år genomfördes försöksverksamhet för att reda ut hur denna skola skulle organiseras. År 1957 tillsattes en skolberedning som skulle utvärdera försöksverksamheten och deras uppdrag var att presentera ett förslag som riskdagen skulle ta ställning till år 1962. Resultatet blev ett beslut om att nioårig grundskola som låg under statlig kontroll skulle införas och verksamheten reglerades av läroplanen Lgr 62.23 Efter detta beslut har skolväsendet gått från att ha statlig huvudman, till att idag kunna ha statlig, kommunal eller enskild huvudman.24 Närmare redogörelse av de olika läroplanernas konfessionella inställning kommer nedan i kapitel 4 Varför ska skolan vara icke-konfessionell?.

3. Skolans styrdokument och några viktiga bestämmelser 3.1 Skollagstiftningen Sedan den nioåriga grundskolan infördes år 1962 har skolväsendet styrts av tre skollagar och fem läroplaner. Den första skollagen kom i och med införandet av grundskolan år 1962 med skollag (1962:316). Under denna lag hann skolväsendet få tre läroplaner: Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80. År 1985 trädde skollag (1985:1100) i kraft och nio år senare kom nästa läroplan, Lpo 94. I och med den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2010 utkom en ny läroplan som började gälla år 2011, Lgr 11. Det är skollag (2010:800) och läroplanen Lgr 11 som är de nuvarande aktuella styrdokumenten för skolväsendet. Detta avsnitt har till syfte att ge en överblick över de grundläggande bestämmelserna i 1 kap. Skollag (2010:800) (SkolL) om skolväsendet, utbildning och undervisning. Jag kommer närmare gå in på en djupare förklaring av de delar i lagen som är av större intresse för denna uppsats längre fram. I 1 kap. 1 § SkolL förklaras att lagen innehåller bestämmelser om skolväsendet. Enligt paragrafens andra stycke innefattas förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i skolväsendet. Tredje stycket gör gällande att även fritidshem ingår i skolväsendet. 1 kap. 3 § SkolL förklarar några begrepp som används i lagen. Några av dessa begrepp kommer användas i denna uppsats och kommer därför förklaras här. Elev är den som deltar i utbildning enligt denna lag, dock ej barn i förskolan. Fristående skola är en skola som enskilt bedriver utbildning inom skolväsendet frånsett vuxenutbildningar, förskola, specialskola och sameskola. Skolenhet är en enhet som är organiserad av huvudman och omfattar verksamhet, som inte är förskoleverksamhet, i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad. Undervisning är sådana målstyrda processer som sker under ledning av lärare eller förskolelärare som syftar till utveckling och lärande genom att elever och barn inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. I propositionen till den nuvarande skollagens föregångare, 1985 års skollag föreslås begreppet utbildning som ersättare av begreppet undervisning i sådana fall där hela skolans verksamhet åsyftas. Motiveringen är att undervisning för tankarna till lärarstyrd undervisning och det anses inte vara förenligt med den variation av verksamhet som förekommer i skolan. Utbildning anses vara ett bättre begrepp som kan innefatta även fria aktiviteter och praktiskt arbetslivsorientering. Detta förslag håller det flesta remissinstanserna med om och den största invändningen handlar om ekonomisk gränsdragning, vilket jag inte kommer gå in på.25 Syftet med utbildningen regleras i 1 kap. 4 § SkolL. Syftet är kunskaps- och värderingsinhämtande hos barn och elever, främjande av deras utveckling, lärande och lust att

23 Lundgren, s. 84 ff. 24 Se 2 kap. SkolL. 25 Prop. 1985/86:10 s. 30.

12

lära samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska rättigheterna som det svenska samhället vilar på. Enligt tredje stycket ska barnets och/eller elevens hem vara delaktig i den personliga utvecklingen. 1 kap. 5 § SkolL stadgar att utbildningen ska utformas så att den överensstämmer med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Enligt andra stycket ska alla verksamma inom utbildningen främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka kränkningar. Tredje stycket stadgar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För denna uppsats är 1 kap. 6 och 7 §§ SkolL särskilt intressanta. 6 § lyder: ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”. 7 § lyder: ”Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.” Begreppet icke-konfessionell betyder avsaknad av bekännelsekaraktär.26 Enligt 1 kap. 11 § SkolL ska det finnas en läroplan för varje skolform och den ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som meddelar föreskrifter om läroplan.

3.2 Läroplanen Den nu aktuella läroplanen som är den femte läroplanen sedan den obligatoriska nioåriga grundskolan infördes är Lgr 11 och innehåller skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer och specifika avsnitt för förskoleklassen, fritidshemmet och kursplaner i grundskolans ämnen. Detta är det främsta styrdokumentet i lärarens arbetsvardag. I detta arbete är det främst kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag som är intressant. Däri förklaras vad skolans grundläggande värden är och att de ska ingå i skolans arbete:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.27 [min kursivering]

Den tanke med den nioåriga grundskolan som beskrivits ovan i 1.1 Bakgrund, vilket var att alla i skolåldern skulle få tillgång till likvärdig utbildning28, finns fortfarande förklarat i läroplanen som en viktig del av skolans värdegrund. I skolan ska alla elever få utrymme att utvecklas och lära. Viljan att lära nytt ska stanna hela livet. Skolans arbete är enligt värdegrunden större än att ge eleverna kunskap i de olika ämnena. Det handlar också om att förbereda eleverna på att delta i samhällslivet där varje medborgare deltar med frihet under ansvar. För att detta ska fungera behöver skolan lära ut grundläggande värderingar vilka är upptagna i citatet ovan, låta eleverna träna på förståelse och medmänsklighet inom vilket det ingår att jobba förebyggande mot diskriminering, kränkningar, främlingsfientlighet och intolerans.29 I samband med frågan om att skolans verksamhet ska var icke-konfessionell kommer värdegrundens krav på att skolan ska jobba utifrån ledorden saklighet och allsidighet. Bakgrunden till att dessa två ord är viktiga i skolan ska vara öppen för att människor har skilda

26 SAOB, betydelse konfessionell = bekännande. 27 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, s. 7. 28 Lundgren, s. 84 ff. 29 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, s. 7.

13

uppfattningar och att föra fram sina uppfattningar ska tas emot på ett positivt sätt. Eleverna ska ha möjlighet att ta egna ställningstaganden och förstå att det är viktigt. På samma sätt som det är viktigt i samhällslivet. Läroplanen förtydligar att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan och vara förtrogna med att eleverna inte påverkas till förmån för någon särskild åskådning eller uppfattning. De som jobbar i skolan ska enbart följa skollagens och läroplanens grundläggande värden och ta avstånd från det som strider mot dessa.30

3.3 Skolverket Skolverket är skolväsendets förvaltningsmyndighet enligt 1 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. I Skolverkets uppdrag ingår enligt 1 § främst att främja likvärdig, högkvalitativ och trygg utbildning och verksamhet för alla barn och elever samt bidra till goda utvecklings- och lärandeförutsättningar för eleverna. Myndigheten har även till uppdrag att arbeta med uppföljning och utvärdering av skolväsendet (2 §), att ansvara för den officiella statistiken om skolväsendet och barnomsorgen, att utforma kursplaner, ämnesplaner, kunskapsplaner och ha ansvar för nationella prov och slutprov, att bedöma behovet av och utveckla bedömningsstöd utifrån olika elevgruppers behov och förutsättningar (5-6 §§), att ge stöd till huvudmännen i deras utbildningsverksamhet och pedagogiska verksamhet för att utveckla måluppfyllelsen (7 §) samt arbeta med utbildning av personal i ledande ställning så som rektorer och förskolechefer (8 §). Detta är inte en uttömmande beskrivning av Skolverkets uppdrag. I arbetet med att hjälpa skolorna att ge alla elever en likvärdig utbildning ger Skolverket ut allmänna råd och rekommendationer. Dessa är som förklarat ovan i 1.4 Metod inte att anse som juridiskt bindande, men för aktuell bransch, alltså lärarkåren, är det en hjälpsam fingervisning hur den yrkesverksamma bör agera i de fall som är föremål för det allmänna rådet. Angående konfessionellt innehåll i skolan har Skolverket gett ut ett material med juridisk rådgivning benämnt Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal” eller kort beskrivet Skolan i kyrkan.31 Skolverket har också samlat information om skolavslutningar på sin hemsida under Råd och vägledning: Ställningstaganden: Skolavslutningar. Här återfinns främst beslut från Skolinspektionen om skolavslutningar i kyrkan.32 Innehållet i det förra återkommer jag till. 3.3.1 Skolan i kyrkan

Materialet Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal handlar om hur de nya bestämmelserna i 2010 års skollag ska tillämpas i praktiken. Det finns utrymme för att besöka religiösa lokaler inom ramen för utbildningen eller vid till exempel skolavslutningar eller andra högtider. Materialet ger rådgivning om hur skolan bör agera i frågan för att följa lagstiftningen. Inledningsvis presenteras ett antal punkter som är grundläggande, till exempel vem som är ansvarig för att lagstiftningen följs, hur lärare bör tänka inför studiebesök och vad som gäller för att en skolavslutning ska vara tillåten i kyrkan. Materialet innehåller en förklaring om att skollagstiftningen beror på den grundlagsskyddade religionsfriheten som medborgarna åtnjuter till följd av 1 kap. 2 § och 2 kap. 2 § RF samt Artikel 9 Europakonventionen och att den senare omfattar såväl den positiva som den negativa religionsfriheten.33 Vidare förklarar Skolverket skillnaden mellan utbildning och undervisning och ger exempel på att utbildning är sådant som måltider, avslutningar och samlingar i samband med högtider, raster samt utflykter. I den del av utbildningen som ska vara fri från konfessionella innehåll (hela utbildningen för offentliga skolor och den obligatoriska utbildningen för

30 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, s. 8. 31 Skolverket, 2012. 32 Skolverket, 2016. 33 Skolverket, 2012, s. 1 f.

14

fristående skolor med konfessionell inriktning) är det inte tillåtet med bön, välsignelse, gudstjänst och liknande aktiviteter. Gällande innehållet i ämnet religionskunskap kommenterar Skolverket att det ska ingå undervisning om några av kristendomens, islams och judendomens högtider, symboler och berättelser under årskurserna 1-3 och något mer ingående om kristendomens betydelse för samhället i årskurserna 4-6. I 7 kap. 17 § SkolL stadgas att eleven ska delta i skolans undervisande verksamhet, men om det finns särskilda skäl kan vårdnadshavare ansöka om att eleven får dispens från deltagande enligt 7 kap. 19 § SkolL.34 Vidare ger Skolverket information om vad som gäller för de möjligheter som finns för skolor att besöka religiösa lokaler. Det viktigaste kravet som finns för att undervisningen ska kunna tillfälligt flyttas från skolans lokaler till en religiös lokal är att besöket är utformat på ett sätt så alla ska kunna delta oavsett sin religiösa tillhörighet eller annan livsåskådning. Det är också viktigt att läraren lägger ner tillräckligt med tid på för- och efterarbete av besöket så undervisningssyftet framgår och förankras hos eleverna.35 Det är tillåtet att ha skolavslutningar i kyrkan eller i andra religiösa lokaler, men det finns såklart några villkor. Bön, trosbekännelse, välsignelse, predikan och andra typer av förkunnelser hör inte hemma på en skolavslutning, då avslutningen är den del av utbildningen. Kyrkan används enbart som en lokal som är lämplig utifrån att valet av lokal görs på grund av tradition, känslan av högtidlighet och gemenskap. Det är viktigt att rektorn har kontroll över avslutningen och är den som bestämmer innehållet. Trots att det religiösa ska minimeras finns det utrymme att sjunga psalmer som Den blomstertid nu kommer med hänvisning till dess traditionella värde. Samma synsätt ska även tillämpas på andra tillfällen där tradition och religion möts, vilket till exempel kan vara adventsfirande där det är tillåtet att tända ljus och sätta upp adventsstakar i fönstren eller Luciafirande där det är tillåtet med luciatåg. Det som måste tas hänsyn till i dessa fall är att hänsyn tas till skollagens bestämmelser om konfessionellt innehåll och att fokus ligger på de traditionella anledningarna till att uppmärksamma dessa högtider.36 För skolor med konfessionell inriktning är skillnaden att avslutningar och firande av andra högtider som har konfessionell koppling är det tillåtet att dessa tillfällen har konfessionella inslag, baserat på att sådana aktiviteter ligger inom ramen för utbildningen men utanför ramen för undervisningen. För att kravet på att dessa inslag ska vara frivilliga ska vara uppfyllt är det viktigt att skolan går ut med tillräcklig information för att elever och vårdnadshavare ska kunna ta ställning till om eleven ska eller inte ska delta.37

3.4 Skolinspektionen Skolinspektionen är skolväsendets granskningsmyndighet enligt 1 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. Enligt denna paragraf har Skolinspektionen till uppgift att granska huvudmän och verksamheter så de erbjuder likvärdig utbildning av god kvalitet. Enligt 2 § i förordningen ska tillsyn och kvalitetsgranskning ske i enlighet med bestämmelserna i 26 kap. SkolL. Den främsta uppgiften är att bedriva löpande tillsyn på huvudmannanivå. Enligt 26 kap. 9 § SkolL ska Skolinspektionen lämna råd och vägledning som förebyggande arbete. Vid tillsyn där det blir fråga om åtgärder kan Skolinspektionen ta beslut om föreläggande om att huvudmannen ska fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen (26 kap. 10 § SkolL), tilldela huvudmannen en anmärkning om överträdelserna är mindre allvarliga (26 kap. 11 § SkolL) eller avstå från ingripande om överträdelsen är ringa (26 kap. 12 § SkolL).

34 Skolverket, 2012, s. 2 f. 35 Skolverket, 2012, s. 3. 36 Skolverket, 2012, s. 5 f. 37 Skolverket, 2012, s. 6.

15

3.5 Ansvarsfördelning från huvudman till varje enskild lärare För att klargöra vem som har ansvaret för att utbildningen fungerar som det är tänkt att den ska krävs det här ett förtydligande av hur ansvaret är fördelat på parterna i skolväsendet. De är huvudmannen som har det yttersta ansvaret. Huvudmannens ansvar regleras i 2 kap. 8 § SkolL.

Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. (2 kap. 8 § SkolL)

Lagrummen för kommunala och enskilda huvudmän är olika. För kommunala huvudmän gäller 2 kap. 2 § SkolL. Här citeras första stycket. Efterföljande två stycken är inte relevanta för sammanhanget.

(1) Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

För enskilda huvudmän gäller följande enligt 2 kap. 5 § SkolL.

(1) Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasie-skola, gymnasiesärskola och fritidshem. (2) Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännande avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundskole-verksamhet krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

(3) Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

Huvudmannen är ansvarig för personalens kompetensutveckling enligt 2 kap. 34 § SkolL. (1) Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. (2) Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de förskrifter som gäller för skolväsendet.

Huvudmannen har ansvar för utbildningen. Den som har ansvar för det pedagogiska arbetet vid skolenheten är rektorn. Det stadgas i 2 kap. 9 § SkolL.

(1) Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vd en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

16

(2) Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.

(3) En ställföreträdare får utses för en rektor eller förskolechef. Rektorns eller förskolechefens uppgifter föreskrivs i 2 kap. 10 § SkolL.

(1) Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

(2) Rektorn och förskolechefen får uppdra år en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

Vem som helst kan inte anställas som rektor eller förskolechef. 2 kap. 11 § SkolL lyder som följande.

Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Ansvaret för att se till att rektor och förskolechef har tillräcklig utbildning ligger på huvudmannens bord, i enlighet med 2 kap. 12 § SkolL.

(1) Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

(2) Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som – tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning, - genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller – den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.

(3) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter in utbildning enligt första stycket.

För att vara behörig att utbilda inom skolväsendet finns det vissa krav. 2 kap. 13 § SkolL stadgar vad som krävs för att en person ska få undervisa som lärare.

(1) Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

(2) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. (3) Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana sådana

17

speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.

För lärarens ansvar finns bestämmelser i 2 kap. 15 § SkolL. (1) En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. (2) Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt förskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1-3.

Om en legitimerad lärare missköter sitt arbete finns det åtgärder att tillgå i enlighet med 2 kap. 23 § SkolL.

(1) Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare än varning, om han eller hon 1. Varit oskicklig i sin yrkesutövning, 2. I eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller 3. På annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning. (2) Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade 1. Har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning, 2. I eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, 3. På grund av sjukdom eller någon likande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande, 4. På annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning, 5. Inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 7 kap. 13 §, eller 6. Begär att legitimationen ska återkallas.

(3) Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen. (4) Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Det samma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.

Sammanfattningsvis kan konstateras att huvudmannen har ansvar för hela verksamheten och att rektor och lärare fullgör sina arbetsuppgifter. Huvudmannen ska i egenskap av ansvarig se till att personalen får den kompetensutveckling de behöver och att de har nödvändig insikt i styrdokumenten. Utifrån 2 kap. 23 § SkolL finns det möjlighet att frånta legitimationen från en lärare som allvarligt missköter sitt arbete. Av formuleringen i denna paragraf kan slutsatsen dras att det är huvudmannen som har ett relativt långtgående ansvar för att komma till rätta med den enskilda lärarens arbete innan det kan klassificeras som grovt oskickligt.

18

4. Varför ska skolan vara icke-konfessionell? Svaret på frågan varför ska skolan vara icke-konfessionell bör ha en större betydelse än enbart den faktiska anledningen till införandet att icke-konfessionell utbildning. För den enskilda läraren som i sitt dagliga arbete står inför beslutsfattning som har fler grunder än enbart den juridiska bör det kunna anses vara hjälpsamt i beslutfattningsprocessen att ha i åtanke vad lagstiftaren har för avsikter med bestämmelserna och vilken samhällelig utveckling som ligger till grund för skolans nuvarande styrdokument. Som förklaras i detta kapitel finns det en bakomliggande samhällsförändring som är större än enbart skolväsendet som innebär att Sverige går från att vara ett samhälle där religion och stat står sida vid sida till att religion är var individs ensak som varken kan påtvingas eller förbjudas.

4.1 Utvecklingen från år 1962 till och med 1 kap. 6-7 §§ SkolL Enligt 1 kap. 6 § SkolL ska utbildningen vid en skola med offentlig huvudman vara icke-konfessionell och enligt 1 kap. 7 § SkolL ska undervisningen vid en skola med enskild huvudman vara icke-konfessionell, men det finns dock utrymme till konfessionell inriktning i den del av utbildningen som inte är undervisning om dessa inslag är frivilliga. Denna lagtext överensstämmer med vad regeringen föreslog i prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringen förklarar i anslutning till presentationen av 1 kap. 6 § SkolL att denna paragraf tillsammans med 7 § är helt nya och saknar motsvarighet i 1985 års skollag.38

4.1.1 Bestämmelser om religiösa och konfessionella inslag i skolan enligt 1985 års skollag Bestämmelserna om att utbildningen i skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell fanns under 1985 års skollag i läroplanen.39 I 1 kap. 3 § 3 st. 1985 års skollag stadgas att skolans verksamhet ska grundas på demokratiska värderingar. Enligt 3 kap. 12 § 1985 års skollag ska eleven kunna befrias från skyldighet att delta i obligatoriska moment om det finns särskilda skäl till det. Dessa skäl är enligt propositionen i huvudsak två. Det ena skälet handlar om att en elev som redan behärskar ett moment ska kunna få dispens att inte delta i den specifika undervisningen och det andra skälet handlar att elever som har särskilt skäl till det ska kunna fråntas skyldigheten att delta i religionsundervisningen och moment med religiösa inslag. Det senare skälet är i första hand tänkt att gälla elever som tillhör ett trossamfund som kan erbjuda eleven undervisning som är präglad av samfundets tro, vilket enligt propositionen egentligen inte är nödvändigt då religionsundervisningen är objektiv.40 I propositionen hänvisas till förarbeten till 1962 års skollag. I 1985 års skollag är det tillåtet för en fristående skola att ha konfessionell inriktning om skolan följer lagstiftningen i övrigt (se 9 kap. 2, 8 och 8b §§ 1985 års skollag). Så mycket mer än dessa bestämmelser ges inte gällande hur verksamheten ska utformas i förhållande till konfessionella inslag. I Lpo 94, som var den gällande läroplanen under 1985 års skollag är det formulerat i 1. Skolans värdegrund och uppdrag under avsnittet Grundläggande värden att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell.41

4.1.2 Bestämmelser om religiösa och konfessionella inslag i skolan enligt 1962 års skollag Skollagen från 1962 överensstämmer i stort sett med bestämmelserna i 1985 års skollag avseende religiösa och konfessionella inslag i skolan. Enligt 5 kap. 27 § 1962 års skollag kan en elev efter vårdnadshavarnas förfrågan befrias från deltagande i morgonsamling om det finns 38 Prop. 2009/10:165 s. 635. 39 Prop. 2009/10:165 s. 635. 40 Prop. 1985/86:10 s. 89. 41 Lpo 94, s. 3.

19

särskilda skäl till det och behöver inte delta i kristendomskunskap om denne tillhör ett trossamfund som på laglig grund har tillåtelse att utöva likvärdig undervisning.42 Den stora skillnaden mellan skollagen från 1962 och den från 1985 är att enligt den tidigare undervisas det i kristendomskunskap och enligt den senare undervisas det i objektiv religionskunskap. 4.1.3 Regeringens resonemang inför införandet av 2010 års skollag

Förslaget från regeringen till ny skollag innebär alltså att det blir lagstadgat att den utbildning skolan ger ska vara icke-konfessionell. Den djärvaste bestämmelsen sedan tidigare är bestämmelsen i Lpo 94 som föreskriver att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Förslaget får blandat gehör av remissinstanserna. Förslaget får stöd av Landsorganisationen i Sverige, Södertörns högskola, Barnens rätt i samhället, Sveriges förenade student-kårer och Lärarförbundet. Skolverket och Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) lyfter problematiken med att dra en gräns mellan utbildning och undervisning. Diskrimineringsombudsmannen efterfrågar en tydligare förklaring av vad det innebär att utbildningen är icke-konfessionell. Malmö kommun och Historielärarnas förening anser att det behövs ett förtydligande om att konfessionella inslag ska ligga utanför skoltid. Enligt Södertälje kommun skulle tillämpningen av bestämmelsen vara enklare om utbildningsbegreppet förändrades. Enligt Friskolornas riksförbund fungerar de nuvarande bestämmelserna väl. Barnombudsmannen och Täby kommun menar att bestämmelserna bör vara lika oavsett huvudman. Riksförbundet Kristen Fostran anser att det ska vara möjlig för skolor med offentlig huvudman att ha konfessionella inslag vid till exempel skolavslutning eller krishantering i samverkan med kyrkan samt att undervisningen vid fristående skolor ska kunna ha konfessionella inslag om undervisningen är allsidig. Kristna Friskolerådet anser att bestämmelsen inte är förenlig med kraven i Europakonventionen samt att det utifrån innebörden av begreppet konfessionell gör att det är svårt att bedriva icke-konfessionell undervisning i de flesta ämnen. Lärarnas riksförbund och Piteå kommun avvisar förslaget och menar att all utbildning ska vara icke-konfessionell oberoende av huvudman. Enligt SECO och Karlstads universitet är det svårförenligt att ha konfessionella inslag i skolan och samtidigt förena de med utbildningens vetenskapliga grund. SECO menar också att det utifrån religions- och föreningsfriheten bör tydliggöras att konfessionella inslag i skolan inte kan utgöra en del av utbildningen.43 Regeringens skäl till denna bestämmelse är att denna nya formulering i stort motsvarar de bestämmelser som redan finns, men den skillnad som görs mellan undervisning och utbildning förtydligar vad bestämmelsen syftar på. Enligt förslaget är undervisning de ”målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden”. Utbildning är ett vidare begrepp som handlar om skolans hela verksamhet. Anledningen till att privata skolor får ha frivilliga konfessionella inslag i utbildningen är att Artikel 2 i Europakonventionen stadgar att staten har övergripande ansvar över skolväsendet samtidigt som vårdnadshavare ska ges möjlighet att låta sina barn få utbildning och undervisning som överensstämmer med deras filosofiska och/eller religiösa övertygelse. Utifrån den föreslagna bestämmelsen i den nya skollagen anser regeringen att det finns möjlighet för vårdnadshavare att välja sådan undervisning samtidigt som staten behåller sin möjlighet att kontrollera utbildningens kvalitet och innehåll. Det är huvudmannen som har ansvar för att dessa bestämmelser efterföljs vilket i förlängningen innebär att det inte finns några hinder för att till exempel elever själva anordnar rastaktiviteter med konfessionellt innehåll oavsett om det sker på en skola med offentlig eller enskild huvudman. Anledningen till att fristående skolor kan ha en konfessionell inriktning är att det finns en grundläggande skillnad 42 Denna fråga diskuteras bortsett från prop. 1962:136 också i prop. 1950:70 s. 367-369, prop. 1951:100 s. 127-128. Dessa lämnas utanför i detta sammanhang. 43 Prop. 2009/10:165 s. 224 f.

20

mellan en skola med offentlig huvudman och en fristående skola och den skillnaden är att det är frivilligt att välja en skola av det senare slaget.44

4.2 Religionsfrihet är en mänsklig rättighet 4.2.1 Dokument som understödjer religionsfriheten

Det finns en viktig anledningar till att den svenska staten allt mer har gjort skolan fristående från kristendomen och annan religion. Det är en utveckling som hänger samman med den religionsfrihetslag (1951:680) som antogs år 1951 och trädde i kraft året efter. Lagen gav frihet till varje person att utöva sin religion så länge det skedde utan att störa någon annan (1 §), det var fritt för alla att delta i religiösa gemenskaper och sammankomster (2 §), gudstjänsters genomförande stod under samma regler som andra sammankomster (3 §) och ingen var tvungen att tillhöra ett trossamfund (4 §). I dagsläget har lagen tagits ur kraft och internationella dokument styr religionsfriheten tillsammans med 2 kap. 1 § 6 p. Regeringsformen (1974:152) som tillförsäkrar alla människor religionsfrihet. 2 kap. RF handlar om de grundläggande fri- och rättigheterna varav en är just religionsfriheten vilken ingår i den del av 2 kap. som handlar om opinionsfriheter. De internationella dokument som stöder religionsfriheten och berör Sverige är främst FN-stadgan, Europakonventionen och EU-stadgan. Det första antagna dokumentet var Artikel 18 i FN-stadgan vilken anses vara överordnad de andra dokumenten om religionsfrihet och mänskliga rättigheter i övrigt. FN-stadgan antogs år 1948. Artikeln lyder som följande.45

Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.46

I Europa finns både Europakonventionen och EU-stadgan, den senare gällande för de länder som anslutit sig till Europeiska unionen. Europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna antogs 1950. Europakonventionen är möjlig att anta som lagstiftning, vilket kallas för ratificering, och så är fallet för Sverige. Det innebär att i Sverige, och i andra länder som också har ratificerat konventionen, måste konventionen tas i beaktning. I fråga om religionsfriheten är den främsta bestämmelsen Artikel 9.47

(1) Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer.48 (2) Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.49

44 Prop. 2009/10:165 s. 225 ff. 45 Fahlbeck, s. 18. 46 Artikel 18, FN-stadgan. 47 Fahlbeck, s. 19. 48 Artikel 9(1), Europakonventionen. 49 Artikel 9(2), Europakonventionen.

21

EU-stadgan antogs år 2000 och år 2007 gjordes några anpassningar. För EU-länderna är stadgan juridiskt bindande. Religionsfriheten stadgas i Artikel 10. Stadgandet har samma formulering som Artikel 9(1) Europakonventionen bortsett från att ordet tro bytts ut mot övertygelse.50

1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer.51

Det är möjligt att göra begränsningar i dessa friheter utifrån Artikel 52 i EU-stadgan.

1. Varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.52

I stort sett förmedlar Artikel 9 i Europakonventionen och Artiklarna 10 och 52 i EU-stadgan samma innehåll, om än att de är formulerade på olika sätt. Vad gäller medel att rättsligt pröva dessa artiklar står Europakonventionen under Europadomstolens jurisdiktion och EU-stadgan står under EU-domstolens jurisdiktion.53 I fråga om friheter och rättigheter i samband med utbildning är också Artikel 2 Protokollet 1 till Europakonventionen aktuell, vilken handlar om rättigheter i samband med ut-bildning.

Ingen människa skall nekas rätt till utbildning. Oavsett vilken roll Staten påtar sig när den fullgör utbildning eller undervisning skall den respektera föräldrars rätt att säkerställa sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med deras egna religiösa och filosofiska övertygelser.54

I kölvattnet av andra världskriget görs det verklighet av tankarna om människans fri- och rättigheter. Den samlade bilden av såväl FN:s allmänna stadga, som Europakonventionen och EU-stadgan är att den internationella inställningen är att varje människa ska vara fri att själv välja sin religion och hur hon vill utöva denna. Detta är vad Fahlbeck beskriver som frihet till religion eller den positiva religionsfriheten.55 Det finns också en annan sida av religionsfriheten som Fahlbeck benämner den negativa religionsfriheten. Denna sida innebär att människan har rätt till den positiva religionsfrihetens motsats, det vill säga frihet från religion. Formuleringen i Artikel 9(1) Europakonventionen ger utrymme för denna tolkning, alltså att människans rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet också innebär att hon är fri att inte ha någon religion och fri att inte vilja ha någonting med religion att göra. Fahlbeck förklarar att även en människa som tvivlar på, söker, är osäker på, är agnostiker, oberörd av, likgiltig, negativ till eller motståndare till religion har rätt att vara det. I detta resonemang ingår rätten att lämna ett religiöst samfund.56

50 Fahlbeck, s. 19. 51 Artikel 10, EU-stadgan. 52 Artikel 52, EU-stadgan. 53 Fahlbeck, s. 19 f. 54 Artikel 2, Protokoll 1, Europakonventionen. 55 Fahlbeck, s. 145. 56 Fahlbeck, s. 145 f.

22

4.2.2 Krucifix – en fråga om kulturarv eller oförenligt med religionsfriheten?

Fahlbeck skriver om tre fall från tre länder som behandlar frågan om det är förenligt med religionsfriheten att låta krucifix hänga i klassrum på offentliga skolor. Det handlar om ett tysk, ett schweiziskt och ett italienskt fall som alla tre handlar om denna fråga. Fallen skiljer sig åt i fråga om vilken lagstiftning på vilken grund talan väcks, men resonemangen kommer handla om en snarlik fråga med viss skiljaktighet i argumentation och utfall.57 I fallet Lautsi mot Italien väcker Soile Lautsi talan mot Italien i Europadomstolen. Saken gäller att de krucifix som hänger i Lautsis barns skola, vilken är en statlig skola, enligt Lautsi kränker Artikel 9 i Europakonventionen och Artikel 2 i Protokollet 1, vilka är citerade ovan. I italienska rättsorgan ansågs det att krucifixen utgjorde en symbol för italiensk kultur, historia och nationella identitet. Tidigare har Italien haft en överenskommelse med Katolska kyrkan att den enda statsreligionen i Italien är den Romerska katolska och apostoliska religionen. Denna överenskommelse övergavs år 1984. Efter att överenskommelsen övergavs ska det råda jämställdhet och frihet för alla övertygelser, kulturer och traditioner i Italien. Enligt Italiens regering ska krucifixet tolkas som en italiensk statssymbol som frammanar värden som inte enbart är till för den kristna tron. Sådana värden är exempelvis alla människors lika värde, icke-våld, att man skiljer på religion och politik, valfrihet, kärlek till sina medmänniskor samt förlåtelse även till fiender. Det är ett humanistiskt budskap som inte bara hör kristendomen till, utan även demokratin. Av dessa skäl menar den italienska regeringen att krucifixet går att förena med ett sekulariserat samhälle och att det inte bryter mot neutralitet och opartiskhet. Vidare menar de att det inte är någon som är tvungen att bry sig om krucifixen i skolsalarna och det fanns ingenting i undervisningen som var hänvisande till någon religion, utan undervisningen var sekulär och pluralistiskt samt så var religionsundervisningen ett frivilligt tillval.58 I Europadomstolen anges i fallet Lautsi mot Italien att Artikel 2 i Protokoll 1 ska bedömas tillsammans med andra artiklar, som till exempel Artikel 9. Artikel 2 syftar bland annat till att säkerställa att det ska vara möjligt med pluralism, det vill säga mångfald, i undervisningen. Artikel 9 ger oss, som ovan förklarat, rättighet att ha en religion och att avstå från att ha en religion. Det är därför av vikt att staten och skolan förhåller sig neutral till religion och att skolor är en plats där man kan möta olika övertygelser och åsikter istället för att vara en plats för missionerande aktiviteter. Domstolen förklarar att rätten till den negativa religionsfriheten sträcker sig så långt att man ska kunna välja att inte bli utsatt för religiösa uttryck, handlingar och symboler.59 Fahlbeck skriver följande.

Staten skall avstå från att påtvinga övertygelser, även indirekt, på platser där människor är beroende av den eller där de är särskilt sårbara. Uppfostran av barn är särskilt känslig eftersom statlig tvångsmakt utövas mot sinnen som ännu inte har kritisk förmåga nog att hålla avstånd till budskap om statlig preferens i religiösa frågor.60

Domstolen ifrågasätter om den italienska staten har erbjudit en objektiv, kritisk och pluralistisk utbildning. Domstolen menar att det finns en risk för att det sätter press på personer som har en annan religion eller ingen religion att i länder där en majoritet av befolkningen tillhör en specifik religiös åskådning. Enligt Europadomstolen är krucifixet i första hand en religiös symbol, oavsett regeringens förklaring om andra värden som kan hänföras till symbolen. Utifrån att eleverna kan tolka en skolmiljö med religiösa symboler som att utbildningen och även den 57 Fahlbeck, s. 75 f., s. 94 f. och s. 123 f. 58 Fahlbeck, s. 75 f. 59 Fahlbeck, s. 77 f. 60 Fahlbeck, s. 78.

23

uppfostran som sker i skolan är religiöst präglad, bör sådana miljöer vara fria från sådana symboler, då skolans uppfostringsuppdrag innehåller att utveckla elevernas kritiska tänkande. Enligt Domstolen är krucifix inte lämpliga i klassrum och kan inte ses som ett verktyg för att öka pluralismen och upprätthålla ett demokratiskt samhälle. Fahlbeck avslutar sin sammanställning av målet som följande.61

Krucifix i klassrum ”begränsar föräldrars rätt att uppfostra sina barn i överensstämmelse med sina egna övertygelser och med elevernas rätt att tro eller att inte tro”. Domstolen anförde avslutningsvis att den ansåg att ”det sker intrång på dessa rättigheter därför att (krucifixen) är oförenliga med statens skyldighet att iaktta neutralitet vid utövning av offentlig makt, i synnerhet inom utbildningen” (para 57). Sålunda förelåg brott mot Artikel 2 i Protokoll 1 tillsammans med Artikel 9 i Konventionen.62

Nästa fall som handlar om krucifix i skolor är fallet Bayerns skolrumskrucifix där några föräldrars antroposofiska världsåskådning ledde till att de väckte talan mot Fristaten Bayern63 hos den bayerska Förvaltningsdomstolen för att få beslut om att alla krucifix skulle tas bort från skolsalar som deras barn besökte eller skulle komma besöka. Det var inskrivet i Bayerns Folkskoleförordning att det skulle hänga ett kors eller ett krucifix i alla skolsalar i de offentliga folkskolorna i Bayern. Inledningsvis fick föräldrarna bort krucifixen från lokalerna där deras barn vistades genom överenskommelser med skolan i frågan, men detta var inte tillräckligt för dem. Bayerns Förvaltningsdomstol avslog talan genom ett interimistiskt beslut med hänvisning till samförståndsprincipen som innebär att parterna måste försöka tolerera varandra och att den negativa religionsfriheten inte kan få ett självklart företräde. Föräldrarnas besvärsframställan avvisades. Enligt domstolen är anblicken av ett krucifix inte en tung belastning och att barnen kommer möta denna symbol i andra sammanhang. Enligt den bayerska domstolen är korset inte nödvändigtvis en symbol för att bekänna sin tro, utan utgör också en allmän symbol för allmän kristen-västerländsk tradition och kultur. När föräldrarna fortsatte det rättsliga förfarandet lyfte de möjligheten till att Folkskoleförordningen stod i strid med Artikel 4(1) i Tysklands Förbundsförfattning. Denna Artikel menade de gav minoriteter skydd mot staten och en rätt att försvara sig mot staten. Föräldragruppen menade också att det stred mot Artikel 9(1) i Europakonventionen att sätta upp kors och krucifix i skolor samt hänvisade till ett schweiziskt fall där den statliga domstolen funnit att det bröt mot såväl den nationella författningen som Europakonventionen att hänga upp kors i offentliga skolsalar. Enligt yttranden från kyrkliga organ och Bayerns ministerpresident godtog de krucifixen och menade att toleransbudet var det viktiga, inte att negativ religionsfrihet alltid får företräde framför den positiva religionsfriheten. Efter en noggrann genomgång av den tyska författningens religionsfrihet kommer den tyska Författningsdomstolen fram till följande.64

Domstolen konstaterar att religionsfriheten innebär att hysa en tro, att leva efter denna tro och att uttrycka denna i symboler. Samtidigt gäller spegelvänt frihet att inte ha en religion och att hålla sig undan kulthandlingar inom en religion man inte delar.

61 Fahlbeck, s. 78 f. 62 Fahlbeck, s. 79. 63 Bayern är en tysk förbundsstat. 64 Fahlbeck, s. 94 f.

24

Domstolen påpekar samtidigt att ingen kan kräva att helt förskonas från kulthandlingar och religiösa symboler.65

Från detta skiljs staten, som ska verka för att skapa neutrala situationer och förhålla sig neutralt till olika åsikter och livsåskådningar, då det är avgörande för att människor ska kunna samexistera på ett fredligt plan.66

Tillsammans med andra artiklar i Författningen garanteras föräldrar rätt att handha sina barns uppfostran i religiöst- och världsåskådningshänseende. Detta innefattar rätt att hålla barnen borta från trosövertygelser som föräldrarna anser vara falska eller skadliga. Anbringande av kors (med eller utan korpus) i statliga skolor medför att eleverna tvingas studera ”under korset” (”unter dem Kreutz”). Här saknas möjlighet att undvika att träffas av den religiösa symbolen. Detta är i motsats till det vardagliga samhällslivet där visserligen religiösa symboler förekommer med där möjlighet finns att undvika dessa och där exponering kan vara helt flyktig. Författningsdomstolen erinrar om att den tidigare funnit det stridande mot Författningen att en judisk person tvingades delta i en process vid en domstol där det i domstolslokalen fanns anbringat ett kors. Det stred mot författningen att tvingas ”föra en rättstvist under korset”.67

I domstolen sker en diskussion om hur man ska nå en kompromiss mellan positiv och negativ religionsfrihet. Korset beskrivs som en självklar trossymbol för kristendomen. Det beskrivs som omöjligt att kunna tillgodose alla typer av uppfostringsmetoder i den offentliga skolan. Domstolen anför följande.68

Offentliga skolor har ett visst utrymme för att låta religiösa drag komma till uttryck även om elever inte kan undgå att utsättas för dessa. En förutsättning är dock att detta sker med endast ett oundvikligt minimum av tvång. När kristna drag tillåts på detta sätt sker det inte för att uttrycka bestämda trossanningar utan som erkännande av kristendomens präglande betydelse för kultur och utbildning.69

Gränsen för vad som är oundvikligt minimum av tvång överskrids enligt domstolen när skolor låter hänga upp kors och krucifix i skollokalerna. Korset är mer än en symbol för den västerländska traditionen och den positiva religionsfriheten gäller även för andra än de som ansluter sig till kristendomen. Enligt domstolens majoritet är det främst minoriteter som ska skyddas av trosfriheten i grundlagen och att det inte är förenligt med samförståndsbudet att det ska sitta kors i statliga skolor. Det var tre domare av åtta som hade en avvikande mening, men i detta sammanhang är det intressanta vad det faktiska resultatet blev. Bayerns skolförordning ogiltigförklarades i och med domen och den nya lydelsen tillåts det att hänga upp ett kors i varje skolsal för att påminna och Bayerns andliga och kulturella prägling. Syftet med korset är att uttrycka en önskan om att eleverna förverkligar utbildningsmålen som är baserade på de kristna och västerländska värdena. Det införs ett stycke som gör det möjligt att hitta en ny

65 Fahlbeck, s. 95. 66 Fahlbeck, s. 95 f. 67 Fahlbeck, s. 96. 68 Fahlbeck, s. 96 f. 69 Fahlbeck, s. 97.

25

samförståndslösning om korset blir ett problem för någon som har rätt till utbildning och har goda grunder som beror på tro eller världsåskådning.70 Det tredje fallet är Krucifix i schweiziska skolrum. En lärare överklagade ett beslut från den kommunala skolmyndigheten om att det skulle sättas upp krucifix i alla kommunala skolrum. Läraren baserar sin klagan på Artiklarna 27 och 49 i den schweiziska författningen. De lyder som följande.71

Artikel 27 ”De offentliga skolorna skall kunna användas av alla oavsett trosbekännelse utan intrång på deras tros- eller samvetsfrihet”.72

Artikel 49, första och andra styckena: ”Tros- och samvetsfriheten är okränkbar”. ”Ingen får tvingas att tillhöra en religiös sammanslutning eller att delta i religionsundervisning eller att utföra en religiös handling…”.73

Här bortses från de lägre instansernas utsagor. I Författningsdomstolen konstaterar domstolen att målet gäller prövning om ett krucifix strider mot konfessionell neutralitet sett till författningens tros- och samvetsfrihet samt likabehandlingsbudet. Enligt Författningsdomstolen motsvarar författningen det skydd som ges i Artikel 9 i Europakonventionen. Det innebär att det finns ett absolut skydd för medborgarna mot statens inblandning i deras tro och religiösa övertygelser. Trots detta är det svårt för staten att vara helt neutral i religiösa frågor beroende av att det finns sedvänjor och regler i samhället som har religiös grund och detta är ingenting som strider mot tros- och samvetsfriheten. Statens neutralitet handlar om att i sitt offentliga handlande avstå från att kränka medborgarnas pluralistiska frihet. För skolan handlar det om att kunna ta emot elever oavsett religiös tillhörighet, vilket uppnås när skolan har en tolerant hållning. Domstolen förklarar att ett krucifix i sig inte utgör ett problem, utan problemet uppstår med de förväntningar som följer med symbolen. Symbolen kan tolkas som att skolan och staten väljer denna konfessionella uppfattning framför andra uppfattningar och det kan påverka elevernas utveckling och övertygelser, trots att det inte är skolan eller statens avsikt. Domstolen klargör att det hade varit en annan fråga om krucifixen hängde i allmänna utrymmen i skolan, så som i matsalen eller korridorerna. Det stora problemet här är att symbolerna hänger i klassrummen där eleverna ska genomföra sin utbildning.74 Det finns en diskussion om gränsdragning mellan kultur och religion i dessa fall om krucifix. Diskussionen utvecklar sig något annorlunda i varje fall beroende av vilka rättskällor diskussionen grundar sig på. I det italienska fallet är det enbart artiklarna i Europakonventionen som är aktuella för utredning och där tar Europadomstolen tydligt avstånd från att religiösa symboler ska få plats i offentliga skolmiljöer. I de två senare fallen speglas utfallet av hur de nationella domstolarna resonerar med ena foten i en inhemska kulturen och den andra foten i den internationella synen på religionsfrihet. För religionsfrihetens skull är det betryggande att samtliga domstolar kommer fram till lösningar som gör det möjligt att antingen förskonas från konfessionella symboler i skolmiljön eller som det slutar för Bayern, att det finns en möjlighet att finna en överenskommelse i fall där korset i skolsalen utgör ett problem för den som är av en annan uppfattning än samhället i övrigt. En viss problematik med Bayerns lösning är att det skulle krävas av någon som inte tolererar ett kors i sitt eller sitt barns klassrum att redogöra för sina skäl att få korset borttaget, vilket skulle kunna innebära att de behöver bekänna sin tro, vilket kan vara problematiskt. 70 Fahlbeck, s. 98 ff. 71 Fahlbeck, s. 123. 72 Fahlbeck, s. 123. 73 Fahlbeck, s. 124. 74 Fahlbeck, s. 125 f.

26

För svensk del finns det innehåll i läroplanen som går hand i hand med kristen etik och kristna traditioner. Det är här tidigare beskrivet att skolan ska lära ut kristen etik och undervisa eleverna om kristna traditioner och kristna psalmer. För någon som inte självklart identifierar sig med den svenska kulturen, där kristendomen under lång tid har spelat en stor roll, skulle det kunna bli en liknande problematik som i fallen med krucifixen. Motivet för att behålla de kristna delarna i undervisningen om den svenska kulturen torde dock vara motiverat med tanke på hur stort inflytande kristendomen haft under lång tid. Sett utifrån hur sådant innehåll som gränsar till konfessionellt innehåll ska motiveras krävs det således att läraren i klassrummet kan ha en öppen dialog med eleverna om varför detta innehåll finns med i skolan och att annat innehåll inte gör det. För att ta ett exempel så finns det heller ingenting i läroplanen som hindrar att en lärare väljer att ta upp andra religiösa sånger eller musikstycken när klassen jobbar med kristna psalmer, i syfte att ge eleverna den mångfald samhället i övrigt strävar efter.

5. Praktiska gränsdragningsproblem 5.1 Anmälningar till Skolinspektionen angående konfessionellt innehåll Under perioden januari 2012 till och med augusti 2012 gjorde Skolinspektionen en särskild kodning av anmälningar som rörde konfessionella inslag i skolan. Under denna period inkom 13 anmälningar som ledde till beslut inom ramen för denna kodning. Enligt tjänsteman på Skolinspektionen infördes denna kodning under perioden för att det fanns intresse av att få överblick av ärenden angående konfessionellt innehåll.75 Av dessa beslut kommer jag vidare redovisa de beslut som har ett diskussionsvärde i detta sammanhang. 5.1.1 Undervisning om evolutionsteori och lärarens privata åsikter och tro på skapelsetro

Det första beslutet76 som jag anser ha diskussionsvärde handlar om två personer som anmäler en kristen friskola till Skolinspektionen i början av mars 2012. Anmälarna hänvisar till lärarens blogg, där denne har skrivit om undervisningen i evolutionsteori. Lärarens budskap i bloggen är att denne kommer undervisa om evolutionsteori, men inte har för avsikt att eleverna ska tro på evolutionsteori, samt att läraren bör framhålla argument för skapelsetro. Enligt läraren kan denne undervisa om biblisk skapelsetro på lektioner i naturorienterande ämnen baserat på följande ord från läroplanen: ”skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. Anmälarna vill att Skolinspektionen undersöker om läraren tolkat sitt uppdrag korrekt och anser att detta sätt att undervisa på strider mot att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt vara icke-konfessionell. Skolans huvudman uppger att lärarens blogg och åsikter är dennes privata och att undervisningen ännu inte ägt rum, vilket innebär att lärarens åsikter i bloggen inte är en redogörelse av genomförd undervisning. Till Skolinspektionen bifogar huvudmannen skolans lektionsplanering, litteraturlista för biologiämnet och det bildspel som visas i evolutionsundervisningen. Baserat på det ovanstående motiverar Skolinspektionen sitt beslut på följande sätt. 1 kap. 5 § 3 st. SkolL stadgar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utifrån de nationella styrdokumenten, läroplan och kursplan, har läraren möjlighet att välja metoder och innehåll för att nå målen, så vida att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Detta tydliggörs av lagstiftaren i propositionen till nuvarande skollag77. Skolan som är aktuell för beslutet är en friskola. 1 kap. 7 § SkolL stadgar att undervisningen i friskolor ska vara icke-konfessionell. Skolinspektionen förklarar att kravet på icke-konfessionell undervisning grundar sig i Europakonventionen Protokollet 1 Artikel 2 mening 1 fastslår att ingen får förvägras rätten

75 Mejlkonversation mellan Malin Svensson och Mikael Ärnhage, Skolinspektionen, 2017-05-15. 76 Skolinspektionen, beslut dnr. 42-2012:1587, 42-2012:1475. 77 prop. 2009/10:165 s. 223 f.

27

till undervisning. Skolinspektionen förklarar syftet med kravet på icke-konfessionell undervisning med att det är för att säkerställa ett skolväsende som erbjuder objektiv, kritisk och pluralistisk undervisning. Undervisningen som den ska vara förklaras som saklig och allsidig, öppen för skilda uppfattningar, tolererande och ge möjlighet till personliga ställningstaganden. I propositionen till nuvarande skollag förklaras att lagstiftarens intentioner är att skolan inte får innehålla några inslag av utövande bekännelsekaraktär78. I avsnitt 1, saklighet och allsidighet, i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) framgår det att skolan ska framhålla betydelsen av att låta eleverna föra fram sina personliga ställningstaganden, att undervisningen ska vara saklig och allsidig, samt att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan med samma förtroende om att barnen inte blir påverkade till förmån för någon åskådning. I ämnet biologi ska bland annat naturvetenskapens världsbild undervisas om och denna undervisning ska grundas på evolutionsteorin och inblick i hur denna teori utvecklats och dess kulturella påverkan. Baserat på att undervisningen på den anmälda skolan ännu inte ägt rum och att lektionsplaneringen inte strider mot styrdokumenten bedömer Skolinspektionen att skolan inte brutit mot författningens krav i undervisningen. Bortsett från Skolinspektionens friande beslut väcks dock en viktig fråga. Skolinspektionen skriver att de nationella styrdokumenten ger skolor och lärare relativt stort handlingsutrymme för att anpassa metoder och innehåll i sin undervisning. Om läraren i detta fall hade genomfört undervisningen i enlighet med de åsikter denne framhåller på sin privata blogg skulle utfallet av Skolinspektionens bedömning förmodligen se annorlunda ut, utifrån att läraren ansåg att denne borde föra fram goda argument för skapelsetro och inte lägga så stor vikt vid att eleverna skulle anamma evolutionsteorin. Vad ska skolväsendet och kontrollerande myndigheter göra när lärares egna uppfattningar strider mot skollagens krav på vetenskapligt grundad undervisning? 5.1.2 Är yoga konfessionellt innehåll?

I början av maj 2012 inkom en anmälan till Skolinspektionen om att en kommunal skola hade inslag av yoga i undervisningen. Frågan är om skolan följt bestämmelserna om att skolan ska vara fri från konfessionellt innehåll.79 Anmälaren vill att Skolinspektionen undersöker om yoga är religiöst innehåll och om yoga därför bör förbjudas på den aktuella skolan samt alla andra skolor. Anmälaren framhåller att ordet aum används vid yogautövningen och att det är ett religiöst mantra som används för fysiska upplevelser, för att inleda ritualer och riter, som har ett helgande och en välsignande innebörd då utövaren får en erfarenhet av gud. Huvudmannen förklarar att den yoga som förekommit på skolan är sagoyoga, som varit ett inslag i undervisningen i förskoleklass till och med årskurs 3. Syftet med yoga i undervisningen är enligt huvudmannen att eleverna ska få utrymme att lära känna sig själva, skapa kreativitet och fantasi, leka, meditera, bli kroppsligt medvetna samt träna samarbete och ledarskap. Yogan har även fungerat som ett tillfälle att slappna av och fylla på med energi mellan lektionerna. Skolan ville att yogan skulle fungera som ett sätt att uppfylla värdegrunden i Lgr 11 i större utsträckning än tidigare. Enligt huvudmannen är föräldrarna informerade och deltagandet i yogan är frivillig. Utgångspunkten är att yogan inte är religiös och huvudmannen menar att hinduism och yoga är skilda saker. Aum inom yogan är ett mantra som används för att skapa positiva effekter i kroppen. Skolinspektionen har inhämtat ett utlåtande från ett av Skolinspektionens expertråd, Erik Blennberger, teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap och docent i socialt arbete med inriktning mot etik vid Institutet för organisation- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola. Blennberger förklarar att yoga bland andra meditationsövningar och tillhörande 78 Prop. 2009/10:165 s. 226. 79 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:2569.

28

mantran har kopplingar till både hinduistiska och buddistiska inriktningar, men att det vanligaste nuvarande utövningen av yoga inte innefattas av några religiösa tolkningar. Den sekulariserade formen av yoga är vanlig på allt från studiecirklar till chefsutbildningar och på arbetsplatser i syfte att slappna av och varva ner, öka koncentrationen och uppnå bättre självkännedom. I detta sammanhang är aum ett ljud som bidrar till välbehag och avslappning. Enligt Blennberger kan såväl ateister och kristna delta i sådan yoga utan att det stör deras övertygelser i övrigt. Baserat på ovanstående kommer Skolinspektionen fram till beslutet att den aktuella skolan inte har haft konfessionellt innehåll i sin undervisning i och med att de använt sig av yoga. Skolinspektionen motiverar det med 1 kap. 6 § SkolL, där det är stadgat att utbildningen vid en kommunal skola ska vara icke-konfessionell. Skolinspektionen hänvisar till förarbetena till skollagen för att få en närmare definition av vad begreppet icke-konfessionell innebär och förklarar att det handlar om att det inte ska förekomma ensidig påverkan i olika trosfrågor på eleverna. Det får däremot förekomma undervisning om olika religioner, men inom ramen för denna undervisning får det inte ingå inslag av bekännelsekaraktär80. Då det utifrån expertutlåtandet står klart att yoga i dagsläget oftast används utan religiös eller bekännande innebörd och syftet med yogan på den aktuella skolan har varit avslappning och välbefinnande samt att inslag av bekännelsekaraktär helt saknas, är undervisningen att anse icke-konfessionell. Skolinspektionen tillägger dock att en sådan bedömning måste göras i sin helhet i varje enskilt fall och att det är rektorns och huvudmannens uppgift och ansvar att innehåll så som yoga håller sig inom ramen för skollagens bestämmelser om konfessionellt innehåll. I en annan anmälan, denna gång från en anmälare som har anmält flera skolor och förskolor för att de utövar yoga och meditation i verksamheten.81 Skolinspektionen gör ingen djupare utredning av ärendet, utan avskriver detsamma. Motiveringen till beslutet är att både skolan och förskolan har till uppgift att främja harmonisk utveckling hos barnen och att detta uppnås genom varierande innehåll i verksamheten. Yoga och meditation är inte direkt stridande mot skolans och förskolans uppdrag eller personalens frihet att själva utforma verksamhetens innehåll inom ramen för de lagar och styrdokument som finns tillgängliga. 5.1.3 Övriga ärenden som vidarebefordrats till huvudman för utredning

I början på maj 2012 mottar Skolinspektionen fem anmälningar om råd och riktlinjer angående muslimska elever. Dessa råd och riktlinjer har fattats under 2011 mellan en kommunal huvudman och de lokala muslimska församlingarna. I anmälningarna ifrågasätts om det är förenligt med skolförfattningarna att upprätta ett sådant dokument. Huvudmannen förklarar i ett yttrande att det inte handlar om ett bindande dokument, utan endast är råd och riktlinjer för skolorna. Skolinspektionen finner inte att dessa anmälningar är för myndigheten att avgöra och utreder därför inte ärendet ytterligare. Huvudmannen meddelar att Barn- och utbildningsnämnden har fått uppdraget att utfärda ett förslag till upphävning av riktlinjerna.82 I det sammanträdesprotokoll från Barn- och utbildningsnämnden framgår att dokumentet med råd och riktlinjer upphör att gälla i och med läsårets slut i juni 2012.83 Jag tog kontakt med Jönköpings kommun för att få en kopia på de aktuella råd och riktlinjerna som nu mera är upphävda. Dessa riktlinjer handlar om att skolan och hemmet ska samarbeta kring fasteperioden Ramadan, att skolan ger eleverna lov att vara lediga för högtider i samband med Ramadan som infaller på skoldag samt överenskommelser gällande mathållning, idrott inklusive dusch/bad, övernattningar i samband med lägerskolor/studieresor, att muslimska elever får annan undervisning när kristna och traditionella högtider firas i skolan samt att skolan ska underlätta

80 Prop. 2009/10:165 s. 227. 81 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:2594. 82 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:2697. 83 Jönköpings kommun, dnr. BUN/2012:388 600.

29

för enskilda elever att genomföra fredagsbön, vilket görs genom upprättande av ett allmänt andaktsrum på skolan. Dokumentet avslutas med information till föräldrar om kontakt mellan hem och skola.84 En annan kommunal huvudman blir anmäld i juni 2012 angående att en förskola gör regelbundna besök till en kyrka för en aktivitet som kallas kyrkis. Skolinspektionen förklarar att det inte är myndighetens uppgift att utreda ärendet, utan att det i första hand ligger på huvudmannens bord. Beslutet innebär att huvudmannen ombeds att utreda ärendet och redovisa resultatet till Skolinspektionen i september 2012. Skolinspektionen påminner dock om att barn och elever enligt 1 kap. 6 § SkolL inte ska bli ensidigt påverkade av en viss trosinriktning.85 Nämndens förvaltningschef ger förskolechefen i uppdrag att utreda ärendet. Förskolechefen informerar om att den aktivitet som benämnd ”kyrkis” handlar om kyrkans barntimmar som den lokala församlingen erbjuder alla fyraåringar. Om barnen ska delta ska det ske med föräldrarnas godkännande och tiden är utanför förskolans tid. Förskolepersonalen deltar inte i kyrkans verksamhet och ansvarar inte för hämtning och lämning av barnen.86 I en anmälan angående två kommunala skolor lämnas anmälningen in för att eleverna uppges ha välsignats av prästerna i kyrkan under skolavslutningen. Det är inte upp till Skolinspektionen att utreda ärendet, då huvudmannen inte givits möjlighet att utreda ärendet i första hand enligt dennes rutiner för klagomålshantering.87 Hos kommunen finns endast ett protokoll från fullmäktiges arbetsutskott där Skolinspektionens beslut tas upp som inkomna skrivelser.88 En kommunal huvudman blir anmäld till Skolinspektionen av en anonym anmälare i mars 2012. Enligt anmälan har en lärare vid en skola i kommunen uttryckt negativa åsikter gentemot mormoner samt påverkat eleverna med sina religiösa åsikter. Skolinspektionen förklarar i beslutet att det är huvudmannen som har ansvar för att vidta åtgärder och återkoppla till anmälaren.89 Jag har varit i kontakt med det den aktuella kommunen då jag skulle vilja få mer information om hur kommunen väljer att hantera ett ärende som detta. Det svar jag får från kommunens arkiv är att det inte går att finna några handlingar om ärendet.

5.2 Konfessionellt innehåll upptäckt vid Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen särredovisade konfessionellt innehåll i tillsynsprotokollen fram till och med 2014. Hos Skolinspektionen efterfrågade jag tillsynsprotokoll där konfessionella inslag förekommit under perioden 2011-2014. Detta resulterade i 14 tillsynsbeslut av vilka jag fick tag på 11 beslut genom Skolinspektionens databas SIRIS. På samma sätt som med de anmälningar om konfessionellt innehåll som redovisats ovan har jag valt ut de tillsynsbeslut som har intressant innehåll för denna uppsats. Jag kommer göra en kort sammanfattning av vilka slags problem som förekommit under tillsynsärendena. Samtliga fall av konfessionella inslag har förekommit på fristående skolor med religiös inriktning, vilket kan förklaras med att det i en miljö där konfessionella inslag är tillåtna i verksamheten under vissa premisser är mer sannolikt att konfessionella inslag smyger sig in i undervisningen än att konfessionella inslag förekommer i en i övrigt sekulariserad verksamhet. Eftersom det gäller fristående skolor är det lagstiftningen om konfessionellt innehåll enligt 1 kap. 7 § SkolL som är tillämplig i samtliga tillsynsärenden.

84 Jönköpings kommun (2011). 85 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:3244. 86 Flens kommun, dnr. BU/2012:139. 87 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:3310. 88 Västra innerstaden Arbetsutskott (2012). 89 Skolinspektionen, dnr. 41-2012:2054.

30

5.2.1 Vad ansågs vara konfessionellt innehåll i Skolinspektionens tillsynsbeslut?

Om den första skolan har Skolinspektionen i sin helhetsbedömning kommenterat att såväl obligatoriska som frivilliga konfessionella inslag i undervisningen. I den aktuella skolan har Skolinspektionen gjort bedömningen att det förekommer konfessionella inslag inom ramen för skolans val. Kritiken gäller en halvtimmes schemalagd andakt varje vecka. Andakten är frivillig och om eleverna väljer att inte delta i den har de istället lästräning. Eftersom andakten ligger på schemalagd tid gör Skolinspektionen bedömningen att det handlar om undervisningstid. Skolan bryter därmed mot bestämmelserna om icke-konfessionell undervisning enligt 1 kap. 7 § SkolL.90 Om en annan skola kommenterar Skolinspektionen att det inte är tillåtet att aktiviteter som bön, konfessionella sånger och välsignelser genomförs med obligatorisk närvaro. Vid den aktuella skolan har de uppräknade aktiviteterna varit inslag i de obligatoriska morgonsamlingarna. Skolan uppger att elevernas vårdnadshavare får skriva under ett förväntansdokument när eleverna börjar på skolan där det framgår att eleverna förväntas delta i morgonsamlingarna där det förekommer bland annat bibelläsning och bön. Skolan uppger även att det är frivilligt för eleverna att delta i de konfessionella delarna av morgonsamlingen. Baserat på att det är obligatorisk närvaro anser Skolinspektionen att de konfessionella inslagen inte är frivilliga och därför inte heller tillåtna enligt 1 kap. 7 § SkolL. Skolinspektionen tillägger att det är möjlig att skolan inhämtar medgivanden från vårdnadshavare angående deltagande i konfessionella inslag i utbildningen, men det är ett krav att dessa medgivanden kan omprövas och att hänsyn tas till elevernas inställning.91 En skola med samma huvudman som föregående skola har också fått kommentarer om konfessionella inslag av Skolinspektionen, som har hittat ett antal punkter att anmärka på. Liknande föregående skola har även denna skola obligatoriska morgonsamlingar i vilka det ingår konfessionella sånger, böner och bibelläsning och läraren håller också i en gemensam bordsbön inför lunchen, vilket Skolinspektionen kategoriserar som konfessionella inslag i utbildningen, vilket inte är tillåtet om det är obligatoriskt enligt 1 kap. 7 § SkolL. Vidare ges fördjupningslektioner i religion med inriktning på kristendomskunskap inom ramen för skolans val. Under dessa lektioner kan det sjungas kristna sånger och förekomma kristna böner. Skolinspektionen konstaterar att detta är konfessionellt innehåll i undervisningen.92 Skolinspektionen konstaterar att det inte är att anse som att konfessionella inslag i utbildningen är frivilliga när det handlar om en aktivitet som kallas Chapel med obligatorisk närvaro, men frivilligt deltagande. Skolinspektionen förklarar att en aktivitet kan vara obligatorisk men att deltagandet i det konfessionella innehållet är frivilligt om det är någonting som pågår under en kortare tid och att det praktiskt är enklast om alla elever är på plats, till exempel vid bordsbön innan lunch. Det förklaras enligt Skolinspektionen i skollagens förarbeten. Men i den aktuella aktiviteten, som pågår i ca 40 minuter, kan inte skollagens intentioner som förklarade ovan enligt Skolinspektionen tillämpas. Skolinspektionen kritiserar även att det inte framgår av tillsynen att det sker överenskommelse med elever och vårdnadshavare i förväg.93 En skola använder utrymmet för skolans val till undervisning i islam, vilket skolan ser som ett eget ämne med har utgångspunkt i kursplanen för religion och genomförs utifrån skolans egna pedagogiska planering. I denna undervisning ingår bland annat att eleverna ska lära sig fredagsbön. Detta anser Skolinspektionen är konfessionellt innehåll i undervisningen.94

90 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:1344. 91 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:1351. 92 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:1552. 93 Skolinspektionen, dnr. 44-2011:2158. 94 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:4633.

31

Det är inte heller tillåtet att att inom ramen för skolans val anordna undervisning av islamkunskap och läsning av koranen med syftet att eleverna ska lära sig att Gud är den enda skaparen och att Gud är den som skapat universum, människorna och allting. Detta är enligt Skolinspektionen ett exempel på inslag av bekännelsekaraktär, vilket inte är tillåtet inom ramen för undervisningen enligt 1 kap. 7 § SkolL.95 Skolinspektionen klargör att även tid för skolans val ingår i den garanterade undervisningstiden, vilket innebär att det alltid räknas som undervisning. En skola inleder dagen med morgonsamling där läraren läser ur en andaktsbok samt genomför bön och läser veckans bibelord. Morgonsamlingen är obligatorisk, men det är frivilligt att delta i bön, men utifrån Skolinspektionens klargörande har frivilligheten ingen betydelse då det rör sig om undervisningstid som enligt 1 kap. 7 § SkolL ska vara fri från konfessionella inslag.96 På en skola handlar problematiken om att en tiominuter lång morgonsamling med innehåll som bön och bibelläsning är schemalagd på första lektionen mellan en genomgång av dagen och fortsättningen av första lektionen. Enligt rektorn är deltagandet i morgonsamlingen frivilligt, men enligt eleverna uppfattas morgonsamlingen som obligatorisk då vissa obligatoriska moment genomförs innan samlingen och vissa lärare ger sen ankomst till de elever som kommer sent till morgonsamlingen. Lärarna uppger till Skolinspektionen att det är oklart vilka regler som gäller för morgonsamlingarna och att det inte är alla lärare som har morgonsamlingar med sina klasser. Enligt skolan bestämmer vårdnadshavarna om eleverna ska delta eller inte i bön. Skolinspektionen bedömer att på grund av att de konfessionella morgonsamlingarna ofta utgörs som en del av elevernas undervisningstid kan undervisningen inte anses vara icke-konfessionell. Morgonsamlingen är inte frivillig, eftersom elever som inte deltar får frånvaro och det är eleverna själva, inte vårdnadshavarna, som ska avgöra om de ska vara med i bönen eller inte. Det är inte bara morgonsamlingen med bön som Skolinspektionen finner problematiskt. Inom ramen för skolans val ges kristendomskunskap i årskurserna 1-9. Enligt eleverna på skolan har timmarna för skolans val sammanslagits till tre heldagar som utgörs av besök till kyrkor och församlingar. Eleverna uppger att det finns icke-kristna elever som avstår från deltagande dessa dagar då det förekommer inslag av bekännande karaktär. Läraren har i dessa fall berättat för eleverna att det är viktigt att delta, då kristendomskunskapen räkans in i religionsbetyget. Enligt skolans kursplan för kristendomskunskap ska eleverna vara bekanta med bibeln, kunna Fader vår och reflektera om innebörden samt få pröva på kristendom i praktiken vilket kan vara till exempel hjälparbete eller annat utåtriktat arbete. Det är skolpastorn som undervisar i kristendomskunskap och denne är inte ämnesbehörig i religionskunskap. Lärarna i religionskunskap uppger att de saknar insyn i innehållet i kristendomskunskapen. Skolinspektionen menar att detta inte är ett exempel på undervisning som är allsidig och saklig. Enligt eleverna förekommer inslag av bekännande karaktär, kristendomskunskapen är inte förankrad i religionskunskapen och ger därmed inte eleverna möjlighet att uppfatta dessa kunskapsområden som en helhet och skolpastorn bedriver undervisning som behöriga lärare istället skulle kunna bedriva. Skolinspektionen förlägger huvudmannen att avhjälpa dessa brister.97 Vid en annan skola har rektorn inte utarbetat ett gemensamt förhållningssätt gällande konfessionella inslag tillsammans med skolans lärare. Detta innebär att det förekommer bön på lektionerna i modersmål och eleverna uppmuntras att läsa bibeltexter när de blivit klara med ett arbete. Rektorn anser att det är upp till den enskilde läraren att bestämma i vilken utsträckning det ska förekomma konfessionella inslag i undervisningen. Rektorn uppger att det är

95 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:4631. 96 Skolinspektionen, dnr. 44-2014:313. 97 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:2376.

32

vårdnadshavarna som bestämmer om eleven ska delta eller inte delta i de konfessionella inslagen. Detta är som bekant brister, som huvudmannen föreläggs att avhjälpa.98 I en skola används tiden för skolans val till morgonsamlingar. Tiden används till att gå igenom dagen, samtala om nyheter och be morgonbön. Deltagande i morgonbönen är enligt rektorn frivillig, men det är obligatoriskt att sitta kvar i klassrummet då bönen är en del av undervisningen. Skolinspektionen förklarar i beslutet att detta är felaktigt agerande, då det inte får förekomma någon form av konfessionella inslag i undervisningen.99 I den sista av de tillsynsbeslut som rör konfessionella inslag jag funnit hos Skolinspektionen handlar den största problematiken om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I denna plan har skolan tagit med bibelcitat för att visa på goda karaktärsdrag. I informationen till föräldrarna framgår det att skoldagen inleds med morgonsamling och i denna information framgår det inte att dessa morgonsamlingar är frivilliga. Skolinspektionens intervjuer ger bilden av att det finns en norm på skolan att delta i morgonsamlingarna. På samlingarna förkommer aktiviteter som bön, berättelser, musik och läsning av kristen och/eller allmänmänsklig karaktär. Samlingen avslutas med en frivillig bön. Skolinspektionen menar att skolan måste vara tydligare gentemot elever och vårdnadshavare att de konfessionella inslagen är frivilliga och att planen mot diskriminering och kränkande behandling måste utformas utan konfessionella inslag.100

5.3 Diskussion om Skolinspektionens beslut I det ovanstående finns exempel på vad som kan vara konfessionellt innehåll. Det går också att dra en slutsats utifrån dessa fall, som var märkta som ärenden som handlar om konfessionellt innehåll. Denna slutsats är att i ärenden som öppnats på grund av anmälan är det vanligaste utfallet att Skolinspektionen avslår ärendet eller att skolan får rätt. Inom ramen för denna uppsats har jag dock enbart tagit del av de ärenden som har markerats särskilt, vilket innebär att det kan finnas ärenden som handlar om konfessionellt innehåll som inte går att få tag på utan att läsa igenom en stor mängd material, då Skolinspektionen inte tidigare eller senare än den angivna perioden januari 2012 till augusti 2012 har markerad sådana ärenden. Slutsatser som dras av dessa få fall från den angivna perioden kan således inte vara underlag för några allmänna företeelser, men de ger en indikation om att skolorna i huvudsak vet hur de ska agera och att okunskapen om vad det icke-konfessionella begreppet innebär ligger hos personer som inte är direkt tillhörande skolväsendet. Dessa personer kan vara föräldrar eller andra samhällsmedborgare som har en åsikt. Det som däremot visar sig vara ett något större problem är hur fristående skolor med konfessionell inriktning förhåller sig till regelverket. Här ser vi flera övertramp som handlar om bönestunder och samlingar i olika former som ska vara frivilliga och utanför undervisningstiden för att vara tillåtna, som framställs som obligatoriska och inte sällan tar undervisningstid i anspråk. Det handlar i vissa fall även om undervisning inom ramen för skolans val som överskrider gränserna för att undervisningen får handla om en särskild religion men måste vara fri från inslag av bekännelsekaraktär. Vad dessa brister beror på är inte helt enkelt att förklara, men vissa förklaringar går dock att få utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut. I några fall uppger både lärarna och eleverna att det förekommer oklarheter om vad som egentligen gäller, vilket ger utrymme för egna tolkningar. Här krävs det att rektorn, som är den som har det första ansvaret för att verksamheten fungerar som den ska, går in och är tydlig med vad som förväntas av lärare och elever. För att kunna göra det på ett korrekt sätt förutsätter det att rektorn är insatt i regelverket som gäller för skolan och i dessa fall vet var gränsen går för det konfessionella innehållet.

98 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:1142. 99 Skolinspektionen, dnr. 44-2012:5496. 100 Skolinspektionen, dnr. 44-2011:5250.

33

6. Analys av hur lagstiftarens intentioner ska nå eleverna När lagstiftaren tar beslut om att anta en ny lag vore det anmärkningsvärt om lagstiftaren ansåg någonting annat än att den antagna lagen är någonting annat än tillräckligt omfattande i sin utformning. Som med så mycket annat är det ändå lätt att bli blind för sin egen text. Det är därför ett gott råd vid allt skrivande är att låta någon annan läsa texten. Om läsaren, som inte är insatt i detaljerna, också förstår textens innebörd är texten tillräckligt tydlig. Det torde gälla också när en lagtext blir ifrågasatt för att vara otydlig. När mitt arbete började med att reda ut hur tydlig lagstiftningen kring begreppet icke-konfessionell insåg jag mer och mer att lagstiftningen i sig inte var lika otydlig som professorn i religion påstod. Med mina juridiska kunskaper och förståelse för lärarnas didaktiska arbete faller det sig ganska naturligt vilka delar en lärare kan ta med i sin undervisning och vad som måste hållas utanför. Men det är inte jurister som står i klassrummen och undervisar skoleleverna, det är lärarna. Här kommer en viktig fråga som både lagstiftare och de som använder sig av lagen måste tänka på: För vem behöver lagstiftningen vara tydlig?. Inom förvaltningsorganen torde resonemanget om att mycket av lagstiftarens intentioner försvinner när lagstiftningen hamnar i händerna på tjänstemännens agerande vara välkänt. Det är ofrånkomligt att den mänskliga faktorn och kanske ibland även egna motiv skiner igenom trots att uppgiften är att vara opartisk.101 För att hålla skolväsendet neutralt ligger mycket ansvar på lärarna, eftersom de utformar den största delen av innehållet i undervisningen. För att motivera sitt agerande som lärare är det av vikt att vara inläst på de regler som gäller för yrket. Det gäller för alla yrken att yrkesutövaren är införstådd med de regler som gäller för den aktuella branschen och gör sitt bästa för att följa dem. Läraren, som har stor frihet i utformandet av undervisningen, behöver kunna förklara att ett agerande görs utifrån den ena eller andra grunden. För att undvika att lägga allt för stor börda på den enskilda läraren finns det behov av tydliga lagar och andra styrdokument som är entydiga i hur de ska tillämpas. Det är inte acceptabelt att en lärare skyller sitt agerande på att denne inte varit införstådd med lagstiftningen, men det bör heller inte vara acceptabelt att lagstiftningen är så svårtillgänglig att läraren behöver ägna orimligt mycket tid åt att sätta sig in i lagstiftarens intentioner bakom en bestämmelse för att kunna följa regelverket för sitt arbete. Det rimliga i ett sådant fall är att någon annan, som till exempel Skolverket, förenklar lagstiftarens intentioner för att lärarkåren ska kunna förhålla sig till skolväsendets regler. För det handlar givetvis inte bara om frågan om konfessionellt innehåll i skolan, utan det är många frågor som i vissa fall troligtvis tillmäts större betydelse när den enskilde läraren väljer mellan att klanderfritt planera undervisningen, äta sin lunch stående samtidigt som denne ställs inför att lösa ett par konflikter mellan några elever som uppstod på rasten. Detta ansvar som lärarna har att hålla sig uppdaterade på skolans styrdokument har tidigare hanterats under avsnittet om ansvarsfördelning. Där konstaterades det att det är upp till huvudmannen att ge personalen den kompetensutveckling som är nödvändig och med maktmedlet från Lärarnas ansvarsnämnd att lärarlegitimationen kan dras in om läraren missköter sitt arbete borde det finnas en tillräcklig motivation för lärare att ta sitt ansvar. Frågan kvarstår om det är tillräckligt. I mitt arbete har tanken om att lärarna själva borde tvingas till att ta större ansvar för att vara ordentligt pålästa dykt upp. Hur stort ansvar är det då rimligt att lärarna har för att hålla sig uppdaterade angående gällande styrdokument och hur skulle systemet se ut för att kontrollera att lärarna faktiskt gör detta extra arbete. Som det är idag med huvudmännen som ansvariga för kompetensutvecklingen och rektorn som ansvarig för det pedagogiska arbetet borde systemet vara tillräckligt fungerande. Det är förmodligen inte en förändring av skolans

101 Jmf. 11 § Förvaltningslag (1986:223).

34

system som är nödvändig, utan det som i de flesta fall är det som behöver förändras är på vilket sätt både lärare och rektorer motiverar sitt arbete. Det är givet att det i alla verksamheter alltid kommer finnas problem med att det finns personer som missköter sitt arbete och utnyttjar en position, men den generella bilden som detta arbete har gett är att ett större problem är att det inte sker tillräckligt tydlig kommunikation mellan skolväsendets olika parter, vilket resulterar i att förskolebarns deltagande i kyrkans barntimmar tolkas som en aktivitet inom ramen för förskolans verksamhet, trots att det sker utanför förskolans verksamhet, att elever och vårdnadshavare missförstår vilka av skolans aktiviteter som är obligatoriska eller frivilliga och att lärare missförstår hur de ska bedriva olika delar i sitt arbete.

I de tillsynsbeslut från Skolinspektionen där fristående skolor med konfessionell inriktning fått anmärkningar om att det förekommer konfessionellt innehåll i undervisningen har jag lagt märke till ett mönster där felet i flera fall grundar sig i att rektorn inte är tillräckligt påläst om vad som gäller och därför inte förmår att leda sina lärare till att följa regelverket. Det faktiska ansvaret ligger på huvudmannen och dessa tillsynsbeslut kan indikera på att det kanske inte är självklart att skolor med konfessionell inriktning har en plats i det svenska samhället, men den diskussionen är större än vad det finns utrymme för i denna uppsats. Min inblick i vad bakgrunden till den icke-konfessionella skolan är har växt med detta arbete och med tanke på vilken snäv förklaring som gavs under föreläsningen om detta på lärarutbildningen torde det inte vara osannolikt att allt för många nyutexaminerade lärare kommer ut med för lite kunskap om vad denna fråga och säkerligen andra frågor i styrdokumenten egentligen har för mål och syfte med sin existens. Med detta menar jag inte att dessa frågor behöver fler timmar i lärarutbildningen, men det skulle troligtvis inte göra skada om undervisande universitetslärare gav styrdokumenten och lagstiftningen likvärdig status som de pedagogiska och didaktiska teorierna. För att ge eleverna en bra undervisning och utbildning som också följer det sätt lagstiftaren har tänkt sig, behöver lärarkåren tänka på att med styrdokumentens hjälp göra undervisningen laglig och med de didaktiska verktygen målinriktad för de elever läraren har i sin klass. Gällande frågan om hur undervisningen ska hållas icke-konfessionell kan jag med materialet som är presenterat i denna uppsats fastslå att lagstiftarens intentioner är enkel. Det handlar om att låta varje elev få åtnjuta rätten till såväl negativ som positiv religionsfrihet, för att det är nödvändigt för att bedriva undervisning i ett demokratiskt land. Ett rättesnöre som kan vara till hjälp för lärare är i detta sammanhang att det resonemang som förs i den svenska skolans styrdokument om konfessionella inslag i undervisning och utbildning i slutändan ofta handlar om elevernas rätt till frihet från religion. Huvudtanken med skolan som en frizon från konfessionella inslag handlar om att alla elever ska kunna känna att deras åskådning får plats i skolan. Det är därför att ta den enkla vägen när skolväsendet suddar ut ställningstaganden ur skolmiljön. Skolans värdegrund tar ställning angående att alla elever ska känna sig tillräckligt trygga för att stå för sina egna åsikter och ta ställning i olika frågor102. Här kan jag inte hålla undan en tanke jag ställer mig som blivande lärare. Är det möjligtvis fel väg att gå när skolväsendet så tydligt tar ställning mot att påverka eleverna i endera riktningen? Med detta menar jag att det hos hela eller delar av lärarkåren kan uppstå en rädsla för att utmana elevernas tankemönster, med bakgrund i uppdraget att inte påverka eleverna, trots att det bör vara nyttigt att utmana sina uppfattningar för att på ett ärligt sätt. Det är här frågan om olika former av verklighetsanknutna inslag i undervisningen blir riktigt intressanta. Sådant som studiebesök utanför skolan och klassrumsbesök av utvalda personer har troligtvis det didaktiska syftet att berika undervisningen på sådant sätt att eleverna får tillgång till en informationskälla som står utanför läromedlens och den undervisande lärarens ramar. Att plocka in någon utomstående kan få både bra och dåliga konsekvenser. I egenskap av positiva konsekvenser, i

102 Lgr 11, s. 7.

35

styrdokumentens mening, får eleverna nya intryck och mer kunskap och i egenskap av dåliga konsekvenser riskerar läraren att orsaka en snedvriden bild av till exempel en religion eller någonting annat område om besöket inte bearbetas på ett tillbörligt sätt. Det är i denna bearbetning lärarna har möjlighet att överbrygga gränsen mellan konfessionellt och icke-konfessionellt innehåll. I Skolverkets material Skolan i kyrkan beskrivs lärarens för- och efterarbete med eleverna som en självklarhet för att det ska kunna bli aktuellt med ett besök till en religiös plats som en kyrka eller moské inom ramen för undervisningen tillsammans med det andra självklara antagandet att eleverna inte utsätts för något innehåll i besöket som har bekännande karaktär.103

7. Slutsatser Syftet med denna uppsats var att redogöra för skolväsendets historia och dokument om religionsfrihet nationellt och internationellt samt hur dessa två aspekter påverkar skolans styrdokument och tillämpningen av dessa. Utifrån detta var syftet att ta reda på hur lagstiftarens intentioner på bästa sätt ska uppfyllas. För uppnå syftet har arbetet kretsat kring följande frågeställningar. Vilka spår finns i dagens svenska skolsystem av bland annat den kristna bakgrunden? På vilket sätt har lagstiftningen och styrdokumenten förändrats nationellt och internationellt sedan den första läroplanen som utkom 1962 till idag? Vilka svårigheter och problem att följa kravet på att undervisningen saknar konfessionellt innehåll framkommer genom anmälningar och tillsynsärenden från Skolinspektionen? På vilket sätt bör lärare och övrig skolpersonal agera för att uppfylla lagstiftarens intentioner angående konfessionellt innehåll? En kort beskrivning av det svenska skolsystemet är ett system som tar sin början i den protestantiska kristna kyrkan och har med åren mer och mer skalats av söndagskostymen. Idag har skolväsendet i princip fogats in i det multikulturella samhälle det verkar i och någonting annat än icke-konfessionella utbildningar vid offentligt drivna skolor vore otänkbart. De få spår av kristendomen som finns i till exempel skolans värdegrund och i religionskunskapsämnet är motiverat utifrån landets kulturella ursprung. Det som Skolinspektionens anmälnings- och tillsynsbeslut visar vittnar på att det finns vissa problem med att efterfölja lagstiftningen om att undervisningen ska vara icke-konfessionell i fristående skolor med konfessionell inriktning. En del av denna problematik beror troligtvis på att de enskilda personerna som gör dessa fel inte är tillräckligt insatta i hur styrdokumenten är utformade och varför de utformats på det sättet. Innan jag satte igång med arbetet formulerade jag en tes. Jag trodde att resultatet skulle vara att lagstiftningen är tillräcklig, men att det finns ett glapp mellan lagstiftarens definition av religion och konfessionellt innehåll och varje enskild lärares syn på dessa begrepp. Min tes var att det skulle krävas mindre generellt uttryckta styrdokument för att ge de enskilda lärarna bättre underlag för att de ska kunna uppfylla kravet på likvärdig utbildning. Det motsäger den ofta vanliga viljan att formulera lagstiftning generellt för att kunna tillämpa den på flera fall. Efter att ha studerat hur lagstiftningen är formulerad och tagit reda på vilka problem som vanligen dyker upp i samband med den anser jag att det inte är lagstiftningen i sig som är problemet, utan lärarnas och rektorernas vilja att ta till sig den. Det verkar som att det i de allra flesta fall går utmärkt att bedriva en undervisning och utbildning som är icke-konfessionell, men att det i vissa fall är svårt att genomföra sitt uppdrag på ett tillbörligt sätt och då finns förklaringen ofta i bristande kunskap om vad som förväntas av var och en. En kort vägledning för en lärare eller rektor som känner sig osäker på vad som förväntas av denne är att syftet med att utbildningen (eller undervisningen i vissa fall) ska vara fri från konfessionella inslag handlar om att internationella dokument som Europakonventionen och FN-stadgan ger alla människor en rättighet till religionsfrihet. Religionsfriheten gäller i både

103 Skolverket, Skolan i kyrkan, s. 4.

36

positiv och negativ bemärkelse, det vill säga att en människa har rätt att ha en religion och på olika sätt visa detta samtidigt som hon har rätt att inte ha en religion och rätt att slippa delta och se andra delta i olika former av religiösa manifestationer. Då skolan är en plats som ska kunna erbjuda alla elever utbildning är det olämpligt att det manifesteras religiösa budskap i skolan och inom ramen för utbildningen och därför ska skolans verksamhet vara icke-konfessionell. Det finns möjlighet att välja en fristående skola med konfessionella inslag i utbildningen där de konfessionella inslagen är frivilliga. Anledningen till att detta är tillåtet är att det är frivilligt att välja skolan och eleven antas ha valt för att denne vill gå i en sådan skola. Ansvaret på att upprätthålla en utbildning som följer lagstiftningen ligger på huvudmannen, men som lärare bör man känna ett ansvar att upprätthålla en god standard på utbildningen. Det har inte dykt upp några självklara förslag på förändring i lagstiftningen, men en möjlig attitydförändring hos de personer som undervisar blivande lärare på universiteten och de personer som är yrkesverksamma vill jag uppmana att ta även dessa delar av lagstiftningen på största möjliga allvar, för elevernas rättigheters skull.

37

Källförteckning Offentligt tryck Propositioner Prop. 1985/86:10 om ny skollag m.m.

Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Förordningar Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – reviderad 2016, Stockholm: Wolters Kluwer. Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, Stockholm: Fritzes.

Allmänna råd Skolverket

Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (2011), Stockholm: Fritzes.

Skolverket, Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal (2012). https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.162943!/Skolan%20och%20kyrkan%20121016_granskad121018.pdf hämtad 2017-08-09.

Övriga myndighetsbeslut Flens kommun Dnr. BU/2012:139 Delegationsbeslut – Svar angående anmälan gällande förskolan Mårbacka i Flens kommun, dnr. 2012:3244. Jönköpings kommun

Dnr. BUN/2012:388 600 Upphävande av överenskommelsen ”Riktlinjer för muslimska barn i skolan, Jönköpings kommun”.

Utbildningsförvaltningen, Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor – Överenskommelse mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping. Stödmaterial för skolorna läsåret 2011/2012. Uppdaterat 2011-06-14. Malmö kommun

Västra innerstaden stadsdelsfullmäktige, Arbetsutskottets sammanträdesprotokoll, 2012-08-20. Skolinspektionen

Dnr. 41-2012:2054 Anmälan angående att lärare påverkar elever med religiösa åsikter vid grundskolan Parkskolan i Ludvika kommun.

Dnr. 41-2012:2569 Anmälan angående yoga i utbildningen vid grundskolan Östermalmsskolan i Stockholms kommun.

Dnr. 41-2012:2594 Anmälan angående andlig påverkan i skolan/förskolan. Dnr. 41-2012:2697 Anmälan angående råd och riktlinjer som har fattats för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor. Dnr. 41-2012:3244 Anmälan angående Mårbacka förskola i Flens kommun.

38

Dnr. 41-2012:3310 Anmälan angående skolavslutningar vid Fridhemsskolan och Slottstadens skola i Malmö kommun. Dnr. 42-2012:1587, 42-2012:1475 Anmälan angående konfessionella inslag i NO undervisning vid fristående skolan Hannaskolan i Umeå. Dnr. 44-2011:2158 Beslut för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Kungsskolan i Upplands-Bro. Dnr. 44-2011:5250 Beslut för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Flens Kristna Skola i Flens kommun. Dnr. 44-2012:1142 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Edessaskolan i Botkyrka kommun. Dnr. 44-2012:1344 Beslut för grundskola efter tillsyn av den fristående grundskolan Strandskolan i Vilhelmina kommun. Dnr. 44-2012:1351 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Umeå. Dnr. 44-2012:1352 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Mariaskolan i Umeå kommun. Dnr. 44-2012:2376 Beslut för grundskola med särskoleelever efter tillsyn av Brandströmska skolan Nylöse i Göteborgs kommun. Dnr. 44-2012:4631 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i den fristående Manar Al-Houda svensk-Arabiska skolan i Uppsala kommun. Dnr. 44-2012:4633 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i den fristående skolan Imanskolan i Uppsala kommun. Dnr. 22-2012:5496 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Betelskolan belägen i Öckerö kommun. Dnr. 44-2014:313 Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Fokusskolan i Nyköpings kommun.

Litteratur Fahlbeck, Reinhold, Bed och arbeta (2011), Malmö: Liber. Lundgren, Ulf P., Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline, Lärande, skola, bildning (2014), Stockholm: Natur & Kultur. Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, Skolans tidiga historia och utveckling. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline, Lärande, skola, bildning (2014), Stockholm: Natur & Kultur. Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline, Lärande, skola, bildning (2014), Stockholm: Natur & Kultur. Peczenik, Aleksander, Rättskällor (1995). I Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Stockholm: Fritzes. Sjöholm, Kaj, Kansanen, Pertti, Hansén, Sven-Erik & Kroksmark, Tomas, Ämnesdidaktik – en integrerad del av allmändidaktik (2011). I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.), Allmändidaktik – vetenskap för lärare, Lund: Studentlitteratur.

39

Digitala källor Schultz, Mårten, Lagen är tydlig religion ska hållas utanför skolan (2016), Svenska dagbladet svd.se, https://www.svd.se/lagen-ar-tydlig-religion-ska-hallas-utanfor-skolan hämtad 2017-05-13. Skolverket, Skolavslutningar (2016), skolverket.se, https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Stallningstaganden/Skolavslutningar/ hämtad 2017-08-09. Ärnhage, Mikael, Skolinspektionen, mejlkonversation med Malin Svensson från 2017-05-15.

Uppslagsverk Svenska akademiens ordbok (SAOL)

Konfessionell, http://www.saob.se/artikel/?seek=konfessionell&pz=1, hämtad 2017-07-02.