Uttalsundervisning: mål,

medel, möjligheter

Föreläsningen kommer att följa denna presentation i stort, men smärre

avvikelser kan förekomma

Bosse Thorén, fil dr i fonetik, universitetslektor i svenska som andraspråk

Skolporten 23 mars 2017

Lite bokreklam: 2 klassiker

Kjellin 1978/1995 och Kjellin 2002

Och om du är specialintresserad av prosodi

Boken är en popula-

risering och översätt-

ning av Gösta Bruces

avhandling från 1977.

Den gavs först ut av

Lunds universitet

1998 men postumt

återutgiven 2012 av

Studentlitteratur.

Den går djupt in på

prosodi, men är inte

specifikt inriktad på

andraspråksinlärning.

Två till…

ÖVNINGAR

I

SVENSK

BASPROSODI

av

Ylva Slagbrand & Bosse Thorén

2014/2016

1998

Tre mycket nyttiga böcker

Ny + Superbra

!!!

1988 2014

2015

Tracey M. Derwing och Murray J. Munro sätter begriplighetenfrämst och hävdar att det kan leda till misslyckanden och besvi-kelse om vuxna inlärare intalas att de kan uppnå ett brytningsfritt uttal. D&M är mycket noga med att basera sina påstående på empirisk forskning.

Olle Kjellin hävdar att alla, oavsett ålder kan uppnå ett ”perfekt eller nästan perfekt uttal”. Detta baseras på tolkningar av vissa forskningsresultat och på riklig egen erfarenhet. Han revolu-tionerade uttalsundervisningen med sin första bok 1978

Huvudpunkter idag

Allmänna

villkor för in-

lärning av ett

andraspråks-

uttal

Uttalets

roll vid muntlig

kommunikation

Undervisnings-

aspekter

Detaljer i

svenskans

ljudsystem –

prioritering

Allmänna villkor för inlärning av L2-uttalÅlder – talang – ansträngningKognitiva kategorier: Om hjärnan vet hur det ska låta…

Några detaljer i det svenska ljudsystemet:9 vokalljud, 18 konsonantljudRestriktioner för ljudkombinationerEn betoningskontrast; ord/frasEn längdkontrast; V:C – VC:En tonkontrast på ordnivå; accent 1 och 2Fonologiska processer; assimila-tioner, reduktioner, resyllabifiering

Undervisning: Skona hjärnan; ta inte för långa sekvenser för tidigtÖva kategorier och kontraster perceptivt (ingen brådska att tala)Öva alla viktiga kontraster: betoning, kvantitet, vokaldimensioner, konsonantdimensioner, fonotax

Först och främst ska uttalet vara begripligt: lätt begripligt. Det ska fungera mellan L1-L1, L2-L1, L1-L2. L2x-L2y. Ju mer lättbegripligt och icke-störande uttalet är, desto mindre triggas de negativa psykologiska (omedvetna o ofrivilliga) reaktionerna

Först och främst ska uttalet vara begripligt:

lätt begripligt.

Det ska fungera mellan L1-L1, L2-L1, L1-L2. L2x-L2y.

Ju mer lättbegripligt och icke-störande uttalet är, desto mindre triggas de negativa psykologiska (omedvetna o ofrivilliga) reaktionerna

Vi och dom…

• Domarboken ”Shibboleth”- över 40 000 döda på grund av fel uttal…

• Vi människor är mycket bra på att identifiera utländsk brytning (för bra)

• En utländsk brytning får oss att ofrivilligt göra en bedömning av talarens hela person

• Forskning visar…

Boyd (2004) fann att ett antal utlandsfödda lärare i

svenska skolor blev bedömda utifrån sitt uttal, för andra egenskaper än uttalet.

• Lev-Ari & Keysar 2010: Why don't we believe non-native speakers? Utländsk brytningpåverkade bedömning av trovärdighet

• Rubin 1992: 2 grupper av studerande fick höra exakt samma ljudupptagning men med olika bild till; den ena med ”kaukasisk” person och den andra med typiskt kinesiskt utseende. Den senare bedömdes som mer svår att förstå.

Vad kan vi göra åt saken?

• Vi ska vara medvetna om uttalets roll, både för begriplighet och för ”omedveten bedömning”.

• Vi ska undervisa så att kommunikationen går så smidigt som möjligt.

• Vi får offra målet ”infött uttal” till förmån för målet ”lättbegripligt uttal”

Uttalet ska vara sådant att

• Stockholmaren och skåningen förstår varandra

• Stockholmaren och skåningen förstår somalierns svenska.

• skåningen och somaliern förstår kinesens svenska

• den svensktalande ryssen förstår thailändarens svenska.

Uttalet ska vara sådant att

• Kinesen kan hålla ett spirituellt tal på den svenske vännens 50-årskalas

• Den irakiska läkaren och 89-åriga Hulda förstår varandras svenska

• Sydkoreanen ska kunna deklamera en kärleksdikt för svenska Sara som han blivit förtjust i.

• Portugisiske Pedro fungerar väl som advokat (kommer till sin rätt)

Kort sagt:

• L1A L1B

• L1A L2A

• L1A L2B

• L2A L2B

• L2AB L2CDEFGHIJKL…

”Det är inte brytningen

(’utländskheten’) som är ett problem, utan begripligheten”

Thomson 2014, från ”Pronunciation myths”

Uttalet i en värld av språklig variation

• Erfarenheter från Malaysia

• Engelska som lingua franca i världen

• Svenska som ett lingua franca i Sverige (en lite mindre värld). Mellan L1-L1, mellan L2-L1, mellan L2-L2

Speciellt med talet

• Det förmedlar talarens person/identitet på ett sätt som inte sker i andra språkliga färdigheter.

• Det kräver motorisk samordning på millisekundnivå.

• Egentligen är det märkligt att vi kan tala alls.

Uttalet i ett kommunikations- och

integrationsperspektiv

• Kanske finns det infödda svenska lyssnare som inte vill förstå för när de lyssnar till en utländsk brytning.

• Många fler är nog de som verkligen anstränger sig att förstå men där ansträngningen tar fokus från innehållet och lyssnaren halkar efter i förståelsen.

Uttalet i ett kommunikations- och

integrationsperspektiv

• Alla har allt att vinna på att alla andraspråksinlärare får så bra uttal som möjligt, så tidigt* som möjligt

• Det är svårt för lyssnaren att ”respektera” och

”tolerera” sig till bättre förståelse.

Idiomatiskt vs ”kreativt” tal

• Om en andraspråkstalare talar mer ”kreativt”, dvs följer grammatiska regler snarare än de vanliga helfraserna, blir det mer oförutsägbart vilka ord som följer efter nyligen identifierat ord.

• Detta ställer extra höga krav på uttalet.

Abercrombie (1949) published his well-known article, articulating for perhaps the

first time the dictum that second language learners should aim for a “comfortably

intelligible” pronunciation rather than for a native-like accent.

Bannert 1984: ”Many attempts have been made to improve pronunciation when

learning a foreign language, and in these attempts linguistic correctness has been

the guiding principle. It seems, however, that hardly any consideration has been

given to the native listener´s problem of understanding foreign accent.”

Munro & Derwing 2011:However, this focus on accent and on ACCURACY of

production is clearly at odds with a long-standing observation that it is

INTELLIGIBILITY rather than native-like pronunciation – that is most critical for

successful communication in an L2. In fact, it surprises us that this fundamental

distinction between the NATIVENESS PRINCIPLE and the INTELLIGIBILITY

PRINCIPLE received almost no attention from researchers until the end of the

twentieth century. - - -

Identifying native-like production as the central goal in pronunciation teaching

inevitably leads to the conclusion that pronunciation is probably not worth

teaching because of the limited likelihood of achieving that end.

Hur uppnår vi detta?

• Genom att satsa på det svenska uttalets kärn-egenskaper,

• De uttalsegenskaper som är gemensamma för de flesta dialekter

• De uttalsegenskaper som gör att det blir SVENSKA

Allmänna villkor för inlärning av L2-uttal

Ålder – talang – ansträngning

Kognitiva kategorier: Om hjärnan vet hur det ska låta…

Schematisk bild av typisk men ej nödvändig

andraspråksinlärning hos vuxna

I n l ä r n i n g s t i d (LOR)

Ca 1-1½ år

U

T

V

E

C

K

L

I

N

G

Ordförråd

Uttal

Grammatik

Trolig

stagnation om

man inte övar

uttalet specifikt

Uttal bygger på hörsel

• Med hjälp av hörseln skapar vi ”kategorier i huvudet”

• Kategorierna gäller åtminstone enskilda ljud, kanske även ljudsekvenser

• De första månaderna i livet lär sig hjärnan att skilja ut vilka kategorier som är funktionella i förstaspråket

• …och att strunta i andra

Uttal bygger på hörsel

• Det är viktigt att hjärnan vet hur det ska låta. kategoriseringen i hjärnan är minst lika viktig som ”övning i att tala”.

• Fenomenet ”kompensatorisk artikulation” bevisar att talorganen utför helt nya rörelser för att uppnå ett visst uttalsmål – utan att ha övat på dessa rörelser.

In- och utlärning av ljudsystem

• Ett språks ljudsystem är i princip fonemuppsättning (vokal- och konsonantljud), prosodi och fonotax.

• Det är just ljudsystem och inte så mycket enskilda nya språkljud som ska läras in.

• Kan ni säga ”Ahmed” och ”Lahti” korrekt? Med /h/ och inte ”ach-laut”

In- och utlärning av ljudsystem

• Att lära sig nya språkljud:

o att avgränsa dem korrekt från andra språkljud.

o Språken sätter gränserna olika mellan språkljuden

o Ljudinlärning är positionskänsligt (sv /h/).

o Fonotax och prosodi kan erbjuda minst lika stora utmaningar som fonemen, troligen större.

o Fonotax och prosodi är språkljudens övergripande organisation

In- och utlärning av ljudsystem

• De flesta inlärare kan ganska snabbt lära sig att uttala de flesta nya språkljud men…

• inläraren kan ha svårt att med automatik alltid uttala ett visst ljud med rätt avgränsning till andra ljud i alla de positioner som målspråket kräver.

In- och utlärning av ljudsystem

• Inläraren kan bli överväldigad av hur det nya målspråket låter, och satsa på att försöka åstadkomma en ny ljudföljd,

• för säkerhets skull med användande av gamla bekanta ljudkategorier och språkmelodi eftersom det annars verkar orimligt att klara de nya orden (jfr process-barhetsteorin)

• Vilken strategi skulle du vilja tillämpa för att lära dig det här språket?

Ljudexempel

Schematisk illustration av det svenska

vokalsystemet plus ett 5-vokal-system

Några detaljer i det svenska ljudsystemet:

9 vokalljud, 18 konsonantljud

Restriktioner för kombinationer: CCCVCCCCC

En betoningskontrast; ord/fras

En längdkontrast; V:C – VC:

En tonkontrast på ordnivå; accent 1 o 2

Fonologiska processer; assimilationer, reduktioner, resyllabifiering

En julgran med pynt

= ett perfekt uttal

med många vackra

detaljer

En julgran utan pynt =

ett lättbegripligt uttal

med tydliga spår av

förstaspråket men med

tydlig skillnad mellan

betonade långa och

obetonade korta

stavelser; längd på rätt

ljud. Rätt konsonanter

hörs

Bara pynt utan gran =

ett uttal med vissa

roliga detaljer men

som är svårt att

förstå. T.ex. rytmen

kan vara helt fel – en

rörig samling pynt

•SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligaTOOOriskförLÄNGNGNGningav beTOOOnadeSTAAAvelser

Ett annat

exempel på

komplementär

vokal-

konsonant-

längd:

låsa-lossa

Svenskans prosodi

• Bruce (1977) kartlade och systematiserade en komplex svensk språkmelodi. Han behövde inte starta från 0, men storartat ändå (Elert, Hadding-Koch, Gårding m.fl.)

• Kjellin (1978) gjorde en genial pedagogisk koppling mellan två fonologiska kontraster; betoning ochkvantitet (All-la starr-ka staa-vel-ser måss-te va långng-nga).

• Thorén försöker efter bästa förmåga förenkla, stärka, beforska och förmedla.

Här ska vi titta på en filmsnutt av Hans Thorén,

som illustrerar vad som händer när man trycker

på en svensk stavelse

Här ska vi titta på en annan filmsnutt av Hans

Thorén, som illustrerar vad som händer när man

trycker på en osvensk stavelse

Språken har sina byggnormer

• Stavelsestruktur/tillåtna konsonantkluster

• Svenska; (CCC)V(CCCCC)

• Turkiska; (C)V(CC)

• Thailändska; (C)CV(C)

• Den idealiska stavelsen är CV – finns i alla språk

• Konsonantkombinationerna kan kräva mycket motorisk träning. Många andra uttalsdrag kan bli bra med perceptiv träning

Idealiska och mindre idealiska stavelser –

och ord

• Idealisk = konsonant + vokal (CV) gå, ta, du, se

• Lite svårare: CCV stå, ska eller CVC sak, mos, katt

• Ännu svårare: CCCV strå, eller CVCC saft, makt, CCVC blad, stor

• Flera svenska ord: spänst CCVCCC text CVCCC skriva CCCVCVskratta CCCVC:V strax CCCVCC

Öva konsonantkombinationer…

• Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk

• mat sås grabb lag sol tuff tupp

• ask läsk asp visp bank rast vips Max

• minst längst finsk text falsk växt

• finskt svenskt franskt / skälmskt västkustskt

• blå spår kniv mjöl bra smet

• skriva skräp spruta skruva skvaller skvätta

Thorén forskningsresultat• Svenska öron är mer känsliga för ljudens varaktighet än

för vokalkvalité för att bestämma om man hör t.ex. mataeller matta, vila-villa, söt-sätt, rot-rott m.m.

• Den komplementära konsonantlängden efter kort vokal i betonad stavelse, slår igenom när svenskar talar t.ex. engelska och tyska.

• konsonantlängden kompletterar lyssnarens identifiering av kvantitetskategori.

• Högläsning av understruket ”långt ljud” ger bättre(mer svenska) längdrelationer än streck/prick under lång/kort vokal (studie med 2 grupper nybörjare).

• ”Bytt kategori” hos kvantitet och betoning förstör begripligheten betydligt mer än bytt kategori av accent 1 och 2.

Allsvenska!

• De flesta svenska dialekter är ömsesidigt begripliga.

• Låt oss ta vara på det.

• Vi satsar på de uttalsdrag som förenar dialekteroch inte på dem som placerar talet i ett visst landskap.

• Vi ser vad som finns när vi skalat av de dialektspecifika dragen

Undervisning: Skona hjärnan; ta inte för långa sekvenser för tidigt.

Öva kategorier och kontraster perceptivt (ingen brådska att tala)

Öva alla viktiga kontraster: betoning, kvantitet, vokaldimensioner, konsonantdimensioner, fonotax

Öva perceptionen: När hjärnan vet hur det ska låta, gör talorganen rätt.

Integrera uttalsundervisningen i övriga aktiviteter: Om läraren kan de viktigaste delarna av ljudsystemet kan han/hon göra effektiva uttalsövningar av allt språkligt som förekommer på lektionerna

Skona hjärnan

• Ett nytt ord kan innehålla en mängd svårigheter

• En hel fras eller sats kan innehålla ännu fler.

Sammanblandning av svårighets- och

angelägenhetsgrad

• ”Accent 1 och 2 är svårt och därför måste vi öva extra mycket på det”.

• I den här dialekten (som nog de flesta upplever som lättförstådd och lyssnarvänlig) finns inte accent 1 och 2.

Sång… präst…Ljudillustration

De första sex rutorna

kan vara ett helt

lektionspass...

Bra med perceptionsträning

• Att uppfatta fonetiska egenskaper är en förutsättning för att kunna producera dem.

• Ett experiment (Neufeld 1977) visar att några inlärare som endast fick lyssna i början av inlärningen, sedan kunde imitera fraser på målspråket, som bedömdes som helt infödda.

• Studier av Jamieson & Morosan (1986, 1989) visar att inlärare har nytta av att höra ”nya ljud” under längre tid

Vilket är idealiskt med tanke på svenskans prosodi

Det kommer att finnas mer i denna

avdelning under själva föreläsningen