utveckling av branschgemensamt system för …€¦ · · 2015-03-14... svensk kollektivtrafik...

THR

Utveckling av branschgemensamt system för

trafikhändelserapportering

Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR Framtaget: oktober 2008 Projektledare: Lasse Annerberg/Maria Rydström, Svensk Kollektivtrafik och Tommie Vesterlund, BR Projektbeteckning: EK 50 A 2007:5277

Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering

___________________________________________________________________________________________________

1

Sammanfattning Kunskap om de händelser som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av

det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär

och personal. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma defini-

tioner över incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen

av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. När det gäller att prioritera olika åtgärder,

behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda

rätt saker.

Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategori-

sering av händelser som kan användas av alla aktörer. Nyttan kan beskrivas på olika nivåer

och för olika aktörer; förare, entreprenörer, trafikhuvudmän, branschen, myndigheter samt

inte minst för resenärerna.

Projektet startades den 9 januari 2007 och inleddes med ett definitionsarbete. Utvecklingen

av THR har baserats på en av BR/Svensk Kollektivtrafik framtagen kravspecifikation samt

på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering.

Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt i Västerbotten samt Östergötland

avseende systemets design och funktion. Under projektet har även en samverkan och avtal

med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i tra-

fikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus.

Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. Antingen via en webb-

sida där man direkt kan logga in i THR-systemet och rapportera all fakta kring händelsen.

För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en sär-

skild flik. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssy-

stem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas

direkt till THR-databasen.

Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen.

Det som är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafik-

huvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det

finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets- respektive säkerhetshändelser.

I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analys-

verktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform.

Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna

avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. En

användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera

utvecklingsfrågor för THR.

Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken

trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa

hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet.

När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av

tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få

gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om

händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av

branschens villkor.


___________________________________________________________________________________________________

2

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ................................................................................................................................... 1

1 INLEDNING .......................................................................................................................................... 3

1.1 BAKGRUND ..................................................................................................................................... 3 1.2 DEN GODA KOLLEKTIVTRAFIKEN .................................................................................................... 4 1.3 SYFTEN, MÅL OCH NYTTA ............................................................................................................... 5

1.3.1 Nytta för förare ......................................................................................................................... 5 1.3.2 Nytta för entreprenörer ............................................................................................................. 6 1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän .......................................................................................................... 6 1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS) ..................................................... 6 1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen) ...................................... 7 1.3.6 Nytta för resenärerna ................................................................................................................ 7

2 PROJEKTBESKRIVNING .................................................................................................................. 7

2.1 ORGANISATION ............................................................................................................................... 7 2.2 AVGRÄNSNING ............................................................................................................................... 7 2.3 TIDPLAN ......................................................................................................................................... 7 2.4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING ............................................................................................................. 8

3 GENOMFÖRANDE.............................................................................................................................. 8

3.1 DEFINITIONSARBETE ....................................................................................................................... 8 3.2 UTVECKLING AV SYSTEMET ............................................................................................................ 8 3.3 PILOTDRIFT ..................................................................................................................................... 8 3.4 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE ........................................................................................................ 9 3.5 KOMMUNIKATION OCH ANALYS ...................................................................................................... 9

4 RESULTAT ........................................................................................................................................... 9

4.1 DESIGN OCH FUNKTION THR-SYSTEMET ........................................................................................ 9 4.1.1 Inmatning i THR ..................................................................................................................... 10 4.1.2 Söka och visa händelse ........................................................................................................... 11

4.2 ANALYSER, SAMMANSTÄLLNINGAR OCH RAPPORTER ................................................................... 12 4.3 AVTALSFÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................... 12 4.4 NULÄGE OCH PROGNOS GÄLLANDE IMPLEMENTERINGEN .............................................................. 12

5 KVARSTÅENDE ARBETE ............................................................................................................... 13

6 SLUTSATSER/DISKUSSION ........................................................................................................... 13

6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE UTVECKLING ............................................................................................. 13

7 BILAGOR .............................................................................................................................................. 1


___________________________________________________________________________________________________

3

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Kunskap om de händelser1 som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av

det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär

och personal. Dagligen sker incidenter, händelser som hade kunnat leda till en olycka, av

olika slag i kollektivtrafiken. Ofta rör det sig om mindre saker, exempelvis plåtskador,

ibland är det ”nära ögat” att en allvarligare olycka inträffar. Då det naturligtvis är önskvärt

att förbättringar av tryggheten och säkerheten skall eliminera de reella faror och risker som

finns i trafiken, krävs att underlaget har en hög kvalité och bygger på många händelser.

Hot och våld riktat mot personal och resenärer inom kollektivtrafiken är ett oacceptabelt

men ett konstaterat faktum idag. Detta är ett av de viktigaste områdena och något som

branschens intressenter måste prioritera. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik

med gemensamma definitioner över dessa incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket

bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken.

För att kunna tillgodose detta, krävs att aktörerna i kollektivtrafiken registrerar och arkive-

rar händelser på ett sådant sätt, att det är lätt att ta fram statistik, göra jämförelser och ut-

värderingar. I vissa fall räcker inte det underlag som en enskild aktör arkiverat för att få

tillräckliga kunskaper om vilka risker och andra tillstånd som finns i trafiken. Underlaget

behöver vara baserat på en större verksamhet än den egna.



hur förändringar i verksamheten, på gott och ont, påverkar personals och resenärers säker-

het och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att

få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker.

För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten

och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utom-

ordentliga argument för förbättringar av branschens villkor.

Idag styrs, till stor del, registreringen av händelser av de regler som gäller för spårtrafiken.

De som bedriver spårtrafik skall enligt myndighetskrav registrera och följa upp händelser.

I busstrafiken finns det inga sådana krav. Hos en del av dem som registrerar händelser

finns utvecklade IT-system för händelserapportering, medan de hos andra görs i stort sett

manuellt.

Klassificering2 och kategorisering

3 av händelser - vilket är ett villkor för att kunna ta fram

statistik på ett hanterbart sätt - görs idag utan någon enhetlighet. De aktörer som registrerar

händelser gör det idag med egna metoder och med egenutvecklad klassificering och kate-

gorisering.

1 Med händelse menas en viktig, definierad avvikelse i verksamheten som inte är planerad eller avsiktlig. 2 Med klassificering menas att indela händelser i grupper som ligger i olika nivåer, där den lägsta nivån innebär att alla registrerade

händelser indelas i ett litet antal grupper. För varje ökande klass grupperas händelserna i fler och fler grupper för att i högsta klassen

vara uppdelade i enskilda händelser 3 . Med kategorisering menas att indela enskilda händelser i olika bestämda kategorier för att i sammanställningar kunna söka och

sammanställa alla enskilda händelser som är av liknande art.


___________________________________________________________________________________________________

4

I Svensk Kollektivtrafiks och BRs trygghets- och säkerhetsprogram4 finns målsättningen

att samtliga tillbud, incidenter och olyckor (avvikelser inom tågtrafiken) som sker inom

kollektivtrafiken ska utredas och dokumenteras så att uppföljning möjliggörs. Händelse-

/tillbudsrapporteringen ska vara nationellt enhetlig. I programmets handlingsplan står att

Svensk Kollektivtrafik och BR ska specificera vilken statistik/information branschen vill

få ut från ett händelserapporteringssystem. Svensk Kollektivtrafik och BR ska även verka

för att ett eller flera system för tillbud, incidenter och olyckor görs tillgängligt för

branschen.

1.2 Den goda kollektivtrafiken

Den goda kollektivtrafiken erbjuder en trygg och säker resa för alla resenärer samt en trygg

arbetsplats för personalen. Resenärer som inte känner sig trygga när de reser kollektivt

kommer efter hand att sluta använda dessa färdmedel. Forskning visar att en del människor

känner sig otrygga när de åker kollektivt, de är bland annat ängsliga för att bli utsatta för

hot och våld.

Resenärerna och personalen spelar de avgörande och viktigaste rollerna för att alla inblan-

dade ska uppleva ökad trygghet och åtnjuta större säkerhet i kollektivtrafiken. Det är också

viktigt att personalen upplever trygghet på sin arbetsplats och i sitt arbete. Personalens

upplevda trygghet är också en förutsättning för att resenärerna ska känna sig väl omhän-

dertagna och få den hjälp de behöver. Människors känslor är i högsta grad hårda fakta,

eftersom det påverkar efterfrågan och därmed företagets ekonomiska överlevnad. Att resa

med kollektivtrafik är generellt sett ett säkert sätt att färdas. Säkerheten handlar om att

eliminera risken för olyckor och minska konsekvenserna av fel. Det är dock viktigt att

hålla isär den del av en resa som sker i ett fordon från den del som sker till och från fordo-

net.

Säkerheten i kollektivtrafikfordon är mycket hög medan situationen för oskyddade trafi-

kanter är betydligt mer osäker. Säkerhetsläget kan dock vara mycket gott samtidigt som

resenärer och personal upplever otrygghet, eftersom tryggheten i så stor utsträckning är

beroende av andra personers agerande. Resenärerna kan också uppleva otrygghet till ex-

empel när kollektivtrafiksystemet som resenären vill använda är opålitligt, trasigt, med

inställda förbindelser, med brutna anslutningar med mera. Tryggheten kan bara mätas i

form av människors upplevelser. Säkerhetsnivå kan däremot mätas i form av pålitlighet i

tekniska system och antal skadade eller personer som råkat illa ut på annat sätt. För be-

dömning av säkerhetsnivå kan också inkluderas antalet rapporterade incidenter som drab-

bar resenärer.

BR och Svensk Kollektivtrafik arbetar gemensamt för att ständigt förbättra trygghet och

säkerhet för resenärer och personal. Vision, mål och aktiviteter åskådliggörs i ett över-

gripande policydokument samt tre handlingsprogram avseende personal, infrastruktur och

fordon.

4 Program för en trygg och säker kollektivtrafik, Personalens förutsättningar att skapa en trygg och säker kollektivtrafik, SLTF och BR,

juni 2005.


___________________________________________________________________________________________________

5

Policydokument

Handlingsplan personal Handlinsplan infrastruktur Upphandlingsrekommendationer fordon

1.3 Syften, mål och nytta

Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategori-

sering av händelser som kan användas av alla aktörer.

Målet är att branschen ska ha ett mer enhetligt sätt att rapportera och registrera händelser.

Med ett system som gör det möjligt att ta fram statistik och jämförelser som är baserade på

stora mängder händelser möjliggörs det för branschen och andra intressenter (t ex for-

donstillverkare, kommuner och myndigheter) att ha bättre kunskap - och i och med det

bättre kontroll - över händelser i kollektivtrafiken.

1.3.1 Nytta för förare

Statistik ger statushöjning - Statistiken visar årligen hur mycket säkrare kollektivtrafi-

ken är jämfört med andra färdmedel. En årlig redovisning av denna i stil med ”Baro-

metern” bidrar troligen till att öka stoltheten hos förarna eftersom det är de bakom

ratten som mest bidragit till färre olyckor. På sikt också statushöjande för yrket.


___________________________________________________________________________________________________

6

Förbättrad arbetsmiljö - Om händelser som rapporteras senare åtgärdas kan föraren se

att hans/hennes synpunkter beaktas och leder till förbättringar, exempelvis för arbets-

miljön.

1.3.2 Nytta för entreprenörer

Bättre ekonomi – Åtgärda problem och göra rätt prioriteringar underlättas med statistik

över händelser.

Arbeta förebyggande – Att analysera ”nästan-olyckor” och åtgärda problem gör att

incidenter och olyckor kan undvikas. Underlag för beslut om säkerhetshöjande åtgär-

der (arbetsmiljön) eller för beslut om installation av kameraövervakning.

Underlag för budgetkalkyler om kostnader vid exempelvis upphandlingar.

Systematiskt säkerhetsarbete – internt verktyg, men även för redovisning till fackliga

organisationer eller till trafikhuvudman.

Bättre urval vid rekrytering av förare - Förbättrad arbetsmiljö och status för förarna se

ovan, bör bidra till bättre urval vid rekrytering

1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän

Aktuell bild av verksamheten – systemet ger den totala bilden av hur verksamheten

ligger säkerhets- och trygghetsmässigt. Uppfyller vi uppsatta mål?

Underlag för information till politiker, massmedia om den verkliga situationen i kol-

lektivtrafiken utifrån säkerhet/trygghetsperspektivet.

Systematiskt trafiksäkerhetsarbete - För att långsiktigt kunna, upphandla, bedriva och

följa upp en transportverksamhet som skall vara säker och trygg för användarna måste

huvudmannen kräva att en entreprenör har ett system som registrerar och

dokumenterar säkerhets- och trygghetshändelser som sker i verksamheten. Prioriterar

vi våra åtgärder rätt? Får åtgärderna de resultat vi hoppades på?

Myndighetskrav - Med en nationellt enhetlig händelserapportering skapar vi bättre

förutsättningar att möta mindre väl grundade krav. Det är huvudmannen som får ta

konsekvenserna när Arbetsmiljöverket, eller andra, kräver långtgående förändringar

av rutiner eller utrustning på grund av att de tycker att säkerhets- trygghetsarbetet

skötts ineffektivt.

Försäljningsargument mot kund – Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafi-

ken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas på väg.

Underlag i diskussion med väghållare - Argument mot kommun/Vägverk för att få

bättre framkomlighet och kommunen som medspelare

Underlag för information till polisen.

Underlag för beslut om/prioritering på linjenivå om förarstödsgruppen/ordningsvakter

1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS)

Underlag i diskussion med myndigheter och departement - bra lobbingverktyg.


___________________________________________________________________________________________________

7

Försäljningsargument mot kund – Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafi-

ken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas.

Information till massmedia och politiker om branschsituationen.

Ökad möjlighet till jämförelse med bilresor

Underlag för branschkrav om säkerhetshöjande åtgärder.

Underlag för jämförelser mellan trafikhuvudmän.

1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen)

Underlag för prioritering av åtgärder

Underlag i diskussion med departement

Underlag för beslut om ex.vis hur kontanthantering ombord ska hanteras

Underlag för polisiär prioritering

1.3.6 Nytta för resenärerna

En bättre kontroll av händelser och kunskap kring händelser i kollektivtrafiken skapar på

sikt en tryggare och säkrare trafik till nytta för kollektivtrafikens slutkunder – resenärerna.

2 Projektbeskrivning

2.1 Organisation

Svensk Kollektivtrafik genom Maria Rydström och Lasse Annerberg har varit

projektledare tillsammans med Tommie Vesterlund från BR. Projektet bygger på en

samverkan mellan styrgrupp, arbetsgrupp och T-Systems (se projektorganisation,

bilaga 1).

I styrgruppen har ingått Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Gert Rehn, Buss i

Väst AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Göran Lundblad, Skånetrafiken, Stig-Arne

Rosenlundh, Västtrafik och Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande).

I arbetsgruppen har Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Stefan Eriksson, Öst-

götatrafiken, Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande) och representanter

från T-systems deltagit.

2.2 Avgränsning

Projektet avgränsas i detta steg till att omfatta entreprenörer som har avtal med trafikhu-

vudman samt tekniskt utveckla webbaserat system samt gränssnittstandard.

2.3 Tidplan

Projektet startades den 9 januari 2007. Detaljerad tidsplan, se bilaga 2.


___________________________________________________________________________________________________

8

2.4 Tillämplig lagstiftning

Arbetsmiljölagens tredje kapitel, § 2a föreskriver följande:

”Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt

som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall

utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder

som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Ar-

betsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och

arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se

till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och

rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt

22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. (Paragrafen ändrad ge-

nom SFS 2003:365)”

Med ett system för registrering och kumulering av händelser ökar sannolikheten för att

företaget kan identifiera risker, bedöma dessa och inleda åtgärdsprogram och således upp-

fylla kraven i arbetsmiljölagen.

3 Genomförande

3.1 Definitionsarbete

Definitionsarbetet inleddes med att arbetsgruppen:

Utformade en behovsanalys

Kartlade ett antal befintliga system på marknaden

Utvecklade och antog en kravspecifikation

Utformade en offertförfrågan gällande system

3.2 Utveckling av systemet

Utvecklingen av THR har baserats på BR/Svensk Kollektivtrafiks kravspecifikation samt

på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering.

I det system som upphandlades kan inmatning ske via tre olika sätt:

Från företagsspecifika system via gränssnitt

Via modul i Boomerang

Via direkt inloggning på specifik webbplats

3.3 Pilotdrift

Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt avseende systemets design och

funktion. För att erhålla en så bred användarbas som möjligt samt att prova två olika

ingångar till systemet valde styrgruppen att pilotdriften skulle genomföras i Västerbotten

och Östergötland. Valet av regioner gjordes även med hänsyn till antalet entreprenörer och

entreprenörernas heterogena storlek.

Västerbotten – entreprenörer med egen inloggning utan Boomerang

Östergötland – entreprenörer med egen inloggning med Boomerang


___________________________________________________________________________________________________

9

3.4 Övrigt utvecklingsarbete

Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult.

Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR

baseras på den som finns i databasen för Resplus.

Utvecklingen av webservicen har skett i samverkan med Västtrafik för att de ska kunna

utveckla det regionala systemet som ligger under Frida fordondatabas. Samverkan sker

även med Swebus/Concordia Bus och SL för att harmoniera företags- och organisations-

specifika system med det nationella systemet THR.

3.5 Kommunikation och analys

Under hösten 2007 arrangerade Svensk Kollektivtrafik/BR ett antal workshops runt om i

landet för att sprida information kring projektet och den nytta som användingen av

systemet bedöms få. Information om systemets nytta och funktionalitet har även delgetts

internt hos både BR och Svensk Kollektivtrafik samt externt vid olika sammankomster.

Exempel på aktiviteter, se bilaga 3.

4 Resultat

4.1 Design och funktion THR-systemet

Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. För de företag som inte

har något eget händelserapporteringssystem eller använder sig av Boomerang, finns en

direkt möjlighet att logga in i THR-systemet och där rapportera all fakta kring händelsen.

För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en sär-

skild flik. Väl där ser systemet likadant ut som via en direktinloggning i THR.

För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har

det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till

THR-databasen. Data skickas minst en gång per vecka från dessa externa system.

Parallellt med denna datahantering skickas även trafikdata från Samtrafikens trafikdatabas

till THR med jämna mellanrum. Den trafikdatan – linjenummer, hållplatsnamn – ligger

sedan som grund för respektive område och finns automatiskt i systemet då en ny händelse

ska rapporteras.


___________________________________________________________________________________________________

10

Fig. 1 Översiktsbild THR-systemet.

4.1.1 Inmatning i THR

Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen.

Varje företag som kör trafik åt trafikhuvudmannen får ett särskilt lösenord för att kunna

logga in i THR.

Fig. 2 Inloggning via webb. Fig. 3 Inloggning via modul i Boomerang.

Efter inloggning kan användaren välja att registrera en ny händelse. Användaren anger då

rubrik, datum och tid för händelsen samt en beskrivning.


___________________________________________________________________________________________________

11

Fig. 4 Registrera ny THR händelse.

Det som i kommande steg sedan är obligatoriskt att ange är följande: eventuell person-

skada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser

och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets-

respektive säkerhetshändelser. Se bilaga 4. Övrig data som är frivillig att ange är

exempelvis linje, hållplats, depå samt fordonsid.

4.1.2 Söka och visa händelse

För att söka en eller flera händelser kan man välja exempelvis att ange en datumgräns för

när händelserna har inträffat. Man kan även söka på enskild entreprenör, THM, händelse-

kategori etc.

Fig. 5 Söka och visa händelse.

Då vissa händelser kräver särskild uppföljning eller om man önskar sprida information om

någoting som har inträffat har en särskild funktion utvecklats: ”skicka som e-post”. Med

en enkel knapptryckning skickas händelsen med fakta iväg till den e-postadress man öns-

kar.


___________________________________________________________________________________________________

12

4.2 Analyser, sammanställningar och rapporter

I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analys-

verktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. An-

vändarföreningen för systemet beslutar om rapportutforming och hur data ska bearbetas

och presenteras. Data kan exempelvis redovisas med hänsyn till händelsetid och geogra-

fisk plats som län, kommun och hållplatsnivå.

4.3 Avtalsförhållanden

Svensk Kollektivtrafik/BR har ett huvudavtal tecknat med T-systems. Avtalet reglerar

samarbetet mellan Svensk Kollektivtrafik/BR och T-systems avseende utveckling och

driftsättandet av tjänsten.

Svensk Kollektivtrafik har också tecknat avtal med Samtrafiken angående leverans av

trafikdata. Detta avtal reglerar Svensk Kollektivtrafiks möjlighet att nyttja data från

Samtrafikens trafikdatabas.

Därutöver tecknar respektive THM ett avtal med T-systems som reglerar driftsättning och

support.

4.4 Nuläge och prognos gällande implementeringen

Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna

avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts.

I juni 2008 har Värmlandstrafik tecknat avtal med T-systems och implementerat THR-

systemet. Östgötatrafiken och Västerbotten har också skrivit på och Västtrafik och

Skånetrafiken kommer att gå igång under augusti-september. Signaler har kommit från

flera THM om en önskan om implementering efter sommaren. Det är i dagsläget svårt att

säga när samtliga THM kan tänkas vara inne i systemet. En grov uppskattning är att samt-

liga kan vara igång och rapportera hösten/vintern 2010/2011.

Tid och volym Antal thm Andel trans-

portarbete (THM)

2009/01 5 Ca 30 %

2010/01 10 Ca 85 %

2011/01 Alla 100 %

Diagram 1 Volymutveckling

Därefter bedöms ytterligare tid tas i anspråk för att säkerställa kvalitativ data vad gäller

rapportframtagnde. För bedömning av interna åtgärder baserade på registrerade händelser

bedöms systemet redan under 2010 kunna användas.


___________________________________________________________________________________________________

13

5 Kvarstående arbete

Svensk Kollektivtrafik behöver aktivt bearbeta sina medlemmar att snarast implementera

THR. Detta kommer ske genom direktkontakter samt informationsspridning inom organi-

sationens olika nätverk och konferenser.

BR behöver aktivt enskilt och i samarbete med trafikhuvudmän, arbetsmarknadens parter

m.fl. bistå samtliga entreprenörer med information och utbildningsinsatser för att få igång

och stimulera användare att adekvata rapporteringsrutiner införs.

En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att

hantera utvecklingsfrågor för THR. Samtliga som tecknar avtal om att nyttja THR kommer

tilldelas plats i användarföreningen.

6 Slutsatser/diskussion



hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet.

När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av

tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker.

För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten

och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utom-

ordentliga argument för förbättringar av branschens villkor.

6.1 Förslag till vidare utveckling

Incidentrapportering vad gäller vägtrafik ligger generellt sett långt efter motsvarande ar-

bete inom järnväg, sjöfart och lufttrafik. THR-systemet skulle med vissa enklare justerngar

kunna anpassas för i princip all yrkestrafik på väg. Av särskilt intresse för kollektivtrafik-

branschen är att utveckla motsvarande system för den särskilda kollektivtrafiken, dvs

främst färdtjänst och sjukresor.

Ökad nytta för operatörer

Vi ser även att systemet i nuvarande form kan utgöra ett utmärkt komplement hos entre-

prenörer vad gäller ”lean production”, det vill säga att eliminiera slöseri. Kartlägger man

och åtgärdar händelser som är negativa för tjänsteproduktionen ökar det leveranssäkerhe-

ten och detta ofta till en lägre kostnad.

Vi ser även ett behov av att utveckla systemet så att händelser som ska redovisas till behö-

rig myndighet automatiskt överförs från systemet. Detta för att effektivisera administration

på företagsnivå.

I framtida utveckling bör därför i systemet händelser kostnadssättas gentemot förlorad

produktivitet och minskad leveranssäkerhet. Händelser ska även klassificeras så att de kan

utgöra underlag till uppgifter som ska skickas till behöriga myndigheter.


___________________________________________________________________________________________________

14

Fler kategorier av händelser

I framtida utveckling bör systemet utökas till att omfatta fler antal händelser som bidrar till

otrygghet hos personal och resenär. Detta med syfte att nå branschens vision för en trygg

och säker kollektivtrafik.

Ökad detaljnivå

I takt med att systemet används och utvecklas bör händelsekategorier klassificeras på olika

nivåer. Detta för att precisera allvarlighetsgrader och vilka som ansvarar för händelser ska

åtgärdas

Enhetliga definitioner

Vi ser även behovet av att samhället behöver enhetliga definitioner på trygghetsrelaterade

händelser oavsett var i samhället händelsen inträffar. Ur ett resenärs- och medborgareper-

spektiv måste detta anses vara en uppgift för Transportstyrelsen som ska utgöra

trafikslagsövergripande myndighet. Det kan inte anses vara trovärdigt och rättssäkert för

ett civiliserat samhälle att en händelse som drabbar en medborgare bedöms med olika svå-

righetsgrad beroende på var händelsen inträffar

Fler användare

Vi ser även att systemet ska kunna nyttjas av fler beställare av trafik. Detta för att effekti-

visera och möjliggöra kontinuerlig uppföljning av beställd trafik.

Stockholm i oktober 2008

Svenska Bussbranschens Riksförbund Svensk Kollektivtrafik

Tommie Vesterlund Maria Rydström

Projektledare Projektledare


___________________________________________________________________________________________________

1

7 Bilagor

Bilaga 1

Projektorganisation

Svenska Bussbranschens Riksförbund

Svenska Lokaltrafikföreningen

Styrgrupp och projektledare

Arbetsgrupp

och

Projektledare

(Bransch)

Projektgrupp

(T-systems)

Referensföretag


___________________________________________________________________________________________________

2

Bilaga 2

Tidplan – teknisk utveckling THR

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26

Veckonummer

Förstudie

Gränsnitt mot befintliga

THR

Presentation kravspec

Avtal med Samtrafiken

om att använda deras definitioner

Godkännande Kravspec

Utveckling

Integrationsspec.

Kommunikationsinsatser

Test

Acceptanstest

Utbildning

Pilottester

Bildande av

användarförening

Driftsättning

Akti

vit

et

Tidsplanering THR-Projektet


___________________________________________________________________________________________________

3

Bilaga 3.

Projektkommunikation THR

Vad sker i

projektet

SLTF/BR Aktivitet Material Färdigdatum Ansvarig(a)

Pilotdrift THR

2/5

Pressmeddelande,

Info på hemsidorna

Text samt

uttalande från

BR/SLTF VD

27/4 Anita +

Helena

Information

Kommunal

PDF/e-mail 27/4 TV/LA

Information

Transport

PDF/e-mail 27/4

Information SEKO PDF/e-mail 27/4

Information

BUA/KFS

PDF/e-mail 27/4

Information Almega PDF/e-mail 27/4

Information via styr-

gruppsmedlemmarnas

interna kanaler

PDF/e-mail 27/4

Information Kollega PDF/e-mail 27/4

Information Taxiför-

bundet

PDF/e-mail 27/4

Information Tågope-

ratörerna

PDF/e-mail 27/4

Skrivelse entreprenö-

rer om nyttan med

THR

BR-info

(PDF/e-mail)

27/4 TV

BRs styrelse antog en

Säkerhetsordning

Buss

23/4 TV

Skarp driftstart

THR

Infofolder

Pressmeddelande +

info på hemsidor.

Information till resp

styrelse (SLTF 31/5)

Tryckt, följer

layout enligt

trygg- och

säkerhets

projektt

1/6-07

THR erbjuds till

THM

Pressmeddelande +

info på hemsidor

1/6

Information SLTF:s

styrelse

1/6 Lasse

Info BRs styrelse och

regionala föreningar

1/6 Helena (BR)

Monadsbrevet 1/6 Mona

BR-info (veckoinfor-

mation)

V. 22-23 Helena (BR)

BRs Nytt i Bussbran- Juni 2007 Helena (BR)


___________________________________________________________________________________________________

4

schen

Information BR:s

styrelsemöte.

27 juni 2007 Tommie

Bildande av anv-

förening enligt

Boomerangmodell

juni-juli. (T-

systems ansvar)

Demo-möten hos de

tre pilotföretagen.

Veolia,

Östgötatrafiken,

Länstrafiken i Väster-

botten

På platsträff

hos de 3

pilotbrukarna.

Inbjudan till

thm/entr på

demonstration

TV/LA

Artikel i Res &

Trafikforum

20/5

Dialog med Vägtra-

fikinspektionen,

kanske få ett

”uttalande” om

THR:s möjligheter

till foldern

Maj samt

september

TV

Dialog med Vägver-

ket, se ovan

31/5 TV/LA

VD-möten SLTF 13/6-07 Mona

SLTF:s presidiedagar Bildspel och

textmaterial

samt infofol-

der

16-17 augusti LA

SLTF-dagarna Bildspel och

textmaterial

samt infofol-

der

19-20

september

LA

Demomöten

trafikhuvudman

BR och SLTF repre-

sentant deltar

Bildspel och

textmaterial

samt

infofolder

Löpande TV/LA

Uppstartsmöten

trafikhuvudman

BR och SLTF repre-

sentant deltar

Bildspel och

textmaterial

samt infofol-

der

Löpande TV/LA

Möten nationella

myndigheter

Inom ramen för BR

och SLTFs verk-

samhet

Bildspel och

textmaterial

samt infofol-

der

Löpande en-

ligt kalender

TV/LA

Möten regionala

myndigheter

Inom ramen för tra-

fikhuvudmans

verksamhet

Bildspel och

textmaterial

(reg.anpassat)

Resp. THM

Möten trafikhu-

vudman

SLTF deltar Bildspel och

textmaterial

Löpande LA

Möten entrepre- BR deltar Bildspel och Löpande TV


___________________________________________________________________________________________________

5

nörer textmaterial

BRs Årsstämma BR Webbdemo

samt folder

31 augusti

2007

TV

BRs säkerhets-

nätverk

BR Webbdemo

samt folder

12 september

2008

TV

Seminarium Jön-

köping

BR/SLTF Webbdemo

samt folder

24 april 2008 TV/MR

Seminarium Per-

sontrafik 2008

BR/ Svensk Kollek-

tivtrafik

Bildspel samt

folder

16 oktober

2008

TV/MR


___________________________________________________________________________________________________

6

Bilaga 4.

Händelsekategorier

Säkerhetsrelaterat

1 Urspårning/avåkning

2 Kollision mellan fordon

3 Påkörning oskyddad trafikant

4 Påkörning övrigt

5 Dörrklämning fordon

6 Av-/påstigningsolycka

7 Annan fordonsrelaterad olycka

8 Brand fordon

9 Sabotage

10 Försenad/inställd tur - oframkomlig gata/väg

Trygghetsrelaterat 1 Hot/ofredande/ärekränkning förare

2 Hot/ofredande/ärekränkning övrig personal

3 Hot/ofredande/ärekränkning resenär

4 Våld förare

5 Våld mot övrig personal

6 Våld mot resenär

7 Betalningsvägran

8 Stöld från personal

9 Stöld från resenär

10 Rån mot personal

11 Rån mot resenär

12 Annan ordningsstörning

13 Klotter och övrig vandalisering

14 Förare eller annan säkerhetspersonal alkohol-

och/eller drogpåverkad

utveckling av branschgemensamt system för …€¦ · · 2015-03-14... svensk kollektivtrafik...

Documents