utvÄgens lilla svarta utvÄgens lilla svarta

UTVÄGENS LILLA SVARTA

UTVÄGENS LILLASVARTA

HANDBOK I BRAND- OCH UTRYMNINGSSÄKERHET

Utvägens lilla svarta sept slutkorr.indd 1 2014-10-06 13:35


3


2

Välkommen till Utvägens lilla svarta.

Denna version är anpassad för smarta telefoner och surfplattor.

Det finns även en tryckt version.

Innehållet är enbart avsett att användas internt inom Utvägen.

Alla annan användnig är förbjuden.


3


2

Innehåll

Viktiga ord och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Utvägens budord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Skriftlig redogörelse för brandskyddet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Byggnadsklasser och verksamhetsklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Lathund för SBA-inventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Utrymningslarm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Brandvarnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Utrymningsplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Utrymningsvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Fönsterutrymning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Trapphus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18En enda utrymningsväg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Alternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Utrymning över annan lokal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Gångavstång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Dörrhandtag och lås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Elektrisk öppning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Nattlåsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Väsentlig funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Passagemått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Avstånd mellan byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25Brandceller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Sprinkler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Brandskydd på byggplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Brandskyddsdokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Beräkna personantal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Insatsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Handbrandsläckare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31


5


4

Brandposter inomhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34Klassningsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Brandfarlig vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Förvaring av brandfarliga varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Föreståndare vid brandfarliga varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Avsökningsschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Vägledande markering, utrymningsmarkering samt övriga markeringar och skyltarVägledande markering i lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Dörrhandtagsmarkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Vägledande markering ovanför dörr, midjeskylt, dörrpostmarkering och golvlinje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40–43Nödöppnarskylt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Nödvredsskylt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Dörrpostmarkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Varselmarkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44Trappstegsmarkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Nödbelysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Brandlarmsknapp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Förbudsskyltar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Utrymningsplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Släckutrusning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Förbandsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Läsavstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Regler och förordningarBoverkets byggregler vägledande markeringar . . . . . . . . . . . . . . 49Arbetsmiljöverkets författningssamling 2009:2 . . . . . . . . . . . . . . 51

Källor/läs mer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56


5


4

Viktiga ord och begrepp

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling .Allmänbelysning Belysning i lokaler vid ordinarie verksamhet .BFS Boverkets Författningssamling . BFS 2014:3 gäller

från 140617 .BBR Boverkets byggregler . BBR 21 gäller fr 140617 .Belyst skylt Skylt som belyses framifrån eller från sidan av en

ljuskälla som är försedd med nödström . Ljuskällan kan vara integrerad med skylten eller extern .

Brandcell Brandtekniskt avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden .

Central nödströms-försörjning Nödströmsförsörjning från centralt placerat

batteri, grupp av batterier eller annan kraftkälla . Diodskylt En diodskylt betraktas som genomlyst skylt .Efterlysande skylt Skylt som upptar strålningsenergi vid belysning

och som sedan avger energin som synligt ljus . Genomlyst skylt Skylt som är integrerad i en armatur med belys-

ning placerad bakom den för betraktaren synliga skylten som är försedd med nödström .

Ljusa lokaler Lokaler med dagsljus från fönster och med kring-liggande bebyggelse, gatubelysning eller liknande som är aktiverad nattetid .

Mörka lokaler Lokaler som saknar dagsljusinsläpp eller belysning från kringliggande bebyggelse, gatubelysning eller liknande .

Nödbeylsning Belysning som tänds för att säkerställa trygg utrymning när allmänbelysningen slocknar på



7


6

grund av strömavbrott . Syftet med belysningen är att möjliggöra tillfredsställande utrymning trots att den ordinarie belysningen har upphört . Kravet på nödbelysning har ingen direkt koppling till brandsituationen . Vissa val av utförande på nödbelysningen kan dock höja tillförlitligheten även i en brandsituation .

Piktogram En symbol som beskriver en situation eller ett visst uppträdande och som används på en skylt eller upplyst yta .

Sakkunnig Brandskyddskonsulter och brandsakkunniga .Samlingslokal Lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där

fler än 150 personer med mindre god lokalkänne-dom kan uppehålla sig . Exempel på samlingsloka-ler är hörsalar, restauranger, sporthallar, kyrkor, teatrar och varuhus .

Skylthöjd Höjden på den gröna delen av den skylt som utgör vägledande markering .

Utrymningsväg En utrymningsväg ska vara en utgång direkt till gata eller en utgång till terrass, gårdsplan eller dylikt från vilken gata eller motsvarande lätt kan nås . En utrymningsväg kan även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång .

Väg till utrymningsväg Gångväg inom en brandcell som leder fram till en

utrymningsväg . Vägledandemarkering Skylt med grön bakgrund och tydliga vita symbo-

ler, enligt AFS 2008:13, som anger utrymnings-riktning . En vägledande markering kan vara en genomlyst skylt, belyst skylt, efterlysande skylt eller bara en skylt . I vissa sammanhang anges vägledande markering som nödbelysning med piktogram .



7


6

Utvägens budord

Utvägen är en rikstäckande kedja av lokala kunskapsföretag som är specialister inom brand- och utrymningssäkerhet för att skapa trygga arbetsplatser för våra kunder med fokus på Människan, Tekniken och Organisationen (MTO) .

En arbetsmiljöfrågaBrand- och utrymningssäkerhet är naturligtvis en viktig arbetsmiljöfrå-ga, där alla medarbetare måste känna sig trygga på sin arbetsplats, för att kunna göra ett bra arbete och trivas, då medarbetarna är den viktigaste resursen som en verksamhet har .

En fråga om ekonomisk överlevnad för företagetEn brand är den driftstörning som helt kan slå ut en verksamhet eller ge långvarigt driftavbrott, vilket kostar stora pengar i förlorade order, intäkter och kunder .

Ett krav från samhälletBrand- och utrymningssäkerhet regleras i flera olika lagar och förord-ningar, bland annat genom Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter AFS, Boverket och dess byggregler BBR, Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap MSB, Lag om skydd mot olyckor LSO och dess föreskrifter, samt med tillsyn från respektive kommun .

En miljöfrågaIdag talar vi även om brandsäkerhet som en viktig miljöfråga . En stör-re brand kan få stora konsekvenser på miljön, inte bara giftiga gaser, sot och rök, utan även släckningsmedel, sanering och liknande .



9


8

Skriftlig redogörelse för brandskyddetSRVFS 2003:10

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB (tidigare Rädd-ningsverket) har fastställt 20 stycken verksamheter med inskicknings-krav på redogörelse för det brandskydd man bedriver och vilken typ av verksamhet det är, skifttjänst och dylikt .

Redogörelsen ska även avse de övriga delar av byggnaden eller anläggningen som har betydelse för brandsäkerheten i denna verk-samhet .

Fastighetsägaren har samordningsansvaret för dessa redogörel-ser . Undantaget från detta är vid verksam-heter som faller under §2:4, anläggningar (farlig verksamhet) där kravet på inskickning ligger på verksamhets-utövaren . Exempel på sådana verksamheter kan vara petroleum-industri, kärnbränsle, tillverkning, oljehamnar och liknande .



9


8

Verksamhet med krav på skriftlig redogörelse

Vård, omsorg och kriminalvård med mera1 Inrättningar för vård eller omsorg för fler än 3 personer som har

hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand .2 Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt

eller under viss tid .

Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg3 Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte en-

bart är belägen i markplan och där fler än 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt .

4 Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan där fler än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt .

5 Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än 5 funktions-hindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt .

Hotell och andra tillfälliga boenden6 Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden har

platser för minst 9 gäster eller har minst 5 gästrum .7 Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har plat-

ser för fler än 50 personer eller har fler än 25 förläggningsrum .

Samlingslokaler med mera8 Samlingslokaler som används av fler än 150 personer .9 Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd

att servera alkohol och där det finns platser för fler än 50 perso-ner i samma lokal .



11


10

10 Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än 1 000 perso-ner, helt eller delvis under tak .

Industrier11 Byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är

sysselsatta samtidigt i industriverksamheten .12 Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta

större än 2 500m2 .13 Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om

brandfarliga och explosiva varor .14 Industrier som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor .

Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden15 Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen

enligt lagen (1998:950) om kulturminnen m .m, med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad .

16 Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m .m .

17 Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kultur-verksamhet .

Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand18 Byggnader med fler än 16 våningar ovan mark .19 Garage som har minst två plan under mark och en sammanhäng-

ande yta som är större än 2 000 m2 .20 Tunnlar som är längre än 500 meter och avsedda för allmän väg

eller allmänna kommunikationsmedel .



11


10

Byggnadsklasser och verksamhetsklasser

När man talar om brand- och utrymningssäkerhet delar man in bygg-nader i byggnadsklasser och verksamheten efter verksamhetsklasser.

Byggnadsklasserna beror främst på antalet våningar. Byggnader med fler än 16 våningar Br0, tre till fyra våningar Br1, två våningar Br2 och enplanshus Br3.

Br0 Br1 Br2 Br3


13


12

A . Personerna har kännedom om byggna-den och dess utrymningsmöj-ligheter

B . Perso-nerna kan till största delen utrym-ma på egen hand

C . Perso-nerna kan förväntas vara vakna

Verksamhetsklasserna (Vk) infördes med BBR 19:2012 .

Vk A B C Exempel på verksamhet1 Ja Ja Ja Industribyggnader, lager, kontor

2A Nej Ja Ja Lokaler för allmänheten <150 pers

2B Nej Ja Ja Samlingslokaler >150 pers

2C Nej Ja Ja Samlingslokaler >150 pers + alkoholservering

3A Ja Ja Nej Bostäder

3B Ja Ja Nej Bostäder

4 Nej Ja Nej Hotell eller korttidsboende

5A – Nej Nej Dagtidsverksamhet, ex förskola

5B – Nej Nej Behovsprövade särskilda boenden, ex äldreboende

5C – Nej Nej Sjukhus

5D – – – Lokaler där personer hålls inlåsta, typ häkten, fängelser

6 – Nej Nej Pappersindustrier, textilindustrier



13


12

Lathund för SBA-inventering

Fastighetsägarens ansvarFastighetsägaren ansvarar för att inventera allmänna och gemensam-ma ytor och teknikutrymmen, som exempelvis:

• Trapphus och entré• Garage• Hissmaskinrum, fläktrum och liknande• Källargångar

Hyresgästernas ansvarHyresgästen ansvarar för de delar han eller hon hyr, exempelvis:

• Kontor, butiker, lager och liknande

Detta ska inventeras• Utrymningsvägar• Branddörr, med eller utan dörrstängare alt detektorstyrd

stänganordning• Eventuella brister i brandceller (genomföringar och liknande) om

möjligt enligt ritning . • Vägledande markeringar, efterlyst/genomlyst• Handbrandsläckare• Inomhus- och utomhusbrandposter• Brandfiltar• Sprinkleranläggning• Larmknappar och brandlarmcentral (ej detektor och larmdon)• Rökluckor samt öppningsdon• Utrymningsplaner• Förbandsutrustning• Hjärtstartare



15


14

Inventering enligt SRVFSEnligt Statens Räddningsverks Författningssamling (SRVFS 2004:3) ska en SBA-inventering innehålla:

• Beskrivning av byggnader och verksamhet med dess förutsätt-ningar och risker ur ett brand- och utrymningsperspektiv .

• Brandskyddsregler . (Vad gäller för levande ljus, heta arbeten, tobaksrökning mm)

• Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare .• Organisation och instruktioner för såväl det förebyggande arbetet

som vid uppkommen incident/brand/utrymning .• Rutiner för information till hantverkare och besökare där det är

nödvändigt .• Plan för utbildningar, övningar, underhåll av brandskyddsobjekt (till

exempel rökluckor och släckare) och kontrollronder .• Genomförda utbildningar, övningar och revisioner av SBA .• Ritningar över risker och tekniska brandskyddsobjekt .• Genomförda och planerade förändringar i organisationen, bygg-

naden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör framgå av dokumentationen .

Utrymningslarm Samlingslokaler ska förses med utrym-ningslarm . Se BBR 5:2512 .Observera att i Vk2C ska utrymnings-larmet aktiveras av ett automatiskt brandlarm och även manuellt .



15


14

Brandvarnare I bostäder och privatbostäder rekommenderas att brandvarnare ska användas . Du bör ha en brandvarnare per 60 m2 och en på varje våningsplan i din bostad .Brandvarnarna bör placeras i anslutning till sovrummet . Brandvarnarna placeras i rummets högsta punkt och helst mitt i rummet . Om du har flera våningar bör en brandvarnare placeras där trappan mynnar till den övre våningen . Gör en funktionskontroll av brandvarnaren minst en gång i kvartalet och när du har varit hemifrån en längre tid .

Automatiskt brandlarm Man skiljer på automatiskt brandlarm och utrymingslarm . Ett automa-tiskt brandlarm har till syfte att detektera en brand i ett tidigt skede . Detektionen kopplas till någon form av larmgivning till personal, vakt eller räddningstjänst som kan vidta åtgärder . Vilken typ av åtgärd som avses är inte specificerad, men underförstått ska den vara ändamåls- enlig . Vissa automatiska funktioner kan också styras via brandlarmet, till exempel aktivering av släckanläggning, dörrstängningsanordningar, brandgasventilation och utrymningslarm . Automatiskt brandlarm ska normalt omfatta detektion av samtliga lokaler .

Utrymningsplats En utrymningsplats är ett särskilt utrymme i anslutning till, eller place-rat i en utrymningsväg . Utrymningsplatsen är till för de som inte kan förväntas utrymma på egen hand, exempelvis rullstolsburna . I utrymningsplatsen kan perso-



17


16

ner vänta på hjälp i skyddad miljö . På utrymningsplasen ska det vara möjligt att kommunicera med omgivningen för att kunna påkalla hjälp . För alla publika platser räcker det enligt lag att det ska finnas en utrymningsplats . Normalt rekommenderas dock att man har två av varandra oberoende utrymningsplatser . Platsen ska vara så stor att minst en utomhusrullstol ska få plats . Om det finns möjlighet till utrymning direkt till det fria från en lokal i markplan behövs ingen utrymningsplats . Även sprinklade lokaler undantas i regel från kravet .

Utrymningsvägar Antalet utrymningsvägar ska anpassas efter verksamheten, de som arbetar på arbetsplatsen och lokalernas utformning . I regel ska det finnas minst två, av varandra oberoende utrymningsvägar som leder ut i det fria eller till någon annan säker plats .



17


16

Fönsterutrymning

Fönsterutrymning är bara tillåtet för de verksamhetsklasser där personerna i huvudsak kan förväntas att utrymma på detta sätt . Det gäller kontor och industrier, skolor i markplan (dock ej förskolor) samt bostäder . Maximalt 50 personer i en lokal är tillåtet att tillämpa fönsterutrym-ning . Det beror dock på hur många fönster lokalen har som man kan använda till utrymning . Max 30 personer per fönster är tillåtet . Fönstrets underkant får vara på högst 2 meters höjd från marken (bostäder 5 meter) . Vid högre höjder måste Räddningstjänsten bistå .

Räddningstjänsten har vissa regler att rätta sig efter om de ska rädda människor via fönster och höjdfordon:

• Antalet personer får vara max 15• Instatstiden får ej överstiga 10 minuter• Rätt utrustning (maskinstege) krävs• Fönstret får ej vara högre upp än 23 meter• Att det finns fullgoda uppställningsplatser för räddningstjänstens

fordon .

Fönster som ska kunna användas för utrymning ska vara öppnings-bara, ingen risk för skärskador ska finnas, bredd plus höjd ska vara minst 1,5 meter och fönstret får sitta max 1,2 meter upp (från insidan) . Minimimåtten ska vara 0,5 m bredd och 0,6 m höjd .



19


18

Trapphus Boverkets regler, BBR, skiljer på olika trapphus: Tr1 och Tr2 . När det gäller utrymningsvägar finns olika bestämmelser beroende på vilken typ av trapphus fastigheten har .

En enda utrymningsväg Normalt ska det finnas två utrymningsvägar . I vissa fall godtas endast en, till exempel när dörren leder direkt till gatan eller att utrymnings-förhållandena är särskilt betryggande . En enda utrymingsväg är godkänd under följande förutsättningar:Dörr direkt mot gata• Bostad, publik lokal: < 15 m gångavstånd, < 30 personer• Arbetslokal: < 30 m gångavstånd, < 50 personerTrapphus Tr2• Arbetslokaler med högst 8 våningsplan, max 50 personer/brandcell• Bostadsbyggnad med högst 16 våningsplan: gångavstånd < 30 m . Trapphus Tr1• Arbetslokaler eller bostad med högst 16 våningsplan: gångavstånd

< 30 m och för arbetsplatser max 50 personer per brandcell .

Alternativ Alla lokaler är inte lika . Man kan göra en individuell bedömning och ta hänsyn till olika omständigheter . Exempelvis:• Installera sprinkler . Kravet på gångavstånd kan ökas med upp till en

tredjedel .• Hög takhöjd, breda korridorer och utrymningsvägar och brand- och

utrymningslarm kan göra att gränserna för exempelvis gångavstånd inte behöver vara så stränga . Detta måste man dock undersöka och analysera från fall till fall .



19


18

Utrymning över annan lokal

Utrymning över annan lokal kan vara en tillåten utrymningsväg om man kan säkerställa utrymning och om utrymmet är tillgängligt utan nyckel eller annat redskap . Utrymningsförhållandena måste göras kända, alltså uppmarkerade med ständigt belysta eller genomlysta skyltar .

För butiker tillämpas ofta utrymning av kundytor via lager och perso-nalytor, I praktiken kan detta vara svårt, eftersom utrymmet inte får hållas låst, vilket ofta är olämpligt av stöldrisk, etc . En samlingslokal får inte utrymmas över en annan samlingslokal såvida inte den lokalen inrymmer huvudentrén .



21


20

Gångavstånd

Gångavståndet från en lokal till utrymningsvägen beror på:• mängden brännbart material i lokalen• personalens lokalkännedom• förväntad persontäthet i lokalen• möjlighet till självutrymning• risk för brand• förekomst av alkoholpåverkade personer

Grundkrav

60 meter Vissa lokaler inom Vk1 med låg brandbelastning, exempel-vis betongvaruindustri och bryggerier .

45 meter Garage och vissa lokaler inom Vk1 med normalbrand- belastning, exempelvis kontor, lager, och industribyggna-der . Även bostäder i Vk3 och 5B .

30 meter Lokaler i Vk2A, 2B, 4, 5A, 5C och 5D . Även industrier i Vk1 med hög brandbelastning, exempelvis trä- och plast- varufabriker eller höglager .

15 meter Lokaler i Vk6 och 2C .



21


20

Så mäter du gångavståndet

Gångavståndet till närmaste utrymningsväg eller till en annan brand-cell bör inte överstiga avstånden enligt grundkraven (se sidan intill) .

Avstånden till en utrymningsväg bör mätas för det mest ogynnsamma fallet . En gångväg anses vara sammanfallande så länge som den inte måste förgrenas för att leda till olika utrymningsvägar .

I ett utrymme som skyddas av automatiskt släcksystem kan gång-avståndet ökas med en tredjedel . I en samlingslokal i Vk2C som skyddas med automatisk sprinkler kan gångavståndet beräknas som Vk2B .

Om utrymning sker genom fönster bör det tillåtna gångavståndet till fönster minskas till en tredjedel .

Vid mätning av gångavstånd bör man beakta följande:• Vägen bör mätas genom att anta att riktningsändringarna vid

förflyttningen är rätvinkliga . • Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymnings-

vägar delvis sammanfaller räknas den gemensamma delen 2 gånger . I bostäder i Vk3, lokaler i Vk1 samt i garage räknas dock den gemensamma delen endast till 1,5 gånger .

• Om en trappa ingår i en utrymningsväg beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden (trapphöjden = H i bilden intill x 4) . Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal i Vk2, där istället det verkliga avståndet i trappans lutning räknas .

H



23


22

Startpunkt för längsta gångsträcka

Plats där vägval måste göras

Sammanfallande gångavstånd

Icke sammanfallande gångavstånd

Beräkning av närmaste gångavstånd G, om den verkliga gångvä-gen på förhand kan fastställas sker enligt denna formel:

G = F x (A + B) + C

F = 1,5 för Vk1, Vk3 och garage . I övriga fall är F = 2 .

Så om A och C = 4 meter och B = 6 meter i exemplet ovan, så blir gångavståndet 2 x (4 + 6) + 4 = 24 meter . För Vk1, Vk3 och garage = 19 m .

B

AC



23


22

Dörrhandtag och lås

Rätt utrymningsbeslag är givetvis mycket viktig för att ett utrymnings-förlopp ska fungera effektivt . Vilka beslag som är tillåtna styrs i första hand av antalet personer som använder dörren .

För låsbara dörrar gäller detta:

För icke låsbara dörrar gäller:

<10 personer 50 personer 50–1 000 Fler än 1 000

Nyckelöppning Vred och trycke EnhandsgreppBeslag enligt SS-EN 179

PanikregelBeslag enligt SS-EN 1125

Färre än 1 000 personer

Fler än 1 000 personer

Enbart trycke PanikregelBeslag enligt SS-EN 1125



25


24

Elektrisk öppning av dörrar

Elektrisk öppning är tillåtet för alla verksamhetsklasser utom 2B och 2C (publika samlingslokaler) . Vid elektronisk öppning ska dörren öppnas automatiskt vid strömavbrott .

Nattlåsning

I lokaler med nattlåsning behöver låsningen förreglas mot för driften väsentlig funktion, exempelvis belysningen .

Väsentlig funktion

Med väsentlig funktion menas att utrymningsvägar som är låsta under icke kontorstid/öppettid låses upp automatiskt exempelvis genom att man slår på strömmen/ljuset eller kassasystemet .

Passagemått

Utrymningsvägen måste hålla ett visst breddmått för att räknas som en godkänd utrymningsväg . För lokaler med färre än 150 personer gäller att utrymningsväg håller 90 cm bredd . Dörröppningen får dock vara 80 cm bred . För fler än 150 personer ska utrymningsvägen vara 120 cm bred, även dörröppningar . Vid mycket stora personantal kan större bredder vara aktuella .



25


24

Avstånd mellan byggnader

Avståndet mellan byggnader ska vara minst 8 meter, enligt BBR, oavsett vilken tomt eller fastighet byggnaderna tillhör .

Om det är mindre än 8 meter mellan byggnaderna måste båda byggnaderna ha högsta brandcells- eller brandväggsklass . Det kan till exempel innebära att man måste bygga om väggar eller sätta in brandskyddsklassat glas i fastigheterna .

Det bästa är att göra en strålskyddsberäkning, eftersom risken att brand ska sprida sig kan skilja från fall till fall . Det finns flera faktorer som påverkar detta, exempelvis fasadens utformning och material, fönsterarea, brandbelastning inom varje fastighet .

min 8 meter



27


26

Brandceller

En brandcell är ett avgränsat utrymme i en byggnad som ska tåla en brand under en viss tid . Syftet med brandceller är att förhindra spridning av brand och brandfarliga gaser . Hur länge en brandcell kan stå emot en brand beror på vad det är för byggnadstyp . För bostäder är kravet att det ska kunna brinna i minst 60 minuter innan en brand sprider sig från en bostad till nästa .

Den största tillåtna ytan för en brandcell är 1 250 kvm . Brandceller får generellt inte omfatta mer än två våningsplan, undantag finns för trapphus och vissa byggnader .

För större ytor finns lösningar på hur man kan göra:• Dela upp lokalen i flera brandsektioner med hjälp av brandväggar .• Utrusta lokalen med automatiskt brandlarm, brandgasventilation

eller sprinkler . • Gör en analytisk beräkning (en programvara) .

För att kunna utrymma en stor lokal, som här Friends Arena i Solna, måste andra beräkningar göras än de generella .



27


26

Sprinkler

Inom vissa verksamhetsklasser är sprinkler ett krav . Det gäller Vk 5B, behovsprövade särskilda boenden såsom äldreboende och Vk 5C, sjukhus .

Ibland kan det vara lönsamt att installera ett sprinklersystem . Förutom person- och egendomsskydd kan ett sprinklersystem innebära lättna-der från andra krav . Exempelvis kan en lokal få förlängda gångavstånd för utrymning . Man kan slippa bygga en utrymningsplats, minska brandklassning på dörrar och fönster, samt att brännbara ytskikt kan få användas . Tidigare har nämnts att en brandcell med sprinkler kan vara så stor som 5 000 kvm .

Så fungerar sprinklern

Här finns en värmekänslig bulb eller smältsäkring .

Varje sprinklerhuvud aktiveras normalt individuellt av branden .



29


28

Brandskydd på byggplatser

Brandskydd under byggtiden är mycket viktigt . Brandrisken under att ett bygge pågår är mycket högre än vanligt samtidigt som byggna-dens inbyggda brandskydd inte finns .

Några viktiga punkter:• Utrymning från såväl bygget som angränsande pågående verk-

samheter måste fungera . • Brandskyddet i pågående verksamheter måste upprätthållas även

under byggtiden, vilket även omfattar brandteknisk avskiljning mot byggarbetsplats .

• Räddningstjänsten måste ha möjlighet att göra insatser i såväl byggarbetsplats som intilliggande verksamhet .



29


28

Brandskyddsdokumentation

Brandskyddsdokumentationen upprättas alltid vid nybyggnation och vid om- eller utbyggnationer som ger en förändring på brandskyddet eller utrymningsförhållandena .Det kan också krävas att denna upprättas vid förändrad verksamhet, men detta avgörs vid respektive tillfälle .

I Boverkets byggregler, BBR (sök ”Brandskyddsdokumentation), står att en brandskyddsdokumentation ska upprättas och ska innehålla information om det övergripande brandskyddet för byggnaden .

Under projekteringsfasen är brandskyddsbeskrivningen en system-handling . När bygget kommer igång blir det en bygghandling .

När bygget är klart blir brandskyddsbeskrivningen en bild av hur det färdiga resultatet blev och utgör därmed en del av det systematiska brandskyddsarbetet som ska bedrivas i förvaltningsskedet . Brand-skyddsbeskrivningen ändras då till att bli en brandskyddsdokumenta-tion (relationshandling)

Dokumentationen ska innehålla följande delar: • byggnadsbeskrivning• övriga projekterings- förutsättningar

• utrymning• skydd mot brandspridning

• bärighet • ritningsunderlag



31


30

Beräkna personantal

Att beräkna personantalet för en brandcell är ett verktyg vid projekte-ring, nyetablering eller i befintliga lokaler .Beräkningen måste göras för alla samlingslokaler som rymmer fler än 150 personer . Beräkningen görs enligt modellen i BBR . Se ”Dimensionerande personantal” .

Insatsplan

Insatsplaner är en del av brandskyddet och en förutsättning för att få en lyckad räddningsinsats . Insatsplanen gör att räddningstjänsten snabbt kan sätta sig in i situationen och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas . Ytterst är det den drabbade som har den största förtjänsten av insatsplanen eftersom en god och effektiv räddningsinsats kan betyda att stora ekonomiska värden kan säkras .

Vid framtagning av insatsplaner korrekturläses underlaget av både kund och räddningstjänst .



31


30

Handbrandsläckare

Handbrandsläckare är ett förstahandsskydd och kan vara mycket effektivt om insatsen utförs tidigt vid tillbudet . Därför är det viktigt att släckare finns tillgängligt, att de är lätta att hitta och att alla vet hur de ska användas .

• Gångavstånd mellan släckare ska vara max 25 meter . Avståndet mellan släckarna ska vara max 50 meter .

• Minst en brand-släckare ska finnas på varje plan .

• Normalt ska släckare placeras nära in-/utgången, då finns alltid en utrymningsväg tillgänglig .

• Vid platser där större brandrisk finns bör släckaren placeras intill denna .

• I vissa fall kan två mindre släckare vara bättre än en stor . Ett kortare avstånd och en kortare insatstid samt lägre vikt kan vara väsentliga faktorer att ta hänsyn till .

• Släckaren ska placeras väl synlig, lätt åtkomlig och utmärkt med en varselskylt .

• Från varje arbetsplats ska man kunna se en varselskylt eller en släckare .



33


32

• Släckaren ska normalt hängas på väggen med vägghänge .

• Släckaren ska hänga på max 1,5 m höjd (hand-taget) och minst 1 dm från golvet (nedersta delen) .

• Hänvisningsskylt ska placeras på en höjd som gör den synlig över möbler, dörrar och andra hinder . Normalt placeras den på 2–2,5 m höjd . Storleken anpassas efter läsavståndet .

• Där risk för skadegörelse finns, ska släckaren placeras i skyddsskåp .

Rutinkontroll av handbrandsläckareMed rutinkontroll avses den kontroll som utförs löpande av inneha-varen . Kontrollen ska utföras regelbundet . Normalt tidsintervall är en månad . Intervallets längd anpassas till var släckaren är placerad och vilken verksamhet den avser att skydda . Intervallet får dock aldrig överskrida tre månader .

Vid kontrollen ska följande säkerställas:• att släckaren är placerad synligt på avsedd plats• att släckaren inte är blockerad• att släckarens instruktion är vänd utåt och läsbar• att släckaren inte har några yttre synliga skador• att manometern visar rätt tryck• att släckaren är plomberad

RiktlinjerSVEBRA har utvecklat riktlinjer för underhåll och omladdning av brand-släckare . Se SS3656 .



33


32

UnderhållUnderhåll ska normalt utföras en gång om året av utbildad serviceman med erfarenhet och kunskap om erforderliga serviceåtgärder . Servicemannen ska också ha tillgång till verktyg, reserv- och utbytes-delar, skriftliga instruktioner samt annan relevant utrustning .

VerkstadsgenomgångVid en verkstadsgenomgång genomförs en fullständig kontroll av släckarens funktion och packningar, samt andra delar som slits ut eller åldras byts ut . Vid behov byts även släckmedlet . Tidsintervallet för verkstadsgenomgång är för:

• Vätskesläckare 5 år• Pulver- eller koldioxidsläckare 10 år



35


34

Brandposter inomhus

RutinkontrollMed rutinkontroll avses den kontroll som utförs löpande av innehava-ren . Kontrollen ska utföras regelbundet . Intervallets längd anpassas till var brandposten är placerad och vilken verksamhet den avser att skydda . Intervallet bör dock aldrig överskrida tre månader annat än i undantagsfall .

Vid kontrollen ska följande säkerställas:• att brandposten är placerad på

avsedd plats och tydligt utmärkt med varselskylt

• att brandposten inte är blockerad• att brandpostens hanteringssanvisning är tydlig• att brandposten inte har några synliga skador• att brandpostens ventil är stängd• att årligt underhåll har skett enligt SS-EN 671-3 .

UnderhållUnderhåll ska normalt utföras en gång om året av utbildad serviceman med erfarenhet och kunskap om erforderliga serviceåtgärder . Service- mannen ska också ha tillgång till verktyg, reserv- och utbytesdelar, skriftliga instruktioner samt annan relevant utrustning . Ett serviceregister ska finnas invid varje inomhusbrandpost .

VerkstadsgenomgångEn inomhusbrandpost är felaktig och ska ej godkännas om service-mannen bedömer att den:

• eller någon komponent är bristfällig eller att det finns risk för funktionshindrande fel .

• vid användning kan orsaka fara för brukaren .



35


34

Klassningsplan

På de arbetsplatser där man hanterar brandfarliga varor klass 1 och klass 2A på ett sådant sätt att vätskan kan ånga av till omgivande luft ska en klassningsplan upprättas .

Den ska i text beskriva:• Vilka varor som hanteras och deras fysikaliska data• Verksamheten• Ansvariga/föreståndare• Beskrivning av ventilationens påverkan

Den viktigaste delen i denna plan är ritningen . På ritningsbilagan ska de olika riskzonerna visas i de olika lokaler där denna hantering sker . Man ska även kunna utläsa temperaturklass samt explosionsgrupp på denna plan .

Brandfarlig vara

Maxvolymer vid förvaring av brandfarliga varor . Se tabell nedan . För utomhus gäller även förvaring i öppen byggnad .

Inomhus Utomhus ExempelBrandfarliga gaser 250 liter 1 000 liter GasolExtremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler 500 liter 3 000 liter SprayfärgBrandfarliga vätskor med flampunkt högst 60° C 500 liter 3 000 liter BensinBrandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60° C 10 000 liter 50 000 liter Diesel



37


36

Klassning av brandfarlig varaKlass Vara Användning

Bensin Drivmedel Aceton Lösningsmedel, nagelborttagningEtanol, Spolarvätska, K-sprit, Rödsprit, 2-propanol miljövänlig tändvätska, handspritMetanol Denatureringsmedel i vissa etanolproukter,

bränsle för hobbymotorerToluen, Lösningsmedel, exempelvis thinneretylacetatDietyleter Fläckborttagning, drivmedel hobbbymotorerXylen Lösningsmedel i lim, färgerFotogen Bränsle till fotogenkök, värmare, kylskåpTerpentin LösningsmedelPetroleum- Lacknafta, penseltvätt, lösningsmedel iprodukter oljefärger och oljelack, avfettningsmedelDiesel Drivmedel, bränsle för elproduktionPetroleum- Tändvätska, lampoljaprodukter

1

2A

2B

3

Icke yrkesmässig hanteringIcke yrkesmässig hantering av brandfarliga gaser och vätskor som inte överskrider någon av följande mängder ska vara undantagen tillståndsplikt .

• 60 liter gasol och 10 liter andra brandfarliga gaser• 100 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler• 100 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60° C • 10 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60° C



37


36

Förvaring av brandfarlig varor

Maxvolymer vid förvaring av brandfarliga varor .

Inomhus• 250 liter brandfarliga gaser• 500 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler

Balkong, ej inglasadBrandfarlig vätska i högst 25 liters behål-lare .

Garage i bottenplanFordon med tank och reservdunk . Ingen övrig förvaring av brandfarlig vätska .

VindsförrådIngen förvaring .

LägenhetSprayburkar, brandfarlig väts-ka i högst 10 liters behållare .

Hobbylokal, El 30-avskildBrandfarlig vätska, max 25 liter .

KällarförrådIngen förvaring .

Garage för flera hushållFordon med tank och reservdunk, brandfarlig vätska, oåtkomlig för obehöriga .



39


38

Föreståndare vid brandfarlig vara

Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt lagen LBE 9§ ska utse en eller flera förståndare för verksamheten . En föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsam-hetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen . En tillståndshavare ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter . Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga varor ska anmälas till tillsynsmyndigheten .

Avsökningsschema

För att säkerställa en snabb och effektiv utrymning är ett avsök-ningsschema ett mycket bra hjälpmedel . Underlaget för avsöknings-schemat görs på plats hos kunden och utgår många gånger från utrymningsplanerna . Storleken på avsökningsområdet beror på lokala förutsättningar, till exempel stora lokaler, flera våningsplan och liknande . Utrymningsledarna tar det avsökningsschema som gäller för respektive område och genomför avsökningen .

Område 1

Avsökningsområden



39


38

Vägledande markering, utrymningsmarkering samt övriga markeringar

Vägledande markering i lokaler

Används för att visa riktningsförändringar, eller som komplement där läsavstånd blir för stort (då används oftast riktning rakt fram) .

Exempel på utrymmen: Alla typer av lokaler .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2009:2 och BBR .

Se även förklaring under vägledande mar-kering ovan dörr (samt passage) .

Dörrhandtagsmarkering

Används för att visa dörrhandtaget .

Exempel på utrymmen: Omklädningsrum, mindre teknikutrymmen, mindre förråd etc, där dörr kan vara stängd vid en utrymningssituation .

Förklaring: För att påbörja utrymningen i ett tidigt skede, då personer i en byggnad ska kunna lämna bygganden och sätta sig i säkerhet utan att utsättas för kritiska förhållanden (enligt AFS 2009:2 75 §) .



41


40

Vägledande markering ovan dörr (samt passage)

Används för att visa placering av dörr (samt passage) för utrymning . Normalt an-vänds ”fyrprincipen”, då man (i stort sett) alltid, ska kunna se minst två av varandra oberoende vägledande markeringar till utrymningsväg .

Exempel på utrymmen: Alla typer av lokaler .

Förklaring: I lokaler där personer har god lokalkänne-dom (och där antalet externa besökare är begränsat) accepteras oftast efterlysande skyltar .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2009:2 och BBR . AFS är en strängare föreskrift och ställer krav på efterlysande skyltar (då BBR inte ställer krav efterlysande skyltar) .

Brandskyddsföreningen rekommenderar belysta/genomlysta skyltar i alla lokaler som saknar (eller har dåligt) dagsljusinsläpp . Av estetiska skäl används oftast belysta/genomlysta skyltar i kontorsmiljö, även om det inte finns något lagkrav som stödjer detta .



41


40

Vägledande markering ovan dörr samt dörrhandtagsmarkering

Används för att visa dörrhandtaget samt dörr till utrymningsväg

Exempel på utrymmen: Större omklädningsrum, större förråd etc . Dörrar mellan källar-/vindsgångar där dörr inte leder till ny brandcell .

Lagstiftning/förordningar: Se skyltexempel ovan .

Vägledande markering ovan dörr samt midjeskylt

Lågt placerad skylt (tillsammans med vägledande markering) då risk finns för att vägledande markering ovan dörr/passage blir dold på grund av rök i tak .

Exempel på utrymmen: Utrymning till ny brandcell mellan exempelvis källargångar, från större teknikutrymmen till ny brandcell, utrymning till utrymningstrapphus från vind/källare samt utrymning till det fria .

Lagstiftning/förordningar: BBR, Brandskydd i Boverkets Byggregler, Brandskyddsföreningen .

För övrigt, se skyltexempel ovan .



43


42

Vägledande markering ovan dörr, midjeskylt samt dörrpostmarkering

Dörrpostmarkering tillsammans med vägledande markering samt midjeskylt, då risk finns för att dörr kan vara uppställd vid utrymningssituation (eller om man vill förtydliga dörrbredden och/eller dörrpos-tens placering) .

Exempel på utrymmen: Industri, lager etc där dörr kan vara uppställd, eller där man vill förtydliga dörr-bredden och/eller dörrpostens placering .


Vägledande markering ovan dörr, midjeskylt, dörrpostmarkering samt golvlinje

Exempel på utrymmen: Industri, lager (svårorienterade lokaler) etc, där dörr kan vara uppställd och där det finns risk för att lastpallar etc, blocke-rar gångväg till utrymningsväg .

Lagstiftning/förordningar: Se skyltexempel ovan samt AFS 2009:2 81 § .



43


42

Nödöppnarskylt

Exempel på utrymmen: Ställverk och starkströmsanläggningar .

Förklaring: Kompletteras med nödbelysning eller efterlysande markeringar . Vid användning av efterlysande produkter ska allmänbe-lysningen anpassas efter detta . Om krav/behov av nödbelysning finns så kan detta utgöras av fast installerad eller mobil utrustning .

Lagstiftning/förordningar: Svensk Standard för ställverksrum och starkströmsanläggningar .

Nödvredskylt

Används för att visa placering av nöd-/låsvred .

Exempel på utrymmen: Omklädningsrum, mindre teknikutrymmen, mindre förråd .

Förklaring: För att påbörja utrymningen i ett tidigt ske-de, då personer i en byggnad ska kunna lämna bygganden och sätta sig i säkerhet utan att utsättas för kritiska förhållanden (enligt AFS 2009:2 75 §) .



45


44

Dörrpostmarkering

Exempel på utrymmen: Dörröppningar och passager i industri, lager, teknikutrymmen, källar-/vindsgångar, etc .

Förklaring: Oftast komplement till en lågt placerad dörrmarkering då dörr kan vara uppställd i en utrymningssituation . Kombineras oftast med vägledande markering ovan dörr .


Varselmarkering

Varselmärkning ska användas då risker inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska eller arbetsorganisatoriska skyddsåtgärder .

Riskområden ska alltid vara tydligt marke-rade .

Exempel på utrymmen: Teknikutrymmen, stora förråd med utskjutande byggnadsdelar, etc .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2009:2 74 § .



45


44

Trappstegsmarkering

Används för att förtydliga trapp-stegen i en mörk trappa (både rak trappa och spiraltrappa) .

Trappstegsmarkering finns i olika utföranden (plåt, folie, alumini-um, etc), och anpassas efter verksamheten .

Exempel på utrymmen: Används då det ej finns krav på nödbelysning i lokalerna (eller

för verksamheten), och då man bedömer att trapphus är mörkt vid eventuell utrymning . Används även för interna trappor (exempelvis gallerdurkstrappor i industri, etc) . Ibland används trappstegsmarke-ring för att endast förtydliga första och sista trappsteget .

Lagstiftning/förordningar: För att påbörja utrymningen i ett tidigt skede, då personer i en byggnad ska kunna lämna bygganden och sätta sig i säkerhet utan att utsättas för kritiska förhållanden (enligt AFS 2009:2 75 §) .



47


46

Nödbelysning

Används i alla typer av utrymmen som kräver belysning för en säker utrymning, samt då de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid strömbortfall .

Exempel på utrymmen: Utrymningstrapphus >8 våningar samt i utrymningsvägar från hotell, vårdlokal, särskilt boende eller samlingslokaler . Används oftast i ställverk etc, samt krångliga och svårorienterade teknikutrymmen, då efterlysande produkter inte ger tillräcklig säkerhet vid utrymning .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2009:2 79 § (och 70 §) och BBR, samt standarden SS EN 50172 SVEBRAs riktlinjer S-105 .

Brandlarmknapp

Exempel på utrymmen: Tilläggskylt ska finnas i anslutning av larmknappar .

Lagstiftning/förordningar: Utrymningslarm 2003 (Brandskyddsföreningen) .

Förbudsskyltar (exempelvis ”Hiss får ej användas vid utrymning” och ”Utrymningsväg får ej blockeras”)

Exempel på utrymmen: Skyltar används då riskerna inte kan undvikas eller be-gränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2008:13 2



47


46

Utrymningsplaner

Exempel på utrymmen: Placeras i alla typer av lokaler, utom för arbetsställen vars storlek, läge och överskådlighet är sådan att en utrymningsplan saknar betydelse för personalens säkerhet .

Normalt placeras utrymningsplaner vid entréer samt andra strategiska ställen

(kapprum, etc) . Det är lämpligt att anslå minst en utrymningsplan per våningsplan .

Lagstiftning/förordningar: AFS 2009:2 89 § . SiS standard SS 2875 .

Släckutrustning (handbrandsläckare, inomhusbrandpost och brandfilt)

Exempel på utrymmen: I alla typer av lokaler .

Maximalt 25 meter till närmaste släckutrust-ning och för verksamheten lämplig typ av släckare .

Brandfilt är ett bra komplement till handbrand-släckare, och placeras oftast tillsammans med handbrandsläckaren .

Lagstiftning/förordningar: LSO 2 kap 2 § samt Svebras rekommenda-

tioner . Skyltning enligt AFS 2008:13 . Enligt AFS 2009:2 82 § ska platser för brandsläckningsutrustning markeras på lämpliga ställen .



49


48

Förbandsutrustning

Exempel på utrymmen: I alla typer av lokaler (minst en förbands- tavla/förbandsutrustning per våningsplan) .

Placeras normalt vid kapprum och/eller vid WC .

Lagstiftning/förordningar: AFS 1999:7

Läsavstånd

LäsavståndBelyst skyltSkylthöjd (mm)

Efterlysande skyltSkylthöjd (mm)

Genomlyst skyltSkylthöjd (mm)

7 100 100 120 (A-skylt)12 100 120 170 (B-skylt)15 100 150 225 (C-skylt)20 100 200 300 (D-skylt)30 150 300 45040 200 400 600

Acceptabel skylthöjd vid olika läsavstånd . (enligt Brandskyddsföreningen)



49


48

Boverkets byggregler (BBR), BFS 2011:26 ”BBR21”

5:341 Vägledande markeringar

Med vägledande markeringar avses skyltar eller liknande som vid ut-rymning ger vägledning så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden .

Vägledande markeringar ska finnas i utrymmen som är svårorientera-de . Krav på vägledande markering finns även i avsnitt 5:351, 5:352, 5:354 och 5:357 . Där krav på vägledande markering finns ska be-lysning eller genomlysning av vägledande markeringar ha säkerställd strömförsörjning motsvarande nödbelysning enligt avsnitt 5:343 .

För de utrymmen där krav på vägledande markering gäller ska skyltar eller liknande finnas i anslutning till de dörrar och fönster som är avsedda för utrymning . Skyltar ska utformas som gröna skivor med tydliga vita symboler och ska lätt kunna uppmärksammas . (BFS 2011:26) .

Utdrag ur allmänt rådUtrymmen som är svårorienterade kan vara större lokaler där det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade eller lokaler där dagsljusinsläpp saknas, till exempel garage större än 50 m2 och källare . Exempel på när det inte är uppenbart var utrymningsvägarna är placerade kan vara ett kontor där lokalen utformas med parallella korridorer inom brandcellen .

Skyltar bör placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller liknan-de, till exempel i en trappa som fortsätter förbi det plan där utrym-ningen sker till det fria . Skyltarna bör vara placerade så att en person enbart behöver förflytta sig en mindre sträcka för att se en skylt . Skyltar bör placeras så att det tydligt framgår var utrymningsvägarna finns t .ex . över en dörröppning eller hängande från innertaket .



51


50

Skyltar bör finnas i lokaler när utrymning sker genom en annan brandcell .

För att skyltar lätt ska kunna uppmärksammas bör dessa utgöras av gröna skivor med tydliga vita symboler som är belysta eller genom-lysta . Skyltar bör vara belysta eller genomlysta både i normalfallet och vid ett eventuellt strömavbrott . Skyltar bör monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan .

Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt från ak-tuell plats och under aktuella belysningsförhållanden och ha vägledan-de markeringar utformade enligt Arbetsmiljöverkets regler om skyltar .

Väg till utrymningsplats och tillgänglig och användbar utrymningsväg som leder till säker plats bör kompletteras med vägledande marke-ring som innehåller en symbol för personer med nedsatt rörelseför-måga .

Regler om utformning av skyltning på arbetsplatser finns hos Arbets-miljöverket . (BFS 2011:26) .



51


50

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), AFS 2009:2

Skyltning och markering för utrymning 80 § Skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning ska finnas, om det inte är uppenbart att de inte behövs . Om det behövs ska vägledande markeringar vara belysta eller genomlysta .

Skyltar och andra markeringar ska placeras på lämpliga ställen och ha ett varaktigt utförande .

Kommentarer till 80 §: Skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning behöver normalt finnas vid dörr till och i utrymningsväg samt för att visa utrymningsvägars sträckning och vägen dit. I utrym-ningsväg kan skyltar behövas särskilt där risk för misstag finns, t.ex. vid riktningsändring eller förgrening.

Bestämmelser om utformning av skyltar som utmärker utrymningsväg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler.

81 § Utrymningsvägar ska vara markerade på golvet om det finns risk för att de annars kan bli blockerade . Detsamma gäller för vägar till utrymningsvägar .

Kommentarer till 81 §: Exempel på när en utrymningsväg eller väg till utrymningsväg kan behöva ha sina ytterkanter markerade är där hantering, uppläggning eller transport av materiel, produkter, emballa-ge eller truckparkering kan innebära risk för att utrymningsvägen blir helt eller delvis blockerad.

En linje, som markerar utrymningsvägens ytterkant, underlättar utrym-ning, speciellt när brandrök utvecklas och sikten försämras. Eftersom sikten är bättre vid golvnivån, är det lämpligt att markeringen görs direkt på golv eller lågt på vägg.



53


52

Övriga kommentarer (”Vägledande markering Nödbelysning” Brandskyddsföreningen 2009)

Vägledande markeringar bör placeras så att det är lätt att orientera sig till utrymningsvägarna . Detta innebär att det ställs högre krav på placering i lokaler där personer med mindre god lokalkännedom vistas .

Vägledande markeringar ska placeras på ett sådant sätt att ingen tveksamhet uppstår vid utrymning . Hänsyn måste tas till att personer-na som vistas i lokalerna saknar god lokalkännedom . Skyltarna ska så långt det är möjligt placeras på lämplig höjd, vilket i det flesta fall är direkt ovanför dörr med tanke på normal siktlinje .

Eventuella hinder kan göra att skylten måste höjas, sänkas eller kom-pletteras med ytterligare skyltar . Utförande av vägledande markering ska bedömas efter:

• Risk för uppkomst och spridning av brand • Antal personer som ska utrymma • Risk för strömbortfall • Om lokalerna anses vara mörka eller ljusa • Lokalernas orienteringsbarhet samt verksamhetens art

I mörka lokaler, till exempel lokaler belägna i källarvåningen eller lokaler utan dagsljus, ska den vägledande markeringen utföras med belysta eller genomlysta skyltar .

I AFS 2009:2 anges även att ”om det behövs så skall vägledande markeringar vara belysta eller genomlysta” . SBF tolkar detta som att skyltar i vissa lokaler inte behöver vara genomlysta eller belysta . SBF anser att sådana lokaler åtminstone bör förses med efterlysande skyltar så att skylten syns även om belysningen faller bort .



53


52

Övrigt gällande utrymning etc enligt Arbetsmiljöverkets författ-ningssamling (AFS), AFS 2009:2

Utrymning 75 § Det ska finnas sådana möjligheter till utrymning som är betinga-de av byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art . I händelse av fara ska alla arbetsplatser och personalutrymmen kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår . Antalet utrymningsvägar samt deras fördelning och kapacitet ska vara avpassade efter arbets-platsernas användning, utrustning och storlek och efter det största antal människor lokalen är avsedd för . I regel ska det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar . Utrymningsvägar ska så direkt som möjligt leda ut i det fria eller till annan säker flyktplats .

76 § Utrymningsvägar samt vägar och dörrar till utrymningsvägar ska vara lätt tillgängliga och hållas fria från hinder . Vid placering av tekniska anordningar, inredning och material ska utrymningsvägarnas tillgänglighet beaktas .

Kommentarer till 76 §: Att utrymningsvägar ska vara tillgängliga och hållas fria från hinder avser inte endast fysiska föremål på själva utrymningsstråket utan även annat som finns inom utrymningsvä-gen och som kan utgöra hinder för utrymning. Det kan t.ex. vara lättantändliga material som papper och tyg som alstrar rökgaser och värme vid brand eller gasledningar som vid brott omöjliggör en utrymning. Kravet på att utrymningsvägar ska hållas fria från hinder omfattar vintertid även undanröjande av snö och is som blockerar utrymningsvägar.

78 § På arbetsplatser som annars skulle vara mycket svåra att utrym-ma, ska särskilda åtgärder vidtas som säkerställer möjligheterna till utrymning .



55


54

Kommentarer till 78 §: Exempel på arbetsplats, som avses är utrymmen mellan hyllor eller staplar i höglager, traversförarrum eller vissa typer av maskinrum. Andra exempel är utrymmen i vilka vanligen endast arbete av tillfällig art förekommer i samband med tillsyn, rengöring eller reparation, t.ex. kulvert, cistern, transformatorrum.

Exempel på åtgärder kan vara• att trucktransport mellan hyllrader eller staplar i höglager sker så

att truckförare eller annan person inte löper risk att bli innestängd• att traversförarutrymme förses med utrustning som underlättar

utrymning samt• att arbete i visst utrymme tillåts endast om annan person finns

inom syn- och hörhåll eller om personkontakt upprätthålls med hjälp av radio.

Varselmärkning 74 § Varselmärkning ska användas då risker inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska eller arbetsor-ganisatoriska skyddsåtgärder . Riskområden ska alltid vara tydligt markerade .

Kommentarer till 74 §: Glasytor i nivå med yttertak är ett exempel på område som behöver markeras. Reglerna för varselmärkning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler och för varselmärkning till skydd mot elfara i Elsäkerhetsverkets starkströms-föreskrifter.



55


54

Övrigt enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), AFS 2009:2

Nödbelysning 70 § Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas i sådana arbets- och förvaringslokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen .

Kommentarer till 70 §: Exempel på var nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier och frysrum.

Nödbelysning för utrymning 79 § Utrymningsvägar som kräver belysning för att en säker utrymning ska vara möjlig ska ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott .

Kommentarer till 79 §: Låg placering av armaturer för nödbelys-ning bör eftersträvas. På golvet i gångstråket bör nödbelysningen ha en belysningsstyrka av minst 1 lux på det sämst belysta stället. Lokalt kan högre belysningsstyrka (5 lux) vara motiverad, exempelvis i trappor. Förläggning och utförande av elkablar till nödbelysning och allmänbelysning i utrymningsvägar behandlas i gällande byggnadsbe-stämmelser från Boverket.

Det finns även en CEN-standard för nödbelysning, EN-SS 1838. Standarden behandlar olika typer av nödbelysning och även skyltar för utrymning.



57


56

Källor/läsa mer

I denna skrift hänvisas till BBR . Då avses BBR 21 . BBR, Boverkets byggregler och BFS, Boverkets författningssamling började komma ut 1994 . Tidigare regelverk var bland annat: NR, Boverket nybyggnadsregler, 1989–1994, SBN, Svensk byggnorm, 1968–1989, BABS, Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnads-stadgan, 1947–1968 .

Information finns också i/hos:• Arbetsmiljöverkets författningssamling • MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap• Räddningstjänsten• SRVFS, Statens Räddningsverks författningssamling• Svebra, Svenska Brandskyddsföretag• Svenska Brandskyddsföreningen• SiS, Svensk Standard/Swedish Standards Institute

© Copyright Utvägen 2014 .Produktion: Alinea Förlag AB . Tryck: Tryckbolaget och PÅ Media .

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt . Ingen del av material-et får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form . Utan tillåtelse av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära otillåtet mång-faldigande . Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk .



57


56

Anteckningar



59


58

Anteckningar


Utvägen AB Box 64751 03 UppsalaTel 018-56 80 80 Fax 018-56 80 90 info@utvagen .se www .utvagen .se 2014:1


utvÄgens lilla svarta utvÄgens lilla svarta

Documents