vad är en bedömning - cehum.su.se · i skolan handlar det numera om att bedöma förmågor....
TRANSCRIPT
2013-02-18
1
Betyg och bedömning
- hur tar jag reda på vad elever kan?
Föreläsning den 18 februari 2013
Lars Nohagen,
Cesam
Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
© Lars Nohagen 1
2 © Lars Nohagen 2
Vad är en bedömning
- och varför görs de?
2013-02-18
2
Likvärdig bedömning
© Lars Nohagen 4
En idrottslärare talar i förväg om för sina elever vad som krävs för betyget Godkänd:
Eleven skall:
• vara närvarande på minst 80 % av lektionerna.
• vara omklädd och delta aktivt,
• göra sitt bästa
Kan kunskapskrav forumleras så här?
2013-02-18
3
5
Undervisning och lärande - två sidor av samma mynt
ELEV
med
personliga egenskaper,
kunskaper och förmågor
LÄRARE
med
personliga egenskaper,
kunskaper och förmågor
BEDÖMNING
UTVÄRDERING
lärande-
mål
processmål
resultatmål
d e t d i d a k t i s k a f ä l t e t
Vad?
Varför?
Hur?
undervisnings-
mål
omdöme betyg kunskapskrav
u n d e r v i s n i n g s p r o c e s s
l ä r a n d e p r o c e s s
För vem? När?
LÄRANDE
UNDERVISNING
Formativ bedömning Summativ bedömning
© Lars Nohagen 6
Två typer av bedömningar
Formativ bedömning
att ta reda på var eleven befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen för kursen eller utbildningen.
Ex. feedback, vägledning, utvecklingssamtal, gensvarsgrupper
Summativ bedömning
att ta reda på vad eleverna lärt sig efter en kurs eller utbildning.
Ex. tentamen, betygsättning
Formativ bedömning är när kocken smakar soppan och summativ bedömning är när gästen gör det.
(Robert Stakes)
2013-02-18
4
© Lars Nohagen 7
Vad är en bedömning?
Med bedömning i skolan menas den observation och insamling av information som sker runt en elevs prestationer som tolkas och värderas för att leda till någon form av beslut (t.ex. betyg) och konsekvens (t.ex. åtgärdsprogram).
Bedömningen fokuserar på den prestation som en elev utför som svar på en uppgift. Prestationen kan både vara en produkt (resultat) eller en process (arbete).
Bedömningen består av en tolkning av prestationen i förhållande till olika kvalitativa kriterier (kunskapskrav). Dessa finns formulerade i kursplanerna. Till hjälp vid tolkningen finns olika bedömningsstöd (t.ex. kunskapstaxonomier och bedömningsmatriser).
© Lars Nohagen 8
Varför görs bedömningar?
Idag görs bedömningar för att:
• antingen för att samla information som kan användas för att förbättra elevers lärande eller lärares undervisning.
• eller fastställa vad elever kan för att kunna ge ett sammanfattande omdöme eller slutbetyg.
Detta kallas för kunskapsrelaterad bedömning.
Förr gjordes bedömningar för att:
• rangordna elever genom att bestämma värdet av en elevs prestation i förhållande till övriga elever.
Detta kallas för elevrelaterad bedömning.
2013-02-18
5
9 © Lars Nohagen 9
Vad ska bedömas?
- faktakunskaper, problemlösningsförmåga
eller kritiskt tänkande?
Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle?
Att förstå sammanhang
Social kompetens
Kommunikativ kompetens
Kognitiv kompetens
Yrkeskunskap
flexibilitet och kreativitet
interkulturell kompetens
en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund
kunna arbeta självständigt och ta ansvar
kunskap om människan och hennes omvärld.
användbara språkkunskaper
problemlösningsförmåga
perspektivseende
kritiskt tänkande
samarbetsförmåga
organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga
Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68
informationskompetens samt förtrogenhet med IT
- om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir
yrkesskicklighet, entreprenörskap,
2013-02-18
6
© Lars Nohagen 11
Vad är det som ska bedömas?
I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.
fakta
färdighet
förtrogenhet
förståelse
Färdighet är att veta hur något ska göras och sedan kunna utföra det.
Förtrogenhet är när allt detta ”sitter i ryggmärgen”. Ofta en tyst kunskap.
Fakta är kunskap om något.
Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något.
© Lars Nohagen 12
erfarenheter
kunskaper
färdighet
(förtrogenhet, skicklighet)
egenskaper
erfarenheter
upplevelser av att tidigare gjort något
liknande
egenskaper
Medfödda eller förvärvade förmågor som
t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller
dyslexi
kunskaper
Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder
I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet
En färdighet är att kunna utföra något
Vad är en förmåga?
2013-02-18
7
13 © Lars Nohagen 13
Det svenska betygsystemet
© Lars Nohagen
Olika betygssystem
Elevrelaterat betygsystem
Kunskapsrelaterat betygsystem
2013-02-18
8
Varför en ny betygsskala med fler steg?
• Fler steg ger rättvisare betygssättning.
• Fler steg ger tydligare information.
• Fler steg gör det lättare att höja betygen.
Betygsstegens uppbyggnad
•Mycket väl godkänd
Betyg C
Betyg E
Kvalitet
Omfång
Betyg A
Minimikrav
Avstånden mellan betygsstegen är okända
Icke Godkänd
2013-02-18
9
En jämförelse Uppfyller kriterierna för A i sin helhet
Uppfyller kriterierna för C i sin helhet
Uppfyller kriterierna för E i sin helhet
Uppfyller inte kriterierna för E
Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A
Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C
Bedömningsunderlag saknas
A
C
E
D
B
Till övervägande del:
Betyg E Betyg C Betyg A
Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag
Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras
Progressionstabellen
Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen
Hur bedöms mina prestationer? - om de generella kunskapskraven
2013-02-18
10
19 © Lars Nohagen 19
Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer
och sätta betyg
- lite konkreta tips
Ämnesplanens uppbyggnad
Ku
rsp
lan
er
•Varför finns ämnet?
•Ämnets karaktär
•Undervisningsmål
• Långsiktiga lärandemål Vad ska behandlas i undervisningen?
Vad eleverna ska lära sig
Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier)
2013-02-18
11
Viktiga frågor att ställa inför undervisningen
Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering
Frågor riktade mot elevers lärande:
MÅL
Frågor riktade mot undervisningen:
MEDEL
Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E)
Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning
Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll,
Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning
Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning
Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen
Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen
Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål?
Formativ utvärdering
© Lars Nohagen 22
Bedömningens dilemma - coach eller domare?
Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor.
2013-02-18
12
© Lars Nohagen 23
Olika sätt att kommunicera en bedömning
Källa: Skolverket.
betyg
omdöme
Att formulera tydliga uppgifter
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning.
Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp?
Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera?
2013-02-18
13
Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Kvalitativ bedömning
Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap,
Internationella gymnasiet
Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Cunningham:
Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi
2013-02-18
14
Källa: Skolverket
© Lars Nohagen 28
1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN
2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E)
Fastställ först minimikunnandet för godkänt.
Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg.
3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA
muntligt – skriftligt,
enskilt – gemensamt,
memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande
4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR
konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på:
- tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer,
- elevsvar, t.ex. från tidigare prov
5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS
Det är elevernas kunskaper som skall bedömas.
6. TÄNK KVALITATIVT!
Att skriva lokala kunskapskrav – några råd:
2013-02-18
15
© Lars Nohagen 29
Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något?
Att skriva tydliga mål
Ord med vida tolkningsmöjligheter
Ord med färre tolkningsmöjligheter
veta skriva
kunna beskriva med egna ord
förstå identifiera
verkligen förstå särskilja
inse lösa
fatta betydelsen av konstruera
tro bygga
integrera jämföra
© Lars Nohagen 30
VETA
FÖRSTÅ VÄRDERA
GÖRA
handla, tillämpa, utföra, lösa
Vad kan göras åt detta?
Är det bra eller dåligt?
Hur är det egentligen?
Varför är det så?
analysera, förklara, se samband och finna mening
prioritera, tycka ta ställning
observera, beskriva, samla fakta
Kunskapens former - en kunskapsdiamant
Klimathotet
2013-02-18
16
© Lars Nohagen 31
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats:
© Lars Nohagen 32
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: