Vägegenskapers

betydelse för

trafikolyckor

(i synnerhet vältolyckor)

med tung lastbil

TYA Vältrisker

Grums 4 november 2015

Bildkälla: Jan Petter Abrahamsen

Expert vägteknik och Thought leader vid WSP

Testförare

Krönikör

Föreläsare

Johan Granlund Civilingenjör V.

17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.

15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.

Sedan 2014 vid WSP.

Rådgivare till Trafikverket, Transportstyrelsen, Sveriges

Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Motormännen m.fl.

Bra väg ger lägre olycksrisk och lindrigare skadeföljd

Vägfaktorers betydelse för lastbilsolyckor är grovt underskattad.

Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front.

Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.

Vägens utformning; i flera fall farliga brister t o m i vägreglerna!

Vägens bärighet; ofta svag vägkant vid vältolyckor med lastbil.

Vägens säkerhetszon: Vägräcken ska skydda, inte vara farliga.

Vägförvaltning; underhåll, hastighetsgränser, varningsskyltning mm.

Vinterväghållning avgörande för svåra mötesolyckor.

Vägfaktorers roll i landsvägsolyckor är grovt underskattad

Som man ropar får man svar...

Etablerad bild, ett fåtal vägfaktorer har studerats:

-I ca 25 % av dödsolyckorna har vägfaktorer spelat in. [Ex. Norge]

Ny bild, sedan ”nya” riskfaktorer t ex feldoserat tvärfall & avrinning studerats:

-Efter uteslutning av olyckor pga rena förarfel (ca 1/3) har vid 80 % av

personskadorna minst 2 vägparametrar felat. [Fallstudie av väg 360, 10 mil x 10 år]

Slutsats:

-Etablerade uppfattningen missar mer än hälften av vägfaktorernas roll!

-Behövs mer lyhördhet och ödmjukhet inom vägforskandet.

Mitträcke hindrar mötande att köra in i lastbilars front

Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken,

även i form av klena ”snören på pinnar”.

Foto: Bohusläningen

Foto: Sveriges Radio

Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna.

Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.

Foto: Volvo Lastvagnar

Datakälla: Volvos haverikommission

Olyckor med svårt skadade eller

dödade lastbilsåkande. n = 1500

Datakälla:

Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI

Andel vältolyckor och skadesvårighet hos chaufförer av

semitrailerekipage i USA under 5 års tid.

Men…

-Vältning är olyckstypen där flest lastbilschaufförer skadas svårt!

Det sker ca 650 vältolyckor varje år med svenskregistrerade lastbilar; närmare två per dag.

Vägens linjeföring och sikt

Brister i linjeföring, sikthinder och otillräcklig markering av faror tillhör de

vägfaktorer som oftast medverkar till svåra olyckor.

Snäv kurva, skyltad för högre fart än vägreglerna tillåter.

Äggformad kurva, lurar förare välja för hög ingångshastighet.

Feldoserat tvärfall i förhållande till hastighetsgräns & kurvradie.

• Klart störst problem i ytterkurvor.

För låg resulterande lutning, hindrar vattenavrinning och ger halkolyckor.

• Typiskt fel orsakat av dåligt projekterad in-/utgång av uppbankad ytterkurva.

Det sker 5 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor!

Lastbilar behöver extra stor skevning

Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn friktion.

Vår forskning har analyserat sladd och vältning vid olika friktion i hjulspåren.

Resultat:

Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.

Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.

Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.

Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.

Slutsats: Fordon med hög tyngdpunkt behöver betydligt mer tvärfall!

Fo

to: V

olv

o L

astv

ag

na

r

Figur: Trafikverket

Rd 331, Ärtrik - ÖsterforsseHazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m

Data from HS and adjacent sections; total 600 m

Comparison with the Swedish Design Guidelines for 70 km/h

Sign convention: Left hand curves have negative curvature

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6

Curvature = 1000 / Radius [m]

Cro

ss

slo

pe

[%

]

2008: Tvära & feldoserade Roos kurva på väg 331

Anhopning av olyckor

Katastrofalt tvärfall

(-)

(+)

(-)

Foto: J Granlund

Olyckorna fortsätter efter asfaltering 2014

2015-04-09: Farlig feldosering kvarstår i Roos kurva på väg 331.

8 av 10 vattenplaningsolyckor i felbyggda ytterkurvor

Mötande lastbil bromsar vid

ingång av uppbankad

ytterkurva.

Vattenfilmen är oväntat tjock där,

p.g.a. horisontell vägbana.

Vägens snedlutning < 0.5 %.

Lösning: Sakkunnig projektering.

Video från prof. B Psarianos, NTUA

Breda körfält & bred vägren minskar svåra olyckor

Effektsamband enligt US Transportation Research Board

Dags att vinteranpassa vägars bredd i kurvorna!

Källor: FHWA, Teknologisk Institutt,

Statens vegvesen, Trafikverket

Släpens off-tracking nästan dubbelt så stor med vinterdäck på vinterföre.

Vägreglerna bara ok för sommarväglag:

Nya kurvors breddökning måste fördubblas m.h.t. off-tracking på vinterföre!

Många befintliga kurvor har ingen breddökning alls!

Vägbanans “vinglighet”

Trafikverkets mått “Rut Bottom Cross Slope Variance” validerat på väg 331.

Svaga ojämna vägkanter ger trafikfarlig krängning i sidled.

”Vingelmåttet” RBCSV ger stort utslag vid hög andel av olycksplatserna.

Vingelmåttet samvarierar med krängning mätt i lastbil.

Måttet gav stort utslag där lastbilsförarna upplever olycksrisk.

Jämn väg är långt under riktvärdet max 3 promille vinglighet.

Foto: J Granlund

Vägens bärighet nära vägkanten (1)

Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa

deformationer vid vägens kant.

NVF rapport 04/2012:

Beräkningsmodell baserad på beprövad

geoteknisk metodik.

0.25 m smal vägskuldra kan ge vägkanten så

lite som 45 % av bärförmågan vid vägens

mittlinje.

Kontakttryck under dubbelmonterade

295/60R22.5 däck, COST334.

Foto: J Granlund

Vägens bärighet nära vägkanten (2)

Analyser visar att de viktigaste

parametrarna är:

Innersläntens lutning

Vägskuldrans bredd

Bred skuldra ger bra sidostöd

Infarten ger bra sidostöd

Dikets djup

Lagrens tjocklek & kvalitet

Foto: J Granlund

Foto: J Granlund

Hög & brant vägslänt:

Flack innerslänt saknades i 98 %

av dödliga singelolyckor. Foto: Väg 214, J Granlund

Foto: Väg E45, N WT

För smal säkerhetszon, oeftergivliga träd & stolpar:

Vägens säkerhetszon typiskt ca 50 % smalare än avstånd vägkant stoppat

fordon.

I 44 % av dödliga singelolyckor var inträngningen av kupén så stor att bälte

inte kunde rädda livet. VV publ 2002:109

Farlig vägmiljö ger svåra singelolyckor

Kraftigare vägräcken på kritiska platser

I Finland tillåts farligt gods ADR på 68 ton (sextioåtta ton).

Hur skyddas vägnära vattentäkter?

Foto: Kristianstadsbladet

Räcken i högsta krockkapacitet H4 klarar att

stoppa 30/38 ton i 65 km/tim.

Foto: Bonin et al

H4a H4b

På kritiska platser

(tex vattentäkt)

behövs räcke för mer

än 38 ton (klass H4).

För att Trafikverket ska kunna ”handla rätt räcke” krävs högre testklasser.

Den okända dödsfällan: För låga vägräcken

Data från US IIHS visa att en av de allra vanligaste orsakerna till livsfarlig

vältning är att fordon kör in i låga vägräcken.

Låg höjd förvandlar räcket från skydd till livsfarlig snubbelfälla.

Tre år efter asfaltering.

Räcket ska fånga fordon, inte

användas som nån typ av

asfaltarmering!

Foto: J Granlund Väg 331 i Graninge. Bildkälla: PMSv3

Låg vägfriktion ger extrem risk för stort krockvåld:

Sidokollision ger ökat krockvåld, pga minimal deformationszon.

Vid barmark utgör sidokrockar endast 3 % av dödliga mötesolyckor.

På vinterföre exploderar sidokrockarnas andel 17 ggr, från 3 % till 50 %.

Smala vägar med 70+ km/tim är överrepresenterade i halkolyckorna.

På smala vägar är mitträcke sällan aktuellt.

Bra halkbekämpning förebygger att personbilar sladdar in i lastbilens front.

Mötesolycka med sidokollision

Källa: Halk-OLA.

Halkbekämpning förebygger personbil i lastbilsfronten

Dåliga vägar försämrar prestationsförmågan

Färdvibration i tunga lastbilar orsakas av:

Ojämnheter i vägytan.

Varierande svikt vid ”mjuka fläckar” i vägbanan.

Foto: J Granlund

Helkroppsvibration > Insatsvärde för säkerhet & hälsa

Tjälskador gav föraren 38 % högre vibrationsdos,

trots 8 km/h lägre medelhastighet.

Fo

to: J G

ran

lun

d

Vägen till trafiksäker framkomlighet…

Riktigare vägforskning motiverar satsningar på ökad vägsäkerhet.

Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front.

Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.

Bättre regler för utformning av nya vägar, ex tvärfall i rondeller.

Inför tvingande ”skamregler” vid förvaltning av befintliga vägar, t ex:

Säkerställa acceptabel bärighet vid kantlinjen.

Rätta farliga fel hos vägbanans geometri.

Skumpiga vägojämnheter ända upp till 30 meters längd måste lagas.

Tjälskador måste åtgärdas hållbart, t ex genom utskiftning.

Rensa säkerhetszonen.

Säkerställa rätt krockkapacitet hos vägräcken.

Där inte skamreglerna klaras, krävs varning med skyltar och markeringar

eller t.o.m. sänkt hastighetsgräns.

Bra vinterväghållning förebygger svåra mötesolyckor på smala vägar.