Värt att Veta om

LeD

Värt att Veta om

LeD

Innehåll

3 InLeDnIng: LeD föränDrar Ljusets VärLD

4 LysDIoDens egenskaper

8 LeD-moDuLer

9 förDeLar meD LeD

10 typIska anVänDnIngsområDen

16 framtIDsperspektIV för LeD och oLeD

18 DrIft och styrDon

19 faq om LeD

20 LagstaDgaDe och normatIVa kraV

21 rekomenDatIoner krIng LIVs- LängDs- och LjusutbytesangIVeLser för LeD-moDuLer

22 återVInnIng aV LeD-proDukter

omsLagsbILD: DynamIsk LjussättnIng

aV en takkupoL I pub-Varuhuset I stockhoLm.

LjussättnIng: kaI pIIppo, LjusarkItektur p&ö.

omslagsfoto: mikael silkeberg

LED är mycket små punktformiga ljuskällor – ingen annan ljuskälla har så små dimen­sioner. Miniatyrformen kräver också en optik för att kunna styra ljuset. Den klassiska metallreflektorn ersätts vid LED­ljuset av optiska system av plast med högt brytnings­index. Ljusutbytet från LED ökar mycket snabbt, det har hittills fördubblats ungefär vartannat år. Redan idag överskrids de värden som kan uppnås med glöd­ och halogenglödlam­por. År 2009 uppnår vita LED ett ljusutbyte på över 100 lumen/watt (lm/W), d v s samma höga ljusutbyte som lysrör. Den mycket långa livslängden ger helt nya förutsättningarna för armaturdesign och armaturutveckling. Ljuskällan LED började först användas som signalindikering, bland annat i trafik­ljus. För bilister har den blivit idag vardag: först i bromsljusen, senare i passagerarut­rymmet, och även i strålkastarna. Inom belysningsplanering har LED idag etablerat sig i såväl effekt­ och displaybelysning som inom orienteringsbelysning. Tekniken börjar alltmer användas i skrivbords­ och golvlam­por och applikationer för utomhusbelysning och allmänljus är också på frammarsch.

LeD föränDrar Ljusets VärLD

LeD (Light emitting Diod), lysdioden är den första ljus-

källan som lyckats förena de, av många belysningsplane-

rare och arkitekter önskade fyra egenskaper: att den ska

vara så liten som möjligt, avge ljus på ett mycket effektivt

sätt, ha en lång livslängd och steglös ljusreglering.

Denna annorlunda ljuskälla, som utvecklas mycket snabbt,

har under de senaste åren blivit alltmer intressant i

belysningssammanhang. LeD har mycket speciella egen-

skaper, som vi inte är vana vid i belysningssammanhang.

Ljuskultur har, i samarbete med belysningsbranschens

sektion LeD-sektionen, tagit fram denna informations-

broschyr för att belysa denna spännande ljuskälla och visa

de användningsområden som är lämpliga för LeD idag.

3

konventionella ljuskällor uppstår det synliga ljuset som biprodukt vid upp­värmning av en metallspiral, vid gasurladd­ning eller genom omvandling av den ultra­violetta strålningen som alstras vid en gasurladdning. I LED­tekniken alstras ljuset i en halvledare, som på elektrisk väg stimu­leras till att lysa (elektroluminiscens). På de största, tillgängliga lysdioderna är dimen­sionen cirka 1 mm. Därmed hör LED till de minsta ljuskällorna som finns, nästan punktformiga. För att skydda från yttre påfrestningar och ansluta elektriskt placeras halvledaren i ett hölje som är så uppbyggt att ljuset får en utstrålningsvinkel på nästan 180 grader. Därmed är ljusstyrningen enklare än för glöd­ eller urladdningslampor, som i regel strålar ut ljuset i alla riktningar. Det finns olika varianter för LED med olika effekter.

Alla dessa LED konstruktioner ger en mycket bra mekanisk stabilitet. Enskilda lysdioder är inte användbara innan de har monterats på kretskort som möjliggör en enkel elektrisk kontakt och avleder värmen, d v s som LED­modul (se sidan 8). Halvledaren kan även monteras direkt på kretskort och skyddas med ett transparent material.

led-ljuset

LED alstrar ett monokromatiskt ljus och färgtonen bestäms av den dominanta våg­längden. Det finns LED i färgerna rött, orange, grönt och blått. Vitt ljus kan alstras genom en blandning av de tre grundfärgerna, t ex i LED­moduler. Det uppstår genom en additiv färgblandning av de tre RGB färgerna (rött, grönt, blått). Alternativt kan vitt ljus alstras på samma

sätt som i lysrör. En blå LED förses med ett lyspulver som omvandlar en del av strålningen till gult ljus och resultatet blir ett vitt ljus. Viktigt är, att lyspulvrets sammansättning är absolut exakt, för att få det vita ljus som önskas. Lyspulver ut­vecklas hela tiden – idag finns det vit LED­ belysning som har mycket bra färgåter­givning d v s Ra>90. Detta gör LED jämför­bart med andra ljuskällor. LED emitterar ingen ultraviolett­ (UV) och ingen infraröd­ (IR) strålning. Därför kan man använda LED­tekniken överallt där man önskar undvika denna strålning – t ex inom livsmedelsindustrin, vid belysning av föremål som lätt bleks eller vid belysning av känsliga konstverk i muséer. Värme bildas dock i själva halvledaren. Det är ytterst viktigt för LEDns livslängd att denna värme transporteras bort via kylsystem.

LysDIoDens egenskaper

I

LjUsET Hos LED ALsTRAs av en halvledare.

Den stimuleras elektriskt så att den lyser. Inuti

halvledaren finns två områden, ett n­ledande

område med ett överskott på elektroner och ett

p­ledande område där ett underskott på elektroner

råder. I detta gränsområde – som kallas för

pn­övergång eller spärrskikt – uppstår ljus i en

rekombinationsprocess som sätts igång när

elektronöverskottet­ och underskottet jämnas ut

om likström kopplas till halvledaren.

LjUsET soM GEnERERAs har smalbandigt

spektra. Den dominanta våglängden och därmed

ljusets färg är beroende av materialen som

användes vid halvledaren tillverkning. LED­ljus

innehåller varken UV­ eller IR­strålning. En LED har

egentligen inget elektriskt motstånd. Detta betyder

att en strömbegränsare måste byggas in i den

elektriska kretsen. I den praktiska driften genom ­

strömmas LED av en definierad likström som

(jämförbart med lysrör) distribueras av ett driftdon.

funktionsprincip av led

4

1907: EnGELsMAnnEn HEnRy

josEPH RoUnD (1881 – 1966)

UPPTäckER DEn FysIkALIskA

EFFEkTEn AV ELEkTRoLUMIn­

EscEnsEn. EFTERsoM HAn

EGEnTLIGEn VAR UTE EFTER En

ny RADIoLokALIsERInGsTEknIk

InoM sjöFARTEn, FALLER

UPPTäckTEn I GLöMskA.

1962: DEn FöRsTA RöDA LUMIn­

EscEnsDIoDEn TyP GAAsP

MARknADsFöRs, DETTA äR DEn

FöRsTA InDUsTRIELLT TILL­

VERkADE LysDIoDEn, LED.

1971: sEDAn BöRjAn PÅ 70­TALET äR

LED TILLGänGLIGA I yTTER­

LIGARE FäRGER: GRön, oRAnGE.

PÅ ALLA LED­VARIAnTER

FöRBäTTRAs EFFEkTEn ocH

kAPAcITETEn konTInUERLIGT.

HöGPREsTERAnDE LED

(LED­MoDULER) äR TILLGänG­

LIGA I RöTT, RöDoRAnGE,

GULT ocH GRönT sEDAn

sEnT 80 TIDIGT 90­TAL.

1993: jAPAnEn sHUjI nAkAMURA

UPPFInnER DEn BLÅA (InGAn)

DIoDEn.

1995: DEn FöRsTA LED MED VITT LjUs

soM GEnERERAs MED LUMIn­

EscEnskonVERsIon InTRoDU­

cERAs.

1997: VITA LED InTRoDUcERAs PÅ

MARknADEn.

2006: MonA LIsA PÅ LoUVREn

BELysEs MED LED.

2007: LED GöR sITT InTÅG InoM

ALLMänBELysnInGEn.

historien om ljusproduktionen med led

5

led-ljusets färger

LED­LjUsETs oLIkA FäRGER BERoR PÅ HALVLEDAREns sAMMAnsäTTnInG. IDAG äR

FöLjAnDE FäRGER TILLGänGLIGA (äVEn I nyAnsERInGAR): VITT, BLÅTT, GRönT,

RöTT, AMBER. DET MonokRoMATIskA LjUsET GEnERERAs UTAn ExTRA FILTER.

ExEMPEL:

halvledarmaterial förkortning färg(er)

ALUMInIUM GALLIUM ARsEnID AlGaAs RöD

ALUMInIUM InDIUM GALLIUM FosFIT AlInGaP RöD, AMBER

GALLIUM ARsEnID FosFIT GaAsP RöD, AMBER

InDIUM GALLIUM nITRIT InGan GRön, BLÅ

ljusflöde

Lysdioder är fortfarande under stark utveck­ling. De LED som är tillgängliga idag har ett ljusflöde som ligger mellan några lumen (lm) för LED med låg effekt och upp till flera hundra lm vid högpresterande LED. Vad som är vikti­gare för användaren är uppgifter om ljusflö­det från de kompletta LED­modulerna. Mark­naden erbjuder allt från svagt lysande till mycket kraftigt lysande LED. som så många andra produktområden finns även bland LED kvalitetsskillnader. Dessa skillnader uppfattas framförallt i olika livslängder, färgavvikelser samt en hastig are ljusnedgång.

vita led – ljusfärg och färgåtergivning

Ljuset från vita LED var från början kallt (färgtemperatur >4 500 k). En teknikut­

veckling har gjort det möjligt att få varmare ljusfärger. sedan 2003 finns varmvita (från 2 700 till 3 800 k) LED. Idag kan marknaden nästintill erbjuda samtliga ljusfärger. även färgåtergivningen har förbättrats. Högkvalitativa LED har ett färgåtergivnings­index på >90.

effektiva ljuskällor

LED är en mycket effektiv ljuskälla. År 2009 uppnår vita LED ett ljusutbyte på över 100 lm/W. Dessa höga värden uppnås vid opti­mala betingelser. Moduler som 2009 utgör majoriteten har ett snittljusutbyte på unge­fär hälften. I framtiden kommer LED­tekniken mer och mer att användas som funktionell be­lysning. Det kommer att sänka energian­vändningen vilket är bra för miljön. Det

samma gäller för utomhusbelysning, där de långlivade lysdioderna kan användas som energisnåla lösningar.

livslängden är temperaturrelaterad

Livslängden på LED är helt beroende av drifts­ och omgivningstemperaturen. Vid rätt temperatur har LED – och därmed även LED­moduler – en mycket lång livslängd på upp till 50 000 timmar. Därför får inte värmen bli för hög. krets­kortet eller extra kylelement måste avleda värmen på ett tillförlitligt sätt. Dessutom måste enheten vara anpassad till det för­väntade användandet. Till skillnad från glödlampor, där en trasig glödtråd betyder att lampan är för­brukad, är totalbortfall mycket ovanliga för

LysDIoDens egenskaper

6

jämförelse av ljusutbyte hos olika ljuskällor

Ljusutbyte(lumen/watt)

100

50

normala ljuskällor

1950 2000

Introduktionsår

lysrörkvicksilver

metallhalogen

halogenglödlampa

vit Power led

1961

1938

1904

1879

1959

1981

kll

2010

2007

2005

2002

1996år

2009

LED. Ljusflödet minskar mycket långsamt och kontinuerligt. Livslängden på LED defi­nieras som när ljusflödet har reducerats till 70 procent. Inte bara livslängden påverkas av omgiv­ningstemperaturen. Lysdiodernas ljusflöde har direkt koppling till LED­chipets tempe­ratur. En för hög temperatur ger direkt ett stort ljusflödesbortfall. I datablad för LED finns ofta begreppet temperaturpunkten, junction temperature. Detta beskriver temperaturen inne i själva halvledaren. Denna temperaturmätning kan gemene man normalt inte själv utföra. Därför erbjuder de seriösa modultillverkarna en annan kontrollpunkt att mäta på. Denna mätpunkt kallas oftast för tc­punkt. Följ alltid dessa informationer från tillverkarnas datablad.

LysDIoDens egenskaper

Ljusflöde(%)

t80

brinntid(i 1 000 h)

100

80

70

60

50

40

10 20 30 40 50 60 70

t80

t70

t70

t50 t50

tc=45°C

tc=75°C

spektrum från vita led med olika färgtemperaturer

led service life, lumen

7

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0400 450 500 550 600 650 700 750

relativ intensitet (%)

Våglängd (nm)

6 500 k

4 200 k

3 000 k

tC ljus- förväntadtemPeratur flöde livslängd(°C) (%) (h)

80 22 000 (T80)

45 70 35 000 (T70)

50 65 000 (T50)

80 19 000 (T80)

75 70 30 000 (T70)

50 55 000 (T50)

n LED­modul består av flera halv­ledare eller enstaka lysdioder (halvledare med hölje), som radas upp på ett kretskort eller kombineras i en annan form. krets­kortet är inte bara ett montageunderlag, det behövs också för att driva lysdioderna. Det kan också innehålla ytterligare optiska, elektroniska eller mekaniska komponenter. Den elektriska layouten kan anpassas till respektive applikation. Vid sidan av en­färgade LED­moduler kan en kombination av färgade LED även drivas separat, om kretskortets layout tillåter det. På så vis är färgblandningar och sekvenser med en modul möjliga. Färger kan genereras med additiv färgblandning, då kan exempelvis modulen bestå av LED i de tre färgerna: rött, grönt och blått. Varje önskad färg eller färgeffekt kan genereras genom blandning av grundfärgerna. LED­moduler är tillgängliga i olika former och storlekar, den viktigaste skillnaden är tekniken som de är uppbyggda av. Det finns:• Moduler, radiella med ben för hålmontering. • Moduler med SMD-teknologi (Surface Mounted Device) tillåter en större minia­ tyrisering än de radiella. • I moduler med CoB-teknologi (Chip-on- Board) är halvledarna monterade och anslutna direkt på kretskortet. kretskorten tillverkas i olika material. Det finns standardkretskort i organiskt material med invävda fibrer som stabilisering eller

högflexibla folier med en tjocklek på 0,15 mm och keramiska material, glas eller kretskort med metallkärnor.

högpresterande led

Den tekniska utvecklingen är fokuserad på högpresterande LED och i vissa samman­hang används de redan för allmänbelysning. Men trots att det är möjligt att redan idag tillverka högpresterande LED med ett ljus­utbyte på mer än 60 lm/W, för användning i normal rumstemperatur, måste tekniken vidareutvecklas innan LED generellt kan anses vara den mest effektiva allmänljus­källan. Forskarnas viktigaste mål är en fortsatt optimering av effektiviteten. Forskningen måste även leda till en förbättring av rela­tionen mellan pris och ljusflöde för att LED­modulerna ska kunna konkurrera mot den prisvärda konventionella belysningen. ytterligare förbättring av effektivitetenFörbättringen av effektiviteten hos LED­modulerna innebär att effektiviteten hos de optiska komponenterna blir allt viktigare. Detta kan ske genom en integration av optiska tekniker som t ex nanostrukturerade halvledarytor, speciella chipformer, optime­rade reflektor/mikrooptiksystem inom en LED­modul och användningen av speciella material som t ex optiska polymerer. En annan viktig aspekt för högpresteran­de LED är de termiska förhållandena. Värme

påverkar våglängden hos ljuset och därmed färgen. Framförallt är värmen en avgörande faktor när det gäller livslängden på LED, som sjunker med stigande temperatur. Med tanke på LED­modulernas stigande effekti­vitet måste de termiska förhållandena beak­tas mer i framtiden. På högpresterande LED­moduler med vit ljusfärg förbättras färgåtergivningsegenska­perna kontinuerligt genom förbättrad optisk och termisk kontroll och speciella bland­ningar av lämpliga LED­spektra.

led-moduler – en ljuskälla med fördelar

De väsentliga fördelarna med LED­moduler i jämförelse med konventionella ljuskällor är: • De är extremt tunna.• Ljuset är fritt från UV- och IR-strålning. LED­moduler ger ingen värme och mindre risk för blekning av det belysta objektet. • LED fungerar bra i kalla miljöer.• De har mycket lång livslängd. • Halvledarna som är integrerade i modu- len eller separata LED kan drivas direkt, de reagerar mycket snabbt och går att ljusreglera.• LED har hög luminans. De är små, vilket öppnar helt nya möjligheter för den optiska designen: från sekundäroptik­ och reflektorsystem.• Högkvalitativa LED ger låg underhålls- kostnad.

LeD-moDuLer

e 8

ED öppnar en rad nya möjligheter men kräver också ett helt nytt tänkande. De olika komponenttillverkarna har de senaste åren presenterat en mängd genombrott. Detta har medfört att LED inom en snar framtid tar över som ljuskälla i många sam­manhang. Att LED kommer att ersätta van­liga lysrör i framtiden är inte orealistiskt men innan dess öppnar de framför allt för nya användningsområden.

ekonomiska fördelar

• Den mycket långa livslängden på upp till 50 000 timmar innebär låga underhålls­ kostnader. • Den höga effektiviteten innebär en mycket låg energianvändning.

fördelar för design, arkitektur och ljusdesign

• Färgat ljus kan skapas direkt utan filter. Färgmättnaden är mycket hög. Urvalet av färger är mycket stort. Man kan skapa många färgnyanser och enkelt skapa färgväxlande system.• Vita LED finns i olika färgtemperaturer.

Armaturer som erbjuder möjligheter att växla mellan olika färgtemperaturer skapar nya möjligheter.• LED avger varken UV- eller IR-strålning. • Det lilla formatet möjliggör ytterst kompakta armaturer.

tekniska fördelar

• LED har en hög funktionssäkerhet. • LED går att ljusreglera inom hela skalan från 0 till 100 procent. • Färgstyrningen är tekniskt okomplicerad vid RGB­färgblandning. • LED är stöt- och vibrationståliga • Livslängden påverkas inte negativt av tändningar och släckningar. • Med LED kan ljuset lätt styras. • LED drivs med låg spänning.

fördelar för miljön

• I många applikationer bidrar den låga energianvändningen till minskat energi­ behov. • Den långa livslängden betyder också att ett färre antal ljuskällor behöver tas om hand för återvinning.

förDeLar meD LeD

L 9

ED­tekniken används sedan länge som signaldisplay på elektriska och elektro­niska apparater. Användandet av LED som ljuskälla är stark inom andra områden och då speciellt inom skyltbelysning, fordons­sektorn, orienterings­, markerings­ och säkerhetsbelysning men även inom objekt­ och arkitekturbelysningen. För allmänbelysning med låga till medel­höga ljusnivåer finns numera LED­lösningar och då speciellt för korridorer, trapphus, entréer m m. Platsbelysningsarmaturer är även på stark frammarsch. Armaturer för hemmabruk och hotell kommer mer och mer och då speciellt produkter för punkt­belysning.

typiska användningsområden för led och de viktigaste fördelarna: • signalanläggningar, trafikljus Hög luminans (syns bra), finns i olika färger, mycket hög driftsäkerhet, lång livslängd (minimerar underhållet).• Belysning inom fordonssektorn Instrument­/displaybelysning, signal­ displayer, strålkastare, allmänbelysning, punktbelysning. Drift möjlig med klenspänning och små enheter gör det lätt att integrera i det elektriska systemet, vitt eller färgat ljus, lång livslängd (inga lampbyten).• orienterings­, markerings­ och säkerhetsbelysning små kraftfulla enheter och tydliga skyltar. Hög tillförlitlighet, tänder direkt, lätt att driva. Färgat ljus, färgade zoner och enkla omkopplingsmöjligheter (även färgbyte)

ökar uppmärksamheten och minskar olycksrisken. • Effektbelysning, reklam, scenografiskt och stämningsskapande ljus Vitt eller färgat ljus, reglerbart, lätt att koppla om och driva samt mer avan­ cerade lösningar för dynamiska effekter. • Displaybelysning/displayer med bakgrundsbelysning kompakta moduler/displayer är möjliga, låga drifttemperaturer.• Belysning för museum och butiker Punktbelysning av ömtåliga objekt med IR­ och UV­fritt ljus och även annan form av accentbelysning. Färgtemperaturval för bästa effekt. Dynamiska effekter.• Allmänbelysning Allmänbelysning med låga till medelhöga ljusnivåer men även för punkt­ accent­ belysning. • Platsbelysning små kompakta flyttbara platsarmaturer för skrivbord och maskiner med till­ räcklig belysningsstyrka för korta avstånd.• Integrerade kompakta belysnings­ lösningar: Trappräcken, belysning infälld i mark och vägg, trappbelysning, möbelbelysning små kompakta armaturer, låg drift­ temperatur.• Undervattenbelysning Drift med klenspänning, hög säkerhet, lång livslängd (underhållsfritt). Färgval och dynamiska ljusspel.• Utomhusbelysning Lätt att styra olika färgval. Hög verk­ ningsgrad för fasadbelysning och liknande applikationer.

typIska anVänDnIngsområDen

L

LeD-LösnIng på scanDIc hoteL angLaIs bar 101.

10

foto

: sve

nsk

Inre

dnin

g

aLLmänbeLysnIng fasaDbeLysnIng

arbetspLatsbeLysnIng unDerVattensbeLysnIng

foto

: ulf

cela

nder

nödbelysning

För markering av utrymningsvägar används skyltar som är belysta eller har bakgrunds­belysning. speciellt för sådan nödbelysning är LED mycket lämpade. De uppfyller alla de normerade kraven och säkerställer att skyl­tarna verkligen syns. LED är generellt mycket lämpade som nöd­ och säkerhetsbelysning för att de är mycket tillförlitliga, tänder direkt på full effekt samt är lätta att driva.

trapp- och orienteringsbelysning

snubbelrisken minskas på trappan när trappstegen är lätta att urskilja. Detta gäller både inom­ och utomhus. även här lämpar sig LED alldeles utmärkt och den bästa lösningen är att bygga in LED belysning i trappstegen. För trappbelysning finns arma­turer i många utföranden tillgängliga, av vilka många även kan mer eller mindre lättare byggas in. orienterings­ och marke­ringsbelysning är meningsfull även om vägen inte avbryts av trappsteg, t ex i långa korridorer. även här är inbyggda LED i vägg eller golv ett bra val. LED armaturer som är infällda i mark utomhus används en hel del för att öka säkerheten och underlätta orienteringen: Det färgade ljuset markerar farozoner, som t ex den annalkande spårvagnen eller perrongens gränser. samtidigt är de en komponent inom arkitektonisk formgivning och en utsmyckning.

färgat ljus med led

Färgat ljus drar till sig uppmärksamheten speciellt där det ännu är ovanligt. Effekten är ännu starkare om växlingen mellan fär­gerna iakttas som en rörelse. I skyltfönster och försäljningslokaler har man sedan länge

använt färgat ljus och tack vare LED­tekni­ken har det blivit allt vanligare. Färger och växlande färger är även en nöjesfaktor. Detta blir speciellt tydligt vid belysningen i diskotek och andra evene­mangslokaler. Där som tidigare en ljusorgel genererade vilda färgblixtar, kan färger nu visas mera mättade, i större skala och med programmerat förlopp som ger ett lugnare intryck. Bilder av olika slag kan även fram­ställas med LED­teknik på lysande ytor.

fasadbelysning

För att lysa upp en byggnad används antingen belysning inifrån byggnaden eller genom att fasaden belyses utifrån med strålkastare. när man lyser upp inifrån kan belysning­en programmeras effektfullt. En annan möj­lighet är iscensättning med färgat ljus som har installerats speciellt för ändamålet, t ex i ett kontorshus eller bakom/mellan glasfasader. Vid fasadbelysning med strålkastare monteras antigen strålkastarna i närheten eller med ett större avstånd till byggnaden. Ett alternativ är att integrera ett belysnings­system i fasaden. För detta är LED tekniken mycket lämpligt att använda: som t ex i väggarmaturer, strålkastarbelysning, även som färgat ljusobjekt eller för en ljuseffekt som framhäver konturer där belysningen är gömd bakom utsprång. Effektfulla är även lysande ytor och ljusfigurer. Denna möjlighet som är lätt att realisera med LED och användas även inom ljusreklam.

undervattensbelysning

LED är en bra lösning för undervattensbe­lysning. kylningen är ofta svårt att lösa men

i och med det kontinuerliga flödet av vatten runt produkten får LED­armaturen en mycket bra kylning. kylningens fördelar är högt ljus­flöde och lång livslängd. Undervattensbe­lysning har man oftast för att skapa effekter men kan även användas för säkerhet i t ex offentliga badanläggningar. kostnadseffek­tiv och lätthanterlig RGB­teknik ger möjlig­het att skapa dynamiska ljusspel.

arbetsplatsbelysning Platsorienterad belysning har rätt förutsätt­ningar med sitt korta avstånd till belysta föremål för att dra full nytta av LED­tekni­ken som med sitt UV­ och IR fritt ljus ger ytterligare fördelar. Vid arbetsplatsbelys­ning där krav på belysningsstyrka är höga, såsom belysning av maskiner som t ex svarvar, eller som renodlade skrivbordarma­turer som kräver höga ljusnivåer får man med LED­ armaturer på nära håll ett mycket bra resultat och möjligheter till bra styrning av ljusbilden anpassad för uppgiften.

allmänbelysning

Att utnyttja LED som allmänbelysning och punktbelysning är starkt växande och är det största tillväxtområdet för rena belysnings­ändamål. Vita LED avger i dag i varmvitt ut­förande ett högt ljusutbyte och färgåtergiv­ning som möter de krav vi har idag för låga till medelhöga ljusnivåer inom kontor, korri­dorer, pausrum, utrymningsvägar, hotell­rum, matsalar, entréer o s v. Hotell har normalt höga drifts­ och underhållskostnader för halogenarmaturer som är vanligt förekommande i sådana miljöer. Ett utbyte till LED­armaturer skulle ge avsevärd besparing för många rum och allmänna ytor på hotell. De LED­downlights

typIska anVänDnIngsområDen

13

som finns på marknaden klarar mycket väl av de belysningsbehov som finns för hotell. LED för allmänbelysning ställer extra höga krav på att armaturen har utformats för LED som ljuskälla, det vill säga att man tagit hänsyn till värmeavledning, bländning, etc. LED­pendelarmaturer, ­downlights och ­spotlights är också exempel på produkter som finns tillgängliga och klarar av att ersätta eller komplettera många olika typer av ljuskällor t ex glödljus, halogen, kom­paktlysrör. särskilt bra lämpar sig LED om man vill skapa allmänljus med mycket små armatu­rer. Ljuskällan är extremt kompakt vilket gör det möjligt att på ett effektivt sätt styra ljuset med olika reflektorsystem. Ljuskäl­lans kompakta mått gör det också möjligt att skapa armaturer med mycket bra ljus­kvalitet vilka samtidigt har mycket bra arma turverkningsgrad. Ljuskällans mått gör det dessutom möjligt att skapa exempelvis mycket effektiva wallwashers som riktar allt sitt ljus på den yta som ljuset är avsett för.

belysning för museum och butiker

De flesta krav och belysningsuppgifter för museum kan hanteras med LED­armaturer då oftast belysningsstyrkan är låg till med­elhög. Det kanske mest kända konstverket i världen, Mona Lisa, i Louvren i Paris, är ett av alla de konstföremål man redan belyst med LED. Det UV­IR fria ljuset är idealiskt för känsliga föremål. Möjligheten att kon­trollera ljusnivå, färger samt färgtemperatur ger museet möjligheter som tidigare enbart kunde lösas med specialfilter. Dynamiska effekter kan ge besökare en större upplevelse.

De mer exklusiva butikerna har gene­rellt en lägre ljusnivå med mer kontraster och accenter än t ex stormarknader och varuhus varför LED är bättre anpassat att använda i dessa butiker. Inbyggd hyllbelys­ning är ett område där LED är mer och mer vanlig. Utnyttjandet av LED med färger som dekoration och effektbelysning passar även bra. I speciella butiker eller avdelningar med känsliga föremål som t ex choklad, läppstift, frukt och grönt kasseras varor för stora summor varje år. Med det UV­IR fria ljuset från LED kan man minimera detta.

ljusreglering och möjlighet att variera färgtemperaturer

Lysdioden är ett utmärkt val om man vill skapa en allmänbelysning som ska kunna varieras i färgtemperatur. Med tekniken kan man variera färgtemperaturen hos allmän­ljuset vilket skapas med olika vita lysdioder av olika färgtemperaturer som man kan ljusreglera individuellt. närvarodetektering av LED­armaturer är ett mycket bra och ekonomiskt alternativ speciellt i trapphus och andra ytor som har sporadisk trafik och där det ur arkitektonisk synpunkt inte krävs ljus. Den förlängda livs­längden på produkten och energibesparing­en man erhåller är väsentlig. Detta beror på att den är okänslig för att ofta tändas och släckas. kombinationen av ljusreglering och närvarodetektering är enkel och ger fler möjligheter att spara på vår miljö samt lägre drifts­ och underhållskostnader.

parkbelysning med led

I dagsläget finns ett fåtal exempel på parkbelysning med LED, men de kommer

antagligen snabbt växa i antal med samma takt som tekniken utvecklas. Vid sidan av energieffektivisering av ljuskällan så hand­lar det också om att lyckas hantera LED­ljuset rent optisk för att sprida ljuset lika bra som traditionell belysning gör. En sund gissning är att vi kan se goda lösningar på detta inom snar framtid och då kan det bli ekonomiskt försvarbart att applicera armaturer bestyckade med LED i park och gatumiljö. LED­belysning som är infälld i marken kan även markera vägar som trafikeras av motorfordon, t ex på tillfartsvägar och infarter. I tunnlar är LED mycket lämpade för orienteringsbelysning och samtidigt uppnås ytterligare säkerhet. LED­ljusband som följer vägen installeras mer och mer, dessa är infällda i tunnelväggen eller i asfalten bredvid körbanan. led som konst

Inom området konstnärlig utsmyckning har LED, på flera håll, använts med lyckat resultat. Dels kan ljuskällan, likt t ex neon­röret, lätt utformas till grafik eller skulptu­rer men också kan rena ljussättningar i sig betraktas som konst. Fler och fler konstnärer använder sig av ljuset i sitt uttryck och ser då fördelar LED­teknikens långa livslängd men framförallt dess höga flexibilitet i rörelse och nyans­växling. Den används också som belysning av fysisk konst, t ex skulpturer, och är då, på grund av sin kompakta form och sitt sätt att kunna hantera ljuset, rent optisk, förhållan­devis lätt att integrera i den fysiska konstutformningen.

typIska anVänDnIngsområDen

14

utomhusbeLysnIng konstnärLIg utsmycknIng

museIbeLysnIng LjusregLerIng

foto

: erc

o Li

ghtin

g ab

ed på frammarsch

LED är utan tvekan en produkt för framti­dens belysning. Hittills har LED fått sin främsta användning i bl a applikationer som skyltbelysning och belysning i kylmöbler där driftförhållanden är idealiska och livs­längden blir lång. Dessutom har färgade LED en stark ställning inom arkitektonisk belysning. Idag finns det LED med vitt ljus och bra ljuskvalitet och de börjar användas för belysning i större utsträckning. Redannu kan LED ersätta halogenlampor för effektbelysning och kompaktlysrör i låga effekter i downlights. nästa steg blir att er­sätta kompaktlysrör i högre effekter i down­lights och lysrör för allmänbelysning. Innan dess måste forskningen leda fram till varm­vita LED­armaturer med ett ljusutbyte upp till 100 lm/W. när det gäller att hitta LED­alternativ till urladdningslampor för funktio­nell vägbelysning kommer detta även att säkert bli ett alternativ i framtiden. sam­manfattningsvis kan då sägas att LED redan nu har börjat erövra vissa segment inom allmänbelysningen där man använder ljus­

källor med förhållandevis låga ljusflöden. För att kunna ersätta ljuskällor med stora ljusflöden krävs ytterligare forskning och produktutveckling.

utveckling

Två utvecklingslinjer stödjer den tilltagande användningen av LED:• forskning för att öka ljusutbytet och utveckling av nya metoder för effektiv kylning av LED­moduler. kylning har stor betydelse för livslängden. Det minskar också kraven på att leda bort värmen och kan förenkla armaturkonstruktionerna. • ökning av tillverkningskapaciteten för att möta större försäljningsvolymer samt kostnadseffektivisera produktionen av LED.

oled

En annan framtida ljuskälla är oLED (orga­niska lysdioder). Tekniken, som i princip är densamma som för LED, kan skapa plana ytor som avger ett diffust ljus genom att en ström genom ett eller flera lager av extremt tunna halvledarmaterial. Idag finns inget

annat lämpligt material som ”substrat” än glas för uppbyggnaden av oLED och det ger begränsningar av både tjockleken – ca 2 mm – och formbarheten. Tekniken ger redan idag möjligheter att skapa både vita och färgade oLED. Idag används de som belysning i displayer på elektriska hushållsapparater och mobil­telefoner. Fortsatt utveckling kommer att ge högeffektiva oLED. För vita oLED är effektiviteten idag ca 20 lm/W och ytlumi­nansen ca 1 000 cd/m². Ljusutbytet antas fördubblas vart 2–3 år, och den praktiska gränsen för oLED bedöms ligga på 140 lm/W. Livslängder kring 10 000 timmar – 50 % ljusutbyte – kan förväntas. oLEDhar låg värmeavgivning, bra ljuskvalitet och är tunna. Idag är storleken för storskalig industriell produktion begränsad till en yta av mindre än 30 cm2. En spännande möjlighet är att forskningen leder fram till möjligheten att använda poly­mera “substrat”. Detta ger möjligheter att minska tjockleken med 50 % och att skapa andra former än plana ytor.

framtIDsperspektIV för LeD och oLeD

L

Ingo maurer är en aV VärLDens mest känDa

LjusDesIgners som anVänDer båDe LeD och

oLeD I sIna projekt. exempeL på Ingo maurers

InnoVatIVa DesIgn är bL a en LeD-tapet.

oLeD har maurer anVänt I bLanD annat

beLysnIngsarmaturer men äVen IntegreraDe

I tILL exempeL borDsskIVor.

16

foto

: tom

Vac

k

foto: tom Vack

framtIDsperspektIV för LeD och oLeD

ED­driftdon har till uppgift att:• tillhandahålla en klenspänningsdrift• garantera en säker drift i olika miljöer• möjliggöra en konstant eller reglerbar drift • tillhandahålla ett gränssnitt för integra- tion av system för belysningsstyrning och fastighetsautomation.

driftdon för led

Det finns vanligtvis två sorters driftdon för LED och dessa återfinns i ett flertal olika effektklasser: • Driftdon som reducerar nätspänningen från 230 V till en stabiliserad likspänning, t ex 8, 10, 12 eller 24 V • Driftdon som reducerar nätspänningen från 230V till en stabiliserad likspänning (<48V) och ger en konstant ström (de fasta strömmarna ligger vid t ex 350 mA, 700 mA, 1 050 mA). Med denna variant är det möjligt att koppla LED i serie upp till den maximala sekundärspänningen.Ett driftdon har till uppgift att garantera en säker nätseparation och har därför en intern skyddstransformator. LED­moduler utan skyddsisolering kan därför vidröras utan risk för elektrisk stöt. För varje driftdon skall en skyddsklass vara fastlagd och deklarerad. För en säker drift är det dessutom viktigt att den maximala temperaturen inte över­skrids vid en speciell mätpunkt på driftdo­net. På kvalitativa driftdon deklareras och markeras temperaturmätpunkten på höljet med ”tc max”. En bildsymbol för temperaturskydd är deklarationen av maximal temperatur i en trekant. Deklarationen dokumenterar att respektive apparat är utrustad med en separat anordning som skydd mot överhett­ning och att höljets yttemperatur aldrig

överskrider värdet som deklareras i trekanten. För den som vill läsa mer om säkerhets­föreskrifter och standard för LED­driftdon hänvisas till normen En 61347­2­13.

drift av led

Det finns generellt sett två möjligheter att driva LED:• den spänningskontrollerade och • den strömkontrollerade driften.

spänningskontrollerad

Denna metod används generellt sätt för LED med låg­/medeleffekt. Dessa armatu­rer eller LED­moduler parallellkopplas till driftdonet och drivs med likspänning (ofta mellan 8–24 V). Dimensionering av drift­donen styrs av den totala effekten av LED­modulerna i installationen. I en spännings­kontrollerad installation måste man ta hänsyn till spänningsfallet i kablarna mellan driftdonet och LED­modulen. spännings­fallet beräknas på samma sätt som för övriga lågvoltsinstallationer (se figur 1).

strömkontrollerad

Denna metod används ofta för LED med hög effekt. LED­modulerna/armaturerna seriekopplas till driftdonet som driver LED­modulerna med en konstant ström (ofta mellan 350–1 050 mA). när anläggningen dimensioneras måste man säkerställa att driftdonet både klarar av den totala effek­ten och spänningen över de seriekopplade LED­modulerna (se figur 2). I strömkon­trollerade installationer måste man vara vaksam så att spänningen inte överstiger 25 V i kretsen (vilket ofta motsvarar max 6 st högeffekts LED i serie). Vid högre spänningar än 25 V ökar kraven på LED­armaturens skyddsklass (En 61347­2­13).

reglering av ljuset

LED kan med fördel ljusregleras. För att kunna ljusreglera LED krävs att driftdonet är reglerbart på samma sätt som exempelvis lysrör kräver dimbara HF­don. De dimbara LED­driftdonen använder en teknik som kallas pulsviddsmodulation (ofta förkortat PVM). Det innebär att LED­modulerna drivs med en fyrkantsvåg som varierar frekvensen beroende på önskad ljusintensitet. Detta sker så snabbt att ögonen inte märker något flimmer. om denna teknik används för att ljusreglera olikfärgade LED separat efter färg (t ex röda, gröna och blå LED), kan man på enkelt sätt skapa färgspel och blanda färger. PVM­tekniken är det enda professio­nella sättet att ljusreglera LED.

styrgränssnitt

Ett dimbart LED­driftdon bör med fördel ha ett digitalt styrgränssnitt (exempel på digi­tala styrgränssnitt är fasimpuls, DsI, DALI och DMx). Ibland används även analoga gränssnitt som t ex 1–10 V. nackdelen med ett analogt styrsystem är att ev spännings­fall på styrledaren riskerar resultera i olika ljusnivåer på de LED som ska ljusregleras. Till de mera tillförlitliga systemen, som även kan användas vid stora installationer, hör t ex den digitala metoden DMx och det standardiserade digitala gränssnittet DALI (Digital Addressable Lighting Interface). Dessa är adresserbara och kan via en buss­ledning kontrollera ett stort antal styrkret­sar (kanaler) – separat och oberoende samt även över längre avstånd. som regel kan nämnas att DMx är lämp­ligt att använda för snabba färgväxlingar (RGB) t ex för effekt­ och scenbelysning medan DALI är mer lämpligt som styrsignal för allmänbelysning (vitt ljus).

DrIft- och styrDon

L fIgur 1. spännIngskontroLLeraD fIgur 2. strömkontroLLeraD

18

u3 I 3

u2 I2

u1 I1

u3 I 3u2 I2u1 I1

u0=u1=u2=u3

I0=I1+I2+I 3

+ – + –

u0=u1+u2+u3

I0=I1=I2=I 3

faq om LeD

t ack vare det enorma intresset kring LED finns det idag också ett antal påståenden och frågor om denna intressanta teknik. Vi har samlat några av de vanligaste här för att reda ut begreppen.

1. lysdioder avger ingen värme

En av de vanligaste föreställningarna är att lysdioder inte avger någon värme. I själva verket är värmen en av de viktigaste para­metrarna att ta hänsyn till när man designar lysdiodarmaturer. Lysdiodernas livslängd förkortas väsentligt om man inte lyckas hantera värmen genom avkylning av arma­turen. Diodernas ljus innehåller däremot ingen värme i ljusriktningen såsom glöd­lampors och halogenlampors.

2. lysdioders livslängd är nästintill hur lång som helst

Den långa livslängden är en av lysdioderna stora fördelar. Lysdioden har ett avtagande ljusflöde under sin drifttid, varför drifttiden bör uttryckas i antal timmar då en procentuell nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. Det finns idag metoder (L50 och L70, se sid 21) för att specificera livslängden för lysdioder.

3. lysdioder har inte till- räckligt bra färgåtergivning för belysningsändamål Färgåtergivningen (Ra­index) för dioder varierar väldigt mycket och ligger lika

lys rören, >90. Detta inne bär att kvalitets­dioder har en bra färgåtergivning.

4. högpresterande lysdioder är dyra

Den långa livslängden som bidrar till mins­kade underhållskostnader för lysdioder ger bättre ekonomi för den här typen av ljus­källor än vad traditionella ljuskällor har. Tittar man bara på styckpriset eller på kronor/lumen, är lysdioder dock idag väsentligt mycket dyrare än traditionella ljuskällor. Prisutvecklingen på dioder är dock nedåt­gående.

5. lysdioder är mera effektiva än någon annan ljuskälla

Energieffektivitet hos dioder håller på att närma energieffektiviteten hos de mest effektiva ljuskällorna. Lysrör, metallhalo­gen­ och högtrycksnatriumslampor är fort­farande mera energieffektiva. Mätt i ljus­mängd per tillförd effekt (lm/W) är de bästa lysdioder idag mera effektiva än glöd­lampor och halogenlampor och på samma nivå som lågenergilampor.

6. lysdioder förbrukar nästan ingen energi

Lysdioder använder naturligtvis energi, men redan idag kan man hitta exempel där lysdioder kan ge en energibesparing jämfört med traditionella ljuskällor. Dioder använ­

der vanligtvis från 0,1–7 watt per diod, men man ska komma ihåg att det behövs flera dioder för att uppnå samma ljusmängd än med lysrör, metallhalogen och andra ljus­källor.

7. lysdioder ger ett blåaktigt ljus

Lysdioder finns idag i många olika färgtem­peraturer – både kalla och varma. Det är vanligt med dioder med kallt ljus, men de kan också fås i varmvitt ljus och i samma färgtemperatur som glödlampor.

8. lysdioder kan användas till alla belysningsändamål

Lysdioder kan inte användas till alla belys­ningsändamål. Deras fysiska storlek, den relativt låga ljusmängden per diod och priset gör att lysdioder inte är lämpliga för alla belysningsändamål. Ingen annan ljus­källa är heller lämplig för precis alla belys­ningsändamål!

9. det är komplicerat att använda lysdioder

En rad armaturtillverkare har utvecklat armaturer som gör det enkelt att använda lysdioder på samma sätt som traditionella ljuskällor. om man själv ska utveckla arma­turer, finns det en rad faktorer som man måste ta hänsyn till, bland annat värme, styrning, montering och inkapsling.

19

u-direktiv

Tillverkare och importörer får inom den Europeiska Unionen (EU) enbart marknads­föra produkter som motsvarar de grund­läggande kraven i de europeiska direktiven. För elektriska produkter gäller framför allt det s k lågspänningsdirektivet, de allmänna produktsäkerhetsdirektiven samt direktivet om elektromagnetisk kompabilitet (EMc).

nationell lagstiftning De europeiska direktiven har i medlems­staterna införts som nationell lagstiftning.

ce-märkning cE­märkningen är tillverkarens eller impor­törens sätt att visa att en produkt motsvarar de europeiska direktivens krav. Dokumenta­tion som kan styrka detta skall finnas till­gänglig och skall vid förfrågan kunna visas upp för berörda myndigheter. ”cE” är däre­mot inget certifieringsmärke. Lågspännings­ och EMc­direktivet före­skriver cE­märkning. Liksom övriga elek­triska ljusarmaturer för anslutning till nät­spänning så måste även LED­produkter cE­märkas innan de saluförs. LED­produkter avsedda för speciella användningsområden kan dessutom beröras av kraven i andra direktiv, exempelvis direktiven för leksaker eller medicinska produkter. Ljusarmaturer och driftdon kan bära certifieringsmärken. Denna märkning är ett bevis på att produkten är tredjepartscerti­fierad av ett oberoende provningsorgan såsom VDE eller Intertek­semko. produktsäkerhet

Varje tillverkare får endast saluföra produk­ter som är av sådan art att de inte kan tän­kas äventyra användarens eller andra perso­

ners hälsa eller säkerhet. Detta gäller för ändamålsenlig användning med också för förutsägbar felanvändning. Det är tillverkaren själv som via en s k Tillverkardeklaration intygar överensstäm­melsen med EU­direktiven. Tillverkaren kan även låta tredjepartcertifiera produkten via ett oberoende provningsorgan såsom exempelvis Intertek­semko.

strålningssäkerhet

LED­produkter måste, med avseende på laserstrålningen, motsvara kraven enligt En 60825­1.

elektromagnetisk kompabilitet (emc) Tillverkaren får endast saluföra produkter som uppfyller EMc­direktivets krav. Enligt detta får apparaten inte alstra sådana elek­tromagnetiska störningar så att andra pro­dukter i omgivningen påverkas. Produkten måste dessutom tåla viss påverkan utifrån utan att dess funktion äventyras. om kraven i harmoniserade standarder motsvaras så förväntas att de så kallade skyddskraven är uppfyllda i enlighet med direktiven och lagstiftningen (den s k presumtionsprincipen).

standarder säkerhet

För färdiga LED­produkter (armaturer) gäller: En 60598­1 samt En 60825­1.

standarder för emc För LED­moduler, driftdon och ljus­armaturer gäller:En 55015, En 61547, En 61000­3­2, En 61000­3­3,

LagstaDgaDe och normatIVa kraV

e 20

meD ce-märknIngen Intygar

tILLVerkarna att Deras

proDukter uppfyLLer kraVen

I tILLämpbara eu-DIrektIV.

”ce” är Däremot Inget

certIfIerIngsmärke.

rekommenDatIoner krIng LIVsLängDs- och LjusutbytesangIVeLser för LeD-moDuLer

L ivslängdsangivelser

Eftersom en lysdiod har ett avtagande ljus­flöde under sin drifttid, bör livslängden ut­tryckas i antal timmar då en procentuell nivå av det ursprungliga ljusflödet kvarstår. Vidare är lysdiodens livslängd helt bero­ende av temperaturen inuti dioden (tj) och därmed i dess omgivning. Eftersom omgiv­ningstemperaturen (ta) kan påverkas av in­dividuella förutsättningar i applikationen och dessutom kan vara svår att mäta exakt, bör diodmodulstillverkarens mätpunkts­temperatur (tc) även anges i kombination med livslängdsangivelser. således bör livslängdsangivelser anges enligt följande:

X % ljusflöde efter Y timmar, givet en omgivningstemperatur på ta och en mätpunktstemperatur på tc.

Exempel på hur detta kan uttryckas: • L50 = 50 % av det ursprungliga ljusflödet kvarstår efter 50 000 timmar, givet att omgivningstemperaturen t ex är 25°c och temperaturen på LED­modulens mät­ punkt t ex är 40°c.

• L70 = 70 % av det ursprungliga ljusflödet kvarstår 40 000 timmar, givet att om­ givningstemperaturen t ex är 25°c och temperaturen på LED­modulens mät­ punkt t ex är 40°c.

ljusutbytesangivelser

Lysdiodens ljusflöde brukar anges i lumen (lm) och dess ljusutbyte i lumen per watt (lm/W). även lysdiodens ljusflöde är bero­ende av temperaturen. Ljusflödes­ och ljusutbytesangivelser för LED­modulen bör således alltid anges i kombination med omgivningstemperatur (ta) och mätpunktstemperatur (tc).

X lm per w givet en omgivnings-temperatur på ta och en mätpunkts-temperatur på tc.

Exempel på hur detta kan uttryckas:

• 60 lm/W, givet att omgivningstempera- turen t ex är 25°c och temperaturen på diodens mätpunkt t ex är 40°c.

• 40 lm/W, givet att omgivningstempera- turen t ex är 35°c och temperaturen på diodens mätpunkt t ex är 50°c.

viktigt att beakta

• Trots att ljusutbytesangivelser är den vanligaste formen att uttrycka en LED­ moduls effektivitet, bör man vara försiktig att använda dessa angivelser i direkt jäm­ förelse med andra ljuskällor. Eftersom LED­moduler alltid har ett riktat ljus (till skillnad mot t ex ett lysrör som är rundstrål­ ande) är ljusstyrka (candela, cd) ett bättre mått att använda i dessa sammanhang.

• I största möjliga mån bör diodens för- bindelsetemperatur (tj) undvikas som referensvärde, då denna temperatur är omöjlig att mäta i en LED­modul (endast möjlig att mäta för tillverkaren av LED­modulen).

• Med omgivningstemperaturen avses temperaturen i lysdiodens omedelbara omgivning, t ex i armaturen, i ljusskylten, inne i monteringsprofilen, etc. Vid upp­ mätning av omgivningstemperaturen bör flera mätpunkter användas. Hänsyn bör tas till påverkan från andra värmekällor, t ex solljus, närliggande driftdon, m m. Vid beräkning av förväntad livslängd och ljusutbyte bör den högst uppmätta temperaturen användas.

• Mätpunktstemperaturen (tc) mäts på av tillverkaren angiven plats på LED­modulen. saknas sådan angivelse, bör du kontakta tillverkaren av LED­modulen för mer information.

exempel moduldata

antal omgivnings- mätPunkts- ljusflöde timmar, h temP, (ta) °C temP, (tc) °C

L50 50 000 50 70

L50 35 000 60 75

L70 50 000 40 60 I tabeLLen VIsas hur Data för

en moDuL skuLLe kunna se ut.

mätpunkts temperaturen mäts

på aV tILL Ver karen angIVen

pLats på LeD-moDuLen, I Detta

faLL VID rIngmarkerIngen.

21

återVInnIng aV LeD-proDukter

f rån 1 juli 2001 gäller en lag som kräver att alla uttjänta el­produkter, inklusive belysning, tas omhand av producenterna, s k producentansvar. Produkternas innehåll av metaller, andra värdefulla material och energi används till återvinning. Detta utförs av utbildad personal, som även tar bort eventuella miljöfarliga komponenter. Lagen förbjuder uttryckligen att el­produkter de­poneras eller förbrännes utan föregående behandling. Från mottagningsstationerna transpor­teras el­produkterna till specialiserade återvinningsanläggningar. Producenterna organiserar och finansierar transporten och behandlingen. El­kretsen AB samordnar producenternas insatser Producentansvaret ställer stora krav på företag, som säljer el­produkter. Att på egen hand uppfylla dessa krav är svårt eller omöjligt för många företag. Därför har ett särskilt servicebolag bildats, El­kretsen AB och som ägs av 19 branschorganisationer, som åtager sig att mot betalning utföra före­tagens alla skyldigheter som producenter. El­kretsen AB arbetar helt utan vinst­intresse. De anslutna producentföretagen betalar bara så mycket att El­kretsen AB täcker sina kostnader. El­kretsen AB har bildats av ett tjugotal föreningar, som representerar alla de branscher som impor­terar, tillverkar eller säljer el­produkter i sverige. El­kretsen AB erbjuder sina tjäns­ter till alla berörda producentföretag, oberoende av om de tillhör någon bransch­förening eller ej. Producentföretagen betalar avgifter till El­kretsen AB. Avgiftens storlek bestäms av företagens försäljningsvolym och av El­kretsens kostnader för att ta hand om olika typer av el­produkter. Avgifterna varierar för olika produkter.

22

utgiven av Ljuskultur i samarbete med belysningsbranschens LeD-sektion, maj 2009.

08-566 36 700 info@ljuskultur.se www.ljuskultur.se

man

Dar

In a

b, 2

009