varför asi? (addiction severity index)
DESCRIPTION
Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsning Vad har vi lärt? Riktlinjekonferens 2008-04-10 Birgitta Göransson. Varför ASI? (Addiction Severity Index). RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet att utvärdera resultat - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Kriminalvårdens Kriminalvårdens ASI och narkotika- ASI och narkotika-
satsningsatsningVad har vi lärt?Vad har vi lärt?
Riktlinjekonferens 2008-04-10Riktlinjekonferens 2008-04-10Birgitta GöranssonBirgitta Göransson
Varför ASI? (Addiction Severity Index)
• RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation • Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet
att utvärdera resultat
• Klienten involverad och möjlighet att samverka med scialtjänst och beroendevård
Varför just ASI?
• Mest använda instrument för forskning • Vårdideologiskt obunden
• Internationell – 11 språk
• Socialstyrelsen rekommenderar
• Inte alltför omfattande
Fysisk hälsa
Arbete och Försörjning
Alkohol
Narkotika
Kriminalitet
Familj och umgänge
Psykisk hälsa
ASI livsområden
Implementering start 1998
• Information i alla regioner • Utbildning i alla regioner
• Allmänt uppdrag till alla myndigheter
11 Identifiera alla narkotikamissbrukare
2 Kartlägg deras problem och vårdbehov
3 Utveckla och utvärdera behandlingsprogram
4 Minska införsel av narkotika på anstalter
5 Utveckla samverkan
6 Öka kunskaper om motivationsarbete
Regeringsuppdrag 2002 om intensifierad narkotikasatsning
Regeringsuppdraget bygger på en forskningsbaserad
handlingsplan framtagen av olika experter inom
kriminalvården
11 Identifiering och kartläggning av missbrukarnas problem och vårdbehov
2 Differentiering av anstaltsplatser
3 Motivation och behandling
4 Säkerhet och kontroll
5 Samverkan
6 Kompetensutveckling
Sex strategiområden
Strategi för implementering
• Kunskapsbaserad handlingsplan • Specialistgrupp CDG, som skrivit handlings- planen, stödjer och kvalitetssäkrar
• Implementeringen genomförs av kriminalvårdens ordinarie ledningsorganisation
Uppföljning av ASI 2003 (genom CDG)
• Många utbildade i metoden• Få genomförda ASI kartläggningar• Utbildade arbetar med andra uppgifter• Enstaka chefer stödjer metodanvändingen• Personalen tror inte klienterna är motiverade• Klienterna är motiverade
Implementering av ASI 2003
• Del i en kunskapsbaserad handlingsplan för att minska en allvarlig problematik
• Insikt om att klienterna uppskattar metoden att få
kartlägga olika livsområden
• Specialiserade tjänster med bidrag till finansiering • Tydliga uppdrag med tät uppföljning och återrapportering
Uppföljning av ASI 2007 (genom CDG)
• 11 500 ASI i databanken• Specialiserade ASI tjänster• ASI kartläggare integrerade i programteam• ASI underlag för samverkan med socialtjänst• ASI underlag för samverkan med beroendevård• ASI ett av underlagen för vård i stället för fängelse
Män Kvinnor TotaltKroppsliga skador/sjukdomar som
påverkar livsföringen 47% 60% 48%
Utsatt för fysisk misshandel 45% 74% 48%
Utsatt för sexuell misshandel 4% 41% 8%
Allvarliga självmordstankar 35% 46% 36%
HjälpbehovNarkotika 83% 80% 83%Psykiska problem 43% 50% 44%
Kriminalvårdens narkotikamissbrukare(N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007)
20032003 -2007
Uppsökta personer i häkte 3 000 17 500
Kontraktsvård (personer) 1 157 6 450
§ 34 (personer) 590 3 510
ASI/MAPS 2 400 11 500
Nationella program (klienter) 900 (fullföljt) 10 400
12-stegsprogram 900 (deltagit) 4 900
Resultat - antal klienter
Nya behandlingsinsatser – läkemedelsassisterad behandling
• Kroniska heroinmissbrukare i samverkan med beroendekliniker i Stockholm, Malmö, Eskilstuna, Örebro m fl
• Integrerat Team för Opiatberoende kriminalvårdsklienter – Socialtjänst, beroendecentrum Stockholm och frivård i samverkan
• Amfetaminmissbrukare med ADHD diagnos – behandling vid frigivning och under anstaltstid - forskningsprojekt med Beroendevården i Stockholm
• Heroinmissbrukare med behov av subutex eller metadon ställs in veckorna före frigivning på Fosieanstalten i Malmö
Göteborg?
Implementeringshinder
YTTRE FAKTORERBeläggningssituationen
Lagstiftning
Politiskt tryck
Vårdsamhället
INRE FAKTORER
Organisation
Ledning
ASI
Utbildning i program
Timing
Förhållningssätt
Viktiga lärdomar• Politiskt tryck garanterar att uppdraget genomförs• Tydligt uppdrag från Gd till organisationen - stöd
och tydlig styrning från operativ ledning• Förmåga hos ledning att samarbeta med experter • Små ekonomiska resurser kopplade till uppdraget• Tydlig kunskapsbaserad handlingsplan• Stöd för implementering via tvärfacklig
expertgrupp och nationell samordning• Dialog med genomförare i basen och
undanröjande av hinder
Vilka konsekvenser får en restriktiv narkotikapolitik?
• Färre ungdomar testar narkotika• Befolkningen en negativ attityd• Mindre utbud av narkotika
• Mer marginaliserade missbrukare• Sämre behandlingsresultat om inte vården möter
upp kriminalvården
Kriminalvården tillämpar de behandlingsprogram och kartläggningsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar
Narkotikamissbrukare i kriminalvården vill ha behandling
Kriminalvården välkomnar riktlinjerna – de ger möjlighet till
• behandling oavsett var narkotikamissbrukaren bor• att använda ASI kartläggningar för effektivare
behandlingsinsatser• att följa upp insatt behandling• att arbeta med läkemedelsassisterad behandling
tillsammans med beroendevården • att ge missbrukare med samsjuklighet bättre vård