Varför finns Ansvarskommittén?

Demografiska och ekonomiska utmaningar

Göteborg den 15 april 2005

AvBjörn Sundström

Sveriges Kommuner och Landsting

A N S V A R S K O M M I T T É N

Sammanfattande observationer

• Stark svensk samhällsmodell; hög kompetens, lite byråkrati, flexibilitet MEN satt under press – stora utmaningar inför framtiden

• Den demografiska utvecklingen – obalans mellan behov och resurser

• För låg andel förvärvsaktiva – ett problem• Omprövning, förändring eller avveckling av offentliga

åtaganden – diskussion behövs • Stora anhöriginsatser inom äldreomsorgen• Alltmer sammansatta och nya medborgarbehov

A N S V A R S K O M M I T T É N

Sammanfattande observationer forts.

• Stort intresse för samhällsfrågor – mindre för politiska uppdrag

• Statliga styrningen är sektorsindelad• Tillgång och kvalitet i välfärdstjänsterna varierar• Likvärdighet – vad betyder det? – hur uppnås det?• Rättighetslagstiftningen har ökat• Kommuner i samverkan – alternativ till

sammanslagningar?• Obligatoriskt utbud eller asymmetrisk

samhällsorganisation• Hälso- och sjukvården komplicerat område• Regionala tillväxtbetingelser – flernivåstyrning• EU medlemskapet påverkar

Tilläggsdirektiven• Fyra utpekade områden:

• Det samlade kommunala uppdraget• Hälso- och sjukvårdens struktur och uppgiftsfördelning• Regional utveckling och den regionala

samhällsorganisationen• Den statliga styrningen av samhällsorganisationen

– Definiera likvärdigheten• Åtagandet prövas ständigt av alla nivåer• Strukturella problem och andra problem• Slutbetänkande 28 februari 2007

Den demografiska utmaningen

Andelen unga och gamla i förhållande till andelen 19-64 åringar

0,50

0,55

0,60

0,65

0,70

0,75

0,80

0,85

19

85

19

90

19

95

20

00

20

05

20

10

20

15

20

20

20

25

20

30

20

35

20

40

20

45

20

50

År

Kvot

Förändring av antalet personer i olika åldrar

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

800

0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+

1980-2003

2003-2030

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Ålder

Kost

nad

per p

erso

n

Kommunal grundkostnad Övriga kostnaderÄldreomsorg Barnomsorg och skola

Kommunal styckkostnad, 2003

Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen

Ålder Kvinnor Män

65-74 10 700 10 200

75-79 36 700 27 900

80-84 81 400 56 000

85-89 165 400 115 700

90+ 304 200 228 000

Källa: Kommunförbundet

Födda

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

160000

1900

1903

1906

1909

1912

1915

1918

1921

1924

1927

1930

1933

1936

1939

1942

1945

1948

1951

1954

1957

1960

1963

1966

1969

1972

1975

1978

1981

1984

1987

1990

1993

1996

Kris i befolknings-frågan

Dagens80-åringar

40-talisterna

Baby-boom Baby-boom

Den demografiska utmaningen

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Pro

cen

t

Befolkningsutveckling ilokala arbetsmarknader

Andel sysselsatta inom äldreomsorgen

Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

Befolkningsförändringar i riket 1960–1999 samt prognos 2000–2050

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Döda Födda I nvandrade Utvandrade

Kostnader per capita - sista levnadsåret

050 000

100 000150 000200 000250 000300 000350 000400 000450 000

0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75-84 85-w

Landstingen Kommunerna

Äldreomsorg - beräknad behovsutveckling

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

2000 2010 2020 2030 2040 2050

2003 års kostnader peråldersgrupp

1,7 år yngre hälsomässigt sett

3,4 år yngre hälsomässigt sett

Ökad återstående medellivslängd mellan 1980 och 2003 vid olika åldrar

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

65 70 75 80 85 90 95

År

Den ekonomiska utmaningen

Bruttonationalprodukten (BNP) 1950-Miljoner kr, 2000 års priser

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Källa: SCB Data t.o.m 2003

Offentlig konsumtion 1950–2000

Genomsnittlig årlig procentuell förändring

1950–1960

1960–1970

1970–1980

1980–1990

1990–2000

Offentlig konsumtion 4,4 5,7 3,2 1,7 0,6

Demografiskt betingad efterfrågan 0,8 0,9 0,5 0,5 0,5

Differens +3,6 +4,9 +2,7 +1,2 +0,1

Källa: Långtidsutredningen

Är skattetaket nått?Kommunal medelutdebitering

kr/skr

0

5

10

15

20

25

30

35

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Statsskulden som andel av BNP 1950-2003

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

90,0

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

%

Resultat före e.o. poster i kommuner och landsting åren 1997–2008, miljarder kronor

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Mil

jard

er

kro

no

r

Kommuner Landsting Totalt

Utfall Prognos

Det långsiktiga behovet av kommunalskatt

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

55,0

2001 2010 2020 2030 2040

Pro

cent

Kommunalskatt Var går gränsen?

Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

Omfördelning av konsumtionsutrymmet

Konsumtion per capita

80

100

120

140

160

180

200

220

1980 1990 2000 2010 2020 2030

Ind

ex

Privat, enl LU:s kalkyl

Offentlig, enl LU:s kalkyl

Offentlig, kommunal anpassning och minskad ohälsa

Demografins krav

Offentlig och privat konsumtion per invånare

1950–2020 Genomsnittlig årlig procentuell förändring

1950–1960

1960–1970

1970–1980

1980–1990

1990–2000

2000–2003

2003-2020

Offentlig konsumtion 3,8 5,0 2,8 1,4 0,2 0,9 0,0

Privat konsumtion 1,8 3,0 1,3 1,4 1,2 0,8 2,0

Kvot 2,1 1,6 2,2 1,0 0,2 1,2 0,0

Källa: Långtidsutredningen

Prisutvecklingen på frisörstjänster jämfört med utvecklingen av

konsumentprisindex

0

50

100

150

200

250

LU:s slutsatser

• Efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka snabbare än de offentliga resurserna

• På sikt krävs därför nya lösningar för finansiering av välfärdstjänster

• Fördelningseffekter uppkommer – inga enkla lösningar står till buds

• Välfärdsreformer tar tid – inled reformarbetet

Hur klara det framtida välfärduppdraget?

• Fler i arbete

• Begränsad skattehöjning

• Alternativ finansiering• En effektivare verksamhet (strukturförändringar)

• Se upp med reformer och rättigheter!(skolsatsningen, LSS, friskoleproblematiken på vikande marknader, maxtaxor)

• Ett minskat välfärdsåtagande (ransonering, prioritering, ansvarsfördelning)

Sysselsättningsutvecklingen

Andel av befolkningen (20-64) i arbete

60,0

62,0

64,0

66,0

68,0

70,0

72,0

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Krympande real resursramArbetade timmar per person i befolkningen

600

650

700

750

800

850

900

1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030

Oförändrad arbetstid

Trendmässigt fallande arbetstid

Arbetskraftsdeltagande 20-24 år

65

67

69

71

73

75

77

79

81

83

85

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Sverige USA

Personer i arbete som andel av befolkningen i olika åldrar 1994-2004

Relativ förändring i procent mellan 1994 och 2004

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)

Antal sjukskrivna vid månadens slut

Sjuk- aktivitetsersättning(förtidspension) 1999 - 2003

Kostnader för ersättningar i sjukförsäkringen 2001 - 2003

2001 2002 2003 Sjukpenning 40,2 45,0 44,6 Rehabersättning 1,8 2,0 2,4 Summa 42,0 47,0 47,0

Sjuk/aktivitetsersättning 48,8 54,2 61,0 Totala kostnader för ersättningar 90,8 101,1 108,0

Orsaker till sjukfrånvaro Arbetsplatser Samhälle Anställda Regelverk Grindvakt

Om varken strukturförändringar, eller förändringar i anställdas hälsa kan förklara den höga nivån och väldiga variationerna i sjukfrånvaron i Sverige måste förklaringarna sökas någon annan stans (Ds 2003:63)

Ett arbetsmarknadsproblem!!!!

Attityder

Sjukfrånvarande och förtidspensionerade som andel av befolkningen

(relativ förändring mellan 1994 och 2004)

Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU)

Arbetslösa, förtidspensionärer och sjukpenningmottagare 1993-2002(Båda könen. Procent av antal sysselsatta personer )

2002200120001999199819971996199519941993

16

14

12

10

8

6

4

2

Arbetslösa

Summa

Förtidspensionerade och sjuk-penningmottagare, heltid

Källor: Riksförsäkringsverket (RFV) och SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), bearbetningar.

Totala ersättningar från socialförsäkringar (inklusive pensioner) i procent av total

lönesumma. 2002

70 %

57 %

47 % 45 %

37 %

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Mindre än10.000

10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än500.000

Befolkning i lokal arbetsmarknad

Utjämningssystemet – förtidspension och sjukfrånvaro

0102030405060708090

-20000 -10000 0 10000 20000

Bidrag/avgift i utjämningssystemet (kr/inv)

Oh

äls

ota

l

R2=45R2=44

Danderyd

Åsele

Huspriserna – förtidspensionen och sjukfrånvaron

0

20

40

60

80

100

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50

Tobins Q

Oh

äls

ota

l

Rättighetslagstiftning bidrar till att kostnaderna drar iväg

Bokslut Budget Prog. Nr 3 Prog. Nr 3 Kostnads-Verksamhet 2001 2002 2002 2002 ökning

tkr tkr tkr Avvikelse 01-02Netto Netto Netto %

Förskole- och fritidsverksamhet 16 701 20 245 20 920 -675 25%Grundskola och förskoleklass 42 990 45 029 45 929 -900 7%Grundsärskola 2 038 2 110 2 410 -300 18%Gymnasiesärskola 338 445 695 -250 106%Måltidsverksamhet 5 527 5 373 6 023 -650 9%S:a kultur och bildning 108 171 115 748 117 213 -1 465 8%Särskilda omsorger 6 889 7 477 7 877 -400 14%

LSS/LASS 3 063 3 836 4 836 -1 000 58%Institutionsvård, vuxna 234 230 1 330 -1 100 468%Öppen vård, vuxna 913 820 1 120 -300 23%Institutionsvård, barn o ungdom 3 741 2 778 3 933 -1 155 5%Familjehemsvård, barn o ungdom 2 510 2 898 5 778 -2 880 130%S:a individ- o familjeomsorg 27 561 27 335 34 770 -7 435 26%Mullhytteområdet 1 909 2 072 2 202 -130 15%Vikariepool 1 198 1 024 1 299 -275 8%Sjuksköterskegrupp 3 702 5 074 5 404 -330 46%S:a äldreomsorg 59081 58618 62 818 -4 200 6%

Statens styrningsproblematik

Riksdagen: Lagar

Den politiska arenan

FörordningarFöreskrifterTillsyn

Verksamheten

Kommunerna klämda!

Statlig reglering ochönskan om likformighet

Otillräckligfinansiell bas

Behov avpersonal

Medborgarnas krav påindividuell service

KOMMUNEN

Vad skall man grunda en ny regional indelning på?

1. Kommunala samverkansmönster2. Pendlingsmönster (LA-regioner)?3. Infrastrukturella stråk?4. Regionstorlek (m.a.p. folkmängd)?5. Regionstorlek (m.a.p. geografi)6. Tillväxtcentrum (”lokomotiv”)7. Sjukvård8. Universitet/högskola?9. Känsla av samhörighet (politisk och

människor emellan)?10. Befintlig administrativ indelning

(kommun, län och landsting, vägverk, banverk, nutsområden, sjukvårdsregioner etc.)