1

Vasatiden

Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige.

Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det

var den tiden då Gustav Vasa och hans söner regerade i Sverige.

Att den här tiden brukar ses som den nya tiden beror på att det hände mycket i

Europa. Nya uppfinningar hittades på, många spännande upptäcktsfärder

gjordes och man började till och med se på världen på ett nytt sätt. Religionen

förändrades också. Under medeltiden kom Kristendomen till Europa som du

säkert kommer ihåg. Under Vasatiden förändrades Kristendomen i många av

Europas länder.

Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa

men mest om vad som hände i Sverige.

Ett nytt sätt att se världen

För länge sedan trodde människorna att jorden var platt. Man trodde att jorden

låg som en platt pannkaka mitt i universum. Ovanför jorden fanns himlen som

ett halvrunt tak och under den platta jorden låg helvetet. Att man trodde så

berodde delvis på att man visste ganska lite om rymden men det berodde

också på en grekisk man som hette Aristoteles. Det var han som tänkt ut den

bild av världen som människorna trodde på.

I den nya tiden lärde sig en del människor

att titta på och forska om rymden med

stjärnkikare. Dessa män kallas astronomer.

Det var astronomerna som först upptäckte

att jorden inte var platt och att den inte

heller var centrum i universum.

Tre viktiga astronomer gjorde upptäckter som visade att Aristoteles idéer inte

stämde.

2

Nicolaus Kopernikus hette en astronom från Polen

som levde på 1400-talet var den förste vi känner till

som upptäckte att jorden var rund. Han upptäckte

också att jorden snurrade runt både solen och runt

sig själv. Kopernikus vågade inte säga rakt ut att

”Jorden är inte platt och ligger inte i mitten av

universum” eftersom kyrkans mäktiga män trodde

på Aristoteles bild av världen. Han skrev ändå en

bok om saken och hans upptäckter blev därför

viktiga för andra astronomer.

Tycho Brahe var en dansk astronom som levde på 1500-talet. Tycho Brahe

arbetade vidare på Kopernikus tankar och han kom också på att jorden var en

del i ett system av planeter som cirkulerade runt solen. Han höll med

Kopernikus om att jorden måste vara rund och en liten del i ett stort

universum. Tyvärr dog Tycho Brahe innan han hann bevisa det han visste.

Galileo Galilei levde i Italien på 15- och 1600-talen. Han var den som till slut

kände sig så säker på att både Kopernikus och Tycho Brahe hade haft rätt att

han vågade utmana kyrkans bild av världen på riktigt. Han skrev en bok om det

han visste och det blev ett väldigt liv. Den katolska kyrkan menade att jorden

måste vara centrum i universum eftersom Gud skapat jorden. De sa också att

eftersom det inte står i Bibeln att jorden är rund så måste den vara platt. Galilei

ställdes inför rätta och tvingade ta tillbaka allt han sagt om universum för att

inte bli dödad. Idag vet vi att han hade rätt.

Upptäcktsresor

Under Vikingatiden har vi läst om plundringsresor. Vi har sedan läst om

handelsresor på medeltiden. Under den nya tiden växte en ny sorts resor fram -

upptäcktsresorna. Det var nyfikna och äventyrliga män som gav sig ut på haven

för att ta reda på hur jorden egentligen såg ut. Många hade hört talas om

Indien men folk visste inte var det mystiska landet med de speciella kryddorna

3

låg. Man visste att man var tvungen att runda Afrika för att komma dit.

Problemet var att man inte visste att Afrika var så stort.

Först med att lyckas runda Afrika och faktiskt

komma till Indien var portugisen Vasco da

Gama. Han gjorde det 1498. När han kom hem

igen och berättade om sin resa kunde

portugiserna ta över handeln med kryddor i

Europa. De lyckades också erövra mycket land i

områdena kring Indien.

Andra upptäckare blev såklart nyfikna. Italienaren Christopher Columbus ville

också hitta en väg till Indien. Han trodde att man kunde resa rakt västerut

Chistopher Columbus och ett av hans tre skepp.

istället för att åka runt Afrika och på så vis komma snabbare till Indien.

Problemet var att han inte visste att en annan stor kontinent låg i vägen –

Amerika. När han seglat länge med sina skepp kom han därför fram till

Amerika. Det roliga är att han trodde att han kommit till Indien. Det är därför vi

kallar ursprungsfolket i Amerika för indianer.

4

Den kanske viktigaste uppfinningen

Många nya saker upptäcktes och uppfanns under 14- och 1500-talen. Den

viktigaste måste man nog säga var boktryckarkonsten. Det var den tyske

affärsmannen Johan Gutenberg som kom på att man kunde trycka böcker och

på sätt få många exemplar av varje bok. Tidigare hade man varit tvungen att

skriva av för hand och du kan säkert tänka dig hur jobbigt det var.

Boktryckarkonsten gjorde att man kunde trycka böcker i

många exemplar och därför blev böcker billigare. Det gjorde

att fler lärde sig läsa. Nyheter kunde spridas snabbare och

man började på 1500-talet att trycka tidningar. År 1645 kom

den första Svenska dagstidningen som hette något så

konstigt som Ordinari Post Tijdener.

Reformationen

I Tyskland levde en munk som hette Martin Luther. Han tyckte inte om att

Påven i Rom bestämde allt över kyrkan.

Det var ganska många saker han inte

gillade som kyrkan bestämde. Faktiskt

så många som 95 saker hittade han som

var fel. Därför skrev han ner 95 idéer

som han kallade teser. Han spikade upp

sina 95 teser på kyrkan i byn Wittenberg

där han bodde.

Det som irriterade Luther mest var

avlatsbreven. Avlatsbreven var en sorts

papper man kunde köpa ifall man gjort

något dumt – syndat som det kallades. Köpte man ett avlatsbrev blev man

förlåten sin synd. Luther tyckte inte att man skulle kunna köpa förlåtelse från

Gud. Dessutom menade han att det gjorde att de rika kunde synda mycket och

sedan köpa avlatsbrev medan de fattiga inte hade samma möjlighet. Han

5

ogillade också att alla bibeltexter och predikningar var på latin. Därför

översatte han bibeln till tyska så att folket skulle förstå.

Martin Luther fick många anhängare. Det ledde till att den kristna kyrkan

delades. Dels fanns den gamla katolska kyrkan och dels den nya kyrkan som

höll med Luther. Den nya kom att kallas den protestantiska kyrkan. Vad kan det

bero på tror du?

Mycket är lika mellan den katolska och protestantiska kyrkan men det finns

skillnader. Katolska präster får t ex inte gifta sig. Katoliker kan gå i kloster, det

kan inte protestanter. Avlatsbreven däremot, finns inte kvar inom katolicismen.

I Sverige

Sverige levde kvar i den gamla Kalmarunionen. Regenterna satt i Danmark och i

Sverige fanns riksföreståndare som hade i uppdrag att hjälpa den danske

kungen att styra Sverige.

En del riksföreståndare gillade inte att vara

styrda av Danmark. Kanske ville de helst

själva vara kungar. En som inte gillade det

hette Sten Sture den yngre. Egentligen

hette han Sten Svantesson men en tidigare

riksföreståndare hade hetat Sten Sture och

varit väldigt omtyckt. Därför tänkte Sten

Svantesson att om jag också kallar mig Sten Sture så kanske jag också blir

omtyckt.

Han blev omtyckt av många men inte av alla. Sten Sture ville nämligen slåss

mot danskarna och göra Sverige fritt. Kyrkan gillade inte det. Kyrkans män höll

med den danske kungen Kristian II. För att visa sin makt avsatte Sten Sture en

biskop som hette Gustav Trolle. Trolle gillade den danske kungen och därför

satte Sten Sture honom i fängelse.

6

Som hämnd tog Kristian II sex av Sten Stures män som gisslan och satte dem i

danskt fängelse, En av männen som fängslades hette Gustav Eriksson. Det

började dra ihop sig till bråk på riktigt.

Kristian II kände sig nog ganska säker. Han bestämde sig för att låta sig krönas

till kung av Sverige igen och ställa till med fest på slottet i Stockholm. Han bjöd

inte bara in sina vänner utan också sina fiender. Han lovade att allt gammalt

bråk skulle vara glömt och att alla skulle vara vänner.

Festen började trevligt. Det bjöds på massor med mat och dryck. När festen var

inne på sin andra dag låstes slottets portar och ingen fick komma ut. En av

kungens män läste upp ett brev ifrån Gustav Trolle – biskopen som sattes i

fängelse. I brevet stod det att alla Sten Stures vänner och släktingar var

brottslingar. De flesta av dem blev dömda till döden där på

slottet. Nästa dag – den 8 November 1520 – halshöggs 82

personer på Stortorget i Stockholm. Det här brukar man

kalla för Stockholms blodbad.

Svenskarna ger tillbaka

Minns du att en av dem som togs som gisslan av Kristian II hette Gustav

Eriksson? När han satt i fängelse i Danmark fick han höra om Kristians planer på

att skära halsen av svenska adelsmän. Gustav Eriksson – som vi känner som

Gustav Vasa – bestämde sig för att göra något åt saken.

Gustav Vasa lyckades fly ur danskt fängelse. Han tog sig till den tyska

handelsstaden Lübeck. Köpmännen i Lübeck var arga på kung Kristian eftersom

han seglade med krigsskepp i Östersjön och det var inte bra för handeln.

Köpmännen i staden hjälpte Gustav att hålla sig gömd undan de danska

soldaterna. Gustav blev bekymrad när han hörde att Kristian var på väg mot

Stockholm, han hörde också att Sten Sture blivit dödad.

Gustav Vasa tog sig till Kalmar i Sverige för att försöka hitta män som ville slåss

mot danskarna men det gick inget vidare. Folket i Kalmar hade förlorat många

strider mot danskarna och nu var de trötta på krig. Gustav Vasa reste då vidare

7

upp genom Sverige. Eftersom han var på rymmen var han tvungen att vara

försiktig och gömma sig hos släktingar på olika gårdar.

Gustav Vasas färd på jakt efter män som ville slåss mot danskarna slutade i

Dalarna. Det finns många berättelser om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Dessa

får du inte läsa här i men du kommer att få höra dem i klassrummet. Flera av

berättelserna är inte särskilt sanna. Gustav Vasa hade en alldeles egen

historieskrivare som hette Peder Svart eftersom han ville att historierna om

honom ge en bild av honom som en stark hjälte. En del berättelser är säkert

sanna och andra inte. Vad vi säkert vet är att Gustav Vasa reste till Dalarna och

att han där fick ihop en samling dalkarlar som till slut ställde upp för honom.

Gustav Vasa (kung mellan 1523 och 1560)

Kristian besegras

Gustav Vasa och hans armé började strida mot Danskarna. Även om det gick

bra kände Gustav att det inte skulle räcka. Han hade för få vapen och för

otränade soldater. Han tog hjälp av sina vänner köpmännen i Lübeck. Han fick

låna vapen och soldater mot att han lovade att betala med pengar när han

blivit kung.

Efter flera segrar för Gustav Vasas trupper hölls ett möte i Strängnäs den 5 juni

1523. Vid det mötet valdes Gustav Vasa till kung. Vet du vilket datum vi firar

nationaldag i Sverige? Kan du se något samband?

Vid mötet i Strängnäs var också en hel del

tyska köpmän från Lübeck med. Det

bestämdes hur svenskarna skulle betala

tillbaka sina skulder. Som tack för hjälpen

fick Gustav Vasa också lova att svenskarna

skulle göra alla sina affärer med Lübeck.

Kristian visste nu att han vad slagen. Han

var tvungen att ge upp och resa hem till

8

Danmark och ett par veckor senare red Gustav Vasa in i Stockholm som

Sveriges nye kung. Gustav Vasas seger över danskarna blev också slutet för

Kalmar unionen. Efter drygt 130 år upplöstes unionen.

Sverige var nu ett fritt land men det hade kostat. Många människor hade dött i

striderna och landet hade stora skulder till Lübeck. Som ny kung förstod Gustav

Vasa att han var tvungen att fixa fram pengar, och det ganska snabbt och han

hade en idé.

Reformationen i Sverige

Kommer du ihåg Martin Luther, han som ville reformera (=förändra) den

katolska kyrkan så att protestantismen föddes? Vad har då det med Gustav

Vasa att göra? Jo, Gustav Vasa visste att kyrkan hade pengar. Han visste också

att inom protestantismen var påven inte kyrkans chef så han tänkte att om

Sverige blir protestantiskt kan kungen bli chef över kyrkan, och alla kyrkans

pengar.

Gustav Vasa tog kontakt med en man som hette Olaus Petri, ja egentligen hette

han Olof Petterson men han hade varit nere i Wittenberg och studerat med

Martin Luther som lärare. Därför tyckte han att det lät finare med namnet

Olaus Petri. Gustav Vasa gjorde Olaus Petri till präst i storkyrkan i Stockholm.

Där predikade Petri om hur mycket bättre de var med protestantism än

katolicism. Prästerna gillade inte Olaus Petri men det spelade ingen roll. Petri

hade kungens stöd. Det hela ledde till att Sverige efter ett beslut i Västerås

riksdag 1527 blev ett protestantiskt land. Kungen blev kyrkans chef och kunde

därför ta alla kyrkans pengar. För att få igenom sin vilja var Gustav tvungen att

ha adelsmännen på sin sida. För att få det bestämdes det vid riksdagen att

adelsmännen skulle få tillbaka de gårdar deras släktingar för länge sedan skänkt

till kyrkan.

9

Gustav Vasa tar kyrkans rikedomar

Så fort Gustav Vasa blivit chef över kyrkan skickade han ut sina fogdar i landet

för att hämta in alla skatter kyrkorna hade. Han samlade in silverljusstakar,

krucifix och annat värdefullt som han samlade i källaren under slottet i

Stockholm. När Sverige inte längre var katolskt tyckte inte Gustav Vasa att det

behövdes några kloster längre. De flesta klostren rev han. Några lät han vara

men han tog ut så höga skatter av dem att de till slut inte längre kunde hålla

igång någon verksamhet. Att bygga upp ett katolskt Sverige hade tagit flera

hundra år, Gustav Vasa lyckades riva ner det på bara lite mer än tio år.

I många år beskrevs Gustav Vasa som en hjälte men idag vet vi mer.

Hjältebilden av honom berodde mycket på att det var så Peder Svart beskrev

honom. Idag vet vi att Gustav Vasa kunde vara både elak och respektlös och att

han ofta lät döda folk han inte gillade. Vi vet också att han retade upp många

människor med sitt hänsynslösa sätt. De flesta blev rädda men några vågade

protestera.

Klockupproret och Dackefejden

En av de mest kända protesterna är det så kallade klockupproret. Gustav Vasa

hade tagit ifrån kyrkan både rikedomar och gårdar. Med rikedomarna kunde

han börja betala tillbaka skulderna till Lübeck. Trots det fick han en hel del

fiender. Många tyckte att han gått för långt i sin plundring av kyrkorna.

Argast av alla var bönderna i Leksand i Dalarna.

När de fick veta att Gustav Vasa bestämt att alla

kyrkklockor skulle monteras ner. Klockorna var av

brons och det var ett väldigt bra material att göra

kanoner av. Gustav tänkte därför smälta mer

kyrkklockorna och sedan gjuta kanoner av

bronset.

När kungens fogdar kom till Leksand för att ta

kyrkklockorna anfölls de av arga bönder. Fogdarna

tvingades fly och bönderna kände sig nöjda. Det

10

slutade ändå inte bra för bönderna. När Gustav Vasa fick höra om

klockupproret reste han själv till Dalarna. Där pekades ledarna för upproret ut

och de flesta av dem dömdes direkt till döden och halshöggs meddetsamma.

Det var viktigt för Gustav Vasa att folk såg halshuggningarna. Varför tror du att

han tyckte det?

Ett annat berömt uppror vad den så kallade Dackefejden (fejd betyder strid).

Den kallas så för att upprorsledaren var en småländsk bonde

som hette Nils Dacke. Bönderna i Småland var irriterade på

Gustav Vasa för att de tyckte att han lade sig i allting. Han

skrev många brev där han talade om för folk vad han tyckte

de gjorde för fel. Bönderna i Småland sålde en hel del oxkött

till Danmark eftersom danskarna betalade bättre än

svenskarna. När Gustav Vasa fick höra det skrev han i ett brev

att de var tvungna att sälja sitt kött till andra svenska

landskap.

Nils Dacke blev mycket irriterad, inte bara över förbudet att sälja kött till

danskarna utan också över att man kunde få böter ifall man högg ner träd på

sin egen gård. Gustav Vasa menade nämligen att alla träd i Sverige tillhörde

kronan. Och kronan – var samma sak som kungen.

Tillsammans med andra småländska bönder skapade Nils Dacke en bondearmé

som dödade flera av kungens fogdar i Kalmar 1542. Upproret spred sig och

även i andra landskap slog bönder ihjäl fogdar. Gustav Vasa blev orolig

eftersom hans egen armé inte var så stark. Han behövde fler soldater och

bättre vapen. För att få tid att skaffa vapen och soldater låtsades han hålla med

bönderna och striderna slutade.

Året efter hade Gustav Vasa fått ihop en bra armé som han skickade till

Småland. De småländska bönderna hade inte en chans mot kungens

upprustade armé så de tvingade ge upp i strid efter strid. Nils Dacke flydde till

Blekinge men kungens män han ifatt honom och sköt ihjäl honom. De satte

sedan upp Nils Dackes huvud på en påle utanför Kalmars stadsport så att folk

kunde se det. Precis som i Dalarna var det viktigt att alla fick se hur illa det gick

för upprorsmän. Det som gör Dackefejden så känd är att en armé av bönder

11

faktiskt kunde göra motstånd mot kungens soldater i över ett år. När alla

striderna var över hade många människor dött en blodig död.

Från valrike till arvrike

Innan Gustav Vasas tid var Sverige ett valrike. Det betyder att stormännen

valde kung. Var de missnöjda med kungen kunde de avsätta honom och välja

en ny. Alla upproren mot Gustav Vasa gjorde honom rädd. Tänk om

stormännen skulle vilja avsätta honom. När han slagit ner många uppror kände

han sig stark nog att föreslå en förändring. Det gjorde han vid en riksdag i

Västerås 1544. Då lyckades han få igenom ett beslut om att Sverige skulle bli

ett arvrike. Det betydde att stormännen inte längre kunde välja och avsätta

kungen. Istället skulle kungakronan gå i arv till kungens barn. Gustav Vasa

kände sig då mycket tryggare. Nu visste han att han skulle få vara kung ända

fram till sin död och att efter honom skulle hans äldste son Erik, som nu blev

kronprins, bli kung. Släkten Vasa ärvde sedan kungakronan i över 150 år. Än

idag är Sverige ett arvrike och även om släkten Vasa inte längre regerar så är

faktiskt vår kung

släkt med Gustav

Vasa.

Gustav Vasa var

gift tre gånger och

fick elva barn. Två

av dem dog när de

var små. Tre av

dem skulle bli

kungar senare i

sina liv. De som

blev kungar var

Erik, Johan och

Karl. Gustav Vasas

tre fruar hette

Katarina av

12

Sachsen Lauenburg (med henne fick han sonen Erik), Margareta Leijonhufvud

(med henne fick han tio barn varav två dog) och Katarina Stenbock (Katarina

och Gustav fick inga barn tillsammans).

1560 dog Gustav Vasa. Han hade då förändrat Sverige på många sätt. De

viktigaste förändringarna var att

Sverige blev protestantiskt

Landskapen inte längre fick bestämma själva eftersom kungen fick i stort

sett all makt

Den svenska staten blev rik och mäktig

Sverige blev ett arvrike

Gustav Vasas söner

Erik XIV (kung mellan 1560 och 1568)

Gustav Vasas äldste son Erik hade stora planer. Redan

innan han blev kung hade han bestämt sig för att gifta

sig med Elisabet som var drottning av England. Erik

tänkte att då skulle han kunna regera över både

Sverige och England. Nu blev det inte så. Erik

tvingades nämligen avbryta sin resa till England – dit

han skulle åka för att fria till Elisabet – eftersom hans

pappa, Gustav Vasa, dog när han var på väg till

England.

Erik blev kung och hade inte tid att resa till England.

Istället skickade han en tavla med ett porträtt av sig

själv till Elisabet men hon tackade nej till Eriks frieri.

Hon hade faktiskt inte en tanke på att dela makten över England men någon

Svensk kung.

13

Istället gifte sig Erik med en ung flicka som hette Karin Månsdotter. I Sverige

tyckte man att det var en stor skandal. Karin Månsdotter var nämligen dotter

till en enkel fångvaktare. Adelsmännen i Sverige tyckte att en svensk kung

skulle ha en finare drottning än en fångvaktardotter.

Erik hade inte varit kung länge när han kom i bråk med sin bror Johan. Det var

nämligen så att alla svenskar inte gillade att Sverige blivit protestantiskt. Många

tyckte att Sverige borde bli katolskt igen. Eriks bror Johan hade gift sig med en

katolsk kvinna från Polen, Katarina Jagellonica. Katolikerna i Sverige tyckte att

Johan skulle kunna bli en bra kung. Johan ville gärna bli kung och såg sin chans

att ta makten från sin bror.

Erik var i sin tur arg för att Johan gift sig med en polska eftersom han såg

polackerna som fiender. Sverige och Polen var osams om landområden i

Baltikum. Erik tyckte nu att Johan stod på Polens sida. Därför satte han Johan

och hans fru Katarina i fängelse. I fängelset fick de en son som hette Sigismund.

Samtidigt krigade Erik mot Danmark i det som kallas ”Det nordiska

sjuårskriget”. Det var ett mycket blodigt krig som handlade om var gränsen

mellan Sverige och Danmark skulle gå. Det tråkiga var att de människor som

bodde i gränstrakterna inte ville ha krig. Där hade svenskar och danskar bott

grannar i många år och var vänner. När kriget väl var slut hade varken Sverige

eller Danmark vunnit.

Krigen, bråket med Johan och oron för fienden Polen var säkert saker som

gjorde Erik orolig. Inte bara orolig förresten. Han var väldigt misstänksam och

förvirrad. Han misstänkte sina närmaste för att vilja döda honom. Många

trodde att han faktiskt blivit tokig. Han kastade flera av sina närmaste i fängelse

för att han trodde att de ville honom illa. När han sedan också lät döda några

av sina närmaste män fick hans bröder nog. De avsatte honom 1568. Eriks bror

Johan blev ny kung. Eftersom Erik hade en hel del anhängare såg Johan till att

hålla honom i fängelse. Han flyttades ofta mellan olika fängelser så att hans

vänner skulle kunna frita honom.

Till slut dog Erik på Örbyhus slott i Uppland 1577. Det sägs att han mördades

med förgiftad ärtsoppa men ifall det är sant vet vi inte.

14

Johan III (kung mellan 1568 och 1592)

Under Johans tid förde Sverige en del krig. Krig som

handlade om kontroll över Östersjön. Östersjön var

centrum för väldigt mycket handel, därför fanns det

mycket rikedomar att tjäna för det land som hade

störst kontroll över Östersjön. Johan krigade mot

Ryssland under sin tid som kung. Den ryske Tsaren

(rysk kejsare) Ivan gillade inte att Sverige hade så

stor makt över Östersjön. Sverige bestämde över

Finland och Estland. Därför kunde Svenskarna ta

tullavgifter för ryska handelsfartyg. Ivans tanke var

att erövra Narva från Svenskarna och få en rysk hamn i Östersjön. Kriget mellan

Sverige och Ryssland pågick i 25 år. När kriget slutade 1595 hade Sverige

vunnit.

Johan var en kung som ville att han skulle

bli ihågkommen som en stor

slottsbyggare. Han byggde och rustade

upp flera slott. Bland annat lät han göra

slottet Tre Kronor i Stockholm jättefint.

Många tyckte att han slösade bort de

pengar Gustav Vasa tjänat på för många

slottsbyggen.

Under medeltiden blev adelsmännen befriade från skatt eftersom de höll

kungen med hästar och vapen. De adelsmän som inte hade råd med det blev

däremot av med sin adelstitel. Det här ändrade Johan på. Han lät de fattigare

adelsmännen få fortsätta vara adelsmän och slippa betala skatt.

Johan var som du vet gift med en polsk kvinna. Därför ville han få den svenska

protestantiska kyrkan att bli mer lik den katolska kyrkan. I sin ”Röda bok” skrev

han att han ville liva upp gudstjänsterna. Han ville att man skulle börja dyrka

helgon och göra korstecken igen. Det här var typiska katolska seder men Johan

gillade katolicismen.

15

Sigismund (kung mellan 1592 och 1599)

År 1592 dog Johan. Som du vet hade Sverige blivit

ett arvrike. Därför ärvde Johans son Sigismund –

han som fötts i fängelse – kungakronan.

Sigismund var faktiskt kung redan innan, fast av

Polen. Polen var inget arvrike och de polska

stormännen hade valt Sigismund till kung

eftersom de trodde att han skulle bli en bra kung.

Hans frus bror hade varit kung i Polen och

polackerna visste såklart att Sigismund var av

kunglig familj.

I Sverige blev det ganska snabbt problem. Sigismund var nämligen katolik och

de protestantiska svenska stormännen ville inte ha en katolsk kung. Dessa

protestantiska stormän vände sig till Sigismunds farbror – Gustav Vasas yngste

son – Karl som var hertig och därför brukar kallas Hertig Karl i historieböckerna.

Tillsammans med Hertig karl höll stormännen ett möte i Uppsala 1593 där man

bestämde att:

Att bibeln var det viktigaste att lyda i Sverige.

Att Sverige inte skull lyda order från påven i det katolska Rom.

Protestantismen skulle gälla. Eftersom Martin Luther ”uppfunnit”

protestantismen kallade sig svenskarna för lutheraner.

Johan den III’s röda bok skulle avskaffas.

Sigismund gillade naturligtvis inte det som bestämts i Uppsala. Han var ju

katolik. Det är viktigt att veta att det faktiskt fanns en hel del katoliker i Sverige

och de sökte sig till Sigismund för att få hjälp men också skydd eftersom många

var rädda för de protestantiska stormännen och prästerna.

Sigismund reste då från Polen till Sverige för att ställa saker och ting till rätta

och göra upp med sin farbror Hertig Karl. Det slutade nu inte så bra för

Sigismund. Vid ett stort slag vid Stångebro i Linköping besegrade Karls trupper

Sigismunds i vad som brukar kallas för Linköpings blodbad. Sigismund tvingades

16

lämna kronan 1599. Det skulle ändå dröja några år innan Karl blev kung i

Sverige och fick namnet Karl IX.

Karl IX (kung mellan 1604 och 1611)

När Sigismund avsatts tog Karl en blodig hämnd på

Sigismunds anhängare. I den finska staden Åbo

avrättade Karl 20 av Sigismunds män. Mellan 1599

och 1604 kan man säga att karl och Sigismund

krigade om att vara Kung i vad som faktiskt är det

enda inbördeskriget vi har haft i Sverige.

Sigismund fick ge sig och Karl blev kung 1604. Många

säger att karl var mycket lik sin pappa Gustav Vasa

till sättet. Han var tjurig och ofta på dåligt humör

men kunde också skämta när han hade lust. Karl IX

var precis som sin pappa envis och arbetsam. Han var inte heller intresserad av

att bygga stora slott som hans bröder varit. Därför hade han lättare att vara

sparsam och under karl IX’s tid som kung blev den svenska kronans rikedom

större igen.

Precis som Gustav Vasa ville Karl bestämma allt själv. Han var noga med att

adelsmännen inte skulle få mer makt än de hade. Därför blev han omtyckt av

bönderna. Dessutom lyssnade han mycket på vad bönderna tyckte. Det gjorde

han inte för att han tyckte särskilt mycket om bönderna utan för att det var

viktigt att ha bönderna på sin sida eftersom han var ovän med många

adelsmän.

Dessutom tog han ut högre skatter av bönderna än någon tidigare kung. De

höga skatterna gjorde att han kunde

betala kriget mot katolikerna i Polen.

Bönderna protesterade inte eftersom de

var rädda för katolicismen och tyckte att

det var bra att Karl höll katolikerna

borta. Kungen hade nämligen sagt till

bönderna att katolikerna var farliga för

17

svenska bönder.

Precis som tidigare Svenska kungar krigade karl IX också mot danskarna. Som

vanligt var man oense om var gränsen mellan Sverige och Danmark skulle gå.

Kung karl skrev ett brev till den danske kungen där han föreslog att de båda

kungarna skulle mötas man mot man istället för alla stora slag där en massa

människor dog. Det blev ändå inget möte. Karl blev sjuk och reste till Nyköpings

slott där han dog 1611.

När karl IX dog brukar man säga att Vasatiden tog slut. Han var den siste av

Gustav Vasas söner som regerade i Sverige. Efter Vasatiden kom en tid som

brukar kallas för Stormaktstiden. Den får du läsa om senare men du kan ju

fundera över varför den kallas Stormaktstiden. Vad kan det bero på?