Vattenförsörjningsplan

för Kungsbacka kommun

Utarbetad av

Teknik, VA-planering

Mikael Lindgren

Datum 2014-04-14

Rev. 2020-08-25

i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING i-iii 1 INLEDNING 1

1.1 Syfte och avgränsning 1 1.2 Bakgrund 1

2 METODIK 2 3 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3

3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3 3.1.1 Administrativa uppgifter 3

3.1.2 Vattentäkten 3 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden 3

3.1.4 Råvattenstatus 4 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 4 3.1.6 Skyddsområde 5 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt 5

3.2.1 Administrativa uppgifter 5 3.2.2 Vattentäkten 5

3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden 5 3.2.4 Råvattenstatus 6 3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 6 3.2.6 Skyddsområde 6 3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt 7

3.3.1 Administrativa uppgifter 7 3.3.2 Vattentäkten 7

3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden 7 3.3.4 Råvattenstatus 7 3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 8 3.3.6 Skyddsområde 8

4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER 9

5 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING 10

6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER 11 7 POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 12 7.1 Sjöar 12 7.2 Vattendrag 12 7.3 Grundvatten 13

ii

8 PRIORITERING AV DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 14

8.1 Sjöar 14 8.1.1 Lygnern 14 8.1.2 Skärsjön 15 8.1.3 Stensjön 16 8.1.4 Stora Horredssjön 18 8.1.5 Sundsjön 19 8.2 Vattendrag 21 8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken 21 8.2.2 Fälån 22 8.2.3 Getabäcken och Lillån 23

8.2.4 Rolfsån – mynningen till Stensjön 24 8.2.5 Stockaån 26 8.2.6 Sundtorpsån 27

8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rambäcken och Löftaån Norr om Rambäcken 28

8.2.8 Kungsbackaån – mynningen till Lindome 29

8.3 Grundvatten 30 8.3.1 Fjärås Bräcka 30 8.3.2 Gällinge 31 8.3.3 Öjersbo 32 8.3.4 Förlanda 32

9 BEDÖMNING AV PRIORITERADE DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 32

9.1 Kapacitet 37 9.1.1 Kapacitet för prioriterade sjöar 37 9.1.2 Kapacitet för prioriterade vattendrag 38 9.1.3 Kapacitet för prioriterade grundvattenförekomster 38 9.2 Vattenkvalitet 39 9.2.1 Vattenkvalitet för prioriterade sjöar 39 9.2.2 Vattenkvalitet för prioriterade vattendrag 39 9.2.3 Vattenkvalitet för prioriterade grundvattenförekomster 40 9.3 Hot och påverkan 40 9.3.1 Hot och påverkan för prioriterade sjöar 42 9.3.1.1 Lygnern 42 9.3.1.2 Stora Horredssjön 43 9.3.2 Hot och påverkan för prioriterade vattendrag 44 9.3.2.1 Kungsbackaån 44 9.3.2.2 Lillån 45 9.3.2.3 Löftaån 46 9.3.2.4 Sundtorpsån 47

9.3.3 Hot och påverkan för prioriterade grundvattenförekomster 48 9.3.3.1 Fjärås Bräcka 48 9.3.3.2 Förlanda 50 9.3.3.3 Gällinge 51 9.3.3.4 Öjersbo 52

iii

9.4 Allmänna skydd 53 9.4.1 Allmänna skydd för prioriterade sjöar 54 9.4.1.1 Lygnern 54 9.4.1.2 Stora Horredssjön 55

9.4.2 Allmänna skydd för prioriterade vattendrag 56 9.4.2.1 Kungsbackaån 56 9.4.2.2 Lillån 57 9.4.2.3 Löftaån 57 9.4.2.4 Sundtorpsån 58 9.4.3 Allmänna skydd för prioriterade grundvattenförekomster 59 9.4.3.1 Fjärås Bräcka 59 9.4.3.2 Förlanda 59 9.4.3.3 Gällinge 60 9.4.3.4 Öjersbo 60

9.5 Befintliga värden 61 9.5.1 Befintliga värden för prioriterade sjöar 61 9.5.1.1 Lygnern 61 9.5.1.2 Stora Horredssjön 61 9.5.2 Befintliga värden för prioriterade vattendrag 61 9.5.2.1 Kungsbackaån 61 9.5.2.2 Lillån 62 9.5.2.3 Löftaån 62 9.5.2.4 Sundtorpsån 62 9.5.3 Befintliga värden för prioriterade grundvattenförekomster 62 9.5.3.1 Fjärås Bräcka 62 9.5.3.2 Förlanda 62 9.5.3.3 Gällinge 62 9.5.3.4 Öjersbo 63 9.6 Sammanställning – prioriterade ytvattenförekomster 63 9.7 Sammanställning – prioriterade grundvattenförekomster 64

10 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 65

10.1 Förslag till åtgärder 65 10.2 Rekommendationer till översiktsplanen 65

REFERENSER 66 BILAGOR 1. Kapacitetsberäkning sjöar 2. Kapacitetsberäkning vattendrag

1

1. INLEDNING 1.1 Syfte och avgränsning Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Lämplig tidshorisont för vattenförsörjningsplanen är år 2050. Vattenförsörjning måste nämligen planeras långsiktigt eftersom investeringar i anläggningar och ledningsnät ofta kan förväntas ha lång livslängd. I planen skall yt- och grundvattenresurser inom kommunen inventeras. De förekomster som kan vara av intresse för en framtida allmän dricksvattenförsörjning skall identifieras och sedan bedömas med avseende på kapacitet, kvalitet, hot, skydd och befintliga värden. I samband med arbetet kan eventuella problemområden uppmärksammas och lämpliga mål och åtgärder rekommenderas. Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett av underlagen till den kommunala översiktsplanen. Denna rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern. Rapporten följer i stort sett Länsstyrelsen Västra Götalands Län rapport 2006:99 om vattenförsörjningsplaner i uppställning och innehåll.

1.2 Bakgrund Vattenförsörjningsplaner omfattas av det nationella och regionala miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Det är kommunernas ansvar att ta fram lokala vattenförsörjningsplaner. Det är lämpligt att ett och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. Länsstyrelser, kommunalförbund och vattenmyndigheter kan sedan använda materialet för att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en sådan plan och i Halland har arbetet påbörjats under 2013 på initiativ av länsstyrelsen. Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år 2021. Arbetet med direktivet sker parallellt med det arbete som görs enligt miljömålen. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har beslutat om ”Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2009-2015”. De åtgärder som här föreslås för skydd av dricksvatten förväntas medföra att långsiktiga vattenförsörjningsplaner som också inbegriper reservvattenberedskap tas fram i alla berörda kommuner.

2

2. METODIK Metodiken som används i denna rapport följer flödesschemat enligt figur 1.

Figur 1. Metodik för vattenförsörjningsplanens genomförande.

Nuvarande vattenförsörjning

Potentiella dricksvattenförekomster i Kungsbacka kommun Sjöar, vattendrag och grundvatten

Prioriterade dricksvattenförekomster Sjöar, vattendrag och grundvatten

Förslag till mål och åtgärder, slutsatser, rekommendationer till översiktsplanen

Bedömning – Behov idag och fram till 2050 Naturliga förutsättningar

Bedömning – kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd, befintliga värden

3

3. NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3.1.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: Sent 60-tal Verksamhetsområde: Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik Producerat vatten: 5047000 m3 eller 160 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 64967 (år 2012) Skyddsområde fastställt: 2012 (Började gälla 1 nov 2013 och ersatte äldre skyddsbestämmelser från 1985.) Tillstånd för vattenverksamhet: Vattendom VA 49/81 3.1.2 Vattentäkten Fjärås Bräcka är huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun och är belägen ungefär 1 mil sydost om Kungsbacka. Det är en grundvattentillgång som förstärks med infiltration av sjövatten från sjön Lygnern. Intagsdjupet på råvattenledningen är ca 25 m. Vattnet pumpas upp till 6 stycken bassänger, vardera med arean 500 m2, belägna på andra sidan åsen där det infiltrerar ner till grundvattnet i marken. Vattnet filtreras i marken på sin väg mot sex grundvattenbrunnar som ligger nära stranden. Från anläggningen pumpas vatten som är en blandning av inducerat- och infiltrerat vatten från sjön samt naturligt grundvatten. Innan distribution alkaliseras vattnet till pH ca 8,0. Dricksvattnet passerar också UV-ljus för desinfektion. Dricksvattnet kloreras normalt inte i Kungsbacka, men det är förberett för klordosering. 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden Vattentäkten ligger i en randbildning av morän från den senaste istiden. Jordmaterialet har en heterogen sammansättning med skikt av såväl lera som morän i det grövre och mer välsorterade materialet. Isälvsmaterialet är således övervägande grovkornigt med vissa skikt av finkornigt material. Randbildningen har en nordsydlig riktning och dämmer mot öster upp Bräckaviken i Lygnern. Mot väster utbreder sig en lerslätt. Grundvattennivån i Bräckan är under naturliga förhållanden högre än Lygnerns nivå. Grundvattenläckage torde därför under opåverkade förhållanden ha skett både mot Lygnern i öster och mot lerslätten i väster. Kommunens vattenuttag har medfört att grundvattennivån har avsänkts till en nivå ca 2 m under sjöns yta. Det medför att sjövatten induceras till grundvattenmagasinet – läckage sker alltså i motsatt riktning jämfört med naturliga förhållanden. Infiltrationen innebär att det naturliga tillrinningsområdet förändras. Tillrinningsområdet för vattentäkten består således av grundvattenbildningsområdet och sjön Lygnerns tillrinningsområde. Ungefär 12 l/s av vattnet som produceras kommer från naturlig grundvattenbildning och ca 36 l/s från inducerat sjövatten. Resten, ca 90 l/s, tillförs genom infiltration av sjövatten i bassängerna (Bothniakonsult 2005).

4

3.1.4 Råvattenstatus Vattnet i sjön Lygnern är mjukt (ca 1ºdH) och har ett pH-värde på ca 6,5. Färgtalet är ca 40 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är ca 24 mg/l. Metallhalterna är låga. E-coli bakterier har påvisats. I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (ca 3ºdH), men är ändå mjukt för att vara ett grundvatten. pH-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger mellan ca 20 och 50 mS/m. Vattnets låga hårdhet kan förklaras av att en del av grundvattnet har uppkommit genom infiltration eller induktion av ytvatten från sjön. Problem med Bekämpningsmedel Nej Radon Nej Arsenik Nej Tungmetaller Nej (Lygnern bedöms ej uppnå god kemisk

status före 2015 – kvicksilverhalten är för hög)

Uran Nej Bakterier Nej Petroleumkolväten Vet ej Nitrat Nej Klorid Nej Kommentar Annat riskobjekt avser flyg 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Vattenförbrukningen är i medeltal 160 l/s (år 2012). På ett år får enligt vattendom 6,0 miljoner m3 tas ut, dock maximalt 660 000 m3 under en och samma månad. Maximalt får 150 l/s ytvatten infiltreras i anläggningen. När taket på uttaget nås beror på hur mängden odebiterat vatten i systemet utvecklas framöver. Är svinnet ca 25 % som idag, nås gränsen år 2022. Ökar läckaget till 30 % nås gränsen istället år 2019. Är läckaget 35 % nås gränsen redan år 2015. Minskar läckaget till 20 %, vilket är målet i Kungsbacka kommun, nås gränsen först 2025. Sjövattnet pumpas från Lygnern och i en ledning genom åsen samt fördelas ut till infiltrationsbassängerna. Därifrån strömmar vattnet genom grusåsen i vilken det sker en rening och förädling av sjövattnet till konstgjort grundvatten. Detta vatten blandar sig med det naturliga grundvattnet och vatten som inducerats från sjön.

5

Grundvatten pumpas upp och passerar en flödesmätare. Efter denna passerar vattnet en barriär som består av en uv-anläggning och därefter tillsätts alkali. Vattnet blandas i en statisk mixer och pH-värdet mäts innan det leds till en vattenreservoar med två volymer om vardera 500 m3. Efter att vattnet passerat reservoaren mäts utgående flöde och pH. Om pH-värdet överstiger satta larmgränser i SCADA-systemet blockeras flödet till ledningsnätet. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket i Fjärås Bräcka försörjer Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik med dricksvatten. Ledningsnätet utgörs av ca 80 mil dricksvattenledningar. På nätet finns 17 tryckstegringsstationer och 6 reservoarer. 3.1.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Fjärås Bräcka år 1985 i samband med att vattendom beviljades för vattentäkten. Kungsbacka kommun har nyligen sett över skyddet av vattentäkten och nya föreskrifter beslutades i mars 2012. De nya reglerna började gälla 1 november 2013 och är i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för vattenskyddsområden (handbok 2010:5). 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt 3.2.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1981 Fastighet: Gällinge 1:3 Verksamhetsområde: Gällinge Producerat vatten: 3462 m3 eller 0,11 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 50 Skyddsområde fastställt: 2010 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej 3.2.2 Vattentäkten Vattentäkten utgörs av två grusfilterbrunnar som är placerade vid vattenverket i Gällinge. Råvattnet har aggressiva egenskaper. Gällinge vattenverk byggdes under 2017 om till tryckstegringsstation och är numera reservvattentäkt. Gällinge med omnejd matas med vatten från Fjärås Bräcka.

6

3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden Vid vattentäkten är jordarten sandig morän. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda. 3.2.4 Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett pH-värde på ca 5,6. Färgtalet är < 5 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8 mS/m. Aluminiumhalten bör inte vara högre än 0,1 mg/l för att undvika slambildning i ledningsnätet, men ligger på 0,09-0,25 mg/l. Problem med Bekämpningsmedel Nej Radon Nej Arsenik Nej Tungmetaller Nej Uran Nej Bakterier Nej Petroleumkolväten Nej Nitrat Nej Klorid Nej 3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt 3.2.2. 3.2.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Gällinge år 2010.

7

3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt 3.3.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1960-talet, men från 1978 i kommunal regi Fastighet: Öjersbo 1:29 Verksamhetsområde: Öjersbo Producerat vatten: 5743 m3 eller 0,18 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 150 Skyddsområde fastställt: 2009 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej 3.3.2 Vattentäkten Vattenverket kan förses med vatten från två brunnar. Den ena är en grävd brunn medan den andra är djupborrad. Råvattnet pumpas mot ett filter som reducerar halterna av järn och mangan. Filtret tar även bort kolsyra och frigör kalcium, vilket medför ett mer alkaliskt och hårdare vatten. För att ytterligare höja pH-värdet doseras lut. Efter behandling leds vattnet till två lågreservoarer om vardera 10 m3. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det distribueras. 3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda. 3.3.4 Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1,1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett pH-värde på ca 6-8. Färgtalet är < 5 mg Pt/l med något undantag och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8-24 mS/m. Aluminiumhalten är ca 0,05-0,06 mg/l.

8

Problem med Bekämpningsmedel Nej Radon Nej Arsenik Nej Tungmetaller Nej Uran Nej Bakterier Nej Petroleumkolväten Nej Nitrat Nej Klorid Nej 3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt 3.3.2 Om pH-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket försörjer Öjersbo med dricksvatten. 3.3.6 Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Öjersbo år 2009.

9

4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER Det har funnits en allmän vattentäkt vid Staragården på Onsalahalvön. Skårsjön var huvudvattentäkt för Kungsbacka innan anläggningen i Fjärås Bräcka anlades i slutet på 60-talet.

10

5 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING Vattenförbrukningen i Kungsbacka kommuns ledningsnät är ca 160 l/s (2014). Om Kungsbackas befolkning ökar med ca 1000 personer per år beräknas erforderlig dricksvattenproduktion till ca 350 l/s år 2100. Kungsbackas reservvattenförsörjning sker idag via sammankopplingar med Varberg (20 l/s), Mölndal (50 l/s) och Göteborg (5 l/s). På sikt planeras förbindelser med 70 l/s i vardera riktningen för reservvattenutbytet med Mölndal och Varberg. Motsvarande siffra är 60 l/s för Göteborg på kort sikt och 100 l/s på längre sikt. Total reservvattenkapacitet efter utökning och uppdimensionering är således 240 l/s.

Figur 2. Reservvattenförsörjning.

11

6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER Nedan listas de privata vattenförekomster där produktionen överstiger 10 m3 per dygn eller som försörjer fler än 50 personer, vilket är gränsen för att livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 skall gälla. Sönnerbergens vattensamfällighetsförening Fastighet: Ekerna 1:32 Antal hushåll: 90 Medeluttag: 40 m3/d Enebackens tomtägarförening Fastighet: Gällinge-Skår 2:43 Antal anslutna personer: 59 Medeluttag: 12 m3/d Lunnabergs samfällighetsförening Fastighet: Lunna 9:6 Antal anslutna personer: 85 Medeluttag: 15 m3/d

12

7. POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER För identifiering av potentiella dricksvattenförekomster inom kommunen har vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas VISS-databas använts. I databasen redovisas både yt- och grundvattenförekomster. Kartor över vattenförekomsterna nedan finns i kapitel 5.

7.1 Sjöar De sjöar i databasen som har en yta > 0,5 km2 och ett djup på minst 10 m bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Dessa sjöar är: Namn på sjö Area [km2] Max djup [m] Lygnern 32 49 Skärsjön 1,2 22,5 Stensjön 3 21,5 Stora Horredssjön 5,8 42 Sundsjön 0,8 18,5 7.2 Vattendrag De avrinningsområden i kommunen som är större än 30 km2 bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Nedan har vattendrag indelats efter delavrinningsområde: Namn på vattendrag Area delavrinningsområde [km2] Bäck till Löftaån från Älgaremosse Kroksjöbäcken Löftaån söder om Rammbäcken

62,9

Fälån 30,9 Getabäcken Lillån (mynnar i Kungsbackaån)

38,4

Rolfsån 30,8 (mynningen till Hjälm) Stockaån 34,9 Sundtorpsån 33,2 Flera delavrinningsområden kan vara seriekopplade och kan på så vis nå upp till bedömningsgränsen på 30 km2. Nedan listas de vattendrag som det berör:

13

Namn på vattendrag Area summa delavrinningsområden [km2] Kullagärdsbäcken Skärbäck Rammbäcken Löftaån norr om Rammbäcken

64,2

Kungsbackaån ca 30 km2 inom Kungsbacka kommun (Hela avrinningsområdet är 302 km2)

7.3 Grundvatten Följande grundvatten bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst: Fjärås Bräcka Gällinge Öjersbo Förlanda Av dessa grundvattenförekomster är endast Fjärås Bräcka och Förlanda med i VISS-databasen. Övriga förekomster har ändå tagits med eftersom de är betydelsefulla för befintlig vattenförsörjning.

14

8. PRIORITERING AV DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Vattenförbrukningen i Kungsbacka kommuns ledningsnät är ca 160 l/s (2012). Reservvatten mellan Mölndal och Kungsbacka kommer att möjliggöras genom en förbindelse mellan Lindome och Anneberg med en kapacitet på ca 70 l/s. Från Varberg och Göteborg kan ca 20 l/s erhållas. Diskussioner pågår om att skapa en förbindelse mellan Kullavik och Göteborg med ca 40 l/s i vardera riktningen. Det innebär att när alla dessa förbindelser är klara finns det ytterligare behov av reservvatten på ca 30 l/s ett medeldygn. De vattenförekomster som kan ge denna kapacitet kan vara av intresse. Vattenföringar beräknas nedan enligt Vägverkets publikation 1990:11. 8.1 Sjöar 8.1.1 Lygnern Hydrologi Lygnern ingår i Rolfsåns avrinningsområde. Vatten från Lygnern används till konstgjord infiltration i vattentäkten Fjärås Bräcka, belägen strax väster om sjön. Det maximala djupet uppgår till 49 m. Lygnerns yta är 32 km2 och volymen är 911,58*106 m3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 3. Älvsåker

Förlanda

Fjärås

Hjälm

Figur 3. Lygnerns primära avrinningsområde.

15

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Lygnerns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Lygnerns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 32,7 Skog 48,5 Öppen mark 4,4 Jordbruk 10,9 Hygge 1,1 Sankmark 1,2 Tätort 0,8 Totalt: 99,6 Prioritering och motiv Lygnern utgör idag huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun genom konstgjord infiltration vid anläggningen i Fjärås Bräcka. Sjön är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas för produktion av dricksvatten. 8.1.2 Skärsjön Hydrologi Det maximala djupet uppgår till 22,5 m. Skärsjöns yta är 1,2 km2 och volymen är 15*106 m3. Sjöns avrinningsområde visas i figur 4. Fjärås

Figur 4. Skärsjöns avrinningsområde.

16

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Skärsjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan. Skärsjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 1,5 Skog 3,4 Öppen mark 0 Jordbruk 0 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,1 Prioritering och motiv Skärsjön är inte prioriterad eftersom kapaciteten är för låg – medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag Skärbäck är ca 50 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 0. 8.1.3 Stensjön Hydrologi Stensjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern och Sundsjön. Det maximala djupet uppgår till 21,5 m. Stensjöns yta är 3 km2 och volymen är 38*106 m3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 5.

Fjärås

Hjälm

Figur 5. Stensjöns primära avrinningsområde.

17

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stensjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Stensjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 3,1 Skog 9,7 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,8 Hygge 0,3 Sankmark 0 Tätort 0,1 Totalt: 17,2 Prioritering och motiv Stensjön är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

18

8.1.4 Stora Horredssjön Hydrologi Stora Horredssjön har ett maximalt djup på 42 m. Sjöns yta är 5,8 km2 och volymen är 73,3*106 m3. Avrinningsområdet visas i figur 6.

Idala

Figur 6. Stora Horredssjöns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stora Horredssjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan.

19

Stora Horredssjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 6,0 Skog 30,3 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,6 Hygge 0,9 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 41,0 Prioritering och motiv Stora Horredssjön är prioriterad eftersom kapaciteten bedöms som tillräcklig för att kunna använda sjön som reservvattentäkt. Medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag är ca 570 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 120 l/s. 8.1.5 Sundsjön Hydrologi Sundsjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern. Det maximala djupet uppgår till 18,5 m. Sundsjöns yta är 0,8 km2 och volymen är 5,6*106 m3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 7.

Hjälm

Figur 7. Sundsjöns primära avrinningsområde.

20

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Sundsjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Sundsjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 1,0 Skog 3,5 Öppen mark 0,2 Jordbruk 0,8 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,6 Prioritering och motiv Sundsjön är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

21

8.2 Vattendrag 8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken Hydrologi Det primära avrinningsområdet till aktuella vattendrag redovisas i figur 8.

Frillesås

Landa

Idala

Gällinge

Kläppa

Ölmevalla

Figur 8. Primärt avrinningsområde för bäck från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan.

22

Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0,2 Skog 38,0 Öppen mark 6,2 Jordbruk 17,1 Hygge 0,7 Sankmark 0 Tätort 0,7 Totalt: 62,9 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ ca 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ är ca 230 l/s. 8.2.2 Fälån Hydrologi Avrinningsområdet till Fälån redovisas i figur 9.

Älvsåker

Hjälm Figur 9. Fälåns avrinningsområde.

23

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 1,0 Skog 25,6 Öppen mark 1,0 Jordbruk 2,4 Hygge 0,9 Sankmark 0,1 Tätort 0 Totalt: 31,0 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte prioriterad eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i Stensjön är medelvattenföringen MQ 430 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s. 8.2.3 Getabäcken och lillån Hydrologi Lillån är ett biflöde till Kungsbackaån. Det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) redovisas i figur 10.

AnnebergÄlvsåker

Figur 10. Getabäcken och Lillåns primära avrinningsområde.

24

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0,9 Skog 25,0 Öppen mark 3,0 Jordbruk 6,4 Hygge 0,5 Sankmark 1,0 Tätort 1,5 Totalt: 38,3 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Kungsbackaån är medelvattenföringen MQ 720 l/s och medellågvattenföringen MLQ 60 l/s. 8.2.4 Rolfsån – mynningen till Stensjön Hydrologi Det primära avrinningsområdet redovisas i figur 11.

KUNGSBACKA

HanhalsFjärås

Hjälm

Figur 11. Rolfsåns primära avrinningsområde.

25

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0 Skog 10,8 Öppen mark 4,0 Jordbruk 15,4 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0,3 Totalt: 30,7 Prioritering och motiv Rolfsån är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

26

8.2.5 Stockaån Hydrologi Avrinningsområdet till Stockaån redovisas i figur 12.

KUNGSBACKA

Bukärr

SäröSläp

LerkilHanhal

Halla-Heberg

Vallda

Hagryd-Dala

Västra Hagen Figur 12. Stockaåns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0,2 Skog 11,1 Öppen mark 11,4 Jordbruk 10,6 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 1,4 Totalt: 34,9

27

Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte prioriterad eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 420 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s. 8.2.6 Sundtorpsån Hydrologi Avrinningsområdet till Sundtorpsån redovisas i figur 13.

Figur13. Sundtorpsåns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 1,5 Skog 23,5 Öppen mark 1,8 Jordbruk 2,6 Hygge 0,4 Sankmark 3,3 Tätort 0 Totalt: 33,1

28

Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Sundsjön är medelvattenföringen MQ 660 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 80 l/s. 8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken Hydrologi Primärt avrinningsområdet (Skärsjön behandlas separat) till aktuella vattendrag redovisas i figur 14.

Idala

Gällinge

Förlanda

Figur 14. Primärt avrinningsområde för Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan.

29

Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0,9 Skog 39,0 Öppen mark 5,5 Jordbruk 15,2 Hygge 0,7 Sankmark 2,9 Tätort 0 Totalt: 64,2 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 230 l/s. Det finns även möjlighet till att anlägga konstgjort grundvatten i formationen vid Förlanda. 8.2.8 Kungsbackaån – mynningen till Lindome Hydrologi Det primära avrinningsområdet till Kungsbackaån redovisas i figur 15. Inom Kungsbacka kommun utgör avrinningsområdet ca 30 km2, men hela avrinningsområdet för Kungsbackaån är på drygt 300 km2.

KUNGSBACKA

Anneberg

Hjälm

Figur 15. Kungsbackaåns primära avrinningsområde.

30

Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km2) Vattenyta 0 Skog 8,7 Öppen mark 6,7 Jordbruk 9,4 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 7,9 Totalt: 32,8 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 4230 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 640 l/s. 8.3 Grundvatten 8.3.1 Fjärås Bräcka Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,9 km2 stor, se karta figur 16. Nettonederbörden är ca 400 mm/år, vilket motsvarar 36,8 l/s räknat på hela förekomstens yta.

Fjärås

Figur 16. Grundvattenförekomsten i Fjärås Bräcka.

31

Markanvändning Tätort 6,5 % Fritidsbebyggelse 2,7 % Industri 0,7 % Åkermark 34 % Betesmark 16,8 % Skogsmark 26,5 % Hygge 1,4 % Vatten 5,7 % Grus- och bergtäkt 5,4% Idrottsanläggning 0,3 % Prioritering och motiv Fjärås Bräcka utgör idag vattentäkt för Kungsbacka kommun och är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas som dricksvattentäkt. Det kan finnas en grundvattendelare i magasinet, vilket gör förekomsten intressant även för reservvatten. 8.3.2 Gällinge Hydrogeologi Vid vattentäkten är jordarten sandig morän, se figur 17. Kapaciteten är ca 4,5 m3/h.

Gällinge

Figur 17. Vattentäkten i Gällinge. Prioritering och motiv Gällinge vattentäkt är prioriterad eftersom den används som reservvattentäkt. Gällinge försörjs sedan slutet på 2017 från Fjärås Bräcka.

32

8.3.3 Öjersbo Hydrogeologi Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment och är ca 4,3 ha stor, se figur 18. Kapaciteten är ca 9 m3/h.

Älvsåker

Figur 18. Grundvattenförekomsten i Öjersbo. Markanvändning Bebyggelse i form av småhus. Prioritering och motiv Öjersbo vattentäkt är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas som dricksvattentäkt. 8.3.4 Förlanda Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,66 km2 stor, se karta figur 19. Den naturliga grundvatten-bildningen är 492 mm/år, vilket motsvarar 41,5 l/s räknat på hela förekomstens yta.

33

Gällinge

Förlanda

Figur 19. Grundvattenförekomsten i Förlanda. Markanvändning Tätort 0,4 % Åkermark 46,6 % Betesmark 5,9 % Skogsmark 43,4 % Hygge 2,7 % Idrottsanläggning 1 % Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom det är grundvatten och det finns direkt möjlighet till att förstärka det möjliga uttaget med konstgjord infiltration från Löftaån.

34

9. BEDÖMNING AV PRIORITERADE DRICKSVATTEN- FÖREKOMSTER De vattenförekomster som bedöms vara prioriterade och potentiella för dricksvattenuttag redovisas i figurerna nedan. Sjöar:

KUNGSBACKA

KullavikAnneberg

Älvsåker

Bukärr

SäröSläp

Lerkil

Onsala

Hanhals

Tjolöholm

Åsa

Frillesås

Landa

Idala

Gällinge

Förlanda

Fjärås

Hjälm

Ölmanäs Kläppa

Buerås

Halla-Heberg

Vallda

Brattås

Hagryd-Dala

Västra Hagen

Gottskär

Ölmevalla

Lygnern

Stora Horredssjön

Figur 20. Prioriterade och potentiella sjöar.

35

Vattendrag:

KUNGSBACKA

KullavikAnneberg

Älvsåker

Bukärr

SäröSläp

Lerkil

Onsala

Hanhals

Tjolöholm

Åsa

Frillesås

Landa

Idala

Gällinge

Förlanda

Fjärås

Hjälm

Ölmanäs Kläppa

Buerås

Halla-Heberg

Vallda

Brattås

Hagryd-Dala

Västra Hagen

Gottskär

Ölmevalla

Löftaån

Kungsbackaån

Sundtorpsån

Lillån

Figur 21. Prioriterade och potentiella vattendrag.

36

Grundvatten:

KUNGSBACKA

KullavikAnneberg

Älvsåker

Bukärr

SäröSläp

Lerkil

Onsala

Hanhals

Tjolöholm

Åsa

Frillesås

Landa

Idala

Gällinge

Förlanda

Fjärås

Hjälm

Ölmanäs Kläppa

Buerås

Halla-Heberg

Vallda

Brattås

Hagryd-Dala

Västra Hagen

Gottskär

Ölmevalla

Fjärås Bräcka

Förlanda

Gällinge

Öjersbo

Figur 22. Prioriterade och potentiella grundvatten. För var och en av vattenförekomsterna har bedömningar gjorts avseende kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd och befintligt värde i form av redan befintliga installationer såsom vattenverk och ledningar. Bedömningen av kapacitet och vattenkvalitet baseras på undersökningar, beräkningar och vattenprovtagning. De övriga parametrarna hot och påverkan, allmänna skydd och befintliga värden, är relativa (förhållandena i tillrinningsområdena till de olika förekomsterna jämförs med varandra) och uppdelade i tre nivåer – låg, måttlig och hög, se tabellen nedan: Bedömning Hotnivå Hög Måttlig Låg Skyddsnivå Låg Måttlig Hög Värdenivå Låg Måttlig Hög Minst gynnsam → Mest gynnsam

37

9.1 Kapacitet 9.1.1 Kapacitet för prioriterade sjöar Kapacitetsuppskattningen för sjöar redovisas i ett spann från den lägsta kapaciteten som uppträder vid torrår, till den kapacitet som uppträder vid normalår. De prioriterade sjöarnas kapacitet har översiktligt beräknats enligt formel 1.

MLQManYtnYNQ )()()( (1)

Q = Den under året tillgängliga vattenmängden (m3)

N = Avrinningsområdets areal (m2) Y = Sjöytan n = årsmedelnederbörd (m) (under torrår nyttjas 60 % av årsmedelnederbörden) t = avdunstning från landytan (m) a = avdunstning från sjöytan (m) M = magasineringar (m3) MLQ = medellågvattenföringen (m3/år) Medellågvattenföringen, MLQ, har använts som ett mått på det flöde som måste finnas kvar i utgående vattendrag efter uttag. Meddellågvattenföringen beräknas enligt formel 2.

NRMLQ 1,0 (2)

MLQ = medellågvattenföringen (m3/s) R = specifik avrinning (l/s/km2) N = Avrinningsområdets areal (m2) Beräkningar redovisas i bilaga 1. Endast de avrinningsområden som är belägna närmast sjöarna har beaktats, varför de verkliga flödena troligen är större. Resultatet framgår av tabellen nedan: Prioriterade potentiella sjöar

Lygnern Stora Horredssjön Storlek på bedömd uttagskapacitet

1496 639 vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet

296 145 vid torrår (l/s).

38

9.1.2 Kapacitet för prioriterade vattendrag Kapacitetsuppskattningen för vattendrag redovisas i ett spann från lägsta kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av 50 % av den lägsta lågvattenföringen, till den högsta tänkbara kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av lågvattenföringen. Vid ett eventuellt vattenuttag måste dock beaktas att medellågvattenföringen MLQ, måste finnas kvar i vattendraget efter uttag. Lägsta lågvattenföring LLQ har beräknats enligt Vägverkets publikation 1990:11. För berörda vattenresurser har hela avrinningsområdet, dvs flera delavrinningsområden, beaktats vid beräkningen. Se tabell nedan: Prioriterade potentiella vattendrag

Löftaån Lillån Sundtorpsån Kungsbackaån Storlek på bedömd uttagskapacitet

115

30

40

320

vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet

58

15

20

160

vid torrår (l/s)

Kapaciteterna för dricksvattenuttag enligt ovan är sannolikt underskattningar av de verkliga uttagsmöjligheterna. Då ett uttag måste kunna göras med samma kapacitet året om bedöms dock tabellvärdena ligga inom säkerhetsmarginalen för ett möjligt vattenuttag under hela året. Beräkningarna redovisas i bilaga 2. Tänkesättet är hämtat från Härryda kommuns vattenförsörjningsplan (2009). 9.1.3 Kapacitet för prioriterade grundvattenförekomster I Gällinge och Öjersbo har inte kapaciteten på vattenresurserna bedömts. Det som finns att tillgå är vattenverkens kapaciteter på 9 m3/h (2,5 l/s) respektive 12 m3/h (3,3 l/s). Vattentäkten i Fjärås Bräcka är väl dokumenterad och gällande vattendom är från 1985. En teknisk utredning som gjordes av VIAK AB 1980, visade att en vattenmängd i storleksordningen 150-200 l/s både kan infiltreras och transporteras genom bräckan i västöstlig riktning. Vidare konstaterades i utredningen att grundvattenmagasinets kapacitet tillåter en uttagsmängd på 215 l/s som dygnsmedel och 320 l/s som maxdygnsuttag. I vattendomen ges kommunen tillstånd att infiltrera 13000 m3/dygn eller 150 l/s ytvatten i infiltrationsanläggningen samt ta ut 6,0 miljoner m3 vatten per år (190 l/s), dock maximalt 660000 m3 under en och samma månad. I Förlanda finns enligt SGU mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s. Det finns även möjlighet att öka kapaciteten genom konstgjord infiltration från Löftaån med uppskattningsvis ca 10 l/s.

39

Sammanställning av kapaciteter för prioriterade grundvattenförekomster: Prioriterade potentiella grundvattenförekomster

Gällinge Öjersbo Fjärås Bräcka Förlanda

Storlek på bedömd 2,5

3,3

190

5-25 uttagskapacitet (l/s).

Möjlighet till förstärkning via Nej

Nej

Ja

Ja infiltration (inducerad eller

konstgjord)

9.2 Vattenkvalitet Ett dricksvatten måste uppfylla Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30). Detta går i regel att uppnå för de flesta vatten med erforderlig beredning i vattenverk. I föreskrifterna skiljer man på kemiska och på mikrobiologiska parametrar. Vattenanalyser finns att tillgå för råvattnet i Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo. Sjövatten från Lygnern har också analyserats. Analysresultat finns även för Lillån och Kungsbackaån (Kungsbackaåns vattenvårdsförbund - www.kbavvf.se). För övrigt saknas vattenanalys-resultat. I det fall en idag outnyttjad vattenresurs blir aktuell för uttag, måste omfattande provtagning och analyser göras för bestämning av vattenkvaliteten. 9.2.1 Vattenkvalitet för prioriterade sjöar Lygnerns vatten har låg alkalinitet ca 8 mg HCO3/l, låg hårdhet ca 1° dH, högt färgtal ca 40 mg Pt/l, högt värde på COD-Mn ca 24 mg/l och ett pH kring 6,5. E-coli bakterier har påvisats. Stora Horredssjön har ett pH-värde på ca 7. Sjön kalkas vartannat år sedan 2003. Dessförinnan kalkades sjön vart 5 år sedan 1984. Alkaliniteten är ca 10 mg HCO3/l. Färgtalet ligger på 30-40 mg Pt/l. 9.2.2 Vattenkvalitet för prioriterade vattendrag Kungsbackaåns vatten har låg alkalinitet ca 14 mg HCO3/l, högt färgtal ca 55-95 mg Pt/l, högt värde på TOC ca 6,8-9,6 mg/l, ett pH kring 6,9-7,5 och en turbiditet på ca 3,2-8,6 FNU. Lillåns vatten har låg alkalinitet ca 18 mg HCO3/l, högt färgtal ca 50-120 mg Pt/l, högt värde på TOC ca 5,7-10 mg/l, ett pH kring 7-7,5 och en turbiditet på ca 4,5-14 FNU. Löftaån har ett pH-värde på ca 7,3. Alkaliniteten är ca 27 mg HCO3/l. Sundtorpsån har ett pH-värde på ca 6,0-7,4. Vattensystemet har kalkats regelbundet sedan 1987. Innan dess vidtogs endast enskilda kalkningsåtgärder under 1970-1980 talen. Vid provtagning har alkaliniteten inte någon gång understigit 4,5 mg HCO3/l.

40

9.2.3 Vattenkvalitet för prioriterade grundvattenförekomster Råvattnet i Fjärås Bräcka har en relativt låg alkalinitet på ca 41 mg HCO3/l. Denna ökar emellertid sedan i vattenverket när pH justeras med luttillsats. Vidare är hårdheten låg ca 3° dH, vilket kännetecknar ett mjukt vatten. Färgtalet och värdet på COD-Mn är låga, vilket kännetecknar ett bra grundvatten. pH ligger kring 7,5. Koliforma bakterier har påvisats i låga halter vid något enstaka tillfälle. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.1.5. Råvattnet i Gällinge har en mycket låg alkalinitet på 4 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 0,8° dH. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,1 mg/l. pH ligger kring 5,6. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.2.5. Råvattnet i Öjersbo har en relativt låg alkalinitet på ca 9,5 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 1,2° dH. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,07 mg/l. pH ligger kring 6,3. Koliforma bakterier har påvisats. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.3.5. För Förlanda saknas analyser. 9.3 Hot och påverkan Det finns många olika faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot mot en vattenresurs. De huvudsakliga hoten listas nedan. Bostads- och fritidsbebyggelse Överallt där människor bor förekommer en rad hot för en nedströms belägen vattenförekomst. Det kan vara oljecisterner för uppvärmning av bostäder, energianläggningar, parkering och fordonstvätt, användning av bekämpningsmedel och andra hemkemikalier samt dagvatten från bebyggda ytor. Avlopp Spillvatten innehåller bakterier och näringsämnena fosfor och kväve. Läkemedelsrester och andra miljöfarliga ämnen kan också finnas i vattnet. Bristfälligt utformade enskilda anläggningar för avlopp utgör en betydande risk för påverkan på både ytvatten och grundvatten. Kommunala anläggningar utgör ett marginellt hot vid normal funktion. Vid överbelastning av ledningsnätet kan emellertid orenat spillvatten brädda ut i miljön. Väg- och järnväg Vägtrafik utgör ett hot genom diffus spridning av föroreningar med vägdagvatten, men även genom olyckor där skadliga ämnen läcker ut. Järnvägar utgör en risk främst genom spridningen av bekämpningsmedel på banvallar.

41

Materialtäkter Materialtäktsverksamhet utgör ett hot för en grundvattenförekomst genom påverkan på grundvattenkvaliteten eller kvantiteten. Avståndet mellan markytan och grundvattennivån är kritisk beträffande känsligheten för förorening – ju längre avstånd desto mer tid att vidta saneringsåtgärder. För en ytvattenförekomst bedöms hotet från täktverksamhet vara marginellt. Förorenade områden Med förorenade områden avses mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnad där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. Genom utlakning av dessa ämnen kan såväl grundvatten som ytvatten förorenas. Länsstyrelsen har en databas (MIFO) med uppgifter om förorenade områden. I databasen finns det två nivåer – dels potentiellt förorenade områden där indikation finns att föroreningar kan förekomma och dels förorenade områden där undersökningar gjorts och föroreningar konstaterats. Lantbruk I jordbruk och skogsbruk hanteras bekämpningsmedel, gödsel och drivmedel. Vidare kan djurhållning, avverkning av skog och upplag av timmer utgöra hot för en vattenförekomst. Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet inom tillrinningsområdet för en vattenförekomst utgör en betydande risk. Hur stor risken är beror på verksamhetens art och vidtagna skyddsåtgärder för att förhindra förorening av vattenförekomsten. Översvämning/klimateffekter För en grundvattenförekomst som ligger i nära anslutning till ett vattendrag eller sjö ökar risken för påverkan vid översvämning om det saknas ett skyddande täcke av tätande jordart ovanpå grundvattenmagasinet. Vid översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen, jordpartiklar och föroreningar från omgivningen runt sjön eller vattendraget genom att vattenmassorna sköljer ur nya områden. Vid slutet av detta århundrade kan den maximala nederbördsintensiteten i snitt ha ökat med 20-30 % sett över året i Västra Götaland. Årsnederbördsvolymen kan i snitt komma att öka med 20 %. Ökningen av vinternederbördsvolymen kan komma att bli hela 50-60 % (Svenskt Vatten, 2011).

42

9.3.1 Hot och påverkan för prioriterade sjöar 9.3.1.1 Lygnern Bostads- och fritidsbebyggelse Sätila ligger inom avrinningsområdet för Lygnern. För övrigt finns ingen tätbebyggelse runt sjön. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara medelstor. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Förorenad mark förekommer bara i begränsad omfattning runt sjön. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

43

Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön. Bedömning av hot: Måttlig 9.3.1.2 Stora Horredssjön Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns i sjöns avrinningsområde. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara liten. Endast en mindre väg korsar avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Inga förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

44

Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg 9.3.2 Hot och påverkan för prioriterade vattendrag 9.3.2.1 Kungsbackaån Bostads- och fritidsbebyggelse Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Avlopp Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara stor. Bedömning av hot: Hög Förorenade områden Det finns många förorenade områden i åns direkta närhet. Bedömning av hot: Hög Lantbruk Landskapet består till stora delar av jordbruk och skogsbruk. Bedömning av hot: Hög

45

Miljöfarlig verksamhet I Kungsbacka finns risk för påverkan från miljöfarlig verksamhet. Längre uppströms ser det emellertid bättre ut. Bedömning av hot: Hög Översvämning Vid översvämning finns risk för att föroreningar når vattendraget. Bedömning av hot: Hög 9.3.2.2 Lillån Bostads- och fritidsbebyggelse Lillån rinner genom tätorterna Anneberg och Älvsåker. Bedömning av hot: Måttlig Avlopp Älvsåker ska genomgå VA-sanering, men innan dess finns risk för läckage av näringsämnen och syreförbrukande ämnen. Bedömning av hot: Måttlig Väg- och järnväg Parallellt med ån går en landsväg. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Det finns några förorenade områden längs ån. Bedömning av hot: Måttlig

46

Lantbruk Markanvändningen är till största delen skog. Även en del jordbruk förekommer. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Verksamhet finns i direkt anslutning till ån – t ex Annebergssågen. Bedömning av hot: Hög Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg 9.3.2.3 Löftaån Bostads- och fritidsbebyggelse Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet. Avlopp från samhället tas om hand i Ölmanäs reningsverk. Det finns emellertid en hel del enskilda avlopp i avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Förutom järnvägen och E6:an som korsar ån finns endast några landsvägar inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig

47

Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Markanvändningen är till största delen skog. Även en betydande del jordbruk förekommer. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Inga miljöfarliga verksamheter uppströms Frillesås. Bergtäkter finns emellertid i avrinningsområdet. Genom tätorten är risken måttlig till hög. Bedömning av hot: Låg (vid uttag strax uppströms Frillesås). Översvämning Vid översvämning finns viss risk för att föroreningar når vattendraget. Bedömning av hot: Måttlig 9.3.2.4 Sundtorpsån Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg

48

Väg- och järnväg Endast en landsväg finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Skogsbruk dominerar markanvändningen. Dalgången brukas intensivt som jordbruksmark. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Hästgårdar finns i området. Bedömning av hot: Måttlig Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg 9.3.3 Hot och påverkan för prioriterade grundvattenförekomster 9.3.3.1 Fjärås Bräcka Bostads- och fritidsbebyggelse Fjärås ligger i nära anslutning till vattentäkten. Bedömning av hot: Måttlig

49

Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Vägen över bräckan är avstängd för trafik. Bedömning av hot: Låg Materialtäkter Inga pågående materialtäkter finns inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Åkermark, betesmark och skogsmark utgör en betydande del av tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Flertalet industrier uppströms Lygnern, men ingen nära täkten. Bedömning av hot: Låg Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön. Bedömning av hot: Måttlig

50

9.3.3.2 Förlanda Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Endast en landsväg finns inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Materialtäkter En naturgrustäkt finns i västra delen av tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Åkermark och skogsmark utgör de största delarna av markanvändningen. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Motorbana, djurgårdar, avloppsreningsverk och nedlagda skrotar. Bedömning av hot: Hög

51

Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från Löftaån. Bedömning av hot: Måttlig 9.3.3.3 Gällinge Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg En landsväg passerar 250 m sydväst om täkten. Bedömning av hot: Måttlig Materialtäkter Inga täkter i vattentäktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Jordbruk och skogsbruk bedöms kunna påverka täkten. Bedömning av hot: Måttlig

52

Miljöfarlig verksamhet Ett 10-tal djurgårdar, varav en är en mjölkgård. Bedömning av hot: Måttlig Översvämning Inga ytvattenförekomster i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg 9.3.3.4 Öjersbo Bostads- och fritidsbebyggelse Täkten ligger inom tätbebyggt område. Bedömning av hot: Hög Avlopp Täkten ligger inom tätbebyggt område. Bedömning av hot: Hög Väg- och järnväg En landsväg passerar strax söder om täkten. Bedömning av hot: Måttlig Materialtäkter Inga täkter i vattentäktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

53

Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Inga miljöfarliga verksamheter inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från Gärdsjön som ligger strax väster om täkten. Bedömning av hot: Låg 9.4 Allmänna skydd Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden syftar till att skydda dricksvattenkvaliteten i ett flergenerationsperspektiv. Skyddsföreskrifterna för området anger vilka verksamheter och aktiviteter som endast får bedrivas om de anmäls eller om tillstånd erhålls. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en befintlig eller en framtida vattentäkt. Strandskydd Strandskydd råder i Sverige vid hav, sjöar och vattendrag. Syftet är att trygga förutsättningar-na för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader, att ändra byggnader för ett annat ändamål, utföra båthamnar, bryggor och golfbanor. På grund av strandskyddets restriktioner kan dricksvattenkvaliteten gynnas trots att detta inte är syftet med skyddet. Generellt strandskydd är på 100 m, men kan genom beslut utökas till maximalt 300 m.

54

Geologiskt skydd Det geologiska materialets skyddande effekt varierar beroende på om det är grundvatten eller ytvatten som riskerar att påverkas, se tabellen nedan. Geologi Skydd för

ytvattenförekomster Skydd för grundvattenförekomster

Lera Låg Hög Silt Hög Hög Isälvssediment Hög Låg Morän Hög Låg Sand Hög Låg Grus Hög Låg Svämsediment Låg Hög Torv Hög Låg Urberg Låg Hög Övriga skydd Naturreservat och friluftsområden är exempel på skydd vars syfte inte är att främja dricksvattenkvaliteten, men som ändå bidrar till skydd av en vattenresurs i det fall restriktioner avser exploatering, markutnyttjande etc.

Naturreservat bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, för att bevara och vårda värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Förutom skogar och ängar kan även sjöar och vattendrag skyddas.

I den kommunala översiktsplaneringen kan friluftsområden utpekas, vilket ofta medför

att restriktioner gäller vad avser exploatering av området.

Riksintressen ger indirekt ett skydd. 9.4.1 Allmänna skydd för prioriterade sjöar 9.4.1.1 Lygnern Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde för Lygnern fastställdes 1985. Nya skyddsföreskrifter beslutades av länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november 2013. Bedömning av skyddsnivå: Hög

55

Strandskydd Invid Lygnern råder utökat strandskydd inom kommunens gränser. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Det primära avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av urberg varvat med sandig morän. Det finns även inslag av lera och postglacial sand samt mindre områden med isälvssediment. I den sydvästra delen ligger Fjärås Bräcka med omväxlande morän och sorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Naturreservat: Fjärås bräcka, Gäddevik, Oxhagen. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig 9.4.1.2 Stora Horredssjön Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Stora Horredssjön. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Stora Horredssjön råder utökat strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Större delen av avrinningsområdet utgörs av urberg. I den sydvästra delen av avrinningsområdet hittas emellertid ett område med morän, torv och postglacial sand. Bedömning av skyddsnivå: Låg

56

Övriga skydd Naturreservat: Skoga Friluftsområde: Stättared Bedömning av skyddsnivå: Måttlig 9.4.2 Allmänna skydd för prioriterade vattendrag 9.4.2.1 Kungsbackaån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Kungsbackaån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Kungsbackaån råder 100 m strandskydd. Strandskyddet är utsläckt genom detaljplan i tätorten. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs i östra delen av urberg med eller utan ett tunt osammanhängande jordtäcke. I övriga delar dominerar urberg. I dalgången till Kungsbackaån återfinns täta jordarter såsom lera och älvsediment ler-silt. Sträckan mellan Hällesåker till Västra Ingsjön utgörs emellertid av infiltrerande jordarter som t ex isälvssediment, sand och torv. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg

57

9.4.2.2 Lillån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Lillån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Lillån råder 100 m strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs i huvudsak av urberg. I Anneberg och Älvsåker dominerar leror. Lillåns dalgång upp till Rammberg utgörs också huvudsakligen av täta jordarter, mest älvsediment ler-silt. Sträckan Rammberg – Öjersbo består huvudsakligen av infiltrerande jordarter såsom kärrtorv, isälvssediment och sand. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Friluftsområde: Rigortorpet Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.4.2.3 Löftaån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Löftaån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Löftaån råder inskränkt strandskydd nära Frillesås tätort. För övrigt är strandskyddet 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

58

Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs till stor del av urberg. Även morän, isälvssediment och torv är betydande inslag. Lera dominerar i Löftaåns dalgång mellan Idala och Frillesås. I Frillesås finns finsand närmast mynningen till havet. Högre upp i systemet dominerar älvsediment ler-silt närmast ån. Vid Förlanda omges dessa sediment av ett mycket stort område av isälvssediment. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.4.2.4 Sundtorpsån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Sundtorpsån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Sundtorpsån råder 100 m strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd De norra delarna av avrinningsområdet utgörs av växelvis urberg, berg med tunt osammanhängande jordtäcke, mossetorv och sandig morän. De södra delarna domineras av urberg, men med inslag av mossetorv och morän. Sundtorpsåns dalgång från Kvarnås och ner till Sundsjön utgörs av svallsediment och älvsediment ler-silt inbäddat i glacial lera. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg

59

9.4.3 Allmänna skydd för prioriterade grundvattenförekomster 9.4.3.1 Fjärås Bräcka Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde för Fjärås Bräcka fastställdes 1985. Nya föreskrifter beslutades av länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla i november 2013. Bedömning av skyddsnivå: Hög Strandskydd Lygnern har hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka. Lygnern har utökat strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Naturreservat: Fjärås Bräcka Bedömning av skyddsnivå: Måttlig 9.4.3.2 Förlanda Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för grundvattenresursen Förlanda. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Löftaån, vilken i vissa sträckor kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Förlanda, råder generellt strandskydd om 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

60

Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med isälvssediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.4.3.3 Gällinge Vattenskyddsområde Vattenskyddsområdet för Gällinge fastställdes 2010. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.4.3.4 Öjersbo Vattenskyddsområde Vattenskyddsområdet för Öjersbo fastställdes 2009. Bedömning av skyddsnivå: Hög Strandskydd Invid Gärdsjön, vilken kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Öjersbo, råder generellt strandskydd om 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

61

Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med postglacial finsand. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.5 Befintliga värden Befintliga värden för en vattenförekomst är installationer såsom vattenverk, tryckstegringsstationer och ledningar. Även vattendomar och vattenskyddsområden är exempel på befintliga värden som är av vikt när en vattenresurs lämplighet att nyttjas som dricksvattentäkt bedöms. För en förekomst med lågt befintligt värde kan det räcka med små investeringar för att uppnå önskad funktion medan en förekomst med högt befintligt värde kan kräva stora investeringar. Hur avgörande det befintliga värdet är och hur mycket som behöver investeras ytterligare är helt beroende av vilken funktion som önskas uppnås. 9.5.1 Befintliga värden för prioriterade sjöar 9.5.1.1 Lygnern Lygnern nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns. Bedömning av värdenivå: Hög 9.5.1.2 Stora Horredssjön Inga befintliga värden förekommer för Stora Horredssjön. Bedömning av värdenivå: Låg 9.5.2 Befintliga värden för prioriterade vattendrag 9.5.2.1 Kungsbackaån Inga befintliga värden förekommer för Kungsbackaån. Bedömning av värdenivå: Låg

62

9.5.2.2 Lillån Inga befintliga värden förekommer för Lillån. Bedömning av värdenivå: Låg 9.5.2.3 Löftaån Inga befintliga värden förekommer för Löftaån. Bedömning av värdenivå: Låg 9.5.2.4 Sundtorpsån Inga befintliga värden förekommer för Sundtorpsån. Bedömning av värdenivå: Låg 9.5.3 Befintliga värden för prioriterade grundvattenförekomster 9.5.3.1 Fjärås Bräcka Fjärås Bräcka nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns. Bedömning av värdenivå: Hög 9.5.3.2 Förlanda Inga befintliga värden förekommer för Förlanda. Bedömning av värdenivå: Låg 9.5.3.3 Gällinge Gällinge nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Vattenskyddsområde fastställdes 2010. Vattendom saknas. Bedömning av värdenivå: Måttlig

63

9.5.3.4 Öjersbo Öjersbo nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Vattenskyddsområde fastställdes 2009. Vattendom saknas. Bedömning av värdenivå: Måttlig

9.6 Sammanställning – prioriterade ytvattenförekomster

Figur 23. Sammanställning av prioriterade ytvattenförekomster.

64

9.7 Sammanställning – prioriterade grundvattenförekomster

Figur 24. Sammanställning av prioriterade grundvattenförekomster.

65

10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 10.1 Förslag till åtgärder Om vattentäkten i Fjärås Bräcka av någon anledning inte skulle kunna leverera vatten, kan reservvatten inom snar framtid erhållas från grannkommuner i sådan mängd att behovet tillgodoses åtminstone tillfälligt. Uppmaning till abonnenterna om sparsamhet med vattnet är viktigt att informera om i en sådan situation. Det är viktigt att färdigställa sammankopp-lingarna med Göteborg och Mölndal för att erhålla redundans i systemet. I denna utredning, sidan 31, omnämns att grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka kan vara uppdelat i ytterligare en del som inte har hydraulisk kontakt med nuvarande täkt. Det gör att Bräckan även kan vara intressant som reservvattentäkt. Nytt tillstånd enligt 11 kapitlet MB behöver sökas och det tillåtna uttaget bör totalt uppgå till ca 10 miljoner m3/år (motsvarar drygt 2 % av medelvattenföringen i Rolfsån). I sammanställningarna av de prioriterade vattenförekomsterna, avsnitten 9.6 och 9.7 framgår vilka vattenresurser i kommunen som är lämpliga för vattenförsörjning. Såväl hot som bristande kvalitet och skydd kan ofta åtgärdas – det är bara en fråga om hur mycket kommunen är villig att investera för att öka säkerheten i dricksvattenförsörjningen. Av de prioriterade vattenförekomsterna är det bara Kungsbackaån som inte lämpar sig för dricksvattenproduktion. 10.2 Rekommendationer till översiktsplanen Lygnern inklusive Fjärås Bräcka är av regional betydelse för vattenförsörjningen och bör skyddas därefter. Nya skyddsföreskrifter beslutades av Länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november 2013. Stora Horredssjön är den vattenresurs som efter Fjärås Bräcka har störst kapacitet och skulle i dagsläget ensam kunna försörja hela kommunen med dricksvatten. Samtidigt finns i nuläget inget som hotar att påverka resursen. Eventuell nyetablering av möjliga hot bör placeras så långt bort från sjön som möjligt. Stora Horredssjön bör uppmärksammas i översiktsplanen som intressant för framtida vattentäktsverksamhet. En nackdel med resursen är att den ligger långt bort från befintligt vattenledningsnät. Löftaån har kapacitet att tillsammans med reservvatten från andra kommuner försörja hela Kungsbacka med dricksvatten. Det skulle emellertid kräva investeringar bl a i ett vattenverk nära Frillesås och i ett förstärkt vattenledningsnät mellan Måå och Frillesås. Lillån och Sundtorpsån har endast begränsade kapaciteter och torde inte bli aktuella för dricksvattenförsörjning. Kungsbackaån är uteslutet för vattenproduktion med tanke på alla verksamheter och förorenade områden som hotar att påverka resursen. Gällinge och Öjersbo används idag som vattentäkter och är av lokal betydelse för vattenförsörjningen i Kungsbacka. VA-ledningar ska byggas mellan Fjärås och Gällinge, varefter vattenverket i Gällinge kommer att nyttjas som reservvattentäkt.

66

REFERENSER Vattenförsörjningsplaner – innebörd och innehåll, Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2006:99. Risk- och sårbarhetsanalys – Fjärås Bräcka väg, Bothniakonsult 2005. Hydraulisk dimensionering, Vägverket, Publ 1990:11. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten publikation P104, 2011. Vattenförsörjningsplan 2009, Härryda kommun. www.kbavvf.se, Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2014.

Bilaga 1

Kapacitetsberäkning sjöar

torrår normalår torrår normalårQ Vattentillgång (l/s) 295,998864 1496,15107 145,2255708 639,2641299N Avrinningsområdets areal (m2) 99600000 99600000 41000000 41000000Y Sjöytan (m2) 32000000 32000000 5800000 5800000n Årsmedelnederbörd (m) 0,57 0,95 0,57 0,95t Avdunstning från landytan (m) 0,4 0,4 0,4 0,4a Avdunstning från sjöytan (m) 0,5 0,5 0,5 0,5M Magasineringar 0 0 0 0MLQ Medellågvattenföring (m3/år) 4397379,84 4397379,84 1810166,4 1810166,4

Beräkning av MLQ:

MLQ Medellågvattenföring (m3/år) 4397379,84 4397379,84 1810166,4 1810166,4MQ Medelvattenföring (m3/s) 1,3944 1,3944 0,574 0,574N Avrinningsområdets areal (km2) 99,6 99,6 41 41R Specifik avrinning (l/s/km2) 14 14 14 14

Lygnern Stora Horredssjön

MLQManYtnYNQ )()()(

RNMQ

MQMLQ

1,0

Kapacitetsberäkning vattendrag Bilaga 2:1

Kapacitetsberäkning vattendrag Bilaga 2:2