verksamhetsberättelse för sektorn fostran och undervisning 2011

Verksamhetsberättelse för Sektorn Fostran

och undervisning

2011

ÅBO STADS SEKTOR FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNINGRedaktion: Satu HatakkaBilder: Bildarkiv för Åbo stads sektor för fostran och undervisningLayout & ombrytning: Kimmo SäikkäTryckeri: Åbo yrkesinstituts tryckeritjänst 2012

Innehåll

Ledare____________________________________________________________________________4

Ny organisation_________________________________________________________________5

Bokslut___________________________________________________________________________8

Statistiska uppgifter_____________________________________________________________9

Kulturhuvudstadsåret_________________________________________________________11

Småbarnsfostran_______________________________________________________________12

Grundläggande utbildning____________________________________________________14

Yrkesutbildning, Åbo yrkesinstitut__________________________________________16

Gymnasieutbildning__________________________________________________________18

Vuxenutbildning________________________________________________________________20

Planering och utveckling______________________________________________________22

3

En ny SEktor För FoStran och undErVISnIng

Vid utgången av år 2011 pågick det 139:e läsåret inom kommunal undervisning i Åbo. Året som gått påverkades i hög grad av den globala ekonomiska krisen som började redan i slutet av år 2009 samt av verksamhetsstarten i den nya förvaltningen i början av året. I de-cember 2009 fattade stadsfullmäktige det största enskilda beslutet i Åbo stads utbild-ningshistoria efter övergången till grundskole-systemet. Den nya förvaltningen, d.v.s. sektorn för fostran och undervisning utgörs av utbild-ningsväsendet och den därtill anslutna sektorn för småbarnsfostran samt Yrkesinstitutet.

I den nya förvaltningen fortsatte den grundläg-gande verksamheten i huvuddrag oförändrad från småbarnsfostran till vuxenutbildning. Verksamhetsstarten i januari väckte både förhoppningar och farhågor samt iver och mot-stånd, med andra ord allt sådant som vanligen hör förändringar till. Under året som gått för-nyades och förenhetligades verksamhetssät-ten inom den nya förvaltningen, ett arbete som fortsätter under år 2012. Förändringen var så pass stor att man redan i utgångsläget avsatte två år för att genomföra den.

Under det gångna året övergick sektorn för fostran och undervisning till avtalsstyrning, vilket medförde att man tydligare än hittills kunde åtskilja beställarens och producentens verksamheter. Avsikten med avtalsstyrningen är att man ska kunna beskriva kopplingen mellan verksamheten och ekonomin tydligare än hittills i synnerhet för de förtroendevalda. Också avtalsstyrningen ska utvecklas ytterligare under det kommande året.

Ledare

Staden genomförde flera mindre grundreno-veringar på skolbyggnader. Det största enskil-da nybyggnadsprojektet var Patis nya skola och daghem som stod färdigt i december 2011.

Åbo kulturhuvudstadsår 2011 syntes även i dagvårdsenheterna och läroanstalterna, som deltog aktivt i arrangemang och genomförande av programpunkter under året. Liksom under tidigare år deltog Åbo stads sektor för fostran och undervisningockså i nationella och inter-nationella utvecklingsprojekt.

Under år 2011 pensionerades bland annat direktören för det svenskspråkiga utbild- ningsväsendet Bo Rosenberg, resultatområde- schef Seija Mattila och ekonomichef Markku Häyrinen, som alla har en lång karriär bakom sig, samt tiotals andra anställda inom förvalt-ningen. Ett varmt tack till dem alla för deras sammanlagt flera tusen år långa arbetsinsats för Åbo stad!

Varje Åbobo kan vara stolt över det arbete och den verksamhet som pågår varje dag i våra dagvårdsenheter och läroanstalter. Vår för-valtning ger fostran, undervisning och vård av hög kvalitet. Sektorn för fostran och undervis-ning har omfattande regionala, nationella och internationella kontakter. Det finländska skol-systemet har rankats som ett av de främsta i världen och Åbo stads sektor för fostran och undervisning ingår i detta system.

Jag tackar alla för år 2011Timo JalonenDirektör för sektorn för fostran och undervisning

4

dEn nya SEktorn För FoStran och undErVISnIng FyLLdE Ett år

Det har gått ett år sedan omorganiseringen av Åbo stads sektor för fostran och undervis-ning. I enlighet med stadsfullmäktiges beslut i december 2009 inledde den nya sektorn för fostran och undervisning sin verksamhet den 1 januari 2011. I den nya förvaltningen har det före detta utbildningsväsendet och Åbo yrkesinstitut sammanslagits. Det främsta syftet med omorganiseringen var att skapa en organisation inom bildningssektorn i Åbo som producerar högklassiga och mångsidiga tjänster inom fostran och undervisning.

Inom förvaltningens verksamhetsområde verkar nämnden för småbarnsfostran och

ny organisation

grundläggande utbildning samt nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning. Den senare omfattar även medborgarinstitutens verksam-het. Den nya sektorn för fostran och undervis-ning har 3 700 anställda och budgeten uppgår till totalt 253 miljoner euro.

Förnyelsen är framför allt administrativ – verksamheten i dagvårdsenheterna och läroanstalterna har fortsatt som förut. Administrationen är huvudsakligen centrali-serad till lokalerna för sektorn för fostran och undervisning (Hantverkaregatan 10), men en del av förvaltningens centralförvaltning fortsätter sitt arbete i yrkesinstitutets lokaler. I samma lokaler med sektorn för fostran och undervisning finns även administrationen för småbarnsfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

Organisationen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning den 31 december 2011

Stadsfullmäktige

Stadsstyrelsen

Nämnden för fostran och undervisning Nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning

Finska sektion Svenska sektion

SEKTORN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING

Timo JalonenDirektör för sektorn för fostran och undervisning

Svenska sektion

SMÅBARNS-FOSTRAN

direktör raili koski

GRUND-LÄGGANDE

UTBILDNINGEN

direktörouti rinne

HUVUDPROCESSEN FÖR FOSTRANOCH UNDERVISNING

GYMNASIE-UTBILDNINGEN

direktör Esko heikkonen

VUXEN-UTBILDNINGEN

direktör päivi Lehtinen

YRKES-UTBILDNINGEN

direktör hannu Immonen

Läroavtal

HUVUDPROCESSEN FÖR UNGDOMS-OCH VUXENUTBILDNING

ÄMBETSVERKET FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING

ALLMÄN FÖRVALT-NING OCH PERSONAL-

SERVICEFörvaltningschef

pentti merta

Ansvarsområdet för utveckling och pla-

neringUtvecklingschef Pia Lagercrantz

servicedirektör Vesa Kulmalafostran och undervisning

servicedirektör Liliane Kjellmansvenskspråkiga servicen

servicedirektör Mika Helvaungdoms- och vuxenutbildning

EKONOMI- OCH LOKALITETSTJÄNSTER

Ekonomichef Anne Takalo

Lokalitets-tjänster

PlaneringschefTapio Alapaattikoski

5

VISIon och VErkSamhEtSIdé För SEktorn För FoStran och undErVISnIng

Åbo stad tillhandahåller mångsidiga tjänster av hög kvalitet inom fostran och undervisning. Utgångspunkten är kundens och samhällets behov. Sektorn för fostran och undervisning stärker Åbos och Åbonejdens dragningskraft och främjar invånarnas välbefinnande, livs-kompetens och aktivitet.

VärdErIngar För SEktorn För FoStran och undErVISnIng

Värderingarna för sektorn för fostran och un-dervisning motsvarar stadens gemensamma värderingar. Utgående från dessa värderingar har vi skapat principer som styr sektorn för fostran och undervisning. Principerna är:• Kompetens och kreativitet• Nåbarhet• Mångsidighet• Kundinriktning• Hållbar utveckling• Rättvisa och samarbetsförmåga

De viktigaste förändringarna:• Övergången till ett avtalsstyrningssystem baserat på en beställar-producentmodell, där servicecheferna representerar beställaren och resultatområdescheferna producenten.• Förvaltningen för privat dagvård separeras från den kommunala verksamheten.• Åbo yrkesinstitut upphör som förvaltning.• Den svenskspråkiga helheten fungerar inom organisationen enligt principen om en stark autonomi.• Övergången till en livscykelmodell: samma förvaltning handhar fostran och undervisning för

Personalen vid Åbo stads sektor för fostran och undervisning den 31 december 2011

1488

småbarnsfostran 1488

grundläggande utbildningen 1409

gymnasieutbildningen 256

yrkesutbildningen 414

vuxenutbildningen 119

ämbetsverket för fostran och undervisning 841409

256

414

119 84

Personalen vid sektorn för fostran och undervisning sammanlagt 3770

6

BEStäLLar-producEntmodELLEn I korthEt

I Åbo övergick man till en avtalsstyrningsmodell, d.v.s. en intern beställar-producent-modell. Avtalsstyrningsmodellen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning bygger på två avtal. Det strategiska serviceavtalet (SSA) är ett avtal mellan nämnden och stadsstyrelsen som fungerar som underlag för överenskom-melser om utgångspunkter, utvecklingsmål och resurser för verksamheten. Avtalet byg-ger på de principer som styr verksamheten inom förvaltningen, på avtalet mellan fullmäk-tigegrupperna och på program som fullmäk-tige har godkänt. Avtalet beaktar dessutom förändringarna i verksamhetsmiljön.

Det operativa serviceproduktionsavtalet är ett avtal mellan servicecheferna och resultatom-rådescheferna, som nämnden godkänner. Avtalet omfattar serviceverksamhetens om-fattning och resurser enligt målsättningarna i det strategiska serviceavtalet samt åtgärder för att utveckla serviceproduktionen inom re-sultatområdena.

Avtalsstyrningssystemet har som syfte att förena de strategiska målsättningarna med den dagliga verksamheten med de beviljade resursernaoch därigenom uppfylla visionen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning.

Stadsfullmäktigegodkänner avtalet mellan grupperna och

tar berslut om programmen och budgeten

Stadsstyrelseningår ett strategiskt serviceavtal med nämnden

Nämndeningår ett strategiskt serviceavtal med stadsstyrelsen och

godkänner det operativa serviceproduktionsavtalet

Servicedirektörenförbereder avtalet och underhandlar med de olika parterna

Resultatsområdenadeltar i förberedelseprocessen, underhandlar med servicedirektören

och ansvarar för produktionen

Strategiska serviceavtalet

Det operativa service-produktionsavtalet

Dir

ektö

ren

för

sekt

orn

fost

ran

och

unde

rvis

ning

ager

ar fö

redr

agan

de o

ch s

om p

roce

ssen

s öv

erva

kare

/äga

re

Dir

ektö

ren

för

den

sven

sksp

råki

ga s

ervi

cen

ansv

arar

för

den

sven

sksp

råki

ga a

vtal

ens

uppg

öran

de,

best

älln

ing

och

pro

dukt

ion

aVtaLSStyrnIngSmodELL För SEktorn FoStran och undErVISnIng

7

Driftsekonomi 1000 €Gemensamma funktionerÄmbetsverket för fostran och utbildningSmåbarnsfostranGrundläggande utbildningGymnasieutbildningYrkesutbildningVuxenutbildningTotalt VerksamhetskostnaderPersonalkostnaderKöp av tjänsterMaterial och förnödenheterBidragÖvriga verksamhetskostnader VerksamhetsintäkterFörsäljningsintäkterIntäkter från avgifterUnderstöd och bidragHyresintäkterÖvriga verksamhetsintäkter Totalt Netto per nämnd Investeringar

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning

UTGIFTER INKOMSTER

38 826 8 212 3 49872 792 6 95791 898 8 823 211 728 19 278 122 127 42 696 4 858 12 897 29 151 7 209 6 835 4 805 29 400 211 728 19 278 192 450 985 106

Nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning

UTGIFTER INKOMSTER

15 788

18 575 48133 640 2 4067 216 3 90075 219 6 787 44 679 14 321 4 809 15 11 395 5 025 938 521 150 154 75 219 6 787 68 432 43

Sektorn för fostran och undervisningsammanlagt

NETTO 54 614 4 714 65 835 83 075 18 094 31 234 3 317 260 882 286 947 166 806 57 017 9 667 12 911 40 546 -26 066 -12 234 -7 773 -5 326 -179 -554 260 882 -922

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning överskred utgiftsanslaget med 8,7 miljoner euro och intäktsanslaget med 2,1 miljoner euro. Nettoöverskridningen uppgick till 6,6 miljoner euro. Av denna summa stod de gemensamma funktionerna för 0,2 miljoner euro, ämbetsverket för fostran och utbildning för 1,2 miljoner euro, småbarnsfostran för 2,9 miljoner euro och den grundläggande undervisningen för 2,3 miljoner euro.

Utgiftsanslaget för nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning underskreds med 667 000 euro och intäktsanslaget med 564 00 euro. Nettounderskridningen uppgick till 103 000 euro. Av detta belopp stod de gemensamma funktionerna för en underskridning på 56 000 euro och yrkesutbildningen för en underskridning på 133 000 euro samt gymnasieutbildningen och vuxenutbild-ningen för en överskridning på vardera 43 000 euro.

Bokslut

8

Statistiska uppgifterSmåBarnSFoStran I SIFFror

Enligt preliminära uppgifter fanns det 11 512 barn under skolåldern i Åbo i slutet av år 2011. I slutet av året fick sammanlagt 7 022 barn, d.v.s. 61 procent av alla barn under skolåldern dagvård och förskoleundervisning. Av samtliga barn i dagvård och förskoleundervisning var 5 512 stycken på stadens egna daghem och i familjedagvård.

I slutet av året fick sammanlagt 661 barn barn-omsorg med stöd för privat vård av barn. Av dessa var 341 barn på privata daghem och på gruppfamiljedaghem samt 268 barn i familjedagvård. Dessutom vårdades 52 barn i hemmet av en anställd barnskötare.

I slutet av året fick 675 barn vård på privata daghem med stöd av servicesedlar. Anskaf-fningen av öppen småbarnsfostran inleddes i augusti, och i slutet av året omfattade denna verksamhet 53 barn.

I slutet av året deltog 490 barn i lekparksverk-samhet och klubbverksamhet för små barn vid daghem. Stöd för vård av barn i hemmet beta-lades i slutet av året till 2 252 barn.

Åbo köpte genom regionavtal eller som en stödåtgärd inom öppenvården privat dagvård för 30 barn av andra kommuner eller pri-vata tjänsteproducenter. På motsvarande sätt såldes dagvård för 20 barn till andra kom-muner.

Inom dagvården finns de flesta barnen med ett annat modersmål än finska eller svenska på Kråkkärrets, Laustis och Hallis områden. På daghemmet Koukkarinkadun päiväkoti hade 81 procent av barnen ett annat modersmål än finska. Av samtliga barn på stadens egna daghem och i familjedagvård hade 16 procent invandrarbakgrund. På de daghem där ande-len barn med ett annat modersmål utgör ma-joriteten av alla daghemsbarn, är inlärningen av finska bland barn med invandrarbakgrund en ständig utmaning.

7493 elever i årskurserna 1 - 6 (därav 782 elever med behov av särskilt stöd)4024 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 22 i s.k. jopo-klasser (flexibel grundläggande utbildning), 440 elever med behov av särskilt stöd)

Finskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 11 517 elever (i siffran ingår inte elever i förskoleundervisning, tot. 103 elever)

646 elever i årskurserna 1 - 6 (därav 47 elever med behov av särskilt stöd)346 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 15 elever med behov av särskilt stöd)

Svenskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 992 elever

120 elever i årskurserna 1 - 6 (därav 1 elev med behov av särskilt stöd)61 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 1 elev med behov av särskilt stöd)

Engelskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 181 elever

Finskspråkig grundläggande utbildning (20.9.2011)

Svenskspråkig grundläggande utbildning (20.9.2011)

Engelskspråkig grundläggande utbildning (20.9.2011)

Suomenkielinen perusopetus (20.9.2011)

Suomenkielinen perusopetus yhteensä 11517 (ei sisällä kouluissa olevia esiopetusoppilaita, yht. 103 oppilasta)

Ruotsinkielinen perusopetus (20.9.2011)

Ruotsinkielinen perusopetus yhteensä 992

Englanninkielinen perusopetus (20.9.2011)

Englanninkielinen perusopetus yhteensä 181

1 - 6 vuosiluokat 7493(joista erityisen tuenoppilaita 782)

7-10 vuosiluokat 4024(joista ns. jopo-luokkalaisia 25, erityisentuen oppilaita 440)


7-10 vuosiluokat 346(joista erityisen tuenoppilaita 15)



40247493













646346













61

120

dEn grundLäggandE utBILdnIngEn I SIFFror

Dessutom• Sjukhusskolan (Kiinanmyllyn koulu) hade den 20 september 35 elever, som är skrivna i sina egna skolor (de kan även ha en annan hemkommun än Åbo).• I undervisning som förbereder för grundskolan (VALMO) fanns 83 elever.• Elever med andra modersmål 1 252 (9,79 %) 9

LUKIO- JA AMMATTIOPETUSLAUTAKUNTA Opiskelijamäärät Nuorten ammatillinen peruskoulutus (20.9.2011)

nuorten ammatillinen peruskoulutus yhteensä 3809

Oppisopimuskoulutus (20.9.2011)

oppisopimuskoulutus yhteensä 1494

Päivälukiot (lukiokoulutuksessa 20.9.2011)

päivälukiot yhteensä 3435

Iltalukio (20.9.2011)

iltalukio yhteensä 1208

Yhteiskuntatieteiden, liiketaloudenja hallinnon ala 538

Luonnontieteiden ala 120

Tekniikan ja liikenteen ala 1747

Tutkintoon johtavaammatillinen peruskoulutus393

Ammattitutkintoon valmistavakoulutus 525

Suomenkielinen opetus 3110

Ruotsinkielinen opetus 266,joista aineopiskelijoita 5

Englanninkielinen opetus(ostopalvelu) 59

lukio-opiskelijat 452

aineopiskelijat 504

perusopetus-opiskelijat 252

Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området 538Det naturvetenskapliga området 120Teknik och kommunikation 1747Social-, hälso- och idrottsområdet 672Turism-, kosthålls och ekonomibranschen 632Annan än examensutbildning 100 Grundläggande yrkesutbildning för unga totalt 3 809

Grundläggande yrkesutbildning för unga (20.9.2011)100

632

6721747

538120


















aineopiskelijat 504


Examensinriktad grundläggande yrkesutbildning 393Utbildning som förbederer för yrkesexamen 525Utbildning som förbederer för yrkesexamen 376Övrig yrkesinriktad tilläggsutbildning 200 Läroavtalsutbildning totalt 1 494

Läroavtalsutbildning (20.9.2011)

525

393

376

200


















aineopiskelijat 504


Finspråkig undervisning 3110Svenkspråkig undervisning 266,varav ämnesstuderande 5Engelskspråkig undervisning (köpt tjänst) 59 Daggymnasier totalt 3 435

Daggymnasier (i gymnasieutbildning 20.9.2011)

3110

266 59


















aineopiskelijat 504


Gymnasieelever 452Ämnesstuderande 504Elever i den grundläggande utbildningen 252 Kvällsgymnasium totalt 1 208

Kvällsgymnasium (20.9.2011)

452

504

252

Åbo yrkesinstitut, vuxenutbildning 6155Åbo finska arbetarinstitut 17820Åbo svenska arbetarinstitut 1413 Vuxenutbildning totalt 25 388

Resultatområdet för vuxenutbildning/studerandeflöde 1.1–31.12.2011

Aikuiskoulutuksen tulosalue / opiskelijavirtauma 1.1. - 31.12.2011

aikuiskoulutus yhteensä 25388

Turun ammatti-instituutti,aikuiskoulutus 6155

Turun suomenkielinentyöväenopisto 17820

Åbo svenska arbetarinstitut 1413

17820

6155

1413

antaL StudErandE

10

åBo 2011 gaV Barn och ungdomar möjLIghEt att gE utLopp För SIn krEatIVItEt och SItt SjäLVuttryck

Otaliga var de arbetstimmar, övningar och uppträdanden som kulturhuvudstadsåret 2011 för Åbo stads sektor för fostran och undervis-ning bestod av. Skoleleverna i Åbo var en av de centrala grupperna som ända från invigningen kläckte idéer och skapade kulturhuvudstads-året. Vi kan med fog konstatera att varje elev i Åbo var en kulturhuvudstadsbo.

Skolorna skapade många nya kontakter och verksamhetsmodeller som vi hoppas ska fortsätta att leva länge efter kulturhuvud- stadsåret. Många händelser som upplivade vardagen och de många krävande utveckling-sprocesserna gav barn och unga en ökad tilltro till sin egen förmåga och till styrkan i att arbe-ta tillsammans. De tiotals projekt som genom-fördes i daghem, skolor och läroanstalter gav synlighet och hörbarhet åt nya modeller för kreativitet och självuttryck.

Det största kulturhuvudstadsprojektet för Åbo stads sektor för fostran och undervisning var Sam Body Plays vars syfte var att stöda barns och ungas välfärd genom teater, dans och berättelser. Det tvååriga projektet resulterade i upplevelser och erfarenheter och därtill i ett antal slutprodukter: sex böcker, två skivor, tre DVD-skivor, två föreningar, ett nätgalleri, en blogg, en undersökning (som slutförs i slutet av år 2012), ett YHS-lärdomsprov (som slutförs under våren 2012) samt en festival; Kulttuuri kiertää – Kulturen cirkulerar som arrangeras våren 2012.

I fotoprojektet Åbo-S:t Petersburg-Köln foto-graferade ungdomar sin vardag i tre europeiska städer.

Åbo vid vatten var ett samprojekt för olika års-kurser vid de svenskspråkiga skolorna i syfte att pigga upp skolgårdarna med brukskonst.

kulturhuvudstadsåret

11

I Åbo ges småbarnsfostran på stadens egna daghem, inom familjedagvården och i form av öppen småbarnsfostran, till exempel som lekparksverksamhet. Privata daghem, grupp-familjedaghem och familjedagvårdare produ-cerar tjänster antingen med stöd för privat vård av barn eller med servicesedlar.

Enligt preliminära uppgifter fanns det 11 512 barn under skolåldern i Åbo i slutet av år 2011. I slutet av året fick sammanlagt 7 022 barn, d.v.s. 61 procent av alla barn under skolåldern dagvård och förskoleundervisning.

nyByggEn och grundrEnoVErIngar

Daghemmet Nummenpuistokadun päiväkoti vid dagvårdsenheten vid Månberget åter-upptog sin verksamhet i en nybyggnad den 10 januari 2011. På daghemmet Säkäkujan päiväkoti inleddes verksamheten i början av augusti efter grundrenoveringen. Daghemmet Rahjepolun päiväkoti togs åter i bruk i slutet av året. Dagvårdsenheten i Hansängen fick mer utrymme för förskoleundervisningen. Samprojektet för daghem och skola i Patis slutfördes i slutet av året.

kuLturEn SyntES äVEn I BarnEnS Vardag

På daghem, i familjedagvård och parker in-leddes kulturhuvudstadsåret med kultursån-gen för småbarnsfostran den 19 januari 2011 klockan 10:00. På invigningen av daghemmen ordnades även annat program och vid varje verksamhetsställe genomfördes program i kulturhuvudstadsårets anda.

SmåbarnsfostranI anslutning till projektet Centralparken för kulturmotion ordnades evenemanget Eskatori i omgivningen kring Domkyrkan den 11 maj 2011. Detta var ett mångsidigt kulturevene-mang för finskspråkiga förskoleelever samt deras föräldrar och mor- och farföräldrar. I kulturhuvudstadsprojektet Åbo vid vatten in-gick de svenskspråkiga skolornas och försko-lornas samarbetsprojekt Å-djuret.

Småbarnsfostran ordnade efter ett års uppehåll ett lykttåg i samband med invigningen av julstaden. Lykttåget har redan under tidigare år varit en del av julstadsevenemangen i Åbo och ordnats av dagvården.

rESuLtatrIkt projEktarBEtE

Småbarnsfostran deltog tillsammans med den grundläggande undervisningen i projektet Romani.

De primära utvecklingsobjekten inom Åbos Molla-projekt (MOLLA – varhaiskasvatuksen verkkotaidot ja –menetelmät, ”nätfärdigheter och -metoder inom småbarnsfostran”) är fyra dagvårdsenheter. Samarbetspartner är bland annat mmediecentret Saimaan mediakeskus (Molla i Villmanstrand), Helsingfors univer-sitets normalskola i Vik, Otava och Sanoma Pro (f.d. WSOYpro).

JEKKU - joustavien esi- ja alkuope-tuskäytäntöjen kehittämisverkosto (”nätverk för utveckling av flexibla praxis för förskole- och elementräundervisningen”) som finansi-eras av Utbildningsstyrelsen är ett projekt för utveckling av intensifierat och särskilt stöd för åren 2010–2011. I projektet deltar förutom Åbo fem andra kommuner som alla driver sitt eget utvecklingsprojekt.

Målsättningen för Puhku-projektet är att ef-fektivera användningen av kommunikations-medel som stöder tal i daghemsbarnens var-dag. I projektet deltar tre daghem.

12

Målsättningen för projektet Pienten lasten hy-vinvointi (”välfärd hos små barn”) som inleddes hösten 2010 är att öka kunskaperna hos de an-ställda inom småbarnsfostran om betydelsen av motion för barnens utveckling och ge dem verktyg för att kunna observera barnens bas-motion. Personalen deltog i en sex timmars kurs på sitt område och framöver är målet att varje enhet ska utarbeta en årsplan för motion inom småbarnsfostran.

Avsikten med Saperemetoden är att bekanta sig med mat och speciellt med nya matvaror med hjälp av de olika sinnena. Metoden följer de huvudprinciper om inlärning genom fors-kning och experiment som ingår i Planen för småbarnsfostran. Det är också viktigt att verk-samheten utgår från barnet. Barnen får delta i matlagning och andra små arbetsuppgifter i samband med måltiderna.

Småbarnsfostran deltog i olika delprojekt i servicesedelprojektet inom ramen för Sitras riksomfattande Kommunprogram (03/2009–12/2013) och i projektet Kaupunkien palve-lusetelin ja ostopalvelujen edellyttämät tieto-järjestelmäratkaisut (”Datasystemlösningar som städernas servicesedel och köpta tjäns-ter förutsätter”). Servicesedelsystemet är ett samprojekt mellan städerna Esbo, Helsing-fors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Vanda.

Ett riksomfattande Ledarskapsforum för småbarnsfostran arrangerades i Åbo 14–15.4.2011 tillsammans med Tammerfors uni-versitet.

Barnens dockteaterföreställning på kulturhuvudstadsårets avslutningsevenemang vid dagvårdsenheten i Ilpois.

13

utVEckLIng aV StödEt tILL ELEVEr

Ändringen av lagen om grundläggande utbild-ning, som trädde i kraft i början av året, för-bättrar elevens rätt till stöd för sin skolgång så tidigt som möjligt samt framhäver rätten att gå i sin närskola. Den nya lagen indelar stödet till elever i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya nationella läroplansgrunderna trädde i kraft i början av år 2011 och de skolspecifika specificeringarna infördes i början av höstter-minen.

Med stöd av utvecklingsprojektet Kelpo utsågs 76 YTE-lärare (lärare för allmänt, intensifierat och särskilt stöd) under vårterminen i alla skolor som ger grundläggande utbildning. YTE-lärarna studerade ändringarna i läro-planen och de nya verksamhetssätten samt utbildade personal i de allmänna principerna för trestegsmodellen för stöd.

dELaktIghEt I LågStadIESkoLorna

I januari inrättades en kanal för delaktighet och påverkan för hörande av lågstadieelever. En kommitté bestående av tre lärare bör-jade bygga upp kanalen. Målet var att inrätta Barnens Parlament i Åbo samt tre regionala elevkommittéer. Den 8 maj ordnades semina-riet Delaktig elev i form av ett pilotprojekt på det östra samarbetsområdet för den grundläg-gande utbildningen; på det södra och norra området ordnades motsvarande evenemang den 21 november.

Våren 2012 är det dags för det första stormötet för Barnens Parlament i Åbo i Åbo stads full-mäktigesal. På mötet deltar experter, äm-betsmän och beslutsfattare. Beslutsfattarna får på mötet information om barnens behov, och barnen i sin tur får en chans att påverka sin egen näromgivning.

grundläggande utbildningEn aktIV och trygg SkoLdag

Verksamheten inom projektet En aktiv och trygg skoldag främjar ett aktivt levnadssätt, delaktighet och gemensamt arbete. Genom verksamheten har eleverna fått mångsidiga verktyg för aktiviteter under rasterna och elever har även fått delta i planeringen av skolans verksamhet och bland annat enga-gerats som ”rastaktiverare”, organisatörer för rastaktiviteter. Till verksamheten allokeras år-ligen cirka 500 000 euro. Finansieringen kom-mer från staden, EU-programmet Central Bal-tic INTERREG och Utbildningsstyrelsen.

utVEckLIngEn aV SpråkundErVISnIngEn

Projektet Kielireppu (”Språkryggsäck”) som finansieras av Utbildningsstyrelsen har som mål att locka allt fler grundskoleelever att välja andra språk vid sidan av engelska redan i de lägsta klasserna. På hösten koncentrerade man sig på att planera språkprojektet Kielten Aarrearkku (”Språkskattkistan”), samman-ställa och anskaffa material, utarbeta en peda-gogisk handbok och anvisning, samt planera och genomföra en inspelning till skattkistan. Kielten Aarrearkku publicerades på webbplat-sen Turun Kielitivoli som stöd för elever i års-kurserna 3–6 när de väljer A2-språket samt för att inspirera och motivera till att studera främ-mande språk.

Kielireppu är en del av det mer omfattande projektet Turun Kielitivoli som slutfördes i slutet av år 2011. Kielireppu belönades med Utbildningsstyrelses hedersomnämndande, European Label för språkundervisning, på Helsingfors Ständernas hus den 24 november.

14

LokaLEr För dEn grundLäggandE utBILdnIngEn

Nybyggnaden för Patis skola stod klar i novem-ber och skolan flyttade in i de nya lokalerna den 28 november. I samma byggnad finns även ett daghem, ett bibliotek, en rådgivningsbyrå och ett servicekök. Projektets kostnadskalkyl var 7 767 000 euro.

När nybyggnaden för Patis skola stod klar avstod sektorn för fostran och undervisning från skolbyggnaderna för Kreivilän koulu och Paavolan koulu. Lokalelementet som har använts av Kreivilä enhet vid Patis skola flyttas under våren 2012 till Runosbacka till skolan Mikaelin koulus förfogande. Arbetet på grunden till skolan Turun Lyseon koulu påbörjades i slutet av år 2011.

Grundrenoveringen av byggnaden på Trädgårdsgatan 5 slutfördes i slutet av år 2011. Kostnadskalkylen för grundrenoveringen var 6 575 000 euro.

Arbetet på fasaden och fönstren på skolan och idrottshallen i Ilpois inleddes. I skolorna Luos- tarivuoren koulu, Puropellon koulu, Vasara-mäen koulu och Rieskalähteen koulu fortsattes arbetena bland annat för att grundrenovera klassrum och korridorer. Dessutom utfördes mindre renoveringar i flera skolor.

Efter många svängar på vägen och en lång väntan startade Paattis skola sin verksamhet i november. Till lågstadiet har samlats 180 elever som tidigare gått i skolorna i Paavola och Kreivilä. I den nya skolbyggnaden finns också utrymme för 80 daghemsbarn från de norra delarna av Åbo.

15

Verksamheten vid resultatområdet för yrkesutbildning i den nya organisationen för Åbo stads sektor för fostran och utbildning var framgångsrik under år 2011. Under året avlade sammanlagt 1 070 studerande grundexamen. Antalet studerande under 2011 uppgick till 3 809.

taLangEr och mäStarE

Resultatområdet deltog aktivt i olika kulturhu-vudstadsevenemang. Evenemanget Amis-TALENT som ordnades på våren gav synlighet åt studerandenas talang på olika delområden inom föreställande konst. Segern i tävlingen gick till studerande Kaltrina Selmani från skolenheten på Tommilagatan för hennes fart-fyllda hiphopshow. Roddtävlingen Amissoudut

yrkesutbildning, åbo yrkesinstitut

i Aura å är redan en gammal tradition. Under evenemanget Koulu palaa lomalta (”Skolan återkommer från semestern”) i september visade personalen upp sina kreativa hobbyer och konstverk.

Våra studerande deltog som assistenter i mån-ga kulturhuvudstadsevenemang, till exempel invigningen av kulturhuvudstadsåret, Nypotatis- festivalen, Skålkongressen, Den nationella veterandagen och Tall Ship Race. Med student-grupper gjordes även många besök till museer och olika kulturevenemang.

Studerandena klarade sig även fint i den na-tionella Mästaretävlingen i Kuopio. Höjd-punkten för den internationella tävlings-verksamheten var VM i yrkesskicklighet som arrangerades i London i oktober. Åbo yrkesins-tituts egen tjej, Susanna Virtanen, som avlagt examen som tryckare vid skolenheten på Kul-legränd, vann VM-silver i grenen tryckteknik med sin fina prestation. Markus Lintuala som likaså studerat på Kullegränd kom på poäng-plats i grenen dator- och datornät.

tEorI och praxIS I Lagom proportIon

Vid Åbo yrkesinstitut fanns det flera som-marverkstäder för unga. Avsikten var att främja sysselsättningen bland unga och ge dem möjligheter att förbättra sina arbetslivs-färdigheter. Dessa fungerade enligt företags-ekonomiska principer. Sommarverkstäderna gav goda erfarenheter. Verksamheten i många olika branscher gav värdefull arbetserfarenhet till ungdomar som vill arbeta i branschen.

Resultatområdet har haft besök av flera inter-nationella samarbetspartner från olika håll i Europa och studerande från resultatområ-det har studerat som utbytesstudenter ända i Asien och Afrika. Allt fler studeranden fick vara

Studerande Kaltrina Selmani från skolen-heten på Tommilagatan övertygade AmisTAL-ENT-juryn med sin energiska dans.

16

på skolenheten på Tommilagatan ordnade. På lunchen höll bland annat en krigsveteran ett gripande tal till de unga.

utBILdnIngEn FörnyaS

De första gymnasiebaserade studerandena avlade examen enligt de förnyade grunderna för företagsekonomi. På basis av den första omgången kan förnyelsen anses lyckad. I syn-nerhet arbetsgivare inom ekonomiförvaltning berömde studerandena, som de ansåg har mera praktiskt inriktad kompetens än tidigare och kompetens som bättre motsvarar arbets-livets behov.

Tack vare den nya examensstrukturen kan exa-men inom hotell-, restaurang- och -catering-branschen nu avläggas vid skolenheterna på både Aningaisgatan och Lemminkäinengatan.

Inom turismutbildningen på skoleneheten på Lemminkäinengatan har studerandena som avlägger gymnasiebaserad grundexamen inom turismbranschen redan på traditionellt vis deltagit aktivt i branschevenemang. På hösten startade en ny linje; grundskolebaserad utbildning för producenter av turismtjänster.

yrkesutbildning, åbo yrkesinstitut

med i den internationella verksamheten och samtidigt inspirera sina studiekamrater.

Samarbetet med resultatområdet för gymna-sieutbildning har varit livligt och flera nya pro-jekt och verksamhetsformer pågår.

Studerande inom maskin- och metall- branschen satte sig i maj bakom ratten på lådbilar som de själva konstruerat och byggt. Bilarna och studerandena tävlade på den svåra banan vid Hirvensalo slalomcentrum. Detta visade sig så lockande att de vinnande lagen beslöt sig för en ny utmaning: motorfria Åbo GP-lådbilsracen i augusti på konstmuseiback-en.

På skolenheten på Klockringaregatan ord-nade studerandena de första logistikdagar-na. Temadagarna för representanter för ar-betslivet var även i övrigt ett glädjande ofta återkommande evenemang.

Puuhapirtti, som är närvårdarstudenternas service med barnpassning och barnkalas, firade sitt 10-årsjubileum den 11 november 2011.

En av årets höjdpunkter var den magnifika självständighetsdagslunchen som studerande

Den 21.8. ordnades för andra gången den motorlösa Turku GP -tävlingen vid backen utanför Åbo konstmuseum. Åbo yrkesinstitut representerades i tävlingen av studerande från maskin- och metallavdelningen samt logistik-branschen. I själva tävlingen blev de studerande några sekunder från en medaljplats, men de gjorde en lång dag då de hjälpte till med att transportera tävlingsbilarna tillbaka till startplatsen.

17

Gymnasieskolorna i Åbo har inte mist sin drag-ningskraft; hösten 2011 valde 56,7 procent av grundskolornas niondeklassare att fortsätta till gymnasiet för studier på andra stadiet.

åBo BLand dE BäSta I FInLand I StudEntSkrIVnIngarna

I likhet med tidigare år var Åbo framgångsri-kast av de stora städerna i den riksomfattande jämförelsen av studentskrivningarna våren 2011, då alla ämnen beaktas. Den relativa an-delen studenter som fått studieplats vid uni-versitet och yrkeshögskolor varierade, men även i denna statistik placerade sig gymnasi-erna i Åbo i spetsen bland landets gymnasier.

ELEVVård

Elevvårdsteamet består av två gymnasiepsykologer och en speciallärare. Som stöd för lärarna publi-cerades handboken Lukio kaikille, hyvät käytännöt opiskelun tueksi Turussa (”Ett gymnasium för alla – goda praxis som stöd för studierna i Åbo”). För att främja studerandenas hälsa och välfärd har man sammanställt ett mång-sidigt webbmaterial. Man har fortsatt samarbetet med aktörer i den tredje sektorn. Verksamheten har satt fokus på ensam-boende studerande.

Gymnasieskolorna har sina egna heltids- anställda studievägledare. Under det gångna året organiserades utbildningen för gruppledare vid gymnasiet så att den täcker alla gymnasieårskurser.

undErVISnIngEn LadES ut på nätEt

Tre gymnasier i Åbo har med stöd av finan- siering från Utbildningsstyrelsen börjat testa nya, webbaserade undervisnings- och provmiljöer.

Gymnasiesektionen vid Forumet för Undervis-ningsväsendet i Åboregionen (FUÅ) inledde sin verksamhet. På rektorsmötena för Åbo yrkes-institut och gymnasierna beslutade man bland annat att erbjuda studerandena möjlighet att avlägga gemensamma kurser. Dessutom har gymnasieeleverna möjlighet att avlägga vissa kurser vid högskolor som del av sina gymnasie- studier.

EEtu SkrEV åtta Laudatur

Det utomordentliga resulta-tet på åtta laudatur nåddes i Finland av tre abiturienter. En av dem var Eetu Heinonen från gymnasieskolan Turun Lyseon lukio. Tack vare sitt idoga arbete har han nått ett av sina mål, så bra startpoäng som möjligt för medicinska fakulteten.

– Jag har alltid varit intresserad av att lära mig nytt, men först på gymnasiet upplevde jag att jag fick tillräckligt med utmanin-gar. I grundskolan kunde jag ha avancerat i en snabbare takt, ana-lyserar Eetu sin framgång.

Eetu som förbereder sig inför inträdesprovet följer aktuella händel-ser även mitt i de hektiska studierna. – De kontinuerliga besparin-garna i den offentliga ekonomin borde inte mera riktas mot utbild-ning, lyder hans sakkunniga analys. Han berömmer sina lärare som inspirerat honom till studier och goda resultat. Efter den intensiva våren ser den unge mannen fram emot sitt sommarjobb i Mumin-världen.

Eetu Heinonen

gymnasieutbildning

18

kuLtur öVEr gränSErna

Eleverna vid gymnasieskolan Juhana Herttuan lukio deltog i januari i förberedelserna för och genomförandet av lykttåget som fick stor synlighet under kulturhuvudstadsårets invignings- evenemang.

Strax inför vinterlovet samlades studerandena i årskurs två från gymnasieskolorna i Åbo för en gemensam gammeldans i Åbohallen. Där tog nästan tusen ungdomar värdigt ut svän-garna på dansgolvet ackompanjerade av en orkester som bestod av elever från musikklas-serna.

Alla gymnasieskolor i Åbo skickade en representant till festen på den nationella veterandagen som firades i Åbo Mäss- och Kongresscentrum i april. Janne Valve från

gymnasieskolan Juhana Herttuan lukio höll de ungas festtal på evenemanget som den högsta statsledningen hedrade med sin närvaro.

Under tre höstmånader pryddes bussar i den tyska staden Köln av fotografier tagna av elever vid gymnasieskolan Puolalanmäen lukio. Detta var en del av projektet Åbo-S:t Petersburg-Köln som utgjorde ett av huvudevenemangen för sektorn för fostran och undervisning under kulturhuvudstadsåret.

I slutet av året publicerades bildverket Raken- nukset kertovat (”Byggnader berättar”) för unga, som berättar om arkitekturen i vår hemstad. Verket sammanställdes av elever och lärare vid gymnasieskolan Turun Suoma-laisen Yhteiskoulun lukio.

Inom projektet Åbo-S:t Petersburg-Köln ordnades 16 fotografiverkstäder i Åbo, S:t Petersburg och Köln där sammanlagt ungefär 270 barn och unga deltog. Ungdomarnas fotografier ställdes ut på Åbo huvudbibliotek 18.8–30.9.2011.

19

VuxEnutBILdnIng VId åBo yrkESInStItut

För området hälsa och välfärd utvecklades nya korta utbildningar, och en utbildning som för-bereder för yrkesexamen i hårbranschen star-tade.

Behovet av utbildning i företag i Egentliga Fin-land kartlades, och kartläggningen användes som underlag för att planera och genomföra utbildningar inom ekonomiförvaltning i samar-bete med Åbo yrkeshögskola.

För att svara mot de allt mer omfattande kraven i arbetslivet utökades kurserna inom både transport- och lagerområdet i logistik- branschen. Den första utbildningen som förbereder för specialyrkesexamen som trafiklärare startade.

Populärast av de allmänna språkexamina har varit provet i finska, men också prov i engelska och svenska har avlagts. På hösten startade ett projekt där man utvecklar metoderna för bedömning av språkkunskaper och planerar nya modeller för stöd av invandrarelevernas studier. Vid sidan av projektet produceras även interaktivt läromaterial för att göra undervis-ningen mångsidigare.

SamarBEtE gEr FramStEg

Instanser som ordnar vuxenutbildning inom yrkesutbildning på andra stadiet har intensi-fierat sitt samarbete; bland annat har läro- anstalternas ledning sammanträtt regel-bundet. När projektet OpinOvi avslutats är målet nu att etablera verksamheten i form av nätverkssamarbete.

Vuxenutbildningen vid ÅYI har aktivt del-tagit i skapandet och införandet av en styrningsstrategi för Egentliga Finland.

VuxenutbildningInom företagsekonomi samarbetade man med Återvinningsvaruhuset Kontti. De anställda vid Kontti har möjlighet att avlägga yrkesexamen inom försäljning inom vuxenutbildningen vid Åbo yrkesinstitut.

Utbildningssamarbetet inom husteknik- branschen med yrkesutbildningscentret för vuxna, Turun aikuiskoulutuskeskus, fortsatte med kurser i VVS-branschen.

På ett seminarium inom ramen för projektet MatkailuMara tog 160 yrkesutbildade perso-ner inom kost och logi tillsammans fram idéer för att lyfta fram matkulturen under Åbo kul-turhuvudstadsår. I anslutning till Mara-projek-tet utförde teamet ett lyckat samarbete med yrkesutbildningscentret för vuxna och Timali i Reso.

FortBILdnIng För LärarE

Under året pågick flera projekt för olika lärar-grupper, som fokuserade på de olika möjlig-heterna inom sociala medier och undervisning på nätet. Bland dessa fanns bland annat: ME-MELUKKI – metodeja ja mentorointia lukioiden verkkopedagogiseen kehittämiseen (”metoder och mentorverksamhet för utveckling av peda-gogik på nätet för gymnasier”), OPERVERKKO och kurser vid maskinteknologicentret Turun Koneteknologiakeskus.

VIRITIN-projektet har som mål att förbättra och utveckla verksamheten i anslutning till systemet med fristående examen på Egentliga Finlands område. Därtill är målet att för- bättra och utveckla den projektverksamhet som stöder läroanstalternas verksamhetssystem och arbetslivets utvecklings- och tjänsteupp-drag på det regionala planet.

20

Ikonmålning vid arbetarinstitutet

turun SuomEnkIELInEn työVäEnopISto och åBo SVEnSka arBEtarInStItut

Arbetarinstitutet gick under hösten över till en ny team- och arbetsgruppsorganisation, varvid ansvaret för planeringen av utbildningen lades över på sju nyinrättade läroämnesteam. Egna arbetsgrupper inrättades för bland annat per-sonalfrågor, marknadsföring och kundtjänst, frågor angående tjänsteförhållanden samt lokalarrangemang.

Verksamheten vid den mångkulturella avdel-ningen Luuppi (loopen, the Loupe) utvidgades ytterligare samtidigt som antalet studerande vid avdelningen ökade. Ungefär en tredjedel av kurserna i finska ordnades i samarbete med integrationsverksamheten vid Åbo stads ut-länningsbyrå samt projektet Delaktig i Finland som startade sommaren 2011.

Projektverksamheten genomfördes genom att samordna det så kallade Pramillaprojektet och genom att delta i projektet Lemon. Under året pågick dessutom utvecklingsverksamhet som genomfördes med statliga kvalitets- och utvecklingsbidrag samt kursverksamhet med stöd av studiesedlar.

Vid Arbis genomfördes kurser för seniorer och gavs undervisning i datateknik för personer med behov av särskild handledning. Dessutom ordnades kurser i praktisk svenska för perso-nalen. Ett nytt inslag var hållbar utveckling som togs med i läroprogrammet under temat ”Kestävä elämäntapa ja luonnolliset aineet” (”En hållbar livsstil och naturliga ämnen”).

21

När den nya sektorn för fostran och under-visning grundades samlades experter inom utveckling, kommunikation, internationell verksamhet och informations- och kommuni-kationsteknik i ämbetsverkets resultatområde till ett nytt ansvarsområde för planerings- och utvecklingstjänster. Dessa experter producerar tjänster för alla resultatområden. Utvecklingen av verksamhetsformer för tjäns-ter och stöd fick en bra start under 2011. Goda exempel på detta är förenhetligandet av inskolningspraxis för nya anställda samt arbe-tet för bättre kompetens och arbetshälsa.

garantErad utBILdnIng

Utbildningsgarantin och hur den genomdrivs har blivit en allt viktigare fråga i den nationella debatten. I regeringsprogrammet fastställs det till exempel att ”alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläro-anstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt ”.

I Åbo har vi redan flera år arbetat för att främja utbildningsgarantin. År 2011 slutfördes MAST-projektet som gav som resultat en landska-psomfattande styrningsmodell jämte till-hörande förbindelser för Egentliga Finland.

Det kan sägas att utbildningsgarantin genom-drivs väl i Åbo, men effekten av till exempel ett år långa utbildningar måste uppföljas noga även i framtiden. Dessutom kan vi inte erbju-da tillräckligt med lämpliga studieplatser för unga med behov av särskilt stöd. Detta slogs fast i en skrivelse som sektorn för fostran och undervisning överlät till utbildningsministern i december 2011.

Arbetet som gjorts i Åbo och i landskapet i övrigt har väckt uppmärksamhet även på andra håll i Finland och Europa. Tillsammans med Utbildningsstyrelsen stod sektorn för fostran och undervisning värd för det riks-

planering och utvecklingomfattande seminariet Utbildningsgaranti i Helsingfors den 15 december. I anslutning till seminariet offentliggjordes publikationen Hyvällä mallilla och webbplatsen www.koulu-tustakuu.fi som tagits fram av vår förvaltning. Modeller i anslutning till genomdrivandet av utbildningsgarantin har spridits framgångsrikt även utanför landets gränser. Som följd av den utbildning och konsultering som genomförts inom ramen för projektet C2CC uppstod till exempel i Nederländerna ett projekt som hal-verade antalet skolavhopp i pilotskolan.

Närmare information www.koulutustakuu.fi och www.mastohjaus.fi

SEktorn För FoStran och undEr-VISnIng är En aktIV gLoBaL aktör

Den nya förvaltningen har bedrivit en livlig internationell verksamhet. Tyngdpunkten för utvecklingen har legat på planeringen av ett aktuellt internationellt åtgärdsprogram där alla resultatområden beaktas. Goda exempel på internationella projekt som sammanför olika utbildningsnivåer var Kanada-samarbetet på det kommersiella området mellan gymnasieskolan TSYK och Åbo yrkesinstitut samt Kölnsamarbetet mellan gymnasieskolan Puolalanmäen lukio och ÅYI:s turismlinje. Kulturhuvudstadsåret syntes även i den internationella verksamheten: bland de projekt som finansierades av stiftelsen Åbo2011 hade fotografiprojektet Åbo-S:t Petersburg-Köln och projektet Sam Body Plays omfattande internationella inslag.

hEdErSomnämndandE tILL projEk-tEt EmISSIo

I Kunnig-programmet Emissio (”Emission”), som finansierades av Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, förbättrades metoderna för att genomföra fortbildning, kommunika-tionen inom utbildning och dokumentering av kompetensen. Inom projektet utarbetades ge-

22

mensamma målsättningar för tolv kommuner för att utveckla kompetensen. Projektet ingick i det nationella programmet Kunnig och tillde-lades undervisnings- och kulturministeriets

hederomnämnande ”årets Kunnig-nätverk.” Det regionala projektet förs vidare av syster-projektet e-Missio som startade hösten 2011.

dIu-cEntraLEn 25 år

Datorn i undervisningen – DIU-centralen fyllde 25 år. DIU-centralen har sedan år 1986 gett lärare fortbildning i användningen av infor-mations- och kommunikationsteknik i under-visningen. Till DIU-centralens kärnverksam-het hör dessutom att utveckla användningen av informationsteknik i undervisningen och webbtjänsterna inom undervisning.

På DIU-centralens jubileumsutställning fanns bland annat en ABC-80-dator från år 1979. Detta var den första datormodell som skaffades till utbildningsväsendet i Åbo. Här filmar TV-gruppen från skolan Wäinö Aaltosen koulu.

Under Utbildningsgaranti NU! –seminariet i decem-ber överräckte Egentliga Finlands yrkesläroverk samt Åbo stads grundläggande utbildning en vädjan till utbildningsminister Jukka Gustafsson. Vädjan innehöll en anhållan om att få mera studieplatser för elever som är i behov av särskilt stöd.

23

Ämbetsverket för fostran och undervisningHantverkaregatan 10, 20100 Åbo.tel. 02 330 000fax 02 2629 [email protected]ö[email protected]

verksamhetsberättelse för sektorn fostran och undervisning 2011

Documents