verksamhetsberättelse 2014 - halmstad€¦ · socialnämnden, verksamhetsberättelse 2014 4(61)...

Verksamhetsberättelse 2014

Socialnämnden

Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2(61)

Innehållsförteckning

1 Organisation ................................................................................................................ 3

2 Viktiga händelser 2014 ............................................................................................... 5

3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål ................ 17

4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål ..................................... 28

5 Prioriteringar ............................................................................................................ 29

6 Personalredovisning ................................................................................................. 33

7 Ekonomisk redovisning ............................................................................................ 42

8 Nyckeltal .................................................................................................................... 44

9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg ........................................................ 49

10 Utvecklings- och kvalitetsarbete ............................................................................. 50

11 Utveckling av organisationskultur och värderingar ............................................. 53

12 Invånar- och målgruppsorientering ....................................................................... 55

13 Uppföljning Förenkla helt enkelt ............................................................................ 58

14 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 2015-2017 ...................................... 60

Bilagor

Bilaga 1: Uppföljning av Hemlöshetssatsningen

Bilaga 2: Nöjd kund index rapport


1 Organisation

Socialnämndens ansvarsområde

Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna

ekonomiska ramar. Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande

arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, § 142)

Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter:

• kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom

äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan

• kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom

ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet

• ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för socialnämndens

målgrupper samt daglig verksamhet (KF 2011-12-20, § 143)

• i frågor om ensamkommande flyktingbarn samordna kommunens insatser samt fungera som

kommunens avtalstecknande part i förhållande till ansvarig statlig myndighet

• kommunens uppgifter enligt alkohollagen• kommunens uppgifter enligt tobakslagen med

undantag för tillsyn av rökfria lokaler. 2011-12-20

• kommunens uppgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

Delegering från kommunfullmäktige

Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden

• fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge självkostnadsprincipen

tillämpas

• fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

• fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala

hjälporganisationer

• fastställande av avgifter vid familjerådgivning

Socialtjänstens stod till personer med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik

Vuxenavdelningen bedriver arbete gentemot två huvudsakliga målgrupper: personer med

beroendeproblematik och personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetet bedrivs gentemot

personer med beroendeproblem enligt Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i


vissa fall (LVM). För psykiskt funktionsnedsatta styrs insatserna av Socialtjänstlagen (SoL) och

av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS anger specifikt vilka

insatser som skall erbjudas, medan SoL anger att den hjälp som behövs skall erbjudas.

Avdelningen ansvarar för interna och externa behandlingsinsatser riktade till personer med

beroendeproblematik.

Man ansvarar även för planering, initiering och samordning av olika former av stödinsatser

kopplade till beroendeproblematiken. För målgruppen psykiskt funktionsnedsatta ansvarar

avdelningen för planering, initiering och samordning av stödinsatser kopplade till den psykiska

funktionsnedsättningen. I den mån adekvata boendelösningar på hemmaplan saknas ansvarar

man även för handläggning av de externa vårdhemsplaceringarna.

Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer

Barn- och ungdomsavdelningens verksamhet vänder sig till de barn, ungdomar och familjer som

är i behov av stöd och hjälp på grund av sociala problem eller relationsproblematik. Den

lagstiftning som framför allt är aktuell är Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU)och

Föräldrabalken.

Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till

familjerådgivning

familjerätt samt myndighetsutövning och bistånd enligt SoL och LVU avseende barn och

ungdomar

öppenvård, förebyggande arbete samt samverkan med skola, barnomsorg.

verkställande av insatser gällande våld i nära relationer.

externa placeringar av barn och ungdomar i såväl familjehem som HVB.

HVB för ensamkommande flyktingbarn

Socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning

Avdelningen för Boende och Korttid svarar för verkställande av vissa insatser enligt Lagen om

stöd och service tillvissa funktionshindrade (LSS). Andra lagstiftningar som styr avdelningens

verksamhet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Avdelningen

ansvarar för nämndens förmåga till:

bostad med särskild service

korttidstillsyn

korttidsvistelse

ledsagarservice och avlösarservice för barn och ungdomar.

fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Avdelningen för Stöd och Service ansvarar för myndighetsutövning inom

funktionshinderområdet, verkställighet av det kommunala utförandet av personlig assistans,

verkställighet av boendestöd och ledsagarservice för vuxna personer med funktionshinder samt

hälso- och sjukvårdsinsatser för socialförvaltningens målgrupper.


2 Viktiga händelser 2014

Viktiga händelser vid Barn- och ungdomsavdelningen under 2014

Avdelningen har under året fortsatt det intensiva arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten

och det går nu att se resultat av arbetet. Utvecklingen har skett på flera områden och på alla våra

enheter, men det går nu att se hur verksamhetens systemiska tänk gör att förbättringsåtgärder på

en enhet får konsekvenser för hela vår avdelning. Nya arbetsmetoder på mottagningsenheten gör

exempelvis att färre barn behöver omhändertas, då det nu finns fler möjligheter att skydda dem

på hemmaplan. En jämförelse kan göras mellan 2013 då 51 barn omhändertogs genom ett

omedelbart LVU, och detta år då endast 24 barn har varit aktuella för denna åtgärd.

Ärendeinströmningen är fortsatt hög till områdesenheterna men arbetssituationen upplevs som

mer hanterbar och genomströmningen av ärenden har ökat. Familjerna kan snabbare få den hjälp

de behöver då handläggningstiden har minskat vilket har flera förklaringar. Avdelningen har

satsat på nära ledarskap vilket har skapat en kultur som främjar alternativa lösningar och

utvecklade samarbetsformer. Användandet av nätverksutredningar och minskningen av

arbetskrävande LVU-utredningar har betytt mycket för arbetsmiljön. Våra socialsekreterare vill

nu stanna kvar på utredningsenheterna vilket betyder att vi behåller kompetensen och det är den

främsta anledningen till den trygghet och stabilitet som nu råder i arbetet.

Utveckling sker kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn då kommunen utökat sitt avtal

gällande mottagandet av dessa. Planering av nytt HVB-hem har pågått, och pågår, och även

rutiner och samverkan med kommunens befintliga HVB-hem utvecklas. Då kommunen har flera

asylboenden i migrationsverkets regi ser vi att Halmstad har fått ett flertal anvisningar av

ensamkommande flyktingbarn utöver avtalet med migrationsverket. Detta påverkar

handläggningen av denna målgrupp och en översyn av mottagandet kommer att ske under 2015.

Arbetet kring våld i nära relation är aktuellt för hela förvaltningen genom olika nya krav som

ställs på verksamheterna. Avdelningen har arbetat fram ett förslag på ett nytt sätt att hantera

området genom ett särskilt team på mottagningsenheten. Under 2014 har enhetschef för

behandlingsenheten tillsammans med Länsstyrelsen tagit fram en basutbildning gällande Våld i

nära relation och den kommer att påbörjas under våren 2015. Utbildningen kommer vara en del

av den kompetenstrappa där alla socialsekreterare ska ingå.

Vid halvårsskiftet trädde en ny lag i kraft där det framgår att kommunerna nu är skyldiga att

kunna erbjuda samarbetssamtal som även tar upp barnets försörjning. Detta innebär utökade

kunskapskrav på familjerättens medarbetare och under året har man kunnat ta del av den

information som Socialstyrelsen har gett ut. Vidare kompetensutveckling sker kontinuerligt.

Enheten har även infört en webbaserad tjänst där nyblivna föräldrar kan bekräfta faderskap över

nätet.

Inom familjehemsområdet sker en särskilt intensiv utveckling och har gjort så under en tid.

2014 har bland annat inneburit att familjehemsutbildningar har startat upp och att erfarenheterna

av skolsatsningsprojektet har sammanställts och ett förslag på hur man skulle kunna arbeta

vidare finns.

Viktiga händelser på vuxenavdelningen under 2014

Värdegrunds-och bemötandefrågor

I delårsrapport 1 redovisades vuxenavdelningens arbete med värdegrund och etik under 2014.

Arbetet pågår som planerat på avdelningens enheter och man arbetat med det på P-möten ute på

enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda teman. Ett särskilt fokus har lagts

på våra beteende mot varandra, medarbetare, chefer och brukare. Avdelningschef har varit ute

och diskuterat frågan i de grupper där särskilda behov framkommit.

Under årets två avdelningshalvdagar har fokus lagts på vår avdelningsinterna ledstjärna och då

nedbruten till mer konkreta delar där bemötande är en viktig del. På en avdelningsdag höll två

enhetschefer i en värdegrundsövning som genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer.


Arbetet med värdegrunds- och bemötandefrågor har följts i avdelningens ledningsgrupp både

utifrån arbetet på enhets – och på avdelningsnivå.

På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt

värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning

för brukare och anhöriga i dessa frågor. Se mer kring detta under rubrik ”Brukarutbildning”.

Rättsäker handläggning

Under året har vuxenavdelningen fortsatt arbetet som inleddes 2013 med de för avdelningen

specifika målen. De mål som satts handlar om att säkerställa en rättsäker handläggning, detta

har gällt både myndighetsutövning och verkställighet. Under året har verksamhetsmålen följts

upp bland annat genom att enhetschef i respektive verksamhet slumpmässigt följt upp ett antal

vård- och genomförandeplaner både i avseende att de finns och att det till innehållet motsvarar

socialstyrelsens krav.

De verksamhetsmål som vuxenavdelningen arbetat med sedan 2013 är:

Effektiv och rättsäker handläggning i alla ärenden

Bedriva en evidensbaserad och rättsäker öppenvårdsbehandling

Lättillgänglig verksamhet

Bedriva stöd i boendet på ett evidensbaserat, effektivt och rättsäkert sätt

Kompetens/implementering

En av de rekommenderade metoderna i de nya Nationella riktlinjerna för missbruks- och

beroendevård är kognitiv beteendeterapi (KBT). Vuxenavdelningen har därför fattat beslut att

KBT är en de metoder som ska användas.

Totalt har nu 50 personer varav 3 personer från Hallands brukarråd genomgått ”Grundläggande

KBT”

Under hösten 2014 på började fem medarbetare ”Grundläggande psykoterapiutbildning med

inriktning mot kognitiv beteendeterapi”. Utbildningen startar hösten 2014 och avslutas våren

2016.

Viktiga delar i ett framgångsrikt implementeringsarbete är ett aktivt ledarskap, en långsiktig

planering samt metodstödjare/coacher som på en praktisknivå erbjuder stöd och support.

För att lyckas i detta arbete bildades 2012 på chefsnivå, en styrgrupp för metodfrågor.

Styrgruppens övergripande uppdrag är att hålla ihop avdelningens arbete med implementering

av metoder, kompetens och utbildningar.

Den första planen för arbete med att implementera ASI skrevs 2010, de måls som då sattes har

under året uppnåtts. Genomförandet av grundintervjuer är idag implementerat i det dagliga

utredningsarbetet och det har skett en positiv utveckling vad gäller antalet genomförda

uppföljningsintervjuer.

Vuxenenheten missbruk har under 2014 gjort 131 stycken ASI-grundintervjuer samt 83 stycken

ASI-uppföljningsintervjuer.

Under hösten utbildades 10 nya MI-coacher och på vuxenavdelningen finns nu 17 MI-coacher

som ansvarar för att vara ett stöd och ge vägledning kring metoden motiverande samtal MI som

är en av grundpelarna i metodarbetet på avdelningen.

Som framkommer har vuxenavdelningen de senaste åren arbetat strukturerat med

implementering av främst MI och ASI. Mycket av implementeringsarbete har fungerat bra men

det finns även brister och då främst kring utformningen av vuxenavdelningens metodstöd.

Utifrån avdelningens samlade erfarenheter konstaterades att vi behöver lägga mer tid och

resurser för att bli bättre och lyckas i vårt arbete. Vuxenavdelningen behöver säkerställa att ett

långsiktigt och praktiskt metodstöd finns att tillgå. Det behövs också ett långsiktigt stöd i arbete

att implementera ny kunskap, som nationella riktlinjer och nya metoder, via PRIO-medel

visstidsanställdes därför en metodstödjare hösten 2014.


Systematiskt kartläggningsinstrument

När det gäller arbetet som påbörjades förra året kring att hitta ett kartläggnings- och

uppföljningsinstrument som för vuxenavdelningen ska användas inom området socialpsykiatri,

har en analys har gjorts kring möjliga alternativ och beslut har tagits att ASI är det

kartläggningsinstrument som ska användas. Arbetet med att implementera ASI på

socialpsykiatrisidan pågår.

Förändringar i boendestöd

Omorganisationen år 2012 gick inte att genomföra fullt ut p.g.a. att det var oerhört många

ärenden att fördela. Sista delen av denna omorganisation innebär att ett antal

boendestödsärenden har flyttats över från område 1 till område 2. Arbete har pågått under året

för att möjliggöra detta och omorganisation var klar i september.

PRIO - psykisk ohälsa

SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen med stöd till riktade insatser för att förbättra

vården och omsorgen för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden

som omfattas av överenskommelsen

Ett krav för beviljande av PRIO-medel är att Halmstad kommun/socialförvaltningen i samråd

och dialog med brukarorganisationer gör en analys och handlingsplan med fokus på boende och

sysselsättning för år 2015 -2016. Handlingsplanen innehåller även en analys av

vuxenavdelningens pågående arbetet kring att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och

sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av avdelningen. Arbetet med handlingsplanen har nu

slutförts.

Brukarutbildning

En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet

Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning.

Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta

del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med

funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Som en del av vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen

bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet.

Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa

år.

Hälsa

Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer

hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Det finns ett uttalat

behov av att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att

förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som

ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIO-satsningen

löper.

Arena för samverkan – individsamverkansteam

Individsamverkansteamet startade i början av året, teamet består av koordinator och handledare

samt representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region

Halland.

Arena för samverkan finansieras av Samordningsförbundet Halland.

Syftet är att ge individer ett samlat stöd på vägen till arbete. Genom Individsamverkansteam vill

samverkande myndigheter få en gemensam plattform för att bättre möta behov från personer

som är aktuella på fler än en myndighet

Målgruppen är individer med komplex problembild i behov av samordnade insatser för att nå


egna uppsatta mål kring arbete eller studier. Den enskilde ska ha långvariga kontakter med

samverkande myndigheter.

CIVIS

Utifrån erfarenheterna från CLAVIS konstaterades att det finns ett vidare behov av att utveckla

möjligheterna för personer med psykiska funktionshinder att delta i samhällslivet som alla

andra. Detta är en förutsättning för att målgruppen ska kunna ta ytterligare steg mot

arbetsmarknaden

Som ett led i detta arbete genomfördes en förstudie, CIVIS, med stöd av Europeiska

socialfonden. Förstudien är avslutad och rapport är inlämnad till Europeiska socialfonden.

Socialförvaltningen är inne i slutfasen när det gäller att förbereda en fortsatt ansökan.

Nya Nattcaféet - boende för hemlösa personer

I februari startade Nya Nattcaféet som tillhandahålla boende till hemlösa personer.

Verksamheten har varit välbesökt under året med periodvis full beläggning och efterfrågan på

fler sovplatser. Totalt erbjuder man nu 13 sovplatser.

Arbetet med att utöka verksamhet till att även omfatta våningsplan två på Söderlingsvägen

pågår.

Länsövergripande beroendeavdelning

Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland är nu klart. Huvudförslaget

innebär att nyinrätta en länsövergripande beroendeavdelning med heldygnsvård för personer

som behöver tillnyktring, abstinensbehandling eller nedtrappning av läkemedel. Inriktningen

från Region Halland är att inrätta vårdavdelning för beroendevården förslagsvis vid Hallands

sjukhus i Varberg.

Troligtvis kommer beroendeavdelningen öppna någon gång under år 2016.

Socialt företagande

Under det andra projektåret har flera initiativ tagits som kommer leda till förbättrade

möjligheter för arbetsintegrerande socialt företagande (ASF): Region Halland har i sin

Tillväxtstrategi 2014-2020 valt att bl.a. prioritera ”Utvecklingen av sociala Innovationer och

socialt företagande.”

En regional arbetsgrupp med representation från kommunerna, Region Halland och

Samordnings-förbundet har bildats med målsättning att finna lämpliga former för stödstrukturer

för ASF. Microfonden Halland har startats som en alternativ finansiär av ASF.

Viktiga händelser vid Avdelningen för stöd och service under 2014

Personlig assistans

I verksamheten Personlig assistans är Datoriseringen den största och viktigaste händelsen under

året. I slutet av april fanns datorer installerade på samtliga arbetsplatser i verksamheten (dvs i

brukarnas hem) och under hösten har arbetet fortsatt med att få datorerna att fungera och att få

personalen att använda dem dagligen; att logga in och ut på sin arbetsplats, kolla sin mail, läsa

information på intranätet, skriva avvikelser osv. Tekniken fungerar fortfarande inte helt och

arbetet med detta kommer att fortsätta under 2015. Inställningen till datoriseringen från såväl

brukare och personal är mycket positiv. En viktig utmaning i detta har varit att alla personliga

assistenter skall bli diplomerade e-medarbetare. Drygt hälften av de personliga assistenterna har

nu uppnått denna kompetens.

En förändring i Försäkringskassans regelverk innebär att varje person som har arbetat hos en

brukare skall redovisa sin exakta arbetstid under en begränsningsperiod per brukare. Arbetet

med tidsredovisningarna gick därmed in i en ny fas för ökad kontroll, vilket för enhetscheferna

har inneburit en ökad belastning med räkningar och tidsredovisningar i stort.

En viktig milstolpe när det gäller ekonomin i Personlig assistans, är att verksamheten med hjälp


av förvaltningens ekonom har arbetat fram en modell för att ansöka och redovisa s.k. Förhöjt

timbelopp till Försäkringskassan för de brukare där vi har särskilt höga kostnader. Sex

ansökningar är inskickade och några beviljades i slutet av året och ytterligare några positiva

beslut förväntas komma in under 2015. Möjligheten att så småningom få en budget i balans har

därmed ökat betydligt.

Frågan om huruvida personliga assistenter får köra brukares fordon, har under året utretts vidare

av förvaltningens Kvalitetsenhet och kommer sannolikt under 2015 att komma till slutligt

beslut.

Två brukarträffar har genomförts under året, där bl.a. fordonsfrågan diskuterades.

Brukarträffarna innehåller förutom möjligheter till frågor, diskussion och information, även

aktiviter av mer trivselkaraktär, typ korvgrillning och tipspromenad.

Antalet brukare i kommunal assistans har under året minskat. De brukare som har tillkommit

har mer omfattande vårdbehov än de som har avslutats. Trenden att de brukare som väljer

kommunen har betydligt mer komplexa vårdbehov än de som väljer privat håller i sig.

En ny tillsvidareanställd chef har rekryterats under året. Chefsgruppen och akut och

bemanningspersonalen har haft en ansträngd arbetssituation under året, bl.a på grund av ett

extremt svårt läge när det gäller rekrytering och bemanning på vissa arbetsplatser där det krävs

personal med särskild sjukvårdskompetens. Skrivelse har under året lämnats in till

avdelningschefen utifrån det ansträngda läget när det gäller arbetsmiljön. Beslut har fattats om

att gå upp i ordinarie chefsbemanning under 2015.

Internutbildning och uppföljningsdagar har genomförts i vanlig ordning för de personliga

assistenterna under året. Samverkan pågår på regional nivå med att arbeta fram en

valideringsmodell för den personal som inte har en kompetens som motsvarar det gymnasiala

omvårdnadsprogrammet.

Sjuktalen i Personlig assistans är de högsta i hela kommunen. Chefsgruppens analys av detta är

bl.a låg utbildning, obekväma arbetstider, ensamarbete, arbete långt ifrån arbetskamrater och

chef, brukaren är informell arbetsledare, svårt ibland att veta vad du som personlig assistent får

göra och inte, psykiskt och fysiskt påfrestande arbete, otrygga arbetsförhållanden (om brukaren

inte trivs med dig som personal, måste du sannolikt byta arbetsplats förr eller senare).

Resultaten i medarbetarenkäten visar dock i stort på många positiva faktorer. Trivseln är hög

och möjligheten att påverka sin arbetssituation likaså. Förvaltningens handlingsplan för att

komma till rätta med de höga sjuktalen har bl.a varit att prova tjänsten Previa sjuk och frisk.

Verktyget ställde till mycket dubbelarbete och förvirring i bemanningen i Personlig assistans,

och innebar inget hjälpmedel för enhetscheferna när det gällde att sänka sjuktalen, varför

tjänsten nu har sagts upp från 1 december. Handlingsplanen för att sänka sjuktalen i

verksamheten är nu istället att intensifiera samarbetet med förvaltningens HR kring de ca 15

långtidssjukskrivna och de ca tio korttidssjukskrivna personer som i stort står för det höga

sjuktalet i verksamheten. Anledningarna till sjukskrivningarna är lika många och skiftande som

personerna, varför fokus i arbetet ligger på att hitta individuella lösningar för var och en.

Enhetscheferna har därutöver under året genomfört olika aktiviteter i sina arbetsgrupper med

syfte att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön.

Handläggningsenheten

Arbetet i handläggningsenheten har under året varit intensivt och har präglats av kontinuerligt

pågående diskussioner kring behov av utökade resurser för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

Arbetssituation och arbetsmängd har kartlagts och lyfts fram i flera sammanhang;

omvärldsanalys, i analys av planeringsförutsättningar, i en skrivelse till avdelningschefen, i

facklig samverkan och i ett reportage till HP. Arbetssituationen har blivit tydlig och personalen

har blivit hörda.

Enheten har påbörjat projekt med att arbeta med den evidensbaserade metoden FIT, som ett led i

en förstärkt brukarmedverkan. Arbetet fick avbrytas pga alltför hård arbetsbelastning, men

enheten ligger i startgroparna för att återuppta arbetet igen, när och om enheten får

resursförstärkning.


Enheten fick under året en tillfällig resursförstärkning för att kunna följa upp alla beslut och

bostad med särskild service och daglig verksamhet. Uppdraget är nu till viss del genomfört och

har slagit väl ut hos både handläggare och verkställare och har bl.a inneburit bättre

målformuleringar som verkställarna bl. a kan använda sig av i genomförandeplanerna.

Socialsekreterarna har fått en bättre inblick i verkställarnas arbete, en kunskap som de har nytta

av i sitt utredningsarbete.

Arbetet med att rekrytera nya stödfamiljer och kontaktpersoner har under året haft god

utdelning, bl.a genom att använda sig av facebook och kommunens hemsida. Dessa personer har

sedan bjudits in till en uppskattad introduktion vid ett par tillfällen.

Enheten har också genomfört några informations/utbildningsträffar om bl.a LSS för personal i

förvaltningen. Dessa träffar har varit välbesökta och uppskattade.

Enheten har under året haft ett särskilt gott samarbete med boendestöds och

ledsagarverksamheten och hälso och sjukvårdsenheten. Det finns också goda exempel på

samverkan med Vuxenheten samt övriga verksamheter inom och utanför förvaltningen.

Två socialsekreterare från enheten har påbörjat den nationellt anordnade utbildningen för LSS-

handläggare och enheten har också genomfört en studiecirkel kring våldsutsatta kvinnor med

funktionsnedsättning.

Boendestöd och ledsagarservice

Boendestödet utgör en av förvaltningens pilotgrupper i arbetet med FIT. Arbetet med att

implementera SRS/ORS påbörjades 2013 och är nu väl provat för de brukare som vill och där

instrumentet bedöms vara lämpligt. Enhetschefen för boendestödet är nu utbildad

superanvändare i FIT, vilket innebär att medarbetarna kan få ett dagligt stöd i arbete med

verktyget. Resultatet är blandat och det har under 2014 blivit allt mer tydligt att denna typ av

verksamhet behöver alternativa metoder för att kunna arbeta i enlighet med modellen för

evidensbaserad praktik (EBP). Verksamhetsplanen för 2015 kommer förhoppningsvis att

innehålla ett mål och en aktivitet kring detta.

FIT har framför allt gett medarbetarna en insikt i att de behöver metoder som stärker brukarnas

möjligheter till delaktighet och inflytande samt bidragit till att det förs kontinuerliga samtal

kring hur brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare.

I slutet av 2014 stod äntligen det nya kartläggningsboendet på Jaktfalken klart och intensivt

arbete pågår nu vid årsskiftet 2014/2015 med förberedelserna för att ta emot de första brukarna.

Rekrytering av nya brukare till träningsboendet kommer sannolikt i första hand bestå av

ungdomar som skall flytta hemifrån, men förhoppningen är att det även skall komma en och

annan från gruppbostäderna.

Träningsboendet kommer också att innebära ökade möjligheter till öppen bas, en verksamhet

som under året har legat till grund för en C-uppsats på Högskolan i Halmstad. Resultatet visade

på att Öppen Bas helt klart och tydligt hjälper till att bryta isolering.

Hälso- och sjukvårdsenheten

Första halvåret 2014 präglades av en del oro på personalsidan i sjuksköterskegruppen. Läget har

nu stabiliserat sig och flyter på väl. Habiliteringens arbetsterapeuter och sjukgymnaster har

under de sista åren upplevt ett allt större tryck när det gäller arbetsbelastning och komplexitet

hos brukarna och en kartläggning i samband med omvärldsanalysen visar på en mycket stor

volymökning från 2001 när socialförvaltningen tog över ansvaret för habilitering för brukare

som har insatsen bostad med särskild service och daglig verksamhet. Framför allt

arbetsterapeuterna är hårt belastade och är helt beroende av en resursförstärkning snarast för att

ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Sjuksköterskorna har under året övertagit ansvaret för läkemedelsutbildningarna (från

hemvårdsförvaltningen) för socialförvaltningens baspersonal och dessa utbildningar rullar nu på

fortlöpande, vilket innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för våra

brukare.

Hälso- och sjukvårdsenheten har under året också övertagit huvudansvaret för implementering


av det evidensbaserade instrumentet Tidiga Tecken, en metod för att tidigt upptäcka

demenssjukdom hos personer med utvecklingsstörning. En plan finns nu upprättad för att

genomföra arbetet på avdelningen för Boende och korttid.

En förberedelse finns också i verksamheten för konsekvenser av genomförandet av Framtidens

hemsjukvård, som kommer att genomföras under första kvartalet 2015.

Hela avdelningen

När det gäller kompetensutveckling har medarbetarna på avdelningen i huvudsak genomgått

yrkesspecifika utbildningar. Representanter från alla verksamheter på avdelningen deltog i den

stora LSS konferensen (600 deltagare från Hallands olika funktionshinderverksamheter) om

Delaktighet och Bemötande som anordnades på Arenan i Halmstad i november. En av

föreläsarna var avdelningens psykolog som höll två föreläsningar för flera hundra personer om

SRS/ORS. Chefsgruppen går fortlöpande utbildningar i kommunens BAS-program och några av

dem har också fullföljt och några har påbörjat UL (Utvecklande ledarskap). Samtliga

avdelningens chefer deltog i maj 2014 i Carpe-dagarna i Stockholm. Carpe handlar i huvudsak

om kompetensutveckling inom funktionshinderområdet.

Avdelningens psykolog har liksom tidigare haft uppdrag på förvaltningens alla fyra avdelningar.

Hon är superanvändare i FIT och har genomfört en lång rad handledningsuppdrag,

konsultationer, utbildningsinsatser samt har haft flera studiecirklar om problemskapande

beteende.

I en av avdelningens verksamheter återfinns som tidigare nämnts de högsta sjuktalen i

kommunen. Förutom de speciella åtgärder som genomförs för att råda bot på detta i den

verksamheten, har några personalfrämjande åtgärder genomförts på hela avdelningen i syfte att

förebygga ohälsa och förbättra känslan och gemenskap och sammanhållning. Möjlighet finns

för all personal på avdelningen att träna tillsammans med minst en arbetskamrat en timme i

veckan på arbetstid. En annan aktivitet som har genomförts under året med hjälp av de s.k.

hälsofrämjande medlen är stegtävling för alla avdelningens medarbetare. Andra mer

lustbetonade aktiviteter har varit en enkel grillfest på våren och en julshow i slutet av året.

Viktiga händelser för avdelningen Boende och korttid 2014

Chefer

Under året har tre chefer gått i pension och två nya chefer har tillkommit.

Metodutvecklare

Avdelningens metodutvecklare, Anette Hjalmarsson, började i augusti. Anette har som uppdrag

att bland annat medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i

samverkan med enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp. Att planera och utforma

individanpassat kvalificerat vardagsstöd och bistå med implementeringen av lågaffektivt

bemötande på enheterna och vara ett stöd för stödpedagogerna. Anette kommer även att bli

avdelningens superanvändare i FIT och en av Halmstad kommuns certifierade utbildare i

Delaktighetsmodellen. Anette är även engagerad i EU-projektet för utmanande beteenden.

Stödpedagoger

I år har avdelningen börjat fasa in stödpedagoger på enheterna. Syftet är att höja kvaliteten på

utförandet genom att höja den pedagogiska kompetensen. Tanken är att det i

implementeringsfasen ska vara minst två pedagoger per enhet där det vistas brukare med

utmanande beteende, i barnverksamheten och på alla nyöppnade enheter.

Feedback informed Treatment (FIT)

Under året har ett pilotprojekt startats och ett annat är på gång. Arbetet ska sedan fortsätta till de

enheter där metoden är användbar med stöd av metodutvecklaren på avdelningen.

Utbildning

Fem gruppbostäder och ett korttidshem har genomgått studiecirkeln Problemskapande beteende


som bygger på Bo Hejlskovs bok Utmanande beteende. Ett korttidshem kommer att avsluta sin

studiecirkel i början av 2015.

Sedan har all personal på barnsidan genomgått en utbildning som heter Utvecklingsstörning x 3

som handlar om utvecklingsstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och

ADHD). Utbildningen, som har letts av förvaltningens psykolog, har omfattat tre tillfällen, tre

timmar varje gång.

Flera enheter har även haft handledning av förvaltningens psykolog.

LSS konferensen som genomfördes den 5/11 på Arenan var också mycket uppskattad.

Begränsningsåtgärder

Annette Hjalmarsson, avdelningens metodutvecklare, har påbörjat ett arbete med att utarbeta

tillämpningsanvisningar/rutiner för begränsnings- och skyddsåtgärder i samverkan med

företrädare för HSL enheten, boendechefer på vuxenavdelningen och BoK samt MAS. Syftet är

att begränsnings- och skyddsåtgärder ska finnas i så lite utsträckning som möjligt. Där det ändå

måste finnas ska de hanteras juridiskt, etiskt och med hänsyn till den enskildes integritet. Det

färdiga dokumentet ska sedan publiceras i kvalitetshandboken.

Dokumentation

Avdelningen har under året aktivt arbetat med att dels lämna pappersdokumentationen ute på

gruppbostäderna dels med att kvalitetssäkra dokumentationen. Detta bland annat genom att

tydligt särskilja vad som är löpande arbetsanteckningar och vad som är journalanteckning samt

arbetat för bättre genomförandeplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur brukaren vill ha sin

insats genomförd.

All personal har genomgått utbildning i Procapita och i hur man dokumenterar. Nu

dokumenterar all personal direkt i procapita, både arbetsanteckningar och journalanteckningar.

Även genomförandeplanerna skrivs nu efterhand in i Procapita.

eMedarbetare

All personal har under året blivit certifierade eMedarbetare.

VO-College

Syftet med VO-college är att säkra framtida behov av kompetent och välutbildadpersonal så att

man kan erbjuda god och säker vård och omsorg.

Detta är en mycket viktig samverkan med alla arbetsgivare och utbildare i regionen (dock sällan

de privata) och här finns många fortsatta viktiga uppgifter att arbeta vidare med. Undertecknad

har ingått i styrgruppen.

Byte av utförare

Den 1 februari i år tog Frösunda över efter Carema (numera Nytida) driften av 20 gruppbostäder

med 101 platser.

Bostad med särskild service

Inom kommunen finns idag 27 gruppbostäder med 141 platser, efter att avdelningen i november

öppnade sin 27:e gruppbostad, Gatenhielmsvägen 19. Den nya gruppbostaden är en traditionell

gruppbostad med 5 platser för yngre vuxna med grav utvecklingsstörning och omfattande

fysiska funktionshinder.

Lediga platser

Kommunen har för tillfället inga lediga platser och Frösunda har 6 platser lediga.

För närvarande finns det åtta personer som har fått beslut om bostad med särskild service och

väntar på ett lämpligt erbjudande.

I de fall avdelningen inte kan erbjuda en lämplig plats, får man erbjuda det som just för tillfället

anses vara mest lämpligt. Efter att den enskilde tackat ja till erbjudande kan han eller hon sätta

upp sig på en ”bytarlista” för ett nytt erbjudande. Då omsättningen i gruppbostäderna är låg kan

det dröja flera år innan ett nytt erbjudande kan göras.


Då andelen tomma platser är få medför detta att vi oftast inte kan erbjuda den enskilde den mest

lämpliga platsen vid första tillfället. Detta medför både längre verkställighetstid samt ökade

personalkostnader då det i dessa fall krävs extra bemanning och utbildning, delegation.

Inflytt - utflytt

De flesta, 68 %, som i år har flyttat till en gruppbostadsplats kommer direkt från hemmet. En

person har även flyttat från en gruppbostad tillbaka till hemmet.

Övriga som flyttat till en gruppbostadsplats kommer en från en annan kommun, en från

boendestöd och en från en servicebostad. Två personer har flyttat från en gruppbostadsplats.

Den ena till ett garantiboende och den andra till en servicebostadsplats.

Att gå från en gruppbostadsplats till en egen lägenhet med boendestöd enligt SoL är en lång

process som innebär mycket träning och motivationsarbete. Motivationsarbetet för att några av

de boende ska flytta till lägenhet med insatser i form av boendestöd har under året fortsatt, men

de boende trivs och vill inte flytta. För träningsarbetet behövs även mer personaltid som tyvärr

inte finns i dagsläget.

Olika personkretsar

Personer som tillhör personkrets 2 eller 3 kan inte placeras på en gruppbostad som drivs av

entreprenör men däremot i den kommunala verksamheten. I kommunen finns två gruppbostäder

med sammanlagt 9 platser för personer tillhörande personkrets 2. Däremot har avdelningen

ingen gruppbostad för personer tillhörande personkrets 3. Nämnden har efter en Lex Sarah

anmälan uttryckt olämpligheten med att blanda personer tillhörande olika personkretsar på

boendena.

I år har avdelningen på grund av plats brist, varit tvungen att placera en person som tillhör

personkrets 2 och som har ett mycket stort omvårdnadsbehov, i en traditionell gruppbostad för

personer som tillhör personkrets 1. Gruppbostaden har utifrån den enskildes stora

omvårdnadsbehov utökat bemanningen med 6 tjänster då detta inte rymdes i den befintliga

bemanningen.

Fler servicebostäder

Halmstad kommun har i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, fler gruppbostäder

men också betydligt färre servicebostäder. För att kunna möta framtidens behov av fler

alternativa boendelösningar kommer avdelningen att öka antalet servicebostäder och avveckla

gruppbostäder som inte längre bedöms vara fullvärdiga.

Daglig verksamhet

Flera boende stannar i högre grad än tidigare hemma dagtid från t ex daglig sysselsättning. Det

kan exempelvis ha att göra med att personer uppnår pensionsålder, får ålderssjukdomar, men

även att man väljer att stanna hemma. Berörd gruppbostad måste då bemannas även dagtid,

vilket inneburit ökade kostnader.

Tidiga tecken

Livslängden hos personer med utvecklingsstörning har ökat. Detta ställer högre krav på

verksamheten, i form av ökad personaltäthet och ökad kompetens.

Avdelningen har i år i samverkan med HSL enheten börjat arbeta med kartläggningsverktyget

Tidiga tecken. Kartläggningsverktyget har utvecklats av landstinget i Uppsala län i samarbete

med Svenskt demenscentrum för att skapa goda rutiner för tidig upptäckt av tecken på

försämrade funktioner och sjukdomar hos vuxna och äldre personer med utvecklingsstörning.

Kartläggningsverktyget bygger på kända och dokumenterade verktyg som täcker de vanligaste

sjukdomarna och allmänt försämrade funktioner. Verktyget är utvecklat för användning av vård-

och omsorgspersonal som arbetar direkt med brukare. Resultat av kartläggningen kan sedan

ligga till grund för att förbereda för ett gott åldrande. Tidiga tecken rekommenderas börja

användas när man är mitt i livet och sedan följas upp varje år.

Personaltäthet

Personaltätheten på boendena behöver höjas nu då IVO ställer ökade krav på att huvudmannen


ska planera och utforma insatserna samt anpassa personalstyrkan efter de enskildas behov av

hjälp och stöd utan att använda sig av begränsningsåtgärder.

Personalen behöver även mer tid för reflektion och diskussion kring arbetssätt och metoder

inom LSS-verksamheten.

Nya målgrupper

På boendena har nya målgrupper tillkommit som har behov av oplanerat personalstöd. Personal

som är flexibel och finns tillgänglig vid de stunder som den boende inte kan vara ensam på

grund av sitt mående. Idag finns det på flera av enheterna brukare som är suicidala, har

tvångsbeteende, ångest, självskadebeteende, m.m. Beteenden som är mycket personalkrävande

då det krävs ständig uppsikt av de boendes mående och psykiska tillstånd.

Enligt IVO ska verksamheten bostad med särskild service enligt LSS, stå för den sociala

insatsen och någon annan ska stå för behandlingsansvaret. Det är viktigt att vi samverkar med

andra aktörer och tydliggör våra roller. Det måste bli tydligt vem som ansvarar för behandlingen

och vem som är knuten till den boende från psykiatrin. Detta måste vara klart i anslutning till

vårdplaneringen. Den boende måste få stöd från psykiatrin men även personalen behöver det

stödet för att de ska kunna vara till hjälp åt den boende.

Hot och våld

Den psykiska och fysiska arbetsmiljön är fortsatt svår då det förekommer mycket hot och våld i

vissa verksamheter.

Höns

Under sommaren fick fyra hönor flytta in i trädgården på en gruppbostad i Trönninge. Projektet

var ett samarbete med Stadsbondgården och mycket uppskattat av de boende.

Brukarenkät

Utvärderingsringen har i år för fjärde gången genomfört en undersökning av kvaliteten inom

funktionshindersomsorgens samtliga boenden med särskild service enligt LSS.

Undersökningen riktar sig till samtliga boende och anhöriga/gode män och i år även till all

personal.

Svarsfrekvensen var även i år mycket hög. Av anhöriga/gode män svarade 89 %, av personalen

82 % och av de boende 91 %. Summerat medelbetyg för samtliga jämförbara frågor är även de

mycket höga, för såväl de kommunala enheterna som för de som drivs av Frösunda.

Medelbetygen har i samtliga fall ökat från 2008/2010 till 2012/2014. Den viktigaste frågan för

anhöriga/gode män är fortsatt att personalen har tillräckligt med tid för den boende.

Barnverksamheten

Öppet läger för barn och ungdomar med NPF diagnos upphörde under våren och i stället

verkställer avdelningen korttidsvistelse för dessa barn och ungdomar utifrån beslut.

Nya målgrupper

Inom barnverksamheten finns nu även flera SoL beslut gällande korttidsvistelse och

korttidstillsyn för barn och ungdomar med NPF problematik. På grund av den specifika

beteendeproblematiken kan inte dessa barn och ungdomar få sin korttidsvistelse tillsammans

med barn och ungdomar på något av de befintliga korttidshemmen. Barn och ungdomar med

NPF problematik har oftast svårigheter att vistas i större grupper och behöver mycket

personalstöd. Detta ställer krav på ökad bemanning inom korttidsvistelse och tillsyn för barn

och ungdomar med NPF, ADHD och inom autismspektrumtillstånd. Då antalet vuxna med

beslut om korttidsvistelse har minskat har vi kunnat verkställa korttidsvistelse för barn och

ungdomar med NPF problematik på Furuvägens korttidshem.

Antalet barn och ungdomar inom autismspektrum och ungdomar med suicidala tankar samt

självskadebeteende har ökat under året. Så även hot och våld situationerna ute på

verksamheterna. Detta ställer andra och ökade krav på personalens kompetens. Även här är det

av största vikt att samverkan mellan alla aktörer, skola, psykiatri, hemmet, socialsekreterare,


vistelse, tillsyn m.m. fungerar och att rollerna tydliggörs.

Samlad skoldag

Arbetet för en samlad skoldag för alla barn och unga med en funktionsnedsättning men

framförallt för barn och unga inom autismspektrumtillstånd har påbörjats. Socialförvaltningen

och barn- och ungdomsförvaltningen har fått till stånd en överenskommelse om att

Lummerskolan från och med den 1 juli nästa år tar ett samlat ansvar även för den tid som är i

anslutning till skoltid. Detta innebär att de barn som har beslut om korttidstillsyn enligt LSS får

sin insats verkställd av personal som tillhör skolan. Det innebär att det är samma personal som

följer barnen genom den del av dagen som ligger utanför hemmet. Detta skapar trygghet

framförallt för den enskilde men även för berörd anhörig.

Socialnämnden kommer även fortsättningsvis ha det ekonomiska ansvaret för korttidstillsynen

på Lummerskolan utifrån varje beslutad timme.

Avdelningen har även startat en dialog med Kattegatt skolan om att få till stånd en samlad

skoldag i samma form som på Lummerskolan.

Fritiden

Sommarprogram

Fritidens Sommarprogram 2014 innehöll 25 aktiviteter och knappt 400 deltagare. Innehållet var

förlagt till det som hände i Halmstad, förutom friluftsteatern på Vallarna där vi hyrde Sennans

buss. Aktiviteterna var bland annat stadsbondgården, idrottsevenemang, Titanicutställningen,

allsång på Berget, Sportscar med mera.

Sommarläger

I sommar har Fritidsverksamheten genomfört sommarläger för ungdomar på Korttidshemmet på

Furuvägen 58. Tidigare år har verksamheten varit förlagd till externa lägerplatser. Anledningen

var att ledig tid fanns på Korttidshemmet och deras personal var tillgänglig att använda under

lägertiden, som en grundbemanning. Ur ett ekonomiskt perspektiv har det varit

kostnadseffektivt att bedriva lägerverksamhet i våra egna lokaler med personal inom

årsarbetstiden. Dessutom visade det sig att Furuvägens läge i ett tämligen lugnt område med

egen liten trädgård och bra kommunikationer var en bra plats för lägerverksamhet.

Helhetsintrycket från dessa läger är att det blev lyckade läger med bra innehåll. För personalens

del blev det att i nära samarbete arbeta med personal man i vanliga fall inte arbetar med och

detta kändes positivt.

Sommarpengen

Sommarpengen är ett uppskattat inslag i verksamheten som betyder mycket under de boendes

semester. T ex för att kunna åka på utflykter, både enskilt och i grupp. Man har bl.a. besökt:

Ängelholms hembygdspark, Liseberg, Ikea/Väla, Falkenberg, Helsingör, Ullared,

Furulundsbadet, Simstadion, Restaurangbesök, Cafébesök, Promenader, bad, utflykter i

närområdet, Öland med övernattning, Gröt vik, Laxbutiken för att nämna några.

Äldre verksamheten

Fritidsverksamheten för äldre fortsätter att öka och finns nu i en lokal på Kungsgatan 36. Man

spelar bingo, ser på film, läser tidningen, spelar spel m.m. Det centrala läget har bidragit till att

verksamheten fått ytterligare ett uppsving med möjligheter att besöka bibliotek, Tre Hjärtan-

huset och Karl IX servicehus. Fritidsverksamheten för äldre ordnar även större arrangemang

som danser, friluftsaktiviteter, underhållningar m.m.

Fritidsombud

Träffarna med Fritidsombuden har lett till ett ökat utbud, som Spinning, gymnastik och ridning.

Vårt samarbete med Friskis & Svettis har resulterat i att några deltagare själva börjat gå på

Friskis & Svettis gympa grupper, utan personal från avdelningen.

Samverkan med UAF

Samarbetet med UAF och möjligheten att använda deras lokaler och regelbundna träffar med


deras Friskvårdkonsulent har lett till gemensamma aktiviteter som t ex musikcafé på Kadriljen

med över hundra deltagare per tillfälle.

Träffpunkt Hörnan

För ungdomarna har under året Träffpunkt Hörnan (fritidsgård för ungdomar med en

funktionsnedsättning) fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att vara en öppen Träffpunkt

dit du bara kunde komma och bara vara så har verksamhets byggts på med fasta

programpunkter. Detta har gjort att antalet besökare har ökat.

Fritid för alla

Fritid för alla är ett projekt för ungdomar med funktionsnedsättning, där fokus ligger på

självbestämmande och inkludering. Under 2014 har Fritid för alla utvecklats vidare, vi har

genomfört utbildningar, vi har skapat en utbudskatalog och nätverket är i gång. Det har skapats

en sida under halmstad.se och vi finns i sociala medier.

Det finns planer att skapa en Fritid för alla mässa under hösten 2015 och samarbetet mellan

socialförvaltning, kulturförvaltning och teknik och fritidsförvaltning har byggts ut. Projektet

bidrar till att barn och unga med funktionsnedsättning ges en möjlighet till att själva göra val

och få en stimulerande fritid.


3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån

kommunfullmäktiges mål

Utfall för målen anges enligt följande

Status för aktiviteter anges enligt följande

Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial

snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna.

3.1 Målområde: Barn och utbildning

3.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade

sociala insatser (konkretiserat mål).

Mätetal Målvärde Utfall

Antalet informationsträffar med förskola/skola 12 15

Antalet konsultationer till skola/förskola 425

Aktiviteter Senaste kommentar

Information om samverkan Socialtjänst och förskola/skola

Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede.

Ökad tillgänglighet för konsultation till förskola/skola

Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa



tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. De har mottagit XXX samtal under året.

Särskild konsultation i ärenden där det förekommer våld

Avdelningen har under perioden inrättat en jourtelefon för konsultation,

Familjerådgivningens utåtriktade verksamhet Familjerådgivningen är en viktig resurs när det gäller tidig prevention och de har under året genomfört 36 informationstillfällen i samarbete med mödrahälsovården och därigenom nått 403 nya föräldrar.

Gemensam utvecklingsgrupp för Socialförvaltningen och BUF.

Under året har flera möten med skola och förskola skett, men inte i en uttalad utvecklingsgrupp. Tankar för det gemensamma arbetet i tidig prevention finns dock och under 2015 finns planer för hur vi ska gå vidare med det. Flera delar av avdelningens enheter har haft samverkan med skolan och genomfört klassaktiviteter och konsultationer. Särskilt fältverksamheten är en viktig resurs gällande det utåtriktade och uppsökande arbetet, och har varit en viktig länk mellan skola och socialtjänst.

3.1.2 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år

2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större

städer (konkretiserat mål).


Antal barn / ungdomar som deltar i Skolfam 25

Antal SIP 70


1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut genom att samverkan kring dessa ungdomar har stärkts och att det finns bättre förutsättningar för barnen att lyckas i skolan. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser vilket familjehemsenheten inför 2015 tillförs i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om Planeringsdirektiv 2015.

2) Samverkan skola och socialtjänst Utredningsenheten har under perioden aktivt arbetat med SIP (samordnad individuell vårdplan). Syftet är att tidigt erbjuda samordnade insatser för att identifiera vad barnet behöver. Utredningsenheten har utökat arbetet med nätverksmöten och nätverksutredningar.

Avdelningens nätverkstänkande har gjort sig gällande. Barn och ugndomar har problem som sträcker sig över flera huvudmän såsom BUP, skola mm. Det kommer finnas som en naturlig arbetsmetod för avdelningen att alltid ha samordnade insatser för våra barn och ungdomar.


3.1.3 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så

att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland

gruppen större städer (konkretiserat mål).


1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut på så sätt att de barn som är familjehemsplacerade har fått tillgång till psykolog och specialpedagog vilket har bidragit till en bättre skolprestation för dessa elever. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser.

De barn och ungdomar vi tvingas att skyddsplacera skall ha möjlighet till samma skolgång som om de inte var placerade. En avtalsskrivning mellan socialtjänst och skola kommer därför vara av godo.

Nyckeltal för detta mål rapporteras av UAF.

3.2 Målområde: Bygga och bo

3.2.1 Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med

10 procent mellan år 2009 och 2014 (konkretiserat mål).


Energianvändningen i gruppbostäder analyseras.

Från och med 2014 så har vi totalhyra för gruppbostäder gentemot fastighetskontoret. Detta innebär att socialförvaltningen oavsett förbrukning har samma hyra. Detta innebär att nya incitament måste utarbetas gemensamt mellan socialförvaltningen och fastighetskontoret. En uppstart av det skedde hösten 2014.

3.3 Målområde: Demokrati och dialog

3.3.1 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens

utveckling (konkretiserat mål).

3.3.1.1 Feedback informed treatment inom hela socialtjänsten-


Projekt om Feedback informed Treatment Vad gör att behandling fungerar? Vad får brukare att uppleva positiv förändring? Vad gör en verksamhet resurseffektiv? I vår samtid ökar krav och förväntningar på socialt arbete snabbare än tilldelade resurser. Hur kan vi påvisa att vi levererar förväntat resultat? Kan vi bli bättre på att göra rätt saker för rätt personer? I arbetet med att befästa en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, hur skapar vi en allians där våra brukare upplever reell delaktighet, inflytande och medansvar?

Scott D Miller, Ph D och grundare av International Center for Clinical Excellence, erbjuder genom FIT ett svar på dessa frågor. FIT är ett samtalsredskap som synliggör brukarens upplevelse av förändringar i måendet och sätter det i relation till samarbetsalliansen mellan brukaren och den



professionelle. Används redskapet systematiskt kan vi som professionella bli mer effektiva genom att öka både andelen personer som upplever att insatsen leder till önskat resultat, och andelen personer som fullföljer en insats. Miller kallar det för att förbättra verksamhetens resultat en klient i taget.

Socialförvaltningen i Halmstads kommun är en föregångare i Sverige, genom ambitionen att implementera FIT i alla delar av verksamheten. Under 2013-2015 pågår ett pilotprojekt med handledning av psykolog Susanne Bargmann, en av Millers samarbetspartners.

Förvaltningen har utsett en styrgrupp för projektet. Styrgruppen ansvarar för utformningen av projektet, liksom för att förankra projektvisionen i hela organisationen.

Utvalda arbetsgrupper inom olika verksamhetsfält bildar pilotgrupper. Deras uppdrag är att använda FIT i sin ordinarie verksamhet, och skapa erfarenheter av vad som fungerar och vad som utgör hinder.

Pilotgrupperna handleds regelbundet av s k superanvändare, som fått utbildning via Miller och Bargmann.

Susanne Bargmann besöker förvaltningen fyra gånger per år för att handleda superanvändare och pilotgrupper, samt delta i projektets styrgrupp.

År 2 och 3 i projektet tillförs successivt fler pilotgrupper och superanvändare.

Efter avslutat projekt ska styrgruppen utvärdera resultat och erfarenheter och ta ställning till framtida implementering och eventuella behov av alternativa metoder.

Projektet förväntas vid sidan av ökad upplevelse av inflytande, delaktighet och effektnytta för brukare leda till en kulturförändring i organisationen som helhet. Om redskapet ska vinna legitimitet och bli fullt ut användbart måste vår syn på feedback som en tillgång genomsyra vår organisation från förvaltningsledningen och ner genom varje chefsled, via medarbetare och ut till den enskilde brukaren. Detsamma gäller vår vilja och förmåga att använda feedback till faktiska, konstruktiva förändringar

Redan under projektets andra år har kommuner och verksamheter runt om i landet visat intresse för projektet, och vi ser fram emot både studiebesök och konferenser i ämnet.

Projektet avslutas i december 2015.

3.3.1.2 Metodutveckling för inflytande och dialog för grupper med låg autonomitet

Senaste kommentar

Feedback informed treatment och andra metoder är svåra att använda hos grupper med låg

kommunikationsförmåga. En metodutveckling inom detta område är angelägen.


Brukarrevision inom särskilt boende Ej genomfört 2014.


3.4 Målområde: Miljö och energi

3.4.1 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar

ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas (konkretiserat

mål).


Inköp av elcyklar för att minska på användandet av tjänstefordon 2014.

Enstaka elcyklar har anförskaffats. I samband med flytt till ny förvaltningslokal skall samlat grepp tas då det där kommer finnas bättre förvarings och låsmöjligheter för dessa ganska stöldbegärliga cyklar.

Vid alla byten av äldre bilar eller nyanskaffning av fordon skall dessa vara drivna av förnyelsebara drivmedel (företrädisvis gas) Fortlöpande till 2018 då hela fordonsparken bedöms vara utbytt.

På förvaltningen följer vi planen i samband med nyanskaffning av fordon. De fordon som nyanskaffas drivs med förnyelsebara drivmedel (företrädesvis gas)

3.5 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad

3.5.1 Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som

vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål).


E-tjänst avseende serveringstillstånd införs Genomfört i april 2014. anpassning och utbildning sker under tertial 2 och till hösten så går verksamheten i drift.

3.6 Målområde: Omsorg och stöd

3.6.1 Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och

personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål)


Brukarnöjdhet kommunen Högst4,4 4,6

Brukarnöjdhet Privat utförare Högst4,4 4,6


Följa de skärpta kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd.

Inför upphandlingen av 20 gruppbostäder såg socialförvaltningen över sina krav på utföraren. Efter önskemål från brukarorganisationerna har kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd skärpts.

Individuella fritidsaktiviteter per vecka har ökat från 1 till 3.

Den boende har rätt till tre timmars enskild tid per vecka med kontaktperson.

Samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen har under året utvecklats och utökats.

Verksamheten för äldre fortsätter att öka i och med lokalen på Erik Olssons gata 7 med närhet till Stadsbibliotek, Tre Hjärtan-huset och Karl IX servicehus.

Det ökade samarbetet med utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens (UAF) Friskvårdskonsulent och nyttjandet av deras lokaler har lett till flera nya verksamheter. Under året har vi provat att genomföra musikquiz och



musikbingo. Dessa har varit mycket uppskattade. Musikcaféerna har fortsatt och besöksantalet har ökat till ett genomsnitt på över hundra besökare per tillfälle. Även under sommaren har det genomförts aktiviteter i UAF:s lokaler. Det pågår även en projektansökan i samarbete med Friskis o svettis för utökad friskvårdssatsning för målgruppen.

Sommarpengarna har tillkommit för att stärka fritidsutbudet under sommaren och är ett mycket uppskattat inslag i verksamheten och betyder mycket för de boende under deras semester.

Under hösten har ungdomarna erbjudits öppna helgläger en gång i månaden med olika teman som idrott, teater, jul m.m.

Träffpunkt Hörnan, som är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år, har fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att bara vara en träffpunkt dit ungdomarna kunde komma och bara vara så har verksamheten byggts på med fasta programpunkter. Hörnan har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. Antalet besökare ligger mellan 10-15 stycken per tillfälle.

Bojen är en öppen verksamhet för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bojen har öppet tisdagar 17:30-19:30 för åldersgruppen 7-14 år och torsdagar 17:30-20:00 för åldersgruppen 15-21 år. Antalet besökare är i genomsnitt 5 stycken på tisdagar och 3 stycken på torsdagar. I sommar har det även anordnats läger.

På varje enhet finns ett fritidsombud. Satsningen på Fritidsombud har lett till en utvecklad verksamhet där vi tar vara på vår personals spetskompetens. Detta är ett bra sätt att utnyttja våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Exempel på lyckade aktiviteter som skapats utifrån Fritidsombudsträffaran är; ridning på Mickedala, spinning på Friskis o svettis, gympa på Sofiebergskolan.

En ny undersökning av kvaliteten inom boenden med särskild service har genomförts av Utvärderingsringen under hösten 2014. Resultatet visar på en fortsatt mycket hög brukarnöjdhet bland de boende på kommunens gruppbostäder.

3.6.2 Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar

som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna

(konkretiserat mål).


2. Antal samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer

Halmstads kommun (soc.förv) har avtal med 6 föreningar. Ria, KRIS, Våga va, Kvinnojouren, Unga KRIS och Länken.

3.7 Målområde: Resor och trafik

3.7.1 Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska

minska med tio procent mellan 2009 och 2014 (konkretiserat mål).




Videokonferensanläggning istället för resor. Vuxenavdelningen har aktivt valt att prioritera kompensutveckling via webben samt att arrangera uppdragsutbildning lokalt. Där webb/videokonferens erbjuds används detta alternativ i första hand. Både på nationell, regional samt lokal nivå är detta ett område som utvecklas snabbt. Som exempel kan nämnas Kunskapsguiden.se som erbjuder webbutbildningar inom områdena missbruk- och beroendeproblematik samt psykisk funktionsnedsättning. Den nuvarande utvecklingen kommer att bidra till att minska de tjänsteresor som kommunen gör med personbilar.

Handläggningsenheten på Avd Sos har genomfört videokonferens samt telefonkonferenser med syfte att begränsa antalet tjänsteresor.

HVB-handläggare har använt videokonferens under perioden. Det har inte blivit lika många videokonferenser som hade förväntats. Anledningen till detta är att aktiviteteten inte varit tillräckligt tydlig. I de fall ungdomar är placerad på SIS skall åtminstone ett besök bytas ut mot en videkonferens i fortsättningen. Man har även använt sig av Skype som kommunikationsmedel vid exempelvis anställningsintervju.

3.8 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa

3.8.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska

(konkretiserat mål).


Taktisk Nivå Region Halland avseende regionalt underlag, barn 0-18 år

Psykisk ohälsa bland barn och unga skall minska genom stor samverkan mellan socialtjänst, BUP, närsjukvård, ungdomsmottagning mm. Genom regionen kommer vi möta upp med gemensam utbildning till våra medarbetare för att kunna ”se” den psykiska ohälsan. BUP och Närsjukvården kommer att utarbeta en handläggningsöverenskommelse så att inte barn och unga med psykisk ohälsa faller ”mellan stolarna” eller hamnar i det ”yttersta ansvaret” hos socialtjänsten medan de borde i första hand komma till barnpsykiatri eller närsjukvården i sin psykiska ohälsa.

Genom att använda sig av FIT finns ett verktyg för att kunna prata om hur klienten mår och psykisk ohälsa blir därmed lättare att upptäcka.

Brukarrevisionen av Ungbo fokuserade ej på psykisk ohälsa, men de förbättringsförslag som presenterades skulle kunna förebygga framtida psykisk ohälsa.

3.9 Målområde: Uppleva och göra

3.9.1 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma

förutsättningar (konkretiserat mål).


3. Föreningsbidrag


3.10 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar

3.10.1 Ökade livschanser för unga (övrig prioritering)


Inkluderande fritid för ungdomar med funktionsnedsättning

I utvecklingsprojektet med att göra kultur- och fritidsutbudet mer tillgängligt för unga personer med funktionsnedsättning, har sammanställningen ” Fritid för alla” gjorts. Inom begreppet ” Fritid för alla” har ett nätverk skapats för samvekan mellan kommunens olika förvaltningar, organisationer, föreningar och andra fritidsaktörer.

En katalog har tagits fram med samlad information om kultur- och fritidsaktiviteter. Katalogen vänder sig till personer som har behov av stöd och tillgänglighet. Syftet med katalogen är att informera om kultur- och fritidsutbudet såsom aktiviteter, verksamheter och anläggningar, samtidigt som det ger möjlighet för föreningar och fritidsaktörer att rekrytera nya medlemmar och besökare. Katalogen delas ut på skolor, habilitering, bibliotek, fritidsanläggningar etc. En digital upplaga kommer också att läggas ut på kommunens hemsida. Katalogen gäller ett år framåt.

Projektet har även tagit fram ett utbildningspaket. I utbildningspaketet får föreningar, studieförbund och andra fritidsaktörer, på att överskådligt och enkelt sätt en inblick i historik, begrepp, diagnoser, bemötande inom funktionshinderområdet. Det ges även möjlighet till samtal om funktionshinder och funktionsnedsättning.

Projektet erbjuder nu även nätverksträffar och föreläsningar inom funktionshinderområdet.

Projektet har lett till att tillgänglighetsfrågorna för unga med en funktionsnedsättning har väckts även på andra förvaltningar i kommunen.

Projektets inriktning har från början varit att verksamheten skall kunna fortleva även efter projektets slut. Effekten på sikt med Fritid för alla, blir att unga med funktionsnedsättning finns med i kommunens och föreningarnas verksamheter och ökad kompetens. Medel har nu även beviljats för 2015.

3.10.2 Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering)

3.10.2.1 Likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar.

Senaste kommentar

Under 2014 har ett antal aktiviteter företagits för att analysera och påbörja ett arbete mot en mer

jämställd socialtjänst. Arbetet är bara i sin linda och status kan därför bara anges som påbörjat.


Genusaspekt på den stora Brukarundersökning på bostad med särskild service 2014

År 2014 års brukarundersökning som redovisades för nämnden i december är i redovisningen uppdelad per kön. I januari skall resultaten redovisas för första linjens chefer som utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete.

Bemötandeundersökning inom Familjerätten Familjerätten har genomfört en



och Mottagningsenheten brukarundersökning med särskilt fokus på hur mammor och pappor uppfattar bemötandet de fått under utredningstiden. Tyvärr var svarsdeltagandet för lågt och ett resultat kunde inte presenteras. Ett nytt försök kommer att göras under 2015.

Hörnans träffpunkt – för flickor och pojkar? Hörnans träffpunkt är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Hörnan öppnade förra året och har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. På Hörnan finns program för de olika tillfällena men det är frivilligt att delta. Man kan också bara ”hänga”. Antalet besökare ligger mellan 10-15 stycken per tillfälle.

En sammanställning över könsuppdelad statistik av deltagarna för första halvåret 2013 visade att 35 % var flickor och 65 % var pojkar. Och vid Hörnans sommaraktiviteter var bland deltagarna 15 % flickor och 85 % pojkar.

Utskick som skickas hem direkt ser ut på följande sätt; pojkar 66 % och flickor 34 %. Utöver dessa riktade utskick så går information ut till särskolan, korttidstillsynen och vissa boenden. Face Book och hemsida finns också som en informationskanal. Antalet ungdomar inskrivna på särskolan är inte jämt fördelat utan där finns fler pojkar än flickor, vilket gör att utgångsläget inte är fifty-fifty.

Träffpunkt Hörnans programinnehåll under första säsongen innehöll många programpunkter med ordet tävling. Under andra säsongen gjordes en liten förändring och vi tog bort ordet tävling i flera av programmen. Träffpunkt Hörnan är dock en öppen verksamhet, som inte skall styras av färdiga programpunkter utan det är en verksamhet dit man kan komma och bara vara. Hörnans sommarverksamhet innehåller aktiviteter, som finns runt om i Sommarstaden Halmstad. Till dessa aktiviter måste man anmäla sig. Innehållet har varit att spela minigolf, konserter, idrottarrangemang, gatufestival m.m

Besöksfrekvensen för Träffpunk Hörnans lördagsverksamhet har under våren 2014 varit vikande därför är det svårt att göra en bedömning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Däremot har onsdagsverksamheten varit stabil och med ett litet ökat antal besökare. Förändringen under 1:a halvåret i jämställdhetsfrågan är liten men dock mot mer jämställt. Detsamma gäller för sommarverksamheten.

Inför höstens verksamhet på Träffpunkt Hörnan har man tagit fram ett tydligare program med ett bredare innehåll. Fortfarande är grundstenen i Träffpunkt Hörnans verksamhet att bara komma men nu finns även ett fastställt program för den som vill utnyttja det.

Under hösten kommer verksamheten fortsätta med könsuppdelad statistik av deltagarna och vid årsskiftet görs en sammanställning över utfallet i jämställdhetsfrågan och då får vi svaret om programförandringen har haft effekt.

När man tittar på de förändringar som är gjorda i programmet för att förbättra jämställdheten, så kan man tycka att den är marginell. Det viktigaste i denna process är ändå att frågan diskuteras. Bara



det är en vinst.

Jämställdhet på boendet – har vi det? För att höja medvetenhetsnivån om jämställdhetfråga bland kvinnor och män, har det genomförts en undersökning bland medarbetarna på en gruppbostad med särskild service. På gruppbostaden arbetar 9 medarbetare. Alla är kvinnor i olika åldrar. På gruppbostaden bor 5 personer, två kvinnor och tre män, alla med mycket olika funktionsnedsättningar.

På ett personal möte fick medarbetarna reflektera över deras synsätt när det gäller jämställdhet och hur de förhåller sig till det på arbetsplatsen. Medarbetarna fick ta på sig ”genusglasögon” i ca en månad, för att sedan diskutera det igen på ett möte. Medarbetarna fick även titta på två filmer från www.jamstall.nu

Det som har framkommit under diskussionerna är att det är svårt att utesluta individens förmåga då personerna som nu bor på gruppbostaden inte har samma funktionsnedsättning. Kvinnorna som har Downs syndrom behöver utifrån sin funktionsnedsättning mindre stöd och tid än männen. Enligt medarbetarna så hade kvinnorna fått lika mycket stöd och tid som männen om de hade haft samma behov av stöd och tid utifrån sin funktionsnedsättning och sina individuella förmågor.

Mederbetarna menar att det som är viktigt är att alla boende, oberoende av kön, ges möjlighet att vara delaktiga i påverkan av sin vardag.

Det är också viktigt att alla, oberoende av kön, får lika mycket aktiviteter utifrån sina önskemål och sina intressen.

Broschyren ”Bostad med särskild service” har reviderats och är nu skriven ur ett könsperspektiv.

Grundläggande implementering på Vuxenavdelningen

Granskning av de ärenden där avslag getts på ansökan. Analys kring om skillnader finns mellan könen när det gäller de bedömningar som gjorts. Detta gäller interna/externa placeringar samt öppenvårdsbehandling.

På öppenvårdsbehandlingen, samla in data från de ASI-kartläggningarna och uppföljningar som gjorts 2014. Använda ASI för att följa upp hur det går för kvinnor och män kring bortfall/utfall/behandlingssammanbrott.

Beroende på vilken information sammanställningen genererar fattas beslut kring det fortsatta arbetet.

Vi skall mäta flickors/pojkars insatser utifrån en könsuppdelning samt utifrån vilket beteende som föranledde insatsen uppdelat på flickor/pojkar.

Ensolution har till uppdrag att titta på avdelningens insatser till pojkar/flickor och utifrån det titta på kostnader. Avdelningen har uppmärksammat skillnader i antalet män och kvinnor som använder öppenvårdens insatser. 2/3 är kvinnor och 1/3 är män, det stämmer dock överens med forskning som visar att 2/3 av de som utsätts för våld i hemmiljö är kvinnor medan 2/3 av männen som utsätts för våld gör det utanför hemmet.

Ensolution har även presenterat siffror gällande våra ytterfall, dvs de klienter som kostar mer än 500’ om året. Det visar sig att vi har halverat antalet ytterfall från 2012 till 2013, vilket betyder att vi har varit bättre på att finna alternativ till att placera ungdomarna på institution. Det är väldigt bra att siffran halveras, men om man tittar lite



närmre ser man att det bara är pojkar som vi har lyckats finna alternativa lösningar för. Flickor placeras fortfarande i samma utsträckning. En framtida utmaning blir att se så vi har samma utrymme att erbjuda flickor alternativ till institutionsplaceringar.

Genom att göra en könsuppdelad statistik får vi syn på brister inom vår verksamhet som inte kan tyda på annat än att vi inte erbjuder likvärdig service till alla våra medborgare. Under året har vi blivit medvetna om detta och ser det som ett prioriterat område att fokusera på under 2015.

Analys av bistånd Personlig assistans Två studenter har gjort en studie kring sex LSS personlig assistans utredningar. De har tittat på språkliga och innehållsmässiga skillnader ur ett genusperspektiv. De har svarat på några av de frågeställningar som har satts upp men inte alla. På grund av den höga arbetsbelastningen på handläggningsenheten är bedömningen att detta får anses som tillräckligt och att projektet får anses som slutfört under året.

3.10.3 Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering)


Ökad tillgänglighet via telefon Öppna upp telefonerna så att det inte visar dolt telefonnummer.

3.10.3.1 Samordning av tillgänglighetsarbetet

Senaste kommentar

Socialnämnden har tillskrivit KF förslag.


Tillgänglighetsguide Förslag lagt till KF och är nu under beredning i KLU. handikappkonselent Torbjörn Lagergren har haft inledande möten med tjänstemän på stadskontoret.


4 Målredovisning - nämndens/styrelsens

verksamhetsmål


5 Prioriteringar

I detta avsnitt formuleras nämndens prioriteringar från nämndens Omvärldsanalysdagar i

augusti 2013 som inte formulerats som mål.

Hälsa bland funktionshindrade

Vuxenavdelningen

På lokal och regional nivå fortsätter vuxenavdelningen i samverkan med psykiatrin att utveckla

det hälsofrämjande arbete i linje med levnadsvanestudien. Detta med fokus på följande

områden;

kost, motion, alkohol samt tobak. För avdelningens del innebär detta bland annat att några

medarbetare har genomgått en hälso- och livsstilsutbildning via projektet och dessa

livsstilscoacher stöttar nu brukare på våra olika boendeenheter.

Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer

hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden.

Behov finns att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att

förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak.

Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIO-

satsningen löper. Som underlag för det fortsatta arbetet under 2015 har en inventering gjorts

kring vilka behov av kunskap/metoder och stödformer som efterfrågas av brukare och personal

för att bedriva ett hälsofrämjande arbete

Avdelningen Boende och Korttid

Halmstad deltar sedan 2013 i Fritidsforums projekt ”Självbestämmande, inkludering & hälsa”.

Projektet är ett 3-årigt utvecklingsprojekt för unga och vuxna med intellektuella

begåvningsnedsättningar samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att utveckla

fritiden och den öppna fritidsverksamhetens möjligheter att stärka målgruppens röst och

självbestämmande Projektet är nationellt och beskostas av allmänna arvsfonden.

Genomförande av projektet sker i samverkan mellan unga och anhöriga, fritidsledare och

verksamhetsansvariga, lokala aktörer samt stöd av nationella aktörer och sakkunniga.

Förutom Halmstad deltar även Skellefteå, Umeå, Jönköping, Jordsbro, Farsta, Gustavsberg och

Helsingborg i projektet. Kommunerna är de som driver projektet med projektledarna som är

placerade på fritidsforums kontor i Stockholm. Projektledarna medverkar vid lokala och

nationella träffar. I Halmstad samverkar Kulturförvaltningen och Socialförvaltningen i projektet

lokalt. Projektgård är Pålsbo fritidsgård. Ungdomarna som medverkar projektet får vara med

och påverka utbudet och ingå i fokusgrupper, träffar och resor för utbyte med deltagare från de

andra medverkande kommunerna.

Projekt målen är:

Att aktivt synliggöra och tydliggöra dilemman och utmaningar som är gemensamma för

kommunerna vad gäller att skapa goda föreutsättningar för unga med

funktionsnedsättningar att vistas i öppen fritidsverksamhet

Att främja inkludering för unga med funktionsnedsättning.

Att utveckla former och forum så att målgruppens röst och självbestämmande stärks

samt öka förståelse för demokrati.

Att utveckla metoder och förhållningssätt, metodik och pedagogik för de som arbetar

och verkar inom fritidsfältet och särskilt i den öppna fritidsverksamheten.

Att utveckla strategier, modeller för samverkan som klargör uppdrag och roller.

Att arbeta lösningsfokuserat kring samordningsvinster för viktiga samarbetsparter för

att ge förutsättningar för det första målet.

Att utveckla metoder, pedagogik och förhållningssätt så att inkludering och hälsa

främjas.


Att utveckla strategier och arbetsmodeller som överbryggar strukturella och

organisatoriska hinder och gränser.

Att stärka samarbetet mellan förvaltningarna, även på sikt.

Avdelningen Stöd och Service

En organisationsförändring genomfördes 2012 för att höja kompetensen och förbättra

möjligheten att ge ett tvärfackligt medicinskt stöd till personer med funktionshinder i

förvaltningen. Förvaltningens hälso- och sjukvårdsenhet bildades. Tre geografiska team

innehållande arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast arbetar nu tillsammans med

baspersonalen för att förbättra målgruppens hälsa. Ett strukturerat och nära samarbete har

utvecklats. Utvecklingsområden har identifierats. Exempelvis pågår ett implementeringsarbete

med kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken för att upptäcka demens så tidigt som möjligt hos

personer med utvecklingsstörning. Fr.o.m. juni 2014 har socialförvaltningens sjuksköterskor

övertagit huvudansvaret (från hemvårdsförvaltningens sjuksköterskor) för att fortlöpande

erbjuda och genomföra läkemedelsutbildningar för all baspersonal i förvaltningen. Denna

aktivitet innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för förvaltningens

brukare.

Utvecklingsarbete pågår i regionen när det gäller ett utökat användande av SIP, d.v.s en

samordnad individuell plan. Goda exempel på samverkan med både barn och vuxenpsykiatrin

börjar dyka upp.

Hur ersätter vi konsulentstödda familjehem. Utveckla kvalitet i familjehem

Avdelningen använder i mindre utsträckning dessa familjehem utan arbetar istället för att de

egna familjehemmen med hjälp av handledning kan ta svårare ärenden. Under 2014 kom en ny

lag som anger särskilt kvalificerade familjehem som boendeform. Familjehemsenheten håller på

att arbeta med att ta fram riktlinjer för en sådan insats. Under 2014 har två utbildningsinsatser

till familjehem genomförts för att öka familjehemmens kompetens. Familjehemmen har även

erbjudits en grundutbildning. För nya familjehem är denna grundutbildning obligatorisk.

Familjehemssekreterarna får utbildning/kompetens i handledning för familjehem. Det har

nyligen gått ut enkäter till familjehemmen där avdelningen efterfrågar vilket stöd

familjehemmen efterfrågar. Man arbetar även för att införa telefontid utanför kontorstid.

Enheten är i uppstart av intervjuer enligt BBIC för att följa upp mående hos de

familjehemsplacerade barnen.

Kompetens

Avdelningen Boende och Korttid

I syfte att höja den pedagogiska kompetensen och därmed även höja kvaliteten på utförandet,

har avdelningen börjat anställa stödpedagoger på enheter där det vistas brukare med utmanande

beteende, inom autismområdet.

Stödpedagogernas uppdrag är att:

Ansvara för utförandet och uppföljningen av de valda evidensbaserade metoderna

genom ett nära vardagsstöd.

Vara ett nära vardagsstöd i uppförande och utvärdering av genomförandeplan.

Vara ett nära vardagsstöd i den sociala dokumentationen

Vara ett nära vardagsstöd i nätverksarbetet runt brukaren

En utvärdering av stödpedagogernas uppdrag är planerad till hösten 2016. Metodutvecklaren har

till uppgift att göra utvärderingen och under hösten 2014 har det gjorts en nulägesbeskrivning.

Avdelningen har infört och tillsatt en ny tjänst, Metodutvecklare.

Metodutvecklarens uppdrag är att:

Medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med


enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp

Inventera och utveckla evidensbaserade metoder

Bistå i implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna

Omvärldsbevakning, hålla sig á jour med ny forskning

Planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd

Superanvändare – FIT

Vara ett stöd för stödpedagogerna

Följa upp, utvärdera och slutföra de processer som metodstödjaren ansvarar för

Nätverka med andra kommuner

Avdelningen Stöd och Service

Utgångsläget idag är att ca 55 % av de tills vidareanställda personliga assistenterna har en

utbildning som motsvarar omvårdnadsprogrammet, vilket är det utbildningskrav som ställs vid

nyanställning. Ytterligare 10 % har genomgått delar av denna utbildning. Inom ramen för den

regionala stödstrukturen pågår arbete med att plocka fram en valideringsmodell för att så många

som möjligt skall kunna uppnå denna kompetens.

Utvärdera hemlöshetssatsningen

En uppföljning/utvärdering har gjords för tiden mars – november (se Bilaga 1). Resultatet av

uppföljningen visade att verksamheten är välbesökt och att det under ovanstående period bott i

snitt nio personer per natt på Nya Nattcaféet. Totalt 76 unika personer har bott på Nya

Nattcaféet under angiven period.

Av dessa 76 personer har 12 enligt Nya Nattcaféets bedömning fått annat boende och då via;

KRIS-bo, egen bostad, inneboende hos släkting, plats på UAE samt behandlingshem.

En viktig del av det arbetet personalen och frivilligarbetarna gör på Nya Nattcaféet är att

motivera och stötta de boende att ta kontakt med socialförvaltningen för att hitta permanent

lösningar på boendesituationen eller för att ta emot andra insatser som på sikt möjliggör eget

boende.

För att lyckas i ovanstående är en fungerande samverkan viktig, här konstateras att samverkan

fungerat bra under det gånga året.

Av uppföljningen framkommer att bland de som söker sig till Nattcaféet är det en stor grupp

som ständigt återkommer. Den målgrupp som främst kommer till Nya Nattcaféet är personer

med missbruks- och beroendeproblematik.

Statistiken visar på att det i Halmstad finns ett behov av att tillhandahålla

övernattningsmöjligheter för målgruppen hemlösa personer.

Brukarmedverkan, samarbete med föreningar, bemötande och beteende

Vuxenavdelningen konstaterar att brukarmedverkan/inflytande är viktig och det pågår ett aktivt

arbete för att möjliggöra detta på lokal, regional och nationell nivå.

Vuxenavdelningen har som ambition att den enskilde ska ha möjlighet att påverka de insatser

hon/han får. Vilket bland annat innebär att Vuxenavdelningen behöver ta del av den kunskap

som brukarna har för att förbättra de insatser och det stöd som erbjuds.

Ett forum för att möjliggöra detta är de regelbundet återkommande mötena med förenings- och

brukarråden för personer med beroende- och missbruksproblematik samt för personer med

psykisk funktionsnedsättning.

Inom ramen för beviljade PRIO-medel pågår ett aktivt arbete med att stärka den enskildes

delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av kommunen.

Från nationell nivå ställs krav på att kommuner ska arbeta med frågan på olika nivåer.

En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet


Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning.

Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta

del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med

funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Brukarutbildningen ska bidra till att öka

förståelsen och kunskapen om brukares/ anhörigas livssituation och erfarenheter.

Som en del av Vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen

bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet.

Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa

år.

Ett för vuxenavdelningen nytt och konkret sätt att samverka med brukarföreningarna är att

behandlingsenheten tillsammans med KRIS gemensamt har genomgått utbildning i behandlings-

programmet Kriminalitet som livsstil. Parterna erbjuder nu detta behandlingsprogram

tillsammans.

KRIS har även medverkat i utbildning i haschprogrammet HAP som erbjuds via Region

Halland.

Avdelningen Stöd och Service samt Avdelningen Boende och Korttid

Förvaltningen genomför årligen fyra LSS samråd, där de största föreningarna för personer med

funktionsnedsättning är representerade. Syftet med dessa möten är en möjlighet för

förvaltningen att informera om verksamheten och pågående förändringar och en möjlighet för

föreningarna att komma in med synpunkter och föra en dialog för att med gemensamma krafter

genomföra förbättringar av verksamheten. På den regionala nivån finns ett strukturerat

samarbete med regionala handikapprådet där 25 föreningar för personer med funktionshinder är

representerade.

När det gäller arbete med bemötande och brukarmedverkan, arbetar boendestödet sedan två år

tillbaka med FIT, en metod som också kommer att användas framåt i handläggningsenheten. En

stor LSS konferens genomfördes i november i Region Hallands regi på Temat delaktighet och

bemötande. Den riktade sig till all personal inom funktionshinderområdet i Halland. I

samverkan med Region Halland har genomförts en rad utbildningsinsatser om brukarmedverkan

under året och i början av 2015 kommer personal från avdelningen ett genomgå utbildning i den

s.k. Delaktighetsmodellen. PWC genomförde för ett år sedan en revision om bemötande i

Personlig assistans med gott resultat. Avdelningens psykolog arbetar fortlöpande med

handledning, konsultationer och utbildningsinsatser till förvaltningens baspersonal som handlar

om bemötande och delaktighet.

Fortsätta att utveckla och utöka samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen.


6 Personalredovisning

Tillsvidare- och visstidsanställda

Tillsvidare Årsarbe-tare tills-

vidare Visstid

Dec 2014 andel

visstid (%)

Dec 2013 andel

visstid (%)

Barn och Ungdomsavd 144 140 11 7,6 6,5

Boende och Korttid 303 284 12 3,9 8,0

Stab 28 27 2 7,1 4

Stöd och service 156 148 20 12,8 11,3

Vuxenavd 161 158 28 17,3 17,6

Totalt 792 758 73 9,2 10,1

Förvaltningen har ökat tillsvidareanställda med 15 medarbetare, ökningen står Barn och

Ungdomsavdelningen för. Under 2014 och de kommande åren kommer Halmstad Kommun få

en ökad kvot för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Barn- och Ungdomsavdelningen

har under året anställt fler personal för att starta upp ytterligare ett boende. Under de kommande

åren finns planer för ytterligare boenden och även en förväntad medarbetarökning därav.

Könsfördelning - tillsvidareanställda

Kvinnor Män Totalt

Dec 2014 andel

kvinnor (%)

Dec 2013 andel

kvinnor (%)

Barn och Ungdomsavd 124 20 144 86 89

Boende och korttid 250 53 303 83 82

Stab 22 6 28 79 77

Stöd och service 139 17 156 89 90

Vuxenavdelningen 120 41 161 75 75

Totalt 655 137 792 83 83

Socialförvaltningen är generellt en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Vi kan dock konstatera

att sedan redovisningen 2013 har förvaltningen ökat med 7 tillvidareanställda män.

Könsfördelning - visstidsanställda

Kvinnor Män Totalt

Dec 2014 andel

kvinnor (%)

Dec 2013 andel

kvinnor (%)

Barn och Ungdomsavd 10 1 11 91 100

Boende och Korttid 11 1 12 92 77

Stab 1 1 2 50 100

Stöd och service 13 7 20 65 72

Vuxenavdelningen 21 7 28 75 72

Totalt 56 17 73 77 77

Timavlönad personal

2013 2014


2013 2014

Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare

Barn och Ungdomavd 3 243 2 8 850 4

Boende och Korttid 86 577 44 90 758 46

Stab 265 0 526 0

Stöd och service 126 731 64 117 127 59

Vuxenavdelningen 34 391 17 32 233 16

Totalt 251 206 127 249 495 126

Inom stöd och service omfattas posten timanställda även PAN anställda motsvarande 65938

timmar/33 årsarbetare. Förvaltningens semestervikarier för perioden juni-augusti inräknas även i

timavlönad personal motsvarande 18711 timmar/ 9,45 årsarbetare. Återstår 83,55 årsarbetare

som timanställda.

Posten timanställda inom stab härör sig till förvaltningens arbete med omvårdnadslyftet. Posten

bokförs förvaltningsövergripande och generear inga kostnader då detta faktureras

hemvårdsförvaltningen

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)

2013 2014

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 94,7 95,05 95,3 95,7 95,6 95,7

Genomsnittlig sysselsättningsgrad är antal årsarbetare/antal tillsvidareanställda.

Förvaltningen har en generellt hög sysselsättningsgrad. Anställda inom vård och omsorg

omfattas av rätten till heltid.

Åldersfördelning - tillsvidareanställda

Enhet -25 26-35

36-45

46-55

55-60

61 62 63 64 65 65+ Summa

Totalt 11 161 232 217 101 24 13 17 11 3 2 792

Medelålder - tillsvidareanställda

Enhet 2013 2014

Totalt 45 45

Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön

2014 2013

Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt

Barn och Ungdomsav 9 1 10 12

Boende och korttid 14 2 16 19

Stab 1 2 3 3

Stöd och service 6 3 9 8

Vuxenavd 6 5 11 10

Totalt 36 13 49 52


Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön

2014

Enhet Kvinnor Män Totalt

Barn och Ungdomsavd 1 0 1

Boende och Korttid 1 0 1

Vuxenavdelningen 2 0 2

Totalt 4 0 4

Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning 2014 2015 2016 2017 2018 Sum

ma And

el

Handläggar-och adm arbete 2 1 2 5

Ledningsarbete 3 5 2 1 1 12

Rehabilitering och förebyggande arb 1 1

Skol och barnomsorgsarbe 1 1

Socialt och kurativt arbete 4 4 5 7 20

Vård och omsorgsarbete 8 4 10 11 13 46

Totalt 16 15 17 13 24 85 11%

Sammanfattningsvis kommer förvaltningens pensionsavgångar att omfatta 85 personer under

kommande 5 år. Under perioden omfattas den största gruppen inom vård och omsorgsarbete

men viktigt att notera är gruppen inom ledningsarbete där 12 chefer under den kommande 5

årsperiod kommer att gå i pension.

Sjukfrånvaro

Sjukdagar i snitt 2014 2013

Kvinnor Män Totalt Totalt

Barn och Ungdom 12,87 9,36 12,38 11,96

Boende och Korttid 30,55 38,40 31,92 26,04

Stab 14,07 0,0 11,06 13,11

Stöd och service 35,48 27,68 34,63 36,09

Vuxenavdelningen 24,13 7,62 19,93 15,31

Totalt 26,52 21,94 25,73 23,15

Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre

2014 2013


Barn och Ungdomsavd 27 33 28 33

Boende och Korttid 20 13 19 28

Stab 11 0 11 100


Vuxenavdelningen 16 48 19 28

Totalt 18 17 18 25

2013 hade socialförvaltningens medarbetare 23,15 sjukdagar i snitt per medarbetare. 2014 är


snittet per medarbetare 25,73 dagar vilket innebär en ökning med 2,58 dag/medarbetare.

Under 2013 var 25% korttidsfrånvaro och 75% långtidssjukfrånvaro. Under 2014 har detta

förändrats till att korttidsfrånvaron sjunkit till 18% och långtidssjukfrånvaron ökat till 82%.

Skälet till detta kan vara att vi under 2014 arbetat aktivt med korttidssjukfrånvaron för att

förhindra en långtidssjukskrivning. Tidigare insatser med rehabiliteringsutredning, tidig kontakt

med FK när det finns risk för långtidssjukskrivning så att ett avstämningsmöte kommer till

stånd i tidigt skede. Även tidigar samtal med medarbetare som är i riskzon för en

långtidssjukskrivning för att hitta lämpligt stöd från arbetsgivaren sker kontinuerligt.

Att långtidssjukfrånvaron har ökat kan bero på att medarbetare går direkt in i en

långtidssjukskrivning i större omfattning än tidigare vilket stämmer väl överens med psykiska

diagnoser.

Trenden från föregående år kvarstår att kvinnor har högre sjukdagar i snitt än män.

Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar

2014 2013


Barn och ungdomsavd 73 67 72 67

Boende och korttid 80 87 81 72

Stab 89 0 89 0


Vuxenavdelningen 84 52 81 72

Totalt 82 83 82 75

Sjukfrånvaro per yrkesgrupp

Yrkesgrupp 2012 2013 2014

Ledningsarbete 16,27 13,7 6,12

Social och kurativt arbete 16,52 14,05 14,12

Vård och omsorgsarbete 27,74 28,53 32,57

Handläggare och adm arbete 11,95 5,63 5,97

Redovisningen visar att sjukfrånvaro per yrkesgrupp är störst inom vård och omsorgsarbete.

Detta faktum är känt i förvaltningen och berörda avdelningar arbetar aktivt med riktade åtgärder

för gruppen. Inom personlig assistans som ingår i vård och omsorgsstatstiken träffas HR

utvecklare och enhetschefer/avdelningschef en gång per månad och ser över korttids/långstids

sjukskrivningar och gör tillsammans handlingsplaner för den enskilda medarbetaren. Detta

genererar även tätare kontakt med Försäkringskassan för att rehabiliteringsprocessen ska

komma igång i tidigt skede.

Medarbetarskap och ledarskap

Gällande förvaltningens arbete med kultur och värdering redovisas detta under avsnitt 11

Vuxenavdelningen

Som ett led i att stärka medarbetarskapet har avdelningen 2014 ökat chefstätheten med en tjänst

på boendeområdet. Detta för att bl a kunna stödja och bidra till att medarbetare kan utvecklas på

ett gynnsamt sätt med tillgång till ett mer nära ledarskap.

Vi har när det gäller ledarskap påbörjat att enhetschefer går den kommunövergripande

chefsutbildningen (UL), för 2014, 1 medarbetare. På avdelningen har vi i syfte att se hur vi kan

utveckla ledarskapet i chefsgruppen genomfört PI på gruppnivå. Vi fick återkoppling i slutet av


december och tar med denna som underlag i det fortsatta arbetet. Vi tänker att detta dels handlar

om hur vi kan använda och utveckla våra styrkor samtidigt som vi kan hitta strategier avseende

de utvecklingsområden som finns. Vi tänker också att denna kunskap kan vara en pusselbit i

fortsatt rekryteringsarbete.

Stöd och service

Några chefer har redan fullföljt UL, några har påbörjat och resten av cheferna kommer utspritt

under året att påbörja UL. Alla chefer deltar fortlöpande i förvaltningens egna chefsdagar,

kommunens Ledardagar, jämställdhetsdagar samt i kommunens BAS-program. Pers ass

cheferna påbörjar i januari 2015 handledning hos Previa utifrån en ansträngd arbetssituation.

Medarbetarna har i flera verksamheter i olika perioder handledning, några grupper av

förvaltningens egen psykolog, andra grupper av externt upphandlade handledare. Flera grupper

har också haft handledningsinsatser av Previa.

Flera grupper har haft ergonomigenomgångar av Previa.

Handlingsplaner har upprättas på alla enheter utifrån resultatet på Medarbetarenkäten.

Alla medarbetare har möjlighet att utöva friskvård en timme på arbetstid i veckan tillsammans

med minst en annan arbetskamrat.

Alla medarbetare deltar regelbundet i Arbetsplatsträffar och personalmöten, där det finns

möjlighet för alla att komma till tals, både när det gäller utveckling på den egna arbetsplatsen

och arbetsmiljö m.m.

Alla chefer har genomgått utbildning i nya samverkansavtalet.

Två personliga assistenter från avdelningen deltog i arbetet med att utforma den nya HR

visionen

Två personliga assistenter från avdelningen deltog också i det kommunövergripande arbetet

med kultur och värderingsprojektet.

All personal har årligen ett medarbetarsamtal och lönesamtal.

Barn och Ungdomsavdelningen

På alla avdelningens enheter sker ett arbete för att skapa delaktighet och en känsla av

sammanhang bland medarbetarna. Avdelningen har ett systemteoretiskt förhållningssätt och det

ska prägla hela organisationen. Medarbetarnas roller diskuteras kontinuerligt och vi eftersträvar

en feedback-kultur både inom avdelningen i stort som i vår ledningsgrupp. Ett antal chefer har

genomgått ett antal utbildningar för att stärka ledarskapet. Dessa kommer att fortsätta under

2015. Alla medarbetare har handledning.

Boende och Korttid

Enhetschefer har prioriterat att gå BAS-utbildningar och utvecklande ledarskap. Tre chefer har

gått klart utvecklande ledarskap och två är pågående och för resten av enhetschefsgruppen är

utbildning planerad. Under året har rekrytering av avdelningschef pågått och enhetschefer har

varit representerade i det arbetet.

Individuella utvecklingsplaner

Vuxenavdelningen

Vi har under året arbetat aktivt med skriftliga medarbetarmål i samband med medarbetarsamtal.

Vi har på flertalet enheter använt oss av den av statskontoret framtagna mallen där individuella

medarbetarmål (utvecklingsplaner)formuleras.

Stöd och service

Vid det årliga medarbetarsamtalet samtalar vi med medarbetaren om den Individuella

utvecklingsplanen och enas om hur den skall se ut. Detta har gjorts tidigare också, men vi har

inte på samma sätt benämnt den som en individuell utvecklingsplan vilket vi mer har börjat göra


under det senaste året. Funderingar finns i chefsgruppen på att utforma en egen, enklare mall för

individuella utvecklingsplaner. Särskilda medarbetarmål finns också formulerade för många

medarbetare.

Barn och ungdomsavdelningen

Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare

i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som man kan använda

sig av. Avdelningens kompetensutvecklingsplan fungerar även som en utvecklingsplan på

individuell nivå. I de fall där en medarbetare saknar en individuell plan är detta på grund av

avdelningens chefssituation, då det har varit frånvaro på vissa tjänster under delar av året. Dessa

medarbetare kommer att få medarbetarsamtal under tidig vår 2015.

Boende och Korttid

Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare

i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som cheferna använder

sig av.

Mångfalds- och jämställdhetssatsningar

Vuxenavdelningen

Arbetet med mångfald och jämställdhet ur ett personalperspektiv har vi under året påbörjat till

viss del (avseende jämställdhet) i samband med rekrytering.

Vi har valt att utan att ta del av namn och därmed kön plocka ut intressenter utifrån formell

kompetens och erfarenhet.

Först i nästa skede av rekryteringsprocessen har namn och kön lyfts in.

Vid intervjuer till chefstjänster har vi aktivt prioriterat att avdelningschef gjort dem med i första

hand manlig enhetschef.

Stöd och service

Jämställdhet: Alla chefer har genomgått utbildning om jämställdhet och deltagit i kommunens

jämställdhetsdagar. Enhetschefsgruppen har nu en utökad jämställdhet med 38 % män, jämfört

med 25 % under 2013.

Inom verksamheten Personlig assistans är nu 15 % män, vilket är en liten ökning. Om de

timsanställda räknas med är vi uppe i ca 21 % män.

En medvetenhet om ojämställdheten finns alltid vid rekrytering av ny personal men den person

som är mest lämplig utifrån kompetens och personlig lämplighet är emellertid alltid den som får

tjänsten, oavsett kön. Inom Personlig assistans har de tidigare problemen med att vissa brukare

inte vill ha personal av ena eller andra könet minskat.

Mångfald: Den personalmässigt största verksamheten på Avdelningen för stöd och service är

Personlig assistans. Andelen utlandsfödda eller minst en utlandsfödd förälder inom denna

personalgrupp är mer än 25 procent, vilket är en högre siffra än Sveriges och Halmstads

befolkning i stort.

I enhetschefsgruppen är 25 procent utlandsfödda. Övriga verksamheter på avdelningen har

emellertid en lägre andel utlandsfödda, vilket naturligtvis fortlöpande bör analyseras och

funderas i kring.

Barn och ungdomsavdelningen

Avdelningen strävar efter en medvetenhet ur dessa perspektiv när vi fattar personalpolitiska

beslut. Vid rekrytering finns alltid en strävan efter jämnare könsfördelning även om det är svårt

att rekrytera män. Jämfört med 2013 har antalet män i verksamheten ökat med 4 %. Den största

påverkan på den siffran står EFB för då de både har en jämnare könsfördelning och en större

mångfald gällande etnisk bakgrund bland personalen än den övriga avdelningen. Även


familjerådgivningen har en jämn fördelning mellan män och kvinnor. De övriga männen

återfinns främst på vår behandlingsenhet, och under de senaste åren har utredning rekryterat 2

män. Övriga enheter har enbart kvinnor anställda. Detta speglar till viss del de nationella

erfarenheter som finns då män tenderar att välja yrkesområden som kräver en viss

specialisering, vilket visar sig i att ”våra” män återfinns i de behandlande delarna av

verksamheten.

Det finns en jämn spridning i ålder övergripande över avdelningen, men om man ser till

enskilda enheter finns en snedfördelning. Våra utredande enheter, och främst

mottagningsenheten har ett stort antal medarbetare i ålder 26-35, en vanlig familjebildande

ålder, vilket också medför att enheterna har hög frånvaro gällande föräldraledighet och VAB.

Övriga enheter har större andel medarbetare i ålder 36-55.

Boende och Korttid

Jämställdhetsarbetet på avdelningen har under året uteslutande skett gentemot brukare.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget

Arbetsmiljöansvar

Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är närmsta chef som har det yttersta ansvaret för sina

anställda och företagets arbetsmiljö.

Socialförvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med administrativa stödverktyg för chefer

framförallt arbete med intranät. Förvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med

incidentrapporteringssystemet KIA. Genomgång av systemet har erbjudits såväl nyrekryterade

som befintliga chefer.

Arbetet och uppföljning med handlingsplaner utifrån medarbetarenkätundersökningen fortlöper.

Medel inom ordinarie budget har använts till åtgärder som kommit fram i handlingsplaner för

enskilda enheter.

Dessutom har förvaltningen i samråd med förvaltningens centrala samverkansgrupp, SOSAM

valt att arbeta långsiktigt med följande fokusområden:

Rörelse, Återhämtning samt Vi-känsla

Under 2014 har vi arbetat med bland annat följande aktiviteter;

Rörelse

Innebandy, vårruset, inköp av redskap för fysisk träning

Återhämtning

Förvaltningen har inrett ett återhämtningsrum med massagestol. Rummet är bokningsbart för

uppföljning och vi kan se att rummet används konsekvent.

Vi känsla

Föreläsningar i aktuella ämnen, Bokkvällar, Intern Quiz för samtliga medarbetare.

Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel

De hälsofrämjande medlen har till största delen använts till särskilda satsningar för

nystart/teamarbete för prioriterade arbetsgrupper uifrån medarbetarenkätens resultat. En stor

satsning har gjorts till gruppen personlig assistans där samtliga medarbetar har deltagit i

stegtävling.

Även här har förvaltningens gjort inköp av redskap som främjar rörelse.


Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det

hälsofrämjande arbetet

Förvaltningen har haft ett tätare samarbete med PREVIA gällande förvaltningens arbetsmiljö

och lokala mål/utmaningar. Detta har bland annat omfattat; Stöd i arbetslagsutveckling,

utbildning, nattundersökningar, teambildning, stöd utifrån medarbetarenkät, hälsa och

rehabilitering samt handlingsplaner samt allmänt stöd för chefer kring svåra situationer som

uppstått genom hot och våld.

I Introduktionen för nyrekryterade chefer ingår besök och information på PREVIA.

Arbetsskador

Arbetsmiljöhändelser som inträffat på förvaltningen under 2014 är 474 händelser.

Av dessa 474 händelser är 447 orsakat av hot och våld. Ökningen från föregående år med 168

incidentrapporteringar kan troligen härledas till att förvaltningens enhetschefer har blivit säkrare

i hur de ska rapportera olika händelser i KIA (incidentrapporteringssystem) vilket är vanligt vid

införande av nytt system.

Antal polisanmälningar med koppling till hot och våld är 19 stycken för 2014 jämfört med 2013

där förvaltningen hade 15 polisanmälningar.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs med samtliga chefer under

oktober månad varje år. Förvaltningen konstaterar några förbättringsåtgärder vilket man under

2015 kommer att arbeta aktivt med. Exempel på områden är arbete med skyddsronder, listning

av vilka arbetsmiljöföreskrifter som ska finnas inom de olika enheterna samt arbete med att utse

samordnare för arbetsmiljö ute i verksamheterna.

Förvaltningen konstaterar att uppföljning av det systematiska arbetet måste börja ute på olika

arbetsplatserna för att sedan sammanställas av avdelningsvis, detta leder till en

förvaltningsövergripande uppföljning. HR kommer att arbeta fram riktlinjer över hur detta ska

bedrivas.

Sammanfattande analys

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att korttidssjukfrånvaron minskat inom förvaltningen

medan långtidssjukfrånvaron har ökat. Det är gruppen kvinnor som ökat mest när det gäller

långtidssjukfrånvaron.

Forskningen visar att det finns en tydlig koppling mellan den psykosociala arbetsmiljön och

psykisk sjukfrånvaro. Antalet sjukfrånvarodagar till följd av psykiska sjukdomar har ökat i

samhället i stort när det gäller vård – och omsorgspersonal. Statistiken visar att sjukfall på grund

av psykisk sjukdom är vanligare i kvinnodominerade yrken.

Detta stämmer överens med den statistik vi har när det gäller frånvaroorsaker inom

förvaltningen. Vi har flest sjukskrivningar när det gäller psykosociala besvär och

stressrelaterade besvär än frånvaroorsak, besvär i rörelseapparaten.

Förvaltningen har del av ISF:s rapport (Inspektionen för socialförsäkringen) visar att det är ofta

svårare att fastställa arbetsförmågan för personer med psykisk sjukdom än för en person med en

kroppslig åkomma. I rapporten pekas några möjliga åtgärder ut för att bidra till att minska

sjukfrånvaron bland dem med psykiatriska diagnoser. Det krävs en ökad kunskap om hur

arbetsförmågan påverkas av psykiska sjukdomar och vilka insatser som fungerar, samt en ökad

kunskapsstyrning så att evidensbaserade metoder tillämpas. Forskning visar att för en bättre

effekt ska dessutom rehabiliteringen inriktas på insatser före en sjukskrivning, vilket talar för att

arbetsplatsen och arbetsgivaren är viktiga i rehabiliteringsarbetet. Ett mål bör därför vara att

arbetsgivaren arbetar mer preventivt och blir mer aktiva tidigt i sjukdomsförloppet.

Antalet personer med en psykiatrisk diagnos som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning


från Försäkringskassan har ökat mellan åren 2010 och 2013. En stor del av ökningen kan dock

förklaras av de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes år 2008, framför allt att

möjligheten att beviljas tidsbegränsad sjukersättning (fd sjukpension) togs bort.

Förändringen har medfört att fler har sjukpenning längre tid istället för att som tidigare i viss

utsträckning beviljats tidsbegränsad sjukersättning. Detta har bidragit till att mer än hälften av

uppgången i antalet pågående sjukfall beror på att sjukfallen har blivit längre och den största

ökningen återfinns bland sjukfall längre än 1 år.

Försäkringskassans analys Efter 2010 har sjukfrånvaron åter ökat något. Det förklarar

rapportförfattarna delvis genom att fler stannar kvar i sjukskrivning istället för att flyttas över

till sjukersättning. Framförallt är det de psykiska diagnoserna som ökar. Varför det är så ger

rapporten inget entydigt svar på.

Handläggningstiden på FK kan vara mcyket lång. Arbetsgivaren önskar en tidigare avstämning

med FK handläggare och sjukskrivande läkare vilket kan vara svårt att få till och

sjukskrivningen för den enskilda medarbetare blir längre vad den egentligen kunde varit.

Vi har också märkt att det är svårt för den enskilde att få en tid hos sin läkare/psykiatriker –

speciellt inom psykriatrin där väntetiden kan vara flera månader.

Fokus kommer även fortsättningsvis att läggas på arbetet med korttidssjukfrånvaron,

medarbetare med hög sjukfrånvaro med psykosociala diagnoser. De fysiska diagnoserna är

svårare att arbeta med och ofta inte arbetsrelaterade i den bemärkelsen som psykosociala. Hög

kortidssjukfrånvaro leder ofta till långtidssjukfrånvaro, speciellt när det gäller psykisk sjukdom

som i många fall är återkommande.


7 Ekonomisk redovisning

Driftredovisning

Årets resultat jämfört med föregående års resultat.

Resultatet blev 10 838 högre, varav ca 9 000 tkr kan relateras till lönerevisioner.

Personalkostnadsutveckling samt jämförelser med föregående års personalkostnader

Skillnaden på lönekostnader handlar till större delen om lönerevision, men även om de enheter

som startade upp föregående år och som i år har haft helårsdrift. Två nya enheter startade upp

hösten 2014, vilka får helårseffekt kommande år.

Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram.

Resultatet för 2014 slutar på –8 742 tkr, vilket är 242 tkr sämre än prognosen i november.

Inom IFOs (individ och familjeomsorgs) barn och ungdomsverksamhet blev

familjehemsverksamhetens resultat ett överskott med ca 900 tkr. Resultatet beror framförallt på

återsökningar av kostnader gentemot Migrationsverket för familjehemsplacerade flyktingbarn.

HVB för barn och unga gjorde ett underskott på ca -3 500 tkr. I dessa kategorier har det arbetats

med att minska antal placeringar, vilket också statistiken visar.

För den andra avdelningen inom IFO, Vuxenavdelningen, har externplaceringskostnader för

missbruk samt psykiatri hållits inom ram. Avdelningen visar totalt ett plus på 1 200 tkr främst

relaterat till strikta bedömningar vid vakansåterbesättningar samt att viss personal finansierats

via externa projektmedel.

Under sommaren och hösten har det tillkommit fler ärenden än förväntat inom personlig

assistans, och då framförallt på den privata sidan, vilket resulterade i underskott på ca –

2 900 tkr. Även boendestödet samt ökade kostnader på myndighetssidan ger ytterligare -1

500 tkr i underskott. Här handlar det framförallt om kategorin externplaceringar för

funktionshindrade där det tillkom en placering mer än budget, samt att det även blev några fler

gymnasieplaceringar än beräknat.

Avdelningen för boende och korttid har gjort besparingar på minskat antal fordon, de har haft

färre deltagare inom korttid och fritidsverksamhet för funktionshindrade, samt att man hållit

vissa tjänster vakanta under året. Inräknat entreprenad av gruppbostäder gjorde avdelningen ett

överskott på ca 500 tkr.

För utökning och integration gällande ensamkommande flyktingbarn söktes medel från

länsstyrelsen, 1 700 tkr, och signalerna uppfattades som positiva att förvaltningen skulle få

medel för detta. I början av september fick förvaltningen dock ett oväntat avslag på detta med

hänvisning till medelsbrist. Dessutom tillkom ytterligare uppstartskostnader på ca 300 tkr,

eftersom lokalfråga drog ut på tiden.

Diverse tjänster har under året hållits vakanta, dels på helår och dels partiellt under året, för att

hålla underskottet så lågt som möjligt.

Förvaltningen fick resultatbalanserat ca -1 400 tkr från 2013. På grund av övrigt underskott har

det inte varit möjligt att genomföra åtgärder för att täcka detta.

Resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget

3 308 bättre än budget, vilket speglar var i verksamheten det sparas när prognoserna pekar mot

underskott. Oftast är det externplaceringar och andra enskilda individärenden som gör att

prognoser och resultat svänger, och alternativen för att spara medel på övrig drift är relativt små.

Investeringsredovisning

Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram

800 tkr över för två kommande enheter samt 179 tkr för övriga investeringar, och då främst för

enheter som startade senare delen av 2014.

Förvaltningens motivering till resultatbalansering


Uppstart utökning och integration för ensamkommande flyktingbarn, 2000 tkr, som kan anses

vara av engångskaraktär.

Externplaceringar som HVB och familjehem för barn och unga. Ökning personlig assistans samt

externkostnader för funktionshindrade, 6820 tkr. Kostnader som är svåra att förutse och att avstå

ifrån. Förvaltningens förslag till resultatbalansering är +-0 kr.


8 Nyckeltal

8.1 Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen

Missbruksvård vuxna

2009 2010 2011 2012 2013

Halmstad 375 436 459 395 493

Större städer 599 622 634 668 693

Kostnaderna för missbruksvården är avsevärt lägre än jämförbara kommuner.

Kostnad Barn- och Ungdomsvård

2009 2010 2011 2012 2013

Halmstad 1065 1130 1286 1383 1421

Större städer 1563 1583 1667 1706 1775

Den låga kostnadsnivån sätter Barn- och ungdomsavdelningens ekonomiska resultat de senaste åren i ett perspektiv. Man har

visserligen överskridit budget men man är en bra bit under jämförbara kommuners kostnadsnivå. Utifrån exempelvis 2012 års bokslut hade man kunnat förväntat sig en kostnad i Halmstad som är 25 -30 miljoner högre än faktiskt resultat.

Kostnad för stöd till personer med funktionsnedsättning - exkl ersättning från

försäkringskassan

kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013

Halmstad 6371 6192 6882 7185 7942

Större städer 6273 6494 6901 7317 7613

Denna verksamhet har totalt sett stor volym och kostnadsökningen har historiskt följt riksgenomsnittet ganska väl.

Kostnad för personlig assistans

kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013

Halmstad 974 953 1027 977 782

Större städer 969 1035 1079 1141 1193

Kostnadsnivån och antal ärenden för personlig assistans har stabiliserats. Då enstaka ärenden är kostsamma så kan mindre

variationer få stora effekter på nyckeltalen.

Kostnad Bostad med särskild service (exkl lokalkostnad)

kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013

Halmstad 2420 2591 2695 2905 3280

Större städer 2304 2423 2559 2734 2881

Halmstad har historiskt haft en stor andel gruppbostäder. Den trenden förstärks.

Kr/inv visar på volymen och ovanstående siffror visar på högre volym än jämförbara

kommuner. Detta kan tolkas som att vi har många ärenden men det säger inget om hur vi

fördelar resurserna per ärende. Det finns dock även siffror för kr/brukare vilket mer kan vara ett

mått på hur mycket resurser som satsat per person. Grovt förenklat handlar kr/inv om kvantitet

och kr/brukare om kvalitet.

Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare

Halmstad 860 129

Större städer (ovägt medel) 706 231


Nöjd kund index

Socialförvaltningens kvalitetsenhet har arbetat (se Bilaga 2 för utförligare redovsining) fram

fem områden som deras kvalitetsutveckling ska inbegripa: Bemötande – tillgänglighet, Trygghet

– trivsel, Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten. Avsikten är att dessa områden

ska gälla för samtliga verksamheter inom förvaltningens ansvarsområden.

Nöjd kund index är ett jämförande kvalitetsindex som syftar till att främja jämförelser både över

tid och mellan olika verksamheter.

Om resultaten

2014 Män Kvinnor

Vuxenavdelningen 8,2 8,6

Avdelning Boende och Korttid 9,5 9,6

Frösunda LSS AB 9,5 9,1

Barn- och ungdomsavdelningen * *

Avdelningen för Stöd och Service

* *

* Mätning ej genomförd 2014

Exempel på områden med lågt index

Både inom Vuxenavdelningen och inom Bostad med särskild service uppvisar området

Delaktighet – inflytande lägst uppmätt index; 7,6 inom Vuxenavdelningen och 7,8 inom Bostad

med särskild service. I båda fallen är värdet något lägre för män än för kvinnor.

Exempel på jämförelse mellan kommunal och enskild driftform

Sammantaget uppmäts mycket höga och likvärdiga index för insatsen Bostad med särskild

service, både för kommunal och för enskild driftform. En viss skillnad påträffas för Delaktighet

– inflytande där de kommunala enheterna uppvisar 8,4 och de enskilda enheterna uppvisar 7,7 i

indextal.

Resultatet redovisas till avdelningarnas ledningsgrupper respektive Frösunda även på enhetsnivå

för fortsatt utvecklingsarbete.

Vuxenavdelningen

Bemötande/tillgänglighet Trygghet/

trivsel Delaktighet/ inflytande

Professionalitet Helheten

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

7.9 7.9 8.5 8.2 8.0 7.6 8.3 7.8 8.6 8.2

Avdelning Boende och Korttid och Frösunda

Bemötande/tillgänglighet Trygghet/

trivsel Delaktighet/ inflytande


Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

8.3 8.2 8.6 8.5 7.9 7.8 8.6 8.6 9.0 8.8


Resultatet per utförare redovisas nedan.

Bostad med

särskild service

2014

Bemötande/tillgänglighet Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande


Frösunda 9.2 9.0 7.7 9.3 9.4

Bostad med

särskild service

2014

Bemötande/tillgänglighet

Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande


Avdelning BoK

9.1 9.2 8.4 9.4 9.6

Finns intresse av att studera vilka frågeställningar som ingått områdena Bemötande –

tillgänglighet, Trygghet – trivsel, Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten så kan

man läsa mer i avsnitt 10 eller kontakta kvalitetsenheten för mer information.

8.2 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten

Ärenden Barn och Ungdomsavdelningen

2010 2011 2012 2013 2014

Anmälan/Ansökning 2419 2506 2860 2639

Även om man kan se en nedgång från förra årets kraftiga uppgång, ökar antalet inkommande anmälningar/ansökningar stadigt.


Antal vårddygn HVB

2009 2010 2011 2012 2013 2014

6211 6744 5632 8570 6451 5575

Avdelningen har arbetat hårt med att minska antalet vårddygn de senaste åren. Detta har såväl kvalitetsvinster som ekonomiska

vinster. Idag kan kommunen erbjuda flera olika typer av hemmaplanslösningar eller alternativ till institutionslösningar. Siffrorna presenteras utan att räkna in det interna boendet för ensamkommande flyktingbarn

Familjemsplaceringar - antal vårddygn

2009 2010 2011 2012 2013 2014

39822 46680 51784 57742 52545 49998

De senaste årens trend med ökande antal familjehemsplaceringar har brutits trots att familjehem används som ett alternativ då

HVB-placeringar minskar.

Externa placeringar psykisk funktionsnedsättning

2010 2011 2012 2013 2014

10819 12023 11098 8650 8564

2014-12-31 var 24 personer placerade i hem för vård eller boende (HVB), av dessa var 6 kvinnor och 18 män. Vid samma tidpunkt

förra året var 24 personer placerade. Antal vårddygn under året uppgår till 8564 (utifrån aktuell enhetschefs placeringslistor)

detta jämför med 2013 då antal vårddygn var 8650. Således ligger både antalet placeringar och vårddygn i stort sett på samma nivå som föregående år. Under året har totalt 32 personer varit placerade, 24 män och 8 kvinnor. Till följd av att de interna

korttidsplatserna varit fullbelagda har vuxenavdelningen under året köpt externa korttidsplatser utanför kommunen (ingår i

ovanstående redovisning). Det är inga stora förändringar vad det gäller behoven av externplaceringar, mönstret är i stort sett det samma som tidigare. Behovet av HVB-platser är svår att prognosticera utifrån att behoven är oförutsägbar och snabbt kan ändras.

Analysen här är att behoven av externplaceringar kommer att hålla i sig de närmaste åren och då på motsvarande nivå som i

dagsläget.

Externa missbruksplaceringar - antal vårddygn

2009 2010 2011 2012 2013 2014

6531 5791 6963 5026


2014-12-31 var 8 personer placerade på HVB-SoL, av dessa var 3 kvinnor. Vid samma tidpunkt var 5 personer placerade HVB-

LVM, av dessa var 1 kvinna. En person är placerad jml § 27 LVM. Tre personer är föremål för extern öppenvård i form av Krisbo

Halmstad samt stödboende via Minnesota Malmö. Under året har totalt 15 personer varit placerade jml LVM, antal vårddygn uppgick till 1384, vilket ska jämföras med 8 placerade och 646 vårddygn under 2013. Antal placerade jml SoL under 2014 var 28

personer, antal vårddygn var 2611, vilket ska jämföras med 29 personer och 2823 vårddygn under 2013. Under året fick 9 personer

extern öppenvård jml SoL, vårddygn 1190, vilket ska jämföras med 7 och 831 under 2013. Av de 28 personer som var placerade på HVB-SoL under 2014 var 8 kvinnor, 5 kvinnor placerade på HVB-LVM samt 1 kvinna på extern eftervård. Hur denna

könsuppdelning ska analyseras får vi återkomma till under 2015.

Olika boende alternativ för personer med funktionsnedsättning

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Bostad med särskild service LSS §9

250 256 266 278 280 285

Boendestöd enligt SoL

43 60 64 58 68 64

Bostad med särskild service avser summan för Vuxenavdelningen samt Boende och Korttid. Boendestöd i denna sammanställningen

avser enbart avd Stöd och Service.

Antal ärenden Personlig assistans

2009 2010 2011 2012 2013 2014

SFB 149 149 132 132 132 133

LSS 31 32 32 27 28* 30

* varav en enl SoL


9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg

Frösunda driver 20 av socialförvaltningens gruppbostäder. Det är indelat i fem områden som har

en ansvarig enhetschef. Till sitt stöd har enhetscheferna en gruppledare på respektive

gruppbostad. Inspektionen hade till uppgift att titta på kultur- och fritidsaktiviteter och

förutsättningar för individuellt stöd då det var de delarna som Frösunda vann upphandlingen på.

Inspektionen har således tagit fasta på de delar som beskriver kultur och fritid i avtalet (Avtal

avseende drift av Bostad med särskild service SN 2012/0428, undertecknat 2013-02-26) mellan

Socialförvaltningen och Frösunda samt de riktlinjer (2012-02-01) som nämnden antagit för LSS

Bostad med särskild service. Till stöd för arbetet används Socialstyrelsens nya föreskrifter och

allmänna råd om handläggning och dokumentation (SOSFS 2014:5).

För att belysa kultur- och fritidsaktiviteter och delaktighet från de boende i verksamheten

belyser inspektionen aktivitetsansvarig, tillgång till musik, film, böcker och nyheter samt

tillgång till anpassad information och verksamhetens husmöten.

För att titta på möjligheten till individuellt stöd ställs frågor kring kontaktmannaskap samt att

inspektionen tittar på varje brukares genomförandeplan och om man där beskriver om brukaren

varit delaktig i sin genomförandeplan, om behov och önskemål framgår och om man har

formulerat individuella mål.

Inspektionerna har följt varje chefsområde och veckan innan planerade inspektioner har berörd

enhetschef kontaktats med förslag på tider för varje gruppbostad. Vid besöket har undertecknad

ställt frågor till personal och kopplat till det tagit del av vissa dokument. Under inspektionen har

en genomgång av upprättade genomförandeplaner och social journal gjorts. Efter inspektionerna

har en kort avstämning skett med respektive enhetschef och vissa kompletterande frågor har

ställts.

En återkoppling till Frösundas regionsledning och kvalitetsavdelning kommer att ske i februari

med krav på åtgärder.

Sammanfattning av resultatet

En inspektion av Frösundas 20 gruppbostäder har genomförts under perioden oktober-december

2014. Uppdraget var att titta på förutsättningar för individuellt stöd och kultur- och

fritidsaktiviteter. Inspektionen gör följande anmärkningar:

Vad gäller brukarnas förutsättningar för individuellt stöd har det inte varit möjligt att

följa. På många enheter saknas genomförandeplaner.

De genomförandeplaner som finns är i många delar bristfälliga och anger inte planering

för brukaren.

Vad gäller brukarnas fritidsaktiviteter, i de genomförandeplaner som finns, är det dåligt

dokumenterat och i nästan inget fall framgår en planering för fritidsaktiviteter.

Flera verksamheter saknar social journal eller uppvisar en bristfällig social journal som

inte möjliggör att följa insatsen.

I samtal med personal och enhetschefer beskriver man att det varit en rörig start med

den nya entreprenören Frösunda och det råder en stor osäkerhet kring vad som

förväntas. Det blir tydligt i samband med inspektionerna då det som personal och chefer

beskriver att de gör inte bekräftas i skriftliga rutiner, genomförandeplaner eller sociala

journaler.

Utifrån resultatet har Frösunda flera delar att åtgärda, dels för att uppfylla de lagstadgade kraven

om genomförandeplaner och social dokumentation, men även de delar de genom avtal med

socialnämnden åtagit sig att göra.


10 Utvecklings- och kvalitetsarbete

Allmänt

En vedertagen definition av kvalitet lyder:

En produkt eller tjänst inneboende egenskaper som uppfyller en kunds förväntningar och krav.

Den beskrivningen behöver utvecklas för att vara tillämpbar på Socialtjänst, då kund inte är ett

tillräckligt begrepp. Uppfyllande av ställda krav är mer adekvat. I vår verksamhet är det

politiska ambitioner, lagstiftarens krav samt brukarnas behov som sammanvägt utgör kraven.

Kvalitet är ett komplext begrepp som kräver ställningstaganden. Det finns i såväl lagstiftning

som socialstyrelsens rekommendationer och olika föreskrifter exempel på vad som kan anses

som kvalitet. Bestämmelserna i 3 kap 3 § SoL och 6 § LSS, kvalitetsparagraferna, ska tillämpas

i socialtjänstens alla verksamheter. Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig

verksamhet inom socialtjänsten.

3 Kap. 3 § Socialtjänstlag (2001:453)

"Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom

socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i

verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras."

6 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

"Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra

berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den

enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning

ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall

systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det

finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall

kunna ges"

Internt på socialförvaltningen baseras arbetet med styrning av verksamheten på en modell som

kan beskrivas enligt följande: Kvalitet är när verksamhetens resultat motsvarar ställda krav.

Att arbeta med kvalitetsfrågor handlar därför om:

1. Definiera, tydliggör och kommunicera kraven.

2. Kontrollera verksamhetens resultat.

3. Förbättra verksamheten

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9

För att kvaliteten i verksamheten ska kunna säkerställas så kräver Socialstyrelsen att

socialnämnden inrättar ett ledningssystem för kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska verka för

att göra det möjligt att uppnå förbättringar i verksamheten. Genom att systematiskt planera,

genomföra och utvärdera socialtjänstens arbete skapas dessa möjligheter. Som vägledning och

stöd för kommunernas arbete med kvalitetsledningssystem har Socialstyrelsen utfärdat

föreskrifter och allmänna råd1 samt information kring de förändringar som gjorts i de nya

föreskrifterna (SOSFS 2011:9).


Socialförvaltningens Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 åskådligörs i Kvalitetshandboken på

intranätet. Under 2015 skall upphandling av IT stöd för detta genomföras i samverkan med

Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen och Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen i syfte

att förbättra läsbarheten för medarbetarna.

KPB (Kostnad per brukare)

Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och

hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på

avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare

sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl

och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kommun

ingår.

KPB ger kommunerna möjligheter att, förutom att jämföra sig med andra kommuner, göra

kostnadsjämförelser på enhetsnivå internt i kommunen. Eftersom KPB bygger på individdata

kan insatser och konsumtion följas över tid på individnivå och man kan också följa upp vilka

insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad. I syfte att utveckla verksamheten

inom Barn och ungdomsavdelningen har konsultbolaget Ensolution tagit fram KPB två år i följd

och har redovisat underlaget för avdelningens ledningsgrupp och socialnämnden. KPB

Inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under ett år och kombinerar

kostnader med verkställda beslut inom BoU.

Feedback informed treatment

Vad gör att behandling fungerar? Vad får brukare att uppleva positiv förändring? Vad gör en

verksamhet resurseffektiv? I vår samtid ökar krav och förväntningar på socialt arbete snabbare

än tilldelade resurser. Hur kan vi påvisa att vi levererar förväntat resultat? Kan vi bli bättre på

att göra rätt saker för rätt personer? I arbetet med att befästa en evidensbaserad praktik i

socialtjänsten, hur skapar vi en allians där våra brukare upplever reell delaktighet, inflytande

och medansvar?

Scott D Miller, Ph D och grundare av International Center for Clinical Excellence, erbjuder

genom FIT ett svar på dessa frågor. FIT är ett samtalsredskap som synliggör brukarens

upplevelse av förändringar i måendet och sätter det i relation till samarbetsalliansen mellan

brukaren och den professionelle. Används redskapet systematiskt kan vi som professionella bli

mer effektiva genom att öka både andelen personer som upplever att insatsen leder till önskat


resultat, och andelen personer som fullföljer en insats. Miller kallar det för att förbättra

verksamhetens resultat en klient i taget.

Socialförvaltningen i Halmstads kommun är en föregångare i Sverige, genom ambitionen att

implementera FIT i alla delar av verksamheten. Under 2013-2015 pågår ett pilotprojekt med

handledning av psykolog Susanne Bargmann, en av Millers samarbetspartners.

Förvaltningen har utsett en styrgrupp för projektet. Styrgruppen ansvarar för

utformningen av projektet, liksom för att förankra projektvisionen i hela organisationen.

Utvalda arbetsgrupper inom olika verksamhetsfält bildar pilotgrupper. Deras uppdrag är

att använda FIT i sin ordinarie verksamhet, och skapa erfarenheter av vad som fungerar

och vad som utgör hinder.

Pilotgrupperna handleds regelbundet av s k superanvändare, som fått utbildning via

Miller och Bargmann.

Susanne Bargmann besöker förvaltningen fyra gånger per år för att handleda

superanvändare och pilotgrupper, samt delta i projektets styrgrupp.

År 2 och 3 i projektet tillförs successivt fler pilotgrupper och superanvändare.

Efter avslutat projekt ska styrgruppen utvärdera resultat och erfarenheter och ta

ställning till framtida implementering och eventuella behov av alternativa metoder.

Projektet förväntas vid sidan av ökad upplevelse av inflytande, delaktighet och effektnytta för

brukare leda till en kulturförändring i organisationen som helhet. Om redskapet ska vinna

legitimitet och bli fullt ut användbart måste vår syn på feedback som en tillgång genomsyra vår

organisation från förvaltningsledningen och ner genom varje chefsled, via medarbetare och ut

till den enskilde brukaren. Detsamma gäller vår vilja och förmåga att använda feedback till

faktiska, konstruktiva förändringar

Redan under projektets andra år har kommuner och verksamheter runt om i landet visat intresse

för projektet, och vi ser fram emot både studiebesök och konferenser i ämnet.

Projektet avslutas i december 2015.


11 Utveckling av organisationskultur och värderingar

Kultur-och värderingsarbetet är en del i att uppnå kommunens värdegrund och visionen om

Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden.

Målet är att ha en organisationskultur som kännetecknas av medarbetares och förtroendevaldas

engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Dessutom med ett invånar- och målgruppsfokus

som går väl ihop med kommunens värdegrund.

Som ett led i implementering har man i arbetet tagit fram ett mtrl där bla följande bild ingår.

Förvaltningens ledningsgrupp har under slutet av 2014 beslutat i samverkan med de fackliga

organisationerna att arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund för socialförvaltningen

skall göras 2015 och baseras på ovansående bild.

Feedback informed treatment som verktyg för skapa kultur

Sedan tidigare har arbetet med feedback informed treatment av ledninsggruppen angetts vara ett

viktigt angreppsätt förvaltningen skall ha för att skapa en kultur där brukarens åsikter och

inflytande skall utvecklas. Detta är viktigt då kultur och värderingsundersökningarna (även

nationellt i den sk Sverigestudien) visar på att kunden/kundens behov inte ligger i topp i de

värderingar som styr organisationer i Sverige. Halmstads resultat avviker inte från detta. Läs

mer om Feedback informed treatment i avsnitt 10

Kultur och värderingsprojektet på avdelning Stöd och Service

Samtliga chefer vid avdelningen har deltagit i de ledardagar och chefsutbildningar som har

handlat om kultur och värderingssatsningen. De har sedan på olika sätt förmedlat ut dessa tankar

och funderingar ut i sina arbetsgrupper. Den särskilda satsningen har funnits med som

diskussionspunkt på personalmöten, t.ex som story-telling, ”när Halmstad kommun är som

bäst”. Den har varit en viktig del i medarbetarsamtalen och i lönesamtalen och den finns med

som en viktig del i de flesta handlingsplaner som har upprättats utifrån resultaten i

medarbetarenkäten ute i enheterna. Förvaltningen har nu också i den övergripande

handlingsplanen tagit beslut om att arbeta med en gemensam värdegrund. Kultur och

värderingssatsningen går också som en röd tråd i arbetet med jämställdhetsfrågor, mångfald och

i arbetet med sjuktalen.

Kultur och värderingsprojektet på Barn- och ungdomsavdelningen

På barn- och ungdomsavdelningen har manunder de senaste åren arbetat intensivt med att forma

en organisationskultur som är tillåtande och som präglas av ett tydligt klientfokus. Avdelningen

har arbetat fram en gemensam vision som lyder:


”På barn och Ungdomsavdelningen beaktar vi familjers behov med barnperspektiv i fokus. Vi

är måna om ett gott bemötande, samverkan och tillit till alla de vi möter i vårt arbete. Detta

skapar positiva möten som ger arbetsglädje och en god kvalitet”

Visionen ska finnas med som en påminnelse i alla beslut vi tar och förändringar som sker. Både

klienter och medarbetare ska uppleva att barn- och ungdomsavdelningen ger utrymme och

förutsättningar för den enskilde att växa och utvecklas. Att vara en behovsorienterad verksamhet

kräver ständigt arbete med att synliggöra våra klienters behov och att göra deras röster hörda.

Det fortsatta arbetet kommer att präglas av att hitta metoder för att systematiskt kunna redovisa

att vi faktiskt gör skillnad för våra klienter.

Kultur och värderingsprojektet på Vuxenavdelningen

Arbetat med det på P-möten ute på enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda

teman. Har haft fokus på hur beter vi oss mot varandra, chefer och brukare. Jag har varit ute och

diskuterat frågan i de grupper särskilda behov framkommit.

Haft det som tema på 2 avdelningshalvdagar där vi både lyft vår avdelningsinterna ledstjärna

nedbruten till mer konkreta saker och 2 enhetschefer som hållit i värdegrundsövningar som

genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer.

Man har följt upp arbetet i avdelningens ledningsgrupp både utifrån enhetsvist arbete och

avdelningsnivå

På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt

värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning

för brukare och anhöriga i dessa frågor. Vi siktar på att i början på 2015 starta upp en pilotgrupp

där brukare och anhöriga utbildar vår personal och därigenom fortsatt utvecklar arbetet.

Kultur och värderingsprojektet på avdelning Boende och Korttid

Med hjälp av avdelningens metodutvecklare och/eller rehab samordnare har cheferna

tillsammans med personalgruppen arbetat med attityder och förhållningssätt som finns på

enheterna och påverkar arbetet. Arbetet har bedrivits både genom gruppdiskussion och i olika

workshops.

På alla enheter har det påbörjats ett arbete med att se över vårt förhållningssätt till

brukarna. Ökad dialog med brukarna för ökad delaktiget och ökat inflytande. Vad vill

brukarna?

Tre chefer har genomgått grundutbildning i MI, Motiverande samtal, en

kommunikationsmetod med fokus på situations anpassat ledarskap.

Inom avdelningens fritids- och tillsynsverksamhet har man under året deltagit i ett

nationellt projekt som drivs av fritidsforum; självbestämmande, inkludering och

hälsa.Syftet har varit att utveckla brukarinflytande och samtidigt undersöka brukarnas

önskemål.

På avdelningen har det tillkommit många goda berättelser genom storytelling och

storymaking!


12 Invånar- och målgruppsorientering

Brukarrevision Ungbo

Den brukarstyrda brukarrevisionen genomfördes mellan den 15 april och den 31 augusti år 2014

på verksamheten Ungbo i Halmstad, som ett pilotprojekt.

Under perioden har 17 stycken av de 47 som har boende på Ungbo besvarat enkäten och därmed

valt att delta i projektet. I enkätundersökningen var det 8 tjejer och 9 killar som deltog. De

resterande 30 boende på Ungbo har valt att ej delta. De flesta av respondenterna som deltog var

över 18 år och fick Ungbo på grund av svår hemmiljö. En sak som kunde ses var att det

dominerande modersmålet bland respondenterna var svenska. Många av respondenterna kände

sig trygga i sin Ungbolägenhet och upplevde en positiv bild av Ungbopersonalen. Dock var det

ett antal som kände sig otrygga i det område de bodde i och vi kunde se ett behov av ett

journummer till personalen på Ungbo.

Nöjd kund index

Till skillnad mot exempelvis äldreomsorg så finns inga nationella kvalitetsindex för övrig

socialtjänst som syftar till att främja jämförelser både över tid och mellan olika verksamheter.

Vi har under 2015 utarbetat index för delar av verksamheten för att leva upp till kraven på

underlag till kommunfullmäktige så de kan följa upp verksamheten ( Se Bilaga 2).

Jämförelser över tid underlättas på så vis att nya frågor kan tillkomma samtidigt som tidigare

frågor kan omformuleras utan att resultatframtagningen begränsas.

Jämförelser mellan olika verksamheter underlättas i den mån att frågorna lättare kan anpassas

efter verksamheternas målgrupper och behöver därmed inte vara inbördes identiska. Exempelvis

kan undersökningar framtagna för funktionshindrade barn jämföras med undersökningar som är

framtagna för vuxna med beroendeproblematik, förutsatt att frågorna behandlar samma

kvalitetsområden. Därmed är inte frågorna ”huggna i sten” utan anpassas efter de dagsaktuella

behoven inom varje verksamhet.

Under hösten 2014 har Utvärderingsringen, på uppdrag från socialförvaltningen i Halmstads

kommun, genomfört undersökningar av den upplevda kvaliteten inom LSS-insatsen Bostad med

särskild service och inom Vuxenavdelningens insatser till personer med beroendeproblematik

och psykiska funktionsnedsättningar.

Eftersom de båda undersökningarna är utformade för den egna verksamheten och dess

målgrupp, överensstämmer varken undersökningarnas syften eller frågeformulär till fullo med

varandra. Emellertid går det att jämföra undersökningarna med varandra då frågorna är indelade

enligt identiska övergripande kvalitetsområden Bemötande – tillgänglighet, Trygghet – trivsel,

Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten.

För var och en av dessa fem kvalitetsområden beräknas ett index på en tio-gradig skala där 0 är

det lägsta och 10 är det högsta värdet. Genom indexet går det att jämföra hur exempelvis

området trygghet – trivsel ser ut för rättighetsinsatsen Bostad med särskild service i förhållande

till den för personer med psykisk ohälsa öppna verksamheten CLAVIS.

I undersökningen inom Vuxenavdelningen fick den svarande ta ställning till följande sju

påståenden: 1) Det är lätt att komma i kontakt med personal när jag har behov av det, 2)

Personalen respekterar mina synpunkter, 3) Jag känner mig trygg i kontakt med personalen, 4)

Jag får det stöd av personalen som jag förväntar mig, 5) Jag känner mig delaktig i viktiga beslut

som gäller mig, 6) Personalen är kunnig inom sitt område samt 7) Totalt sett har kontakten

fungerat bra.

Betygsättningen görs på en fem-gradig skala där en 5:a innebär att den svarande instämmer helt

i det påstående som ställs. Då den svarande inte alls instämmer markeras en 1:a. Då den

svarandes uppfattning ligger däremellan markeras betyget 2, 3 eller 4.

Bemötande – tillgänglighet är beräknat utifrån påståendena ”Det är lätt att komma i kontakt med

personal när jag har behov av det” och ”Personalen respekterar mina synpunkter”. Trygghet –

trivsel är beräknat utifrån påståendet ”Jag känner mig trygg i kontakt med personalen”.


Delaktighet – inflytande är beräknat utifrån påståendena ”Jag får det stöd av personalen som jag

förväntar mig” och ”Jag känner mig delaktig i viktiga beslut som gäller mig”. Professionalitet är

beräknat utifrån påståendet ”Personalen är kunnig inom sitt område”. Slutligen är Helheten

beräknat utifrån påståendet ”Totalt sett har kontakten fungerat bra”.

I undersökningen inom Bostad med särskild service fick den svarande ta ställning till följande

femton påståenden: 1) Personalen har tid att prata med mig, 2) Jag tycker bra om personalen, 3)

Jag känner mig trygg i lägenheten, 4) Jag känner personalen, 5) Jag tycker om maten, 6) Det är

bra med gemensamma utrymmen där vi kan träffas, 7) Jag har tillräckligt med fritidsaktiviteter

utanför bostaden, 8) Jag brukar vara med på boendemöten, 9) Jag känner att det är jag som

bestämmer i min lägenhet, 10) Jag vet vad som ska hända idag, 11) Jag vet vilken personal som

kommer sedan, 12) Jag får bestämma vad jag ska göra när jag är ledig, 13) Jag får den hjälp jag

behöver, 14) Personalen håller vad de lovat samt 15) Jag tycker det är bra att bo här.

Betygsättningen görs i vissa fall på en fem-gradig skala, men en majoritet av de boende har

svarat ja,nej eller mittemellan. På förekommen anledning har resultaten redovisats i höga, 4-5,

respektive låga, 1-2 , betyg på den femgradiga skalan.

Bemötande – tillgänglighet är beräknat utifrån påståendena ”Personalen har tid att prata med

mig” och ”Jag tycker bra om personalen”. Trygghet – trivsel är beräknat utifrån påståendena

”Jag känner mig trygg i lägenheten”, ”Jag känner personalen”, ”Jag tycker om maten”, ”Det är

bra med gemensamma utrymmen där vi kan träffas” och ”Jag har tillräckligt med

fritidsaktiviteter utanför bostaden”. Delaktighet – inflytande är beräknat utifrån påståendena

”Jag brukar vara med på boendemöten”, ”Jag känner att det är jag som bestämmer i min

lägenhet”, ”Jag vet vad som ska hända idag”, ”Jag vet vilken personal som kommer sedan” och

”Jag får bestämma vad jag ska göra när jag är ledig”. Professionalitet är beräknat utifrån

påståendena ”Jag får den hjälp jag behöver” och ”Personalen håller vad de lovat”. Slutligen är

Helheten beräknat utifrån påståendet ”Jag tycker det är bra att bo här”.

Utifrån hur de svarande har betygsatt påståendena beräknas ett index från 0 till 10 för det

kvalitetsområde respektive påstående tillhör.

Avvikelsehantering (Intern avvikelse, Lex Sarah och Åsikten)

En Åsikt kan vara ett förslag, beröm eller klagomål. Det kan komma in via telefon, mejl, brev,

Åsiktsblankett eller på annat sätt. Åsiktshanteringen ska hjälpa oss att förbättra verksamheten

och fungerar samtidigt som en ventil för personer som vill få ur sig något. Det är därför viktigt

att vi tar hand om alla inkomna Åsikter på ett bra sätt, hur de än kommer in till oss. Den som har

lämnat in en åsikt ska få besked om vem som handlägger ärendet inom en vecka. Inkomna

Åsikter diarieförs och hanteras av närmaste chef till verksamheten som det berör.

Lex Sarah handlar om vilka skyldigheter vi har att anmäla, rätta till och förebygga

missförhållanden och risker som kan drabba våra brukare. Sedan 1 juli 2011 innefattas hela

socialförvaltningen. Vad är ett missförhållande? Med missförhållande menas att en brukare

utsätts för något som ger konsekvenser för personens liv, säkerhet eller hälsa (fysisk och/eller

psykisk). Det kan bero på en utförd handling, som en kränkning, eller försummelse, till exempel

slarv. Om man som medarbetare upptäcker att en brukare på din arbetsplats utsätts för

missförhållanden eller påtagliga risker, är man skyldig att rapportera detta till den som bedriver

verksamheten - vanligtvis närmsta chef. Det behöver alltså inte ha lett till någon skada, utan

även uppenbar risk för skada är man skyldig att uppmärksamma. Detta är allas skyldighet, inte

bara anställda utan även praktikanter och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Man ska

bli informerad av sin chef om skyldigheten att anmäla missförhållanden när man blir anställd

och sedan en gång per år.

Intern avvikelse är en del av kvalitetsarbetet på socialförvaltningen. Syftet är att

finna systemfel (dvs när olika rutiner, riktlinjer eller fattade beslut inte stämmer

överens)

uppmärksamma områden där rutiner eller riktlinjer saknas

uppmärksamma när riktlinjer, rutiner eller fattade beslut finns, men inte följs.

En konsekvens av avvikelserapporter blir alltså att rutiner och riktlinjer kan behöva upprättas


eller ses över, eller informeras om. Alla medarbetare kan lämna avvikelserapport.

Exempel

När det gäller att finna systemfel kan ett exempel vara när begreppen i ProCapita avseende de

biståndsbeslut som fattas, inte stämmer överens med begreppen i delegationsordningen.

När det gäller att uppmärksamma områden där riktlinjer eller rutiner saknas kan ett exempel

vara att bristen på rutiner medför att handläggare fattar alltför olika beslut till men för klienten,

eller att rutiner saknas för samverkan med BoUs utredningsenheter vad gäller överlämnade

ärenden. Vi kommer dock aldrig att ha rutiner och riktlinjer för allt! Det ingår i medarbetares

uppgifter att självständigt avgöra en rad frågor.

Det är ingen avvikelse om medarbetare har helt olika uppfattning om hur ett klientärende ska

hanteras. Avvikelse som riktar sig mot medarbetares sätt att följa rutiner, riktlinjer och beslut

ska aldrig göras utan att man pratat med den det gäller. Avvikelse ersätter inte eventuell

disciplinpåföljd enligt arbetsrättsliga regler. Självklart måste det som avvikelsen rör ha viss

dignitet, det vill säga om ingen åtgärd eller förbättring sker, kan det få konsekvenser för klienter

eller för verksamheten.

Avvikelse rapporteras på upprättad blankett, lämnas via enhetschef till avd chef. Denne

statistikför och beslutar till vem avvikelsen ska lämnas för åtgärd. Åtgärden redovisas åter. Vid

behov ingår information om förändring av rutin eller riktlinje eller upprättande av sådan.

Därefter avslutas ärendet.

Åsikten Lex Sarah Intern avvikelse

Avd SoS 2 1

Avd BoK 3 6

Avd BoU 1 2

Avd Vux 19 2 13

Övrigt 2 * 0

Vuxenavdelningen arbetar mer aktivt med att kanalisera synpunkter via "Åsikten" och har även

ett mer systematiskt sätt att hantera interna avvikelser som inte är Lex Sarah eller åsikten. Av de

19 inkomna åsikterna var dock 10 av dem från samma person. Som ett komplement till

möjligheten att uttrycka sig via åsikten har enhetschef på berört område initierat regelbunden

kontakt med brukaren.

Under 2015 måste övriga avdelningar komma igång med ett mer systematsikt arbete med Intern

avvikelse.

* (Hanterades av Vuxenavdelningen men rörde generella frågor rörande hemlöshet)


13 Uppföljning Förenkla helt enkelt

13.1 Bemötande

Förslag B1: Levandegör riktlinjer för service och bemötande

Har förvaltningen/bolaget genomfört förankring hos personalen?

Klar

Påbörjad Andel av personalen där förankring skett (%)

Ej klar Förankring planeras vara genomförd (mån/år)

Förslag Ä2: Uppföljning och återkoppling av dissonanser

Har förvaltningen/bolaget en rutin eller ett kvalitetssystem som systematiskt fångar upp dissonanser i samspelet förvaltning/bolag?

Ja

Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem

Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem

När kan rutinen/systemet vara i bruk? (mån/år)

Förslag Ä4: Myndighetsavgifter – kommungemensamt förhållningssätt

Hur är din förvaltnings/bolags status angående sammanställning av avgifter enligt punkt Ä4A?

Klar

Påbörjad När beräknas den vara klar? (mån/år)

Ej klar När beräknas den vara klar? (mån/år)

13.2 Samarbete och samverkan

Förslag S1: Öka din arbetsplats kunskap om andra verksamheter i kommunen

Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet

Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år

1 gång/år Sällan/aldrig

S1C: Intranätet: Lägg ut information om din verksamhet, hämta information om andras

verksamheter, utnyttja de sociala funktionerna – alla i samverkan med närmsta chef

Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet

Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år

1 gång/år Sällan/aldrig


Förslag S2: Uppmuntran – storytelling

Är uppmuntran och positiv förstärkning på APT eller motsvarande ett stående inslag på mötesagendan på din förvaltning/bolag?

Ja

Nej Vilka åtgärder planeras för att förbättra läget?

Hur ofta tas uppmuntran och positiv förstärkningupp i dialog med anställda?

Oftare än 6 gånger/år

2-6 gånger/år

1 gång/år

Sällan/aldrig

Förslag S3: Introduktionsprogram för nyanställda

I vilken omfattning planerar din förvaltning/bolag medverkan i det kommungemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda?

Vi skickar alla nyanställda

Vi skickar chefer och nyckelpersoner

Andel av personalen (%)

Vi skickar ingen


14 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 2015-

2017

Volymökningar inom Individ och familjeomsorg

Ärendeflödet genom verksamheten har under de senaste åren ökat avsevärt och våra enheter

som ska utföra de beslutade insatserna har svårt att möta upp behovet.

Mellan år 2003 och 2013 har antalet ärenden inom Barn och ungdomsvården ökat med 87%

och senaste två åren ökat med 23 % vilket är en del av både nationella och lokala trender. I

snitt ökar antalet ärenden med 8-10 % årligen. Detta riskerar på sikt kvalitén i arbetet och

arbetsmiljön för socialsekreterarna.

Ökad vårdtyngd inom LSS

Grundupplägget på gruppbostäderna är tänkt så att man bor på gruppbostaden och har beslut

om daglig verksamhet där heltid räknas som 6 timmar per dag. Det innebär i teorin att man inte

bemannar gruppbostaden under den tiden de boende inte är hemma utan på daglig verksamhet.

Personer med funktionsnedsättning som utvecklingsstörning uppnår idag högre åldrar något

som inte var fallet tidigare och det innebär att även den här gruppen uppnår pensionsålder.

Upplevelsen är att fler personer har deltid i någon form på daglig verksamhet, några vill inte

ha daglig verksamhet och inom autismområdet så vill man relativt ofta från daglig verksamhet

avsluta dagen tidigare.

För att klarlägga fakta har vi analyserat läget under en treårsperiod, från 2010 och 2012, och

kan vi konstatera att andelen boenden som är hemma på heltid eller deltid nästan har

fördubblats och utgör ungefär hälften av alla boende.

Anledningen till att allt fler är hemma på del/heltid är olika, En grupp är ålderspensionärer.

Den största ökningen är de som är på daglig verksamhet på deltid. Deltid kan innebära allt från

en timme per dag, ett par timmar några dagar etc. Det handlar inte heller om samma dagar.

Anledningarna är skiftande. Man orkar inte, svårigheter att erbjudas adekvat daglig verksamhet

och det är säkert några som inte vill vara på daglig verksamhet.

Att allt fler inte har full tid på DV utan tillbringar sin mesta tid på boendet innebär att våra

boenden behöver bemannas mera.

Ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Under 2014, t o m sista september, har 5 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket

är en ökning med över 100 procent i förhållande till samma period 2013. Den 1 oktober fanns

det 4 476 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.

Under sommaren/hösten 2014 har det anvisats ca 5 asylsökande ungdomar/månad till

Halmstad. Många har anvisats Halmstad av särskilda skäl, t ex att barnen har släkt i Halmstad,

både asylsökande och anhöriga som har permanent uppehållstillstånd här.

Ökningen av ensamkommande barn har gjort att Länsstyrelsen fått höja sina fördelningstal för

regionen och för de enskilda kommunerna. För Halmstads del innebär detta att fördelningstalet

fr.o.m. 150101 blir 23 boendeplatser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn mot idag

13.

För att kunna täcka behovet för denna ökning bör det planeras för ytterligare HVB i Halmstad

kommun. Hittills har Halmstad kommun tagit eget ansvar för dessa ungdomar. Vi har kontroll

och är stolta över integrationen av dessa ungdomar och att den ersättning som migrationsverket

betalar ut stannar kvar i kommunen. Schablonersättning utgår för de antal barn kommunen har

i överenskommelsen och faktiska kostnader återsöks för de ungdomar som finns i kommunen

utöver avtalet. Återsökning av kostnaderna sker kontinuerligt.

Socialnämnden beslöt 2014-04-24 att inrätta ytterligare två hem för vård eller boende (HVB)

för asylsökande

ungdomar samt ungdomar med PUT.

Ett av dessa har nu tagits i drift (Vävaregatan 8). Det andra bedöms behöva starta under första


kvartalet 2015, för detta finns i skrivande stund inget beslut på lokal..

Utöver dessa två beslöt socialnämnden 2014-11-20 att inrätta ytterligare ett hem för vård eller

boende (HVB) för asylsökande

ungdomar samt ungdomar med PUT. Detta bedöms behöva starta halvårsskiftet 2015.

Kravspecifikationen för dessa framgår av Verksamhetsprogramet:

”Planerade HVB bör ha rum för ca 7-9 ungdomar samt personalutrymme för både dag- och

nattpersonal. Att det i lokalen/fastigheten finns kök för matlagning och gemensamma måltider

samt flera toaletter med dusch är viktigt. I första skedet planeras för blandboende, alltså ingen

uppdelning i asylboende och PUT-boende, beroende av tillgången till lokaler/fastigheter. I ett

senare skede föreslås en uppdelning i asylboende respektive PUT-boende.

Nya HVB bör vara belägna där lokaltrafik fungerar. Detta för att skapa goda förutsättningar

för skolgång och fritidsaktiviteter, ett viktigt led i en lyckad integration.”

Således behövs två fastigheter enligt ovanstående beskrivning, varav ett ska kunna öppna senast

sista mars och det andra sista juli.

verksamhetsberättelse 2014 - halmstad€¦ · socialnämnden, verksamhetsberättelse 2014 4(61)...

Documents