Vetenskapsteori

Haumlr aringterfinns de viktigaste houmlrnstenarna i vetenskapsteori Sammanstaumlllningen som inte goumlr anspraringk paring att vara fullstaumlndig kommer vid behov att kompletteras och revideras Vetenskapsteori har sin grund i de delar av filosofin som staumlller fraringgor om den vetenskapliga kunskapens natur Hur vet vi vad som aumlr ny vetenskaplig kunskap Vilka vaumlgar kan man garing foumlr att ta fram ny vetenskaplig kunskap Den haumlr sidan boumlrjar med att beskriva utvecklingen av vetenskapligt taumlnkande fram till och med postpositivism Daumlrefter ges en mycket kort oumlverblick oumlver aumlmnet filosofi Sidan garingr sedan vidare med beskrivning av humanvetenskapens framvaumlxt Maringnga namn paring personer naumlmns (och fler namn borde kanske naumlmnas) men det finns ingen anledning att laumlra sig alla namn utantill Mot slutet kommer ett foumlrslag till vad som kan vara vaumlrt att laumlgga paring minnet

Inneharingllsfoumlrteckning Vetenskapsfilosofin under antiken

- Att laumlmna det vidskepliga taumlnkandet - Rationalism kontra empirism - Atomism kontra holism

Den epistemologiska vaumlrldskartan Vetenskapens utveckling under medeltiden Den vetenskapliga revolutionen

- Astronomin den nya fysiken och den foumlraumlndrade vaumlrldsbilden - Den nya biologin

Kampen mellan empirism och rationalism under 1600-1700-talen - Rationalismens foumlretraumldare - Empirismens foumlretraumldare - Vetenskapens dilemma foumlrs framaringt

Positivismens framvaumlxt Postpositivism Karl Popper och det hypotetiskt-deduktiva arbetssaumlttet Huvudgrenar inom filosofin

- Teoretisk filosofi - Praktisk filosofi asymp Vaumlrdefilosofi

Humanvetenskapens framvaumlxt - Metodhermeneutik - Positivism kontra humanvetenskap - Livsvaumlrldsperspektiv Fenomenologi Livsvaumlrldshermeneutik - Foumlrfoumlrstaringelse Varingr foumlrstaringelsehorisont Varingr kulturs historicitet Varingr egen verkningshistoria Foumlrfoumlrstaringelsens konsekvenser - Grounded theory

Vanliga begrepp - Induktion och deduktion - Upptaumlcktens vaumlg och bevisets vaumlg

- Galileomodellen och Aristotelesmodellen - Sanningskriterier

Graumlnsen mellan vetenskap och icke vetenskap Vart aumlr vi paring vaumlg Vad aumlr vaumlrt att komma iharingg

- Minsta basala nivaring - Rekommenderad nivaring - Avancerad nivaring

Mer information - Litteraturtips - Referenser - Copyright

Vetenskapsfilosofin under antiken I aringrtusenden hade olika kulturer utvecklat stora kunskaper i astronomi matematik och medicin Den haumlr kunskapen beskrev hur man goumlr foumlr att aringstadkomma naringgot Syftet med kunskapen var i regel att loumlsa praktiska eller religioumlsa problem Det fanns inte saring mycket teorier kring kunskapsproduktion och vetande Under antiken (omkring 700 fKr - 400 eKr) boumlrjar naringgot haumlnda i medelhavsomraringdet Att laumlmna det vidskepliga taumlnkandet Det vaumlsterlaumlndska vetenskapsfilosofiska taumlnkandet anses ha boumlrjat med olika naturfilosofer i Grekland paring 600 f Kr Man boumlrjade daring att gradvis distansera sig fraringn magisktreligioumlst och vidskepligt taumlnkande De foumlrsta kaumlnda vaumlsterlaumlndska filosoferna kallas foumlrsokraterna (eftersom de verkade foumlre Sokrates) Foumlrst var Thales (625-545 f Kr) som levde i staden Miletos paring Mindre Asiens vaumlstkust som anses vara en av vetenskapsfilosofins foumlrsta taumlnkare Andra kaumlnda foumlrsokrater var Parmenides fraringn Elea och Herakleitos De tog fram teorier utsatte teorierna foumlr kritisk granskning och diskussion Det var daring vetenskapen som vi kaumlnner den boumlrjade Fraringn mitten av 500-talet f Kr till mitten av 400-talet verkade i Syditalien den pythagoreiska skolan Denna inriktning grundades av Pythagoras (570-497 fk) som efter att han flyttade till staden Croton i Syditalien grundade en filosofisk roumlrelse Det var en vetenskaplig (och delvis aumlven religioumls) skola med matematik som huvudintresse De infoumlrde det teoretiska beviset det vill saumlga att fraringn vissa utgaringngsantaganden resonera sig fram till nya slutsatser Sokrates (470-399 f Kr) verkade som debattoumlr i Aten paring 400-talet foumlre Kristus Vid den tiden var det vanligt att laumlrare laumlrde elever praktisk kunskap paring saring saumltt att eleven passivt tog emot information som laumlraren foumlrmedlade Sokrates hade en annan stil Han staumlllde fraringgor paring ett saringdant saumltt att den som lyssnade i processen med att svara paring fraringgorna laumlrde sig hur man sjaumllv goumlr upptaumlckter Sokrates debatterade flitigt om maringnga olika aumlmnen bland annat kunskapsfilosofi Han verkade som en ifraringgasaumlttare av gaumlngse seder skick och trosfoumlrestaumlllningar Detta gjorde han saring framgaringngsrikt att han 399 f Kr blev avraumlttad Efter Sokrates doumld skingrades hans laumlrjungar Rationalism kontra empirism En av Sokrates elever var Platon som hade hunnit vara i kretsen kring Sokrates i ca 7 aringr innan avraumlttningen Platon (427-347 f Kr) gjorde efter Sokrates doumld en studieresa till den pythagoreiska skolan i Syditalien Deras tankar om det teoretiska beviset gjorde stort intryck paring Platon som daumlrefter betonar rationalismen en inriktning som anser att logisktteoretiskt taumlnkande och analyserande var oumlverlaumlgsen erfarenheten foumlr att naring sann kunskap Platon menade att rationalismen var enda saumlttet att foumlr att naring den sanna ofoumlraumlnderliga kunskapen

Efter aringterkomsten fraringn Syditalien grundar Platon strax utanfoumlr Aten en matematisk-filosofisk skola som kallas Akademia Aristoteles (384-322 f Kr) var elev och senare medlem i Platons Akademia under 20 aringr Efter Platons doumld 347 f kr laumlmnade han Aten och verkade bland annat som laumlrare aringt kung Filip den IIs son Alexander (som senare blev kaumlnd som Alexander den store) Aristoteles ansaringg i motsats till Platon att verklig vetenskap aumlr i foumlrsta hand en undersoumlkning av hur verkligheten ser ut Aumlven om Aristoteles inte helt foumlrkastade rationalismen naumlrmade han sig empirismen det vill saumlga tanken att all sann kunskap bygger paring observation av fenomen som vi kan observera Aristoteles houmlll empirismen som viktigare aumln rationalismen och ansaringg att det vi inte kan observera har vi svaringrt att faring en sann kunskap om Atomism kontra holism Foumlrutom uppdelningen i rationalism och empirism finns en annan uppdelning Kan tillvaron foumlrstarings om man tillraumlckligt vaumll kan beskriva de minsta delar tillvaron bestaringr av Eller aumlr helheten naringgot mer aumln summan av delarna En del filosofer haumlvdade att allt vi ser enbart aumlr effekter av haumlndelser bland de minsta bestaringndsdelarna atomerna En tidig kaumlnd Atomist var den med Sokrates samtida Demokritos Han haumlvdade att det enda som existerar aumlr atomer och tomrummet Allt som haumlnder kan haumlrledas ner till haumlndelser bland de minsta bestaringndsdelarna atomerna Detta kallas reduktionism eller atomistiskt synsaumltt Det atomistiska synsaumlttet praumlglade den knidiska laumlkarskolan i det antika Grekland som fokuserade paring vaumllavgraumlnsade separata diagnoser som var och en hade sin speciella behandling Ur det atomistiska synsaumlttet vaumlxer den positivistiska vetenskapen fram (se nedan) Rudolf Virchow (1821-1902) brukar naumlmnas som en portalfigur inom den moderna medicinen som var starkt praumlglad av atomism-positivism Istaumlllet foumlr Demokritos atomer framfoumlrde han cellpatologin Alla sjukdomar kunde foumlrklaras om man foumlrstod haumlndelser paring cellnivaring Hippokrates (460-370 f Kr) aumlr saring vitt vi kaumlnner den foumlrste laumlkare som avfaumlrdade vidskepliga foumlrklaringar eller gudomliga straff som foumlrklaring till sjukdomar Den Hippokratiska skolan hade sitt fokus paring omhaumlndertagande och prognos snarare aumln att saumltta avgraumlnsade diagnoser Behandlingarna var mer passiva och fokuserade paring kroppens sjaumllvlaumlkande foumlrmaringga Eftersom man paring den tiden visste knappast naringgot om hur kroppen egentligen fungerade (och daumlrmed hade begraumlnsade moumljligheter att ge medicinsk behandling) var Hippokrates foumlrharingllningssaumltt mer framgaringngsrikt aumln det knidiska I den hippokratiska laumlkarskolan laringg betydelsen alltsaring mer paring helheten Man behandlade sjuka patienter inte sjukdomar I en uttalad holistisk helhetssyn (holism = odelad hel) kan inte helheten foumlrstarings genom att tillraumlckligt noga beskriva de enskilda smaring delarna Det holistiska synsaumlttet aumlr grunden foumlr humanvetenskapens framvaumlxt (se nedan) Vetenskapen har under aringrhundraden pendlat mellan att domineras av atomistiskt eller holistiskt synsaumltt Sista 100-150 aringren har den traditionella medicinska vetenskapen till stor del influerats av positivismen och den knidiska laumlkarskolans sparingr

Den epistemologiska vaumlrldskartan Innan vi vandrar vidare i den historiska oumlversikten kan det vara bra att ta en snabbtitt paring vilka principiellt olika saumltt det finns att ta fram ny kunskap Epistemologi aumlr en huvudgren inom filosofi som bland annat handlar om hur vi garingr tillvaumlga naumlr vi tar fram ny kunskap Som naumlmnts ovan hamnar vi i foumlljande tvaring motsatser empirism harr rationalism samt atomism harr holism Empirismen menar att vi kan bara naring ny kunskap genom att observera verkligheten och dra slutsatser fraringn dessa observationer Detta kallas induktion Rationalismen menar att vi baumlst naringr ny kunskap genom att utifraringn logiska antaganden eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar naringgot som kallas deduktion Inom rationalismen behoumlver man inte studera

verkligheten man uttalar sig om den aumlndaring Atomism menar att vi faringr fram hela sanningen genom att studera avgraumlnsade delar av verkligheten Man menar vidare att mer oumlvergripande sanningar kan dras genom att summera sanningar fraringn olika avgraumlnsade delar av verkligheten Inom atomismen aumlr helheten summan av delarna Inom holismen menar man att helheten aumlr naringgot mer aumln summan av delarna och de flesta sanningar narings inte genom att studera smaring vaumll avgraumlnsade delar av verkligheten Dessa tvaring motsatspar medfoumlr fyra olika kvadranter paring den epistemologiska vaumlrldskartan (se figur)

Man kan saumlga att dessa fyra olika kvadranter aumlr fyra olika paradigm (synsaumltt) oumlver hur man boumlr garing tillvaumlga foumlr att ta fram ny kunskap Naumlr det vetenskapliga taumlnkandet fortsaumltter att utvecklas under aringrhundraden handlar det ofta om spaumlnning och kamp mellan dessa fyra olika synsaumltt

Vetenskapens utveckling under medeltiden Under medeltiden (fraringn romarrikets fall omkring aringr 500 till cirka aringr 1500) tenderade man att loumlsa problem genom att fundera hur antikens stora taumlnkare skulle ha loumlst problemet Man bevarade och studerade laumlrorna fraringn Aristoteles och Platon och hur deras tankegaringngar kunde tillaumlmpas i nutid Aristoteles foumlrklaring om hur vaumlrlden var uppbyggd med de fyra elementen jord luft eld och vatten samt ett femte element som himlakropparna bestod av Himlakropparna svaumlvade i olika sfaumlrer runt jorden som Aristoteles antog vara rund Det var problem att faring planeternas observerade roumlrelser att staumlmma med de taumlnka sfaumlrerna Man laborerade daumlrfoumlr med maringnga olika sfaumlrer paring ett komplicerat saumltt foumlr att foumlrsoumlka faring det att staumlmma Katolska kyrkan hade anammat Aristoteles laumlror och foumlrsvarade dem med kraft Vetenskapen levde kvar i olika kloster daumlr tanken att antikens laumlrde hade svaren ledde till en stor auktoritetstro som haumlmmade vidare utveckling Under 1100-talet utvecklas i Europa

verkligheten man uttalar sig om den aumlndaring Atomism menar att vi faringr fram hela sanningen genom att studera avgraumlnsade delar av verkligheten Man menar vidare att mer oumlvergripande sanningar kan dras genom att summera sanningar fraringn olika avgraumlnsade delar av verkligheten Inom atomismen aumlr helheten summan av delarna Inom holismen menar man att helheten aumlr naringgot mer aumln summan av delarna och de flesta sanningar narings inte genom att studera smaring vaumll avgraumlnsade delar av verkligheten Dessa tvaring motsatspar medfoumlr fyra olika kvadranter paring den epistemologiska vaumlrldskartan (se figur)

Man kan saumlga att dessa fyra olika kvadranter aumlr fyra olika paradigm (synsaumltt) oumlver hur man boumlr garing tillvaumlga foumlr att ta fram ny kunskap Naumlr det vetenskapliga taumlnkandet fortsaumltter att utvecklas under aringrhundraden handlar det ofta om spaumlnning och kamp mellan dessa fyra olika synsaumltt

Vetenskapens utveckling under medeltiden Under medeltiden (fraringn romarrikets fall omkring aringr 500 till cirka aringr 1500) tenderade man att loumlsa problem genom att fundera hur antikens stora taumlnkare skulle ha loumlst problemet Man bevarade och studerade laumlrorna fraringn Aristoteles och Platon och hur deras tankegaringngar kunde tillaumlmpas i nutid Aristoteles foumlrklaring om hur vaumlrlden var uppbyggd med de fyra elementen jord luft eld och vatten samt ett femte element som himlakropparna bestod av Himlakropparna svaumlvade i olika sfaumlrer runt jorden som Aristoteles antog vara rund Det var problem att faring planeternas observerade roumlrelser att staumlmma med de taumlnka sfaumlrerna Man laborerade daumlrfoumlr med maringnga olika sfaumlrer paring ett komplicerat saumltt foumlr att foumlrsoumlka faring det att staumlmma Katolska kyrkan hade anammat Aristoteles laumlror och foumlrsvarade dem med kraft Vetenskapen levde kvar i olika kloster daumlr tanken att antikens laumlrde hade svaren ledde till en stor auktoritetstro som haumlmmade vidare utveckling Under 1100-talet utvecklas i Europa

universitet ur klostrens laumlrdomscentra Universiteten var under medeltiden mest fokuserade paring att ta fram administratoumlrer praumlster och advokater till foumlrvaltningar och kyrkor Dagens tydliga koppling mellan universitet och vetenskaplig utveckling fanns inte under medeltiden

Den vetenskapliga revolutionen Vetenskap innebaumlr ett systematiskt och metodiskt framtagande av kunskap inom ett visst omraringde Under antiken gjorde daringtidens vetenskapsmaumln saumlllan experiment foumlrsoumlk i verkligheten foumlr att falsifiera eller verifiera sin hypoteser Daumlrfoumlr kan man saumlga att under en stor del av antiken var filosofi i praktiken den enda vetenskapliga grenen Under medeltiden skedde inte naringgra stoumlrre revolutionerande foumlraumlndringar i vetenskapligt taumlnkande Den vetenskapliga revolutionen aumlr en period som av de flesta historiker anses boumlrja med Galileo och slutar med Newton Under denna tid blir det vanligt att undersoumlka sina teorier genom att jaumlmfoumlra dem med utfallet av experiment eller observationer av verkligheten Detta kallas den vetenskapliga revolutionen I och med den vetenskapliga revolutionen boumlrjar vetenskaper som exempelvis matematik och astronomi bli mer tydliga Det sker sker en grundlaumlggande foumlraumlndring i synen paring astronomi fysik och biologi Universitet och andra institutioner som stoumldjer forskning foumlraumlndrar sitt saumltt att se paring forskning Hela vaumlrldsbilden foumlraumlndras i sina grundvalar Astronomin den nya fysiken och den foumlraumlndrade vaumlrldsbilden Ett fraringn boumlrjan trivialt problem skulle senare visa sig bli bli en vaumlndpunkt foumlr den vetenskapliga stagnation som raringdde under medeltiden Det hade visat sig att den julianska kalendern som Julius Caesar infoumlrt fraringn Egypten ledde till att aringrstiderna foumlrflyttade sig Varingrdagjaumlmningen som ursprungligen infallit den 21 mars hade aringr 1541 foumlrflyttat sig till den 11 mars Det berodde paring att aringret i den julianska kalendern var 11 minuter och 14 sekunder laumlngre aumln den tid ett jordvarv tar runt solen Den polskfoumldde Nicolaus Copernicus (1473-1543) som under maringnga aringr studerat bland annat astronomi matematik och medicin hade sedan aringr 1505 arbetat med att studera den geocentriska vaumlrlsbilden daumlr solen de andra planeterna och stjaumlrnorna antas kretsa kring jorden Copernicus fastlade att planeterna inklusive jorden kretsade kring solen Aumlven om Copernicus inte var foumlrst med att beskriva en helicocentrisk vaumlrlsbild gjorde han det paring ett ytterst systematiskt saumltt daumlr han presenterade alla vetenskapliga observationer som stoumldde hypotesen Copernicus ombads aringr 1541 av paringven Sixtus IV att ta reda paring orsaken till felet med den julianska kalendern Copernicus hade tillfoumlrlitliga uppgifter fraringn sina observationer och visste att loumlsningen var att byta vaumlrldsbild till den helicocentriska daumlr jorden cirkulerar runt solen Eftersom detta stred mot den allmaumlnna av kyrkan paringbjudna uppfattningen om hur vaumlrlden fungerade insaringg Copernicus att svaret kunde vara farligt och tackade daumlrfoumlr nej till uppdraget Copernicus tanke var nog att laringta sina upptaumlckter garing i graven med honom sjaumllv Genom oumlvertalning av matematikprofessorn Joachim Rheticus i Wittenberg skrev han slutligen ihop boken De revolutionibus orbium caelestium libri VI daumlr hans slutsatser detaljerat beskrevs Boken gavs ut efter Copernicus doumld 1543 men fick ingen stor spridning antagligen beroende paring motstaringnd fraringn katolska kyrkan att boken var svaringrlaumlst och att foumlrfattaren redan var doumld En del historiker saumltter 1543 som startdatum foumlr den vetenskapliga revolutionen Tyskfoumldde Johannes Kepler (1571-1630) blev redan i barnaaringren intresserad av astronomi och astrologi Under studier blev han paring 1590-talet oumlvertygad om att Copernicus helicocentriska vaumlrldsbild var korrekt och att den geocentriska vaumlrldsbilden som konstruerats av Aristoteles och Ptolemaios var fel 1596 publicerade Kepler sitt foumlrsta astronomiska verk Kosmos mysterier (Mysterium Cosmographicum) daumlr han offentligt foumlrsvarade den helicocentriska vaumlrldsbilden och aumlven diskuterar planeters banor runt solen 1604 publicerar han en bok om optiska principer Boken har senare betraktats som grunden foumlr modern optik Kepler samarbetade med Tycho Brahe och genom dennes exakta observationer av planeten

Mars kunde han konstruera tvaring lagar om planeters roumlrelser Den foumlrsta att planeter roumlr sig i en elliptisk bana runt solen med solen i ellipsens ena fokus Den andra lagen att planeters hastighet i sin bana aumlr omvaumlnt proportionellt mot avstaringndet till solen Kepler publicerar sina fynd 1609 i boken Den nya astronomin (Astronomia nova) 1621 publicerar han en utoumlkad andra utgaringva av boken Kosmos mysterier daumlr han foumlrklarar ytterligare och raumlttar en del tidigare felaktigheter Galileo Galilei (1564-1642) kaumlnde sig tveksam till den raringdande teorin om himlakropparnas sfaumlrer Galilei fick 1590 kaumlnnedom om Copernicus arbete 1609 upptaumlckte en Hollaumlndsk optiker att man kunde kombinera konvexa och konkava glas till en kikare Den ursprungliga anvaumlndningen var att spionera paring fiendens trupproumlrelser men Galileo riktade kikaren mot himlen Med lite experimenterande kunde han oumlka foumlrstoringsgraden Galileo saringg att det fanns maringnga fler stjaumlrnor aumln man kunde se med blotta oumlgat Han saringg Saturnus ringar och upptaumlckte fyra maringnar runt Jupiter Galileo blev oumlvertygad om att Copernicus helicocentriska vaumlrldsbild var den raumltta Gallileo soumlkte och fick Keplers stoumld foumlr att hans upptaumlckter var riktiga Naumlr Kepler houmlrde om Gallileos upptaumlckter boumlrjade han experimentera ytterligare inom optik och fann att med tvaring konvexa linser kunde man bygga teleskop med houmlgre foumlrstoring aumln Gallileo hade med sitt teleskop Kepler publicerade 1611 en beskrivning av sitt teleskop i boken Dioptrice Galileo gav 1632 ut boken Dialog om de tvaring vaumlrldssystemen daumlr han tydligt foumlrklarade att den geocentriska vaumlrldsbilden var fel Aringret efter staumllldes Galileo infoumlr inkvisitionen daumlr han tvingades avsaumlga sig sina upptaumlckter Galileo doumlmdes daumlrefter till livstids husarrest Galileo fortsatte i husarresten sitt vetenskapliga arbete Han blev oumlvertygad om att man genom experiment kunde proumlva vilken av flera taumlnkbara teorier som staumlmde baumlst med observationerna Han haumlvdade ocksaring att om en teori verkade riktig var andra ofoumlrenliga teorier felaktiga Galileo publicerade 1638 boken Discorsi e dimostrazioni matematiche intorno agrave due nuove scienze (Samtal och matematiska demonstrationer om tvaring nya vetenskaper) Den haumlr boken beroumlms av baringde Isaac Newton och Einstein och goumlr att Galileo ofta kallas den moderna fysikens fader Fransmannen Reneacute Descartes (1596-1650) boumlrjade studera juridik men oumlvergav sedan detta aumlmne Han ville istaumlllet upptaumlcka de stora sanningarna om vaumlrlden och flyttade till Nederlaumlnderna Haumlr traumlffade han en av daringtidens laumlrde maumln den tyske filosofen Isaac Beeckmann Beeckmann fick Descartes intresserad av matematik och fysik Descartes funderade mycket paring hur matematik och fysik kunde kombineras Han landade i slutsatsen att universum tycks vara uppbyggt paring ett matematiskt saumltt och daumlrfoumlr borde matematik vara vaumlgen till att foumlrstaring universum Han skrev ihop en bok kallad vaumlrlden (Le Monde) som stoumldde Copernicus helicocentriska vaumlrldsbild Descartes hade taumlnkte publicera den 1633 men daring han fick houmlra talas om Katolska kyrkans behandling av Galileo uppskoumlt han publiceringen till senare (den publicerades i delar 1664 och i sin helhet 1677) I boken framlaumlgger han tre lagar om roumlrelse 1) Ett foumlremaringl fortsaumltter roumlra sig i samma riktning om inget kolliderar med det 2) Om ett foumlremaringl i roumlrelse knuffar ett annat kommer det foumlrsta foumlremaringlet att tappa roumlrelse lika mycket som det andra vinner roumlrelse 3) Naumlr ett foumlremaringl roumlr sig foumlrsoumlker varje liten del av foumlremaringlet att roumlra sig utefter en rak linje Utifraringn dessa lagar om foumlremaringls roumlrelser spekulerar Descartes om hur ett universum i kaos spontant borde samla materia i cirkulaumlra roumlrelser och paring saring saumltt uppkommer planters banor naturligt Ett annat och kanske det viktigaste bidraget fraringn Descartes var boken Discourse de la meacutethode publicerad 1637 I boken anger han fyra grundregler foumlr sund vetenskap 1) Acceptera bara som sant det som du sjaumllv kan foumlrstaring att det aumlr sant Foumlrdomar har ingen plats 2) Om moumljligt dela upp det problem du vill studera i saring maringnga maring mindre delproblem som moumljligt 3) Boumlrja studera och hitta svaret paring det minsta och enklaste delproblemet foumlrst Ta det mest komplicerade delproblemet sist 4) Sammanstaumlll resultaten i en saring komplett foumlrteckning att inga detaljer utelaumlmnas I boken beskrivs ocksaring foumlrsta utkastet till ett koordinatsystem

vilket laumlgger grunden foumlr analytisk geometri Maringnga anser att det viktigaste bidraget fraringn Descartes var den foumlrsta grundregeln foumlr god vetenskap Denna grundlaumlggande skepticism har sedan blivit en grund foumlr kommande forskning Isaac Newton (1643-1727) tog stort intryck av Galileo Han intresserade sig bland annat foumlr matematik optik och astronomi 1687 publicerade han Philosophiaelig Naturalis Principia Mathematica (Naturvetenskapens matematiska principer) ofta foumlrkortat till Principia I boken presenteras bland annat saker som ljusets sammansaumlttning gravitationslagen hur man raumlknar ut planeters massa och hur ebb och flod foumlrklaras Boken utgjorde den vetenskapliga revolutionens houmljdpunkt och gjorde snabbt Newton till en av sin tids mest beroumlmda vetenskapsmaumln Aumlven om redan Galileo sysslade med att proumlva teorier mot observationer gick Newton ett steg laumlngre Han systematiserade anvaumlndningen av experiment foumlr att bekraumlfta teorier Vidare kopplade han ihop matematik och fysik paring ett tydligare saumltt Tanken att loumlsa nya problem genom att studera antikens taumlnkare var nu definitivt doumld och Newtons tankar kom sedan att praumlgla den moderna fysiken i ytterligare drygt 200 aringr Den nya biologin Paring 1600-talet fanns inom daringtidens medicin fortfarande kvar en foumlrestaumlllning fraringn antiken att sjukdom orsakades i en obalans mellan de fyra kroppsvaumltskorna blod slem svart galla och gul galla Vidare ansaringgs vid den tiden att blod tillverkades och anvaumlndes Man visste inte att blod cirkulerade och ansaringg daumlrfoumlr att blod som inte anvaumlndes kunde stagnera i armar och ben Detta troddes vara en orsak till sjukdom Foumlljaktligen var aringderlaringtning en vanlig och populaumlr behandlingsmetod Reneacute Descartes skrev 1640 ner en del tidigare opublicerade tankar om hur kroppen fungerar En av dessa tankar var att blodkaumlrl var roumlr som transporterade blodet William Harvey (1578-1657) en engelsk laumlkare kunde genom noggranna observationer 1616 visa att blodet cirkulerar runt i kroppen Han kunde inte upptaumlcka kapillaumlrer varfoumlr han bara kunde gissa hur blodet foumlrdes oumlver fraringn artaumlrer till vener Trots Harveys upptaumlckter fortsatte man med aringderlaringtning som behandling Harveys upptaumlckter inspirerade emellertid andra forskare att ifraringgasaumltta daringtidens foumlrestaumlllningar Zacharias Janssen (1580-1638) en tysk glasoumlgontillverkare konstruerade omkring 1590 det foumlrsta mikroskopet Antony van Leeuwenhoek (1632-1723) en tysk handelsman saringg 1648 foumlr foumlrsta garingngen ett enkelt mikroskop som foumlrstorade tre garingnger Han blev intresserad och skaffade ett foumlr eget bruk Med tiden foumlrbaumlttrade han mikroskoptekniken och man tror att de baumlsta av hans mikroskop kan ha foumlrstorat upp till 500ggr Han var den foumlrste som observerade encelliga mikroorganismer Han gjorde mikroskopiska studier av muskelceller bakterier och blodkapillaumlrer Antony van Leeuwenhoek hade ingen akademisk skolning Trots att han var en amatoumlrforskare var hans observationer och slutsatser av houmlg kvalitet och han anses som grundare av mikrobiologin Med mikrobiologin oumlppnar sig en ny vaumlrld med nya moumljligheter

Kampen mellan empirism och rationalism under 1600-1700-talen Under 1500-1700-talen hade rationalismen starka foumlretraumldare paring kontinenten (Descartes Spinoza och Leibniz) medan det i England fanns starka foumlretraumldare foumlr empirismen (Francis Bacon John Locke George Berkley och David Hume) Rationalismens foumlretraumldare Reneacute Descartes (1596-1650) bidrog till matematikens och den teoretiska fysikens utveckling (se ovan) Han presenterade grunder foumlr god vetenskap (se ovan) I boken Discurse de la meacutethode publicerad 1637 resonerar han kring vilken kunskap man kan veta saumlkert aumlr sann Han fastnar foumlrst foumlr en enda princip tankens existens han menar att han aumlr en taumlnkande varelse och formulerade detta i den beroumlmda frasen Jag taumlnker alltsaring finns jag Descartes fraringgar sig om det aumlr naringgot annat man kan vara saumlker paring Han anvaumlnder sig av ett exempel med en vaxfigur Hans sinnen ger honom en bild av vaxfigurens form faumlrg och konsistens Om

figuren kommer naumlra vaumlrme aumlndras snabbt baringde form faumlrg och konsistens Alla sinnesintryck av figuren aumlndras trots att dess natur en bit vax aumlr detsamma Descartes drar slutsatsen att varingra sinnen aumlr osaumlkra och foumlr att foumlrstaring sakers sanna natur kan vi inte foumlrlita oss paring varingra sinnen utan enbart paring varingr tanke Descartes foumlrkastar observation av verkligheten som en metod att naring ny kunskap och menar att enda saumlkra vaumlgen aumlr att genom filosofisk undersoumlkning undersoumlka nya ideacuteer och paring saring saumltt taumlnka ut nya sanningar (kallas deduktion) Baruch de Spinoza (1632-1677) arbetade som ung i familjens handelsfoumlretag Senare laumlmnade han foumlretaget och aumlgnade sig helt aringt filosofi Mycket av hans taumlnkande handlade om raumlttigheten att taumlnka fritt Tiden var dock inte mogen foumlr dessa aringsikter varfoumlr han paring olika saumltt blev foumlrfoumlljd Han blev pga sina religioumlsa aringsikter utesluten fraringn den judiska foumlrsamlingen han tillhoumlrde i Amsterdam och strax daumlrefter utsattes han foumlr ett mordfoumlrsoumlk Vetenskapsteoretiskt saringg han matematiken som ett vetenskapsideal Han var en utpraumlglad rationalist som ansaringg att sinnesintryck saknar vaumlrde foumlr att ta fram nya sanningar Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) vaumlxte upp i Leipzig Tyskland Vid 6 aringrs aringlder dog hans far som var professor i filosofi Gottfried boumlrjade laumlsa i faderns alla boumlcker och vid 12 aringrs aringlder hade han paring egen hand laumlrt sig latin och delvis grekiska Vid 14 aringrs aringlder boumlrjade han studera vid universitetet i Leipzig Vid 20 aringrs aringlder var han klar med examen i juridik och filosofi Samma aringr publicerade han sin foumlrsta bok (och tillika avhandling) inom filosofi Leibniz engagerade sig i maringnga olika fraringgor och vetenskaper Han uppfann ungefaumlr samtidigt som Newton differentialkalkylen Det blev sedan en strid mellan dem om vem som egentligen var foumlrst Leibniz trodde att maringnga olika vetenskaper och aumlven maumlnskliga konflikter kunde reduceras till matematiska eller strikt logiska problem Empirismens foumlretraumldare Francis Bacon (1561-1626) betonade att man skulle eliminera subjektiviteten i forskningen genom att garing metodiskt och systematiskt tillvaumlga I detta avseende kan man saumlga att han var en av de foumlrsta vetenskapsteoretikerna Bacon foumlrespraringkade att foumlrutsaumlttningsloumlst studera verkligheten och sedan dra slutsatser om nya teorier (kallas induktion) Bacon trodde att med raumltt empirisk metod skulle vem som helst kunna forska och detta skulle snabbt leda till en stor samhaumlllsrevolution Historien visade att det inte blev riktigt som Bacon trodde Aumlven om Bacons induktiva empiriska metod inte tillaumlmpas paring samma saumltt idag lever hans taumlnkande om metodiska tillvaumlgagaringngssaumltt kvar och han betraktas som en av positivismens faumlder (positivismen foumlrklaras laumlngre fram) John Locke och George Berkley fortsatte driva Bacons tanke om att kunskap kan bara komma fraringn sinnesintryck (observationer) Bacon Locke och Berkley menade att vi genom studier av verkligheten kan faring sann kunskap om en objektiv verklighet

David Hume (1711-1776) var i grunden empiriker och avfaumlrdade rationalismen som en logik som inte handlade om verkligheten Utgaringngspunkten foumlr all saumlker kunskap kan enligt Hume bara vara observationer av verkligheten Hume brukar raumlknas till empirikerna men han insaringg efter ett tag att aumlven empirismen var inte utan problem Hume konstaterade att man inom empirismen anvaumlnde erfarenheter foumlr att via induktion bilda generella teorier Daumlrefter anvaumlnde man deduktion (se nedan) foumlr att raumlkna fram teorins konsekvenser Hume kunde visa att en teorin om att observationer genom induktion kunde leda fram till en ny teori inte kunde bevisas Detta kallas Humes problem och kan exemplifieras med foumlljande Antag att jag observerar 1000 svanar och alla aumlr vita

Vilken slutsats kan jag dra Om jag anvaumlnder rationalism (ren logik) kan jag inte dra naringgon slutsats alls eftersom observationerna inte tillfoumlr naringgot Om jag anvaumlnder empirism drar jag

David Hume (1711-1776)

genom induktion slutsatsen att det finns bara vita svanar Grunden foumlr att goumlra denna empiriska slutsats vilar paring tanken att empirism och induktion har fungerat tidigare och daumlrfoumlr kan jag anta att det kommer att fungera aumlven nu och i framtiden Det Hume kunde visa var att haumlr hamnar man ofelbart i ett cirkelresonemang Induktion fungerar nu och i framtiden eftersom induktion har fungerat tidigare Konsekvensen av Humes tankar var att aumlven empirismen vilade paring loumls grund Vetenskapens dilemma foumlrs framaringt Immanuel Kant (1724-1804) vaumlxte upp i Koumlnigsberg (nuvarande Kaliningrad) Vid 16 aringrs aringlder boumlrjade han studera paring stadens universitet Han studerade filosofi bland annat Leibniz och andra rationalister Han tog stort intryck av Humes tankegaringngar och insaringg att det problem Hume presenterade var allvarligt Efter elva aringrs intensivt funderande publicerade han 1781 boken Kritik av det rena foumlrnuftet Boken som numera anses vara en av de viktigaste filosofiska skrifterna var 800 sidor laringng paring tyska och synnerligen svaringrlaumlst Kant foumlrsoumlkte foumlrena det baumlsta fraringn rationalism och empirism och gav vetenskapen en fast grund genom en vetenskapsfilosofisk modell daumlr en av grundideacuteerna var att verkligheten som vi uppfattar den delvis aumlr en produkt av oss sjaumllva Det kanske finns en objektiv verklighet men den vet vi inte saring mycket om Det vi upplever aumlr en bearbetad produkt Daumlrav foumlljer att det vi studerar med varingr vetenskap aumlr den upplevda verkligheten inte en hypotetisk objektiv verklighet som existerar oberoende av varje observatoumlr Vi kan erfara fenomenet men inte tingen i sig Kants tankar aumlr det foumlrsta embryot till det som senare utvecklas till humanvetenskap (se laumlngre fram) Laumls mer paring sidan om Immanuel Kant

Positivismens framvaumlxt Termen positivism lanserades av Henri de Saint Simon (1760-1825) en fransman som foumlrutom att laumlgga grunden till fransk socialism aumlven betonade empirismens oumlverlaumlgsenhet Tilltron till empirismens foumlrmaringga att skapa det ideala utopiska samhaumlllet utvecklades naumlstan till en religion Man ansaringg att med vetenskapens hjaumllp kan maumlnniskan skapa ett himmelrike paring jorden Den franske houmlgskolelaumlraren August Comte (1798-1857) verkade i Paris Han ansaringg att grunden i all vetenskap aumlr matematik Genom denna matematiskt praumlglade vetenskap kan man faring sann kunskap och daring kan maumlnniskan bygga sitt paradis paring jorden Comte anammade Sain Simons tankar om positivismen och blev den foumlrste att konsekvent och systematiskt tillaumlmpa dessa principer paring

allt Positivismen i Comtes version fick en del religioumlsa drag De hade offentliga moumlten daumlr positivismen predikades och man hade till exempel en egen psalmbok Den positiva tilltron till vetenskapen utformades till ett vetenskapsideal positivismen som haumlvdar att vetenskapen (Maringrtensson amp Nilstun 1988)

bull bygger helt paring raringdata i form av observationer bull producerar kunskap om lagmaumlssiga samband bull aumlr objektiv och foumlrutsaumltter frihet fraringn foumlrutfattade meningar bull aumlr motsatsen till icke verifierbar spekulation bull foumlredrar kvantitativa metoder framfoumlr kvalitativa metoder bull har sitt vaumlrde i dess tekniska och sociala tillaumlmpningar

Immanuel Kant (1724-1804

August Comte (1798-1857)

En kaumlnd Oumlsterrikisk positivist var Ernst Mach (1838-1916) Hans tankegaringngar om positivismen ansaringgs viktiga av maringnga bland annat Albert Einstein (1879-1955) och Moritz Schlick (1882-1936) Moritz Schlick foumlddes i Berlin Han studerade fysik paring Universiteten i Heidelberg Lausanne och Berlin under bland annat Max Planck Moritz disputerade 1904 paring en avhandling om ljusvaringgors reflexion Snart boumlrjade han fundera paring fraringgor om kunskapens natur och publicerade foumlljande aringren flera boumlcker i aumlmnet Efter naringgra korta tjaumlnstgoumlringar i Rostock och Kiel fick han 1922 professuren i fysik i Wien I Wien hade regelbundna diskussioner om vetenskap och filosofi paringgaringtt 1907-1912 Naumlr Schlick kom till Wien 1922 aringterupptogs moumltena De tog stort intryck av Ludwig Wittgensteins bok Tractatus Logico-Philosophicus publicerad 1918 1928 grundade de Ernst Mach saumlllskapet 1929 publicerade de ett foumlrsta resultat av sina diskussioner The Scientific Conception of the World The Vienna Circle De fick daumlrefter smeknamnet Wienkretsen Deras tankegaringngar var huvudsakligen att det enda vi kan veta naringgot om aumlr det som kan observeras Deras inriktning kallades logisk empirism eller logisk positivism Deras huvudkrav foumlr att faring kalla en kunskap foumlr vetenskaplig var att den kunde verifieras Enligt logisk positivism ansaringgs god vetenskap vara (Maringrtensson amp Nilstun 1988)

bull Endast den observerbara verkligheten studeras bull Det som inte kan verifieras aumlr meningsloumlst (Detta kallas verifikationsprincipen) bull Metafysik kan inte verifieras och aumlr alltsaring meningsloumls bull Vetenskaplig teori aumlr ett system av universella lagar bull En teori har ett teoretiskt spraringk och ett observationsspraringk bull En teori kan bekraumlftas genom att gjorda foumlrutsaumlgelser slaringr in bull Om det finns flera konkurrerande teorier skall man vaumllja ut den sannolikaste bull Vetenskaplig kunskap vaumlxer med tiden

Naumlr nazisterna kom till makten upploumlstes Wienkretsen och maringnga medlemmar emigrerade till USA Schlick doumldades 1936 av en Nazistsympatisoumlr Maringnga logiska positivister saringg som sin uppgift att reformera mindre utvecklade vetenskaper till att fungera efter positivismens principer Den logiska positivismen ville driva positivismens grundtankar till att bli en enhetsvetenskap med en enda sann vetenskaplig metod gaumlllande foumlr alla emiriska vetenskaperna De naturvetenskapliga forskningsframgaringngarna under senaste 100-200 aringren aumlr saring stora att det anses vedertaget att tillaumlmpa positivistiska principer inom naturvetenskaplig forskning Med enhetsvetenskapstanken ville de logiska positivisterna att dessa principer aumlven skulle gaumllla samhaumlllsvetenskaplig forskning det vill saumlga omraringden som ligger utanfoumlr naturvetenskapen och inte behandlar lagbundna fenomen Denna enhetsvetenskapstanke aumlr omtvistad och en kaumllla till kritik mot positivismen Den vetenskapsteoretiska kritiken mot positivismen gaumlller alltsaring inte naumlr positivismen tillaumlmpas paring naturvetenskapliga lagbundna fenomen utan naumlr man tillaumlmpar detta taumlnkande paring fenomen som inte aumlr lagbundna exempelvis aringsikter uppfattningar upplevelser etc

Postpositivism En reaktion mot de renlaumlriga positivisternas anspraringk paring att med en enhetsvetenskap kunna beskriva all sanning boumlrjade med att Charles Sanders Peirce (1839-1914) beskrev ett mer pragmatiskt foumlrharingllningssaumltt som kallades pragmatism William James (1842-1910) gick vidare och menade att verkligheten aumlr en saring komplex mosaik av upplevelser att den bara kan foumlrstarings genom att anvaumlnda flera infallsvinklar Uttrycket radikal empirism myntades och med det menas att varje foumlrsoumlk att beskriva verkligheten som stannar paring den fysikaliska nivaringn och utelaumlmnar aspekter som mening vaumlrde och inneboumlrd misslyckas med att ge en sann

beskrivning John Dewey (1859-1952) haumlvdar ungefaumlr samma sak som Saunders Peirce och James men anvaumlnder istaumlllet termen omedelbar empirism Ur detta vaumlxer gradvis fram naringgot som kallas postpositivism Postpositivismen skiljer sig fraringn positivismen genom att haumlvda tvaring saker foumlr det foumlrsta att observatoumlren och det som observeras kan inte helt saumlrskiljas och som en foumlljd av detta haumlvdar man foumlr det andra att det finns ingen gemensam delad verklighet Aumlven om foumlretraumldarna foumlr postpositivismen inte taumlnkte sig utvecklingen av varingr tids humanvetenskap (humanvetenskap beskrivs laumlngre fram) kan man se att vissa tankar inom postpositivismen paringminner om humanvetenskapens livsvaumlrldsperspektiv (se aumlven artikel Are phenomenology and postpositivism strange bedfellows) Viktiga foumlretraumldare foumlr postpositivismen aumlr Karl Popper (se nedan) Nicholas Rescher (1928-) och Thomas Kuhn (1922-1966)

Karl Popper och det hypotetiskt-deduktiva arbetssaumlttet Filosofen Karl Popper (1902-1994) foumlddes i Oumlsterrike av foumlraumlldrar med judiskt ursprung Han var foumlrst verksam som filosof i Tyskland daumlr han disputerade inom filosofi 1928 Daumlrefter verkade han som laumlrare men infoumlr hotet om Nazi-Tysklands annektering av Oumlsterrike flyttade han 1937 Eftersom han hade judiskt ursprung laumlmnade han Tyskland och flyttade till Nya Zeeland Senare flyttade han till Storbritannien Popper var kritisk till de logiska positivisternas empiriska induktionsmetod Enligt positivismen skulle man goumlra observationer och utifraringn dessa observationer dra slutsatser om vad som aumlr sant Detta kallas induktion Positivisterna menar att varje ny observation som staumlmmer med nya hypotesen verifierar (bekraumlftar) den Popper menade att trots aldrig saring maringnga observationer kan vi aldrig vara saumlkra paring att en hypotes aumlr hundraprocentigt sann Daumlremot kan vi foumlrsoumlka visa att den aumlr falsk Han menade att naumlr vi forskar skall vi straumlva efter att foumlrsoumlka falsifiera varingra egna hypoteser Om vi misslyckas med detta kan vi saumlga att varingr hypotes aumlr en provisorisk sanning Provisorisk paring saring saumltt att hypotesen kanske kan foumlrkastas i framtiden Popper menar att det som skiljer vetenskapliga teorier fraringn icke vetenskapliga (metafysiska) teorier aumlr falsifierbarheten det vill saumlga om man kan formulera vad som inte faringr ske om teorinhypotesen aumlr sann Popper kallar detta foumlrharingllningssaumltt den hypotetisk-deduktiva metoden daumlr man staumlller upp en hypotes som man sedan foumlrsoumlker motbevisa Arbetet skall sedan garing ut paring att se om man kan observera en saringdan haumlndelse som inte skulle faring ske om teorin var sann Popper publicerar sina tankegaringngar foumlrsta garingngen 1934 i boken Logik der Forschung Signifikansanalys som anvaumlnds inom den moderna statistiken arbetar paring detta saumltt med att foumlrsoumlka falsifiera en hypotes nollhypotesen Som naumlmnts ovan ansaringg den engelske filosofen David Hume att induktion (den metod som empirismen av tradition hade anvaumlnt) inte var tillfoumlrlitlig Hume ansaringg att trots att solen garingtt upp varje morgon saring laumlnge naringgon kan minnas kan inte detta tas som ett bevis foumlr att solen garanterat garingr upp naumlsta morgon ocksaring Popper svarar paring Humes kritik genom att medge att vi inget kan veta Trots att vi inte kan veta saumlkert att solen garingr upp varje morgon kan vi goumlra antaganden (saumltta upp hypoteser) Antagandet att solen garingr upp varje morgon aumlr en hypotes Naumlr den faktiskt goumlr det naumlsta morgon faringr vi konstatera att vi aumlnnu inte lyckats falsifiera hypotesen att solen garingr upp varje morgon Denna hypotes om solens uppgaringng kvarstaringr daring som en tillfaumlllig aumlnnu ej falsifierad hypotes Naumlrmare aumln saring kommer vi inte sanningen Popper kopplar alltsaring sitt svar paring Humes vetenskapskritik till sitt resonemang om falsifiering Enligt Popper aumlr det inte saring att vi objektivt ser observationer och utifraringn dessa sedan ser sanningen (den vetenskapliga teorin) Popper haumlvdar tvaumlrtom att varje vetenskaplig teori aumlr fraringn boumlrjan en tankemodell som vi kan formulera som ett antagande en hypotes Teorierna maringste sedan testas genom att man foumlrsoumlker falsifiera dem Popper foumlrkastar alltsaring empirismen och menar att vetenskapliga teorier tas fram genom deduktion (den metod rationalismen anvaumlnder) Popper introducerade beteckningen kritisk rationalism som namn paring sitt

foumlrharingllningssaumltt (Molander 1988) Popper anses vara en av de stoumlrsta vetenskapsfilosoferna under 1900-talet och han fick under sin livstid maringnga utmaumlrkelser Redan innan Popper finns exempel paring personer som har foumlljt ett hypotetiskt-deduktivt saumltt foumlr att naumlrma sig sanningen Ignaz Semmelweiss (1818-1865) foumlddes i Ungern Hans foumlraumlldrar hade planerat att han skulle bli advokat Sjaumllv blev han emellertid istaumlllet intresserad av medicin och paringboumlrjade sina studier i Budapest Han bytte studieort till Wien daumlr han tog sin laumlkarexamen 1844 Han intresserade sig sedan foumlr obstetrik och kirurgi Juli 1846 blev han chef foumlr foumlrlossningsklinik 1 vid universitetssjukhuset i Wien Denna klinik 1 hade en doumldlighet i barnsaumlngsfeber om 12-13 vilket var betydligt houmlgre aumln foumlrlossningsklinik 2 som hade en doumldlighet om cirka 2 Foumlrlossningsklinik 1 hade till och med en houmlgre doumldlighet aumln hos de kvinnor som valde att foumlda sina barn paring gatan En utredning paring sjukhuset staumlllde upp flera gissningar (hypoteser) om taumlnkbara orsaker (Maringrtensson amp Nilstun 1988)

bull En smitta spreds via luften Eftersom luften som naringdde klinik 1 och 2 rimligtvis borde vara likadan avfaumlrdades detta

bull Patienttaumltheten var houmlgre paring klinik 1 och detta ledde till saumlmre foumlrharingllanden med houmlgre doumldlighet Naumlr man undersoumlkte hur patienttaumltheten varit saringgs ingen stoumlrre skillnad mellan klinikerna varfoumlr detta avfaumlrdades

bull Paring klinik 1 fanns laumlkarkandidater Paring klinik 2 skoumlttes alla foumlrlossningar av barnmorskor Det skulle kunna vara saring att laumlkarkandidaterna var oskickliga och skadade kvinnorna Eftersom man inte kunde se naringgra skador avfaumlrdades detta

bull Doumldligheten bland kvinnor var psykosomatisk orsakade av att praumlsten vid doumldsbud passerade genom klinik 1 och aringsynen av honom skraumlmde kvinnorna Semmelweiss oumlvertalade praumlsten att garing en annan vaumlg men detta paringverkade inte doumldligheten

Orsaken till den houmlga doumldligheten foumlrblev en garingta men under 1847 kom ett ovaumlntat genombrott Kollegan Jakob Kolletschka insjuknade efter att under en obduktion ha stuckit sig paring kniv Kollegan dog och Semmelweiss noterade att hans symptom och sjukdomsfoumlrlopp paringminde om det som de drabbade kvinnorna paring foumlrlossningskliniken uppvisade Semmelweiss staumlllde nu upp hypotesen att doumlda kroppar innehoumlll naringgot aumlmne som kunde oumlverfoumlras till patienter och goumlra dem sjuka Vid den haumlr tiden visste ingen naringgot om bakterier eller virus varfoumlr Semmelweis tankar i foumlrsta hand var ett slags gift Semmelweiss beordrade att alla laumlkare och laumlkarkandidater som varit paring obduktionsavdelningen skulle tvaumltta haumlnderna i klorkalkloumlsning innan de fick garing in paring foumlrlossningsavdelningen Detta medfoumlrde att doumldligheten bland kvinnor paring klinik 1 omedelbart sjoumlnk till ungefaumlr samma nivaring som paring klinik 2 Semmelweiss provade aumlven att tvaumltta alla instrument som anvaumlnts paring foumlrlossningskliniken innan de anvaumlndes igen Genom detta kunde han naumlstan utplaringna barnsaumlngsfeber Semmelweiss chef professor Johan Klein var bortrest vid tiden foumlr Semmelweiss experiment Naumlr Johan Klein kom tillbaka blev han inte glad oumlver utvecklingen och avstyrde rutinen med handtvaumltt Johan Klein var den som hade inraumlttat att laumlkarkandidater som houmlll paring med obduktioner ocksaring skulle laumlra sig obstetrik paring klinik 1 Att erkaumlnna att Semmelweis hade raumltt skulle inneburit ett erkaumlnnande att den studieordning foumlr laumlkarkandidater som Johan Klein inraumlttat tagit livet av massor av kvinnor Semmelweiss avskedades 1848 och tvingades sannolikt av ekonomiska skaumll att aringtervaumlnda till Budapest Doumldligheten i barnsaumlngsfeber oumlkade aringter paring foumlrlossningsklinik 1 i Wien och saring sent som 1860 var den cirka 35 Semmelweis verkade under denna tiden i Budapest daumlr han genom sina rutiner foumlr handtvaumltt och tvaumltt av instrument hade reducerat doumldligheten i barnsaumlngsfeber till 085 (se engelska Wikipedia) Semmelweiss ideacuteer slog igenom i Ungern men stoumlrre delen av oumlvriga Europa anammade inte hans ideacuteer En av Semmelweiss svagheter som sannolikt bidrog en del till att hans ideacuteer inte slog igenom oumlverallt var hans ointresse eller ofoumlrmaringga att paring ett vetenskapligt saumltt beskriva

sina fynd och publicera dem Slutligen publicerade han 1861 boken Die Aumltiologie der Begriff und die Prophylaxis des Kindbettfiebers (fritt oumlversatt Orsaker till beskrivning av och foumlrebyggande av barnsaumlngsfeber) Boken fick av daringtidens experter kritiska resencioner naringgot som fick Semmelweiss att skriva flera oumlppna brev Eftersom man paring denna tiden aumlnnu inte hade upptaumlckt sambandet mellan mikrober och sjukdomar foumlrblev Semmelweiss ideacuteer inte accepterade inom stoumlrre delen av den daringvarande medicinska etablissemanget Som kuriosa kan naumlmnas att man paring senare tid myntat begreppet Semmelweis reflex som innebaumlr att automatiskt avfaumlrda icke passande information utan naumlrmare undersoumlkning (se engelska Wikipedia) Aumlven om Semmelweiss inte tillfoumlrt naringgon ny vetenskapsteoretisk tanke brukar det han gjorde anses som ett klassiskt exempel paring tillaumlmpning av det hypotetiskt-deduktiva arbetssaumlttet Efter naringgra aringr av tilltagande mental ohaumllsa fick Semmelweiss i juli 1865 ett nervoumlst sammanbrott Moumljligen hade han altzheimers sjukdom (en form av tidig senil demens) Han togs in paring ett mentalsjukhus daumlr han efter 14 dagar avled Enligt traditionen dog han av en saringrinfektion men enligt nyare uppgifter tror man hans doumld berodde paring att han efter intagningen blev orolig och kanske varingldsam varparing han misshandlades fysiskt av personalen och sedan dog av de skador misshandeln medfoumlrde Semmelweiss blev endast 47 aringr

Huvudgrenar inom filosofin Termer vanliga inom Filosofi har naumlmnts och innan vi fortsaumltter kan det vara paring sin plats att ge en kort beskrivning av vanliga termer inom filosofin Ordet filosofi kan haumlrledas till grekiskans Φιλοσοφία (Philosophia) Ordet bestaringr av roumltterna philos = kaumlrlek och sophia = visdom och kan oumlversaumlttas som kaumlrlek till visdom Laringt oss boumlrja med att beskriva de viktigaste grenarna inom den vaumlsterlaumlndska filosofin Det finns flera olika saumltt att indela filosofi och nedanstaringende indelning aumlr inte den enda Teoretisk filosofi

Metafysik asymp Naturfilosofi

Metafysik aumlr den gren inom filosofin som behandlar fraringgan om verklighetens grundlaumlggande natur och soumlker goumlra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande (ontos) Metafysik handlar om saringdant som vi inte kan uppfatta med varingra sinnen som finns bortom det fysiska Fraringgor som behandlas aumlr hur aumlr naturen beskaffad Finns Gud Vilken aumlr maumlnniskans plats i universum samt begrepp som existens rum tid och kausalitet En av de viktigaste grenarna inom metafysiken aumlr ontologin som aumlr laumlran om de begrepp eller kategorier man behoumlver anta foumlr att kunna ge en beskrivning och foumlrklaring av (naringgon del av) verkligheten Foumlrenklat kan man saumlga att ontologi beskriver olika vaumlrldsbilder Exempel paring motpoler (olika vaumlrldsbilder) aumlr

Realism materialism harr idealism Realismen materialismen anser att den yttre materiella verkligheten existerar oberoende av det maumlnskliga medvetandet Idealismen daumlremot anser att det enda som kan existera oberoende av allt annat aumlr andliga eller ideella foumlreteelser Det materiella eller fysiska aumlr antingen djupast sett ocksaring andligt eller ocksaring kan det bara existera som foumlremaringl foumlr ett medvetande Den epistemologiska tillaumlmpningen aumlr atomism kontra holism

Existentialism harr dialektik Utmaumlrkande foumlr existentialisterna aumlr oumlvertygelsen att existensupplevelsen aldrig kan bli foumlremaringl foumlr objektiv kunskap Subjektiviteten aumlr sanningen Det aumlr enbart i sin konkreta existens genom sitt saumltt att leva och handla inte genom tankeakter som maumlnniskan kan naring fram till den sanning som det duger att leva och douml paring Vi vaumlljer ndash avsiktligt eller oavsiktligt ndash varingrt saumltt att leva Varingr frihet ger ett obetingat ansvar och leder ofraringnkomligen till aringngest Dialektiken daumlremot anser att vi genom logiskt resonerande kan naring den houmlgsta kunskapen Platon saringg dialektiken som den houmlgsta vetenskapen I den befriade man sig helt fraringn sinnenas vittnesboumlrd och foumlljde rent logiska resonemang Den epistemologiska tillaumlmpning som ligger naumlrmast aumlr empirism kontra rationalism

Epistemologi = Kunskapsfilosofi = Kunskapsteori

Inom epistemologi fraringgar man sig Vad aumlr kunskap Vad kan vi ha kunskap om en objektiv yttervaumlrld eller bara varingra egna upplevelser Vad vilar varingr kunskap ytterst paring sinnena eller foumlrnuftet Hur tas ny kunskap fram Har naringgon (praumlster kvinnor vetenskapsmaumln) foumlretraumlde jaumlmfoumlrt med andra att soumlka kunskap Olika utgaringngspunkter (och begrepp) inom epistemologin aumlr strukturalism (enskilda element kan inte analyseras isolerat man soumlker invariansen bakom varianserna) konstruktivism (verkligheten eller kunskap och uppfattning om den aumlr inte objektivt existerande utan konstruktioner utfoumlrda av subjekt) och relativism (det finns inga absoluta sanningar) Naumlr det gaumlller vaumlgar att ta fram ny kunskap hamnar man i de tvaring motsatserna atomism harr holism empirism harr rationalism (Dessa motsatser har beskrivits tidigare) Logik

Logikens ursprung brukar anges som Aristoteles foumlrsta systematiseringar av korrekta respektive inkorrekta slutledningar Modern logik aumlr en abstrakt vetenskap som ligger i graumlnslandet mellan filosofi och matematik som aumlven har kopplingar till datalogi lingvistik och kognitionsforskning Spraringkfilosofi

Spraringkfilosofi staumlller fraringgor om spraringkets natur Vad innebaumlr det att ett ord betyder naringgonting Hur foumlrharingller sig spraringket till medvetandet och till verkligheten Aumlven om filosofer talat om spraringket aumlnda sen Platons dagar fick det inte en saumlrstaumlllning inom filosofin foumlrraumln paring 1800-talet Medvetandefilosofi

En av filosofins stora fraringgor handlar om vilket foumlrharingllande som raringder mellan medvetandet och hjaumlrnan Enligt en uppfattning monismen aumlr medvetandet direkt kopplat till och en funktion av hjaumlrnans komplicerade elektriska och biokemiska processer En motsatt uppfattning dualismen saumlger att medvetandet ligger bortom den fysiska vaumlrlden och aumlr sjaumllvstaumlndigt fraringn denna Matematikfilosofi

Matematikfilosofin staumlller de foumlr matematiken mest grundlaumlggande fraringgorna den handlar om vad matematik aumlr och hur matematiken skall anvaumlndas Den bestaringr av en rad filosofiska skolor varav de viktigaste aumlr Platonism eller matematisk realism formalism logisicm konstruktivism eller intuitionism kognitiva teorier samt socialkonstruktivism Vetenskapsfilosofi

Vetenskapsfilosofi behandlar vetenskaplig kunskap och har sitt ursprung framfoumlr allt inom de filosofiska omraringdena metafysik och epistemologi Naumlr man fraringn vetenskapsfilosofin garingr ner paring ett mer praktiskt plan och bildar teorier om hur vetenskapsmaumln anvaumlnder sina teorier (vetenskap om vetenskap) kallas det vetenskapsteori Med begreppet vetenskapsteori menar vi alltsaring kunskap och forskning om forskning Filosofins historia

Filosofins historia foumlrklarar baringde hur olika problem och fraringgestaumlllningar i filosofin uppstaringtt och hur de besvarats genom historien Genom filosofins historia har argument brutits mot argument och daumlr kan hittas uppslag foumlr att loumlsa framtida filosofiska problem

Praktisk filosofi asymp Vaumlrdefilosofi

Etik = moralfilosofi

Etik studerar moraliska begrepp som det goda och raumlttvisa och om dessa begrepp aumlr universella eller beroende av olika faktorer Viktiga fraringgestaumlllningar aumlr vad aumlr det goda vad aumlr det raumltta hur boumlr man bete sig Estetik

Redan under den grekiska antiken var estetiska fraringgor livligt diskuterade daring saumlrskilt poesin Estetik som sjaumllvstaumlndig filosofisk vetenskap introducerades 1735 av Baumgarten i en avhandling om poesi Religionsfilosofi

Religionsfilosofin har beroumlringspunkter med de flesta klassiska filosofiska delomraringden som metafysik epistemologi etik etc Exempel paring fraringgestaumlllningar aumlr Finns det en Gud och hur aumlr denne i saring fall beskaffad Kan man bevisa eller motbevisa Guds existens Vilka slutsatser kan vi dra av maumlnniskors religiositet vad nu det aumlr Maringste man kunna ange skaumll foumlr en religioumls tro Hur foumlrharingller sig vetenskapen till religionen Vilket

foumlrharingllande raringder mellan religion och moral Aumlr Guds godhet foumlrenlig med den uppenbara ondskan i vaumlrlden Raumlttsfilosofi

Grundlaumlggande fraringgestaumlllningar aumlr vad aumlr gaumlllande raumltt aumlr makt detsamma som raumltt och vilken aumlr skillnaden mellan raumltt och moral Politisk filosofi Studerar fenomen i samhaumlllet olika ideologier och teorier om samhaumlllets uppbyggnad och funktion

Som synes har de olika grenarna inom filosofin inte alltid tydliga graumlnser sinsemellan utan de flyter in i varandra Metafysik epistemologi och logik brukar raumlknas som huvudgrenar inom teoretisk filosofi De andra grenarna inom teoretisk filosofi bestaringr av delar haumlmtade fraringn dessa huvudgrenar Exempelvis haumlmtar vetenskapsfilosofi huvudsakligen tankar fraringn de filosofiska huvudgrenarna metafysik och epistemologi

Humanvetenskapens framvaumlxt Positivismen var ett vetenskapsideal som sedan boumlrjan av 1800-talet hade en mycket stark staumlllning Positivismen hade en klar metod foumlr hur ny kunskap skulle tas fram Man straumlvade efter att bli en enhetsvetenskap som kunde tillaumlmpa sina principer paring all form av forskning Andra krafter ansaringg att tanken paring en enhetsvetenskap var ett tankefel Det andra stora vetenskapsidealet som boumlrjade vaumlxa fram fraringn slutet av 1800-talet och framaringt var humanvetenskapen Metodhermeneutik Friedrich Schleiermacher (1768-1834) ansaringg positivismen vara svaringr att anvaumlnda vid tolkning av skoumlnlitteratur Istaumlllet tog han grundideacuteerna i den daringvarande bibeltolkningen (exegetik) och gjorde en strukturerad vetenskaplig metod foumlr tolkning av utsagor (muntliga och skriftliga) Den strukturerade metoden kallas metodhermeneutik Schleiermacher ansaringg att

bull Den som tolkar maringste ha kunskap om foumlrfattaren och det sammanhang som textfoumlrfattaren levde i

bull Man maringste faring fram vad som var foumlrfattarens ursprungliga tanke bull Missfoumlrstaringndet aumlr det naturliga tillstaringndet Sanningen (=foumlrfattarens ursprungliga

tanke) kan narings genom strukturerad metodik

Moderna litteraturvetare arbetar ibland efter Schleiermacheracutes metod Man kan saumlga att Schleiermacher har ett positivistiskt drag i och med att han tror att man kan hitta den sanna inneboumlrden Genom att studera foumlrfattaren sjaumllv och den omgivningkultur han levde i kan man faring fram exakt vad foumlrfattaren ville saumlga Aumlr forskaren tillraumlckligt duktig kan han hitta den enda sanningen Enligt Schleiermacher skulle daring olika forskare kunna komma fram till samma resultat (Detta aumlr inte positivism men kan anses vara ett inslag av positivistiskt taumlnkande) Positivism kontra humanvetenskap Immanuel Kant var i grunden empirist och rationalist Han lade dessutom en grund foumlr humanvetenskapen i och med att han foumlrde fram tanken att den objektiva verkligheten (aumlven om den existerar) inte aumlr direkt naringbar Vi har bara tillgaringng till verkligheten filtrerad genom varingra sinnen Wilhemn Dilthey (1833-1911) som var professor i filosofi i Berlin tog intryck dels av Immanuel Kant men aumlven av Schleiermachers tankar om tolkande Dilthey saringg hur tolkning kunde vara en oumlppning foumlr att foumlrstaring saringdant som var svaringrt att foumlrklara med en rent positivistisk instaumlllning Han framfoumlrde ideacuten att forskning om maumlnniskors kulturliv och sociala liv arbetar efter andra principer aumln forskning inom ren naturvetenskap Tanken om en

Wilhelm Dilthey (1833-1911)

enhetsvetenskap aumlr felaktig Han myntar uttrycker Naturen foumlrklarar vi sjaumllslivet foumlrstaringr vi Man kan saumlga att Dilthey ger den moderna humanvetenskapen en slags legitimitet Livsvaumlrldsperspektiv

Edmund Husserl (1859-1938) var tysk matematiker Han disputerade 1882 paring en avhandling om variationskalkyler Han intresserade sig foumlr matematikens kunskapsfilosofiska grunder Gradvis foumlraumlndrades hans aringsikter Husserl laumlmnade matematiken och gick oumlver till att arbeta inom kunskapsfilosofin Kring sekelskiftet boumlrjade han kritisera daringtidens forskare foumlr att fjaumlrma sig fraringn naringgot han kallade livsvaumlrlden Han menade naumlmligen att vi inte kan faringnga en beskrivning av den verkliga foumlreteelsen utan bara maumlnniskans erfarenhet av den I erfarenheten foumlrvandlas foumlreteelsen till fenomen Maumlnniskan handlar efter vad de foumlrstaringr inte efter hur det aumlr Vi kan inte beskriva en foumlreteelse objektivt utan bara

maumlnniskans upplevelse av den i form av ett fenomen Livsvaumlrldsteorin lanserades av Husserl och genomsyrar inte bara fenomenologin utan aumlven hermeneutiken och i mer eller mindre grad alla kvalitativa forskningsansatser Teorin innebaumlr att vi inte kan faringnga en beskrivning av det verkligt objektiva utan bara maumlnniskans upplevelse av det Livsvaumlrlden aumlr vaumlrlden saring som vi uppfattar den Livsvaumlrlden bestaringr exempelvis av minnen varingr vardagsvaumlrld (=upplevelsen av den dagliga oreflekterade vardagen) samt av foumlrvaumlntningar om framtiden Vetenskap kring maumlnniskor skulle enligt Husserl utgaring fraringn rdquolivsvaumlrldenrdquo det vill saumlga den vaumlrld i vilken vi uppfattar att vi lever i Fenomenologi Husserl introducerade fenomenologin som snabbt blev kaumlnd under slagordet till sakerna sjaumllva Fenomenologi aumlr laumlran om foumlreteelser saring som de erfars Fenomenologi aumlr en teori om det medvetna Foumlrenklat kan man saumlga att Husserls bidrag till kunskapsfilosofin var att saumlga att maumlnniskan erfar vaumlrlden genom att erfara ett fenomen Vill vi veta naringgot maringste vi garing till fenomenet (fenomen = saken saring som den visar sig) Husserl har tanken att man skall och kan saumltta sin egen existens (=foumlrfoumlrstaringelse = foumlrdomar) aringt sidan foumlr att hitta den sanna essensen av ett fenomen I empiriska studier med fenomenologisk ansats foumlrsoumlker man undvika tolkningar Maringlet aumlr att presentera fenomen saringdana som de visar sig utan tolkningar Ett viktigt moment foumlr att uppnaring denna frihet fraringn tolkningar aumlr att forskaren foumlrsoumlker haringlla tillbaka sin egen foumlrfoumlrstaringelse saring att fenomenet kan framtraumlda Den kritik man kan rikta mot fenomenologin aumlr att det kanske inte ligger i maumlnsklig makt att helt saumltta sin egen foumlrfoumlrstaringelse aringt sidan Konsekvensen av denna kritik aumlr att det kanske aumlr omoumljligt att helt laringta bli att tolka Maurice Merleau Ponty (1908-1961) menar att foumlr att kunna faringnga fenomenet maringste vi garing bortom foumlrdomen om en objektiv vaumlrld till att istaumlllet betrakta en genomlevd vaumlrld i vilken kroppen spelar en central roll Han betonar maumlnniskans odelbarhet dvs att vi har inte en kropp utan vi aumlr i varingr kropp Kroppen kan inte ses som ett separat objekt Husserl var filosof som i princip inte laumlmnade skrivbordet Husserl kan daumlrfoumlr saumlgas vara rationalistisk-holistisk forskare (roumlrde sig inom nedre houmlgra kvadranten av den epistemologiska vaumlrldskartan) Amadeo Giorgi en amerikansk psykolog var en av de foumlrsta som boumlrjade att empiriskt tillaumlmpa fenomenologin genom datainsamling och analys av insamlade data I och med Giorgi oumlvergaringr fenomenologin fraringn att enbart vara en filosofi

Husserl och Heidegger (1922)

Maurice Merleau Ponty

(1908-1961)

(rationalistisk-holistisk vetenskap) till att aumlven bli en empirisk vetenskap Giorgi publicerade 1970 boken Psychology as a human science I boken haumlvdar han att psykologi mer handlar om humanvetenskap aumln om naturvetenskap I Giorgis tillaumlmpning av fenomenologi aumlr det viktigt att under datainsamling och analys foumllja en mycket strikt metodik foumlr att kunna beskriva essensen i fenomenet Giorgi kan saumlgas vara en empirisk-holistisk forskare Livsvaumlrldshermeneutik Martin Heidegger (1889-1976) var under flera aringr assistent till Edmund Husserl Han skrev 1928 verket Sein und Zeit (Varat och tiden) och har kallats varats filosof Heidegger anammar Husserls tanke om livsvaumlrlden (vi kan inte beskriva ett fenomen objektivt utan bara maumlnniskans upplevelse av fenomenet) Till skillnad fraringn Husserl anser Heidegger inte att vi kan saumltta varingr foumlrfoumlrstaringelse av fenomen inom parantes Foumlr Heidegger aumlr foumlrfoumlrstaringelsen grunden vi staringr paring naumlr vi tolkar Tolkningen faringr en central plats Medan hermeneutik foumlr Schleiermacher var en metod att foumlrstaring foumlrfattaren aumlr hermeneutik foumlr Heidegger ett saumltt att foumlrstaring foumlrfoumlrstaringelsen hos laumlsaren av texten (=existensen) Foumlr Heidegger aumlr en av de viktigaste foumlrfoumlrstaringelserna vetskapen om doumldligheten maumlnniskan vet att hon skall douml

Hans-Georg Gadamer (1900-2002) studerade under 1920-talet foumlr Martin Heidegger och paringverkades mycket av honom Gadamer utvecklar sedan Heideggers tankegaringngar om att man inte kan saumltta sin foumlrfoumlrstaringelse inom parantes Gadamer aumlgnar maringnga aringr av sitt liv aringt att fundera ut hur han skall formulera sina tankar Foumlrst 1960 publicerar han boken Wahrheit und Methode Grundzuumlge einer philosophischen Hermeneutik (Sanning och metod) Han foumlrenar Husserls livsvaumlrld och Heideggers existensfilosofi till en filosofi om den maumlnskliga foumlrstaringelsens grundlaumlggande villkor vilken utgoumlr grunden foumlr det

hermeneutiska foumlrharingllningssaumlttet I boken argumenterar han foumlr att relationen mellan sanning och metod aumlr komplicerad Han kritiserar Schleiermachers metodiska hermeneutik som syftar till att uppnaring en sanning Vi kan knappast goumlra anspraringk paring att kaumlnna till verkligheten utan vi tolkar den med hjaumllp av varingr foumlrfoumlrstaringelse Det hermeneutiska foumlrharingllningssaumlttet innebaumlr dock en oumlppenhet foumlr andra tolkningar och ett ifraringgasaumlttande av den egna foumlrfoumlrstaringelsen Hermeneutiken menar att tolkning och foumlrstaringelse utgoumlr houmlrnstenar i det vi kallar maumlnsklighet (Dahlberg Drew amp Nystroumlm 2001) Gadamer anser att min foumlrstaringelse av naringgon annan alltid sker utifraringn min egen foumlrfoumlrstaringelse Gadamer anser att en strikt vetenskaplig metodik hindrar en fraringn att foumlrstaring Man skall inte bemaumlstra texten utan foumlrsoumlka bli dess tjaumlnare foumlrlora sig in i texten eller skaringdespelet Om en forskare inte blir oumlverraskad av naringgot i sitt eget resultat har forskarens egen foumlrfoumlrstaringelse sannolikt haft ett foumlr stort inflytande oumlver analysen Gadamers konklusion aumlr att vi skall foumlrsoumlka goumlra oss medvetna om varingr egen foumlrfoumlrstaringelse det finns ingen bra metod var oumlppen Enligt Gadamer aumlr upplevandet en haumlndelse och ett moumlte Upplevandet aumlr dialektiskt och innebaumlr att goumlra erfarenheter Det aumlr att upptaumlcka hur naringgot aumlr men ocksaring hur naringgot inte aumlr det vill saumlga se att naringgot inte aumlr som det antagits vara Daring man ser naringgot i ett annat ljus foumlraumlndras man sjaumllv i och med att man faringr denna nya upplevelse Det goumlr daumlrfoumlr ont att vaumlxa och faring ny foumlrstaringelse paringpekar Gadamer men det kan inte besparas den som verkligen vill naring kunskap Gadamers livsvaumlrld kommer man inte aringt genom rdquoMetodrdquo utan snarare snubblar oumlver genom en haumlndelse Detta perspektiv baseras paring det saumltt varparing det maumlnskliga subjektet tillhoumlr vaumlrlden Detta tillhoumlrande foumlrekommer genom foumlrstaringelseprocessen Foumlrstaringelse och tolkning haumlnger samman och enligt hermeneutiken kan det aldrig utvecklas foumlrstaringelse utan foumlrfoumlrstaringelse Varifraringn kommer varingr foumlrfoumlrstaringelse Gadamer svarar fraringn den tradition som vi finns i Traditionen paringverkar varingra uppfattningar baringde av nuet och av traditionen Livsvaumlrldsperspektivet fordrar en oumlppenhet Foumlrfoumlrstaringelsen kan vara ett hinder foumlr oumlppenheten

Hans-Georg Gadamer (1902-2002)

kan utgoumlras av en rdquofoumlrutfattad meningrdquo eller rdquofoumlrdomrdquo men skall inte tas foumlr given utan aumlr naringgot som kan aumlndras Paul Ricour (1913-2005) boumlrjade studera filosofi i franska Sorbonne 1934 1939 inkallades han till franska armeacuten 1940 faumlngslades han av den tyska marionettregimen i Frankrike Resten av kriget satt han i tyskt faringnglaumlger I faringnglaumlgret traumlffade han flera andra intellektuella som sannolikt paringverkade honom Efter kriget blev han 1948-1956 professor i Strasbourg 1956-1965 var han professor paring Sorbonne-universitetet 1965-1970 verkade han paring ett nytt universitet (Nanterre) i en foumlrort till Paris daumlr man experimenterade med nya friare undervisningsmetoder Efter oroligheter paring universitetet flyttade han 1970 till Chicago daumlr han verkade som professor 1985 aringtervaumlnde han till Paris och var daring relativt okaumlnd i Europa Ricour anser att det aumlr texten och inte foumlrfattaren som aumlr det intressanta I texten doumlljs fler saker aumln vad foumlrfattaren sjaumllv hade taumlnkt sig Det som skall tolkas aumlr det man faringr fram ur texten inte foumlrfattarens avsikter med texten Hermeneutik handlar inte bara om foumlrstaringelse utan aumlven om tolkning Ricour infoumlr foumlrklaring i hermeneutiken Maumlnskliga handlingar kan betraktas som analogier med texter Hermeneutiken aumlr inte helt enhetlig daring olika inriktningar finns I huvudsak vill den svara paring fraringgan Vad aumlr det som visar sig och vad aumlr inneboumlrden i det De viktigaste filosofernas bidrag inom livsvaumlrldshermeneutiken kan sammanfattas som

Filosof Slutsatser Dilthey (1833-1911) Naturen foumlrklarar vi men sjaumllslivet kan vi inte foumlrklara bara foumlrstaring

Han laumlgger grunden till det som senare blir livsvaumlrldsperspektivet Husserl (1859-1938) Maumlnniskan handlar efter vad de foumlrstaringr inte efter hur det aumlr Husserl

beskriver livsvaumlrldsperspektivet Han menar att man kan hitta den sanna beskrivningen av ett livsvaumlrldsfenomen detta anser han aumlr en stoumlrre sanning aumln de sanningar som tas fram inom naturvetenskaplig positivistisk forskning

Heidegger (1889-1976) Anammar det livsvaumlrldsperspektiv Husserl beskrev men menar att maumlnniskan alltid aumlr tolkande Konsekvensen blir att det garingr inte att haumlvda att man har funnit sanningen med stort S (man kan inte haumlvda att en beskrivning av en livsvaumlrld aumlr den sanna och daumlrmed enda taumlnkbara)

Gadamer (1900-2002) Samhaumlllsvetenskapen har genom positivismens frammarsch blivit alltfoumlr metodorienterad Sanningen faringngas aldrig av en metod Oumlppenhet kan foumlra oss naumlrmare sanningen men aldrig aumlnda fram Det finns ingen riktig tolkning utan bara alternativa mer eller mindre fruktbara tolkningar Gadamer ger inte saring mycket praktiska raringd utan talar mest om forskarens foumlrharingllningssaumltt Gadamer anses vara den viktigaste filosofen foumlr den moderna livsvaumlrldshermeneutiken

Ricour (1913-2005) Hermeneutik som forskningsansats aumlr inte bara en foumlrstaringelsevetenskap utan inneharingller aumlven kritisk reflexion och foumlrklaring (foumlrklaring och tolkning aumlr begrepp som betyder ungefaumlr samma sak) Ricour infoumlr paring ett tydligt saumltt tolkning naumlr det gaumlller forskning med livsvaumlrldsansats

Paul Ricour (1913-2005)

Foumlrfoumlrstaringelse Varingra foumlrutfattade meningar anses ha stor betydelse inom empirisk-holistiska (kvalitativa) metoder saringsom exempelvis fenomenologi och livsvaumlrldshermeneutik Foumlrfoumlrstaringelsen har olika betydelse inom olika empirisk-holistiska inriktningar I fenomenologin skall foumlrfoumlrstaringelsen medvetandegoumlras foumlr att sedan aringsidosaumlttas och inte faring paringverka tolkningen av data I livsvaumlrldshermeneutiken skall foumlrfoumlrstaringelsen daumlremot medvetandegoumlras och foumlrstarings foumlr att sedan vara en viktig del i hur man tolkar insamlade data Vad aumlr daring foumlrfoumlrstaringelse Naumlr vi foumlrsoumlker foumlrstaring varingr omgivning paringverkas vi enligt Hans-Georg Gadamer av tre fenomen varingr foumlrstaringelsehorisont varingr kulturs historicitet samt varingr egen verkningshistoria Dessa fenomen kan ocksaring sammanfattas med orden foumlrfoumlrstaringelse eller foumlrdomar Varingra foumlrdomar aumlr ett hinder mot oumlppenhet Baringde Husserl och Gadamer betonar vikten av att foumlrsoumlka klargoumlra den medvetna delen av varingr egen foumlrfoumlrstaringelse Den omedvetna delen kommer vi tyvaumlrr inte aringt Enligt Gadamer aumlr det viktigt att vidga sin egen foumlrstaringelsehorisont foumlrstaring sin kulturs historicitet och att bli medveten om sin egen verkningshistoria Varingr foumlrstaringelsehorisont Gadamer menar att det aumlr svaringrt att foumlrstaring utanfoumlr den egna kulturgraumlnsen Graumlnsen foumlr vad vi kan foumlrstaring kallas foumlrstaringelsehorisont eller meningshorisont Inom vissa omraringden finns tabun och daumlr garingr foumlrstaringelsehorisonten ner ganska naumlra inom andra omraringden kan horisonten straumlcka sig laumlngre bort Varingr kulturs historicitet En viktig orsak till kulturgraumlnser aumlr att maumlnniskor aumlr bundna till sin historiska bakgrund Exempelvis vilar den vaumlsterlaumlndska kulturen paring tre historiska ben

Utgaringr fraringn Judisk - kristen - islamsk tradition Jerusalem Demokratiska ideal och vaumlrden Antikens Grekland Industrialiseringen Manchester

Varingr egen verkningshistoria Vi aumlr inte bara praumlglade av varingr kultur och dess historia utan aumlven av varingr egen uppvaumlxt tidiga erfarenheter och minnen Aumlven om vi ofta revolterar under en period av varingrt liv tenderar vi med tiden att bli lika varingra foumlraumlldrar Foumlrfoumlrstaringelsens konsekvenser Inom fenomenologin aumlr fraringgan om man har lyckats aringsidosaumltta sin egen foumlrfoumlrstaringelse Det aumlr daring viktigt att man redovisar sin foumlrfoumlrstaringelse saring att den som granskar resultaten av en studie sjaumllv kan bedoumlma om forskaren rimligtvis har lyckats aringsidosaumltta foumlrfoumlrstaringelsen Inom hermeneutiken aumlr forskaren sjaumllv undersoumlkningsinstrumentet Aumlr forskaren reliabel Det enda som kan saumlkerstaumllla detta aumlr oumlppenhet dels i datainsamlingsprocessen och dels i redovisning av forskningsprocessen Enligt Gadamer kan ingen forskare vara totalt oumlppen (=objektiv) Om forskaren foumlrstaringr detta och blir medveten om sin egen foumlrfoumlrstaringelse kan forskaren bli lite mer oumlppen Det faktum att forskaren har en foumlrfoumlrstaringelse kraumlver alltsaring mycket sjaumllvkritik av forskaren En annan konsekvens av att vi har en foumlrfoumlrstaringelse som vi inte kan aringsidosaumltta aumlr enligt Gadamer att det finns ingen riktig tolkning utan bara alternativa mer eller mindre fruktbara tolkningar Man kanske kan tala om min nuvarande position i foumlrfoumlrstaringelsespiralen (=min temporaumlra foumlrstaringelsemodell) Tolkningen vaumlxer fram i en cirkulaumlr roumlrelse mellan individens foumlrfoumlrstaringelse och moumlten med nya erfarenheter och ideacuteer vilket leder till ny foumlrstaringelse som i sin tur blir foumlrfoumlrstaringelse i kommande tolkningsansatser (Wikipedia om Hermenuetiska spiralen) Foumlr varje varv i spiralen hamnar paring en houmlgre nivaring i det som kallas foumlr den hermeneutiska spiralen

Grounded theory Paring 1960-talets boumlrjan kaumlnnetecknades sociologisk forskning av att man konstruerade hypoteser och teorier utan naringgon egentlig empirisk grund Barney Glaser statistiker vid Columbia universitetet var kritisk och kallade detta foumlr groundless theory I mitten paring 1960-talet boumlrjade Glaser att arbeta med Anselm Strauss forskare i kvalitativa metoder vid Chicagouniversitetet Tillsammans gjorde det ett projekt om doumlendets problematik (Awareness of Dying 1967) Under arbetet utvecklar de en metod som 1967 publiceras i boken The discovery of Grounded theory Huvudtanken var att den producerade teorin skall grundas i insamlade data inte i naringgon paring foumlrhand bestaumlmd teori Grounded theory handlar om vad som haumlnder i relationer mellan maumlnniskor Under 1980-talet och 1990-talet har Grounded theory faringtt en stor betydelse inom bland annat folkhaumllsovetenskap och omvaringrdnadsforskning Grounded theory aumlr en empirisk-holistisk metod daumlr man beskriver steg foumlr steg hur man kan skapa nya hypoteser grundade i raringdata Grounded theory anvaumlnder huvudsakligen induktion som metod (se nedan definition av induktion) Inom livsvaumlrldsperspektivet har en vetenskapsteoretisk utveckling skett med nya begrepp som livsvaumlrld foumlrfoumlrstaringelse etc Grounded theory har inte tillfoumlrt nya vetenskapsteoretiska begrepp saring som utvecklingen av fenomenologi eller hermeneutik gjort utan aumlr mer en vaumll utvecklad ofta anvaumlnd praktisk metod Du kan laumlsa mer om Grounded theory paring en annan webbsida

Vanliga begrepp Induktion och deduktion Rationalister utgaringr fraringn ett antal taumlnkta foumlrutsaumlttningar Utifraringn dessa foumlrutsaumlttningar (utan naringgra observationer av verkligheten) drar man en ny taumlnkt slutsats Detta kallas deduktion Slutsatsen kan vara en foumlrutsaumlgelse om hur en del av verkligheten kommer att bete sig Problem uppstaringr om verkligheten inte tycks bete sig som vaumlntat En utpraumlglad rationalist kan daring haumlvda att det beror paring att vi har maumltt fel eller att vi aumlnnu inte har metoder foumlr att kunna verifiera hypotesen (jaumlmfoumlr Einstein daumlr det tog flera aringrtionden innan hans teorier kunde bevisas med experiment) En empirist skulle i samma situation ha foumlrkastat hypotesen och daumlrefter gjort en ny hypotes Denna nya hypotes skulle sedan testas mot verkligheten Empiristen skulle daring vaumlxla mellan teoretiska resonemang och studier av verkligheten Detta arbetssaumltt kallas hypotetiskt deduktivt Andra empirister skulle inte testa en hypotes mot verkligheten De skulle istaumlllet foumlrutsaumlttningsloumlst naumlrma sig verkligheten foumlr att se vilka teorier som vaumlxer fram ur observationer av verkligheten Detta arbetssaumltt kallas induktion Hermeneutik fenomenologi och grounded theory aumlr empirisk-holistiska forskningsansatser som alla aumlr empiriska och anvaumlnder induktion foumlr att faring fram ny kunskap Den empirisk-atomistiska (positivistiska) forskningen anvaumlnder oftast ett hypotetiskt-deduktivt arbetssaumltt Den empirisk-holistiska (kvalitativa) forskningen anvaumlnder oftast ett induktivt arbetssaumltt Den extrema rationalisten bryr sig inte om det vi kan laumlra oss av varingra erfarenheter och den extrema empiristen beaktar inte vaumlrdet av teoretiska spekulationer En rent deduktiv slutsats aumlr alltid giltig om den aumlr logisk Slutsatsen behoumlver inte noumldvaumlndigtvis vara sann bara foumlr att den aumlr logisk En induktivt framtagen slutsats aumlr mer eller mindre sann inte noumldvaumlndigtvis hundraprocentigt sann Upptaumlcktens vaumlg och bevisets vaumlg Att foumlrutsaumlttningsloumlst naumlrma sig verkligheten (induktion) kallas aumlven foumlr upptaumlcktens vaumlg Att ta en teori ( hypotes) och testa den mot verkligheten (hypotetiskt-deduktivt arbetssaumltt) kallas bevisets vaumlg Ofta ritas dessa vaumlgar upp som tvaring halvcirklar som vaumlxlar oumlver till varandra och tillsammans bildar en cirkel Tanken aumlr att man boumlrjar med en empirisk-holistisk ansats Genom den faringr man en bild av hur ett fenomen kan uppfattas eller beskrivas Detta ligger sedan till grund foumlr konstruktionen av en eller flera teorier som man sedan testas hypotetiskt

deduktivt med empirisk-atomistisk metodik Efter testandet har man faringtt nya fraringgestaumlllningar som man naumlrmar sig med en empirisk-holistisk metod och saring taumlnks cirkeln snurra vidare varv efter varv Galileomodellen och Aristotelesmodellen Som naumlmnts ovan finns inom empirismen tvaring huvudsakliga vetenskapsideal Den ena aumlr det empirisk-atomistiska (positivistiska) synsaumlttet daumlr man foumlrklarar verkligheten med induktivt eller hypotetiskt induktivt framtagna universella teorier Det haumlr saumlttet att se paring verkligheten kallas aumlven foumlr Gallileimodellen Det andra synsaumlttet aumlr det empirisk-holistiska (humanvetenskapliga) synsaumlttet daumlr man genom induktion foumlrsoumlker foumlrstaring det man observerar Den haumlr andra modellen kallas aumlven foumlr Aristotelemodellen Statistik vilar paring det empirisk-atomistiska synsaumlttet Hermeneutik och fenomenologi aumlr exempel paring metoder som vilar paring det empirisk-holistiska synsaumlttet Sanningskriterier Aristoteles (384-322 f Kr) laumlr en garingng ha sagt Att saumlga om det som aumlr att det inte aumlr eller om det som inte aumlr att det aumlr aumlr falskt medan att saumlga om det som aumlr att det aumlr och om det som inte aumlr att det inte aumlr aumlr sant (Molander 1988) Detta aumlr en tidig beskrivning av vad som aumlr sanning Tyvaumlrr aumlr den haumlr definitionen inte alltid till saring stor hjaumllp Vad aumlr egentligen sant Detta aumlr inte helt laumltt att svara paring Det finns i huvudsak tre olika oberoende kriterier paring sanning

bull Korrespondenskriteriet Verkligheten stoumldjer teorin Den teori eller foumlrklaringsmodell som oumlverensstaumlmmer (korresponderar) med det som observeras i verkligheten aumlr sann Svaringrigheten med detta sanningskriterium aumlr att vi ofta aumlr oeniga om vad som aumlr fakta och hur fakta skall tolkas och foumlrstarings

bull Koherenskriteriet Koherens handlar inte om att personer skall vara oumlverens utan om att olika paringstaringenden eller sanningar om verkligheten skall haumlnga samman Olika paringstaringendena faringr sin sanningshalt styrkt genom att de staumlmmer oumlverens med andra sanningar Genom att satser eller paringstaringenden bildar en enda logisk sammanhaumlngande helhet blir de sanna En sats aumlr sann om den houmlr till det system av satser som ger den mest omfattande sammanhaumlngande redogoumlrelsen foumlr verkligheten (Nationalencyklopedin)

bull Pragmatiska kriteriet Sanning aumlr den teori som ger de rimligaste eller baumlst anvaumlndbara konsekvenserna Kaumlrnan naumlr det gaumlller det pragmatiska kriteriet aumlr att en teori fungerar Foumlrenklat skulle man kunna saumlga att ett paringstaringende aumlr sant om det aumlr nyttigt att tro det Ett paringstaringendes mening aumlr dess praktiska konsekvenser (Nationalencyklopedin)

Den empirisk-atomistiska (klassiska medicinska positivistiska) forskningen ansluter sig huvudsakligen till korrespondenskriteriet Man vill ofta att ett paringstaringende skall staumlmma oumlverens baringde med observationer av verkligheten och med andra paringstaringenden som befinner sig inom det paradigm som man tankemaumlssigt roumlr sig i varfoumlr empirisk-atomistisk tradition i viss maringn aumlven ansluter sig till de andra sanningskriterierna Den empirisk-holistiska (humanvetenskapliga kvalitativa) traditionen sysslar mer med foumlrstaringelse aumln foumlrklaring och ansluter sig daumlrfoumlr huvudsakligen till koherenskriteriet Naumlr man redovisar resultat i en empirisk-holistisk studie boumlr man ange enskilda citat som visar att de houmlgre abstraktionsnivaringerna (kategorier man bildat) har grund i verkligheten Saringledes kan korrespondenskriteriet saumlgas vara av visst intresse naumlr man vill visa att en empirisk-holistisk studie aumlr vaumll genomfoumlrd och av god kvalitet Alltsaring ansluter sig empirisk-holistiska metoder

aumlven i viss maringn till korrespondenskriteriet Rationalistiska metoder vare sig de aumlr atomistiska eller holistiska ansluter sig huvudsakligen till koherenskriteriet De bygger nya sanningar enbart genom teoretiska resonemang

Graumlnsen mellan vetenskap och icke vetenskap Foumlre den vetenskapliga revolutionen var det ingen klar graumlns mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap Fraringn 1500-talet och framaringt boumlrjade man ana en spaumlnning mellan vetenskaplig kunskap och religioumls kunskap Den haumlr spaumlnningen blev allt mer uppenbar under senare haumllften av 1800-talet speciellt efter debatten kring Charles Darwins bok The Origin of Species som publicerades 1859 Wienkretsen ursprunget foumlr logisk positivism var bland de foumlrsta som foumlrsoumlkte goumlra en definition av vetenskaplig kunskap Under 1920-talet formulerade de att vattendelaren mellan vetenskap och icke vetenskap aumlr om man med observationer (empiri) kan bekraumlfta en teori Detta kallas verifikationsprincipen Teorier som inte kan bekraumlftas med observationer anses icke vetenskapliga Ju fler observationer som stoumldjer teorin desto mer trovaumlrdig aumlr den Karl Popper var kritisk till de logiska positivisterna Han menade att trots aldrig saring maringnga observationer kan vi aldrig vara saumlkra paring att en hypotes aumlr hundraprocentigt sann Popper publicerar sina tankegaringngar foumlrsta garingngen 1934 i boken Logik der Forschung Daumlr menar han att vi kan inte bevisa en teori daumlremot kan vi foumlrsoumlka visa att den aumlr falsk Han menade att naumlr vi forskar skall vi straumlva efter att foumlrsoumlka falsifiera varingra egna hypoteser Om vi misslyckas med detta kan vi saumlga att varingr hypotes aumlr en provisorisk sanning Provisorisk paring saring saumltt att hypotesen kanske kan foumlrkastas i framtiden Popper menar att det som skiljer vetenskapliga teorier fraringn icke vetenskapliga (metafysiska) teorier aumlr falsifierbarheten det vill saumlga om man kan formulera vad som inte faringr ske om teorinhypotesen aumlr sann Detta kaumlnner vi igen i statistikens hypotesproumlvning Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn ansaringg att Poppers falsifieringsprincip inte raumlckte foumlr att kunna avgoumlra vad som var vetenskaplig kunskap Kuhn publicerar 1962 boken The Structure of Scientific Revolutions daumlr han bland annat menar att en teori aumlr vetenskaplig om den utgaringr fraringn en teori som syftar till att baumlst foumlrklara den del av tillvaron man intresserar sig foumlr Bakomliggande teoretisk foumlrankring (paradigm) aumlr alltsaring det som kaumlnnetecknar vetenskaplig kunskap Vi kan tala om paradigm inom saringvaumll epistemologi (kunskapsfilosofi) som inom ett speciellt aumlmne eller forskningsomraringde Kuhn beskriver aumlven hur paradigm inom vetenskapen ofta skiftar spraringngvis Kuhns tankegaringngar ger aumlven moumljlighet att kalla exempelvis empirisk-holistisk forskning foumlr vetenskap naringgot som aumlr svaringrt om man enbart skall haringlla sig till falsifieringsprincipen Verifikationsprincipen falsifieringsprincipen och Kuhns paradigmteori anvaumlnds alla mer eller mindre idag Ingen av dem ger enskilt ett idealiskt svar paring fraringgan om var graumlnsen garingr mellan vetenskaplig och icke vetenskaplig kunskap Eftersom baringde verifikationsprincipen falsifieringsprincipen och Kuhn paradigmteori aumlr tankar som inte har funnits foumlr evigt kommer naturligtvis fraringgan om hur vi ser paring god vetenskap om ytterligare hundra aringr I ljuset av denna kontinuerliga utveckling har bland annat vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend (1924-1994) haumlvdat att det kanske inte aumlr naringgon distinkt skillnad mellan vetenskaplig kunskap och annan allmaumln kunskap Laumls mer om detta paring sidan Vad aumlr forskning sidan Paradigm samt paring Wikipedia om demarkationsproblemet

Vart aumlr vi paring vaumlg Man talar om vetenskapligt foumlrharingllningssaumltt paring flera nivaringer Den houmlgsta nivaringn aumlr den ontologiska nivaringn De grundlaumlggande antaganden om tingens beskaffenhet som goumlrs paring den ontologiska nivaringn bestaumlmmer hur man ser paring hur ny kunskap kan tas fram (epistemologi) Den epistemologiska vaumlrldskartan som beskrevs tidigare med sina fyra kvadranter visar

oumlversiktligt fyra olika epistemologiska synsaumltt (epistemologiska paradigm) foumlr hur man kan foumlrharinglla sig till att ta fram ny kunskap Vi har naumlmnt att mycket av vetenskaplig debatt under aringrhundraden har handlat om ett intellektuellt krig mellan dessa olika paradigm Vilket paradigm aumlr mest sant De renlaumlriga saumlger att paring den ontologiska (och daumlrmed aumlven den epistemologiska) nivaringn kan man bara ha ett foumlrharingllningssaumltt (se exempelvis Dalberg et al 2001) Man maringste bestaumlmma sig foumlr om maumlnniskan skall anses vara en komplex odelbar helhet eller bara summan av delarna man kan inte staring foumlr baringda (Dalberg et al 2001) Foumlretraumldare foumlr paradigmen empirisk-atomistisk och empirisk-holistiska har ofta krigat mest intensivt Under senaste aringrtiondena har staumlllningskriget mellan empirisk-atomistiska metoder (positivism) och empirisk-holistiska metoder (kvalitativa metoder) minskat Gradvis har baringda sidorna boumlrjat inse att det inte aumlr endera utan att baringda inriktningarna har ett beraumlttigande och att de kompletterar varandra med olika sorters information En vidareutveckling av ett pragmatiskt foumlrharingllningssaumltt och postpositivism anser att man kan ha ett paradigm som motsvaras av den tidigare naumlmnda figuren (den epistemologiska vaumlrldskartan) Man roumlr sig daring mellan kvadranterna efter behov (eller omfattar dem samtidigt) Detta kallas mixed methods research Johnson and Onwuegbuzie skriver 2004 foumlljande (Johnson and Onwuegbuzie 2004) Mixed methods research is formally defined here as the class of research where the researcher mixes or combines quantitative and qualitative research techniques methods approaches concepts or language into a single study Philosophically it is the ldquothird waverdquo or third research movement a movement that moves past the paradigm wars by offering a logical and practical alternative Philosophically mixed research makes use of the pragmatic method and system of philosophy Allt talar foumlr att kriget mellan paradigmen kommer att avta ytterligare Det aumlr numera ganska vanligt att doktorander som goumlr sammanlaumlggningsavhandlingar blandar delarbeten som utgaringr fraringn olika paradigm naringgot som var svaringrt att taumlnka sig foumlr 20 aringr sedan Denna blandning av metoder i en sammanlaumlggningsavhandling aumlr ett foumlrsta steg mot mixed methods research Fortfarande aumlr det mycket svaringrt att lyckas publicera ett delarbete som i samma delarbete blandar de empirisk-atomistiska och de empirisk-holistiska paradigmen Eftersom olika typer av insamlade data boumlr analyseras paring sin egen nivaring kan det visa sig problematiskt (felaktigt) att blanda i en och samma artikel Framtiden faringr utvisa vart den vetenskapsteoretiska utvecklingen tar vaumlgen

om det inte finns naringgra kaumlttare beror det bara paring att det inte finns naringgra som taumlnker Jeremy Bentham (1748-1832)

(ur Molander 1988)

Vad aumlr vaumlrt att komma iharingg

Vad som aumlr vaumlrt att komma iharingg bestaumlms givetvis av din egen (eller din laumlrares) ambitionsnivaring Nedan foumlljer ett foumlrslag paring tre olika ambitionsnivaringer Minsta basala nivaring

bull Kaumlnna till det som staringr under rubriken Den epistemologiska vaumlrldskartan bull Inga namn behoumlver kunnas

Rekommenderad nivaring

bull Vara vaumll foumlrtrogen med det som staringr under rubriken Den epistemologiska vaumlrldskartan bull Veta ungefaumlr hur synen paring vaumlrlden foumlraumlndrades under den vetenskapliga revolutionen bull Kaumlnna till huvuddragen i positivismen (den foumlrsta uppsaumlttningen punkter i avsnittet

Positivismens framvaumlxt) bull Foumlrstaring att det hypotetiskt-deduktiva arbetssaumlttet bygger paring falsifieringsprincipen

bull Kunna redogoumlra kort foumlr de filosofiska huvudgrenarna metafysik och epistemologi bull Inom humanvetenskapen kaumlnna till och kort kunna redogoumlra foumlr begreppen

metodhermeneutik livsvaumlrldsperspektiv fenomenologi livsvaumlrldshermeneutik samt foumlrfoumlrstaringelse

bull Kunna redogoumlra foumlr alla de begrepp som beskrivs under rubriken Vanliga begrepp bull Kaumlnna till de tre huvudsparingren verifikationsprincipen falsifieringsprincipen och Kuhns

paradigmteori foumlr att skilja vetenskap fraringn icke vetenskap bull Betraumlffande personer kort kunna redogoumlra foumlr vilket bidrag som laumlmnats av Sokrates

Platon Aristoteles Galileo Galilei Isaac Newton Immanuel Kant Karl Popper Ignaz Semmelweiss Edmund Husserl och Martin Heidegger

Avancerad nivaring

bull Allt som anges ovan under rekommenderad nivaring bull Kaumlnna till Vetenskapsfilosofin under antiken bull Kaumlnna till Vetenskapens utveckling under medeltiden bull Kaumlnna till Kampen mellan empirism och rationalism under 1600-1700-talen Speciellt

kaumlnna till Humes problem och Immanuel Kants foumlrslag till loumlsning av problemet bull Kunna redogoumlra foumlr till Wienkretsen och deras logiska positivism (den andra

uppsaumlttningen punkter i avsnittet Positivismens framvaumlxt) bull Kaumlnna till hur postpositivismen reagerar mot positivismen bull Avseende foumlrfoumlrstaringelse kort kunna redogoumlra foumlr begreppen Varingr foumlrstaringelsehorisont Varingr

kulturs historicitet samt Varingr egen verkningshistoria Dessutom foumlrstaring foumlrfoumlrstaringelsens konsekvenser (Allt detta beskrivs i avsnittet Humanvetenskapens framvaumlxt)

bull Kaumlnna till tankarna som beskrivs i avsnittet om Vart aumlr vi paring vaumlg bull Foumlrutom personerna som naumlmns i rekommenderad nivaring aumlven kaumlnna till vilket bidrag

som laumlmnats av Hippokrates Nicolaus Copernicus Johannes Kepler William Harvey Francis Bacon David Hume August Comte Friedrich Schleiermacher Wilhemn Dilthey Hans-Georg Gadamer och Paul Ricour

Mer information

Litteraturtips Laumltta nyboumlrjarboumlcker

bull Maringrtensson B Nilstun T Praktisk vetenskapsteori Lund Studentlitteratur 1988 bull Thureacuten T Vetenskapsteori foumlr nyboumlrjare Stockholm Liber 1991

Lite tyngre (men fullt laumlsbara) boumlcker

bull Molander B Vetenskapsfilosofi En bok om vetenskapen och den vetenskapande maumlnniskan Stockholm Thales 1988

bull Hamlyn DW Filosofins historia Stockholm Thales 1994

Oumlvrigt

bull Hermeneutik (av Professor Maria Nystroumlm) bull Kvantitativt eller kvalitativt perspektiv bull Biografi om Isaac Newton bull Wikipedia - the free Encyclopedia

bull Svenska Wikipedia om Vetenskapsteori bull Svenska Wikipedia om filosofi bull Engelska Wikipedia om filosofi

Referenser

Maringrtensson B Nilstun T Praktisk vetenskapsteori Lund Studentlitteratur 1988

Nationalencyklopedien

Wikipedia - the free Encyclopedia

Dahlberg K Drew N Nystroumlm M Reflective lifeworld research Lund Studentlitteratur 2001 (kommer i ny utgaringva senhoumlsten 2007)

R B Johnson and A J Onwuegbuzie Mixed Methods Research A Research Paradigm Whose Time Has Come Educational Researcher 2004 3314ndash26

Copyright Du faringr gaumlrna laumlnka direkt till den haumlr webbsidan som har adressen wwwinfovoicesefoubok10000025htm Om du kopierar delar av texten maringste du referera till kaumlllan (den haumlr webbsidan) Laumls mer paring sidan om copyright