Vi skrev om vrt livGlimtar frn en studiecirkel i Falkenberg 20132014

SPF/Vuxenskolan Cirkel- och projektledare: Eva Bergengren

2 3

Vi skrev om vrt livEtt projekt i samband med en SPF-studiecirkel

p Vuxenskolan Falkenberg Deltagare och frfattare: Ingela Smedius, Sture Boman, Helena

Bergelin, Bengt Johansson, Maria Ahlbck-Carlsson, Lennart Hasslung, Siv Qvarfordh, Anders Gustavsson, Yvonne Brodn

2014 Respektive frfattare och fotografOmslagsfoto framsida: Carin Rudehill

Frord, projektledning, formgivning, layout: Eva Bergengrenwww.evabergengren.com

eva@bergengren.netTryck: Vulkanmedia 2014

2 3

Kan jag ha ngot att bertta?Ja, det kan du! Det r det enda jag r helt sker p efter 30 r som jour-nalist med lsarkontakter som livsnerv i det dagliga arbetet.

Varenda en av oss har en historia dr vi sjlva r huvudpersoner. Den historien r det bra att f syn p och dela med sig av.

S hr kan det g till: Nio SPF-seniorer i Falkenberg trffas en

septembermndag 2013 fr en studiecirkel p temat Skriv om ditt liv i Vuxenskolan i Falkenberg. Under hsten, vintern och vren trffas vi

varannan vecka medan nio vldigt olika historier vxer fram. Mellan trffarna skriver deltagarna p sina allt lngre dokumen-

tationer, letar upp freml, tidningsklipp och foton, pratar med gamla vnner, syskon och slktingar om detaljer och pusselbitar i berttel-sen. De mrker att minnena dyker upp nr man vl har gett sig sjlv uppdraget att dokumentera. De brjar minnas detaljer, rster, dofter, knslor, personer och sammanhang som man inte har tnkt p p mnga r.

Vid cirkeltrffarna lser deltagarna upp valda stycken fr var-andra, jmfr erfarenheter och diskuterar, stller frgor och hjlper varandra att minnas. Vi upptcker rtt snart att det kan finnas mnga

gemensamma rottrdar och frbindelser ven mellan dem som levt p helt olika platser och i olika delar av samhllet. 50-talets mode, historiska fotbollsmatcher, mordet p Kennedy, ljudet av Hesa Fred-rik, frsta charterresan, musik, artister och filmer det finns mycket i

det kollektiva minnet som var och en har egna referenser till. Ibland r det just olikheten som gr att man kommer vidare. Den

som inte alls delar din erfarenhet kan stlla frgan som gr att du sjlv inser att du faktiskt har en unik kunskap som andra r nyfikna p.

Det r humor och drpligheter i tillbakablickarna och vi skrattar mycket tillsammans men samtalen kan ocks vara allvarliga. r man 65-plus har man hunnit med rtt mycket av bde gldje och trkighe-ter.

4 5

En gemensam verenskommelse om tystnadsplikt kring det som sgs p trffarna ger frihet i diskussionerna.

Att dela minnen p det hr systematiska sttet fungerar nstan som en tidsmaskin. Samtidigt som var och en har sin egen unika historia ingr vi ju alla i en strre, gemensam berttelse. Den genera-tion som har varit med om bde ransoneringar och rekordr har levt historien om hur det moderna Sverige vxer fram. Fr mig har det varit ett privilegium att f hra direkt frn dem som var med hur det egentligen var. Frn nio olika perspektiv.

Den hr boken blev ett sidoprojekt till studiecirkeln. Den r ett minne fr deltagarna men frhoppningsvis ocks en inspiration till andra som vill ta tag i sin egen berttelse.

Varje deltagare valde fritt text och ngra bilder frn sitt eget rika material. Det blev allt ifrn ngon enstaka episod till skeenden ver ett helt yrkesliv.

Mrkvrdigare n s hr behver det inte vara. Och mrkvrdi-gare kan det inte bli. Det ju det det handlar om: du r vrd att mrkas.

Att skriva sin livsberttelse innebr att bli tydlig, fr andra men kanske frmst fr sig sjlv.

Du r vrd att berttas och ingen kan gra det bttre n du sjlv.

Eva BergengrenMars 2014

Eva Bergengren r journalist med intresse fr historia, kultur och folkbildning. Nr hon fick chansen att hlla en skrivarcirkel fr berttarglada seniorer tvekade hon inte en sekund. Hon r djupt tacksam ver att f ta del av den ackumulerade livserfarenhet som finns i den hr gruppen. Den hade rckt till ett helt bibliotek.

4 5

Hur skriver man sitt liv?Ge dig sjlv ett uppdragTnk efter vilka frgor du hade velat stlla till mor-mor, pappa eller ngon annan som nu bara r namn och rtal och faktauppgifter i arkiven. Ge dig sjlv uppgiften att bertta om dig och det liv som blev ditt. Bestm dig fr att du r vrd att berttas och att nu r det dags.

Brja leta efter sprSkaffa en anteckningsbok som du alltid har till hands. Brja med att g

igenom sjlvklara kllor som fotoalbum, dagbcker, brev, dokument och liknande. Anteckna tankar, namn, rtal, minnesbilder, stolpar till snt du vill ha med i materialet.

Hll gonen, ronen och nsan ppna. Vi minns genom vra sinnen. Nsta gng du knner doften av nygrddade pannkakor ska du inte bli frvnad om du fr en inre bild av tapeterna i kket dr du bodde nr du var fem r. Och rsten hos den som gjorde pannkakorna.

Stt dig ner och igngVnta inte tills du har allt material och en frdig plan. Det r osanno-likt att du kommer till den punkten. Enda sttet att f ihop en text r ju att skriva den. Du kommer att g tillbaka, ndra, lgga till, komplet-tera allt eftersom. Men det dr momentet av sjlva sttandet sig ner och att verkligen brja r det avgrande fr om det ska bli projekt av eller inte.

Hur gr man d till vga nr man ska koppla ihop ordfrrdet och minnesbanken? Det finns skert lika mnga stt att bertta om livet som att leva det, s ngon bruksanvisning gr inte att ge. I slutet av boken finns ngra tips p utmrkta bcker i mnet. Hr r ngra allmnna rd som kan vara bra att ha med p vgen tills du kommit p den metod som funkar bst fr dig sjlv.

6 7

Gr plats i tid och rumEn arbetsplats med det du behver inom rckhll, tid som inte ska gnas t ngot annat n ditt skrivprojekt sna krassa praktiska om-stndigheter r viktiga fr allt kreativt arbete. Det behvs bde tid och rum till berttarprojekt. Om inte du respekterar det sjlv s kommer frmodligen ingen annan att gra det heller.

Bestm ramar och mlVad ska nsta arbetspass handla om? Hur mycket ska vara klart till jul? Nu har du chansen att f den bsta chef du ngonsin haft: Du sjlv. Stt upp rimliga delml och krv lagom mycket s att du kommer vidare men inte s mycket att du blir stressad. Det kan underltta att

vara med i ett sammanhang som en studiecirkel, en skrivarkurs eller ett gng som helt enkelt samlas och jmfr texter med varandra d och d. Men ven om du jobbar p egen hand kan du stta upp ml p lng och kort sikt. Tre frsta avsnitten klara till lnghelgen? Kapitlet om det spnnande utlandsret klart fre nsta mndag? Ska du rent av ta det jobbiga samtalet till kusinen, som har foton du vill lna, redan fre kaffet?

Bearbeta texenOm det du skrivit verkar rrigt, ostrukturerat och ofullstndigt s

beror det inte p att du hller p att misslyckas. Tnk p att ven stora frfattare skriver om, ndrar, fixar till, byter ut ord, stycken och me-ningar om och om igen.

Att vara din egen redaktr ingr i det krea-tiva uppdrag du gett dig sjlv. Nr du redigerar och bearbetar texten tar du hand om stavfel, fyller i faktaluckor, upptcker avsnitt som hr

hemma i ett annat kapitel, tar bort upprepningar, skriver om obegrip-ligheter till ngot mer lttlst och en massa annat. Ha Svenska Aka-demiens ordlista och en sprknormsguide som till exempel Svenska skrivregler till hands.

6 7

Skapa strukturLivet lever vi frn brjan till slut, en dag i ta-get. Vi har ju inte s mycket annat att vlja p. Men historien du berttar kan brja var som helst, lgga strre vikt vid ngot och hasta ver annat. Du kan bertta i tillbakablickar, gra hopp p 20 r framt fr att bertta upplsningen, lta mnniskor som aldrig trffat varandra dela kapitel och meningar. Det hr r ju din historia!

Nr du bearbetar text upptcker du mnster och teman, driv-krafter, mten, vndpunkter och avgrande gonblick, det som driver historien framt. Det r du som vljer hur skeendet presenteras fr lsaren. Det kan knnas kaotiskt innan du enats med dig sjlv om hur strukturen ska se ut men st ut och jobba p s faller den p plats.

Skaffa dig en lskompisEn person som lser, ger repsons och stttar dig i skrivandet r en vrdefull tillgng. Vlj ngon som r rlig och vlvillig och som inte knner till precis allt om dig. Ngon som vill dig vl och som inte r i beroendestllning. Frgor och kommentarer frn en testlsare ger dig viktiga ledtrdar till hur du ska fortstta.

Stt en deadlineLika viktigt som att verkligen stta igng r det att verkligen avsluta. Annars kan projektet sluka dig och stta sig ivgen fr allt annat p obestmd tid. Eller s ligger det oavslutat i en lda och drar energi och skapar olust. Bestm ett datum nr du ska vara frdig. (Kom ihg att du r din egen toleranta och insiktsfulla chef som stter rimliga ml.)

Ls mycket!Det r nstan omjligt att inte sjlv bli en bttre skribent om man lser mycket sknlitteratur.

Och nr man sjlv skriver ser man andras texter med nya gon. Hur gr proffsfrfattarna nr de skildrar barndomsminnen, konflikter,

jobbiga mnniskor, lycka, vardagsliv och s vidare? Inspireras och ta till dig upplgg som du sjlv gillar.

8 9

Frsta bilen var en Lloydret var 1955 och folkhemmet fick hjul. D hade ingen hrt talas om

frsurning och vi rullade ivg mot framtiden utan skerhetsblten.Att vara ung, nygift och att pbrja sitt yrkesverksamma liv var

en spnnande utmaning. Att den frsta tillkningen i familjen blev en bil var en frutstt-

ning fr att klara av job-bet som kontrollassistent, en ambulerande tillvaro med besk p mnga bondgrdar.

Ngra kapitaltill-gngar fr investering i den nya bilen fanns inte fr de nygifta ungdo-marna och att lna pengar var ingen bra id p den tiden. Snlla frldrar lste den ekonomiska delen och det gllde nu att vlja rtt bil.

Sture Boman blev vuxen under efterkrigsren d Sverige blev ett modernt industriland och utvecklingen gick hisnande snabbt. Nr Sverige motoriserades kunde vanliga familjer utkas med sna personligheter som Lloyden.

Sture berttar ocks om sitt musik och samlarintresse kring ett speciellt instrument.

Eget ekipage. Lloyden, jag, Gunvor Bengtsson och min hustru AnneMarie Boman infr resan till Dalarna. Bakom kameran fanns BengtArne Bengtsson.

8 9

Hsten 1955 inkptes en skinande blank ny Lloyd fr ett pris av 4 500 kronor. Med tanke p att mnadslnen var 500 kronor s var det en stor investering.

Att Lloyden saknade defroster och vrme var inget man tnkte p just d. Att Lloyden var smalare n andra bilar och inte sprade p sniga skogsvgar blev en ny erfarenhet nr vintern kom.

Med isade rutor fanns det bara ett val, att veva ned sidorutan och sticka ut huvudet. Att drrarna gick p fel hll och att den saknade bagagelucka var en bagatell i sammanhanget.

Till frdelarna med Lloyden hrde det lga inkpspriset i jmf-relse med andra bilmrken.

Det var ett klart lyft att lmna den lilla lttviktaren p 98 kubik. Det var status att ga en bil ven om den hade blygsamma 13 hstkraf-ter och att maxfarten var 70 kilometer i timmen.

***Sommaren 1956 hade Lloyden rullat 3 000 mil utan strre incidenter. Vi brjade planera fr en semesterresa till Dalarna. Ingen av oss hade

Vgtrubbel. Motorn har blivit verbelastad av de hliga vgarna. Varm? Nej, den har skurit.

10 11

gjort en s lng resa tidigare. Tillsammans med ett par goda vnner frn Falkenberg planerade vi fr lngresan. Ett bagagerck som monterades p Lloydens tak inkptes. Vi lastade tlt, filtar mad-rasser och primuskk.

I slutet av augusti startade resan mot Dalarna med Karlstad som frsta etappml. Vra fr-vntningar var stora. Att det var sent p semesterssongen tnkte vi inte p och att det kunde regna och bli vtt i tltet fanns inte med i planeringen.

Den lilla Lloyden kmpade p med sin tunga last. De hliga grusvgarna i Dalarna blev en utmaning. Nr motorn blev allt fr varm s skar den vilket innebar att kolven fastnade i cylindern. Tack vare oljeblandningen i bensi-nen lossnade kolven av sig sjlv efter en stunds vilolge.

Vi kom fram till Dalarna och hem igen. Den totala krstrckan blev 142 mil och bensinen kostade 65 re litern.

***Totalt rullade Lloyden 4 000 mil i min go och den byttes 1957 mot en ny VW som kostade 7 000 kronor. Mellanskillnaden i pris var 6 000 kronor.

Efter ett halvt rhundrade finns minnet av den lilla Lloyden kvar.

Och nr nostalgiknslan blir allt fr stark gr det att f terse klenoden p ngot bilmuseum.

Nr Sverige fick hjul

Vid krigsutbrottet 1939 fanns det enligt SCB:s statistik 180 717 bilar och 110 262 motorcyklar i Sverige. Nr kriget brt ut blev det brist p bensin, oljor och dck och snart stoppades bilismen nstan helt.

Efter freden 1945 plockades de upp-pallade motorfordonen fram och efter ngra r brjade Volvo och Saab med nytillverkning av bilar. ven importen av bilar kom igng.

1951 hade bilparken i Sverige kat till 302 128 bilar och mo-torcyklarna till 258 251 stycken.

2013 var antalet person-bilar i Sverige cirka 4,5 miljoner. (4 495 493 enligt bilregistret.)

10 11

Tack vare Sven Melanders raljerande i tv-rutan om den lilla bilen som ilsket tutande frsker kra om en Porshe p motorvgen, finns

Lloyden starkt frankrad i svenska folkets hjrtan. Och alla vi som kte Lloyd i vr ungdom, visst minns vi om inte

annat den frna lukten frn avgaserna.

Lgerliv. Lloyden klarade utmaningen med resan till Dalarna. Det var sent p semesterssongen och gott om plats fr den lilla bilen och det stora tltet.

Steve med Lloyden

Steve med Lloyden blev en ofrglmlig bekantskap fr tv-publiken under tidigt 90-tal. I programmet Tack fr kaffet frestllde underhllaren Sven Melander den norrlndske raggaren Steve som beskrev Lloyden i allt annat n dmjuka ordalag.

12 13

Piglock och syndaskrynkle

Frfriska toner. Ett enradigt s kallat Magdeburgspel. I hlenskatalogen frn 1909 kostade ett snt hr instrument 3 kronor och 95 re. En drngln vid den tiden kunde vara 82 re om dagen plus kost och logi. Frmodligen vckte ett snt hr spel viss uppmrksamhet hos pigorna. Inte fr inte kallades det fr piglock.

Min frsta kontakt med dragspelet brjade redan i sjursldern. Vid den tiden bodde jag i Nsslinge dr mina frldrar hade ett litet lantbruk. P en granngrd bodde min kusin Henry, och hans far hade i likhet med mnga andra vid den tiden varit i Amerika ngra r fr att ska lyckan. Med hem i bagaget fanns ett tvradigt durspel. Henry och jag trnade och vade i dagar och r. Att det var en ton ut och en annan ton nr vi tryckte in blgen fattade vi s smningom. Det gllde att rycka blgen t rtt hll om det skulle bli en viss melodi.

Trgen vinner, och till vr stora gldje strmmade tonerna frn Jolly Bob s smningom ut ur instrumentet. Kalle Jularbo var idolen och vi trnade vidare.

Fr min del har det blivit mnga dragspel genom ren. Dragspelet kommer fram vid midsommarfester och vid kftskivor. Det r sng och gldje ven bland barnen nr de dansar kring midsommarstngen till tonerna av dragspelet.

12 13

Reportage. S hr sg det ut i Hallands Nyheter 9 mars 1998. Min dragspelssamling blev ett avsnitt i artikelserien Samlaren.

Samlingen varierar med byten och nya fynd via Blocket

och Tradera. En del av instrumenten har jag ftt

genom arv. Durspelet som jag hller i handen har jag

sknkt till Falkenbergs Hembygdsmuseum.

P senare r har dragspelets toner varit en uppskattad gldjespri-dare bland de boende p ldreboenden som jag och andra besker. De gamla visorna och skillingtryckens dramatiska hndelser sitter kvar och minnena kommer fram.

I samband med besken p ldreboende berttar jag om Magde-burgspelet och dess roll som piglock och syndaskrynkle. Och visst minns mnga ldre nr det var dans p logen eller p utedansbanan om sommaren.

De frsta magdeburgarna kom ofta in i de svenska hemmen genom hemvndande emigranter, eller genom sjmn. Namnet Magdeburg fick sin ryktbara dragspelsklang redan 1845 d Friedrich Gessner etablerade sig i staden. Sverige hade ingen dragspelsimport d, men efterfrgan vxte och importsiffrorna steg kraftigt under 1860-talet.

Stadens affrer frestade med det ena dragspelet grannare n det andra. Det nya instrumentet satte fart p dansen p vgar och p logar och fanns ofta med p marknaderna.

Dr kunde man ven kpa skillingtryck. De var sm hften som trycktes upp med dryckes-, bevrings- och rallarvisor, ofta med grov-kornig humor, det var visor om tragedier, blodiga drp och olycklig krlek, det var Hjalmar och Hulda, Elvsborgsvisan och Kors p Idas grav. Skillingtrycket kostade en skilling som motsvarade 1215 re i brjan av 1900-talet.

14 15

Liftaren blev en vn fr livetEftersom jag hade liftat mycket knns det naturligt fr mig att ta upp liftare. En julikvll 1974 var jag p hemvg frn en ldre slktings begravning. Jag knde mig ensam, s nr jag sg en liftare utanfr Varberg stannade jag och plockade upp honom fr att f ngon att prata med.

Han var tjugo r och fransman! Han namn var Jean Christophe Voiron och hans ml var Kpenhamn dr han skulle trffa en kamrat.

Han rknade med att tlta sder om Falkenberg.Det blev inte s mycket sagt i bilen eftersom jag inte kunde

franska, men jag frstod att pojken var hungrig. Kvllen var sen och det sregnade. Jag hittade ingen kiosk som slde varm korv. Jag var s

Nr Maria AhlbckCarlsson var ung blev liftandet vgen ut i friheten och vrlden. Det var ett frdstt och en livsstil som ledde till mten, minnen och ventyr. Som medellders familje mor och bilfrare visste hon hur det knns att st vid vgkanten i sregn och hoppas. Klart att man ger skjuts om man kan!

Fransk bakkonst. Jean Christophe (t v) bjd p en egenhndigt bakad kaka. Avskedsfika med sten, Ingrid och mig. Sonen Bertil hller i kameran.

14 15

ledsen fr hans skull. Jag tog fram min bilkarta, visade p Vessigebro dr jag bodde och frgade om han ville flja med dit och tlta i vr trdgrd. Han accepterade.

Vi kom hem till Vessigebro och han trffade mina tre barn, som var

ngot yngre n han.Jag drog ner en rullgardin i k-

ket som tillika var en vrldskarta av den typ som skolorna har. Medan jag dukade fram mat tog Jean Chris-tophe min pekpinne och knackade i golvet fr att f mesta mjliga tystnad. Sedan berttade han och visade p kartan hur han liftat frn Frankrike norrut. Mlet var Nord-kap. Omstndigheterna gjorde dock att han avbrutit resan. P vg sderut igen hade han ftt problem efter en vernattning dr en kvinna p vandrarhemmet pstod att han inte gjort rtt fr sig och kallade p polis.

Ledsen och arg liftade han nu mot hemlandet med fresatsen: Aldrig mer Sverige!

Nr han kommit s lngt i sin berttelse var bordet dukat och han kunde sl sig ner. Han var ju s hungrig. Aptiten var god. Han sade till mina barn (det var de som fick st fr konversationen): Tnk om er

mamma tar betalt fr varje smrgs, det blir mycket pengar!Nej, svarade de, det kostar inget, t s mycket du vill! Det r ro-

ligt att du r hr. Givetvis fick han inte tlta den natten. Han fick sova

inne. Hans klder var vta, vi hngde dem till tork.Jean Christophe stannade hos oss i tv dagar.Nr han skulle ta sig vidare bad han oss att f baka en kaka som

vi t innan jag skjutsade honom ut till E6 utanfr Falkenberg. Han

Vgkanten. I en trja som det stod Vessigebro p fortsatte den unge fransmannen sin liftturn genom Skandinavien frn Tngkrysset i Falkenberg. Hr sger han adj till min dotter Ingrid efter att ha bott hos oss i tv dagar.

16 17

hade d p sig en trja p vilken det stod Vessigebro, som ett minne frn oss.

Detta var inledningen till en varaktig vnskap. Jean Christophe gjorde fler besk i Sverige. Det kom ocks en inbjudan till oss att

komma till Frankrike. ***

Ngra r senare stod jag p en parkeringsplats i Gteborg och skulle kpa biljett fr bilen. Frn en franskregistrerad minibuss kom en man i samma rende. P ett sprk som inte finns sade jag ungefr:

h, du r frn Frankrike, vlkommen till Sverige! Vi tycker mycket om franska mnniskor! Jag knner en familj som heter Voiron, sonen liftade med mig en gng!

Jag visade tummen. Mannen tittade p mig med sina sammets-bruna gon, han log och frstod ingenting! Jag tog fram papper och penna.

Hr ligger Paris, dr ligger Jarnac, han kom drifrn! Jag ritade en lastbil med slp. Jag skrev Voiron p bilen. Jean

Christophes pappa hade ett stort keri som krde mycket utomlands. Jag ritade ivrigt och frklarade med kroppssprket. Nr jag s

smningom blev tyst tittade mannen mycket vnligt p mig. Han pekade p minibussen och sade p engelska:

Vi r redan tta i bussen, sorry, vi har inte plats fr ngon mer!D tryckte jag hans hand till farvl, tog snabbt min biljett och

skyndade drifrn.Mannen frn Frankrike, turisten i Gteborg, trodde att jag ville lif-

ta med dem till Jarnac, tjugofem mil frn Paris. Vad hade hnt om dr funnits plats? Jag som bara ville bertta att vi tyckte om en landsman.

***Den ingivelse jag fick den dr julidagen 1974, d jag plockade upp en

liftare utanfr Varberg, fick fljder fr hela familjen som pverkar oss

n i dag.

16 17

Den franske ynglingen, Jean Christophe, hlsade p oss redan ret drp tillsammans med kamraten Jacques Hazera.

Vi fick inbjudningar att komma till familjen Voirons hem i Jarnac.

Bde att fira jul dr och sedermera till sonens brllop. (Det gick av

olika skl inte att f till en resa efter de inbjudningarna, men vi skulle komma att sammanstrla i Frankrike mnga r senare.)

Jean Christophe beskte oss p nytt 1979 och d presenterade han sin flickvn som han hade med sig.

Under alla r har vi haft brevkontakt. Vi fick mnga brev frn Jean

Christophe. Och konstnrligt utfrda var de. Han berttade i breven om sina mnga resor i vrlden. Famil-

jen gde ju ett stort keri. Tunisien var ett av mnga lnder som han beskte. Han berttade ocks om familjens stora vinodling i samhllet som heter Cognac.

***Min son Bertils kamrat Lars frn Vessigebro, som ocks trffat

liftaren nr han frst beskte oss, fick tillsammans med sin flickvn

komma till Jarnac och praktisera i traktens vinodlingar.Ngra r efter vr frsta kontakt beskte Bertil familjen Voiron.

Breven frn Jarnac. Vi skrev till varandra under alla r. Jean Christophe lade ner mycket omsorg p sina brev och kort som alltid var ngot extra. Jag fick hjlp med versttningen av vnner, barn och slktingar.

18 19

Hans bilder och berttelser vittnar om fr oss exotiska och hrliga upplevelser. Nu hade de bda yngling-arna blivit vuxna mn och nu gllde det inte lngre att ta sig fram p tummen.

Jag firade min 75-rsdag i turistorten Chatel

i Frankrike i februari 2008. Jean Christophe var inbjuden att komma dit. Men han var upptagen med en filmin-spelning!

Vr vn hade nu ocks blivit skdespelare. Hans roll var fr-steligt nog frare av stort lastfordon. En rolig detalj i detta med

att han skulle vara i en film r att han med ren

blivit slende lik min idol Gerard Depardieu!Eftersom han inte hade mjlighet att trffa

oss i Chatel, s kom han och hans maka till oss i Falkenberg i mars i stllet. Jag fick bland annat

en vinflaska frn hans vingrd, daterad 1974! Det

ret vi frst trffades!

Vid ett annat tillflle var jag tillsammans med sonen Bertil i Paris fr att beska mitt barn-barn Josefine som gick i Svenska skolan dr. Jean

Christophe med hustru Lydie kom d den lnga vgen frn Jarnac fr att trffa oss. Tillsammans med hans

son tillbringade vi ofrglmliga dagar i Paris.

Vi var med om mycket fint.

Ett av minnena r en varm kvll, nr vi satt vid sm bord utanfr Jean Christophes barndomsvns

Jean Christophe spelar gitarr i vr hall 1974.

Jag och Bertil p vg

upp i Eifeltornet vid ett

av besken i Frankrike.

Barnbarnet Josefine

fotograferade.

Jag, Jacques Hazera, Jean Christophe, min brorson Viktor och svgerskan Eva. Vid besket 1975 kom frans mnnen i en liten Renault.

18 19

delikatessaffr. Vi bjds p mycket delikat som vin, ostron och annat

gott. Vnner och slktingar var dr och fick hra berttelsen om hur

vi, den svenska familjen, blivit Jean Christophes vnner under hans liftarventyr i Skandinavien. De blev mycket imponerade.

Vnskapen gr nu i nsta led vi fick trffa hans son med flick-vn tillsammans med mitt barnbarn som tillflligt bodde i Paris.

Allt detta hrliga fick vi vara med om fr att jag fick en pltslig

impuls en regnig julikvll 1974 nr jag var ledsen och ville ha lite sllskap!

Min gamle far sade ofta: Maria, prata inte s mycket, ge dig aldrig i lag med folk som du inte knner! Ja, kanske hade han rtt!

Men tnk s mycket jag d hade gtt miste om!

terseende. nnu ett foto

frn en vgkant det har gtt

ngra r sedan vi vinkade av den

gnglige yngligen som sa aldrig

mera Sverige! Min son Bertil,

jag och Jean Christophe vid hans Sverige

besk 2008.

20 21

Skolan en livslng krlekMin smskola var ett litet skolhus p den sknska landsbygden drygt en mil norr om Helsingborg som d, 1949, med sina 75 000 invnare var Sveriges femte stad i storlek. Familjen hade p sommaren p grund av pappas arbete flyttat frn Oxelsund i Sdermanland till den

lilla byn Domsten vid resund i Skne. Skolhuset inrymde ett klassrum fr frken Lilly Mnsson och

Helena Bergelin valde yrke redan som sjuring och har aldrig ngrat den bana som trots hinder och tvingande vgval blev ngot av en livspassion.

Hon har personlig erfarenhet av det svenska skolsystemet bde som elev och som lrare och frn byskolan p landet till special pedagogik p gymnasieniv.

Smskalig smskola. Klass ett och tv i Domsten vid resund 1949. Jag lskade skolan frn frsta stund. Jag sitter till vnster vid lrarinnan.

20 21

hennes femton elever i rskurs ett och tv. Jag lskade frken och skolan frn frsta stund och uttryckte redan i frsta klass att jag skall bli frken nr jag blir stor!

Mina syskon frstod inte att jag menade allvar nr jag p skolloven rknade dagarna tills vi brjade skolan igen. Jag gillade att lsa, var vetgirig och redan frn brjan bst i klassen i de flesta mnen. Dessutom tyckte jag

om att ha mnga kamrater att leka med och vi var tillsammans ven p fritiden.

***Familjen flyttade in till stan och d skrevs jag av skolinspektr Lennart

Levin in i Husensj skola i frken Ebba Strms klass fr dr var bara 32 elever i klassen.

Jag som gtt i en klass med tre elever! De frsta mnaderna i den nya skolan fick

jag ta i barnbespisningen, som var inrymd i en kllare. Fria skolmltider fanns, men de var till fr elever med lng skolvg, yrkesarbetande mor eller med lg familjeinkomst. Det var p mnga stt sknt att f ta i skolan och slippa cykla hem p lunchrasten. Man fick ju hela

rasten att leka p! I smskolan hade vi med oss en flaska mjlk och ett par smrgsar, som vi

t sittande p en lng bnk i korridoren. P rasterna bollade vi olika bollekar med

stor boll eller sm bollar. Vi hade olika serier och kunde bolla med upp till fem bollar. Vi hoppade hopprep, lekte ring- eller danslekar, spelade brnnboll, kastade kniv, bytte bok-

Skolflicka 1950. Jag var helt klar ver att jag skulle bli frken nr jag blev stor.

Min frsta lrare, Lilly Mnsson,

var en inspiratr och frebild.

22 23

mrken och var aktiva p alla mjliga stt. Pojkarna spelade mycket fotboll, men

det gjorde aldrig vi flickor.

Disciplinen var hrd och lrarna strnga. Eftersom man fick betyg ven i uppfrande och ordning gllde det att vara lydig och uppfra sig vl. Anmrk-ningar kunde skickas hem till strnga frldrar, som liksom lrarna kunde utdela bestraffningar.

***Efter sex r i folkskolan fortsatte jag skolgngen i Hgre allmnna

lroverket fr flickor i Hlsingborg, som den nuvarande Olympiasko-lan hette.

Pojkarna hade sitt lroverk, s jag gick i sju r tillsammans med endast flickor och tog studentexamen i maj 1962. Frn min folkskole-klass var jag den enda elev som tog studenten. Skolan hade terminsav-gift och det var hrd konkurrens om platserna.

Det var en mycket hrd men samtidigt trevlig skola och trots mnga lxor och minimal fritid trivdes jag mycket bra. Jag gjorde genom hela skoltiden sdana val som skulle jmna vgen mot en lrarutbildning och knde alltid, att detta var min rtta milj, hr ville jag vara.

***Efter lrarutbildning vid semi-nariet i Landskrona fick jag min

Realexamen 1959.

Studentexamen 1962.

22 23

frsta tjnst i Saxtorp, dr jag ocks fick en lrarbostad i anslutning till

mitt klassrum. I byggnaden inrymdes folkbibliotek, min skolsal, folkskollrarens

och folkskollrarinnans bostder i olika storlekar allt efter status. I dag finns inte denna byggnad

kvar.Efter ett och ett halvt rs tjnstgring fick

jag mnadsln och kunde kvittera ut 1155 kronor varje mnad! Hyran fr lgenheten p tv rum och kk uppgick till 110 kronor i mnaden och drogs av p lnen. Jag hade redan frn br-jan ftt uppgiften som bibliotekarie och blivit tillsynslrare. Det var jag som fick skta kontak-terna med centralskolan i Dsjebro.

Frsta jobbet. Jag landade vl i lrartjnsten i Saxtorp. Byggnaden var ett minne av folkskolans tidigare epoker. Tjnstebostad fr oss lrare fanns i skolhuset som ocks inrymde ortens folkbibliotek. Det blev min uppgift att vara bibliotekarie p tisdagskvllarna, 22 r gammal!

Nyklckt lrare 1964.

24 25

Jag trivdes med mitt arbete frn frsta stund. Eleverna var nio r gamla, rara och lugna barn som arbetade flitigt. Jag

behvde de tv frsta skolren aldrig hja rsten en enda gng! Skolans frndring skedde p sjuttiotalet, d auk-toriteter och respekt nrmast

blev fula ord. Det r synd, tycker jag fortfarande. Att det finns respekt

fr vuxna och kamrater gr ingen samvaro smre! Visst r mycket bttre i skolans vrld nu, men jag tror att alla mr

bttre av lugn, ro och disciplin. En bra inlrningsmilj betyder mycket!

*** Nr jag ngra r senare tjnstgjorde i Kalmar var det i en lsklass, det vill sga att eleverna behvde srskild trning i lsning. Senare arbe-tade jag i lsklinik, eleverna kom till ett srskilt rum och trnade olika lstekniker.

Efter flytt till land fick jag chansen att arbeta i en B-skola, en

skolform som nu inte finns kvar. Barnen undervisades i tv rskurser

i samma klassrum. Det fungerade mycket bra, d de ldre barnen kunde visa och hjlpa de yngre. Nutidens ldersblandade grupper bygger p samma princip.

Strax efter denna tid blev jag frordnad frn Lrarhgskolan i Kalmar och hade lrarkandidater i min klass. Det tyckte jag var oer-hrt stimulerande och skolarbetet var fortfarande roligt och den enda yrkesbana jag kunde tnka mig.

***Vstkusten lockade och det blev under femton r tjnstgring i Getinge skolan och Vallsskolan i Halmstad.

Efter en missktt frkylning drabbades jag av en mycket svr

Lsklassen i Kalmar. Hr fick

jag ocks

erfarenhet av att arbeta i lskli

nik.

24 25

tinnitus, som omjliggjorde arbete med s mnga ganska sm barn. Efter tv rs hgskolestudier blev jag som special- och talpedagog verksam i Haverdals rektorsomrde och vid Pedagogiskt Resurscentrum i Halmstad. S roligt och s jobbigt! Jag hade ju faktiskt ett handikapp och fick verkligen kmpa!

***Nr en hgstadieskola i Falkenberg behvde en specialpedagog skte jag tjnsten och fick den. Det var s stimulerande och roligt med de

ldre eleverna! Vi var tre lrare som arbetade i sm lokaler, dit elever med srskilda behov skte sig och fick hjlp och std med sitt skol-arbete. Hrliga, ibland bullriga och bngstyriga elever, men de flesta

minns jag som tonringar med stort behov av omsorg och trygghet. Jag tror att de upplevde att vi verkligen brydde oss om dem och ville att de skulle lyckas.

***Under mina sista lrarr hade jag frmnen att arbeta p Ordverk-staden vid Falkenbergs Gymnasieskola. Denna verksamhet r i frsta hand till fr elever med skrivsvrigheter/dyslexi och erbjuder trning med olika hjlpmedel och frsts std av de tv lrare, som hela tiden finns dr fr dem. Eleverna arbetar dr p sin fria tid och uppnr goda

resultat p sina inlmningsuppgifter. Det r en oerhrt bra verksam-het, som jag innerligt hoppas skall f finnas kvar!

Efter 45 rs lrartjnstgring med kompetens fr och erfarenhet av hela vrt skolsystem gick jag i pension.

Tnk, jag har tillbringat barndomen, ungdomen och vuxenlivet i skolans vrld och fr det mesta knt att det var dr jag ville vara! Jag knner mig verkligen lyckligt lottad!

Det var en frmn att f arbeta p Ordverkstaden/inlsningsservice p Falkenbergs Gymnasieskola. I arbets-laget: Jag, Solgerd Hulander, Gerd Almr, Susanne Petersson.

26 27

Min konstresa vid sidan avMin konstresa brjade en gng p en teckningstimme i sjtte klass fr Henning Holmers i Hebergs folkskola och ret var 1948. Jag fick lov

att anvnda hans mlargrejor, sedan han frgat mig om jag ville prva. Motivet var en bild av ett konstverk som Van Gogh hade mlat.

Intresset kade nr Holmers och jag var ute i det fria och mlade vid ett par tillfllen. Frst var det Blastugan och senare Hembygds-grden i Boberg, som vi mlade av. Drmed var jag fast.

Men det var inte s att jag slppte allt och satsade fullt p konsten. Det blev ngot jag gjorde p min fritid.

Under 50-talet deltog jag i ngra kvllskurser, bland annat fr Olle Lisper. Under 60-talet var det nog s att arbetet gick i frsta hand men visst tecknade och m-lade jag ocks nr tid gavs.

Bengt Johansson har jobbat i skogen, med trhantering och i slktens familjefretag.

Vid sidan av yrkeslivet har han odlat sina intressen fr att mla och skriva.

Ett kreativt fritidsintresse kan bli en livgivande rd trd genom tillvaron. Bengt berttar om hur han upptckte mleriet.

Konstresan brjar. Mitt liv som amatrmlare brjade i Hebergs folkskola. 1948. Jag var 13 r nr jag mlade den hr bilden.

26 27

Jag var med p en samlingsutstllning i Falkens Hus med tre verk precis i brjan av 70-talet. Mer n s var det inte nr det gllde att visa upp sig.

***1976 sg jag en annons om en mlarkurs i Nu-mana vid Adriatiska havet i Italien. Den pgick i tv veckor under dagtid i juli mnad.

Min fru och vr dotter Teresa som var tv och ett halvt r, skulle flja med. Jag hyrde en bungalow fr oss att bo i.

Lrare var Tore Hultcranz, utbildad i Otte Sklds mlarskola och p Konsthgskolan. Han var en utmrkt lrare och pedagog.

Efter varje dag fick vi kursdeltagare samlas

och visa upp vra alster och han hll en genomgng av dessa och fre-lste samtidigt i teknik och konst.

Tore Hultcranz sade aldrig Ta den eller den frgen! utan just i sitt stt att frmedla visade han p mjligheten att sjlv vlja.

Vid ett tillflle sade jag till honom nr han kom fram till mig dr jag stod och mlade: Jag tar en frg hr p paletten nu ungefr som lite p en hft.

Nej, sade han: Det har du inom dig, att just hitta en passande frg. Dr hjlpte han mig att inse ngot viktigt.

Hultcranz frgade ocks om jag var intresserad av att utbilda mig i al fresco, en teknik som innebr att man mlar direkt p p fuktig kalkputs. Och nr kalkputsen torkat gr det inte att ndra i mlningen.

Att ngon trodde p en och sg en mjlighet, var inget som jag var van vid. Sjlva frgan kom s pltsligt och det var ju inte ngot som jag tnkt p. Men minnet av det har jag kvar.

Tnk om jag hade prvat p att g en sdan kurs hemma i Sverige!

Numana

Rom

28 29

Det var en mycket varm sommar. Vi badade i Adriatiska havet. Sjlva Numana var en liten stad dr p sluttningen ner till havet

avdelad med en vre och en nedre del. Mellan dessa delar gick en avsatstrappa. I den hade vi kursdeltagare en utstllning.

En dag kom Hultcranz och Springfeldt, det var han som ordnade sjlva konstresan, hem till oss i bungalowen. De frgade om jag ville vara med p en konsttvling med ett verk. Det lt spnnande.

Tvlingen skulle g av stapeln i ett nybyggt hotell en vecka se-nare, nr kursen var slut och vi hade kt hem. Det hade varit ngot att f uppleva. Tyvrr var jag inte tillrckligt alert och ordnade med att vi, familjen, kunde stanna kvar till detta, om man nu tittar i backspeglen. Men tro det eller ej s blev min tavla prisbelnt.

Priset var ett musikinstrument, en elektrisk historia som liknade en synt. Den kom dock inte till sin rtt, d jag inte kan spela instru-ment. Och tavlan behll de, ty s var regeln om ett konstverk premie-rades. S nu finns det en tavla av mig i Italien.

Tyvrr har jag ingen bild av den. Jag skulle grna vilja se den igen.

***Mlarkursen i Italien gav intryck och att f vara med i en sdan krea-tiv milj. Det har varit ett fint minne.

Hemma i Sverige var allt som vanligt igen. Men jag mlade nr tid gavs p fritiden och det betydde mycket fr mig att skapa. Jag hade en kreativ period d.

1997 var jag arbetsls och d passade jag p att gna tid t att teckna. Visserligen hade jag tecknat i hela mitt liv, men nu ville jag se hur lngt jag kunde g i att uttrycka mig med grafit. Det var frmst

d schatteringarna som grafiten medgav som jag ville jobba med. Det

kndes som om jag kom upp p en niv som jag inte kunnat klarat tidigare. Jag prvade ocks ett annat teckningsfrfarande, nmligen att anvnda frgpennor. Frgen betyder mycket fr mig. Denna teknik har inte samma status som olja och akvarell. Det tycker jag r synd.

28 29

Att mla med akvarell ligger inte fr mig, d jag grna vill kunna gra ndringar i verket.

Jag har haft fyra utstllningar, en hemma i frsamlingsgrden i Skrea, en i Hammar utanfr Karlstad tillsammans med vnnen Tord Segerdahl samt tv i Falkenberg, p biblioteket och i Stadshuskuben.

Information. En oljemlning med denna titel och tema. Mnniskan har anvnt olika metoder fr att verfra och bevara budskap till andra mnniskor och kommande generationer. Frn grottmlningarna till datorn med dess ettor och nollor. Tavlan mlade jag 1980 och tillhr Tord Segerdahl.

30 31

Att skriva r ett annat stt att vara kreativ. Hr r tv sm texter dr jag skrivit ner funderingar kring det vi har omkring oss.

RummetNgon gng kan man komma in i ett rum dr uttrycket att tiden sttt stilla tycks glla. Det innebr vl i frsta hand att inte ngot har frndrats dr under rens gng.

Nr man trder in i det r det inte bara en syn fr sgen utan ocks hela ens jag kan fyllas med olika intryck. Drren, som jag ppnade, jmrade sig med sina osmorda gngjrn och klagosngen fortsatte med de knarrande golvtiljorna fastn de hemvvda trasmat-torna gjorde allt vad de kunde fr att dmpa oljuden, nr jag gick ver dem. S str jag dr mitt i rummet och andas in en doft som r inte s ltt frklara. Man fr nstan smaka med tungan ocks. Ja, gammalt, men inte unket, kan det knnas.

Det rder en stillhet, som bara kan finnas i sdana rum. Fr en

jktad nutidsmnniska kan en vistelse dr knnas svr. Sedan gr jag runt i rummet och tar p de olika sakerna som finns hr. De kan kn-nas mjuka, lena, hrda och strva. Det finns ett slags yta hr som bara

tiden som gtt kan prgla. Visserligen r inte interiren utsatt fr vder och vind men nd blir det ett slags inre patina ver fremlen, vilket man ltt kan ana. Nu talar jag inte om damm, fr sdana rum fejas med en varsam hand, kan man tnka.

Att ge sig tid och stta sig ner och fundera p vilka mnniskor som vistats hr och liksom avlyssna vad de olika fremlen har att bertta om glada eller sorgliga stunder, skulle vara givande fr envar som r intresserad av frhllandet, mnniska och hennes rum.

Det blir ett slags kontinuitet ver dessa mten i samma rum, vilka kan liknas vid en teater dr mnniskorna upptrder p samma scen och att ett sdant rum stter sin prgel p det frhllandet med sina olika intryck. Rummet har huvudrollen och mnniskorna fr birollen. Tillggas kan att ett sdant rum r nog inte s vanligt. Men i diktens vrld r allt mjligt.

30 31

Havets operafrestllningHavet r fascinerande p mnga stt. Det var en gng en av frut-sttningarna fr att liv skulle uppst hr p jorden. Det har satt sin prgling utan vatten inget liv.

Havet tcker tv tredjedelar av jordytan och bildar vattenomr-den som omger jordens kontinenter. De strsta av dessa omrden r Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Sjlv bor jag vid ett litet vattenomrde som kallas Kattegatt.

Men nu hade jag inte tnkt att frdjupa mig i mnet hav fr att ge en teknisk frklaring av vad det r utan mer fr att bertta hur jag upplever och ser p havet: som ett levande vsen.

Tnk er en sommardag nr havet ligger dr och glittrar under solen och strcker ut sig runt hela viken s frnjsamt och kluckar beltet mot stranden. D sker vi mnniskor oss ut till badstrnderna fr att lta oss bli omfamnade och smekta av de sm vgorna. Det r en njutning och vi blir s barnsligt frtjusta nr vi doppar oss. Ja, det strker oss verkligen till kropp och sjl.

Men vi sker oss ocks hit under andra delar av ret fr att knna havets nrhet och f upplevelser av olika slag i denna tidlsa avskala-

Hemmavid. Motiv frn Ringsegrd utanfr Falkenberg. Teknik: Frgpennor.

32 33

de milj av strand, hav och himmel. Vi fngslas av den vattenyta som aldrig r stilla som en nypljd ker med sina vglika tiltor.

Nej, det r ngot annat som tilldrar sig hr, d naturens urelement visar upp sig i olika scenerier, dr intensiteten hos ljuset och vinden re-gisserar dessa. I denna opera har havet huvudrollen i de olika akterna.

I andra akten, nr ljuset regisserar, fr vi ta del av denna som en solnedgng, d solen frgstter himlen i starka frger och reflekterar

den smvgiga vattenytan med gult krusat band innan den frsvin-ner under horisonten och lter dagen sakta tona bort i ett tilltagande mrker.

Under augustimnens sken blir vattenytan silvrig och gr natten magisk.

Solnedgng. Teknik: frgpennor.

32 33

I den senare delen av operan ndrar ytan karaktr d vinden spelar med hela sitt register till storm- och orkanstyrka. Dr ser vi ett vredgat hav med sina stora vgor och vita kammar som vltrar sig mot land och ursinnigt skljer hela stranden gng p gng eller kastar sig

mot klipporna i stora vattenkaskader till en musik i moll och dishar-moni.

I sista akten rder det vinter dr naturens krafter frsker tmja detta hav att frysa till is, men det mste till strng kyla en lngre tid och i varje fall blir det bara en liten bit ut frn land.

Havets vatten lter sig inte tmjas s ltt. Det ser man p den skrovliga isytan. Havet krymper ihop till ett band och r helt avvisan-de fr att gruva p ngot under de islika tonerna.

Nr man ser den rdfrusna solen mot den isbl himlen snka sig ner mot det blsvarta havet, d r frestllningen slut.

Vinter vid havet. Teknik: frgpennor.

34 35

Livet som au pairJag drmde ganska tidigt om att lra mig sprk och resa ut i vrlden.

Ibland p sndagarna bad jag pappa att vi skulle kra till Tors-landa, vi ntrade hans vespa, tuffade ut och dr jag gick och tittade

p flygplanen som landade och startade. Hgtalarens utrop om sista

kallelsen att g till utgngen och alla avgngs- och ankomsttavlor som visade plaster runt om i vrlden.

Frsta gngen jag sjlv flg

var frn London till Gteborg p hsten 1964. Planet var fyllt av affrsmn och s jag, en 18-rig

flicka som frutom bagage endast

hade ngra engelska pennies kvar efter att ha spenderat de sista pengarna p en limpa cigaretter.

Pappa mtte upp p Torslan-da denna gng med en ganska ny-inkpt bil, en grn Ford Cortina.

Jag hade allts valt att ka som au pair till England och i augusti 1963 nr jag precis hade fyllt 17 r stod jag p Svenska

Ingela Smedius fddes strax efter andra vrldskriget och var tonring p 60talet. Fr henne, liksom fr mnga andra ungdomar blev au pairjobb en nyckel ut i vrlden. Ingela har som vuxen bland annat jobbat i resebranschen och haft en internationell inriktning. Att ge sig utanfr Sveriges grnser lockade och gav mersmak.

Au pair

r franska och betyder ungefr till lika vrde.

Utlndska ungdomar kan mot fritt uppehlle och viss ln fr barnpassning och hushllsarbete bo i en inhemsk familj och lra sig sprk och kultur.

Platserna frmedlas ofta av agenturer men ven via privata kontakter.

ldersgrnser och andra bestmmelser kring au pair-arbete varierar med vrldsdel och land.

34 35

Lloyds frja och blev avvinkad av pappa och min bstis Majlis.Nr vi hade kommit utanfr tremilsgrnsen, vem befann sig

pltsligt i en barstol bestllandes en Gin fizz och ett paket Minden?

Jag varken drack eller rkte men hr gllde det att knna sig vuxen och fri: Hej vrlden nu kommer jag!!!

EnglandMitt r i England gav mig mnga intryck dr bara min engelska familj skulle behva ett eget kapitel. Familjen bestod av Viktoria, 28 r, Nigel, 34 r, och barnen Paul, 6, Hugo, 4 och Matthew, 8 mnader. Viktoria blev sedermera en bermd engelsk biogra-fifrfattare och vice ordfrande fr Pen-klubben. De

trffades nr hon lste sprk i Oxford och Nigel var

hennes lrare. De rymde och gifte sig eftersom Vik-torias familj inte ansg att det var comme il faut, med Nigel som man till deras dotter.

Vikorias far, Lord Seebohn, hade titeln baron och mamman Lady. Drav rver barnen titeln The Honorable.

***Vid ett tillflle beskte vi Lady Seebohn, dr barnen och jag installera-des och nr barnen var lagda skulle Lady Seebohn och jag ta middag. Frst skulle den lagas. Det mesta var gjort p frhand av tjnstefolket, som denna kvll var ledigt, men ssen var inte gjord och jag blev till-frgad om jag kunde gra den. Lady Seebohn hade inte riktigt kommit in i matlagningsrutinerna.

Nvl, jag gjorde ssen och innan middagen var klar blev Ingela, drygt 17 r, tillfrgad om hon ville ha en drink fre maten. S klart, sa jag, vi drack, t middag och konverserade. Vldigt trevligt!

Familjen Glendinning var en intellektuell och spirituell familj som

London

Southampton

36 37

inkluderade mig i det mesta. Nigel var ju frutom professor i spanska dessutom expert p den spanske konstnren Goya s skulle det hngas tavlor p universitetet var vi alla med och ven jag blev tillfrgad om hur jag tyckte hngningarna skulle vara. Gick diskmaskinen snder hemma s diskade vi varsin kvll. Hr var det 60-tal med vnster- inriktning p ett bra stt!

***Intrycket av landet fick jag vid infarten med tget frn frjelget och

det blev att allt var svart, nedsotat med kol, fattigt och ganska elndigt. I dag r det vl en av de mer fashionabla delarna av London.

Min brevvn Pat som jag vann i femte klass fr bsta engelsk-

skrivning mtte mig p stationen och hjlpte mig att byta till nsta

station d jag skulle vidare till Bognor Regis som ligger i sdra Eng-land cirka 1,5 timmes bilresa ster om Southampton dr jag skulle bo med min familj. Ju mer jag nrmade mig slutdestinationen desto fler

sm radhus sg jag dr varje drr var mlad i olika kulrta frger som rosa, ljusgrnt, gult, ljusbltt. S mitt frsta intryck frbyttes till ett ljusare och lttare.

***Vl framme i Bognor mttes jag av Nigels frldrar samt de tv ldsta pojkarna Paul och Hugo. Babyn Matthew var kvar i Southampton hos stderskan Dorothys familj.

Hemkomna till huset fick jag lgga mig en stund och vila med

en elektrisk filt (!), ngot som jag aldrig hade sett men kom ihg lite

frn bcker jag lst. Dremot visste jag ju inte att den skulle stngas av innan man la sig och drfr vaknade jag upp ngot groggy. Detta kom att hnda en hel del gnger under mitt r i England. Sov man en hel natt med filten i full fart s mdde man lite ltt illa p morgonen. D

och d lste man i tidningen att ngon hade dtt av att de glmt sl av elfilten!

Nr Vicky och Nigel kom tillbaka frn sin resa till USA hmtades

36 37

barnen och jag fr att ka hem till Southampton. I bilen frgade Vicky om jag ville ha en cigarett och jag som ju inte rkte, tackade naturligt-vis ja och dr och d brjade jag rka.

***Mitt liv i England brjade med att jag anmlde mig till ett antal kurser, som maskinskrivning, stenografi och engelska. I Sverige hade jag lst

Melins stenografi och i England anvnde man Pitmans shorthand i

praktiken ett nytt sprk som tillsammans med ett engelskt tangentbord p skrivmaskinen inte innebar uppehllande av gamla kunskaper utan istllet helt nya som inte kndes helt motiverande. Jag hll ut en termin funderande p vad jag skulle med dessa kunskaper till hemma i Sverige samtidigt som njeslivet tog verhand med bland annat pubrundor dr vi damer drack Shandy, en blandning av l och sock-erdricka och Babychamp , smflaskor med vitt bubbelvin.

Jag blev medlem i The British Council dr mnga bde utlndska och engelska studenter var medlemmar. The British Council is the UKs international organization for educational opportunities and cultural relations. Dr trffade jag bland andra flera spanska au pair-flickor varav en som flera r senare bjd in mig att komma till henne i Spanien och

lra mig spanska. ***

Jag var livligt uppvaktad av pojkar frn svl England som Indien, Pakistan, Libanon med flera lnder.

Bland alla roliga minnen var en inbjudan till universitetets rliga bal av en av gossarna. Kldsel: frack och balklnning. Snt fanns ju inte precis i min garderob men d fick jag genast lna av Vicky.

Jag hll ju p Tommy Steele nr man skulle vlja Tommy eller Elvis i slutet av 50-talet. Alla coola killar hll p Elvis medan de flesta

mindre coola flickor hll p Tommy och nu skulle jag f se honom i

verkligheten. En av herrarna bjd mig upp till London fr att se musi-calen Half a sixpence dr Tommy Steele hade huvudrollen.

Jag verstes av blombuketter. Under en tid dekorerade vi hela

38 39

huset med dessa. Ingen av dessa kavaljerer lyckades dock fnga mitt hjrta utan det blev en engelsman vid namn Brian.

S smningom var det dags fr hemresan. Innan dess skrev jag i ett av breven hem bland annat: Majlis ska ha barn och jag mste ocks bertta ngot om mig sjlv ocks jag har brjat rka. Jag fick hra senare att en lttnadens suck drog ver hemmet nr frldrarna lste den sista meningen!

SchweizEfter ngra r hemma drog det ter i res- och sprklusten. Franska ville jag lra mig s valet fll p att ska en au pair-familj i Frank-rike. Slumpmssigt blev det istllet Schweiz eftersom pappas barndomskamrats systerdot-ter som var gift med en amerikansk diplomat nskade en au pair.

Jag anlnde till Genve en kvll i juni. Familjen jag skulle bo hos bestod av mamma, som var svensk, pappa som var amerikan, och tv sm barn samt en hund!

Mina uppgifter hr bestod i att passa barnen, gra frukost, stda, stryka och vid disken lyssna till och rtta herrn i huset som ville lra sig svenska! Ingen frans-ka talades och det tyckte jag var det strsta proble-met. Efter att ha blivit ensam kvar som hundvakt t den irlndska settern Barry nr familjen kte till Sverige i en mnad valde jag att vid deras terkomst meddela att jag skulle byta familj.

Under tiden hade jag dels trffat Lesley frn Eng-land, som ocks jobbade som au pair (vi har fortfarande kontakt) och dels en schweizare som presenterade mig fr bekanta som grna ville ha en au pair.

Schweiz r indelat i fyra sprkomrden: tyska, franska, italienska

Genve

Bern Zrich

Jag och irlndska

settern Barry. Han

kunde inte heller lra

mig ngon franska.

38 39

och rtoromanska. Familjen Picco repre-senterade tv av dem, Madame Picco frn den tyska och Monsieur Serge frn den italienska delen. Flickorna, Macha, 6 r, Natalie, 4 r, och Fijona, 6 mnader, var fdda i franska Genve och sprket man talade i familjen var franska.

Vi bodde p landet strax utanfr Genve p en egendom som bestod av ett slott Chateau de Vessy, dr garen med familj bodde och ett sepa-rat hus i tv vningar med plats fr tv familjer dr familjen Picco hyrde nedervningen.

***Jag kte buss och/eller liftade ofta in till stan dr jag bland annat lste franska tv gnger i veckan. Att flera stora internationella organisatio-ner hade/har sitt huvudste i Geneve mrktes p den internationella pu-blik som alltid rrde sig. Att det var en rik stad och att pengar hade stort inflytande mrktes p alla flotta bilar,

affrer, hotell och mnniskor. Om det

fanns ngon fattigdom s var den vl dold!

Utver att jag var au pair umgicks Madame Picco och jag ibland ven kvllstid. Hon var ofta ensam hemma d Monsieur Serge arbe-tade mycket kvllar och sena ntter. Vi gick dessutom ut ibland och bland annat var vi p maskerad p Club 58!

***Genve ligger vid Genvesjn med alper runt omkring och nr jag hade ledigt p sndagar kte vi ibland upp till nrliggande

Maskerad p Club 58 med Madame Picco. Jag till hger.

Huset som familjen bodde i hrde

till slottet Chateau de Vessy.

40 41

Samoen dr jag prvade p slalom fr frsta gngen.

Man fste pjxorna bde i tn och hlen p skidan och lindade en rem runt vaden inte s vldigt skert eller riskfritt!

Senare nr jag knde mig lite mer hemma p slalom kte vi till Chamonix som var ett lite mer utbyggt stlle med fler backar

och lite mer fashionabelt med damer som inte kte skidor utan promenerade omkring med sina pudlar!

Jag lrde mig att ta sniglar, maskrossallad, ostfondue. Dricka whisky (obs! endast Ballantines), och smaka goda viner.

***Nr jag fyllde 21 r skulle detta firas med att g p Casino de Devonne

i Frankrike. Jag hade en gng tidigare blivit insmugglad p ett mindre casino men eftersom jag nu uppntt 21 rs grns fr ett lagligt besk ville jag g. Minns att vakten nd tvekade och tyckte att ung made-moiselle skulle freta sig ngot trevligare. Men jag insisterade och var ju faktiskt 21 r s in gick vi.

Besket gav dock inget varaktigt intryck, jag blev ju inte ens miljonr!

Jag minns att jag lyssnade p radion 3 september 1967 nr hger-trafiken infrdes i Sverige och funderade p hur allt sg ut drhemma.

Spanienter hemma i Sverige och efter ngra r av arbete varvat med studier mste jag rra p mig igen. Jag fick brev ifrn min spanska vninna

Garbine (som jag trffade i England). Hon undrande om jag inte skulle

lra mig spanska som jag hade pratat om under tiden i England. Sagt och gjort jag tog mitt gepck och reste till Santurce i september 1970.

Santurce r en hamnstad som ligger 18 km utanfr Bilbao i regio-nen Baskien i norra Spanien. Garbi mtte mig och jag blev inkvarterad

Skidorten Samoen blev platsen fr min slalompremir.

40 41

i hennes rum. Mamma, pappa, tre brder och farmor bodde ocks i lgenheten men det var gott om plats.

***Jag skrev in mig fr att lsa spanska p Univer-sidad de Deusto dr vi hade lektioner varje dag mellan 15.00 och 17.00. Jag fick hyra in mig i en

lgenhet p stan som delades med tv spanjorskor, Pili och MaryPaz, samt en fransyska, Christine.

Lgenheten bestod av tre rum, kk och badrum. garfamiljen bodde ovanp och kunde p s stt hlla koll p oss hyresgster...

Min rumskamrat, en av spanjorskorna, arbetade som frskol lrare och brjade sitt arbete 08.00 p morgonen. Jag startade lite senare p dagen och lg ofta och lste p kvllarna. Fr att inte

stra hennes smn virade jag drfr en svart kjol runt vr gemensamma lslampa placerad mellan vra sngar.

Min lsstllning blev ju lite sned d jag bara hade en liten glipa att f ljus ifrn! Det r med andra ord helt klart MaryPazs fel att jag r lite sned i kroppen, har ftt ont i rygg och nacke och dessutom r vldigt nrsynt ; -(

***Det gick proppar vldigt ofta och proppskpet fanns p vggen ovanfr min sng s p den balanserade vi

ganska ofta fr att byta dessa.Vi fick en saftig elrkning och tgade alla fyra upp till fretaget

fr att klaga, men tyvrr var den hga summan korrekt. Vintertid var det ruggigt kallt och det fanns enbart sm brbara element fr att vrma oss och dessa drog tydligen kopist mycket el.

Pili, jag och Christine. Den

fjrde tjejen var MariPaz, min

rumskompis. Det gick bra

att dela lgenhet. Vi kom bra

verens.

Bilbao

Santurce

42 43

En annan kuriosa var rasslet som hrdes nr man tnde ljuset i kket. Kackerlackorna frsvann dock fortare n man hann reagera nr ljuset kom p.

***Genom Garbi som jobbade p IBM fick jag jobb som engelsklrare p

ett privat fretag som utbildade personalen. Mina elever p skolan varierade frn att vara en enda privatelev

till barngrupper frn fem rs lder, tonringar, blandade vuxna grup-per och en intensivkurs fr affrsmn.

Min affrsgrupp bestod av mn i olika chefsstllningar som skulle

ha en tta veckors intensivkurs i engelska dr mitt ansvar och del av kursen var engelsk konversation. Det fanns ju inte en lrobok i detta mne s jag lste tidningar na och tnkte under promenaden till skolan varje morgon p vad vi skulle prata om.

En dag fick jag fr mig att ta upp kvinnans fria period som just

hade omdebatterats i tidningen, pven hade uttalat sig och s vidare. Spanien var (r) ett katolskt land, Franco styrde, man

p r a t a d e inte s dr v l d i g t mycket om just detta mne s det blev frst vldigt tyst men sen brjade en efter en att tycka till och

det blev en riktigt rykande diskussion dr mnga fick bta och lgga

pengar i vr lda. Vi hade allts bestmt frn brjan att enbart engelska skulle talas och sa man ngot p spanska fick man bta. Summan som,

inom parantes, blev ganska stor, skulle vi anvnda till en avslutnings-fest.

Jag var varken engelsk eller lrare. Visserligen var det skolans ansvar men det var ju jag som stod dr framfr dessa kursdeltagare s jag kmpade mycket fr att leverera och har nog aldrig vare sig talat, skrivit eller behandlat engelska och engelsk grammatik s bra som d.

Engelska var inte ett obligatoriskt mne i spanska skolor vid denna tid och drfr var behovet stort och snart gick ryktet att jag fanns, s frutom skolan tog jag privatelever som jag undervisade i deras hem. En av dessa elever t lunch med slkten hos farmor varje

42 43

vecka och eftersom hennes lgenhet lg i centrum passade det att jag kom dit och hll lektion med sonsonen, en ung man i min lder!

Det gick till s att jag ringde p drren, en husa ppnade och vlkomnade Senorita la profesora, jag blev visad in till ett rum och bjds p ngon frfriskning i vntan p att Jos blev klar med lunchen. Varje gng var det ocks ngon ny slkting som hade rende in fr att hmta ngot allt fr att ta en titt p frken lrarinnan.

***Spanien styrdes alltjmt av Franco regimen. Under tiden jag bodde i Bilbao 19701971 var det stndig jakt p ETA-medlemmar av Guardia

Civil. Sg man en tricornio, en speciell uniformshatt, d borde man hlla sig lngt drifrn.

Jag som naiv svensk tyckte samtidigt att det var lite spnnande. I Sverige strejkade militren vid denna tid vilket stod i spanska

tidningar och jag minns att min professor vid universitetet frgade mig hur det kunde vara mjligt. Fick verkligen Sveriges militr strejka?

Trots allt gick ju livet sin gilla gng fr oss som inte var inblan-dade och det var snarare hankatternas jamande i mars och rttornas

snabba springande p vr inner-grd som strde oss mest.

Jag kte hem i juni, med tg och fyra resvskor som jag inte hade rd att polletera.

***Efter att jag arbetat i Gteborg ett tag drog det sedan i restarmen igen, men denna gng ville jag testa att flytta inom Sverige.

Det blev Skne och frsta anhalt Malm men det r en helt

annan historia!

Franco och ETA

Francisco Franco (18921975) var Spaniens statschef och dikta-tor frn 1939 till sin dd 1975.

Francoregimen frde en repressiv politik mot den bas-kiska minoriteten vilket fick en mot reaktion i den socialistiska sjlvstndighetsrrelsen ETA som grundades 1959.

Guardia Civil var en spansk polisstyrka med bde militra och civila funktioner.

44 45

Barndom i skuggan av krigetEn av mina bsta vnner nr jag vxte upp hette Max och han var en vit hst.

Vi hade andra djur ocks, dr p grden Torsng i Karl Gustavs frsamling, bde hstar, kor, grisar och hns, men Max var en av de dr riktiga personligheterna som man aldrig glmmer. Han var sex r nr jag fddes 1938.

Ngon stamtavla hade han inte. Pappa hade kpt honom fr 500 kronor p en marknad i Skllared. Han var inte kta

vara det var visst fyra olika raser i honom, bland annat islandshst. Han var rtt liten men vldigt stark och otroligt duktig p att arbeta i skogen. Max eller Grllen, som vi ocks kal-lade honom, hittade alltid bsta vgen genom terrngen, ven nr det var mycket sn, mycket bttre n vi mnniskor.

Ja, det var en klok hst som mnga frund-rade sig ver. Han undvek att g i vattenplar och dr det var lerigt, han hittade vgen och han gil-

lade skummjlk. Stllde vi en hink med skummjlk p grdsplanen passade han p nr vi tittade bort fr att g ut och slurpa i sig och

sen gick han in i sin spilta igen och sg oskyldig ut.

Anders Gustavsson r jmnrig med andra vrldskriget. I byn Karl Gustav, nordost om Varberg, mrktes kriget av fr bde mnniskor och djur.

Anders berttar grna och helst muntligt. Han samarbetar med anhriga s att minnena kommer p prnt.

Den hr texten har cirkelledaren skivit ned.

Hsten Max, klok som en mnniska.

44 45

Jag pratade med honom och det var som om han frstod vad man sa. Han skakade p huvudet nr han menade nej.

P gamla dar fick han ett nytt

hem nr vi byggde en ny lagrd och vi tnkte d att detta djur som haft samma plats i samma lagrd i hela sitt liv skulle g till den gamla byggna-den av gammal vana. Men nej, Max fattade genast att han nu hrde hemma i den nya ljusa rena byggnaden och gick dit lika sjlvmant som han alltid gtt till sin gamla spilta. Vi hade en annan hst ocks vid den tiden, Molly, men hon ville alltid g till den gamla byggnaden. Hon frstod inte det dr med att hon hade flyttat och nu bodde p ett nytt

stlle.

***Max, liksom mnga andra i vr hemby Karl Gustav, mrkte av kriget inp vardagen. Mel-lan 1940 och 1945 fick han slita hrt eftersom

farsan blev beordrad tvngsavverkning i sko-gen. Tusen meter virke om ret skulle kronan ha. Vi fick sklart betalt men virket skulle ju

fram utver allt annat arbete p grden. Min far, farbror Albert och Max arbetade tillsam-mans i skogen, det var strnga vintrar med mycket sn och ett hrt slit.

Krigsren prglade barndomen p olika stt. ven om vi aldrig led nd eller var rdda s mrkte vi barn att det hnde saker i vrlden. Jag hrde Hitlers hemska rst i

radioapparaten som stod p en hylla i kket. Och jag minns hur min farbror Albert argt stngde av skrllandet och sa ngot om att den dr dren kan man ju inte lyssna p.

Mor Elisabet, fdd Anders-

son, far Gustav Johansson

och jag 1938.

Det var hrda arbetsdagar fr bde folk och hstar under kriget.

46 47

Jag fick en lillasyster men lilla Anna Margareta dog nr hon var

elva mnader. D var jag fyra r. Jag minns begravningsdagen. Inte fr att jag var med p begravningen fr det var jag inte, utan fr att grannflickan Margareta kom ver och passade mig nr de andra kte

till kyrkan. Hon och jag klippte ut bilder och bokmrken som vi sedan klistrade upp p papper med ett klister som vi gjorde av vetemjl och vatten. Det mste ha gjort starkt intryck p mig, det dr klistrandet, fr det r ett mycket tydligt minne.

Min lillasyster hade inte varit frisk men jag vet inte riktigt vad det var som fattades. Min mor var stark, jag tror att hon tog det bttre n far som var mer knslosam, men jag vet inte riktigt hur de knde. Man

Ljudliga minnen. I den hr gamla radion hrde jag Hitler vrla under andra vrldskriget och jag hrde Sven Jerring rapportera nr Gunnar Gren gjorde straffml mot Jugoslavien i OS-finalen i London 1948. Det gr fortfarande att f ljud i den men den r pensionerad och str undanstlld i kllaren.

46 47

pratade inte mycket om sorg och saknad. Livet och arbetet fortsatte som tidigare. Liksom kriget.

***Mina frldrar hade varit 42 r redan nr jag fddes och ngra fler

syskon blev det inte.Jag var allts ensambarn men jag var inte ensam. Jag hade fullt av

lekkamrater omkring mig. Min bsta vn Ove och hans storebror Johnny, grannarnas sex ungar, sommarbarn, klasskamrater, ja det fanns alltid ngon att leka med efter-som det var fullt av barn i grdarna.

Och vi lekte s klart vrldskrig. En av affrsmnnen i trakten slngde

ibland trasiga saker i en mosse och dem fiskade vi upp och byggde befstningar

som frestllde de olika lnderna. Nr vi hade raserat varandras fint uppbyggda

Sovjet, Tyskland, England och Europa blev det eld upphr! och s byggde vi upp allt igen och brjade om.

Johnny som var lite ldre bestmde ofta. En lek som han hittade p var vapenaffr. Vi tog brder och sgade till s att de sg ut som

gevr och andra vapen. Och sen kom Johnny och var Sovjet och kpte allihop.

Johnny kunde ocks f fr sig att vi skulle leka virkesuppkpare. Vi samlade pinnar och lade i lika fina staplar som virket som vra pap-por och andra skogskarlar hade placerat vid vgkanten efter vinterns avverkningar. Det var alltid Johnny som var virkesuppkpare. Han hade en gammal plnbok med papperslappar i som frestllde pengar och den smllde han i handflatan som han sett uppkparna gra vid

affrsuppgrelserna.

Jag var ensambarn men hade gott om lekkamra-ter. Hr r jag till vnster tillsammans med ngra av grannbarnen.

48 49

I augusti 1945 tog kriget slut och jag brjade skolan i Karl Gustav-skolan. Frsta skoldagen den 20 augusti tnde frken ett ljus fr freden och s sjng vi en sng medan hon spelade tramporgel. Vi frstod att det hr med freden var ngot historiskt.

Det fanns tre skolor i Karl Gustav p den tiden. Gamla skolan i Karl Gustav det huset r nu cykelverkstad var smskola fr klass

ett och tv. Trean och fyran gick man i Brunaboskolan (huset finns

kvar och r nu sommarstuga) och Folkskolan hade de strre eleverna upp till sjunde klass.

I trean fick vi en riktigt bra lrarinna. Hon hette Therese Bertilsson

och hon var stenhrd men snll. Egentligen var hon pensionerad men hon tjnstgjorde i alla fall under ngra r.

Det var inget busliv p hennes lektioner, hon sg till att vi lrde oss det vi skulle och vi hade respekt fr henne.

P rasterna kunde hon st i ml nr vi spelade fotboll. Och hon var rttvis. Om ena laget hade haft henne som mlvakt en gng var det andra lagets tur nsta gng. Ja, hon var en riktigt bra lrare hade jag

haft henne under alla mina skolr hade jag blivit ordentligt utbildad, det r jag sker p.

***Vi spelade fotboll hemmavid ocks. Farsan hjlpte oss att tillverka ml som vi stllde upp p en betesvall nra vrt hus. Det fanns gott om sgverk i trakten s vi hade fri tillgng p sgspn att rita upp linjerna med. Vi var olika lag ur allsvenskan nr vi spelade. Jag var alltid Norr-kping fr dr spelade Gunnar Nordahl.

En annan idol var Erik Nilsson i MFF men nr Malm FF spelade mot IFK Norrkping d hll jag p Norrkping Nordahl var bst!

Sjlv spelade jag i Karl Gustav BK. Vi spelade som hgst i division fem. Jag har ocks varit med och byggt idrottsplatsen, Nya Torsvalla, i Karl Gustav p 60-talet. Hela freningen var med och hjlpte till. Jag kan tnka p det i dag nr ungdomarna spelar fotboll dr nu, att det r tack vare oss de har en idrottsplats.

48 49

Jag har alltid varit mycket stark och det var jag ven som barn. Jag ville vara med min far och hjlpa till med arbetet p grden och i skogen. Jag blev kvar i skogen i hela mitt yrkesliv. Nr jag lmnade fastigheten i Karl Gustav jobbade jag fr Sdra Skogsgarna.

S nr jag var ung var jag helt inriktad p att arbeta och hugga i och jag jobbade med min far och morbror Vilhelm, i mnga r och

med hsten Max sklart. Vr andra hst, Molly, var varmblod och henne kunde man rida p. Min kamrat Ove var duktig ryttare och han lrde mig.

***Mollys liv slutade tragiskt. Hon var med min morbror i skogen och gick ner sig i en mosse. Morbror slog larm ute vid vgen och jag rusade dit. Jag glmmer aldrig hur hon gnggade till nr hon fick se mig. Huvudet och halsen

stack upp men hon hade sjunkit fr djupt, jag lyckades inte f upp henne ur mossen. Hon fick ndslaktas p plats. Under lng tid efter

det vgrade sedan Max att g nra det stllet. Nr hsten dr blir det sorg, nstan som efter en mnniska. Max

blev gammal han var 30 r nr han fick avlivas p grund av cancer

den 16 september 1962. Jag var p ett kalas p kvl-len men satt bara och tnkte p hsten.

Han hade haft ett lngt och bra liv med lt-tare tjnstgring mot slutet. Han hade blivit vl behandlad ven om han ftt jobba hrt i sin krafts dagar men jag saknade honom. Det var ett

vldigt speciellt djur och vi hade vldigt speciell kontakt.

Berttat fr Eva Bergengren

Min arbetsmilj.

Mina arbetskamrater.

50 51

Barndomen p TngaJag fddes den 15 juli 1942 klockan 15.40.

Varfr jag blev dpt till Siv vet jag inte, men i dag r jag stolt ver att ha namnsdag p Internationella kvinnodagen, den 8 mars. Andra-namnet lr jag ha ftt fr att pappa kanske hade hoppats att f en son, och d var Berit det nrmaste Bertil man kunde komma p!

Min mamma var Lilly (f 1912, hette Larsson som flicka och kom

frn Stenastorp i Vinberg) och min pappa Bertil (f 1913 p grden Grue bck i Stafsinge). Jag har tv ldre systrar, Barbro (f 1935) och Margit (f 1937).

Pappa lg inkallad nr jag fddes, s det var min morbror Ville (Vilhelm) som krde min mamma till BB i Varberg nr det var s dags. Att det blev Varberg, berttade mamma senare fr mig, berodde p att det gick ngon epidemi p lasarettet i Falkenberg. Ett lite snpligt resultat av detta r att jag under alla r i mina pass ftt dokumenterat att jag r fdd i Varberg, trots att jag aldrig bott dr!

Ett trevligt minne frn mina frsta dagar r det telegram som min pappas logementskamrater skickade frn Hrby 1 augusti.

Siv Qvarfordh fick uppmaningen av sin son fr ngra r sedan: Snart r det vl dags att du skriver ner ditt liv! Det blev startpunkten p en resa tillbaka i minnet.

Som slktforskare r Siv ocks vl medveten om hur vrdefullt det kan vara med personliga minnesbilder.

Vra liv blir ocks historia!

50 51

Andra vrldskriget pgick fr fullt runt omkring oss. Jag har googlat fram ngra hndelser frn den 15 juli:

Som tonring blev jag vldigt berrd av Anne Franks de och skrev uppsats om det infr realexamen i Falkenbergs samrealskola r 1958. Skolan gjorde ocks en resa till Gteborg, dr vi fick se en teater-uppsttning om henne p Gteborgs stadsteater.

***ter till min barndom: De frsta fem ren bodde jag p Tnga. Pappa gde ett hus med tre mindre lgenheter, dr vi bodde min frsta tid p vervningen tillsammans med min farmor Anna. Hon blev nka 1940 vid 67 rs lder.

I brygghuset p grden bodde pappas ldsta bror John, som var mycket snll mot oss barn. Han gick stndigt omkring med karameller i byxfickan och var geners med att dela med sig.

Jag minns honom som mycket sjuklig, han var stapplig och darr-

Operation Vrvind pbrjades, en raid fr att samla ihop Frankrikes judar.

tta stridsplan ndlandade p grund av en massiv snstorm, strax efter att de lyft frn en hemlig amerikansk flygbas p Grnland. De var p vg till ett brittiskt flygflt fr att ansluta sig till kriget mot Hitler. Alla besttningsmn rddades (oskadda) med hundspann nio dagar efter att ha ndlandat p den grnlndska stkustens stora isvidder.

Anne Franks syster Margot fick ett upprop frn SS att hon omedelbart skulle fras till ett koncentrations-lger fr att utfra tvngsarbete. Detta resulterade i att hela familjen genast gmde sig i ett grdshus. Det var dr Anne Frank skrev sin bermda dagbok fram till augusti 1944, d hon frdes till koncentrationslger i samband med att familjens gmstlle avsljades. Hon dog bara ngra veckor fre fredsdagen. Pappan hittade hennes dagbok, som s smningom gavs ut i bokform i mnga lnder.

52 53

hnt, och dog 1948 endast 52 r gammal i smnsjuka fast i dag tror

jag att det kanske var Parkinsons sjukdom. John var ogift. I de tv lgenheterna p bottenplanet bodde Birgit och Erik Jo-

hansson samt Ingemar och Anna-Greta Liljert. Ingemar spelade dragspel och hade en orkester dr Anna-Greta

var vokalist, under sitt flicknamn A-G Kvarnberg. Jag lskade dragspel

som barn, i motsats till min mamma! Liljerts hade en dotter som hette Carena, och vi var bstisar.

Fr vr familj p fem personer blev det ganska trngt, och nr pappa fick mjlighet att kpa det hus hans ldre bror Carl (som bland

annat var murare) hade byggt p andra sidan Pyttebanan flyttade vi.

Fr oss var det ett riktigt sagohus i ett och ett halvt plan med balkong och en hrlig trdgrd med en bck som flt igenom och en liten mu-rad bro ver den!

Nrmsta granne var Brje Nilsson (Grisa-Brje) med familj och drnst familjen Dahlf. Ytterligare ett par hus ner lngs Varbergsv-gen bodde pappas syster Greta med familj.

Familjebild. Hela familjen samlad i trdgrden p Tnga r 1943 Margit, Barbro, pappa Bertil, jag och mamma Lilly. Huset och trdgrden r borta, idag finns livsmedelsaffren Lidl dr och framfr allt deras parkeringsplats. Drfr har jag satt en ra i att inte handla hos Lidl lite stolthet har man ju!

52 53

Norr om det stora huset bodde Gustaf Svrd, som idag skulle betraktas som srbo med Mandis, en bastant dam som jobbade i mjlkaffr p Apoteksgatan inne i Falkenberg.

Mitt ver Svrds, p andra sidan Varbergsvgen, bodde farmors syster Emma, som tidigt blev nka. Hon hade en son, Gunnar Mimer, som blev prst och s smningom bde vigde min syster Barbro och dpte min son Mikael.

Det var ju en stor trygghet att bo s lite av en Bullerbyidyll och man hade

alltid ngon vuxen att g till eller ngon kamrat att leka med.

Givetvis fick mina ldre systrar fr det mesta hlla koll p mig

kanske inte alltid p det stt mamma och pappa tnkt sig! Kan ju tnka mig att det inte precis var det roligaste de visste och vrre skulle det

bli nr de kom upp i tonren! ***

Varbergsvgen utanfr trdgrden var ju landsvgen till just Varberg, dr bland andra luffarna frdades till fots eller p cykel fr att leta

efter jobb. I vra gon var de jttefarliga, de sg ju ganska sjaviga ut! En dag gick larmet att en luffare var p gng, och givetvis sprang alla

barn ivg utom jag, som inte hann med! Jag lyckades snubbla upp

till andra vningen p Tnga (dr nu min faster Elin, som blivit nka, bodde tillsammans med sina barn och farmor) och knackade grtande p drren, men ingen var hemma och ppnade fr mig!

Gissa om det var en liten darrande, grtande ts som bara vn-tade p att luffaren skulle komma och ta mig! Nr mina systrar kom

hem till mamma fick de genast besked att g och hmta mig, och s

var allt frid och frjd igen! Ett annat minne r frn min fyrarsdag, en fin dag som hela famil-

Bullerbygng. Kusiner och lekkamrater samlade i Dahllfs trdgrd.

54 55

jen tillbringade p stranden. Barbro och Margit ville frsts i vattnet och lovade ta hand om mig, men som vanligt hann jag inte med i deras takt! S nr jag stod och tittade ner i vattnet blev jag yr i huvu-det av vgskvalpet och stod p huvudet i vattnet! Systrarna mrkte inget, men som tur var sg pappa det frn stranden, och han berttade fr mig hur segt det var att springa i vattnet och hur glad han var nr han fick fiskat upp mig!

P andra sidan Varbergsvgen fanns ocks en banvaktsstuga, dr Anders Harry bodde med sin vuxna dotter Ivis (som jobbade som bitrde p Falkenbergs lasarett). Anders var nkeman och hade ven en son, Walter, som var jmngammal med pappa och de var ven bsta vnner. Anders gifte s smningom om sig med min faster Elin. Han hade ord om sig att vara lite egotrippad: sa alltid jag och Elin istllet fr tvrtom!

Som kuriosa kan nmnas att nr min man Lennart och jag hade varit ihop ett tag och vi brjade kolla in varandras slktfrhllanden, s visade det sig att Lennarts yngsta faster Anna-Lisa var gift med Walter (Lnnby)! De hade tv barn, Sven-ke och Siv (!) som var tv r yngre n jag. Hjden av lycka var nr man fick assistera Anders

Harry med att flla bommarna ver Varbergsvgen nr pyttebane-tgen passerade!

***Jag har ocks ftt mig berttat om de kalla vintrarna i brjan av 40-ta-let: En gng fick mamma hmta in oss frn balkongen, dr storasyster

Barbro hll gymnastiklektion med Margit och mig! En av vintrarna med mycket sn byggde vi en snhydda med

snbnkar i som vi kunde sitta p! Det var skert inte heller s nyt-tigt

Fr just Barbro var kylan inte bra hon hade drabbats av astma

mycket tidigt. Jag kan minnas att hon p grund av andningssvrig-heter ofta fick sova i gungstolen nattetid. Jag kan fortfarande hra

hennes vsande andetag och gungstolens knarrande! Nr ven jag brjade drabbas av luftrrsbesvr, fick pappa rdet

54 55

av lkaren att flytta till ett klimat med hg, frisk luft i motsats till vrt,

ofta fuktiga, vstkustklimat. P s vis hamnade vi i Eksj p smlndska hglandet vren 1947.

Familjen kom s smningom tillbaka till Falkenberg och hr levde jag mitt tonrsliv.

Nr jag gick i Falkenbergs samrealskola ren 19551958 var det

sprk inklusive svenska och uppsatsskrivning som intresserade

mig mest. Jag har sparat mina uppsatser, och tycker det r kul att ta fram dem ibland och mta mig sjlv som tonring.

Denna uppsats skrevs 23 oktober av en ngot frustrerad fem-tonring! Bakgrunden r att vi hade en synnerligen obehaglig lrare i biologi som tyckte till om det mesta vad gllde oss flickor. Till rga p

allt var han klassfrestndare i vr klass, som bestod av enbart flickor.

S min fejkade (hr ngot nedkortade) insndare riktar sig helt mot honom! Detta var min frsta insndare, som i vuxen lder kom att fljas av betydligt fler i Hallands Nyheter!

mnet: Arg idag insndare till en skoltidning. Till Xstads lroverks skoltidning.

Herr redaktr! Jag tnkte ta upp ett knsligt kapitel fr de kvinnliga och ven okvinn

liga varelser, som lser denna tidning. Det handlar om klder, frisyr och hllning hos en vanlig tonring av idag.

Vad skulle ni sga, om ni blev anklagade fr att ha dlig hllning, okvinnlig kldsel och okvinnlig frisyr? En del av er skulle kanske bli arga, under det att somliga skulle ta det mer lugnt. Vi (en flickklass i en samrealskola p Sveriges vstkust) blev lindrigt sagt rasande! Vnta bara, s skall ni f hra!

Det har allts kommit klagoml ifrn allmnheten p vr kldsel o s v, i synnerhet d frn sdana, som absolut inte har med saken att gra. Frst och frmst r det d naturligtvis lngbyxor och dufflar vederbrande anklagare kallar fr okvinnliga. Det kan vl hnda att de r, men ngot som dessa personer tydligen inte har rknat med r att klderna r praktiska! Knner

56 57

ni er trffade, lngbyxkldda flickor? Uppfylls ni

av helig vrede? I s fall har ni all rttighet till det. Antagligen r dessa fullndade varelser avundsjuka, fr det fanns vl varken lngbyxor eller dufflar i deras ungdom. Ibland verkar det faktiskt, som om den lg ett gott stycke tillbaka i tiden. r vi inte moderna mnniskor, och lever vi inte i ett modernt samhlle? Varfr kan inte folk tolerera oss ungdomar som vi r, varfr vill de ndvndigtvis gra om oss? Jag tycker, att man hr allt som oftast, att man ska frska skapa en personlighet av sig, men det vill jag bara sga, att personligheter skapas absolut inte genom tvng!

Vad betrffar anvndning av smycken och juveler,

r vl ocks det valfritt? Vi tonringar kritiserar ju inte tminstone inte ppet de ldres stt att kl sig och inte heller hur de anvnder sina bijouterier. En talesman fr anklagarna pstr, att lppstift och arbete inte hr ihop, men nog arbetar man lika bra med som utan lppstift?

Fr att verg till vr hllning, s vill jag inte alls sga, att vi fr oss med samma grace som italienskor eller spanjorskor. Vad tror ni, kra lsare, om anklagarnas hllning? Tror ni att de gr och sitter exakt som de skall? Det tror absolut inte jag. Hur vi tar p oss vara dufflar eller oljerockar,

och p vilket stt det bidrar till vr hllning r ju ocks vr ensak, eller hur? S r jag d framme vid det sista avsnittet, som handlar om frisyren. Jag

kan absolut inte se ngot okvinnligt i ett kort hr, om en flicka klr i det. Lngt

hr kan vara verkligt tjusigt (och kvinnligt), men vem har sagt att alla passar i det? Att sedan bli utskickad p en lektion fr att man inte har kammat sig s att det behagar lraren, r ju helt enkelt inte klokt. Somliga personer ndrar sig s ofta, att det r minsann inte alltid s ltt att hlla reda p de olika sikterna. Ena dagen r lngt hr ohygieniskt, andra dagen r det i hgsta grad kvinnligt. Det r frsta gngen (sista ocks, hoppas jag) jag har hrt, och ohygien och kvinnlighet hr ihop.

Det blev genom ren mnga insndare och debatt artiklar.

56 57

Som avslutning p denna ngot lnga insndare vill jag ge er ett gott rd, rade lsare. Jag tnker citera ett bibelord, som faktiskt passar riktigt bra in hr. Allts: Tag frst ut bjlken ur ditt eget ga, drefter m du se till att du kan taga ut grandet ur din broders ga! Frsk inte ndra p en mnniska utan lt henne vara som hon r!

En ur nkeklassen

Betyget frn magister Rudin blev AB+ samt Bra grepp om m-net!

Tonring med sikter. Idolbilderna ver sngen var Harry Belafonte och Debbie Reynolds. Tweedklnningen hade storasyster Barbro sytt. Hr r jag 15 r.

58 59

Ofrivillig landstigning i EnglandMin frsta bt hette s/s Titan och gdes av Rederi AB Iris i Stockholm. Hon byggdes 1947 i Tyskland efter ritningar frn 30-talet. P sjmans-sprk var hon en stimkasse en ngbt.

Hsten 1958 mnstrade jag p, i Kping av alla svenska hamnar.Titan gick i trampfart, det vill sga ver hela vrlden dr rederiet

kunde ordna frakter.Nu gick hon med pappersmassa mellan hamnar p svenska Norr-

landskusten och England (Themsen ster om London).Vi lossade p samma stlle bda

resorna jag var med, i Northfleet p sdra

sidan av Themsen.Tidvattnet har stor inverkan p vat-

tennivn i Themsen. Vid bda tillfllena var skillnaderna mellan ebb och flod s

stora att Titan vid ebb kom att ligga p botten av Themsen. Bten sg sig fast i bottenleran och fljde inte med vattnet upp nr floden kom.

verstyrman anvnde sig d av ett mycket gammalt knep. Han tog en stor slgga och slog ett hrt slag p frmasten. Skrovet kom i darrning och luft kunde komma ner mellan

Lennat Hasslung gjorde vrnplikten i rlogsflottan 57/58 och utbildades till radiotelegrafist. Han kompletterade sina kunskaper p fritiden s att han kunde ta jobb som telegrafist i handelsflottan efter muck. Sjmanslivet mellan 1958 och 1964 fick ett tillflligt avbrott i England 1959 av plgsamma skl.

s/s Titan. En stimkasse ngbt,

byggd i Tyskland p 40-talet efter

ritningar frn 30-talet.

58 59

skrovet och leran. Titan flt upp som en kork. Denna manver fick

genomfras nstan varje gng nr floden kom.

***Nr vi lg i Northfleet efter andra resan, i slutet av januari 1959, fick

jag en eftermiddag rejlt ont i magen. Framp kvllen tilltog smrtorna och efter samrd med skepparn och styrmnnen tog jag bussen in till Gravesend dr det fanns ett sjukhus. Gravesend lg cirka fem km ster om Northfleet.

***P sjukhuset sg det ut som om alla hade gtt hem fr dagen. Det var helt tomt p personal. Jag gick runt i cirka 30 minuter utan att se ngra andra n patienterna p sina rum.

Till slut trffade jag p en skterska och hon kallade p en lkare.

Denne klmde och tryckte p magen. Det gjorde ont och jag var nra att spy. Han sa att han inte kunde gra ngot med tanke p den sena tidpunkten och rdde mig att nsta dag ka ver Themsen till ett sjuk-hus i Tilbury om smrtorna inte frsvann. Ganska illamende klev jag p bussen fr att ka tillbaka till bten. Klockan hade hunnit bli halv elva p kvllen och det visade sig att bussen hade krt klart fr den hr dagen. Efter cirka 200 meter krde den in i sitt garaget. Nsta tur gick vid femtiden nsta morgon.

Det var bara att ge sig ivg och g de cirka fyra kilometerna till

England

Northfleet Gravesend

Tilbury

60 61

Northfleet. Jag var fr tunt kldd fr de fem minusgrader som rdde.

Illamende och med ont i magen gick jag s fort jag bara kunde.En ung cyklande polis p vg hem frn sista passet blev nyfiken

p vem jag var och frgade ut mig mycket grundligt innan han fort-satte hem.

Morgonen drp, den 26 januari 1959, vrkte magen nnu vrre. En man frn rederiets representant i Northfleet (agenten) hmtade mig

och krde mig i sin bil, via en frja, ver till Seamens Hospital i Tilbury p norra sidan av Themsen. Dr blev jag inlagd p Lady Inchcape Ward, en avdelning med 24 bddar och en kolbrasa p mitten som enda vrmeklla.

Efter cirka en timma fick jag en stor spruta i lret med ngot

smrtstillande, troligtvis morfin. Nr jag blev hmtad till operations-salen en stund senare tyckte jag mig svva p moln en bit ovanfr sngen. Smrtorna hade frsvunnit och jag mdde som en prins.

***

Nr jag vaknade dagen drp berttade chefsskterskan att de hade opererat bort blindtarmen, en ful sak som var nra att spricka.

De nrmaste dagarna drp lg jag nra ingngen. Ju mer vrd man behvde, desto nrmare ingngen lg man.

Avdelningen, Lady Inchcape Ward, hade 24 sngplatser, 14 utefter ena lngsidan och 10 utefter den andra. Hr fanns ocks enda vrmekllan, en koleldad ppen spis och en tv. Dr samlades de som var friska nog, p eftermiddagarna och kvllarna.

***Efter ett par dagar brjade jag m dligt. Magen krnglade och jag mdde illa och spydde kraftigt efter varje mltid. Illamendet blev bara vrre och jag blev yr i huvudet och visste knappt var jag var. En natt brjade jag leva rvare och skrika och fra ett hiskeligt ovsen (fick jag reda p eftert).

Sjukhusets chefslkare tillkallades. Han kom ikldd en rock ver

60 61

pyamasen och bad en skterska klippa upp ngra stygn. Ur sret vllde en massa illaluktande var, som samlades upp i ett krl. Efter ett dygn klipptes hela sret upp. Stora mngder grtt var vllde ut. Och inte nog med det, chefssk-terskan drog ut lnga grova trdar ur sret. Det kittlade nda ner i bukhlans botten, dock utan att gra ont. Det var rester av opera-tionsdukar, som inte avlgsnats efter operationen och som orsakat mina besvr.

Chefsskterskan, en bastant, barsk och bestmd kvinna med erfarenheter frn andra vrldskri-get, blev ganska tydligt upprrd och sa flera gnger Ill give her

my compliments. (Syftande p den kvinnliga lkare som hade opererat.)

***Efter detta tillfrisknade jag snabbt. You walk like a soldier sa en av patienterna en dag. Ju friskare jag blev desto lngre ner i salen flyt-tades jag. Och ju lngre ner desto kallare. Till slut lg jag lngst ner vid salens kortnda. P ntterna ppnades de stora enkelglasade fnstren. Det var ju i februari med

Telegrafist kallades den som sktte en optisk eller trdbunden telegraf. Nr radion kom i brjan av 1900-talet kom ocks yrkesbeteck-ningen radiotelegrafist.

Radiotelegrafisten fick avlgga prov och bli godknd fr certifikat av telemyndigheterna. Arbetsmarkna-den fanns p fartyg, vid kustradio-stationer, inom flyget, hos SMHI och UD.

Fram till slutet av 1980-talet var ett handels- eller passagerarfartyg inte sjvrdigt utan pmnstrad radiotelegrafist.

Frutom mottagning och snd- ning av telegram och underhll av radioutrustningen ingick arbets-uppgifter som lne- och valutahan-tering, pappersarbete vid p- och avmnstring och hantering av inkla-reringshandlingar infr hamnanlp. Sjvderprognosen och SAX-presset dagens viktigaste nyheter i telegramform var viktig information som telegrafisten fmedlade.

Telegrafistyrket

62 63

minusgrader och smog. Varje gng ngon ppnade, stngde jag.Jag blev tt i halsen av smogen. Det kndes till slut som om jag

bara hade ett smalt rr att andas genom.

***Sret syddes inte ihop igen efter att det ppnats. Det skulle lka av sig sjlvt. Jag fick ligga kvar i ytterligare tv veckor innan jag fick lmna

sjukhuset.Enda mjligheten att hlla sig ren p avdelningen var att bada i

ett ordinrt badkar i ett litet badrum. Dusch fanns inte. Engelsmn gil-lar inte att duscha. Med ett sju cm vidppet sr blev det problem. Efter tio dagar, utan att bada, var man ju ganska skitig, s att sga.

Liggande i badkaret frskte jag hlla fr hlet med hgerhanden. Jag lyckades till viss del, men kunde nd inte hindra att det smutsiga badvattnet strmmade in och ut. Jag tyckte det var rtt s lbbigt men ngra men av detta har jag aldrig haft.

***Bredvid den ppna spisen i sjuksalen fanns allts en tv. P eftermid-dagarna och kvllarna satt vi dr, vi som