SRF Perspektiv nummer 6 2017Tidning för Synskadades RiksförbundOmslag: Ocean och Romeo Warsi på isenFoto: Therese SelénSyntolkning omslagsbild: Ocean och Romeo står på knä på isen. De bär skridskor, handskar, hjälmar med galler och håller hockeyklubbor i händerna. De bär svartgula kläder med AIK-emblem. Ocean är lite kortare och bär en vit tröja, Romeo är lite längre och bär en svart tröja.

Rubriker på omslaget: Full fart för hockeybrödernaTrendiga borstar gör världssuccéSå firades julen på TomtebodaNyårsquiz: Vad minns du av 2017?

Kvinnor ryter till för en bättre framtidSenhösten 2017 ska vi minnas som en tid då många röt ifrån. #metoo-rörelsen fullkomligt exploderade och medierna dominerades av vittnesmål från tusentals kvinnor från olika branscher som utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp. Funktionshinderrörelsen är inte ett undantag. Nya rapporter från MyRight och MFD, Myndigheten för delaktighet, visar också på kvinnors utsatthet, både i Sverige och utomlands. All respekt till de som vågar berätta! Det viktiga och positiva nu är att frågorna kommer fram i ljuset. Extra hoppfullt känns det att läsa om starka kvinnor, till exempel Yetnebersh Nigussie på sidan 13.

Mer ljus i vintermörkret bjuder tioårige Romeo på i detta nummer. Han flyger fram på hockeyplanen och imponerar på både kompisar, tränare och brorsan. Inspirerande är också resan som Iris Hantverk har gjort de senaste åren och lyckats skapa en världssuccé av hantverket.

Dessutom: Hur mycket har du hängt med i Perspektiv under året? Missa inte vårt nyårsquiz på sidan 24. Till sist vill jag önska alla Perspektivläsare en riktigt god jul och gott nytt år!

Therese Selen, redaktörtherese.selen@srf.nu

Syntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Therese som har ljust hår och glasögon.

INNEHÅLL

# 6:2017

4 Aktuellt de senaste nyheterna i korthet

8 Världssuccé för hantverk borstbindarna på Iris Hantverk

13 Yetnebersh Nigussie vinnaren av Right Livelihood-priset

14 Ung stjärna på isen tioårige Romeo brinner för hockeyn

17 Tips & tricks smarta idéer för vardagen

18 Minns blinda ljud bättre? doktorand Stina leder tre studier i minne, lukt och doft

20 Kvinnor dubbelt utsatta två rapporter om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning

24 Nyårsquiz vad minns du av året som gått?

25 Signerat Birgitta Boo om att förlora synen.

26 Sara Bentes från Rio de Janeiro sjunger och skriver om sin synskada

28 Jul på Tomteboda återblick på julfirandet förr

30 Min åsikt

32 SRF-svepet

39 Sista ordet Håkan Thomsson om behovet av synstöd

AnnonserRedaktionsrutan

AktuelltHandikappersättningen kan slopas”Oroande förslag”– Vårt intensiva påverkansarbete märks tydligt i förslaget. Dock innebär förändringen fortfarande väsentliga försämringar för gravt synskadade, säger Synskadades Riksförbunds förbundsordförande Håkan Thomsson.

Sedan förbundskongressen i Malmö i oktober har oron för vad som ska hända med handikappersättningen varit stor. Enligt ett regeringsförslag ska den statliga handikappersättningen bytas ut mot en merkostnadsersättning. SRF:s namninsamling #säkrahandikappersättningen är i skrivande stund uppe i närmare 3 000 namn. Förtvivlade medlemmar kontaktar förbundet och undrar vad som sker när handikappersättningen skrotas.

I förbundets egen granskning av regeringsförslaget Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning, konstateras att diagnoser inte längre spelar någon roll. Endast faktiska kostnader som direkt kan kopplas till funktionsnedsättningen ska ersättas. Den högsta ersättningsnivån som personer med grav synnedsättning/blinda har haft rätt till försvinner.

– Regeringen menar att alla merkostnader måste kunna styrkas. Det blir därför förmodligen viktigt att spara kvitton av olika slag, säger Håkan Thomsson.Personer som i dag har tillsvidarebeslut om handikappersättning påverkas inte. För de som har tidsbegränsade beslut gäller övergångsregler från och med 1 maj 2021. Som tidigare ska omprövning ske om levnadsförhållanden ändras. Den 1 november 2018 föreslås merkostnadsersättningen träda i kraft.Bildtext: Ledarhundsförare kommer att få vända sig till MFD i framtiden.Syntolkning: Bild på ledarhund som går längs en gångväg. Ledarhundsförarens svarta byxben och gympaskor syns i bilden.

Navigera rätt med ny appTänk dig ett hjälpmedel som leder dig förbi en vägg du annars hade kunnat gå in i, som håller reda på var busshållplatsen ligger eller vad

som står på menyn. Karl-Otto Rosenqvist, från Ängelholm, har utvecklat en sådan app för smarta telefoner som heter Kwenda.

Appen är ett system för inomhusnavigering. Tekniken bygger på små utplacerade minisändare som sänder ut signaler som mobilen tar emot. Med hjälp av den informationen kan mobilen räkna ut var man befinner sig. Systemet ska kunna användas för navigering på till exempel hotell- och konferensanläggningar, muséer, gallerier, restauranger och kaféer, sjukhus och vårdcentraler, köpcentrum och gallerior samt järnvägsstationer och resecentrum.Bildtext: Karl-Otto Rosenqvist har skapat en app.Syntolkning: Karl-Otto har mörkt kort hår, håller en mobiltelefon i handen och tittar snett ned på den. Han bär vita hörlurar.

Alla stationer tillgängligaNederländerna blir det första landet i världen där hela järnvägsnätet har anpassats för synskadade. Där har alla järnvägsstationer, totalt 400, tillgänglighetsanpassats. Bland annat har de försetts med ledstråk. Projektet ska ha kostat 30 miljoner euro och tagit tre år att genomföra. Stationerna i de fyra största städerna: Amsterdam, La Haye, Rotterdam och Utrecht, har även försetts med taktila kartor med punktskrift.

Siffran: 2021 – då ska 150 av Sveriges runt 590 järnvägsstationer ha tillgänglighetsanpassats. Projektet drivs av Trafikverket och företaget Jernhusen (som äger de flesta av landets stationshus) och startade för snart tio år sedan. Stationerna ska få ledstråk, kontrastmarkeringar i trappor, trafikinformation i ljudform, samt taktila skyltar, kartor och hissknappar. Dessutom ska 2 000 busshållplatser i landet anpassas och förses med kontrastmarkerad trottoarkant samt taktila markeringar i marken där bussarna ska stanna.

Världens största blindlunch?

För att uppmärksamma Internationella funktionshinderdagen samlades nära 230 gäster från olika politiska partier, företag och organisationer för en blindlunch. Scandic och Tillgänglighetsarenan stod för arrangemanget som hölls den 29 november i Stockholm. Under lunchen fick alla deltagare ha en ögonbindel på sig och tillfälligt prova på livet som

synskadad. Nu siktar arrangörerna på en notering i Guinness Rekordbok för världens största blindlunch.

– Ett världsrekord kan tyckas vara en gimmick, men det sätter ett permanent fokus på frågorna, säger Magnus Berglund, tillgänglighetsambassadör på Scandic.Bildtext: 230 gäster lunchade med ögonbindel.Syntolkning: En man och en kvinna, båda med ljust hår, sitter vid ett bord i restaurangmiljö och har vita servetter instoppade vid kragen. De bär båda svarta ögonbindlar och hjälper varandra att få upp en matbit på gaffeln.

#metoo i parasportenParasportförbundet kartlägger sexuella trakasserier i parasportvärlden i en enkätundersökning.I kölvattnet av #metoorörelsen ville Parasportförbundet ta reda på hur situationen såg ut hos deras medlemmar och lät göra en enkät. 14 procent av kvinnorna som besvarande enkäten, ansåg att de vid enskilda tillfällen blivit sexuellt trakasserade inom parasporten. 3,5 procent av kvinnorna ansåg att de utsatts flera gånger.”En gång blev jag antastad av en äldre man i ett annat lag (känd parasportprofil). Jag var superung, blyg och osäker, så det kändes inte ok.” Så svarar en av personerna i enkäten.

– Parasporten är lika lite förskonad från sexuella trakasserier som det övriga samhället, säger Johan Strid, generalsekreterare i Parasport Sverige. Närmare hälften av de som utsatts för sexuella trakasserier informerade någon i förbundet, men ingen av dem visste hur de kunde få hjälp av förbundet.

– Den här enkäten ger oss mycket viktig kunskap om hur framförallt kvinnor är utsatta inom idrotten. Denna kunskap ska vi nu använda för att skapa en bättre och trygg idrott, fri från övergrepp, säger Johan Strid.

Modin kan prisas på IdrottsgalanLängdskidåkaren och parasportaren Zebastian Modin är nominerad till årets manliga idrottare på Idrottsgalan. Priset har tidigare kammats hem av bland andra Zlatan, Henrik Stenson och Christian Olsson.

I år är Zebastian Modin den enda nominerade parasportaren. Galan hålls i Globen, i Stockholm, den 15 januari 2018.Bildtext: Zebastian Modin kan bli årets manlige idrottare.Syntolkning: Zebastian iklädd tajta tävlingskläder och nummerlapp åker i skidspåret med stavar i händerna.

Lyon tillgängligastFranska Lyon har utsetts till årets mest tillgängliga stad. Lyons offentliga bussar är 100 procent tillgängliga, på stadens bibliotek finns det bland annat läsmaskiner, ljudboksläsare och förstoringsskärmar.

Det är Europeiska kommissionen som delar ut priset Access cityaward för att uppmuntra till ett tillgängligare Europa. 2015 vann Borås och 2014 vann Göteborg.

”Vi har ingen dold agenda”

Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för Delaktighet, MFD, kommenterar regeringens plan att flytta myndighetsansvaret för ledarhundarna från SRF till MFD.

– Vi har ingen dold agenda. Det handlar framförallt om att regeringen vill att myndighetsuppdragen ska skötas av en myndighet, säger hon.

Hur kommer ledarhundsförarna påverkas av flytten till MFD?– Det mest konkreta blir väl att man kommer vända sig till MFD när det

gäller att söka en ledarhund. Målet är ändå att övergången ska märkas så lite som möjligt. Vissa saker kommer kanske formaliseras mer än de är idag. Det finns dock inga planer på att spara pengar eller göra stora förändringar, säger Malin Ekman Aldén.MFD räknar med att få ett regeringsuppdrag där man börjar med att göra en konsekvensanalys tillsammans med SRF. MFD kommer också föra diskussioner med de brukarföreningar som finns för ledarhundsförare.

– SRF kommer fortsätta ha en viktig roll, men mer i form av att bedriva påverkansarbete i de här frågorna och vara en representant för ledarhundsförarna.

Tidigast i januari 2019 kan flytten av myndighetsutövningen ske.

Böckerna speglar inte verkligheten

Personer med funktionsnedsättning är ofta osynliggjorda i läroböcker. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.

Mindre än hälften av de granskade läroböckerna framställer personer med funktionsnedsättning som aktiva samhällsdeltagare: till exempel att de sportar, lönearbetar, röstar, protesterar, är med familj eller vänner. Drygt 6 300 sidor i ett 30-tal aktuella läroböcker i historia, biologi samt religions- och samhällskunskap för elever i åldrarna 12–16, år har granskats.

– Läroböcker förmedlar värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar. Det är också viktigt att personer med funktionsnedsättningar kan identifiera sig med innehållet i läroböckerna, säger hon i ett pressmeddelande.

Uppläst text mer tillgängligDet har blivit enklare att ta del av SVT:s upplästa text. Detta efter lång påverkan från SRF och Unga med Synnedsättning (US). Det gäller än så länge det utbud som finns i de vanliga tv-sändningarna, linjär-tv:n, och som sänds i SVT Play. Tjänsten finns för Iphone, Android och på webben samt i viss mån även i marknätet, alltså via vanliga tv-apparater. TV4 tillhandahåller uppläst text med mänskligt tal för ett fåtal program via play-tjänsten TV4-tolken.

Läs mer om hur det går till på www.srf.nu/upplasttext

”Kräv utdrag ur belastningsregistret”

– Färdtjänsten kan inte skylla på taxibolagen. Kräv att få se utdrag ur belastningsregistret, säger Synskadades Riksförbunds ordförande Håkan Thomsson, med anledning av uppgifterna i P1 Kalibers reportage Färdtjänsten och förarna del 2: Brotten.

I P1 Kalibers reportage, den 27 november, framgår att förare trots att de gjort sig skyldiga till sexualbrott ändå får fortsätta att köra för färdtjänsten. De granskade taxibolagen i Skåne och Göteborg begär att få ta del av uppgifter ur belastningsregistret. En del av förarna som har dömts för den här typen av brott och sexuella ofredanden får ändå fortsätta att köra för färdtjänsten.

– Kommuner, landsting och regioner måste i sina avtal med taxibolag som kör färdtjänstresenärer kräva att förarna har kollats mot

belastningsregistret om de har dömts för våldshandlingar och sexualbrott, säger Håkan Thomsson.Bildtext: Färdtjänstförare stoppas inte efter brott.Syntolkning: Person med vit käpp kliver ut ur en bil.

Syntolkat i SVT nästa år

2018 ska SVT syntolka 3,5 procent av utbudet, vilket innebär 259 timmar. 2019 ska 295 tv-timmar syntolkas. Dessa tv-program har SVT hittills beslutat att syntolka nästa år. Fler titlar tillkommer under våren. På spåret, Bron 4, Den döende detektiven, Bonusfamiljen 2, Labyrint, Wild Kids, Melodifestivalen, ESC-finalerna,Mästarnas mästare, Djursjukhuset,Lerins lärlingar, Kroppshets,Dokumentär om Anna Wahlgren, Bäst i test 2, Allsång på SkansenGrattis Victoria, Nationaldagsfirandet,Springfloden 2, Vår tid är nu 2,De dagarna blommorna blommar,Sommaren 68, Julkalendern.

Bildtext: På spåret ska syntolkas. Isobel Hadley Kamptz och Kalle Lind på bild i ett av lagen.Syntolkning: Isobel och Kalle sitter i en tv-studio med en röd nödbroms hängande i luften mellan dem. I bakgrund syns en bild på tågräls.

Vid grön glad gubbe:Parasportgalan tillbakaDet blir en favorit i repris! Den 28:e januari 2018 är det dags för årets Parasportgala i Stockholm.

Vid röd arg gubbe:Taltidning läggs nedSörmlands taltidning avvecklas. 131 prenumeranter anses för få och kostnaderna för stora.

Prisas för fiskereportageLivsglädje och hopp i vintrig Norrlandsmiljö belönades när priset för årets bästa taltidningsreportage delades ut i november. Monica Gustafsson, från Spotlight Taltidningen Västernorrland, tog hem Guldkassetten för reportaget Fjällfiskare fångar lugnet – röding är bonus. I reportaget följer reportern äldre synskadade på fisketur. Det är Taltidningsproducenternas förening som delar ut priset där pristagaren förutom en plakett med en gyllene kassett också får en prissumma på fem tusen kronor.

Ny bok för anhörigaLHON Eye Society har nyligen släppt boken Starkare tillsammans. Den innehåller personliga berättelser och handlar om hur man, som anhörig till någon med ögonsjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati (LHON), kan göra livet lättare för den personen. Den är en uppföljare till boken Se framåt och beställs från kontorsservice@srf.nu eller via telefon 08-39 92 20.

Från förlust till succéHantverksdesign sprids över världenEn 140-årig hantverkstradition möter dagens önskemål om hållbar design. De handgjorda borstarna har blivit mer populära än någonsin och säljs över hela världen. Perspektiv besökte Iris Hantverks borstbinderi i Enskede för att ta reda på vad som ligger bakom framgångssagan.

text & foto: Therese Selén

Ledarhunden Gucci kommer farande mot dörren och hälsar glatt välkommen innan hon kommenderas tillbaka till sin plats i korgen. En trappa ned i lokalerna i Enskede, södra Stockholm, står radion på, snacket går om gårdagens fotbollsmatch och det luktar nybryggt kaffe. Här jobbar fem borstbindare, några av de få i landet som finns kvar. Men en sjätte person är på väg in för att lära sig yrket.

– Jag tycker det är häftigt att vara ganska ensam om att vara bortbindare. Fast jag brukar säga borsttekniker, haha! Det finns en stolthet i det vi gör. Jag menar, det här är en borste. De andra, maskingjorda, är ”istället för borste”. De är inget att ha. Så, visst är jag stolt över mitt yrke.

Åke Falk, Guccis husse, berättar samtidigt som han demonstrerar hur en av bindelmaskinerna fungerar. Åke har jobbat här i 27 år och kan alla borstmodeller utan- och innantill.

– Jag blev blind i augusti, och i februari året efter började jag jobba här. Jag har trivts hela tiden. Man har något att göra och sedan vet jag att man gör nytta. Vi säljer bara mer och mer över hela världen, säger han.

Åke plockar fram ett oljat trästycke med 48 hål i. Med fotpedalen på bindelmaskinen, ”en gammal trotjänare från 50-talet”, matar han fram en portion tagel, en bindel. Med hjälp av en virknål och tunn ståltråd med en ögla drar han sedan bindlarna och fäster på baksidan av borstträet. Varje hål i trästycket fylls på och den färdiga borsten växer snabbt fram.

– Förut var borstbinderiet längst ner på SRF-stegen. I dag är det ett av de bästa jobben, tycker jag. Det går inte att slå med datorer och grejer. Det är ju maskiner som är helt färdiga, sen ska man ju bara lära sig dem. Det här måste man ju kunna till 100 procent. Och det gäller att träna, träna, träna, säger Åke Falk.

I ett rum intill, proppfullt med gamla och nya borstmodeller i alla storlekar på väggar och hyllor, sitter vd:n Richard Sparrenhök. På bordet ligger flera inredningsmagasin och böcker uppslagna med stora bildreportage med Iris Hantverks produkter. Nyligen var ett japanskt filmteam här i lokalerna och spelade in en film om svenskt hantverk.

– Japanerna är väldigt fascinerade av oss och de gillar särskilt våra badborstar. Och vi säljer mycket till Sydkorea också, berättar han.

Hur kommer det sig att ni går hem i de länderna?

– De är väl trötta på billigt skräp. Det finns folk där som tjänar mycket pengar som vill visa status, och då är det exklusivt att köpa skandinaviskt hantverk med miljötänk bakom.

Iris Hantverk omsätter i dag 30 miljoner kronor och har runt 900 kunder i 35 länder. Men allt såg inte ljust ut när Richard Sparrenhök och Sara Edhäll köpte bolaget från Synskadades Stiftelse 2012. Iris Hantverk hade gått back trots att det statliga stödet, som låg på som mest nio miljoner kronor per år, hade dragits in. Under företagets storhetstid var ett 20-tal hantverkare anställda och ett 30-tal frilansade. Men nu hade personal sagts upp, en del av produktionen hade flyttats till Estland och lagret i Nässjö hade lagts ner. Richard, som varit anställd som inköpare och produktionsansvarig sedan 2007, hade däremot inte gett upp hoppet om verksamheten.

– Alla tråkiga, men kloka beslut var fattade av förra ägaren. Jag tänkte att om vi skulle dubbla omsättningen på några års sikt skulle det finnas en stor chans till överlevnad. Det andra alternativet, att lägga ner verksamheten och att alla borstbindare skulle få åka hem, fanns inte i min verklighet, säger han.

Richard och Sara pantsatte sina hus och satsade allt på ett kort. Tidigare hade företaget tillverkat många borstmodeller för industrin. Men nu ville de istället satsa helhjärtat på designprodukter.

– Jag hade bra koll på vilka produkter som var lönsamma och vilka som inte var det. Vi tog fram nya modeller och efter ett halvår hade vi i princip inga pengar att betala ut löner med. Men det vände den sommaren och vi sålde som aldrig förr. Sedan har det gått mer eller mindre spikrakt uppåt under fem års tid, berättar Richard.

Vad känner du när du tänker tillbaka på den tiden då ni tog över?– Jag känner dels sorg för att det var väldigt många bra personer som

hade fått lämna företaget i samband med att de statliga bidragen försvann. Jag vet inte hur det har gått för alla i dag. Men jag känner också glädje för att vi fick företaget att överleva. Det är många personer i Sverige och Estland som har ett jobb att gå till.

Affärerna rusar fram, men för borstbindarna går själva hantverket i stort sett till på samma sätt som i forna dagar. Från 1880-talet och fram till

1960-talet var borstbindare det vanligaste yrket bland gravt synskadade män i Sverige. Synskadades Riksförbund (som då hette De Blindas förening), spelade en stor roll för att organisera arbetet. De startade bland annat en materialdepå samt en verkstad som sysselsatte ett 40-tal personer i Stockholm. Under 1950-talet fanns runt 700 blinda borstbindare i Sverige och vid mitten av 1980-talet var cirka 130 kvar.

Hur viktigt är det att borstbindarna hos er är blinda?– Det är a och o. Det är det som är Iris Hantverk sedan 1870. Vill man

vara borstbindare för oss ska man vara blind eller synskadad. Vi brinner för hantverket, att växa som företag och att synskadade ska ha jobb, säger Richard Sparrenhök.

Och flera jobb har det blivit, både i Enskede och i Estland. I estniska staden Narva har Iris Hantverk lagt huvuddelen av produktionen och lagret. Här brännmärks, oljas, monteras, klipps, packas borstar och skickas ut till kunderna. Runt 60 procent av alla borstar och det mesta av kringprodukterna görs här. Där jobbar totalt 23 personer, varav nio synskadade borstbindare. De är anställda av ett estniskt borstbinderi som har varit verksamt sedan 1950-talet.

– Vi är stolta och glada över vad vi åstadkommit med alla andras hjälp. Framförallt de i Estland ska ha ett stort tack. Utan dem hade vi inte kunna göra det vi gör i dag, säger Richard.

Företaget har dubblat omsättningen, men inte ökat personalen på plats i Enskede. Men det finns fler förklaringar till framgångarna. Kringprodukter som handdukar, betongskålar, tvålar, diskdukar och annat utgör nu hälften av sortimentet.

– Det är borstar som betyder något för mig och det ligger mig varmt om hjärtat. Men vi kan inte öka den produktionen hur mycket som helst, därför måste vi ha kringprodukterna. Det har hjälpt oss att överleva, säger Richard Sparrenhök.

De har också jobbat mycket med att stärka varumärket genom att synas på mässor världen över och vara aktiva på sociala medier. De lyckades redan tidigt få till samarbeten med stora utländska varukedjor som köper in produkterna: Selfridges, John Lewis, Crate & Barrel och Anthropologie bland annat. Och det gav ringar på vattnet. I dag säljs borstarna i flera svenska inredningsbutiker, det senaste tillskottet är

H&M:s nya lyxbutikskedja Arket. Och många kunder besöker de två Iris-butikerna på Västerlånggatan och Kungsgatan i Stockholm. Konceptet med handgjorda svensktillverkade borstar i naturmaterial ligger i tiden, förklarar Richard.

– Många vill ha produkter med god kvalitet. Vi är ekologiska i så stor utsträckning vi kan, och jobbar med svenskt trä och svensk linolja. Sådant efterfrågas i dag på ett sätt som det inte gjorde för tio–femton år sedan.

Men kanske allra viktigast: Iris Hantverk säljer något unikt. De har i princip inga konkurrenter på marknaden.

– Det finns ett tyskt företag som också gör handgjorda borstar, men bara till tio procent. Resten är maskingjorda. De är större än oss, men vi är kompisar med dem och vi respekterar varandras produkter och tar inte fram liknande.Vad gör ni om tio år?

– Jag stack ut hakan och sa att vi om ett par år omsätter 55 miljoner, så vi får väl stå fast vid det till att börja med. Men vi tar ett steg i taget. Vi får inte plats med hur många hantverkare som helst i lokalerna, så det är en av begränsningarna. Men nu anställer vi en ny borstbindare, och det är ju en början.

Syntolkning inledningsbild: Flera närbilder på borstar i olika storlekar och modeller.Bildtext: Richard Sparrenhök trodde på affärsidén och vågade satsa.Syntolkning: Bild på Richard med borstbinderiet i bakgrunden. Bildtext: Turgut Demir Kiran trivs bra med jobbet som borstbindare.Syntolkning: Turgut i blårandig arbetsskjorta sitter framför bindelmaskinen och arbetar med en halvfärdig borste.Bildtext: Negassi Tekeleab har jobbat på Iris Hantverk i 14 år.Syntolkning: Negassi med mörkt hår sitter och arbetar med en badborste.Bildtext: Åke Falk har 27 år erfarenhet av som borstbinderiet.Syntolkning: Åke har grått hår och sitter och arbetar med en badborste. Bilden är tagen snett bakifrån.

Yetnebersh Nigussie, vinnare av Right Livelihood-priset:”Var stolt över din funktionsnedsättning”

– Jag skulle älska om priset ger mig en starkare röst för att tala om funktionshinderfrågor, säger människorättsaktivisten Yetnebersh Nigussie, från Etiopien. Den 1 december tog hon emot årets Right Livelihood-pris, ibland kallat det alternativa Nobelpriset.

text: Åsa Nilsson foto: Wolfgang Schmidt / Right Livelihood-stiftelsen

Under juristen Yetnebersh Nigussies Sverigebesök var ett av stoppen ett panelsamtal arrangerat av MyRight och Synskadades Riksförbund. Stämningen i mötesrummet på ett hotell i Stockholm var närmast familjär. Yetnebersh Nigussie har varit i Sverige flera gånger och deltagit i projektutbildningar i Synskadades Riksförbunds regi. Hon uttryckte sin uppskattning för de lokalföreningar hon besökte i Skåne 2006.Prissumman på 1 miljon kronor ska hon investera i utbildning för flickor och kvinnor med funktionsnedsättning i hemlandet.

– Utbildning är nyckeln för att bekämpa fattigdom och skolan är det bästa stället för inkludering, sa Yetnebersh Nigussie.

En person i publiken bad om råd till en flicka med synnedsättning.– Dölj inte din funktionsnedsättning, var stolt över den och visa vad du

kan, sa hon. Uppvuxen på landsbygden fick Yetnebersh Nigussie aldrig sjunga med de andra flickorna i byn trots att hon var den som höll tonen bäst. Sedan i fjol är Yetnebersh Nigussie senior rådgivare för inkludering på organisationen Light for the World.

Dagens moderator, Ann Jönsson, frågade vart funktionshinderrörelsen är på väg?

– Fakta och bevis är viktigast och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är vår bibel och koran, sa Yetnebersh Nigussie.Höstens #metoo-rörelse, där sexuella trakasserier och övergrepp mot flickor och kvinnor är i fokus, tycker hon kom i rättan tid.

– Jag hoppas att Metoo ska inkludera flickor och kvinnor med funktionsnedsättning för att förebygga sexuella övergrepp, sa hon.

Bildtext: Prissumman på 1 miljon kronor kommer Yetnebersh Nigussi att investera i utbildning för kvinnor och flickor i Etiopien.

Syntolkning: Yetnebersh har långt mörkt hår inflätat i ett nätmönster närmast huvudet. Infogad mindre bild på Yetnebersh som ler och håller upp ett stort diplom.

ROMEO– en stjärna på isenRomeo Warsi, tio år, imponerar både tränaren, brorsan och kompisarna på planen. När han inte har träning eller match med hockeylaget drömmer han om att spela i NHL. – Hockey är kul för det går snabbt! Det känns som att åka motorcykel, säger han.

text & foto: Therese Selén

jälmar, benskydd, axelskydd, handskar, klubbor sprids ut på träbänkarna i omklädningsrummet. Hockeytrunkar, så stora att spelarna själva kan krypa ner i dem, fyller upp golvutrymmet. H

– Ska jag ta på mig matchtröjan? undrar Romeo och drar sedan på sig den gulsvarta tröjan med det stora AIK-emblemet på magen.

Pappa Sherry hjälper till med att dra åt och knyta Romeos skridskor innan det är brorsan Oceans tur att få samma hjälp. Rummet fylls med föräldrar och barn i 09:ornas lag. Träningen ska strax börja.

– Jag tycker det är coolt att Romeo kör! Även fast han inte ser på långt håll, säger Ocean Warsi, åtta år.

– Det går oftast bra. Ibland missar jag pucken när jag får pass, och ibland gör jag mål, säger Romeo.

Romeo bor norr om Stockholm och började spela hockey när han var fyra år och har redan spelat i mer än halva sitt liv. Åkt skridskor har han gjort ännu längre än så.

– Det är kul att åka skridskor, man får göra en massa saker med fötterna. Till exempel crossover. Då korsar man fötterna över varandra samtidigt som man åker. Det är jättekul för då går det mycket snabbare, säger han.

Romeo har en synnedsättning som innebär att han ser suddigt och inte så bra rakt fram. Något som såklart blir en utmaning när det gäller en sport som går snabbt och kräver att man har koll på pucken och annat.

– Om jag har en sarg framför mig kan jag tänka att jag ska krocka. Men jag brukar alltid svänga jättesnabbt. Pappa kan också ropa att det är en sarg eller bom framför.

Tidigare spelade Romeo i 07:ornas lag, med de jämngamla kompisarna. Men när de började spela på en större plan blev det bättre för Romeo att byta till Oceans lag. Nu spelar de båda bröderna med 09:orna. Och det finns flera fördelar med att vara i samma lag.

– Det är bra för Romeo brukar släppa passar till mig. Det är roligt, säger Ocean.

Kan ni bråka med varandra när ni spelar?– JA! ropar båda i mun på varandra.– Jag brukar fälla honom! säger Ocean och pekar på Romeo. – Jag brukar tacklas, kontrar Romeo.– Sen jagar vi varandra. Eller, han brukar jaga mig, säger Ocean.– Jag får alltid tag på dig, säger Romeo.– Ofta fäller jag honom då, det är roligt, haha! skrattar Ocean.

Vad är det bästa med att spela hockey?– Jag gillar att det går snabbt. Det känns jättebra. Som att åka

motorcykel, fast snabbt, säger Romeo.– Jag gillar att göra mål och skjuta, det är roligt och det blir stor

hyllning. Jag gillar också när man får tacklingar och tacklar andra, tycker Ocean.

– Han ramlar alltid när jag tacklar honom! kommenterar Romeo.– Ibland ramlar du också! skjuter Ocean in.De går ut i ishallen. Luften är sval, röster och ljudet från skridskor som

skär isen ekar. Romeo och Ocean kliver ut på isen och försvinner snabbt bort mot andra sidan planen. I dag är det dags för teknikträning. Flera koner och däck är uppradade i linjer på isen vid olika stationer. Tränare Richard Källstrand samlar gruppen och berättar om upplägget. Romeo ställer sig nära för att se.

– Här borta ligger sex sju däck på rad. Här är det bara full fart så fort det går att åka slalom utan puck. Fort, fort, fort och jag vill inte att någon fuskar, instruerar Richard.

Romeo, Ocean och de andra spelarna radar upp sig. Sedan går det snabbt när de svänger runt konerna, bromsar framför dem och susar tillbaka.

Romeos pappa Sherry brukar vara med ute på isen som extra stöd.– Det går väldigt bra för Romeo. Han är duktig, men det är utmanande.

Många gånger går det snabbt. Men de gånger han lyckas, är med på matcherna och gör mål, så lyfter det hans självförtroende mycket, säger han och fortsätter:

– Vi var tydliga från början med att berätta att Romeo har en synnedsättning och vad det innebär. Både tränarna och de i laget var intresserade och ville veta mer. Sedan var det ganska enkelt. Det var bara att börja.

Romeo gillar stödet från de andra i laget.– De kan säga typ: Bra kört, nästa gång fixar du det här. Ibland när de

inte vet varför jag missar pucken undrar de, men då berättar jag bara varför, säger han.

Tränare Richard Källstrand är imponerad av Romeos insatser.– Jag tycker det funkar förvånansvärt bra. Jag och hans pappa har en

dialog där jag har lovat att vara ärlig och öppen. Romeo är ju väldigt duktig på att åka skridskor. Så i dag när vi kör individuella moment är det ju inga som helst problem. Det som naturligt blir svårare är ju när det är passningsmoment eftersom han inte ser pucken.

Hur kan ni stötta då?– Vi brukar dela in lag med svarta mot ljusa tröjor, det funkar bra.

Romeo får nästan något slags sjätte sinne, han har en väldigt bra känsla för var spelet är även om han inte ser pucken.

Det finns också fördelar med att inte Romeo ser så bra, menar Richard. – Vi vill få alla i laget att snacka ihop sig om hur de ska spela och taktik

och sådär. När Romeo är med blir det extra viktigt att de pratar och är tydliga. Och grabbarna har lättare att ta till sig det då. ”Han ser ju inte, så då måste jag ropa var jag är”, kan det låta. Det här hjälper hela laget att få upp den verbala kommunikationen på isen, så det är jättebra.

Richard menar att det gäller att se möjligheterna. Det viktiga är att alla ska få vara med, ha roligt och få en chans att utvecklas i sin egen takt.

– Man får ta det för vad det är. Vissa har svårt att åka skridskor och Romeo har lite svårt att se. Så länge som det inte blir en fara för honom eller andra så går det bra. Men det är också viktigt att ha en bra dialog, säger Richard.

Romeo pustar ut, lite svettig efter träningen, innan han går och byter om.

– Det gick bra! kommenterar han.– Vi gjorde översteg och broms. Och på slutet skulle man åka och glida

på mage, sen ha båda knäna på isen och sen göra mål.Var någonting svårt?– Nepp. Fast jag missade två mål, jag sköt lite snett och hårt. Men det

känns okej, säger han.

Romeo berättar att drömmen att spela i hockeylandslaget, i NHL och AIK. På frågan om hur han ska ta sig dit svarar han direkt:

– Träna väldigt mycket och kämpa.Både han och Ocean är överens om att de inte kommer att spela i

samma lag då längre. – Nepp! säger de i mun på varandra.Ocean har en annan idé: – Jag tror Romeo kommer att köra i Capitals* och jag i Penguins* och

så kommer vi att tävla mot varandra.Romeo har några tips till andra unga med synnedsättning som är

sugna på att prova spela hockey.– Kör på, det är inte dåligt att testa. Tänk på att ha roligt!

* Två amerikanska hockeylag.

Syntolkning inledningsbild: Bild över hela sidan på Romeo iklädd svartgul hockeyutrustning som åker skridskor på isen.Bildtext: Rätt utrustning är a och o när det gäller hockey. Ocean och Ro-meo förbereder sig noga inför dagens träning.Syntolkningar: Bild 1: Ocean och Romeo klär på sig utrustningen i omklädningsrummet. Ocean står upp och Romeo sitter ned på träbänken.Bild 2: Romeo tar på hockeyhjälmen som har ett metallgaller för ansiktet.Bild 3: Närbild på skridsko och ett par händer som snörar den.

Tips & tricks

Smarta idéer i vardagenHur kan du göra vardagen så smidig som möjligt om du inte ser, eller har börjat se sämre? Bra idéer kan man aldrig få för många av! Tipsen här är hämtade ur boken Vardagstips för personer med synnedsättning.Skilja på klädesplaggFäst en säkerhetsnål eller tryckknapp för att markera vad som är fram och bak på till exempel strumpbyxor. För att kunna identifiera ett ytterplagg i en hall med många kläder kan man lägga en bjällra i fickan. Klipp bort etiketten i nacken på tröjan för att lätt kunna skilja den från en likadan tröja i annan färg.

Äggskäraren klarar alltMed en extra stark äggskivare kan du skiva kokt potatis, champinjoner och mycket annat i jämna skivor. Pizza, kyckling, grönsaker, frukt eller persilja kan du klippa istället för att skära.

KryddorMärk locket med punktskrift på präglingstejp och flytta över locket från gamla till nya burkar.Ställ kryddorna i bokstavsordning eller ställ kryddburkar som hör ihop i anslutning till varandra.Välj kryddburkar och pepparkvarnar som ser olika ut för att kunna skilja dem åt.Välj kryddblandningar för att minska antalet kryddburkar.

ResaAtt ha en ovanlig färg och märkning av sin väska underlättar vid resor. Ihoprullade kläder är lätta att packa, de tar liten plats och blir inte skrynkliga. Kläder och textilier av siden tar också liten plats, är lätta att tvätta för hand och väger nästan ingenting. SRF Fritid arrangerar resor med ledsagare. Det finns ett stort utbud av resor både i Sverige och utomlands.Boken Vardagstips finns att beställa från kontorsservice@srf.nu eller via telefon 08-39 92 20. Den finns i tryckt text, på daisy och i punktskrift, samt går att ladda ner från srf.nu

Har blinda lättare för att minnas ljud?

Kan blindhet påverka upplevelsen av lukter och ljud? Har den som inte ser lättare att minnas det vad den hört och hur tecknas minnesbilder för ickeseende? Doktorand Stina Cornell Kärnekull undersöker hur blindhet påverkar andra sinnesförmågor och minnen. – Det finns mycket forskning på hur blindhet påverkar hörseln, men hur det påverkar andra sinnen är intressant, säger hon.

text & foto: Therese Selén

I Frescati på Norra Djurgården, sitter flera av forskarna på Stockholms universitet. Stina Cornell Kärnekull, som hör till psykologiska institutionen, tar emot i ett av tegelhusen och visar oss direkt in i luktlabbet. Ett litet rum där hon gör flera av testerna till studierna. Luktpennor, alla med olika syntetiska dofter, står i långa rader och i en back står flera glasburkar med föremål som doftar om man håller näsan nära. Är det persika eller banan, vitlök eller fisk? Och är det ljudet av steg i snö eller bläddrandet i en bok som hörs? I rummet intill spelar hon upp olika ljud som deltagarna får lyssna på.

Forskningsprojektet innehåller tre studier som undersöker luktsinne, hörsel och minne. I den första studien deltog barndomsblinda, vuxenblinda och seende. Testerna visade hur känsliga de var för lukter och ljud, hur de kunde identifiera dem och hur bra de kunde skilja dem åt. Och hur många lukter och ljud kunde de lära sig och urskilja bland andra liknande ljud och lukter tio minuter senare? Resultatet var tydligt: inga skillnader visades mellan grupperna på något av lukttesten.

– Vi förväntade oss inte några skillnader på grundläggande hörselförmåga eller luktkänslighet. Men jag hade trott att blinda skulle vara bättre på att identifiera ljud, det hade en tidigare studie visat, kommenterar Stina.

Resultatet i ljudminnesuppgiften stack däremot ut. Barndomsblinda visade sig vara bättre på att minnas vad de hört än vad vuxenblinda och seende var.

– Det resultatet kändes ganska logiskt, det gick i samma linje som en annan studie. Så slutsatsen är att vi inte ser någon generell effekt på

sinnena av blindhet, det verkar snarare vara specifikt för vissa förmågor. I dessa studier tyder det på att det är minnesförmågan.

I den andra studien kallade Stina tillbaka sina deltagare ett år senare, då enbart för minnestestet. Kunde de känna igen lukterna och ljuden de lärt sig? Men den här gången hade skillnaden mellan grupperna suddats ut. De barndomsblinda var inte längre bättre på att minnas ljuden efter så lång tid.

– Vi kan bara spekulera om orsaker. De barndomsblinda kanske använde sig av minnesstrategier som var bra för korttidsintervall, men mindes inte detaljerna efter ett år, säger Stina.

Nu pågår den tredje studien. Den handlar om självbiografiskt minne där barndomsblinda och seende testas. Lukter och ljud används för att få deltagarna att associera och locka fram egna personliga minnen från specifika tillfällen.

– Den studien är mycket intressant eftersom det finns väldigt lite forskning på självbiografiskt minne hos blinda, säger Stina.

Hon undersöker hur lätt deltagarna har att plocka fram självbiografiska minnen, och vilka komponenter de består av.

– För seende är synen extremt viktig för våra minnen. Man ser bilder för sitt inre. Men vi ska titta på hur minnet formas utan synintryck. Det har varit otroligt spännande att få höra hur deltagarna associerar, det kan skilja sig mycket åt, säger hon.Nästa år räknar Stina med att bli klar med sin avhandling som innehåller de tre studierna. Resultatet kan användas inom minnes- eller demensforskning. Eller för utveckling av hjälpmedel för synskadade.

– Vi får mer kunskap om hur hjärnan och lukt- och hörselsinnet fungerar. Man kanske kan använda ljud och lukter till hjälpmedel för att orientera sig, till exempel. Då är det bra att veta hur lätt man har att identifiera ljud och hur lätt man har att minnas.

Bildtext: Deltagarnas hörselminne testades i studierna.Syntolkning: Stina sitter vid en datorskärm och antecknar på ett papper. I förgrunden syns en deltagare med ljust hår och hörlurar.Bildtext: I luktlabbet har Stina Cornell Kärnekull samlat doftpennor och doftburkar som användes i testerna.

Syntolkning: En närbild på uppradade pennor i ett utdraget skåp. Stina tittar fram bakom pennorna. En anna bild visar flera bruna glasburkar på ett bord. Stina tar innehåll ut en av burkarna med en pipett.

Rapport: Kvinnor dubbelt diskrimineradeOrganisationen MyRight har nyligen släppt en rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning. I den framträder en mörk bild som visar utsatthet och dubbel diskriminering.

text: Therese Selén

Fattigdom, våld, övergrepp, stigmatisering, kränkta rättigheter och mindre möjlighet till påverkan och makt. Kvinnor med funktionsnedsättning diskrimineras både för sin funktionsnedsättning och för att de är kvinnor. Det framgår av MyRight:s rapport To Face Life. Flickor får sämre tillgång till skola och utbildning än andra barn, och kvinnor får inte samma rätt till sjukvård eller sexuell och reproduktiv hälsa. En miljard människor lever med någon form av funktionsnedsättning, enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP. Flickor och kvinnor utgör en majoritet av dessa personer. I fattiga länder blir skillnaden ännu större, där bedöms fler än var femte kvinna leva med en funktionsnedsättning.– Många kvinnor utsätts för skador i samband med mödravård, de har lägre status och får därför mindre tillgång till hushållens resurser. Undernäring hos mammor bidrar till risker hos foster och brist på A-vitamin leder till att folk mister sin syn, förklarar rapportförfattaren Andreas Lönnqvist.– Det finns pågående arbete, men vi måste synliggöra dessa frågor ännu mer. Det är viktigt att inkludera kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i arbete, säger Tiina Nummi-Södergren, Generalsekreterare på MyRight.

Fakta:• Över en miljard människor, eller 15 procent av världens befolkning, beräknas leva med minst en form av funktionsnedsättning.

• 19 procent av världens kvinnor och 12 procent av männen lever med funktionsnedsättning, enligt FN:s kvinnoorgan UN Women.

• Uppemot nio av tio barn som lever med funktionsnedsättning i utvecklingsländer går inte i skolan. Mycket talar för att det är ännu färre av flickorna som går i skolan.

• Kvinnor som lever med funktionsnedsättning löper en betydligt större risk att drabbas av socioekonomiska orättvisor än andra. De är fattigare och har sämre tillgång till utbildning, god hälsa, sjukvård och arbete.Källa: MyRight

Rahima Dahresh i Tanzania:”Vi kvinnor måste hålla ihop!”Rahima Dahresh bor i Dar es Salaam i Tanzania. Hon kämpar för kvinnors rättigheter i ett samhälle där kombinationen att vara kvinna och ha en funktionsnedsättning innebär en extra utsatthet.– Vi inte jämlika medborgare. Vi är efter i precis allting! säger hon.

text & foto: Therese Selén

Det är ramadan och solnedgången väntar om några timmar. Efter styrelsemötet med TLB, Tanzania Leauge of the Blind, hinner Rahima stanna en liten stund och prata innan hon måste skynda hem för att förbereda maten. Rahima Dahresh är den enda kvinnliga ledaren i organisationen och hennes roll är att kämpa särskilt för kvinnor och barn med synnedsättning i landet.

– Vi i TLB vill verkligen göra en förändring! Det finns mycket att jobba med, säger hon.

Rahima berättar att många blinda kvinnor i Tanzania lever i en utsatt situation. Ofta mer utsatt än de män som har en synnedsättning.

– Få kvinnor är utbildade, och många har varken egen ekonomi eller egen bostad. Många är dessutom singelmammor. Männen gillar att ha kärleksaffärer med oss, men när man blir gravid så sticker de, säger hon.

Enligt Rahima är utbildning det viktigaste för att förbättra situationen för kvinnor med funktionsnedsättning. Utbildning som kan leda till en egen aktiv roll i samhället.

– Ibland ordnar vi i TLB enklare kurser i handarbete och uppmuntrar kvinnor, till exempel att väva, göra korgar eller tvålar för att kunna skaffa egna pengar. Men vi försöker också samla alla kvinnor kring olika

aktiviteter. Vi kvinnor måste också hålla ihop och stärka varandra! säger Rahima Dahresh.

TLB (Tanzania Leauge of the Blind) är Tanzanias motsvarighet till Synskadades Riksförbund. SRF samarbetar sedan många år tillbaka med TLB, bland annat för att fler barn med synnedsättning ska få gå i skola. Tanzania Invånare: 55 miljoner.Huvudstad: Dodoma. Plats 27 av 184 länder på listan av högst mödradödlighet. Läskunnigheten bland kvinnor: 73 procent (män 83 procent).Andel kvinnor i parlamentet: 36,4 procent.Tanzania ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i slutet av 2009.(Källa: Landguiden och CIA Factbook)

Bildtext: Rahima Dahresh kämpar för kvinnors rättigheter i Tanzania.Syntolkning: Rahima står på en gata. Hon bär en grön mönstrad klänning och röd sjal.

Kvinnovåld - ett dolt problemOsynlighet, sårbarhet och beroende gör svenska kvinnor med funktionsnedsättning särskilt utsatta för mäns våld. Det visar en ny rapport från MFD.

text: Therese Selén

Myndigheten för delaktighet, MFD, har på regeringens uppdrag samlat kunskap om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. En ny rapport visar situationen i Sverige.

– Det här är en jätteviktig fråga och en oacceptabel situation som många kvinnor befinner sig i. Rapporten visar att det här är ett omfattande problem och delvis ganska dolt, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör för MFD.Rapporten är en samlad överblick av de senaste årens forskning samt intervjuer med ett 30-tal aktörer. Flera studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning är mer utsatta än andra kvinnor, ofta på grund av

beroendeställningen till någon annan. Förutom fysiskt våld riskerar kvinnor med funktionsnedsättning dessutom att utsättas för våld som är direkt kopplat till funktionsnedsättningen. Det kan handla om att någon gömmer ens hjälpmedel, vägrar teckenspråkstolka eller straffar en ekonomiskt.

– Jag förstår att det är en svår situation när det kan handla om en person man är helt beroende av i privatlivet eller professionellt. Men jag vill uppmana kvinnor att våga prata, komma ut och få stöd av varandra, säger Malin Ekman Aldén.

Ett grundläggande problem, enligt rapporten, är bristande kunskaper om funktionshindersperspektivet. Rapporten visar också att information till våldsutsatta måste bli tillgänglig. Svårigheter och hinder i hela rättssystemet behöver kartläggas och åtgärdas samt att kunskapen om utsattheten för människohandel och prostitution bland personer med funktionsnedsättning behöver bli bättre.

– Allt det här kräver också att man på de intresseorganisationer, där många av kvinnor med funktionsnedsättning finns, pratar och synliggör situationen. Nu är ju #metoo på tapeten och frågan om sexuella trakasserier är sannolikt aktuell även inom funktionshinderrörelsen, säger Malin Ekman Aldén.

Läs hela rapporten på www.mfd.se

Bildtext: Kvinnor med funktionsnedsättning är extra utsatta för våld, visar en ny rapport.Syntolkning: En knuten näve mot en grå bakgrund.

Nyårsquiz:Vad minns du av 2017?2017 är snart till ända, men hur mycket minns du av det vi har berättat om i Perspektiv? Testa dig själv i vårt nyårsquiz och ta chansen att vinna en SRF-mugg med punktskrift för vinterns varma drycker.Fråga 1: Vem fick priset för bästa kvinnliga prestation 2016 på Parasportgalan i februari?1. Nicolina Pernheimx. Maja Reichard

2. Viktoria Karlsson

Fråga 2:I februari samlades ett gäng vintersportintresserade barn- och ungdomar på läger. Var ägde det rum?1. Årex. Sälen2. Östersund

Fråga 3: Vilket år utexaminerades de första ledarhundsparen i Sverige?1. 1928x. 19382. 1948

Fråga 4: Barnens nobelpris, Barnrättspriset, delades 2017 ut till Manuel Rodrigues som driver ett center för barn med synnedsättning. Var ligger centret?1. Guinea-Bissaux. Brasilien2. Guatemala

Fråga 5:Vilken av STF:s fjällstugor anpassades 2017 för personer med synnedsättning?1. Anarisx. Alesjaure2. Abiskojaure

Fråga 6:Syntolksutbildningen på Valand i Göteborg läggs ner, men på en folkhögskola finns en annan syntolksutbildning. Var ligger den folkhögskolan?1. Malmöx. Örebro

2. Kramfors

Fråga 7:I juni gästades Stockholms hamn av en katamaran med en besättning bestående av personer med synnedsättning. Från vilket land kom den?1. Danmarkx. Holland2. Ryssland

Vi vill ha ditt svar senast den 19 januari! Maila till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Vi lottar ut en mugg bland de rätta svaren. Glöm inte att uppge din postadress så vi vet vart vi ska skicka den eventuella vinsten. Lycka till!Muggen är handgjord i keramik. SRF står skrivet i punktskrift.

Signerat:

Birgitta Boo, SRF-medlem och bloggare

Även en blind höna

Att vara synskadad i ett samhälle som kräver mycket av oss är ingen dans på rosor.

I en värld där vi mäts utifrån prestationer blir det väldigt svårt att vara den jag är.

För två år sedan tappade jag synen. Det blev en omvälvande resa. Efter att ha varit seende under ett helt liv förstod jag inte vad detta skulle innebära. Första året gick åt till att sörja. Men efterhand som jag blev alltmer isolerad, började jag så smått glänta på dörrar ut ur dimman. Det var då jag hittade de första guldkornen. Det började med att jag lärde mig använda tal och Siri på Iphone och Ipad. Vilken befrielse det var att kunna gå in på banken själv!

Den stora vändningen kom när jag fick min dator med talsyntes. Nu kunde jag börja förverkliga min dröm om att skriva. Jag startade en blogg, började skriva dagbok och noveller. Som jag kämpade för att lära mig datorn! Jag var datorvan sedan tidigare, men det är något helt annat att skriva med talsyntes. Den kämpar jag fortfarande med. Efter mycket

svärande fick jag en novell färdig som blev utgiven i en antologi i somras: Totalstopp, heter den. När jag skickade in mitt manus berättade jag inte att jag är synskadad. Jag ville bli bedömd som alla andra, om min text var tillräckligt bra. Jag är nämligen så mycket mer än bara min synskada. När jag blev uttagen att medverka fick självförtroendet en rejäl skjuts. Att kunna klara av detta gav mig mersmak och jag kände att ingenting är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid.

På den vägen är det. Jag har ytterligare ett par noveller som kommer att publiceras framöver och jag tackar ofta min högre makt för att tekniken är så väl utvecklad att vi som är synskadade blir alltmer självständiga.

Ibland blir omgivningen varse att jag, med teknikens hjälp, klarar av mycket mer än de trodde var möjligt för någon som inte ser. Naturligtvis krävs både vilja och intresse för att ta till sig ny teknik. Belöningarna låter inte vänta på sig.

Att hitta guldkorn i tillvaron är svårare för den som inte ser. För att kunna upptäcka dem blev jag först tvungen att släppa taget och låta mig falla ner i någon slags djup acceptans. Det var nödvändigt för att kunna öppna nya dörrar när de gamla stängdes.När jag accepterade det jag inte kunde förändra blev det lättare att förändra det jag kan och även en blind höna, som jag, kan ibland hitta guldkorn i tillvaron.

Syntolkning: Tecknat porträtt på Birgitta med kort, ljust hår, glasögon och örhängen.

Sara från Brasilien:”Vi måste ta ansvar för våra liv”Sara Bentes bor i karnevalstaden Rio de Janeiro och arbetar som sångare, låtskrivare och skådespelare. På Vita käppens dag var hon på Sverigebesök och spelade tillsammans med bandet Synliga. Själv använder Sara också käpp, hon har till och med flera olika. Men ingen av dem är vit.

text & foto: Joachim Kåhlman

Vita käppens dag firades i Stockholm med konsert. Förutom flöjtisten Wu Jing och bandet Synliga medverkade också Sara Bentes.

– För två år sedan träffade jag på bandet Synliga på en musikfestival i Thailand, berättar Sara när vi ses på SRF:s kansli, några dagar efter konserten i Stockholm.

– Jag blev så glad när jag träffade dem eftersom de gör ungefär samma sak i Sverige som jag försöker göra i Brasilien: sjunger om min synskada och hur det är inte se.

Sara har alltid sett dåligt, men sedan sju år tillbaka är hon helt blind. Hon sjunger även om andra ämnen, men för henne var det ovanligt träffa på andra artister som precis som hon också tycker det är viktigt att berätta om synskadades situation. Där i Thailand föddes en dröm om att komma till Sverige. I somras var hon här för första gången och i oktober deltog hon i en musikfestival i Turkiet, vilket gjorde att det passade bra att även besöka Sverige en gång till för några konserter tillsammans med Synliga.

Under konserten i Stockholm framförde Sara bland annat den egna låten For what som nyligen översatts till engelska. Låten handlar om hur hon vill att folk ska behandla henne. Om du verkligen vill hjälpa mig, börja med att fråga. Så börjar texten och Sara avslöjar att en svensk version av den också är på gång. Saras musikaliska repertoar är blandad. For what är smäktande och balladlik, men klassiskt brasilianska tongångar och sambarytmer hörs också i hennes låtar.

– Vita käppens dag var fantastisk att vara med att fira. Vi firar den i Brasilien också trots att det inte finns några regler att käppen måste vara vit där, säger Sara och visar mig sin käpp. Som är röd.

– Framförallt kvinnor med synnedsättning använder gärna andra färger på sina käppar. Sara har till exempel också en ljuslila käpp som hon använder ibland. Färgen på käppen betyder inget speciellt utan handlar bara om vilken stil man vill ha.

– Folk förstår ändå att man är blind, säger Sara med ett skratt. Hur är då situationen för personer med synnedsättning i Brasilien?– Situationen är tuff för synskadade i Brasilien, säger Sara och suckar

tungt. – Det finns institutioner för till exempel rehabilitering, men om du blir

blind och inte har råd att betala för dig får du vänta länge på både vård och rehabilitering. När jag blev blind för sju år sedan så fick jag vänta

länge på rehabilitering. Till slut var det en vän som betalade för att jag skulle kunna få hjälp, berättar hon.

Sara berättar också att hon är imponerad av hur trafiksituationen ser ut i Sverige. Att det finns trafikljus som tickar och att trottoarerna är jämna och fina gör att hon tycker att det känns som en dröm att vara ute och gå här.

När det gäller jobb för personer med synnedsättning och andra funktionsnedsättningar finns det en lag i Brasilien som säger att minst fem procent av de anställda ska ha en funktionsnedsättning. Problemet är bara att många företag väljer att hellre betala böter till staten än att anställa. Ett annat problem är att många personer med funktionsnedsättning väljer att hellre få ersättning från staten än att söka och få ett arbete.

– För mig är det viktigt att jobba med att ändra inställningen även hos personer med funktionsnedsättning. Många tror att det bara är samhället som måste förändras, men vi måste också ändra tankesättet hos oss själva. Vi måste bli mer produktiva och kämpa mer för våra rättigheter och ta ansvar för våra egna liv.

Sara Bentes håller redan på att planera för nästa Sverigebesök. Hennes förhoppning är att komma hit årligen för att göra konserter ihop med Synliga och då med ett brasilianskt tema.– Jag ser redan fram emot nästa gång jag kommer till Sverige. Jag älskar folket här och den svenska musiken, säger Sara med ett stort leende.

Bildtext: Färgen på käppen är inte det viktiga tycker Sara Bentes som även har en lila käpp.Syntolkning: Sara har långt, lockigt svart hår. Hon bär röda jeans, svart tröja och en vit sjal. Hon håller i en klarröd käpp.

Bildtext: Sara Bentes tillsammans med bandet Synliga på Vita käppens dag.Syntolkning: Ett sexmannaband på en scen med röd stenvägg bakom. De spelar trummor, maracas, gitarr och keyboard. Sara Bentes och Ulrika Norelius Centervik står längst fram vid varsin mikrofon.

Jul på Tomteboda

För de barn som gick på Blindinstitutet och Tomtebodaskolan var det inte självklart att få åka hem på julen. Vissa stannade kvar på skolan över lovet. Perspektiv har grävt i museets arkiv och hittade ett axplock bilder från åren 1914 till 1960.

text: Gilda Stiby Pelkonen foton: Synskadades museum

Personalen lussar 1914Goder afton, goder afton! Rut Holmberg och Anna Lisa Karlsson skrider fram. Med enris i kronan, stjärnor av guldpapper på bröstet och trearmade ljusstakar i handen.

Bildtext: Julafton 1915Eleverna samlas framför granen i gymnastiksalen. Att så många barn firade julafton på skolan vid den här tiden berodde både på fattigdom och svåra kommunikationer. Staten började så småningom ge bidrag till hemresor, men först 1940 reste alla barnen hem till jul.Syntolkning: Bilden visar många finklädda elever samlade runt julgranen i gymnastiksalen på Tomteboda. Pojkarna är klädda i mörka cheviotkostymer med knälånga byxor och vita skjortor. Flickorna har mörka blusar och långa vita förklädesklänningar. Längst bak skymtar några lärare och rektor Gustav Åstrand.

Bildtext: Personalen lussar 1914Goder afton, goder afton! Rut Holmberg och Anna Lisa Karlsson skrider fram. Med enris i kronan, stjärnor av guldpapper på bröstet och trearmade ljusstakar i handen. Elektriskt ljus hade ännu inte installerats på Tomteboda, det skedde först 1919.Syntolkning: Två Lucior ur personalen är klädda fotsida vita klänningar smyckade med stjärnor av guldpapper. Luciakronorna är gjorda av enris och har tre ljus vardera. I handen håller båda varsin trearmad ljusstake med brinnande ljus i.

Bildtext: Julpyssel 1949Smällkarameller klipps med stor precision.Syntolkning: En flicka i randigt förkläde och en pojke i strukturstickad pullover arbetar vid samma pulpet. Det är julpyssel och de tillverkar smällkarameller. Pojken sitter och klipper i silkespapper, han är mycket fokuserad och biter sig i underläppen. Flickan står och försöker få ihop pappersbitar, hon drar ihop ögonbrynen i koncentration. Bakom barnen har fröken ritat på svarta tavlan, tre stjärngossar och två snötyngda granar.

Bildtext: Paketinslagning 1949Lärarinnan Sigrid Mattison skriver på julklappar som barnen har slagit in.Syntolkning: Bilden visar ett klassrum i förskolan på Tomteboda. Tre skolpulpeter har ställts nära varandra. Vid den mittersta sitter lärarinnan Sigrid Mattison. Hon har mittbena och en fläta virad över hjässan, mörk klänning med vit spetskrage. Till vänster om henne syns tre nöjda barn, en pojke med skjorta knäppt upp under hakan, och två flickor med rutiga förkläden. Framför dem på pulpeterna ligger 15 inslagna julklappar. Det ser ut som om barnen har slagit in dem själva. Fröken sitter och skriver på paketen, hon ser lugn och glad ut. Bilden förmedlar en stund av närhet och glädje.

Bildtext: Julpyssel 1949På förskolan klipps julgranshjärtan. Birgitta Krantz, läraren till höger i bild, brukade i juletider läsa högt ur Selma Lagerlöfs Jullegender för barnen.Syntolkning: Sju pulpeter har ställts samman mot lärarinnan Birgitta Krantz skrivbord. Runt borden sitter fem små pojkar och två flickor. Dom tillverkar julgranshjärtan och får hjälp av en hjälpfröken. Birgitta Krantz sitter också och pysslar.

Bildtext: Luciabesök 1953Stockholms Lucia Britta Nordling hälsar på i skolan. Flickorna har fått varsin docka i present av henne. Britta har stränginstrumentet kantele i knät. Kanske passade hon på att spela och sjunga för barnen?Syntolkning: Britta Nordling sitter på knä i sin vita Luciaskjorta, Luciakronan med tända levande ljus på sina blonda lockar. Hon pratar leende med tre små flickor som fått varsin docka i present av henne. Alla fyra ler och ser mycket glada och förtroliga ut.

Bildtext: Jullekar 1960Lärare och elever dansar på förskolans julfest.Syntolkning: På bilden syns fyra vuxna, lärare och provkandidater, som dansar med åtta barn.

Min åsiktGör din röst hörd! Mejla din insändare eller ditt debattinlägg till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 1 300 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Vill Iris Hjälpmedel avveckla sig själv?

För något år sedan slutade man med hjälpmedelsnytt i Perspektiv, trots att det var mycket uppskattat av läsarna. Vi blev lovade att få den informationen på annat sätt om vi meddelade det till Iris hjälpmedelsbutiken, vilket jag har gjort. Men det har inte hänt något.

I dag får synskadade ingen information om nya produkter som till exempel sällskapsspel, almanackor eller andra intressanta hjälpmedel som kan vara till gagn i vardagen. Har man inte tillgång till internet och själv kan kolla är man helt utestängd som privatkund. Vill man inte att synskadade skall få information om olika enklare hjälpmedel som kan komma till nytta? Har Iris hjälpmedel i dag tillräckligt med stora kunder som kommuner och landsting? Är den lilla enkla kunden inte intressant längre? Andra butikskedjor är måna om ett brett kundunderlag och delar gladeligen ut mängder med reklam i våra brevlådor och via digitala medier etcetera, men Iris Hjälpmedel tycks leva ett eget liv utan intresse för den lilla kunden. Hur har det kunnat bli så?

Undrar Hjördis Lindström, Boden

Svar:Hjälpmedelsnytt har producerats och bekostats helt av Iris Hjälpmedel de senaste åren, en ganska kostsam produktion för ett litet företag. Antalet lyssnare har minskat, vilket ledde till att vi beslöt att lägga ned Hjälpmedelsnytt via Perspektiv och ersätta den med annan distributionsform. Vår producent, företaget Voice, genomförde en marknadsundersökning våren 2017 bland lyssnarna där de frågade om lyssnarna var intresserade av ett Hjälpmedelsnytt i annat format och distribution. Vi fick tretton stycken jakande svar vilket är för låg svarsprocent för en produktion som denna. Därför lades projektet ned tills nytt bärkraftigt alternativ har analyserats och aktiverats.

Insändaren sätter fingret på en viktig fråga gällande information kring nya hjälpmedel, enkla såväl som kvalificerade sådana. Syncentralernas uppdrag är att ha nödvändig kännedom kring produkter, oaktat om de förskriver dessa eller inte. Vi tror också att en organisation som SRF på riksnivå skulle kunna vara en naturlig och effektiv plattform för produktnyheter, inte bara från Iris Hjälpmedel utan från alla leverantörer

av produkter och tjänster för synskadade medlemmar. Vi skulle gladeligen stödja och bidra till en sådan lösning.

Jörgen Andersén, vd Iris Hjälpmedel

Övergiven av mitt eget förbund

Vi har den senaste tiden sett många artiklar och uttalanden om att regeringen ska förändra den så kallade handikappersättningen.

För de, liksom jag, drabbades av synnedsättning efter fyllda 65 år undrar: vilken ersättning? Jag har inte sett till en enda krona i någon form av ersättning. Jag sympatiserar och förstår väl alla dem som upplever att de kan förlora hela eller delar av sin ersättning.

Jag kan ändå inte undgå att känna mig övergiven av mitt eget förbund, då jag inte kan finna att det argumenterats i denna aktion, för att även äldre än 65 år borde erhålla ersättning. Om det nya förslaget skulle innebära att alla oavsett ålder skulle ha möjlighet till ersättning kanske förslaget inte är helt fel. Det mest bedrövliga i sammanhanget är att jag i samtal med politiker på alla nivåer i stort sett kunnat konstatera stora brister i kunskaperna om hur ersättningens beräkningssystem fungerar. Ersättningen, sägs det, skall kompensera kostnader som orsakas av funktionsnedsättningen. Kostnadsökningen torde vara lika stor oavsett om jag är 67 eller 63 år. Avslutningsvis några frågor: Hur stor andel av SRF:s medlemmar berörs av den orimliga 65-årsgränsen? Hur avser förbundet att agera med tanke på ovan angivna problematik för äldre medlemmar?

Janne Wigdell, Enköping

Svar:Det finns flera samhällsstöd som nekas människor om funktionshindret uppstått på grund av ”normalt åldrande”. SRF företräder alla synskadade, oavsett när synskadan uppstått. Vi förespråkar därför en förändrad syn på dessa frågor, så att stöd till funktionshindrade ges oavsett när funktionshindret uppstått.

Således menar vi att alla som har extrakostnader till följd av sitt funktionshinder borde få merkostnaderna täckta i form av en handikappersättning. Eftersom det i praktiken är omöjligt att i detalj precisera merkostnader som uppstår för var och en på grund av

synskadan så föreslår vi att stödet ska vara i form av en schablonersättning.

I det aktuella fallet med handikappersättningen så finns regeln att den inte utbetalas om synskadan uppstått till följd av ”normalt åldrande”. Den frågan kan bli nästa strid, men först måste de som har rätt till den idag få behålla den rätten.

Håkan Thomsson, förbundsordförande

Vi nekas rätten till postläsning

Jag bor i Boden, är sedan flera decennier aktiv i SRF och har alltid varit engagerad i intressepolitik. Sedan tre år tillbaka är jag helt blind. Vi är en aktiv lokalförening och bjuder in tjänstemän och politiker för att påverka vår situation.

Vad som skrämmer mig är att ingen basservice för funktionshindrade har mandat att möta upp våra behov. Ett basalt behov som postläsning och hjälp med viktiga papper kan vi blinda inte få hjälp med.

Vi har haft sittningar både med förmyndarnämnden och biståndsenheten. Så här lyder våra förslag och deras svar:

God man? Nej, då krävs det att man är oförmögen att kommunicera. Kontaktperson? Nej, det kan man bara bli beviljad om man lider av svår psykisk ohälsa och är isolerad i bostaden. Biståndsenheten? Nej, hemtjänst får inte hjälpa till med viktiga papper och postläsning. Medborgarservice? Nej, de hjälper bara till med bygglov och annat allmänt. Fixar-Kalle? Nej, då måste man vara över 70 år och Kalle fixar ingen postläsning och liknande.

Vi får inget rakt svar av vår kommun på hur situationen ska hanteras, förutom att samma regler gäller i hela landet. Det kan omöjligt ligga på en enskild rättslös individ att bemästra. Jag betvivlar att Kronofogden och övriga myndigheter anser att blindhet är en förmildrande omständighet om räkningar och annat viktigt uteblir.

Det här måste vara en riksangelägenhet att jobba med. Vi måste få rätten till att klara den vardagliga servicen som samhället kräver av oss som svenska medborgare.

Hjördis Lindström, Boden

SRF-SVEPETVad händer i ditt distrikt och lokalförening? Mejla till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Skicka gärna med bilder. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 700 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Julhälsning från HälsinglandSRF Hudiksvall Nordanstig vill tillönska alla en god jul och ett gott nytt år! Vi vill samtidigt även rikta ett tack till alla som lägger energi på att driva våra påverkansfrågor framåt. Lokalföreningen lägger sin energi på medlemmarna och att även försöka påverka våra politiker angående syn- och hörselinstruktörer genom våra ombud via KHR Hudiksvall och KHR Nordanstig. Det blir spännande att se framemot år 2018, vad året kommer att ge.

Julhälsningar från alla inom Hudiksvall/Nordanstigs lokalförening genomUlf Nilsson, ordförande och Maudh H. Gårdsknappen, sekreterare

Besök från RysslandI november träffade representanter från SRF presidenten i All Russia Association of the Blind (VOS) Alexandre Neumyvakin. VOS bildades 1925 och har 210 000 medlemmar i 75 regioner i Ryssland. Organisationen driver närmare 160 företag med runt 14 000 anställda, varav hälften har en synnedsättning. Alexandre Neumyvakin var i Stockholm för att sälja in VOS affärsverksamhet på den svenska marknaden.

Bildtext: Under Sverigebesöket passade SRF på att bjuda på middag. Håkan Thomsson och Alexandre Neumyvakin här på väg in på restaurangen.Syntolkning: Håkan Thomsson har vit skjorta och mörk kavaj. Brevid står Alexandre Neumyvakin med militära ordnar på kavajbröstet. Han har mörka glasögon och grått kortklippt hår.

Barnrådet behöver dig!Vill du påverka, diskutera, tycka, tänka och framföra dina åsikter?

SRF har ett barn- och ungdomsråd som träffas ungefär två gånger per år och diskuterar olika saker som man tycker är viktiga. Det kan vara förslag på olika aktiviteter SRF ska genomföra, man kanske vill diskutera skolfrågor eller prata om kompisar.

Barn- och ungdomsrådet får också testa tillgängligheten ibland på nya aktiviteter. De har till exempel varit med och påverkat Tekniska museets utställning Mega Mind i Stockholm och provat sporten parkour. Kontakta Christine Heli om du vill vara med i rådet eller har frågor: 08-39 92 46 eller: christine.heli@srf.nu

Tjejhelg med tacos

Fem förväntansfulla, glada och spralliga tjejer på 13 och 14 år träffades i strandhuset på Almåsa helgen den 17–19 november för en tjejhelg.

De grillade, spelade spel, läste tjejtidningar och lekte lekar. De lagade tacos, badade badtunna, bastu och några tog ett dopp i havet. Jennifer Jungelin besökte tjejhelgen och delade med sig av hennes erfarenheter som ung med synnedsättning. Många deltagare tyckte det var bra att få lyssna till och prata med någon äldre som gav lite råd och handgripliga tips som kan vara bra att ha genom livet.

Christine Heli

Bildtext: Bada i tunna och laga tacos var populärt.Syntolkning: Två personer sitter i en rund bubbel, ute är det mörkt. På den andra bilden syns flera personer sitta vid ett bord och förbereder tacosmiddagen. Några river ost, andra mosar avokado.

Lobbar för synstödAtt införa ett synstöd är SRF:s förslag till den pågående LSS-utredningen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Synstödet skulle ersätta ledsagarservicen (som inte anses tillräckligt träffsäker) och inkludera all typ av stöd och service man behöver på grund av sin synskada. Utöver ledsagning kan det handla om postläsning, hjälp att sortera tvätt, hjälp att använda internet och så vidare. Läs mer på sid 35.

SISTA ORDETVi vill ha synstöd

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft den 1 januari 1994. Den kom till för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med varaktiga och omfattande fysiska eller psykiska funktionshinder. I lagen står det: ”Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.”

Problemet är att lagstiftaren inte helt hade klart för sig synskadades situation, och de svårigheter en synskada skapar. Därför blev inte de olika insatserna inom LSS så träffsäkra som de skulle kunna ha blivit. Lagstiftaren fokuserade på personer med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar samt rörelsehindrade. Synskadade nämns bara helt kort i förarbetena.

I LSS är det i första hand insatsen ledsagarservice som gravt synskadade, blinda och dövblinda brukar ansöka om. Men egentligen har vi ju väsentligt mera omfattande behov än att bli ledsagade från punkt A till punkt B. Därför vill nu SRF lansera tanken om en insats som skulle kunna benämnas synstöd, alternativt ledsagarservice och synstöd.

Med andra ord anser SRF att ledsagningens innehåll bör vidgas så att det tydliggörs att enklare vardagssyntolkning, hjälp i butiker, hjälp att använda olika automater och dylikt innefattas. Men även i hemmet har vi särskilda svårigheter på grund av vår synskada. Postläsning, att sortera tvätt, viss städning, internettjänster med mera är sådant som kan vara svårt eller omöjligt för många gravt synskadade, blinda och dövblinda.

Därför menar SRF att insatsen ledsagning bör omvandlas till ett synstöd, där man kan få hjälp med sådant som är svårt att utföra själv, just på grund av synskadan. Ett sådant förtydligande i lagstiftningen skulle på ett viktigt sätt öka synskadades möjligheter till aktiva liv på våra egna villkor.

Vi har lanserat idén om synstöd i samtal med ett antal riksdagsledamöter från olika partier, och mött försiktigt positiva reaktioner. Denna fråga bör vi driva i vårt intressepolitiska arbete inför de allmänna valen 2018.

År 2017 har varit ett händelserikt och utmanande år på många sätt och vis. Nu stundar lite ledighet under de kommande helgerna. Jag vill ta

tillfället i akt att önska alla SRF Perspektivs läsare en fin jul och ett aktivt och givande nytt år!

Syntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Håkan som har mustasch och långt hår.

Annonser:Nu får du mer i din spelare Hej taltidningsprenumerant!Nu kan du som läser dagstidningen som taltidningi en spelare från MTM även läsa talböcker ochläns- och kommuntaltidningar i din spelare.TalböckerDet finns över 120 000 talböcker som biblioteket kan ladda ner via internet till din spelare. Fråga efter talböcker på ditt bibliotek.Massor av taltidningar i din spelare!I Sveriges kommuner och landsting finns informativa och redaktionella taltidningar för dig med nedsatt syn. Tidningarna är kostnadsfria.Fråga om läns- och kommuntaltidningar på Taltidningshjälpen: tel 020-311 211.Har du ingen spelare?Om du har en smart mobil eller surfplatta kan du använda appen Legimus.Läs mer på mtm.seMyndigheten för tillgängliga medier.

Dags att söka skola!I våra skolor finns tillgängliga lärmiljöer som främjar elevernas lärande. Personaltätheten är hög och undervisningsgrupperna små.Elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningfår synanpassad utbildning och utbildning i synspecifika områdenpå Ekeskolan.På Hällsboskolan får elever med grav språkstörning utveckla sina kunskaper i alla ämnen med hjälp av digitala lärverktyg, anpassade läromedel, hjälpmedel och en anpassad pedagogik.Åsbackaskolan erbjuder upplevelsebaserat lärande för elever som är döva eller har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och för elever med tidig dövblindhet.

Elever som är döva eller har en hörselnedsättning får utveckla sina kunskaper i alla ämnen genom tvåspråkighet, svenskt teckenspråk och svenska på:Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.Ansök inför hösten via spsm.se senast den 15 januari 2018.Vill du veta mer? Ring 010-473 50 00eller besök vår webbplats. www.spsm.seSpecialpedagogiska skolmyndigheten

Smart mobil för synskadadKnapp-, skärm- eller röstinmatning. Talsyntes för alla funktioner. Stödför punktdisplay. Förstoring och kontrast.Ring 08-39 94 00 så får du veta mer.www.irishjalpmedel.seIris Hjälpmedel

Synskadad och under 30 år?Då finns möjlighet att söka bidrag från Synskadades StiftelseUr Stiftelsens fonderade donation Margareta Westerberg beviljas synskadade i åldern 15–30 år studiebidrag eller stipendium i syfte att främja deras utbildning eller förkovran. Bidrag/stipendium kan ges till såväl estetiska, praktiska och teoretiska studier som till förkovran inom nämnda områden.

Ur Stiftelsens anknutna stiftelser (tidigare SPSM-stiftelser) beviljas bidrag till barn och ungdomar upp till 30 års ålder bland annat till:

• Inköp av utrustning/material som syftar till att personen med synnedsättning kan etablera sig på arbetsmarknaden

• Inköp av tandemcykel, musikinstrument till skolelever, lek- och träningsredskap

• Studier

• Avgifter för musiklektioner, ridlektioner

• Avgifter för kostnader för ledsagare vid lägervistelse, idrottstävlingar

• Övrigt som Synskadades Stiftelse bedömer som angeläget

Organisationer och institutioner som på olika sätt arbetar för barn och ungdomar med synnedsättning kan också beviljas bidrag.

Bidrag beviljas inte i efterhand till aktiviteter som redan ägt rum eller till redan gjorda inköp.

För information och ansökningsblankett kontakta Anna Petrén Lantz: anna@irisforvaltning.se alternativt 08-39 90 00

Välkommen med din ansökan!

NYHET!Betala med autogiroDu vet väl om att du numera kan betala din medlemsavgift via autogiro? Ett enkelt och bekvämt sätt att säkra sitt årliga medlemskap i SRF. Du slipper krångla med pappersfakturan eller mata in OCR-nummer i datorn, betalningen görs alltid i tid och det kostar inget extra.

Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post registret@srf.nu så berättar vi mer.

NYHET!Medlemsfaktura via e-postVill du få din medlemsfaktura via e-post och på ett sätt som fungerar för din skärmläsare?Nu kan vi erbjuda dig att få dina medlemsavgiftsuppgifter direkt till din inkorg. Smart, effektivt och inte minst miljövänligt.

Det är snart dags att betala medlemsavgiften för 2018, så skynda dig att anmäla ditt intresse för faktura via e-post.

Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post registret@srf.nu så berättar vi mer.

Når vi dig på rätt sätt?

För att vi ska kunna nå dig snabbt och effektivt med aktuell information gäller det att vi har rätt kontaktuppgifter. Är du osäker på om vi har rätt e-postadress, telefon- och mobilnummer? Hör av dig till din lokalförening eller direkt till oss på medlemsregistret. Du når oss på registret@srf.nu eller via telefon 08-39 91 20.

Valpkalender 2018 - Beställ nu!Nu är den klar! En rykande färsk kalender med ledarhundsvalpar från Synskadades Riksförbund.För att vara säker att du får kalendern kan du ringa till 08 -39 90 00 eller mejla info@hundkalendern.se

Lyckopenningen - Smycket för lycka i livet– den unika gåvan för de unika tillfällenaDet finns tillfällen när man vill önska någon extra lycka i livet. Det kan vara vid giftermål, födelsedag, student- examen, dop eller när något annat speciellt har hänt i livet. För dessa stunder finns Lyckopenningen.Ett minne för livet I mer än 100 år har det varit tradition att önska någon personlig lycka med en Lyckopenning. När du köper detta smycke stödjer du Synskadades Riksförbunds arbete för ett bättre samhälle för personer med synnedsättning.Du kan få den graverad med namn och datum. Beställ idag på: lyckopenningen.se eller ring: 08-39 90 70

Sommar på Almåsa - för dig med synnedsättningBoka före 1 februari och få en present på ditt hotellrum!På Almåsa kan du träffa nya och gamla vänner, äta god mat och njuta av havsluften och naturen vid Hårsfjärdens strand. I år kan du åka på temavecka! Almåsa har sommaröppet 20 juni–5 augusti.Midsommarvecka v. 25, 20–24 juni Fira i dagarna fyra, klassiskt midsommarfirande på Almåsas eget vis. Plocka jordgubbar, krydda din sill, dansa runt midsommarstången och må gott!

Trädgårdsvecka v. 26, 25–29 juni

Var med och plantera nya Almåsalunden. Lyssna på föredrag, dofta och känn. Lär dig mer om växtriket tillsammans med vår nya trädgårdsmästare.

Lyxvecka v. 27, 2–6 juli Frossa i glitter och glamour. Skäm bort dig och unna dig det bästa. Denna vecka njuter du av livets goda. Olika provningar av mat & dryck, skönhet och hemlig underhållning.

Familjevecka v. 28, 9–13 juli En fartfylld vecka för de allra minsta och deras familjer. Besök på Gröna Lund, paddling på Hårsfjärden, korvgrillning, bad i havet och mycket mer.

Må bra-vecka v. 29, 16–20 juliFöreläsning om kost och hälsa som ger dig tips att ta med hem. Lär dig mer om dig själv, må bättre med motion, dans, yoga, härlig mat och prova nya aktiviteter.

Kulturvecka v. 30, 23–27 juliUpplev Almåsa genom musik, film och konst. En av dagarna drömmer vi oss bort med en temaresa till ett annat land med mat och dryck.

YOLO v. 31, 30 juli–3 augustiVi lever efter mottot ”You only live once” och vänder oss till dig som fyllt 18 år. Ta med dig din dator och lana. Prova vattenaktiviteter gå på nattklubb med DJ. Chilla på stranden och häng med nya kompisar.

Boka nu på: bokning@almasa.se eller ring 08-500 404 80

Information till dig som vill söka bidrag ur Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för Synskadade, KMAKMA har träffat överenskommelse med Synskadades Riksförbund (SRF) om att SRF från och med år 2018 åtar sig att i sin helhet ansvara för KMA:s bidragsgivning till enskilda synskadade. Detta innebär självklart att Du fortsatt kan söka och erhålla bidrag från KMA, men din ansökan skall sändas till SRF och det är Synskadades Stiftelses och SRF:s bidragsgrupp som behandlar din ansökan.

KMA har dock fortsatt samma bidragsändamål, se www.stiftelsenkma.com men ansökan sker från år 2018 på den gemensamma ansökningsblanketten: Ansökan om fondmedel ur Synskadades Stiftelse, KMA samt vissa andra stiftelser se www.srf.nu under rubriken Stöd och service.

För information och ansökningsblankett är du välkommen att kontakta Yvonne Gille. Telefon: 08-39 91 54 E-post: yvonne.gille@srf.nu Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadadeStiftelsen stödjer vetenskaplig forskning rörande synskador. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 2 miljoner kronor. Dessutom har fyra forskare fått dela på 1 miljon kronor som är ett "jubileumsanslag" från Synskadades Vänner i Gävleborgs län med anledning av att Stiftelsen KMA fyller 100 år.Följande forskare har tilldelats anslag för 2017:Göteborgs Universitet Gunnel Hellgren, Docent, UniversitetslektorChatarina Löfqvist, Docent, Universitetslektor Karolinska Institutet, Stockholm Helder André, PharmD, PhDLeonard Girnita, M.D Ph.DAnders Kvanta, Adj professor, Överläkare Lunds UniversitetPer Ekström, FD.Docent, UniversitetslektorUlrica Englund Johansson, Ph D, DocentMalin Malmsjö, Professor, ÖverläkareUmeå Universitet Niklas Arnberg, ProfessorAnders Behndig, Professor, ÖverläkareIrina Golovleva, Docent, Universitetslektor,Lena Gunhaga, Professor, UniversitetslektorChristina Lindén, Professor, ÖverläkareJingXia Liu, DocentFatima Pedrosa Domellöf, Professor, Överläkare

Uppsala UniversitetFinn Hallböök, ProfessorGerd Holmström, ProfessorEva Larsson, Docent, ÖverläkareJubileumsanslaget från Synskadades Vänner i Gävleborgs län har tilldelats följande forskareBoel Bengtsson, Docent, Lunds UniversitetAnn Hellström, Professor, Drottning Silvias Barn- och UngdomssjukhusPer Montan, Docent, St Eriks ÖgonsjukhusPer Söderberg, Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Årligen delas ut mellan 4–5 miljoner kronor.Förutom till forskning rörande synskador går bidrag även till organisationer som bedriver hjälpverk-samhet för synskadade samt stöd till behövande enskilda synskadade.

www.stiftelsenkma.com

SRF-annonsVad är en kac kac från Somalia, vad äter man i Afghanistan och hur smakar traditionella svenska maträtter? Vad kan en svensk lära sig av en nyanländ och vad kan en nyanländ lära sig av en svensk? Håll utkik efter anmälan till en nätverks- och integrationsträff för synskadade kvinnor 4–6 maj 2018 på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Du kan du anmäla dig på www.srf.nu eller till christine.heli@srf.nu i januari 2018.

SRF-annonsSök bidrag ur Synskadades StiftelseDu som är synskadad och har en låg inkomst har möjlighet att söka bidrag från Synskadades Stiftelse. Du kan till exempel söka bidrag för olika inköp, aktiviteter, vård eller behandling. Krav för att erhålla bidrag är att din taxerade årsinkomst inte överstiger 179 200 kronor. Vi beviljar inte bidrag för redan gjorda aktiviteter/inköp och handläggningstiden kan vara

upp till tre månader. Inkomstuppgifter från Skatteverket ska alltid bifogas ansökan.

Ansökningsblankett finns på www.srf.nu eller kontakta Yvonne Gille på SRF:s kansli: 08-39 91 54, yvonne.gille@srf.nu

SRF-annonsVilket samhällsstöd finns för dig? Starta en studiecirkel i lokalföreningen och använd Samhällsguiden som uppslagsbok. Vi erbjuder materialet som talbok, punktskrift och e-text.

SRF Folkbildning anpassar studiematerial till önskat media för synskadade eller personer med dövblindhet som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning.

För mer info ring: 08-39 90 00, maila: folkbildning@srf.nu eller besök:srf.nu/studier/folkbildning

MånadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MånadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje månadFör beställning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

Förmånliga försäkringar med unika fördelarSRF är en del av UNIK Försäkring. Det innebär att du som medlem kan teckna trygga försäkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar. Här ser du några av våra unika fördelar:LSS-ärendenJuristhjälp vid överklagan av LSS-ärenden ingår i alla våra hemförsäkringar.HjälpmedelLåg självrisk på hjälpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsäkringen.Generösa rabatterTeckna flera försäkringar hos oss och få upp till 20 % rabatt.

Unik serviceVi har inga knappval och du får svar inom 15 sek. när du ringer. Anpassad bilFörsäkring av hela bilen utan premiepåslag för anpassad bil.HemextraEn extra bra hemförsäkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.Kontaktuppgifter Unik Försäkring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: måndag till fredag kl. 8.15 till 16.45E-post: info@unikforsakring.se Hemsida: www.unikforsakring.seFörsäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.

Redaktionsrutan:Ges ut av Synskadades Riksförbund, årgång 41 utgivningsdag: 20 dec 2017Nästa manusstopp och utgivning: 26 jan och 23 febOmslag: Ocean och Romeo Warsi på isen.Foto av: Therese SelénVinjettillustratör: Linnea BlixtTryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar

Redaktion srf.perspektiv@srf.nuSRF Perspektiv, 122 88 EnskedeTherese Selén, redaktörtherese.selen@srf.nu08-39 92 78Kari Agger, grafisk formgivare

Ansvarig utgivareHåkan Thomsson: hakan.thomsson@srf.nu

Prenumeration Tidningen ingår i medlemskapet, övriga 250 kr/år. SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, på tal, som podcast, i punktskrift samt i textformat. Du kan via mejl få tal- och textversionen i din dator.

Annonser och prenumeration: katarina.viklund@srf.nu 08-39 91 23 ISSN: 1652-263X

Stöd SRFPlusgiro: 90 00 90-2