Världsreligioner

Ett litet häfte för årskurs 9 judendom, islam, hinduism och buddhism

1. JudendomenFör 2000 år sedan sade en icke-jude till Hillel, en berömd judisk lärare, att han

skulle konvertera till judendomen om Hillel kunde lära honom hela Torah under den tid han klarade av att stå på ett ben.

Hillel svarade: ”Gör inte mot din nästa, vad som är avskyvärt för dig själv. Det är hela Torah; resten är bara kommentarer. Gå och studera den!”

Judendomen räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ingår i samma ”familj” som kristendomen och islam. Judendomen är den äldsta av de tre, ur den föddes kristendom och som nummer tre kom islam. De tre religionerna kallas tillsammans ”böckernas religioner” eller de ”abrahamitiska religionerna”. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk. Judendomen är en monoteistisk religion: det finns bara EN gud. Judendomens symbol är den sexuddiga Davidsstjärnan.

Judarna i världenDet finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2015). Vid

sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Sverige bor det uppskattningsvis 20 000 judar.

Abraham - judarnas stamfaderJudarnas historia började för över 4000

år sedan i staden Ur i Mesopotamien (nuvarande Irak). I Bibeln berättas om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk.

Gud sa till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land - det förlovade landet (nuvarande Israel och Palestina). Gud slöt ett förbund (avtal eller överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna, de hade blivit Guds utvalda folk.

Judarna anser alltså att det judiska folket är speciellt utvalt av Gud att vara hans ”folk” – vilket gör att man ibland kan tala om ”judar” som en folkgrupp och inte som en religion. Man kan alltså egentligen kalla sig jude utan att följa den judiska religionen. Judar räknar släktskap på moderns sida, inte pappan. För att vara en ”riktig jude” ska man alltså ha en judisk mor, det räcker inte med att pappan är det.

1

Mose - judendomens grundareMose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag av Gud

att leda sitt folk ut från Egypten, där de levde i slaveri. Anledningen till slaveriet var att judarna under flera generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud. Gud hade därför bestraffat sitt folk genom att göra dem till slavar i Egypten.

Under ökenvandringen efter att de lämnat Egypten möttes Mose och Gud på ett berg som hette Sinai. På berget slöt Gud ett nytt förbund med judarna och Mose fick ta emot en lag av Gud. Det centrala var de tio budorden. Ska man vara riktigt noggrann finns det hela 613 regler att följa i de heliga skrifterna!

Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de reglerna som Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.

Den judiska tronJudarna tror på en enda Gud (det kallas “monoteism”). De uppfattar

Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas.

Judarna anser inte att Jesus var Messias, den utlovade frälsaren. De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska skapa evig fred på jorden.

Kärleken till medmänniskor har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull.

2

Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.

Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är livet före döden som är det väsentliga för dem. Eftersom den värld som Gud har skapat är god, så bör inte människorna avstå från livets goda.

Judendomen är ett sätt att leva och tänkaFör många judar är judendomen inte bara en religion, utan också ett

sätt att leva och tänka. Judarna anser att Gud har en plan för det som sker i världen. Därför spelar historien en stor roll inom judendomen.

Guds plan går ut på att det en gång skall bli fred och lycka på jorden. När så sker är "Messias rike" här. För att nå målet har Gud utsett det judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva som det utvalda folket.

De heliga skrifternaJudarnas “bibel” heter Tanakh, och det motsvarar alla

böckerna i kristendomens Gamla Testamentet. De viktigaste är Torah – ”Mose lag” – de fem moseböckerna som innehåller lagen. Den är skriven på hebreiska. I synagogan förvaras de handskrivna Torah-rullarna i ett speciellt skåp som kallas ”arken”. Läsning ur Torah är det viktigaste inslaget i gudstjänsten i synagogan.

En annan skrift heter Talmud vilket betyder ”den muntliga lagen”. Det är en skriftsamling som fungerar som vägledning i livet. Den omfattar mer än sex tusen sidor och dels innehåller den berättelser och legender men där finns även hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

Judiska matreglerJudarna följer de fem moseböckernas bestämmelser angående mat.

Torah tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från idisslande, växtätande djur. Nötkött och kött från lamm, får, get, kyckling och alla fiskar är helt okej.

Kosher innebär att mat är ”ren” eller tillåten ur religiös synpunkt. En jude får inte äta ex. gris, skaldjur, hård ost eller ha gräddsås till kötträtter.

SynagoganSynagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst,

studerar och träffar bekanta. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippah. Kvinnor döljer sitt hår med en sjal. Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda.

3

Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur Torahrullarna det viktigaste inslaget. Torahläsningen är upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också om med att läsa ur första boken. Så fortsätter det från år till år.

Riktningar

inom judendomenDe ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska

traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar (tallit) och bönekapslar. En bönekapsel (tefillin) är en liten dosa med torah-citat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.

Reformerta, eller reformjudar, är de ortodoxa judarnas motsats och ser positivt på förändringar. Reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.

De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.

Judiska högtiderJudendomen har många fester och ritualer. Nästan

alla av dessa är saker som man gör tillsammans, med familjen i hemmet eller med församlingen i synagogan. På så sätt ”tvingas” man att umgås med varandra – bra för att hålla kontakten inom gruppen. De viktigaste högtiderna är:

Sabbaten är judarnas vilodag. Den börjar på fredagen när solen går ner och avslutas ett dygn senare. Under den tiden får judar inte arbeta

4

på något sätt, inte resa, inte elda, inte laga mat. Man har speciella sabbatsljus som brinner hela dygnet. Man vilar, äter och dricker gott tillsammans med familjen och läser texter ur Torah och går i synagogan.

Rosh Hashana är det judiska nyåret (som firas i september). Då skapade Gud världen. Härefter följer tio helgdagar…

Jom Kippur kallas även för ”Försoningsfesten” och den avslutar nyårsfirandet. Mellan nyår och Jom Kippur är det dags för botgöring och man ber folk om förlåtelse för dumma grejer man gjort under året, och Jom Kippur firas när man får syndernas förlåtelse och man kan försonas med Gud.

Pesach är det judiska påskfirandet. Man firar det till minne av flykten från slaveriet i Egypten. Man äter en symbolisk måltid som består av osyrat bröd, bittra örter, salt vatten, ett kokt och bränt ägg och ”murbruk” (en blandning av russin, äpplen, nötter och kryddor). På bilden ser du en speciell “seder-tallrik” med alla dessa smårätter.

Bar Mitsva: I och med sin Bar Mitsva blir den judiska pojken upptagen i det förbund som Abraham en gång slöt med Gud (nästan som konfirmationen i Sverige). Nu ska han göra det som är rätt och riktigt och det som Gud väntar sig av honom. Bar Mitsva-ceremonin äger rum när pojken är 13 år. Bat Mitsva är den judiska flickans motsvarighet till Bar Mitsva. Flickan är 12 år vid sin Bat Mitsva.

Viktiga begrepp❏ Monoteism: Tron på EN gud (mono = en | teos = gud).

❏ Stamfader: Den tidigast kända manliga personen i en släkt.

❏ Förbund: En överenskommelse mellan flera parter.

❏ Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd kommande härskare som ska skapa fred och medföra en lyckotid för det judiska folket.

❏ Ortodox: "Renlärighet". Att leva ortodoxt innebär att man följer en viss lära och deras skrifter (urkunder) strikt.

❏ Torah: Judarnas “bibel” i form av en bokrulle som innehåller de fem Moseböckerna.

❏ Talmud: En samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Torah. I Talmud finns bland annat regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

❏ Sabbat: Den judiska vilodagen som firas varje vecka, från solnedgången på fredag kväll fram till lördag kväll.

❏ Kosher: Betyder "tillåtet" eller "godkänt". Om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar.

❏ Synagoga: En judisk samlingslokal där man kan hålla

5

gudsstjänst, be och studera religiösa skrifter.

❏ Rabbin: En judisk predikant och lärare (ungefär som en präst).

❏ Sionism: En judisk nationalistisk politisk rörelse med rötter i 1800-talet som strävade efter att skapa en judisk stat i landet Israel. Sionismen uppkom som reaktion på 1800-talets antisemitism och förtryck av judarna i Europa.

Källor: so-rummet.se/kategorier/religion/judendomJohans undervisningsmaterial

6

2. IslamOrdet islam betyder både ”fred” och ”underkastelse”. Islam är den

religion som räknar Muhammed (Guds frid vare över honom) som sin viktigaste profet och Koranen är dess heliga skrift. Islam är den näst största religionen i världen med över 1,5 miljarder anhängare. Islams anhängare kallas muslimer. Muslim betyder ordagrant ”den som underkastar sig Guds vilja”.

❏ Islam uppstod för 1400 år sedan i Mekka på den Arabiska halvön (dagens Saudiarabien).

❏ Muslimer anser att det bara finns EN Gud (monoteism).

❏ Det arabiska ordet för Gud är Allah.

❏ Symbolen för islam är en halvmåne och en stjärna.

❏ Muslimer anser att Gud har sänt flera profeter för att lära människorna hur de skulle leva enligt Guds lag: Abraham, Moses och Jesus är alla viktiga profeter inom Islam.

❏ Judendomen, kristendomen och islam riktar sig till samma Gud.❏ Muslimsk tro baseras på den heliga boken Koranen som är Guds ord

och lag. En annan viktig skrift är Sunna som är berättelser om profeten Muhammeds liv, som visar praktiska exempel på muslimsk tro och sed kan tillämpas i vardagslivet.

❏ Det finns fem grundpelare inom Islam: Trosbekännelsen, Bönen, Allmosan, Fastan och Vallfärden.

Muslimer anser att Abraham visade människorna att Allah fanns, Mose fick de tio budorden, Jesus gav “den gyllene regeln”: "Du skall älska din nästa såsom dig själv”. Men man ser Muhammed som den siste och viktigaste av alla profeter - han gav människorna den riktiga sanningen som finns nedskriven i Koranen. Muhammed ses inte som Guds son, utan som en vanlig människa som fick ett viktigt uppdrag av Allah.

MuhammedMuhammed är alltså den viktigaste profeten inom islam. Han föddes

omkring år 570 e.v.t. i Mekka. Han blev tidigt föräldralös och växte upp hos sin farfar och sin onkel. Senare blev han en respekterad affärsman. Han slutade tro på dåtidens religioner som hade många gudar (polyteism) och anslöt sig istället till den ende guden, som tillbads av områdets kristna och judiska samfund.

Då Muhammed var omkring 40 år drog han sig undan till en grotta i bergen för att fasta och be. Där fick han besök av ärkeängeln Gabriel, som började berätta Guds ord för honom. Fram till sin död 23 år senare

7

berättade Muhammed dessa uppenbarelser till en växande skara anhängare – och bland dessa var det många som skrev ner det han sade och lärde sig det utantill. Dessa verser som samlades kort efter hans död blev till Koranen som av muslimer betraktas som Guds bokstavliga ord.

När profeten dog år 623 e.v.t. var islam väletablerad på den arabiska halvön och det var fred mellan stammarna för första gången på väldigt länge. Innan det hade gått hundra år efter profetens död hade islams arméer erövrat ett bälte av länder som bredde ut sig från Indien till Spaniens och Portugals atlantkust genom Nordafrika och

Mellanöstern.

Heliga böcker - KoranenMuslimer menar att det finns flera heliga böcker: Suhuf uppenbarades

för profeten Ibrahim (Abraham) (tyvärr försvunnen), Tawrat som uppenbarades för profeten Musa (Mose), Zahur (Psaltaren) som uppenbarades för profeten Daud (David), lndjil (Evangelierna) som uppenbarades för profeten Isa (Jesus) och Quran (Koranen) som uppenbarades för profeten Muhammed.

Koranen (som betyder ”läsning”) är indelad i 114 kapitel som kallas ”suror”, som alla (utom en) börjar med orden ”I Guds, den barmhärtige Förbarmarens namn!”. Surorna är ordnade i längdordning - den längsta kommer först och den kortaste sist i Koranen (förutom den allra första suran). Muslimer ser Koranen som Allahs fullkomliga sanning till människorna. Koranen befäster tidigare heliga böcker, men vidareutvecklar och fullkomnar Allahs budskap till människorna.

8

Han har nedsänt skriften med sanningen till dig som bekräftelse på vad som uppenbarats före den. Dessförinnan har Han också nedsänt Torah och evangelium som vägledning för människorna.

(Koranen 3:2)

Koranen är alltså islams heliga skrift, författad av Muhammed och bygger hans uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till mänskligheten. Originalet finns i himlen. Koranen skrevs ner och ska läsas på arabiska.

Förutom Koranen är Sunna (kallas ibland Hadith) en viktig religiös källa för muslimer. Sunna ses inte som heliga böcker, utan är berättelser om profeten Muhammeds handlingar och uttalanden. Sunna kompletterar Koranen, den förklarar och framställer Koranen i ”praktisk” form, om man känner sig osäker som muslim hur Koranen skall tolkas kan man finna hjälp här.

De fem grundpelarnaFör att leva som en riktigt muslim skall man följa fem grundregler, eller

“de fem grundpelarna", och de är:1. Trosbekännelsen, som är en kortform av det viktigaste i läran:

”La Ilaha illa-l-Lah – Muhammadun rasulu-l-Lah” = ”Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammed är Allahs sändebud”. Den som vill konvertera till islam ska säga dessa ord i närvaro av minst två muslimska vittnen.

2. Bönen. En muslim måste fem gånger om dagen, vänd mot Mekka. Man har med sig en liten bönematta, och bönen kan förrättas var som helst. Man kan be ensam, på arbetsplatsen eller i hemmet, men fredagens middagsbön bör ske i en moské. Före varje bön måste man utföra den rituella tvättningen.

3. Allmosan. De rika skall dela med sig till de fattiga. Det är rätt in-vecklat att räkna ut hur mycket man skall betala, men för inkomster och förmögenheter brukar det bli ca 2,5%.

4. Fastan. Under månaden Ramadan får en muslim inte äta något mellan solens upp- och nedgång. Detta för att visa sin lydnad mot Allah, och Muhammed menade att det kunde vara nyttigt för de rika att känna på hur det var att vara fattig. Fastemånaden avslutas med en stor fest (Eid al fitr) som varar i fyra dagar. Då ger man varandra presenter och gåvor till de fattiga.

9

5. Vallfärden till Mekka. Till minne av Muhammed bör (om man har råd - det är inte obligatoriskt) varje muslim åtminstone en gång i livet vallfärda till Mekka och där utföra religiösa ceremonier som tar flera dagar att genomföra. Alla klär sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Höjdpunkten är att vandra runt helgedomen Kaba och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter hög, 12 meter lång och 10 meter bred stenbyggnad. Kaba är Guds hus, helgat till gudsdyrkan av Abraham. Inmurad i byggnadens sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som är infattad i silver.

MoskénMoskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en

samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, s.k. minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll Mekka ligger. I moskén finns inga bilder eftersom Muhammed förbjöd avbildningar. I moskén leds bönen av en imam, en man som anses lämplig att just leda bönen. Han är inte präst så som man tänker sig inom kristendomen.

Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ inför Gud.

ShariaSharia betyder ”Guds Lag”, och är grunden för rätt levnad inom

islam. Sharia omfattar allt mänskligt handlande, såväl politiska, ekonomiska och samhälleliga frågor regleras. Men även mer privata, typ hur vi skall äta, ta emot gäster, slakta djur, tvätta sig o.s.v. Principerna för Sharia finns i Koranen, medan Sunna visar den praktiska tillämpningen.

Sharia innehåller även regler för vad som får ätas och njutas, bl.a. får inga berusningsmedel alls användas, att äta kött eller annat från svin, vilda djur med klor, rovfåglar, självdöda djur, maskar, reptiler och allt som inte slaktas på rätt sätt.

10

Den islamiska lagen anses vara Allahs lag och anses vara allomfattande – alltså behöver den inte ändras eller broderas ut. Dock är många muslimer och muslimska länder oense om hur lagen och Koranen ska tolkas och praktiseras. Vissa länder och områden har Sharia som sin lag och följer den helt och hållet. Andra muslimska länder som baserar sin lag på Sharia men anpassar den så att lagen blir ”modern” och passar i nutidens samhälle. Dessa länder har alltså en blandning av en sekulär lag (gjord av människor) och Sharia (gjord av Allah).

En viktig regel inom Sharia är att ”nöd bryter lag” – det kan finnas förmildrande omständigheter som gör att straffen inte alltid används (en muslim får ex. äta fläsk för att undvika svält).

Sunni och Shia - två inriktningar inom islamSunni är den största grenen inom islam. De flesta muslimerna i

världen är alltså sunniter. De följer bestämmelserna i Koranen och Muhammeds sätt att leva och handla som finns beskrivet i Sunna. Sunniter anser att det inte kan komma några fler profeter eller andra religiösa ledare som har rätt att omtolka Koranen. Inom sunni är imamen (prästen) endast böneledare.

Man beräknar att det finns över 1,2 miljarder sunnimuslimer i världen, vilket blir 75-90 procent av världens totalt 1,5 miljarder muslimer.

Shia är den andra stora gruppen muslimer i världen. Shiamuslimerna anser att Muhammed utsåg sin kusin och svärson Ali till sin efterträdare, och att Ali och alla religiösa ledare ur hans släkt har rätt att omtolka Koranen. De är därför de rätta ledarna för muslimerna - de kallas för imamer och får alltså omtolka koranens bud (har alltså samma funktion som biskoparna eller påven inom den katolska kyrkan). Shiamuslimerna hävdar att en ättling till Ali en dag ska återvända som ledare och frälsare. Shiamuslimerna finns framförallt i Iran och delar av Irak.

Mellan 10-15 procent av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna.

Saker man inte ska blanda ihop...❏ Araber är en etnisk folkgrupp - INTE en religiös grupp.❏ Alla araber är INTE muslimer (det finns kristna och judiska araber)❏ Alla muslimer är INTE araber - folk från ex. Iran är perser - de är INTE

araber. Världens största muslimska länder ligger i Asien: Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien. Av jordens alla muslimer är c:a 25% araber.

❏ Inom Shia har imamerna en stark religiös roll - inom Sunni är imamerna endast böneledare.

Källor: so-rummet.se/kategorier/religion/islamJohans undervisningsmaterial

11

3. HinduismHinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna och har

sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur. Hinduismen har ingen grundare utan är istället uppbyggd på ett flöde kunskaper från många olika religioner som med tiden har bakats samman till en allsidig lära. Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner har gjort att den med tiden överlevt både erövringar och andra rivaliserande religiösa läror. Andra religioner i Indien har uppkommit ur hinduismen - under 500-talet f.Kr uppstod t.ex. buddhismen och jainismen som självständiga religioner. Tusen år senare gav inflytande från islam upphov till sikhismen.

Hinduer försöker till skillnad från kristna och muslimer inte att omvända andra människor till sin religion. De ”nya” indiska religionerna har därför fått utvecklas i fred vid sidan av hinduismen.

❏ Hinduismen uppstod i området längs floden Indus i dagens Pakistan.

❏ Religionen är över 3000 år gammal.

❏ Över 80% av Indiens befolkning är hinduer.

❏ Hinduer tror på reinkarnation – ett kretslopp av liv, död och liv igen.

❏ Vad man återföds som bestäms av ens tidigare liv, hur mycket karma man har samlat - ond eller god.

❏ Vedaskrifterna är de äldsta hinduiska texterna.

❏ Hinduismens symbol är det heliga Aum-tecknet.

En diffus religion med många sidorHinduismen är en mångskiftande polyteistisk religion med en

mångfald av olika gudar, festivaler och religiösa ritualer. Läran saknar trosbekännelse, dogmer (grundläggande sanningar) och kyrklig struktur med församlingar etc. Hinduismen är så mångsidig och obestämd att många forskare anser att det istället rör sig om flera närbesläktade religioner än om en enda.

Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Men numera används ordet hinduism som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt och föreställningar som existerar hos en stor del av Indiens befolkning.

Hinduismens gudar – en brokig mångfaldInom hinduismen finns oräkneliga gudar. Många hinduer ber till den

guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens ändamål. De flesta tillber därför många gudar.

12

Hinduer dyrkar tre huvudsakliga gudar, även om det som sagt finns många, många fler gudomligheter. Men man kan säga att det ”egentligen” bara finns en Gud: Brahma, och att övriga gudar är olika sidor (avatarer) av Brahmas väsen. De tre gudarna är: Brahma – som skapade universum, Vishnu – som bevarar universum och Shiva – som förstör universum.

BrahmaBrahma är skaparguden, men han dyrkas inte så mycket (skapelsen är

ju avslutad). Man dyrkar istället någon av Brahmas avatarer Vishnu, Shiva, Kali, Shakti, Krishna, Rama m.fl.

VishnuVishnu skyddar och bevarar universum och har uppträtt på

jorden som olika avatarer, bl.a. som Buddha. Vishnu avbildas ofta i människoform och då blåmålad. Hans fru heter Lakshmi.

ShivaMotsatser möts i Shivas personlighet – Shiva är både ond och god, man

och kvinna etc. Som en god Gud förstör han universum (utan förstörelse kan det inte bli någon nyskapelse). Han framställs ofta dansande, och rytmen håller universum igång. Hans stad är Varanasi, och där hålls en megastor festival varje år.

Kali är ett av Shivas kvinnliga väsen, vild och våldsam, dödens gudinna.

Samsara - ett evigt kretslopp av födelse, död och återuppståndelseInom hinduismen råder en cyklisk tidsuppfattning. Det existerar därför

inte någon början eller något slut. Enligt hinduisk tro skapas, förstörs och återuppstår världen liksom allt liv om och om igen. Allt liv ingår i ett evigt kretslopp (samsara) av födelse, död och pånyttfödelse.

ReinkarnationInom hinduism tror man alltså att människan hela tiden återföds – det

som kallas reinkarnation. Man försöka förklara reinkarnations–principen som ett vattenhjul som hela tiden snurrar runt. Grundtanken är att man återföds gång på gång, och att det är ens föregående liv som bestämmer vad man återföds som. Har man levt ett gott liv och skött sina plikter återföds man som något finare, har man levt ett dåligt liv och struntat i sina plikter återföds man som något lägre, kanske ett djur eller en växt.

KarmaKarma innebär att allt vad man gör under sitt liv har betydelse när

man skall återfödas – högre upp eller längre ned i den sociala hierarkin – enligt en sorts orsak och verkan. Det gäller därför att samla på sig så mycket “god karma” som möjligt i livet genom att följa alla

13

levnadsregler.

Följs inte normer, regler och lagar får man istället “dålig karma” och återföds längre ned i den sociala hierarkin. Har man fötts in i en rik och mäktig familj beror det på att man levt ett riktigt liv förra gången (mycket “god karma”) – föds man fattig eller sjuk beror det på att man gjorde fel i sitt förra liv (“dålig karma”). Det som vi västerlänningar uppfattar som otroliga orättvisor i samhället får alltså sin ”naturliga förklaring” i att man förtjänat sin nuvarande ställning i sitt förra liv.

Åter till vårt vattenhjul. Själva kretsloppet/hjulet kallas samsara. Det som driver hjulet framåt är ens karma, ens handlingar, goda såväl som dåliga. Karma kan liknas vid vattnet som får vattenhjulet att snurra.

Det religiösa målet för en hindu är att till slut kunna slippa återfödas, att samsara avstannar och att man når moksha – utslocknandet. Och hur stoppar man ett vattenhjul? Man tar bort vattnet! Alltså: för att stoppa samsara måste man ta bort karma – sluta upp med att göra såväl goda som onda gärningar!

Atman – BrahmanVarje person har en själ, som kallas atman. Denna är egentligen en

del av brahman, den stora världssjälen som finns överallt, i allt levande. Man kan tänka sig atman som en liten vattendroppe som förenar sig med det stora havet, brahman. Vattendroppen finns ju kvar i havet, men man kan aldrig hitta just den vattendroppen igen – den har blandat sig med havet. Vattendroppen och havet är “samma ämne” - på samma sätt är atman en del av brahman - de är ju “samma ämne”...

Tre vägar till frälsningFör att nå “frälsning” - att slippa återfödas - måste ”karmaflödet” till

samsarahjulet strypas. Atman kan då förenas med brahman. Hur gör man det? Inom hinduismen har man tre vägar till frälsning. De tre vägarna blandas nog ofta ihop, varje person väljer själv... De tre vägarna är:

1. Insiktens vägDet hela går ut på att man genom meditation kommer till en gudomlig

insikt om att atman verkligen är en del av brahman. Att det kan vara svårt att inse beror på att världen är en illusion (maya). Vi luras att tro att vi är olika individer, att vi behöver en massa ägodelar, att man måste ha ett jobb, att man måste än det ena än det andra. Allt detta måste man lämna bakom sig för att kunna koncentrera sig på det som verkligen betyder något - det andliga.

Man måste bli en skogsmänniska - en helig man, en sannyasi. Detta kan en man bli när han är äldre och barnen är stora nog att klara sig själva. Då lämnar mannen allt - sin familj, sina ägodelar, sitt hus och vandrar iväg för att aldrig mer komma tillbaka! Han vandrar runt och besöker heliga platser och festivaler (ex. Varanasi och Ganges), han uppsöker en guru, en helig man och lärare som man stannar hos flera

14

år för att få undervisning om det heliga.

Ett sätt att komma till insikt är yoga - en sorts omfattande meditations övningar där det gäller att kontrollera och försaka kroppen och dess behov för att istället koncentrera all sin kraft och uppmärksamhet på att fundera på det heliga. Man studerar de heliga texterna intensivt.

2. Handlingarnas vägMetoden går ut på att människan måste sköta sina plikter,

dharma, gentemot sin familj, sina medmänniskor och sina gudarna väldigt noga och oegennyttigt. Det gäller att samla god karma!

Här är kastsystemet viktigt, varje kast har sina plikter uppdelade på kön, ålder och ”identitet”: om man är ungdom, försörjare eller gammal. Det finns en hel rad religiösa ritualer som man måste följa: den dagliga bönestunden puja, meditationer under dagen, bröllop, begravning etc.

3. Hängivenhetens vägHängivenhetens väg är populär och

går ut på att man tar sig en personlig gud som man dyrkar väldigt intensivt. Man försakar allt annat i livet för att koncentrera sig på sin gud. Vanligast är att man har Shiva eller Vishnu som sin gud. Man blir en sadhu, en helig man.

Allt liv är heligtFör en hindu är allt liv heligt. Alla

livsformer har liksom människan sitt värde som en del av Brahman. Många hinduer är därför vegetarianer.

Kor är särskilt heliga eftersom de är till stor nytta för samhället. Korna ger t.ex. mjölk och andra mejeriprodukter. Dessutom kan deras spillning användas till bränsle.

KastväsendetSedan tusentals år tillbaka har Indiens

befolkning delats in i olika samhällsgrupper som kallas kaster. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor man får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på. Alla kaster har sina egna religiösa plikter och ritualer.

I dagens Indien är kastsystemet förbjudet och därför på väg att luckras upp. Kastväsendet lever dock fortfarande kvar, framförallt på

15

landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.

Viktiga begrepp ❏ Polyteism: Tron på flera gudar (poly = flera | teos = gud).

❏ Brahman: Världssjälen som genomsyrar allt. Kan liknas vid Gud.

❏ Atman: Den lilla del av Brahman som finns i allt levande. Kan liknas vid människans själ.

❏ Avatar: Ett guds inkarnation i människo- eller djurgestalt.

❏ Samsara: Livets eviga hjul (kretslopp) av födelse och död.

❏ Reinkarnation: Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.

❏ Karma: Gärningarnas lag. Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.

❏ Yoga: Betyder “förena” eller “enhet” och används ofta som namn på de olika vägarna till frälsning.

❏ Kaster: Samhällsklasser. Inom kastsystemet råder det en strikt uppdelning mellan kasterna.

En bild från “Khumb Mela” - världens absolut största religiösa vallfärd och festival. Flera miljoner hinduer samlas för att bada i en helig flod vid staden Allahabad i Indien.

Källor: so-rummet.se/kategorier/religion/hinduismJohans undervisningsmaterial

4. BuddhismenEn filosofi och religion

Buddhismen är en av världsreligionerna men är i grunden kanske inte en religion - buddhismen har inte någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild

16

som visar hur buddhisten ska leva. Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka efterlikna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhismens symbol är ett hjul med åtta ekrar.

Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddhism är en religion eller andlig tradition som mest handlar om andlig utveckling och att försöka nå djupare insikter om det ”sanna livet”.

Buddhism lär att allt levande hänger ihop, så medlidande, respekt och medkännande med allt levande är naturligt och viktigt.Siddharta Gautama

Siddharta föddes som en rik prins i norra Indien på 500-talet f.Kr. När han föddes fick han en spådom: han skulle bli munk om han fick se antingen en fattig, en sjuk, en lidande eller en död människa. För att förhindra detta byggde hans far kungen en mur runt palatsets park. Siddharta lever i ett otroligt överflöd innanför murarna. Men Siddharta flyr till slut. Som fattig hindumunk vandrar han runt i flera år och lever i askes (stor fattigdom), mediterar djupt, men får inga svar.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha - en upplyst - och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut.

Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han lärt sig. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse. Det han lärde ut var:

❏ Man skall inte leva i askes, men heller inte i överflöd.

❏ Man skall inte förneka livet, men heller inte överdriva det.

❏ Man skall leva enligt den ”gyllene medelvägen”.

Siddharta vandrade runt i 45 år som lärare och undervisade människorna. Han fick två huvudlärjungar: Ananda och Devadatta. Buddha själv skrev inget, men hans lärjungar skrev ner hans lära. De viktigaste texterna kallas Tipitaka, ”de tre korgarna”.

Buddhismens läraAtt nå nirvana är målet för buddhister – det eviga utslocknandet.

Hinduer vill lämna samsara för att uppgå i brahman, men buddhister vill lämna det hela, och alltså inte komma någonstans alls.

Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer och fler grejer, upplevelser m.m.

17

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara).

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

Fyra heliga sanningar om lidandet1. Sanningen om att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom,

bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga.

2. Sanningen om lidandets orsak: Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.

3. Sanningen om att lidandet kan upphöra: Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.

4. Sanningen om vägen till lidandets upphörande: Den åttafaldiga vägen som leder till nirvana, ex. rätt tal, rätt handlande, rätt strävan m.m. = den gyllene medelvägen.

Dessutom bör buddhister sträva efter fyra “dygder”: kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och sinneslugn.

Den åttafaldiga vägenHjulet ar den vanligaste och viktigaste symbolen inom buddhismen

och symboliserar den adla attafaldiga vagen. Hjulet har atta ekrar och varje eker i hjulet star for en viktig levnadsregel. De atta ar:

1. Ratt uppfattning (forstaelse, synsatt): forsta Buddhas lara, karma m.m.

2. Ratt avsikt (beslut, tanke): medkänsla, kärlek m.m.3. Ratt tal:inte ljuga, skvallra, såra andra etc.4. Ratt handling: inte stjäla, döda, droger etc. Istället givmildhet etc.5. Ratt utkomst (livsforing): inte arbeta med vapen, droger, brott etc.6. Ratt anstrangning: förbereda sig väl inför meditationen7. Ratt uppmarksamhet: medvetenhet på nuet, här och nu är viktigt

18

8. Ratt meditation (koncentration): meditation betyder ungefär “stilla betraktelse” - att man utvecklar balans, stillhet, lugn och harmoni i sitt inre. Genom meditationen utvecklar man även visdom och insikter som leder till befrielse från lidandet.

Olika

riktningar inom buddhismenLiksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika

slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.

Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana - som var och en i sin tur har underavdelningar.

Mahayana, “den stora vagnen”, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet.

Inom mahayana finns många buddhor vid sidan av Buddha. En sådan “lillbuddha” kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Hinayana, “den lilla vagnen” (eller theravada “de äldstes skola” som anhängarna själva vill kalla sig), håller fast vid att det bara finns en

19

Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Därav namnet ”den lilla vagnen”, få personer kan nå nirvana. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Tibetansk buddhism, eller lamaism, är ett exempel på vajrayana. Man ber till Buddha som till en gud. Ledare för denna gren kallas Dalai Lama, och anses vara en bodhisattva och en levande gud.

Zenbuddhism koncentrerar sig mycket på meditationen som ett sätt att nå andlig frihet. Vanlig i Japan.

Buddhismens

klosterväsenSiddharta Gautama fick många anhängare som vandrade

med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet respekteras högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.

20

I klostren ägnas mycket tid åt studier, undervisning och meditation.

I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar. Munkar och nunnor är även viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil är en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Källor: so-rummet.se/kategorier/religion/buddhismbuddhisminfo.se/Johans undervisningsmaterial

21