Riksdagsrollspelets reglerGrundläggande regler och förhållningssätt

Ni uppträder som riksdagsledamöter under rollspelet. Detta innebär att ni skall spela en roll och därför försöka ta till er den ideologi som ert parti har. Att vara riksdagsledamot innebär också att man visar varandra respekt när det gäller att välja sina ord och att lyssna på sina politiska motståndare.

För att den rätta känslan skall uppstå finns det en s.k. ”dress code” under rollspelet. Varje ledamot som är man skall därför bära kavaj och kvinnorna skall undvika jeans, och vara prydligt klädda. Detta är grundregeln; i övrigt kan man låta klädvalet präglas av partiets ideologi. Står partiet för en konservativ ideologi, så bör kanske männen ha slips och kvinnorna uppsatt hår. Är men mer åt vänster kanske en flanellskjorta under kavajen gör sig fint. Behöver man inspiration, kan man titta på riksdagens hemsida. Här finns bilder på ledamöterna.

Särskilda regler om de olika delarna i rollspelet

1. Partimötena leds av gruppledaren (som spelas av en tvåa). En vice gruppledare finns som hjälp (som spelas av en etta). Det är mycket viktigt att hålla på de formella reglerna i partimötena. Man sitter vid bordet, talar enbart när man blir tillagd och för att få ordet måste man räcka upp handen.

2. Utskottsmötena är mer formella än partimötena och leds av en utskottsordförande, som är tvåa. Frasen ”Vi inom X-partiet anser…” skall inleda varje anförande. Syftet med detta är att poängtera att det inte är den egna åsikten man skall föra fram utan faktiskt sitt partis.

I utskottsmötena skall du som partirepresentant möta andra representanter och tillsammans skall ni resonera och debattera er fram till ett uttskottssbetänkande. Ett utskottsbetänkande är ett förslag från utskottet till kammaren om hur den skall rösta. I det sista utskottsmötet kommer utskottsordföranden hålla votering i utskottet och därefter skriva ett betänkande, som majoriteten av utskottets medlemmar skall stå bakom. De som inte står bakom det, och i stället väljer att stödja någon motion skall säga detta under mötet. Observera här att man kan välja att inte stödja sin eget partis motion. Varför skall man då inte stödja sin egen

motion: Tja, förhandlingarna under dagen kan ju leda till att nya allianser skapas och att man måste ge efter i vissa frågor för att vinna i andra.

Det sista partimötet hålls direkt efter det sista utskottsmötet och då måste alla partimedlemmar uppdateras om hur de skall rösta i kammaren.

3. Rasterna syftar till att ni skall ha möjlighet till mer informella kontakter och förhandlingar med de andra partierna. Meningen är alltså inte att ni skall gå iväg från våning två, utan stanna kvar under rasten och lyssna på de andra politikerna, men också försöka finna nya allianser.

4. Plenisalen. Den sista delen av rollspelet hålls i aulan, som denna dag är riksdagens plenisal. Här gäller följande:

Inget prat, applåder, störande ljud, mobiltelefoner, eller datorsurfande tillåts. Alla deltagare måste vara helt fokuserade på det som sker i denna sal, nämligen att debatt skall hållas och beslut skall fattas.

Om man skall få sin proposition eller sin motion till votering, måste man yrka på sin motion. Detta betyder att någon, av dem som står bakom förslaget, går upp i talarstolen och helt enkelt säger: ”Vi inom partiet(eller partierna) yrkar på att motionen(eller propositionen) om XXXXXXX, skall tas upp till votering”. I samband med detta - före själva yrkandet - brukar man hålla ett kortare anförande där man för fram sina bästa argument. Anförandet får inte vara längre än en och en halv minut och måste adresseras till talmannen, ex. ”Fru talman…” ”Herr talman…”

Observera – om man vill upp och tala i talarstolen måste man anmäla detta till talmannen före själva debatten. Finns det tid över så kan talmannen besluta om möjligheten att skriva upp sig på talarlistan under debatten. Detta görs då genom att hålla upp en hand.

Röstningen går till så, att talmannen läser upp förslagen. Han, eller hon, kommer därefter be de som står bakom respektive förslag att ställa sig upp. Med hjälp av utskottsbetänkandet och en uppskattning av mängden stående riksdagsledamöter bedömer talmannen utfallet. När talmannen har slagit med klubban i bordet har riksdagen tagit beslut – detta är oåterkalleligt, så invändningar är helt meningslösa. En riksdagsledamot har dock möjlighet att begära rösträkning innan talmannen har tagit beslutet. Då ropar man helt enkelt ”rösträkning”, och varje röst kommer då att räknas.

När man tar beslut kommer det gå till på följande vis: Finns det flera förslag som står mot varandra kommer man att rösta i flera omgångar. Ex om det finns två motioner och en proposition som motsäger varandra kommer först motionerna ställas mot varandra, och därefter den vinnande motionen mot propositionen. Se nästa sida.

Slutligen: Försök att spela rollen väl, då kommer rollspelet med stor säkerhet att bli roligt. Må bästa förslag vinna!

Glöm inte! Talmannen ser dig!!