Bilaga 1

(till frhandlingsprotokoll 2012-09-04 mellan

Arbetsgivarverket och Saco-S)

Villkorsavtal-T

Denna version innehller Villkorsavtal-T i sin helhet, i lydelse frn och med den

1 juni 2013 enligt

- frhandlingsprotokoll 2012-09-04, - inklusive ndringar och tillgg enligt frhandlingsprotokoll 2012-10-25

till RALS 2010-T och

- frhandlingsprotokoll 2012-12-19 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S.

Bilaga 2

(till frhandlingsprotokoll 2012-09-04 mellan Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O och SEKO samt

frhandlingsprotokoll 2012-09-04 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S)

versttningsnyckel Villkorsavtal/Villkorsavtal-T ALFA/ALFA-T

Villkorsavtalen, innehll Frn ALFA-best.

1 kap. Inledande bestmmelser 1 kap. 1,2

2 kap. Frhandlingsordningar m.m. 1 kap. 3,4,4 a,5,6,7,8

3 kap. Ln 2 kap 1,2,3,4,5,6

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersttningar 4 kap utom 17-18

5 kap. Semester 5 kap i sin helhet

6 kap. Lneavdrag 6 kap 4,5,6,7,8,9,10,11 , 8 kap.1, 6 ,

9 kap.4,8 , 10 kap. 3,4,5

7 kap. Ln under sjukfrnvaro m.m. 6 kap. 1, 2,3,4, 6 upplysningar, 13

8 kap. Ln under frldraledighet 8 kap. 2,3,4,5,7

9 kap. Ln under ledighet i vrigt 9 kap. 1,2,3,4,5,6 , 6 kap. 12

10 kap. Ersttning vid tjnsteresa och frrttning 3 kap. 1,2,3,4,5,6, , 12 kap. 4 2 st.

samt Avtal om ersttning mm vid

tjnsteresa och frrttning utomlands

11 kap. Flyttersttning och ersttning vid annan resa n

tjnsteresa

3 kap. 7,8,9,10,11

Bilaga till 11 kap, Flyttersttning Bilaga 3 i sin helhet

12 kap. Ersttning fr sjukvrdskostnader 7 kap. i sin helhet

13 kap. Srskilda villkor 1 kap. 8 a, 9,10,11,13,14,15,16 , 9 kap

9 , 10 kap. 1,2

14 kap. Uppsgning m.m. 11 kap. i sin helhet

15 kap. Utbetalning 12 kap. 1,2,3,4

16 kap. Giltighetstid 13 kap. i sin helhet

Bilaga 1 Myndighetsomrden i vissa fall

Bilaga 2 Frhandlingsordning fr lokala kollektivavtal om arbetstidsvillkor

Bilaga 4 Lneavdrag och sjukln vid koncentrerad tjnstgring

Bilaga 4 a Sjukavdrag fr arbetstagare som omfattas av vergngsbestmmelsen till 6 kap. 5

Bilaga 5 Specialbestmmelser fr vissa arbetstagare vid universitet och hgskolor

Bilaga 6 Specialbestmmelser fr lrare i statlig skolverksamhet

Bilaga 8 Specialbestmmelser fr lkare

Bilaga 9 Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5

versttningsnyckel ALFA/ALFA-T Villkorsavtal/Villkorsavtal-T

ALFA, innehll terfinns nu i Villkorsavtalen

1 kap. Inledande bestmmelser

1-2 1 kap. Inledande bestmmelser

3-8 2 kap. Frhandlingsordningar

9-16 13 kap. Srskilda villkor

2 kap. Ln

1-6 3 kap. Ln

7 6 kap. Lneavdrag

3 kap. Kostnadsersttningar m.m.

Ersttning vid tjnsteresa, 1-6 10 kap. Ersttning vid tjnsteresa och frrttning

1-3, 5,6,9-11

Flyttersttning, 7-12 11 kap. Flyttersttning och ersttning vid annan

resa n tjnsteresa

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende

ersttningar

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende

ersttningar

Avsnitt A, 5-26 Avsnitt A, 5-23

Avsnitt B, 27-29 Avsnitt B, 24-26

27, 30-31 Avsnitt C, 27-29

5 kap. Semester 5 kap. Semester

6 kap. Ln under sjukfrnvaro m.m. 7 kap. Ln under sjukfrnvaro m.m.

7 kap. Ersttning fr sjukvrdskostnader 12 kap. Ersttning fr sjukvrdskostnader

8 kap. Ln under frldraledighet 8 kap. Ln under frldraledighet

9 kap. Ln under ledighet i vrigt 9 kap. Ln under ledighet i vrigt

10 kap. Ln under avstngning m.m.

1 2 13 kap. 8-9

3 5 6 kap. Lneavdrag, 8 10

11 kap. Uppsgning 14 kap. Uppsgning

12 kap. Utbetalning 15 kap. Utbetalning

13 kap. Giltighetstid m.m. 16 kap. Giltighetstid m.m.

Bilaga 1 Myndighetsomrden i vissa fall

Bilaga 2 Frhandlingsordnng fr lokala avtal om arbetstidsvillkor

Bilaga 3 Flyttersttning Bilaga till 11 kap.

Bilaga 4 Sjukavdrag vid koncentrerad tjnstgring

Bilaga 4 a Sjukavdrag fr arbetstagaresom omfattas av vergngsbestmmelsen till 6 kap. 8

Bilaga 5 Specialbestmmeler fr vissa arbetstagare vid universitet och hgskolor

Bilaga 6 Specialbestmmeler fr lrare i statlig skolverksamhet

Bilaga 7 Kvotberknad semester fr arbetstagare

med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad

frlggning

Utgtt; bestmmelserna infrda i 5 kap. 5 10 .

Bilaga 8 Specialbestmmelser fr lkare

Bilaga 9 Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5

2

1 kap. Inledande bestmmelser Tillmpningsomrde 1 Verksamhetens uppdrag, syfte, karaktr och ml ska utgra grund fr utformning-

en av innehllet i anstllningsvillkoren. Vidare ska beaktas verksamhetens eko-

nomiska frutsttningar och kompetensfrsrjningsbehov samt medarbetarnas

individuella behov och nskeml.

Utifrn nmnda frutsttningar bidrar anstllningsvillkoren till verksamhetens

effektivitet, resultat och utveckling. Fr att kunna attrahera och behlla medarbe-

tare som representerar den mngfald av erfarenheter och kompetenser, som har

betydelse fr verksamhetens ml, behvs en mjlighet till anpassning av villkoren

p individuell niv. Detta kan bland annat ske genom enskilda verenskommelser.

Enligt vad som framgr av detta avtal frfogar lokala parter ver villkoren s att

dessa ska kunna bidra till effektivare verksamheter. Verksamhetens krav och

medarbetarens behov ligger till grund fr att parternas intentioner med avtalet kan

uppns. Lokala parter tar gemensamt ansvar fr att lokala avtal utformas och ver

tid frndras utifrn dessa intentioner. Lokala parter ska beakta att lokala avtal

inte ska innebra oproportionerlig administration eller oproportionerliga kostna-

der.

1 a Detta avtal gller arbetstagare inom det statliga avtalsomrdet.

Avtalet gller dock inte

arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt villkorsavtal eller andra bestmmelser med motsvarande innehll,

arbetstagare som fr lderspension enligt statliga tjnstepensionsbestmmelser eller

arbetstagare som r anstllda med std av sdana arbetsmarknadspolitiska tgrder som medfr att de inte omfattas av lagen om anstllningsskydd.

I bilagorna 5, 6 och 8 finns bestmmelser som fr vissa omrden innebr tillgg

till eller avvikelser frn vad som annars gller enligt avtalet.

Fr vissa arbetstagare finns tillgg till och avvikelser frn detta avtal i chefsavtalet

och i avtalet om regeringsbeslut om avlningsfrmner m.m. fr vissa hgre an-

stllningar m.fl.

Fr arbetstagare med stationering utomlands finns srskilda avtal.

En arbetsgivare fr dock, med avvikelse frn 1 kap. 1a andra stycket andra

punkten, i enskilda fall trffa verenskommelse om att tillmpa avtalets bestm-

melser helt eller delvis fr arbetstagare som fr lderspension enligt statliga tjns-

tepensionsbestmmelser om kraven i vrigt enligt avtalet r uppfyllda. Motsva-

3

rande gller ven tillmpningen av bestmmelser i lokalt avtal som r slutet med

std av detta avtal.

Vissa definitioner 2 Arbetsgivaren Arbetsgivarverket eller den arbetsgivare som

Arbetsgivarverket bestmmer, om inte regeringen

freskriver ngot annat1.

Myndighetsomrde Omrde som anges i bilaga 1.

Arbetstagarorganisation I detta avtal avses med central arbetstagarorganisa-

tion Saco-S.

Lokal arbetstagarorganisation: den del av en cen-

tral arbetstagarorganisation som denna bestmmer,

i frekommande fall enligt 5 II huvudavtalet.

Deltidsanstlld

arbetstagare

Arbetstagare med deltidsanstllning samt vid till-

lmpning av avtalet ven delpensionsledig arbets-

tagare

Deltidsarbetande

arbetstagare

Deltidsanstlld arbetstagare, delpensionsledig

arbetstagare och heltidsanstlld arbetstagare vars

arbetstid r nedsatt genom partiell ledighet utan ln

under minst fyra hela kalenderveckor i fljd.

Delpensionsledig

arbetstagare

Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband

med delpension enligt avtalet 2002-02-01 om

delpension fr arbetstagare hos staten m.fl.

Koncentrerad

tjnstgring

Avser arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. av-

snitt A. Koncentrerad tjnstgring innebr att en

arbetstagares (oavsett heltids- eller deltidsarbetan-

de) arbetstid r frlagd s att antalet arbetsdagar i

en vecka eller i genomsnitt fr en vecka normalt

understiger fem.

Oregelbunden arbetstid Arbetstid som faststlls i lokalt kollektivavtal

enligt 4 kap. 26 .

1 Med arbetsgivaren avses i avtalet vederbrande myndighet eller frivillig medlem i Arbetsgivar-

verket (se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel), om inte annat anges i srskild not.

4

2 kap. Frhandlingsordningar m.m. Arbetsgivarbeslut 1 Arbetsgivaren fr besluta om avvikelser frn avtalets bestmmelser i de fall som

srskilt anges i avtalet (sklighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sdant beslut ska den lokala arbetstagarorganisatio-

nen informeras om det tilltnkta beslutet.

Den lokala arbetstagarorganisationen har rtt att begra frhandling med arbetsgi-

varen om det tilltnkta beslutet. En sdan begran ska gras skyndsamt, dock se-

nast inom fem arbetsdagar rknat frn den dag d organisationen fick information

om beslutet.

Om parterna inte enas vid en sdan frhandling eller om frhandlingen inte begrs

inom angiven tid, fr arbetsgivaren besluta i frgan.

Bestmmelserna i andra fjrde styckena erstter bestmmelserna om arbetsgiva-

rens skyldighet enligt MBL i den utstrckning dessa r dispositiva.

Protokollsanteckningar:

De centrala parterna r ense om att bestmmelserna i 1 ska ha motsva-rande tillmpning p tjnstledighetsbeslut enligt tjnstledighetsfrordning-

en.

De centrala parterna r vidare ense om att flja tillmpningen av bestm-melserna i 1 och p ngon central parts begran uppta verlggningar

om tillmpningen.

Lokala kollektivavtal 2 Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen fr sluta kollektivavtal i

frgor om sdana typer av anstllningsvillkor som behandlas i avtalet (lokalt kol-

lektivavtal).

Utver det som sgs i frsta stycket fr lokalt kollektivavtal slutas om kostnadser-

sttningar och om naturafrmner.

2a Lokalt kollektivavtal ska slutas om frlggning av den ordinarie veckoarbetstiden

enligt 4 kap. 13-15 och fr arbetstagare med oregelbunden arbetstidsfrlgg-

ning enligt 4 kap. 26 . Speciella regler om frhandlingsordningar gller fr vissa

arbetstagare enligt 4 kap. 25-26 och bilaga 2. Speciella regler gller ven fr

arbetstagare enligt 5 kap. 11 .

5

Anmrkning

Lokala kollektivavtal som slutits med std av ALFA-T eller Avtal om ersttning

mm vid tjnsteresa och frrttning utomlands fram till och med 2013-03-31 anses

ha slutits med std av Villkorsavtal-T.

Enskilda verenskommelser som slutits och arbetsgivarbeslut som fattats med

std av ALFA-T anses ha slutits resp. fattats med std av Villkorsavtal-T.

Centrala avtalsbestmmelser som upphrde vid ALFA:s ikrafttrdande den 1 ja-

nuari 1997 men som efter ikrafttrdandet tillmpas till fljd av vergngsbestm-

melse till ngon regel i ALFA-T, gller som lokalt kollektivavtal om inte centrala

eller lokala parter har enats om ngot annat.

3 Nr en ny myndighet under regeringen inrttas ska central arbetstagarorganisation

ges tillflle till frhandling om anstllningsvillkoren. Arbetsgivaren och den cen-

trala arbetstagarorganisationen kan komma verens om att frhandlingen ska f-

ras lokalt. Om parterna inte enas vid frhandlingen, beslutar arbetsgivaren i fr-

gan.

4 En frhandling om lokalt kollektivavtal pkallas skriftligt.

Om en frhandling om lokalt kollektivavtal p arbetsgivarsidan frs av en regio-

nal eller lokal arbetsgivare (enhet hos en arbetsgivare) efter verlmnande frn en

verordnad arbetsgivare gller fljande.

Om parterna inte enas vid frhandlingen, kan frgan gras till freml fr fr-handling mellan den verordnade arbetsgivaren och dess motparter, om ngon

av parterna i den sistnmnda frhandlingen begr det hos motpart. Framstll-

ning om en sdan frhandling grs skriftligt inom tio arbetsdagar frn det att

frhandlingen enligt andra stycket avslutats.

Om parterna inte enas vid en frhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gr framstllning om frhandling enligt tredje stycket inom angiven

tid, ska de dittills tillmpade bestmmelserna glla, om inte ngot annat fram-

gr av detta avtal.

5 Ett lokalt kollektivavtal enligt 2 har samma giltighetstid och uppsgningstid som

Villkorsavtal-T, om inte parterna enas om kortare tid.

Undantag

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 eller enligt bilaga 2 och bilaga 5 gller

tills vidare under Villkorsavtal-T:s giltighetstid med tre mnaders uppsgningstid.

6

Fredsplikt m.m. 6 Frhandlingar enligt avtalet frs under fredsplikt.

En arbetstagare som strejkar eller r lockoutad ska vid tillmpningen av avtalet

behandlas som om han inte var anstlld enligt avtalet.

Enligt 10 kap. 9 tredje stycket gller dock vissa srskilda regler om tillmpning

av bestmmelserna om ersttning vid tjnsteresa och frrttning i samband med

lockout.

Enskilda verenskommelser 7 Arbetsgivaren och en arbetstagare fr i de fall som anges i avtalet trffa verens-

kommelse om andra villkor n vad som framgr av avtalet. En sdan verens-

kommelse (enskild verenskommelse) ska vara skriftlig och glla tills vidare med

en msesidig uppsgningstid som regleras i den enskilda verenskommelsen, om

inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hnsyn till verenskom-

melsens karaktr.

Innan verenskommelsen trffas ska berrd lokal arbetstagarorganisation infor-

meras.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation fr sluta kollektivavtal om att

enskilda verenskommelser fr trffas i andra fall n som framgr av avtalet.

7

3 kap. Ln Rtten till ln 1 Varje arbetstagare har rtt till ln frn och med den dag d anstllningen brjar till

och med den dag d anstllningen upphr, om inte ngot annat fljer av avtalet.

Lnen bestr av individuell ln2 och i frekommande fall lnetillgg. Lnen beta-

las normalt ut per kalendermnad.

Bestmmelser om hur lnen faststlls m.m. finns i Ramavtal om lner m.m. fr

arbetstagare inom det statliga avtalsomrdet (RALS-T).

Definitioner 2

Individuell ln Ln i anstllningen, motsvarande anstllningens

omfattning, faststlld fr mnad.

Lnetillgg Lnetillgg r antingen fasta eller rrliga.

Med fasta lnetillgg avses sdana lnetillgg som

anges med ett i frvg faststllt belopp per mnad.

vriga lnetillgg r rrliga.

Fast lneavdrag3 Mnadsavdrag enligt 6 kap. 2 p grund av

ledighet eller lnevxling.

Rrliga lneavdrag Arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag och

timavdrag enligt 6 kap. 2 .

Fast ln Individuell ln samt fasta lnetillgg.

Fast kalenderdagsln 3,3 procent av fast ln.

Fast arbetsdagsln 4,6 procent av fast ln.

Aktuell ln Individuell ln samt fasta lnetillgg och fasta

lneavdrag.

Aktuell kalenderdagsln 3,3 procent av aktuell ln.

Aktuell arbetsdagsln 4,6 procent av aktuell ln.

Timln fr arbetstagare

med arbetstid enligt 4 kap.

avsnitt A

Individuell ln som motsvarar heltid, dividerad med

165.

Timln fr arbetstagare

med oregelbunden arbets-

tid enligt 4 kap. 26

Individuell ln som motsvarar heltid, dividerad med

175. I frekommande fall kvotberknad.

Upplysning

Timlnebegreppet innebr inte att timanstllning r en anstllningsform.

2 Enligt lokalt kollektivavtal kan annat lnesystem (t.ex. tariffln) frekomma.

3 Regelbundet terkommande arbetsdagsavdrag t.ex. vid frldraledighet 1-4 dagar/vecka under

mer n fyra kalenderveckor i fljd hanteras enligt bestmmelserna i 6 kap. 7

8

Berkning av ln under del av mnad 3 Om lnen ska betalas ut endast fr en del av en kalendermnad betalas den i stl-

let ut som aktuell kalenderdagsln.

Om arbetsgivaren anser att det finns srskilda skl fr han besluta att utbetalning

av ln fr del av februari mnad ska gras enligt andra grunder n som anges

ovan.

9

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersttningar Inledande bestmmelser Erstter arbetstidslagen

1 Bestmmelserna i detta kapitel erstter arbetstidslagen (ATL).

Lokalt kollektivavtal om arbetstid fr inte innebra att mindre frmnliga regler

ska tillmpas fr arbetstagarna n som fljer av EG:s arbetstidsdirektiv (se 3 4

st. ATL).

Tillmpningsomrde

2 Bestmmelserna i avsnitt A avser arbetstagare som normalt har sin ordinarie ar-

betstid frlagd till mndag fredag (s.k. kontorsarbetstid).

Bestmmelserna i avsnitt B avser arbetstagare som har srskilda bestmmelser om

arbetstidens frlggning enligt lokalt kollektivavtal.

Bestmmelserna i avsnitt C avser arbetstagare som r stationerade utom riket m.fl.

och arbetstagare med frtroendearbetstid.

Gemensamma grunder fr arbetstid Arbetstidens frlggning

3 Verksamhetens krav p bemanning ska utgra grund fr arbetstidens frlggning.

Arbetstiden ska frlggas och regleras p ett stt som medverkar till att mlen fr

verksamheten uppns och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt.

Arbetstidens frlggning ska vid behov ses ver fr att anpassas till frndrade

verksamhetskrav. Arbetstiden ska ocks frlggas p ett stt som frmjar en god

arbetsmilj och motverkar ohlsa. Inom ramen fr verksamhetens krav ska arbets-

tidens frlggning s lngt som mjligt anpassas till arbetstagarnas nskeml om

mer flexibla och individuella lsningar.

Anmrkning

Inom ramen fr den terkommande dialogen mellan chef och med-

arbetare br ven arbetstidens omfattning och frlggning tas upp.

Vid planering av arbetstidens frlggning br ven kringliggande

aspekter beaktas som kan ha betydelse fr en god arbetsmilj som

till exempel restid.

vriga arbetstidsvillkor

Fr att kraven p effektivitet och kvalitet i verksamheten ska kunna uppfyllas nr

omvrlden frndras, krvs utveckling och frnyelse. Sdana arbetstidsvillkor

10

som inte lngre motsvarar verksamhetens krav mste kunna ndras s att det eko-

nomiska vrde som villkoren representerar kommer till bttre nytta.

Den nrmare utformningen av arbetstidsvillkor mste alltid ske i nra anslutning

till verksamhetens bedrivande. Det r naturligt att utveckling och effektivisering

av verksamheten bygger p en frtroendefull och ndamlsenlig samverkan mel-

lan de lokala parterna och p att den enskilde arbetstagaren fr ett kat ansvar och

inflytande ver sin egen arbetssituation.

Ett framgngsrikt frndringsarbete frutstter motiverade medarbetare och stds

av kompensation i olika former genom vl avvgda arbetstidsvillkor.

Lokal frhandling om arbetstidsvillkor 4 Om lokal part pkallar frhandling i frgan ska parterna prva om arbetstidsvill-

kor som r reglerade i lokala kollektivavtal r vl anpassade till verksamhetens

krav eller om de br ersttas av andra villkor som bttre motsvarar dessa krav.

I ett frsta steg ska parterna genomfra en gemensam versyn och analys av ar-

betstidsvillkoren och kostnaderna fr dessa.

Parterna ska drefter, utifrn svl ett kort- som lngsiktigt perspektiv, diskutera

frndringsbehov av arbetstidsvillkoren med de gemensamma grunder fr arbets-

tid som anges i 3 detta kapitel som utgngspunkt. I arbetet ska parterna strva

efter att enas.

P parternas gemensamma begran kan centrala parter eller Samarbetsrdet fr

det statliga avtalsomrdet medverka till att parterna kommer verens om frnd-

rade arbetstidsvillkor i det lokala kollektivavtalet.

Avsnitt A

Vissa bestmmelser verensstmmer med ATL 5 I nedan angivna frgor ska arbetstidslagens (1982:673, ATL) regler tillmpas, om

inte annat verenskoms i lokalt avtal.

Undantag fr viss offentlig verksamhet (2 3 st ATL)

Ndfallsvertid (9 ATL)

Ndfallsmertid (10 2 st, andra meningen ATL)

Den sammanlagda arbetstiden (10 b ATL)

Arbetsgivarens skyldighet att fra anteckningar om jourtid, vertid och mertid (11 1 st ATL)

Dygnsvila (13 ATL)

Arbetstiden fr nattarbetande (13 a ATL)

Veckovila (14 ATL)

Rast (15 ATL)

11

Mltidsuppehll (16 ATL)

Paus (17 ATL)

De lagtexter som avses terges i bilaga 9 till Villkorsavtal-T.

Anmrkning

Om dessa bestmmelser i ATL ndras, ska de centrala parterna ta upp frhandling

i frgan.

Arbetstidens lngd vid heltidsarbete

Ordinarie arbetstid

6 Fr heltidsarbetande arbetstagare r den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden

fr kalendervecka som utver sndag r helgfri4 39 timmar och 45 minuter per r.

D helgdag infaller p dag som arbetstagaren normalt skulle ha arbetat frkortas

den ordinarie veckoarbetstiden den aktuella veckan med det antal timmar arbets-

tagaren annars skulle ha arbetat.

Frkortade arbetsdagar

7 Den ordinarie arbetstiden fr sdana arbetsdagar som anges nedan ska minskas

med det antal timmar som framgr av sammanstllningen.

Arbetsdag Timmar

Trettondagsafton 4

Skrtorsdagen 2

Den 30 april som infaller p en

a) mndag - torsdag 2

b) fredag 4

Dagen fre Alla Helgons dag 4

Den 23 december som infaller p en fredag 4

Protokollsanteckning

Parterna r verens om att lokala parter ska trffa verenskommelse om kompen-

sation fr den kning av arbetstiden som uppstr nr nationaldagen infaller p en

lrdag eller sndag jmfrt med nr annandag pingst var helgdag.

Om lokala parter inte kan enas om en lsning ska arbetstagaren de r nationalda-

gen infaller en lrdag eller sndag ges sammanhngande ledighet som motsvarar

en arbetsdag. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska trffa verenskommelse om

frlggning av ledigheten.

I det fall det inte tidigare r reglerat ska lokala parter reglera vilken ersttning som

ska utg vid arbete p nationaldagen.

4 Som helgdag rknas ven pskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyrsafton.

12

Arbetstidens lngd vid deltidsarbete

Ordinarie arbetstid

8 Fr deltidsarbetande arbetstagare

5 r veckoarbetstiden proportionell i frhllande

till veckoarbetstiden vid heltidsarbete.

Mertid

Arbete p mertid

9 Om arbetsgivaren bedmer att det finns srskilda skl fr det, kan arbetsgivaren

begra att en deltidsarbetande arbetstagare ska arbeta utver den ordinarie dagliga

arbetstiden (mertid). Mertidsarbetet fr dock inte strckas ut till tid som gr utver

det ordinarie arbetstidsmttet fr heltidsarbetande. Arbete p mertid anses som

arbete p ordinarie arbetstid.

Fr arbete p mertid ska i frsta hand anlitas arbetstagare som frivilligt tar sig

detta. Befrielse frn mertidsarbete br inte nekas d arbetstagaren r frhindrad

och har godtagbara skl och framstllning om befrielse grs i samband med ar-

betsgivarens begran om mertidsarbete.

Arbetsgivaren fr inte begra mertidsarbete av den som r partiellt sjukskriven,

partiellt ledig med std av lag eller fr vrd av barn. Av en delpensionsledig ar-

betstagare fr arbetsgivaren begra mertidsarbete under hgst 25 timmar per ka-

lenderr.

Arbetsgivaren kan begra att en deltidsarbetande arbetstagare utver arbete p

mertid ska arbeta p vertid enligt 18 .

Under ett kalenderr fr den uttagna mertiden och vertiden sammanlagt fr en

arbetstagare vara hgst 200 timmar. Mertiden fr dock inte verstiga 175 timmar

under ett kalenderr.

Ersttning fr mertid

10 Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat p mertid har rtt till

ersttning. Ersttning lmnas i form av ledighet eller pengar (mertidstillgg) och

ska lmnas i den form som arbetstagaren nskar, om inte arbetsgivaren av srskil-

da skl bestmmer ngot annat.

5 Se 1 kap. 2

13

Berkning av mertidstillgg

11 Mertidstillgg per timme betalas enligt fljande:

Den individuella lnen (upprknad till heltid) per mnad

142

Mertidstillgg betalas inte fr kortare tid n 15 minuter i fljd.

Anmrkning

Semestertillgg ingr i beloppet fr mertidstillgg. (jfr 5 kap. 14 )

Berkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

12 Ledigheten ska omfatta lika lng tid som mertiden.

Arbetstidens frlggning vid heltid och deltid

Huvudregel - lokalt kollektivavtal

13 Den ordinarie veckoarbetstiden r vanligtvis frlagd till mndag - fredag p de

tider som bestms i ett lokalt kollektivavtal. Arbetstiden kan frlggas till annan

tid utifrn verksamhetens behov av bemanning.

Berrda arbetstagare ska underrttas om den nya arbetstidsfrlggningen senast

tv veckor innan den brjar glla.

Undantagsregel - arbetsgivaren beslutar

14 Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte kan enas om ett kollek-

tivavtal om frlggningen av den ordinarie veckoarbetstiden, bestmmer arbetsgi-

varen - i avvaktan p att parterna blir verens arbetstidens frlggning med ut-

gngspunkt frn verksamhetens krav. Hnsyn ska i sdant fall tas till arbetstagar-

nas nskeml i den utstrckning som arbetsgivaren bedmer det mjligt.

En frutsttning fr det som sgs i frsta stycket r att lokalt kollektivavtal om

arbetstidens frlggning har upphrt att glla efter uppsgning enligt undantags-

bestmmelsen till 2 kap. 5 .

Berrda arbetstagare ska underrttas om en ny arbetstidsfrlggning senast tv

veckor innan den brjar glla.

Anmrkning

P parts begran kan Samarbetsrdet fr det statliga avtalsomrdet medverka till

att en verksamhetsanpassning av arbetstiden sker i samfrstnd mellan arbetsgiva-

ren och lokala arbetstagarorganisationer.

14

Lokal skiljenmnd

15 Om arbetsgivaren undantagsvis har fattat beslut enligt 14 ska p parts begran

frgan om arbetstidens frlggning verlmnas till en lokal skiljenmnd. Skilje-

nmnden ska best av en opartisk ordfrande som parterna enas om samt en fre-

trdare fr arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan.

De av skiljenmnden faststllda bestmmelserna ska drefter glla som lokalt kol-

lektivavtal.

Enskild verenskommelse om arbetstidsfrlggning eller

frtroendearbetstid

16 Arbetsgivaren och en arbetstagare fr trffa enskild verenskommelse enligt 2

kap. 7 om att arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid ska frlggas p ett stt

som avviker frn vad som i vrigt gller hos arbetsgivaren.

Enskild verenskommelse fr ocks trffas om att en arbetstagare ska ha frtroen-

dearbetstid6.

vertid

Definition

17 Med vertidsarbete avses

fr heltidsarbetande arbetstagare sdant arbete som utfrs p tid utver den ordinarie dagliga arbetstiden,

fr deltidsarbetande arbetstagare sdant arbete som utfrs svl p tid ut-ver den ordinarie dagliga arbetstiden fr heltidsarbetande som p tid ut-

ver mertid.

Vad som r vertidsarbete i samband med tjnstgring p flextid regleras i lokalt

kollektivavtal.

Arbete p vertid

18 Om arbetsgivaren bedmer att det finns srskilda skl fr det, kan arbetsgivaren

begra att arbetstagare ska arbeta p vertid hgst 48 timmar under en fyraveck-

orsperiod eller 50 timmar under en kalendermnad, dock hgst 150 timmar under

ett kalenderr.

Antalet timmar fr verskridas nr det enligt arbetsgivarens bedmning behvs

fr att en arbetstagare ska kunna slutfra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan

stora olgenheter fr verksamheten.

6 Se 29

15

Fr arbete p vertid ska i frsta hand anlitas arbetstagare som frivilligt tar sig

detta. Befrielse frn vertidsarbete br inte nekas d arbetstagaren r frhindrad

och har godtagbara skl och framstllning om befrielse grs i samband med ar-

betsgivarens begran om vertidsarbete.

Arbetsgivaren fr inte begra vertidsarbete av den som r partiellt sjukskriven,

partiellt ledig med std av lag eller fr vrd av barn. Av en delpensionsledig ar-

betstagare fr arbetsgivaren begra vertidsarbete under hgst 25 timmar per ka-

lenderr.

I den totala vertiden per r enligt frsta eller fjrde stycket inrknas inte sdan

vertid som kompenseras med ledighet.

Enskild verenskommelse om kat uttag av vertid

19 Om arbetsgivaren bedmer att det finns srskilda skl att ta ut vertid i ett visst

fall eller under en viss tid i strre omfattning n vad som gller enligt 18 , frut-

stter detta att enskild verenskommelse enligt 2 kap. 7 trffas med arbetstaga-

ren om detta.

Ersttning fr vertid

20 Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat p vertid har rtt till

ersttning.

Ersttning ges i form av pengar (vertidstillgg) eller som ledighet (kompensa-

tionsledighet). Kompensationsledighet ska ges under frutsttning att arbetstaga-

ren nskar det och att arbetsgivaren bedmer att det r mjligt med hnsyn till

verksamhetens krav.

Berkning av vertidstillgg

21 vertidstillgg per timme betalas enligt fljande.

Enkel vertid = den individuella lnen per mnad

94

Kvalificerad vertid = den individuella lnen per mnad

72

Med enkel vertid avses vertidsarbete p annan tid n den som enligt nedan r

kvalificerad vertid.

16

Med kvalificerad vertid avses vertidsarbete

mellan klockan 19.00 p fredag och klockan 07.00 p mndag,

mellan klockan 19.00 p dag fre Trettondedag Jul, Frsta Maj, Kristi Himmelsfrds dag eller Nationaldagen och klockan 07.00 nrmast fljande

vardag,

mellan klockan 19.00 p Skrtorsdagen och klockan 07.00 p dagen efter Annandag Psk,

mellan klockan 19.00 p dag fre midsommarafton, julafton eller nyrsaf-ton och klockan 07.00 p vardag nrmast efter helgdagsaftonen samt

i vrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

vertidstillgg betalas inte fr kortare tid n 15 minuter i fljd.

Vid berkning av vertidstillgg fr deltidsarbetande arbetstagare ska arbetstaga-

rens ln rknas upp till den ln som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Anmrkning

Semestertillgg ingr i beloppen fr vertidstillgg (jfr 5 kap. 14 ).

Kompensationsledighet vid vertidsarbete

22 Kompensationsledighet per vertidstimme omfattar

vid enkel vertid en och en halv gng s lng tid som vertidsarbetet

vid kvalificerad vertid dubbelt s lng tid som vertidsarbetet.

Kompensationsledighet ska tas ut senast kalendermnaden efter den d vertids-

arbetet fullgjordes, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer verens om

ngot annat.

Enskild verenskommelse om annan kompensation fr vertidsarbete

23 Arbetsgivaren och en arbetstagare fr trffa enskild verenskommelse enligt 2

kap. 7 om att arbetstagaren i stllet fr vertidsersttning ska kompenseras p

annat stt t.ex. genom hgre ln eller ett fast lnetillgg.

17

Avsnitt B

Inledande bestmmelser 24 Av detta avsnitt framgr

att srskilda bestmmelser om arbetstidens frlggning gller fr

vissa arbetstagare vid universitet och hgskolor samt fr lrare i statlig skolverksamhet (25 ),

arbetstagare med oregelbunden arbetstidsfrlggning (26 ).

Vissa arbetstagare vid universitet och hgskolor m.fl. 25 I bilagorna 5 6 med specialbestmmelser fr vissa arbetstagare vid universitet

och hgskolor samt fr lrare i statlig skolverksamhet finns tillgg till och avvi-

kelser frn bestmmelserna i avsnitt A. I bilaga 2 till detta avtal regleras frhand-

lingsordning fr lokala kollektivavtal om andra arbetstidsvillkor n arbetstidens

frdelning fr arbetstagare som omfattas av bilaga 5.

Arbetstagare med oregelbunden arbetstidsfrlggning 26 Fr arbetstagare med oregelbunden arbetstidsfrlggning

7 ska glla vad som re-

gleras i lokalt kollektivavtal. I bilaga 2 till detta avtal regleras frhandlingsordning

fr sdana lokala kollektivavtal.

Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden fr i det lokala kollektivavtalet

berknas fr en tidsperiod (begrnsningsperiod) om hgst fyra mnader.

Lokalt kollektivavtal fr dock slutas om lngre begrnsningsperiod dock inte lng-

re n tolv mnader.

Om lokala parter inte verenskommer om annat, ska sdana centrala och lokala

bestmmelser om arbetstid, arbetsskyldighet och arbetstidsberoende ersttningar,

som gllde dagen innan ALFA trdde i kraft den 1 januari 1997, tas in i lokala

kollektivavtal hos berrda arbetsgivare.

Beloppen fr vertidstillgg per timme ska berknas med std av bestmmelserna

i 21 .

7 Hr avses sdana arbetstagare fr vilka RAMA samt 3 kap. och 2 kap. 5 1 mom. andra stycket i

fjrde avd. SA-C eller ATH tillmpades eller skulle ha tillmpats dagen innan ALFA trdde i kraft

den 1 januari 1997.

18

Avsnitt C

Inledande bestmmelser 27 Av detta avsnitt framgr

dels att srskilda bestmmelser om arbetstidens frlggning gller fr

arbetstagare som r stationerade utom riket (28 ) samt

arbetstagare fr vilka lagen (1998:958) om vilotid fr sjmn gller (28 ),

dels vilka arbetstagare som har s.k. frtroendearbetstid (29 ).

Arbetstagare som r stationerade utom riket m.fl. 28 I stllet fr bestmmelserna i avsnitt A resp. B gller srskilda bestmmelser fr

arbetstagare som r stationerade utom riket.

Fr sdana arbetstagare fr vilka lagen (1998:958) om vilotid fr sjmn r till-

lmplig gller bestmmelserna i den lagen.

Arbetstagare med frtroendearbetstid 29 Med frtroendearbetstid avses sdan arbetstid som en arbetstagare med hnsyn till

sina arbetsuppgifter har frtroendet att sjlv disponera.

Fljande arbetstagare har frtroendearbetstid.

Arbetstagare som enligt enskild verenskommelse med std av 16 har frtroendearbetstid.

Arbetstagare som med hnsyn till arbetsuppgifter och anstllningsvillkor har verksledande eller drmed jmfrbar stllning.

Ledamot i Hgsta domstolen, Hgsta frvaltningsdomstolen, hovrtt, kammarrtt, tingsrtt, frvaltningsrtt eller hyresnmnd, justitiesekreterare

eller assessor och fiskal i hovrtt, kammarrtt, tingsrtt eller frvaltnings-

rtt.8

klagare och klagaraspirant vid klagarmyndighet.9

Distriktsveterinrer10.

8 Frtroendearbetstid har ingen annan innebrd n begreppet oreglerad arbetstid s som det tillm-

pades fre den 1 april 2001 varfr begreppet oreglerad arbetstid fortsttningsvis bibehlles fr

dessa arbetstagare.

9 Frtroendearbetstid har ingen annan innebrd n begreppet oreglerad arbetstid s som det tillm-

pades fre den 1 april 2001 varfr begreppet oreglerad arbetstid fortsttningsvis bibehlles fr

dessa arbetstagare.

10

Lokala parter kan verenskomma om annan arbetstidsreglering.

19

Arbetstagare som normalt utfr arbete i hemmet eller annars under sdana

frhllanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka

ver hur arbetet r ordnat.

20

5 kap. Semester Rtt till semester 1 Arbetstagare har rtt till semesterfrmner enligt semesterlagen (1977:480) med

de avvikelser som framgr av bestmmelserna i detta kapitel. Med semesterfr-

mner avses semesterledighet, semesterln och semesterersttning.

Intjnander och semesterr 2 Intjnander och semesterr sammanfaller och r detsamma som kalenderr.

Semesterns lngd rssemester

3 En arbetstagare har rtt till det antal semesterdagar fr helt kalenderr som anges i

fljande sammanstllning.

Antal semesterdagar till och med det r arbets-

tagaren fyller 29 r

frn och med det r arbetstagaren fyller

30 r 40 r

28 31 35

Ej full rssemester i vissa fall

4 Om en arbetstagare varit anstlld enligt avtalet endast under en del av kalenderret

ska semestern minskas s att den svarar mot det antal dagar under ret som arbets-

tagaren varit anstlld.

Om en arbetstagare varit frnvarande utan ln ska semestern fr kalenderret be-

rknas som om arbetstagaren inte hade varit anstlld under frnvarotiden, om det

inte fljer ngot annat av 7 i detta kapitel.

Vid berkningen enligt frsta och andra stycket ovan ska ett brutet tal avrundas

till nrmast hgre hela dagantal. Uppgr den berknade semestern till kortare tid

n en halv dag har arbetstagaren inte rtt till semester.

Obetald semester

5 Arbetstagare som avses i 4 har i frekommande fall rtt till ytterligare (obetald)

semester med s mnga dagar att den sammanlagda semestern fr ret uppgr till

fem veckor eller, om anstllningen enligt avtalet brjar den 1 september eller se-

nare, till en vecka. Nr sdan ytterligare obetald semester tas ut ska arbetsdagsav-

drag enligt 6 kap. 2 gras fr varje semesterdag.

21

Semester under en del av dagen

6 Semester under en del av dagen rknas som en hel semesterdag.

En dag d en deltidsarbetande arbetstagare har semester rknas som hel semester-

dag.

Semesterrtt vid viss frnvaro

7 Utver vad som fljer av semesterlagens regler om semesterlnegrundande frn-

varo, ger frnvaro utan ln av ngon av fljande anledningar rtt till betald semes-

ter.

Anledning till frnvaron:

Centralt fackligt frtroendemannauppdrag.

Frldraledighet fr dag d frldrapenningtillgg utbetalas.

Om partiell frldraledighet med frldrapenning kombineras med annan ledighet

utan ln s att arbetstagaren r helt ledig, har arbetstagaren rtt till semester endast

fr den del av ledigheten fr vilken frldrapenningtillgg utbetalas. Det gller

inte om den andra ledigheten har brjat fre frldraledighetens brjan.

Avrkning frn lnen 8 Om en arbetstagare har haft lngre semester n vad han tjnat in, ska avdrag gras

p lnen. Fr varje verskjutande semesterdag avrknas 4,6 % p den fasta ln

enligt 3 kap. 2 som gllde vid semestertidpunkten. Frn lnen ska ven dras

semestertillgg enligt 14 andra stycket punkt 1 som har utbetalats fr de ver-

skjutande semesterdagarna.

Avdrag enligt frsta stycket ska dock inte gras fr obetald semester eller om an-

stllningen har upphrt p grund av ddsfall.

Berkning och frlggning av semesterledighet

Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid

9 Fr arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid som har sin ordinarie arbetstid jmnt

frdelad varje vardag (mndag till fredag) ska varje ordinarie arbetsdag som infal-

ler under semesterperioden rknas som en semesterdag.

22

Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad frlggning

10 Fr arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad frlggning

11 ska

semestern kvotberknas. (Fr exempel, se bilaga till detta kapitel).

Fr en arbetstagare som har sdan koncentrerad frlggning och som drmed ar-

betar mindre n fem dagar i genomsnitt per vecka ska antalet semesterdagar som

ska anses ing i semesterledigheten berknas enligt fljande formel:

Om brutet tal uppstr vid summeringen av delposterna fr semesterret ska av-

rundning ske till nrmast lgre dagantal.

Om bde betalda och obetalda semesterdagar ska lggas ut under semesterret

proportioneras de var fr sig.

Arbetstagare med annan arbetstidsfrlggning 11 Fr arbetstagare med annan arbetstidfrlggning

12 n som avses i 9-10 i detta

kapitel rekommenderar de centrala parterna att lokala kollektivavtal sluts om hur

antalet semesterdagar ska berknas. Berkningen ska gras p ett stt som r neut-

ralt i frhllande till hur semesterledigheten berknas fr arbetstagare med s.k.

kontorsarbetstid och syfta till en verksamhetsanpassad lsning. I ett sdant lokalt

kollektivavtal fr parterna verenskomma om avvikelse frn vad som sgs om

berkning av semesterledighet i 9 semesterlagen.

Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte enas, ska frgan tas upp

till frhandling mellan centrala parter.

Om parterna inte enas i den centrala frhandlingen, ska frgan p begran av part

verlmnas fr slutligt avgrande till en srskilt inrttad nmnd mellan Arbetsgi-

varverket och den berrda centrala arbetstagarorganisationen. Nmnden bestr av

tv representanter fr arbetsgivarsidan och tv representanter fr arbetstagarsidan

samt en opartisk ordfrande, som utses gemensamt av parterna.

11

Bestmmelserna gller svl heltids- som deltidsarbetande arbetstagare. Bestmmelsen omfattar

ven frldralediga 1-4 dagar/vecka under mer n fyra kalenderveckor i fljd.

12

Jfr 4 kap. 26

c b x

a

5

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt

faststlld lista genomsnittligt ska fullgra per vecka

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingr i semesterledig-

heten

c = antalet semesterdagar som ska ing i semesterledigheten

23

Semesterns frlggning 12 Arbetsgivaren bestmmer hur rssemestern ska frlggas, om inte ngot annat

fljer av ett lokalt avtal. Hnsyn ska tas till arbetstagarnas nskeml.

Arbetsgivaren r, om det inte finns srskilda skl, skyldig att lgga ut en arbetsta-

gares hela rssemester som ledighet under ret, om inte arbetstagaren sparar se-

mester enligt 13 .

I de verksamheter dr planering och frlggning av huvudsemester sker med lng-

re framfrhllning n tv mnader ska en medarbetare som planerar att ta ut fr-

ldraledighet med std av Frldraledighetslagen, oavsett vad som dr regleras,

anmla detta i samband med ovanstende planering. Anskan om frldraledighet

kan som tidigast krvas frn den 1 mars.

Anskan kan ske senare n vad som sgs ovan, om det finns srskilda skl. Med

srskilda skl menas att medarbetaren inte har kunnat frutse en situation som

franleder ett behov av frldraledighet. Ett exempel kan vara att det vid en sena-

re tidpunkt n som avses i frsta stycket framkommer att den normalt anlitade

barnomsorgen inte lngre r tillgnglig eller att den andra frldern/vrdnads-

havaren blir sjuk och inte kan vrda barnet som planerat.

Andra stycket r inte tillmpligt p barn fdda under semesterret.

Upplysning

Av 12 semesterlagen framgr att semesterledigheten ska frlggas s att arbets-

tagaren fr en ledighetsperiod om minst fyra veckor under juni - augusti. Detta

gller om inte annat har avtalats eller srskilda skl franleder att semesterperio-

den frlggs till annan tid.

Vid frlggning av sparad semester gller bestmmelserna i semesterlagen 19 ,

20 1 stycket samt 21 .

Sparad semester 13 Varje arbetstagare som har rtt till fler n 20 betalda semesterdagar fr ett visst

kalenderr fr spara en eller flera av de verskjutande dagarna till ett senare ka-

lenderr. Ingen arbetstagare fr dock ha fler sparade dagar n 35.

vergngsbestmmelse

Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler n 35 sparade semesterdagar fr

ta ut de verskjutande dagarna under en femrsperiod s att han eller hon inte har

fler n 35 sparade semesterdagar den 31 december 2015.

24

Semesterln 14 Semesterlnen utgrs av den fr arbetstagaren aktuella lnen under semestern

plus semestertillgg samt eventuell semesterlnegaranti.

Semestertillgget utgrs av

0,49 procent fr varje betald semesterdag av den fr arbetstagaren vid se-mestertidpunkten aktuella fasta lnen per mnad plus

ett belopp motsvarande 0,48 procent fr varje betald semesterdag multipli-cerat med summan av sdana rrliga lnetillgg som har betalats ut till ar-

betstagaren ret fre semesterret och i vilka semestertillgg inte redan in-

gr.

Semesterlnegarantin fr en heltidsarbetande arbetstagare utgrs fr.o.m. den

1 januari 2013 fr varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan 1250 kronor och det lgre beloppet som utgr summan av 4,6

procent av den fasta lnen plus semestertillgg.

Anmrkning

Fr en deltidsarbetande arbetstagare13

gller de lgre belopp som svarar mot

tjnstgringens omfattning.

Semestertillgget om 0,49 procent betalas vid det ordinarie lneutbetalningstillfl-

let i samband med eller nrmast efter semestern.

Semestertillgget fr rrliga lnetillgg betalas ut senast i juni mnad.

En arbetstagare som fr partiell sjukersttning eller partiell aktivitetsersttning14

jmstlls med en deltidsanstlld arbetstagare vid berkning av semesterlnen.

Semesterln fr semester som inte har kunnat lggas ut

15 Om en viss del av semestern p grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra

srskilda skl inte har kunnat lggas ut under ret, omvandlas den till sparad se-

mester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 35 dagar som fr sparas,

betalas semesterln ut fr det verskjutande antalet dagar. Sdan semesterln be-

rknas p samma stt som semesterersttning enligt 16 .

Semesterersttning 16 Semesterersttning utbetalas om en arbetstagare slutar sin anstllning hos arbets-

givaren eller myndighetsomrdet (se bilaga 1) innan han/hon ftt ut all betald se-

mester som han har rtt till.

13

Se 1 kap. 2 .

14

T.o.m. den 31 december 2002 partiellt sjukbidrag eller partiell frtidspension

25

Semesterersttning betalas ut med ett belopp som fr varje outtagen betald semes-

terdag (ven sparade semesterdagar) motsvarar fast arbetsdagsln enligt 3 kap. 2

plus semestertillgg enligt 14 .

I frekommande fall betalas semestertillgg ut ven fr sdana rrliga lnetillgg

(se 14 ) som intjnats under avgngsret.

Enskild verenskommelse om semesterns lngd 17 Arbetsgivaren och en arbetstagare fr trffa enskild verenskommelse enligt

2 kap. 7 om avvikelser frn bestmmelserna om antalet semesterdagar och se-

mester under del av dag.

26

Bilaga till 5 kap.

Exempel p kvotsemester Fr arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad frlggning (koncen-

trerad tjnstgring) tillmpas kvotsemester enligt 5 kap. 10 . Semesterkvoter

framgr av nedanstende tabell.

Antal arbetsdagar i genomsnitt per

vecka (a)

Semesterkvot

a

5

4,5 1,11

4 1,25

3,5 1,42

3 1,66

2,5 2,00

2 2,50

1,5 3,33

1 5,00

0,5 10,00

Om brutet tal uppstr vid summeringen av delposterna fr semesterret ska av-

rundning ske till nrmast lgre dagantal.

Exempel:

En arbetstagare med 30 % tjnstgring arbetar tre dagar koncentrerat varannan

vecka. Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka r 1,5. Nr arbetstagaren fr se-

mester ska antalet utlagda dagar multipliceras med kvoten 3,33. En veckas semes-

ter (tre arbetsdagar) blir allts 10 semesterdagar. Arbetstagaren fr en samman-

hngande ledighet om tre veckor.

27

6 kap. Lneavdrag Allmnna bestmmelser om lneavdrag 1 En arbetstagare ska vid ledighet eller annan frnvaro frn arbetet ha lneavdrag

enligt bestmmelserna i detta kapitel. I 7, 8 och 9 kap. regleras ln vid viss frnva-

ro.

Berkning av lneavdrag 2 Lneavdrag grs som mnadsavdrag, arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag eller

timavdrag.

a) Mnadsavdrag X procent av fast ln i frhllande till ledighetens om-fattning.

b) Arbetsdagsavdrag 4,6 (12/260) procent av aktuell ln fr varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

c) Kvotberknat arbetsdagsavdrag

vid koncentrerad

tjnstgring

a = antalet ordinarie arbetsda-gar som arbetstagaren genom-

snittligt ska fullgra per vecka

b = arbetsdagsavdraget i kro-nor

c = kvotberknat arbetsdags-avdrag i kronor

d) Kalenderdagsavdrag 3,3 (12/365) procent av aktuell ln fr varje kalender-dag som ledigheten omfattar.

e) Timavdrag 1/175 av fast ln upprknad till heltid.

f) Kvotberknat tim-avdrag vid oregel-

bunden (schema-

lagd) arbetstid

a = den genomsnittliga vecko-arbetstid i timmar som arbets-

tagaren ska fullgra

b = timavdraget i kronor

c = kvotberknat timavdrag i kronor

Lneavdrag fr en viss mnad fr inte verstiga lnen fr mnaden i frga.

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermnader grs avdrag

med hela den fasta lnen (= helt mnadsavdrag).

c 40 x b

c a

5 x b

a

28

Om ledigheten endast omfattar en viss del av arbetstiden ska ett partiellt avdrag

(mnadsavdrag, arbetsdagsavdrag eller kalenderdagsavdrag) gras som svarar mot

ledighetens omfattning.

Upplysning

Vid regelbundet terkommande frldraledighet om hgst 4 dagar

per vecka grs arbetsdagsavdrag enligt 7 och 2 b).

Om arbetsgivaren anser att det finns srskilda skl fr arbetsgivaren besluta att

lneavdrag inte ska gras eller ska gras enligt andra grunder n som anges i avta-

let.

Lneavdrag vid ledighet 3 Lneavdrag vid ledighet ska gras enligt a) d) nedan om inte annat fljer av vad

som anges i 4-10 detta kapitel eller i 9 kap. 1-3 .

a) Ledighet om hgst 5 arbetsdagar i fljd 1. Vid ledighet om hgst 5 arbetsdagar i fljd grs arbetsdagsavdrag en-

ligt 2 b) fr varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

2. Fr arbetstagare med oregelbunden arbetstidsfrlggning enligt 4 kap. 26 (hel- eller deltid) grs istllet timavdrag enligt 2 e) fr varje ar-

betstimme som ledigheten omfattar. Om den genomsnittliga veckoar-

betstiden understiger 40 timmar ska timavdraget kvotberknas enligt

2 f).

3. Fr arbetstagare som har koncentrerad tjnstgring (1 kap. 2 ) ska ar-betsdagsavdraget vid sjukfrnvaro eller annan frnvaro kvotberknas

enligt 2 c). Detta gller fr svl heltidsarbetande som deltidsarbe-

tande arbetstagare samt arbetstagare med delpension.

Anmrkning: Partiell frldraledighet som r frlagd till 1-4 dagar per

vecka r inte koncentrerad tjnstgring i avtalets mening. Avdrag vid yt-

terligare frnvaro grs drfr enligt punkt 1 ovan, (2 b)) fr de tillkom-

mande lediga dagarna och avdraget ska inte kvotberknas. Se ven 7

nedan.

b) Ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i fljd

Vid ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i fljd grs kalenderdagsavdrag enligt 2 d) fr varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

Om en ledighetsperiod omfattar tv eller flera veckor grs kalenderdags-

avdrag fr sju dagar per vecka

29

c) Ledighet en hel kalendermnad eller mer

Vid ledighet en hel kalendermnad eller mer, grs mnadsavdrag enligt 2 a) i frhllande till frnvarons omfattning.

d) Ledighet under del av dag

Vid ledighet under del av dag grs timavdrag enligt 2 e).

Lneavdrag fr karensdag

4 Om arbetstagaren r frnvarande endast en del av karensdagen ska arbetsdagsav-

drag gras enligt fljande. (Fr arbetstagare med oregelbunden arbetstid, se 4 a

nedan.)

Sjukfrnvarons lngd Procent av helt arbets-dagsavdrag

hgst 25 procent av arbetstiden 25

mer n 25 procent men hgst 50 procent 50

mer n 50 procent men hgst 75 procent 75

mer n 75 procent 100

Lneavdrag under sjuklneperioden fr arbetstagare med oregelbunden

arbetstid enligt 4 kap. 26

4 a Fr arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 (hel eller deltid)

grs timavdrag enligt 2 e) fr varje arbetstimme som ledigheten omfattar under

hela sjuklneperioden (dag 1-14). Om den genomsnittliga veckoarbetstiden un-

derstiger 40 timmar ska timavdraget kvotberknas enligt 2 f).

Lneavdrag nr arbetstagaren fr sjukersttning eller aktivitetsersttning15

5 En arbetstagare som fr sjukersttning eller aktivitetsersttning ska ha mnadsav-

drag som svarar mot frmnens omfattning (dvs. hel, tre fjrdedels, halv eller en

fjrdedels frmn).

vergngsbestmmelse

Om Frskringskassan har fattat beslut fre den 1 januari 1997 om sjukbidrag

eller frtidspension och frmnen brjade utbetalas fre rsskiftet 1997/98 ska

sjukavdrag gras enligt de ldre bestmmelser som framgr av bilaga 4 b.

Lneavdrag vid arbetsskada

6 Om en arbetstagare har aktivitetsersttning eller sjukersttning p grund av en

godknd arbetsskada och drfr ocks har arbetsskadelivrnta grs helt mnads-

15

T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller frtidspension.

30

avdrag. Vid partiell arbetsskadelivrnta grs partiellt mnadsavdrag i motsvarande

mn.

Lneavdrag vid frldraledighet 7 Vid regelbundet terkommande frldraledighet om hgst fyra dagar per vecka,

under mer n fyra kalenderveckor i fljd, grs arbetsdagsavdrag enligt 2 b)

ovan. Detta gller dock endast om den totala frnvaron tillsammans med annan

ledighet, inte verstiger 5 arbetsdagar i fljd.

Som underlag fr aktuell ln vid berkning av sjukpenningtillgg och tillgg vid

tillfllig frldrapenning fr en sdan frldraledig arbetstagare, utgrs den aktu-

ella lnen vid berkning av tillggen av den fasta lnen och ett fast lneavdrag i

frhllande till frldraledighetens omfattning. Se 7 kap. 6 samt 8 kap. 5 .

Lneavdrag vid frldraledighet fr arbetstagare med oregelbunden arbets-

tid enligt 4 kap. 26

7 a Vid regelbundet terkommande frldraledighet om hgst fyra dagar per vecka

grs (istllet fr arbetsdagsavdrag enligt 7 ) timavdrag enligt 2 e) fr varje ar-

betstimme som ledigheten omfattar. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden un-

derstiger 40 timmar ska timavdraget kvotberknas enligt 2 f).

Lneavdrag p grund av annan frnvaro n ledighet

Lneavdrag nr en arbetstagare uteblir frn arbetet

8 Nr en arbetstagare uteblir frn arbetet, grs lneavdrag enligt 3 . Om orsaken r

att arbetstagaren r anhllen eller hktad eller p grund av brott bervad friheten

fr dock hgst 70 procent av den fasta lnen betalas ut, om arbetsgivaren anser att

det finns skl fr detta. Om tal sedan inte vcks, lggs ned eller ogillas genom

lagakraftvunnen dom, ska den indragna lnen betalas ut.

Lneavdrag vid avstngning

9 Om en arbetstagare r avstngd frn arbetet i avvaktan p ett eventuellt beslut om

avskedande, grs lneavdrag enligt 3 . Om arbetsgivaren anser att det finns skl

fr det fr dock hgst 70 procent av den fasta lnen betalas ut. Om arbetsgivaren

senare finner att avstngningen inte har varit ndvndig, ska den indragna lnen

betalas ut.

Om en arbetstagare p grund av sjukdom eller ngot jmfrligt frhllande inte

fullgr sina arbetsuppgifter tillfredsstllande och drfr blir avstngd frn arbetet

enligt 10 3 lagen (1994:261) om fullmaktsanstllning (LFA), ska han ha sjukln

enligt 7 kap. r arbetstagaren avstngd frn arbetet enligt 10 fjrde punkten

LFA p grund av att han/hon inte fljer ett beslut om lkarunderskning enligt 11

LFA, ska han ha sjukln t.o.m. den 30:e dagen av avstngningstiden. Drefter

grs lneavdrag enligt 3 .

31

Upplysning

Nr en arbetstagare r avstngd under uppsgningstid gller rtten till ln m.m.

enligt 12-14 LAS.

Lneavdrag vid frsttande ur tjnstgring

10 Nr en arbetstagare r frsatt ur tjnstgring fr arbetsgivaren besluta att lne-

avdrag ska gras enligt 3 . Detta gller endast om arbetsgivaren anser det finns

srskilda skl fr ett sdant beslut p grund av det agerande som franlett att ar-

betstagaren har frsatts ur tjnstgring.

32

7 kap. Ln under sjukfrnvaro m.m. Rtten till ln under sjukfrnvaro 1 Varje arbetstagare har rtt till ln under sjukfrnvaro enligt bestmmelserna i detta

kapitel. Drutver gller lagen (1991:1047) om sjukln (SjlL).

Upplysning

Lneavdrag vid sjukfrnvaro grs enligt 6 kap. Lneavdrag.

Villkor fr ln under sjukfrnvaro

Sjukanmlan och skriftlig frskran

2 Nr en arbetstagare blir sjuk och drfr inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast

mjligt anmla detta till arbetsgivaren. Nr arbetstagaren tergr i arbete ska han

lmna en skriftlig frskran till arbetsgivaren om att han p grund av sjukdomen

helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Upplysning

Arbetsgivaren r enligt SjlL inte skyldig att betala ut sjukln innan anmlan och

skriftlig frskran har gjorts.

Lkarintyg och tandlkarintyg

3 Arbetstagaren ska frn och med den ttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdo-

men med lkarintyg eller tandlkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller del-

vis r ofrmgen att arbeta och som ven anger sjukperiodens lngd.

Om det finns srskilda skl kan arbetsgivaren begra att arbetstagaren ska lmna

lkarintyg eller tandlkarintyg

frn och med en tidigare dag n den ttonde i en sjukperiod,

frn och med den frsta dagen av varje kommande sjukperiod under hgst tolv mnader.

Arbetsgivaren kan ocks begra att lkarintyg eller tandlkarintyg ska vara utfr-

dade av den lkare eller tandlkare som arbetsgivaren anvisar.

Med srskilda skl avses samma grunder som frskringskassan tillmpar.

33

Sjukln (dag 1-14) 4 Fr varje dag som en arbetstagare skulle ha arbetat men r frnvarande frn arbe-

tet p grund av sjukdom betalas arbetsdagsberknad sjukln i frhllande till sjuk-

frnvarons omfattning:

Dag i sjukperioden Sjukln Underlag fr berkning: Dag 1 0 %

Dag 2-14 80 % Aktuell arbetsdagsln, se kap. 3, plus 0,38

(1/260) procent av rrliga tillgg enligt nedan.

Arbetsdagsberkning av frgende rs rrliga tillgg

Fregende rs rrliga lnetillgg motsvarar fr varje arbetsdag 0,38 procent

(1/260) av sdana rrliga lnetillgg med undantag av vertidstillgg som

arbetstagaren hade ret fre insjuknanderet.

Aktuell arbetsdagsln fr frldralediga i vissa fall

Fr arbetstagare med regelbundet terkommande frldraledighet om 1 - 4 dagar

per vecka med arbetsdagsavdrag (se 6 kap. 7 och 7 a ) utgrs den aktuella lnen

vid berkning av sjukln av den fasta lnen utan avdrag fr frldraledigheten.

(Sjukln betalas bara ut fr de dagar arbetstagaren skulle ha arbetat.)

Kvotberknad sjukln fr arbetstagare med oregelbunden arbetstid

Fr arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 som fr kvotbe-

rknat timavdrag vid sjukfrnvaro, betalas kvotberknad sjukln enligt bilaga 4.

Upplysningar

1. terinsjuknande

Om en ny sjukperiod brjar inom fem kalenderdagar frn det en tidigare sjukperi-

od avslutats, betraktas den enligt Socialfrskringsbalken (SFB) som en fortstt-

ning p den tidigare sjukperioden nr det gller karensdag, ersttningens storlek

och sjuklneperiodens lngd.

2. Allmnt hgriskskydd

Om arbetstagaren under de senaste 12 mnaderna haft 10 karensdagar betalas en-

ligt SjlL, vid nstkommande sjukperiod, sjukln fr den frsta sjukfrnvarodagen

med 80 procent p samma stt som gller fr resten av sjuklneperioden.

3. Srskilt hgriskskydd

Fr en arbetstagare som enligt beslut av Frskringskassan av medicinska skl

redan frn frsta ersttningsdagen r berttigad till sjukpenning betalas enligt SjlL

sjukln fr den frsta sjukfrnvarodagen med 80 procent p samma stt som gll-

er fr resten av sjuklneperioden.

34

Lokalt avtal om sjukln fr arbetstagare med koncentrerad tjnstgring

5 Om ett lokalt kollektivavtal ska slutas om sjukln under sjuklneperioden fr ar-

betstagare med koncentrerad tjnstgring, rekommenderar parterna att avtalet

sluts i enlighet med den schabloniserade modell som redovisas i bilaga 4.

Sjukpenningtillgg (fr.o.m. dag 15) 6 En arbetstagare som r frnvarande p grund av sjukdom har, fr varje kalender-

dag arbetstagaren fr sjukpenning p normalniv eller p fortsttningsniv frn

Frskringskassan enligt SFB, rtt till sjukpenningtillgg i frhllande till frnva-

rons omfattning.

Om arbetstagarens sjukpenning enligt SFB har dragits in helt eller delvis ska inget

sjukpenningtillgg betalas ut eller betalas ut i motsvarande grad.

Om arbetsgivaren begr det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut

frn Frskringskassan.

Dag i sjukperioden

Lnedelar Underlag fr berkning Under Bb-

tak ver Bb-tak

Dag 15 365

(Sjukpenning p

normalniv)

10 % 87,60 % Aktuell kalenderdagsln, se

kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent

av rrliga tillgg enligt nedan.

Dag 366 915

(Sjukpenning p

fortsttningsniv)

0 % 72,75 %

Dag 366

(Fler dagar med

sjukpenning p

normalniv)

0 % 77,6 % Aktuell kalenderdagsln, se

kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent

av rrliga tillgg enligt nedan.

Kalenderdagsberkning av frgende rs rrliga tillgg

Fregende rs rrliga lnetillgg motsvarar fr varje kalenderdag 0,27 procent

(1/365) av sdana rrliga lnetillgg med undantag av vertidstillgg som

arbetstagaren hade ret fre insjuknanderet.

Aktuell kalenderdagsln fr frldralediga i vissa fall

Fr arbetstagare med regelbundet terkommande frldraledighet om 1 - 4 dagar

per vecka med arbetsdagsavdrag (se 6 kap. 7 ), utgrs den aktuella lnen vid

berkning av sjukpenningtillgg av den fasta lnen och ett fast lneavdrag i fr-

hllande till frldraledighetens omfattning. (Se ven 8 kap. 5 .)

35

Fler dagar med sjukpenning p fortsttningsniv

Om arbetstagaren i undantagsfall har fler dagar med sjukpenning p fortstt-

ningsniv efter dag 915 betalas sjukpenningtillgg ver basbeloppstaket ven fort-

sttningsvis med 72,75 procent.

Basbeloppstak (Bb-tak) fr sjukpenning

Basbeloppstaket fr r r ett belopp som motsvarar 7,5 gnger det gllande pris-

basbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket fr mnad motsvarar 62,5 (7,5/12) pro-

cent och fr kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gllande prisbasbelopp.

Sjukpenningtillgg vid frebyggande behandling 7 En arbetstagare som fr sjukpenning fr frebyggande behandling enligt 27 kap.

6-7 och 28 SFB har rtt till sjukpenningtillgg enligt nedanstende tabell.

Dag i sjukperioden

Lnedelar Underlag fr berkning Under Bb-tak ver Bb-tak

Dag 1-14

0 % 77,60 % Aktuell arbetsdagsln, se

kap. 3, plus 0,38 procent av

rrliga tillgg enligt 4

Dag 15 90 10 % 87,60 % Aktuell kalenderdagsln, se

kap. 3, plus 0,27 procent av

rrliga tillgg enligt 6 Dag 91 365 0 % 77,60 %

Dag 366 915 0 % 72,75 %

Rehabiliteringstillgg 8 En arbetstagare som fr rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 8-13 SFB har rtt

till rehabiliteringstillgg enligt nedanstende tabell.

Dag i sjukperioden

Lnedelar Underlag fr berkning Under Bb-tak ver Bb-tak

Dag 1-14 0 % 77,60 % Aktuell kalenderdagsln, se

kap. 3, plus 0,27 procent av

rrliga tillgg enligt 6 Dag 15 365 10 % 87,60 %

Dag 366 915 0 % 72,75 %

36

8 kap. Ln under frldraledighet Frldrapenningtillgg 1 En arbetstagare som r ledig fr barns fdelse eller vrd av adoptivbarn har rtt

till frldrapenningtillgg. Med adoptivbarn likstlls barn som tagits emot i adop-

tionssyfte.

Frldrapenningtillgg betalas ut fr sdana kalenderdagar under frldraledighe-

ten d arbetstagaren tar ut frldrapenning p grundnivn eller drutver. Arbets-

tagare som tar ut tre fjrdedels, halv eller fjrdedels frldrapenning fr tre fjrde-

dels, halvt respektive en fjrdedels frldrapenningtillgg.

Frldrapenningtillgg lmnas fr hgst 360 dagar per barnsbrd.

Frldrapenningtillgg betalas ut mnadsvis och ska begras senast tv r efter

den mnad ledigheten avser annars r rtten till frldrapenningtillgg frfallen.16

Upplysning

Lneavdrag vid frldraledighet grs enligt 6 kap. Lneavdrag.

Frldrapenningtillggets storlek - huvudregel 2 Frldrapenningtillgget berknas p den aktuella kalenderdagslnen vid frldra-

ledighetens brjan plus 0,27 procent av fregende rs rrliga lnetillgg enligt

nedan. Frldrapenningtillgget r 10 procent under respektive 90 procent ver

basbeloppstaket.

Lnedelar Underlag fr berkning Under Bb-tak ver Bb-tak

10 % 90 % Aktuell kalenderdagsln, se kap. 3, plus

0,27 (1/365) procent av rrliga tillgg

enligt nedan.

Kalenderdagsberkning av frgende rs rrliga tillgg

Fregende rs rrliga lnetillgg motsvarar fr varje kalenderdag 0,27 procent

(1/365) av sdana rrliga lnetillgg med undantag av vertidstillgg som

arbetstagaren hade ret fre frldraledighetens brjan.

Basbeloppstak (Bb-tak) fr frldrapenning

Basbeloppstaket fr r r ett belopp som motsvarar 10 gnger det gllande pris-

basbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket fr mnad motsvarar 83,33 (10/12) pro-

cent och fr kalenderdag 2,74 (10/365) procent av gllande prisbasbelopp.

16

Gller fr frldraledigheter som pbrjas efter den 1 juni 2013

37

Frldrapenningtillggets storlek i vissa fall 3 Frldrapenningtillgget berknas p den fasta kalenderdagslnen om den aktuel-

la kalenderdagslnen r nedsatt p grund av hel eller partiell ledighet om ledighe-

ten beror p:

offentligt uppdrag,

ledighet med frldrapenningtillgg som svarar mot ledighetens omfatt-ning.

Om en arbetstagare har varit ledig fr vrd av barn och blir gravid p nytt innan

det tidigare barnet uppnr en lder av ett r och nio mnader berknas frldra-

penningtillgg p den aktuella kalenderdagslnen nr den nya frldraledigheten

intrffar. Dock ska berkningen utg frn den tjnstgringsgrad som gllde fr

arbetstagaren fre den frsta frldraledigheten.

Fr vriga arbetstagare som har varit helt eller partiellt frldralediga krvs att

ledigheten har upphrt senast 90 dagar fre frldraledighetens brjan fr att fr-

ldrapenningtillgget ska berknas p den fasta lnen. Uttag av semester frskju-

ter den 90:e dagen bakt med en dag fr varje uttagen semesterdag.

Frldrapenningtillgg fr arbetstagare med reducerad frldrapen-ning 4 Om frldrapenningen har satts ned av Frskringskassan ska frldrapenningtill-

lgget reduceras i motsvarande mn.

Tillgg vid tillfllig frldrapenning 5 Vid ledighet med tillfllig frldrapenning kan tillgg vid tillfllig frldrapen-

ning utbetalas. Tillgget utbetalas fr lnedelar ver Bb-taket i frhllande till

frnvarons omfattning under sammanlagt hgst 10 dagar per r. Arbetsgivaren fr,

om det finns srskilda skl, besluta att tillgg betalas ut fr fler n 10 arbetsdagar.

Tillgget berknas enligt fljande:

Lnedelar ver Bb-tak Underlag fr berkning 77,6 % Aktuell arbetsdagsln, se kap. 3, plus 0,38

(1/260) procent av rrliga tillgg enligt nedan.

Arbetsdagsberkning av fregende rs rrliga tillgg

Fregende rs rrliga lnetillgg motsvarar fr varje arbetsdag 0,38 procent

(1/260) av sdana rrliga lnetillgg med undantag av vertidstillgg som

arbetstagaren hade ret fre frldraledighetens brjan.

Aktuell arbetsdagsln fr frldralediga i vissa fall

Fr arbetstagare med regelbundet terkommande frldraledighet om 1 - 4 dagar

per vecka med arbetsdagsavdrag (6 kap. 7 ), utgrs den aktuella lnen vid berk-

38

ning av tillgg vid tillfllig frldrapenning, av den fasta lnen med ett fast m-

nadsavdrag i frhllande till frldraledighetens omfattning. (Se ven 7 kap., 4

och 6 samt 8 kap. 2 .)

Basbeloppstak (Bb-tak) fr tillfllig frldrapenning

Basbeloppstaket fr r r ett belopp som motsvarar 7,5 gnger det gllande pris-

basbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket fr mnad motsvarar 62,5 (7,5/12) pro-

cent och fr arbetsdag 2,88 (7,5/260) procent av gllande prisbasbelopp.

39

9 kap. Ln under ledighet i vrigt Upplysning

Lneavdrag vid annan ledighet n i 1-3 detta kapitel grs enligt 6 kap. Lne-

avdrag.

Ledighet med ln

Inget lneavdrag vid lkarbesk och vissa tandlkarbesk

1 Om det behvs fr en arbetstagare vara ledig utan lneavdrag fr lkar- eller tand-

lkarbesk m.m. i fljande fall.

Vid besk hos lkare, fretagshlsovrd, ppen vrd eller mdravrdscen-tral samt fr blodgivning.

Underskningar eller behandlingar efter remiss av tandlkare eller lkare samt vid akuta tandbesvr.

Annan ledighet utan lneavdrag

2 Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med std av tjnstledig-

hetsfrordningen (1984:111) eller annan frfattning, har arbetstagaren rtt till ln

utan avdrag under ledigheten enligt sammanstllningen nedan. Ledighet under en

del av en dag rknas som en hel dag.

Skl Tid a) Allvarligare sjukdomsfall, ddsfall,

begravning, bouppteckning eller

arvskifte inom egen familj eller den

nrmaste slktkretsen

Den tid som behvs (inkl. restid), dock

hgst tio arbetsdagar per kalenderr

b) Flyttning, om flyttersttning lm-nas

Hgst tre arbetsdagar

c) Flyttning i annat fall

En arbetsdag

d) Fackligt frtroendemannauppdrag

Hgst tio arbetsdagar per kalenderr

e) Examen och tentamen Hgst fem arbetsdagar per kalenderr

Upplysning

Bestmmelsen i d) gller inte vid ledighet enligt lagen om facklig frtroendemans

stllning p arbetsplatsen och avtalet om fackliga frtroendemn.

40

Ln till smittbrare

3 Ngot avdrag ska inte gras p lnen nr en arbetstagare r frnvarande frn arbe-

tet p grund av att han r eller misstnks vara smittbrare enligt bestmmelserna i

smittskyddslagen eller livsmedelslagen (motsvarande).

Ln under ledighet fr studier 4 Om en viss utbildning r betydelsefull fr arbetsgivarens verksamhet, br arbets-

givaren underltta genomfrandet av sdana studier. Arbetsgivaren fr medge att

arbetstagaren under hela eller en del av studieledigheten fr behlla hela eller en

viss del av lnen.

Ln under ledighet fr viss tjnstgring i totalfrsvaret

Repetitionsutbildning

5 Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i frekommande fall lneutfyllnad

betalas ut s att den totala ersttningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 pro-

cent av den fasta lnen.

Tjnstgring som reservofficer

6 Under ledighet fr sdan tjnstgring som reservofficerare (motsvarande) r skyl-

diga att fullgra, betalas 25 procent av den fasta lnen ut. Enskild verenskom-

melse fr trffas enligt 2 kap. 7 om att en strre del av den fasta lnen ska beta-

las ut.

vrig totalfrsvarsutbildning

7 Nr en arbetstagare r ledig fr annan tjnstgring och utbildning i totalfrsvaret,

kan arbetsgivaren medge att arbetstagaren fr behlla en viss del av lnen, om

arbetsgivaren anser detta skligt med hnsyn till den totala ersttningen som ar-

betstagaren fr under ledigheten.

41

10 kap. Ersttning vid tjnsteresa och frrttning Inledande bestmmelser

Vissa definitioner

1 Dag respektive natt Med dag respektive natt avses detsamma som i In-

komstskattelagen (IL) 12 kap.

Flerdygnsfrrttning Frrttning som medfr vernattning utom bostaden

Frrttningsstlle Arbetsplats dr frrttning fullgrs

IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

Inrikes frrttning Tjnstgring som en arbetstagare utan att f annan

anstllning fullgr p annat stlle i Sverige n

tjnstestllet

Inrikes tjnsteresa Resa som franleds av frrttning i Sverige

Normalbelopp Belopp enligt Skatteverkets rekommendationer

Stationeringsort utomlands Den ort utomlands dr en arbetstagare ska vara pla-

cerad enligt ett anstllningsbeslut eller ett beslut om

frflyttning

Tjnstestlle Med tjnstestlle avses detsamma som i 12 kap. IL

Traktamente Ersttning fr kade levnadskostnader (logi, mlti-

der och smutgifter) som arbetsgivaren betalar till

anstlld som fretar tjnsteresa frenad med ver-

nattning utanfr den vanliga verksamhetsorten eller

stationeringsorten

Utrikes frrttning Tjnstgring som en arbetstagare utan att f annan

anstllning fullgr utom Sverige p ngon annan

ort n den vanliga verksamhetsorten eller statione-

ringsorten utomlands

Utrikes tjnsteresa En resa som r direkt franledd av en utrikes fr-

rttning eller en resa som den som r stationerad

utomlands fretar till eller frn Sverige fr statens

rkning

Vanliga verksamhetsorten Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som

i 12 kap. IL

Grundlggande bestmmelser 2 Vid tjnsteresa och frrttning har en arbetstagare rtt till resekostnadsersttning

och traktamente m.m. enligt bestmmelserna i detta avtal.

Resekostnadsersttningen och traktamentet berknas med hnsyn till det faktiska

frdsttet och den faktiska bortovaron frn tjnstestllet eller bostaden eller annan

plats dr en tjnsteresa brjar eller slutar. Frmnerna fr dock inte berknas fr

42

lngre frdvg eller bortovaro n som franleds av frrttningen om det inte vid

utrikes tjnsteresa finns srskilda skl fr ngot annat.

Anmrkningar:

Tjnsteresor och frrttningar br planlggas i samrd med berrd arbetstagare.

De centrala parterna frutstter att inrikes tjnsteresa och frrttning planlggs s

att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat n undantagsvis behver tas i ansprk

fr sjlva resan, om inte sovplats p tg kan disponeras under hela den tiden.

Om bortovaro i samband med frrttning frlngs p grund av omstndighet som

arbets-tagaren inte kan rda ver, anses denna lngre bortovaro vara franledd av

frrttningen.

Resekostnadsersttning

Allmnt

3 Vid tjnsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersttning (inklusive ersttning

fr bagagetransport) motsvarande gjorda utlgg fr resa med frdmedel som be-

stmts nr resan beordrades eller har godknts i efterhand, i frekommande fall

inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.

Protokollsanteckning

De centrala parterna r ense om att de vid varje tillflle gllande hgsta beloppen

som anges i 12 kap. IL ska tillmpas.

Utrikes tjnsteresa

4 Ersttning fr resor inom frrttningsorten till och frn platsen fr frrttningen,

eller sdana resor i vrigt som str i direkt samband med frrttningen, betalas

enligt arbetsgivarens bestmmande. Hnsyn br drvid tas till lokala kommunika-

tionsfrhllanden.

Utgifter i utlndsk valuta rknas om efter den vxelkurs till vilken den har kpts.

Fr den som har betalat utgifter med kredit- eller betalkort gller den kurs som

kortfretaget har tillmpat.

Anmrkning

Ndvndiga resekostnadsersttningar kan vara transport och tillfllig frvaring av

resgods, resgodsfrskring, visering, kursfrlust eller ndvndiga vaccinationer.

Utgifterna ska vara styrkta i den mn arbetsgivaren inte bestmmer ngot annat.

Serviceavgifter som inte har rknats in i hotellrkningen erstts med skligt be-

lopp. Ersttning fr flygresa som inte r ekonomiklass br medges bara om ar-

betsgivaren efter prvning i varje srskilt fall anser att det finns synnerliga skl

fr sdan resa.

43

Traktamente m.m.

Allmnt

5 Vid flerdygnsfrrttning utanfr den vanliga verksamhetsorten eller stationerings-

orten utomlands, betalar arbetsgivaren ersttning fr logikostnad och traktamente

enligt de bestmmelser och med de belopp som enligt 12 kap. IL r avdragsgilla.

Protokollsanteckning

De centrala parterna r ense om att de vid varje tillflle gllande hgsta beloppen

som anges i 12 kap. IL ska tillmpas.

Inrikes tjnsteresa

6 Vid inrikes tjnsteresa betalas logikostnad efter 30:e dygnet endast om arbetstaga-

ren p grund av srskilda skl mste hyra nattlogi till en kostnad som inte tcks av

nattraktamentet.

Utrikes tjnsteresa

7 Om en resenr delar hotellrum med ngon person som inte har rtt till ersttning

fr logikostnader, ska kostnaden fr resenren anses utgra 75 % av priset fr ett

dubbelrum.

Fr den som r stationerad utomlands ska traktamentet minskas med 20 procent

vid tjnsteresa inom det egna stationeringslandet.

8 Arbetsgivaren fr freskriva eller fr srskilda fall besluta att ersttning vid tjns-

teresa utomlands inte ska betalas eller betalas med lgre belopp n som fljer av

detta avtal, om det finns srskilda skl fr det.

Sdana freskrifter eller beslut fr bara tillmpas fr tiden efter det att freskrif-

terna meddelats eller resenren ftt del av beslutet, om det inte finns srskilda skl

fr ngot annat.

Tillmpning vid arbetskonflikt 9 Ersttning fr logikostnad eller traktamente betalas inte fr natt eller dag, om ar-

betstagaren strejkar eller r lockoutad under ngon del av natten respektive dagen.

Vid tillmpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belpa p nattid.

Resekostnadsersttning inklusive ersttning fr kostnader fr bagagetransport

betalas inte fr resa som helt eller delvis grs under tid d arbetstagaren strejkar

eller r lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten trder i kraft tervn-

der till tjnstestllet eller bostaden med frsta lmpliga lgenhet, betalas dock

44

resekostnadsersttning samt ersttning fr logikostnad och traktamente intill den

tidpunkt d han kommer tillbaka dit, ven om annat skulle flja av frsta och

andra styckena.

Frskott 10 Arbetstagaren har rtt att efter framstllning f frskott p frmner enligt 4

7 , dock hgst fr en mnad i taget om inte frhllandena franleder annat.

Om ett frskott r strre n den summa arbetstagaren har rtt till fr den tid fr-

skottet avser, ska han betala tillbaka det verskjutande beloppet inom en mnad

efter anmodan.

Om ett frskott har betalats ut fr viss mnad och reserkning inte givits in i en-

lighet med 11 ska arbetstagaren betala tillbaka hela frskottet inom en mnad

efter anmodan.

Om arbetstagare efter anmodan inte betalar tillbaka frskottsbelopp i tid fr be-

loppet kvittas mot hans fordran p ln eller annan ersttning p grund av anstll-

ningen.

Anmrkning

En arbetsgivare som med std av denna avtalsbestmmelse genomfr kvittning

mste emellertid uppmrksamma de tvingande regler avseende kvittning som ter-

finns i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrtt.

Reserkning m.m. 11 Freskrifter om reserkning och andra villkor fr utbetalning av frmner i sam-

band med tjnsteresa och frrttning enligt detta avtal utfrdas av arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren inte beslutar ngot annat, r rtten till sdana frmner fr viss

mnad frfallen om reserkning inte har getts in inom ett r efter utgngen av den

mnaden.

45

11 kap. Flyttersttning och ersttning vid annan resa n tjnsteresa Flyttersttning Villkor fr flyttersttning

1 En arbetstagare som byter arbetsort inom landet fr flyttersttning

om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens egen nskan eller

om bytet av arbetsort sker p grund av att arbetstagaren gr ver till en or-ganisatoriskt hgre anstllning hos arbetsgivaren eller inom myndighets-

omrdet (se bilaga till detta kapitel) eller

om arbetsgivaren anser att det finns srskilda skl att betala flyttersttning.

Flyttersttning lmnas dock endast till den som omfattas av avtalet bde fre och

efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om ngot annat med std

av 5 i detta kapitel.

Med arbetsort avses den ort som r arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt

12 kap. IL.

Att en arbetstagare kan ha rtt till ln utan avdrag vid beviljad ledighet fr flytt-

ning framgr av 9 kap. 2 .

Flyttersttning i vissa fall

2 Vid tillmpning av 1 gller fljande.

Nr en arbetstagares anstllning fr bestmd tid upphr ska ett byte av arbetsort

som sker i samband med upphrandet anses ske utan arbetstagarens egen nskan.

Om en arbetstagare har varit ledig frn en anstllning fr att ha en annan anstll-

ning och lmnar denna andra anstllning fr att g ver till en tredje anstllning p

annan arbetsort, fr han/hon flyttersttning om den tredje anstllningen r organi-

satoriskt hgre n den frsta anstllningen.

Den som gr ver frn en anstllning som rttssakkunnig inom Regeringskansliet

eller kommittvsendet ska anses g ver frn en anstllning som omfattas av

avtalet. Detsamma gller den som gr ver frn en anstllning som extra fredra-

gande hos Justitiekanslern om han samtidigt har en anstllning som fiskal eller

assessor i hovrtt eller kammarrtt eller en anstllning som justitiesekreterare.

Om en arbetstagare under notarietjnstgring ska g ver till en annan anstllning

som ingr i denna tjnstgring eller om han med anledning av att han/hon avslutar

notarietjnstgringen ska g ver till en annan anstllning som omfattas av avta-

let, ska ett byte av arbetsort i samband med vergngen anses ske utan arbetstaga-

rens egen nskan.

46

Vad ingr i flyttersttningen?

3 Nrmare bestmmelser om flyttersttning finns i bilaga till 11 kap.

Ersttning vid annan resa n tjnsteresa

Ersttning fr hemresa under lngtidsfrrttning

4 Arbetstagare som fullgr frrttning inom landet, har fr varje tvveckorsperiod

av frrttningen rtt till ersttning fr en tur- och returresa till arbetsorten eller en

annan ort dr arbetstagaren har sin fasta bostad eller dr familjen vistas. En resa

till annan ort n bostadsorten erstts hgst med samma belopp som en resa till

arbetsorten. Resan ska fretas med frdmedel som arbetsgivaren godknner.

Arbetstagaren fr byta ut sin resa mot en resa till frrttningsorten fr en familje-

medlem.

Nrmare freskrifter om tillmpning av denna bestmmelse utfrdas av arbetsgi-

varen.

Srskilda skl 5 Arbetsgivaren fr besluta att en arbetstagare ska f flyttersttning eller ersttning

fr resa i andra fall n de som anges i avtalet, om arbetsgivaren anser att det finns

srskilda skl.

Anmrkning

Srskilda skl att besluta om ersttning fr resa finns bl.a. nr en arbetstagare

fr semester minst fem dagar under en frrttning,

terkallas till tjnstgring fre semesterns slut eller

insjuknar under en flerdygnsfrrttning och sjukdomen berknas vara minst fem dagar.

47

Bilaga till 11 kap. Flyttersttning

Flyttresa

1 Vid resa i samband med flyttning fr arbetstagaren samma resekostnadsersttning

m.m. som gller vid tjnsteresa. Resekostnadsersttning lmnas ocks fr med-

flyttande familjemedlem.

Flyttlass

2 Transport av bohag frn den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgiva-

ren, dock hgst fr bohag till en vikt av 15 000 kilo. Denna viktgrns gller dock

inte om flyttningen r franledd av att arbetstagaren har bytt arbetsort utan egen

nskan.

Transporten ska gras av ett transportfretag som arbetsgivaren godknner. Ar-

betsgivaren bekostar ocks transport av bohag frn tillfllig till fast bostad p den

nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat f fast bostad nr han brjar det nya

arbetet.

Arbetsgivaren fr medge att en arbetstagare som utfr bohagstransporten med eget

eller hyrt fordon, fr sklig ersttning fr sina kostnader.

Arbetstagaren har vidare rtt till ersttning fr kostnader fr transport av sdan bil

eller bt som fordras fr hans/hennes arbete.

Gardinpengar

3 Arbetstagaren har rtt till s.k. gardinpengar med 2 000 kronor om den tidigare

bostadsytan var hgst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan versteg 50 m

2 hjs

beloppet med 300 kronor fr varje pbrjat 25-tal m2 som ytan versteg 50 m

2.

Besksresor

4 En arbetstagare som byter arbetsort utan egen nskan har rtt till hgst sex fria

resor fr sig sjlv och sina familjemedlemmar frn den gamla till den nya arbets-

orten eller tvrtom. Resan ska fretas med frdmedel som arbetsgivaren bedmer

lmpligt. Arbetstagaren har ocks rtt till ersttning motsvarande traktamente en-

ligt IL. Ersttningen hjs med 50 procent fr varje medresande familjemedlem.

Resorna fr inte gras senare n tv r efter flyttningen.

I samband med tre sdana resor har arbetstagaren rtt till ledighet utan lneavdrag

under den tid som behvs inklusive restid.

48

Dubbelhyra

5 En arbetstagare som mste betala fr mer n en bostad har rtt till sklig erstt-

ning fr den extra bostadskostnaden, om han/hon inte fr traktamente eller erstt-

ning fr logikostnad. Ersttningen lmnas under hgst sex mnader.

Om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens nskan och det uppkommer extra

bostadskostnader p grund av barns skolgng, utbetalas ersttningen fr hgst tolv

mnader.

Frskott

6 Arbetstagaren har rtt till frskott fr att betala flyttkostnad.

Srskilda skl

7 Om arbetsgivaren anser att det finns srskilda skl fr det, fr arbetsgivaren med-

ge flyttersttning enligt andra grunder n som anges i denna bilaga.

49

12 kap. Ersttning fr sjukvrdskostnader Grundregler

Rtt till sjukvrdsersttning

1 Kostnader fr sjukvrd erstts enligt bestmmelserna i detta kapitel.

Rtten till ersttning enligt detta kapitel r frfallen om arbetstagaren inte har be-

grt ersttning hos arbetsgivaren senast tv r efter den dag d han hade utgiften.

En arbetstagare som r ledig med helt lneavdrag har rtt till sjukvrdsersttning

enligt detta kapitel

dels under de 30 frsta dagarna av ledigheten,

dels under sdan frldraledighet d frldrapenningtillgg betalas,

dels under ledighet fr sjukdom eller ledighet med tillfllig frldrapen-ning.

Apotekskort/hgkostnadskort

2 En frutsttning fr att kostnader enligt detta kapitel ska ersttas r att registrering

i frekommande fall har skett i ett apotekskort eller hgkostnadskort.

Srskilda skl

3 Arbetsgivaren fr lmna ersttning fr vrd utver vad som sgs i kapitlet, om det

finns srskilda skl.

Lkarvrd, tandvrd och psykologbehandling

4 Kostnader fr lkarvrd, tandvrd i form av oralkirurgisk behandling samt psyko-

logbehandling erstts av arbetsgivaren med hgst 95 kronor per besk.

Med lkarvrd avses

underskning och behandling som vid sjukdom ges av den som r behrig att utva lkaryrket i Sverige samt

utfrdande av sdant lkarintyg (lkarutltande) som arbetsgivaren inford-rar.

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utfrs p sjukhus eller vid

odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av lkare, ges av

legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

50

Sjukgymnastik

5 Kostnader fr sjukgymnastisk behandling erstts av arbetsgivaren m