vindkraftpark laxåskogenvksvind.se/fileadmin/content/pdf/tillstaandsansoekan_laxaa/teknisk... ·...

VKS Vindkraft Sverige AB

Vindkraftpark

Laxåskogeni Laxå och Askersunds kommun, Örebro län

Bilaga 2 till Ansökan om miljötillstånd

Teknisk beskrivning

Mars 2014

Vindkraftsprojekt Hultema i Motala - Teknisk beskrivning - version 7 februari 2013 1 / 33


Vindkraftsprojekt Hultema i Motala

Teknisk beskrivning

Bilaga 2 till Ansökan om miljötillstånd

Version 7 februari 2013

Vindkraftsprojekt Laxåskogen - Teknisk beskrivning - Version 31 januari 2014 2 / 32


Innehållsförteckning

1 Bakgrund.............................................................................................31.1 Administrativa uppgifter...............................................................................................31.2 Information om projektet och företagen ......................................................................41.3 Vindkraftteknik.............................................................................................................4

1.3.1 Vindkraftverkets funktion ................................................................................41.3.2 Vindkraftverkets konstruktion .........................................................................4

1.4 Beräknad produktion...................................................................................................51.5 Investeringar ...............................................................................................................6

2 Utformning...........................................................................................62.1 Val av vindkraftverkstyp ..............................................................................................62.2 Fundament ..................................................................................................................8

2.2.1 Fundamentstyper............................................................................................82.2.2 Grundvatten och vattenförekomster .............................................................11

2.3 Vägar.........................................................................................................................122.3.1 Vägdragning och byggmaterial.....................................................................13

2.4 Uppställnings- och lagringsytor .................................................................................142.4.1 Ungefärliga platskrav per verk......................................................................142.4.2 Planering av vindparkslayout........................................................................15

2.5 Elnät ..........................................................................................................................162.5.1 Internt elnät...................................................................................................162.5.2 Externt elnät och elanslutning ......................................................................16

2.6 Ianspråktagande av mark..........................................................................................182.7 Hinderljusmarkering ..................................................................................................182.8 Säkerhet....................................................................................................................21

2.8.1 Kemikalier.....................................................................................................212.8.2 Brandskydd/ Första hjälpen..........................................................................212.8.3 Isbildning ......................................................................................................212.8.4 Blixtnedslag ..................................................................................................22

3 Byggnation & montering ....................................................................223.1 Beskrivning av byggskedet .......................................................................................223.2 Installation.................................................................................................................233.3 Transporter................................................................................................................243.4 Material och massor..................................................................................................263.5 Driftskede och service...............................................................................................263.6 Demontering och avveckling .....................................................................................273.7 Uppdatering/ Repowering .........................................................................................28

4 Tidplaner ...........................................................................................29

5 Dokumentation ..................................................................................315.1 Exempelritning av uppställningsytor för vindkraftsmodell med ståltorn.....................315.2 Bilaga 2_1: Karta av aktuell parklayout.....................................................................325.3 Bilaga 2_2: Exempelproduktbroschyr av tillverkaren Nordex (på engelska).............32

Vindpark Laxåskogen - Teknisk beskrivning - Version 26 mars 2014



1 Bakgrund

1.1 Administrativa uppgifter

Tillståndssökande: Vindpark Laxåskogen i Laxå AB Organisationsnummer: 556904-8704 Strandvägen 169 591 46 Motala

Handläggning & projektutveckling: VKS Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: 556807-1889 Strandvägen 169 591 46 Motala Tel: +46 (0)141 44 11 00 Fax: +46 (0)141 21 76 76 Webbsida: www.vksvind.se E-post: [email protected]

Projektledare (VKS) Ann-Sofi Laurin E-post: [email protected] Tel: +46 (0)141 44 10 45

Informationsansvarig (VKS): Lars Laurin E-post: [email protected] Tel: +46 (0)141 44 10 76

Konsult: Tyréns AB region ÖstVästgötebacken 13 602 21 Norrköping Uppdragsansvarig: Lena Carlsson Tel: +46 (0)10 45 22 159

Fastighetsbeteckningar: ASKERSUND LAXSJÖMARKEN 1:30 LAXÅ LAXÅSKOGEN 1:116

(Laxå & Askersunds kommun, Örebro län)




1.2 Information om projektet och företagen

Den planerade vindkraftsparken är belägen på Sveaskog Förvaltning AB:s fastigheter och sträcker sig på bägge sidor om kommungränsen mellan Askersund och Laxå. Området används i dagsläget till stor del för skogsbruk och beräknas kunna rymma upp till 21 vindkraftverk..VKS Vindkraft Sverige AB (VKS) arbetar med vindkraftprojekt över hela Sverige och i olika utvecklingsfaser. VKS utvecklar, genomför, säljer och leder byggprojekt fram till dess att anläggningen är driftsatt och kan överlämnas till den slutliga ägaren. Tillståndsprocessen leds och utförs av VKS samt medverkande konsult Tyréns AB på uppdrag av projektbolaget Vindpark Laxåskogen i Laxå AB.

1.3 Vindkraftteknik

1.3.1 Vindkraftverkets funktion Att nyttja vinden är inget nytt, det är en konst som människan behärskade redan för 3 000 år sedan. Under de senaste åren har teknikutvecklingen varit stark och vindkraftverken blir allt effektivare och ger mer energi. I ett vindkraftverk sätter vinden fart på rotorn som är kopplad till en generator som alstrar elektricitet. Vindens rörelseenergi omvandlas via elektromagnetisk induktion till elektrisk energi. Elen som genereras kan sedan levereras ut på elnätet, det är därför viktigt att det finns möjlighet för det kringliggande elnätet att ta emot den el som produceras i vindparken. Elproduktionen, d.v.s. genererad effekt ökar med vindstyrkan och på högre höjd blåser det ofta bättre. I skogsmiljö är det bäst att bygga höga vindkraftverk, det är viktigt att skapa en tillräcklig hög navhöjd för att undvika och nå upp över de turbulenser som uppstår direkt över trädtopparna.

Vindkraftverken kan vara i drift och producera elektricitet vid vindstyrkor mellan 2 och 25 m/s. Effekten ökar med vindstyrkan upp till ca 11 – 16 m/s när maximal effekt (märkeffekt) uppnås. Vid extremt höga vindstyrkor över 21 - 25 m/s stängs vindkraftverken automatiskt av för att undvika förslitningsskador.

1.3.2 Vindkraftverkets konstruktion Ett modernt vindkraftverk består normalt av följande komponenter:

fundament i armerad betong torn i stål och/eller betong, höjd ca 80-150 meter nav i gjutet järn och rotor med tre rotorblad, rotordiameter ca 80-130 meter maskinhus med generator och vanligtvis växellåda, girmotor, broms vindmätare och annan meteorologisk utrustning på maskinhuset styrsystem i botten av tornet transformator vanligtvis inom tornet eller i en mindre byggnad direkt intill tornet

Vindkraftverken kan vara havs- eller landbaserade (offshore och onshore) och det finns även mindre gårdsverk samt vertikala vindkraftverk. Dimensionerna varierar beroende på fabrikat, modell och kapacitet. Det finns många olika tillverkare, t.ex. Siemens, Vestas och Nordex. I dag har de flesta större vindkraftverken en effekt på 2-4 MW, men det finns vindkraftverk med en effekt på upp till 7-8 MW. Vindkraftverken är pitch-reglerade vindkraftverk vilket betyder att rotorbladen är vridbara i navet och justeras automatiskt i förhållande till förhärskande vindstyrka. Därmed kan rotationshastigheten optimeras och effekten regleras. Vindkraftverken är utrustade med ett mekaniskt bromssystem, t.ex. i form av en hydraulisk skivbroms. För behörig servicepersonal är maskinhuset tillgängligt via stege eller hiss inom tornet.




Bild 1. Översiktsskiss av vindkraftverk

1.4 Beräknad produktion

Sedan augusti 2012 pågår vindmätningar i området med hjälp av meteorologisk utrustning som är installerad på en 120 m hög vindmätningsmast belägen mitt i projektområdet. En preliminär intern analys av det första årets vindmätningar visar att området har tillräckligt goda vindresurser på 140 m höjd.

För produktionsberäkningen har en genomsnittlig elförbrukning i Laxå och Askersunds kommun antagits vara som följer:

hushållsel i lägenhet: ca 2 000 – 4 000 kWh/år hushållsel i villa/ radhus: ca 5 000 – 6 700 kWh/år hushållsel, eluppvärmning och varmvatten i villa/ radhus: ca 20 000 – 25 000 kWh/år

Bild 2. Exempel på stege i torn Bild 3. Exempel på utrustning i maskinhus




En vindkraftpark som består av 21 st. 3,0 MW turbiner med en navhöjd på 140 m beräknas uppskattningsvis kunna producera ca 200 GWh förnyelsebar elenergi per år. Det är en väsentlig del av kommunernas totala elförbrukning. Om man antar att ett hushåll i genomsnitt förbrukar ca 5 000 kWh el per år så kan 200 GWh från vindkraftsprojekt Laxåskogen försörja ca 40 000 hushåll med hushållsel. Den faktiska elproduktionen kan skilja sig från denna grova beräkning beroende på slutligt val av turbinleverantör och kan dessutom variera från år till år eftersom det inte alltid blåser precis lika mycket.

Effekt (energi per tidsenhet) Energi (effekt gånger tid)

1 kilowatt (kW) = 1000 W 1 kilowattimme (kWh) = 1000 Wh

1 megawatt (MW) = 1000 kW 1 megawattimme (MWh) = 1000 kWh

1 gigawatt (GW) = 1000 000 kW 1 gigawattimme (GWh) = 1000 000 kWh

1 terawatt (TW) = 1000 000 000 1 terawattimme (TWh) = 1000 000 000 kWh Tabell 1. Enheter för effekt och energi

1.5 Investeringar

Om vindkraftsprojektet Laxåskogen realiseras i föreslagen omfattning så motsvarar det en investering på flera hundra miljoner kronor vilken kan bidra till en starkare näringslivsverksamhet med positiva effekter för tillväxt och sysselsättning i Laxå och Askersunds kommun. Projektet kan ge ett flertal jobb under byggtiden och under driftstiden behövs också personal för service och underhåll.

2 Utformning

2.1 Val av vindkraftverkstyp

Teknikutvecklingen inom vindkraftsbranschen går mycket fort. Däremot är tillståndsprocessen för en vindkraftspark mycket lång. Därför är det svårt att ange vilken verkstyp som kommer att bli aktuell när projektet är tillståndsgivet. Valet av verksfabrikat är dessutom ett resultat av upphandlingar och kontraktsförhandlingar med olika turbintillverkare vilka kommer att inledas i ett senare skede.

Generatoreffekt per verk upp till 4 MW

Rotordiameter upp till 131 meter

Navhöjd upp till 144 meter

Totalhöjd upp till 200 meter

Antal verk upp till 21 st. Tabell 2. Parametrar för verkstyper som planeringen av vindkraftsprojekt Laxåskogen aktuellt baserar på Fabrikat Modell Effekt Rotordiameter Navhöjd TotalhöjdVestas V126 3,3 MW 126 m 137 m 200 m Nordex N117 2,4 MW 117 m 141 m 199,5 m Siemens SWT-3.0-113 3,0 MW 113 m 142,5 m 199 m REpower RE3.0M122 3,0 MW 122 m 139 m 200 m Tabell 3. Exempel på vindkraftverksmodeller som i dagsläget ryms inom värdena som anges i tabell 2




Bild 4. Exempel på ett maskinhus

Bild 5. Exempel på ett maskinhus




2.2 Fundament

Fundamenten för vindkraftverken planeras och dimensioneras efter rådande markbeskaffenhet. Fundamentet tillverkas på plats, det formsätts och gjuts sedan i armerad betong. Fundamentets grundyta är ca 300-600 kvm beroende på verksfabrikat, -modell och fundamentstyp.

2.2.1 Fundamentstyper För vindkraftverk används framför allt tre olika fundamentstyper:

Gravitationsfundament Bergsförankrat fundament Pålat fundament

Av dessa är gravitationsfundamentet det vanligaste. Ett gravitationsfundament används där marken har tillräcklig bärighet för att fundamentet ska kunna motstå de stjälpande krafterna enbart genom sin egen tyngd. Beroende på platsens grundförhållanden och grundvattennivå kan ett gravitationsfundament behöva motstå vattnets lyftkraft. I så fall utförs fundamentet i lite större dimensioner och betongsammansättningen är av högre kvalitet. Ett vanligt runt gravitationsfundament har en diameter på ca 20 - 22 meter och är ca 2,5 – 3,5 meter djupt. För ett gravitationsfundament behövs upp till 500 - 1 000 m³ betong och ca 70 - 95 ton stålarmering och ingjutningsgods.

Bergsförankrade fundament gjuts direkt ovanpå berget och används där berggrunden kan tas i anspråk för att förankra fundamentet med hjälp av långa fastborrade stålankrar.

Pålade fundament används där marken har en dålig bärkraftighet, dvs. där det bärande jordlagret ligger djupt. Armerade betongpelare drivs ner i marken till det bärande jordlagret och kopplas sedan ihop med fundamentplattan.

Val av fundamentstyp baseras på resultatet av en detaljerad geoteknisk markundersökning som kommer att utföras i ett senare skede. För att kunna fastställa förhärskande grundförhållande kan det vara nödvändigt att ta borrade markprov vid varje verksplats vilka utvärderas av geoteknisk expert. Utvärderingen kommer att ske efter erhållet miljötillstånd.

Etapperna av fundamentanläggningsarbetet kan sammanfattningsvis beskrivas på följande sätt:

Utschaktning av grop och eventuellt sprängningsarbete I vissa särskilda fall temporär lokal grundvattenreglering Gjutning av skyddsbetong Placering av ingjutningsgods och gjutformar Armering och jordning Formsättning Gjutning av betong Uthärdningstid Övertäckning med massor




Bild 6. Principskiss av gravitationsfundament (snitt- och planskiss)

Bild 7. Principskiss av bergsförankrat fundament (snitt- och planskiss)

Bild 8. Principskiss av pålat fundament (snitt- och planskiss)




Bild 9. Exempel på fundamentets armering och ingjutningsgods

Bild 10. Exempel på hur ingjutningsgodset placeras i fundamentets mitt

Bild 11. Exempel på hur ett gravitationsfundament gjuts i betong




2.2.2 Grundvatten och vattenförekomster Områdets hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden redovisas i bilaga 4 ”PM Hydrologi och hydrogeologi Laxåskogens vindkraftsområde” till MKB:n. Där beskrivs de åtgärder och den byggteknik som ska vidtas vid byggnationen för att undvika att vattenförhållandena och vattenföringen påverkas negativt. Vindkraftparkens layout har anpassats enligt rapportens rekommendationer och vid byggnationen kommer beskrivna skyddsåtgärder att beaktas. Dessa handlar exempelvis om att grumling i befintliga vattendrag bör minimeras, att trummor ska förläggas så att vattenflödet inte påverkas samt att beredskapsplanering för hantering av eventuellt spill behövs.

Enligt rapporten ”ser det i nuläget inte ut som att det kommer att ske någon nämnvärd påverkan på hydrologi och hydrogeologi i området”. Risken för påverkan på vattentäkten i händelse av spill bedöms vara liten. Risken för förorening av vattenförekomster under byggskedet genom spill av t.ex. drivmedel och annan vätska minimeras dessutom genom de krav som ställs på entreprenörens egenkontroll. Exempelvis måste maskiner vara godkända och besiktigade samt hanteras av personal med lämplig kompetens.

Mer om passage vid nybyggnation av väg över vattendrag samt vid breddning av befintlig väg beskrivs i kap 2.3.1 ”Vägdragning och byggmaterial”.

Inför byggnationen kommer kontroll-, regel- och miljöprogram att tas fram av huvudentreprenören för samtliga arbeten i vindkraftparken.




2.3 Vägar

Det finns mycket höga krav för samtliga transportrutter fram till varje vindkraftverksplats, t.ex. Tillräcklig bärighet på vägar och broar Tillräcklig takhöjd under broar och i tunnlar Tillräcklig vägbredd och kurvradie Inte för brant vägsluttning

För att transportera de tunga och långa verksdelarna samt mobila lyftkranar måste befintliga skogsvägar breddas, förstärkas och rätas ut. En del korsningar och kurvor längs planerad transportsträcka kräver vissa utvidgningsåtgärder. Områdets skogsvägar som används för tunga timmertransporter är 3-5 meter breda och vissa måste utvidgas till ungefär 5 meter. Inom projektområdet kommer även ett antal nya vägar att anläggas. Nya vägar förläggs med krossmaterial och eventuellt fiberduk för en lastförmåga på upp till 12 ton axeltryck. Se bild 12 nedan. Efter färdigställandet av vindkraftparken kan dessa vägar även användas för jord- och skogsbrukstransporter. För det interna vägnätet utnyttjas så många befintliga skogs- och grusvägar som möjligt och nya vägar anläggs enbart där befintliga vägar inte existerar eller där de befintliga inte är lämpliga för tung transport. Nybyggnation av väg begränsas till det absolut nödvändiga.

Bild 12. Snittskiss av tillfartsväg vid normal fast markbeskaffenhet

Bild 13. Sannolikt horisontalt och vertikalt platskrav på transportväg




Bild 14. Exempel på transportväg genom skogsmiljö

2.3.1 Vägdragning och byggmaterial Vid planeringen av det interna vägnätet har våtmarker och vattendrag beaktats och i möjligaste omfattning undvikits. Där det blir nödvändigt att korsa vattendrag förläggs trummor i vägarna så att det naturliga vattenflödet inte hindras. Trummorna består av plast, metall eller betong och måste vara lämpliga för tunga transporter. Diametern varierar och utförs i förhållande till det enskilda vattendragets storlek. I och med att trummorna förläggs under dikesbotten säkerställs att inga vandringshinder för vattenlevande smådjur uppstår. I befintliga vägar som måste breddas förlängs också de befintliga trummorna.

Om det inte går att undvika vissa sumpiga områden vid vägdragningen så kan extra grovt krossmaterial eller sprängsten förläggas under den normala vägkonstruktionen. På det sättet kan vattnet sila igenom under vägen utan att dämning uppstår. Områdets hydrologi i sin helhet bedöms därmed inte påverkas. Där marken är finkornig eller lerig kan vägkonstruktionen behöva förstärkas med geotextil fiberduk som kan förläggas i flera lager.

I samband med fundaments- och vägarbeten kan viss tillfällig grumling av befintliga vattensamlingar uppstå genom att mindre mängder damm virvlas omkring av vinden eller förs bort av regn. Byggmaterialen som används för fundament och vägar är förvisso helt naturliga men om det blir nödvändigt kommer åtgärder att vidtas för att undvika att damning och grumling av befintliga vattendrag uppstår, t.ex. genom att vägarna vattensprutas för att binda dammet.

I nuvarande kunskapsläge av områdets geologiska förhållanden anses det inte finnas någon risk för kemisk förorening, t.ex. genom att kvicksilver friläggs vid mark- och schaktningsarbeten.

En del av det grova krossmaterialet som behövs för vägarna uppstår vid sprängning av större stenblock i samband med förberedande markarbete och utschaktning för fundamenten. Utschaktat material kommer troligtvis kunna användas för anläggning av vägar och uppställningsplatser. Sannolikt kommer lokala byggentreprenörer att anlitas som kan använda lokala bergtäkter i närheten av projektområdet.




Bild 15. Plan- och snittskiss genom väg och trumma för vattendrag

2.4 Uppställnings- och lagringsytor

Utöver nya och befintliga tillfartsvägar måste även en hel del övriga ytor hårdgöras för byggmaskiner och lyftkranar, både för uppställning, service och för demontering. Vid varje vindkraftverk behövs en permanent uppställningsplats för en mobil lyftkran samt en eller flera hjälpkranar som kommer behövas både vid montage och eventuellt även vid underhåll och reparationsarbeten. Kraven på uppställningsplatser, lagringsytor och tillfartsvägar varierar beroende på vindkraftverksfabrikat och -modell samt lokala markförhållanden. Uppställningsytorna anläggs i princip på samma sätt som vägarna med förstärkningslager, bärlager och eventuellt förstärkande fiberduk. Se även kapitel 5. Dokumentation.

2.4.1 Ungefärliga platskrav per verk

Permanent uppställningsplats (riggningsyta för kran) ca 1 300-2 200 kvm Temporär uppställningsplats för kran ca 150 kvm Temporär lagringsplats för rotorblad, torndelar och maskinhus ca 500-1 000 kvm

(alternativt just-in-time leverans)

Utöver dessa tillkommer eventuellt även hårdgjorda ytor för: Tillfälliga arbetsbodar och platskontor (byggbaracker) ca 1 000 kvm Tillfällig parkering och lagring ca 200 kvm Tillfällig lagring av krossmaterial ca 5 000 kvm Permanent ställverk och fördelningsstation ca 2 000 kvm Permanenta vändplatser och vägmötesplatser Permanenta mindre kopplingsstationer för det interna elnätet




När vindkraftparken slutligen är uppförd är det endast de ytor som behövs för drift och underhåll av vindkraftverken som inte längre är tillgängliga för jord- eller skogsbruk.

2.4.2 Planering av vindparkslayout När flera vindkraftverk är i drift i ett och samma område uppstår så kallade skuggningseffekter vindkraftverken emellan, dvs. vindturbulenser som har en negativ effekt på anläggningens totala elproduktion. Därför är det nödvändigt att vindkraftverken i princip placeras med ett avstånd på ca 6 rotordiametrar från varandra i förhållande till huvudvindriktningen. På så sätt kan vindresursen utnyttjas på ett optimalt sätt. Avståndet mellan vindkraftverken varierar alltså beroende på vindkraftverkens rotordiameter. Utöver dessa grundprinciper har vid planeringen även stor hänsyn tagits till många andra relevanta aspekter som t.ex. naturvärden, avstånd till bostäder och till allmänna vägar, osv.

Bild 16. Placeringsprincip för vindparklayout (planskiss)

Bild 17. Vindrosen visar områdets huvudvindriktning (V-VSV) enligt utvärdering av hittills utförda vindmätningar på plats




2.5 Elnät

2.5.1 Internt elnät I vindkraftverkets transformator omvandlas spänningsnivån från ca 650-1 000 V till 20-30 kV. Det interna uppsamlingsnätet planeras för denna spänningsnivå på 20-30 kV. El- och kommunikationskablar mellan de enskilda vindkraftverken förläggs i möjligaste mån direkt längs befintliga och nya vägar eller alternativt i vägkonstruktionens mitt. Kablarna förläggs enligt branschstandard vanligtvis på ett djup av ca 60 cm. Kablarna kan behöva kopplas ihop i mindre kopplingsstationer.

Bild 18. Tvärsnittskiss av kabeldike längs tillfartsväg

2.5.2 Externt elnät och elanslutning

För att transportera den producerade elen till det regionala elnätet och ut till konsumenterna behöver en ny 130kV ledning byggas från Laxåskogen fram till en möjlig anslutningspunkt i det kringliggande nätet. Anslutning till nätet sker genom nätägarens försorg och kan exempelvis ske ca 20 km nordöst om Laxåskogen vid det befintliga ställverket i Östansjö, även andra anslutningar undersöks i samarbete med nätägarna. Man försöker att i största mån använda sig av befintliga ledningsgator för att minimera påverkan av en ny ledning.

Det är inte praktiskt möjligt att ansluta till den befintliga ledningen som passerar norr om området, vilken tillhör Svenska Kraftnät och är en annan typ av ledning, en del av stamnätet och kräver en produktion som är flerfaldigt större än vad Laxåskogen kommer att producera.

För att fastställa den slutliga utformningen av det interna och externa elnätet kommer en detaljprojektering att genomföras i samverkan med nätägaren. Projekteringen och tillståndshanteringen inför byggnationen av den nya externa elledningen utförs av nätägaren. Erforderliga tillstånd och eventuella bygglov för hela det externa nätet behandlas separat och är inte del av detta tillståndsärende.




Bild 19. Aktuellt möjliga elnätanslutningspunkter

Bild 20. Schemaskiss av elanslutningen enligt aktuell planering




2.6 Ianspråktagande av mark

Vid anläggnings- och monteringsarbeten behövs en hel del tillfälligt använda ytor för lagring och maskinarbete. Dessa ytor återställs efter byggskedet. Det exakta permanenta ytbehovet kan först fastställas efter slutligt val av vindkraftverkstyp och -modell.

Ytanvändning Hektar Andel i procent Totalt etableringsområde ca 1210 ha 100 % Nybyggda & utbyggda vägar ca 16 ha 1,3 % Uppställningsplatser för kran ca 2,9 ha 0,2 % Tillfälliga lagrings- & kranriggningsytor ca 1,7 ha 0,1 % Samtliga permanenta och temporära ytor ca 20,6 ha 1,7 % Tabell 4. Indikativ sammanställning av tillfälligt och permanent ytbehov

2.7 Hinderljusmarkering

Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering enligt de föreskrifter från Transportstyrelsen som gäller när vindkraftsparken byggs. För närvarande ska vindkraftverk som är högre än 150 meter av flygsäkerhetsskäl markeras med vitt, blinkande, högintensivt ljus och verk som är lägre än 150 meter ska markeras med rött, blinkande, medelintensivt ljus. Ljusmarkeringen ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, dvs. på maskinhusets tak. Enligt gällande regler är det endast de vindkraftverk som utgör den yttre gränsen i en vindkraftspark som behöver förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Övriga inre verk kan förses med lågintensivt rött fast ljus. Hinderljuset reduceras under nattetid, skymning och gryning och om det finns bostäder inom 5 km från de yttersta verken måste hinderljusmarkeringen avskärmas mot marken för att minska störningar för närboende. Ett slutligt hindermarkeringskoncept för hela vindkraftsparken kommer i ett senare skede att utarbetas i samråd med Transportstyrelsen. Candela är enheten för ljusstyrkan i en given riktning från en ljuskälla och förkortas med cd.




Bild 21. Hindermarkering för vindkraftverk, 150 m och högre Källa: Transportstyrelsen

Bild 22. Hindermarkering för vindkraftverk, lägre än 150 m Källa: Transportstyrelsen

Vindkraftverkstyp Dager Skymning/gryning Mörker

VKV 150 m och högre: blinkande högintensivt vitt ljus

100 000 cd ± 25 %

20 000 - 100 000 cd ± 25 %

2000 cd± 25 %

VKV lägre än 150 m: blinkande medelintensivt rött ljus

2000 cd 2000 cd ± 25 %

Min 200 cd ± 25 %

Tabell 5. Sammanfattning av Transportstyrelsens aktuella föreskrifter gällande hindermarkering




Bild 23. Indikativ layout av hinderljusmarkering för vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m över marken Verk nr. Beskrivning Färg Y-koordinat X-koordinat1 Vitt högintensivt ljus 1437588 6537537 2 Vitt högintensivt ljus 1438213 6537433 3 Rött lågintensivt ljus 1436861 6537060 4 Rött lågintensivt ljus 1437423 6537056 5 Rött lågintensivt ljus 1438425 6536984 6 Rött lågintensivt ljus 1436181 6536616 7 Vitt högintensivt ljus 1435583 6536774 8 Rött lågintensivt ljus 1436727 6536426 9 Rött lågintensivt ljus 1437212 6536399 10 Rött lågintensivt ljus 1438534 6536330 11 Rött lågintensivt ljus 1435564 6536285 12 Vitt högintensivt ljus 1434869 6536253 13 Vitt högintensivt ljus 1436304 6535694 14 Rött lågintensivt ljus 1438881 6535765 15 Rött lågintensivt ljus 1434990 6535774 16 Rött lågintensivt ljus 1439585 6535590 17 Vitt högintensivt ljus 1440309 6535470 18 Vitt högintensivt ljus 1438909 6535318 19 Vitt högintensivt ljus 1435291 6535242 20 Rött lågintensivt ljus 1439554 6535104 22 Vitt högintensivt ljus 1440672 6534473 Tabell 6. Indikativ hinderljusmarkeringslayout och vindkraftverkskoordinater i RT90 2,5 gon V




Bild 24. Exempel på installerad hinderljusmarkering

2.8 Säkerhet

2.8.1 Kemikalier I ett vindkraftverk finns ett antal liter olja, smörjmedel och kylvätska som behövs för växellådan, hydraulsystemet och vridmotorn. Turbinerna är konstruerade på ett sätt att om ett läckage skulle inträffa så hålls vätskorna eller materialet kvar inom vindkraftverken. Både inom navet och inom maskinhuset finns uppsamlingskärl. Tornets botten är tät försluten och förväntas inte kunna läcka någon vätska. Turbinerna är dessutom utrustade med kontrollsystem som larmar servicebolaget i fall att olje- eller vätsketrycket skulle börja sjunka på grund av ett läckage.

I en vindkraftturbin av modell Vestas V90-2MW förekommer följande (mängder) kemikalier: Kylvätska (behövs för att förhindra att kylsystemet fryser) ca 400 liter Växelolja (behövs för att smörja växellådan) ca 315-405 liter Hydraulolja (behövs för att vrida rotorbladen och för rotorbromsen) ca 315 liter Smörjfett (behövs för att smörja lager) ca 8,4 kg Mindre mängder rengöringsmedel för underhåll av turbinen

2.8.2 Brandskydd/ Första hjälpen I maskinhuset ska vid service och underhåll brandsläckare, brandtäcke och förstahjälpen-utrustning vara tillgängliga. Maskinhuset är utrustat med temperaturövervakning som vid för höga temperaturer automatiskt skickar en larmsignal till fjärrövervakningssystemet.

2.8.3 Isbildning Vid etablering av vindkraft i kallt klimat finns en viss risk för isbildning på rotorbladen vilken under vissa omständigheter kan falla ner under driften. Inom Laxåskogen området bedöms dock risken för nedisning vara relativt liten jämfört med områden i norra Sverige. Eventuell




nedisning förekommer framför allt under en tid på året när relativt få personer vistas i området, t.ex. för att plocka bär eller svamp. Risken för att en personskada ska inträffa bedöms som mycket liten eftersom det krävs specifika vind- och väderförhållanden i kombination med att en person befinner sig just på den plats där isen faller ner. Det finns vissa övervakningssystem som kan känna av om rotorbladens aerodynamiska egenskaper förändras, vilket kan indikera att isbildning har uppstått. Övervakningssystemet signalerar då en avvikelse och vindkraftverket stoppas. Vissa vindkraftfabrikat har avisningssystem som gör att rotorbladen värms upp. Huruvida avisningssystem blir aktuellt kommer att diskuteras med slutlig turbintillverkare. Skyltar med varningstext för nerfallande is kommer permanent att sättas upp runtom i området samt vid vindkraftverkens tillfartsvägar. Området kommer inte att inhägnas utan det kommer vara fullt tillgängligt för allmänheten under driftstiden. Under byggskedet kan däremot av säkerhetsskäl vissa inskränkningar gälla.

2.8.4 Blixtnedslag Moderna vindkraftverk är jordade och utrustade med åskskydd i rotorbladen, maskinhuset och tornet vilken skyddar vid blixtnedslag.

3 Byggnation & montering

3.1 Beskrivning av byggskedet

Etapp TidsåtgångInmätning av terräng och utsättning på plats samt uppställning av byggbodar

1 månad

Skogsavverkning för befintliga och nya vägar samt uppställningsplatser 2 månader

Markarbete, schaktning och eventuell sprängning i berg 10 månader

Kabelförläggning 5 månad

Fundamentsanläggningsarbeten 6 månader

Montering av levererade vindkraftverkskomponenter 5 månader

Nätanslutning, driftsättning och testkörning 2 månad

Ungefärlig total tidsåtgång (flera steg kan utföras parallellt) ca 18 månader Tabell 7. Sammanfattning av etapperna i byggskedet. Angiven tidsåtgång avser 21 st. V90 verk och är endast en mycket grov preliminär uppskattning. Se även kapitel 4. Tidplan.

Bild 25. Exempel på torndelar i betong Bild 26. Exempel på montering av ståltorndel




3.2 Installation

Etapp TidsåtgångLyftkran ställs upp med hjälp av en mindre hjälpkran 1 dag

Tornsektionerna monteras på den översta delen av fundamentet och bultas ihop (betongsektioner spänns fast med hjälp av stålvajrar i fundamentet)

1 dag

Maskinhuset och navet riggas upp och monteras på färdigställt torn 1 dag

Rotorbladen monteras en i taget (på öppna platser med mer svängyta till förfogande kan även alla tre blad installeras tillsammans i ett lyft)

1 dag

Huvudlyftkranen och hjälpkranen demonteras och förflyttas till nästa verksplats

1 dag

Ungefärlig total tidsåtgång Ca 5 dagar Tabell 8. Montering av torn, turbin och rotorblad per vindkraftverk som i det här fallet gäller ett vindkraftverk av modell Vestas V90-2MW.

Bild 27. Exempel på maskinhus och torndelar

Bild 28. Exempel på maskinhus

Bild 29. Exempel på installation av maskinhus

Bild 30. Exempel på transport av ståltorndel




3.3 Transporter

Byggskedet kommer innebära omfattande transporter med tunga lastbilar. Vissa delar levereras sektionsvis och andra som t.ex. rotorbladen i ett stycke. För att transportera ett stort vindkraftverk behövs flera tunga transporter med längder upp till ca 60 meter och bredd upp till 6 meter. Därför är det nödvändigt att i förväg finna en lämplig transportväg med väl tilltagen kurvradie, vägbredd och inte för brant stigning. Se även kapitel 2.4 Vägar. På grund av fordonens överlängd och stora vikt genomförs de största transporterna ofta på natten och kan ledsagas av följebilar. Samtliga vägar kontrolleras om de uppfyller de tekniska kraven innan transporten startar. Leveransen planeras och utförs av vindkraftverksproducenterna. Lämplig transportväg på allmän väg fram till projektområdet är t.ex. från via väg E20 som har bärighetsklass 1 (BK1).

Bild 31. Sannolika transportvägrutter för byggnadsmaterial, lyftkran och vindkraftverkskomponenter via väg E20 fram till och in i projektområdet




Bergkross för vägar och uppställningsplatser

Lastbil med tippflak 200 st. Intern & extern transport

Betong för fundament Roterbil för betong 65 st. Extern transport

Armering för fundament Tung lastbil 5 st. Extern transport

Ingjutningsgods för fundament

Tung lastbil 1 st. Extern transport

Maskinhus Tung lastbil 1 st. Extern transport

Rotorblad Tung lastbil 3 st. Extern transport

Torndelar (stål) Tung lastbil 4-5 st. Extern transport

Nav Tung lastbil 1 st. Extern transport

Lyftkran för verksmontering Tung lastbil 20 st. Intern & extern transport

Sekundär hjälpkran Tung lastbil 1 st. Intern & extern transport Tabell 9. Sannolik transportplan per verk (beroende på fabrikat, modell och lokala markförhållanden)

Utöver dessa tillkommer transporter under byggperioden i samband med: Skogsavverkning Utschaktning och återfyllning Uppställning av byggbodar Entreprenad- och grävmaskiner för väg och ställplatser Transporter för elnätutbyggnaden Utrustning för el- & telekabelförläggning Persontransporter

Det totala antalet externa lastbilstransporter fram till området för hela vindkraftsprojektet med redovisade 21 vindkraftverk uppskattas grovt till ungefär 7 000 st. under en tidsperiod på ca 18 månader.

Bild 32. Kurvradie enligt en turbintillverkares transportkrav




Bild 33. Exempel på hur ett rotorblad lyfts upp från en lastbil

3.4 Material och massor

Materialet och massorna som krävs per verk kan för närvarande grovt uppskattas som följer.

Betong upp till ca 1 000 m³ Armeringsstål ca 80 ton Bergkross & grus för kranställplats ca 1 000 m³ Bergkross & grus för vägar ca 750 m³ Skyddsfyllnadsmaterial för kabeldiken t.ex. fin sand tillkommer eventuellt

3.5 Driftskede och service

Efter slutlig inspektion kopplas vindkraftverken till elnätet och tas i drift. Därefter utförs flera testkörningar. Vindkraftverken styrs och övervakas automatiskt av ett datorsystem men kan manuellt stängas av och på via fjärrstyrning. Olika meteorologiska data som t.ex. vindhastighet, vindriktning och temperatur samlas in och utvärderas av dataprogram. Ett modernt vindkraftsverk vrider exempelvis automatiskt på maskinhuset och rotorn enligt aktuell vindriktning. Driftdata överförs, registreras och utvärderas sedan av ett övervakningssystem. Vid eventuella driftfel utlöses larm och servicebolagets personal kan inleda nödvändiga underhållsåtgärder. Regelbunden kontroll och service kommer att utföras enligt turbintillverkarens rekommendationer och serviceavtal.

Under drifttiden måste vägarna underhållas och snöröjas på behovsbasis så att servicetransporter (huvudsakligen med personbilar) kan komma fram till verksplatserna.




Även uppställningsplatserna måste hållas i bra skick i fall att större underhållsåtgärder blir nödvändiga som omfattar att en mobil lyftkran måste byggas upp igen.

3.6 Demontering och avveckling

I dagsläget utgår de flesta turbintillverkarna från att vindkraftverken har en teknisk livslängd på ungefär 25 till 30 år. Under driftstiden kan dock vissa reparationsarbeten bli nödvändiga och vissa komponenter kan behöva bytas ut på grund av förslitningar. Då kan det bli nödvändigt att bygga upp en riggningskran igen t.ex. för att kunna lyfta upp ett nytt rotorblad eller kanske t.o.m. en ny växellåda. Efter avslutad drift kan vindkraftverken demonteras utan att lämna större spår efter sig. Uppställningsytor återställs med jordtäckt. Tillfartsvägarna lämnas kvar och kan användas för fortsatt skogsbruk eller för en ny vindkraftsetablering. De översta delarna av fundamenten bryts upp och täcks över med massor. El- och teleledningarna lämnas ofta kvar i marken.

Demonteringsproceduren av själva vindkraftverken är enklare och snabbare än monteringen. Etapperna är desamma fast i omvänd ordning. Demonteringen kan uppskattningsvis utföras på ungefär fem dagar och för fundamentet behövs ungefär ytterligare fem dagar. Demonteringsutförandet kan kort sammanfattas med nedan upplistade steg.

Lyftkran installeras på plats med hjälp av mindre sekundär kran Rotorbladen tas ned en i taget Nav och maskinhus lyfts ned Tornsektionerna demonteras Huvudlyftkranen och hjälpkranen demonteras De översta fundamentsdelarna bryts upp och avlägsnas

Slutlig avveckling kommer utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. De flesta delar som ett vindkraftverk består av kan användas för materialåtervinning med undantag av oljor, smörjfett och rotorbladens fiberförstärkta kompositmaterial. Avfallet kommer att tas hand om enligt gällande lagar och regler.

Bild 34. En servicetekniker vid arbetet Bild 35. Optimering av rotorbladens ställning med hjälp av dataprogram (Blade Angle Analyser)




3.7 Uppdatering/ Repowering

I länder som t.ex. Danmark eller Tyskland med en betydligt längre erfarenhet av vindkraftsprojekt än Sverige är det inte ovanligt att vindkraftparker uppgraderas efter en driftstid på 12-20 år, dvs. befintliga äldre och mindre verk byts ut mot nya modernare och effektivare vindkraftverk. Det blir ofta färre vindkraftverk som installeras på grund av att en vindkraftparks parklayout bestäms bland annat enligt rotordiameterns storlek för att undvika interna parkturbulenser. Resultatet är ofta en ökad total elproduktion på en och samma yta. Därmed kan den naturliga vindresursen utnyttjas på ett betydligt effektivare sätt, en sådan uppgradering kallas repowering. Demonterade verk säljs ofta vidare och byggs upp igen på en annan plats.

Bild 36. & 37. Exempel på ett vindkraftverk från 1994 som demonteras efter 16 år i drift och ett större modernare verk installeras år 2010 (repowering-projekt Hedwigenkoog, WKN AG)




4 Tidplaner

Byggskedet inleds med att området inmäts, sätts ut och stakas ut enligt aktuell parklayout. Därefter startar skogsavverkningen där det behövs för breddning av befintliga vägar och byggnation av planerade nya vägar samt uppställningsplatser. Mark- och fundamentsarbetet är de byggfaser som tar längst tid. Ett antal etapper kan utföras parallellt beroende på hur många byggarbetsgrupper som är på gång samtidigt. Kabelförläggningen sker till exempel parallellt med vägarbetet. När det första fundamentets uthärdningstid på ca 2 månader är över, kan de första vindkraftsektionerna levereras och sedan monteras. Jämfört med mark- och vägarbetet går installationen av själva vindkraftverken fort på enbart några dagar. Slutligen driftssätts turbinerna och testkörs innan elproduktionen startar. Vissa oförutsedda fördröjningar kan alltid inträffa under byggnationen, t.ex. kan en kall långvarig vinter fördröja mark- och fundamentsarbetet och om det blåser för mycket - vilket det ofta gör på en plats som anses lämplig för vindkraft - kan vissa kranlyft inte utföras.

Tabell 10. Indikativ tidplan för byggnation av 21 verk (t.ex. för modell V90-2MW)

Tabell 11. Indikativ tidplan för montering av ett verk (t.ex. för modell V90-2MW)

Tabell 12. Indikativ tidplan för demontering av ett verk (t.ex. för modell V90-2MW)




Bild 38. Exempel på hur en ståltorndel riggas upp

Bild 39. Exempel på ett maskinhus som monteras




5 Dokumentation

5.1 Exempelritning av uppställningsytor för vindkraftsmodell med ståltorn




5.2 Bilaga 2_1: Karta av aktuell parklayout

5.3 Bilaga 2_2: Exempelproduktbroschyr av tillverkaren Nordex (på engelska)



VKS Vindkraft Sverige AB • Strandvägen 169 • 591 46 Motala

Tel: +46(0)141-44 11 00 • www.vksvind.se • [email protected]

vindkraftpark laxåskogenvksvind.se/fileadmin/content/pdf/tillstaandsansoekan_laxaa/teknisk... ·...

Documents