vingåkers kommun dagvattenutredning gropptorp-marmorbyn¥dshandli… · infrastruktur inom...
TRANSCRIPT
Vingåkers kommun
Dagvattenutredning
Gropptorp-Marmorbyn
Göteborg 2018-11-28
Ramboll Sverige AB
Box 5343,Vädursgatan 6
402 27 Göteborg
Telefon 010-615 60 00
Unr 1320035269 Organisationsnummer 556133-0506
Dagvattenutredning
Gropptorp-Marmorbyn
Datum 2018-11-28
Reviderad 2018-12-14
Uppdragsnummer 1320035269
Utgåva/Status Granskad
Henrik Bodin-Sköld Anna Johansson Camilla Andersson
Uppdragsledare Handläggare Granskare
i
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Sammanfattning En dagvattenutredning har genomförts för att utvärdera dagvatten- och skyfallsfrågor i
samband med detaljplanearbetet för del av fastigheten Gropptorp 1:43. Detaljplanen avser
byggnation av bostadsområden med fristående villor och radhus. För att inte riskera att
exploateringen påverkar sjön Kolsnaren (områdets recipient) negativt vilket kan förväntas då
naturmark omvandlas till bostadsområden krävs fördröjning och rening av dagvatten inom
planområdet. Både kvartersmark och allmän platsmark antas anslutas till befintlig
dagvattenledning (D225) i Marmorvägen. Utgångspunkten är att flödet inte får öka gentemot
befintliga förhållanden.
För allmän platsmark föreslås avvattning av lokalgator i bostadsområdena. För att uppnå
erforderlig fördröjning och rening föreslås gräsbeklädda makadamdiken placeras längs med
gatorna. Då marken är kuperad i den sydvästra delen av villaområdet kommer föreslagna
makadamdiken att behöva sektioneras för att möjliggöra fördröjning. Vid eventuella skyfall,
då kapaciteten i anläggningarna överskrids, rinner dagvatten av vägytan till dikenas
skålformade gräsyta Därefter rinner dagvattnet ytligt vidare till en avsatt uppdämningsyta
placerad i lågpunkt eller till befintliga diken längsmed Marmorvägen. Viss del av
ytavrinningen kan via dagvattenbrunnar försedda med kupolsil ledas ner till dränledningen
på dikets botten och med dagvattenledning bräddas till avsatt översvämningsyta eller till
befintliga diken invid Marmorvägen.
För kvartersmark föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten från villa och
radhusfastigheterna. För att uppnå erforderlig fördröjning och rening föreslås stuprör
frikopplas för lokal infiltration i gräsytor. Ett uppsamlande infiltrationsstråk i form av ett
makadamdike för fördröjning av överskottsvatten föreslås placeras i fastighetsgräns. Vid
eventuella skyfall, då kapaciteten i anläggningarna överskrids föreslås makadamdikena
bräddas till föreslagna makadamdiken längsmed nya gatuytor. Avskärande diken
rekommenderas utmed fastighetsgräns för att uppströms områden rinna in på tomterna och
orsaka översvämning. I den norra delen av planområdet kan det avskärande diket
kombineras med föreslaget makadammagasin för fördröjning av dagvatten från gatuytorna
på allmän platsmark.
Ett antal åtgärder för skyfallshantering föreslås. Utöver god höjdsättning av byggnader och
infrastruktur inom området föreslås även en enklare form av lokal invallning av
Marmorvägen samt tillämpning av bakvattenlucka i en kulverterad ledning. Detta för att
undvika att befintlig och planerad bebyggelse översvämmas vid framtida skyfall.
Föroreningsberäkningarna baserade på schablonvärden enligt modelleringsverktyget
StormTac visar att riktvärden enligt Riktvärdesgruppen 2009 klaras vid befintliga och
framtida förhållanden. Föroreningsmängden ökar dock jämfört med befintliga förhållanden,
vilket innebär att rening krävs. Beräkningarna visar att trots reningsåtgärder lyckas inte
föroreningsmängden reduceras densamma som vid befintliga förhållanden.
Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms inte recipienten påverkas
negativt av föreslagen exploatering, vilket i sin tur inte försämrar möjligheten att nå
miljökvalitetsnormerna för sjön. Detta med anledning av följande:
- riktvärden klaras vid framtida förhållanden utan reningsåtgärder
- ökningen av mängden kvicksilver är mycket liten och det finns osäkerheter i beräkningarna
- viss rening sker i befintliga dagvattendike samt på väg till recipient
- den utspädningseffekt som sker i recipienten
ii
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte .................................................................................1
2. Underlag ................................................................................................2
3. Förutsättningar för dagvattenhantering ..................................................3
3.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering recipient ...................................... 4
3.1.1 Ekologisk status ........................................................................................ 4
3.1.2 Kemisk ytvattenstatus ................................................................................ 4
3.2 Weserdomen ............................................................................................ 5
4. Kartläggning av befintliga förhållanden ...................................................6
4.1 Planområdesbeskrivning ............................................................................. 6
4.2 Topografi ................................................................................................. 6
4.3 Översvämningsrisk – Skyfall........................................................................ 7
4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO ........................................................................ 7
4.3.2 Lågpunktskartering vid olika skyfallshändelser................................................ 8
4.4 Hydrogeologi .......................................................................................... 10
4.4.1 Geologi .................................................................................................. 10
4.4.2 Grundvattennivåer ................................................................................... 11
4.4.3 Infiltrationskapacitet ................................................................................ 11
4.5 Avvattning ............................................................................................. 11
4.5.1 Avrinningsområden .................................................................................. 13
4.6 Strandskydd ........................................................................................... 14
4.7 Markavvattningsföretag ............................................................................ 14
5. Framtida förhållanden .......................................................................... 15
5.1 Planområdet ........................................................................................... 15
5.1.1 VA-anslutning ......................................................................................... 15
5.1.2 Höjdsättning ........................................................................................... 15
6. Dagvattenflöden och fördröjningsvolym ................................................ 16
6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet ................................. 17
6.2 Dimensionerande dagvattenflöden .............................................................. 18
6.3 Erforderlig fördröjningsvolym .................................................................... 20
7. Föreslagen dagvattenhantering............................................................. 21
7.1 Kvartersmark ......................................................................................... 23
7.2 Allmän platsmark .................................................................................... 25
7.3 Avskärande åtgärder ................................................................................ 27
8. Skyfallshantering ................................................................................. 28
8.1 Generella åtgärder ................................................................................... 28
iii
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
8.2 Områdesspecifika åtgärder ........................................................................ 28
8.2.1 Åtgärder i riskområde 1 ............................................................................ 28
8.2.2 Åtgärder i riskområde 2 och 4 ................................................................... 28
8.2.3 Åtgärder i riskområde 3 ............................................................................ 29
8.2.4 Övriga åtgärder för skyfallshantering .......................................................... 29
8.2.5 Sammanfattning av skyfallsåtgärder ........................................................... 30
8.3 Bräddning makadamåtgärder .................................................................... 30
9. Föroreningar ........................................................................................ 31
9.1 Markanvändning ansatt i StormTac ............................................................. 31
9.2 Resultat föroreningsberäkningar ................................................................ 31
9.3 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac ............................................... 32
9.4 Specifika osäkerheter för aktuellt planområde .............................................. 33
9.5 Diskussion MKN-påverkan ......................................................................... 34
10. Slutsatser ............................................................................................. 35
11. Fortsatt arbete ..................................................................................... 36
Bilagor
Bilaga 1. Befintliga förhållanden – Bef. Dagvattensystem och avrinningsanalys
Bilaga 2. Framtida förhållanden – Föreslagen dag- och skyfallshantering
1 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
PM Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
1. Inledning och syfte
Vingåkers kommun har gett Ramboll Sverige AB i uppdrag att utföra en
dagvattenutredning till detaljplan för del av fastigheten Gropptorp 1:43.
Planområdet är beläget i Gropptorp-Marmorbynsområdet ca 1,5 mil från Vingåkers
tätort och strax öster om sjön Kolsnaren (Figur 1). Området utgörs idag av skog,
våtmarker och det finns diken som följer den östra kanten av planområdet samt
Marmorvägen i områdets mitt. Detaljplanen avser byggnation av bostadshus i
from av fristående villor och radhus.
Utredningen innefattar:
• Beskrivning av dagvattenrecipient och dess statusklassning
• Beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering
• Beräkningar av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med
klimatfaktor) samt erforderlig fördröjningsvolym
• Förslag på möjliga dagvattenhanteringsmetoder för erforderlig fördröjning som
om möjligt förespråkar LOD
• Föroreningsberäkningar före och efter exploatering
• Konsekvenser av planförslaget på recipienten
Figur 1: Översiktskarta över planområdet markerat med streckad linje. Kartan är hämtad från Länsstyrelsens WebbGIS, 2018-07-03.
2 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
2. Underlag
Ritningsunderlag
DWG:
• Grundkarta, erhållen i samband med offert
• Ortofoto, erhållen juni 2018
• Ledningsplan, erhållen juni 2018
• Plankarta, erhållen juli 2018
• Höjdmodell, erhållen juli 2018
PDF:
• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig
geoteknisk undersökning, sektion A-D.
• Tyréns (2018). Gropptorp, Marmorbyn. Nybyggnation, Översiktlig
geoteknisk undersökning, Plan.
Skriftligt
• Tyréns (2018). PM Geoteknik. Gropptorp, Marmorbyn. 2018-04-20.
• Tyréns (2018). Markteknisk undersökningsrapport geoteknik. Gropptorp,
Marmorbyn. 2018-04-20.
• Riktvärdesgruppen (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp,
Regionala dagvattennärverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen
februari 2009.
Internet
• http://viss.lansstyrelsen.se, (ID:SE651292286-151038), 2017-12-20
• https://apps.sgu.se/kartvisare/, 2017-12-20
• http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Sodermanland/sodermanlandskartan/
• http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/dataserier-med-
normalvarden-1.7354
3 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
3. Förutsättningar för dagvattenhantering
Förutsättningar för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Vingåkers
kommun. Även Svenskt Vattens publikationer/riktlinjer ligger till grund för
utredningen.; P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P105 Hållbar
dag- och dränvattenhantering och P104 Nederbördsdata vid dimensionering och
analys av avloppssystem.
Planområdet har bedömts motsvara ”tät bostadsbebyggelse” i P110, vilket innebär
att vid dimensionering av nya dagvattensystem bör återkomsttiden för fylld
ledning inte understiga 5 år och återkomsttiden för trycklinje i marknivå 20 år
(öppna dagvattenanläggningar). Återkomsttiden för marköversvämningar med
skador på byggnader och anläggningar som följd bör för alla typer av områden
vara 100 år.
Vid dimensionering av dagvattensystem ska hänsyn tas till ökad nederbörd till
följd av klimatförändringar. Enligt P110 bör en klimatfaktor 1,25 därför ansättas
vid beräkning av framtida dagvattenflöden, d.v.s. en ökning av regnintensiteten
med 25 %.
Då Vingåkers kommun inte har några riktvärden gällande rening av dagvatten har
riktvärden enligt Riktvärdesgruppen och det regionala dagvattennätverket i
Stockholms län (2009) använts. Gällande riktvärden motsvarar nivå 1M vilket
innebär dagvattenutsläpp direkt till recipient (Tabell 1).
Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp direkt till recipient (mindre sjöar, vattendrag och havsvikar). Värden är hämtade från publikation Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp av Regionala dagvattennätverket i Stockholm, 2009.
Ämne Enhet Riktvärde nivå 1M
Fosfor (P) µg/l 160
Kväve (N) µg/l 2000
Bly (Pb) µg/l 8
Koppar (Cu) µg/l 18
Zink (Zn) µg/l 75
Kadmium (Cd) µg/l 0,4
Krom (Cr) µg/l 10
Nickel (Ni) µg/l 15
Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03
Suspenderad substans (SS) µg/l 40 000
Oljeindex (olja) µg/l 400
PAH16 µg/l 0
Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03
4 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
3.1 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering recipient Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett styrinstrument inom Vattenförvaltningen som
står för den svenska lagstiftningens implementering av EU:s vattendirektiv.
Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav som ska eller bör uppnås vid en viss
tidpunkt och regleras i miljöbalken. Vattenmyndigheterna har beslutat om
miljökvalitetsnormer för alla ytvattenförekomster, vilka syftar till att uppnå Hög
eller God ekologisk status/potential och God kemisk status. Klassificeringen av
ekologisk respektive kemisk status görs baserat på ett antal underliggande
kvalitetsfaktorer, parametrar och ämnen.
Miljökvalitetsnormen för de vatten som har bedömts ha God ekologisk eller kemisk
(ytvatten) status, är att den goda vattenkvaliteten ska bibehållas.
Ekologisk status/potential är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska
och hydrologiska parametrar. Ekologisk status/potential klassificeras i fem klasser:
Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig status.
Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden ett antal olika ämnen som är
gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i
vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Exempel på prioriterade ämnen
är: kadmium, kvicksilver, tributyltenn (TBT) och flera olika polyaromatiska
kolväten (PAH).
3.1.1 Ekologisk status Den ekologiska statusen för Kolsnaren (ID: SE654601-151038), är klassad som
Otillfredsställande på grund av övergödning. Vattenförekomsten bedöms inte
kunna nå God ekologisk status till 2021 på grund av administrativa begränsningar
och ett tidsundantag till 2027 har satts. Åtgärder behöver dock genomföras i så
stor utsträckning som möjligt till 2021 för att God ekologisk status ska kunna nås
till 2027.
3.1.2 Kemisk ytvattenstatus Den kemiska ytvattenstatusen för Kolsnaren är klassad som uppnår ej god.
Detta på grund av att de allmänt överskridande ämnena; kvicksilver och
polybromerade difenyletrar, PBDE inte uppnår God kemisk status i
vattenförekomsten. Med allmänt överskridande ämnen avses de ämnen som
överskrids i alla Sveriges vattenförekomster.
Om kvalitetskravet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på God kemisk
ytvattenstatus. Undantag kan dock meddelas i form av mindre stränga krav
(uppnår ej kemisk ytvattenstatus) vilket gäller för PDBE och kvicksilver.
Skälet för undantag för PBDE (industrikemikalie som främst används som
flamskyddsmedel) och kvicksilver är att det bedömts vara teknisk omöjligt att
sänka halterna till de nivåer som motsvarar God kemisk ytvattenstatus. Problemet
med PDBE härrör från påverkan från luftburna föroreningar och bedöms ha sådan
5 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att
åtgärda det.
Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars
ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och
förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallna atmosfäriska
kvicksilvret under en lång tid ackumulerats i skogsmarken humuslager, varifrån
det kontinuerligt sker läckage till ytvatten med en påföljande ackumulering i
vattenlevande organismer och fisk. Problemet bedöms ha sådan omfattning och
karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det.
De nuvarande halterna (december 2015) av PDBE och kvicksilver får inte öka.
3.2 Weserdomen EU-domstolens avgörande i den så kallade Weserdomen har påverkat
myndigheternas tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten. Domstolen
pekade på en rad följder av vattenförvaltningens mål i vattendirektivet. Domstolen
bedömde att verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av ekologisk
eller kemisk status, eller äventyrar dessa mål inte får tillämpas.
Havs- och vattenmyndighetens har i rapport 2016:30 (HAV 2016) bedömt hur
domen påverkar svensk rättstillämpning. Myndigheten bedömer bland annat att
miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status har samma rättsverkan
och att det med att en av statusklassningens kvalitetsfaktorer försämras en klass,
exempelvis från God till Måttlig, att en försämring av vattenförekomstens status
ska ha skett. Vilket innebär att verksamheten inte får ges tillstånd.
6 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
4. Kartläggning av befintliga förhållanden
4.1 Planområdesbeskrivning Planområdet Gropptorp/Marmorbyn (del av fastigheten Gropptorp 1:43) är beläget
ca 1,5 mil från Vingåkers tätort. Planområdet är ca 8,3 ha stort och avgränsas i
väst av Väg 591. I norr/nordväst avgränsas planområdet av Marmorvägen, ett
bostadsområde samt av Marmorbyns Arkivcentrum. Skogsområden begränsar
både söder och österut.
Området utgörs idag av tallskog med inslag av lövskog. Längs med planområdets
östra gräns löper ett dike. Diket förgrenas invid Marmorvägen för att därefter
fortsätta i öst-västlig riktning mot planområdets västra gräns. Inom området finns
det ett inmätt sankmarksområde samt ett vassområde, ungefärligt belägna enligt
Figur 2.
4.2 Topografi
Markytan i området sluttar från sydväst till nordost med marknivåer som varierar
mellan ca +49 till +40 (RH2000). Marken i området kring befintliga diken är
relativt flack. Se Figur 3 men även föregående Figur 2.
Figur 2: Planområdet (gul linje), höjdkurvor och befintliga diken från grundkartan samt våtmarkernas ungefärliga position.
7 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Figur 3. Topografisk översikt av planområdet. Blå pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa: Scalgo.
4.3 Översvämningsrisk – Skyfall
4.3.1 Lågpunktskartering SCALGO En lågpunktskartering som visualiserar lågpunkter, instängda områden och ytliga
vattenvägar vid skyfall inom planområdet har tagits fram med hjälp av
programmet Scalgo. Karteringen speglar den situation som råder när a)
avloppsystemet går fullt, b) markens infiltrationskapacitet är mättad. All
ytavrinning i Scalgo sker därför på ytan.
Sveriges nationella höjdmodell, GSD-Höjddata i grid 2+, ligger till grund för
karteringen och är modifierad i den mån att befintliga byggnadsytor har
integrerats. Modellen tar hänsyn till topografiska ytavrinningsvägar, lågpunkter
och instängda områden för områdets befintliga topografi. Modellen tar dock ej
hänsyn till tid, markens absorption eller befintligt VA-system. För att veta vilka
flöden i (l/s) som genereras och hur vattnet breder ut sig längs vattenvägarna
behöver en modell av området göras där ett regn över tid kan simuleras.
8 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
4.3.2 Lågpunktskartering vid olika skyfallshändelser
Skyfall (50 mm)
SMHI:s definition av ett skyfall är minst 50 mm under en timme eller minst 1 mm
på en minut. Denna regnvolym har i Scalgo lagts på den befintliga topografin inom
planområdet. Figur 4 nedan visar lågpunkter, instängda områden och ytliga
avrinningsvägar som bildats vid ett sådant skyfall. Avrinningsvägarna har
begränsats med ett tillrinningsområde på minst 0,5 ha.
Totalt fyra riskområden har identifierats vid ett skyfall (område 1-4 i nedan figur).
Figur 4. Lågpunktskartering för planområdet vid ett skyfall (50 mm regn), med ett tillrinningsområde på 0,5 ha. Vita pilar anger ungefärlig flödesriktning. Källa: Scalgo.
Lågpunktskarteringen visar att risk för översvämning uppstår vid följande fyra
områden:
9 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
1) Kring det flacka området vid befintliga dikessystem i den södra delen av
planområdet. Stora vattenmängder samlas i anslutning till det flertal diken
och våtmarks/sumpskogsområden som förekommer, och rinner vidare
mot område 2.
2) Vid några mindre, lokala lågpunkter i anslutning till diken invid
Marmorvägen. Vatten ansamlas i anslutning till befintligt dike, vilket
belastas av vatten från riskområde 1.
3) I den nordöstra delen av planområdet bildas en lågpunkt med en utbredd
vattenansamling vilken avvattnas mot befintligt dike utmed Marmorvägen
mot område 4.
4) Strax väster om planområdet, vid befintlig bostadsbebyggelse nordväst
om Marmorvägen, förekommer en lågpunkt där vatten vid skyfall ställer
sig nära vägen. Invid denna lågpunkt ligger Marmorvägens nivå på ca
+40,5 till ca +41,0 möh. Denna lågpunkt belastas av vatten från
riskområde 1 söder om vägen (via vägtrumman) samt från riskområde 3
genom flöde i vägdiket.
Skyfall (75 mm)
Vid ett ännu större regn (ca 75 mm) kvarstår ovan nämnda riskområden 1-4, där
översvämningsrisken vid område 4 ökar markant. I detta skyfallsscenario finns
risk att vatten ställer sig på Marmorvägen, i det område där vägens nivå är som
lägst (se Figur 5 nedan).
I Figur 5 tydliggörs även att det finns en förbindelse mellan lågpunkterna norr och
söder om Marmorvägen, via en vägtrumma (se kapitel 4.5 Avvattning samt
markering i nedan figur).
10 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Figur 5: Inzoomning vid riskområde 3 och 4 (se Figur 4), där vatten vid ett
kraftigare skyfall riskerar att ställa sig på Marmorvägen (röd markering).
Ungefärligt läge för vägtrumma markeras med grön pil. Källa: Scalgo.
Samlad bedömning av skyfallsrisker i befintliga förhållanden
Av de fyra riskområden som identifierats i ovan bedöms riskområde 2 respektive 4
vara mest kritiska att lösa. Utifrån riskanalys i tidigare kapitel bedöms ett skyfall
kunna medföra risk för människors hälsa samt risk för skada på egendom, särskilt
i bostadsområdet norr om Marmorvägen (område 4). Det blir därför viktigt att vid
exploatering av området tillämpa åtgärder för att minska översvämningsrisken
samt säkerställa att risksituationen ej förvärras. Förslag till åtgärder presenteras i
Kapitel 8.
4.4 Hydrogeologi
4.4.1 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta består de ytliga lagren i planområdet huvudsakligen av
morän och angränsar till ett större torvområde (Figur 6). Små partier av urberg
återfinns även i den norra delen av planområdet.
11 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Enligt en geoteknisk utredning genomförd av Tyréns 2018-04-20 har
jordlagerföljden generaliserats som följande:
1. Översta 0,2 m av jordprofilen består av mäktigt mulljordslager, bortsett
från två punkter där översta lagret består av lågförmultnad torv.
2. Därefter består jordprofilen ner till ca 1 - 5 m djup av silt, lerig silt
och/eller sandig silt bitvis med grusinnehåll.
3. Under detta följer morän
I en punkt norr om Marmorvägen nåddes sonderingsstopp mot sten, block eller
berg redan vid ca 1 m under markytan. I övrigt påträffades stopp först vid minst
2,4 m under markytan (Tyréns, 2018-04-20).
4.4.2 Grundvattennivåer Grundvattennivån varierar enligt den geotekniska utredningen mellan 0,6-2,2 m
under markytan. I ett borrhål observerades 2018-03-26 fri grundvattenyta på ca
1,2 m under markytan. Generellt varierar grundvattennivån med årstid och
nederbörd och vid tiden för den geotekniska utredningen (2018-03-26) var
grundvattennivån i Sverige ovanligt hög (Tyréns, 2018-04-20).
4.4.3 Infiltrationskapacitet Enligt den geotekniska utredningen är infiltrationshastigheten i förekommande
jordar generellt låg (Tyréns, 2018-04-20).
4.5 Avvattning Det finns i dagsläget diken längsmed den östra planområdesgränsen och
Marmorvägen, se Figur 7 och Bilaga 1. Antagen flödesriktningen i dikena är
översiktligt redovisad med pilar i Figur 7 och Bilaga 1.
Figur 6: Jordartskartan över planområdet (svart linjeavgränsning) hämtad från SGU:s kartvisare Jordarter 1:25000 – 1:100000, 2018-08-15).
12 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Vid fältbesök 2018-06-08 identifierades två stycken trummor under Marmorvägen
(Figur 7 och Bilaga 1). Betongtrumman i den nordöstra delen av planområdet
antas ha en dimension på ca 300 mm och avvattnar uppström områden till det
befintliga diket söder om Marmorvägen. Den andra betongtrumman antas ha en
dimension på ca 600-800 mm och avvattnar området norr om Marmorvägen samt
befintligt naturområde söder om Marmorvägen.
Samtliga diken ansluts till en befintlig dagvattenledning av betong med en
dimension på 225 mm i den nordvästra delen av planområdet (Figur 7 och Bilaga
1). Dagvatten från planområdet leds via diken, trummor och dagvattenledningar
till utlopp i sjön Kolsnaren väster om området.
Det finns två naturliga våtmarksområden i mitten av planområdet, se ungefärlig
placering i (Figur 7 och Bilaga 1). Vid platsbesöket uppfattades den nordligaste
våtmarksområdet som fuktigt. Enligt uppgifter från kommunen så är en liten del
av den nordligaste våtmarken nästan alltid vattenfylld och det brukar ej vara
möjligt att gå där. Det sydligaste våtmarksområdet var vid platsbesök
vassbevuxet men torrlagt.
Figur 7: Översikt av befintligt dagvattensystem som ledes från planområdet, trummor identifierade i fält samt flödesriktning i befintliga diken. Även naturliga våtmarksområden identifierade i fält är ungefärligt utplacerade i grundkartan.
13 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
4.5.1 Avrinningsområden Med hjälp av en höjdmodell över befintliga marknivåer i och angränsande
planområdet, befintliga dagvattenledningar, trummor och diken har
delavrinningsområden för befintliga förhållanden definierats, se Figur 8.
Delavrinningsområdena mynnar till befintliga diken vilka slutligen ansluts till
befintlig dagvattenledning i Marmorvägen. Dagvattenledningen antas utgöra
delavrinningsområdenas utloppspunkt.
Planområdets administrativa gränser följer inte den naturliga ytavrinningen vilket
innebär att uppströms områden belastar området både vid mindre regn men också
vid skyfall. Belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisade med
flödespilar samt blå linjeavgränsning enligt Figur 8 och Bilaga 1.
Planområdet belastar även nedströms belägna områden via Marmorvägen och
bostadsområdet i den nordvästra delen av planområdet, se flödespilar i Figur 8
och Bilaga 1.
Figur 8: Delavrinningsområden A, B och C definierade för befintliga förhållanden. Även belastningen från uppströms områden är översiktligt redovisad med blå linjeavgränsning, se Bilaga 1 för hela området.
14 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
4.6 Strandskydd Befintliga diken och våtmarker inom planområdet ingår i strandskyddat område på
100 m. Vingåkers kommun ämnar ansöka om att lyfta strandskyddet närmast
kvartersmarken med avsikten att minska strandskyddet till ca 30 meter.
4.7 Markavvattningsföretag Enligt underlag från Länsstyrelsen WebbGIS så finns det inga
markavattningsföretag inom planområdet (Länsstyrelsen WebbGIS, 2018-06-03).
15 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
5. Framtida förhållanden
5.1 Planområdet Figur 9 visar ett utkast av plankarta daterad 2018-06-19.
Figur 9: Utkast av plankarta erhållen från Vingåkers kommun 2018-06-19.
Området avses att exploateras med bostadshus med en kombination av villor och
radhus. Villorna planeras huvudsakligen i den sydvästra delen av planområdet
utmed Väg 591 och radhusen i den norra delen planområdet på andra sidan av
Marmorvägen.
5.1.1 VA-anslutning Anslutningspunkten för dagvatten antas ske till befintlig dagvattenledning i
Marmorvägen. Framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spillvatten-
och dricksvattenledningar under planerade vägar enligt plankartan.
5.1.2 Höjdsättning Höjdsättning för kommande exploatering är inte fastställd i detta skede. Enligt
Vingåkers kommun planeras höjdsättnigen tas fram med hjälp av en översiktlig
bedömning av nivå på vägarna.
16 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
6. Dagvattenflöden och fördröjningsvolym
Vid framtida förhållanden antas delområde B och C slås samman till delområde D.
Sammanslagningen av delavrinningsområdena baseras på att befintliga
marknivåer troligtvis kommer justeras vid byggnation enligt plankartan samt att
framtida dagvattenledningar antas samförläggas med spill- och
dricksvattenledningar under nya planerade lokalgator. Figur 10 nedan visar
antagen indelning av delavrinningsområdena efter exploatering.
Figur 10: Plankarta samt definierade delavrinningsområden vid framtida förhållanden.
17 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Tabell 2 visar storleken av avrinningsområden före och efter exploatering.
Tabell 2: Definierade delavrinningsområden för planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.
Delområde
A (ha)
Delområde
B (ha)
Delområde
C (ha)
Delområde
D (ha)
Befintliga
förhållanden 1,13 6,17 1,01 -
Framtida
förhållanden 1,13 - - 7,18
Belastningen från uppströms områden antas vara densamma som vid befintliga
förhållanden (Bilaga 1 och 2). Dagvattenflöden från dessa områden har inte
beräknats då exploateringen endast sker inom planområdet och flöden från
uppströms belägna områden inte förutsätts behöva fördröjas inom området.
6.1 Markanvändning och reducerad area inom planområdet Vid exploatering av området kommer markanvändningen inom planområdet att
ändras. Hårdgjorda ytor kommer att öka och befintliga grönytor att minska.
Hårdgörningsgraden för den planerade exploateringen är inte fastställd i detta
skede varvid schablonvärden för radhus- och villaområden enligt P110 har använts
vid flödes- och föroreningsberäkningar. Det orangefärgade området i Figur 9 och
Bilaga 2 visar kvartersmarken för det planerade radhusområdet och gulmarkerade
området kvartersmarken för tilltänkta villaområdet. Allmän platsmark har enligt
plankartan antagits utgöras av vägar/gata, naturområden och befintliga diken.
Tabell 3-4 visar antagen markanvändning på kvartersmark (KV) respektive allmän
platsmark (A) inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden.
Markanvändning tillsammans med avrinningskoefficienten ger en reducerad area
vilken också redovisas i Tabell 3-4. Avrinningskoefficienterna är hämtade från
P110.
Tabell 3: Markanvändning definierad för befintliga förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.
Mark-
användning
Avrinnings-
koefficient
Delområde A
(ha)
Delområde B
(ha)
Delområde C
(ha)
Ytvatten A 1 0,04 0,10 -
Väg 1 A 0,85 0,06 0,12 -
Naturmark A 0,05 1,03 5,95 1,01
Totalt 1,13 6,17 1,01
Reducerad
area 0,14 0,5 0,06
18 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Tabell 4: Markanvändning antagen för framtida förhållanden, samt avrinningskoefficienter och reducerad area angiven i hektar.
Markanvändning Avrinnings-
koefficient
Delområde A (ha) Delområde D (ha)
Ytvatten A 1 0,04 0,09
Väg 1 A 0,85 0,07 0,13
Lokalgata med
kantsten A 0,85 0,17 0,49
Radhusområde KV 0,50 0,75 -
Villaområde KV 0,30 - 2,67
Parkmark A 0,10 - 0,10
Naturmark A 0,05 0,10 3,71
Totalt 1,13 7,18
Reducerad area 0,62 1,6
6.2 Dimensionerande dagvattenflöden Vid beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har Rationella metoden
använts, där regnets varaktighet likställs med områdets rinntid, vilken varierar
inom planområdet vid befintliga och framtida förhållanden. För befintliga
förhållanden har delområde A antagits ha en rinntid på 13 min, delområde B 23
min och delområde C 15 min. Vid framtida förhållanden har samtliga rinntider
satts till 10 min.
Enligt P110’s minimikrav för dimensionering av nya dagvattensystem i ”tät
bostadsbebyggelse”, bör beräkningar utföras för regnhändelser med
återkomsttider på 5- och 20 år. Dessa återkomsttider tillsammans med rinntiden
(regnets varaktighet) ger upphov till en dimensionerande regnintensitet.
Tabell 5 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden vid befintliga
förhållanden för både kvartersmark och allmän platsmark (de ytor där en
förändring av markanvändning förväntas ske) samt all yta inom planområdet
(d.v.s. även ytor som förblir desamma som vid befintliga förhållanden).
19 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Tabell 5: Dimensionerande dagvattenflöden vid befintliga förhållanden för de ytor inom planområdet där markanvändningen kommer förändras samt för all yta inom planområdet.
Delområde
Aföre
Delområde
Dföre
Planområdet Återkomsttid
(år)
Flöde (l/s) Flöde (l/s)
Framtida
kvartersmark
5 5,8 15
20 13 23
Framtida
allmän
platsmark
5 1,3 3,2
20 2,1 5,1
All yta inom
planområdet
5 22 63
20 35 98
Då delområde B och C antas slås samman till D vid framtida förhållanden har
flödet för dessa delområden vid befintliga förhållanden, för all yta, adderats. För
att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder
ansätts även en klimatfaktor (KF) på 1,25 enligt Svenskt Vattens Publikation P110
vid framtida förhållanden.
Tabell 6 redovisar återkomsttid och dimensionerande flöden för framtida
förhållanden på både kvartersmark och allmän platsmark, samt för all yta inom
planområdet. Tabell 6 visar också skillnaden i flöde mellan befintliga och framtida
förhållanden.
Tabell 6: Dimensionerande dagvattenflöden vid framtida förhållanden för de ytor inom planområdet där markanvändningen kommer förändras, samt för all yta inom planområdet.
Delområde Aefter Delområde Defter
Planområdet Återkomsttid
(år)
Flöde
(l/s)
Skillnad
före & efter
(l/s)
Flöde
(l/s)
Skillnad
före & efter
(l/s)
Kvartersmark 5 85 79,2 182 167
20 134 121 287 264
Allmän platsmark 5 33 31,7 97 93,8
20 52 49,9 153 147,9
All yta inom
planområdet
5 140 118 370 308
20 220 185 580 482
20 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
6.3 Erforderlig fördröjningsvolym Beräkning av erforderliga fördröjningsvolymer har utförts enligt Svenskt Vattens
publikation P110. Volymerna har beräknats med utgångspunkt i att flödet för
respektive delområde inte ska öka efter exploatering. En flödesreducerande faktor
på 2/3 har även lagts på utloppsflödet för att kompensera för att avtappningen
från ett magasin inte är maximal förrän magasinet är fullt. Erforderlig
fördröjningsvolym för hela planområdet baseras på att utflödet inte ska öka efter
exploatering och redovisas i Tabell 7.
Tabell 7: Fördröjningsvolym beräknad med utgångspunkt i att flödet inte ska öka jämfört med befintliga förhållanden.
Delområde A Delområde D
Planbestämmelser Återkomsttid (år) Fördröjnings-
volym (m3)
Fördröjnings-
volym (m3)
Kvartersmark 5 88 170
20 120 270
Allmän platsmark 5 42 130
20 63 200
All yta inom
planområdet
5 100 250
20 160 390
21 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
7. Föreslagen dagvattenhantering
Den övergripande strategin för föreslagen dagvattenhanteringen i planområdet är
att fördröja dagvatten enligt P105 och P110:s rekommendationer, samt att rena
dagvatten från hårdgjorda ytor. Generellt så bör dagvattenhanteringen i området
följa principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Fördröjning bör i
största mån likna naturens förlopp samt ske så nära källan som möjligt.
En översiktlig höjdsättning för området har tagits fram baserat på höjdmodell,
skyfallskartering, fältbesök, plankarta. Målet är att få självfall i föreslagna
dagvattenanläggningar.
En utgångpunkt vid framtagandet av dagvattenhantering för området är att
befintliga, naturliga vattenstråk kan bevaras och nyttjas, samt att dagvattnet bör
kunna infiltreras lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Detta medför att
dagvattnet till stora delar kan hanteras genom naturlig avledning och infiltration,
samtidigt som belastningen på det befintliga ledningssystemet minimeras.
Enligt kommunen så bör inte fördröjning i befintliga diken ske. Detta med
anledning diken omfattas av strandskydd och att hydrologin i befintliga
våtmarksmiljöer inte bör påverkas. Därför har inga dagvattenåtgärder placerats
inom detta område.
Principförslaget på dagvattenhanteringen är framtaget för öppna
dagvattenanläggningar vilket innebär fördröjningsvolymer upp till ett 20-årsregn
krävs inom planområdet, se Tabell 7.
22 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Figur 11. Skiss över föreslagen dag- och skyfallshantering.
Dagvattenhanteringen inom det aktuella planområdet föreslås hanteras enligt
nedanstående skissförslag (se figur 11 samt Bilaga 2).
23 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
7.1 Kvartersmark Fördröjning av dagvatten från kvartersmarken med villor och radhus föreslås ske
genom att stuprör frikopplas och leds ut över grönytor inne på respektive
fastighet. Trots att infiltrationskapaciteten i förekommande jordar generellt ligger
lågt enligt den geotekniska utredningen kan viss infiltration kan ändå byggas upp i
de översta marklagren om matjorden innehåller en viss andel sand och grus.
Stuprören skulle därmed kunna förses med en utkastarböj och takvatten ledas ut
över gräsmattan enligt principskisserna i Figur 12 och Figur 13.
Marken bör slutta 1:20 från byggnaden ca 2,5 m för att förhindra eventuell
belastning på befintligt dräneringssystem och att vatten leds in mot byggnaden
grundkonstruktion (Svenskt Vatten, P105).
Överskottsvatten som inte infiltrerar leds till ett uppsamlande infiltrationsstråk
placerat i fastighetsgräns för ytterligare fördröjning se Figur 12 och Figur 13. Vid
större regn föreslås makadammagasinen bräddas till befintliga diken samt
föreslagna dagvattenåtgärder på allmän platsmark (se kommande kapitel).
Figur 12. Principskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte
infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot
dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.8.
24 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Figur 13: Profilskiss där takvatten leds ut över mark. Överskottsvatten som inte infiltrerar rinner mot ett uppsamlande dräneringsstråk och vidare mot dagvattensystem utanför fastigheten. Källa: P105, Fig 9.9.
Det uppsamlande infiltrationsstråket (till höger i Figur 12 och 13) kan utgöras av
ett krossdike eller makadamdike. Olika varianter på makadamdiken är t.ex. en
grund skålformad gräsyta underbyggd med makadam, eller ett dike fyllt med
makadam likt Figur 14.
Figur 14: Exempel på makadamdiken i gräsyta och intill väg. Översta bilden är tagen i ett villaområde i Nödinge. Källa: Ramböll/ Stockholm Vatten och Avfall.
25 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Makadamdikena består i princip av ett dike som täcks in av en geotextil och fylls
med ett grovt material (makadam) som dagvattnet leds till. Makadammagasinet
kan göras tätt eller otätt, noteras bör att ett otätt makadammagasin förutsätter
att botten av magasinet ligger ovan grundvattennivån. På botten av
makadamdiket föreslås förläggningen av en dränledning. Rekommenderad lutning
för infiltrationsstråk i längsled är 0,2-0,5 %.
Placerats makadamdiken i fastighetsgränsen enligt Figur 11 och Bilaga 2 kan
erforderlig fördröjningsvolym för kvartersmark (Tabell 7) nås. Utformningen av
makadamdikena bör ses över i senare skeden.
Alternativt skulle takvatten kunna avledas till ett underjordiskt makadammagasin
enligt principskissen i Figur 15.
Figur 15: Principskiss makadammagasin under mark. Den strypta tömningsledningen ansluts till ett dike eller ledning. Källa P105, Fig 9.10.
För att nå erforderlig fördröjning upp till ett 20-årsregn i radhusområdet krävs att
ett makadammagasin på ca 24 m3 placeras på varje fastighet. Med hänsyn till
makadamens porvolym och ett antaget djup på 1 m blir bottenarean på magasinet
80 m2. I villaområdet krävs att ett makadammagasin på ca 14 m3 placeras på
varje fastighet, vilket med samma porvolym och djup resulterar i en bottenarea på
45 m2.
7.2 Allmän platsmark Fördröjning av dagvatten från nya vägar (benämns lokalgator) inom planområdet
föreslås ske i makadamdiken placerade längsmed vägen. Rening av dagvatten kan
på detta sätt även kombineras med fördröjning.
I delar av planområdet (sydvästra delen av villaområdet) sluttar marken betydligt
mer än rekommenderad lutning för infiltrationsstråk i längsled (minst 0,2-0,5 %).
Detta medför att krossdiket kommer att behöva sektioneras för att erforderlig
fördröjningsvolym ska ges. Sektionerna i krossdiket kan utgöras av vallar som
består av krossmaterial med mindre kornfraktion än övrig fyllning som vilket
möjliggör för dagvattnet att dämma upp bakom (Figur 16). Utformningen av det
sektionerade krossdike/diket behöver utredas vidare i senare projekteringsskede.
26 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Öppna krossdiken med vallar är också ett alternativ för att nå ytterligare
fördröjning.
På botten av makadamdiket föreslås en dränledning förläggas. Till ledningen skulle
dagvattenbrunnar med kupolsil kunna vara anslutna. Dagvatten kan på så sätt
ledas ner till dränledningen via kupolbrunnen om det av någon anledning inte
skulle kunna tränga ner genom jordlagret tillräckligt snabbt, se principskissen i
Figur 17. Makadamdikena på fastighetsmark skulle via dessa kupolbrunnar även
kunna kopplas samman med dikena på allmän platsmark.
Figur 17: Makadamdike med upphöjd dagvattenbrunn försedd med kupolsil.
Figur 16: Profilskiss av sektionerat makadamdike för fördröjning. Källa: Ramboll
27 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Placeras makadamdiken utmed lokalgatorna enligt Figur 11 och Bilaga 2 kan
erforderlig fördröjningsvolym för allmän platsmark (Tabell 7) nås. I föreslaget
dagvattensystem har dikesbotten antagits ligga 1 m under planerade vägytan.
Utformningen av makadamdikena bör ses över i detalj i ett senare skede.
En samlad fördröjning skulle också kunna anläggas där villaområdet angränsar till
Marmorvägen (Bilaga 2). Den samlade fördröjningen kan exempelvis utgöras av
ett underjordiskt makadammagasin eller en nedsänkt översilningsyta.
Makadamdiken längs med vägen skulle även kunna bräddas till denna yta via
dagvattenledning (Figur 17) vid större regn.
Höjdsättningen av Marmorvägen bör ses över i senare skeden så att denna typ av
åtgärd inte riskerar att orsaka olägenheter nedströms.
7.3 Avskärande åtgärder Med hjälp av avskärande åtgärder kan ytavrinning från uppströms liggande
områden hanteras. Diken föreslås placeras enligt Bilaga 2 för att förhindra att
dagvatten rinner in på kvartersmark. Avskärande åtgärder kan också vara i form
av ett dräneringsstråk infiltrerande grussträng invid bergsslänt, som en låg mur,
kantsten eller öppen ränna Figur 18.
Figur 18: Exempel avskärande åtgärd i form av grussträng invid bergsslänten (vänster) och mur (höger). Foto: Ramboll
28 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
8. Skyfallshantering
8.1 Generella åtgärder Ny höjdsättning bör säkerställa att det finns marginal så att byggnader inte
riskerar att översvämmas. Höjdsättningen bör också se till att dagvattnet rinner
bort från byggnader via skyfallsvägar som gångvägar och gator till mindre
känsliga platser där dagvattnet kan tillåtas att bli stående. Den nya
höjdsättningen bör även ta hänsyn till de befintliga lågpunkter då en höjning av
marknivån förändrar naturliga svämplan.
Enligt den översiktliga lågpunktskarteringen utförd i Scalgo riskerar flertalet
lågpunkter inom planområdet att översvämmas vid skyfall (Figur 4). Några av
dessa lågpunkter kommer delvis eller helt att fyllas ut för att möjliggöra
föreslagen exploatering. Nedan följer en åtgärdsbedömning för respektive
riskområde.
8.2 Områdesspecifika åtgärder
8.2.1 Åtgärder i riskområde 1
I riskområde 1 bedöms kommer ett skyfall att
resultera i stora mängder stående vatten.
Översvämningsutbredningen ligger dock utanför
planerad bebyggelse, varför inga åtgärder föreslås.
Åtgärder kan bli aktuella i ett framtida läge om
exploatering utökas. Åtgärder i form av
fördröjningsåtgärder kan möjligen vara aktuella att
överväga i framtiden, i syfte att minska vattenflödet
från detta område mot nedströms liggande områden
8.2.2 Åtgärder i riskområde 2 och 4 Riskområde 2 och 4 är belägna i anslutning till
varandra varför åtgärdsbehovet bedöms för båda
områden samtidigt.
I dessa områden kan översvämningsproblem förväntas
både söder och norr om Marmorvägen, vilket är en risk
som bör beaktas vid exploatering. Norr om
Marmorvägen finns idag bebyggelse som riskerar att
drabbas vid ett skyfall. Söder om Marmorvägen
planeras enligt plankartan en lokalgata och nya fastigheter för vilka marknivåerna
ännu ej är kända. Marken förväntas fyllas ut och höjas.
29 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Vid höjdsättning av området bör lågpunkter beaktas för att säkerställa att nya
fastigheter söder om Marmorvägen (område 2) samt befintliga fastigheter norr om
Marmorvägen (område 4) inte ska riskera att översvämmas. Planerad lokalgata
söder om Marmorvägen föreslås därför läggas lägre än nya fastigheter men ej så
lågt att vägen riskerar att översvämmas vid ett skyfall.
Vid ett skyfall finns en förbindelse mellan de två områdena, där vatten dels rinner
genom en kulvert under vägen dels att vatten vid ett kraftigt skyfall riskerar att
ställa dig på Marmorvägen vid denna punkt. Avgränsande åtgärder föreslås därför
i form av en invallning på den södra sidan av Marmorvägen. Invallningen kan
utformas på många olika sätt, exempelvis som en lägre mur. Därtill
rekommenderas att installera en bakvattenlucka på befintlig trumma under
Marmorvägen för att undvika att vatten däms vid punkt 2 vid ett skyfall. Genom
dessa åtgärder kan även översvämningsrisken på den norra sidan av
Marmorvägen reduceras.
8.2.3 Åtgärder i riskområde 3
Vid riskområde 3 bedöms ett skyfall kunna medföra
viss översvämningsrisk vid exploatering. Vid
lågpunkten planeras enligt plankartan nya fastigheter
i form av radhus för vilka marknivåerna ännu ej är
kända. Marken förväntas fyllas ut och höjas. Det är
viktigt att dagvatten som genereras på de nya
fastigheterna även fortsättningsvis tillåts rinna ner till
diken invid Marmorvägen. Därtill behöver även delar
av fastigheten fortsatt kunna avvattnas via befintlig
trumma till den södra delen av planområdet.
8.2.4 Övriga åtgärder för skyfallshantering Vidare bör följande riktlinjer generell beaktas vid skyfallshantering:
• Kapaciteten i det befintliga diken invid Marmorvägen bör bibehållas och
eventuellt förstärkas för att kunna hantera större flöden då marken fylls
ut.
• Trummor under Marmorvägen identifierades i fält men finns inte med i
erhållet ledningsunderlag och rekommenderas därför mätas in för att
kunna bedöma kapacitet.
• De diken som finns inom planområdet utgör en viktig del av det
storskaliga vattensystemet. Kapaciteten i dessa diken bör fortsättningsvis
utredas.
• Översvämningssäkring vid identifierade lågpunkter behöver även utredas
mer i detalj när nya marknivåer finns tillgängliga.
30 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
8.2.5 Sammanfattning av skyfallsåtgärder • Ny höjdsättning bör säkerställa att det finns marginal så att byggnader
inte riskerar att översvämmas, där man ser till att dagvatten rinner bort
från byggnader via skyfallsvägar som gångvägar och gator till mindre
känsliga platser
• Lågpunkter vid riskområden bör beaktas vid exploatering. Särskilt kritiska
är riskområden 2 och 4 där åtgärder i form av invallning av Marmorvägen
samt bakvattenlucka föreslås.
8.3 Bräddning makadamåtgärder När större nederbörd än det dimensionerande regnet når föreslagna
fördröjningsmagasin måste bortledning och bräddning kunna ske på ett säkert
sätt. I ytliga magasin som de föreslagna diken utgör kan bräddning ske i form av
att en större ledning eller en dagvattenbrunn med kupolsil som ligger på samma
nivå som högsta tillåtna vattennivån i magasinet. Det är också viktigt att det finns
lite marginal ovan beräknad vattennivån i diket, vilket bidrar till att skydda
omgivande fastigheter och bebyggelse.
Ytan som föreslås för samlad fördröjning invid ny lokalgata och Marmorvägen
skulle också kunna fungera som en översvämningsbar yta. Intilliggande
lågpunkter (lågpunkt 3 i Figur 4) kan på så vis befästas ytterligare. Dagvatten från
kvartersmark, allmän platsmark och från uppströms områden norr om
Marmorvägen skulle då kunna tillåtas bräddas hit. I samband med detta bör
höjdsättning av Marmorvägen ses över så att åtgärden inte riskerar att orsaka
olägenheter nedströms.
31 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
9. Föroreningar
Föroreningsberäkningarna har utförts för befintliga och framtida förhållanden och
för rening med hjälp av modelleringsverktyget StormTac, som innehåller
schablonvärden för dagvattnets föroreningsinnehåll utifrån olika
markanvändningstyper. Den föroreningsbelastning som beräknas är på årlig basis
och är baserad på Vingåkers årsmedelnederbörd om 691 mm/år hämtat från SMHI
normalvärden för nederbörd (SMHI, 2018-06-10).
De ämnen som har beräknats i StormTac är 12 stycken standardämnen, det vill
säga fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom
(Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS), olja och
bens(a)pyren (BaP). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. PDBE
är inte inkluderat i beräkningarna eftersom underlag för beräkningar saknas.
9.1 Markanvändning ansatt i StormTac Föroreningsberäkningar har utförts för ytor inom hela planområdet. Detta då det
är inom planområdet som eventuellt reningsbehov till följd av tillkommande
hårdgjorda ytor kommer att uppstå.
I markanvändningen för villa- och radhusområde ingår enligt StormTac lokalgator.
Gatorna har därför inte separerats från markanvändningen på samma sätt som i
flödesberäkningarna. Markanvändningen Väg 1 används för Marmorvägen och
årsdygnstrafiken (ÅDT) för Marmorvägen har antagits uppgå i 200 fordon/dygn.
9.2 Resultat föroreningsberäkningar I Tabell 8 nedan presenteras resultat för föroreningsberäkningar för befintlig och
framtida markanvändning. Beräknade koncentrationer jämförs med enligt nivå 1M
från Riktvärdesgruppen 2009.
Förelagana makadamdiken för fördröjning bistår även med reningseffekt, vilken
har beräknats för de ytor som leds till anläggningarna. Föreslagna
makadamanläggningar har uppskattats med en generell sektion vars reningseffekt
redovisas i Tabell 8. Reningseffekt för delområde A och B redovisas till vänster
respektive höger i tabellen. Föroreningshalter och mängder för befintliga och
framtida förhållanden samt efter rening redovisas också i Tabell 8.
32 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
Tabell 8: Beräknade föroreningshalter (µg/l) och mängder (kg/år) för befintlig markanvändning, för planförslag och efter rening i föreslagna makadammagasin.
Föroreningskoncentrationer Föroreningsmängder
Ämne Rikt-
värde
(µg/l)
Nuläge
(µg/l)
Plan-
förslag
(µg/l)
Renings
-effekt
(%)
Plan-
förslag
inkl.
rening
(µg/l)
Nuläge
(kg/år)
Plan-
förslag
(kg/år)
Plan-
förslag
inkl.
rening
(kg/år)
P 160 29 110 62-63 52 0,42 2,2 1,0
N 2000 500 1100 40-43 777 7,2 22 15
Pb 8 2,1 5,2 85-88 1,5 0,03 0,1 0,029
Cu 18 6,0 12 72-79 5,3 0,087 0,24 0,11
Zn 75 14 43 87-88 11 0,2 0,86 0,21
Cd 0,4 0,086 0,25 88-90 0,065 0,0012 0,005 0,0013
Cr 10 1,7 3,2 80-83 1,3 0,024 0,064 0,026
Ni 15 2,0 4,0 61-68 2,0 0,028 0,079 0,040
Hg 0,03 0,012 0,015 60 0,010 0,00017 0,0003 0,00021
SS 40000 1300 26000 79-80 10759 180 520 213
Olja 400 140 270 26-55 197 2 5,2 3,9
BaP 0,03 0,003
7
0,023 75 0,006
9
0,00005
3
0,00044 0,00014
Vid befintliga förhållanden och framtida förhållanden klarar samtliga ämnen
riktvärdet. Jämförs föroreningsmängder för befintliga och framtida förhållanden
kan en ökning ses för samtliga ämnen, vilket indikerar att rening av dagvatten
från planområdet krävs.
Enligt beräkningarna så lyckas inte makadamanläggningarna rena
föroreningsmängderna till under befintliga förhållanden detta då mängden av
fosfor (P), kväve (N), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),
suspenderad substans (SS), olja och bens(a)pyren (BaP) är större än i nuläget.
9.3 Osäkerheter i beräkningsverktyget StormTac De ovan redovisade beräkningarna av dagvattnets föroreningsinnehåll har utförts i
dagvattenmodellen StormTac. I modellen sammanställs schablonvärden i form av
årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Dessa
uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar.
Föroreningshalterna som anges i StormTac är alltså årsmedelvärden och baserade
på en årsmedelnederbörd om 691 mm.
Kalibrering av schablonhalterna som används i StormTac utförs med hänsyn till
tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande
markanvändning.
33 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
En enda undersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie
av flödesproportionellt tagna samlingsprover, vilket innebär att enskilda värden
kan utgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olika
undersökningar.
Vid kalibrering av schablonhalter har främst svenska undersökningar använts,
vilket innebär att schablonhalterna i StormTac är mest tillförlitliga för svenska
förhållanden. På grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa
markanvändningar har dock även internationella studier använts. Tillförlitligheten
är generellt högst (spridningen i data minst) för markanvändningskategorierna för
olika bostadsområden och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS),
näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver.
Att ta fram schablonhalter är komplext, och på grund av stora skillnader i
underlag för olika ämnen och markanvändningar är det svårt att beräkna och
kortfattat beskriva osäkerheterna för respektive värde. För mer specifika
markanvändningskategorier anger modellen dock i allmänhet ”Låg säkerhet” för
de flesta föroreningar på grund av ett litet dataunderlag. Användandet av
schablonhalter innebär också att beräknade värden inte alltid är representativa för
enskilda projekt, då föroreningsinnehållet till stor del kan bero på platsspecifika
förutsättningar, såsom exempelvis takmaterial och andra byggnadsmaterial.
Som beskrivs i ovanstående kapitel innehåller föroreningsberäkningarna
osäkerheter, och detta framför allt för kvicksilver. Resultatet av
föroreningsberäkningarna ska således inte betraktas som några exakta värden,
men de ger en indikation på vilka ämnen som tenderar att öka/minska inom
området.
9.4 Specifika osäkerheter för aktuellt planområde Den detaljplan som använts i utredningen befinner sig i ett tidigt skede och
uppskattningar om dess framtida utseende har gjort vilket i sig medför
osäkerheter. Sker en betydande förändring i markanvändning kommer
föroreningsberäkningarna behöva revideras.
Vid beräkningar på rening av dagvatten från villa- och radhusområde inklusive
lokalgata har dessa utförts med hjälp av en generell tvärsektion för
makadamdiken. Användningen av den generella tvärsektionen kan föra med sig en
underskattning eller överskattning av reningseffekten i makadamdiken, om dessa
utformas på ett annat sätt. När en mer detaljerad utformning av makadamdikena
har genomförts bör den generella tvärsektionen stämmas av på nytt för att
säkerställa att beräknad reningseffekt är representativ.
34 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
9.5 Diskussion MKN-påverkan Beräkningarna av föroreningsbelastning indikerar att de föreslagna förändringarna
kommer medföra en ökning av föroreningsbelastningen i orenat dagvatten ut från
planområdet. Årsmedelflödet kommer att öka med framtida utbyggnad viket visar
att föroreningsmängden för samtliga ämnen ökar jämfört med befintliga
förhållanden. Detta visar att rening av dagvattnet från planerad exploatering krävs
för att inte belasta recipienten ytterligare. Beräknade föroreningshalter klarar dock
riktvärdena enligt nivå 1M från Riktvärdesgruppen 2009 både vid befintliga och
framtida förhållanden.
Efter rening i föreslagna makadamanläggningar är föroreningsmängden för fosfor
(P), kväve (N), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),
suspenderad substans (SS), olja och bens(a)pyren (BaP) fortfarande större för än
vid befintliga förhållanden.
Enligt MKN så får mängden kvicksilver inte öka. Mängden kvicksilver i renat vatten
ut från planområdet överstiger MKN med ca 0,04 g/år jämfört med befintliga
förhållanden. Som beskrevs i tidigare kapitel innehåller föroreningsberäkningarna
osäkerheter, och detta framför allt för kvicksilver. Den ökning som kan ses är
marginell, och sätts denna i relation till de osäkerheter som finns i beräkningarna
tordes den vara försumbar.
I föroreningsberäkningarna har ej beräknats den rening som sker i befintliga
dagvattendiken. Hänsyn har heller inte tagits till att dagvattnet även genomgår
viss rening på väg till recipienten via de diken som finns nedströms planområdet.
Det ses dock som ytterst viktigt att fokus vid utformning av
dagvattenhanteringsåtgärder inom planområdet läggs på att reducera
koncentrationer och föroreningsmängder i dagvattnet innan det släpps till
recipient. Vidare ses det också som betydelsefullt att, där det är möjligt, bevara
eller anlägga gröna ytor (minska hårdgörandegraden inom planområdet). Detta i
syfte att bidra till att minska årsmedelavrinningen och därmed även mängden
föroreningar som släpps till recipienten årligen.
Med hänsyn till ovanstående resonemang samt den utspädningseffekten som sker
i recipientens totala vattenmassa, bedöms inte utbyggnaden medföra försämring
av recipientens status.
35 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
10. Slutsatser
Erforderlig fördröjning eftersträvas med utgångspunkt i att dagvattenflödet från
planområdet inte får öka jämfört med befintliga förhållanden för ett 20-årsregn.
Detta föreslås hanteras på kvartersmark i föreslagna makadamdiken placerade i
fastighetsgräns.
På allmän platsmark fördröjs dagvatten i föreslagna makadamdiken längs med
nya lokalgator inom planområdet. I de mest kuperade delarna av planområdet
kommer makadamdikena att behöva sektioneras.
För att skydda framtida bebyggelse från översvämning till följd av avrinning från
uppströms områden föreslås åtgärder i form av diken invid fastighetsgräns
införas. För att minska risken för översvämning orsakad av skyfall i framtiden
föreslås åtgärder i form av god höjdsättning av byggnader och infrastruktur.
Särskilda översvämningsåtgärder föreslås införas vid riskområde 2 och 4 i form av
invallning av Markmorvägen samt bakvattenlucka på kulverterad ledning under
Marmorvägen.
Bräddningsmöjlighet föreslås för makadamdiken på kvartersmark till
makadamdiken på allmän platsmark. Därtill föreslås bräddning vidare till en
samlad fördröjning /översvämningar yta placerad norra om planerat villaområde
och angränsande Marmorvägen, vilket bidrar till ytterligare robusthet i föreslaget
system. I samband med detta bör höjdsättning av Marmorvägen ses över så att
olägenheter nedströms inte riskerar att uppstå.
Föroreningsberäkningar i modelleringsverktyget StormTac visar att riktvärden
enligt Riktvärdesgruppen 2009 klaras både vid befintliga och framtida
förhållanden. Föroreningsmängden i orenat dagvatten ökar vid framtida
förhållanden jämfört med befintliga förhållanden. Då mängden kvicksilver enligt
MKN inte får öka kommer rening att krävas. Beräkningar visar att föreslagna
dagvattenåtgärder för fördröjning även bidrar med rening av dagvatten inom
planområdet. Dock lyckas inte föroreningsmängderna reduceras till under
mängderna för befintliga förhållanden.
Förutsatt att förslagna dagvattenåtgärder implementeras bedöms inte recipienten
påverkas negativt av föreslagen exploatering, vilket i sin tur inte försämrar
möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna för sjön. Detta med anledning av
följande:
• riktvärden klaras vid framtida förhållanden utan reningsåtgärder
• ökningen av mängden kvicksilver är mycket liten och det finns osäkerheter
i beräkningarna
• viss rening sker i befintliga dagvattendike samt på väg till recipient
• den utspädningseffekt som sker i recipienten
36 av 36
Dagvattenutredning Gropptorp-Marmorbyn
Unr 1320035269 o
:\got1
\wva\2
018\1
320035269\3
_te
knik
\w\l
evera
ns\
revid
era
d_le
vera
ns_181213\p
m d
agvatt
enutr
ednin
g g
roppto
rp-m
arm
orb
yn.d
ocx
11. Fortsatt arbete
Utredningen visar att det finns möjligheter att tillämpa lösningar för en hållbar och
lokal hantering av dagvatten inom det nya planområdet. Plankartan som använts i
utredningen är i ett tidigt skede och uppskattningar om dess framtida utseende
har gjorts, vilket innebär osäkerheter för de föreslagna dagvattenåtgärderna om
området förändras. Förändringar som en ökad andel hårdgjord yta kan exempelvis
medföra att fördröjnings- och reningsberäkningar behövs göras om.
Då höjdsättningen av området ännu inte är fastställd kommer föreslaget
dagvattensystem troligtvis att behöva ses över för att säkerställa avledning,
fördröjning både vid mindre och större regn. Översvämningssäkring vid
identifierade lågpunkter behöver även utredas mer i detalj när nya marknivåer
finns tillgängliga.
En inmätning av befintliga diken inom planområdet rekommenderas för att
säkerställa kapacitet och bedöma påverkan på planområdet. Särskilt fokus bör
läggas på diken som påverkar riskområde 1-4 enligt skyfallsbedömningen.
Vidare bör ansvar för drift och underhåll lyftas tidigt i fortsatt arbete.