Vård- och omsorgscollege Uppsala

Lokal återcertifieringsansökan

2013 - 2017

Innehåll1.Varför Vård- och omsorgcollege Uppsala?..............................................................22. Samverkan............................................................................................................113. Lokalt perspektiv..................................................................................................124. Infrastruktur.........................................................................................................135. Hälsoperspektivet.................................................................................................136. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö.....................................................147. Lärformer och arbetssätt......................................................................................158. Lärande i arbete...................................................................................................169. Kvalitetsarbete och uppföljning............................................................................1710. Avtal och överenskommelser..............................................................................17

1

1. Varför Vård- och omsorgscollege Uppsala?

1.1 SyfteSamordna kommunens resurser och effektivt samverka för att lösa kompetensförsörjningsbehovet inom vård- och omsorgsområdet.

1.2 Vision och övergripande målMöta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland kommunens invånare och trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Uppsala. All vård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet och av personal med adekvat kompetens. Uppsalas lokala Vård- och omsorgscollege ska stimulera både ungdomar och vuxna att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg i kommunen. De studerande ska få en utbildning med hög kvalitet, som genomförs i nära samverkan med arbetsgivarna. Anställda inom vård och omsorg erbjuds karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. I Uppsala kommun finns många arbetsgivare inom vård och omsorg. VO-College skapar förutsättningar för kompetensutveckling genom att alla aktörer tillsammans kan överblicka utvecklingsbehoven.

VO-College Uppsala är en stor grupp med kommunala, privata och landstingsdrivna verksamheter. Visionen från 2010 står fast och målbilden delas av alla i styrgruppen, trots att ett flertal av styrgruppsrepresentanterna bytts ut under dessa två år. En samsyn finns om kompetensutvecklingsbehoven och utbildningarnas innehåll planeras utifrån arbetsgivarnas behov.

1.3 Analys/bakgrundFrån och med 2011 trädde en ny organisation i kraft inom Uppsala kommun, med det nya kontoret för hälsa, vård och omsorg. Kontoret bildades efter sammanläggning av det tidigare äldrekontoret och kontoret för vuxna med funktionshinder. Denna omorganisation har för VO-Colleges del inneburit att uppdragskontoret hälsa, vård och omsorg ansvarar för hela sektorn. Tidigare kom fokus från uppdragssidan att hamna på äldreomsorgen.

1.3.1 BefolkningsunderlagInvånarantalet i Uppsala kommun passerade år 2011 200 000 personer. Enligt ett möjligt scenario kommer Uppsala kommun växa till 270 000 personer år 2030. Från höstterminen 2011 betalar studenter utanför EES och Schweiz (tredjelandsmedborgare) avgifter för studier vid svenska högskolor enligt riksdagsbeslut. Detta har minskat antalet utländska medborgare som flyttar till Uppsala för att studera. Sverige har förlorat nio av tio utomeuropeiska studenter sedan avgifterna infördes.

2

Beräknad befolkningsframräkning i Uppsala kommun fram till 2030 med antagandet att Uppsala län får ta emot delar av befolkningen som inte bosätter sig i Stockholms län på grund av bostadsbrist1:

0-19 år20-64 år

65 år och uppåt

Total befolkningsmängd

2010 34 454111 193 52 142 197 789

2030 57 752163 224 52 302 273 277

Skillnad +23 298+ 52 031 + 160 + 75 488

Antalet personer över 65 år kommer enligt denna framskrivning att vara på samma nivå som 2010 även kommande år. Den största ökningen av befolkningen väntas ske bland de yngre.

1.3.2 VO-College Uppsalas situation om 5 – 10 år

1.3.2.1 Nya aktörer, ökad valfrihetUppsala kommun skriver i sitt dokument Inriktning, verksamhet, ekonomi 2013–2016 att i takt med att allt fler själva väljer sina utförare skiftar kommunens ansvar ifrån att förse människor med stöd till att säkerställa att det finns tydliga system för att följa upp, samordna och kvalitetssäkra tjänster. Kommunen har ett stort antal privata aktörer. Kommunens Vård & Bildning är fortfarande den största vårdgivaren, följt av Förenade Care AB.

1.3.2.2 Utveckling av äldreomsorgenAntalet äldre över 80 år ökar, dock inte i lika hög takt i Uppsala kommun jämfört med övriga delar i länet. I Ett program för äldrepolitiken fram till år 2030 beskrivs att fortsatta satsningar på hälsofrämjande arbete och öppna insatser som syftar till att förbättra hälsan hos de äldre och att senarelägga vårdbehov är av vikt. Programmets fem kärnpunkter:1. Utveckla stödet till anhöriga och närstående2. Verka för bättre bostäder för seniorer, t ex trygghetsbostäder3. Ha en förebyggande folkhälsosyn och aktiviteter för ”friskvård” inkluderat samverkan med ideella sektorn4. Möjliggöra delaktighet, inflytande och engagemang hos seniorer5. Verka för attraktiva närområden, bättre tillgänglighet och en anpassad kollektivtrafik

1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige – reviderade framskrivningar till år 2050, Rapport 1:2012

3

Antalet personer över 65 år med missbruks- och psykiska problem, ibland kombinerat, antas öka kommande år. Dessa grupper kräver särskild kompetens, bemötande och anpassade boendegrupper eller omfattande stöd i bostaden. Kommunen måste under de närmsta åren särskilt fokusera på hur dessa personers behov ska kunna tillgodoses, såväl när det gäller den enskildes rättigheter i biståndsbedömningen som i vården och omsorgen.

Under 2011tillkom två vård- och omsorgsboenden: Sandellska huset med it-profil och boendet von Bahr som vänder sig till personer 55 år och äldre med missbrukshistoria. 2012 färdigställdes boendet Topelius.

1.3.2.3 Ökad delaktighet i barn- och ungdomsvårdI barn- och ungdomsvården behöver formerna för delaktighet och inflytande utvecklas. Tack vare en allt mer avancerad sjukvård och den medicinska utvecklingen i övrigt är möjligheterna för gravt funktionsnedsatta större idag än tidigare. Fler är därför i behov av ökat stöd i hemmet samt av bostadsanpassning för att stödet ska kunna bli optimalt. Regeringen har genomfört förbättringar inom socialförsäkringssystemet genom en tydlig rehabiliteringskedja som ska leda människor tillbaka till arbetslivet. Det ställer andra krav på kommunens arbete med rehabilitering och stöd. Samverkan med andra aktörer blir viktigare och kraven på individuella lösningar högre.

1.3.2.4 Bostadbrist påverkar boendeförhållandena för personer med funktionsnedsättning Bostadsbyggandet sker i en alltför långsam takt för att tillgodose behoven av bostäder i Uppsala. Nämnden för vuxna med funktionshinder beskriver i sin boendeplan för 2011-2014 att bristen på lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet i Uppsala är idag en kraftigt begränsande faktor för att personer med funktionsnedsättning och/eller social problematik ska kunna erbjudas goda boendeförhållanden i integrerade former med möjlighet att kunna leva som andra. Andelen hyresrätter är jämförelsevis låg i kommunen och det är en bidragande faktor till svårigheterna att hitta adekvata boendeformer för personer med funktionshinder.

1.3.2.5 Kunden i Centrum och SiebelEtt nytt datasystem för myndighetshandläggning, Siebel har införts under 2011. Systemet innebär bland annat att brukaren själv kan följa sitt ärende och att vårdgivarna använder systemet för sin dokumentation. Vid VO-Colleges länskonferens i april 2012 var en av programpunkterna information om Siebel. Lärarna på VO-programmen i Uppsala kommun har under hösten 2012 fått en utbildning i dokumentationssystemet för att kunna använda Siebel i sin undervisning.

1.3.2.6 Möjlighet till heltidstjänster inom vård och omsorgUppsala kommun kommunen planerar att starta en vikarieförmedling där de som jobbar deltid ska kunna få en chans att gå upp i anställningsgrad. En medarbetarundersökning har visat att 22 procent av de anställda skulle vilja jobba mer.

4

1.3.3 Kompetens som behövs / saknasDen kompetens som arbetsgivarna fortfarande efterfrågar är kunskap om det normala åldrandet, demens, psykiatri, rehabiliterande arbetssätt, ett salutogent synsätt och funktionsnedsättningar. Stor vikt ställs på förmåga till kommunikation, ett individuellt bemötande, svenska i tal och skrift samt förmåga att dokumentera.

Baskunskap på undersköterskenivå saknas även 2012 bland en stor del av anställda i kommunal och privat vård och omsorg, trots att validering och kompletteringsutbildningar sker kontinuerligt. En anledning till detta är att anställning ofta sker genom LAS.

1.3.4 Statistik från de fyra VO-utbildningarna på Cultus, Lundellska, Linné och KUI

1.3.4.1 Antal förstahandssökande till Cultus och Lundellska

SkolaAntal

sökande till VO 2011

Antal sökande till VO 2012

Antal /andel pojkar

Andel förstahan

ds-sökande

Andel studerande på

VO av den totala

årskullenCultus 60 52 17 100 % 2 %

Lundellska 37 35 3,5 % 94 % 2 %

1.3.4.2 Uppföljning av de studerande efter 6 mån från avslutad utbildning

Skola Läser vidare

Arbetar inom vård och omsorg

Annan sysselsättning

Cultus 15 % 70 % 15 %Lundellska 20 % 60 % 20 %

Vuxenutb. Linné 7%, 87% 6 %KUI 5 % 90 % 5 %

1.3.4.3 Andel med betyget godkänt eller högre vid Vuxenutbildningen Linné och KUI under 2010, 2011 och 2012

5

1.3.4.4 Andel avgångselever på Omvårdnadsprogrammet med fullständigt slutbetygLundellska skolan: 2009/2010: 86%, 2010/2011: 68%, 2011/2012: 87,2%.

Cultus gymnasieskola: 2011/2012: 100 %

1.3.4.5 Andel godkända med diplomVO-Colleges diplomkrav har diskuterats livligt både inom ungdoms- och vuxenutbildningen. Till följd av oenigheter har inte alla skolor delat ut diplom till de elever som uppfyllt kraven. Kommentar från Stefan Nyhem, rektor på Lundellska angående VO-Colleges diplomkrav:

Vård- och omsorgscollege statuerar att vuxenstuderande med 1350p godkända kurser får diplom. För ungdomsstuderande som läser exakt samma kurser med identiskt innehåll krävs ytterligare 1150 p godkända kurser. Dvs.2500p. Jag förstår tanken med att ett fullständigt gymnasieprogram för ungdomar innefattar just 2500p. Men ett diplom ska väl på något sätt ändå lägga ribban för en minsta gemensamma nämnare för att få en typ av yrkesbevis och bör väl då vara inriktat på just de 1350p karaktärsämnen. Rent teoretiskt skulle ju en vuxenstuderande kunna läsa 2500p ha 1350p godkända och resten underkända men få diplom. Jag ser nu bland våra avgångselever hur snett det här slår. Reglerna kommer innebära att många elever med höga betyg i karaktärsämnena blir utan diplom medan andra elever som inte har lika goda prestationer ändå får diplom.

Låt mig ge några exempel.

Vi har ganska många elever som har höga betyg i vårdinriktade karaktärsämnen både VG och MVG och totalt 2450p godkända. Den enda kurs de inte har godkänt i är Matematik B 50p som är en valbar kurs man inte behöver välja. De har valt den för att de satsat på att läsa vidare till sjuksköterska eftersom den kursen krävs för den utbildningen. Tyvärr har inte matematik varit deras stora passion och de har inte nått hela vägen fram för ett godkänt. Men i övrigt har de som sagt väldigt höga betyg i utbildningen.

Det finns också de elever som har läst mer än 2500p. Dvs vad som kallas för utökad studiekurs. Jag har exempelvis en elev som läst 2550p. 2500p är faktiskt godkända. Men just kursen Datakunskap 50p är ej godkänd. Eleven har i övrigt höga betyg.

Jag har en elev som har bra betyg generellt och 2450p minst godkända. Men kursen estetisk verksamhet musik 50p ej godkänd. Den eleven får heller inget Diplom.

Alla dessa elever har gjort strålande insatser på sin APU. Detta får alltså absurda konsekvenser. När en vuxenstuderande kommer till arbetsgivaren med diplomet i hand och konkurrerar med en ungdomselev som inte har diplom p.g.a. ej godkänt i en kurs som den vuxenstuderande inte ens läst, vem får då jobbet? Kan man inte åtminstone sträcka sig så långt att diplom utdelas för fullständigt gymnasiebetyg med högskolebehörighet. Det räcker att en elev i

6

ungdomsskolan har minst 2250p godkända kurser för att man ska vara högskolebehörig. De vuxenstuderande med sina 1350p är långt från högskolebehöriga. Egentligen tycker jag att det borde vara exakt samma regler för vuxenstuderande och ungdomsstuderande, men gränsen borde i alla fall kunna sättas vid 2250p godkända för ungdomarna så att det åtminstone korrelerar med vad högskolan kräver. Jag är annars tveksam till att överhuvudtaget dela ut diplom, då generellt duktigare elever kommer bli utan och elever som faktiskt inte lyckats lika bra får diplom.

Cultus delade ut betyg till samtliga avgångselever 2012, 28 personer.

KUI och Vuxenutbildningen Linné har ännu inte delat ut diplom enligt kraven i Vux 12.

1.4 Måluppfyllelse 2010 – 2012Huvudmål 1

VO-College i Uppsala ska arbeta för att de utbildningar som ges har en hög kvalitet, att de olika utbildningsaktörerna på ett konstruktivt sätt kompletterar varandra, har nära anknytning till arbetslivet och möter framtidens vårdbehov.

Delmål 1.1 Arbetsgivarnas behov av kompetens ska finnas med i utbildningsanordnarnas planering. De områden som ska prioriteras åren 2011 – 2013 är:

Kunskap om det normala åldrandet Demens Psykiatri Funktionsnedsättningar Ett individuellt bemötande där ett rehabiliterande arbetssätt och ett

salutogent synsätt ingår Kommunikation Dokumentation

- UppfylltVad ska göras? När? Vem/vilka

ansvarar?Uppföljning dec 2012

Uppdragskontoret upphandling av komvuxutbildning och gymnasieskolans VO-program ska bygga på den regionala arbetsgruppens förslag på programfördjupningar inför GY11 och arbetsgivarnas behov av kompetenshöjning.

Hösten 2010

Lokal styrgrupp

Klart 2011

Planering av kursinnehåll utifrån de prioriterade områdena.

Våren 2011

Lokal styrgrupp

Sker kontinuerligt.

7

Delmål 1.2 Hitta nya former angående programrådet för Omvårdnadsprogrammet och kopplingen till Uppsalas lokala Vård- och omsorgscollege. - Uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Ett nytt koncept och mötesforum arbetas fram. Nuvarande programråd upphör och ingår istället som en del av den lokala styrgruppen.

Våren 2011

Lokal styrgrupp

Klart våren 2012

Delmål 1.3 Arrangera handledarutbildningar som de fyra skolorna ansvarar för gemensamt. - Uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Planera upplägg

Utbildningsstart

Våren 2011Hösten 2011

Utbildningsanordnarna

Klart. Utbildningarna genomförs med ett gemensamt ansvar.

Delmål 1.4 Bibehålla och utveckla samarbetet kring praktiksamordningen. -Uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Knyta an kommunens och landstingets praktiksamordnare till den lokala styrgruppen/programrådet.

Våren 2011

Lokal styrgrupp

Klart. Praktiksamordnarna deltar på de möten där APL-samordning tas upp.

Huvudmål 2

Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv och att de som söker till Omvårdnadsprogrammet är motiverade och har ett intresse av att stanna kvar inom vården efter avslutad utbildning eller att vidareutbilda sig inom vård och omsorgsområdet.

8

Delmål 2.1 Ta tillvara på kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet. – Inte uppfyllt

Vad ska göras? När?

Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Utarbeta system med fadder/handledarskap så att nyanställda erbjuds en fadder i form av en erfaren medarbetare.

2011

Lokal styrgrupp

Detta faddersystem är inte utarbetat.

Delmål 2.2

År 2016 ska 80 % av alla anställda inom vård och omsorg ha en utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet. – Inte uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Upprätta individuella studieplaner som kan utmynna i validering och kompletteringsutbildning.

Kontinuerligt

Enhetschefer och validerings-ansvariga. Lokal styrgrupp bevakar frågan.

Halvtidsuppföljning planeras 2013.Slutlig utvärdering: 2016.

Arbeta för att politiska mål sätts upp angående behovet av att öka andelen utbildad personal.

2011 Den lokala styrgruppen och Äldrekontoret.

Kvarstår som viktig åtgärd.

Se till att upphandlingsunderlaget innehåller krav på utbildad personal.

2011 Den lokala styrgruppen och Äldrekontoret.

Klart 2012.

Delmål 2.3 Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg – Delvis uppfylld

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Förse media med positiva nyheter inom vård och omsorg.

Kontinuerligt

Lokal styrgrupp och marknads-föringsansvari

Sker kontinuerligt.

9

ga i respektive verksamhet

Möjliggöra att ambassadörer för VO-College kan använda arbetstid/skoltid för marknadsföringsuppdrag t.ex. vid gymnasie- och arbetsmässor, i kontakt med grundskolor eller för att blogga om sin utbildning eller sitt arbete.

Kontinuerligt

Lokal styrgrupp

Ungdomselever använder skoltid. Anställda bloggar på fritiden och avlönas av Regionförbundet vid informationsuppdrag

Lyfta fram de hälsofrämjande insatser som erbjuds elever och anställda inom VO-Colleges verksamheter.

Vid marknadsföring av utbildningar och arbetsplatser

Lokal styrgrupp

Sker kontinuerligt

Delmål 2.4 Bjuda in övriga verksamheter inom VO-College till de utbildningar som respektive verksamhet arrangerar – Inte uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Lämna inbjudningar via e-post eller i samband med lokala styrgruppsmöten

Kontinuerligt

Respektive verksamhet

En mer realistisk åtgärd att på varje styrgruppsmöte informera varandra om pågående aktiviteter och utbildningar.

Delmål 2.5 Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar. – Inte uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Kartlägga de utvecklingsmöjligheter som finns i dag.

Våren 2011

Arbetsgivarna inom VO-College

Kvarstår att göra

I samråd med Äldrekontoret ta Hösten Lokal Kvarstår att

10

fram förslag på karriärvägar. 2011 styrgrupp och Äldrekontoret

göra

Delmål 2.6

40 % av alla sökande till Omvårdnadsprogrammet ska 2013 vara pojkar/män. - Inte uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Av de ambassadörer för VO-College som anlitas för marknadsföring och till bloggar ska minst 30 % vara pojkar/män.

Kontinuerligt

Samordnare för yrkesambassadörer och lokal styrgrupp

2012 är 2 av 6 bloggare killar

Delmål 2.7

Alla marknadsföringsåtgärder som görs ska tydligt visa att alla personer, oavsett bakgrund är välkomna till yrken inom vård och omsorg. – Delvis uppfyllt

Vad ska göras? När? Vem/vilka ansvarar?

Uppföljning dec 2012

Lyfta fram behovet av mångfald och vikten av personlig lämplighet, vid marknadsföring och i platsannonser.

Kontinuerligt

Respektive verksamhet inom VO-College

Sker kontinuerligt

Av de ambassadörer för VO-College som anlitas för marknadsföring och bloggar ska minst 30% ha utländsk bakgrund.

Kontinuerligt

Samordnare för yrkesambassadörer och lokal styrgrupp

1 av 6 bloggare har utländsk bakgrund

1.5 Mål för 2013 – 20171.5.1 Mål som kvarstår att uppfylla från den första certifieringsperioden

Ta tillvara på kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet.

Bjuda in övriga verksamheter inom VO-College till de utbildningar som respektive verksamhet arrangerar. Omformuleras till: informera övriga verksamheter inom VO-College om de aktiviteter och utbildningar som pågår eller planeras i respektive verksamhet.

11

År 2016 ska 80 % av alla anställda inom vård och omsorg ha en utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet.

Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar.

40 % av alla sökande till Omvårdnadsprogrammet ska 2013 vara pojkar/män.

1.5.2 Mål som endast är delvis uppfyllda:Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg

Alla marknadsföringsåtgärder som görs ska tydligt visa att alla personer, oavsett bakgrund är välkomna till yrken inom vård och omsorg

1.5.3 Mål som prioriterades under 2012 och var uppe till diskussion vid varje styrgruppsmöte

Arbetsgivarnas behov av kompetens ska finnas med i utbildningsanordnarnas planering. Där dokumentation och rehabiliterande arbetssätt var de kunskapsområden som diskuterades. Detta resulterade i vårdlärarnas utbildning i Siebel.Ta ett gemensamt ansvar för att marknadsföra vård och omsorg vilket bland annat innebar att VO-elever från Lundellska och Cultus gjorde gemensamma informationsinsatser på grundskolor.Se över de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag och utarbeta karriärvägar. Ett svårt mål att uppnå på grund av upphandlingar och snäva ersättningar. Tanken är att bjuda in ansvariga politiker till styrgruppen för att ha en dialog i frågan.

1.5.4 Kort- och långsiktiga mål 2013 - 2017I januari 2013 kommer den lokala styrgruppen ta fram en verksamhetsplan för 2013 och formulera lång- och kortsiktiga mål för perioden 2013 - 2017. En målsättning som diskuterats inför 2013 är att erbjuda högstadieelever prao inom vård och omsorg på de arbetsplatser som samtidigt har en VO-elev på APL och där VO-eleven är beredd att fungera som mentor åt högstadieleven under praoveckan.

2. Samverkan

2.1 Styrgruppens arbetssättVO-College Uppsala har en stor styrgrupp med många aktörer. Detta har inneburit många byten av personer i styrgruppen och nästan vid varje

12

styrgruppsmöte har en ny person introducerats i samarbetet. Styrgruppen har ändå klarat att arbeta framåt med sina frågor, mycket tack vare ordförande Kerstin Kallin-Nilsson Vård & Bildning , som stått för kontinuitet och ett välkomnande värdskap. 2013 kommer Björn Brodén från Victum omsorg AB ta över ordförandeskapet och det finns goda förutsättningar att den positiva andan och viljan att sätta samarbetet över konkurrenssituationen kommer att fortsätta, även med Björn som ordförande.

VO-College Uppsala är ett väl fungerande forum för frågor kring utbildningarnas inriktning utifrån arbetsgivarnas behov. Utbildningsinnehållet stäms regelbundet av med arbetsgivarna. Den lokala styrgruppen bryter ned beslut som fattas på regional nivå till det lokala perspektivet. Här tas också övergripande frågor av lokal art som rör vård och omsorg utifrån både skolans och arbetsgivares perspektiv. De lokala styrgruppsmötena är cirka två gånger per termin.

Om särskilda frågor dyker upp bildas arbetsgrupper, som sedan återrapporterar till den lokala styrgruppen. Det finns även en referensgrupp för kompetensfrågor på HVK sedan ett antal år tillbaka. Kommunala och privata arbetsgivare ingår i denna grupp som leds av Ingrid Berglin-Eriksson, som även ingår i den regionala styrgruppen för VO-College.

2.2 Koppling mellan lokal styrgrupp och programrådSyftet med programråd är att upprätthålla kontakt mellan skolan och arbetslivet. Programrådet ska också ge eleverna möjlighet till delaktighet, skapa förståelse för betyg och bedömningsinstrument samt ta upp arbetsmiljön på skolan ut ett elevperspektiv. ”Vad”-frågorna från programrådet skickas vidare till den lokala styrgruppen för VO-College. Programråd genomförs en gång per termin i anslutning till ett lokalt VO-Collegemöte. Rektorerna turas om att vara ordförande vid programråden. Lärlingsprogrammets frågor ska finnas med på dagordningen. Vid behov bjuds praktiksamordnarna i kommunen och Landstinget in till programrådet.

2009 och tidigare var det bara Lundellska skolan som kallade till programråd. Nu är programrådet ett gemensamt råd för de fyra VO-programmen samt lärlingsutbildningen i Uppsala kommun. Att lägga programrådet i anslutning till VO-Colleges styrgruppsmöten har effektiviserat de möten som finns mellan arbetsgivarna och utbildningsanordnare. Nu finns alla aktörer med vid samma bord vilket ger stora möjligheter till dialog och samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare.

2.3 Förändringar i den lokala styrgruppen för VO-College UppsalaNytillkomna aktörer i VO-College Uppsala är Arbetsförmedlingen, som står för information om arbetsmarknadsläget samt vårdgivarna Kosmo, Carema och Victum. Kosmo fanns med i den lokala styrgruppens start 2008 innan ansökan

13

skrevs och har nu åter anslutit sig i samarbetet. Carema representerar funktionshinderområdet, som tidigare inte ingått i den lokala styrgruppen. Victum ingår i samma koncern som Cultus gymnasieskola och fingerar som ”ett litet ”VO-College” i sig med nära och konkret samarbete mellan arbetsliv och utbildning. Det finns fortfarande många mindre privata arbetsgivare i Uppsala kommun som inte finns representerade i den lokala styrgruppen. Frågan har lyfts till Kontoret för hälsa, värd och omsorg om hur dessa ska kunna ingå i VO-Colleges samarbete.

Vid certifieringen fanns endast representanter från utförarsidan i styrgruppen vilket medförde att vissa frågor inte gick att lösa vid sittande bord utan ägdes av uppdragssidan. Nu finns Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret representerat i den lokala styrgruppen och därmed en naturlig ingång till uppdragssidan.

Yrkesakademin kommer att ansöka om certifiering och anslutning till Uppsalas styrgrupp, då den regionala återcertifieringsprocessen är klar.

Kontaktuppgifter till styrgruppen finns i bilaga 18, i namnlistorna över regionala och lokala styrgruppsmedlemmar.

3. Lokalt perspektiv

3.1 Genusperspektiv och mångfaldDe elever från VO-programmen som anlitats för informations- och marknadsföringsuppdrag har varit mycket goda förebilder för de grundskoleelever de träffat. VO-eleverna har varit tjejer och killar, med både svensk och utländsk bakgrund.

3.2 MarknadsföringArbetsgivare, VO-elever och VO-Collegeambassadörer har funnits på plats 2011 och 2012 vid den årliga gemensamma gymnasiemässa som riktar sig till studerade i årskurs nio och deras föräldrar. 2012 var VO-College anlitade som branschrepresentanter och delade monter med

14

Kommunal. Det blev många positiva möten med elever och föräldrar under denna dag.

Många idéer om marknadsföring har bollats i den lokala styrgruppen och bland annat har mediekanalen UNT Play kontaktats för att höra om intresset att dokumentera ”en undersköterskas vardag”. Dock har UNT inte visat något gensvar på detta.

Den lokala styrgruppen kommer att prova nya former för prao under 2013. Tanken är att VO-elever i årskurs 2 tillfrågas inför sin APL om de kan tänka sig att ta hand om en högstadieelev som gör sin prao på samma arbetsplats. Därefter erbjuds högstadieskolorna prao på dessa arbetsplatser där en VO-elev fungerar som mentor. Högstadieeleven ska känna extra trygghet på praoplatsen med en VO-elev som stöd och VO-eleven ska kunna växa med uppgiften att fungera som mentor.

3.3 Omvärldsbevakning och internationaliseringOmvärldsbevakning är en stående punkt på möten i det lokala VO-College. Varje ledamot bevakar och rapporterar vid mötena sina respektive områden. Det gäller även skolornas kontakt med andra länder och arbetsplatsernas internationella utbyte.

4. Infrastruktur Det regionala initiativ om samsyn kring karriärvägar och yrkeshögskoleutbildningarnas roll som ska påbörjas under 2013 kommer att starta på lokal nivå med kartläggning av de karriärvägar och utvecklingsmöjligheter som finns i dag. Även universitets fristående kurser kan vara intressanta fortbildningsvägar för att öka kompetensen i verksamheterna.

Utbildningarnas infrastruktur beskrivs i bilaga 4.

5. Hälsoperspektivet

5.1 Förståelse och ansvar för den egna hälsanKUI har en hälsoprofil i sin utbildning, både på ett teoretiskt och praktiskt plan. Hälso- och livsstilsfrågor tas upp i undervisningen och hälsa är en röd tråd under deras ”öppet hus dagar”. På Vuxenutbildningen Linné anordnas Tema Hälsa där alla kurser på Nivå A är delaktiga.

15

Hälsotaket på Lundellska skolan innebär att alla vårdkurser börjar med att lägga fokus på hur viktigt det är att sköta den egna hälsan och att ta ansvar för det. Ett nytt verktyg är coachingsamtal, som varje elev har med kontinuerligt under hela utbildningen. Samtalstiden är inlagd i schemat och ett obligatoriskt moment.. I det nya vård- och omsorgsprogrammet lägger man ännu mera betoning på att utbildningen ska genomsyras av ett hälsoperspektiv. Kursen Hälsopedagogik är nu en obligatorisk kurs som har utökats från 50 till 100 poäng.

På Cultus gymnasieskola ingår förebyggande hälsoarbete i flertalet av programmets karaktärsämnen med särskilt fokus i kursen hälsopedagogik. Eleverna skall få verktyg för att kunna arbeta salutogent. Skolsköterskan har ett hälsosamtal med alla elever i årskurs ett. Temaveckor om sex och samlevnad, antidrogvecka och hälsomässa på skolan där elever i kursen alternativ medicin ansvarar för utställningen är andra exempel från Cultus. Skolsköterskan erbjuder rökavvänjning.

5.2 Krav i yrkeslivetInför APL, ges eleverna information från fackförbunden. Lärarna förbereder eleverna inför APL på de krav som finns i yrkeslivet utifrån hygienperspektivet och vikten att ta hand om sin egen hälsa för att kunna ta hand om andra.

5.3 Möjlighet till fysisk aktivitet/träningEleverna på KUI provar hälsoinspirerade aktiviteter till exempel ett gympapass på Friskis & Svettis. Personalen på KUI har haft en hälsoupptakt som inleddes med fysisk aktivitet följt av APT.

På Cultus och Lundellska skolan läser eleverna kursen Idrott och hälsa under två år. I kursen idrott och hälsa planerar och genomför eleverna en utomhusaktivitet. Lundellska har en mycket aktiv idrottsförening på skolan och eleverna har möjlighet att använda skolans gym och idrottshall under och efter skoltid. Många elever på skolan deltar i olika skolmästerskap. Under år 3 kan elever på Cultus läsa idrott o hälsa 2 som individuellt val. Cultus har en friluftsdag varje läsår.

Alla anställda i VO-College Uppsalas verksamheter erbjuds friskvårdsbidrag.

5.4 ErgonomiErgonomi och förflyttningsteknik är viktiga obligatoriska moment som ingår i undervisningen på alla VO-utbildingar där eleverna även får träna praktiskt. På Lundellska skolan repeteras ergonomi och tränas förflyttningar inför varje APL period. På Cultus sker ergonomiundervisning inom ramen för kursen Människans säkerhet. Kursen leds av en lärare som är sjukgymnast och även annan lärare som är naprapat.

16

5.5 KostLundellska skolan arbetar aktivt med att ha en bra miljö i skolmatsalen och det ska finnas ett utbud av olika lunchalternativ tillgängliga för eleverna. Eleverna ges möjlighet att påverka det arbetet genom ett matråd där både personal och elever finns representerade. Skolans kiosksortiment har inriktats mot mera hälsosamma alternativ och har öppet så att eleverna kan köpa frukost.

Cultus tar upp kostvanor i ämnena Hälsopedagogik, Vård o omsorgsarbete, idrott o hälsa. Eleverna äter i skolmatsal på Katedralskolan. Varuautomat på skolan finns med bla smörgåsar och kolsyrefri dryck. Skolan har ett elevkök där egen mat kan värmas och intas.

5.6 Gemensamma hälsofrämjande aktiviteterAlla verksamheter inom VO-College Uppsala lägger stor tyngd på hälsofrämjande arbete. Inför verksamhetsplanen 2013 kommer även olika förslag på gemensamma satsningar som kan främja hälsoperspektivet att planeras.

6. Kreativ och stimulerarande arbets- och lärmiljöUtbildningsanordnarna har goda relationer med olika vård och omsorgsverksamheter. Representanter från olika verksamheter bjuds in som föreläsare på skolorna. Många studiebesök görs på arbetsplatserna. Cultus har förmånen att få vara med på övningar som brand, polis och Röda Korset har. Att få möjlighet att lära i verklighetsnära situationer är skolornas ambition.

Cultus har en studieplattform där eleverna kan nå skolans alla kurser, uppgifter och information . Skola 24 används för närvaro men även betygsdokumentation. Skolan har en datasal med 25 fasta datorer, grupprum med datorer samt bärbara datorer för utlåning. Eleverna tränas i de dokumentationssystem de möter i omvårdnadsdokumentationen såsom Cosmic och SIbel. Dokumentation utifrån sökord (VIPS). Företaget som driver skolan , Victum utveckling AB , driver också vårdboendet Sävjahus i Uppsala. Cultus har ett fortlöpande samarbete med Sävjahus och får en naturlig kontakt med yrkeslivet.

Lundellska arbetar med att hitta nya pedagogiska arbetssätt som främjar samarbetet mellan skola och arbetsliv, exempelvis vid KTC (kliniskt träningscentrum). Skolorna arbetar kontinuerligt med att utveckla de praktiska momenten i vårdkurserna för att träna eleverna inför de olika APL-perioderna. Ett inslag på Lundellska är att elever från åk 3 får instruera och visa elever i åk 1 i olika praktiska övningar.

Lundellska har en fungerande Skolportal som underlättar det dagliga arbetet.. Personalen håller sig uppdaterade mot verksamheternas olika

17

dokumentationssystem, nu senast genom att delta i en demonstration av hur journal/dokumentationssystemet Sibel fungerar.

Med behöriga lärare och varierande undervisningssätt och försöker Vuxenutbildningen Linné möta de studerandes olika lärstilar. Ett positivt och tillåtande klimat eftersträvas i klassrummet. Tysta studiemiljöer finns för egna studier samt internetanslutna elevdatorer. Det finns smartboards i alla klassrum och Learnify används som lärplattform. Skolans kuratorer ger information och råd i psykosociala frågor och ekonomiska frågor samt stödjande samtal kring livsfrågor som kan påverka studiesituationen. Specialpedagogerna arbetar med att vägleda och finna bra studieformer för studerande med skriv- och lässvårigheter.

KUI har stora ljusa lokaler med ett flertal undervisningsrum utrustade med projektorer, lunchrum och datasal. Personalen har alltid dörrarna öppna och sätter eleverna i centrum. Studiehjälp erbjuds dagligen både på plats och med hjälp av digitala hjälpmedel. KUI erbjuder även olika examinationsformer såsom skriftliga, muntliga, digitala och även via skype. Vid pedagogiska möten varje vecka diskuteras den dagliga verksamheten och gemensamma pedagogiska riktlinjer och förhållningssätt.

7. Lärformer och arbetssättKUI har kontinuerliga träffar med arbetsgivare, till exempel vid möten i Vård- och omsorgscollege och vid praktikbesök. Lärarna har olika yrkesbakgrunder och har därav olika spetskompetenser. De ser fördelar med samarbete i de olika kurserna. Lärarna håller sig uppdaterade med forskning och förmedlar den vidare i undervisningen och har som tidigare nämnts varierade examinationsformer. KUI har varje termin studeranderåd där eleverna får utvärdera verksamheten.

Vuxenutbildningen Linné har klassråd och elevrepresentanter på klasskonferenser där studerande kan föra fram olika synpunkter. Lagarbete och ämnesintegration sker med ett aktivt vårdlärararbetslag. Exempel på tematiska studier är Hälsa.

Cultus har ett samarbete med äldreboendet Sävjahus som företaget Victum också driver . Sjuksköterska och verksamhetschef från Sävjahus har undervisat om dokumentation. Kontakt är etablerad för att få fördjupade kunskaper om demensvård då personal på Sävjahus är Silviasystrar. En vårdlärare på skolan arbetar på Akademiska sjukhuset och uppdaterar därmed rutiner mm till skolan. Vårdlärarna hospiterar också i olika vårdverksamheter. Angående studerandeinflytande finns klassråd och elevråd. Elever får vara med och planera kurser och examinationsformer och har delaktighet i praktikplaceringar. Cultus arbetar med ämnesintegrerad undervisning i samtliga årskurser och teman där karaktärsämnen möter kärnämnen. Cultus har ofta praktiska examinationer i karaktärsämnena. De har varit med i finalen i omvårdnads SM två gånger och har goda erfarenheter av praktiska examinationer.

18

Genom prenumeration av Dagens medicin, Omvårdnadsmagasinet följs aktuell forskning inom vård och omsorg och medicin. Två av skolan yrkeslärare arbetar parallellt inom vården och på skolan.

I den nya gymnasieskolan finns nu kursen gymnasiearbete 100 poäng som ska visa på elevernas yrkesskicklighet. För att detta ska kunna bli verklighet kommer det att behövas ett nära samarbete mellan skolan och arbetsplatserna. Lundellska har startat en mindre referensgrupp med personer från äldrevården för att stämma av idéer om hur de ska jobba med gymnasiearbetet. Elever deltar på olika sätt i arbetslagsarbetet, för att utvärdera olika saker, komma med idéer om arbetsformer och examinationsformer. Genom ett nära lagarbete underlättas ämnesintegrering och samarbete över ämnesgränserna. Lundellska har arbetslagsmöte en gång/vecka och handledning cirka tre till fyra gånger/ termin där alla i arbetslaget deltar i syfte att stärka lagarbetet och sträva mot en gemensam värdegrund.

Lundellska arbetar aktivt med att möjliggöra för alternativa examinationsformer som t.ex. praktiska eller muntliga prov och redovisningar, längre tid vid prov vid osv. Från och med åk 1 andra terminen, har eleverna möjlighet att välja att gå vidare i ett lärlingsspår, d.v.s. att tillbringa minst 50 % av sin utbildningstid på en praktikplats.

Lundellska arbetar vidare med att utveckla ett samarbete med olika institutioner vid Uppsala Universitet. Omvårdnadsveckan anordnas varje år, för alla elever under en vecka i åk 2. Föreläsare från olika ämnesområden bjuds in. 2012 har Lundellska deltagit i ett samarbete med Universitetet inom ramen för Forskar fredag.

8. Lärande i arbeteLundellska har fortsatt fem veckors APL varje läsår. Lärarna besöker varje elev under deras praktikperioder. Det är ett bra sätt att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv.

Cultus elever har 15 veckor APL under tre år. År 1, 5 veckor inom hemtjänst, år 2, 5 veckor inom äldreboende, år 3, 5veckor inom akutsjukvård. Skolan får praktikplatser tilldelade av praktikplatssamordnare inom respektive kommun och landsting. För elever från andra kommuner än Uppsala ordnar Cultus med praktikplatssamordning. Skolans lärare gör minst ett arbetsplatsbesök per elev under varje APL period. Skolan erbjuder extra besök vid behov.

På KUI genomför eleverna APL under fem veckor i nivå A och fem veckor i nivå C. De erbjuds även att göra fältstudier inom olika områden.

KUI har under hösten 2012 anordnat en handledarutbildning riktad till handledare åt kommande lärlingselever. Ansvarig lärare för lärlingsutbildningen åkte ut en halvdag till respektive arbetsplats och informerade om själva

19

utbildningen. Därefter fick handledarna komma till utbildningscentrat för att tillsammans under en heldag få ytterligare information, diskutera och lyssna på olika föreläsningar.

Inom Vård- och omsorgscollege har utbildningsanordnarna skapat en länsgemensam handledarutbildning och i Uppsala kommun innebär det att skolorna turas om att arrangera utbildningarna.

Två gånger per år bjuder skolorna inom VO-College Uppsala in till en gratis tvådagarsutbildning riktat till handledare. Utbildningen genomförs på Lundellska skolan och på Cultus Gymnasieskola. År 2012 var utbildningen att vara den 7 och 8 november på Lundellska skolan. 17 och 18 i april 2013 förläggs utbildningen på Cultus Gymnasieskola. Handledarutbildningen är länsgemensam med samma program och kursintyg. Kurslitteratur lånas ut.

Program:

• Gymnasieskolans kurser, mål och arbetsplatsförlagt lärande.

• Lärlingsutbildningen

• Aktuella författningar

• Olika sorters kunskap och Inlärningsprocessen

• Handledarrollen, elevrollen och lärarrollen och förväntningar på rollerna

• Kommunikation, attityder, värderingar och samtal

• Apl-mål inom respektive kurs

• Halvtids- och slutbedömning samt kursdeltagarnas egna frågor

9. Kvalitetsarbete och uppföljningEn prioritering av mål har skett årsvis och prioriterade mål har tagits upp på styrgruppsmötena, angående nuläge och planering av fortsatta åtgärder. Inför 2013 ska en verksamhetsplan skrivas som sedan följs upp och utvärderas.

En uppföljningsmall för de tio kriterierna kommer att provas för självutvärdering i de lokala grupperna under 2013.

Den regionala styrgruppen tar del av det lokala arbetet vid den lokala återrapporteringen vid de regionala styrgruppsmötena. De anteckningar som förs vid de lokala styrgruppsmötena finns även tillgängliga på http://vo-collegeregionuppsala.se/UppsalasVO-College.php?lmId=1&mId=28 från maj 2012.

20

10. Avtal och överenskommelserKvalitetskriterier för det arbetsplatsförlagda lärandet på Vård- och omsorgsprogrammen, bilaga 11.

Avtal för arbetsgivare som anlitas för APL men inte är ansluten till VO-College, bilaga 12.

Avtal om handledning och arbetsplatsförlagt lärande VO-College Uppsala, bilaga 13.

Lokalt samverkansavtal VO-College Uppsala, bilaga 15

21