värkhämmande behandling - sfog · 2017. 6. 28. · neuroprotection should develop specific...

34
Värkhämmande behandling -Finns skäl att behandla? -När? - Vilken behanling? Andreas Herbst Skånes Universitetssjukhus

Upload: others

Post on 13-Feb-2021

2 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • Värkhämmande behandling

    -Finns skäl att behandla?

    -När?

    - Vilken behanling?

    Andreas Herbst

    Skånes

    Universitetssjukhus

  • Obstet Gynecol 2008:

    Amerikanska obstetrikers syn på värkhämmande behandling

    96% rekommenderade tokolys vid värkarbete i vecka 26,

    och 80% ansåg att behandling i denna situation var av visat värde i denna situation

  • Eklund & Grünewald 2012:

    Värkhämmande behandling på svenska förlossningskliniker:

    • Terbutalin 0,25 mg sc/iv vanligaste 1a-handsbehandling

    • Om effekt inte uppnås startas infusion med atosiban,

    eller ges atosiban direkt.

    • Som alternativ till atosiban anges i första hand terbutalininfusion,

    därefter tablett/suppositorium indometacin

    eller tablett nifedipin.

    • 6/11 kliniker har 32 + 6 som övre gräns för tokolys

  • “The whole class of labor-inhibiting drugs is largely ineffective,

    because an attempt to paralyze the myometrium

    does not address the root stimulus of preterm labor

    in a cause-specific fashion”

    Simhan & Caritis, NEJM 2007

    Kritisk syn på tokolys:

  • • Intrauterin infektion

    • Överdistension av uterus (flerbörd, polyhydramnios)

    • Randavlossning / decidual blödning

    • För tidig igångsättning av fysiologisk process

    • Hormonell imbalans (låg progesteronproduktion)

    • Cervixinsufficiens – protruterande hinnpol

    Möjliga mekanismer bakom för tidiga värkar

  • Syfte med värkhämmande behandling?

  • %

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    90

    10

    53

    67

    81 85

    22 23 24 25 26 v.

    707 levande födda barn, Sverige 2004-2007

  • %

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    90

    22 23 24 25 26

    Svår neonatal morbiditet

    Svår hjärnskada

    (IVH 3-4 eller cystisk PVL)

    Svår BPD

    Retinopati > grad 3

    Acta Pædiatrica 2010; 99: 978–992

    %

  • Risk för CP (diagnos vid sjukhusvård)

    i relation till gestationsålder; Svensk nationell registerstudie 1984-98

    %

    2,93,1

    2,4

    0,40,08 0,130

    0,5

    1

    1,5

    2

    2,5

    3

    3,5

    Vecka 23-27 28-29 30-31 32-36 37-41 42+

    Thorngren-Jerneck & Herbst. Obstetrics & Gynecology 2006

  • Barndödlighet inom 365 dagar

    Döda

    (%) OR (95% CI)

    Födda på Ja 26 0.49 (0.3 – 0.8)

    regionsjukhus Nej 44

    Antenatala steroider Ja 24 0.26 (0.15 – 0.44)

    Nej 65

    Tokolys Ja 27 0.43 (0.36 – 0.52)

    Nej 50

    OR korrigerat för graviditetsålder

    EXPRESS-studien

  • -Barn som fötts efter värkhämmande behandling hade lägre dödlighet,

    även när effekter av steroidbehandling, sjukhuskategori och förlängd gestationsålder

    räknats bort.

  • Skäl till tokolytisk behandling

    • Att reducera sjuklighet och dödlighet

    – Genom att hinna ge steroidbehandling

    – Genom att hinna transportera till regionklinik

    – Genom att uppnå högre gestationsålder?

  • • β-stimulerare

    • Atosiban

    • Calciumkanalblockerare

    • NSAID

    • MgSO4

    • Nitroglycerin

    • Progesteron

    Används idag:

    Andra studerade värkhämmare:

  • MgSO4

    • Ej dokumenterat bättre än placebo att förlänga graviditeten 2 dygn

    (Relativ risk föda inom 2 dygn 0,57 (0,28-1,15), 3 studier, 181 patienter)

    • Ingen skillnad i intervall till partus jämfört med placebo

    (3 studier, 281 patienter: 95% CI från -4 dygn till + 4 dygn)

    • Ej heller sign. sämre att förlänga graviditeten 2 dygn

    än β-stimulerare (5 studier 349 patienter: RR < 2 dygn 1,08 (0,7-1,6))

    än Ca-blockare (2 studier 154 patienter: RR 1,2 (0,6-2,4))

    än indometacin (1 studie 101 patienter: RR 1,5 (0,5-4,3))

    • Högre perinatal+1-årsmortalitet än vid annan behandling RR 2,8 (1,2-6,2).

    • En studie (Mittendorf) visade trend färre CP (0 av 37 vs 3 av 36; NS)

    • Senare studier har visat att MgSO4 reducerar risken för CP-skada.

  • Cochrane 2010:

    ACOG:

    ”Available evidence suggests that MgSO4 given before anticipated early preterm birth

    reduces the risk of CP in surviving infants. Physicians electing to use MgSO4 for

    neuroprotection should develop specific guidelines..”

    RCOG: meta-analyses clearly show that magnesiumreduces cerebral palsy

    SOGC: Antenatal MgSO4 administration should be considered for fetal neuroprotection

    when women present at ≤ 31+6 weeks with imminent preterm birth (labour with cervical

    dilatation ≥ 4 cm and/or planned preterm birth for fetal or maternal indications )

  • β-stimulerare

    • Bättre än placebo att förlänga graviditeten 2 dygn (10 studier, 1209 patienter: RR 0,6 (0,5-0,75)) CLPG (708 pat). RR 0.60 [ 0.47, 0.77 ]

    • Bättre än placebo att förlänga graviditeten en vecka (5 studier, 911 pat: RR 0,8 (0,7-0,9))

    • Ingen skillnad i perinatal död jämfört med placebo: (11 studier, 1332 pat: RR 0,8 (0,5-1,5))

    • Ingen skillnad i IRDS jämfört med placebo (8 studier, 1239 patienter: RR 0,87 (0,71-1,08))

    • En studie visade trend till färre CP-skador jämfört med placebo (246 patienter: RR 0,2 (0,02-1,6)) ”CPLG”, NEJM-1992

    • Frekventa + allvarliga maternella biverkningar: tremor, dyspne, hjärtklappning, bröstsmärta, myokardischemi, hyperglycemi, hypokalemi, illamående.

  • Calciumkanal-blockerare (Nifedipin, Nicardipin)

    • Ej utvärderat mot placebo

    • Ingen riktigt stor studie (Papatsonis-97: 185 pat, maintenance)

    • Bättre än β-stimulerare att förlänga graviditeten 2 dygn

    (6 studier, 470 pat: RR 0,72 (0,53-0,97))

    • Bättre än β-stimulerare att förlänga graviditeten en vecka

    (2 studier, 242 pat: RR 0,76 (0,59-0,99))

    • Reduktion IRDS jämfört med β-stimulerare

    (7 studier, 552 patienter: RR 0,64 (0,45-0,91))

    • Ingen skillnad i perinatal död jämfört med β-stimulerare:

    (8 studier, 1239 patienter: RR 1,39 (0,6-3,2))

    • Mindre maternella biverkningar änβ-stimulerare som föranledde avbruten behandling:

    (7 studier, 542 pat: 0 vs 7%; RR 0,09 (0,02-0,38))

  • NSAID (fr.a. Indometacin) • Få och mycket små studier

    • Reducerad risk föda inom 2 dygn jämfört med placebo

    (2 studier, 70 pat: RR 2 dygn 0,19 (0,07-0,51))

    och 1 vecka (RR 0,44 (0,26-0,74))

    • Ej dokumenterat bättre β-stimulerare att förlänga grav. 2 dygn (4 studier, 415 pat: RR 0,59 (0,34-1,02))

    • Ej bättre änβ-stimulerare att förlänga grav. 1 vecka (2 studier, 146 pat: RR 0,88 (0,52-1,5))

    • Ingen skillnad IRDS jämfört med β-stimulerare (6 studier, 503 patienter: RR 1,08 (0,66-1,8))

    • Ingen skillnad i perinatal död jämfört med β-stimulerare: (4 studier, 237 patienter: RR 0,99 (0,27-3,5))

    • Mindre maternella biverkningar som föranledde avbruten behandling änβ-stimulerare: (3 studier, 166 pat: 0% vs 23%; RR 0,07 (0,01-0,37))

    • Risk oligohydramnios, men ej statistiskt säkerställda RR 3,0 (0,1-73)

    • Risk slutning av ductus arteriosus – ett fall av 167 undersökta

  • Atosiban • 3 studier mot betastimulerare med ca 250 pat i vardera, v23-33, singelton.

    • Likvärdigt medβ-stimulerare att förlänga grav. 2 dygn

    (4 studier, 1033 pat: RR att föda inom 2 dygn 0,98 (0,68-1,41)

    (samma resultat senare metaanalys Wex et al)

    • Likvärdigt med β-stimulerare att förlänga grav. 1 vecka

    (3 studier, 731 pat: RR föda inom 1 vecka 0,91 (0,69-1,2))

    • Likvärdig frekvens IRDS jämfört med β-stimulerare

    (4 studier, 1129 patienter: RR 0,99 (0,76-1,29))

    • Ingen skillnad i perinatal död jämfört med β-stimulerare:

    (3 studier, 836 patienter: RR 0,66 (0,24-1,8)

    • Ingen skillnad i neonatal död jämfört med β-stimulerare:

    (4 studier, 1130 patienter: RR 0,70 (0,27-1,8)

    • Mindre maternella biverkningar som föranledde avbruten behandling

    än β-stimulerare: (4 studier, 1034 pat: 0,7% vs 17%; RR 0,1 (0,02-0,11))

  • Nitroglycerin

    • Likvärdigt med ritodrin att förlänga graviditeten 2 dygn

    i en studie; RR att föda inom 2 dygn 1,5 (0,5-4,4)

    • Likvärdigt med betastimulerare att förlänga graviditeten 1

    vecka (3 studier 391 pat: RR 1,10 (0,7-1,8)

    • Bättre än betastimulerare att förlänga graviditeten till

    fullgången tid (2 studier, 365 pat: RR 0,5 (0,4-0,8)

    • Mindre biverkningar än alternativ behandling

    5 studier: RR 0,5 (04-0,6))

  • Progesteron

    • 5 små studier med olika upplägg (Noblot, Fachinetti, Arikan, Tan),

    av vilka 4 beskrivit andel förlossningar före 37 veckor:

    • Noblot 1991: Ingen skillnad i gestationsålder med progesteron oralt

    • Facchinetti 2007: Reducerad risk förtidsbörd med progesteronkaproat

    im (RR 0,15 (0,04-0,58)).

    • Arikan 2010: Reducerad risk förtidsbörd med progesteron som tillägg

    till tokolys (RR 0,66 (0,45-0,97)).

    • Tan 2012: Ingen skillnad med progesteron som tillägg till nifedipin

    • Andra studier ”maintenance”

    • Större studie?

  • De Heus et al. BMJ

  • Rekommendationer i omvärlden

    ACOG 2012: Tocolytic therapy may provide short-term prolongation of pregnancy,

    enabling administration of corticosteroids, and MgSO4 for neuroprotection,

    as well as transport, if indicated, to a tertiary facility.

    However, no evidence exists that tocolytic therapy has any direct favorable effect on

    neonatal outcomes.”

    Evidence supports the use of first-line tocolytic treatment with beta-adrenergic agonist therapy, calcium channel blockers, or NSAIDs for short-term prolongation of pregnancy (up to 48 h) to allow for administration of steroids.

  • Rekommendationer i omvärlden

    • RCOG 2011: There is no clear evidence that tocolytic drugs improve outcome and therefore it is reasonable not to use them. However, tocolysis should be considered if the few days gained would be put to good use, such as completing a course of corticosteroids or in utero transfer. Nifedipine and atosiban appear to have comparable effectiveness in delaying delivery, with fewer maternal adverse effects and rare serious adverse events than ritodrine or indomethacin. There is limited evidence that use of nifedipine, rather than a beta-agonist, is associated with improved short-term neonatal outcome.

  • Rekommendationer i omvärlden

    • DSOG 2011: Indikation för tokolys upp till 48 timmar vid regelbundna smärtsamma värkar och påverkad cervix i vecka 24+0 – 33+6.

    • Förstahandsval: Atosiban.

    • 2a-handsval: Ca-blockare eller NSAID.

    • 3e-handsval: Betamimetika.

    • Före 28 veckor kan preparatbyte, flera preparat, och underhållsbehandling övervägas

  • Hur länge är det realistiskt att tro

    att förlossningen ska kunna hejdas

    vid tidiga prematura värkar ?

  • Latenstid till förlossning för 65 singelgraviditeter behandlade med värkhämmande dropp vecka 22-27

    Inom 2 dygn

    2-7 dygn

    1-4 veckor

    Minst en mån,preterm

    Fullgångengraviditet

    14% inom

    2 dygn

    32% efter

    2-7 dygn 32% efter

    1-4 veckor

    6%

    efter mer

    än 1 månad,

    men preterm

    14% full-

    gångna Singelgravida

    behandlade med

    värkhämmande dropp

    före vecka 27+0,

    Lund 2000-2005

    46% födde inom en

    vecka

    Latenstiderna längre

    för duplexgravida

  • När är tokolytisk behandling av värde?

    • Hur tidigt är det meningsfullt att försöka stoppa ett värkarbete?

    • Hur sent i graviditeten är det meningsfullt?

    • Vid vattenavgång + värkar?

  • Med tokolys kan vi vinna dagar, någon gång kanske veckor,

    vilket ibland kan ha stor betydelse.

    Ska vi förhindra förtidsbörd måste vi

    använda andra strategier.

  • • Tillräcklig grund för tokolytisk behandling vid tidigt prematurt värkarbete, åtminstone så länge att steroidbehandling hinner ges, och ev transport genomföras

    • När vi accepterar den ganska svaga evidens som finns för värkhämmande behandling, är det orimligt att inte acceptera den betydligt starkare evidens som finns för screening med cervixmätning och progesteron-behandling vid kort cervix.

  • • Atosiban Blockerar oxytocinreceptorer Hämmar oxytocinmedierad

    ökning av intracellulärt Ca++ och PG-syntes

    • β-stimulerare Ökar intracellulärt CAMP Aktiverar proteinkinas Inaktiverar

    myosin light kinas – hämmar muskelkontraktion +

    • Ca++-blockare Minskar intracellulärt Ca++

    • MgSO4 Konkurrerar med Ca++ i sarkoplasmatiska retiklet

    • NSAID PG-syntes hämmas Färre gap junctions i myometriet

    + reduktion oxytocinreceptorer, minskat intracellulärt Ca++

    + hämmar cervixutmognad + minskar fostervattenmängd

    • Nitroglycerin NO inaktiverar myosin light kinas genom cGMP.

    • Progesteron Färre gap junctions i myometriet

    + reduktion oxytocinreceptorer, minskat intracellulärt Ca++

    + hämmar cervixutmognad + stimulerar PG-dehydrogenas

    Mekanismer bakom värkhämning

  • 0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    90

    100

    85-

    86

    87-

    88

    89-

    90

    91-

    92

    93-

    94

    95-

    96

    97-

    98

    99-

    00

    week 23

    week 24

    week 25

    week 26

    Neonatal överlevnad (%) i Sweden 1985-2007

    01- 04-

    02 07(EXPRESS)

    54%

    71%

    86% 87%

  • Lund 2000-2005:

    84 kvinnor fick värkhämmande dropp i vecka 22-26

    (68 atosiban, 12 terbutalin, 6 bådadera)

    Herbst and Nilsson, BJOG 2006

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    90

    100

    Total singletons multiples

    Delivery at term

    at 32-36 weeks

    before 32 weeks

    %

    N=84 N=65 11%

    12%

    77%

    9%

    77%

    14%

    79%

    21%

    N=19