WE ARE ÅREFöretagare i Åre om hur de bidrar

till en hållbar framtid

Uppdragsgivare: Åre DestinationProjektledare: Helena Lindahl

Produktion: Junior ReklambyråFoto: Tina Stafrén, Sandra Pettersson

Text: Janna Thalén - thalenproduktion.seDesign & Layout: Johan Hallström

Tryck: V-tab 2015

Vik ett papper 42 gånger och det når ända till månen!Nu går det inte i praktiken att vika ett papper fler än cirka 7 gånger (prova gärna!) hur stort det än må vara. Men om det hade gått så skulle det räcka med att vika papperet 42 gånger för att det skulle nå månen! När det ena viket läggs till det andra så sker en dubblering som snabbt ger effekt.

Lite av den känslan får jag när jag läser alla inspirerande exempel på enskilda människor och företag som i det här magasinet berättar om hur de ser på sin egen roll gällande hållbarhet, såväl strategiskt som i vardagen.

Åre Destination är Åres samverkansplattform för långsiktig utveckling och marknadsföring av Åre - året runt. Under de senaste två åren har vi tillsammans med i första hand Åre kommun diskuterat och tagit fram ett ramverk för hur vi gemensamt ska hantera hållbarhetsfrågorna. Basen har varit kommunens arbete med den nya översiktsplanen för Åre kommun, som ger en grund för hur vi ska ta tillvara på de tillväxtmöjligheter som finns i Åre - men på ett smart och hållbart sätt! 

Ju mer vi arbetar med frågorna desto komplexare tenderar de att bli, men vi måste våga börja handla och staka ut nya mål för framtiden utan att ha alla svar. Detta kräver mod och ett långsiktigt tänk där samarbete och gemensamma målsättningar mellan näringen och Åre kommun är helt avgörande.

Därför har vi valt ett gemensamt mätverktyg som skapar bra underlag för framtida planering (The Global Sustainable Tourism Council Criteria for Destinations). Var måste vi förbättra oss? Var har vi gjort framsteg? Hur skall vi prioritera i framtiden?

Parallellt med det långsiktiga arbetet med Åre kommuns översiktsplan har vi samtidigt jobbat med ett urval av de fantastiska och handlingskraftiga företag som finns i Åredalen och som redan idag gör val och satsningar som påverkar Åres hållbara utveckling. I det här magasinet delar de med sig av sina tankar om hur vi får ett långsiktigt, hållbart Åre. Ett Åre där det går att bo, leva och verka året runt – för mig är det vad hållbarhet handlar om!

Jag hoppas att du, precis som jag, blir inspirerad när du läser om dessa sköna företagare som i sin vardag arbetar för en grönare framtid. Det är de många, små insatserna gjorda av många människor, som när de läggs till varandra gör den stora skillnaden.

Precis som papperet som till slut når månen.

Therese SjölundhVD Åre Destination

4

är vintern regnat bort i februari känns det skönt att höra att Sverige faktiskt har en plats vid bordet. Sett ur ett globalt perspektiv finns det bra förutsättningar för att skapa en hållbar framtid. Det menar Andreas

Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, och hugger in på en semla. Vi har stämt träff på ett kafé i Östersund för att pra-ta hållbarhet i allmänhet och ett hållbart Åre i synnerhet.  Vad är då hållbarhet? Under de senaste åren har begreppet använts så frikostigt att betydelsen vattnats ur. Dilemmat är att hållbarhet är något vi alla kan relatera till vilket lämnar utrymme för tolkningsmöjligheter. Enkelt uttryckt handlar hållbarhet om att jordens resurser ska räcka på lång sikt. Vi ska helt enkelt hålla oss inom planetens gränser och agera därefter. Ekonomisk hållbarhet innebär att inte slösa med materiella eller mänskliga resurser och att hushålla effektivt, det vill säga att göra samma sak fast med mindre resurser. Sociokulturell hållbarhet kan vara svårare att definiera. – Vi människor behöver få våra behov uppfyllda, resurser ska fördelas på ett likvärdigt sätt och alla ska få komma till tals, förklarar Andreas. Utifrån dessa parametrar på hållbar-het måste varje företag ställa sig frågan: Vad är min roll och vad kan jag göra?  I Sverige är vi duktiga på hållbar utveckling även om vi inte ligger i topp i en internationell jämförelse. Med långa och trygga processer, bra affärsetik och ett nära samarbete mel-lan akademi och näringsliv kan vi  åstadkomma stordåd. Lägg därtill en mästartitel i samverkan och en nära koppling till naturen så är vi nästan hemma om det inte vore för att vi är översystematiserade. I jakten på en grön framtid blir Sverige och resten av Europa omkörda av Asien, framför allt Kina, Sydkorea, Japan och Singapore där man delvis på grund av sitt hårda tryck på miljön nu börjat se de ekonomiska fördelarna med att nyttja smart teknik till en hållbar omställning.  – Kina har stora och radikala gröna ambitioner, även om man har lång väg kvar att vandra. Men den fart man nu sätter upp är imponerande. I Sverige har hållbarhetsarbetet i allt för hög grad präglats av eldsjälar och kortsiktiga projekt, säger Andreas och beskriver det lite skämtsamt som att vi står inför en projektinfarkt. Andreas Gyllenhammar menar dock att det har skett en maktförflyttning i två dimensioner. Den globala arenan har va-rit inflytelserik och ett säkert fäste för hållbar utveckling. Men vid uppföljningen av världstoppmötet för hållbar utveckling i Rio de Janeiro sommaren 2012 stod det klart var ”the battle of the Earth” kommer att avgöras. I komplexa processer samlas politiker och tjänstemän ifrån länder som måste balansera

Åre vs VärldenHan har blivit kallad Jämtlands Al Gore och pratar klimatanalyser och affärsutveckling i samma andetag. Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, vill få företagen att se uppsidorna med att jobba hållbart. Grönt är det nya lönsamma.

en mängd nationella utmaningar. Det långsiktiga perspektivet kring hållbar utveckling riskerar att tappa mark i förhållande till krisande ekonomier och arbetslöshet. – Resultatet kan inte bli annat än besvikelse och urvattnade dokument. Vi kommer helt enkelt aldrig kunna förhandla oss till hållbar utveckling på global nivå utifrån nationella perspek-tiv. När länder tappar fart kliver istället regioner och städer fram, säger Andreas. De har en tillräckligt hög rådighet för att kunna skapa synergier, samarbeten och göra åtgärder inom hållbar utveckling.  Städer som Vancouver, Malmö, San Francisco och Bogota agerar snabbt och fungerar som föredömen och genväg för andra destinationer som vill utvecklas. Med ett tydligt ledarskap styrt av affärsnytta kommer man långt. Näringslivet har också tagit plats och visar på alternativ till långdragna förhandlingar för att skapa en grönare framtid.  – Att arbeta med hållbar utveckling ger allt oftare god affärsnytta. Mediabolaget Disney väntade inte på en ameri-kansk klimatskatt, de införde sin egen, fick en lönsam omställ-ning och minskade utsläppen av växthusgaser stort, berättar  Andreas. Ledarskapet är enligt Andreas avgörande för att åstadkom-ma en varaktig förändring. Det ska vara tydligt och värde-ringsstyrt och det är viktigt att ha en stark, drivande kraft som bockar av åtgärdslistor punkt för punkt, så att det blir verkstad av hållbarhetsdirektiven.  – Det gäller att vara företagssmart. För att ge sig in i hållbar-hetsarbete bör man vara en iskall affärsstrateg och dessutom en kommunikativ ledare som sätter ned foten och föregår med gott exempel. Det handlar om att skapa nya affärsmodel-ler och våga berätta om det. Många företag är så rädda för att bli anklagade för ”green washing” (som innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet försöker skapa en bild av före-taget som miljövänligt till exempel genom marknadsföring) att de i stället slår över till ”green muting”, det vill säga att de inte berättar någonting alls om de gröna insatser de gör.

Hur ser din bild av Åre ut?– Åre är inne i en intressant fas. Hade du frågat mig för fem år sedan hade jag sagt att det var en skruvad situation med en extrem exploatering och minimalt med miljöhänsyn. Nu kommer det nya generationer som har en helt annan syn på hållbarhet, inte minst på en destination som Åre som har en stor andel livsstilsföretagare. De accepterar inte att den miljö där de både bor och verkar slits ut och att man på så sätt ris-kerar att minska destinationens attraktivitet och framstå som att man inte tar ansvar.

5

Åre är en by där många känner varandra, gör det någon skillnad?– Ur ett hållbarhetsperspektiv är det en perfekt skala på Åre. När det skapas sociala relationer, då funkar det. Man blåser inte en polare helt enkelt. I Stockholm som är sektoriserat med stora och små aktörer blandat är det betydligt svårare att få igång ett effektivt hållbarhetsarbete. Frågan får inte fastna hos en aktör som ser den som ”sin” utan alla måste bidra, från stora bjässar som Skistar ned till gräsrötterna.

Vad tycker du om Åres hållbarhetsevene-mang, Åre Sustainability Summit, som i höst är inne på sitt tredje år?– Det är ett lysande exempel på en mötesplats öppen för alla, både intresserad allmänhet, näringlivet och hållbarhetsproffs. Där lyckades man kanalisera utvecklingsviljan som ett litet Silicon Valley och nya, spännande lösningar och affärsmodel-ler visades upp. För att ytterligare utveckla arrangemanget bör man lägga mer tid på att låta deltagarna tänka och jobba ihop, inte bara lyssna.

Vilken är den största utmaningen Åre står inför?– Det är utan tvivel klimatanpassningen. Det är lätt att ta långa vintersäsonger för givet men vi vet att det kommer att se annorlunda ut om tjugo år. Vad gör Åre för att parera?

Vilka andra stora hållbarhetsfrågor finns att ta tag i?– Transporterna är avgörande. Det handlar om att ta ett ge-mensamt ansvar för hela transportkedjan både när det gäller leveranserna i byn och alla som åker till och från Åre, både uppströms och nedströms så att säga.  Idag är det ansvaret otydligt. Vi har stora avstånd i länet och det gör att transpor-ter utgör en större andel av vår klimatpåverkan. Här finns lite hatkärlek till gröna satsningar inom transportområdet. Å ena sidan klappar man händerna, å andra sidan säger man ”rör inte min skoter”.

“A good head and a good heart are always a formidable combination.” NELSON MANDELA

Andreas fyra bästa tips för ett hållbart företagande- Jobba stenhårt med energi. Förnybart rasar i pris och effektiviseringar har stor potential hos de flesta. - Var engagerad i de organ som finns kring samverkan. Integrerade lösningar är framtiden. Samverka kring resurser, kunder och kommunikation.- Social hållbarhet är viktigare än många tror. Med mångfald och socialt ansvarstagande kommer innovationskraft och attraktivitet.- Bygg inte upp separata hållbarhets-avdelningar. Att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet och utveckla det är det enda som funkar på sikt.

FavoritplatsVANCOUVER i Canada som har målet att 2020 vara världens grönaste stad och de är på god väg att nå dit. En stad med hög livskvalitet och grym skidåkning alldeles runt hörnet.

Hur står sig Åre i jämförelse med andra alpina destinationer?– Det är svårt att dra några slutsatser, man får ha respekt för komplexiteten när det gäller hållbarhet. Åre ligger inte i topp, men jag tycker inte man ska jämföra med andra utan istället fokusera på förutsättningarna. På den nationella nivån levere-rar vi ganska dåligt idag när det gäller hållbarhet. Tipset till Åre är att inte luta sig mot, eller vänta på, den nationella nivån. Destinationsnivån är en bra skala för att hitta hållbarhet, vara innovativ och skapa integrerade lösningar. Det är där det hän-der. Och Åre har grymma förutsättningar att lyckas.

Hur grön är du själv?– Jag är inte på något sätt idealist i detaljerna och är inte extra miljöduktig i min vardag. Däremot har jag lagt vikt vid att ta ansvar för de stora posterna, jag kör elbil, handlar ekologiskt och har grön energi till huset. Den överlägset största posten är mina flygresor i tjänsten runt om i världen som jag förhopp-ningsvis kompenserar genom att skapa hållbar utveckling. Det är spännande att hjälpa företag att hitta uppsidorna med att jobba hållbart och bli ännu lönsammare samtidigt som vi tar vara på vår jord. Det känns viktigt att kunna bidra till det med det jag kan. Men arbetsuppgifterna som sådana kan ju ibland bli rätt kontors– och mötesintensiva. Då tänker jag att det vore bättre om vi redan hade räddat klimatet. I så fall hade jag hellre åkt skidor eller spelat saxofon.

6

Pernilla rekommenderar- Sätt ett rimligt antal mål för ditt arbete med hållbarhet. Vi satte upp 15 mål första året och misslyckades med alla.- Hitta något som på riktigt engagerar dig. Det ska vara roligt och utvecklande att arbeta med hållbarhet.- Låt arbetet få ta tid och tänk på att drivkrafterna kan finnas var som helst i företaget. - Sätt igång idag, låt dig inte hindras av att det måste vara perfekt. - Små saker kan ha stor betydelse. Vi har slutat att flyga in artister långt ifrån och har istället gett unga, lokala musiker en scen på Copperhill.

FörebilderPAUL SVENSSON på Fotografiska i Stockholm för att han vågar leva hållbart fullt ut. Han gör bland annat sina dricksglas av återvunna flaskor och bygger inredning av spillvirke. Det är otroligt attraktivt och inspirerande. YASURAGI på Hasseludden för deras kompetens och kunnande.

7

et är en av de allra första klara och frostiga vin-terdagarna och Copperhill Mountain Lodge ligger som ett glittrande örnnäste inslaget i koppar högt ovanför Åredalen. Utanför entrén växer en bit av

fjället, mjuk myrmark täckt av lingon– och blåbärsris.  – Fjället skövlades när det anlades tomter i närheten och jag bad om att få ta tillvara myrmarken för att återvinna den. De trodde jag var galen, berättar hotelldirektören Pernilla Gravenfors. Det känns överflödigt att fråga Pernilla om vad som driver henne. Hon är ett under av engagemang, passion och hand-lingskraft. Efter 20 år i hotellbranschen vet hon vad som fung-erar och vad hon vill. 2009 tog hon över driften av Copperhill som ingår i Choice–koncernen med 174 hotell i Sverige, Norge och Danmark som alla ytterst styrs av hotellmagnaten Petter Stordalen. Kraven på lönsamhet är ”sjukt hårda” som Pernilla uttrycker det, men aldrig på bekostnad av miljön. Å andra sidan är satsningar på hållbarhet inte en ursäkt för en dålig kvartalsrapport.  Petter och Gunhild Stordalen har länge engagerat sig i miljöfrågor och mottot är att i allt ”skapa en bättre värld”, ett synsätt som genomsyrar hela koncernen. Fördelarna med att vara så många spelare är stordrift med fasta avtal och låga inköpspriser. När det beslutades centralt att alla hotell enbart skulle använda ekologiska ägg blev hotellkedjan en maktfak-tor att räkna med. – Genom att vi är så stora kan vi vara med och påverka utvecklingen, säger Pernilla.Att köpa lokalt ställer stora krav på de små producenterna, krav som de kanske inte alltid kan leva upp till.  – Vi är mer av en industri och de behöver kunna leverera direkt till oss, men vi tar också ett ansvar genom att hjälpa till med lösningar på distribution om det behövs, förklarar Pernilla.  Den lokala närvaron är annars något som Pernilla länge efterlyst. Tidigare kände hon sig styrd av etablerade avtal som inte passade in i Copperhills verksamhet.

– Jag struntade i reglerna och köpte lokalt, fick skäll naturligt-vis men fortsatte ändå för att jag kände att jag gjorde rätt. Nu är lokala leverantörer i så stor utsträckning som möjligt ett självklart val för hela koncernen, berättar Pernilla. Ni tar hand om matavfall och serverar surdegsbröd. Varför då?– När vi får grönsaker och frukt över gör vi soppa eller lag i stället för att slänga. Överblivna äpplen blir till äppelmos. Det är naturligtvis helt galet ur ett ekonomiskt perspektiv då det kräver extra insatser av personalen, men vi bidrar till en bättre värld och lär oss att köpa in mindre nästa gång. Vi har eget bageri och bakar surdegsbröd eftersom det smakar mer och är bättre för hälsan. Ofta får vi frågor från gästerna om sopsortering på rummet, men det ger ingen direkt effekt då städet ändå sorterar. Istället försöker vi rikta in oss på större insatser. Nyligen investerade koncernen 2,5 miljoner kronor på vår bergvärme för att få den att fungera så bra som möj-ligt. Snålspolande kranar till handfaten och ett totalt förbud av palmolja i maten är andra exempel på hur vi arbetar.

Vad betyder det att ha ett socialt engagemang?– För oss som jobbar i en ”nice to have”–verksamhet, det vill säga levererar en produkt som inte är absolut nödvändig, är det viktigt att känna att vi gör skillnad på riktigt. Vi fick för några år sedan kontakt med en ung kille här i Åre som ville att Copperhill skulle engagera sig för människor i Rumänien. Vi ställde en motfråga – finns det någon som kan sy? Och det fanns det. Några av kvinnorna lärde sig så småningom att sy våra förkläden och senare började männen i familjerna att sy flugor till personalen. Vi har också beslutat att skänka en krona per rumsnatt till Rumänien. Nyligen var en av våra anställda och besökte Rumänien och kom hem med en helt ny världsbild. Det här engagemanget har påverkat oss alla mer än vad vi hade kunnat ana.

COPPERHILL MOUNTAIN LODGE

”ÅRE KAN BLI BÄTTRE PÅ ATT TA HAND OM SITT MATAVFALL. JAG UPPMANAR ALLA LIVSMEDELSFÖRETAG, HOTELL OCH RESTAURANGER I ÅRE –låt oss göra något tillsammans!”PERNILLA GRAVENFORS

8

Med råvaran utanför dörren kan det tyckas självklart att alla delar i verksamheten ska göra gott för människa och miljö. Men utifrån en hög lägstanivå går det att göra mycket mer, menar Anette Andersson, chef för produkt– och konceptutveckling på Svenska Turistföreningen.

STF – SVENSKA TURISTFÖRENINGEN

Anette Andersson & Lisa Lindblom

10

Anettes och Lisas handfasta råd- Ta hjälp. Det är inte givet att det finns någon med miljöutbildning i organisationen. På Blåhammaren hade vi turen att ha en servitris som också var miljöekonom.- Börja där du är. Sänk inomhus-temperaturen och installera automatisk släckning. Kolla vad som händer med energiförbrukningen på nätet via någon av de gratistjänster som finns.- Tänk inte bara lokalt när det gäller mat utan använd också lokala leverantörer när det gäller tvätt, transporter etc.

Inspiration hämtarvi ifrånNYA ZEELAND - för att de låter natur och turism berika varandra.BARBARA och CHARLIE EKBERG på Grövelsjöns fjällstation för deras arbete med ekoturism och satsningen på en KRAV-märkt restaurang. LEVI i Finland där man kommit långt med att bygga ledsystem som inte inkräktar på naturen.

11

– Ytterst handlar det om trovärdigheten för vårt varumärke. Vi har en stor och spretig organisation med åtta egna anlägg-ningar i fjällmiljö och närmare 300 franchiseföretagare över hela landet. Vi behöver ha en uttalad plan för hur vi vill arbeta med hållbarhet i framtiden. Lisa Lindblom har tidigare varit platschef på Blåhammarens fjällstation i Jämtlandsfjällen. Sedan ett år tillbaka basar hon på STFs näst största anläggning, Kebnekaise, och med en verk-samhet i väglöst land handlar det mesta om logistik.  – På Kebnekaise liksom Blåhammaren finns det en minuti-öst uttänkt taktik för alla inköp oavsett om det gäller förbruk-ningsvaror eller om det är något som ska byggas om eller byggas nytt, berättar Lisa.  Alla torrvaror liksom det som finns på flaska köps in på våren och fraktas till stationen med bandvagn och i ensta-ka fall helikopter. Gäller det ett bygge är materialåtgången framräknad ned till minsta spik. Målet är att minska transpor-terna vilket innebär att stationen behöver räkna ut hur många hundra km toapapper det går åt på en säsong eller antal glas vin de beräknar att servera i augusti. Men planeringen kan snabbt slås ut av en enskild händelse, som att en vattenpump 150 meter ner i ett borrhål går sönder. – Det gäller att ha beredskap för den typen av händelser och kalkylera med en extra helikoptertransport eller två, förklarar Lisa.  STF är en förening med tydliga riktlinjer samtidigt som man ska driva en affärsmässig verksamhet och det sätter press, menar Anette.  – Vi skulle tjäna mycket mer pengar om vi kunde få ut fler besökare till stationerna genom att flyga dem med helikopter, men vi ska arbeta för en bullerfri miljö vilket gör att vi enbart har helikoptertransport till Kebnekaise, förklarar hon.  Redan nu har STF en miljömärkning genom Green Key som är ett samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Lisa har goda erfarenheter av systemet som i grund och botten handlar om att få struktur på miljöarbetet. – Det utgår från varje anläggnings förutsättningar vilket gör det konkret. Vi sätter upp egna mål som vi regelbundet stämmer av, vilket hjälper oss att utveckla verksamheten, säger hon.  

En stor station som Kebnekaise har naturligtvis mycket att vinna på att minska energiförbrukningen.Genom ett system som styrs från receptionen värmer man bara upp de rum som är bokade och slipper därmed kostna-den för att värma upp ett helt hus. På Blåhammaren har man satsat på maten. Efter en heldag på skidor kan man mitt på fjället äta en tre–rätters buffé baserad på ekologiska, när-producerade råvaror, en strategi som gett stort genomslag. Stationen har till och med en egen fårgård som levererar kött bara till dem och någon till.  – Valet att samarbeta med många små producenter innebär att Blåhammaren kan gynna flera aktörer i bygden i stället för enbart de redan etablerade, berättar Lisa. Vi lämnar STFs kontor vid Åre Torg och tar en tur en bit upp i Stjärnbacken för att ta bilder. Snökanonerna går för fullt och luften är full med isiga snökristaller i motljus. Jag blickar ut över de branta bergssidorna och det är lätt att förstå att vi är många som vill njuta av allt det vackra. Fjället har också ett historiskt och kulturellt värde. Anette påpekar att det är avgö-rande att ha en god relation med samebyarna om den mark som har tillhört dem i generationer. – Våra gäster blir ofta intresserade och vill ta del av och lära sig mer om den samiska kulturen. Det handlar om ömsesidig respekt och acceptans, förklarar hon.

Kan de olika anläggningarna dra nytta av varandras erfarenheter?– Ja, vi återvinner kunskap i så stor utsträckning vi kan. Än så länge har vi inget system för det, men jag hämtar till exempel idéer kring lokal mat från Blåhammaren medan Keb har kom-mit längre med målstyrning och rutiner för inköp, säger Lisa.

På vilket sätt kan STF bidra till att mins-ka slitaget på miljön?– När vi väl har satt en strategi och plan för hur vi ska arbeta med hållbarhet på alla nivåer hoppas jag vi har modet att änd-ra i avtalen med våra franchiseägare. Vi behöver gå från att re-kommendera insatser till att kräva att de följer våra miljökrav, först då kan vi göra skillnad, säger Anette.

“Det är ett stort ansvar att driva kommersiell verksamhet i väglöst land – vi tar dit folk och måste därför se till att de är lika måna om f jället som vi.”

12

å sommaren sätter de upp tältet i de jämtländska fjäl-len hemma–hos–style med mjuka mattor och mysbe-

lysning. När snön faller lever de för att åka snowboard i Åres branta backar. Tjejerna bakom Free Spirit Shaking

Soul är både fjällhippies och entreprenörer på en och samma gång, utrustade med en stark övertygelse om att alla kan bidra till en bättre värld.  Att det blev just smycken var mer en slump. Två trista höstsäsonger på raken fick Nicole Modigh och Anna Karlin att fundera över vad de själva ville och vad som kändes viktigt i livet. Stenar insamlade på fjället, fjädrar och gamla träpärlor från smycken som för länge sedan hamnat i byrålådan blev grunden till en liten kollektion av personliga och uttrycksfulla smycken. – Jag tror inte vi hade mer än tio halsband och örhängen klara när vi fick vår första återförsäljare här i Åre. Plötsligt fanns det ett intresse och en efterfrågan, och vi hade ingen aning om hur vi skulle göra, berättar Nicole. Det som startade som en manifestation för en värld av återbruk och kärlek till jorden hade nu blivit en affärsidé. Nyligen blev de omnämnda i brittiska The Guardian som en av världens tio hetaste ”eko–fashion”– varumärken på Instagram samtidigt som systrarna i First Aid Kit har visat upp sig i smycken från Free Spirit Shaking Soul. De senaste åren har varit lärorika för Nicole och Anna. – Utöver själva produktionen är det mycket arbete runt omkring med webbshop, design och marknadsföring på Instagram. En stor del av framgången handlar om storytelling, att ge smyckena liv och bygga in en historia, berättar Anna. Duon delar lokal i centrala Åre med kollegorna och inspira-törerna Emma Ruzicka och Anna Nilsson på Stitch N Stones. De är alla unga och har samma ödmjuka inställning till natu-ren och den värld vi lever i. På ett litet bord står askar med stenar, spännen och pärlor. Återbruk av uttjänta smycken, knappar, skärp, patronhylsor från skjutbanan i Undersåker och naturligt ruggade fjädrar utgör grunden för deras produk-tion. All tillverkning sker för hand och varje smycke blir till en symbol för något större, förklarar Nicole. – Våra halsband, örhängen, armband och accessoarer kan ses som en protest mot storskaligheten i samhället. Vi vill in-

spirera till medveten konsumtion, men också till att våga göra det man vill och vara den man vill, säger hon.  Senaste året har kollektionen med smycken utökats med tygkassar sydda av ekologiskt tyg och med tryck i giftfri färg. Vad som händer framöver har de båda entreprenörerna ingen aning om. När evenemanget Åre Sustainability Summit ägde rum blev de inbjudna att ställa ut vilket ledde till nya kon-takter. Den stora utmaningen blir att hitta en bra balans där affärsmässighet och värderingar kan växa sida vid sida.  – Målet är förstås att vi båda kan leva på företaget och fort-sätta vara involverade i alla delar från idé till färdig produkt. Men vi vill leva som vi lär och inte bli för stora, det tar bort feelingen, säger Anna.

Ni kallar er själva för ”dreamers, belivers och changemakers” – vad betyder det? – Inom modevärlden är det många som far illa och det konsu-meras i överflöd. Till en början var vi tveksamma att ge oss in i den branschen, men vi insåg att det är där vi kan göra mest nytta genom att skapa föremål med mening. Det behövs före-bilder och vi hoppas att våra smycken kan få vara så mycket mer än bara ett vackert tillbehör. De ska signalera att det är ok att sticka ut, att få vara annorlunda och att den som bär smyckena gör det med kärlek och omsorg till vår natur och miljö. Vi vill vara en del av förändringen och medverka till att människor vågar leva sin dröm.

”Buy less, choose well, make it last.” VIVIENNE WESTWOOD

FREE SPIRIT SHAKING SOUL

Gör så här, tycker Nicole och Anna- Gå på känsla - vet du vart du vill, kommer du dit till slut.- Var medveten om vad du köper, var det kommer ifrån och historien bakom varje ting. Du behöver inte överkonsumera.- Stöd mindre verksamheter, chansen är stor att de lättare kan ha koll på hela produktionskedjan.- Att tänka hållbart är ett förhållningssätt – det behöver inte vara perfekt från början. - Satsa din tid och bara kör.

InspirationInom modevärlden inspireras vi av svenska designers som JOHANNAN, REFORMATION och NUDIE som alla jobbar med slowfashion och framför allt har valt ett transparant arbetssätt som ger kunden inblick i både

tillverkning och arbetsförhållanden.

13

ilken fantastisk utsikt vi har eller hur? säger He-len Olausson, vd för Årehus AB, när vi sätter oss i

konferensrummet på kontoret i Järpen, öster om Åre. Vattnet i viken alldeles nedanför är på väg att frysa till is

och solen håller precis på att bryta igenom dimman och låter ljuset flöda över fjällen i fonden. Vintern är annars en årstid som för ett bostadsbolag betyder stora utgifter för bland annat uppvärmning. Driftsenergin står för cirka 40 procent av kostnaderna utslaget på ett år.  – Vi är stora energikonsumenter och har därmed ett stort miljöansvar, konstaterar Helen. Årehus är ett kommunalt ägt fastighetsföretag med ansvar för att se till att det finns tillräckligt med bra hyresbostäder, skolor, vårdanläggningar och industri– och affärsokaler samt att ge service till hyresgästerna.  Helen Olausson tillträdde som vd för Årehus i september och är ny in i gamet, det har dock inte hindrat henne från att rivstarta utvecklingen av arbetet med hållbarhet inom bola-get. Hon är orädd och vill att saker ska ha hänt helst i går. Utö-ver en utbildning som civilingenjör och en gedigen erfarenhet från näringslivet är hon dessutom vd på halvtid för Ekonord Invest i Trångsviken, ett riskkapitalbolag som investerar i gröna näringar. Den kopplingen ger intressanta vinklingar på finansiering av nybyggen. – Det är viktigt att tänka ur ett hållbarhetsperspektiv redan när pengarna ska lånas upp. Gröna obligationer är ett exem-pel på finansiering för att minska koldioxidutsläppen. Det är också bra att samarbeta med andra kommuner för att plocka in kapital till gröna satsningar och på så sätt få lägre räntor, förklarar Helen. Det planeras för fler bostadshus i kommunen och planar-betet har redan påbörjats. I den processen är hållbarhet en

ledstjärna menar Helen som gärna pratar i termer av carbon footprints. – Det är ett bra sätt att mäta vårt utsläpp av växthusgaser och vi får förståelse för hur vi kan minska företagets klimat-påverkan. Bygger vi i trä bidrar vi till exempel till att minska utsläppet med 50 procent jämfört med att använda betong, säger Helen. Eftersom ett hyreshus har en lång livstid innebär satsning-ar för att sänka uppvärmningskostnaderna den allra största besparingen för både miljö och ekonomi.  – Genom att till exempel styra ventilationen kan vi sänka en-ergiförsörjningen med 25 procent. En låg driftskostnad höjer också värdet på fastigheten vid en försäljning, säger hon. När det gäller framtiden tror Helen att urbanisering är nå-got man får räkna med, även på en mindre ort. – Förtätning av redan bebyggda ytor kommer starkt. Det handlar om att utnyttja den infrastruktur man har på ett mer effektiv sätt för att minska den totala belastningen på miljön, säger Helen.

Vilket är ditt långsiktiga mål när det gäller hållbarhet?– Att minska hyresgästernas energianvändning genom att utbilda och lära dem vilka insatser de själva kan göra. Kan vi få dem att förändra sitt beteende och dra åt samma håll kom-mer det att göra stor skillnad – det är där slaget om framtiden avgörs.

Hur ser din framtidsvision ut för Åre?– Jag vill att Åre ska bli en internationell förebild när det gäller miljöarbete. Vi ska ses som den hållbara turistdestinationen och gemensamt arbeta för det fullt ut.

Helens tips och trix- Ta del av goda exempel – läs hållbarhetsredovisningarna i företagens årsredovisningar, oavsett bransch. Wihlborgs Fastigheter och Tele 2 är bra förebilder.- Arbetet med hållbarhet skär rakt igenom verksamheten och berör alla – prata om det runt fikabordet.- Skapa en beteendekalender. Välj ut fyra beteenden som du vill förändra över året. Sätt upp ett beteende i taget på dagordningen under tre månader. Följ upp och återkoppla varje månad.

InspiratörerJÄRFÄLLA KOMMUN – för att de på ett smart sätt nyttjat sina ytor mer effektivt. Med en investering på 11 miljoner kronor har de åstadkommit närmare 650 nya elevplatser utan att ge avkall på kvalitet. NORRA DJURGÅRDSSTADEN – för att de vid bygget vågade tänka i begränsningar. Genom att bara tillåta varutransporter 2 timmar per dag tvingade de alla leverantörer att tänka till, det var inte läge att glömma några verktyg. Färre transporter betyder minskad miljöbelastning. Effektiv logistik kan alltså vara ett sätt att arbeta hållbart.

“Det är aldrig försent att ge upp.”

ÅREHUS

14

ed trettio år i byggbranschen är det lätt att tro att Joel Karlsson, platschef på Attacus Årebyggarna, är ytterligare en av alla konservativa byggare som

fnyser åt miljökrav och nya material. Så fel man kan ha.  Vi träffas på Nya Årehyddan, 60 meter från Bergbanans mellanstation i Åres skidsystem. Det är bara dagar kvar till invigningen av den gamla timmerkåken som byggts ut på rekordtid och genomgått en omfattande ansiktslyftning. Snickare, plattsättare och rörkrökare springer om vartannat för att få klart det sista. Joel ser nöjd ut.  – Med 15–20 man har vi kapaciteten och resurserna för att fixa krångliga projekt och korta byggtider, säger han. Vi kliver in i kaoset och följer Joels knallorange dunjacka in till de gamla delarna av huset. Bekvämt tillbakalutad mot tim-merstockarna försöker Joel förklara var hans starka drivkraft kommer ifrån, viljan att utmana en bransch full av myter och stora pengar.  – Jag flyttade till Undersåker från Stockholm för snart åtta år sedan. Kanske har jag med mig en del av storstadens idéer och tankesätt. Jag kan inte släppa tanken på utveckling, ser jag att det är något som kan göras så gör jag det. Tidigt ställde Joel krav på sina anställda och underleverantö-rer att ta hand om byggavfallet. Genom att använda ”big bags” och sortera allt skräp på plats minskade man kostnaderna för sophanteringen till hälften. Soporna hämtas av en turbil och är adresserade vilket gör att kostnaderna hamnar på rätt ställe.  – Transporterna blir färre och vi slipper bära materialet. Det finns bara vinster i att satsa på arbetsmiljön och miljön i stort, säger han tvärsäkert.  Byggbranschen omsätter stora belopp och få aktörer vågar satsa på nya material. På ett bygge i 500–miljonerkronorsklas-sen är det inte läge att testa något nytt. Men Joel menar att det går att påverka på andra sätt. – Nyligen infördes ett heldatoriserat system där vi via mobi-len hanterar dokument, ritningar och gör vår tidsredovisning. Det spar vi 150 000 kronor om året på, bland annat genom betydligt färre resor vilket i sig är en vinst för miljön. Sedan 2013 är Attacus Årebyggarna ISO–certifierade vilket innebär att miljöarbetet ska följa vissa uppsatta målsättning-ar. Och i många offentliga upphandlingar är man numera

Joels bästa tips- Titta på omgivningarna runt omkring dig. Går det att anpassa bygget efter hur det ser ut? Prata med folket på byn. De besitter ofta tyst kunskap och vet exakt var huset ska stå för att kunna prestera på bästa sätt med minst påverkan på miljön. Det är inte ovanligt att byggföretag måste tänka om och revidera byggen, det kostar pengar. Jag har sex man som bara åker runt och reparerar andras misstag och kortsiktiga lösningar. - Flytta ansvaret till individen. Vet de vad de ska göra så blir arbetet gjort. Vi har ett sjukt pressat schema, men gör man rätt från början är det inte krång-ligt och det spar miljö och pengar.

Goda exempelZERMATT i Schweiz för att de konse-kvent använder elbilar i byn. Det är en imagefråga och hela marknadsföringen präglas av detta. Mår folk bra blir det även kommersiellt gångbart.– Äldre fastigheter i STOCKHOLM bygg-da med entréer och trapphus i sten, material som inte behöver bytas på de närmaste 100 åren.

tuffare på att leverantörerna ska kunna leva upp till specifika miljökrav. Joel ser dock risken med att miljöarbetet ofta stan-nar på skrivbordet istället för att bli verklighet. Ledarskapet är viktigt och han tycker att han gör mest nytta när ”han är på bygget och snackar med sin personal”. – Jag tror att man måste flytta ansvaret till individen och ge rätt verktyg, annars är risken stor att man bara travar på och inte ser konsekvenserna av sitt handlande. I avtalen med våra underleverantörer står det exempelvis att de är skyldiga att själva sortera byggmaterialet. Lämnar de bara skräpet tar vi betalt för att sortera det. Det är busenkelt, jag gillar konkreta lösningar.

Hur ser du på kvalitet kontra kostnader?– Produktionsekonomin styr det mesta, men jag tror på att bygga med kvalitet och i material som håller över tid och där behöver hela branschen skärpa sig. Kortsiktiga, slarviga lös-ningar blir dyrt i längden. Hus i sten tål till exempel fuktskador bättre och går att torka. Visst blir det dyrare, men jag tycker jag kan räkna hem det i produktkalkylen. I en konservativ bransch överraskar Joel med sin inställning till miljöarbete. Bland annat har han sett till att all personal har fått gå en miljöutbildning, kunskap som de även nyttjar på hemmaplan. Men hans engagemang sträcker sig längre än så. Nyligen anställde han Alvadi, nyanländ murare från Syrien. Det blev en vinst för alla parter.  – Alvadi är en skicklig hantverkare och väldigt tacksam över att få jobba, han sprider glädje på arbetsplatsen. Några av mina snickare har spontant ringt upp för att berätta hur bra det funkar.

Vad innebär det för dig att ta ett sam-hällsansvar?– Att se vår roll som en del av ett större sammanhang. Kan jag till exempel ta ansvar för att integrera två nyanlända personer så har vårt företag uppfyllt den procent vi har möjlighet till. Om alla kunde hjälpa till utifrån sina förutsättningar så gör det

skillnad och integration behöver inte längre vara ett problem.

ATTACUS ÅREBYGGARNA

15

an har lång erfarenhet av krogbranschen, dessutom har han varit brandman i sju år. Niklas Edbjörk har bokstavligen talat sett det mesta. När vi träffas i

Åre är det bara dagar kvar till säsongsöppningen av Bygget där Niklas är delägare och lokalerna kommer inom kort att fyllas av gäster som vill koppla av och roa sig, servade av bland annat en stab unga, hårt arbetande säsongare. Restau-rangbranschen kan vara rätt tuff, erkänner Niklas som därför tycker det är viktigt att ha ett samhällsengagemang. – Jag har byggt upp mycket kunskap kring alkohol och droger under mina år i krogbranschen, dessutom har jag blivit äldre själv och mognat. Det känns självklart att engagera sig. Jag vet hur viktigt det är att man som ung i branschen får bra vägledning av de som har mer livserfarenhet. Åre är ett populärt tillhåll för skidåkare från hela världen som söker det ultimata åket. Utvecklingen till en sommar– och vinterdestination i världsklass går stadigt framåt och under säsong drar byn till sig arbetskraft från när och fjärran. Själv landade han i Åre för 23 år sedan både för storstadspulsen mitt på fjället och den lilla byns charm, men problemet med droger ”finns över allt”, säger han.  För några år sedan satte sig därför Niklas ned tillsammans med polisen och kommunens drogsamordnare Malin Berg-qvist för att se vad de gemensamt kunde göra kring frågan om droger. Resultatet blev Trygg i Åre – mot droger och brott i Åre kommun, ett samarbete mellan kommunen, hälsocentralerna, polisen, Åre Destination samt forskarna Maria Warne och Stig Vinberg från Mittuniversitetet som sitter med som rådgivare. Inom hotell– och restaurangnäringen finns ett stort antal säsongsanställda som ofta är unga människor mellan 20–30 år. I den åldersgruppen är det fler som använder alkohol på ett skadligt sätt och räknas som en riskgrupp. Ett viktigt mål för samarbetet har därför varit att arbeta förebyggande och ta fram en gemensam alkohol– och drogpolicy för alla företag, myndigheter och organisationer i kommunen.

 

Åre i framtiden – en vision om social hållbarhet- Jag trorw på förebyggande arbete med information, utbildning, uppföljning och ett gemensamt engagemang när det gäller frågan om droger. Kommunen, näringen, polisen, skolan, hälsovården, gästerna och de boende i Åre – vi måste alla sträva åt samma håll. Vårt arbete har smittat av sig på andra kommuner som har tittat på hur vi har gjort. Jag ser det som ett bevis på att vi faktiskt gör nytta. Åre ska vara en trygg by, både för besökare och för oss som bor här, så är det bara. Vi ska vara en förebild för liknande destinationer som också har många säsongsanställda. Det kräver en hel del grundarbete förstås, men det är påbörjat sedan några år tillbaka och vi fortsätter att arbeta.

BYGGET – VERANDAN ÅRE

 – Vi behöver göra det här tillsammans, både kommunen och näringslivet, då många ungdomar har flera olika jobb och därmed olika arbetsgivare. Genom att göra policyn lätt att förstå och att arbeta med kan den bli ett kraftfullt verktyg för båda parter. Policyn beskriver den hållning man har till alkohol och dro-ger i Åre, som till exempel att man som arbetsgivare åtar sig att förebygga bruk och missbruk och att stödja medarbetare som har alkohol– och drogproblem. Som anställd förväntas man bidra till en säker, trygg och trivsam arbetsmiljö genom att vara nykter på jobbet. – Till Åre kommer många unga för att säsongsarbeta, åka skidor och festa, men det kan vara svårt för ett mindre företag att lägga tid på att ta fram en egen policy. Risken är att man istället resonerar att ”äsch, de är bara här i fyra månader, låt dem hålla på” säger Niklas. Dessutom tror jag att en alkohol– och drogpolicy gör företaget till en attraktivare arbetsgivare och att det finns ekonomisk vinning i att ta hand om sin personal. Hans eget engagemang är lätt att spåra. Med två små barn är drivkraften att skapa en trygg miljö stor, likaså tycker han att Åre ska vare en förebild, inte ett avskräckande exempel. Glädjande nog har har våldsbrotten på Åre torg stadigt gått ner sedan 2011. År 2013 minskade våldsbrotten med hela 55 procent enligt polisens statistik. Det var också första året kommunen och näringslivet på försök anlitade  ordningsvak-ter på Åre torg vilket gjort torget till en tryggare plats att vara på nattetid. Under 2015 är tanken att växla upp det drogföre-byggande arbetet på samtliga arbetsplatser genom projektet Trygg i Åre –arbetsgivare mot droger. – Kan bara ett enda företag ta till sig policyn så tycker jag att vi har gjort en jäkla nytta.

Niklas råd till arbets-givare – så här kan du arbeta drogföre-byggande- Ta in föreläsare som kan berätta för både er som arbetsgivare och de anställda om situationer kopplade mot alkohol och droger som kan uppstå på arbetsplatsen.- Ha en dialog med de anställda så de känner sig delaktiga i policyn, inte bara ge dem nerskrivna punkter att följa. Visa på konkreta mål.- Gå på de föreläsningar som Trygg i Åre arrangerar för att lära dig se varningstecken i tid och hur du kan hantera dessa. Tveka inte att lägga tid på att arbeta förebyggande, det kommer att betala sig med en trygg arbetsplats och mindre problem över tid.

16

ag gillar mjöl, säger Emelie Jonsson, ena halvan av duon bakom Åres senaste tillskott på kafékartan, Café Torget. Det är så mycket karaktär i mjölet i sig och det är roligt

att experimentera med olika smaksättningar som citron, lingon och rosmarin, förklarar hon.  Kompanjonen och vapendragaren Julia Pearson håller med. Hon visar oss fullkornsmjöl som är malt så fint att det blir ett mjukt pulver och vi fördjupar oss i ett samtal om olika typer av lantvete och dinkel. Deras entusiasm för bröd och rena råvaror går inte att ta miste på och så här inför kaféets andra vintersäsong kan det behövas. Det är bara dagar kvar till lucia och säsongsöpp-ningen och bakningen är i full gång i restaurangköket i STF Vandrarhem Åre Torg. Inom kort kommer lokalerna att fyllas med hungriga skidåkare och så Janne förstås, stammis som totalt ignorerar att det är stängt och därför den här morgonen får smaka dagens brödexperiment, ett mörkt, mustigt bröd med pomerans i.   – Vi är nya i byn och känner oss otroligt välkomna, redan nu har vi etablerat flera bra samarbeten. Det finns många småfö-retagare här och alla lever sin dröm, säger Julia. Julia och Emelie möttes på Storulvån där de jobbade i bage-riet. Emelie hade påbörjat en karriär som massör och Julia stu-derade bioteknik när saftiga surdegsbröd fick dem att ändra riktning i livet. Efter en paddeltur sommaren 2012 bestämde de sig för att starta något tillsammans och att det skulle hand-la om bröd var självklart. När lokalen i STF Vandrarhem Åre Torg blev ledig såg de möjligheten att få baka allt själva och redan från början bestämde de sig för att satsa på ekologisk produktion. Tyngdpunkten ligger på bröd och bakverk, men både frukost och enklare luncher finns på menyn. Café Torget Åre är KRAV–certifierade vilket gör inköpen dyrare, en kost-nad de inte kan kompensera för med högre pris. – Än så länge är inte kunderna villiga att betala mer för bra råvaror men snart så tror jag de kommer att göra det, bara de får insikten. Vi har låga omkostnader så det går ihop sig ändå, säger Julia. – Eftersom vi handlat ekologiskt från start har vi aldrig tittat på alternativet och vet därför inte vad vi missar ekonomiskt, flikar Emelie in.

CAFÉ TORGET

Goda råd från Emelie och Julia- Börja med att byta ut alla basvaror till ekologiskt, det kommer du långt på.- Vill du driva en KRAV–märkt verksamhet så tänkt på att det går att blir KRAV–märkt på olika nivåer och att den lägsta nivån är lätt att uppnå.- Bryt ner alla stora beslut till små och hanterbara enheter – gör en punktlista.- Våga göra det du tror på – lita på din intuition.- Gör en studieresa inom ditt område. Vi åkte till Stockholm och fikade oss igenom hela staden. Titta på vad folk vill ha och på vad som fungerar.

InspiratörerJULIA inspirerar mig! Hon har en sådan otrolig drivkraft och har varit tydlig med den här inriktningen från början, en inställning som jag köpt med hull och hår (Emelie).TINA på ÅNGSTA KVARN och PER och EVA på ÅRE KAFFEROSTERI för att de vågar satsa på sin dröm.

Just nu laddar de för att ha en anställd två dagar per vecka för att frigöra lite egen tid. Strategin är att hålla en rakare linje, renodla verksamheten och lägga mindre tid på planering. De hoppas också att utöka samarbetet med lokala aktörer, men tycker att det saknas en bra översikt över vem som gör vad. – Det är svårt att sålla bland de små producenterna, det är mycket fakta att ta reda på och svårt för oss att se skillnad på till exempel olika ostar, säger Julia. Att värna om bra mat i alla led från jord till bord beskriver tjejerna mer som en övertygelse än ett konkret beslut. Det gör också att det inte går att kompromissa med vad som serveras i kaféet, tar ekomjölken slut är det bara att lösa problemet. – Det har hänt att vi har turnerat runt i Åre, Duved och Björnen för att hitta rätt sorts mjölk och det är lätt att få ont i magen över allt som krävs för att driva en verksamhet av det här slaget, men det är värt allt slit menar de båda. Innan vi lämnar tjejerna i köket får vi äran att smaka årets nya kondisfavorit skapad av Emelie och endast möjlig att köpa på Café Torget, en lingontartlett – mördegsbotten med lingonkräm gjord på handplockade lingon och med en bränn-maräng på toppen. Gudomligt god.  – Traditionella konditorivaror bygger på tillsatser och plockar man bort dem måste man använda andra metoder för att till exempel få till samma fluffighet. Att baka är ett genuint hantverk, säger Emelie.

Och vad ligger på tallriken om bager-skorna själva får välja?– Vi bor i Åre av en anledning och vill ta tillvara på miljön i dubbel bemärkelse. Det är fantastiskt här och allt som görs här ska därför vara bra och hållbart. Vi älskar att vara ute och klättra, bara vara i skogen eller dra till Lyngen i maj och åka skidor. Lyxkäk för oss är grillat tunnbröd med västerbot-tensost och en salt brownie till efterrätt. Det kan inte bli bättre än så, säger Julia och Emelie innan de återvänder till köket och den långjästa degen gjord på mjöl från Ångsta Kvarn.

Emelie Jonsson & Julia Pearson

17

kidåkning och spa är en skön kombination, något som Åres bybor och stugägare länge har vetat men som nu allt fler besökare också upptäcker. Anne Morenius är

ölänningen som via Varbergs kurort av en lycklig slump landa-de i Åre och på Holiday Club för drygt tio år sedan. Efter några intensiva år som spa–chef på Holiday Club lämnade hon det stora etablissemanget för att dagen före julafton 2009 öppna Åre Relax & Spa på anrika Hotel Åregården mitt i byn.  – Jag har alltid arbetat i stora företag och varit styrd av strikta ramar och avtal och längtade efter att göra något helt efter eget huvud. När Anna Borggren, dåvarande hotellchef på Åregården, kontaktade mig fanns det inget att tveka över, säger Anne. Åre Spa School kom till av en slump för tre år sedan. Annes äkta hälft såg en annons om att det fanns en verksamhet till salu inne i Östersund och Anne såg möjligheten att jämna ut inkomsterna under året genom att också utbilda spa– och hudterapeuter.  Det är på skolan vi ses en kall januarimorgon efter att jag har kört i cirklar i Åre by. Till slut hittar jag rätt och springer stressad upp för trapporna till andra våningen i ett anonymt och avskalat 70–talshus på Kurortsvägen. Anne möter mig i dörren och redan innan jag klivit in ordentligt har axlarna ramlat ned en bit. Det doftar behagligt, belysningen är däm-pad och andningen blir plötsligt lugnare och djupare. Det är som i en annan värld.  Anne kallar sig själv för lite ”blond” och har alltid levt efter devisen ”jag får göra allt jag vill så länge inte någon säger att jag inte får det”.  I en konservativ bransch med många måsten har det förmodligen varit räddningen. – Vi erbjuder distansutbildning och använder hundra procent ekologiska produkter som i princip går att äta. Jag vill utbilda smarta terapeuter som tänker själva och som har stor kunskap om produkterna och vad de innehåller. Vår utbild-ningsform är annorlunda än många av de mer kända och etablerade skolorna i vår bransch och jag får kämpa för det jag tror på, säger Anne. Tidigt etablerade Anne kontakt med Maria Åkerberg på Dermanord. När Maria planerade att öppna hudvårdssalong i början på 90–talet visade det sig helt omöjligt att hitta en hudvårdsserie utan mineralolja och syntetiska ingredienser. Utifrån egna behov tog Maria fram ett antal produkter som med tiden blivit en hel serie. Idag säljs de ekologiska produk-

“Den som inte vågar ta nästa steg kan bli stående på ett ben resten av sitt liv."

Annes softa förslag för en hållbar tillvaro- Våga blotta bekymmer. Vi är många som får kämpa för att få det att gå runt, året runt.- Låt inte andra begränsa dig och begränsa inte dig själv.- Våga dig utanför komfortzonen, var inte för försiktig.

InspiratörerMARIA ÅKERBERG för att hon så konsekvent ända från start drivit frågan om innehållsförteckning och allas rätt att veta vad man använder för produkter till sin hud och kropp. Nu tar hon nästa steg och blir först på den svenska hudvårdsmarknaden med att använda giftfria förpackningar av koldioxidneutral bioplast.MONA BARKVALL, tidigare chef och vd för BÖDA SAND CAMPING. Envis som synden och med en stark drivkraft att alltid göra bättre. En mänsklig, modig chef som gjort som hon har velat.

terna gjorda av kallpressade vegetabiliska och eteriska oljor över hela världen. För Anne var det ett självklart val att enbart jobba med Maria Åkerberg. – Kosmetikabranschen står för en otrolig tillväxt men är skrämmande krass. Det finns väldigt lite kunskap om vad produkterna innehåller och hur de påverkar oss. Jag vill jobba ärligt och med något som jag vet fungerar och är bra för hälsan. Det blir bättre för både gästen, miljön och ekonomin, säger hon.  Anne menar att trots att medvetenheten ökar hos konsu-menterna och att allt fler efterfrågar sunda och bra produkter, så krävs det kunskap.  – Vi öppnade Åre Relax & Spa mitt i Åre by, i Åres äldsta ho-tell, och har många stamkunder. Maria Åkerbergs vita, enkla förpackningar motsvarar inte alltid den traditionella spa–kun-dens behov av lyx och flärd, därför blir det extra viktigt att tala om vad de innehåller. Det känns som om jag utbildat konstant de senaste fem åren, säger Anne med ett leende. Under tiden intervjun pågår samlas några elever som sam-ma dag ska genomgå internationell examen till hudterapeu-ter. De väntar på en examinator som kommer från London och är lite nervösa och Anne likaså. Hon älskar att ”se eleverna utvecklas”. Anne konstaterar dock att det krävs en hel del för att driva både spa och hudterapeututbildning i en by i Norrlands inland även om byn heter Åre, och att det emellan-åt känns lite ensamt. Vintersäsongen 2015 tog hon dessutom över spa-verksamheten på Tott hotell. – Det finns att göra. Tur att jag har en fantastisk personal som står ut med att jag är både disträ och lite galen. Jag tror på varje människas inneboende kraft och att alla har sin upp-gift. Jag behöver inte peta i detaljerna, säger hon.

Varför är det viktigt att välja bra hud-vårdsprodukter?– Huden är kroppens största organ och det du smörjer på din hud går rakt ut i blodomloppet. Med essentiella fettsyror, vitaminer och annat som din kropp behöver kan du stärka din hälsa. Medan mineralolja som är en restprodukt av råolja sänker din kropp. Det är inte svårare än så. 

Vad tror du är viktigast för att Åre ska bli en hållbar destination?– Vi måste våga ta ut gemensamma riktlinjer för en hållbarare miljö och uttala för varandra och andra att Åre arbetar för en hållbarare destination. Långsiktig samverkan mellan kommun och näringsliv som skapar förutsättningar för hållbara val.

ÅRE RELAX & SPA

18

“Kom hit i kalsongerna så ordnar vi resten.”

19

melie bjuder på kaffe i det pyttelilla kombinerade kontoret och personalutrymmet längst bak i butiken. Hon beskriver sig själv som den mesta entreprenö-ren av de två med ett starkt intresse för hållbarhet

såväl som affärsutveckling. Magnus, säger hon med ett leen-de, är mer av en ”doer”. – Vi vann en affärsidétävling och registrerade bolag mån-aden efter, F–skattsedeln kom samma dag som vi öppnade butiken. Allt har gått extremt snabbt, men det är också lite av vår sätt att arbeta. Det går inte att gnälla och tycka att det inte händer något, det är bara att köra, säger Emelie. Rent A Plagg fungerar som ett showroom för tillverkarna genom att de också är återförsäljare för alla produkter de hyr ut. Främst samarbetar de med lokala varumärken som tar socialt och miljömässigt ansvar. Och outdoorproducenterna klappar händerna eftersom de får visa vad deras kläder och prylar går för. – Det kan vara svårt för folk att förstå skillnaden mellan kvalitetsprodukter och lågprismärken och inom outdoorseg-mentet är skillnaden extremt stor. Får man testa prylarna i fjällmiljö minskar risken för onödiga köp, säger Emelie. Bland kunderna finns såväl konferensgrupper som barnfa-miljer liksom de som äger bra prylar men glömt dem hemma i garderoben. Men också entusiaster som enkelt vill testa ny utrustning för att inte köpa på sig något i onödan. – Vi lever i ett samhälle där vi konsumerar utan eftertanke, man behöver inte äga allt för att få en bra semester. Hos oss går det istället att hyra kläder och utrustning av hög kvalitet, förklarar Magnus när han dyker upp i pentryt efter att ha slipat ett par långfärdsskridskor i källaren. Utbudet har efter hand utökats med såväl tvättservice som impregnering av skalkläder, allt i enlighet med grundarnas starka övertygelse om att återanvändning är framtiden. Slitna och lagade plagg går att köpa loss till rabatterat pris och det som inte blir sålt kommer att skänkas till kommunens flykting-anläggningar. Att kunna återvinna funktionsplagg och skapa nya material och kläder vore förstås lysande, men dit är det långt kvar.  – Ofta har olika material smälts samman för att skapa vind– och vattentåliga membran och idag går det inte att separera materialen för återvinning, förklarar Emelie. Att etableringen skedde i Åre är ingen slump, destinationens

Tips till låns från Emelie och Magnus- Haka på nu. Samhället håller på att bli mer och mer medvetet. – Du behöver inte göra allt på en gång, men det du gör – se till att berätta om det.- Det finns otroligt mycket kunskap i Åre - våga fråga andra. Åre vinner på att vi att vi hjälps åt och gemensamt skapar ett hållbart affärsklimat.

Vi inspireras avPATAGONIA – för att de tidigt och så genomgripande har arbetat med hållbarhet. De gick från att vara helt omedvetna till att gå i bräschen för hållbarhetsarbete inom outdoorindustrin.RICHARD BRANSON – för att han kombinerar business på hög nivå med ett genomgripande hållbarhetsarbete, både miljömässigt och socialt. Och för att han och hans företag inte enbart ägnar sig åt CSR och välgörenhet utan arbetar hands–on med att göra världen till en bättre plats.

RENT A PLAGG

starka varumärke inom outdoor lockar många potentiella kunder, men målsättningen för Rent A Plagg är att öppna på fler orter i landet och så småningom internationellt. – Klädbibliotek liksom bilpooler och verktygsutlåning är en växande trend som leder till ekonomisk vinst för individen och till miljövinster för samhället i stort, konstaterar Magnus. När det gäller skidor och pjäxor är det numera en självklarhet att testa det allra senaste men att hyra outdoorkläder betraktas fortfarande med viss skepsis. Att förändra ett beteende är inte gjort över en natt. – Vi ser skillnaden mot förra året men vi är inte framme ännu. Det dyker upp nya segment hela tiden, bland annat barnfamiljer som börjar inse fördelarna med att hyra overaller med möjlighet att byta storlek allt eftersom barnen växer, berättar Emelie.

Varför är det viktigt att prioritera håll-barhet?– Det finns ingen återvändo. De som hakar på det stora in-tresset för hållbarhet kommer att få ett försprång. Väljer man att vänta för att se hur det fungerar riskerar man att halka efter. Jag tror det kommer att bli mer och mer populärt att hyra kläder och det är inte de dyra varumärkena som förlorar, tvärtom. Med möjligheten att testa olika produkter kan man kosta på sig att köpa kvalitet. Lågprismärkena måste tänka ut

en ny strategi i stället för slit och släng.

Hur kan vi göra fjällvärlden tillgänglig för fler människor? Den frågan ställde sig Emelie Lundqvist och Magnus Sellberg när de såg att det fanns de som valde bort fjällsemestern för att det var för dyrt att skaffa bra utrustning. Utifrån konceptet att det ska vara lika lätt att hyra kläder som skidor startade de företaget Rent A Plagg.

20

SKISTAR SATSAR PÅ EN GRÖN FRAMTID

Som den enskilt största aktören i byn har Skistar ett miljöansvar långt utanför de preparerade pisterna. Med ett tydligt miljöfokus skapar man såväl samhällsnytta som långsiktig ekonomisk hållbarhet för Åre.

Karl-Johan Ekblom & Ingemar Lalander

21

i borde nog kommunicera vårt miljöarbete lite mer, konstaterar Carl–Johan Ekblom, teknisk chef på Skis-

tar när vi knäböjer i blåsten på en av de nya tankplat-torna strax nedanför Hamrebacken.  Som norra Europas enda ISO–certifierade skidanläggning finns det nog fog för det, men hittills har Skistar inte pratat högt om varken sitt miljöarbete eller sitt samhällsengage-mang för att göra Åre till en bättre by att bo, leva och verka i. – Vi förknippas så starkt med Åre och det vi gör påverkar bilden av byn i stort. Vi måste sätta trenden och visa att vi tar frågan om hållbarhet och miljö på allvar, men det är svårt att slå på stora trumman och basunera ut det, menar Carl–Johan Ekblom. – Miljön är en viktig fråga bland unga och det händer inte sällan att gäster sticker in huvudet i verkstaden och frågar vilken diesel vi använder. De värdesätter att vi gör rätt saker, lägger Ingemar Lalander till, mekaniker på Skistars tekniska enhet och som också är med denna leriga novemberdag. Tankplattan vi står på ser inte mycket ut för världen men gör stor skillnad för miljön. Ingemar Lalander pekar på sedi-mentsrännan i mitten och berättar att när alla fordon tvättas sommartid rinner smuts och skräp ned i rännan och samlas i en tank.  – Oljeavskiljaren ser till att ingen olja kommer ut i naturen. När vi tankar pistmaskinerna på vintern smälter smutsig snö och is ned på den uppvärmda betongplattan och far vidare ut i rännan. Ett trådlöst larm säger till när det är dags att tömma oljeavskiljaren, säger han inte utan stolthet.  En tankplatta är klar hittills, ytterligare en per år är projekte-rad tills alla tankplatser är utrustade.  – Varje platta kostar en halvmiljon att bygga men det är väl investerade pengar. Vi gör nog mer än vad som egentligen behövs, säger Carl–Johan Ekblom. En destination som Åre är under ständig utveckling vilket sliter på den känsliga fjällmiljön. Varje år investeras stora belopp i arbetet med att förbättra skidområdena. När skogen avverkas för att lämna plats för nya nedfarter kan sediment och lera rusa ner i bäcken. – Vi försöker motverka det genom att så gräs och stensätta diken för att göra dem starkare. Med sedimentsfällor kan vi få raset att lugna ned sig i trappor innan det når vattnet, förkla-rar Ingemar Lalander. För fyra år sedan blev Skistar uppmärksammade för värl-dens troligen enda mobila och miljövänliga cykeltvätt. Åre är ett starkt fäste för mountainbikeentusiaster och cyklisterna blir fler och fler för varje år. Vid Kabinbanans dalstation kon-struerade man efter Ingemar Lalanders ritningar en toppmo-dern konstruktion som filtrerar bort sedimentet när cyklarna spolas av och tack vare oljeavskiljaren rinner inte miljögifterna ut i Åresjön. Dessutom går cykeltvätten att montera ned un-der vintern så att inte pistmaskinerna ska köra sönder den. – Cykeltvätten är ett bra och funktionellt exempel på en insats i linje med Skistars långsiktiga miljöarbete, förklarar Ingemar Lalander. Ett annat är att vi sorterat bort all onödig kemi och använder bara den kemi vi verkligen behöver.  Med en miljöcertifierad skidanläggning stärker Åre sin position som en av världens top–tio vinterdestinationer.

Certifieringen i sig är dock mera av ett regelverk för styrning av verksamheten. – ISO–certifieringen är ett kvitto på att vi tänkt rätt från början. Den gör beslutsprocesser tydligare och säkerställer att vår produkt blir så bra som den är tänkt. Vi tar fram miljöför-bättrande åtgärder inom den ram vi har och gör helt enkelt så gott vi kan, säger Carl–Johan Ekblom. Ingemar Lalander konstaterar att störst verkan har det om Skistar kan förebygga det som skulle kunna bli ett miljöpro-blem.  – Vi har till exempel robotar som slipar skidor. I vatten-dropparna på skidorna finns alltid några procent mineralolja. Genom att använda en våtdammsugare fångar vi upp det förorenade vattnet och häller tillbaka det i roboten som sedan töms några gånger per år av Lundstams, säger han. – Egentligen är det ganska lätt att göra rätt, men man ska orka också. Lagar och förordningar skruvar åt kraven och ibland måste jag ägna mer tid åt system och resurser än att vara ute på fältet och jobba praktiskt med miljön, avslutar Carl–Johan Ekblom. En tid senare får jag möjlighet att också prata med Niclas Sjögren Berg, destinationschef på Skistar Åre/Vemdalen. – Det är klart att vi vill bedriva verksamhet så att framtida generationer får ta del av det som vi får ta del av idag, förkla-rar han över telefon. Men det finns inga klara riktlinjer, ingen färdig metod att ta till utan vi testar oss fram för att hitta ett förhållningssätt som rimmar med våra värderingar och tankar om en hållbar framtid, förtydligar han. Skistar har valt att uttalat nischat sig inom något som de själva benämner som hälsa och aktiv fritid. De vill ”stimulera tillväxt av aktiviteter kopplade till berget men även ge möjlig-het och inspirera till 52 veckor av rörelse” står det att läsa på deras webb. Det innebär bland annat att man under utvalda veckor har gratis skidåkning, skidskola och skidhyra för barn upp till 7 år. De är också med i satsningen "Alla på snö", ett samarbete mellan Svenska Skidförbundet och Svenska Skidrå-det som syftar till att inspirera barn till en aktiv och hälsosam livsstil genom att prova på skidåkning. Nyligen införde man också på Skistars samtliga destinationer en möjlighet som de ungdomar som är skrivna i Åre kommun har fått ta del av sedan drygt 20 år tillbaka – gratis Skipass för alla barn upp till 15 år.  – Skidåkning är en lågintensiv, statisk träningsform som är bra för hälsan och vi vill få ungdomarna i rörelse och se till att de är ute så mycket som möjligt. Samtidigt vill vi främja intresset för skidåkning i stort och säkra att vi får ut någonting på sista raden. Hållbarhet handlar mycket om en långsiktig ekonomisk uthållighet för att fortsätta vara en stark aktör.  Som den gigant Skistar är blir de tillfrågade om att vara del-aktiga i det mesta som sker på destinationen. Och det är bra, tycker Niclas Sjögren Berg som konstaterar att det är självklart att de till exempel är med i en satsning som Trygg i Åre (ett samarbetsprojekt mot droger och brott i Åre). Det betyder dock inte att de kan vara delaktiga överallt eller förväntas vara primus motor i alla sammanhang.  – Vi är också en del av destinationen, vi utgör inte den-samma utan verkar sida vid sida med övriga näringslivet. Vi behöver alla bidra, stora som små, för att säkra Åres hållbara utveckling, säger han.

“Vi behöver alla bidra, stora som små, för att säkra Åres hållbara utveckling."NICLAS SJÖGREN BERG

22

et sägs att detaljerna gör helheten, inget kan vara mer passande för Emma Ruzicka och Anna Nilsson på Stitch N Stones. När omgivningen suckade över ännu ett mössföretag i Åre, valde de att fokusera

på sin övertygelse om att världen visst behövde handsydda mössor med attityd. Drygt fyra år senare kan de konstatera att de hade rätt. Deras karakteristiska mössor med detaljer av återvunnet material syns på bland annat snowboardåkare, artister och stilmedvetna Svenssons över hela landet – som liksom Emma och Anna tycker att det är viktigt att inte nöta på miljön i onödan.  – Jag tror det handlar om ett nytt förhållningssätt till mode och konsumtion överlag. Folk är mer medvetna och väljer aktivt att köpa från en tillverkare som tänker på miljön och det känns väldigt kul, säger Emma. Stitch N Stones har tagit små, medvetna steg för att ut-veckla företaget. Alla produkter sys i Studion, en kombinerad ateljé och utställningslokal som de delar med fem andra unga kreatörer mitt i centrala Åre. Bakom den stora bänken som utgör själva ateljén ligger mängder med tygbalar staplade på hyllor, knappar och mönstrade band i ett kreativt kaos.  – Vi arbetar nästa enbart med återvunnet material. Tygerna hittar vi på second hand eller också kommer folk och lämnar in gamla jeans och gardiner. Etiketterna trycker vi på läderspill och skärmarna i våra 5 panels kepsar får stadga av hårdplas-ten från godislådor, berättar Anna. Tidigare har de stickade mössorna som används som grundmaterial köpts in från Asien, men efter att ha tänkt över det noga valde man att i år köpa mössor tillverkade i Sverige, stickade av garn som lever upp till EU:s kemikalieregler.  – Inköpspriset var det dubbla medan vi bara marginellt höjt ut–priset. Vi förlorar lite ekonomiskt, men vårt varumär-ke stärks och det är en vinst i sig. Nästa steg är att se över materialet, om vi kan köpa in mössor i ull, förklarar Anna.  Den som hoppas på att kunna köpa en Stitch N Stones–pro-dukt på rea får vänta förgäves. Att inte rea ut varorna är ett sätt minska slit– och slängmentaliteten i samhället, menar de båda företagarna.

Annas och Emmas bästa tips- Prata öppet och ärligt om motgångar och svårigheter. Det finns alltid någon som har lösningen på ditt problem. - Tänk utanför din egen bransch. Låt dig inspireras av vad andra har gjort för miljön.- Med intention och hjärta går det mesta. Vi hade inte råd att köpa in svensktillverkade mössor men gjorde det ändå, och vi lyckades.

FörebilderWOOLPOWER – för att de visar att det går att ha produktionen på hemmaplan och att de syr in stolthet i varje plagg genom att sömmerskan taggar det personligen.THEREFORMATION.COM – för att de köper in märkeslager och syr om till nya modeplagg, använder ekologiska tyger och för att de har designkontor och produktion i samma lokal. De är grymma.

– Varan har ett konstant värde. Rear vi ut produkterna uppma-nar vi till en impulshandling i stället för ett medvetet val och risken finns att den bara blir liggande eller slängs. tillägger de.  Emma och Anna ägnar större delen av sin vakna tid till före-taget. Via Åre kommun fick de i våras möjlighet att ta emot en praktikant som kommit nyanländ från Eritrea.  – Timnit var hos oss ett par dagar i veckan under tre må-nader. För oss är saker så självklara då vi i princip har allt i huvudet, som mönsterbeskrivningar till exempel. Att förmedla den kunskapen och lära upp någon annan i företaget har varit fantastiskt roligt och en utmaning, berättar Anna. – Vi har också lärt oss hur vi kan effektivisera vår produk-tion. Vi har alltid sytt klart en mössa innan vi börjat med nästa men Timnit kom med förslag på hur vi kunde klippa till och sy på löpande band. Men framförallt har vi fått en ny vän och vi hoppas att det här kan inspirera andra att ta emot praktikan-ter och involvera sig i sociala projekt, säger Emma. Med ett tiotal återförsäljare i norra Sverige, mellansverige och i Stockholm har produktionen tagit fart. De ursprungliga mössorna har fått sällskap av hårband, flugor, korthållare, snusdosefodral och konfektion – och allt sys i Åre av Anna och Emma. För att inte överproducera har de valt att inte ha ett lager utan syr bara på förorder.

Tänker ni lägga ut produktionen?– Hittills har vi medvetet valt att sy själva. Vi vet hur lång tid det tar att göra en mössa och vill inte lämna ifrån oss produk-tionen utan att säkert veta att förutsättningarna för dem som syr är ok. Vi har väntat tills vi hittar någon som producerar som vi vill. Nu är vi mogna att växa och har en mentor som hjälper oss att tänka mer affärsmässigt men som samtidigt är lyhörd för våra tankar kring etik och miljö.

Vad drömmer ni om?– Vi är väldigt stolta över våra Vegakepsar som vi syr för hand helt från grunden. Nu skulle vi vilja göra ull–hattar och skapa samarbeten med andra lokala aktörer.

STITCH N STONES

Anna Nilsson & Emma Ruzicka

23

å reklambyrån Hjärtat gillar man snö. Särskilt när det snöat på natten. Då faller nämligen en klausul ut i an-ställningskontraktet – morgonskidåkning för personalen.

– Det är inte hållbart att bara jobba utan det måste finnas utrymme för andra saker också, säger Jonas Kullman en av delägarna i Hjärtat. Den avslappnade byrån är inrymd i Gamla Sporthotellet mitt i byn, en av Åres mest anrika byggnader med 100 år på nacken. Snowboards, drivor av skidor, några coola goggles och en trivsam cykelverkstad inrymd innanför köket vittnar om medarbetarnas intresse och den bransch byrån valt att rikta in sig på – outdoor. Sedan starten för fyra år sedan då de tre ursprungliga delägarna beslöt att göra business ihop har verksamheten vuxit rejält. Och i dagarna togs de första stegen till en affärsplan med en uttalad strategi kring hållbarhet. – Tankarna på vad vi kan bidra med har kommit i takt med att vi vuxit som företag. Nu är vi lite större och stabilare och känner att vi har möjlighet att göra rätt från början. Vi är i starten på hållbarhetstänket och lever inte rätt till hundra procent på något sätt, men vi försöker prata om det och ta små bitar i taget, förklarar Jonas.  Teodor Malmborg, tillika delägare i Hjärtat, konstaterar att det har varit ”mycket webb” och att frågorna kring hållbarhet inte prioriterats tidigare.  – Drömmen är att förstå helheten och öka vår egen med-vetenhet, på så sätt kan vi bli riktigt vassa på att jobba med hållbarhet. Då kan vi hjälpa våra kunder att arbeta hållbart och kommunicerar det. Vi måste värdera kraften i det och kanske börja våga säga nej till kunder som inte delar samma värderingar som vi, konstaterar Teodor. Att sälja en tjänst och göra det med ambitionen att skapa en bättre värld är dock ingen enkel ekvation, menar Jonas. – Det finns företag vars verksamhet kanske innebär att de nöter på miljön samtidigt som det är ett sätt att livnära sig och gör det möjligt att bo kvar här. Vad är rätt och vad är fel? säger han. Än så länge har Hjärtat inte hamnat i det dilemmat, men frågan är i högsta grad aktuell.  – Helt krasst måste vi också överleva. Har vi verkligen råd att tacka nej till kunder? Men kan vi tjäna pengar på att hjälpa

våra kunder att arbeta hållbart kanske vi också kan bidra ekonomiskt till någon vettig miljösatsning eller ge personalen en extra lön som en bonus för att vi arbetar i rätt riktning, säger Jonas. Jonas menar det finns många företag i Åre som gör så rätt men inte vet hur de ska berätta det för resten av världen. Han tar spa–branschen som ett exempel. – Det skulle vara fantastiskt att få fler besökare att välja ett hållbart spa genom att lyfta resonemang om hälsa och miljö i marknadsföring och kommunikation, men idag är det få som vet om att alternativet finns. Det måste vara tydligt för att kunden ska kunna välja rätt, förklarar han.

Tror ni att det är möjligt att miljömärka Åredalen?– Om vi lyfte frågan om hållbarhet oftare och i fler olika sammanhang tror vi inte det är någon som skulle säga nej. Vi måste börja nu med att jobba i den här riktningen. Och det måste synas.

Har ni någon drömkund?– Naturskyddsföreningen eller någon annan organisation eller verksamhet som uttalat arbetar för en bättre värld vore fantastiskt. Som det ser ut idag har vi kanske inte möjlighet att jobba helt gratis åt en kund men det skulle vara ett drömsce-nario om det var så, det skulle kännas bra i magen.

Lever ni som ni lär?– Vi försöker att inte bara snacka, bland annat har vi en policy att cykla 10 mil varje fredag. Det håller inte riktigt året runt, men periodvis gör vi det och under resten av året försöker vi komma ut och vara aktiva även om det brinner jobbmässigt. Kontoret är inrett som en förlängning av hemmet med möj-lighet att koppla av och ta med barnen när det behövs. Och att vara i cykelverkstan och koncentrera sig på en skruv som fastnat är en välkommen lyx när det kört ihop sig och man behöver vila hjärnan.

Jonas och Teodor tycker till- Starta smått och kom in i rätt tankebanor, om inte annat – börja med att byta ut kaffet. - Fatta ett hållbart beslut om dagen.- Konsumera rätt eller konsumera inte alls.- Prata med andra, fråga hur de gör. Vad fungerar?- Social hållbarhet handlar mycket om att göra något roligt tillsammans. Glädje svetsar samman.

InspiratörerYVON CHOINARD på PATAGONIA för hans miljöarbete inom textilbranschen men också för hans syn på medarbetarna genom visionen att Patagonia skulle vara ”an outstanding place to work at”. Redan i början av 1980–talet öppnade han ett kafé på Patagonia med vegetarisk och hälsosam mat och erbjöd barntillsyn.KÖPENHAMN för att de vill satsa på cyklisterna genom att bygga smarta cykelbroar. Den första invigdes nyligen och är 230 meter lång och ytterligare sex cykelbroar planeras. Visionen är att Köpenhamn mot slutet av 2015 ska vara världens bästa cykelstad.

HJÄRTAT“Vi har en anställd som inte är cykelnörd, men vi jobbar på det.”

Theodor Malmborg & Jonas Kullman

24

m det inte hade varit för mötet mellan en österrikisk bagare och en svensk snickare i de franska alperna för 35 år sedan kanske surdegsbrödet fortfarande

hade varit en väl bevarad hemlighet. Nu blev i stället Åre födelseplatsen för den svenska surdegshypen och resten är historia som man brukar säga. Några vardagslediga bybor, ett par företagsmöten i det som för många är det perfekta konferensrummet och en ensam di-gital nomad framför de stora fönstren med utsikt mot Åresku-tan och Östra ravin. En förmiddag mitt i veckan är vi många som njuter av det goda brödet, smörgåsarna, kaffet, biscottin och de lyxiga pralinerna på Åre bageri. Lokalen är trivsam, ljus och rymlig och det doftar ljuvligt av stenugnsbakat surdegs-bröd; kalljäst, fiberrikt och bakat på stenmalet mjöl och kärlek. Genom de stora glasade partierna bakom disken kan vi följa kockarna och deras arbete i bageri och kök.  Greger och Lena Eriksson visste vad de gjorde när de i no-vember 1984 slog upp dörrarna till Åres efterlängtade bageri. Efter tio år utan bageri i Åre fanns det ett uppdämt behov och rykande färskt bröd varje dag blev parollen. – Inspirerade av våra vänner från Schweiz, Finland och Öst-errike beslöt vi att pröva oss fram med ett syrligare och safti-gare bröd bakat på surdeg. Ingen visste vad surdeg var, men folk vallfärdade till bageriet. Redan efter två veckor behövde vi köpa en ugn till. Greger skrattar vid minnet. Han är ännu en av dessa starka, kraftfulla, engagerade personer i Åredalen. Skidåkningen är basen och passionen vid sidan om bageriet och brödet. Trettioen vintersäsonger har det hunnit bli och ett par vändor i backen hinns alltid med, så även den här morgonen. Ingenting verkar omöjligt för Greger som beskriver sig själv som en person ”aldrig drar sig för att fråga” och som ”bara kör” när den rätta idén dyker upp. Det kanske är förklaringen till att Åre bageri blev Krav–märkt första gången redan 1996.  – Jag tyckte det var svårt att få tag på bra råvaror när vi skulle baka, men vi lyckades till slut bli Krav–certifierade. Det rullade på ett tag men det blev mer än dubbelt så dyrt och den lokala marknaden var inte beredd att betala för ekolo-giskt bröd, berättar Greger.  Det kostar på att vara pionjär och Krav–märkningen var inte ett argument för 80–talets kunder. Efter ett par år gick satsningen i stå. Så här i backspegeln kan Greger se att de

“Bättre att baka än att sitta och

dega.”

Hembakade råd från Greger- Samla ledningsgruppen runt fikabordet, samtala kring hållbarhet.- Se till att förankra dina idéer i verksamheten så att alla drar åt samma håll.- Ta tillvara på alla idéer som dyker upp och som leder mot ett hållbart förhållningssätt.- Börja enkelt – källsortera.

Inspirationhämtar jag på fjället. Det är en magisk miljö, men det är inte roligt om inte vattnet är rent. Är man ute mycket på fjället blir hållbarhet något självklart.

ÅRE BAGERI

var alldeles för tidigt ute, men han stretade på ”som en riktig surjämte”. – Jag har på något vis alltid känt på mig att jag har varit på rätt väg, även om det har varit tufft. Det finns liksom inget an-nan sätt att jobba. Det är klart att det kostar jättemycket till en början att satsa på en ekologisk produktion, men de som inte jobbar hållbart nu kommer inte att få vara med, säger han. Tio år senare, i samband med Alpina VM 2007, var det dags för revansch. Greger och Lena bestämde sig för att satsa och expandera. De utvecklade restaurangen, byggde ut och öppnade en bread–garden med 140 platser. Ytterligare ett år senare fyllde de sin egna mjölsilo med 25 ton Kravmärkt mjöl. – Då var vi på banan igen och blev återigen Krav–certifiera-de. Nu kör vi eko och hållbart rakt igenom och ställer också krav på våra leverantörer. Hur behandlas varan när den lämnat bageriet? Hur transporteras den? Hur exponeras den i butiken? Alla moment är viktiga, förklarar Greger. Som en av byns större arbetsgivare med i snitt 18 heltids-tjänster på ett helår känner Greger att han har ett ansvar att förvalta. I 30 år har Åre bageri skapat sysselsättning och inte haft stängt en enda dag. – Jag vill ta till vara på Åre och behålla den duktiga persona-len vi har. Vår konditor Marie har varit med ända från start, i 28 år. Vi är ett starkt gäng och vi är på rätt spår, jag känner det, säger Greger.  I köket sprider solens mat sin värme med inspiration från Piemonte i Norditalien. Pastan görs i bageriet och kockarna går loss på Åredalens egen tolkning av den klassiska rätten ravioli. Får Greger själv välja blir det dock en kopp bryggkaffe från Kenya, tredubbelt Krav–certifierat, och en skiva surdegs-bröd med pålägg. Och finns det en ljummen kanelbulle så åker även den ned. Men så är han också alltid på språng.

Hur ser din vision för Åre ut?– Jag vill att det ska lysa i husen även under lågsäsong. Här ska man kunna bo, leva och verka året runt. Att jobba hållbart både med fokus på miljö, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet är den enda vägen att gå. Det kommer att stärka Åres varumärke. Den bästa destinationen är en destination där det bor människor året runt.

25

ak i bilen har hon en stor trunk med kläder och ac-cessoarer, inne i kupén hänger en mjuk klädgarde-rob med säsongens nyheter. Åsa Strandberg kallar

sig själv för handelsresande och under det senaste året har det blivit många sköna mil runt om i Sverige. Om det inte vore för materialet i träskornas sulor eller den fiffiga omlottunikan skulle Åsa kunna representera vilket trendigt modeföretag som helst, men nu handlar det om funktionskläder för vård– och servicerelaterade företag. Saiboo Identity Clothing i Åre designar, producerar – och återvinner – kläder anpassade för personal på bland annat vårdcentraler, tandläkarmottagning-ar, spakliniker och hotell.  – Vi tar tillbaka plaggen när de är uttjänta eller av andra anledningar inte passar och producerar nya produkter främst inom inredning, men målet är att med modern teknik även kunna göra nytt av gammalt, säger Åsa Strandberg, grundare av Saiboo. Efter 18 år på HM:s inköpsavdelning tog det en dag stopp. Det linjära tänkandet i en gigantisk bransch som producerar för konsumtion utan eftertanke fick Åsa att själv vilja agera.  – Slit– och slängmentaliteten känns helt galen, fullständigt vansinne. Jag stör mig verkligen på kortsiktigt tänkande och som sann optimist tror jag alltid att det går att förändra, säger hon. Om materialet väljs samtidigt som plagget designas går det att skapa kläder som kan återvinnas till i princip hundra procent. För snart fyra år sedan var det egentligen maken som tände gnistan till det egna företaget. Han jobbade inom vården och konstaterade att det saknades vanliga plagg med självklara och viktiga funktioner som vårdpersonalen efterfrågade. Åsa med sin erfarenhet från textilbranschen beslöt sig för att producera slitstarka och snygga kläder som var lätta att tvätta, hänga och som klarade de höga kraven på hygien. Då bomullsfibern är långt ifrån utsliten när man tröttnat på att använda plagget var återvinning av textilierna en självklarhet i affärsidén.  – All återvinning är bra även om spillmaterial och klädrester ofta återvinns till material av sämre kvalitet, det man kallar för downcycling. Men självklart skulle det vara mycket bättre att göra nytt av gammalt för att på så sätt skapa ett kretslopp precis som i naturen. Och sedan måste vi ständigt ställa oss frågan – vad händer sedan?  Än så länge har det varit få användare som lämnat in sina plagg för återvinning, ett angenämt problem tycker Åsa som ser det som ett bevis på kvalitet och uppskattning av pro-dukterna. När volymen blir större är dock tanken att Saiboo tillsammans med skickliga partners inom textildesign ska ta

Åsas skräddarsydda tips– Som företag har du ett producentansvar – tänk cykliskt och ställ dig alltid frågan: Vad händer efter att produkten är uttjänt och konsumenten kastat den? Går det att skapa ett kretslopp? – Konsumera med ett helhetstänk och ta ansvar för din konsumtion.

Bra förebilderBILINDUSTRIN – som länge haft som policy att återanvända genom att tidigt, redan under designprocessen, ha en plan på vilket sätt produkten ska återvinnas. PANASONIC – återvinner sina produkter in till minsta pinal.RE:NEWCELL – för en banbrytande process att återvinna bomull och andra cellulosabaserade textilier. KLÄTTERMUSEN och HOUDINI – som jobbar cykliskt med polyester.

fram nya, användbara produkter. Det kan vara kläder och heminredning till försäljning, men också kuddar, mattor och täcken för att pryda till exempel vårdhem och förskolor. Det som är i så dåligt skick att det inte går att återvinna på annat sätt blir till stoppning. All vinst från återvinningen av kläderna kommer att placeras i en stiftelse och användas till miljöpro-jekt med fokus på skog och vatten. – Vi vill göra vad vi kan för att ta hand om de resurser som vi redan förbrukat, därav tanken med stiftelsen Saiboo Miljö som ska stödja skogsplantering, vattenrening eller andra pro-jekt som bevarar naturen i Sverige, berättar Åsa.

Vad är den viktigaste frågan inom textil-branschen just nu?– Merparten av alla textila material är blandningar och istället för att bränna upp blandmaterialen kan fibrerna bli till nya material om vi bara löser gåtan om separering – tala om kretsloppstänk och upcycling i stället för downcycling. Tillsammans med KTH i Stockholm och Linköpings universitet driver vi projektet Textil fraktionering med initieringsstöd från Vinnova. Målet är att dra igång en innovationstävling i hur man separerar olika textila material från varandra, men vi har nyligen fått avslag på vidare finansiering av Vinnova. Just nu är jag besviken, men att ge upp det jag tror på är det sista jag tänker göra.

Hur tänker du om konsumtion i stort?– Även om man alltid ska ifrågasätta konsumtion så tror jag att det finns andra lösningar än att enbart driva frågan om konsumtion eller inte, samhället är trots allt uppbyggt på konsumtion som skapar tillväxt. Däremot tror jag på en medveten konsumtion. Det är ok att tjäna pengar och det är ok att konsumera, men konsumenter måsta tänka efter hur de konsumerar likväl som producenter måste tänka på hur de producerar – det vill säga ha en plan redan från början när produkten designas/utvecklas. För att producera 1 kg bomull går det åt upp till 27 000 liter vatten och 0,5–1 kg kemikalier. Vad skulle det innebära om vi istället kunde återvinna redan producerade material?

Hur ser din vision för Saiboo ut?– I takt med att jordens befolkning får det bättre ökar också levnadsstandarden som i sin tur leder till högre konsumtion. Jordens resurser är trots allt begränsade så vi måste helt enkelt tänka helhet så vi maximerar användandet av det som redan förbrukat naturens resurser. Jag vill gå i bräschen för ett ”helhetstänk” och visa textilbranschen att det går.

SAIBOO IDENTITY CLOTHING

26

aktum är att det är få textila tillverkare inom sport och outdoor som kan matcha Klättermusens innovativa lösningar på funktionella, slitstarka och miljöanpassade plagg. När företaget startade 1984

stod dock miljö och hållbarhet knappast högst på dagordning-en i styrelserummen överlag, men som biolog och kemist såg grundaren Peter Askulv behovet av att rensa ut farliga kemi-kalier ur textilhanteringen för att bygga ett hållbart varumär-ke. Redan i slutet av 80–talet fasade Klättermusen ut pvc ur produktionen och på 00–talet lanserade man en expeditions-jacka i ekologisk bomull som blev dåtidens snackis. – Vi har alltid strävat efter en slags balans mellan högsta funktion och bästa möjliga miljöprestanda. Expeditionsjackan utmanade gamla myter om att man inte kan ha bomull på fjället och skapade en ny produktnisch i en annars mycket homogen bransch, berättar Joel Svedlund. Som konsument kan det vara svårt att veta om ett plagg innehåller farliga fluorkarboner eller behandlingar som påverkar miljön negativt. Därför har Klättermusen tagit fram en egen märkning kallad ECO–index för att hjälpa sina kunder att göra vettiga miljöval. Man kan se märkningen som en miljödeklaration där Klättermusen självkritiskt redovisar hur långt de nått med sitt miljöarbete på respektive produkt utan att ge avkall på funktionen. – ECO–index används av designern i arbetet med produk-ten, ända från start. Genom att presentera designerns val och kompromisser direkt för konsumenten skapar vi en öppenhet och transparens för de som önskar mer information om sin produkt, säger Joel Svedlund. Även om ambitionerna är höga kan dock nya lagkrav ställa till det. När Norge 2014 förbjöd PFOA (en av de farligaste fluorkarbonerna) sände det en chockvåg genom branschen. Stora tillverkare satt med lager och var tvungna att ställa om produktionen för att överhuvudtaget kunna exportera till Norge. Klättermusen som varit helt PFOA–fria sedan 2008

kunde lugnt luta sig tillbaka och till och med kosta på sig att annonsera i Norge och gratulera dem till ett bra beslut. Men det fanns andra tillverkare som vaknade till en obehaglig överraskning. – Några av de riktigt stora aktörerna blev vita i ansiktet. Det handlade om mångmiljonbelopp för lager som de kanske inte skulle få någon avsättning för . Det är otroligt viktigt att ligga steget före lagstiftningen för att inte drabbas hårt ekonomiskt när miljökraven hårdnar, säger Joel. Cirkulär ekonomi, det vill säga ett ekonomisk system inspi-rerat av naturens kretslopp, har på senare år diskuterats allt flitigare, så även av Klättermusen. Strävan är att se avfall som en råvara, därför designar man produkterna så att det ska gå att återvinna dem i någon form. – Visionen är att kunna återvinna allt till 100 procent, men det är svårt. Det gäller exempelvis att bomullen odlas giftfritt och att inte blanda material så att de inte går att separera. Likaså att vi kan säkerställa att alla farliga ämnen ur de textila processerna har tagits bort. Vi har tre produkter som är väl-digt nära visionen, men än är det en bit kvar till ett helt cirku-lärt system. Men vi är stolta över att 45 procent av våra plagg består av någon form av återvunnet material, berättar Joel. På Klättermusens kontor i Åre träffar vi också Emma Fur-uvik, kundserviceansvarig. Hon håller just på med att färdig-ställa en specialjacka där ena halvan av jackan är sydd i en väv utan fluorkarboner medan den andra halvan är gjord i ett material som innehåller det farliga ämnet. – Nu ska jackan utsättas för tuffa tester på fjället för att se om vi har hittat en lösning som kan matcha fluorkarbonernas funktion. Vi låter ett antal aktiva personer använda den under en längre tid för att ta reda på när den behöver återimpregne-ras, förklarar hon. Återbruk av uttjänta plagg är en viktig del av Klättermusens verksamhet, berättar Emma vidare och visar upp en jacka märkt med etiketten rECOvered – product in its second life.

KLÄTTERMUSENKlättermusen må vara ett litet företag i jämförelse med gigantiska branschkollegor i övriga Europa och ”over there”, men ambitionerna inom hållbarhet är desto större.

JOEL SVEDLUND, fd. ansvarig för hållbarhet, miljö och sociala frågor på Klättermusen. Numera projektledare Hållbarhet på Peak Innovation.

Zahra Hassani

27

Joel tycker till- Fundera på din position utifrån ett hållbarhetsperspektiv och i förhållande till branschen i stort. Vet du inte var du står är risken stor att du befinner dig i botten och inte har kunskap att bedöma situationen på egen hand. Det kan vara värt att ta hjälp för att komma ett steg vidare mot en hållbar framtid. - Gå från små, enkla insatser till att fokusera på affärsnytta.- Utnyttja någon typ av ramverk för att hänga upp ditt hållbarhetsarbete på för att göra det mer effektivt.

Inspirerande förebilderInternationellt bör PATAGONIA nämnas, främst för att de jobbat länge med hållbarhet och varit mycket bra på att informera konsumenterna. I Sverige är HOUDINI ett företag som imponerar med sin målmedvetenhet i hållbarhetsarbetet. På det lokala planet finns exempelvis RENT–A–PLAGG som bygger nya affärsmodeller för den cirkulära ekonomin. Vill man hitta inspiration till framtidens innovationer ska man söka på JANINE BENYUS och BIOMIMICRY eller lyssna på KAROLINA NÄTTERLUND på Regionalt designcentrum som jobbat med biomimik under flera år.

– Alla plagg tillverkade efter 2009 har ett pantmärke på mellan 1 och 20 euro. När du lämnar tillbaka det i en butik som säljer Klättermusen får du ett tillgodokvitto att använda vid ditt nästa köp av en av våra produkter, förklarar hon.  Plagg som har gjort sitt lämnas in till Klättermusen och återvinns alternativt lagas för att sedan användas i välgören-hetsprojekt eller säljas på en andrahandsmarknad som än så länge bara finns i Åre. – Vi tror på ett liv efter detta för friluftsprodukter. När vi de-signar försöker vi hålla isär materialen så gott det går utan att förminska funktionen. Det underlättar återvinningen, berättar Emma. Vid en symaskin sitter Zahra Hassani från Afghanistan. Med flinka fingrar syr hon ihop ett plagg som snart ska synas av designern som har sin arbetsplats i rummet intill. Med bara några meter mellan designer och sömmerska kan de första prototyperna på ett nytt plagg sys och testas utan långa, dyra transporter mellan Kina och Åre. – I och med att Zahra finns här kan vi själva ta fram prototy-per och vara relativt klara när vi kopplar in fabriken i Kina. Vi vinner otroligt mycket tid på att snabbt kunna avgöra om en detalj funkar eller inte, säger Emma.  Joel menar att designerns roll har utökats från färg, form och funktion till att även handla om materialens miljöpåver-

kan, ända ner på molekylnivå. – De bästa vänner en designer kan ha i framtiden är skickli-ga kemister och biologer. Det går inte att ha all kunskap själv, konstaterar han.

Vad har arbetet med hållbarhet betytt för Klättermusen?– Vi håller en hög nivå internationellt och ligger på en prisnivå därefter. Det kan vi göra tack vare vårt hållbarhetsarbete som har blivit ett signum för varumärket. Utan det skulle vi lätt kunna bli ett varumärke i mängden.

Hur ser du på Jämtland som ett nav för hållbarhet?– Jag hoppas att regionen Åre–Östersund blir en utvecklings-hub för miljömedvetna outdoorföretagare och en intresserad och påläst allmänhet. Här finns otroligt mycket kunskap i och med Jegrelius, institutet för tillämpad Grön kemi, Mittuniver-sitetet, Sportstech och med initiativet Peak Innovation som motor för samverkan. Dessutom är ledarskapet för Scandina-vian Outdoor Group helt jämtländskt just, nu, delat mellan två drivna personer i regionen.

Emma Furuvik

28

ATI MOUNTAIN EXPERIENCE

29

är vi svänger upp framför huset i Östra Vålådalen där Annica och Torkel Ideström bor infinner sig en

känsla av lugn. Det är en vacker vinterdag och från den trivsamma furstukvisten blickar vi ut över Anarismassivet innan vi slår snön av skorna och kliver in genom de vackra dubbeldörrarna. I hallen innanför entrén brinner en brasa och till höger öppnar sig det stora lantköket där vi slår oss ned. Från min plats vid köksbordet kan jag genom köksdör-ren skymta i hallen en massiv klättervägg hela vägen upp till övervåningen.  Det är en dag som gjord för att vara på fjället, den arena som vanligtvis är Annica och Torkels arbetsplats. Efter en omtalad expedition 1997 då de rundade Sverige på skidor, cykel och i kajak startade de företaget ATI Mountain Expe-rience. Verksamhetsidén är lika enkel som genial – att ta med företag och skolor ut på fjället för att prata fjällsäker-het, natur, spårning eller bara tillbringa en härlig dag i allt det vackra. Annica är utbildad naturgeograf, Torkel är fjäll– och vildmarksledare och har studerat ekologi. Redan när de möttes på fjälledarutbildningen i Malung för 23 år sedan hade de visionen klar – de skulle driva företag i fjällmiljö, jobba med naturupplevelser och ha ett eget potatisland. Och där är de nu.  – Vi har alltid utgått från hur vi vill ha det och planerat livet därefter utan att fokusera på varken karriär eller ekonomiska mål, säger Annica.  Sedan fem år tillbaka driver de också Fjällkajakcenter med turer och uthyrning av kajaker till privatpersoner. En verk-samhet de planerar att utveckla med möjlighet nyttja under hela året i de natursköna omgivningarna vid Ottsjön. Det vackra bostadshuset är resultatet av deras tredje verksam-hetsben, Idebygg, en byggfirma specialiserad på ombyggnad och renovering av fastigheter.  – Att vara ute med kunder på fjället är hur roligt som helst men det kan också tära. Byggfirman är ett sätt att få en stadigare inkomst över året, men få snickare håller för att jobba fullt fram till pension så kombinationen fjällguide och snickare är perfekt, konstaterar Torkel.  Grundtanken i Annicas och Torkels filosofi är att titta på helheten för att sedan bryta ned det till en hanterbar vardags-nivå. Alla beslut tröskas mot den stora visionen och de beslut som inte går i linje med den skrotas. Länge kände de sig rätt ensamma om att hantera verkligheten på det här sättet, men när de kom i kontakt med Jörgen Andersson på Fjällbete föll alla bitar på plats. – Han tänker precis som vi när det gäller det här och vi förstod att det är en väl förankrad beslutsmodell som har använts inom delar av jordbrukssektorn i ett par decennier, säger Torkel.  Holistic management är en relativt ny företeelse i Sverige medan modellen länge använts runt om i världen som ett effektivt verktyg för exempelvis betesplanering, det vill säga hur djuren ska flyttas för att vila markerna eller för att stoppa

ökenspridning och jordförstörelse. Att det görs holistiskt innebär att ekonomi, miljö och sociala faktorer ska väga precis lika tungt i planeringen och övervägas i varje beslut. Annica och Torkel ser inga hinder med att använda modellen i allt från relationer till hur ett land ska styras. Genom att nyttja naturens och människans fulla potential går det dessutom att läka det mänskligheten ställt till med, allt ifrån koldioxidförgift-ning till övergödning.  – Det är så otroligt kraftfullt att arbeta på det här sättet, det är vinna–vinna för alla. Man spar både pengar och ökar avkastningen. Och får dessutom både friskare djur, människor och miljö på köpet, förklarar Torkel entusiastiskt. Annicas och Torkels intresse för holistic management ledde dem ut på en fem månader lång jorden–runtresa tillsammans med sin flickor Amanda 9 år och Matilda 12 år. Strax före jul landade de på Idebacken igen efter att ha besök fyra olika gårdar och lika många världsdelar.  – Vi ville ge våra barn nya perspektiv och dela en större upp-levelse tillsammans, resan var en dröm vi planerat för i många år. Genom Jörgen Andersson fick vi sedan kontakt med gårdar i USA, Chile och på Nya Zeeland för att kunna studera holistic management i praktiken, berättar Annica.  En lärdom var att det finns mycket kunskap när det gäller miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Den stora utmaningen ligger i den sociala hållbarheten. – Även i verksamheter där man ser otroligt tydliga och posi-tiva resultat ligger den stora utmaningen i att ändra människ-ors tankesätt. Holistic management kräver att man tar aktiva beslut att förändra och sedan verkligen genomför dem. Men att ändra sina vanor är tufft, säger Annica.

Vad är nästa steg för er?– Det är så nyligen vi kommit hem så vi har inte hunnit reflek-tera kring vår resa och det vi har lärt oss, men holistic mana-gement är så jäkla klokt och jordnära. Det känns helt självklart att arbeta på det här sättet i framtiden, nu gäller det bara att vi är flera som drar åt samma håll. Föredrag och att vara en del av det arbete som redan påbörjats är åtminstone en start. Här i Åredalen är det främst Jörgen Andersson tillsammans med Natasha och Mats Skott på Brattlandsgården som är inne på samma tankar som vi och de kommer vi absolut att jobba vidare tillsammans med. Sedan får vi se lite längre fram vad allt det här leder oss vidare till.

Varför ska vi applicera holistic manage-ment på tillvaron?– Det är ett klokt val som leder till hållbara beslut utan att kosta något, ännu bättre – du sparar pengar, tid och resurser på att använda den här beslutsmodellen.

Annicas och Torkels guide till en helhetslösning- Ställ dig frågan: Hur vill jag ha det om 25 år? Tänk utifrån tre delar ekonomiskt, socialt och miljömässigt.- Alla tre delarna är lika viktiga. Vad behöver jag göra för att nå dit? Överväg varje beslut – leder det dig mot ditt mål? Om inte, lägg ner det och byt riktning.- Bromsa upp och reflektera – är det du lägger din tid på rimligt och relevant?- Det finns ingen quick–fix – du måste ta dig tiden att fatta kloka beslut. Det är dyrköpt att inte tänka.- Förändring kräver uppoffringar och det är ok.

Inspirerande mötenJÖRGEN ANDERSSON på Fjällbete är en otrolig människa. Han besitter en fantastisk drivkraft och vill inget mindre än att rädda världen. Hans hjärna fungerar så annorlunda. Först fattar man ingenting, och sedan när det väl landar så är hans resonemang så självklara. En visionär och en ”doer” på en och samma gång. ELIZABETH ”LIZZIE” GORTAZAR, en varm, klok, enastående positiv kvinna i Chile, som gett oss både inspiration, kunskap, upplevelser och vänskap i ett. För henne är inget omöjligt och även hon tänker sig att rädda världen – för sina barns skull.

“Varje dag räknas.”

30

Vad är det viktigaste för att Åre ska utvecklas till en hållbar destination?

Jörgen Andersson

Fjällbete/Åre Bondgård/Åre Mjölk

Ordet ”hållbart” är nog lite slitet numera. Det viktigaste är kanske att vi vill någonting på riktigt. Jag tror ändå att vi som bebor och besöker Åredalen faktiskt är lite modigare än andra när det gäller att ta ansvar för våra egna liv. Kanske vågar vi bestämma oss för att företagen och myndigheterna faktiskt är till för oss människor, och inte tvärtom. Det skulle göra oss unika på riktigt.

Vilka är de första konkreta stegen för att nå dit, anser du?

Det tas konkreta steg i rätt riktning hela tiden. (För det är ju det som händer när lite fler människor väljer att ta lite mer ansvar för sina egna angelägenheter.) Själv är jag helt insnöad på vår suveräna möjlighet att låta besökare och lokalbefolkning driva fram den bästa matproduktionen här i Åredalen. Mjölk, kött och grönsaker producerade på ett sätt som gör människor, djur och jord friskare och gladare.

NYA PERSPEKTIV PÅ ÅRES FRAMTID

En hållbar destination handlar förstås om att säkerställa ekonomisk lönsamhet genom att erbjuda efterfrågade produkter och tjänster och att ta ekologiska och miljömässiga hänsyn i fysisk och verksamhetsmässig utveckling. För Åre tror jag det är extra viktigt att betona betydelsen av den sociala hållbarheten, det vill säga att aktörerna har respekt för varandra och säkerställer att den enes aktiviteter allra helst lyfter men definitivt inte på något sätt äventyrar den andres. Jag tror att Åre skulle kunna vara en föregångare genom att se till att kunskapen om geografin, områdets historia och respekten för dess kultur blir en röd tråd som genomsyrar hela destinationens existens. Vilket i sin tur kan användas i en kommande varumärkesutveckling.

Jerker Bexelius

Verksamhetschef Gaaltije -Sydsamiskt kulturcentrum

Det handlar om kunskap och viljan att såväl tillgodogöra sig som att dela med sig av den. Kan vi höja medvetande– och kunskapsnivån hos aktörerna i området så kommer det att leda till nya förhållningssätt till områdets ursprung. Det i sin tur kan leda till nya perspektiv på hur man långsiktigt kan nyttja det i destinationens utveckling.

Vad behöver vi göra för att skapa hållbar tillväxt i Åre? Vi samlade sex röster från Åredalen till ett samtal om gröna föresatser och smartare vägval.

31

Vi behöver titta på helheten när det ska beslutas om de mindre delarna, som till exempel när det ska byggas nytt i Åre. Hur påverkar bygget miljön? Vad är behovet i stort? Hur bidrar satsningen till destinationens framtid? Det är viktigt att utveckla Åre genom att se vad destinationen redan har, till exempel genom att ta hand om gamla hus istället för att riva. Och alltid med utgångspunkt från att påverka naturen minimalt.

Natasha Skott Brattlandsgården

Vi behöver ta ett steg mot att medborgare och företag får ökad kunskap om hållbarhetsfrågor och hållbarhetsprinciper. I såväl stora beslut som vardagliga val bör vi alla ställa oss frågan: Gör vi val som leder till en hållbar utveckling? På så vis kommer kommunen att växa till en hållbar destination.

Jasna LindbergMiljöchef Åre kommun

För mig är det viktigt att vi som lånar klotet för en stund ser till att våra fotspår inte blir för stora. Ska Åre finnas kvar som destination över tid tror jag att hållbarhet handlar om hur vi förvaltar miljön och tar hand om de människor som finns här. I det ingår att anställa lokala personer, gärna nyanlända som tänker sig ett liv i Åredalen men också att använda lokala råvaror i kombination med nya internationella inslag. Vilken restaurang i Åre blir först med fjällbetesfår grillat på afghanskt vis? En spännande tid väntar. Genom att tänka hållbart kommer vi att skapa många nya jobb och en massa nya möjligheter för oss alla.

Martin Söderström

Integrationschef Åre kommun

Det finns en risk att Åre exploateras så att dalgången tappar sin attraktionskraft. Jag tror kommunen behöver flytta fokus från turismen till de de bofasta och skapa en fantastisk plats att bo, leva och verka på. Om lokalbefolkningen trivs och är stolta över Åre kommer det att ge en positiv effekt också på turismen. Varje exploatering måste noga övervägas strategiskt och gå i linje med Åres utveckling till en hållbar destination. Det är viktigt att alla satsningar görs ”by the book” med miljökonsekvensbeskrivningar och med respekt för naturen i stort. Det går lätt för fort. Låt istället byn växa organiskt.

Mattias FredrikssonFotograf

Byta perspektiv och våga ifrågasätta. Vi behöver veta vad vi vill med destinationen, inte springa efter varje trend, utan skapa ett hållbart helhetsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett begrepp som alla känner till, men det är fortfarande svårt att sätta fingret på vad det egentligen innebär. Kommunens ledning bör därför tydliggöra hur en önskvärd samhällsutveckling ska se ut. Det är viktigt att hitta samverkansformer inom kommunen för att i ett tidigt skede ta hänsyn till hur olika strategiska och politiska beslut kan komma att påverka såväl miljö som ekonomisk och sociokulturell hållbarhet. Det som gynnar hållbarheten mest är det alternativ man bör välja. Med rätt val kommer kommunen att driva förändringen mot ett mer hållbart samhälle.

Kommun och näringsliv behöver samarbeta och dra åt samma håll, vi har mycket vi kan uträtta tillsammans. Gemensamma träffar som ger målbilder att jobba mot. Fortsätta samarbeta kring utbildningar och anställningar av nyanlända. Ställa krav på att allt det vi gör och att alla beslut är förankrade i tanken om långsiktighet och hållbarhet. Våga satsa lokalt och ställa krav på varandra.

Byggavfallet måste bort från fjället, kommunen behöver ställa krav på byggföretagen att ta sitt ansvar. Jag vistas ofta i området kring Västra Björnen där det byggs mycket och märker hur det slarvas. Efter en rejäl storm sent i höstas låg det byggskräp, frigolit och plast överallt i terrängen och i vattendrag. Det är varken okej eller trevligt. Det finns gott om goda exempel världen över på hur man kan återställa naturen efter stora byggen, Nya Zeeland har kommit långt med det. I Canada, i Nelson och Whistler, är man ljusår före oss när det gäller att marknadsföra lokal, ekologisk mat genom bland annat matbutiker med fina råvaror. Jag tror det är viktigt att söka inspiration i stort.

Det här magasinet har skapats inom ramen för Åres framtidssatsning "Hållbar Destinationsutveckling", där Åre Destination tillsammans med samarbetsparters, under tre år har utvecklat strategiska framtidsfrågor och gjort konkreta insatser för att utveckla Åre. Åre Destination ägs av näringslivet i Åre och är Åredalens samverkansplattform för långsiktig utveckling och marknadsföring av Åre. Finansiärer av framtidssatsningenen, och därmed också det här magasinet är, Tillväxtverket, Region Jämtland Härjedalen samt Åre kommun.