Vita vintyper

I den här provningen ingår fyra olika druvsorter, Sauvignon Blanc, Riesling, Gewurztraminer och Chardonnay. Välj viner som till 100% består av en av dessa druvsorter så blir det lättare att lära känna den enskilda druvans karaktär.

Vita vintyperVinernaInnehållFörslag på vinerDoft av linaloolSauvignon Blanc

Sauvignon Blanc odlas i hela världenLoiredalen är Sauvignon Blanc druvans europeiska hemSauvignon Blanc odlas även i BordeauxSauvignon Blanc – Nya Zeelands specialitetKlassisk Sauvignon Blanc kommer från MarlboroughHunter´s Sauvignon Blanc är urtypenSvalt klimat ger långsam druvmognadSauvignon Blanc trivs på grusrika flodbäddarKvalitetsklasser på nyzeeländska viner

RieslingRieslingdruvans höga syra balanseras av sötmaRieslingvin kan lagrasFrån Tyskland, Alsace och Australien kommer rieslingviner i klassisk stilJordmån och svalt klimat viktigt för rieslingdruvanKvalitetsklasser på tyska viner

GewurztraminerGewurztraminer doftar rosorI Alsace ger Gewurztraminer alltAlsace – ett av Frankrikes nordligaste vindistriktI Alsace varierar jordmånenKvalitetsklasser på franska viner

ChardonnayChardonnay kan smaka väldigt olikaChardonnay odlas i hela vinvärldenBourgogne är ursprungsdistrikten för ChardonnayTropisk frukt karakteriserar Chardonnay från Nya VärldenChardonnay trivs överalltKvalitetsklasser på sydafrikanska viner

Mat till vinerna:FisksoppaLevainbröd:Ostbricka

Vinerna Sauvignon Blanc från Nya Zeeland Riesling från Tyskland Gewurztraminer från Frankrike Chardonnay från Sydafrika

Tänk på att välja viner som är ungefär lika torra, då blir provningen intressantare. Det gäller framförallt att hitta ett rieslingvin som inte har för mycket sötma.

InnehållTill att börja med handlar det om hur olika innehållsämnen i druvorna ger vinet dess karaktär och vilken doft och smak man kan förvänta sig av just den druvan.

Därefter beskrivs var i landet vindistrikten finns och hur klimat och jordmån påverkar det färdiga vinet. Ett ord som beskriver detta är terroir, dvs ursprungsplatsens geografiska betydelse för vinet.

Klassificeringssystemet för viner i landet presenteras.

Nedan ges förslag på lämpliga viner och producenter.

Förslag på viner Sauvignon blanc: Hunter´s Sauvignon Blanc Riesling: Georg Breuer Riesling Sauvage Gewurztraminer: Gewurztraminer Reserve Hennÿ Chardonnay: Fleur du Cap

Doft av linaloolLinalool är ett naturligt aromämne som förekommer på många ställen bl a i en rad druvsorter men även i t ex basilika, citronmeliss och rosengeranium.Av de fyra druvsorter som ingår i vinprovningen är linalool tydligt förekommande i tre av dessa nämligen Sauvignon Blanc, Riesling och Gewurztraminer.

Den druvsort som innehåller allra mest naturligt linalool är Gewurztraminer. Aromen här är extremt parfymerad och blommig.

Riesling är en druva som ibland kan bjuda aromer som är snarlika en bättre Sauvignon Blanc men smaken är annorlunda.

Chardonnaydruvan finns i många tolkningar från Chablis med mycket frisk och ren smak till sötfruktiga, feta, ekiga viner från Nya Världen.

Sauvignon Blanc

Sauvignon Blanc odlas i hela världenSauvignon Blanc druvan är mer populär än någonsin. Dess renässans kom först i Nya Zeeland och Sauvignon Blanc druvan odlas numera så gott som i alla vinproducerande länder.

Hunter´s Sauvignon Blanc kommer från Nya Zeeland. Sauvignon Blanc från Nya Zeeland – särskilt från Marlborough – har ett överflöd av den för Sauvignon Blanc typiska smaken och doften.

I Australien kan man sällan mäta sig med Nya Zeeland vad gäller mager skärpa.

Från Chile kommer magra, ganska kraftfulla viner från Casablanca-regionen.

Sydafrikanska varianter kan ha riktigt sting och i Spanien används druvan för att ge ruedan extra kraft.

Kaliforniska varianter har ibland lagrats på nya ekfat, vilket ger en annorlunda smak – mer av tropisk fruktsallad.

Loiredalen är Sauvignon Blanc druvans europeiska hemDruvans europeiska hem finns i den franska Loiredalen. Viner som Sancerre och Pouilly-Fumé från Loiredalen i Frankrike är krispiga och friska med lättare fruktsmaker och en ton av mineral eller rentav en rökig kant.

Sauvignon Blanc odlas även i BordeauxSauvignon Blanc odlades traditionellt även i Bordeaux. På grund av minskande intresse för dessa viner från Bordeaux drog man upp mer än hälften av Sauvignon Blanc plantorna på 1980-talet. Men med den nya boomen för Sauvignon Blanc har man börjat odla druvan igen. I allmänhet står det Bordeaux Sauvignon Blanc på etiketten och kvaliteten har förbättrats kolossalt de senaste åren. Man har satsat på balans och matvänlighet och de skiljer sig markant från de nya zeeländska smakbomberna. De här vinerna är alltid mjukare än varianter från Loire och Nya Zeeland.

Neutrala varianter finns i norra Italien och lätta i Österrike. Östeuropeiska varianter är skiftande men de saknar ofta skärpa.

Sauvignon Blanc – Nya Zeelands specialitetSauvignondruvan har länge varit en specialitet för Nya Zeeland, i en stil som stundtals gränsar mot det absurda. Vin gjort på Sauvignon Blanc är väldoftande och har en aptitretande smak av gräs, nässla, krusbär och sparris. Överdrivs sauvignonkaraktären kan det lukta otvättad armhåla och det smakar förstås inte gott.

Klassisk Sauvignon Blanc kommer från MarlboroughNya Zeeland är det vinproducerande land som ligger allra längst i söder på södra halvklotet. Det Sauvignon Blanc vin som produceras i Nya Zeeland har blivit normgivande och är urtypen för ett grönt och smakrikt vin. Och det är en ganska färsk norm, eftersom Sauvignon Blanc planterades i Marlborough så sent som 1973. I dag är den en klassisk region för den här druvan. Nästan genast stod det klart att det var så här som Sauvignon Blanc skulle smaka.

Hunter´s Sauvignon Blanc är urtypenEtt mer aptitretande vin än Hunter´s Sauvignon Blanc är svårt att tänka sig. Doften är härligt aromatisk, smaken alltigenom frisk i sirlig, klassisk sauvignonstil. Här finns toner av vårens flädersaft, de första krusbären och höstens daggfriska äpplen, plockade direkt från grenen. En klunk och saliven börjar forsa.

Svalt klimat ger långsam druvmognadKlimatet i Nya Zeeland varierar från Nordöns norra del, där det är mycket varmt, till Sydöns södra del där det är påtagligt kyligt och klimatet är avgörande för vad som kan odlas var. Marlborough som är Nya Zeelands mest kända vinregion ligger i nordöstra delen av Sydön. Marlboroughs svala klimat gör att mognaden går långsamt och att druvorna därför får mycket arom, extrakt och syra, men den dåliga tillgången på vatten gör det nödvändigt med konstbevattning på de bättre lägena. Fram till 1990-talet var det ganska ovanligt med frost i det här distriktet, men under det senaste decenniet har frosten vid flera tillfällen decimerat skörden.

Sauvignon Blanc trivs på grusrika flodbäddarOdlingarna i Marlborough ligger på grusrika flodbäddar med god dränering. Mest planterade druvsort är Sauvignon Blanc, vars viner under 1980-talet fick Nya Zeeland att uppmärksammas internationellt.

Kvalitetsklasser på nyzeeländska vinerI januari 1996 infördes klassificeringssystemet Certified Origin. Detta garanterar att vinet innehåller minst 85% av den angivna druvsorten och årgången samt att det har sitt ursprung i något av de godkända distrikten.

RieslingRieslingdruvans höga syra balanseras av sötmaRiesling är inte en druva som alla omedelbart tycker om, men den har en finess som ingen kan förneka. En genomträngande syra är det mest påtagliga och urskiljbara draget, i stilar som sträcker sig från kittlande torra till rikt söta, med smaker som går från äpple och citrussting till persika och från honung till småsten och skiffer. När rieslingvin åldras utvecklas det en smak som är besläktad med petroleum (mycket trevligare än det låter).

Rieslingvin kan lagrasRiesling är en druva som ibland kan bjuda aromer som är snarlika en bättre Sauvignon Blanc. Typexempel på krispiga vitviner är Riesling och Sauvignon Blanc. Sida vid sida smakar de tydligt olika, men schematiskt finns där ett aromatiskt släktskap. Båda kännetecknas av en distinkt fruktsyra och en naturlig arom som drar mot vinbärsblad, fläder och krusbär. Detta förutsätter dock att vinerna är unga. Redan efter ett år väljer de skilda banor och en Sauvignon övergår snabbt i en smak som kan liknas vid gröna burkärter.

Rieslingvinet däremot har en kvalitet som kan växa under lång tid, ibland i årtionden.

Från Tyskland, Alsace och Australien kommer rieslingviner i klassisk stilRieslingviner i klassisk stil kommer främst från Tyskland, Alsace och Australien men den odlas på många andra ställen.

Vinregionerna i Tyskland ligger för det mesta i landets sydvästra del, samlade kring Rhen och dess bifloder. Ingen annanstans i världen uppnår rieslingdruvan en sådan klass som i Mosel-Saar-Ruwer och i Rheingau.

I Moselregionen ger den oftast lätta, blommiga viner med skifferton. Riesling från Rheingau är i allmänhet rikare, fruktigare och kryddig. Bägge har överraskande låg alkoholhalt och behöver mogna ett par tre år. Ofta finns en viss sötma för att balansera druvans höga syra och det är viktigt eftersom vinerna är lätta med låg alkoholhalt och syran ju måste balanseras av någonting.

Alldeles innanför gränsen till Frankrike, i Alsace, gör man en mer alkoholrik, torr och kryddig Riesling.

Australisk Riesling är också annorlunda. Den har en uppfriskande citronsmak som med åldern får en ton av rostat bröd och en god tyngd av alkohol.

Andra länder, inklusive Nya Zeeland, Sydafrika och USA, har en del hygglig Riesling, men det är i Tyskland, Alsace och Australien som vinerna uppvisar den för druvan typiska stilen.

Jordmån och svalt klimat viktigt för rieslingdruvanRiesling speglar som ingen annan druvsort den geologiska jordmån den vuxit ur. Skillnaden mellan en australisk Riesling och tysk Riesling är lika bokstavlig som geografisk. En tredje stil hittar man i Österrike.

De tyska vinodlingarna är belägna kring 50:e breddgraden, samma breddgrad som löper strax söder om Alaska och de östra distrikten Saale-Unstrut och Sachsen ligger ännu längre norrut, alldeles ovanför 51:a breddgraden. Att det överhuvudtaget går att odla vin så långt norrut beror dels på Golfströmmens uppvärmande inverkan, dels på vinodlingarnas fördelaktiga placering på bergens sydsluttning, som skyddar mot den tidiga frosten, och gärna vid ett vattendrag som ökar solbestrålningen och luftfuktigheten.

Det svala klimatet gör också att druvorna mognar långsamt och får tid att bilda mycket extrakt och aromämnen och framförallt ger dem den kraftiga syra som är så utmärkande för de tyska vinerna.

Längs floden Mosel och dess bifloder Saar och Ruwer hittar man ett av Tysklands förnämsta vindistrikt. Vinerna från de branta terrassodlingarna är livliga, lätta och eleganta och har en charm som saknar motstycke bland världens vita viner.

Högt upp på sluttningarna domineras jordmånen helt av skiffer, vilket ger de mest högklassiga rieslingvinerna. I dalbottnarna förekommer dock kraftigare lerjordar där man huvudsakligen odlar druvor för enklare viner.

Kvalitetsklasser på tyska vinerDet tyska klassifikationssystemet är komplicerat. Vinerna graderas efter mognadsgrad och naturlig sötma. De viner som graderas högst är undantagslöst söta. Viner med lägre gradering kan vara torra eller halvtorra.

Tafelwein eller Landwein: basviner Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA): kommer från någon av landets

13 vinregioner. Qalitätswein mit Prädikat (QmP): det finns sex stilar. I stigande ordning efter

mognad, sötma och pris kallas de: kabinett, spätlese, auslese, beerenauslese, trockenbeerenauslese och eiswein.

Den typ av område som ett vin kommer från har också ett samband med kvaliteten. De viner som kommer från enskilda vingårdar, eller Einzellagen, är i regel de bästa. På etiketten finns namnet på byn med suffixet –er (exempelvis Bernkasteler från byn Bernkastel) följt av vingården namn. Grosslagen är större områden utan samma specifika karaktär. Grosslagen är mycket svåra att urskilja på etiketterna eftersom de har påhittade namn som låter precis som vingårdar. Niersteiner Gutes Domtal är en Grosslage. Niersteiner Pettenthal är en förstklassig vingård. En Bereich är ännu större. Om det står Bereich Bernkastel, är vinet sannolikt inte särskilt spännande. Själva byn Bernkastel framställer ett förstklassigt vin, men Bereich Bernkastel sträcker sig mycket längre och omfattar några klart undermåliga vingårdar.

GewurztraminerGewurztraminer doftar rosorInget annat vin kan dofta och smaka som Gewurztraminer från Alsace. Det är fullproppat med mängder av rosor och litchi, hudkräm och ett helt kryddskåp. Viner gjorda på druvan Gewurztraminer är inga lätta viner men tillsammans med kryddrik mat, speciellt kinesisk, kan de vara helt underbara.

Det är världens mest intensivt aromatiska vin.

Gewurztraminer Reserve Hennÿ har en kryddig, blommig, druvtypisk doft och smaken är torr kraftfull med inslag av litchi, honung, ananas, rosor och grapefrukt.

I Alsace ger Gewurztraminer alltAlsace är platsen för Gewurztraminer. Även de mest vardagsbetonade vinerna har här en virvel av aromatiska kryddor. Stora årgångar kan ge överlägset intensiva vita viner i stilar från torrt till rikt sött.

Andra länder tycks helt ha tappat greppet om denna druva. Gewurztraminer från Nya Zeeland och Italien är känsliga och väluppfostrade, medan tysk Traminer är blommigare. Endast i Alsace finns det som krävs.

Alsace – ett av Frankrikes nordligaste vindistriktAlsace ligger i det nordöstra hörnet av Frankrike. Genom sitt läge på Vogesernas östra sluttningar är Alsace skyddat från regn, dimmor och kalla vindar som kommer in från Atlanten och i öster hejdas den kyliga vinden från nordost av Schwarzwald med sina barrskogsklädda toppar. Det innebär att Alsace praktiskt taget ligger i regnskugga och har ett ovanligt högt antal soltimmar per år för att vara ett av Frankrikes nordligaste vindistrikt.

I Alsace varierar jordmånenJordmånen i Alsace är oerhört varierad, men förenklat kan man dela in distriktet i tre områden. På Vogesernas sluttningar har man en blandning av bördig sand på granit, stenblandad lera på grovt grus, bördiga jordar med inslag av musselkalk på sedimentära vulkaniska bergarter och magrare sandjordar på sandsten. Kullarna nedanför har stenig jord och olika typer av kalkhaltiga jordar på kalksten, och nere på slätten dominerar den tyngre sand- och grusblandade leran och slam och lössjordar. Eftersom Vogeserna är ett förkastningsområde kan man emellertid hitta en mängd olika jordmånstyper i ett och samma vinfält.

Kvalitetsklasser på franska vinerAC eller AOC (Appellation d´Origine Contrôlée) är den högsta nivån. Druvsorter, område och skördeuttag är reglerat.

VDQS (Vin Délimité de Qualité Superieure) är ett slags junior-AC som endast omfattar 1% av de franska vinerna.

Vin de pays: regionalt vin, ”lantvin”. Uppfinningsrika vinmakare älskar den här kategorin eftersom den ger dem utrymme att göra i stort sett vad de vill.

Vin de table: enkelt bordsvin.

ChardonnayChardonnay kan smaka väldigt olikaViner gjorda på Chardonnay hör till världens mest omtyckta vita viner eftersom de är så generösa och har så lättdruckna, smöriga och citronaktiga smaker. Chardonnay lämpar sig väl för eklagring och stilarna delas in i ej eklagrade, magra och gröna via

svag ekton som kan ha inslag av nöt och havremjöl till kraftigt eklagrade där smaker av smör, tropisk frukt och knäck kommer in.

Fleur du Cap Chardonnay har en sötfruktig och mycket insmickrande doft och smaken är torr, fruktig, smörig och solmoget charmfull med en underliggande ton av nyrostad kaffeböna.

Chardonnay odlas i hela vinvärldenTack vare sin anpasslighet till såväl jordmånstyper som klimat, vinmakarmetoder och ek odlas Chardonnay i hela den vinproducerande världen. Det är svårt att nämna ett vinproducerande land där Chardonnay inte odlas.

Bourgogne är ursprungsdistrikten för ChardonnayUrsprungligen kommer druvan från den franska regionen Bourgogne, där den ger eleganta, saftiga viner med en rik nötton och snustorr klarhet.

I norra Bourgogne, i Chablis, är emellertid chardonnayvinet annorlunda och har en skarp syra med mineralton som kan balanseras av ett rikt inslag av ek om producenten så vill.

Tropisk frukt karakteriserar Chardonnay från Nya VärldenNya Världen-stilen har sitt ursprung i Australien och Kalifornien och är rättfram och storslagen med inslag av ananas och ek. Varianter från Nya Zeeland är antingen fruktiga eller har en överraskande nötton och de från Chile har en dragning åt det fruktiga hållet. Syafrikansk Chardonnay har skiftande kvalitet, men då de är som bäst är de mycket goda. I Europa finns stilen i södra Frankrike, Italien och Spanien.

Chardonnay trivs överalltChardonnaydruvan odlas överallt och har inga speciella krav på klimat och jordmån. Fleur du Cap Chardonnay kommer från det sydafrikanska området Stellenbosch, som är sydafrikas största vindistrikt.

Stellensbosch består av en bred dalgång som sträcker sig från False Bay i söder bort mot de böljande kullarna som leder in mot Paarl. Som en skyddande mur ligger Simonsberg i nordost och Helderberg i sydost. Kombinationen av bergskedjor, som ger sluttningar, skugga och regn, och svala vindar från False Bay, som kyler ner vinodlingarna, skapar en rad mikroklimat med olika förutsättningar för vinodling.

Kvalitetsklasser på sydafrikanska vinerDet finns ingen vinlagstiftning liknande den som finns i Europa.

Wine of Origin (WO) sigill längst upp på flaskan garanterar vinets ursprungsregion, druvsort och årgång.

Estate wine är vin som har odlats och framställts på en registrerad egendom, vanligen ett tecken på god kvalitet.

Mat till vinerna:

Fisksoppa4 portioner

1 gul lök2 vitlöksklyftor4 potatisar, ca 450 g2 morötter, ca 200 g2 stjälkar blekselleriSmör2 msk vetemjöl6 dl mjölk4 dl vispgrädde2 msk skaldjursfond600 g blandad fiskfilé150 g skalade stora räkorrivet skal och pressad saft av 1 citronsalt och peppar

1. Skala och hacka lökarna. Skala potatis och morötter och skär i bitar. Strimla sellerin.

2. Fräs löken i smör i en kastrull. Rör i mjölet, späd med lite av mjölken.

3. Tillsätt potatis, morötter, resten av mjölken, grädde och skaldjursfond. Låt koka ca 5 min.

4. Skär fisken i bitar. Lägg i fisken och koka ytterligare 3-5 min.

5. Rör ned selleri, räkor, citronskal och citronsaft. Smaka av med salt och peppar.

Levainbröd:

Recept från Martin Johanssons bok Enklare bröd

Rågsurdegsgrund 30 g 2 mskVetemjöl special 120 g 2 dlLjummet vatten 100 g 1 dl

På kvällen:Blanda surdegen: Rör ihop surdegsgrund, mjöl och vatten. Täck med lock eller plastfolie och låt stå 8-10 timmar, gärna lite varmt (22-25 grader).

Surdegen från gårdagenJäst (färsk) 5 g 1 tskKallt vatten 200 g 2 dlVetemjöl special 300 g 5 dlSalt 6-9 g 1-1

tsk

På morgonen:1. Blanda degen. Blanda ut jäst och vatten i surdegen från gårdagen och

tillsätt sedan resten av ingredienserna. Rör kort tills allt blandats ordentligt och låt degen vila 45 minuter. Om det är dragigt kan bunken täckas med en handuk.

2. Vila och vika. Doppa handen i vatten och ta sedan tag i degens kant med ena handen. Dra ut degen en aning och vik den in mot mitten. Ta ett nytt tag, dra i degen och vik in mot mitten på nytt. Fortsätt tills du kommit varvet runt. Det här momentet görs totalt tre gånger med 45 minuters mellanrum. När du sträckt degen den tredje och sista gången låter du den jäsa ungefär en timme.

3. Baka ut brödet. Strö rikligt med mjöl, gärna blandat råg och vete, på en bakhandduk. Skrapa försiktigt degen ur bunken, dra ut den till en kvadrat och vik sedan in degens kanter mot mitten. Vänd sedan degen så skarven hamnar nedåt. Vik ihop handduken till ett löst paket och låt sedan jäsa ungefär en timme. Sätt ugnen på 250 grader i god tid innan degen jäst färdigt. Låt en plåt stå i mitten uv ugnen och en oöm plåt på nedre hyllan.

4. Baka av brödet. Vänd över degen på en bit bakplåtspapper så att skarven hamnar uppåt. Låt papperet med brödet glida in på den heta plåten via en skärbräda eller en bricka och lägg några isbitar på den nedre plåten. Efter 15 minuter öppnar du luckan och vädrar llite. Fortsätt att vädra ungefär var femte minut tills brödet stått inne 30-35 minuter. Du kan när som helst sänka temperaturen kom du tycker att brödet börjar få lite väl mycket färg. Ta ut brödet och låt svalna på ett galler.

Ostbricka

1. Brie eller camembert t ex Chaource från Champagne2. Getost t ex Chavroux (passar till bl a Sauvignon blanc)3. Rödkittost t ex Reblochon från Savojen (passar till bl a Gewurztraminer)

Oz Clarke´s Wine Book: Hunter´s, one of Marlborough´s stars with fine, if austere (sober, stram) Sauvignon ** (**= excellent wine, one especially worth seeking out). Hugh Johnson: **-*** Pioneering winery (since 1982) with intense, immaculate, dry Sauvignon Blanc.

Hugh Johnson: Georg Breuer ***-****: Family estate in Rüdesheim and Rauenthal giving superb dry Riesling. Qualitätswein på etiketten.

Producent: ej nämnd i Oz Clarke´s Wine Book eller Hugh Johnson. Appellation Alsace Contrôlée.

Producent Bergkelder ej nämnd i varken Hugh Johnsons eller Oz Clarkes Wine Book