InstruktionerDu ska titta på två filmklipp och läsa fyra artiklar. Därefter ska du besvara nio frågor. Allt finns i detta dokument.Tid: Du får torsdag 15/2 och torsdagen den 22/2 på dig att arbeta under lektionstid. Inlämning: Måndag 5 mars

KunskapkskravKunskapskrav:Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

_________________________________________________________________________________

Att titta på

https://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

https://www.youtube.com/watch?v=xKQdwjGiF-s

Artikel 1

Kroppsideal är något som blivit väldigt allmänt i dagens samhälle. Allt fler artiklar publiceras och man lyfter fram i median hur dessa ideal skadar oss både psykiskt och fysiskt. Den gamla synen på könen syns fortfarande när man kollar närmare på idealen. Mannen skall vara stor, muskulös och beskyddande, alltså aktiv, medan kvinnan skall vara liten, söt och låta den starka mannen skydda henne, alltså passiv.

”Så får du drömmagen”, ”Gå ner 5 kg på en månad”, ”Vägen till den perfekt kroppen”. De här rubrikerna är inte allt för svåra att stöta på. Man hittar dem i nästan varenda träningstidning och på bloggar som handlar om träning och på Instagram. Dessa meningar berättar för oss hur vi skall se ut och vad som anses rätt. Att vara lite rundare anses vara ohälsosamt och dåligt, medan att vara smal anses hälsosamt och bra. Det är inte ovanligt att man ser och hör om kvinnor och män som med hjälp av skönhetsoperation fixar det de anser är fel. Botox sprutas in i pannan, fett sugs bort och läppar och bröst förstoras.

Flera av både de manliga och kvinnliga idealen är svåra att uppnå. Alla har inte samma kroppsbyggnad, ämnesomsättning eller ekonomiska möjligheter som andra. Flickor och pojkar arbetar och jobbar hårt för att uppnå dessa ideal och för att passa in, det här kan i vissa fall leder till ätstörningar, ångest och extrem osäkerhet.

Det finns klara modeller för hur en snygg flicka skall se ut. Benen skall vara långa och smala, gärna skall hon ha ett tight gap (att låren inte går ihop då man står med benen bredvid varandra), brösten skall vara stora och runda, ögonen skall vara stora, bakdelen skall vara fyllig rund som en ”äppelrumpa” och inget som helst extra fett får finnas. Kvinnornas kroppar skall vara så gott som fria från hår och hyn skall vara brunbränd och slät.

Det vanligaste är att man plockar fram hur flickor inte mår bra av dagens ideal, men även för pojkar finns de oskrivna regler om hur de skall se ut. Den oskrivna regeln lyder: stora muskler, platt mage med framhävda magrutor och långa muskulösa ben. Pojkarna skall tidigt börja lyfta tyngder och

pumpa kroppen full med proteiner i form av kemiskt framtagna proteinpulver. Mannen kan inte ha smink, till skillnad från flickor, han skall vara naturligt snygg. Att flickor hamnat mer i ”centrum” för idealen handlar främst om att kvinnor alltid varit mer måna om sitt utseende än män då de förr inte hade så mycket mer att ge sina män än sitt utseende, då de inte fick arbeta.

Genom tiden har synen på kvinnans kropp ändrat. Under 1600-talet ville man ha starka, friska kvinnor, på 1800-talet skulle man ha framhävda höft och getingsmal midja, på 1910-talet blev kvinnan rundare, gick upp i vikt och kroppen skulle vara anpassad för att ta hand om barnen och hemmalivet. Tio år senare, på 1920-talet blir kvinnokroppen smal igen. Idealet är smalt, blekt och håret skulle vara kort. Pojkflickan gjorde sitt intåg. Idag skall man vara liten och söt och så naturlig som möjlig. Vi vill också hållas unga så länge som möjligt.

Även mannen har förändrats genom tiderna. År 200 efter Kristus var det den starka gladiatorkroppen idealet och på 1500-talet skulle mannen vara fet och blek. I slutet av 1900-talet kom Arnold Schwarzenegger och visade upp sina enorma muskler, och modet blev breda bringor och stora armmuskler. Det här modet har hållit i sig.

Artikel 2

Historiskt sett har kroppsidealen kommit och gått. Genom tiderna har olika kroppar varit de eftersträvnasvärda. Det har varit kurviga ideal och så mera plattbröstat. Just nu är det inne med trimmade kroppar och hälsosamma livsstilar.

Det har varit kurviga ideal och så mera plattbröstat. Under 1920-talet skulle kvinnan vara smal och platt, medan världskrigen tycks ha inspirerat till ett mer muskulöst ideal, vilket i sig påverkade och förändrade synen på kvinnokroppen.Under efterkrigstiden, på 1950-talet, var storbystade kvinnor det som eftersträvades och nästan rent av dyrkades, men framåt slutet av 1960-talet ersattes detta ideal av fotomodeller med magra kroppar. Skillnaden är att vi i dag i vår digitala verklighet har tillgång till alla dessa kroppar på ett helt annat sätt. De syns överallt.

Just nu är det inne med trimmade kroppar och hälsosamma livsstilar. Marknadskrafterna ser till att hålla oss upplysta om vilken som är kroppsstandarden vi skall sträva efter. Via reklambilder på unga, smala och vältränade kroppar känner många av oss att vi inte duger som vi är. Våra kroppar är "fel". Och just det är syftet med reklamerna. Genom att få oss att bli missnöjda med den egna nuvarande kroppen blir vi villiga att konsumera av just deras produkter för att få den eftertraktade kroppen. Företag tjänar miljoner och åter miljoner på vårt missnöje och vår längtan efter att vara lite vackrare.

Sitter lyckan i den smala midjan, i den platta magen, i den solariebrända hyn, i det blonderade håret, i den kraftiga muskulaturen? Hur ofta tittar inte supersmala, leende modeller ner på oss från reklampelarna med en uppfordrande blick, som verkar säga: ”Så här skall du se ut!” Och i veckotidningarna trängs bantningstipsen med råd om hur du snabbt får en platt mage och fasta lår. Massmedias fotomodeller och mannekänger har ofta ett undernärt utseende. Vi översköljs dagligen med bilder på dessa påstådda idealkroppar.

Veckotidningarnas färgstarka bilder på moderiktiga mannekänger är ofta justerade på olika sätt, för att kvinnan skall ”se så bra” ut som möjligt. Inte sällan har fotomodellernas ben gjorts längre och skönhetsfläckar har avlägsnats. Jämfört med 1950-talets skönhetsdrottningar är viktskillnaden mycket stor. Undersökningar har visat att om viktminskningen procentuellt sett fortgår, som den gjort sedan 1950-talet fram till idag, kommer modellerna snart att väga 0 kg.

Kroppsfixering är ett tillstånd när man har ett överdrivet intresse av sin kropp och sitt utseende. För flickor och kvinnor handlar det ofta om ett smalhetsideal. En kroppsfixering som kretsar kring vikten kan leda till ätstörningar. Alla dessa råd och tips om hur du snabbt får en muskulös mage, hur du snabbare blir av med kilona, och berättelser om kvinnor som förklarat krig mot sina kroppar, utgör en bra grogrund för kroppspanik och missnöje. Och någonstans har jag hört sägas att kvinnor ägnar halva sitt liv åt att banta. Hur ledsamt är inte det?

Det finns ett starkt biologiskt betingat intresse av att "se bra ut". Det beror på driften att hitta en sexuell partner. Uppfattningen om hur man skall se ut för att "se bra ut" är dock kulturellt betingat.

Men individen har också ett eget ansvar och möjlighet att påverka sitt sätt att tänka på kroppen. Och vi kan välja hur vi väljer att tala om kroppar och utseende eller kanske att vi inte talar om det så mycket alls? Vi kan tala om andra saker i stället för kropp. Vi kan välja att lyfta fram andra kvaliteter hos en person. Vi är väl mer än bara kropp eller hur?

Artikel 3

Några vill ha större muskler, andra vill bli smalare, ha längre ben eller större bröst. Många är missnöjda med någon del av sin kropp. Varför är det så? Vem bestämmer egentligen vad som är en fin och bra kropp? Hur än kroppsidealen ser ut, så har du en kropp som är fantastisk och värd att tas om hand.

Överallt i reklam, tidningar och filmer ser vi snygga och lyckade personer som ofta ser ganska lika ut. I de vanligaste reklambilderna är tjejerna ofta smala. Killarna är ofta långa och har stora muskler. De flesta modellerna har ljus hudfärg. Ingen har någon funktionsskillnad. Ingen verkar ha finnar. Såna bilder finns överallt. Det kan nästan verka som om det fanns ett enda rätt sätt att se ut. Det är lätt att börja jämföra sig med de personerna, och tycka att det är något fel att inte se ut som de. Även om du säkert vet att bilder ofta är fixade med datorns hjälp, kan det vara lätt att glömma det och verkligen tro att många ser ut så.

Självklart är det bra om du tar hand om din kropp och sköter din hälsa. Men du ska inte behöva gå runt och vara missnöjd med din egen kropp. Det bästa är att strunta i att försöka se ut som en modell, atlet eller världsberömd jättesnygg skådespelare. I stället kan du fokusera på vad som är fint och bra med den kropp du har. Allt den kan göra, allt den kan känna. Hur än kroppsidealen ser ut, så har du en kropp som är fantastisk och värd att ta hand om.

Vad som anses vara snyggt eller perfekt ändras med tiden. Och även om det finns ett speciellt utseende som oftast syns i reklam, tidningar och på film, kan olika personer tycka att olika saker är snyggt. En del vill kanske ha en särskild stil för att visa att de är kritiska mot att reklamen bara visar ett sätt att se ut. Om du umgås i en grupp som har en viss stil, som en klädstil eller musikstil, kanske du märker att den gruppen har vissa idéer om hur man ska se ut. Om alla dina kompisar till exempel sminkar sig mycket, kanske du känner att du själv måste sminka dig mycket för att passa in. Så klart finns det också personer som har en helt egen stil och inte bryr sig så mycket om vad andra tycker.

Skönheten kommer inifrån, sägs det ibland. Det sägs också ofta att det är personligheten som räknas. Samtidigt påminns vi hela tiden om allt som går att köpa och göra för att ändra utseende. Tv-serier och tidningar visar ofta människor som gör om sig på olika sätt. Det finns en mängd produkter som påstås hjälpa dig att bli snyggare. Som smink, hårprodukter, bantningsmedel, hårborttagning, tandblekning, hudkrämer, solarier och kosttillskott. I tidningar och på nätet finns fullt av skönhetsråd och tips på sånt som går att köpa för att till exempel bli smalare eller få större muskler. Det finns till och med reklam för hur du kan operera dig för att förstora eller förminska olika kroppsdelar, som läppar, bröst och könsorgan. De som producerar och säljer sånt, tjänar alltså pengar på att många är missnöjda med sin kropp och sitt utseende.

Om alla plötsligt bestämde sig för att de såg helt okej ut och till exempel började köpa musikinstrument, resa, ta danslektioner eller gå på bio för pengarna, skulle ju skönhetsindustrin inte sälja så mycket längre.

Artikel 4

Ett sätt att få syn på ett samhälles normer och ideal är att titta på hur människor beskrivs i media, såsom tv, tidningar, radio och internet. Mest överdrivet, och därför tydligast, är det kanske inom reklamen.

Ideal, värderingar och normer finns överallt i vår omgivning. De är viktiga för oss och de styr stora delar av vårt beteende, även sådant som gäller utseendet. I massmedia ser man ofta normer och ideal för hur våra kroppar “bör” se ut. [...] Massmedia har i stor utsträckning bidragit till den fokusering på kroppens utseende som råder idag. Den allmänna uppfattningen är att kroppen är formbar, det vill säga att vi med olika val som till exempel träning och diet kan påverka vårt utseende. Eftersom kroppen anses vara ett resultat av våra val blir den på så sätt också en bild av vem vi är. Kroppen är alltid synlig och något som andra använder för att bilda sig en uppfattning om oss. En vältränad kropp representerar för många en hälsosam individ med en sund livsstil och har man en kropp som avviker från idealet riskerar man att uppfattas som ohälsosam (Paulsson & Svalner, 2011:184).

Vare sig vi vill eller ej påverkas vi alla av de ideal och värderingar kring kroppen som förmedlas genom olika kanaler. De kroppstyper som lyfts fram kan ibland skapa en orimlig idealbild utifrån de egna förutsättningarna och leda till att man känner sig otillfredsställd med sitt utseende. Undersökningar visar att endast hälften av unga i åldern 16-29 år är nöjda med sitt utseende och sin kropp. På senare tid har man dessutom uppmärksammat att det blir allt vanligare att unga flickor, bland annat på grund av medias bild, har en förvriden syn på kvinnlighet och kroppar. Som en följd av det kan ibland ätbeteendet påverkas (Paulsson & Svalner, 2011:185).

En stor del av idrottens ursprung har en manlig prägel som uteslutit kvinnor. Överrepresentation av män på beslutsfattande poster och massmedias fokus på herridrott visar att idrotten har speglat samhället i stort. Men under de senaste årtiondena har stora förändringar skett och antal idrottsutövande tjejer och kvinnor ökar i accelererande takt.

Idag är män och kvinnor i någorlunda samma utsträckning aktiva med någon form av idrott eller motion. Siffran ser dock annorlunda ut inom idrottsföreningarna, där kvinnorna är mindre aktiva än männen. Det kan bero på att föreningsidrotten i regel fokuserar mycket på tävlingsmomentet, som i stor utsträckning är en del av den inlärda, stereotypa manliga normen. Men det betyder knappast att tjejer inte vill tävla. Lusten att mäta sina prestationer mot andra bestäms med största sannolikhet inte av det biologiska könet (Paulsson & Svalner, 2011:188)..

Vilka likheter och skillnader existerar egentligen mellan könen? Det finns en del fysiologiska skillnader som är relevanta för idrotten. Kvinnor har exempelvis något lägre hemoglobinvärde än män vilket bland annat betyder att de inte har lika hög syreupptagningsförmåga. De fysiologiska avvikelserna är anledningen till att män och kvinnor skiljs åt inom många tävlingsidrotter - man tävlar helt enkelt inte under samma förutsättningar (Paulsson & Svalner, 2011:189).

Förutom de fysiologiska skillnaderna har forskare funnit några enstaka olikheter mellan könen, bland annat då det gäller aggressivitet. Dessa skillnader överskuggas dock av likheterna. De största avvikelserna återfinns i själva beteendet som i stor utsträckning styrs av det sociala könet. Det är alltså våra inlärda uppfattningar och beteenden som står för den största skillnaden mellan män och kvinnor, inte de biologiska förutsättningarna (Paulsson & Svalner, 2011:189).

Se bilder nedan på de olika idealen genom tiderna:

1920-tal: smal och kapabel, plattbystad, smalhöftad

1910-tal: fyllig och barnalstrande

1930-tal: sundhet och hälsa. Naturlig och sportig. 1950-tal: rund och sund

1960-tal: anorektiskt smal 1970-tal: fri och jämställd. Naturlig och fri kropp

1980-tal: smal och stark, vältränad och brun

1990-tal: tunn men stark

2000-tal: size zero, smal, effektiv kropp

2010-tal: stark, vältränad. Definierbara former men fortf. smal

Att svara på

1. Förklara begreppet kroppsideal.2. Varför är ideal, värderingar och normer så viktiga för oss?3. Hur hänger identitet och kroppsideal ihop?4. Påverkas män och kvinnor lika mycket av kroppsideal? Vilken press kan män känna? Vilken

press kan kvinnor känna?5. Undersökningar visar att endast hälften av unga i åldrarna 16-29 är nöjda med sitt utseende

och sin kropp. Hur tänker du kring det? Vilka kan konsekvenserna bli av att inte vara nöjd med sig själv?

6. Hur ser idealet ut i din omgivning? (tex. skola, förening, familj) Finns det en norm som man bör följa för att inte hamna utanför?

7. Beskriv dina tankar kring de fyra artiklarna. 8. Filmklippen: Diskutera hur reklamen används och uppfattas av de som ser den. Fundera på

hur reklamen påverkar våra uppfattningar om och förväntningar på oss själva. Hur påverkar reklamen dagens kvinno- och mansideal i stort? Vem tjänar på att man inte är nöjd med sin kropp? Utveckla!

9. Diskuskastaren: Atletiskt manligt kroppsideal från antiken. Hur ser man på den här kroppen idag? Känns det här kroppsidealet omodernt? Skulle diskuskastaren kunna vara aktuell även idag? Diskuskastaren är ett skapat ideal. Det var inte en man som var modell för skulpturen utan konstnären använde sig av bland annat matematik för att få fram den perfekta kroppen. Vad sänder det för signaler och vilka kan konsekvenserna bli?