Psykologi 1 - faktamaterial - område 1 psykologins historia och utveckling

Mål, innehåll och arbetsgång - Kunskapsområde 1: Psykologins historia och utveckling

Mål att uppnå Centralt innehåll Viktiga begrepp, kända företrädare och experiment

Förslag på undervisningsformer, material och experiment

Examination

Att utveckla kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling och förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutveckling.

Att utveckla kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter

Att utveckla förmågan att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter.

Psykologins historiska framväxt.I samband med det behandlas det psykodynamiska, behavioristiska och humanistiska perspektivets förklaringar av mänskliga beteende, tankar och känslor.

Verklighetsuppfattningar och självbilderHur de påverkas och formas

Joseph Breur Sigmund FreudFreuds personlighets-modell: detet, jaget, överjaget, medvetna, förmedvetna, omedvetna, felprestationer, felsägningar, försvarsmekanismer: förskjutning, projicering, reaktionsbildning, bortträngning, förnekande, regression. DriftsteorinFreuds utvecklingsteori; oral, anal, fallisk fas.

Ivan PavlovJohn B WatsonB.F SkinnerKlassisk (OS, BS, OR, BR. Stimuli och respons, utsläckning) och operant inlärning (positiv, negativ, aversiv förstärkning), shaping. Fobiers uppkomstAlbert och råttan

Carl RogersAbraham MaslowBehovstrappan, självförverkligande, positiv psykologi, självbild, idealsjälv, kongruens, inkongruens.

UndervisningsformTeoretiska genomgångar via föreläsning, film, instuderingsfrågor och experiment.

Material:Kapitel 1, 2 och 3 i Psykologi för gymnasiet skriven Nadja Ljunggren, Fallstudier (Se under fliken Filer).

Filmer: Fight Club, Livet från den ljusa sidan, A clockwork Orange, youtubeklipp

Experiment:Klassisk inlärning (Se under fliken Filer)Observera försvarsmekanismer hos dig själv och i din omgivning.Iaktta barn i din omgivning utifrån Freuds utvecklingsteori.

Prov på psykologins historia och de tidiga perspektiven: Psykoanalysen, behaviorismen och den humanistiska psykologin.

Självtest som finns på webben där du ges möjlighet att befästa grundläggande begrepp och se om du har förståelse runt teorierna

Vara aktiv i på lektioner och eller på diskussionsforum på IT´s learning komma med kommentarer på lärarinlägg och andra elevers kommentarer.

Freud och psykoanalysenBörja med att läsa igenom kapitel 1 i din lärobok

Freud och samhället

Sigmund Freud föddes 1856 in i en judisk småföretagarfamilj i Freiburg. Familjen flyttade tidigt till Wien på grund av den ökande antisemitismen.

Han var förstfödd i en syskonskara på åtta barn och hade en nära och kär relation med modern. Som förstfödd son hade föräldrarna höga förväntningar på Freud. Han sporrades av detta och började läsa till läkare med inriktning mot neurologi (=läran om hjärnan och nervsystemet).

Freud var mycket intresserad av naturvetenskapen men på grund av sin judiska börd var hans vetenskapliga karriär begränsad. Under sin studietid fick han kontakt med Joseph Breuer och började tillsammans med honom arbeta med fallet Anna O. Arbetet med Anna O ledde fram till Freuds viktigaste upptäckt; det omedvetna. Läs mer om Anna O i din lärobok. Freud var även inspirerad av en fransk läkare vid namn Jean Charcoat som specialiserat sig på att bota hysteri via hypnos.  Hysteri var ett tillstånd som gäckade många av Freuds kollegor, eftersom symtom som förlamning, kväljningar, stumhet, minnesförlust och hosta uppstod utan att det gick att finna organiska och fysiska orsaker. Som ung och fattig läkare drygade Freud ut sin kassa genom att ta emot patienter med hysteri och behandlade dem via hypnos, en tidstypisk metod. Han märkte att flera att av patienterna inte gick att hypnotisera och började då sitt gedigna arbete med att utveckla det vi dag känner till som psykoanalysen. Freud såg ett mönster hos sina patienter. Deras problem bottnade ofta i sexuella konflikter. Vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att giftermål ofta byggde på resonemang och att skilsmässor inte hörde till vanligheten.

Samhällskontexten och Freud

För att förstå Freud är det av viktigt att känna till något om hans samtid. Freud levde i en förändringens tid – kulturellt, andligt och vetenskapligt – i vilken undergångstankar varvades med utvecklingsoptimism. Det var också en brytningstid mellan gammalt och nytt. Under renässansens tid sågs människan som Guds avbild, jorden var i centrum och människan var absolut inget djur. Men under 1800-talet kom detta att förändras. Kopernikus lade fram sin teori om att jorden inte alls var i centrum. Darwin menade att människan inte alls var annorlunda djuren utan vi är också djur. Freud gick ett steg längre och menade att vi är djuriska och primitiva på samma gång som vi är rationella. Det var framförallt Freuds

driftsteori som väckte anstöt hos borgerligheten, dåtidens stora maktkälla.

Freud gifte sig och fick sex barn, varav Anna Freud följde i sin pappas fotspår och är idag erkänd för sina teorier kring våra försvarsmekanismer. Freud levde i Wien fram till 1938 då han tvangs fly till London eftersom han var jude. Ett år senare dog han i cancer

Driftsteorin

Utgångspunkten för Freuds teorier är att människan drivs av sina drifter. Med drifter menas behov som alla människor har och som kräver regelbunden tillfredställelse. Enligt Freud finns det två egentliga typer av drifter hos människan och det är dödsdriften/aggressionsdriften (Thanatos) och livsdriften, libidon.

Libidons energi är ofta av sexuell karaktär och kallas ibland för sexualdrift. Enligt Freud var allt som var lustfyllt och som skänker tillfredställelse kopplat till sexualiteten. Båda drifterna kan riktas mot den egna personen.  Drifterna handlar om överlevnad. För att få mat krävdes jakt och detta förutsatte ett visst aggressivt beteende, och sex var ett ganska naturligt sätt att få släktet att fortleva.

Kritiska röster på Freuds tid

Freuds driftsteori väckte mycken misstro när den lanserades. Men efter två världskrig blev tankarna om en dödsdrift och en livsdrift ganska rimlig. Psykoanalysen formades i en tid då sexualitet var tabu och något man inte talade om. Mitt i denna ”sexualitetens frånvaro” dök Freud upp med sina påståenden om att undanträngda sexuella drifter kunde ge konsekvenser för det psykiska välbefinnandet.

Den topografiska hypotesen

Den topografiska modellen är teorin om medvetandets olika nivåer. Freud skilde mellan ett medvetet, förmedvetet och omedvetet plan i människans psyke.

Vi kan befinna oss på flera nivåer samtidigt. Han liknade modellen vid ett isberg – där toppen, den synliga och minsta delen symboliserar det medvetna, den del som skymtar under ytan kallade han det förmedvetna och den största delen under ytan är en bild av det omedvetna. Liksom isberget som styrs av den osynliga delen så styrs människan av det omedvetna.

I den medvetna nivån finns våra handlingar, vår varseblivning av omvärlden, tankar och känslor som vi är medvetna om just för tillfället. Det förmedvetna är en region som inte direkt medveten, men information härifrån kan plockas upp till den medvetna nivån vid behov. Det kan ta en stund att plocka fram men materialet finns där (våra minnen) t.ex. du träffar på en gammal skolkompis men kommer inte direkt på namnet. Mellan det förmedvetna och det omedvetna finns censuren, en vakt som hindrar olämpligt material från det omedvetna att nå den medvetna delen, men censuren har sina begränsningar och ibland sipprar information igenom tex. vid felsägningar/felprestationer och via våra drömmar. Det omedvetna är den mörkaste delen av människans jag. Här finns bortträngda minnen, psykiska trauman, fantasier och önskningar som är alltför obehagliga, jobbiga och hotfulla att ta fram i dagsljus tex. en önskan om vilja döda sitt syskon, sexuella fantasier etc.

Mellan dessa tre nivåer råder en ständig interaktion som kan beskrivas med följande bild:

I en rymlig hall (det omedvetna) befinner sig en stor mängd personer, som alla önskar ta sig vidare in i festsalen (det medvetna) men som saknar inbjudningskort. De hindras av en vaktmästare (censuren) som befinner sig i dörren till festsalen, men trängseln är stor och vaktmästaren har mycket att stå i så ibland slinker en objuden gäst in. Särskilt om den objudne gästen uppträder förklädd har han utsikter att lyckas. (citat från Fanér)

Freuds personlighetsteori

Skall jag lata mig i soffan eller skall jag sätta mig framför datan och göra klart min inlämningsuppgift som skall vara inlämnad

imorgon? Säg den som inte varit kluven i frågan om vad man bör göra och vad man vill. Detet, jaget och överjaget är tre strukturer i människans psyke som hela tiden för ett kraftspel kring lust och olust.

1923 utkom Das Ich und das Es (Jaget och Detet) i vilken Freud lanserade sin personlighetsmodell med de tre delarna jaget, detet och överjaget. Den strukturella modellen som den också kallas utgör ett komplement till den topografiska modellen.

Detet brukar lättast illustreras vid ett litet barn som bara skriker efter ”Jag vill ha.”, ”Jag vill göra, och det nu!”, utan att ta någon hänsyn till vad som är rimligt eller rationellt. Detet anser Freud vara det mest ursprungliga och primitiva i människan. Vad som händer i detet är helt omedvetet. Det är här som drifterna hör hemma. Men världen är ju inte inrättad så att alla människor alltid kan få vad de vill ha, oavsett hur mycket de skriker efter det. Därför finns också jaget i personlighetens struktur.

Jaget vet vad som är förnuftigt och realistiskt, därför försöker jaget att anpassa alla detets önskemål till verkligheten. Men jaget låter sig ofta också luras av detet att få tillfredställt sådant som inte är vettigt. T ex att man faktiskt lägger sig på soffan och struntar i inlämningsuppgiften trots att det finns en deadline! Den del av personligheten som utvecklas sist är överjaget.

Överjaget kallade Freud den stränge härskaren. Han menade att de regler, normer och attityder vi i barndomen tar över från närstående vuxna (kan också vara andra vuxna än föräldrarna), blir som en inre domare, som säger till oss vad som är rätt och fel, gott och ont. När vi gör bra ifrån oss belönar och berömmer vårt överjag oss, och när vi gör fel känner vi skuld och skam och straffas av överjaget.

Sammanfattning, detet, jaget och överjaget

Detet

Finns från födseln Drifterna - dödsdrift och livsdrift

Omedvetet Lustprincipen – saknar förmåga att skjuta upp tillfredsställelsen av

drifter utan vill ha tillfredsställelse av impulserna omedelbart oavsett om det är lämpligt eller ej.

Amoraliskt, irrationellt och egoistiskt – utan moral och förnuft. Följer primärprocessen – tid och rum existerar inte utan det har ett

primitivt önsketänkande som inte följer logikens och förnuftets lagar.

Jaget

Utvecklas kring 2-3 års ålder Medlaren mellan detet och överjaget Realitetsanpassat – jaget kontrollerar beteendet i enlighet med

gällande samhällsnormer och bedömer vilka konsekvenser vårt handlande kan leda till

Följer sekundärprocessens lagar – jaget är medvetet om tid och rum samt omgivningens krav. Jaget väntar med driftstillfredsställelsen (detets önskemål) efter att ha bedömt verkligheten till ett tillfälle som enligt samhällets normer anses riktigt (Överjagets krav). Om du t.ex. är kissnödig ställer du dig inte på gatan och kissar utan du väntar tills du kommer inomhus och hittar en toalett.

Viktiga funktioner för att hantera verkligheten är – motorik, perception, minne, omdöme, intelligens, identitet, försvarsmekanismer.

Överjaget

Utvecklas sist – någon gång runt 3-6 års ålder Vårt samvete – skapas genom att barnet

identifierar sig med föräldrarna. Utvecklandet av samvetet gör att vi kan börja känna skuld och skam.

Inre domaren – som säger vad vi bör och inte bör göra, vad som är rätt/orätt, bra/dåligt. Den inre domaren ger oss belöning men också straff.

På Gotland komvux hemsida kan du läsa mer Freuds personlighetsteori: http://www.svenska.gotland.se/freud.htm

Freuds utvecklingsteori

Freuds psykosexuella teori lanserades i slutet av 1800-talet och blev då mycket kontroversiell. Freud menade att livsdriften (libidon) var den starkaste kraften i utvecklingen, därav namnet psykosexuell. Libidon är knuten till olika erogena zoner och tillfredsställs på olika sätt i olika åldrar. Freud pratar om fem olika stadier. Vid varje fas ställs barnet inför ett problem som måste lösas och som kan innebära frustration och ångest. Lyckas inte barnet lösa problemet finns en risk att barnet fixeras vid en fas, vilket kan ge konsekvenser för det vuxna beteendet. De första sex åren i en människas liv blir därmed avgörande för den framtida utvecklingen.

Freuds psykosexuella utveckling

Tidsgränserna är ungerfärliga och varierar från individ till individ.

1. Orala stadiet 0-1år - munnen är den erogena zonen som ger lustupplevelser. Barnet tillfredsställer sin lust/libido genom att använda munnen tex. suga på mammans bröst. stoppa saker munnen, napp. Barnet utforskar världen med munnen. Att få använda munnen skapar lust och välbehag och leder till en harmonisk utveckling. Om barnet inte får använda munnen på detta sätt, kan det få problem i vuxen ålder. Barnet styrs av detet. Ett otillfredsställt oralt behov kan då utmynna i en oral karaktär och visar sig genom glupskhet, misstro, svart – vitt tänkande, tröstätande, alkoholism och kanske rökning enligt Freud och psykodynamikerna.

2. Anala stadiet 1-3 år – den fysiska utvecklingen har gjort att den erogena zonen har förflyttats från munnen till ändtarmen (analen) och urinrörsöppningen. Barnet upptäcker nu att de kan producera något och visar stolt upp sin produkt,bajskorven;  ”Titta mamma, vill du smaka?” Barnet kan kontrollera sin avföring, antingen hålla tillbaks eller släppa efter. Detta ger en känsla av makt i förhållande till föräldrarna.  Barnet blir i denna fas en egen individ och självständigheten grundläggs (jagutveckling). Barnet vill ha mer kontroll över sin tillvaro och befinner sig i trotsåldern. Freud menar att problem under denna tid kan i vuxen ålder visa sig i anal karaktär. tex. överdrivet snåla, ”renlighetspedanter” och tvångsmässiga.

3. Falliska/oidipala stadiet 3-6 år – nu är det könsorganen som intresset riktas mot. Barnet upptäcker sin kropp, upplever lustkänslor när de rör sina könsorgan och intresserar sig för hur andras könsorgan ser ut. I den falliska fasen blir pojken kär i mamma och vill komma henne närmare och hålla undan sin rival pappan – oidipuskomplex. Flickan vill vara närmare sin pappa och hålla undan mamma från

pappa – elektrakomplex. 

Barnet förs in i ett komplicerat triangeldrama där det lär sig att konkurrera och förföra och förbereds därmed för kommande förälskelser senare i livet. Eftersom pappan är i vägen för pojkens kärlek till mamman uppstår det en önskan hos pojken om att göra sig av med pappan. En inre konflikt uppstår hos pojken, eftersom han samtidigt älskar pappan. Pappan är dessutom en övermäktig motståndare och pojken blir rädd för att bli kastrerad av fadern och drabbas av kastrationsångest. Pojken inser att han inte kan vinna kampen och inser att han måste bli som pappa för att vinna någon som är som mamma.

Lyckas inte pojken identifiera sig med pappan kan han utveckla en fallisk” personlighet. De vill då visa att de är riktiga män och att de inte i symbolisk mening blivit kastrerade av fadern. Detta kan yttra sig i att de köper en fräck bil, Porsche framför en Ford Fiesta, eller blir Don Juan typer och avverkar kvinnor på löpande band. För flickans del finns en vrede mot modern eftersom hon inte fött henne med penis. Freud kallade detta fenomen för penisavund. Flickan löser konflikten på samma sätt som pojken genom identifikation med föräldern av samma kön. Barnet övertar normer, beteende, attityder och regler och en könsidentitet utvecklas. De blir sedan en del av barnets överjag. Även flickor kan senare utveckla en fallisk natur om de inte lyckats identifiera sig med modern. Detta kan yttra sig i att de blir mycket flirtiga, förföriska, romantiska och är kanske är otrogna gentemot pojkvännen. Symboliskt ska detta anspela på flickans försök att charma sin fader.

4. Latenta stadiet 7-12 år - libidon är vilande. Lugnet före stormen (puberteten). Andra delar av personligheten utvecklas desto mer. Att vara med kompisar är oerhört viktigt och fritidsintressen tar stor plats. Barnet börjar nu i skolan, med allt vad det kan innebära. Det andra könet kan upplevas som hotfullt och det blir mycket hysteri över kill- och tjejbaciller. Barnet väljer oftast kompis av samma kön. Överjagets stränga regler och förhållningsorder mjukas

upp en aning under denna tid.

5. Genitala stadiet 12 -20 år - puberteten, då den vuxna sexualiteten uppstår och därmed är den psykosexuella utvecklingen avslutad. Åter riktas intresset mot könsorganen, men nu med en mer vuxen blick som ofta inkluderar en annan människa. Oidipusproblematiken från förr kommer också upp till ytan igen och vi får en andra chans att lösa den falliska konflikten. Detta kan bli en stormig och konfliktfylld tillställning mellan tonåringen och hans/hennes föräldrar.

Försvarsmekanismer

Teorin kring försvarsmekanismerna

Den här teorin bygger på att jaget hela tiden strävar efter att vara anpassat till verklighetens krav och att fungera som en balanserade faktor mellan detet och överjagets önskemål och krav. När kraven från oss själva eller andra blir för stora, upplever jaget ångest och vi befinner oss i psykisk obalans, vi mår dåligt helt enkelt. Därför måste vi, omedvetet, försvara vårt jag från att känna ångest. Det gör vi med hjälp av försvarsmekanismer, som då blir en hjälp att förvränga verkligheten en smula. Vi använder oss alltså av försvar för att:

Bevara den psykiska balansen mellan detet och överjaget samt omgivningens krav.

Bevara självkänslan Hålla ångesten i schack

Försvarsmekanismerna är bra då de hjälper oss att klara av problem som uppstår när livet drabbar oss. Men de kan även motverka och skada vår psykiska hälsa om vi använder dem till överdrift. Här följer några av de mest frekventa använda försvaren:

Bortträngning - tränger undan tankar, känslor och minnen som man inte orkar med t.ex. övergrepp i barndomen, sjukhusvistelse som barn.

Förnekande - blundar för information som är hotande. Vanligt att förneka dödsfall, sjukdom, problem som tex. alkoholism, hörselfel. Ett barn kan ertappas med handen i kakburken och ändå hävda sin oskuld.

Reaktionsbildning - en känsla el. impuls vänds i sin motsats. Beter sig i motsats till det man känner. En ledsen person är överdrivet glad, en osäker kille bråkar och är tuff i skolan, en kille som är blyg och kär i en tjej men som inte vågar visa detta blir istället väldigt elak och fräck mot henne, om en kvinna har fött ett barn, som hon egentligen inte ville ha, kan hon bli överdrivet omsorgsfull och gullig mot barnet, just för att hon i sitt inre inte kan acceptera att hon inte ville ha barnet.

Rationalisering - är ett sätt att bibehålla den egna självkänslan. Det blir som en sorts bortförklaring. När en elev får tillbaka ett prov, som gått dåligt, säger eleven ”Han har så konstiga frågor den där läraren! ” På så sätt slipper eleven ångest och skulden läggs på läraren. Eller när en man inte får den kvinna som han är kär i, kanske han säger att hon ändå inte var något att ha. Rationalisering har ytterligare en betydelse i det att man rättfärdigar sitt beteende med rationella förklaringar, och ofta tolkar verkligheten som mer tilltalande än vad den är tex. mannen som köper en fräck bil berättar för sin kompis om bilens säkerhet och lastutrymme och att frun ska ha den för att skjutsa barnen till skolan men i själva verket har han köpt den för eget syfte och som ”penisförlängare”, eller late Ubbe som hjälper polaren Per med flytten för att Pers snygga syster hjälper till.

Projicering/överföring - tillskriver andra de egenskaper/känslor man själv har. Om jag t ex anklagar någon annan för att vara snål, rädd eller svartsjuk, kan det i själva verkat vara mig själv det handlar om. Homofobi kan vara ett exempel på projicering.

Förskjutning - låter sin aggression gå ut över någon/något. Om man blir utskälld av chefen, skäller man inte tillbaka. Istället tar man med sig all ilska till sina medarbetare eller hem till sin familj och skäller ut någon där. Detta kan ge en kedjereaktion – mannen skäller på frun som skäller på barnen som skäller på hunden som biter nallen.

Regression – när vi behöver mer uppmärksamhet från omgivningen kan vi hålla ångesten ifrån oss genom att regrediera dvs. gå tillbaka i utvecklingen. När ett 4-årigt barn får ett syskon, är det vanligt att barnet regredierar och börjar med napp igen. Då får barnet den uppmärksamhet som hon/han behöver. När en äldre person skall in på sjukhuset, är det vanligt att personen börjar uppträda som att hon/han var mer förvirrad än vanligt och uppträder extra hjälpsökande för att få mer omtanke från omgivningen. Män som är förkylda och som blir ömkliga är ett annat exempel på regression.

Sublimering – driftsenergierna har svårt att få utlopp på rätt sätt. Då förädlas/omvandlas istället en del av driftsenergin till annan verksamhet. En person som inte får utlopp för sin libido kan i sitt konstnärskapande måla bröst och nakna kvinnokroppar. En annan som inte får utlopp för sin aggression kan istället omvandla denna energi till idrott.

Kompensation – om vi är dåliga på någonting kompenserar vi det omedvetet genom att satsa på något annat. Tex. är dålig på matte men blir bra på engelska.

Det finns många fler försvarsmekanismer. Läs om dessa i din lärobok.

Försvarsmekanismer - olika exempel där försvar används

En tvåårig pojke har fått en lillasyster, och till följd av detta blir han inte lika uppmärksammad som förr. Han kunde gå på egen hand redan, men nu börjar han istället att krypa och vägrar äta själv. (Regression)

En person som vid ett par tillfällen ej vågat stå för sina ord, utan svikit sina affärsvänner, beskyllde vid ett senare tillfälle, i ett samtal med andra affärsbekanta, nutidens köpmän för feghet och oärlighet. (Projicering)

Avdelningsföreståndaren som just fått en utskällning av överläkaren grälar på eleven, som inte förstår vad hon gjort för fel. (Förskjutning)

En ung golfspelare härmade omedvetet sin stora idol, Tiger Woods, sving och beteende. (Identifikation)

En mor som egentligen inte ville ha sitt barn överbeskyddar barnet. (reaktionsbildning)

Karl har länge haft svåra magplågor. Hans fru får äntligen lov att ringa och boka en tid hos läkaren för undersökning. Men den dagen Karl fått tid, glömmer han att gå dit. (Bortträngning)

Allan, som har mycket dålig ordning på sina verktyg i verktygsskubben, klagar ofta över att Brita, hans fru, inte har någon ordning i köksskåpen. (Projicering)

Siv, som ligger inne för bukoperation, ringer och ber personalen om hjälp med det som hon egentligen kan klara av själv. (Regression)

Barnet som straffas av sina föräldrar låter ofta sin aggressivitet gå ut över småsyskonen. (Förskjutning)

Att det gick dåligt för mig på skrivningen, beror på att läraren hade satt ihop så konstiga frågor. (Rationalisering)

Han fick aldrig några kamrater som ung, men han hävdade sig senare som e framgångsrik idrottsman. (Kompensation)

Lotta 4 år vill inte kännas vid att hennes hund dog igår, utan hon ställer fram mat och vatten som om allt var som vanligt. (Förnekande)

Drömmens roll

Drömmarnas roll enligt Freud 

1. Att bevara sömnen – att hindra den sovande från att vakna2. Alla drömmar har en mening3. Alla drömmar även mardrömmar är önskeuppfyllande

Latent dröminnehåll  – den dolda meningen med drömmen Manifest dröminnehåll  – de drömbilder man faktiskt upplever Dagsrester och önskeimpulser  bildar grund för det manifesta

dröminnehållet. Drömcensur  – hindrar oss att drömma fritt, alla de önskningar vi

kan tänkas ha. Drömarbetet – den process som innebär att den ursprungliga

drömmen (latenta) förkläds till en manifesterad dröm genom tex. förtätning, förskjutning, motsats

Läs mer om drömmar i din lärobok.

”Din dröm kommer från dig, den är till dig, och den handlar om dig”

Beteendeperspektivet

Freud och psykoanalysen är först ut och följs utav behaviorismen efter det engelska ordet behaviour = beteende. Idag pratar om beteendeperspektivet men även inlärningspsykologin förekommer som namn. Detta perspektiv uppstod som en reaktion mot den psykodynamiska psykologins koncentration kring de inre mentala processerna. Beteendeperspektivet menar att det är ovetenskapligt att ägna sig åt det inre, icke observerbara beteendet. I stället ska man studera det synliga, mätbara beteendet under kontrollerade former. Beteendeperspektivet menar att vårt beteende är inlärt och styrt av omgivningen/miljön, och att vår personlighet därmed består av inlärda mönster.

Behaviorismen växte fram i början av 1900-talet med uppsving under 1960-70-talet, framförallt inom barnuppfostran, inlärningsområdet och vid behandling av fobier och tvång. Behaviorister studerar de stimulus (s) som får oss att reagera med en respons (r) tex. solen skiner ute (s) och

du kisar med ögonen (r) eller du tänker (s) på din muntliga redovisning du ska hålla på svenskan imorgon och får pirr i magen (r).

Stimuli är retningar som våra sinnen reagerar på tex. en lukt, tanke, smak.

Respons är reaktionen på stimuli tex. tankar, beteende, känslor (kallsvettning, fjärilar i magen, salivering, ångest, glädje etc.).

Det är framförallt tre forskare som har prägat beteendeperspektivet

Ivan Pavlov (1849-1936) – rysk neurofysiolog som studerade samspelet mellan matsmältningssystemet och nervsystemet genom experiment på hundar. Av en slump upptäckte han betingningsfenomenet (betingning=inlärning), något som gjort honom odödlig inom psykologin. Pavlov lade grunden till den klassiska inlärningen/betingningen och räknas som behaviorismens fader.

John B Watson (1878-1958) - amerikan och en av de mest framstående forskarna inom behaviorismen. Myntade ordet behaviorism. Formulerade en allmän teori kring klassisk inlärning/betingning. Kanske mest känd för sina radikala åsikter och det mycket omdiskuterade experimentet på Albert, en 11 månader gammal pojke.

B.F Skinner (1904-1991) – var amerikan och kom att vidareutveckla den klassiska inlärningen mot något som kallas för operant/instrumentell inlärning/betingning där ledordet är förstärkning. Det handlar om olika sätt att öka (eller minska) sannolikheten för att ett visst beteende skall uppvisas via olika typer av förstärkning tex. beröm, straff, mat.

För mer info om beteendeperspektivet läs kapitel 2 i din lärobok. Du kan även surfa in här: http://www.hedbergska.sundsvall.se/ps/watson.html, och här http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_1.html

Pavlov och den klassiska inlärningen

Pavlovs klassiska experiment

I sitt laboratorium i S:t Petersburg utförde Pavlov sitt klassiska experiment på hundar där slangar opererades in i magsäcken och i munnens salivkörtlar. Syftet var att studera hur matsmältningen fungerade och hur lång tid det tog för hundarna att salivera från det att de fått mat. När mat stoppas i munnen sker nämligen en reflexmässig reaktion (ej viljestyrd, utan automatisk) genom att saliv börjar produceras. Studiet på matsmältningssystemet och nervsystemet genererade till att Pavlov fick Nobelpriset 1904.

I samband med studierna uppstod ett fenomen som irriterade Pavlov. Han märkte till sin förvåning att hundarna började salivera så fort de spändes fast vid apparaten och att blotta åsynen av mat fick igång hundarnas salivproduktion. Detta skedde helt omedvetet. Ett intresse väcktes nu hos Pavlov.  Tänk om man kunde styra över hundarnas salivering.

Pavlovs klassiska experiment fick följande upplägg. Först fick hundarna mat (stimuli) som framkallade salivering (respons). Sen fördes en ny stimuli in i experimentet, en ringsignal. Vid ett antal upprepade tillfällen fick hunden varje gång den fick mat höra en ringsignal. Så småningom lärde sig hunden att förknippa ringsignalen med mat och ringsignalen enbart kom nu att framkalla salivering hos hunden. Pavlov fortsatte med sin forskning genom att lägga till ytterligare stimuli som han betingade hundarna att reagera på (betingning av andra graden). Strax före ringklockan tändes en lampa. Gjorde man så ett antal gånger, började hundarna salivera när lampan tändes. Pavlov gjorde också försök på generalisering och diskriminering för hundar i samma situation som tidigare. Nu skulle de läras att skilja mellan olika signaler, för att veta när det blev mat. Om en bild visade en cirkel skulle det bli mat. Cirkeln visades några gånger och hundarna började salivera. Man bytte cirkeln mot en ellips och hundarna saliverade ändå. När objekten är någorlunda lika i form, färg eller signal, stimulusgeneraliserar hundarna, de tolkar det som samma signal och börjar salivera. Ytterligare försök gjordes på hundarna och nu skulle de betingas till att skilja mellan snarlika signaler. En cirkel och en ellips är ju ganska lika, men nu jobbade man med att lära hundarna att skilja dem åt. De fick bara mat när den runda cirkeln visades, ingen mat när ellipsen visades. Det kunde hundarna också lära sig. Det kallas stimulusdiskriminering . Det sägs att Ivan Pavlov drev

hundarna så långt i sina betingningsexperiment att de till slut var riktiga nervvrak.

Här kan du se Klassisk inlärning: https://www.youtube.com/watch?v=cP5lCleK-PM

Se youtubeklippet med Philip Zimbardo som handlar om klassisk inlärning: https://www.youtube.com/watch?v=hhqumfpxuzI

Tanken på att kunna manipulera människor med klassisk inlärning väckte starka känslor men även nyfikenhet. År 1932 utkom Aldous Huxleys roman Du sköna nya värld  i vilken det finns en obehaglig scen som skildrar klassisk inlärning på spädbarn.

Filmen A Clockwork Orange skildrar även den klassisk betingning på de våldstendenser som Alex visar upp. Han mår, efter betingningen, illa och får ångest när han utsätts för våld eller får en sexuell invit.

Klassisk inlärning i korthet

OS = Obetingat stimuli = ej inlärt                      BS = Betingat stimuli = inlärt

OR = Obetingad respons = ej inlärd reaktion      BR = Betingad respons = inlärd

FAS 1            Mat (OS)  ger Salivering (OR)

FAS 2            Mat + Ringklocka (ny stimuli)

FAS 3            Ringklocka (BS) ger Salivering (BR)

Klassisk inlärning bygger på en medfödd reflex eller sk. autonoma reaktioner, och det som händer vid inlärning är att något annat kopplas till den medfödda reflexen.

Utsläckning - ett beteende kan tas bort.

Betingning av andra graden - en betingad stimuli kan kopplas till ytterligare en stimuli.

Diskriminera – skilja mellan olika typer av tex. ringsignaler. Endast vid rätta signalen saliverar hunden

Generalisera - tex. generalisera från en cirkel till cirkelliknande figurer. Kalle 3 år blir klöst av en norsk skogskatt. Han blir nu rädd för alla katter. Kalle generaliserar. Men en kompis har en vanlig bondkatt hemma och Kalle märker att den inte är så farlig. Kalle diskriminerar, norsk skogskatt = farlig, bondkatt = inte farlig.

Klassisk inlärning i vardagen

Klassisk inlärning kan observeras i många vardagliga situationer och såväl positiva som negativa responser kan väckas av enstaka stimuli och läras in vid klassisk inlärning. Kanske är du, som läser den här kursen, rädd för doktorn. Hur kommer det sig? Har du varit med om något hemskt hos en doktor? Har du upplevt smärta i samband med ett läkarbesök. Om smärtan du upplevde hos doktorn eller de fantasier du själv skapat om doktorn och sjukhusmiljön, får dig att reagera med rädsla, då har du blivit betingad. Har du en favoritdoft? Varför? Är det en doft av parfym som din älskade hade på sig när ni träffades eller är det en doft som du kopplar ihop med din mormor, som du brukade få sitta och gosa och hos? Då kan man säga att du har blivit betingad. Du kopplar, omedvetet, ihop en doft med en känsla, som får dig att må bra. Reklam bygger ibland på klassisk inlärning. Glada människor vid en brygga en varm sommardag med en öl i handen kan locka fram positiva känslor och förhoppningsvis känner vi samma sak när vi ser produkten i butikens hylla. Klassisk inlärning kan även vara kopplat till drogmissbruk. Om en narkoman ser saker som förknippas med narkotikaintag (tex. en kanyl) uppstår kroppsliga reaktioner och det vi kallar drogsug. Missbruksbehandling arbetar med metoder som utsläckning för att släcka detta drogsuget.

Teoretikern John B. Watson

Teoretikern John B. Watson (1878-1958)

Watson kände till Pavlovs forskning och fortsatte i hans fotspår. Watson arbetade som råttforskare vid John Hopkins universitet. Psykogins uppgift enligt Watson var att förutsäga och kontrollera beteenden. Watson har kanske blivit mest känd för sitt tvivelaktiga experiment på 11 månader gamla Albert. När Albert lekte som bäst med råttan slog Watson ett slag med en hammare mot en järnstång. Det höga ljudet skrämde Albert och han började gråta (barn har medfödd rädsla för höga ljud, vilket förklarar varför många barn blir rädda för dammsugaren). Detta upprepades vid ett flertal tillfällen och Albert blev lika rädd varje gång. Watson lärde Albert att känna rädsla för en råtta som en betingad reflex. Vartefter tiden gick upptäckte Watson att Alberts rädsla för råttan hade generaliserats. Han blev rädd för allting som liknade råttans vita päls. Han var nu rädd för kaniner, katter, tomten och skäggprydda män i allmänhet.

I följande Youtube klipp kan du se experimentet med Albert: https://www.youtube.com/watch?v=9hBfnXACsOI

Fobiers uppkomst

Det moraliskt tvivelaktiga experimentet bidrog till att Watson kunde ge en god förklaring till varför fobier uppstår. Det handlar om en olycklig och felaktig betingning. Och om det handlar om olycklig betingning går det att lära om. Fobi enligt Freud beror på inre obehagliga minnen som ger ångest (symboliskt). Ibland lyckas jaget knyta ångesten till något som går att undvika. Läs mer om Lille Hans och hans hästfobi

Radikal behaviorist

Watson var vad man kalla en radikal behaviorist.  Han tog helt avstånd från människans inre värld och menade att Freuds teori kring det omedvetna var rena vidskepelsen. Det enda som finns är beteende. Att inte säga tal utan verbalt beteende var viktigt för Watson. Han ville nämligen avgränsa sig från psykoanalysen. Bakom tal finns enligt psykoanalysen en mening, människans medvetande uttrycks via talet. Men Watson menade att det inte finns något medvetande.

Han skrev i sin bok ”Behaviorism” (1925):

”Ge mig ett dussin friska, välskapta barn och min egen specificerade värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan ta vilken som helst och träna honom till vilken specialitet som helst – läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja, även tiggare och tjuv, oavsett hans anlag, böjelser, förmåga, kallelse och hans förfäders ras”.

Med de orden menade han att miljön och uppfostran betydde allt, arvet var betydelselöst. På så sätt blev han en samhällskritiker som starkt var emot rasfördomar och klasskillnad. Att betona miljöns roll gav alla oavsett arv eller samhällsklass samma rätt till utbildning och sociala reformer. Watsons människosyn kanske inte skulle accepteras helhjärtat idag. Hans metoder känns inhumana och får människan att framstå som ett djur i bur som man kan dressera till vad som helst. Han gjorde en del försök som, för oss idag, tycks olämpliga.

B.F Skinner och operant inlärning

B.F.Skinner (1904-1991)

Thorndike var en forskare som inspirerade Skinner. Han myntade begreppet Trial and Error, som betyder Försök och Misstag. Thorndike visade att ett beteende som leder till önskat resultat har en tendens att befästas och läras in, medan andra har en tendens att avta. Man lär sig alltså beteenden som leder till framgång och tillfredsställelse. Ett litet barn försöker öppna en skåpsdörr. Det misslyckas gång på gång, men så av en händelse gör barnet rätt och dörren öppnas. Efter hand lär sig barnet finna de rätta reaktionerna allt snabbare tills det slutligen utan vidare kan öppna dörren. Skinner byggde vidare på Thorndikes tankar och kallade denna form av inlärning för operant/instrumentell betingning.

Till skillnad från den klassiska inlärningen där individen är passiv och reagerar via en mekanisk förknippning (ser godis och börjar dregla) är individen inom den operanta inlärningen aktivt deltagande och upplever sig bli belönad (förstärkning).

I följande youtubeklipp kan du se operant/instrumentell inlärning: https://www.youtube.com/watch?v=I_ctJqjlrHA

Med hjälp av en s.k. Skinnerbox lärde Skinner möss och duvor att utföra de mest komplicerade beteenden. Detta kallas shapingoch innebär att

nya moment läggs till stegvis och förstärks (belönas). Shaping/Formning används flitigt inom djurvärlden för att tex. lära hundar dansa och delfiner spela upp en show.

Viktiga punkter för den operanta inlärningen

Beteendet formas av sina konsekvenser vilket innebär att individen måste vara aktivt deltagande.

Beteendet är instrumentet för ett att nå ett mål tex. en hund viftar med svansen (svansbeteende) för att få hundgodis (mål).

Omedelbar och kontinuerlig förstärkning är ett måste vid ny inlärning

Förstärkning Skinner menade att i princip vilket beteende som helst kan

läras in med förstärkning. Han använde sig av olika typer av förstärkning där de vanligaste är positiv, negativ, aversiv och partiell förstärkning. Den positiva förstärkningen är mest effektiv.

Positiv förstärkning innebär att ett positivt, bra och önskvärt beteende följs av en belöning. Vad som är belöning skiljer sig från person till person. Det kan handla om mat, bättre lön, ett MVG på provet, beröm, leende och mat.

Negativ förstärkning innebär att något obehagligt upphör till följd av mitt beteende. Jag fryser och tar på mig min jacka. Jag slipper att frysa, det obehagliga att frysa upphör. Ett annat exempel på negativ förstärkning är hunden som vägrar lyssna på matte varpå matte drar i kopplet. Hunden tycker det är obehagligt när matte drar i kopplet och slutar att bråka. Matte slutar då att dra i kopplet. Både positiv och negativ förstärkning ökar sannolikheten för att beteendet skall upprepas.

Aversiv förstäkning/bestraffning innebär att något obehagligt/negativt tillkommer på grund av mitt beteende tex. jag stjäl och hamnar i fängelse alternativt att något positivt tas bort tex. veckopengen dras in för att jag inte kom hem i tid. Bestraffning minskar sannolikheten för att beteendet skall upprepas. Skinners bestämda uppfattning var att straff inte var effektivt i inlärningssyfte. Straff kanske ger snabba resultat

men visar inga alternativa vägar till nytt beteende tex. hunden skäller vid dörren när den hör fotspår utanför (blir så gad), får skäll av matte, men fattar inte varför och inte heller vad den ska göra istället.Partiell/oregelbunden förstärkning innebär att förstärkningen kommer då och då. Vid själva inlärningen är det viktigt att belöningen kommer direkt efter det önskade beteendet och till en början varje gång beteendet uppträder. När det sedan är inlärt kan man få det önskade beteendet att stanna kvar genom att förstärka någon gång emellanåt. Det här beteendet är extra motståndskraftigt. Partiell förstärkning förklarar varför vi lägger pengar på lotter eller spel. Vetskapen om att vi har en

Operant inlärning i vardagslivet

I vardagslivet förekommer operant inlärning i många sammanhang. Paret som levt tillsammans under en lång tid formar sig efter varandra. De försöker bete sig på sätt som den andra uppskattar. I relationen mellan barn och föräldrar sker mycket inlärning på detta sätt. När barnet beter sig på önskat sätt (äter upp maten, kissar på pottan) eller lyckas med något (att säga ett ord), så belönar kanske föräldrarna det med en kram eller ett berömmande ord. Instrumentell inlärning är även viktigt när man lär in färdigheter såsom att cykla, spela piano eller laga mat. Inom undervisningen är instrumentell inlärning användbar t.ex. svarar du rätt på en fråga får du beröm, likaså hos tandläkaren finner vi operant inlärning.

Beteendeperspektivets betydelse

Beteendeperspektivets betydelse

Beteendeperspektivet har haft stor betydelse för barnuppfostran, undervisning och som terapimetod.

Störst framgång och ofta med gott resultat behandlar beteendeperspektivet fobier, ångestattacker, tvångshandlingar och ätstörningar.

För vidare läsning om olika beteendeterapier och hur de går till finner du på sidan: http://www.hedbergska.sundsvall.se/ps/behbe.html

Humanistisk psykologi

Humanistisk psykologi kallas för den tredje kraften inom psykologin och växer fram på 1950-60-talet som en reaktion mot den psykodynamiska psykologi och det behavioristiska sättet att förklara mänskligt beteende. Mest kritisk ställer de sig emot deras determinism och människosyn. Den humanistiska psykologin bygger på en positiv människosyn där man ser till människan inneboende möjligheter att nå självförverkligande som något centralt. Människans ses som relativt självstyrande i sitt liv med förmåga att ta ansvar och göra intelligenta val under förutsättning att hennes potential (förmåga, kapacitet) har fått utvecklas. Människan skapar utifrån sina val i stor utsträckning sitt eget liv.

Psykologins uppgift enligt det humanistiska perspektivet är:

Förståelse Känna empati och inlevelse Tolka

Humanistisk psykologi har hämtat mycket inspiration från den filosofiska inriktningen existentialismen. Humanistisk psykologi är ett samlingsnamn på en rad olika skolor som är starkt individinriktade och med stora inbördes skillnader. De mest framträdande personerna inom det humanistiska perspektivet är Abraham Maslow (1980-1970), vars teorier främst handlar om människans behov, Carl Rogers (1902-1987). och Carl Gustaf Jung.  

Grundtankar inom humanistisk psykologi

1. Det finns ingen determinism, ingenting i tillvaron är förutbestämt dvs. individen är fri att bilda sin egen personlighet, men därmed också ansvarig för sina val och handlingar.

Humanistiska psykologin ställer sig därmed kritisk till psykoanalysens och behaviorismens vetenskapliga ideal, där determinism är i fokus dvs. allt följer ett mönster av orsak och verkan.

2. Det finns ingen given och gemensam mänsklig natur dvs. människan är inte ett föremål utan UNIK.  Vårt liv är ej förutbestämt, ej styrt utav allmänna lagar, utan människan är fri att påverka och förändra. Varje människa är därmed unik.

3. Det finns ingen absolut given sanning utan människan är ett medvetet upplevande väsen dvs. hon erfar/upplever/känner själv verkligheten. Människan tolkar information utifrån sina behov men även utifrån erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Utifrån våra upplevelser och tolkningar om verkligheten fattar vi beslut om hur vi ska handla i olika situationer. Visst påverkar miljön/omgivningen oss som beteendeperspektivet anser, även arvet är viktigt men det som är mest betydande är vår upplevelse av vår situation (den individuella miljön), och den skiljer sig från individ till individ.

4. Det finns inga absoluta värden dvs. människan är varken god eller ond, feg eller modig utan skapar själv sina värden via sina val och handlingar.

5. Drivkraften är strävan efter självförverkligande.6. Optimistisk människosyn människan föds med en frihet att själv

välja, med inneboende möjligheter att förändra och påverka sin situation och kapabel att lösa problem utifrån sin förmåga och förutsättning.

7. Individen är ansvarig för sina handlingar även om vi får törnar i livet (t.ex. under barndomen) kan vi inte skylla bort vårt eget ansvar (i detta fall skylla på barndomsupplevelser). Vi kan välja hur vi ska förhålla oss till vår situation tex. antingen bli feg eller modig, se oss som offer för situationen eller inte, acceptera vår situation eller inte. Valet är fritt, att inte välja är också ett val. J. P Sartre, frontfigur inom existentialismen uttryckte detta så här:

”Man kan inte bestämma vad andra gör mot en, men man kan bestämma hur man ska hantera det” J. P Satre.

Maslows trappa

Abraham Maslow är kanske den som mest ingående har studerat människan utifrån hennes behov och motiv. Maslow är en gigant inom den humanistiska psykologin och du kan läsa mer om honom i din lärobok i kapitel 3: Med fokus på människans möjligheter – det humanistiska perspektivet. På läroboks författarinnan Nadja Ljunggrens hemsida finns filer med powerpoint om det humanistiska perspektivet och Maslows behovstrappa: https://sites.google.com/site/nadjapsykologib/extra-credit/filer

Maslow menade att våra behov är motorn för vårt beteende. Det är alltså våra behov som motiverar oss och driver oss framåt och som kan förklara vårt handlande tex. för att överleva måste vi arbeta för att kunna köpa mat, och på köpet kanske vi även får vårt sekundära behov av samhörighet och gemenskap tillfredsställs då vi ingår i en arbetsgrupp.

Olika typer av behov enligt Maslow:

1. Primära – viktiga för överlevnad tex. sömn, rörelse, vätska och föda

2. Sekundära behov – viktiga för själsliga och sociala hälsan. Dessa kan du välja hur mycket energi du vill lägga för att uppnå dessa behov, till skillnad från de primära som du måste uppfylla annars dör du.

Både de primära som de sekundära behoven kallade Maslow för bristbehov då man upplever en brist om de inte är uppfyllda. Du kan klättra uppåt i hierarkin men kan också falla nedåt tex. lever du i ett fattigt land och all tid går åt att samla mat och skaffa vatten bryr du dig inte om att försöka vinna uppskattning från andra.

3. Metabehov/existentiella behov – högst i behovstrappan finns självförverkligande som innebär ett behov att utveckla våra inneboende möjligheter och förmågor, och att bli det vi är ämnade att bli. I detta behov ingår ett antal metabehov t.ex. behov av släcka vår nyfikenhet genom kunskap och bildande, kreativt skapande, skönhet och andlighet. Maslow menade att alla inte har möjlighet till självförverkligande. Orsaken till att dessa individer inte kan hitta vad de är menade för eller inte kan ta vara på sina möjligheter är bland annat att de är blinda för vad de kan och duger till, de tvivlar på sig själva, ser sig själva som

komplicerade individer med motstridiga behov så att de inte förmår sig förstå sig själva och eller brottas med mindervärdeskänslor. Det som hindrar vägen mot självförverkligande är den starka drivkraften att tillfredsställa behovet av trygghet och säkerhet. Maslow menar att individen måste våga ta chanser och visa mod för att kunna nå högst upp.

Bristbehov och utvecklingsbehov

Maslow gör också en åtskillnad mellan bristbehov och utvecklingsbehov.

Med bristbehov menas otillfredsställda behov som bromsar en individs utveckling tex. en person som saknar kärlek kan behöva köpa sex, ”kärlek”.

Med utvecklingsbehov menas behov som driver individen framåt och uppåt i hierarkin mot högre själsligt, andligt och socialt välbefinnande tex. en människa som känner uppskattning och respekt har lättare för att visa solidaritet med de som har det sämre eller en som kan äta sig mätt kan ägna tid åt att planera för framtiden.

Maslow ordnande behoven hierarkiskt och menade att de längst ned måste vara uppfyllda innan vi kan gå vidare uppåt i trappan. På samma gång som vi kan klättra uppåt kan vi också halka neråt.

Läs om Maslows behovstrappa: http://psykologi.ifokus.se/articles/4d715076b9cb46223306281f-mazlows-behovstrappa

På CFL lärresurs kan du läsa mer om människans behov och Maslows behovstrappa: http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_3_2.html

Här följer två klipp om Maslows behovstrappa:

http://www.youtube.com/watch?v=CF2c1q_OvdE&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=yM8SwZkvCIY&feature=relmfu

Carl Rogers

Rogers personlighetsteori:

Rogers personlighetsteori vilar på två begrepp; organism och upplevelsevärld. Han såg människan som organism; en psykisk och fysisk helhet. Organismen är platsen för alla erfarenheter och upplevelser (tankar, känslor och minnen). Upplevelsevärlden är individens referensram och de upplevelser (tankar och känslor) individen tar in. Upplevelsevärlden är känt endast för individen själv men kan bli känt för en annan människa genom empati och inlevelse. Om man vill förstå människans inre så måste man alltså tränga sig in i hennes upplevelsevärld. Därför lade Rogers ett stort intresse just för människans upplevelsevärld och försökte konstruera ett teoribygge kring just detta.

Upplevelsevärlden

Vår upplevelsevärld består utav OMEDVETNA och MEDVETNA upplevelser

1. Medvetna upplevelser - det vi är medvetna om.

2. Omedvetna upplevelser - en del upplevelser är inte lika viktiga för oss och därför uppmärksammar vi dem inte tex. om jag är singel och går på fest spanar jag in alla killar och ser inte tjejerna, är jag biltokig spanar jag in olika bilsorter men lägger inte märke till vem som går förbi på trottoaren osv. Vi gör med andra ord ett urval i vår perception; en del material blir medvetet annat omedvetet. Ett annat allvarligare skäl till varför vissa upplevelser blir omedvetna är att det finns en inkongruens mellan den inkommande informationen och vår självbild (självet) alternativ inkongruens mellan vårt idealsjälv och vår självbild. Låter det krångligt? Här följer en förklaring till några viktiga begrepp i Rogers teori.

Ursprunglig jagbild

Alla människor föds med en sund narcissism dvs älskar sig själv. Detta jag är till en början fritt från förväntningar men i takt med att barnet växer utvecklas en självbild hos barnet.

Självbild (självet)

Är den uppfattning vi har om oss själva. Självet utvecklas i takt med att vi växer och är socialt bestämd. Det byggs gradvis upp under barnets utveckling genom intryck från de reaktioner som barnet möter från föräldrar och andra personer i omgivningen. Eftersom människan har ett medfött behov av att bli accepterat

och älskat av andra blir barnet/individen uppmärksam på vad andra tycker och tänker. Därför tvingas barnet ibland förneka vissa känslor och tankar eftersom dessa inte accepteras.

Idealbild

Den del av jaget kallar Rogers för idealsjälv vilket är den person man skulle vilka vara tex. Madonna, prinsessa, god mamma, bra polis etc.

Kongruens

Innebär överensstämmelse mellan våra upplevelser och vår självbild, men även mellan vår självbild och vår idealbild. Råder det kongruens hos individen är den fullt fungerande, harmonisk, mogen och anpassad. En individ med kongruens accepterar alla erfarenheter och upplevelser utan att känna hot eller ångest oavsett vad det handlar om. En kongruent person tänker realistisk, har god kontakt med sitt sanna jag, sanna känslor och kan därför skapa goda relationer med andra människor.

Inkongruens

Uppstår om våra tankar och känslor (upplevelser) inte stämmer överens med vår självbild. Detta kan ge ångest, spänning och rädsla och blir därmed hotfull för individen. Risk finns att personen utvecklar en neuros och i värsta fall en psykos. Grunden till inkongruens läggs i barndomen. Om barnet inte får villkorslös kärlek från sina föräldrar, uppstår inkongruens. Rogers ansåg att upplevelser alltid är subjektiva, alltså tolkade och färgade av den individ som upplever en händelse. Vi längtar alltid efter nya, positiva upplevelser, men vad vi menar med positiva upplevelser är inte alltid vad resten av samhället anser vara positivt. Därför blir det emellanåt en konflikt mellan individens önskningar och samhällets normer och regler. Vi har en tendens att förneka och förvränga de upplevelser som skapar inkongruens.

Ex 1. en kvinna vars självbild är en god mor kan ej acceptera sina aggressiva känslor mot sina barn. Hon kan förneka sina känslor med att säga: jag är ej arg på barnen, jag är bara trött”.

Ex. 2. Om man anser sig vara en person som inte kan hata andra kommer man att känna ångest varje gång hatfyllda känslor uppstår hos en, med ett förnekande till följd, Näh, jag tycker inte illa om henne.

Ex. 3. Eller förvränger vi upplevelserna; en elev som ser sig totalt värdelös på idrott kommer förmodligen att bortförklara idrottslärarens beröm med att säga att han/hon driver med mig, eller att läraren har noll koll.

Ex. 4. En polis kan få lust att göra något olagligt. Dessa känslor/tankar är oförenliga med personens självbild, vilket innebär att de förnekas eller förvrängs.

Självets utveckling

Även om den humanistiska psykologin inte såg barndomsupplevelser som viktigast ansåg Rogers det nödvändigt att göra en utflykt till barndomen.  Drivkraften för oss människor är enligt Rogers, främst behovet av att känna uppskattning, kärlek och självaktning. Upplevelsen av dessa behov grundläggs i barndomen. Om dessa är positiva utvecklas en harmonisk, självständig, mångsidig och social personlighet som är sann mot sig själv. Om man under uppväxten ständigt fått höra att man inte duger, alltid gör fel, är dum utsätts man för något som strider med ens ursprungliga jagbild, man tvingas då förvränga sin jagbild för att bli uppskattad och accepterad. Detta kan leda till ångest och psykiska problem.

Villkorslös kärlek

Uppskattning och uppmuntran behövs för att bygga upp en god självbild. Ett barn som blir villkorslöst älskat dvs. älskat för den det är och inte för det barnet gör, och känner sig älskat trots tillkortakommanden får en bättre kongruens överensstämmelse mellan självbilden och upplevelsevärlden, själbilden och idealbilden och behöver därmed inte förneka och förvränga några upplevelser. Rogers märkte att många föräldrar har en tendens att omforma och påverka barnen så att de ska uppfylla föräldrarnas egna behov och förväntningar t.ex. en förälder som själv önskade bli duktig golfspelare men aldrig blev det, ställer nu höga krav och förväntningar på att barnet ska bli Tiger Woods, Annika Sörenstam. Kärleken blir då villkorlig. Vi tar på oss en mask och försöker leva upp till någon/något vi inte är eftersom vi är rädda för att inte bli älskade och uppskattade för den vi är, rädda att visa vårt sanna jag. Enligt Rogers måste man våga ta risken att vara sig själv, att ta av sig sin mask. Tar man av sig masken och visar sitt riktiga ansikte kommer man att upptäcka att andra visar kärlek för den man innerst inne är. Detta generar äkta upplevelser.  Det viktigaste för vår psykiska hälsa är enligt det humanistiska perspektivet att vi vågar ta steget mot att erkänna och visa de känslor vi faktiskt har.

Läs om klientcentrerad terapi i din lärobok och jämför med psykoanalysen. likheter och skillnader.